utvärdering av nks-programmet 1998 - 2002
DESCRIPTION
Utvärdering av NKS-programmet 1998 - 2002. Beredskap, radiologiska konsekvenser och tvärgående aktiviteter. Raimo Mustonen Strålsäkerhetscentralen i Temamötet NKS idag och i morgon 19-21 mars 2002, Roskilde, Danmark. SBA - 1 Hotbilder. BOK - 1 Beredskap. SBA-2 Information. BOK - 2 - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 1
Utvärdering av NKS-programmet 1998 - 2002
Raimo Mustonen
Strålsäkerhetscentralen
i Temamötet NKS idag och i morgon
19-21 mars 2002, Roskilde, Danmark
Beredskap, radiologiska konsekvenser och tvärgående aktiviteter
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 2
Beredskap, konsekvenser och tvärgående aktiviteter
BOK - 1Beredskap
BOK - 2Konsekvenser
SBA - 1Hotbilder
SBA-2Information
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 3
BOK-1 Beredskap
BOK-1: Beredskap mot kärntekniska olyckor
– BOK-1.1Laboratoriemätningar och kvalitetssäkring
– BOK-1.2Mobila mätningar och mätningsstrategier
– BOK-1.3Fältmätningar och data-assimilering
– BOK-1.4Motåtgärder i landsbruk och skogsbruk
– BOK-1.5System av strålningsövervakning i nordiska och Östersjöländerna
– BOK-1.6Beredskapsövningar
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 4
BOK-1 Beredskap mot kärntekniska olyckor
Målsättning: Befrämja nordisk samsyn och utveckla strategier och metoder
- seminarier, workshop och träningskurser (5) - jämförelsemätningar av radionuklider (2)- jämförelser av använda software (2) - utredning av tekniker använda i laboratorier och provtagning- övningar (3) och fältmätningar, utveckling av gemensamma format - att stöda en Ph.D. student- utveckling av databaser om motåtgärders för- och nackdelar- kartläggning av moniteringsnätverk och beredskapsorganisationer- att exportera nordiska erfarenheter till andra länder
Förverkligande genom:
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 5
Varför QA-samarbetet borde fortsättas?
0
1
2
3
4
5
Act
ivit
y, B
q/k
g
Cs-137 in Hay
IOP
AS
Rad
.Pro
.Inst
.
Ris
ø I
ST
UK
, Hel
sink
i
SS
I
Join
t R
es.C
en.
Uni
.-sj
ukhu
set
Nat
.Env
.H.C
.
Est
.Rad
.Pro
.Cen
.
Tar
tu U
nive
risty
FO
A N
BC
Lat.E
nv.D
ata
Cen
.
Tar
tu U
nive
rsity
Nat
. Rad
. P
rot.
Stu
dsvi
k
Lat.N
at.V
et.L
ab.
Fro
dska
pars
etur
NLH
, N
Results on Cs-137 activity concentration in an intercomparison sample of hay measured at laboratories in the Nordic and Baltic countries and in Poland in 1999 (NKS-19(2000)).
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 6
Ett nytt sätt att använda resurser
0
5
10
15
20
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Antal rätta radionuklider rapporterade av laboratorier som deltog i jämförelsen av analysprogrammen för gammaspektrometri. 25 laboratorier deltog i övningen och tioav de kunde sända resultat i två timmar (BOK-1.1).
Identification of laboratory
Number of correct isotopes (max 19)
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 7
Samarbetet med mobila mätsystem bör fortsättas
Hur strålkällorna hittades i LIVEX övningen?
0
10
20
30
40
50
60
70
Hittat, rättnuklid +aktivitet
Hittat, rättnuklid
Hittat Hittat, felnuklid
Hittat inte
%
Helikopter, spektrometrisk Helikopter, icke-spektrometrisk Bil, spektrometrisk
Sammandrag om hur mätgrupperna i LIVEX-övningen lyckades hitta ochidentifiera gömda strålkällor i terrängen (BOK-1.2)
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 8
Ph.D. programmet på data-assimilering
Simultaneous field measurements on source term, atmospheric dispersionand resulted radiation field of 41Ar releases at Mol in Belgium.
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 9
Motåtgärder i landsbruk
(Ett exempel av praktiska motåtgärder)
• Web-manualen kommer att översättas till alla nordiska språken (?)
• Kan användas i beredskapsplanering
• Hoppas att det hjälper myndigheterna att harmonisera motåtgärder i nordiska länderna
• Web-baserad manual om motåtgärders för- och nackdelar och genomförbarhet
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 10
Utvärdering av BOK-1
• Mycket enhetligt nordiskt projekt (även internationellt)
• Bra koordinering och management
• Verklig utveckling i kvalitetssäkring av laboratorienanalyser
• Två laboratorier skaffat ackreditering (STUK och NRPA)
• Verkliga steg till mer koherenta procedurer i beredskap
• Verklig utveckling i fältmätningar
• Ca. 16 miljoner DKK användes under fyra år
• Producerade ett riktigt nordiskt mervärde
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 11
BOK-2 Konsekvenser
BOK-2 Radiologiska och miljömässiga konsekvenser
– BOK-2.1Viktiga nordiska näringskedjor
• BOK-2.1.1 Radioekologisk sårbarhet
• BOK-2.1.2 Interna doser
– BOK-2.2Radioaktiva spårämnen i nordiska havsområden
• BOK-2.2.1 Transport av radionuklider med havsvatten
• BOK-2.2.2 Biologiska och biokemiska processer
– BOK-2.3Tillämpning av ICP-MS till analyser av radionuklider
– BOK-2.4Befrielsenivåer för radionuklider i trävaror
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 12
BOK-2 Radiologiska och miljömässiga konsekvenser
Målsättning: Skaffa nya kunskap om konsekvenser av radioaktivt utsläpp i förbindelse med reaktordrift, hantering och deponering av använd kärnbränsle och radioaktivt avfall.
- fortsättning av pågående nationella undersökningar (många)
Förverkligande genom:
- sammandrag av resultat från dessa undersökningar till nordiskt nivå ?- kombinering av gamla och de senaste nedfallsdata- att testa brukbarhet av UNSCEAR regression modeller till nordiska omständigheter
- seminarier, workshop, jämförelsemätnignar osv.
- att undersöka inverkan av jodmånsparameter på radionuklidernas mobilitet
- att undersöka långvariga trender av radionuklidernas beteende i semi-naturliga ekosystem
- modelling av transport av radionuklider i stora havsområden
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 13
Beslut av BOK-2 Steering Group
• Basera projektet på pågående undersökningar i olika nordiska länderna
• Ha en bred focus och tillåta så många forskare som möjligt att delta i projektet
• Tolkning av resultaten, undersökningar och publikationer borde göras av var och en grupp, inte tillsammans
• Samarbetet borde koncentreras till metoder och sakkunskapen, inte till resultaten
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 14
Radioekologisk sårbarhet
• Definition inte klar på nordiskt eller internationellt nivå
• BOK-2 har tagit följande ämnen i studien av sårbarhet:– kombinering av gamla och de senaste nedfallsdata för att testa de
traditionella UNSCEAR regression modellerna
– förutspå radioaktivt nedfall med användning av nedbördsmängder
– inverkan av jodmånsparameter till radionuklidernas mobilitet
– radionuklidernas beteende i semi-naturliga ekosystem (får-projektet)
– radiostrontium i mjölk
– plutonium i sjöar och skogar
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 15
Radioaktivt nedfall / nederbörd
Calculated and measured Cs-137 deposition
0
1000
2000
3000
4000
5000
RJUKEF
GRISTH
BARNAU
MYR
MAN
GRFGRV
TEIHOL
FAG KIR VIKHEL
Sampling site
Cs-
137
Bq
/m2
0
500
1000
1500
2000
2500
An
n. p
reci
pit
atio
n,m
mCs, measured
Cs, calculated
precipit., mm
precipit., mm/weighted
BOK-2 har visat att nederbördsmängder kan utnyttjas i uppskattning av radioaktivt nedfall om det finns inte tillräckligt nedfallsdata
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 16
Igen ! Fortsätta QA-samarbetet
Laboratorie Nr
Ratio Lab/Ref
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
0,5
1,0
1,5
2,0
p5p4
Laboratory No.
Ratio Lab/Ref
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 180,0
0,5
1,0
1,5
2,0
60Co i BOK-2.1 60Co i förra programmet
Jämförelse av resultaten på 60Co i hellkropsfamtom vid interkalibreringari BOK-2 och i det förra NKS-programmet.
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 17
Transport av 99Tc från Sellafield
1970 1980 1990 2000
SellafieldLa HagueFucus serratus
0
40
80
120
160
200
0
50
100
150
200
250
Bq
/kg
d.w
.
TB
q /
ye
ar
Year
99Tc
BOK-2 har visat att det tar ungefär 4-5 år för 99Tc från Sellafield att upphinnaSveriges kustområde.
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 18
Transport av 99Tc från Sellafield
Sellafield
La Hague
TF: 5
TF: 5-10
TF: 5-10
5 yr.
5-6 yr.
3-4 yr.
3 yr.
4 yr.
TF: 10-20
TF: 1-10
TF: 1-2
TF: ~0.3
4 yr.
5-6 yr.
6-10 yr.
7-10 yr.
14-17 yr.
Transporttider och tranferfaktorerav 99Tc från Sellafield till nordiska havsområden (BOK-2.2).
Idag har alla nordiska ländernakapacitet och kompetens attmäta technetium i miljöprov.
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 19
Varför är Östersjön så sårbar?
BOK-2 har visat att ungefär300 TBq av 137Cs har runnit tillÖstersjön under tio år efterTjernobyl-olyckan.
Detta är ca. 7 % av det totala nedfallet till Östersjöns rinningsområde.
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 20
Brukbarhet av ICP-MS
• kan användas till analyser av tunga isotoper
• kan tillämpas också till lättare isotoper (t.ex. 99Tc)
• observationsgränser är tillräckligt låga till miljöprov
• dyr investering, samarbetet värd att rekommendera
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 21
Radioaktivitet, skogar och trävaror
• Skogar är viktiga till de nordiska länderna
• Aktivitetshalterna i träd är låga men fortsätter att stiga upp
• Skyddet av växande skogar borde tas allvarligt
• Idag har vi inga strålskyddsproblem
• I framtiden vi kan ha svårigheter med handel av trävaror (som Vitryssland, Ukraina och Ryssland har idag)
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 22
Utvärdering av BOK-2
• Mer heterogen projekt än BOK-1
• BOK-2 har producerat ny kunskap om radionuklidernas beteende i miljön
• BOK-2 har utvecklat kompetensen i mätmetoder (ICP-MS, 99Tc)
• Har utvecklat procedurer för beredskapssituationer (hellkropsmätningar)
• Har samlat ihop unga och äldre forskaren (kompetensbevarande och -utveckling)
• Ca. 12 miljoner DKK användes under fyra år
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 23
Utvärdering av BOK-2
The Steering Group of BOK-2 decided that interpretation of data, research and publishing should be done by each group, not jointly. Co-operation should focus on methods and expertise, not results.
• De nordiska perspektivet mycket brett• stort antal nordiska forskare, unga och veteran, samlats ihop• alla nordiska länderna och Färöarna deltog i projektet• kompetensen utvecklats, bra kontakter med universiteten• livligt informationsutbyte
• Det nordiska mervärdet• kunde ha varit bättre genom att koncentrera sig till gemensamma ämnen• sammandrag om resultatens betydelse på nordiskt nivå inte så lätt
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 24
Det nordiska mervärdet? The Nordic added value ?
Should we try to define its content?
– Nordic dimension - how broadly the Nordic countries/laboratories are involved? (Det nordiska perspektivet)
– Critical mass - does the project help to establish a critical mass in human, material and financial terms?
– Contribution to the NKS-policy - does the project implement or enhance one or more components of the NKS-policy?
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 25
SBA - Tvärgående aktiviteter
SBA-1 Kärntekniska hot i närområden av de nordiska länderna
– SBA-1A Hot av kärntekniska anläggningar - existerande information
– SBA-1B Kunskapsbas om hotbilder
• SBA-1B.1 Kunskapsbas
• SBA-1B.2 Litteraturdatabas
SBA-2 Information
– Hur borde man informera om svåra ärenden?
– Hur delas ut information på förhand?
– Hur informerar man om NKS?
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 26
SBA-1 Kärntekniska hot i närområden
Målsättning: Producera databaser om kärntekniska anläggningar i närområden av de
nordiska länderna och om hotbilder som dessa anläggningar representerar.
Förverkligande genom:
• att utarbeta en litteraturdatabas, och
• en kunskapsbas om risker och konsekvenser av olyckor
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 27
SBA-1 litteraturdatabas
Litteraturdatabas om kärn-tekniska hot, radiologiskakonsekvenser av olyckor, ochtekniska beskrivningar omkärntekniska anläggningar, ubåtar och skepp innehållersammandrag och bibliografiskinformation om ungefär 500artiklar och rapporter.
http://www.svanhovd.no/ nrpa/nks/sok/htm
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 28
SBA-1 kunskapsbasen
Kunskapsbasen innehållerinformation om:• kärnkraftverken i Kola, Leningrag och Ignalina• atomdrivna isbrytare och ubåtar• dumpning av kärnavfall i nordiska haven• beredskapsorganisationer och strålningsövervakning i nordiska och Baltiska länderna och i Ryssland• relevanta kartor• Internet-länkan till litteraturdatabasen• Internet-länkan till NKS- hemsidan
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 29
Utvärdering av SBA-1
• Projektet har gått till den definierade målsättningarna
• Alla resultaten är inte ännu färdiga
• Både litteraturdatabasen och kunskapsbasen är så viktiga informationskällor att de bör tas i operativt bruk
• Både databaserna kan utnyttjas i beredskapssituationer
• Myndigheterna borde fatta beslut om deras underhåll och utveckling
• SBA-1 använde ca. 2 miljoner DKK under fyra åren
• Producerade ett riktigt nordiskt mervärde
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 30
SBA-2 Information
Målsättning: - Hur borde man informera om svåra ärenden i modern samhället?
- Hur delas ut information på förhand?
- Hur informerar man om NKS?
Planerat förverkligande genom: Undersökning om strategier om nordiska myndigheter och deras attityder på information om strålning Nya kanaler och målgrupper för kommunikation om risker Kontaktseminarier för myndigheter, industri och media Fact-finding mission till Sellafield för myndigheternas informationschefer, experter och journalister (sk. Journalistkurssen) Generell information om NKS Revidering av "Basfakta" En kurs om informationsrutiner till informationschefer av myndigheter NKS hemsidor
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 31
Genomförda aktiviteter
• En workshop om information till projektledaren och några projektdeltagare hösten 1998
• Journalistkursen till Sellafield hösten 1998
• Inga rapporter tillgängligt
• Projektet fick ny ledaren och omorganiserades i början av 2000
• Projektledarens organisation ville inte avsätta resurser till SBA-2
• NKS-styrelsen beslöt på hösten 2000 lägga ner hela projektet
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 32
Utvärdering av SBA-2
• Stora svårigheter strax från början– planeringen var inte tillräckligt konkret
– flera personombyte i deltagande organisationer
– rapporteringen förverkligades inte alls
• Ansvariga myndigheterna och finansiärerna borde sitta ner och begrunda hurdana tjänster de behöver från NKS vad gäller information. Efterfrågan borde komma från deras sida.
• SBA-2 använde ca. 0,23 miljoner DKK (förlorade resurser)
• (Byrån har utvecklat NKS-hemsidor under de ifrågavarande perioden).
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 33
Slutsatser om BOK och SBA
• BOK-1 och BOK-2 koncentrerades sig till relevanta ämnen och producerade nyttiga resultat och nya kunskap
• BOK-1 utvecklades koherens i nordiskt samarbete om beredskap
• BOK-2 var litet heterogen och sammandrag av resultatens betydelse på nordiskt nivå är inte så lätt
• SBA-1 utvecklade utmärkta informationskällorna som bör slutföras
• SBA-2 lyckades inte med sina målsättningar
Utvärdering av NKS-programmet 1998-2001, GL+RM 34
Allmänna rekommendationer
• NKS-samarbetet bör fortsättas
• Delning av det nya NKS-programmet till två områden är motiverad– Reaktorsäkerhet inklusive radioaktivt avfall och avveckling (programområde R)– Beredskap inklusive radioekologi och beredskapsrelaterad information/kommunikation (programområde B)
• Aktiviteter av NKS borde koordineras med EU’s R&D– Alla nordiska länderna kan delta i EURATOM-forskningen– Undvika overlapping med EU-forskningen– Utredning av NKS’s roll i den nya strukturen av EU-forkningen
• NKS’s roll som en kompetensbevarare och -utvecklare borde utredas
– Samarbetet med universitet och högskolor
• Skyddet av miljön borde tas i det nya programmet
• Utveckling av arbets- och rapporteringsprocedurer