VTI rapport 659Utgivningsår 2009

www.vti.se/publikationer

Utvärdering av obligatoriskintroduktionsutbildning och kursplan B inom

svensk körkortsutbildningDelstudie 1

Övningskörningens struktur, innehåll och omfattning

Jessica Berg

Hans Thulin

Utgivare: Publikation:

VTI rapport 659

Utgivningsår:

2009

Projektnummer:

40601

Dnr:

2005/0202-23

581 95 Linköping Projektnamn: Kursplan B- delstudie 1

Författare: Uppdragsgivare: Jessica Berg och Hans Thulin Vägverket

Titel: Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning, delstudie 1 – övningens struktur, innehåll och omfattning

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:

Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B. Syftet med föreliggande delstudie är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörningen bedrivs vad gäller hur det privata övandet struktureras, vilka miljöer man övar i, hur mycket man övar och vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av en ny kursplan och introduktionsutbildning. Enkäter skickades ut år 2005, 2007 och 2008 till nyblivna körkortstagare med B-behörighet i åldrarna 18–24 år. Resultaten visar att körkortstagarna tog fler teorilektioner på trafikskola under 2007 än under 2005. Ökningen kan härledas till dem med genomgången introduktionsutbildning. Körkortstagare med genomgången introduktionsutbildning 2008 ägnade mindre tid till att läsa teori jämfört med dem utan sådan utbildning. Introduktionsutbildningen fick handledarna att oftare knyta an till körkortsteorin under övningskörningen och att planera övningskörningstillfällena bättre jämfört med då man inte hade genomgått utbildningen. Vid privat övningskörning ökade koncentrationspåverkande aktiviteter som påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen med åren. Den största förekomsten fanns bland dem med genomgången introduktionsutbildning 2008. Antal övningstillfällen där passen skedde under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag, och regn ökade också med åren. Övningspass på moment såsom hastighetsanpassning och riskbedömning samt där samarbete med andra trafikanter krävs ökade med åren på trafikskolorna. En större andel av körkortstagarna 2007 och 2008 jämfört med 2005 hyste den uppfattningen om sig själva att de är mycket bättre än bilförare i allmänhet på att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar samt att köra bil i halt väglag. Slutsatserna utifrån denna studie är att introduktionsutbildningen hade en liten effekt på strukturen i övningskörningen år 2007. Introduktionsutbildningens effekt på innehållet och omfattningen i övningskörningen var inte lika tydlig. Studien visar också att den nya kursplanen verkar ha bidragit till vissa förändringar. Slutligen pekar studien på behov av mer kunskap för att kunna bedöma effekterna av den totala körkortsutbildningen.

Nyckelord:

körkort, behörighet B, utbildning, introduktionsutbildning, kursplan ISSN: Språk: Antal sidor:

0347-6030 Svenska 38 sidor + 4 bilagor

Publisher:

Publication:

VTI rapport 659

Published:

2009

Project code:

40601

Dnr:

2005/0202-23

SE-581 95 Linköping Sweden Project: Curriculum B- study part 1

Author: Sponsor: Jessica Berg, Hans Thulin Swedish Road Administration

Title: Evaluation of mandatory introduction course and curriculum B for Swedish driving license, study part 1 – structure, contents and scope of driving education

Abstract (background, aim, method, result) max 200 words:

A mandatory introduction course for all student drivers and theirdriving instructors came into effect on January 1, 2006. A new curriculum for a category B driving license came into effect on March 1, 2006. The aim of this study is to evaluate the overall effects of how the driving practice is managed concerning the structure of driving practice, what surroundings they are performed in, how much time is given to various driving exercises and what elements are practiced. Yet another aim is to discern the effects after the introduction course and the new curriculum have been implemented. Questionnaires were sent out in 2005, 2007 and 2008 to new license holders for category B (age 18–24). The results show that the student drivers took more theory lessons at a professional driving school in 2007 than in 2005. The increase can be traced to those having had an introduction course. Student drivers who attended the introduction course in 2008 spent less time studying theory than those who did not attend such a course. The introduction course helped the driving instructors to relate to theory during practice to a higher extent and to plan the driving practice better compared to the driving instructors who had not attended the introduction course. Disturbing activities such as car stereos, use of cell phones etc. increased each year during private practice, with largest occurrence among those who had had an introduction course 2008. The numbers of practice lessons, both private and at a traffic school, during difficult conditions such as darkness, wet roads and rain increased each year. Lessons during private practice on aspects such as speed adaptation and risk assessment as well as cooperation with other road users, increased during the years at the traffic schools. A larger proportion of the student drivers 2007 and 2008 compared with 2005 perceived themselves as better car drivers than car drivers in general with regard to avoiding critical situations, reacting quickly, making safe assessments and driving in wet road conditions. The conclusions on the basis of this study are that the introduction course had a small effect on the structure of the driving practice in 2007. The effects of the introduction course on the contents and the scope of the driver education were not, however, as clear. The study also shows that the new curriculum seems to have contributed to certain changes when comparisons are made between the years. Finally, the report points out the need for more knowledge in order to evaluate the overall effects of the driving education.

Keywords: driving license, category B, education, introduction course, curriculumISSN: Language: No. of pages:

0347-6030 Swedish 38 pages + 4 Appendicies

Förord VTI genomför med finansiering av Vägverket en utvärdering av ny kursplan för B-körkort och effekten av en introduktionsutbildning för förare och handledare. Följande utvärdering ingår som en delstudie i detta uppdrag. Handläggare på Vägverket har varit Hans Mattsson.

Flera medarbetare på VTI har på olika sätt medverkat till rapporten. Jessica Berg och Hans Thulin har ansvarat för insamlig av data, analyser och rapportskrivning. Sonja Forward har varit projektledare och bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Björn Peters har i samband med den vetenskapliga granskningen av manuset lämnat värdefulla kommentarer och intressanta reflektioner. Anita Carlsson har redigerat rapporten inför tryckning. Samtliga tackas för utmärkta insatser.

Linköping september 2009

Jessica Berg

VTI rapport 659 Omslag: Photos.com

Kvalitetsgranskning Granskningsseminarium har genomförts 2009-06-04 där Björn Peters, VTI, var lektör. Jessica Berg har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 2009-09-08. Projektledarens närmaste chef, Jane Summerton, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 2009-09-24.

Quality review Review seminar was carried out on 4 June 2009 where Björn Peters, VTI, reviewed and commented on the report. Jessica Berg has made alterations to the final manuscript of the report on 8 September 2009. The research director of the project manager, Jane Summerton, examined and approved the report for publication on 24 September 2009.

VTI rapport 659

Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................. 5 Summary............................................................................................................ 7 1 Introduktion.............................................................................................. 9 1.1 Bakgrund ................................................................................................. 9 1.2 Syfte ...................................................................................................... 11

2 Metod och analys .................................................................................. 12

3 Resultat ................................................................................................. 13 3.1 Svarsfrekvens och bortfall ..................................................................... 13 3.2 Bakgrundsfaktorer ................................................................................. 14 3.3 Frågor om introduktionsutbildningen...................................................... 14 3.4 Generella frågor om övningskörningen.................................................. 16 3.5 Privat övningskörning ............................................................................ 21 3.6 Övningskörning på trafikskola................................................................ 28 3.7 Allmänna frågor kring körkorttagarnas övningskörning.......................... 31

4 Diskussion av studiens resultat ............................................................. 34

5 Reflektioner kring metod och fortsatt forskning...................................... 37

Referenser........................................................................................................ 38

Bilaga 1: EnkätBilaga 2: Kompletterande frågor om introduktionsutbildningen år 2007 och

2008 Bilaga 3: Faktoranalys fråga 35 Bilaga 4: Faktoranalys fråga 45

VTI rapport 659

VTI rapport 659

Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning. Delstudie 1 – Övningskörningens struktur, innehåll och omfattning av Jessica Berg och Hans Thulin VTI 581 95 Linköping

Sammanfattning Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B.

Syftet med föreliggande studie är att utvärdera den samlade effekten av hur övnings-körningen, både privat och på trafikskola, bedrivs vad gäller förhållanden som hur det privata övandet struktureras, vilka miljöer man övar i, hur mycket man övar och vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av introduktionsutbildning och ny kursplan.

Studien genomförs som en enkätstudie bestående av en föremätning år 2005 och två eftermätningar år 2007 och 2008. Målgruppen är nyblivna körkortstagare med B-behörighet som var mellan 18–24 år gamla när de tog B-körkortet. I analysen görs jämförelser mellan de tre mättillfällena samt mellan gruppen körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen respektive år och den grupp som inte gjorde detta.

Resultaten visar att körkortstagarna tog fler teorilektioner på trafikskola 2007 än 2005. Ökningen kan härledas till dem med genomgången introduktionsutbildning. Körkorts-tagare med genomgången introduktionsutbildning 2008 ägnade mindre tid till att läsa teori jämfört med dem utan sådan utbildning.

Introduktionsutbildningen mottogs mer positivt av eleverna 2007 än 2008. En stor andel av dem som genomgick kursen 2007 ansåg att den varit till mycket stor praktisk nytta för dem. Mest positiv var man till den information som gällde trafiksäkerhetsfaktorer, vilket visade sig bland annat i ett ökat övande på trafiksäkerhetsmoment. Introduktions-utbildningen 2007 och 2008 fick handledarna att oftare knyta an till körkortsteorin under övningskörningen och att planera övningskörningstillfällena bättre jämfört med då man inte hade genomgått sådan utbildning. Detta visade sig bland annat i färre ”oplanerade” övningskörningar år 2007, det vill säga i samband med något annat ärende eller annan resa. Som en konsekvens av den planerade övningskörningen var antalet passagerare i bilen mindre år 2007 då övningskörning skedde med introduktionsut-bildade förare och privata handledare. En negativ trend är att koncentrationspåverkande aktiviteter som påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen ökade med åren. Den största förekomsten fanns bland dem med genomgången introduktionsutbildning 2008.

Antal övningstillfällen privat och på trafikskola där passen skedde under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag och regn ökade med åren. Övningskörning i dagsljus, uppehållsväder och torrt väglag var dock det dominerande förhållandet samtliga år. Övningspass på moment såsom hastighetsanpassning och riskbedömning samt där samarbete med andra trafikanter krävs var tämligen stabila under undersök-ningsperioden 2005–2008 i den privata övningskörningen. Övning på dessa moment ökade dock med åren på trafikskolorna.

VTI rapport 659 5

En större andel av körkortstagarna 2007 och 2008 jämfört med 2005 hyste den uppfattningen om sig själva att de är mycket bättre än bilförare i allmänhet på att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar samt att köra bil i halt väglag. Resultaten är baserade på ett antal påståenden som körkortstagaren skulle värdera utifrån sig själva. Körkortstagarna tog samtliga år höggradigt avstånd från påståenden som ”Jag kan tänka mig att köra bil efter att ha druckit 2–3 starköl”, ”Jag kan åka med en förare som har druckit 2–3 starköl” samt ”Om man har airbag i bilen är det inte lika viktigt att ta på sig bilbältet”. Hastighet förefaller dock inte vara ett lika stort regelbrott eller en lika stor risk som alkohol i samband med bilkörning eller icke-användning av bilbälte.

Slutsatserna utifrån denna studie är att introduktionsutbildningen hade en liten effekt på strukturen i övningskörningen år 2007. Denna effekt avtog år 2008. Introduktionsut-bildningens effekt på innehållet och omfattningen i övningskörningen var inte lika tydlig. Studien visar också att den nya kursplanen verkar ha bidragit till vissa förändringar i övningskörningens struktur, innehåll och omfattning när jämförelser görs mellan åren 2005, 2007 och 2008, framförallt bland trafikskolorna. Slutligen pekar studien på fördjupat behov av kunskap för att kunna bedöma effekterna av den totala körkortsutbildningen. Det behövs framförallt mer kunskap om hur körkortsutbildningen från start till mål påverkar elevernas inställning till trafiksäkerhet och risker. Vidare bör effekterna av introduktionsutbildningen utvärderas utifrån hur elever och handledare upplever och tillämpar utbildningen i praktiken.

6 VTI rapport 659

Evaluation of mandatory introduction course and curriculum B for Swedish driving lincense. Study part 1 – structure, contents and scope of driving education by Jessica Berg and Hans Thulin VTI (Swedish National Road and Traffic Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden

Summary A mandatory introduction course for all student drivers and their driving instructors came into effect on January 1, 2006. A new curriculum for a Category B driving license came into effect as on March 1, 2006.

The aim of this study is to evaluate the overall effects of how the driving practice is managed concerning the structure of driving practice, what surroundings they are performed in, how much time is given to various driving exercises and what elements are practiced. Yet another aim is to discern the effects after the introduction course and the new curriculum have been implemented.

The study is implemented as a questionnaire study where the first questionnaire was sent out in year 2005. A second and a third questionnaire was sent out in 2007 and 2008 respectively. The study population is new license holders for category B, age 18–24. The analysis compares years 2005, 2007 and 2008. A comparison is also made between license holders who where attending the introduction course and those who did not attend such a course.

The results show that the student drivers took more theory lessons at a professional driving school in 2007 than in 2005. The increase can be traced to those having had an introduction course. Student drivers who attended the introduction course in 2008 spent less time studying theory than those who did not attend such a course.

The introduction course was received more positively in 2007 than in 2008. A large proportion of those who completed the course in 2007 felt that it had been of great practical use for them. They were mostly positive to information that applied to traffic safety factors, which seems to have led to an increased practice of traffic safety elements. The introduction course in 2007 and 2008 helped the driving instructors to relate to theory during practice to a higher extent and to plan the driving practice better compare to the driving instructors who had not attended the introduction course. This result was, for example, shown in fewer “unplanned” lessons in year 2007, i.e. lessons at the same time as another errand or another trip. As a consequence of planned driving practice, the number of passengers in the car was less in 2007 if the student drivers and driving instructors had attended an introduction course. A negative trend is that disturbing activities such as the car stereo switched on, driving instructors talking on the cell phone and passengers in the car increased each year. The biggest occurrence was among those who completed an introduction course 2008.

The number of practice lessons, both private and at a traffic school, during difficult conditions such as darkness, wet roads and rain increased each year. Practice during daylight, fair weather and dry roads were however the dominating conditions during all years. Lessons during private practice on aspects such as speed adaptation and risk assessment, as well as cooperation with other road users, were rather stable during the survey period 2005–2008. Practice on these aspects increased, however, during the years at the traffic schools.

VTI rapport 659 7

A larger proportion of the student drivers 2007 and 2008 compared with 2005 perceived themselves as better car drivers than car drivers in general with regard to avoiding critical situations, reacting quickly, making safe assessments and driving in wet road conditions. The student drivers strongly disagreed with statements such as ”I can think of myself driving a car after having 2–3 beers”,” I can think of myself riding with a driver who has been drinking 2–3 beers” and ”if you have air bags in the car it is not that important to wear a seatbelt”. Speeding, however, does not appear to be equally risky as driving under the influence of alcohol or not wearing a seatbelt.

The conclusions of this study are that the introduction course had a small effect on the structure of the driving practice 2007. This effect subsided 2008. The effects of the introduction course on the contents and the scope of the driver education were not, however, as clear. The study also shows that the new curriculum seems to have contributed to certain changes in the driving practice structure, contents and scope when comparisons are made between the years 2005, 2007 and 2008, especially among the traffic schools. Finally, the study underscores the need for deeper knowledge in order to evaluate the overall effects of the driving education. Above all, more knowledge is needed about how the driving license education influences the student drivers’ attitudes to traffic safety and risks. Furthermore, the effects of the introduction course should be evaluated on the basis of student drivers´ and driving instructors´ experiences in applying the course during driving practice.

8 VTI rapport 659

1 Introduktion 1.1 Bakgrund Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning (SFS 2004: 1087). Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B (se VVFS 2006:21).

1.1.1 Introduktionsutbildning Syftet med introduktionsutbildningen är att med nollvisionen som grund ge handledare och elev vägledning inför den privata övningskörningen (Vägverket, 2005). Den skall bidra till en effektiv körkortsutbildning och främja trafiksäkerheten såväl under som efter körkortsutbildningen. Efter introduktionen, som ges under tre timmar, skall hand-ledare och elev känna till följande moment:

Körkortsutbildningens mål och innehåll samt regler för övningskörning.

Innehåll:

• mål och innehåll i kursplanen

• handledarens juridiska och moraliska ansvar

• de viktigaste kraven för godkänt förarprov samt bedömningskriterier

• var man kan finna ytterligare information om körkortsutbildning och övningskörning.

Planering och strukturering vid övningskörning Innehåll:

• den privata övningskörningens roll och dess kombination med undervisning på trafikskola

• körerfarenhetens betydelse för trafiksäkerheten

• integration av teori och praktik i körkortsutbildningen

• hur övningskörningen kan struktureras och planeras

• övningsfordon och utrustning vid övningskörningen.

För trafiksäkerheten viktiga faktorer

Innehåll:

• val av lämpliga övningsmiljöer

• på vilka sätt och varför elev och handledare kan tolka samma trafiksituation olika

• den oerfarne elevens begränsningar och felhandlingar

• elevers uppfattning om den egna förmågan och att undvika risker

• unga bilförares inblandning i olyckor och skaderisker relaterade till hastighet, bilbälte, alkohol/droger samt trötthet

VTI rapport 659 9

• trafikanters kunskaper, attityder, vilja och beslutsfattande och dess betydelse för trafiksäkerheten

• var man kan söka ytterligare information om trafiksäkerhet.

Information om olyckor och skaderisker i relation till olika faktorer är tänkt som en introduktion och kommer att kompletteras genom den obligatoriska riskutbildningen som trädde i kraft april 2009 samt genom körkortsutbildningen i övrigt (se VVFS 2008:251).

1.1.2 Kursplan De krav som ställs på en förare för att denne ska kunna köra säkert och miljövänligt utgör stommen för den nationella kursplanen. Den tidigare kursplanen var specifik och talade om exakt vad eleven förväntades förvärva för kunskaper under utbildningen (VVFS 1996:168). Den innehöll nio moment fördelade i två måldokument, ett för praktik och ett för teori. Teoriutbildningen innehöll 247 delmål och körutbildningen innehöll 170 delmål. I den nya kursplanen har målen blivit betydligt färre och är skrivna mer generellt och övergripande (VVFS 2006:21). Den uppdelning mellan teori och praktik som tidigare bestod av två måldokument har tagits bort. Det betyder att kurs-planen är helt integrerad. Den innehåller också ett nytt inslag, nämligen självvärdering dvs. reflektion över det egna kunnandet i form av kunskap eller färdighet inom olika områden. Den nya kursplanen innehåller 50 mål fördelade på dimensionerna förarkompetens och kunskapsområde (VVFS 2006:21). Förarkompetensen omfattar följande fyra moment:

• manövrering, fordon och miljö

• körning i olika trafikmiljöer

• resande med bil i speciella sammanhang

• personliga förutsättningar och mål.

Såväl den gamla som den nya kursplanen bygger på principen om målstyrning. Målstyrning som idé innebär frihet att välja medel för att nå definierade mål. Skillnaden i detaljeringsnivå i målbeskrivningen mellan den gamla och den nya kursplanen förväntas ge utbildarna inom förarutbildningen en möjlighet att vara kreativa och utveckla egna utbildningsmetoder i och med införandet av den nya kursplanen. Även eleverna förväntas få en ökad kreativitet och ett ökat engagemang.

Kunskapsområdet är uppdelat på områdena teori och färdighet och självvärdering. Teori och färdighet fokuserar på de teoretiska kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna köra och resa med bil. Självvärdering har fokus på den enskilde föraren och dennes självvärdering i relation till bilkörning och resande. Målen och kriterierna är uppnådda när eleven beskriver de olika aktiviteterna med aktiva verb (Transportstyrelsen, 2009). Delmålen gällande teori och färdighet är uppnådda när eleven exempelvis utför..., använder..., uppvisar..., tillämpar..., förutser medan målen för självvärdering uppnås genom att eleven värderar..., bedömer..., accepterar.

I nollvisionspropositionen uttrycktes ett behov av att åtgärda brister i det svenska förarutbildningssystemet. Fokus bör på sikt ligga på att minska riskerna bland nya

10 VTI rapport 659

förare genom att höja kvaliteten i såväl den teoretiska och insiktsskapande delen av undervisningen som de praktiska momenten. I propositionen framhölls att utbildnings-systemet främst bör bidra till att eleverna erhåller en bättre förståelse för sina egna och sina medtrafikanters begränsningar samt skaderisker vid olika trafiksituationer.

Föreliggande studie är en av fem olika studier som har som syfte att utvärdera introduktionsutbildningen och/eller den nya kursplanen med olika metoder och utifrån olika perspektiv. Varje delstudie kommer att redovisas som separata rapporter eller promemorior. Ingen närmare beskrivning av de övriga studierna kommer att göras i föreliggande rapport.

1.2 Syfte Studiens övergripande syfte är att utvärdera den samlade effekten av hur övnings-körningen, både privat och i trafikskola, bedrivs vad gäller följande förhållanden:

• struktur i övandet

• vilka miljöer man övar i

• hur mycket man övar

• vilka moment man övar på.

Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av introduktions-utbildning och ny kursplan.

VTI rapport 659 11

2 Metod och analys Studien genomfördes som en enkätstudie som består av en föremätning och två eftermätningar. Två eftermätningar gjordes med anledning av att kunna urskilja eventuella effekter efter att den nya kursplanen och introduktionsutbildningen verkat ytterligare en tid efter införandet. Målgruppen var nyblivna körkortstagare med B-behörighet som var mellan 18–24 år gamla när de tog B-körkortet.

Föremätningen genomfördes under hösten 2005. Enkät (se bilaga 1) skickades ut till 1 716 personer som hade tagit körkort under oktober månad 2005. Personerna var födda mellan 1980-09-27–1987-09-21. Urvalet baseras på 168 000 personer i 7 olika ålders-grupper.

Den första eftermätningen genomfördes under hösten 2007. En enkät skickades till ett slumpmässigt urval på 1 525 personer som tagit B-körkort under oktober månad. Personerna var födda mellan 1982-10-31–1989-10-01. Urvalet baseras på samtliga genomförda och godkända prov i oktober 2007. Till denna eftermätning gjordes tillägg av tre generella frågor kopplade till den introduktionsutbildning för handledare och elev vid privat övningskörning som infördes sedan föremätningen genomfördes (se bilaga 2).

Den andra eftermätningen genomfördes under hösten 2008. Samma enkät som 2007 skickades till ett slumpmässigt urval på 1 523 personer som tagit B-körkort under oktober månad. Personerna var födda mellan 1983-10-01–1990-10-31. Urvalet skedde enligt samma procedur som 2007.

I resultatavsnittet görs jämförelser mellan mätomgångarna 2005, 2007 och 2008. Jämförelser görs även mellan gruppen körkortstagare som genomgick introduktions-utbildningen respektive år och den grupp som inte gjorde detta.

Analyser gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Skillnaderna mellan jämförelsegrupperna signifikanstestas. Det sker med t-test, chi2-test och variansanalys (ANOVA). Vid test av skillnader används två signifikansnivåer, 5 % samt 1 %. Chi2-tester gjordes vid jämförelser mellan åren i de fall då svarsalternativen gavs på en nominal skala. T-tester och variansanalyser gjordes vid jämförelser mellan två eller flera grupper och två eller flera faktorer, exempelvis i jämförelser mellan åren. Variansanlys (ANOVA) jämförde medelvärden mellan åren. Tukey´s Post Hoc test användes för att se var skillnaderna fanns. Faktoranalyser genomfördes för att försöka förklara samvaria-tionen mellan ett större antal faktorer med hjälp av ett mindre antal bakomliggande faktorer, i detta fall antal övningspass som ägnas åt olika moment.

12 VTI rapport 659

3 Resultat 3.1 Svarsfrekvens och bortfall Totalt svarade 1 136 personer på den enkät som skickades ut hösten 2005. Det ger en svarsandel på 66 %. Två påminnelser användes. Enkäten som skickades ut hösten 2007 besvarades av 747 personer, vilket ger svarsandelen 49 %. I eftermätningen användes två påminnelser. Enkäten som skickades ut i den andra eftermätningen, 2008, besvara-des av 728 personer vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Två påminnelser skickades ut även i den andra eftermätningen.

Samtliga mätningar besvarades av fler kvinnor än män. Av de personer som besvarade 2005 och 2008 års enkät var 54 % kvinnor. Motsvarande andel då det gäller 2007 års enkät var 58 %.

Bortfallet redovisas per åldersgrupp för varje mättillfälle (tabell 1). Ytterligare beskrivning av bortfallet är inte möjligt att göra då urvalet endast bestod av namn, adressuppgifter och födelseår. Den partiella svarsfrekvensen var låg, 0,1 %–6,7 % bortfall per fråga. Oavsett år är bortfallet minst bland 18-åringarna.

Tabell 1 Bortfall per åldersgrupp.

2005 2007 2008

Ålder antal i urval

antal bland besvarade

bortfall % antal i urval

antal bland besvarade

bortfall % antal i urval

antal bland besvarade

bortfall %

18 954 674 29,4 723 407 43,8 829 453 45,4

19 300 206 31,4 373 143 61,7 286 111 61,2

20 149 86 42,3 169 83 50,9 152 61 59,9

21 95 57 39,4 86 34 60,5 88 31 64,8

22 89 45 49,5 57 26 54,4 63 28 55,6

23 61 31 49,2 63 32 49,3 55 21 61,9

24 68 37 45,6 40 20 50 42 18 57,2

VTI rapport 659 13

14 VTI rapport 659

3.2 Bakgrundsfaktorer I detta kapitel görs en beskrivning och en jämförelse mellan mätåren gällande respondenternas bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön, sysselsättning, bostadsort samt föräldrars bakgrund.

Ålder och kön Det förekom inga signifikanta1 skillnader i medelålder mellan de tre mättillfällena gällande medelålder bland de svarande. År 2005 var medelåldern 19,0 år bland dem som besvarade enkäten och år 2007 var medelåldern 19,1 år. År 2008 var medelåldern 18,9 år. Kvinnorna var i genomsnitt 2–3 månader äldre än männen sett över samtliga tre mättillfällen.

Andel förvärvsarbetande respektive studerande Signifikanta skillnader (p≤.001) mellan de tre mättillfällena förekom gällande andelen förvärvsarbetande och studerande bland körkortstagarna. Merparten av körkortstagarna studerade under samtliga tre år. Bland de svarande i 2005 års enkät var andelen studerande 65 % och i 2007 års enkät 62 %. I 2008 års enkät var andelen studerande 69 %. Det kan konstateras att andelen som förvärvsarbetade var högre bland körkorts-tagarna 2007 (26 %) jämfört med 2005 (20 %). Ökningen gäller i första hand kvinnorna. I enkäten 2008 hade andelen förvärvsarbetande sjunkit till 19 %.

Bostadsort och födelseland Merparten av körkortstagarna bodde i tätort. Bland de svarande i 2005 års enkät var denna andel 67 %, i 2007 års enkät 74 % och i 2008 års enkät 70 % (p≤.05).

Av de körkortstagare som besvarade 2005 års enkät hade 86 % föräldrar som båda var födda i Sverige. Motsvarande andel bland de körkortstagare som besvarade 2007 års enkät var 79 % och i 2008 års enkät 80 % (p≤.001).

3.3 Frågor om introduktionsutbildningen Detta kapitel beskriver urvalet uppdelat på dem som har gått respektive inte har gått introduktionsutbildningen samt körkortstagarnas uppfattning av introduktionsut-bildningen uppdelat på mätåren 2007 och 2008.

Av dem som besvarade 2007 års enkät uppgav 12 % (91 personer) att de tillsammans med handledaren genomgått den introduktionsutbildning som infördes 1 januari 2006 för att få öva privat. Av dessa var 63 % kvinnor. I 2008 års enkät uppgav signifikant fler, 60 % av de svarande (489 personer), att de hade genomgått introduktionsutbild-ningen (p≤.001). Av dessa var 53 % kvinnor.

1 p≤.001 anger att signifikansnivån är <.001, vilket innebär att skillnaden mellan grupperna har fastställts med en säkerhet på 99,9 %. p≤.05 anger att skillnaden kan fastställas med en säkerhet på 95 %.

VTI rapport 659 15

Bland körkortstagarna som övningskörde privat 2007 uppgav hela 86 % (583 personer) att de inte hade genomgått någon introduktionsutbildning. Vid mätningen 2008 var motsvarande andel 55 % (239 personer).

Medelåldern på de körkortstagare som hade genomgått introduktionsutbildningen 2007 var 20,0 år (män 19,5 år och kvinnor 20,3 år), Detta kan jämföras med den genom-snittliga åldern 18,9 år (män 18,8 år och kvinnor 19,1 år) för de av 2007 års svarande, som inte hade genomgått introduktionsutbildningen (p=.001). Bland körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2008 var medelåldern 18,4 år (män 18,4 och kvinnor 18,5) vilket är signifikant lägre än de 19,6 år bland dem som inte genomgick introduktionsutbildningen samma år (p.001) (män 19,8 och kvinnor 19,5). Andel studerande, arbetande, boende i tätort, utbildning samt andelen med föräldrar födda i Sverige redovisas i tabell 2 för år 2007 och 2008.

Tabell 2 Andelen studerande arbetande, boende i tätort, utbildning samt andelen med föräldrar födda i Sverige uppdelat på år.

2007 2008

Introutbildning

n=91

Ej Introutbildning

n= 651

Introutbildning

n=435

Ej Introutbildning

n=287

Studerande 52 % 64 % 86 % 43 %

Arbetande 39 % 25 % 10 % 35 %

Tätort 88 % 72 % 71 % 68 %

Gymnasieskola 74 % 83 % 86 % 77 %

Högskola/universitet 19 % 10 % 4 % 12 %

Föräldrar födda i Sverige 56 % 82 % 77 % 85 %

Sammanfattningsvis kan sägas att körkortstagarna 2007 med genomgången introduk-tionsutbildning jämfört med dem som inte hade gått en sådan utbildning var i snitt något äldre, en större andel var kvinnor, en större andel bodde i tätort, arbetade och hade en avslutad utbildning från högskola/universitet, en mindre andel studerade. Vidare hade en mindre andel föräldrar som inte var födda i Sverige. År 2008 var de med genom-gången introduktionsutbildning något yngre jämfört med året innan men även jämfört med dem som inte hade gått introduktionsutbildningen 2008. En något större andel var kvinnor, en större andel var studerande och bodde i tätort. En mindre andel var arbetande, en mindre andel hade avslutade studier från högskola/universitet. En mindre andel hade föräldrar som var födda i Sverige.

Nytta av och uppfattning om introduktionsutbildningen

Körkortstagarna 2007 var signifikant mer nöjda med informationen jämfört med körkortstagarna 2008. Cirka 65 % av körkortstagarna som gick introduktionsut-bildningen 2007 ansåg att informationen på utbildningen sammantaget var till mycket eller ganska stor nytta för såväl eleven som handledaren, se figur 1. Bland körkorts-tagarna 2008 ansåg 48 % att informationen sammantaget var ganska eller mycket bra. Sett över båda åren var man mest positiv till den information som gällde trafiksäkerhets-faktorer där inga signifikanta skillnader mellan åren kunde påvisas.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mål, innehåll, regler

Planering, strukturering

Viktiga faktorer för trafiksäkerheten

Sammantaget om informationen på introduktionsutbildningen

Ganska stor/bra

Mycket stor /bra

%

2007 2008

2007 2008

2007 2008

2007 2008

Figur 1 Bedömning av den praktiska nyttan av introduktionsutbildningen med avseende på de olika delarna. Fördelat på mättillfällen. (Fråga 17 och 18). **= signifikant till en nivå av ≤.01; *= signifikant till en nivå av ≤.05.

3.4 Generella frågor om övningskörningen I följande kapitel redogörs för hur körkortstagarna genomförde körkortsutbildningen generellt. Jämförelser mellan åren görs liksom jämförelser mellan de som gick introduktionsutbildning och de som inte gick densamma.

Ålder då övningskörningen inleddes Flertalet av körkortstagarna började övningsköra när de var 16 år. Kvinnorna var i genomsnitt något äldre än männen när de började övningsköra. Signifikanta skillnader mellan åren förekom (p≤.01). Andelen 16- åringar var fler år 2005 medan det år 2008 var fler 17-åringar jämfört med övriga år (se tabell 3).

Tabell 3 Ålder då övningskörningen inleddes, uppdelat på mätår.

Åldersgrupp 2005

(%)

2007

(%)

2008

(%)

16 49,0 47,7 43,3

16,5 8,1 5,9 9,2

17 17,2 19,6 23,6

17,5 5,8 4,2 4,9

18 10,7 11,0 11,2

19 3,0 4,0 1,8

20 2,1 3,2 2,4

21 år eller äldre 4,0 4,4 3,7

16 VTI rapport 659

Hjälpmedel för körkortsteorin Över 90 % av körkortstagarna använde ”Körkortsboken” (STR) eller ”Du och jag i trafiken” (STR) alternativt annan teoribok som hjälpmedel då körkortsteorin lästes in, se figur 2. Datorbaserat hjälpmedel för hemmabruk användes av omkring 60 % av körkortstagarna för 2005 och 2007 medan år 2008 var användandet av datorbaserade hjälpmedel hemma något högre. Andelen var signifikant större bland körkortstagarna år 2007 relativt år 2005. Omvänt utnyttjades trafikskolans datorbaserade läromedel mindre år 2007 relativt 2005, men utnyttjades ändå av cirka hälften av körkortstagarna och var ökande till år 2008. Minskningen 2007 låg på gruppen som inte genomgick introduk-tionsutbildningen. Figur 3 visar att kursplanen oftare användes som hjälpmedel av dem som genomgick introduktionsutbildningen relativt de som inte genomgick den utbildningen år 2007. År 2008 var förhållandet det omvända. Vidare visar figur 3 att användningen av hjälpmedel utöver kursplanen inte skiljer sig signifikant om man har gått introduktionsutbildningen eller inte.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Teoribok

Kursplanen

Datorbaserat läromedelsom du använt hemma

Datorbaserat läromedel som du använt på trafikskola

Annat material

2005 2007 2008

%

***

*

Figur 2 Hjälpmedel som körkortstagarna använde då de läste in körkortsteorin. Jämförelse mellan mätåren. (Fråga 9) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; *= signifikant till en nivå av≤.05.

VTI rapport 659 17

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Teoribok

Kursplanen

Datorbaserat läromedelsom du använt hemma

Datorbaserat läromedel som du använt på trafikskola

Annat material

Ej introutbildning 2007

Introutbildning 2007

Ej introutbildning 2008

Introutbildning 2008

%

** *

Figur 3 Hjälpmedel som körkortstagarna använde då de läste in körkortsteorin. Jämförelse mellan introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 9) **=signifikant till en nivå av ≤.01; *= signifikant till en nivå av≤.05.

Antal lektioner, inläsning samt prov för godkännande Figur 4 visar att körkortstagarna tog signifikant fler teorilektioner på trafikskola 2007 relativt 2005 (p≤.01). Cirka 37 % respektive år uppgav att de inte tog några lektioner alls på trafikskola. I genomsnitt varade en teorilektion ca 70 minuter samtliga år. Körkortstagarna 2005 ägnade i genomsnitt 22 timmar åt att på egen hand läsa in körkortsteorin. År 2007 och 2008 var motsvarande siffra 23 timmar. Skillnaden mellan åren är inte signifikant.

De som gick introduktionsutbildningen 2007 tog signifikant fler teorilektioner på trafikskola än de som inte genomgick den utbildningen (figur 4). Förhållandet var det motsatta bland körkortstagarna år 2008. De som genomgick introduktionsutbildningen 2008 ägnade signifikant mindre tid (21 timmar) till att läsa teoridelen på egen hand jämfört med de 25 timmar bland dem som inte gick introduktionsutbildningen (≤.05). Inga skillnader förekommer bland motsvarande grupper 2007 gällande denna fråga.

18 VTI rapport 659

0 2 4 6 8 10

Introduktionsutbildning 2007

Introduktionsutbildning 2008

Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007

Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008

2005 2007 2008

**

***

**

Figur 4 Antal teorilektioner på trafikskola uppdelat på mättillfällen och genomförande av introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 10) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; **= signifikant till en nivå av ≤.01

Ingen signifikant skillnad förelåg mellan mätningarna då det gällde när under övnings-perioden man som mest ägnade sig åt teoridelen, se figur 5. Mest tid ägnades teoridelen under övningsperiodens slutfas. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 spred i större utsträckning ut teoriläsningen under hela övningsperioden jämfört med dem som inte genomgick den utbildningen (p≤.001). De som genomgick introduktions-utbildningen 2008 ägnade större del åt teoriläsningen i slutet av övningsperioden jämfört med dem som inte genomgick utbildningen (p≤.05).

Figur 5 När under övningsperioden som körkortstagarna läste teori som mest. Jämförelse mellan åren (Fråga 12).

Antalet genomgångna teoriprov för godkännande var fler per person år 2007 och 2008 relativt 2005, se figur 6 (p≤.05). Resultatet visar att de som genomgick introduktions-utbildningen 2007 genomgick teoriprovet fler gånger före godkännande än de som inte gick introduktionsutbildningen. Men även de som inte genomgick introduktionsut-bildningen behövde fler försök än vad som gällde 2005 för godkännande. År 2008 var förhållandet det omvända. De som gick introduktionsutbildningen 2008 genomgick signifikant färre försök jämfört med dem som inte genomgick introduktionsutbildningen men även färre försök än körkortstagarna år 2005 och 2007.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

I början av övningsperioden

I mitten

I slute

200520072008

%

t

Lika mycket under hela övningsperioden

VTI rapport 659 19

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0

200520072008

Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007

Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008

***

***

Figur 6 Antal gånger teoriprovet skrevs innan godkännande. Fördelat på mättillfällen samt introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 13) ***=signifikant till en nivå av <=.001.

Figur 7 visar att inga signifikanta skillnader förekom mellan åren gällande antalet uppkörningar innan godkännande. Inga signifikanta skillnader förelåg heller mellan dem som hade gått och inte hade gått introduktionsutbildningen.

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0

200520072008

Ej introutbildning 2007Introutbildning 2007

Ej introutbildning 2008Introutbildning 2008

Figur 7 Antal gånger det praktiska körprovet gjordes innan godkännande. Fördelat på mättillfällen samt introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning.(Fråga 14).

År 2005 anmälde sig 24 % till körprovet som privatist jämfört med 29 % år 2007 och 31 % år 2008 (p≤.001). Av dem som gick introduktionsutbildningen 2007 anmälde sig 23 % till körprovet som privatist jämfört med 30 % av dem som inte gick introduktions-utbildningen. Skillnaden är inte signifikant. Av dem som gick introduktionsutbildningen 2008 anmälde sig 20 % som privatister. Av dem som inte gick introduktionsutbild-ningen samma år anmälde sig 10 % som privatister. Skillnaden är inte heller här signifikant.

Sammanfattningsvis började de flesta att övningsköra vid 16 års ålder. Kvinnorna var något äldre än männen när de började. De vanligaste hjälpmedlen för inläsning av teorin var teoribok samt datorbaserat hjälpmedel hemma. Det sistnämnda ökade också med åren. Antalet teorilektioner på trafikskola var som högst bland 2007-års körkortstagare, framför allt bland dem med genomgången introduktionsutbildning. Samtidigt skrev denna grupp flest teoriprov innan godkännande.

20 VTI rapport 659

3.5 Privat övningskörning Följande kapitel beskriver den privata övningskörningens struktur, innehåll och omfattning uppdelat på år för genomförd mätning samt bland dem med genomgången introduktionsutbildning och inte.

Signifikanta skillnader fanns mellan de tre mättillfällena gällande hur många av körkortstagarna som körde privat. År 2005 övningskörde 95 % av körkortstagarna privat, 2007 var andelen 90 %. Motsvarande siffra för 2008 år körkortstagare var 92 %. Bland dem som gick introduktionsutbildningen 2007 var andelen som övningskörde privat 94 %, 2008 var andelen 98 %.

Ett privat övningspass tog i genomsnitt cirka 48 minuter år 2005 mot cirka 51 minuter 2007 och 50 minuter år 2008. Skillnaderna är inte signifikanta. För de som genomgick introduktionsutbildningen varade det privata övningspasset i genomsnitt 56 minuter år 2007 och 50 minuter år 2008. I snitt genomfördes signifikant fler privata övningskör-ningspass 2008 (84 pass) jämfört med 56 pass år 2005. År 2007 genomfördes 66 pass men det är ingen signifikant skillnad mot övriga år.

Den bil som oftast användes vid den privata övningskörningen hade en medelålder på 8 år vid samtliga tre mättillfällen.

Det skedde en signifikant ökning 2007 av den privata övningskörning som företogs under övningskörningsperiodens slutfas, se figur 8. Det resultatet gällde dock inte för de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2007 där övningskörningen i stället ökade signifikant under den inledande fasen, se figur 9. Av körkortstagarna som genomgick introduktionsutbildningen 2008 uppgav signifikant fler att de övade lika mycket under hela perioden.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

I början av övningsperioden

I mitten

I slutet

Lika mycket under hela övningsperioden

2005 2007 2008

%

Figur 8 När under övningsperioden som körkortstagaren och den privata handledaren övningskörde som mest. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 22).

VTI rapport 659 21

0 10 20 30 40 50 60

I början av övningsperioden

I mitten

I slutet

Lika mycket under hela övningsperioden

Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007

Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008

%

Figur 9 När under övningsperioden som körkortstagaren och den privata handledaren övningskörde som mest. Introduktionsutbildning jämfört med ej introduktionsutbildning 2007 och 2008 (Fråga 22).

Frågor om handledaren och stöd från trafikskola Körkortstagaren övningskörde privat med igenomsnitt 2,0 olika privata handledare år 2005 jämfört med 1,9 privata handledare år 2007 och 1,7 privata handledare år 2008. Skillnaderna är signifikanta. Föräldrarnas funktion som privat handledare minskade i omfattning 2007 och 2008 relativt 2005. Se figur 10.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mamma

Pappa

Syskon

Annan släkting/bekant

20052007 2008

%

***

***

**

***

Figur 10 Vem som körkortstagaren oftast övningskörde med privat, fördelat på mättillfällen. (Fråga 24) ***= signifikant till en nivå av<=.001;**= signifikant till en nivå av <=.01.

Av dem som genomgick introduktionsutbildningen 2007 hade 32 % sin mamma som handledare och 58 % sin pappa som handledare vilket kan jämföras med 73 % respektive 82 % som var motsvarande andelar år 2005. Motsvarande siffror för de som genomgick introduktionsutbildningen 2008 var 60 % och 74 %. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 utnyttjade i större utsträckning en annan person än förälder eller syskon som handledare (p≤001). Cirka 60 % av körkortstagarna samtliga år uppgav att den privata handledaren oftast var en man. De som hade gått introduk-tionsutbildningen 2007 hade oftare en man som privat handledare jämfört med dem som inte hade gått den utbildningen (p≤.01).

Cirka 90 % av de körkortstagare som övningskörde privat tyckte att samarbetet med handledaren fungerade mycket eller ganska bra. Cirka hälften tyckte att samarbetet fungerade mycket bra. Förhållandet var tämligen stabilt vid de tre mättillfällena. Av

22 VTI rapport 659

dem som gick introduktionsutbildningen 2008 angav signifikant fler att samarbetet fungerade mycket eller ganska bra jämfört med dem som inte gick utbildningen. År 2007 förekom inga signifikanta skillnader gällande samma fråga oavsett om man gått introduktionsutbildningen eller inte.

Mer än hälften, 55 %, av de körkortstagare som övade privat angav vid mättillfället 2005 att man inte hade fått något råd/stöd från någon trafikskola om hur man bäst skulle bedriva den privata övningskörningen. Den andelen var signifikant mindre vid mättill-fället 2007 och ändå mindre vid mättillfället 2008. Andelen som tyckte att man fick mycket eller ganska mycket stöd ökade signifikant mellan 2005 och 2007. Andelen ökade från 10 % till 13 %. Ytterligare en signifikant ökning skedde mellan 2007 och 2008, från 13 % till 18 %. Ökningen kan härledas till de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2007 och 2008.

Anknytning till körkortsteorin samt övningspass i samband med annat ärende Som framgår av figur 11 anknöt den privata handledaren till körkortsteorin ca 4 gånger av 10 enligt samtliga tre mättillfällen. Övningskörningen skedde i samband med ett annat ärende fler gånger 2005 och 2008 än 2007. År 2007 och 2008 genomförde körkortstagarna fler planerade övningspass än 2005. Andelen planerade övningspass, där syftet enbart var att öva bilkörning, var signifikant större vid mättillfället 2007 jämfört med 2005.

0 2 4 6 8 10

Fråga 29.

Fråga 31.

Fråga 32.

2005 2007 2008

Fr 29. Hur många gånger av 10 privata övningspass anköt din privata handledare till körkorts-teorin? Fr 31. Hur många gånger av 10 privata övningspass skedde övningskörningen i samband med ett annat ärende/resa? Fr 32. Hur många gånger av 10 privata övningspass genomförde du dina övningspass som planerade övningspass, dvs. övningspass där du och din privata handledare åkte iväg enbart för att öva?

*

**

Figur 11 Fråga 29, 31 och 32 uppdelat på mättillfällen. **= signifikant till en nivå av≤.01; *= signifikant till en nivå av≤.05.

Privata handledare med genomgången introduktionsutbildning 2007 anknöt oftare till körkortsteorin vid den privata övningskörningen jämfört med handledare utan sådan utbildning (p≤.05). Förhållandet var detsamma år 2008, men detta år var skillnaden inte signifikant.

Färre övningskörningar i samband med något annat ärende eller annan resa skedde i de fall den privata handledaren genomgått introduktionsutbildningen 2007 (p≤.001). Ingen signifikant skillnad förelåg i det avseendet år 2008.

VTI rapport 659 23

Inga signifikanta skillnader förelåg mellan de som hade gått introduktionsutbildningen och de som inte hade gått densamma gällande andelen planerade övningspass.

Potentiellt störande faktorer

Potentiellt störande och trafiksäkerhetspåverkande faktorer som påslagen stereo, mobiltelefonpratande elever och passagerare i bilen förekom andelsmässigt mer under det privata övningspasset 2008 jämfört 2007, se figur 12 och 13. Förekomsten av påslagen bilstereo var minst bland de körkortstagare som genomgick introduktionsut-bildningen 2007. Handledare som pratade i mobiltelefonen ökade signifikant med åren. Inga signifikanta skillnader förelåg gällande några faktorer mellan de som gick introduktionsutbildningen 2008 och de som inte hade gått den utbildningen samma år.

0 2 4 6 8 10

Bilstereon var på

Min handledare pratade i mobiltelefon

Jag talade i mobiltelefon

Det var fler personer än jag och min handledare i bilen

200520072008*

**

**

Figur 12 Antal av 10 privata övningspass där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 30) **= signifikant till en nivå av ≤.01; *= signifikant till en nivå av≤.05.

0 2 4 6 8 10

Bilstereon var på

Min handledare pratade i mobiltelefon

Jag talade i mobiltelefon

Det var fler personer än jag och min handledare i bilen

Ej introutbildning 2007Introutbildning 2007Ej introutbildning 2008Introutbildning 2008

*

*

Figur 13 Antal av 10 privata övningspass där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på introduktionsutbildning/ ej introduktionsutbildning. (Fråga 30) *= signifikant till en nivå av≤.05.

24 VTI rapport 659

Sammanfattningsvis övningskörde ca 90 % privat och det var vanligare att ha sin pappa än sin mamma som handledare. De flesta av körkortstagarna tyckte att samarbetet med handledaren fungerade mycket bra eller ganska bra. Mer än hälften hade inte fått något råd eller stöd från någon trafikskola om hur den privata övningskörningen bäst skulle bedrivas. Den privata handledaren anknöt till körkortsteorin under de praktiska övningspassen cirka fyra gånger av 10 samtliga år. Förekomsten av påslagen bilstereo samt elever och handledare som pratade i mobiltelefon ökade under 2008.

Övningspass under olika förhållanden, i olika trafikmiljöer och på olika moment Figur 14 visar i vilken omfattning övningspassen genomförts under olika väder-, väglags-, ljus- och trafikförhållanden mellan de tre mättillfällena. Resultatet visar signifikanser för enskilda förhållanden på individuell nivå. År 2007 och 2008 genomfördes fler körtillfällen då det inte förekom någon trafik samt i förhållanden som mörker, vått väglag och regn. Skillnaderna är dock små sett till medelantal övnings-tillfällen. Endast ett förhållande skiljde sig åt mellan dem som genomgick respektive inte genomgick introduktionsutbildningen. De som gick introduktionsutbildningen 2007 hade färre övningstillfällen i uppehållsväder jämfört med dem som inte gick den utbildningen samma år (p≤.05).

0 2 4 6 8 10

Ingen trafik

Lite trafik

Mycket trafik

Mörker

Dagsljus

Torrt väglag

Vått väglag

Halt väglag

Uppehållsväder

Regn

Snö

***

***

**

**

***

***

2008

20052007

Figur 14 Antal av 10 övningspass under olika förhållanden fördelat på mättillfällen. (Fråga 33) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; **= signifikant till en nivå av ≤.01.

Figur 15 visar i vilken omfattning övningspassen genomförts i olika trafikmiljöer mellan de tre mättillfällena. Resultatet visar signifikanser för enskilda miljöer på individuell nivå. Endast övningskörning på motortrafikled framstår som signifikant där antalet övningspass minskade under år 2008. Landsvägskörning genomfördes i mindre utsträckning bland dem som genomgick introduktionsutbildningen 2007 jämfört med

VTI rapport 659 25

dem som inte gick den utbildningen (p≤.05). År 2008 förekom inga signifikanta skillnader mellan dessa två grupper.

0 2 4 6 8 10

Parkeringsplats eller liknande

Bostadsområde

Stadskörning

Landsväg

Motortrafikled

Motorväg

200520072008

**

Figur 15 Antal av 10 övningspass i olika trafikmiljöer fördelat på mättillfällen. (Fråga 34)**= signifikant till en nivå av ≤.01.

Samtliga körkortstagare fick svara på hur många gånger av 10 privata övningspass de ägnade åt 35 olika moment. En faktoranalys gjordes på samtliga moment för att under-lätta analysen och tolkningen av resultaten. Fyra olika faktorer bildades och de moment som fick ett värde av ≤.5 fick ingå i respektive faktor. Se bilaga 3 för faktorindelning. En ANOVA användes sedan för att testa ifall det förekom några signifikanta skillnader mellan de tre mätåren och respektive faktor. T-tester utfördes mellan introduktionsut-bildning/ej introduktionsutbildning och respektive faktor för år 2007 samt 2008. Resultaten presenteras i figurerna 16 och 17. I figur 16 jämförs resultaten mellan de tre mättillfällena och i figur 17 jämförs grupperna som genomgått respektive ej genomgått introduktionsutbildningen.

Endast en signifikant skillnad förekommer mellan de tre mättillfällena. Faktor 4, övningsmoment gällande att ställa in sätet inför körning, att växla, manövrera och hantera start i lutning ägnades fler tillfällen år 2007 och 2008 jämfört 2005. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 ägnade signifikant fler övningstillfällen till moment som manövrering, vård och kontroll samt samordning och bromsning jämfört med dem som inte gick den utbildningen 2007. Bland körkortstagarna 2008 förekom inga signifikanta skillnader i övningsmomenten bland dem som hade gått introduktionsutbildningen och de som inte hade gått densamma.

26 VTI rapport 659

0 2 4 6 8 10

Faktor 1 Anpassning av hastighet, placering,avsökning och riskbedömning

Faktor 2 Korsningar i stadstrafik, körfältsbyten,svängar

Faktor 3 Manövrering , vård och kontroll,samordning och bromsning

Faktor 4 Körställning, manövrering , växling,lutning

***

200520072008

Figur 16 Antal av 10 privata övningstillfällen som ägnades åt särskilda moment. Fördelat på mättillfällen. (Fråga 35) ***= signifikant till en nivå av ≤.00.1.

0 2 4 6 8 10

Faktor 1 Anpassning av hastighet, placering,avsökning och riskbedömning

Faktor 2 Korsningar i stadstrafik, körfältsbyten,svängar

Faktor 3 Manövrering , vård och kontroll,samordning och bromsning

Faktor 4 Körställning, manövrering , växling,lutning

Ej introutbildning 2007Introutbildning 2007Ej introutbildning 2008Introutbildning 2008

*

Figur 17 Antal av 10 privata övningstillfällen som ägnades åt särskilda moment. Jämförelse introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 35). *=signifikant till en nivå av ≤.05.

Sammanfattningsvis genomfördes flest privata övningspass under dagtid, på torrt väglag och i uppehållsväder. Privata övningspass vid regn, vått väglag, i mörker och då det inte förekom någon trafik ökade med åren. Vidare genomfördes de flesta privata övningspass på landsväg förutom år 2005 och 2007 då flest pass skedde på motortrafikled.

VTI rapport 659 27

3.6 Övningskörning på trafikskola Detta kapitel redogör för övningskörning på trafikskola och dess struktur, innehåll och omfattning. Endast jämförelser per mätår görs då introduktionsutbildningen endast gäller dem som övningskör privat.

Antalet praktiska körlektioner i trafikskola ökade signifikant mellan mättillfällena 2005 och 2007, från 17 lektioner per körkortstagare till 18,4. Antalet minskade igen signifikant till år 2008 där antal praktiska körlektioner uppgick till 15,8 lektioner per deltagare.

En lektion varade mellan 46–51 minuter. I snitt övningskörde körkortstagaren med två trafiklärare under det totala antalet körlektioner.

Mest körning på trafikskola skedde under övningsperiodens slutfas, se figur 18. Mer än hälften av körkortstagarna gav uttryck åt den uppfattningen. Bland körkortstagarna 2007 jämfört med övriga år uppgav signifikant fler att de övningskörde mest i början (p≤.05).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

I början av övningsperioden

I mitten

I slutet

Lika mycket under hela övningsperioden

2005 2007 2008

%

Figur 18 När under övningsperioden som körkortstagaren körde som mest på trafikskola, uppdelat på mättillfällen. (Fråga 37).

Av körkortstagarna uppgav 17–18 % att de genomgått en s.k. intensivkurs på trafik-skola. Fler hade genomgått en sådan kurs 2008 jämfört med övriga år (p≤.05). I snitt varade intensivkursen i 12 dagar år 2005 och 2007. År 2008 varade intensivkursen i 13,5 dagar. Dessa skillnader är inte signifikanta.

Cirka 90 % av körkortstagarna tyckte att samarbetet med trafikläraren fungerade mycket bra eller ganska bra. Ingen skillnad förelåg i den uppfattningen vid de tre mättillfällena. Cirka 62 % tyckte att samarbetet fungerade mycket bra år 2005 och 2007. Vid mättill-fället 2008 uppgav något fler, 68 %, att samarbetet fungerade mycket bra. Skillnaden var dock inte signifikant.

Anknytning till körkortsteorin, potentiellt störande faktorer samt andel körlektioner med fokus på olika förhållanden, trafikmiljöer och körmoment På frågan hur ofta trafikläraren anknöt till körkortsteorin under körlektionerna var svaret vid mättillfället 2005 att läraren gjorde detta under 7 av 10 pass. Nästan identiskt samma resultat erhölls vid mättillfällena 2007 och 2008.

Stadskörning var det dominerande övningsmomentet när det gäller de olika trafik-miljöerna och förekom som övningsinslag i nästan 2/3 av körlektionerna, se figur 19. Ingen signifikant förändring för miljöerna framkom mellan mätåren.

28 VTI rapport 659

0 2 4 6 8 10

Parkeringsplats eller liknande

Bostadsområde

Stadskörning

Landsväg

Motortrafikled

Motorväg

200520072008

Figur 19 Antal av 10 övningstillfällen på trafikskola i olika trafikmiljöer. Fördelat på mättillfällen (Fråga 42).

Andelen körlektioner då bilstereon var på minskade vid de två eftermätningarna, dvs. under 2007 och 2008, från 3 gånger till ca 2,5 gånger. Gällande övriga potentiellt störande faktorer förekom inga signifikanta skillnader mellan åren. Se figur 20.

0 2 4 6 8 10

Bilstereon var på

Min handledare pratadei mobiltelefon

Jag talade i mobiltelefon

Det var fler personer än jag och min handledare i bilen

200520072008

*

Figur 20 Antal av 10 körlektioner på trafikskola där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 43) *=signifikant till en nivå av ≤.05

I figur 21 redovisas andelen körlektioner på trafikskola som ägnades åt körning under olika väglags-, väderleks-, ljus- och trafikförhållanden år 2005, 2007 och 2008. Resultatet visar signifikanser för olika förhållanden på individuell nivå. Signifikant fler antal körlektioner företogs under mörker, på vått eller halt väglag och vid regn år 2007 och 2008 jämfört med år 2005. Antal körlektioner vid mycket trafik, dagsljus, torrt väglag samt uppehållsväder var färre år 2008 jämfört med tidigare år.

VTI rapport 659 29

0 2 4 6 8 10

Ingen trafik

Lite trafik Mycket trafik

Mörker

Dagsljus

Torrt väglag

Vått väglag

Halt väglag Uppehållsväder

Regn Snö

20052007 2008

****

***

******

**

*** ***

Figur 21 Antal av 10 körlektioner på trafikskola där övning skedde under olika förhållanden. Jämförelse mellan mättillfällen. (Fråga 44) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; **=signifikant till en nivå av ≤.01; *=signifikant till en nivå av ≤.05.

Figur 22 visar i vilken omfattning övningspassen aktivt ägnats åt olika moment under körlektionerna på trafikskola vid de tre mättillfällena (samma moment som i fråga 35 s. 26). En faktoranalys gjordes även här för att underlätta analysen och tolkningen av resultaten. Fyra olika faktorer bildades och de moment som fick ett värde av ≤.5 fick ingå i respektive faktor. Se bilaga 4 för faktorindelning. Signifikanstester utfördes på samma sätt som för fråga 35. Resultatet, uppdelat på de tre mättillfällena presenteras i figur 22. Endast en faktor skiljer sig signifikant mellan åren. Faktor 1, övning på moment som anpassning av hastighet, placering, avsökning och riskbedömning förekom vid fler pass år 2007 och 2008 jämfört med 2005.

0 2 4 6 8 10

Faktor 1 Anpassning av hastighet, placering,avsökning och riskbedömning

Faktor 2 Korsningar i stadstrafik, körfältsbyten,svängar

Faktor 3 Manövrering , samordning ochbromsning

Faktor 4 Körställning, vård och kontroll,manövrering , växling , lutning

200520072008***

Figur 22 Antal av 10 övningstillfällen på trafikskola som ägnades åt särskilda moment, uppdelat på mättillfällen. (Fråga 45) ***=signifikant till en nivå av ≤.001.

30 VTI rapport 659

Sammanfattningsvis var antalet praktiska körlektioner på trafikskola högst år 2007. Det var under övningskörningens slutfas som man övningskörde som mest på trafikskola. Cirka 17–18 % hade genomgått en s.k. intensivkurs. Trafikläraren anknöt till körkorts-teorin under de praktiska körlektionerna cirka sju gånger av 10 samtliga år. Före-komsten av påslagen bilstereo minskade med åren. Flest övningspass på trafikskola genomfördes under dagtid, på torrt väglag och i uppehållsväder. Dock skedde en minskning 2008 av övning på dessa underlag. Privata övningspass vid regn, vått eller halt väglag samt i mörker ökade med åren. Vidare genomfördes de flesta körlektioner på trafikskola i stadsmiljö.

3.7 Allmänna frågor kring körkorttagarnas övningskörning Detta kapitel beskriver körkortstagarnas uppfattning som sig själva som bilförare samt deras uppfattning av hur trafiksäkerhets påverkas av olika förhållanden. Analysen är uppdelad på mättillfällen samt om man har genomgått introduktionsutbildning eller inte.

Uppfattning om den egna förmågan att köra bil

Figur 23 visar andelen av körkortstagarna som uppfattar sig själva något bättre eller mycket bättre som bilförare i olika situationer relativt bilförare i allmänhet. Flera signifikanta skillnader förekommer mellan åren. Uppfattningarna att man är något bättre eller mycket bättre än bilförare i allmänhet på att köra bil i halt väglag, att göra säkra bedömningar, att inte hamna i kritiska situationer förekom oftare år 2007 och 2008 jämfört med 2005. År 2008 ansåg sig fler vara något bättre eller mycket bättre än bilförare i allmänhet på att klara av kritiska situationer och att reagera snabbt jämfört med 2005.

VTI rapport 659 31

0 10 20 30 40 50 60

Att köra bil i halt väglag

Att köra fort om det behövs

Att häva en ofrivillig sladd

Att förutse vad som kommer att hända

Att köra försiktigt

Att köra i mörker

Att klara av kritiska situationer

Att komma fram i tät trafik

Att reagera snabbt

Att göra säkra bedömningar

Att inte hamna i kritiska situationer

.

Något bättre Mycket bättre

%

2005 2007 2008

**’*

*

*

**

**

Figur 23 Bedömning av sig själv som förare i jämförelse med förare i allmänhet. Fördelat på mättillfällen. (Fråga 46) ***=signifikant till en nivå av ≤.001; **=signifikant till en nivå av ≤.01; *=signifikant till en nivå av ≤.05.

Det förekom en del signifikanta skillnader i uppfattningen av den egna körförmågan mellan de som gick introduktionsutbildningen 2007 och de som inte gick densamma. De med genomgången introduktionsutbildning 2007 ansåg i högre utsträckning att de är mycket eller något bättre dels på mörkerkörning, dels på att klara av kritiska situationer jämfört med bilförare i allmänhet. De som inte hade genomgått den utbildningen ansåg däremot att de var något bättre på att reagera snabbt. Inga signifikanta skillnader förekom mellan dem som genomgick och de som inte genomgick introduktionsutbild-ningen 2008 gällande uppfattningen av sig själva som förare i förhållande till förare i allmänhet.

Uppfattning om olika förhållandens bäring på trafiksäkerheten Tabell 4 visar i vilken grad körkortstagarna instämmer i olika påståenden kopplade till trafiksäkerheten. Signifikanta förändringar föreligger mellan mättillfällena för ett flertal av påståendena sett på individuell nivå. Bland samtliga 12 påståenden framkommer fyra signifikanta skillnader mellan åren. Körkortstagarna 2007 tar i högre utsträckning avstånd ifrån påståenden som ”Att köra 5–10 km/h för fort är okey”, ”Det är inte så viktigt med bilbälte om man bara ska åka en kort bit”, ”Polisen borde syssla med viktigare saker än att jaga de som kör för fort” samt ”Det är viktigare att följa trafikrytmen än att följa hastighetsgränserna”.

De som gick introduktionsutbildningen 2007 tar signifikant mer avstånd ifrån påståendet ”Att köra 5–10 km/h för fort är okey” (p≤.05) men mindre avstånd från

32 VTI rapport 659

påståendet ”Om man har airbag i bilen är det inte lika viktigt att ta på sig bältet”, (p≤.05) jämfört med dem som inte gick introduktionsutbildningen 2007. De med genomgången sådan utbildning 2008 tar signifikant mer avstånd ifrån påståendet ”Att köra 5–10 km/h för fort är okey”(p≤.05) jämfört med dem som inte gick den utbildningen samma år.

Tabell 4 Grad av instämmande i ett antal påståenden, fördelat på mättillfällen. (Fråga 47) 1 = Instämmer helt 7 = Tar helt avstånd ***=signifikant till en nivå av ≤.001; *=signifikant till en nivå av ≤.05.

2005 2007 2008

Det är viktigt att man alltid har bilbältet fastspänt när man kör bil 1,1 1,2 1,2

Det är inte så viktigt med bilbälte om man bara ska åka en kort bit 6,3 6,5* 6,4

Om man har airbag i bilen är det inte lika viktigt att ta på sig bilbältet 6,6 6,6 6,6

Man skall alltid säga till personer som inte tar på sig bilbältet 1,9 1,8 1,9

Det är viktigt att alltid ha bilbältet fastspänt om man sitter i baksätet 1,3 1,4 1,5

Det är viktigt att alltid ha bilbältet fastspänt om man sitter i framsätet 1,2 1,3 1,3

Jag kan tänka mig att köra bil efter att ha druckit 2–3 starköl 6,9 6,8 6,8

Jag kan åka med en förare som druckit 2–3 starköl om jag känner och litar på honom eller henne 6,7 6,7 6,7

Att köra 5–10 km/h för fort är okey 4,0 4,7*** 4,5

Polisen borde syssla med viktigare saker än att jaga de som kör för fort 4,9 5,2*** 4,9

Det är viktigare att följa trafikrytmen än att följa hastighetsgränserna 4,2 4,5* 4,3

Hastighetens betydelse för trafiksäkerheten är överdriven 5,8 6,0 5,8

VTI rapport 659 33

34 VTI rapport 659

4 Diskussion av studiens resultat Syftet med denna studie är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörning, både privat och i trafikskola, bedrivs enligt körkortstagarna själva vad gäller övnings-körningens struktur, innehåll och omfattning. Ytterligare ett syfte är att kunna urskilja effekter av en ny kursplan samt införandet av en obligatorisk introduktionsutbildning för elever och privata handledare.

Det övergripande resultatet visar inga betydande skillnader mellan de tre mätåren 2005, 2007 och 2008 förutom i vissa delar av körkortsutbildningen. Introduktionsutbildningen verkar överlag inte heller ha bidragit till en förändring i den privata övningskörningens struktur, innehåll och omfattning. Vissa skillnader förekommer dock mellan de som har gått respektive inte gått introduktionsutbildningen.

Den obligatoriska introduktionsutbildningen för elever och handledare som vill öv-ningsköra privat trädde i kraft den 1 januari 2006. Trots detta var det ett lågt antal privatister som genomgick denna utbildning 2007. Endast 14 % av dem som angav att de hade övningskört privat uppgav att de också hade genomfört utbildningen. Vid andra eftermätningen 2008 hade andelen ökat till 45 %. Det är mycket troligt att det låga an-talet 2007 beror på att många av dem som tog sitt körkort i oktober 2007 hade påbörjat övningskörningen innan den 1 januari 2006. Analyserna visar att flertalet började övningsköra redan vid 16 års ålder. Denna tanke stärks också av att det år 2008 var betydligt fler som hade gått introduktionsutbildningen.

Gällande övningskörningens struktur kan vi se att det finns ett omvänt förhållande mellan de som har gått introduktionsutbildningen 2007 och de som genomgick densamma 2008. Introduktionsutbildningen 2007 verkade bidra till att fler använde kursplanen som hjälpmedel men effekten var inte densamma år 2008. Körkortstagarna 2007 genomförde fler teoriprov innan godkännande jämfört med körkortstagarna övriga år. Ökningen kan härledas till de med genomgången introduktionsutbildning. En förklaring till det omvända förhållandet mellan 2007 och 2008 kan vara åldersfaktorer och erfarenhet. De med genomgången introduktionsutbildning 2007 var nära två år äldre och förvärvsarbetade i högre utsträckning jämfört med dem som hade genomgått den utbildningen 2008. Det kan delvis bero på att det kan vara svårare att kombinera förvärvsarbete med studier, dels på att förvärvsarbetande inte har samma studievana som heltidsstuderande. Man bör dock ha i åtanke att antal svaranden skiljer sig mellan grupperna. År 2007 hade endast 164 personer i urvalet gått introduktionsutbildningen. År 2008 hade betydligt fler, 489 personer, gått densamma. De som gick introduktions-utbildningen 2008 genomgick färre försök jämfört med dem som inte genomgick introduktionsutbildningen och färre försök än körkortstagarna år 2005 och 2007, vilket kan vara ett tecken på att introduktionsutbildningen har haft en effekt på elevernas struktur för inläsning. Ytterligare ett positivt resultat är att samarbetet med den privata handledaren samt graden av råd och stöd från trafikskola upplevdes bättre bland dem med genomgången introduktionsutbildning, särskilt 2008.

Syftet med den nya kursplanen är bl.a. att teori och praktik ska vara integrerade i högre utsträckning än i den gamla kursplanen. Därför är det intressant att veta i vilken omfatt-ning handledare och trafiklärare anknyter till teorin under den praktiska övningskör-ningen. Här kan vi se att kursplanen och introduktionsutbildningen har en viss effekt. Resultatet visar att anknytning till teorin oftare skedde på trafikskola än vid den privata övningskörningen. Man kan tänka sig att arbetet med kursplanen på trafikskolorna har påverkat lärarnas undervisningsmetoder. Med tanke på att den privata handledaren som mest har genomgått en tre timmars lång utbildning kan man knappast förvänta sig att

teori- och praktikövningarna i den privata övningskörningen ska vara lika integrerade och strukturerade som på trafikskola med utbildade lärare. Vi kan dock se att den privata handledaren som har genomgått introduktionsutbildning (2007 och 2008) oftare anknöt till körkortsteorin än övriga privata handledare. I introduktionsutbildningen ges bl.a. information om hur teori och praktik kan integreras, vilket följaktligen verkar ha fått en effekt.

En mycket negativ trend i den privata övningskörningen är att förekomsten av potentiellt störande faktorer ökade med åren. Framförallt år 2008 ökade förekomsten av påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen. Trots att ökningen inte var så stor är det dock en ökning i negativ riktning och före-komsten var hög samtliga år. I 5 pass av 10 var bilstereon påslagen. Ökningen kan härledas till dem utan genomgången introduktionsutbildning 2007. Förvånande är att bland dem med genomgången sådan utbildning 2008 var förekomsten hög sett till övriga grupper. Förekomsten av dessa störande faktorer var också högre vid den privata övningskörningen än vid trafikskola. Mot bakgrund av detta resultat kan man fundera på om det fanns brister i introduktionsutbildningen år 2008 där denna inte har varit tillräckligt tydlig gällande handledarens ansvar och hur den privata övningskörningen bör bedrivas i stort.

Antal övningstillfällen under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag och regn ökade med åren både vid privat övningskörning och på trafikskola. Skillnaderna är dock små och därmed svårt att härleda till en förändring i kursplanen. Antalet övningspass i olika förhållanden följer samma mönster över åren där övningskörning i dagsljus, uppehållsväder och torrt väglag är det dominerande övningsförhållandet. Inte heller övning i olika trafikmiljöer verkar ha påverkats över åren, varken vid trafikskola eller vid privat övningskörning. En intressant notering är att den privata övningskörningen och körning på trafikskola verkar komplettera varandra när det gäller övning i olika förhållanden. Vi kan se att övning vid mörker, halt väglag, snö samt då det inte förekom någon trafik sker i högre utsträckning vid privat övningskörning medan övning i mycket trafik, vid dagsljus och vått väglag oftare skedde på trafikskola. Detta kan förklaras av att övning på trafikskola troligen sker under dagtid och arbetstid då trafiken är intensiv medan privat övningskörning oftare sker på kvällar och helger. Ytterligare en intressant iakttagelse är att privat övningskörning på motortrafikled minskade markant år 2008. Man kan fundera på om detta beror på att urvalet 2008 i högre utsträckning än övriga år övade i geografiska områden där motortrafikleder inte är vanligt förekommande. Det kan även bero på att man har bedömt vägarna olika och har svårt att avgöra skillnaden på motortrafikled och 2+1 väg eller motortrafikled och motorväg. I denna fråga finns det ingen möjlighet att genom enkäten ta reda på var körkortstagarna har övat.

Den privata övningskörningen visar att det finns en skillnad mellan åren i antal övnings-tillfällen på olika moment. År 2007 och 2008 ägnade man fler övningstillfällen på förberedelser före körning och körteknik som körställning, manövrering, växling och lutning. Övningspass på moment som hastighetsanpassning, placering, avsökning och riskbedömning var tämligen stabila under undersökningsperioden 2005–2008. Däremot hade övning på moment som hastighetsanpassning, placering, avsökning och riskbe-dömning på trafikskola ökat under 2007 och 2008 jämfört med 2005. Även om ökningen är liten innebär det en förbättring och kan vara ett resultat av att trafiklärarna har tagit del av innehållet i den nya kursplanen och omsatt den i praktiken.

Till skillnad från den gamla kursplanen innehåller den nya kursplanen självvärdering, dvs. reflektion över det egna kunnandet, Det är därför intressant att ta reda på hur

VTI rapport 659 35

körkortstagarna förhåller sig till olika trafiksituationer före samt efter införandet av den nya kursplanen. Resultatet av studien visar att man år 2008 anser sig vara bättre (än förare i allmänhet) på att hantera situationer där det krävs en bedömning av situationen innan en olycka uppstår. Även körkortstagarna 2007 anser sig vara bättre på detta än körkortstagare 2005. Man anser sig alltså vara bättre på att kunna reda ut situationer, reagera snabbt, göra säkra bedömningar och att överhuvudtaget undvika att hamna i kritiska situationer. En slutsats är att körkortsutbildningen totalt sett inte har lett till någon fördjupad självinsikt bland körkortstagarna. Istället finns det en övertro på den egna förmågan. Att hela 15 % anser att de är bättre än förare i allmänhet på att klara av kritiska situationer trots att de inte har haft körkort i mer än några månader är oroväckande. Det finns även en motsägelse i att man anser sig vara bättre på att köra försiktigt, reagera snabbt och göra säkra bedömningar. Resultaten visar att man inte har övat mer på dessa moment över åren vid privat övningskörning och vid trafikskola har enbart en liten ökning skett. I samband med detta kan man diskutera vilken funktion elevens självvärdering har vid bedömningen av de uppnådda delmålen. Kanske är det så att introduktionsutbildningen bör ha större fokus på riskmedvetenhet, riskuppfattning och självreflektion än vad den har idag?

Det är även intressant att analysera hur de nya körkortstagarna uppfattar olika faktorers inverkan på trafiksäkerheten såsom alkohol, hastighet och bilbälte. Resultatet visar att det inte förekommer några betydande skillnader mellan åren. Det finns en låg tolerans mot alkohol i samband med bilkörning vid samtliga tre mättillfällen. Flertalet av körkortstagarna tar helt avstånd från att själva köra bil efter att ha druckit alkohol samt att åka med en förare som har druckit alkohol. Att alltid använda bilbälte visade sig också vara viktigt bland samtliga års körkortstagare. När det gäller uppfattningen om hastighet förekom några signifikanta skillnader mellan åren. Då skillnaderna är små bör tolkningar göras med försiktighet. Skillnaderna innebär inte nödvändigtvis att vissa körkortstagare skulle ha en mer liberal syn på regelefterlevnad. Hänsyn måste tas till de svarsalternativ som har getts och vilket medelvärde som förekommer för respektive år: hur stor är egentligen skillnaden mellan medelvärde 4 och 4,5 på en skala från 1–7? En intressant notering när det gäller hastighet är att man är inte lika starkt avståndstagande som när det gäller alkohol och bilbälte. Hastighet förefaller inte vara ett lika stort regel-brott eller en lika stor risk och är till viss del förknippat med smidighet.

Sammanfattningsvis kan sägas att den nya kursplanen och den obligatoriska introduk-tionsutbildningen verkar ha fått effekt när det gäller vissa delar av körkortsutbildningen och bland vissa grupper. En generell tendens verkar vara att det har skett en förändring mellan 2005 och 2007 som sedan försvinner 2008. Uteblivna effekter kan delvis bero på oupptäckta skillnader mellan grupperna som inte har mätts genom enkäten. Man kan även tänka sig att förändringsarbetet på körskolorna inte har hunnit realiseras eller stabiliserats ännu.

36 VTI rapport 659

5 Reflektioner kring metod och fortsatt forskning För att kunna uppnå syftet skickades enkäter ut till personer i åldrarna 18–24 år som nyligen hade tagit B-körkort. Alla svar angående hur övningskörningen har bedrivits är således rapporterade utifrån elevernas perspektiv. Ett problem med detta kan vara att det kan vara svårt för eleverna att i efterhand återge hur övningskörningen bedrevs när det exempelvis gäller antal övningspass per moment och hur många timmar man själv ägnade åt inläsning. Ett alternativ hade varit att via enkäter eller dagböcker samlat in data även från elevernas trafiklärare och privata handledare för att få deras uppskattning av hur övningskörningen hade bedrivits. Ett sådant studieupplägg hade dock blivit mycket kostsamt och administrativt svårt att genomföra. Trots denna brist är studien longitudinell och följer på så vis förändringar över tid. Genom studiens upplägg är det möjligt att kunna jämföra dess resultat med tidigare studier som har utgått från elevers uppfattning om övningskörning.

Svarsfrekvensen minskade markant från 2005 (66 %) till 2007 och 2008 (ca 50 %) En förklaring till en sådan minskning kan vara att personerna i urvalet 2005 är mer benägna att svara på enkäter. Vi kan dock inte se att det skulle finnas ett sådant mönster i svaren på frågorna. Som analysen visar har det inte skett några avsevärda förändringar mellan åren i övningskörningens struktur, innehåll och omfattning. Inga signifikanta skillnader förekommer heller när det gäller körkortstagarnas ålder, kön och andra bakgrunds-faktorer när jämförelser görs mellan åren. Slumpen kan vara en förklaring till minskningen av antalet svarande.

Resultatet i denna studie ger endast en liten bild av körkortsutbildningens funktion. Studien begränsar sig till att enbart mäta elevernas subjektiva upplevelser av utbild-ningens struktur innehåll och omfattning. Vi kan därför peka på olika behov av kunskap för att kunna se effekterna av den totala körkortsutbildningen med dess styrkor och brister:

• Hur påverkas elevernas inställning till trafiksäkerhet och risker under utbildningen? Finns det några grupper som påverkas mer än andra? En tänkbar metod är en före- och efterstudie med hjälp av enkäter samt enskilda intervjuer med blivande körkortstagare.

• Vilken inställning har de privata handledarna till körkortsutbildningen? Hur förmedlas kunskap och attityder till trafiksäkerhet och risker från handledare till elev? Vilka behov finns bland handledarna själva för att de ska kunna bli bättre på att lära ut och upptäcka elevernas behov? Djupintervjuer med privata hand-ledare är en metod för att ta reda på ovanstående frågeställningar.

• Vilken nytta anser elever och handledare att de har av introduktionsutbildningen i praktiken? Vilka är de viktigaste lärdomarna? Saknas något? Hur tillämpar elever och handledare lärdomarna i övningskörningen? Genom insamling av dagböcker från elever och deras respektive handledare kan vi få kunskap om hur de omsätter teori till praktik samt vilka övningar och lärdomar som upplevs vara viktigast. Dagböckerna kunde bestå dels av öppna frågor, dels av egna noteringar från elev och handledare efter varje körlektion.

VTI rapport 659 37

Referenser SFS 2004:1087. Lag om ändring i körkortslagen (1998:488).

Transportstyrelsen (2009) Handbok – Kursplan B. Tillgänglig via: http://www.korkortsportalen.se/Upload/bibliotek/informationsblad/090605_handbok_kursplan_B.pdf.

VVFS 2008:251 Vägverkets föreskrifter om riskutbildning för behörighet B. Borlänge: Vägverket.

VVFS 2006:21. Vägverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (VVFS 2004:110) om kursplaner, behörighet B. Borlänge: Vägverket.

VVFS 1996:168 Vägverkets föreskrifter om kursplaner, behörighet B. Borlänge: Vägverket.

Vägverket (2005) Introduktionsutbildning vid privat övningskörning. Vägledning för utbildare. Publikation 2005:111.

38 VTI rapport 659

Enk

ät

BA

KG

RU

ND

SFR

ÅG

OR

1

. K

ön?

M

an

K

vinn

a

2.

När

är

du fö

dd?

År

Mån

ad

Dag

3.

Vilk

en ä

r di

n hu

vuds

aklig

a sy

ssel

sätt

ning

? O

m d

u är

t.ex

. till

fälli

gt

sjuk

skriv

en, g

ravi

dite

ts- e

ller f

öräl

dral

edig

, var

vän

lig o

ch a

nge

den

syss

elsä

ttnin

g du

nor

mal

t har

. Kry

ssa

enda

st i e

tt al

tern

ativ

.

S

tude

rar

Arb

etar

A

rbet

ssök

ande

V

ärnp

liktig

L

ångt

idss

juks

kriv

en (m

er ä

n 3

mån

ader

)

A

nnat

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

__

4.

Vad

har

du

för

utbi

ldni

ng?

Kry

ssa

för d

en h

ögst

a ut

bild

ning

du

har.

Räk

na

även

påb

örja

de u

tbild

ning

ar. K

ryss

a en

dast

i ett

alte

rnat

iv.

Gru

ndsk

ola

Gym

nasi

esko

la (i

nklu

dera

r kom

mun

al v

uxen

utbi

ldni

ng)

Fol

khög

skol

a

U

nive

rsite

t elle

r hög

skol

a

A

nnan

utb

ildni

ng _

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

___

5.

Vilk

en ä

r de

n hö

gsta

utb

ildni

ngsn

ivån

inom

din

fam

ilj (m

or, f

ar)?

Räk

na

även

påb

örja

de u

tbild

ning

ar. K

ryss

a en

dast

i ett

alte

rnat

iv.

Gru

ndsk

ola

Gym

nasi

esko

la (i

nklu

dera

r kom

mun

al v

uxen

utbi

ldni

ng)

Fol

khög

skol

a

U

nive

rsite

t elle

r hög

skol

a

A

nnan

utb

ildni

ng _

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

___

6.

B

or d

u i s

tad/

täto

rt e

ller

på la

ndsb

ygd?

S

tad/

täto

rt

L

ands

bygd

7.

Var

är

dina

förä

ldra

r fö

dda?

Om

de

är fr

ån tv

å ol

ika

länd

er, s

ätt 2

kry

ss

Sve

rige

Ann

at la

nd i

Nor

den

Afr

ika

Asi

en

Aus

tralie

n/O

cean

ien

Eur

opa

Nor

dam

erik

a

S

ydam

erik

a

Bilaga 1Sid 1 (9)

VTI rapport 659

AL

LM

ÄN

NA

FR

ÅG

OR

OM

DIN

ÖV

NIN

GSK

ÖR

NIN

G M

ED

PE

RSO

NB

IL

8.

Hur

gam

mal

var

du

när

du b

örja

de ö

vnin

gskö

ra?

(Ta

inte

med

om

du

kört

bil i

nnan

du

fick

ditt

körk

orts

tills

tånd

)

16

år

17

år

1

6½ å

r

17½

år

1

8 år

20

år

1

9 år

21

år e

ller ä

ldre

9.

H

ar d

u an

vänt

någ

ot h

jälp

med

el n

är d

u lä

ste

in k

örko

rtst

eori

n? F

lera

kr

yss ä

r till

åtna

.

T

eorib

ok (t

.ex.

”K

örko

rtsbo

ken”

elle

r ”D

u oc

h ja

g i t

rafik

en”)

K

ursp

lane

n

D

ator

base

rat l

ärom

edel

som

du

anvä

nt h

emm

a

D

ator

base

rat l

ärom

edel

som

du

anvä

nt p

å tra

fiksk

ola

Ann

at m

ater

ial

Ing

et m

ater

ial

10

.

Hur

mån

ga te

orile

ktio

ner

tog

du p

å tr

afik

skol

a? O

m d

u in

te to

g nå

gon

teor

ilekt

ion

på tr

afik

skol

a, sk

riv 0

i fö

rsta

ruta

n ne

dan.

lekt

ione

r som

var

m

inut

er lå

nga

11

.

Hur

mån

ga ti

mm

ar ä

gnad

e du

tota

lt åt

att

läsa

in k

örko

rtst

eori

n på

ege

n ha

nd?

tim

mar

12.

När

und

er d

in ö

vnin

gspe

riod

läst

e du

teor

i som

mes

t? G

ör e

tt öv

ersl

ag

där d

u ta

r hän

syn

till b

åde

när d

u lä

ste

teor

i på

egen

han

d re

spek

tive

på

trafik

skol

an.

I b

örja

n av

övn

ings

perio

den

I m

itten

av

övni

ngsp

erio

den

I sl

utet

av

övni

ngsp

erio

den

L

ika

myc

ket u

nder

hel

a öv

ning

sper

iode

n

13.

Hur

mån

ga g

ånge

r sk

rev

du te

orip

rove

t för

att

bli

godk

änd

för

ditt

B-

körk

ort?

Ja

g sk

rev

teor

ipro

vet

gå

ng/g

ånge

r för

att

bli g

odkä

nd

14

.

Hur

mån

ga g

ånge

r gj

orde

du

det p

rakt

iska

kör

prov

et (u

ppkö

rnin

g) fö

r at

t bli

godk

änd

för

ditt

B-k

örko

rt?

Ja

g kö

rde

upp

g

ång/

gång

er fö

r att

bli g

odkä

nd

15

.

Anm

älde

du

dig

till k

örpr

ovet

som

pri

vatis

t elle

r vi

a tr

afik

skol

a?

P

rivat

ist

V

ia tr

afik

skol

a

Vet

ej

FR

ÅG

OR

OM

DE

N P

RIV

AT

A Ö

VN

ING

SKÖ

RN

ING

EN

16

. Ö

vnin

gskö

rde

du p

riva

t?

Ja

N

ej, j

ag ö

vnin

gskö

rde

aldr

ig p

rivat

VAR

VÄN

LIG

OCH

FO

RTSÄ

TT M

ED F

RÅG

A 33

Bilaga 1Sid 2 (9)

VTI rapport 659

17.

Hur

lång

tid

bruk

ade

ett g

enom

snitt

ligt p

riva

t övn

ings

pass

ta?

D

e pr

ivat

a öv

ning

spas

sen

tog

i gen

omsn

itt c

a

min

uter

18.

Förs

ök a

tt u

ppsk

atta

hur

mån

ga ö

vnin

gspa

ss so

m d

u to

talt

övni

ngsk

örde

pr

ivat

?

Jag

övni

ngsk

örde

tota

lt ca

ö

vnin

gspa

ss p

rivat

19.

När

und

er d

in p

riva

ta ö

vnin

gspe

riod

kör

de d

u oc

h di

n pr

ivat

a ha

ndle

dare

som

mes

t?

I b

örja

n av

övn

ings

perio

den

I m

itten

av

övni

ngsp

erio

den

I sl

utet

av

övni

ngsp

erio

den

L

ika

myc

ket u

nder

hel

a öv

ning

sper

iode

n

20.

Hur

mån

ga h

andl

edar

e ha

r du

övn

ings

kört

med

und

er d

en p

riva

ta

övni

ngsk

örni

ngen

?

Jag

har ö

vnin

gskö

rt pr

ivat

med

hand

leda

re

21

.

Vilk

a ha

r va

rit d

ina

hand

leda

re n

är d

u öv

ning

skör

t pri

vat?

Fle

ra k

ryss

ka

n an

ges.

Mam

ma

P

appa

S

ysko

n

Ann

an sl

äktin

g/be

kant

22.

Vilk

et k

ön h

ade

den

priv

ata

hand

leda

re so

m d

u öv

ning

skör

de o

ftas

t m

ed?

Kvi

nna

M

an

23

.

Hur

tyck

er d

u at

t ditt

sam

arbe

te m

ed d

en h

andl

edar

e du

öva

de m

est

med

fung

erad

e?

Myc

ket b

ra

Gan

ska

bra

Var

ken

bra

elle

r dål

igt

Gan

ska

dålig

t M

ycke

t dål

igt

24.

Hur

myc

ket h

ar d

u oc

h di

n pr

ivat

a ha

ndle

dare

fått

råd

/stö

d fr

ån n

ågon

tr

afik

skol

a om

hur

ni b

äst s

kulle

bed

riva

den

pri

vata

övn

ings

körn

inge

n?

M

ycke

t

G

ansk

a

myc

ket

V

arke

n

myc

ket

e

ller l

ite

Gan

ska

lite

In

get a

lls

25.

Vad

var

det

för

årsm

odel

l på

den

bil s

om d

u of

tast

övn

ings

körd

e m

ed

priv

at?

V

et e

j

Bilaga 1Sid 3 (9)

VTI rapport 659

För

att k

unna

bes

vara

fråg

a 26

- 32

ned

an b

er v

i dig

att

förs

t tän

ka ig

enom

fö

ljand

e.

- Fö

rsök

att

tänk

a til

lbak

a på

hur

din

a pr

ivat

a öv

ning

spas

s såg

ut

- U

tifrå

n de

tta

ange

r du

seda

n hu

r m

ånga

gån

ger

av 1

0 pr

ivat

a öv

ning

spas

s som

det

som

eft

erfr

ågas

intr

äffa

de

- O

m d

u tid

igar

e an

givi

t att

du

övni

ngsk

ört p

riva

t min

dre

än 1

0 til

lfälle

n, a

nge

då is

tälle

t det

fakt

iska

ant

alet

gån

ger

som

det

som

ef

terf

råga

s int

räff

ade

26

.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

priv

ata

övni

ngsp

ass a

nknö

t din

pri

vata

ha

ndle

dare

till

körk

orts

teor

in?

0

g

gr

1

ggr

2

g

gr

3

ggr

4

g

gr

5

ggr

6

g

gr

7

ggr

8

g

gr

9

ggr

1

0 g

gr

27.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

priv

ata

övni

ngsp

ass f

örek

om n

ågot

av

följa

nde

när

du ö

vnin

gskö

rde

priv

at?

Sätt

ett k

ryss

på

varje

rad.

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Bils

tere

on

var p

å

M

in h

and-

leda

re p

rata

de i

mob

iltel

efon

Ja

g ta

lade

i m

obilt

elef

on

D

et v

ar fl

er

pers

oner

än

jag

och

min

han

d-le

dare

i bi

len

28.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

priv

ata

övni

ngsp

ass s

kedd

e öv

ning

skör

ning

en

i sam

band

med

ett

ann

at ä

rend

e/re

sa?

0

g

gr

1

ggr

2

g

gr

3

ggr

4

g

gr

5

ggr

6

g

gr

7

ggr

8

g

gr

9

ggr

1

0 g

gr

29.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

priv

ata

övni

ngsp

ass g

enom

förd

e du

din

a öv

ning

spas

s som

pla

nera

de ö

vnin

gspa

ss, d

vs. ö

vnin

gspa

ss d

är d

u oc

h di

n pr

ivat

a ha

ndle

dare

åkt

e iv

äg e

nbar

t för

att

öva

?

0

g

gr

1

ggr

2

g

gr

3

ggr

4

g

gr

5

ggr

6

g

gr

7

ggr

8

g

gr

9

ggr

1

0 g

gr

30.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

priv

ata

övni

ngsp

ass ö

vade

du

unde

r fö

ljand

e fö

rhål

land

en?

Sätt

ett k

ryss

på

varje

rad.

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Inge

n tra

fik

Lite

traf

ik

Myc

ket t

rafik

M

örke

r

D

agsl

jus

To

rrt v

ägla

g

V

ått v

ägla

g

H

alt v

ägla

g

U

ppeh

ålls

väde

r

R

egn

Snö

Bilaga 1Sid 4 (9)

VTI rapport 659

31.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

priv

ata

övni

ngsp

ass ö

vade

du

i ned

anst

åend

e tr

afik

milj

öer?

Sät

t ett

krys

s på

varje

rad.

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Park

erin

gspl

ats

elle

r lik

nand

e

B

osta

dsom

råde

St

adsk

örni

ng

La

ndsv

äg

M

otor

trafik

led

M

otor

väg

32

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

priv

ata

övni

ngsp

ass ö

vade

du

och

din

priv

ata

hand

leda

re a

ktiv

t på

följa

nde

mom

ent?

Sät

t ett

krys

s på

varje

rad.

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Säke

rhet

s-ko

ntro

ll, la

st

Pa

rker

ing

B

ackn

ing

St

art i

lutn

ing

V

äxlin

g, st

art

och

stan

na

Si

ttstä

llnin

g,

bälte

, nac

kstö

d

H

ård

inbr

omsn

ing

Forts

ättn

ing

på fr

åga

32

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Kör

ning

på

över

gång

sstä

lle

cyke

löve

rfar

t

K

örfä

ltsby

te

K

örni

ng i

gatu

kors

ning

K

örni

ng i

sign

alre

gler

ad

kors

ning

K

örni

ng i

cirk

ulat

ions

plat

s

K

örni

ng p

å sm

al

och

krok

ig v

äg

In

fart

och

kör-

ni

ng p

å br

ed

70/9

0 km

/h v

äg

V

änst

ersv

äng

H

öger

svän

g

O

mkö

rnin

g på

70

elle

r 90

km/h

vä

g

V

ändn

ing

K

orsa

nde

av

järn

väg

A

tt kö

ra fr

ån

plat

s A ti

ll pl

ats

B

K

örni

ng i

väga

rbet

s-om

råde

Bilaga 1Sid 5 (9)

VTI rapport 659

Forts

ättn

ing

fråg

a 32

0

gg

r 1

gg

r 2

gg

r 3

gg

r 4

gg

r 5

gg

r 6

gg

r 7

gg

r 8

gg

r 9

gg

r 1

0 gg

r

A

npas

snin

g av

ha

stig

het

Pl

acer

ing

vid

möt

e

Pl

acer

ing

på

väge

n, t

ex i

kurv

or

K

ökör

ning

H

ålla

avs

tånd

till

fram

förv

aran

de

ford

on

A

vsök

ning

av

omgi

vnin

gen

A

tt ta

hän

syn

till

osky

ddad

e tra

fikan

ter

A

tt va

ra

uppm

ärks

am p

å fö

rräd

iska

si

tuat

ione

r

K

örni

ng p

å en

kelri

ktad

gat

a

M

iljöv

änlig

kö

rnin

g

F

RÅ

GO

R O

M Ö

VN

ING

SKÖ

RN

ING

PÅ

TR

AFI

KSK

OL

A

33.

Hur

mån

ga p

rakt

iska

kör

lekt

ione

r to

g du

på

traf

iksk

ola?

ca

k

örle

ktio

ner s

om to

g ca

m

inut

er/le

ktio

n

Jag

övni

ngsk

örde

ald

rig p

å tra

fiksk

ola

VAR

VÄN

LIG

OCH

FO

RTSÄ

TT M

ED F

RÅG

A 43

34.

När

und

er d

in ö

vnin

gspe

riod

kör

de d

u so

m m

est p

å tr

afik

skol

a?

I b

örja

n av

övn

ings

perio

den

I m

itten

av

övni

ngsp

erio

den

I sl

utet

av

övni

ngsp

erio

den

L

ika

myc

ket u

nder

hel

a öv

ning

sper

iode

n

35.

Hur

mån

ga tr

afik

lära

re h

ar d

u ha

ft so

m d

u ha

r öv

ning

skör

t med

und

er

dina

kör

lekt

ione

r på

traf

iksk

olan

?

Jag

har ö

vnin

gskö

rt m

ed

tr

afik

lära

re

36

.

Hur

tyck

er d

u at

t ditt

sam

arbe

te m

ed d

in h

uvud

sakl

iga

traf

iklä

rare

fu

nger

ade?

M

ycke

t bra

G

ansk

a br

a V

arke

n br

a e

ller d

ålig

t G

ansk

a då

ligt

Myc

ket d

ålig

t

Bilaga 1Sid 6 (9)

VTI rapport 659

37.

Har

du

geno

mgå

tt e

n s.k

. Int

ensi

vkur

s på

traf

iksk

ola?

Om

ja fy

ll äv

en i

anta

let d

agar

som

den

påg

ick.

Ja

, jag

har

gen

omgå

tt en

Inte

nsiv

kurs

som

var

ade

i

daga

r

Nej

För

att k

unna

bes

vara

fråg

a 38

- 42

ned

an b

er v

i dig

att

förs

t tän

ka ig

enom

fö

ljand

e.

- Fö

rsök

att

tänk

a til

lbak

a på

hur

din

a kö

rlek

tione

r på

traf

iksk

ola

såg

ut

- U

tifrå

n de

tta

ange

r du

seda

n hu

r m

ånga

gån

ger

av 1

0 kö

rlek

tione

r so

m d

et so

m e

fter

fråg

as in

träf

fade

-

Om

du

tidig

are

angi

vit a

tt d

u ta

git m

indr

e än

10

körl

ektio

ner

på

traf

iksk

ola,

ang

e då

istä

llet d

et fa

ktis

ka a

ntal

gån

ger

som

det

som

ef

terf

råga

s int

räff

ade

38

.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

körl

ektio

ner

på tr

afik

skol

an a

nknö

t din

tr

afik

lära

re ti

ll kö

rkor

tste

orin

?

0

ggr

1

g

gr

2

ggr

3

g

gr

4

ggr

5

g

gr

6

ggr

7

g

gr

8

ggr

9

g

gr

10

ggr

39

. H

ur m

ånga

gån

ger

av 1

0 kö

rlek

tione

r på

traf

iksk

ola

övad

e du

i ne

dans

tåen

de tr

afik

milj

öer?

Sät

t ett

krys

s på

varje

rad.

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Park

erin

gspl

ats

elle

r lik

nand

e

B

osta

dsom

råde

St

adsk

örni

ng

La

ndsv

äg

M

otor

trafik

led

M

otor

väg

40.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

körl

ektio

ner

på tr

afik

skol

a fö

reko

m n

ågot

av

följa

nde?

Sät

t ett

krys

s på

varje

rad.

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Bils

tere

on

var p

å

M

in tr

afik

-lä

rare

pra

tade

i m

obilt

elef

on

Ja

g ta

lade

i m

obilt

elef

on

D

et v

ar fl

er

pers

oner

än

jag

och

min

traf

ik-

lära

re i

bile

n

41.

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

körl

ektio

ner

på tr

afik

skol

a öv

ade

du u

nder

fö

ljand

e fö

rhål

land

en?

Sätt

ett k

ryss

på

varje

rad.

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Inge

n tra

fik

Lite

traf

ik

Myc

ket t

rafik

M

örke

r

D

agsl

jus

To

rrt v

ägla

g

V

ått v

ägla

g

H

alt v

ägla

g

U

ppeh

ålls

väde

r

R

egn

Snö

Bilaga 1Sid 7 (9)

VTI rapport 659

42

Hur

mån

ga g

ånge

r av

10

körl

ektio

ner

på tr

afik

skol

a öv

ade

du o

ch d

in

traf

iksk

olel

ärar

e ak

tivt p

å fö

ljand

e m

omen

t? S

ätt e

tt kr

yss p

å va

rje ra

d.

0

gg

r 1

gg

r 2

gg

r 3

gg

r 4

gg

r 5

gg

r 6

gg

r 7

gg

r 8

gg

r 9

gg

r 1

0 gg

r

Sä

kerh

ets-

kont

roll,

last

Pa

rker

ing

B

ackn

ing

St

art i

lutn

ing

V

äxlin

g, st

art

och

stan

na

Si

ttstä

llnin

g,

bälte

, nac

kstö

d

H

ård

in

brom

snin

g

K

örni

ng p

å öv

ergå

ngss

tälle

, cy

kelö

verf

art

K

örfä

ltsby

te

K

örni

ng i

gatu

kors

ning

K

örni

ng i

sign

alre

gler

ad

kors

ning

K

örni

ng i

cirk

ulat

ions

plat

s

K

örni

ng p

å sm

al

och

krok

ig v

äg

In

fart

och

körn

-in

g på

bre

d 70

/90

km/h

väg

Forts

ättn

ing

på fr

åga

42

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Vän

ster

svän

g

H

öger

svän

g

O

mkö

rnin

g på

70

elle

r 90

km/h

vä

g

V

ändn

ing

K

orsa

nde

av

järn

väg

A

tt kö

ra fr

ån

plat

s A ti

ll pl

ats

B

K

örni

ng i

väga

rbet

som

råde

A

npas

snin

g av

ha

stig

het

Pl

acer

ing

vid

möt

e

Pl

acer

ing

på

väge

n, t

ex i

kurv

or

K

ökör

ning

H

ålla

avs

tånd

till

fram

förv

aran

de

ford

on

A

vsök

ning

av

omgi

vnin

gen

A

tt ta

hän

syn

till

osky

ddad

e tra

fikan

ter

Bilaga 1Sid 8 (9)

VTI rapport 659

Forts

ättn

ing

på fr

åga

42

0

ggr

1

ggr

2

ggr

3

ggr

4

ggr

5

ggr

6

ggr

7

ggr

8

ggr

9

ggr

10

ggr

Att

vara

up

pmär

ksam

på

förr

ädis

ka

situ

atio

ner

K

örni

ng p

å en

kelri

ktad

gat

a

M

iljöv

änlig

kö

rnin

g

AL

LM

ÄN

NA

FR

ÅG

OR

KR

ING

BIL

KÖ

RN

ING

43.

Jä

mfö

r di

g m

ed b

ilför

are

i allm

änhe

t. Fö

rsök

bed

öma

om d

u är

bät

tre,

sä

mre

elle

r lik

a br

a so

m d

em i

följa

nde

avse

ende

n. S

ätt 1

kry

ss p

å va

rje ra

d.

M

ycke

t b

ättre

N

ågot

bättr

e L

ika

bra

N

ågot

sä

mre

M

ycke

t sä

mre

Att

köra

bil

i hal

t väg

lag

A

tt kö

ra fo

rt om

det

beh

övs

A

tt hä

va e

n of

rivill

ig sl

add

A

tt fö

ruts

e va

d so

m k

omm

er a

tt

händ

a

A

tt kö

ra fö

rsik

tigt

A

tt kö

ra i

mör

ker

A

tt kl

ara

av k

ritis

ka si

tuat

ione

r

A

tt ko

mm

a fr

am i

tät t

rafik

A

tt re

ager

a sn

abbt

A

tt gö

ra sä

kra

bedö

mni

ngar

A

tt in

te h

amna

i kr

itisk

a

situ

atio

ner

44.

I vilk

en g

rad

inst

ämm

er d

u i f

ölja

nde

påst

åend

en?

Rin

ga in

den

siff

ra

som

bäs

t öve

rens

stäm

mer

med

din

upp

fattn

ing.

a.

D

et ä

r vik

tigt a

tt m

an a

lltid

har

bilb

älte

t fas

tspä

nt n

är m

an k

ör b

il

Inst

ämm

er h

elt

1

2

3

4

5

6

7

T

ar h

elt a

vstå

nd

b.

A

tt kö

ra 5

-10

km/h

för f

ort ä

r oke

y

In

stäm

mer

hel

t

1

2

3

4

5

6

7

Tar

hel

t avs

tånd

c.

Jag

kan

tänk

a m

ig a

tt kö

ra b

il ef

ter a

tt ha

dru

ckit

2-3

star

köl

In

stäm

mer

hel

t

1

2

3

4

5

6

7

Tar

hel

t avs

tånd

d.

Det

är i

nte

så v

iktig

t med

bilb

älte

om

man

bar

a sk

a åk

a en

kor

t bit

In

stäm

mer

hel

t

1

2

3

4

5

6

7

Tar

hel

t avs

tånd

e.

Polis

en b

orde

syss

la m

ed v

iktig

are

sake

r än

att j

aga

de so

m k

ör fö

r for

t

Inst

ämm

er h

elt

1

2

3

4

5

6

7

T

ar h

elt a

vstå

nd

f.

Om

man

har

airb

ag i

bile

n är

det

inte

lika

vik

tigt a

tt ta

på

sig

bilb

älte

t

Inst

ämm

er h

elt

1

2

3

4

5

6

7

T

ar h

elt a

vstå

nd

g.

D

et ä

r vik

tigar

e at

t föl

ja tr

afik

rytm

en ä

n at

t föl

ja h

astig

hets

grän

sern

a

Inst

ämm

er h

elt

1

2

3

4

5

6

7

T

ar h

elt a

vstå

nd

h.

M

an sk

a al

ltid

säga

till

pers

oner

som

inte

tar p

å si

g bi

lbäl

tet

In

stäm

mer

hel

t

1

2

3

4

5

6

7

Tar

hel

t avs

tånd

i. D

et ä

r vik

tigt a

tt al

ltid

ha b

ilbäl

tet f

asts

pänt

om

man

sitte

r i b

aksä

tet

In

stäm

mer

hel

t

1

2

3

4

5

6

7

Tar

hel

t avs

tånd

j. H

astig

hete

ns b

etyd

else

för t

rafik

säke

rhet

en ä

r öve

rdriv

en

In

stäm

mer

hel

t

1

2

3

4

5

6

7

Tar

hel

t avs

tånd

k.

Jag

kan

åka

med

en

föra

re so

m d

ruck

it 2-

3 st

arkö

l om

jag

känn

er o

ch li

tar p

å ho

nom

elle

r hen

ne

In

stäm

mer

hel

t

1

2

3

4

5

6

7

Tar

hel

t avs

tånd

l. D

et ä

r vik

tigt a

tt al

ltid

ha b

ilbäl

tet f

asts

pänt

om

man

sitte

r i fr

amsä

tet

In

stäm

mer

hel

t

1

2

3

4

5

6

7

Tar

hel

t avs

tånd

Tac

k fö

r D

in m

edve

rkan

! Sk

icka

tillb

aka

form

ulär

et i

det p

orto

fria

svar

skuv

erte

t

Bilaga 1Sid 9 (9)

VTI rapport 659

VTI rapport 659

B

ilaga

2 K

ompl

ette

rand

e fr

ågor

om

in

trod

uktio

nsut

bild

ning

en å

r 20

07 o

ch 2

008

16.

Har

du

geno

mgå

tt in

trod

uktio

nsut

bild

ning

med

din

/din

a ha

ndle

dare

för

att f

å öv

a pr

ivat

?

Ja

Nej

V

AR V

ÄNLI

G F

ORT

SÄTT

MED

FRÅ

GA

19

17

. V

ilken

pra

ktis

k ny

tta

för

er ö

vnin

gskö

rnin

g be

döm

er d

u at

t du

och

din/

dina

han

dled

are

haft

av

den

info

rmat

ion

ni fi

ck u

nder

in

trod

uktio

nsut

bild

ning

en n

är d

et g

älle

r….?

Sät

t ett

krys

s på

varje

rad.

Myc

ket

stor

G

ansk

a st

or

Var

ken

stor

el

ler

liten

Gan

ska

liten

In

gen

alls

Fick

ej

in

fo

Kör

korts

utbi

ldni

ngen

s m

ål o

ch in

nehå

ll sa

mt

regl

er fö

r öv

ning

skör

ning

Plan

erin

g oc

h st

rukt

urer

ing

av

övni

ngsk

örni

ng

Vik

tiga

fakt

orer

för

trafik

säke

rhet

en, t

ex

hast

ighe

t, bi

lbäl

te o

ch

alko

hol

18.

Vad

tyck

er d

u sa

mm

anta

get o

m d

en in

form

atio

n du

och

din

/din

a ha

ndle

dare

fick

und

er in

trod

uktio

nsut

bild

ning

en?

Myc

ket b

ra

Gan

ska

bra

Var

ken

bra

elle

r dål

igt

Gan

ska

dålig

t M

ycke

t dål

igt

Bilaga 2Sid 1 (1)

VTI rapport 659

VTI rapport 659

Bilaga 3 Sid 1 (1)

Faktoranalys fråga 35 Hur många gånger av 10 privata övningspass övade du och din privata handledare aktivt på följande moment? Faktor 1

anpassning av hastighet ,706

placering vid möte ,763

placering på vägen, t.ex. i kurvor ,764

hålla avstånd till framförvarande fordon ,774

avsökning av omgivningen ,781

att ta hänsyn till oskyddade trafikanter ,796

att vara uppmärksam på förrädiska situationer ,770

Faktor 2

körfältsbyte ,629

gatukorsning ,729

signalreglerad korsning ,740

cirkulationsplats ,722

infart och körning på bred 70 eller 90 km/h väg ,635

vänstersväng ,652

högersväng ,700

Faktor 3

säkerhetskontroll, last ,564

omkörning på 70 eller 90 km/h väg ,659

vändning ,672

korsande av järnväg ,609

hård inbromsning ,650

körning i vägarbetsområde ,674

Faktor 4

parkering ,704

backning ,711

start i lutning ,644

växling, start och stanna ,591

sittställning, bälte, nackstöd ,529

VTI rapport 659

VTI rapport 659

Bilaga 4 Sid 1 (1)

Faktoranalys fråga 45 Hur många gånger av 10 övningspass på trafikskola övade du och din trafiklärare aktivt på följande moment?

Faktor 1

Anpassning av hastighet ,695

Placering vid möte ,729

Placering på vägen, t.ex. i kurvor ,734

Avstånd till framförvarande fordon ,772

Avsökning av omgivningen ,793

Att ta hänsyn till oskyddade trafikanter ,804

Att vara uppmärksam på förrädiska situationer ,785

Miljövänlig körning ,565

Faktor 2

Körfältsbyte ,566

Gatukorsning ,723

Signalreglerad korsning ,711

Cirkulationsplats ,693

Vänstersväng ,612

Högersväng ,659

Faktor 3

Hårdinbromsning ,559

Omkörning på 70 eller 90 km/h väg ,716

Vändning ,592

Korsande järnväg ,612

Körning i vägarbetsområde ,675

Smal och krokig väg ,613

Infart och körning på bredd 70 eller 90 km/h väg ,539

Faktor 4

Säkerhetskontroll, last ,538

Parkering ,652

Backning ,668

Start i lutning ,635

Växling, start och stanna ,606

Sittställning, bälte, nackstöd ,619

VTI rapport 659

VTI rapport 659

www.vti.sevti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med

forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och

kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys,

beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion,

drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik.

VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och

expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består

bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-

anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och

seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on

research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core

competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis,

behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation

and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology.

VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations

and expert statements to project management, research and development. Our technical

equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing

facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars

in the field of transport.

HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE

LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORGPOST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX 55685 POST/MAIL BOX 8077TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 29 BORLÄNGE SE-102 15 STOCKHOLM SE-402 78 GÖTEBORGwww.vti.se TEL +46 (0)243 446 860 TEL +46 (0)8 555 770 20 TEL +46 (0)31 750 26 00