utveckling av kriminalitet bland unga personer
DESCRIPTION
Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?. Ungdomsåren. Omvälvande period - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Utveckling av kriminalitet bland unga personer
Märta WalliniusLeg. psykolog, med.dr.
Fokus för föreläsningen
• Ungdomsåren & kriminalitet
• Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer
• Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?
Ungdomsåren
• Omvälvande period• Barn vuxen?• Förändrade krav (”maturity gap”)• Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)• Omställning av sociala förebilder familj jämnåriga• Spänningssökande beteende• Många ungdomar är antisociala under tonåren
- bara 10 % är inte antisociala Piquero et al. 2005
Kriminalitet över livsförloppet
• Kraftig ökning i tidiga tonåren• ”Topp” i sena tonåren• Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren
Moffitt 1993
Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Tonårskriminalitet” Moffitt 1993, 2007
• Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren• Samtidig process som puberteten• Avtar i tidiga vuxenåren• Spänningssökande beteende• Icke-aggressivt antisocialt beteende tillsammans med
jämnåriga• Relativt vanligt
Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Tonårskriminalitet” Moffitt & Caspi 2007
• Medel till god social bakgrund• Vinster med beteendet:
- acceptans/”respekt” av jämnåriga- distansiera sig från föräldrar- påskyndad ”social mognad”
• Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.)
Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Livslång kriminalitet” Moffitt 1993
• Ovanligt• Mest pojkar/män• Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl,
skadegörelse, skolk)
• Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder)
• Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem)
Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Livslång kriminalitet”
• Står för de mest allvarliga våldsbrotten Loeber et al 1998
• Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil
Livslång kriminalitet• Unga våldsbrottslingar (16-17 år) som förmodligen har
påbörjat en livslång kriminalitet:- Män: 20-45 %- Kvinnor: 69 % Stattin & Magnusson 1996
Riskfaktorer för upprepat våldsbeteendeWallinius 2012
• Tidigare våld• Narkotikabrott• Ung ålder vid första våldsbrott• Psykopati?• Psykiska störningar
- uppförandestörning- drog- och/eller alkoholmissbruk- antisocial personlighetsstörning
• Psykosocial bakgrund- man- problem i skolan- dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren
Vad vet vi om upprepat våldsbeteende?Wallinius 2012
• En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället
• Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer
• Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn
• Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor
Vändpunkter i kriminalitet
• Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex.- livssituationer- partnerförhållande- religion- arbete- ändrade sociala nätverk
Minskad kriminalitet (över tid)
• Kan ofta ses först i efterhand- insiktsrelaterat
Unga vuxna i KriminalvårdenBillstedt & Hofvander 2013
• DAABS-studien (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study)
• 18-25-åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott (”hands-on”)• Kriminalvården Region Väst (9 anstalter)• 270 deltagare• Syfte
- undersöka psykisk hälsa- undersöka stöd- och behandlingsbehov
• Särskilt fokusTidigt debuterande beteendestörningar
http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Rapport-Tidigt-debuterande.pdf
Psykosocial bakgrund
• Medianålder 22 år• Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43%
respektive 44%)• Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%)• 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem• 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna• Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under
uppväxten• 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder• Nästan 9 av 10 är tidigare dömda
Psykosocial bakgrund• 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet
• 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat
• Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv
• 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård
• 15% AD/HD-diagnos sedan innan
• 1 av 4 är själv förälder
• 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar
• Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden
Intelligens
Generell intelligensIK = 94
Tidigt debuterande beteendestörningarFörekomst tidigt debuterande beteendestörningar
0
20
40
60
80
100
Procent
28
7763
43
10 15 2
Förekomst av psykiska störningar
0
20
40
60
80
100
120
Procent
Psykiska störningar
99
54 52
8 1 120
82
Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården
• Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp- social bakgrund- tidigare kriminalitet - psykisk hälsa
• Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens
• Tidig debut av problem
• Vanligt med psykisk problematik, särskilt:- Missbruk & beroende- Antisocial personlighetsstörning- AD/HD- Förstämningssyndrom- Ångestsyndrom
Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?
Tidiga insatser
• Tidig identifikation av riskindivider- Mödra- och barnhälsovård- Förskola och skola
• Skolan som möjligt ”sållningsinstrument”- lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006, Zara & Farrington 2009- allvarligt skolk som möjlig identifikator?
• Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende!- Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet?
• Hur få med de som mest behöver insatserna?
Samverkan
• Många myndighetskontakter- lite samverkan- minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn & ungdomar med psykiska problem? Engqvist & Rydelius, 2007
• Sekretesslagen• Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt• Multidisciplinärt
- tillsammans är vi starkare- och smartare!
• Tydlig ansvarsfördelning• Vilka samarbetspartners behövs?
Individanpassat
• Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den befinner sig- umgänge- familjeförhållanden
• Individuella egenskaper- styrkor- svagheter
• Arbeta aktivt med ”vändpunkter”- vad kan motivera personen att byta livsstil?
• Hantera psykisk ohälsa?
Att gå vidare…
• Använd kunskap som redan finns!• Bidra till kunskapen
- vetenskapliga utvärderingar
Har ni frågor/funderingar?