VÄRMEPUMPAR

En kunskapssammanställning om värmepumpar, förslag till handläggningsrutiner, policy m.m.

December 2002 Rev. april 2003

VÄRMEPUMPAR En kunskapssammanställning om värmepumpar, förslag till handläggnings-rutiner, policy m.m. Miljösamverkan Västra Götaland december 2002, rev. april 2003

1. INLEDNING...............................................................................................................5DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR: ....................................................................................6 KOMMUNAL ENERGIPLANERING M.M....................................................................................7

2. OLIKA VÄRMEPUMPANLÄGGNINGAR ...........................................................9 ALLMÄNT .............................................................................................................................9 YTJORDVÄRME ...................................................................................................................12 FRÅNLUFTVÄRMEPUMP/LUFTVÄRMEPUMP .........................................................................13 VATTENVÄRME ..................................................................................................................14 BERGVÄRME.......................................................................................................................15 KÖLDBÄRARE.....................................................................................................................18 KÖLDMEDIUM.....................................................................................................................20 SVANENMÄRKT VÄRMEPUMP..............................................................................................20 P-MÄRKT VÄRMEPUMP .......................................................................................................21

3. LAGSTIFTNING .....................................................................................................22 MILJÖBALKEN ....................................................................................................................22 FÖRORDNING OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD ......................................25 KÖLDMEDIEKUNGÖRELSEN ................................................................................................26 FÖRORDNINGEN OM MILJÖSANKTIONSAVGIFT ....................................................................27 PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) ..........................................................................................27 MILJÖKVALITETSMÅL SOM KAN BERÖRAS AV VÄRMEPUMPAR: ..........................................28 RÄTTSFALL.........................................................................................................................30 ANSVAR .............................................................................................................................30 KONSUMENTTJÄNSTLAGEN, GARANTIER OCH FÖRSÄKRINGAR ...........................................31

4. FÖRSLAG PÅ RUTINER.......................................................................................32 BESLUTSUNDERLAG ...........................................................................................................32 HANDLÄGGNINGSRUTINER .................................................................................................33 FÖRSLAG TILL POLICY VID INSTALLATION AV VÄRMEPUMP................................................34 FÖRSLAG TILL INNEHÅLL I FÖRELÄGGANDE OM FÖRSIKTIGHETSMÅTT ...............................36 TILLSYN .............................................................................................................................39

5. MER INFORMATION............................................................................................40

AKTÖRER............................................................................................................................40 HEMSIDOR ..........................................................................................................................42 ALLMÄNNA RÅD OCH FÖRESKRIFTER M.M. .........................................................................42 REFERENSER.......................................................................................................................43

BILAGOR

1. INFORMATIONSMATERIAL TILL SÖKANDENANMÄL VÄRMEPUMPEN

ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATION AV JORDVÄRME

ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATION AV BERGVÄRME

ATT TÄNKA PÅ VID INSTALLATION AV YTVATTENVÄRME

SKYDDSFÖRESKRIFTER VID INSTALLATION AV BERGVÄRME INOM

VATTENSKYDDSOMRÅDE

2. SCHEMA FÖR HANDLÄGGNING AV ANMÄLAN

3. RIKTLINJER INOM SKYDDSOMRÅDE I ALINGSÅS

4. BLANKETT FÖR ANMÄLAN/ANSÖKAN OM VÄRMEPUMP

5. INFORMATION TILL ENTREPRENÖRER

6. EXEMPEL PÅ HUR EN REMISS KAN SE UT

7. EXEMPEL PÅ BESLUT SOM MEDGER INSTALLATION AV VÄRMEPUMP

8. MEDDELANDE TILL ÅKLAGARE

1. Inledning

Denna rapport är en kunskapssammanställning om värmepumpar och den riktar sig främst till miljökontor. Vi beskriver här både de positiva och de oönskade miljöeffek-ter som värmepumpanläggningar för utvinning av värme ur mark, ytvatten, luft eller grundvatten kan ge upphov till och har sammanställt handläggningsrutiner och be-dömningsgrunder vid anmälningar och tillståndsansökningar om dessa anläggningar. I Miljösamverkans enkät inför 2002 nämnde flera kommuner särskilt svårigheterna vid bedömning om tillåtlighet av värmepumpar inom skyddsområden för vattentäkter. Detta har vi därför lagt stor tonvikt vid i materialet. I materialet finns även en kortfattad beskrivning av olika tekniska lösningar, som ta-gits fram i syfte att förhindra läckage av köldbärarvätska ut i grundvattnet, vilka kan beaktas vid bedömning om värmepump ska tillåtas inom vattenskyddsområde. Utöver detta bifogas en skriftlig information till entreprenörer och fastighetsägare. Av denna framgår det t.ex. varför det är viktigt att göra en anmälan enligt miljöbalken. Vi vill passa på att göra läsaren medveten om att Naturvårdsverket håller på att arbeta fram ett allmänt råd om och handbok för vattenskyddsområden som kan komma att påverka de ställningstaganden som gjorts i vårt förslag till policy vid installation av värmepump. Regeringen har gett SGU i uppdrag att se över normbrunn 97. Detta arbete kommer att resultera i att SGU tar fram råd och riktlinjer för utförande av energibrunn och dricks-vattenbrunn. Arbetet skall vara klart till utgången av 2003.

Rapporten är framtagen av Miljösamverkans projektgrupp Värmepumpar och sam-manställd av Camilla Landén. Efter webbpubliceringen december 2002 har smärre justeringar och kompletteringar gjorts inför tryckningen våren 2003. Slutredigring har gjorts av projektledare Lasse Lind i samråd med projekt-gruppen.

Följande personer har deltagit i Miljösamverkans projektgrupp; Roger Fredriksson, Energirådgivare i Dalsland, tfn. 0708-45 04 96,•

•

•

•

•

•

•

roger.fredriksson@dalsland.seAnders Löfgren, Alingsås miljöskyddskontor, tfn. 0322-61 63 34,anders.lofgren@alingsas.seLisa Holmberg, Trollhättans miljökontor, tfn. 0520-49 74 42,lisa.holmberg@trollhattan.seFredrik Skaghammar, Lidköpings miljö- och hälsoskyddskontor, tfn. 0510-77 02 70,fredrik.skaghammar@lidkoping.seFlemming Åkesson, Länsstyrelsens plan- och bostadsenhet, tfn. 031-60 51 31,flemming.akesson@o.lst.seTorbjörn Göransson, Miljöförvaltningen i Göteborg, tfn 031-61 26 10,torbjorn.goransson@miljo.goteborg.seCamilla Landén, Miljösamverkan, camilla_landen@hotmail.com

5

Definitioner och förklaringar: Definitionerna nedan har hämtats på Svenska Värmepumpsföreningens hemsida samt från Naturvårdsverkets rapport ”Villavärmepumpar med energi från ytjord/energibrunn”. Värmepump: Anläggning som tar upp energi från en lågtemperaturkälla, t.ex. vatten eller luft och efter tillförsel av ytterligare energi (el) avger sammanlagda energin i form av värme. Direkt system: System i vilket såväl förångare som kondensor utan mellanmedium – köldbära-re/värmebärare – står i direkt kontakt med det medium t.ex. luften som skall kylas/värmas. Indirekt system: System i vilket vare sig förångare eller kondensor står i direkt kontakt med det medium som skall kylas respektive värmas, t.ex. mark/energibrunn respektive villans uppvärm-ning. Kylslinga: Det totala slutna systemet för köldbärare från värmepumpens förångare, pump, filter och kollektorslinga i mark och borrhål.

Bild 1: Bild över ett indirekt värmepumpssystem.

1. I en plastslang cirkulerar köldbäraren (sprit/vatten) somvärms upp från i normalfallet ca +1 grader till +3 grader avberget eller jorden.

2. Vätskan värmer upp köldmediet som förångas. 3. I kompressorn komprimeras köldmediet och temperaturen

höjs kraftigt4. Värmen avges i en kondensor till husets värme- och

varmvattensystem.5. Trycket på köldmediet sänks i en expansionsventil och

återgår till vätskeform. Det flytande köldmediet går tillbakatill förångaren.

Förångare: Värmeväxlare i vilken köldmedievätska förångas under värmeupptagning från det medium som kyls. För villavärmepumpen är detta medium utomhusluft eller den köldbärare i slinga lagd i mark, vatten eller energibrunn. Kondensor: Värmeväxlare i vilken köldmediet kondenserar under avgivande av värme till det radiatorvatten eller den luft i huset, som ska värmas. Köldmedium: Medium i ett köldmediesystem, som upptar värmeenergi vid viss temperatur och visst tryck och avger värmeenergi vid högre temperatur och högre tryck, vilket vanligtvis innefat-tar ett ändrat aggregationstillstånd (vätska till gas och gas till vätska). Exempel på köldmedium är HFC och ammoniak Köldbärare: Medium som används för transport av värmeenergi normalt utan att ändra aggrega-tionstillstånd, kallas också ”brine”. Exempel på köldbärare är vatten blandat med sprit (fryser inte) Kollektor: Slang för värmeupptagning. (i borrhål, mark eller ytvatten) Aktivt borrhål: Med aktivt borrdjup menas hur många meter vattenpelare (mvp) hålet har. Ett ”torrt” borrhål kan räddas genom att man fyller hålet runt kollektorn med sand. Det är bara ge-nom kollektorns kontakt med berget via vatten/sanden som pumpen får sin energi. Foderrör: Foderrör är till för att skydda borrhålet mot att jordlagren rasar in. Dessutom hindras ytvatten från att tränga ner och förorena grundvattnet. Rören tillverkas vanligen av stål (plaströr förekommer men det är inte att rekommendera i dagsläget22) i längder om 3 m. I samband med foderrörsborrning/ neddrivning till fast berg, svetsas rörelementen samman så att en helt sam-manhängande och tät vertikal rörledning bildas. Verkningsgrad: Kvoten mellan avgiven energi och tillförd energi. Effektbehov: Med effektbehov menas den effekt som behövs för att värma huset och varmvattnet när det är som kallast ute. Värmefaktor: Kvoten mellan mängd avgiven värme och mängd tillförd.

6

Kommunal energiplanering m.m. Enligt lagen (1977:439) om kommunal energiplanering har kommunerna en lagstadgad skyldighet att i sin planering främja energihushållning och verka för en säker och tillräck-lig energitillförsel. Lagen har följande huvudregler: - Kommunen ska främja hushållningen med energi i sin planering och verka för en

säker och tillräcklig energitillförsel.- Kommunen ska undersöka och ta till vara förutsättningar för att i samverkan med

andra kommuner och företag gemensamt lösa energifrågor.- Det ska finnas en energiplan i varje kommun. I en sådan plan skall finnas en analys

av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan ochhushållningen med mark och vatten och andra resurser.

- Verksamheter i kommunen ska på begäran lämna sådana uppgifter som behövs förkommunens energiplanering.

Arbetet har resulterat i att många kommuner har byggt ut fjärrvärmenät för att ta tillvara på spillvärme från industri och sopförbränning. Anslutningen till fjärrvärmenätet har gått i en långsammare takt än väntat. För att systemet ska bli lönsamt krävs en hög anslut-ningsgrad. Fjärrvärmen är mycket flexibel när det gäller produktion och bränsleval. Vär-meproduktionen kan styras utifrån vad som är bäst för miljön och ekonomin. Andelen fossila bränslen har halverats och utgör nu runt 30 % medan biobränslen och torv står för en tredjedel av den totala bränsletillförseln. Sammantaget har det medfört en klar miljö-förbättring13.Utav samtliga småhus i landet är det endast 11 % som använder uppvärmning med olja som enda energikälla17. Nedan ges en kortfattad beskrivning av uppvärmningssystem för småhus som kan ersätta eller komplettera de som bygger på förbränning av fossila bräns-len. Värmepumpar: För varje kWh el som värmepumpen behöver för att arbeta får man ut ca 3 kWh värme till huset, tack vare den lagrade solenergi som finns i berget, jorden, vattnet eller luften13. Problemet med värmepumpen är att den visserligen förädlar lågvärdig energi från naturen men att det går åt en hel del elenergi i processen och från samhällets sida oroar man sig för att man låser sig fast i ett högt elberoende. En värmepump är dock betydligt bättre ur miljösynpunkt än en oljepanna. Elvärme: 39 % av samtliga småhus i landet värms med el som enda energikälla17 vilket medför att eluppvärmning är det absolut vanligaste idag. Elen kommer i huvudsak från kärnkraft och från vattenkraft. Elvärme ger billiga installationskostnader och systemet har lång livslängd. El ger inga utsläpp där den används, utsläpp kan dock förekomma under produktionen. Många hushåll har idag elradiatorer (element) med så kallad direkt-verkande el. Det finns två typer av elradiatorer; öppna och oljefyllda. Vedeldning och biobränsle: 18 % av småhusen värms upp med hjälp av en kombination av el och biobränsle17. Att elda med ved är billigare än annan uppvärmning. Ved och biobränslen är förnyelsebara bränslen som inte påverkar koldioxidbalansen. Vid förbrän-ningen bildas visserligen koldioxid (CO2) men man räknar med att den mängd CO2 som bildas vid förbränningen tas upp av de växter som genom odling och självföryngring er-sätter det som avverkats till bränsleanvändning. Möjligheten att elda med ved ger en sä-kerhet vid elavbrott, om man har en panna med självcirkulationssystem. För att vedeld-ning ska bli så lönsamt som möjligt och inte medföra luktstörningar eller hälsorisker för närboende ska ren och torr ved användas i en modern och effektiv panna med små ut-släpp20. Drift och underhåll måste skötas enligt tillverkarens anvisningar.

7

Biobränslen utgörs av bl.a. restprodukter från massatillverkning, ved, bark, spån, energi-skog, torv och stråbränslen. Bränslena används inom skogsindustrin, fjärrvärmeverken, småhussektorn samt för elproduktion. Förädlade biobränslen som briketter, pellets eller pulver ger en stabilare och bättre förbränning vilket gör det möjligt att använda mindre pannor eller pannor som är konverterade från olje- eller koleldning. Förädlade biobräns-len ger även mindre askmängder samt mindre utsläpp av kolväten och partiklar13.

Naturgas: Naturgasen klassas som Bra miljöval. I Sverige levereras naturgas endast till södra och västra Sverige. Målet är att kunna leverera till Stockholmsområdet år 2007. Naturgasen står för 25 % av jordens totala energiförsörjning. I Sverige står den för endast ca 2 %. Gasen levereras till huset via ledningar precis som el och vatten. Gasen levereras i samma takt som den förbrukas. Naturgas bör dock rätteligen kallas fossilgas, och an-vändningen bidrar till växthuseffekten. Solvärme: Solen ger förnyelsebar gratisvärme. Det vanligaste systemet är solpaneler (sol-fångare) som består av olika skikt som absorberar och för vidare värmen in i huset till en ackumulatortank eller varmvattenberedare. Det soluppvärmda vattnet kan därefter an-vändas till tappvarmvatten eller för uppvärmning i vattenburna radiatorer. En solcell kan överföra solenergi direkt till el. Solcellen har en verkningsgrad på ca 10-13 %. Ur miljö-synpunkt är solvärme det renaste alternativet eftersom den inte förorenar omgivningen. Materialet som används är till stor del återvinningsbart.

Nedan återges statistik publicerad i pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån, SCB, 2002-09-24). I Sverige används sammanlagt;

24,1 TWh el för uppvärmning och hushållsel i småhus. Häri ingår alla kombinerade uppvärmningssätt med el, olja, biobränsle och fjärrvärme. Siffror från 2001 visar att ökningen av elanvändningen är störst i sektorn bostäder (inkluderar flerbostadshus m.m.), service m.m. där den totala användningen under 2001 var 73 918 GWh vilketinnebar en ökning från förevarande år med en ökning med 8%..

•

•

•

•

888 000 m3 olja för uppvärmning av småhus. Även blandade uppvärmningssätt ingår här. Denna mängd motsvarar ca 8,8 TWh.

4,6 miljoner m3 ved, 0,19 miljoner m3 flis/spån och 0,1 miljoner ton pellets. Detta motsvarar ca 6,4 TWh.

2,5 TWh fjärrvärme för uppvärmning av småhus.

Enligt en rapport19 från the European Heat Pump Association (EHPA) producerar Sveri-ges värmepumpar årligen ca 15 TWh. Om man drar ifrån den el som går åt för att driva värmepumpen blir nettotillskottet ca 10 TWh per år.

Energiområdet är föremål för omfattande forskningsarbete och utvecklingen leder stän-digt fram till nya lösningar. Som exempel kan nämnas att det utvecklats en värmepump som inte bara utnyttjar berg- och jordvärme, utan den kan också använda sig av värme från solfångare. Kan man med hjälp av ny teknik få ner elberoendet för värmepumpen blir tekniken än mer miljöanpassad.

8

2. Olika värmepumpsanläggningar

Allmänt Grunden för värmepumpar är att all materia som har högre temperatur än den absoluta nollpunkten (-273,15°C) innehåller energi. Värmepumpen utnyttjar alltså den värme som finns i mark, berggrund, utomhusluft och vatten. Valet av värmekälla beror ofta på hur den enskilda fastigheten ser ut och på vad installationskostnaden blir. I miljöbalken ställs krav på att den som vill installera en värmepump för värmeuttag ur berg, jord eller vatten först ska lämna in en anmälan/ansökan till kommunens miljönämnd eller motsvarande. Eftersom det idag är lönsamt att installera värmepump i de flesta hus med en energiför-brukning över 15.000 kWh16 om året är detta en ärendetyp som tenderar att öka. Ett små-hus kan i vissa fall sänka elförbrukningen med omkring en tredjedel med en värmepump. I dag finns ca 400 000 värmepumpar22 i Sverige, de flesta i småhus. En fjärdedel av värl-dens värmepumpar finns idag i Sverige! Det forskas en hel del på energiområdet och när det gäller värmepumpar är forskningen bland annat inriktad på att få fram nya köldbärarvätskor och miljövänliga köldmedier. Man vill på sikt byta ut de kemiska köldmedierna, HFC, som även om de inte påverkar ozonskiktet har en påverkan på växthuseffekten. För att öka säkerheten och minska risken för miljöpåverkan av läckage har Svenska Värmepumpsföreningen, SVEP tagit fram en kollektorstandard som bland annat förbju-der mekaniska kopplingar på slangen om inte dessa sitter i en tät brunn eller vid genom-föring till hus. Man har även tittat på hållfasthet, tjocklek etc. SVEP har även tagit fram en ny köldbärarstandard där endast etanol med max 10 % denatureringsmedel accepteras. Då värmepumpen har blivit en stor konsumentprodukt har både SIS miljömärkning och Sveriges Provnings- och forskningsinstitut arbetat fram kriterier som ska underlätta för kunden vid val av produkt. Bilderna och den tekniska informationen om de olika teknikerna i detta kapitel har främst hämtats från Svenska Värmepumpföreningens hemsida samt från experter i branschen. Kommentarerna ”effekter på miljön”, ”försiktighetsåtgärder” och ”kommentarer” under de olika systemen baseras på kunskap och erfarenheter från projektgruppen.

Dimensionering av värmepumpar Värmepumpen dimensioneras inte efter det högsta effektbehovet, eftersom detta är olön-samt. Större delen av året skulle pumpen få korta drifttider med många starter, vilket kan ge högt slitage, i stället för att gå kontinuerligt under längre perioder.

Erfarenhetsmässigt vet man att om dimensionering görs efter 50-70% av det högsta be-hovet, täcks ca 70-90% av hela årets energibehov, beroende på val av värmekälla. Till-satsenergi tas lämpligast från elpatroner eller från eventuellt befintlig värmepanna.

Val av värmepump Faktorer som påverkar valet av värmepump och värmekälla är bland annat hustyp, husets energibehov och skick, belägenhet och värmesystem. En anläggning kan användas för uppvärmning vintertid och för att få ut komfortkyla sommartid.

9

Då man skall välja och dimensionera bör följande faktorer beaktas:

• Fastighetens behov av värme/kyla. Husets storlek i m2 (totalt uppvärmd yta)• Energisystemets uppbyggnad och temperaturkrav (golvvärme, typ av radiatorer,

luftburen eller vattenburen värme, etc.)• Energiförbrukning (el kWh, olja m3, ved m3)

(statistik över ett antal år är en fördel)• Husets byggår, ev. tilläggsåtgärder• Ventilationsbehov och ventilationssystem• Antal personer som bor i hushållet och deras ålder• Tomtens yta och läge samt markförhållanden (jordens termiska egenskaper, fukt-

förhållanden, uttorkningsrisk, tjälhävningsrisk)• Ortens klimat• Installationskostnader• Materialkostnader

Hygieniska aspekter Värmepumpsinstallationen klarar normalt inte av att leverera ett tappvarmvatten som håller en högre temperatur än 45 oC - 50 oC. Detta kan leda till oönskad tillväxt av legio-nellabakterier (som trivs och förökar sig i temperaturintervallet 20 – 45 oC) i varmvatten-ledningarna. Vattenomsättningen i en villa är vanligen hög varför detta inte borde vara något större problem men risken kan givetvis vara större vid t.ex. en motionsanläggning. I moderna värmepumpsanläggningar har man troligen löst problemet genom att anlägg-ningen ställs in så att elpatronen regelbundet går in och höjer varmvattentemperaturen till t.ex. 80 oC så att eventuella legionellabakterier dör. Ett tappvarmvatten som håller entemperatur över 65 oC kan dock ge brännskador. Det finns idag teknik för att produceratappvarmvatten momentant (via kamflänsslingora) i värmepumpstanken och då kommerman tillrätta med risken för tillväxt av legionella och slipper olycksrisken. Denna teknikär tyvärr kostsam.

Värmepumpstekniken1 I ett kylskåp flyttas värmen inifrån kylskåpet till utsidan. I en värmepump flyttas värme, lagrad i luft, mark, berg eller vatten, in i huset. Indirekt system: Värmepumpen består normalt av fyra huvuddelar; förångare, kondensor, expansionsventil (strypventil som minskar trycket) och kompressor (som höjer trycket). Dessa är förbundna med ett slutet rörsystem. I systemet cirkulerar ett köldmedium, som i vissa delar av kretsen är i vätskeform och i andra delar i gasform. l kompressorn som drivs av en elmotor, komprimeras köldmediet till cirka 100-gradiggas in i värmepumpens kondensor. I kondensorn möter gasen vattnet från radiatorsyste-met. När den varma gasen kyls av det cirkulerande vattnet, övergår gasen i vätskeform(kondenserar) och avger på så vis energi ut till värmesystemet eller varmvattnet. Efterkondensorn fortsätter köldmediet som nu är i vätskeform, genom ett kombinerat torkfilteroch tank för köldmediet. Filterdelen har till uppgift att samla upp eventuell fukt i syste-met och tanken används som ett expansionskärl för köldmediet för att säkerställa att alltidrätt mängd befinner sig i kondensorn. Därefter fortsätter vätskan till en expansionsventil.Ventilen är en strypning mellan systemets hög och lågtryckssida. Ventilen har till uppgift

a Ett ca 30 m långt kopparrör, som rymmer ca 1 liter vatten, med flänsar (motsvarande kylflänsar) kring som värmer vattnet monteras in i värmepumpens tank22.

10

att släppa in rätt mängd vätska i nästa värmeväxlare som kallas förångare. I förångaren möter vätskan den cirkulerande köldbärarvätskan som kommer från energikällan i mar-ken eller borrhålet. I denna process förgasas (förångas) vätskan under lågt tryck och då åtgår värme. Värmen hämtas gratis från marken eller borrhålet. När köldmediet passerat förångaren har det övergått i gasform igen. I gasform fortsätter sen köldmediet in till kompressorns sugsida, för att komprimeras igen. Köldmediets kretslopp är därmed fullbordat. En värmepump skall enligt svensk Kylnormb vara försedd med både lågtrycks- och hög-tryckspressostat vilket innebär att köldbärarpumpen slutar att pumpa runt vätska vid ett läckage varvid anläggningen stannar (vätskan som finns i köldbärarpumpen och i expan-sionskärlet kan då läcka ut vilket rör sig om max 5 liter för en villavärmepump). Anlägg-ningen larmar att den löst ut på lågtryck. När lågtryckspressostat löser ut ska köldbärar-kretsen alltid kontrolleras även om det inte behöver vara något fel på köldbärarkretsen. Stoppet kan även ha orsakats av ett driftsstopp på köldbärarpumpen22. För att minska läckage av köldbärarvätska om kollektorn skadas kan en sluten köldbärar-krets med ett tryckkärl användas, s.k. tryckvakt. Effekten vid ett läckage blir då att endast ca 1–3 liter vätska kan läcka ut. Tryckvakten stänger därefter hela anläggningen22. Det finns idag nya tekniska lösningar för att förhindra att köldbärarvätska når grundvatt-net vid ett läckage22.

Kollektorn kan gjutas in i ett tätt material (cement/bentonitblandning) så att ingenting läcker ut vid ett läckage.

•

• Man kan fylla borrhålet med olika material, t.ex. med ren bentonitpellets eller ce-mentbentonit som ger en tät anläggning. Nackdelen är att kollektorn inte kan bytas vid ett läckage. Man kan också fylla hålet med en bentonitslurry (en tjockflytande massa som trycker mot slangen och håller tätt) som går att spola ur vid ett ev. läcka-ge. Sådana tätningar ger givetvis en merkostnad som kan uppgå till ca 10 000 kr i dagsläget. Viktigt att tänka på är att t.ex. bentonit har ett lågt värmeledningsvärde varför det är viktigt att få ut slangen mot borrhålets vägg vid återfyllning, så att inte anläggningens verkningsgrad reduceras för mycket.

Det finns idag tekniska svårigheter vid återfyllning av borrhål. Av denna anledning håller SGU på att ta fram en metodik för detta.

Direkt system: Den värmeupptagande sidan kan tekniskt utföras som direkt, som tar ener-gi från utomhusluften eller genom att förlägga förångarslingan direkt i mark eller vatten. Systemet blir då billigare och mer energieffektivt. Den värmeupptagande ytan är mycket mindre och rörtemperaturen lägre så det gäller att känna till markförhållandena väl efter-som risken är stor för att man får ”tjälhävning”. Det går inte att ha t.ex. fruktträd i närheten av slingor till ett direkt system. Vid ett läckage släpps köldmedium och kylma-skinsolja ut till omgivningen och det kan vara svårt att spåra läckage och laga förånga-ren11). En diskussion har på senare tid förts om existensberättigandet för direkta system för vil-lavärmepumpar. Naturvårdsverket har av hävd intagit en avvaktande hållning. Nu har

bSvensk Kylnorm ger en samlad bild av de säkerhetskrav olika myndigheters föreskrifter innebär beträffande konstruktion, installa-

tion, drift och underhåll av kyl- och värmepump- anläggningar, samt vad som anses vara god praxis inom branschen. Svensk Kylnorm anpassas successivt till den gemensamma europeiska CEN-standarden.

11

emellertid en utveckling skett med tekniken som medför en revidering av tidigare ställ-ningstagande. Köldmediemängderna har på senare år gått ner betydligt, ca 1 kg för en villavärmepump som för några år sedan uppgick till 3 kg. Lägger man därtill målet att begränsa växthusgaserna, är värmepump med direktförångning ett bättre alternativ än t.ex. fossilbränsleeldning.Denna rapport handlar dock främst om indirekta system

Ytjordvärme I ytskiktet av marken lagras solvärmen under sommaren. Att utnyttja den energin för uppvärmning är en användbar metod för hus med hög energiförbrukning. Den mängd energi, som kan utvinnas är störst i jordar med hög vattenhalt. Värmen i jorden utvinns via nedgrävda plastslangar. En frostskyddad vätska cirkulerar i slangsystemet och avger den värme som samlats upp, till värmepumpen. Där omvandlas den till energi, för uppvärmning och produktion av varmvatten. Jordvärmec är vanligast ute på landet eller där det finns större tomter. Det bör finnas öpp-na ytor så att grävare kommer fram utan att skada träd rabatter mm. Slangen plöjs ner i gräsmattan på ca 1 meters djup och med ca 1,5 meter mellan slingorna. Femhundra meter slang är inte ovanligt och man kan räkna med att varje meter innehåller ca 0,9 l köldbä-rarvätska.

Effekter på miljön: Frysningsrisk finns om kollektorslangen ligger för ytligt eller nära vatten- eller avloppsledningar. Det är relativt vanligt med skador i samband med grävar-beten som utförs där en markanläggning är installerad. Det finns då risk för att kollektor-vätskan (ca 250 l i en vanlig villaanläggning) rinner ut och kan orsaka skada. Anlägg-ningen kan förorsaka tjälskott i gräsmattan och ge oönskad dränering med följd att det blir bruna slingor i gräsmattan. Om anläggningen dimensioneras fel kan det förorsaka sättningsskador (vatten och lera separeras och marken kan undermineras)22. Försiktighetsåtgärder: Vid nedläggning av kollektorslang till jordvärme måste man ta hänsyn till dräneringar, kablar, vatten- och avloppsledningar. Det är också viktigt att den ligger på rätt djup och med rätt avstånd och att en slangkarta upprättas så att framtida grävningar kan utföras utan att anläggningen skadas. Kommentar: Det finns väldigt många vattentäkter, både enskilda och gemensamhetsan-läggningar, som inte har förklarats som skyddsområde(10) än. I vissa fall ger de skyddsbe-stämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd för vattnet.

c Faktablad från SVEP: www.svepinfo.se/pdf/Produktblad_ytjordvarme.pdf

12

Frånluftsvärmepump/luftvärmepump Om man skall installera en frånluftsvärmepumpd krävs ett mekaniskt ventilationssystem med fläkt och kanaler. Frånluftsvärmepumpar passar därför bara i hus där frånluftskana-ler från badrum, toaletter och kök redan finns eller i hus där det ska installeras på grund av att man vill förbättra ventilationen. Berg-, ytjord- och vattenvärmepumpar ger högre energibhögre investeringskostnaden.

esparing men nackdelen är den

Frånluftvärmepump 1. En fläkt i värmepumpen hämtar husets uppvärmda ventilationsluft.2. Husets ventilationsluft värmer upp köldmediet som förångas.3. I kompressor höjs temperaturen på köldmediet kraftigt4. Värmen avges i en kondensor till husets värme- och varmvattensystem.5. Trycket på köldmediet sänks i en expansionsventil och6. återgår till vätskeform. Det flytande köldmediet går

tillbaka till förångaren.

Med hjälp av värmepumpen används energin i den luft som ventileras bort till att göra varmvatten och uppvärmt vatten till radiatorsystemet. Frånluftsvärmepumpar för en- eller tvåfamiljsfastigheter är inte anmälnings- eller tillståndspliktiga. Effekter på miljön: Miljökontorens erfarenhet är att denna typ av värmepumpar kan orsa-ka buller, både ute och inomhus om inte installationen utförs rätt. Värmefaktor och ener-gibesparing minskar om frånluftsflödet minskar. Samtidigt skall man inte glömma bort att ett ökat frånluftsflöde i sig medför ett högre energibehov.

Luftvärmepump Luft-vattenvärmepumpar hämtar värme från utomhusluften och överför det till husets vattenburna värmesystem och kan även generera tappvarmvatten. Den är en förhållande-vis billig investering och kan fungera ner till -15° C och kanske till och med vid ännu lägre temperatur.

Luft-luftvärmepumpen hämtar värme från utomhusluften och överför den till den cirkule-rande inomhusluften. Luftvärmepumpens värmefaktor är beroende av luftflödet genom värmeväxlarna. Minskar man flödet för att sänka ljudnivån sjunker verkningsgraden, eftersom temperaturskillnaden mellan förångaren och kondensorn måste öka för att bibe-hålla uppvärmningseffekten. Tekniken är avsedd för direktvärmda småhus och mindre

13

d Faktablad från SVEP: www.svepinfo.se/pdf/Produktblad_luftvarme.pdf

butiker och verkstäder. Komfortvärmepumpen kan inte producera varmvatten. Den kan dock reverseras och fungera som luftkonditionering. Byggnaden tillförs inte utomhusluft, så ventilationen måste ske på annat sätt, t.ex. med separat ventilationsvärmeväxlare. Installation av luftvärmepump får endast utföras av ackrediterad kylfirma. Luftvärme-pumpar för en- eller tvåfamiljsfastigheter är inte anmälnings- eller tillståndspliktiga. Kommunen får dock meddela generella föreskrifter om dessa värmepumpar. Se 40 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899)31. Effekter på miljön: Miljökontorens erfarenhet är att denna typ av värmepumpar kan orsa-ka buller, både ute och inomhus om inte installationen utförs rätt.

Vattenvärme Även kallad sjövärme, havsvärme eller grundvattenvärme. Solen värmer upp våra hav, sjöar, och vattendrag. Solenergin finns lagrad i vattnet och i bottenlagret. Temperaturen sjunker sällan under +4°C. Den varierar naturligtvis mer över året ju närmare ytan man mäter, men är relativt stabil på stora djup. En slang för värmeupptagning placeras på sjö- eller havsbotten eller nere i bottenslam-met, där temperaturen är ännu något högre än i vattnet. Bottenförankringen är mycket viktig, slangen förses med tyngder så att den inte flyter upp. Ju djupare ner den ligger desto mindre är risken för skador. Övergången från mark till sjö är en annan känslig punkt pga. risk för påverkan på kollektorerna vid isbildning och islossning.

Premisserna för vattenvärmee är: • Strandnära läge• Sjö eller vatten utan risk för sabotage• Förutsättning för ytjord saknas• Främst för hus med relativt hög energiför-

brukning.• Slät och mjuk botten utan vassa stenar.

En bedömning måste göras i varje enskilt fall av om anläggningen på något sätt kan stri-da mot strandskyddsbestämmelserna. Länsstyrelsen bör kontaktas för rådgivning. Effekter på miljön: Vattenvärme är det minst vanliga systemet och det system som har flest risker. Risken är stor att kollektorn skadas av ankare och fiskeredskap. Även is kan skada den om den ligger oskyddad i strandkanten. Anläggningen kan även ge upphov till grumling, påverkan på känslig fauna / flora samt påverkan på lek- eller uppväxtområden för fisk. Försiktighetsåtgärder: Om kollektorslangen läggs i sjö-/havsbotten måste den märkas ut tydligt och vara väl förankrad i botten. Givetvis ska köldbärarvätskan vara så miljövänlig som möjligt så att ett eventuellt läckage inte stör vattenmiljön. Denna typ av anläggning bör undvikas i känsliga och/eller skyddsvärda områden. Varje värmepumpsanläggning som nedläggs i vatten skall anmälas till länsstyrelsens miljöskyddsenhet.

14

e Faktablad från SVEP: www.svepinfo.se/pdf/Produktblad_vattenvarme.pdf

Vid grävande i vattenbrynet rekommenderas verksamhetsutövaren att sända in ärendet till länsstyrelsen för bedömning om samråd behövs enligt 12 kap 6 § miljöbalken (åtgärd som inte är anmälnings- eller tillståndspliktig men kan komma att väsentligt ändra na-turmiljön, se vidare under kapitel 3 Lagstiftning, strandskydd och vattenverksamhet.)

Grundvattenvärmepump En grundvattenvärmepump hämtar upp grundvatten ur ett borrhål i marken (ca 25 liter per minut pumpas upp från ett ca 40 m djupt borrhål), vattnet cirkulerar förbi en värme-växlare, kyls av och förs därefter ner i ett annat borrhål (ca 60 m djupt).

Fördelarna med denna typ av värmepump är att köldbäraren (rent grundvatten) håller en hög och jämn temperatur (normalt 4 – 8 oC men vid vissa ställen ända upp till 12oC ).

Grundvattenvärmepumpen går att använda tillsammans med köldmediet R 134a för att uppnå högre temperatur än 55 oC.

Nackdelarna med grundvattenvärmepumpen är att det öppna systemet medför att förore-ningar i grundvattnet kan sätta igen värmeväxlaren om den inte är av typ koaxial eller tubpanneförångare. Kvalitén på grundvattnet har alltså betydelse. Vid användande av bergvärmepump med plattvärmeväxlare rekommenderas mellanväxling vilket medför sämre prestanda. Borrhålen är kostsamma, en tillopp och en retur, och man vet oftast inte hur tillgången på vatten är innan borrning(22). Om för många anläggningar anläggs i ett begränsat område kan det medföra temperatursänkning på grundvattnet med påföljande försämrad verkningsgrad20. Effekter på miljön: Om vattnet som pumpas upp inte återförs till grundvattnet med hjälp av en returbrunn finns det risk för grundvattensänkning i närområdet med påföljande problem för närliggande brunnar med bland annat grundvattensänkning och saltvattenin-trängning. Om returbrunnen sätts igen kan följden bli översvämningar vilket i sin tur kan skapa problem med vatten i källare, ispåfrysning etc20. Försiktighetsåtgärder: När det gäller grundvattenvärmepumpen är det viktigt att brunnen tätas av ordentligt mot berget så att inte ytligt vatten förs ner i grundvattnet.

BergvärmeNere i berggrunden finns en kostnadsfri värmekälla, - berget håller nästan samma tempe-ratur året om. Ju djupare ner man kommer desto högre och jämnare temperatur. Värmen hämtas upp från berggrunden och grundvattnet genom ett borrhål. Borrhålets djup be-stäms därefter av hur stort energibehovet är. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste borrhålet bli. Avståndet från markytan till fast berg påverkar naturligtvis det totala borrhålsdjupet. Först måste man borra igenom jordlagret som kan variera i olika områden (medelvärde i Sverige är ca 7 m). Den delen av borrhålet fodras med stålrör, vilket skall drivas minst 6 m från markytan och minst 2 m in i det fasta berget. Foderröret avtätas mot berget med exempelvis cement så att grundvatten inte ska förorenas av ytvatten som rinner ner i borrhålet. Därefter fortsätter man med bergborrning tills det nödvändiga borr-hålsdjupet nåtts. Två slangar, som är hopkopplade med hjälp av ett U-rör på botten, förs ner i brunnen, som vanligen kallas energibrunn. Inne i slangen finns en frostskyddad vätska (köldbära-re). Systemet är helt slutet så att vätskan ska inte komma i kontakt med grundvattnet. När borrhålet är klart och kollektorn är nerlagd i brunnen dras slangen in innanför väggen varefter arbetet slutföres med montage i apparatrummet/pannrummet.

15

Bergvärmef är det vanligaste valet i tättbebyggda områden. Det ger ett litet ingrepp i träd-gårdar mm i jämförelse med jordvärme. En värmepumpanläggning kopplat till ett borrhål sänker temperaturen i borrhålet men sänkningen kompenseras av att energi flödar in från bergmassivet. Man räknar med att temperaturen stabiliseras efter ca 5 år och blir några få grader lägre än före borrningen. Det gäller att dimensionera värmepumpanläggningen rätt så att inte mer värme förs bort än det som tillförs borrhålet. Vanligen räknar man med att energiuttaget kan ligga på 10-30 W/per meter borrhål vid kontinuerlig drift. Ju längre norrut desto lägre energiuttag kan göras utan att riskera frysning av borrhålet. Är anlägg-ningen rätt dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för all framtid. Däremot kan de komponenter som ingår i borrhålsinstallationen ha olika livslängd. Idag uppskattas livslängden hos stålfoderrören och kollektorslangen till ca 100 år.

Anläggningar för uppvärmning av exempelvis stora villor, skolor och industrier måste kunna leverera stora mängder värme. Eftersom borrning ner till stora djup är kostsam och tekniskt sett mera krävande, borrar man då flera grundare hål. Det är viktigt att hålen inte placeras för nära varandra – vanligen rekommenderas minst 20 meters avstånd mellan två hål. För tätt placerade energibrunnar "stjäl" energi från varandras värmeupptagningsom-råden och kan följaktligen inte leverera den beräknade energimängden. Om man inte kla-rar 20-metersgränsen på markytan, kan lutande hål borras (så länge de hamnar innanför tomtgränsen) – borrhålen lutas då från varandra (i solfjädersform) så att medelavståndet mellan borrhålen är minst 15-20 meter (avståndet mellan borrhålens resp. mittpunkt). Vanligen rekommenderas flerhålsborrning om dimensioneringsberäkningarna pekar på att ett borrhål kommer att ha ett djup överstigande 150 meter. Effekter på miljön: Vid installation av bergvärme är risken för påverkan störst vid borr-ning och installation av kollektorn. Slam från borrningen, (nedmalt berg och befintligt sediment), kan grumla vattnet i närliggande brunnar. Den utrustning som sänks ner i hålet kan vara förorenad. Det finns även risk för att grundvattnet tillförs bakterier och andra föroreningar via läckage av ytligt vatten ner i borrhålet då ”locket” till grundvattenmaga-sinet punkterats.

Vattnet som avleds från borrhålet under själva borrningsarbetet innehåller mycket slam och kan, om det inte hanteras på rätt sätt, sätta igen dagvattenledningar, störa biologiskt liv i känsliga recipienter, sätta igen dräneringsledningar etc. Underdimensionerade borrhål i områden med sedimentära leror med hög vattenhalt har resulterat i frysning av marken runt borrhålet. Följden blir att vattnet separeras från leran och att leran sjunker till botten. En lös och förrädisk zon bildas i ytan vilket medför risk för olyckstillbud. Dessa problem kan förekomma i hela landet i områden under högsta kustlinjen där man har sedimentär lera med hög vattenhalt22. En risk med att göra en energibrunn utmed kusten är att saltvatten kan tränga in i befint-liga vattentäkter vid oförsiktig borrning. Inom vissa områden i Sverige, främst kustnära sådana, kan man påträffa saltvatten på relativt små djup (-30-50 meter under marknivån.) Borrar man för djupt är risken stor att saltvattnet trycks upp i brunnen och vill det sig illa, sprider sig det salta vattnet till dricksvattenbrunnarna i området. Upp till högsta kustlin-jen kan det dessutom finnas relikt saltvatten i berggrunden, d.v.s. gamla saltvattenavlag-ringar som bildats under istiden. Det är viktigt att undvika att trycka i energibrunnshålet. Det kan öppna upp passager mellan olika akvifärer så att föroreningar och saltvatten lätt kan sprida sig till närliggande dricksvattenbrunnar. Hela 80 % av Sveriges befolkning bor i sådana riskområden18.

f Faktablad från SVEP: www.svepinfo.se/pdf/Produktblad_bergvarme.pdf

16

En skada på kollektorslangen medför att köldbärarvätskan hamnar i grundvattnet vilket kan medföra konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i området. Försiktighetsåtgärder: Det är viktigt att borrhålet är rätt dimensionerat för att undvika frysning av marken. Man undviker risk för saltvatteninträngning genom att avtäta borrhå-let på lämpligt djup för att isolera saltvattenzonen från det ovanförliggande sötvattenom-rådet. Därför är det viktigt att kontinuerligt undersöka saltvattenhalten i samband med energiborrning. För att minska risken för att grundvattnet blir infekterat i samband med installation kan vattnet i brunnen desinficeras med ca 1 dl klorin innan slangen sänks ner i brunnen22. Normbrunn 97 5: Energibrunnsnorm-97 är ett dokument framtaget av Sverige Geologis-ka Undersökning. Syftet med dokumentet är att på ett enhetligt sätt presentera de krav som bör gälla för att säkerställa en väl fungerande energikälla till kunden samt minimera riskerna för påverkan av grundvattnet vid utförande av en energibrunn. Regeringen har gett SGU i uppdrag att se över normbrunn 97. Detta arbete kommer att resultera i att SGU tar fram råd och riktlinjer för utförande av energibrunn och dricksvattenbrunn. Ar-betet skall vara klart till utgången av 2003. Normens krav berör idag fyra områden: 1. Planering av utförande (läge, dimensionering)2. Borrutrustning3. Brunnens utformning4. KollektormonteringDet råder lägst anmälningsplikt för energibrunn, vilket betyder att kommunen skall un-derrättas om inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, yt-vatten eller grundvatten. För att godkänna anmälan resp. bevilja borrningstillstånd kräver ett flertal kommuner att Normbrunn 97 följs. Såväl SVEP (Svenska Värmepumpföre-ningen) och VET (Värme- och Energitekniska Föreningen)som ett stort antal försäk-ringsbolag kräver att Normbrunn 97 följs om värmepumpanläggningen skall kunna till-läggsförsäkras resp. försäkras.

17

Inom en snar framtid kommer SVEP och försäkringsbolagen att kräva att både borrare och installatör skall vara certifierade samt att värmepumpen kommer från en SVEP-ansluten tillverkare för att försäkringen skall gälla.

Köldbärare Värmeupptagningen sker i de flesta fall med hjälp av en kollektor fylld med cirkulerande köldbärarvätskag. I värmeväxlare förs värmen över till värmepumpens köldmedium. I luftvärmepumpar sker värmeöverföring direkt till köldmediet. Vatten är den huvudsakliga beståndsdelen i köldbärarvätska. Det är en utmärkt energibä-rare, billig, effektiv och miljövänlig. För att vattnet inte ska frysa tillsätts ett frys-punktsnedsättande ämne. I nya anläggningar används nästan uteslutande etanol med till-sats av denatureringsmedel.

Etanol I den färdigblandade köldbärarvätskan är alkoholhalten vanligen ca 28 %. (Om borrhålet görs djupare minskar risken för frysning varvid köldbärarens alkoholhalt kan minskas.) Förutom den fryspunktsnedsättande egenskapen har etanol bra energibärande egenskaper och den är billig. Etanol anses idag vara den minst miljöskadliga tillsatsen. Den ackumu-leras inte i levande organismer och bryts lätt ned av markens mikroorganismer. Etanol kan framställas på teknisk väg av fossila bränslen eller genom jäsning av jord-bruksprodukter och cellulosa. Av alkoholpolitiska skäl får inte ren etanol säljas för an-vändning som tillsats i köldbärarvätska. Denaturerande ämnen (smak- och luktförändran-de ämnen) måste blandas i etanolen. Läkemedelsverket har godkänt tre olika inbland-ningar av denatureringsmedel. Alla tre innehåller n-butanol och isopropanol i olika mängder och proportioner. Dessa formulerade etanolblandningar har, till skillnad från Sydafrikaspriten (se nedan), specifika egenskaper när det gäller fryspunktsnedsättning, flampunkt och energibärande egenskaper. Den av Läkemedelsverket godkända köldbä-raretanolen med lägst inblandning av denatureringsmedel innehåller 6 % n-butanol och 4 % isopropanol. Denna blandning överensstämmer med de krav SVEP satt upp i sin köld-bärarstandard. Köldbäraretanol som består av etanol framställd genom jäsning och dena-turerad med n-butanol och isopropanol enligt tillstånd från Läkemedelsverket, kallas Bioetanol i handeln. Merkostnaden för Bioetanol är ca 1,50 kr/l jämfört med Sydafrikasprit (se nedan), d.v.s. mindre än 500 kr för de allra flesta villavärmepumpar. Det bör alltså inte vara något pro-blem att med stöd av utbytesprincipen kräva denna typ av köldbärare. Vanligen hjälper installatören till med anmälan till miljönämnden. Därför är det oftast inget problem att få uppgift om vilken köldbärartillsats denne kommer att använda. Är kommunikationen dålig mellan installatör och brunnsborrare, vilket den är ibland, kan det hända att borraren fyller kollektorn med en annan, och ur miljösynpunkt sämre eta-nolblandning utan att det framgår av anmälan.

Sydafrikasprit ”Sydafrikasprit” finns i flera varianter. Den framställs tekniskt från naturgas, kol eller koks. Vid framställning får man fram en alkoholblandning som destilleras i två fraktio-

g Faktablad från SVEP: www.svepinfo.se/pdf/Produktblad_koldmedier.pdf

18

ner, en lätt och en tung. Den lätta, som kan vara aktuell som köldbärartillsats, innehåller runt 60 % etanol, 30 % isopropanol samt några procent högre alkoholer. Den exakta sammansättningen, och därmed de tekniska egenskaperna, varierar mellan olika leveran-ser. Denna alkoholblandning omfattas inte av alkohollagstiftningen och denaturerings-medel behöver inte tillsättas. Den huvudsakliga användningen i Sverige är som spolar-vätska. Sydafrikasprit tillverkas av fossila bränslen och innehåller hög halt av alkoholer med dålig lukt och smak. På grund av hög halt isopropanol och innehållet av högre alko-holer bör den inte användas.

Andra köldbärare Som köldbärare har tidigare använts bl.a. saltlösningar, etylen- och propylenglykol. De innehöll också bl.a. konserveringsmedel och korrosionsinhibitorer. Dessa tillsatser var sämre än etanol ur miljösynpunkt samtidigt som de ibland var förknippade med tekniska problem och höga kostnader. Vid nyinstallation förekommer inte dessa köldbärartillsat-ser. Vid tillsyn av äldre värmepumpsanläggningar kan man stöta på dem. Man får då ta ställning till om köldbärarvätskan behöver bytas ut. För varje installation får man då väga olika risker och nyttan med ett utbyte mot varandra. Pottaska Något som ibland framställs som ett alternativ till etanol är pottaska. Pottaska är ett vitt luktlöst pulver (förekommer också i korn eller stycken) med starkt alkalisk reaktion (ba-siskt) och smak av lut. När den löses i vatten (asklut) blir lösningen klar och färglös. Den är mer eller mindre alkalisk beroende på koncentration och har lutaktig smak. Pottaska kan definieras som orent kaliumkarbonat med hög halt andra salter ur de brända växterna. Den renare formen av pottaska (renat kaliumkarbonat, Carbonas kalicus depu-ratus) innehåller minst 95 % kaliumkarbonat. (Kaliumkarbonat i sin tur ska innehålla minst 94,5 % kaliumkarbonat och ska vara fritt från natriumsalter, svavelföreningar, me-taller och andra föroreningar. 96-98 % betraktas som fin kvalitet.) Miljömässigt borde det inte vara något problem att använda pottaska men den är oerhört korrosiv vilket i sin tur medför problem med kopplingar m.m. Dessa tekniska svårigheter måste lösas innan man kan rekommendera användning i större omfattning. Aminosyralösning Det finns även en ny typ av köldbärare på marknaden som består av vatten och betain, som härrör från sockerbetsprocessen. Betain eller trimetylglycin är en aminosyra som är lätt biologiskt nedbrytbar, vattenlöslig och giftfri. Produkten saluförs som en ny och mil-jöanpassad köldbärarvätska. Köldbäraren innehåller emellertid andra tillsatser också, som även om de inte gör att produkten ska förses med varningssymbol ändå kan påverka be-dömningen om tillåtlighet inom t.ex. vattenskyddsområden. Detta är inte tillräckligt ut-rett.

Utläckage av alkoholblandningar Hur allvarliga följderna blir av ett eventuellt läckage är beroende av en rad olika faktorer såsom geologi, grundvattenkemi, val av köldbärartillsats, mängd, temperatur, grundvatt-nets syrehalt m m. Normalt innebär ett läckage i en värmepump att ca 5 l köldbärarvätska läcker ut (vätskan som finns i köldbärarpumpen och i expansionskärlet). Nedbrytning av etanol är syrekrä-vande och kan vid stora utsläpp övergå till anaerob nedbrytning, vilket kan orsaka bild-ning av svavelväte. Vattnet får då en rutten doft. Även järn och mangan kan fällas ut. Om det finns kväve i brunnsvattnet kan detta ombildas till nitrit och ammoniumkväve. Vanli-gen minskar halterna av dessa ämnen, med undantag av svavelväte, relativt snabbt då

19

köldbärarvätskan brutits ner och spätts ut. Denatureringsmedlen n-butanol och isopropa-nol är också biologiskt nedbrytbara men eftersom de har smak- och luktförändrande egenskaper kan de orsaka problem om utläckande köldbärarvätska når en vattentäkt. Statens geologiska undersökning (SGU) har inte kännedom om att ett mindre utläckage inneburit olägenhet för enskild eller kommunal vattenförsörjning20. När läckaget har överstigit 10 liter koncentrerad köldbärarvätska finns det däremot dokumenterat både smak- och luktproblem i intilliggande vattentäkt. Orsaken till stora läckage av köldbärare är nästan uteslutande att själva installationen är dåligt utförd, släpper in luft, mekanisk påverkan vid ytan eller att man använt undermåligt material eller olyckliga materialkom-binationer.

Köldmedium Värmepumpanläggningar har under ett antal år innehållit ozonnedbrytande ämnen i köldmediekretsen. Dessa betecknas som CFC (chlorofluorocarbon) och HCFC (hydroch-lorofluorocarbon). Eftersom det inte längre är tillåtet att installera eller fylla på en vär-mepump med CFC eller HCFC har dessa ämnen nu så gott som fasats ut från den svens-ka marknaden. HFC (hydrofluorocarbon) används ofta som ersättning för CFC och HCFC i mindre ag-gregat. HFC påverkar inte ozonskiktet, men är en kraftig växthusgas, som finns med på listan i Kyotoavtalet om s.k. klimatgaser. Vanliga HFC är R134a, R152a, R404A, R407A, B, C, R410A, R417A och R507. Val av köldmedium: Fyllnadsmängden i vanliga villavärmepumpar uppgår sällan över 3 kg (vanligen mellan 1-2 kg) men ju större anläggningar desto mer köldmedia22. Där det är möjligt bör man välja naturliga köldmedier, främst ammoniak och kolväten som pro-pan (R290) och isobutan, men även koldioxid kan bli aktuellt. De är skonsammast för miljön och påverkar varken ozonskikt eller bidrar till växthuseffekten. För att få koldioxid att fungera i en värmepump krävs mycket höga tryck vilket gör att det är svårt att få materialet att hålla, vilket i sin tur ställer höga krav på provtryckning m.m.22

Propan och isobutan är mycket brandfarliga och ammoniak i höga koncentrationer är hälsovådlig. Det finns en del värmepumpar med propan men de är inte särskilt många. Så fort man hanterar brandfarliga och explosiva ämnen i en viss mängd ställs krav på att ägaren/installatören av anläggningen vidtar säkerhetsåtgärder. I nyinstallationer fungerar ammoniak och koldioxid bra för stora aggregat inom industrin.

Svanenmärkt värmepump SIS Miljömärkning7 har tagit fram kriterier för Svanenmärkning av små värmepumpar (ca 3 – 30 kW värmeeffekt). I kriterierna ställs bland annat krav beträffande: • Val av köldbärare. (Köldbäraren eller additiv i köldbäraren får inte vara klassificerad

som miljö- eller hälsofarliga. Om den innehåller ämnen som inte är testade ska dettagöras med avseende på biologisk nedbrytbarhet, bioackumulering och akut toxicitetför vattenorganismer.)

• Materialval. (Plast får t.ex. inte innehålla kadmium, bly, kvicksilver, ftalater, PBBeller PBDE)

• Utformning av värmepumpen

20

• Effektivitet (Ska täcka 80 % av energibehovet)• Möjligheter för materialåtervinning samt krav på val av material i plaster, färger och

beläggningar,• En viss kvalitetsnivå vid tillverkningen,• En utförlig installationshandbok. Stor vikt läggs vid innehållet. Syftet är att tillverka-

ren ska se till att kunden blir informerad om hur installationen och driften ska ske föratt pumpen skall fungera som ett miljöanpassat uppvärmningssystem.

Då man har ställt krav på att klimatgaser inte får användas som köldmedium och det inte finns några andra värmepumpar på marknaden än får vi vänta ett tag på den första sva-nenmärkta värmepumpen.

P-märkt värmepumpPå grund av efterfrågan och behov av opartiskt framtagna provresultat, har SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, tillsammans med tillverkare och berörda myndigheter, tagit fram certifieringsregler för att kunna P-märka värmepumpar. P-märkningen är en kvalitetsmärkning som bland annat bygger på säkerhet och användarvänlighet. En P-märkt värmepump är granskad och provad av en oberoende part samt uppfyller gällande krav och bestämmelser. Kraven som en P-märkt värmepump ska uppfylla delas in i följande områden: • Effektivitet• Säkerhet och konstruktion• Dokumentation• Kvalitetssäkring av tillverkningenFör P-märket krävs lite mer än bara myndighetskrav. Certifieringsreglerna innehåller bl.a. krav på lägsta värmefaktor för både rumsuppvärmning och tappvattenvärmning samt mängd varmvatten. När tillverkaren har fått en eller flera produkter certifierade bekräftas detta med ett certi-fikat vilket ger tillverkaren rätt att använda P-märket på certifierade produkter. Årliga tredjepartskontroller kommer sedan att utföras för att kontrollera att de certifierade pro-dukterna fortlöpande klarar ställda krav. För tillfället pågår provning för P-märkning av värmepumpar. Arbetet med P-märkning är fortlöpande och uppdateringar, förbättringar sker löpande. En sak som i framtiden kommer beaktas mera är säkerligen köldmedier och köldbärare. Det finns mer att läsa om P-märkningen på SPs hemsida www.sp.se (se certifierade produkter, SPCR 130 P-märkning av Värmepumpar) där även en lista med P-märkta produkter kommer att fin-nas.

21

3. Lagstiftning

Miljöbalken Miljöbalken30 är indelad i 33 kapitel. Vid installation av värmepump gäller, förutom de inledande bestämmelserna i kap 1 och de allmänna hänsynsreglerna i kapitel 2, bestäm-melserna om miljökonsekvensbeskrivning i kapitel 6, skydd av områden i kapitel 7, mil-jöfarlig verksamhet och hälsoskydd kapitel 9, vattenverksamhet i kapitel 11, bestämmel-serna om tillsyn i kapitel 26, påföljder kapitel 29, om miljösanktionsavgifter i kapitel 30 samt skadeståndansvar kap 32.

Allmänna hänsynsreglerna • Kunskapskravet: Den som vill installera en värmepump är skyldig att ha den kunskap

som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.Beställaren är t.ex. skyldig att känna till/ inhämta kunskap om närliggande dricksvat-tentäkter.

• Försiktighetsprincipen: Redan risken för negativ påverkan innebär skyldighet att vid-ta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Det finns många olika typer av värme-pumpar. Det är viktigt att se till att installationen verkligen ger önskad effekt och attden är så effektiv och miljövänlig som möjligt. Detta kan säkerställas genom att kun-nig (certifierad) personal utför installationen och genom att krav ställs på produkten.Ett sätt att ställa krav på produkten är att den ska vara opartiskt provad. Man har tittatpå detta i Svanenkriterierna och i P-märkningen av värmepumpar

• Hushållningsprincipen: Detta krav kan anses uppfyllt om man har anlagt och dimen-sionerat en värmepump rätt. Ett borrhål bör förläggas minst 10 m från tomtgräns såatt det inte ”stjäl” värme från grannens tomt. Även grannen ska ha möjlighet att an-lägga en värmepump. I de fall anläggningen läggs närmre tomtgräns bör energibrun-nen gradborras in mot egen tomt. (Om man sätter brunnen 4 m från tomtgräns ochgradar 20 grader in mot den egna fastigheten har man 15 – 20 meters skillnad i mittenpå brunnen. Avståndet bör vara minst 4 m från tomtgräns av rent praktiska skäl22. Omtomten är smal måste lutningen anpassas så att hålet inte kommer för nära tomten påmotsatt sida.)

• Produktvalsprincipen: Denna princip ska tillämpas t.ex. vid val av köldmedium ochköldbärare.

• Bevisbördesregeln: Det åligger den som vill installera en värmepump inom vatten-skyddsområde att visa att anläggningen inte kommer att medföra negativ påverkan pådricksvattentäkten.

Miljökonsekvensbeskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § eller 9, 11 och 12 kap. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Normalt ska det inte behöva upprättas en miljökonsekvensbeskrivning för att anlägga en villavärmepump.

22

Strandskydd I miljöbalkens 7 kapitel regleras skydd av områden, t.ex. strandskydd, naturreservat, vat-tenskyddsområde etc. Vid hav, sjöar och vattendrag råder generellt strandskydd enligt 7 kap 13 § miljöbalken (MB), och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Om det behövs för att tillgodose strandskyd-dets syften kan regeringen eller Länsstyrelsen utöka strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen. En anläggning för vattenvärme kan komma i konflikt med be-stämmelserna om strandskydd genom att den kan försämra tillgängligheten för allmänhe-ten. Inom strandskyddsområde får heller inte ”åtgärder vidtas som väsentligt försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter”. En anläggning för ett enskilt hushåll torde som re-gel inte leda till en väsentlig försämring av livsvillkoren för växt- och djurliv. Givetvis skall köldmedium och köldbärare vara så miljöanpassade som möjligt och krav ställas på att anläggningen provtrycks. Större anläggningar riskerar i högre grad att motverka strandskyddet. För värmepumpar i ytvatten kan (då oftast i samband med anläggandet av större värme-pumpar) krävas kontakt med länsstyrelsen för att reda ut huruvida strandskyddsdispens behövs. Det åligger då sökanden att visa på att anläggningen inte kommer att försämra livsvillkoren för djur- och växtarter eller medföra inskränkningar i friluftsliv. En sådan redovisning bör även innefatta konsekvenserna av läckage av köldbärarvätska. En kollek-tor från en värmepumpsanläggning på sjöbotten för ett enskilt hushåll hindrar eller avhål-ler knappast allmänheten från att beträda området. Grunda sjö- och havsvikar samt rinnande vatten med kräftbiotoper och lekbottnar för t.ex. öring är exempel på miljöer där även små anläggningar kan medföra en försämringav livsmiljön.Observera att även grävande i vattenbrynet kan kräva en strandskyddsdispens.

Vattenskyddsområde Enligt 7 kap 21 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. För varje vattenskydds-område finns särskilda skyddsföreskrifter. Ofta är det olika föreskrifter för skyddsområ-dets inre (primära) och yttre (sekundär) zon. Skyddsföreskrifterna kan innebära att det krävs tillstånd eller rentav är förbjudet att anlägga jord- eller bergvärmepump inom om-rådet. Den enskildes rätt att installera t.ex. bergvärme på sin fastighet ställs mot det all-männa intresset av att skydda vattentäkten mot risken för föroreningar. Naturvårdsverket har tagit fram ett remissförslag till allmänna råd och en handbok om vattenskyddsområ-den14. I förslaget står bland annat följande; ”I föreskrift för vattenskyddsområde bör an-ges att inom primär skyddszon tillstånd till anläggningar för utvinning av värmeenergi ur mark och vatten inte får medges och att anläggningar borrade i berg ej är tillåtna inom sekundär skyddszon för grundvattentäkt.”. Naturvårdsverket har fått in synpunkter på detta i remissvaren och förslaget håller nu på att omarbetas varför det är oklart om denna formulering kommer att stå kvar.

Naturreservat Även inom naturreservat kan föreskrifter (7kap 5 § MB) innebära att tillstånd eller dis-pens behövs.

23

Natura 2000 Enligt 7 kap 28 a § Miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förteck-nats enligt 27 § första stycket 1 eller 2. Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken redovisas i NFS 2001:19. Dessa områden går under beteckningen ”Natura 2000-områden”. Om anläggningen är tänkt att anläggas inom eller nära ett Natura 2000-område kan det krävas tillstånd och att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. (Detta är vanligen inget bekymmer då de flesta Natura 2000-områden är obebyggda ej tätortsnära områden.)

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 9 kap

Se under förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Vattenverksamhet Inledningsvis bör påpekas att det är de större värmepumparna som regleras enligt regler-na om vattenverksamhet. Värmepumpar för enskilda hushåll där sökanden är markägare kräver knappast tillstånd för vattenverksamhet. Regler för vattenverksamhet finns i 11 kap miljöbalken och i Lag med särskilda bestäm-melser om vattenverksamhet (1998:812). Att placera ut en kollektor för en värmepump i ett vattenområde är att betrakta som en vattenverksamhet. Normalt krävs tillstånd till vattenverksamhet. Enligt 11 kap 11 § tredje punkten Miljöbalken är dock utförande av anläggningar för utvinning av värme undantagna från tillståndsplikten om åtgärden inte avser vattentäkt. Större anläggningar kräver tillstånd för vattenverksamhet. Observera att även grävning i vattenbrynet kan kräva tillstånd enligt 11 kap MB. Eftersom länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamhet skall varje värme-pumpsanläggning som nedläggs med slang i ytvatten anmälas till länsstyrelsens miljö-skyddsenhet.

Eventuellt samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken (åtgärd som inte är anmälnings- eller tillståndspliktig men kan komma att väsentligt änd-ra naturmiljön): Vid grävande i vattenbrynet rekommenderas sökanden att sända in ärendet till länsstyrelsen för bedömning om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken be-hövs. Sökanden skall beskriva vilket ingrepp som han tänkt göra och hur omgivningen i vat-tenbrynet ser ut. Dessutom ska sökanden redovisa på en karta var slangarna skall läggas ner och hur djup schaktning som avses att göras. I samband med att länsstyrelsen bedö-mer om samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 § behövs gör de också en bedömning om strandskyddsdispens kan behövas. Beroende på delegationen inom respektive kommun kan det antingen vara kommunen eller länsstyrelsen som handlägger strandskyddsdispen-serna.

Tillsyn Kommunens miljönämnd (eller motsvarande) är tillsynsmyndighet för alla värmepumps-anläggningar, utom de som ska tillståndsprövas av Länsstyrelsen (betecknade med B i bilagan till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), för vilka Länsstyrel-

24

sen har tillsynsansvaret. Miljönämnden kan dock ha tillsyn också över dessa, om tillsyns-ansvaret överlåtits från Länsstyrelsen till kommunen. Till tillsynsuppgifterna hör bl.a. att utreda eventuella klagomål, att vid behov inspektera anläggning av eller befintliga värmepumpar samt att handlägga anmälningsärenden. Se vidare avsnittet om tillsyn på sid 39 Tillsynsmyndigheten har befogenheter att vid behov bl.a. utfärda förelägganden om åt-gärder eller förbud.

Påföljder Att anlägga en tillstånds- eller anmälningspliktig värmepump utan att inhämta tillstånd eller göra anmälan till den kommunala nämnden är straffbart och kan ge böter eller fäng-else i högst två år. Miljösanktionsavgift: Näringsidkare som underlåter att inhämta tillstånd eller göra anmä-lan innan installation av värmepump får även betala en miljösanktionsavgift. (se förord-ningen om miljösanktionsavgifter) Miljösanktionsavgift skall tas ut även om överträdel-sen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Det finns emellertid långtgående pla-ner på att ta bort dubbelbestraffningen i miljölagstiftningen. Miljöbalkskommittén skriver följande i sitt delbetänkande15, ”För att undvika att både straff och miljösanktionsavgift utgår för samma överträdelse bör det så snart som möjligt införas en åtalsprövningsregel. Den innebär att när en miljösanktionsavgift kan åläggas, skall åtal bara väckas om det är uppsåtliga brott och när det är särskilt motiverat att dess-utom döma till straff”

Skadeståndsansvar I miljöbalkens 32 kapitel regleras vem som är skadeståndsskyldig för skador orsakade genom; förorening av vattenområden, förorening av grundvatten, ändring av grundvat-tennivån, markförorening, buller mm. Vid anläggande av värmepump är den skadestånd-skyldige vanligtvis fastighetsägaren eller en verksamhetsutövare.

Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälnings- och tillståndsplikt En värmepumpsanläggning för en uttagen effekt av mer än 10 MW är tillståndspliktig enligt 5 § och har beteckningen B enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljö-farlig verksamhet och hälsoskydd31.

En värmepumpanläggning för en uttagen effekt av mer än 100 kW men högst 10 MW är anmälningspliktig enligt 21 § och har beteckningen C enligt bilagan till denna förord-ning. Även anläggningar för lagring av värme i mark eller vatten för en tillförd energimängd av mer än 3 000 MWh är anmälningspliktiga och har beteckningen C. En värmepumpsanläggning upp till 100 kW för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten är anmälningspliktig enligt 17 §. (En villavärmepump har vanligen en effekt på ca 5 – 15 kW

Kommunala föreskrifter Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i en kom-mun, får kommunen meddela föreskrifter (40 §) om bland annat skydd för ytvattentäkter

25

och enskilda grundvattentäkter samt föreskrifter om luftvärmepumpar för en- eller två-familjsfastigheter. Exempel I de lokala hälsoskyddsföreskrifterna kan en kommun föra in t.ex. följande bestämmelse; ”En installation av värmepump fordrar tillstånd av miljönämnden i skyddsområde för allmän vattentäkt, i sjöar och vattendrag samt inom ett avstånd av 100 m från vattentäkt som omfattas av SLV FS 2001:30. ” (Avståndet 100 m från vattentäkt är hämtat från remissversionen 2002-06-26 (nätversion) av Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, punkt 3.4.3.)

Förordningar som rör köldmedier Med stöd av dessa förordningar har köldmediekungörelsen, se nedan, införts.

Förordningar om ämnen som bryter ned ozonskiktet Här avses EG-förordning 2037/2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, samt de kompletterande bestämmelser till denna som finns i förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet33.

De refereras inte närmare här. Den viktigaste följden av dessa bestämmelser, vad gäller värmepumpar, är att endast HFC eller ämnen som inte omfattas av köldmediekungörel-sen får användas som köldmedier i nyinstallationer.

Förordning om HFC HFC är inte skadligt för ozonskiktet, men bidrar till växthuseffekten om det släpps ut, och därför har i förordning (1995:555) om HFC34 getts möjlighet att införa föreskrifter om HFC som bl.a. köldmedium i värmepumpar. Sådana föreskrifter har införts i köld-mediekungörelsen.

Köldmediekungörelsen Av 7 § i köldmediekungörelsen32 framgår att anläggningar med CFC, övriga CFC, halo-ner eller HCFC som köldbärare inte får användas. Av andra stycket i samma paragraf framgår att anläggningar med CFC, haloner eller övriga CFC som köldmedium och där köldmedieledningarna är förlagda i mark, sjö eller vattendrag inte heller får användas. Kungörelsen omfattar även bestämmelser om kontroll, journalföring mm. Vidare ställs särskilda krav för installation, reparation och andra ingrepp i köldmediesystem.

För villavärmepumpar gäller att: Ingrepp i köldmediekretsen får endast utföras av ackrediterat företag•

• • •

•

Skylt som anger typ av köldmedium ska finnas på anläggningen De instruktioner som behövs för att förebygga utsläpp av köldmedium ska finnas Användning, underhåll och tillsyn av värmepump ska skötas så att utsläpp av köld-medium förebyggs Fel som orsakar eller kan orsaka utsläpp av köldmedium ska avhjälpas omedelbart. Påfyllning av nytt köldmedium får inte ske förrän felet avhjälpts.

26

Förordningen om miljösanktionsavgift Förordning om miljösanktionsavgifter35 omfattar alla tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter som bedriver en näringsverksamhet. Miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverk-samhet

- åsidosätter krav på ackreditering/certifiering vid installation och andra åtgärdersom förutsätter ingrepp i köldmediesystem (4 och 14 §§)

- underlåter att genomföra föreskriven återkommande kontroll (11 §)- underlåter att fullgöra föreskriven rapporteringsskyldighet från den återkomman-

de kontrollen (16 §)Även tillstånds- och anmälningsplikten är sanktionerad liksom kravet på egenkontroll av verksamheten. Förordningen omfattar inte privatpersoner/enskilda fastighetsägare. Exempelvis utgår ingen miljösanktionsavgift för privatpersoner som missat anmälan/tillstånd för värme-pump.

Plan- och bygglagen (PBL) Bygglov, bygganmälan: I PBL36 regleras bygglovsplikten. Det krävs normalt inte bygg-lov för att installera berg, jord eller vattenvärme vid befintlig bebyggelse. Undantaget kan vara inom detaljplanelagt område om åtgärden medför en förändring av en byggnads fasad, t.ex. genom att solceller sätts upp på taket. Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl i ett område som utgör en värdefull miljö, bestämma att bygglov krävs för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för vattentäkt för en- eller tvåfamiljsfas-tighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning. I samband med projektering och nybyggnad är det byggherren som har det fulla ansvaret för det tekniska utförandet av en värmepumpsinstallation. Byggnadsnämnden granskar enbart att vissa kritiska punkter är med i byggherrens kontrollplan.

Exempel: En byggherre vill uppföra ett hus och vill placera borrhålet för bergvärme under huset. En sådan installation överensstämmer inte med de rekommendationer som ges i normbrunn 97 eftersom den kan kan medföra problem med:

- att vatten trycks upp i byggnaden vid onormala grundvattenstånd,

- buller i form av luft och stomljud,

- att det blir svårt att serva anläggningen när det behövs (bökigt att plocka upp en flerahundra meter slang invändigt).

Byggnadsnämnden har vid fastställande av kontrollplan i bygganmälan möjlighet att ställa krav på att byggherren i sina kontrollpunkter beaktar kritiska punkter såsom: Hur säkerställs att vatten inte kommer att tryckas upp i källaren? Vilka åtgärder vidtas för att förebygga bul-lerproblem? Hur är det tänkt att framtida service ska gå till?

Bygganmälan: Kravet på bygganmälan regleras i 9 kapitlet i PBL. Här står bland annat att minst tre veckor innan arbetena påbörjas skall byggherren göra en anmälan till bygg-nadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation i byggnader samt vid instal-

27

lation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörjning eller avlopp i byggna-der eller inom tomter. En anmälan skall göras till Miljöförvaltningen som också samordnar med VA-verket samt kontrollerar med geotekniker på byggnadsnämnden.(Gäller större kommuner) En installation av en vanlig villavärmepump kräver normalt inte att bygganmälan görs medan en större installation vanligen gör det. Planbestämmelser: För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områ-desbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Det går att föra in generella förbud mot installation av värmepumpar med stöd av områdesbestämmelserna i 5 kap PBL.

Exempel: I Lidköping finns det ett område40 med ett mäktigt lerlager som ligger utanför vattenskydds-området till kommunens vattentäkt. Man räknar inte med att vattentäkten kan påverkas av aktivitet i området så länge lerlagret är intakt. I detaljplanen har man därför skrivit in följande bestämmelser; I området finns två grundvattennivåer; En övre och en undre nivå. Det är viktigt att vattentill-förseln till de båda grundvattenförande lagren inte ändras eftersom man då kan erhålla sätt-ningar i marken. Detta klarar man av dels genom att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD) och dels genom att införa förbud mot enskilda uttag av grundvatten. Eftersom trycket i det undre grundvattnet är så pass högt kan det undre grundvattnet inom delar av området pressas upp över marknivån om det tätande lerskiktet mellan det övre och undre grundvattenförande lag-ren punkteras genom att man nedför rör till det undre grundvattenförande skiktet. Alla åtgär-der som kan skada det undre grundvattnet förbjuds. Hela området skall enligt särskilt beslut av kommunstyrelsens uppvärmas med fjärrvärme, vilket innebär att elvärme inte tillåts. Planbestämmelserna innebär ett förbud mot installation av bergvärmepump i området.

Miljökvalitetsmål som kan beröras av värmepumpar:

Grundvatten av god kvalitet Det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet lyder:

"Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsmålet innebär bl.a.:

• Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som mark-användning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar mm.

• Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så atttillgång och kvalitet äventyras."

För att säkra dricksvattenförsörjningen behöver kommunerna inventera förekomsten av grundvattentillgångar av betydelse samt inrätta vattenskyddsområden för allmänna och enskilda täkter (med ett vattenuttag på mer än 10 m3 eller som betjänar fler än 50 perso-ner) där det behövs 10.

28

Kommentar: Det är här viktigt att tänka även på framtida behov och även skydda sådana grundvatten-magasin som inte utnyttjas idag. I skyddsföreskrifterna kan begränsningar eller förbud mot inrättande av värmepump införas. Det är att rekommendera att sådana ställningsta-ganden bygger på kunskap om olika tekniska lösningar och en riskbedömning i det en-skilda fallet.

Levande sjöar och vattendrag Det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet lyder:

"Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som för-utsättningar för friluftsliv värnas. Miljökvalitetsmålet innebär bl.a.:

• Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelsersamt bad- och friluftsliv värnas så långt möjligt.

• Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vatten-drag kan fortleva i livskraftiga bestånd."

Senast 2010 ska det för alla allmänna samt större enskilda ytvattentäkter finnas kommu-nala vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser. Kommentar: Se ovan.

Begränsad klimatpåverkan Det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet lyder:

"Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för kli-matförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Miljökvalitetsmålet innebär:

• Åtgärdsarbetet inriktas på att halten av koldioxid i atmosfären stabiliseras på enhalt lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga växthusgaser i atmosfären inteökar. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av insatser i alla län-der."

Kommentar: De köldmedier som ersätter freonerna HFC har ingen inverkan på ozonskiktet men klas-sas som växthusgaser. Nordisk miljömärkning har gjort ställningstagandet att det inte går att svanenmärka en värmepump fylld med HFC. På det stora hela påverkar dock utnytt-jandet av värmepumpar utsläppen av växthusgaser i positiv riktning eftersom behovet av att utnyttja ändliga resurser som olja och kol för uppvärmning minskar.

God bebyggd miljö Det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet lyder:

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till-

29

vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.” Som delmål kan nämnas att miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska.

Kommentar: Även bulleraspekter kan vägas in är. Installationer bör inte orsaka bullerstörningar var-ken inom- eller utomhus.

Rättsfall Nedan redovisas ett par rättsfall som illustrerar hur tingsrätten ser på anmälningsplikten.

En församling41 installerade en jordvärmeanläggning utan föregående anmälan. Ett år senare fick ordföranden reda på att åtgärden var anmälningspliktig och lämnade in en skriftlig anmä-lan till kommunen. Kommunen polisanmälde därefter församlingen för att inte ha ingett an-mälan innan jordvärmeanläggningen installerades. Ordföranden vitsordade de faktiska om-ständigheterna men gjorde gällande att gärningen inte skulle bedömas som brott. Hans under-låtenhet att inge anmälan om installationen berodde på att han inte kände till denna skyldig-het. Tingsrätten framhöll att okunskap om vad ett straffbud stadgar inte innebär att den som överträder straffbudet befinner sig i en villfarelse som fritar från ansvar och dömde ordföran-den i församlingen att betala 30 dagsböter å trehundra kronor.

•

• En fastighetsägare glömde att anmäla installationen av jordvärmepumpen till miljönämn-den42. Han kom på sitt misstag själv och anmälde det hela till miljönämnden i efterhand. Han blev ålagd av tingsrätten att betala 500 kr i böter. Som skäl för den lindriga påföljden anför-des att fastighetsägaren erkänt att han av oaktsamhet gjort sig skyldig till gärningen och själv anmält händelsen till miljönämnden i efterhand.

• I en kommun43 installerade en fastighetsägare en ytjordvärmeanläggning utan att anmäladetta till miljönämnden. Fastighetsägaren inkom med en anmälan till nämnden ca 4 månadersenare. Efter det att anmälan kommit in borde miljönämnden lämnat ärendet vidare till åkla-gare för utredning. Detta gjordes aldrig trots att miljöinspektören föreslagit detta. Ordföran-den i miljönämnden fälldes därför av tingsrätten till ansvar för tjänstefel. Påföljden blev 30dagsböter.

Tingsrättens motivering löd; …”Anmälningsskyldigheten i 26 kap 2 § miljöbalken får ansesvara av central betydelse i den tillsynsverksamhet som ålagts kommunerna för att säkerställaatt balkens bestämmelser och föreskrifter följs. Ordföranden har medvetet satt sig över enviktig regel i miljöbalkens tillsyns- och kontrollsystem.”…. och vidare …”Det bakomliggan-de brott mot miljöbalken kan inte anses ha varit helt bagatellartat.”… Fastighetsägaren fick böter, för sin underlåtelse att anmäla i tid, genom ett strafföreläggande utfärdat av åklagaren med stöd av 29 kap 4 § 1 st miljöbalken.

Ansvar Enligt miljöbalken är beställaren den som är ytterst ansvarig för vissa miljöskador som kan uppstå vid borrning eller installation av en värmepump som ger upphov till skada för tredje man, t.ex. genom en förstörd vattentäkt. Möjligheterna för tredje man att få ska-destånd i sådana fall regleras i miljöbalkens 32 kapitel (undantaget verksamhet som be-drivs i enlighet med tillstånd till vattenverksamhet som regleras i 31 kap).

30

Om beställaren är en villaägare kan hans/hennes villaförsäkrings ansvarsförsäkring gå in och täcka kostnaderna för att ersätta skadan. Om entreprenören orsakat skadan genom oaktsamhet kan det istället bli entreprenörens ansvarsförsäkring som går in och täcker kostnaderna för åtgärder. Därför är det viktigt att beställaren kontrollerar att entreprenö-ren har en ansvarsförsäkring men även kontrollerar om den egna villaförsäkringen kan gå in och täcka skador innan arbetet utförs för att undvika tvistemål om en skada sker.

Den som har fått en skada på sin vattentäkt till följd av att en granne t.ex. installerat en bergvärmepump får själv driva krav på skadestånd hos miljödomstolen. Den som har orsakat skadan ska ges möjlighet att rätta till det hela innan den som drabbats av skadan vidtar egna åtgärder.

Enligt skadeståndslagen 3§ ska en kommun ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd. Det är viktigt att kommunen, för att undvika skadeståndsansvar, tänker på att ge korrekt information och gör sökanden medveten om sitt ansvar.

Konsumenttjänstlagen, garantier och försäkringar Vid installation av en värmepumpanläggning omfattas av konsumenttjänstlagen37. Själv-klart får företaget vidga sina garantiåtaganden genom avtal, men konsumenttjänstlagen får aldrig kringgås eller avtalas bort. Det är vanligt att borrningsföretaget, utöver själva borrningen, även utför installation av kollektorslangen och drar fram den innanför husväggen. Först och främst skall ett borr-ningsprotokoll med grundläggande uppgifter om borrhålet (borrningsdatum, djup, dimen-sion, antal meter foderrör, grundvattennivåläge, vissa geologiska uppgifter) lämnas över till konsumenten. Borrningsföretaget har lagstadgad anmälningsplikt till SGU för varje brunn som borras. Man bör också kräva att borrhålets läge på fastigheten (exempelvis i förhållande till huset) markeras på en skiss och att en distansskylt sätts upp på lämplig plats. I samband med montering av kollektorn skall provtryckning göras och tillämpligt proto-koll lämnas över till konsumenten. Saknas något av dessa dokument bör beställaren kon-takta sin leverantör.

VPN – Värmepumpbranschens reklamationsnämnd SVEP, VET, Rörfirmornas Riksförbund och Industriförbundet har startat en reklama-tionsnämnd2. VPN behandlar alla tvisteärenden när det gäller värmepumpinstallationer upp till max 200 kW effekt. VPN grundar sin bedömning på gällande civilrättslig lag-stiftning, handelsbruk och sedvänja samt på i det enskilda fallet gällande avtal. För att ärendet ska tas upp i VPN krävs att det är en tvist där anmälaren skriftligen har angett sina krav, t.ex. hävning, utebliven besparing osv. samt tidsfrist t.ex. fjorton dagar eller en månad. Att anmäla ett ärende till VPN är förenat med en kostnad på ca 1 500 kr för en privatperson. Om VPN lämnar bifall till reklamationen ska motparten betala denna kost-nad. Det finns ingen påföljd om ett företag väljer att strunta i VPN:s utlåtande men är de SVEP-certifierade ska de följa beslutet annars riskerar de att mista sin certifiering. Om motparten vägrar att vidta rättelse kan VPN:s beslut användas som underlag vid civil-rättslig prövning i Tingsrätten.

31

4. Förslag på rutinerFörutsättningarna för att anlägga en värmepump i jord, berg eller vatten ser givetvis väl-digt olika ut beroende på om man bor i tättbebyggt område eller ute i glesbygd. I ett tätt-bebyggt område finns det ofta fler intressekonflikter – det kan finnas tunnlar, kabelgravar mm. som ställer hinder i vägen för t.ex. en bergvärmeanläggning. Tomterna i tättbebygg-da områden är vanligen väsentligt mindre vilket kan göra det svårt att hålla lämpligaskyddsavstånd alla gånger. En annan skillnad är att de som bor i ett tättbebyggt områdevanligtvis har kommunalt vatten och avlopp vilket kan underlätta vid bedömning omtillåtelse för installation av bergvärme.Eftersom förutsättningarna är så olika hanterar kommunerna dessa ärenden på olika sätt, detta gäller särskilt för små värmepumpar med en effekt upp till 100kW. I vissa kommu-ner krävs alltid tillstånd för att få installera en sådan värmepump medan det i andra kommuner kan räcka med en anmälan. I vissa kommuner krävs tillstånd inom skyddsom-råde för vattentäkt medan man i andra har infört generella förbud mot att inrätta värme-pump inom skyddsområdet. Generella förbud bör bygga på geohydrologisk kunskap om området. Det är viktigt att granska borrningen av hålet till en energibrunn trots att motsvarande granskning inte görs vid borrning av en dricksvattentäkt. Orsakerna är flera; - I en dricksvattentäkt sker en kontinuerlig kvalitetskontroll när man dricker vattnet.

Om t.ex. ytvatten läcker in i brunnen upptäcks detta och åtgärdas med en gång.- I en energibrunn sänker man ner främmande föremål och kemikalier (idag etanol)

som riskerar att spridas till djupt liggande grundvattenmagasin. I framtiden kan manfå problem när anläggningarna, i områden med många värmepumpar, åldras.

- I kustnära områden kan man få problem med saltvatteninträngning i dricksvattentäk-ter om borrningen utförs på fel sätt. (Det finns metoder för att komma till rätta meddetta vilket bland annat anges i normbrunn 97 5.)

- Mängden hål i ett område är avgörande för risken för påverkan. Om många personer iett tättbebyggt område låter installera bergvärme ökar risken för påverkan. (Det ärviktigt att rätt teknik används och att man utför installationen på rätt sätt.)

Beslutsunderlag Det står i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att en anmälan eller ansökan skall innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten skall kunna bedöma den miljöfarliga verksamheten eller åtgär-dens art, omfattning och miljöeffekter. Anmälan/ansökan ska göras i god tid innan arbe-tet påbörjas. Med god tid menas minst 6 veckor. Kommunens miljökontor eller motsvarande tillhandahåller blanketter (se förslag bilaga 4) för anmälan/ansökan om värmepump. Det är viktigt att blanketten undertecknas avsökanden. Till anmälan/ansökan skall bifogas följande;• En situationsplan som redovisar byggnader, borrhål eller kollektor, värmepumpens

placering, tomtgränser, vägar, vattendrag samt vattentäkter och avloppsanläggningareller liknande inom 100 m från borrplatsen. Observera att egna vattentäkter före-kommer också inom verksamhetsområde för kommunalt VA, även om det inte är sär-skilt vanligt. I område med kommunalt VA anges gränsgrannars vattenbrunnar ochavloppsanläggningar.

32

• Varuinformationsblad för tillsatsämnen i köldbärarvätska, om dess sammansättninginte redovisats på anmälningsblanketten.

• Kopia av överenskommelse med annan markägare (om del av anläggningen förläggspå annans mark eller närmre än 10 m från tomtgräns och hålet inte gradborras på ettsådant sätt att skyddsavståndet i hålets centrum innehålls.

Handläggningsrutiner Se även bilaga 2 ”Schema för handläggning av anmälan/ansökan om värmepump).

1. Kontrollera om anläggningen är belägen inom område med särskilda bestämmelsereller om den strider mot gällande plan. För anläggning inom skyddsområde förgrundvattentäkt krävs att särskilda försiktighetsåtgärder vidtas (se förslag till policynedan). Vid grävande i vattenbrynet rekommenderar Länsstyrelsen sökanden att sän-da in ärendet till länsstyrelsen för bedömning om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbal-ken behövs (se under kapitlet Lagstiftning). Varje värmepumpsanläggning som ned-läggs med kollektor i ytvatten skall anmälas till länsstyrelsens miljöskyddsenhet.

2. Om anmälan avser en värmepump som är anmälningspliktig enligt 21 § i förordning-en om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, anläggning 101kW–10MW, ska ett exav anmälan genast sändas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Västra Götaland vill dockinte ha en kopia på denna typ av anläggningar utan det räcker att skicka in en för-teckning över dessa ärenden vid årets slut. Även statliga och kommunala myndighetersamt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken ska på lämp-ligt sätt och i skälig omfattning ges tillfälle att yttra sig över en sådan anmälan. Kra-vet tillgodoses i normalfallet genom att verksamhetsutövaren redovisar anmälan försina närmaste grannar och att de bekräftar detta genom påskrift på anmälan eller isärskild handling. Eventuellt yttrande från granne ska ingå i beslutsunderlaget.

3. Om ansökan avser en anläggning enligt 5 § förordningen om miljöfarlig verksamhetoch hälsoskydd, anläggning mer än 10MW krävs i normalfallet inte en miljökonse-kvensbeskrivning (MKB) men om anmälan/ansökan innehåller en MKB ska dennakungöras och handläggas enligt bestämmelserna i 6 kap miljöbalken och förordning-en om MKB.

4. Oavsett anläggningens storlek bör/kan miljökontoret kontakta/remittera ärendet tillByggnadsnämnden/Stadsbyggnadskontorets geologer och VA-verket i syfte att kon-trollera om det finns underjordiska anläggningar eller tunnlar där bergvärmeanlägg-ningen planeras eller om det finns andra intressekonflikter Innan grävning / borrningkan det även vara lämpligt att kontakta Comcarta callcenter på tfn 020-53 10 00 ochfå information om lokalisering av ledningsnät för telekablar samt det lokala elbolagetför att lokalisera elkablar. Alternativt kan det läggas på sökanden att kontakta ovan-nämnda. I bilaga 6 ges exempel på hur en remiss kan utformas.

5. Handläggande inspektör bör besöka platsen för den planerade anläggningen. Det kanfinnas förhållanden som då upptäcks som man annars kan råka förbise. Om platsensedan tidigare är väl känd kan besök undvaras. Även eventuella synpunkter frångrannar bör ingå i bedömningsunderlaget. Finns det något i omgivningen som skulleta särskild skada vid grävning eller borrning eller vid haveri och utläckage av köldbä-rarvätska? Uppfyller anläggningen de krav som kan ställas med stöd av miljöbalkennär det gäller tekniskt utförande, materialval, köldmedium och köldbärarvätska?

6. Innan beslut fattas ska den som lämnat in ansökan / anmälan få ta del av sådant somtillförts ärendet av annan än honom själv .

33

7. Efter det att anmälan / ansökan behandlats kan beslut fattas. Vanligen fattas beslutom föreläggande om försiktighetsmått. Alternativt kan följande bli aktuellt:

• Underrätta sökanden om att anmälan inte föranleder någon åtgärd.• Rådgivning.• Föreläggande om tillståndsprövning.• Föreläggande om åtgärder.• Förbud.

Ett upprättat beslut ska motiveras och sändas till sökanden. Anvisning om hur beslutet kan överklagas bifogas om beslutet är möjligt att överklaga.

Förslag till policy vid installation av värmepump Som grund för detta förslag till policy ligger miljöbalkens hänsynsregler och vedertagen praxis.

A. Avstånd mellan energibrunn eller ytjordvärmeslinga och enskild vattentäktEnligt borrbranschen är bestående skador på näraliggande vattentäkter mycketsällsynt. Det gäller dock att vara särskilt försiktig vid borrning i närhet till havetoch upp till högsta kustlinjen (där det kan finnas relikt saltvatten i berggrunden).Övergående problem som sänkt vattennivå, grumling och luftbubblor i vattnet ärdock inte ovanligt. Sökanden ska alltid informera ägare till näraliggande dricksvat-tenbrunnar om den kommande borrningen.För att få inrätta värmepumpsanläggning skall avståndet till närmsta enskilda vatten-täkt vara minst 20 m. Avsteg från detta krav kan göras inom den egna fastigheten.Om avståndet till närmsta enskilda vattentäkt är mellan 20 -100 m ställs följandekrav;- Sökanden ska vidta sådana åtgärder att inte mer än 5 liter köldbärarvätska kan

läcka ut.- Sökanden ska bifoga en förteckning över de fastighetsägare som har dricksvatten-

täkter inom 100 m från värmepumpshålet och ansvarar för att de blir informeradeom borrningsarbetet. I område med kommunal vattenförsörjning anges gräns-grannars vattenbrunnar.

Bakgrund till ett minsta avstånd på 20 m från borrhålet: Risken för påverkan på när-liggande vattentäkter vid ett läckage av t.ex. köldbärarvätska är beroende av hur berggrunden ser ut, om det finns vattenförande sprickzoner etc. Det kan vara svårt att avgöra detta i förväg då Sveriges berggrund är väldigt heterogen med en bland-ning av olika bergarter och jordstrukturer. Med dagens värmepumpsteknik (det går att se till att nästan inget läcker ut vid ett läckage) och med den miljövänligare typen av köldbärarvätska har Miljösamverkan med hjälp av SGU gjort bedömningen att det i normalfallet går att tillämpa ett skyddsavstånd på minst 20 m. Självfallet bör den enskilda kommunen skärpa detta om det finns anledning till det (hög andel sedi-mentära bergarter, sprickbildningar, risk för saltvatteninträngning etc.) Bakgrund till kravet på att vidta åtgärder så att max 5 liter köldbärarvätska kan läcka ut. Dagens värmepumpar är konstruerade så att pumpen stannar med automa-tik vid ett läckage och då läcker i normalfallet inte mer än ca 5 liter köldbärarvätska ut. Om borrhålet är torrt, hela eller delar av året, riskerar dock en större mängd vätska att läcka ut vid ett läckage. Åtgärder ska alltså vidtas för att säkra att ett stör-re läckage inte kan ske, se sidan 11.

34

Bakgrund till kravet på en förteckning över dricksvattentäkter inom 100 m från borr-hålet: Enligt Naturvårdsverkets förslag till handbok med allmänna råd för vatten-skyddsområden14 räknas ett område i en radie om 100 m från dricksvattentäkten som primär zon. I den primära zonen kring en dricksvattentäkt är tanken att bland annat riskerna för akuta föroreningssituationer genom olyckshändelser ska minimeras lik-som risken för mikrobiell förorening. Kommunen bör ställa krav på sökanden att vid-ta extra försiktighetsåtgärder vid uppställning av maskiner etc. inför gräv-ning/borrning om det finns näraliggande brunnar.

B. Skyddsavstånd mellan energibrunn och avloppsanläggningNär man borrar en energibrunn skall samma försiktighetsåtgärder vidtas som när manborrar en dricksvattentäkt. Syftet med detta är att minimera risken för att bakterieroch virus förs ner i grundvattnet.

C. Avstånd till fastighetsgränsHål för bergvärmeanläggning bör inte borras närmare än 10 m från fastighetsgräns.Om del av anläggning förläggs på annans mark eller närmare än 10 m från grannenstomtgräns, och hålet inte gradas in mot den egna fastigheten så att skyddsavståndetinnehålls i hålets centrum, bör kopia av överenskommelse med markägare/granne bi-läggas anmälan/ansökan.Bakgrund: Om ett skyddsavstånd på minst 10 meter till tomtgräns tillämpas generelltblir minsta avstånd mellan två energibrunnar 20 meter vilket minskar risken för ter-misk påverkan på omgivningen. Även värmepumpsinstallatörerna rekommenderar15-20 m mellan värmepumpshålen för att värmeeffekten inte ska minska. Om mansätter brunnen 4 m från tomtgräns och gradar 20 grader in mot den egna fastighetenhar man 15 – 20 meter till tomtgräns i mitten på brunnen. Avståndet bör vara minst4 m från tomtgräns av rent praktiska skäl22.

D. Värmepump inom vattenskyddsområdeOm inte kommunen gjort en riskbedömning är det upp till sökanden att visa att vär-mepump kan anläggas utan risk för påverkan av vattentäkten. Om sökanden inte kanvisa detta bör ansökan avslås eller, om det är frågan om en anmälan, förbud medde-las.Bakgrund: Inom vattenskyddsområde ska särskilda krav ställas. De risker som skabeaktas är läckage av köldbärarvätska till grundvattnet, risk för tillförsel av förore-ningar eller annan påverkan i samband med borrning och drift av anläggningen, riskför saltvattenpåverkan mm. Den enskildes intresse att ordna sin energiförsörjningska här vägas mot det allmännas intresse att ha tillgång till vatten i tillräcklig mängdoch av god kvalitet. I de allra flesta fall saknar sökanden de kunskaper som behövsför att bevisa att värmepumpen inte kommer att påverka vattentäkten. För den enskil-de faller en konsultutredning av ekonomiska orsaker.I de fall hydrogeologiska data finns framtagna, exempelvis i samband med projekte-ring av vattentäkten eller upprättande av skyddsområde och bestämmelser, bör kom-munen (om det inte är alltför kostnadskrävande) kunna göra en riskbedömning förom värmepumpsanläggningar i området ska godtas eller inte. I ett äldre skyddsom-råde som beslutats utan hydrogeologiska data som grund kan det finnas områden därdet idag är uppenbart att en värmepumpsanläggning inte kan påverka vattentäkten,ex vis jordvärme i ett område med mäktigt lerlager.

35

I de fall hydrogeologiska data saknas måste kommunen för varje allmän vattentäktbedöma om hydrogeologiska data ska tas fram. Faktorer som påverkar bedömningenkan till exempel vara täktens läge och bedömda känslighet, möjlighet till annan vat-

tenförsörjning, antal vattenabonnenter, antal berörda fastigheter och behov av över-syn av vattenskyddet av andra anledningar. Om skyddsområde och -bestämmelser inte finns men ska upprättas, kan riktlinjer för värmepumpanläggningar ingå i detta arbete. Nya skyddsföreskrifter. Kommunen bör se till att föreskrifterna för befintliga vatten-skyddsområden kompletteras med bestämmelser om värmepumpar, i sådana vatten-skyddsområden där många anmälningar/ansökningar om värmepumpsanläggning kan väntas. Exempelvis kan områden där särskilda försiktighetsmått ska krävas an-ges (se exempel i bilaga 3). Vid såväl revidering av befintliga skyddsbestämmelser, som vid införande av nya vattenskyddsområden bör Naturvårdsverkets kommande allmänna råd i tillämpliga fall vara vägledande för hur föreskrifterna utformas.

E. Värmepump i område med vattentäkt som omfattas av Statens livsmedelsverksföreskrifter om dricksvatten, SLV FS 2001:30Dessa vattentäkter ska också omfattas av skyddsområden och därmed skyddsområ-desföreskrifter även om det inte är så vanligt idag. Det finns därför all anledning attställa krav på värmepumpar som anläggs inom områden som har en gemensam en-skild vattentäkt som försörjer mer än 50 personer med dricksvatten. Kommunen kant.ex. i de lokala hälsoskyddsföreskrifterna skriva in att det krävs tillstånd från miljö-nämnden att inrätta värmepump inom ett område av 100 m från dricksvattentäkt somomfattas av SLV FS 2001:30.Bakgrund: I områden som har gemensam vattenförsörjning med borrad brunn mitt i området kan störningarna, i form av grumling och grundvattensänkning i samband med borrning, bli många och återkommande under lång tid. Kommunen bör ta fram riktlinjer för bedömning av anmälningar om jordvärme och bergvärme. Sådana rikt-linjer bör vara grundade på hydrogeologisk kunskap och riskbedömning. Om det saknas underlag för att ta fram riktlinjer kan kommunen om det är skäligt gå på Na-turvårdsverkets förslag på primär zon som beskrivits ovan under punkt A, alternativt anlita hydrogeologisk expertis.

Förslag till innehåll i föreläggande om försiktighetsmått

Vid borrningsarbetet bör följande försiktighetsmått vidtas - Bergbrunn ska utföras enligt ”Normbrunn 97 – Kriterier för utförande av energibrunn i

berg”.Kommentar:Kriterierna har tagits fram av SGU på uppdrag av värmepumps- och bergborrnings-branschen. Syftet med kriterierna är att risken för förorening av grundvatten på grundav borrning, anläggande av brunn och drift av värmepumpanläggning ska minimeras.Regeringen har gett SGU i uppdrag att ta fram råd och riktlinjer för hur brunnsborrningskall utföras på ett säkert sätt. Arbetet kommer att omfatta både dricksvattenbrunnaroch energibrunnar och skall vara klart till utgången av 2003. Ett syfte med detta arbeteär att reda ut juridiska aspekter och förtydliga hur man kan arbeta för att komma tillrät-ta med riskerna för saltvatteninträngning i brunnen och vilka åtgärder som kan vidtas.

- Borrvatten ska avslammas. Vattnet får inte orsaka skador i recipient. Kommunen skakontaktas innan vattnet släpps ut i dagvattennätet.

- Maskiner ställs upp så att motorbränsle och –olja inte kan nå borrhålet.

36

Den kollektor som installeras bör minst uppfylla nedanstående materialkrav Borrhålskollektor: Helsvetsad plaströrskollektor (PEM PN 6.3) enligt SIS 3362 eller mot-svarande med fabrikstillverkad returböj. Kollektor i mark: Helsvetsad plaströrskollektor (PEM PN 6,3) enligt SIS 3362 eller mot-svarande. Kollektor i vatten: Helsvetsad plaströrskollektor (PEM PN 10) enligt SIS 3362 eller mot-svarande. Borrhålslocket skall vara fast förankrat i foderröret för att förhindra upptryckning av kol-lektorn vid eventuell isbildning på slang. Locket skall vara tättslutande för att förhindra ytvatten och/eller jord att tränga in i brunnen och för att sluta tätt mot upptryckande (arte-siskt) vatten.

Vid installation bör följande försiktighetsmått vidtas - Kollektorslangen skall inspekteras efter eventuella transportskador och/eller prov-

tryckas innan den sänks ner i borrhålet.- Svetsning av plaströrskopplingar skall genomföras med godkänt material och svetsut-

rustning. Mekaniska kopplingar får inte finnas i energibrunnen.- Rörgrav skall fyllas med lämpligt material som ej kan skada slangen.- Kollektorslang i mark skall isoleras med markbeständigt material genom husvägg och

vidare 2 m utanför husvägg och 2 meter från brunn.

- Minst en säck absorptionsmedel för oljeupptagning ska finnas vid arbetsstället.

- Lägena för vattenförande sprickzoner i berget anges i brunnsprotokollet.- Plats för kollektorn ska markeras med plastbandh eller liknande och relationsritningar

upprättas

- Anläggningen provtrycks när anläggningen färdigställts och köldbärare fyllts på.Detta bör ske i samband med provkörning av värmepumpen. Observera att kollek-torn dess för innan ska ha provtryckts under betryggande omständigheter.

- Energibrunnens läge på fastigheten skall anges med bricka på husgrund eller annan välsynlig plats. Energibrunnens läge skall anges med noggrannheten ± 0,1 m.

- Tydliga drifts- och säkerhetsinstruktioner (på svenska) ska överlämnas av entreprenö-ren/leverantören till beställaren.

- Köldmedium. CFC och HCFC får inte användas vid nyinstallation av värmepump ellerför läcksökning. Exempel på godtagbara köldmedier är HFC (bl.a. R 134a och R407c), ammoniak, butan och propan. För HFC gäller särskilda regler om behörighet förden som gör ingrepp i anläggningen, skylt, instruktioner, tillsyn mm.

- Värmepumpsinstallatör och brunnsborrare ska använda samma typ av köldbärarvätska.- Köldbärarvätska. Så miljöanpassat alternativ som möjligt ska väljas utan att man gör

avsevärt avkall på den tekniska funktionen. När den här rapporten skrivs är etanol detlämpligaste valet. När etanol används som tillsats ska etanolblandningen vara fram-

h När kollektorn täckts över med ett ca 40 cm tjockt jordtäcke läggs ett plastband i marken som markerar var kollektorn ligger någonstans. Därefter fylles resterande jord på. Plastbandet är alltså inte synligt annat än när det blir aktuellt att gräva. När man då stöter på plastbandet vet man att kollektorn finns rakt under vilket underlättar reparationsarbete m.m. betydligt.

37

ställd av ren etanol (96 %-ig etanol framställd av jordbruksprodukter eller cellulosa al-ternativt tekniskt framställd 99,5 %-ig etanol) med tillsats av; • Denatureringsmedel enligt läkemedelsverkets krav (isopropanol och n-butanol i

en halt av sammanlagt högst 10%) samt• Färgämne godkänt för användning i livsmedel.

- Åtgärder ska vidtas vid läckage av köldmedium och köldbärarvätska.Dessutom rekommenderas att;- Brunnsborraren har en ansvarsförsäkring som täcker miljöskador för minst 10 Mkr.

I de fall tillstånd till bergvärme lämnas inom skyddsområde för grundvattentäkt är kraven på försiktighetsåtgärder extra omfattande, således bör kommunen även ställa krav på att - Den hydraulolja som används skai vara miljöanpassad. För att kunna kallas miljöan-

passad ska oljan vara lätt nedbrytbar och inte innehålla giftiga ämnen. Miljöbalkensproduktvalsregel ställer stora krav på den som använder en kemikalie att hålla sig ori-enterad om miljöanpassade alternativ och att använda den miljömässigt bästa produk-ten.

- Kollektor som läggs i mark där fordonstrafik kan komma att ske förses med kör-skydd.

- Kollektorn täthetsprovas vid ett tryck av 1,5 ggr drifttrycket, dock minst 400 kPa,innan anläggningen tas i bruk. Täthetsprovning utförs också efter reparation. Kollek-torn får vid täthetsprovning inte vara nedsänkt i borrhålet alternativt endast innehållavatten.

- Läge för energibrunn och kollektor mäts in och anges på relationsriktning skala1:400.

- Anläggningen ska vara utförd så att endast 2 liter köldbärarvätska kan läcka ut vidläckage.Kommentar:Vilka åtgärder som behöver vidtas varierar beroende på de förutsättningar som råderpå platsen. I områden med små variationer i grundvattennivån sett över året kan deträcka med att förse anläggningen med en tryckvakt eller liknande. I ett torrt borrhålkan mycket köldbärarvätska läcka ut även om anläggningen är försedd med tryck-vakt. Här kan det bli aktuellt att fylla hålet med bentonitpellets, bentonitslurry, bento-nitcement eller liknande, se sidan 11.

Vid läckage eller annat fel på anläggningen ska åtgärder vidtas så att felet un-danröjs och sanering av påverkat område utförs snarast. Miljöskyddskontoret ska meddelas omgående.

i Olämpliga produktbyten, t.ex. i äldre system, kan få omfattande konsekvenser för miljön i form av utsläpp och för maskinägaren i form av ett haveri.

38

Tillsyn Om ansökan/anmälan behandlas korrekt behöver tillsynsarbetet inte ta så mycket tid i anspråk. Tillsynsbehov föreligger vid större anläggningar, vid klagomål från tredje man eller i områden där det råder tveksamhet kring markförhållanden, inom skyddsområde för vattentäkt, i strandskyddsområden etc. När det gäller bergvärme som installeras i områden med risk för saltvatteninträngning, inom vattenskyddsområden eller i andra känsliga områden kan det vara motiverat att göra en uppföljning av arbetet genom att hämta in och granska brunnsprotokoll och prov-tryckningsprotokoll. Av brunnsprotokollet framgår om brunnen utförts i enlighet med de rekommendationer som givits. Det kan också vara lämpligt att göra vissa stickprovskontroller av utförda installationer alternativt följa med ett installations-/borrföretag ut och se hur de arbetar, vilka material de använder etc. Det som kan kontrolleras är bland annat följande;

•

•

• •

•

•

•

Har arbetet utförts på rätt sätt? Detta kontrolleras genom att ta del av brunnspro-tokollet. Har beställaren och den som utfört borrarbete och installation tillräcklig kunskap om miljöbalken och dess följdbestämmelser? Känner man till eventuellt skydds-område för vattentäkt, vilka försiktighetsåtgärder som behöver vidtas etc.? Kontrollera om verkligheten överensstämmer med vad som angivits i anmälan. Sker uppställning och tankning av fordon på ett sådant sätt att spill inte kan för-orena mark eller nå recipient eller avlopp? Används miljöanpassad hydraulolja? Absorptionsmedel för oljeupptagning ska finnas vid arbetsstället. Hur tas borrkaxet omhand och vad gör man av vattnet vid själva borrningen? Har vattnet avslammatsj innan det släpps ut till recipient eller dagvatten? Om vattnet har släppts till dagvattennätet bör man kontrollera att tekniska kontoret känner till det hela. De kan bli tvungna att spola rent ledningarna efteråt eftersom de annars kan sättas igen med de miljöproblem som då följer. Är borriggen som används märkt med garanterad ljudeffektnivå? (Förordning om buller från viss utomhusutrustning, 2001:1084) Uppfyller borriggen med kompressor avgaskraven? (EG-direktiv om arbetsma-skiner, 1997/68) Det ska finnas ett typgodkännandenummer på motorn.

Påföljd När en installation av värmepump har gjorts utan förevarande anmälan (eller tillstånd erhållits om tillståndsplikt gäller) ska miljökontoret lämna en information om detta till åklagaren. Det är då lämpligt att fylla i bilaga 8. Om installationen avser en B- eller C-anläggning ska miljösanktionsavgift tas ut.

Vid olycka/ utsläpp

Efter ett läckage i en bergvärmepump är det lämpligt att länspumpa borrhålet för att minska risken för spridning i grundvattnet. Vid större läckage ska ägaren till anläggning-en ta kontakt med miljökontoret. Efter reparation ska kollektorn täthetsprovas. Om ut-släppet skett inom vattenskyddsområde ska ägaren alltid kontakta tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen eller miljökontoret). Tillsynsmyndigheten avgör om huvudmannen för vat-tentäkten ska kontaktas för samråd.

j Det vanliga är att entreprenören avleder vattnet till en container (om ca 5 m3) i vilken de tyngsta partiklar-na sedimenterar, innan vattnet släpps till dagvattennät eller direkt ut i recipient..

39

5. Mer information

Aktörer

EnergimyndighetenStatens energimyndighet är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor om använd-ning och tillförsel av energi samt för frågor som gäller energiberedskap och kommunal energiplanering. Deras huvuduppgift är att genomföra det energipolitiska program som riksdagen antog våren 1997. Programmet syftar till att skapa ett ekologiskt uthålligt och ekonomiskt bärkraftigt energisystem. Genom att bl.a. stödja forskning om förnybara energikällor samt genom teknikupphand-ling av energisnåla produkter och investeringsstöd för att främja utvecklingen av förny-bar energi verkar de för en säker, effektiv och miljövänlig tillförsel och användning av energi. Energimyndigheten ska vidare se till att nätverksamheten, d.v.s. elöverföringen, bedrivs effektivt så att konkurrensen inom elhandeln främjas. De har en utredningsverksamhet som utför analyser av sambanden mellan energi, miljö och ekonomisk tillväxt och man medverkar även i det internationella samarbetet på ener-giområdet, bl.a. om klimatfrågor

Länsstyrelsen Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet på regional nivå och handlägger tillståndsärenden, samrådsärenden och frågor som rör strandskydd, vattenskyddsområden m.m. Länsstyrel-sen administrerar även olika energibidrag. Länsstyrelsen arbetar även aktivt med att stöd-ja kommunerna i deras konverteringsarbete, t.ex. utbyggnad av fjärrvärmenät m.m.

Länsstyrelsen handlägger också överklagande av kommunala beslut rörande tillstånd för anläggningarna.

Kommunen Kommunerna har ett stort lokalt ansvar för energifrågorna, både vad gäller planering och rådgivning. Kommunerna ska enligt Lagen om kommunal energiplanering säkra kommu-nens energitillförsel samtidigt som energihushållningen främjas. Vid energiplaneringen ska även möjligheter till samverkan med andra kommuner eller lokala företag undersökas. De flesta av landets kommuner erbjuder idag gratis och opartisk energirådgivning till pri-vatpersoner, småföretag och organisationer genom en kommunal energirådgivare. Han/hon ger råd vid byte av uppvärmnings metod, köp av panna, kamin, värmepump, energibespa-ring, bidragsansökan mm. Miljökontoren är tillsynsmyndighet och handlägger anmälan och tillståndsansökningar för värmepumpar, frågor som rör vattenskyddsområden etc.

VET-gruppen Värme- och energitekniska föreningen,VET-gruppen, är en fristående organisation med övergripande målsättning att främja utvecklingen av energieffektiva värmesystem. VET-gruppen består av tillverkare och installatörer. VET-gruppen har förhandlat fram försäk-ringslösningar som ger ökat konsumentskydd. Föreningen har fortlöpande utbildnings-verksamhet och arbetar som remissinstans. Man samlar in och sammanställer branschin-formation, ger ut en tidning, skriver debattartiklar och informerar beslutsfattare och kon-sumentrådgivare.

40

Svenska Värmepumpsföreningen (SVEP) SVEP är en oberoende branschorganisation och den officiella informationskanalen för värmepumpar, till allmänheten, myndigheter, organisationer och beslutspåverkare i Sveri-ge. SVEP har tillverkare, importörer och återförsäljare som medlemmar (ca 640 st) och även företag och organisationer med intressen i värmepumpbranschen. SVEP samarbetar med myndigheter och institutioner, tillhandahåller och sprider opartisk i information, t.ex. aktuell konsumentlagstiftning, fungerar som remissinstans, administrerar branschstatistik, svarar för utbildning och certifiering av installatörer, utarbetar bl.a. garantier i samråd med Konsumentverket och administrerar VPN – Värmepumpbranschens Reklamationsnämnd.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. SGU har ett sektorsansvar för grundvattenfrågorna i miljömålsarbetet. SGU undersöker bl.a. Sveriges jordarter, berggrund och grundvatten för att tillgodose samhällets behov av geologisk information, främst inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering, naturre-surshushållning, jord och skogsbruk samt totalförsvar. Den som borrar en brunn är skyldig att anmäla detta till SGU som har ett centralt brunns-arkiv. SGU kan alltså svara på frågor om t.ex. berggrundsuppgifter, jorddjup, förekomst av saltvatten, vattenmängd i berggrunden och energibrunnsnorm mm. SGU håller för tillfället på att ta fram råd och anvisningar för hur man ska gå tillväga för att borra på ett säkert sätt samt arbetar med att ta fram en metodik för att återfylla hål med bentonit.

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) SP:s uppgift är att bidra till tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet samt till säkerhet, god miljö och en hållbar utveckling i samhället. SP gör detta genom behovsmotiverad forskning och ett brett tjänsteutbud inom teknisk utvärdering och mätteknik. På SP:s hem-sida hittar man bland annat kriterierna för P-märkning av värmepumpar och hydraul-vätskor som uppfyller miljökraven i svensk standard.

Konsumentverket Konsumentverket tillhandahåller bl.a. boken ”Värme i småhus”. Det går också att beställa häftet ”Att välja värmepump”. I tidningen Råd & Rön, som finns tillgänglig på Konsu-mentverkets hemsida, finns ett antal artiklar om värmepumpar publicerade.

Geotec Geotec är Svenska Brunnsborrares Branschorganisation. Geotec bildades 1977 och har ett sextiotal företag anslutna till sig. Genom NBF, Nordisk Brønnborerforeningers Forbund, samarbetar Geotec med motsvarande branschorganisationer i Danmark, Finland och Nor-ge. Geotec´s medlemsföretag är verksamma inom ett flertal olika områden där borrningsteknik används, bl.a. energiproduktion och installationer av värmepumpanläggningar. Geotec bedriver också forskning och utveckling samt provar nya utrustningar och nya material. Ett exempel på detta är den av Boverket typgodkända Geotec-brunnenk (Normbrunn 97).

k http://www.geotec.se/typbrunnar.html

41

Geotec har tagit fram en köldbärarstandard och en kollektorstandard. Medlemstidningen heter Borrsvängen.

Avanti system för brunnsborrning

Avanti är ett system för brunnsborrning vilket ställer höga krav på entreprenören. Avanti är typgodkänt av Boverket. Avantiorganisationen är rikstäckande. Det betyder att med-lemsföretagen finns över hela landet med sina mobila utrustningar.

Energiråd Väst Energiråd Väst är en förening för de kommunala energirådgivarna i Västra Götalands län. Föreningens syfte är att sprida kunskap om energi, ge länets invånare opartisk energiråd-givning samt arbeta för en ökad användning av förnyelsebara energikällor. I Energiråd Väst ingår ett trettiotal kommunala energirådgivare med en rad olika kompetens och kun-skaps områden.

Hemsidor Energimyndigheten www.stem.se Konsumentverket www.konsumentverket.se Värme- och energitekniska föreningen, VET www.vet.se Svenska Värmepumpsföreningen, SVEP www.svepinfo.se Sveriges Geologiska Undersökning, SGU www.sgu.se Boverket www.boverket.se Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP www.sp.se Svenska brunnsborrares branschorg., Geotec www.geotec.se Avanti-borrare www.avantisystem.se Energiråd Väst www.energirad.nu Länsstyrelsen www.o.lst.se Brunnsarkivet på SGU:s hemsida http://www.sgu.se/databaser/index.htm Miljösamverkan Västra Götaland www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan Leverantörer av köldbärarvätska har vanligen hemsidor där man kan hämta varuinforma-tionsblad. Värmepumpsleverantörerna har också hemsidor med en del information.

Allmänna råd och föreskrifter m.m. Naturvårdsverkets AR 97:2 om Kylanläggningar och värmepumpar.•

•

•

• •

•

Naturvårdsverkets AR 90:15 om Grundvattentäkter – skyddsområden – skyddsföre-skrifter Köldmediekungörelsen, SNFS (1992:16).

Några allmänna råd eller föreskrifter om värmepumpar finns inte. Däremot finns: Värmepumpar, Naturvårdsverkets branschfaktablad Villavärmepumpar med energi från ytjord/energibrunn, Naturvårdsverkets rapport 4994, 1999

Normbrunn 97 – Kriterier för utförande av energibrunn i berg 5, SGU.

42

•

1.

2.

3.

4.

5. 6. 7.

8.

9. 10.

11.

12.

13.

14.

15. ).

16. 17.

Energimyndigheten informerar – Värmepumpar (finns som pdf-fil: www.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/fakvarmp.pdf/$FILE/fakvarmp.pdf )

• Energimyndigheten, Villavärmepumpar. Broschyren ger information om allt från huren värmepump fungerar samt vad man skall tänka på när man står inför att köpa en.Broschyren behandlar de vanligaste typerna av värmepumpar och innehåller ävenmarknadsöversikter över de flesta värmepumparna på marknaden (finns som pdf-fil:http://www.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/vp0110.pdf/$FILE/vp0110.pdf )

Referenser

Hemsidor, artiklar och dokument

SVEP´s hemsida, fakta om värmepumpar och anläggningar, http://www.svepinfo.se VPN - Värmepumpbranschens Reklamationsnämnd http://www.svepinfo.se/reklamationsnamnd.php SVEP´s hemsida. Broschyr ”Fakta om värmepumpar och anläggningar”, http://www.svepinfo.se/pdf/Broschyr_varmepump.pdf Geotec´s hemsida, artikel ur borrsvängen, http://www.geotec.se/borrsv/led198.htm Normbrunn 97. http://www.geotec.se/norm97/ebn97.htm Artikel av Göran Risberg i Borrsvängen 4/2001 Miljömärkning av små värmepumpar som uppvärmningssystem, nordisk miljö-märkning, kriteriedokument version 1.2 LantbruksNet Sverige AB med länkar till olika företag, http://www.lantbruksnet.se/lantnet/tjanster/energi/varmepu/vrmepump.htm Geotecs hemsida, http://www.geotec.se/ Grundvatten i Västra Götaland, underlag för arbete med miljökvalitetsmål ”Grund-vatten av god kvalitet”, Chalmers tekniska högskola 2002:11. Naturvårdsverkets rapport ”Villavärmepumpar med energi från yt-jord/energibrunn”, 1999. Kommunal energiplanering i Västra Götaland – en inventering bland länets kom-muner, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Energimyndighetens broschyr om Villavärmepumpar, version 2. http://www4.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/vp0110.pdf/$FILE/vp0110.pdf?OpenElement Naturvårdsverkets förslag till allmänna råd och handbok om vattenskyddsområde, 2002-06-26. Miljöbalken under utveckling – Ett principbetänkande. Miljöbalkskommitténs delbetänkande (SOU 2002:50Energimyndighetens hemsida, www.stem.se Statistiska centralbyråns hemsida, www.scb.se

43

18. 19.

20.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36. 37.

Vetenskaplig artikel publicerad i Svenska Dagbladet den 22 oktober 2002. The European Heat Pump Association strategy for heat pumps, Final report – 24 March 2001. http://www.fiz-karlsruhe.de/hpn/ Fastbränsleeldning Förslag till kommunal policy för småskalig eldning med fasta biobränslen. Göteborgsregionen, Miljösamverkan 98, Energikontoret Väst, Kom-munförbundet Göteborgs och Bohus län 1999, www.vastragotaland.se/natur_miljo/miljosamv98/fastb.pdf

Personliga kontakter 20. Göran Risberg, SGU, tfn 018-17 90 00 goran.risberg@sgu.se21. Eva-Lotte B Sandin, Naturvårdsverket, 08-6981000,

eva-lotte.b.sandin@naturvardsverket.se22. Mats Carlström, SVEP, tfn. 08-762 74 69, mats.carlstrom@svepinfo.se23. Anders Nelsson, Geotec, tfn 0413-244 60, anders@geotec.se24. Ulla Lindberg, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, ulla.lindberg@sp.se

Lagstiftning Miljöbalken (1998:808) www.jordnara.nu eller www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980899.HTM Köldmediekungörelsen SNFS (1992:16), www.naturvardsverket.se/dokument/lagar/foreskri/snfstext/l92-16.htm Förordning (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20020187.HTM Förordning (1995:555) om HFC, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19950555.HTM Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter, www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980950.HTM Plan- och bygglagen (1987:10), www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.HTM Konsumenttjänstlagen (1985:716), www.notisum.se/rnp/sls/lag/19850716.HTM

Planer och rättsfall 40. Detaljplan för Råda 3, etapp 1, Lidköping, Lidköpings kommun, upprättad i okto-

ber 1997.41. Alingsås Tingsrätt, mål/diarienummer B1891-2000 med beslutsdatum 2001-02-02.42. Lindesberg Tingsrätt, mål/diarienummer B436-200043. Halmstads Tingsrätt, mål/diarienummer B1082-2001

44

Informationsmaterial till sökanden BILAGA 1

Miljösamverkan har tagit fram en serie informationsblad till den som vill installera vär-mepump i jord, berg eller vatten. Tanken är att miljökontoren kan skicka med bladen vid förfrågningar men också att man kan skicka ut bladen för vidare spridning till de företag som verkar inom kommunen. Miljökontoren får givetvis byta ut Miljösamverkans logo-typ om man så önskar. Innehållet bör dock inte ändras utan att logotypen byts ut.

I denna bilaga finns följande informationsblad:

1. Anmäl värmepumpen

2. Att tänka på vid installation av jordvärme

3. Att tänka på vid installation av bergvärme

4. Att tänka på vid installation av vattenvärme

5. Skyddsföreskrifter vid installation av bergvärme inom vatten-skyddsområde

I bilaga 5 finns ett informationsblad som riktar sig till entreprenörer, som också kan an-vändas som en form av följebrev till ovannämnda, när de skickas till företag.

Bilaga 1 Informationsmaterial till sökanden

Information Värmepumpar

Anmälan / ansökan

Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konse-kvenser för dricksvattenförsörjningen i närområ-det vilket i sin tur kan leda till att du får betala skadestånd till kringboende och/eller vidta andra åtgärder. För att motverka sådana skador krävs att den som vill installera en värmepump, med en uteffekt på 100 kW eller mindre för utvinning av värme eller kyla ur mark, yt- eller grundvatten, först anmäler detta till kommunens miljönämnd (eller motsvarande).

För berg- och jordvärmeanläggningar inom skyddsområde för vattentäkt kan det krävas tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan installationen påbörjas. I vissa kommuner krävs alltid tillstånd för att anlägga en värmepump – hör med din kommun om vad som gäller!

Anmälan/ansökan ska lämnas in i god tid innan installationen påbörjas, normalt minst 6 veckor.

Påbörja inte installationsarbete förrän du erhållit svar på din anmälan eller ansökan!

För anmälan/ansökan används särskild blankett som tillhandahålls av miljökonto-ret (eller motsvarande) i din kommun. Med anmälan/ansökan ska följande bilagor lämnas:

• En situationsplan med byggnader, borrhål eller kollektor, värmepumpens placering, tomtgränser, vägar och vattendrag.

• Vattentäkter och avloppsanläggningar inom 100 m från borrplatsen ska anges. Observera att egna vattentäkter förekommer också inom verksamhetsområde för kommunalt VA, även om det inte är särskilt vanligt. I även om det inte är särskilt vanligt. I område med kommunal vattenförsörjning område med kommunal vattenförsörjning

Anmäl värmepumpen

anges gränsgrannars vattenbrunnar. Tänk på att du har ansvaret för att skydda grannarnas vattentäkter och för att ersätta eventuell skada på dessa. Informera grannarna om den planerade borrningen

• Varuinformationsblad och eventuellt provtagningsprotokoll på köldbärarvätska, om dess sammansättning inte redovisats på anmälningsblanketten.

• Kopia av överenskommelse med annan markägare (om del av anläggning förläggs på annans mark eller om bergvärmehål borras närmare än 10 m från grannens tomtgräns).

Avgift

För hantering av anmälningsärenden, ansökan om tillstånd och vid inspektion av befi ntlig anläggning har kommunen rätt att ta ut avgift.

Ansvarig

Du är som sökande ansvarig för att inga oönskade miljöeffekter uppstår i samband med installationen och det vilar ett stort ansvar på dig. Därför är det viktigt att anmälan lämnas komplett ifylld i god tid och att Miljökontorets beslut inväntas innan installationen sker.

Mer information

För anläggningar med en uteffekt över 100 kW gäller delvis andra regler. Kontakta kommunens miljökontor för mer information. Även frågor om ansökan/anmälan, regler etc. kan ställas till kom-munens miljökontor. Frågor som rör värmeanlägg-ningars teknik, effektivitet och ekonomi kan ställas till kommunens energirådgivare.

Info

rmations

bla

det

är

fram

tage

t av

Milj

ösa

mve

rkan

Vä

stra

Göta

land

20

03

. w

ww

.vgr

egi

on.

se/m

iljo/

milj

osa

mve

rkan

Information Värmepumpar

I ytskiktet av marken lagras solvärmen under som-maren. Att utnyttja den energin för uppvärmning är en användbar metod för hus med hög energi-förbrukning. Den mängd energi, som kan utvinnas är störst i jordar med hög vattenhalt.

Vid nedläggning av kollektorslang till jordvärme måste man ta hänsyn till dräneringar, kablar, vatten- och avloppsledningar. Det är också vik-tigt att slangen läggs på rätt djup och med rätt avstånd mellan slingorna för att få ut rätt effekt och för att undvika problem med tjälskott i gräs-mattan. Tänk på att märka ut slangen och upp-rätta en slangkarta så att framtida grävningar kan utföras utan att anläggningen skadas.

Vidta följande försiktighetsåtgärder

• Du bör välja en helsvetsad plaströrskollektor (PEM PN 6,3) enligt SIS 3362 eller motsvarande. Se till att kollektorn täthetsprovas!

• Se till att du får överskådliga och bra drifts- och säkerhetsinstruktioner av installatören. Kontrollera att det står vad du ska göra om det blir ett driftavbrott (kan t.ex. bero på läckage).

Att tänka påvid installation av jordvärme

• Tänk på att använda ett godkänt köldmedium som t.ex. HFC (bl.a. R 134a och R 407c), ammoniak, butan och propan. För HFC gäller särskilda regler om behörighet för den som gör ingrepp i anläggningen, skylt, instruktioner, tillsyn mm.

• Köldbärarvätskan ska vara så miljöanpassad som möjligt. Etanolblandning ska vara framställd av ren etanol med max 10 % denatureringsmedel som uppfyller läkemedelsverkets krav som uppfyller läkemedelsverkets krav och färgämne godkänt för användning i och färgämne godkänt för användning i livsmedel. Värmepumpsinstallatör och den livsmedel. Värmepumpsinstallatör och den som lägger kollektorslangen ska använda som lägger kollektorslangen ska använda som lägger kollektorslangen ska använda samma typ av köldbärarvätska.samma typ av köldbärarvätska.samma typ av köldbärarvätska.

• Anläggningen ska utföras på ett sådant Anläggningen ska utföras på ett sådant Anläggningen ska utföras på ett sådant sätt att max 5 liter köldbärarvätska kan sätt att max 5 liter köldbärarvätska kan sätt att max 5 liter köldbärarvätska kan läcka ut vid ett läckage. läcka ut vid ett läckage.

•• Om du är noga med att märka ut platsenför kollektorn med plastband eller liknandeoch upprättar ordentliga relationsritningarundviker du problem vid framtidagrävarbete.

• Avståndet till närmsta vattentäkt ska vara Avståndet till närmsta vattentäkt ska vara Avståndet till närmsta vattentäkt ska vara minst 20 m.minst 20 m.

Info

rmationsb

ladet

är

fram

tage

t av

Milj

ösa

mve

rkan

Vä

stra

Göta

land

20

03

. w

ww

.vgr

egi

on.

se/m

iljo/

milj

osa

mve

rkan

Information Värmepumpar

Det är viktigt att borrhålet är rätt dimensionerat så att anläggningen ger avsedd mängd energi och frysning av marken undviks. Kollektorn hämtar energi där den har kontakt med berget genom vatten. Får borraren inget eller för lite vatten i ditt energiborrhål så går det att fylla det med fi n sand eller liknande och på så sätt få kontakt mellan kol-lektorslang och berg. Ett för grunt borrhål gör att värmepumpen tar för mycket energi ur hålet vilket kan leda till att det bildas en ispropp med följd att det fi nns risk för att pumpen havererar. Tänk på att Du ansvarar för att skydda närliggande dricksvat-tentäkter och för att ersätta eventuell skada på sådan. Inom skyddsområde för grundvattentäkt ställs extra höga krav på försiktighetsåtgärder, se ”Att tänka på vid installation av värmepump inom vattenskyddsområde. Brunnsborraren bör ha en ansvarsförsäkring som täcker miljöskador för minst 10 M kr.

Vidta följande försiktighetsåtgärder

• Du undviker risk för saltvatteninträngning genom att avtäta borrhålet på lämpligt djup (saltvattenzonen isoleras från det ovanförliggande sötvattenområdet). Det är därför viktigt att regelbundet kontrollera kloridhalten vid borrning i urberg.

• Du är så gott som alltid tvingad att borra genom jordlager innan du kommer till berg och då är det mycket viktigt att du tätar mellan berget och jordlagret med foderrör enligt normbrunn 97. Är det inte tätt är risken stor för att få förorenat ytvatten ner i brunnen och grundvattnet.i brunnen och grundvattnet.

• Du får se till att borrvatten avslammas Du får se till att borrvatten avslammas innan det släpps till recipient. Ta kontakt innan det släpps till recipient. Ta kontakt med kommunen om du har för avsikt att med kommunen om du har för avsikt att släppa borrvattnet till dagvattennätet. släppa borrvattnet till dagvattennätet.

Att tänka på vid installation av bergvärme

• Du bör välja en helsvetsad plaströrskollektor (PEM PN 6.3) enligt SIS 3362 eller motsvarande med fabrikstillverkad returböj. Se till att kollektorn täthetsprovas!

• Se till att du får överskådliga och bra drifts- och säkerhetsinstruktioner av installatören. Kontrollera att det står vad du ska göra om det blir ett driftavbrott och/eller köldbärarvätska läcker ut.

• Tänk på att använda ett godkänt köldmedium som t.ex. HFC (bl.a. R 134a och R 407c), ammoniak, butan och och R 407c), ammoniak, butan och propan. För HFC gäller särskilda regler propan. För HFC gäller särskilda regler om behörighet för den som gör ingrepp i om behörighet för den som gör ingrepp i anläggningen, skylt, instruktioner, tillsyn anläggningen, skylt, instruktioner, tillsyn anläggningen, skylt, instruktioner, tillsyn mm. mm.

• Köldbärarvätskan ska vara så Köldbärarvätskan ska vara så Köldbärarvätskan ska vara så miljöanpassad som möjligt. miljöanpassad som möjligt. Etanolblandning ska vara framställd av ren Etanolblandning ska vara framställd av ren Etanolblandning ska vara framställd av ren etanol med max 10 % denatureringsmedel etanol med max 10 % denatureringsmedel etanol med max 10 % denatureringsmedel som uppfyller läkemedelsverkets krav som uppfyller läkemedelsverkets krav och färgämne godkänt för användning och färgämne godkänt för användning i livsmedel. Värmepumpsinstallatör i livsmedel. Värmepumpsinstallatör och brunnsborrare som sätter och brunnsborrare som sätter och brunnsborrare som sätter kollektorslangen ska använda samma typ kollektorslangen ska använda samma typ kollektorslangen ska använda samma typ av köldbärarvätska.av köldbärarvätska.

• Avståndet till närmsta vattentäkt ska vara Avståndet till närmsta vattentäkt ska vara Avståndet till närmsta vattentäkt ska vara minst 20 m.minst 20 m.

Anläggning ska utföras så att högst 5 liter köldbärarvätska kan läcka ut vid läckage. Anordning som förhindrar utläckage genom självtryck ska fi nnas.Åtgärder ska vidtas vid läckage av köldmedium och köldbärarvätska. Sanera och länspumpa brunnen omgående.

Inom skyddsområde för grundvattentäkt ställs extra höga krav på försiktighetsåtgärder, se ”Skyddsföreskrifter vid installation av bergvärme ”Skyddsföreskrifter vid installation av bergvärme inom vattenskyddsområde”.inom vattenskyddsområde”.

Info

rmationsb

ladet

är

fram

tage

t av

Milj

ösa

mve

rkan

Vä

stra

Göta

land

20

03

. w

ww

.vgr

egi

on.

se/m

iljo/

milj

osa

mve

rkan

Information Värmepumpar

En slang för värmeupptagning placeras på sjö-botten eller nere i bottenslammet, där tempe-raturen är ännu något högre än i vattnet. Bot-tenförankringen är mycket viktig, slangen förses med tyngder så att den inte fl yter upp. Ju dju-pare ner den ligger desto mindre är risken för skador. Övergången från mark till sjö är en annan känslig punkt. Om kollektorslangen läggs i sjö-/havsbotten måste den märkas ut tydligt. Givet-vis ska köldbärarvätskan vara så miljövänlig som möjligt så att ett eventuellt läckage inte stör vat-tenmiljön. Risken är stor att kollektorn skadas av ankare och fi skeredskap. Även is kan skada den om den ligger oskyddad i strandkanten. Denna typ av anläggning bör undvikas i känsliga och/eller skyddsvärda områden. Vid grävande i vattenbry-net rekommenderar Länsstyrelsen sökanden att sända in ärendet till länsstyrelsen för bedömning om samråd enligt 12:6 miljöbalken behövs. Varje värmepumpsanläggning som nedläggs med kol-lektor i ytvatten skall anmälas till länsstyrelsens miljöskyddsenhet.

Att tänka på vid installation av ytvattenvärme

Vidta följande försiktighetsåtgärder

• Du bör välja en helsvetsad plaströrskollektor (PEM PN 10) enligt SIS 3362 eller motsvarande med fabrikstillverkad returböj. Se till att kollektorn täthetsprovas!

• Se till att du får överskådliga och bra drifts- och säkerhetsinstruktioner av installatören. Kontrollera att det står vad du ska göra om det blir ett driftavbrott och/eller köldbärarvätska läcker ut.

• Tänk på att använda ett godkänt Tänk på att använda ett godkänt köldmedium som t.ex. HFC (bl.a. R 134a köldmedium som t.ex. HFC (bl.a. R 134a och R 407c), ammoniak, butan och och R 407c), ammoniak, butan och propan. För HFC gäller särskilda regler propan. För HFC gäller särskilda regler propan. För HFC gäller särskilda regler om behörighet för den som gör ingrepp i om behörighet för den som gör ingrepp i om behörighet för den som gör ingrepp i anläggningen, skylt, instruktioner, tillsyn anläggningen, skylt, instruktioner, tillsyn anläggningen, skylt, instruktioner, tillsyn mm.

• Köldbärarvätskan ska vara så Köldbärarvätskan ska vara så miljöanpassad som möjligt. miljöanpassad som möjligt. Etanolblandning ska vara framställd av ren Etanolblandning ska vara framställd av ren Etanolblandning ska vara framställd av ren etanol med max 10 % denatureringsmedel etanol med max 10 % denatureringsmedel som uppfyller läkemedelsverkets krav som uppfyller läkemedelsverkets krav som uppfyller läkemedelsverkets krav och färgämne godkänt för användning och färgämne godkänt för användning och färgämne godkänt för användning i livsmedel. Värmepumpsinstallatör och i livsmedel. Värmepumpsinstallatör och i livsmedel. Värmepumpsinstallatör och den som lägger kollektorslangen ska den som lägger kollektorslangen ska den som lägger kollektorslangen ska använda samma typ av tillsatskemikalie i använda samma typ av tillsatskemikalie i använda samma typ av tillsatskemikalie i köldbärarvätskan.köldbärarvätskan.

• Anläggning ska utföras så att högst 5 liter Anläggning ska utföras så att högst 5 liter Anläggning ska utföras så att högst 5 liter köldbärarvätska kan läcka ut vid läckage. köldbärarvätska kan läcka ut vid läckage. köldbärarvätska kan läcka ut vid läckage. Anordning som förhindrar utläckage genom Anordning som förhindrar utläckage genom Anordning som förhindrar utläckage genom självtryck ska fi nnas.självtryck ska finnas.

• Se till att platsen för kollektorn märks ut Se till att platsen för kollektorn märks ut tydligt och att relationsritningar upprättastydligt och att relationsritningar upprättas

Info

rmations

bla

det

är

fram

tage

t av

Milj

ösa

mve

rkan

Vä

stra

Göta

land

20

03

. w

ww

.vgr

egi

on.

se/m

iljo/

milj

osa

mve

rkan

Information Värmepumpar

I de fall bergvärmepump får installeras inom skyddsområde för grundvattentäkt är kraven på försiktighetsåtgärder extra omfattande.

Samtliga försiktighetsåtgärder nedan ska vidtas vid anläggande av bergvärme inom skyddsområde för vattentäkt. Dessa försiktighetsåtgärder befriar inte från ytterligare försiktighetsåtgärder som kan behövas för att undvika störningar i miljön eller vattenförorening.

Du som fastighetsägare är alltid ytterst ansvarig för att försiktighetsåtgärderna vidtas. Informera därför värmepumpinstallatör och brunnsborrare om kraven och kontrollera att de uppfylls.

• Brunnsborraren ska ha tillräcklig utbildning och känna till kriterierna för Normbrunn 97.

• Brunnsborraren bör ha en ansvarsförsäkring som täcker miljöskador för minst 10 Mkr.

• Brunnen ska, om möjligt, placeras minst 4 m från husvägg.

• Kompressor ska vara besiktigad efter yrkesinspektionens krav. Borraggregat och tryckluftslangar ska vara anpassade efter kompressorns maximala arbetstryck.

• Biologiskt nedbrytbara och giftfria luftverktygsoljor skall används.

• Maskiner ska ställas upp så att motorbränsle och olja inte kan nå borrhålet. Den hydraulolja som används ska vara miljöanpassad, det vill säga vara lätt nedbrytbar och inte innehålla giftiga ämnen. Miljöbalkens produktvalsregel ämnen. Miljöbalkens produktvalsregel ställer stora krav på den som använder ställer stora krav på den som använder en kemikalie att hålla sig orienterad om en kemikalie att hålla sig orienterad om miljöanpassade alternativ och att använda miljöanpassade alternativ och att använda den miljömässigt bästa produkten. den miljömässigt bästa produkten.

• Minst en säck absorptionsmedel för oljeupptagning ska fi nnas vid arbetsstället.

• Borrvatten ska avslammas innan det leds ut.

• Om borrvatten avleds till dagvatten ska kommunen kontaktas.

• Vid borrning i urberg ska kloridhalt alt konduktivitet följas kontinuerligt (var tjugonde meter). Vid förhöjd kloridhalt (>100 mg/l) noteras kloridhalt och nivå för inträngningen i brunnsprotokollet.

• Foderrör ska drivas ned minst 2 m i fast1fast1fastberg, dock minst 6 m från markytan. Foderröret gjuts sedan fast mot berget med cement.

• Foderrörets stål ska uppfylla Foderrörets stål ska uppfylla kvalitetskraven enligt DIN 1626. kvalitetskraven enligt DIN 1626. Godstjockleken ska vara minst 5 mm.Godstjockleken ska vara minst 5 mm.

• I brunnsprotokollet ska lägen för I brunnsprotokollet ska lägen för vattenförande sprickzoner i berget anges.vattenförande sprickzoner i berget anges.vattenförande sprickzoner i berget anges.

• Borrhålslock ska vara fast förankrat i Borrhålslock ska vara fast förankrat i Borrhålslock ska vara fast förankrat i foderrör för att förhindra upptryckning foderrör för att förhindra upptryckning foderrör för att förhindra upptryckning av kollektor vid eventuell isbildning på av kollektor vid eventuell isbildning på av kollektor vid eventuell isbildning på slang. Locket ska vara tättslutande för att slang. Locket ska vara tättslutande för att slang. Locket ska vara tättslutande för att förhindra att ytvatten eller jord tränger in i förhindra att ytvatten eller jord tränger in i förhindra att ytvatten eller jord tränger in i brunnen samt hindra artesiskt vatten från brunnen samt hindra artesiskt vatten från brunnen samt hindra artesiskt vatten från att tränga upp.

• Energibrunnens läge på fastigheten ska Energibrunnens läge på fastigheten ska Energibrunnens läge på fastigheten ska anges med bricka på husgrund eller annan anges med bricka på husgrund eller annan anges med bricka på husgrund eller annan väl synlig plats.väl synlig plats.

• Till kollektor används helsvetsat plaströr, Till kollektor används helsvetsat plaströr, Till kollektor används helsvetsat plaströr, PEM PN 6.3 enligt SIS 3362 eller PEM PN 6.3 enligt SIS 3362 eller PEM PN 6.3 enligt SIS 3362 eller motsvarande med fabrikstillverkad returböj.motsvarande med fabrikstillverkad returböj.motsvarande med fabrikstillverkad returböj.

• Kollektorslang inspekteras efter Kollektorslang inspekteras efter Kollektorslang inspekteras efter transportskador och provtrycks innan transportskador och provtrycks innan transportskador och provtrycks innan nedsänkning i borrhålnedsänkning i borrhål

• Innan anläggningen tas i bruk Innan anläggningen tas i bruk täthetsprovas kollektorn vid ett tryck täthetsprovas kollektorn vid ett tryck av 1,5 ggr drifttrycket, dock minst 400 av 1,5 ggr drifttrycket, dock minst 400 kPa. Täthetsprovning utförs också kPa. Täthetsprovning utförs också efter reparation. Kollektorn får vid efter reparation. Kollektorn får vid täthetsprovning inte vara nedsänkt i täthetsprovning inte vara nedsänkt i borrhålet alternativt endast innehålla borrhålet alternativt endast innehålla vatten

Skyddsföreskriftervid installation av bergvärme inom vattenskyddsområde

1 Om berget är väldigt poröst eller innehåller mycket sprickor ska alltså foderröret drivas ner längre. Det står fast berg.

Info

rmationsb

ladet

är

fram

tage

t av

Milj

ösa

mve

rkan

Vä

stra

Göta

land

20

03

. w

ww

.vgr

egi

on.

se/m

iljo/

milj

osa

mve

rkan

Information Värmepumpar

• Svetsning av plaströrskopplingar ska genomföras med godkänt material och svetsutrustning. Mekaniska kopplingar får inte fi nnas i energibrunnen.

• Kollektorslang i mark ska isoleras med vattenbeständigt material 2 m från brunn och ut samt genom husvägg och vidare 2 m utanför husvägg.

• Läge för energibrunn och kollektor mäts in och anges på relationsriktning skala 1:400

• Brunnsborrare, som vanligen fyller kollektorn, och värmepumpinstallatör ska använda samma köldbärarvätska.

• Köldbärarvätskan ska vara så Köldbärarvätskan ska vara så miljöanpassad som möjligt.

• Etanolblandning ska vara framställd av ren etanol med max 10 % denatureringsmedel som uppfyller läkemedelsverkets krav och färgämne godkänt för användning i livsmedel.

• När anläggningen färdigställts och köldbärare fyllts på ska anläggningen provtryckas. Observera att kollektorn dessförinnan ska ha provtryckts under

betryggande omständigheter enligt ovan.

• Anläggningen utförs så att max 2 liter köldbärarvätska kan läcka ut.

Om läckage eller annat fel uppstår på anläggningen, vidtas åtgärder så att felet undanröjs och sanering av påverkat område utförs snarast. Miljöskyddskontoret medde-las omgående.

Andra försiktighetsåtgärder

• Värmepumpsanläggningen ska utföras i enlighet med inlämnade handingar när det gäller placering, utförande och produktval.

• Vid avvikelse från inlämnade handlingar ska miljöskyddskontoret kontaktas. ska miljöskyddskontoret kontaktas.

• Drift och skötselinstruktioner ska fi nnas för Drift och skötselinstruktioner ska finnas för anläggningen.anläggningen.

• Vid överlåtelse av fastigheten underrättas Vid överlåtelse av fastigheten underrättas Vid överlåtelse av fastigheten underrättas den nya ägaren om detta beslut.den nya ägaren om detta beslut.den nya ägaren om detta beslut.

• Kopia av brunnsprotokoll skickas till Kopia av brunnsprotokoll skickas till Kopia av brunnsprotokoll skickas till brunnsarkivet, SGU.brunnsarkivet, SGU.

• Kopia av brunnsprotokollet skickas till Kopia av brunnsprotokollet skickas till Kopia av brunnsprotokollet skickas till miljöskyddskontoret.miljöskyddskontoret.

Skyddsföreskrifter forts.

Jag har tagit del av försiktighetsåtgärderna ovan och informerat installatör och brunnsborrare om dem. Försiktighetsåtgärderna kommer att vidtas.

Datum Underskrift Fastighet

Info

rmations

bla

det

är

fram

tage

t av

Milj

ösa

mve

rkan

Vä

stra

Göta

land

20

03

. w

ww

.vgr

egi

on.

se/m

iljo/

milj

osa

mve

rkan

Schema för handläggning av anmälan BILAGA 2

Åtgärd Hänvisning Kommentar

Anmälan Ska göras i god tid innan åtgärden vidtas och vara skriftlig.

22 § fo om miljöfar-lig verksamhet och hälsoskydd.

Anmälan görs på särskild blankett. Informationsbroschyr finns. God tid torde röra sig om 6 v.

En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att till-synsmyndigheten ska kunna bedöma den miljö-farliga verksamheten eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter.

En anmälan ska i den ut-sträckning det behövs i det enskilda fallet innehålla en MKB enligt 6 kap. Anmä-lan ska ges in i två ex för anläggning 101 kW – 10 MW, i ett ex för anlägg-ning upp till 100 kW.

Anläggning 100 kW – 10 MW: 2 kap 1 § miljöbal-ken, 25 § fo om miljöfarlig verk-samhet och hälso-skydd.

Anmälan ska innehålla:

Ifylld anmälningsblankett.

Situationsplan som visar byggna-der, borrhål eller kollektor i mark eller vatten, värmepumpens placer-ing, tomtgränser, vägar, vattendrag samt vattentäkter i närområdet. I område med kommunal vattenför-sörjning anges gränsgrannars vatten-brunnar. I övriga områden anges vattentäkter inom 100 m från borrplatsen. Obser-vera att egna vattentäkter förekom-mer också inom verksamhetsområde för kommunalt VA, även om det inte är särskilt vanligt.

Varuinformationsblad för köldbä-rarvätska. Har installatören skickat in sådant tidigare kan det vara tillräck-ligt med en hänvisning till det.

Kopia av överenskommelse med annan markägare om del av anlägg-ningen förläggs på annans mark.

För anläggning inom skyddsom-råde för grundvattentäkt lämnas ock-så underskrivet infoblad ”Att tänka på vid installation av bergvärme-pump inom skyddsområde för vat-ten”. Innan underskrift ska fastig-hetsägare kontrollera med installatör och brunnsborrare att samtliga för-siktighetsåtgärder kommer att vidtas.

Bevis om att den som kan ha sär-skilt intresse i saken har informerats om anmälan och getts möjlighet att yttra sig. (Vanligtvis underskrivet papper från grannar om att de fått information samt deras eventuella yttrande), Vanligen endast för an-läggning >100 kW, C-obj, se * ned-an.

MKB krävs i normalfallet inte. Om det krävs, se 6 kap miljöbalken och fo om MKB.

Bilaga 2 Schema för handläggning av anmälan sid 1 (3)

Åtgärd Hänvisning Kommentar

Handläggning av ärendet

Kontroll av att ärendet kommit till rätt myndig-het.

22 § fo om miljö-farlig verksamhet och hälsoskydd.

Kontroll av om anläggningen är belägen inom område med särskilda bestämmelser eller om den strider mot gällande plan.

Områdesskydd och planbestäm-melser kan innebä-ra att dispens krävs för att an-ordningen ev. ska kunna få utföras.

Vattenskyddsområde kan innebära att tillstånd krävs enligt skyddsområ-desbestämmelserna. Även om till-ståndsplikt inte råder kan det vara motiverat att förbjuda värmepumpan-läggning. Se tabell om vattenskydds-områden nedan.

Ett ex av anmälan ska genast sändas till länssty-relsen om inte länsstyrel-sen och kommunerna har kommit överens om annat. (gäller anläggning 101kW–10MW).

25 § fo om miljö-farlig verksamhet och hälsoskydd.

(Länsstyrelsen vill dock inte ha an-mälan. Endast förteckning över an-mälningsärenden vid årets slut.)

De statliga och kommuna-la myndigheter samt orga-nisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken ska på lämpligt sätt och i skälig omfattning ges tillfälle att yttra sig över en anmälan.

26 § fo om miljö-farlig verksamhet och hälsoskydd.

* Gäller endast anmälan enl 21 § foom miljöfarlig verksamhet och häl-soskydd (C-obj). Kravet tillgodoses inormalfallet genom att verksamhets-utövaren redovisar anmälan för sinanärmaste grannar och att de bekräftardetta genom påskrift på anmälaneller i särskild handling. Eventuelltyttrande från granne ska ingå i be-slutsunderlaget.

Om anmälan innehåller en MKB ska denna kungöras och handläggas enligt bestämmelserna i 6 kap miljöbalken och fo om MKB.

MKB krävs inte i normalfallet.

Sökanden får del av så-dant som tillförts ärendet av annan än honom själv .

17 § Förvaltnings-lagen.

Bilaga 2 Schema för handläggning av anmälan sid 2 (3)

Åtgärd Hänvisning Kommentar

Avvägningar och beslut

Myndighetens bedömning. 1 kap l §, 2 kap, 7 kap, 11 kap 6 och 7 §§ miljöbalken, 19 § fo om områ-desskydd, ev sär-skilda hänsynsreg-ler.

Förutom inkomna handlingar bör iakttagelser från besök på platsen och eventuella synpunkter från grannar ingå i bedömningsunderlaget.

Finns något i omgivningen som skul-le ta särskild skada vid grävning eller borrning eller vid haveri och utläck-age av köldbärarvätska? För vatten-skyddsområden, se tabell nedan.

Uppfyller anläggningen de krav som kan ställas när det gäller tekniskt utförande, materialval, köldmedium och köldbärarvätska?

Beslutet upprättas och motiveras. Alternativa beslut:

− Underrätta sökandenom att anmälan inteföranleder någon åt-gärd.

− Rådgivning.

- Föreläggande om tillståndsprövning.

− Föreläggande omåtgärder.

− Förbud.

27 § fo om miljö-farlig verksamhet och hälsoskydd.

26 kap l § miljö-balken.

9 kap 6 § samt ev 26 kap 14 och 26 §§, 27 § fo.

26 kap 9 § samt ev 26 kap 14 och 26 §§, 27 § fo.

26 kap 9 § samt ev 26 kap 14 och 26 §§, 27 § fo.

I normalfallet föreläggs sökande om att vidta vissa försiktighetsåtgärder. För vattenskyddsområden, krävs dessutom underskrift av infobladet ”Att tänka på vid installation av bergvärme inom vattenskyddsområ-de”.

Expediering Beslut sänds till sökanden. Anvisning om hur beslutet kan överklagas bifogas om beslutet är överklagbart.

Beslut sänds i 2 eller 3 ex till sökan-de, varav ett är avsett att lämnas till installatör och eventuell brunnsborra-re.

Beslut sänds också till de som tidiga-re lämnat yttranden över anmälan.

Över- klagande

Ev. överklagande (om beslutet är överklagbart).

Beslutet kan i vissa fall korrigeras, annars sänds överklagandet till länssty-relsen/miljödomstolen.

Uppföljning

Bilaga 2 Schema för handläggning av anmälan sid 3 (3)

Riktlinjer inom skyddsområde i Alingsås BILAGA 3

Översiktliga riktlinjer för bedömning av anmälningar och ansökningar om värmepump inom skyddsområde för vattentäkt. Gjorda i samråd med Tommy Blom, vattenverket

Jordvärme Bergvärme Vattenvärme

Sollebrunn, inre skyddszon A (Enligt förslag till nya skyddsområdesbest.)

Godtas där lerlagret är mäktigt (ej brunnsområdet) Tillstånd enl skydds-bestämmelserna, särskilda försiktighetsåtgärder enl PM Godtas inte i övriga fall, avslag på ansökan om till-stånd enl skyddsbest.

Godtas inte, avslag på ansökan om tillstånd enl skyddsbest.

-

Sollebrunn, övrigt skyddsområde

(Enligt förslag till nya skyddsområdesbest.)

Godtas där lerlagret är mäktigt Tillstånd enl skydds-bestämmelserna, särskilda försiktighetsåtgärder enl PM Godtas inte i övriga fall, avslag på ansökan om till-stånd enl skyddsbest.

Godtas, Tillstånd enl skydds-bestämmelserna, särskil-da försiktighetsåtgärder enl PM.

-

Magra Godtas inte. Godtas inte. -

Gräfsnäs, inre Godtas inte. Godtas inte. -

Gräfsnäs, yttre Godtas inte. Oklart. Om det godtas gäller särskilda försiktighetsåt-gärder enl PM.

-

Ödenäs, inre Godtas inte, avslag på ansökan om till-stånd enl skyddsbest.

Godtas inte, avslag på ansökan om tillstånd enl skyddsbest.

-

Ödenäs, yttre Godtas inte, avslag på ansökan om till-stånd enl skyddsbestämmel-serna.

Oklart. Om tillstånd lämnas enl skyddsbestämmelserna gäller särskilda försiktig-hetsåtgärder enl PM.

-

Färgen, inre Godtas, tillstånd enl skyddsbestäm-melserna.

Godtas, Tillstånd enl skyddsbe-stämmelserna.

Godtas inte för L:a Färgen, Avslag enl skydds-bestämmelserna. Godtas för St:a Färgen, tillstånd enl skydds-bestämmelserna.

Färgen, yttre Godtas. Godtas. Godtas inte för vatten-drag som leder till Lilla Färgen. Godtas för andra vatten.

Bilaga 3 Riktlinjer inom skyddsområde i Alingsås sid 1 (2)

Förklaringar till tabell på föregående sida Godtas inte - vid anmälan/ansökan ska vanligen förbud meddelas/ansökan avslås p g a vattenskyddsskäl.

Oklart - risken för oönskad påverkan av vattentäkterna vid borrning och utläckage av köldbärarvätska inom skyddsområde har inte utretts eller bedömts. Tills vidare gäller att jord- eller bergvärme inte ska godtas om inte anmälaren på ett övertygande sätt visar att påverkan inte kan bli märkbar.

Skyddsbestämmelser för vattentäkterna i Magra och Gräfsnäs samt bestämmelserna för yttre skyddsområde för Färgens vattentäkt innehåller inte krav på tillstånd för värmepump-anläggning.

Jordvärme godtas inte inom skyddsområde för grundvattentäkt, förutom där lerlagret är mäktigt, därför att risken för att kollektorn skadas vid grävarbete och liknande åverkan är mycket större än för bergvärme. Mängden köldbärarvätska är också större.

Bilaga 3 Riktlinjer inom skyddsområde i Alingsås sid 2 (2)

Blankett för anmälan/ansökan om värmepump BILAGA 4

Blanketten, 2 sidor, finns på följande blad.

Bilaga 4 Blankett för anmälan/ansökan om värmepump

Anmälan/ansökan om värmepump Skickas till

Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetens adress

Ägare: Namn Personnummer/organisationsnummer

Utdelningsadress Telefon hem/arb/mobil

Postnummer och ort E-postadress

Fastighetstyp

Enfamiljs- Tvåfamiljs- Flerfamiljsbostad Annat:________________________

Erhållna personuppgifter kommer att användas i miljöskyddskontorets ärende- och tillsynsregister

Värmepump

Installatör Installatör ansluten till branschorganisation: SVEP VET Nej

Stationeringsort Telefon/mobil

Värmepumpens fabrikat Köldmedium, mängd

Typ Köldmedium, typ

Uteffekt kW Värmepumpern är P-märkt Ja Nej

Utformning

Direktförångning Ja Nej

Kollektorn typgodkänd Ja Nej

Material i kollektorn

Bergvärme Borrentreprenör Borrentreprenör ansluten till branschorganisation: Geotec Avanti Nej

Stationeringsort Telefon/mobil

Antal borrhål Borrhålsdjup, m Avstånd till tomtgräns, m

Jordvärme Kollektorns längd, m Markbeskaffenhet

Annan värmekälla, nämligen:

Vänd på blanketten för att fylla i resten och se vad som ska bifogas anmälan/ansökan!

Köldbärarvätska

Tillsatsämne i köldbärarvätskan, handelsnamn Mängd tillsatsämne, l eller kg Procentuell inblandning i vatten

Tillsatsämnets sammansättning

Enligt bifogat produkt- och varuinformationsblad Analysprotokoll

Köldbärarvätskan består av följande ämnen och tillsatser:

Förteckning över närliggande vattentäkter. Ägarna ska informeras om den planera-de värmepumpsanläggningen. (inom 100 m från den planerade värmepumpanläggningen. I tättbebyggt område med kommunalt VA räcker det att gränsgrannarnas dricksvattenbrunnar listas.) Fastighetsbeteckning Fastighetens ägare Grävd eller borrad brunn Avstånd,meter

Förteckning över näraliggande avloppsanläggningar (infiltration, markbädd, stenkis-ta etc.) (inom 100 m från den planerade värmepumpanläggningen.) Fastighetsbeteckning Fastighetens ägare Typ av anläggning Avstånd, meter

Underskrift Ort och datum Underskrift

Bilagor Med anmälan/ansökan ska följande bilagor lämnas:

• Situationsplan utvisande byggnader, borrhål eller kollektor, värmepumpens placering,tomtgränser, vägar, vattendrag, näraliggande vattentäkter och avloppsanläggningar enligt ovan.

• Varuinformationsblad för köldbärarvätska, om dess sammansättning inte redovisats på blanketteneller annat sätt.

• Kopia av överenskommelse med annan markägare om del av anläggning förläggs på annansmark eller om bergvärmehål borras närmare än 10 m från grannens tomtgräns och om hålet integradborras så att skyddsavståndet innehålls.

• För anläggning inom skyddsområde för grundvattentäkt lämnas också underskrivetinformationsblad ”Att tänka på – vid installation av bergvärme inom skyddsområde förvattentäkt”. Innan underskrift, kontrollera med installatör och brunnsborrare att samtligaförsiktighetsåtgärder kommer att vidtas.

Information till entreprenörer BILAGA 5

Detta informationsblad riktar sig till entreprenörer.

Det är dessutom lämpligt att även till entreprenören skicka med de informationsblad som finns i bilaga 1 (information till sökanden)

Bilaga 5 Information till entreprenörer

Information Värmepumpar

Det råder minst anmälningsplikt för anläggning som utnyttjar grundvatten, ytvatten, berg eller mark som värmekälla .

Vi vill göra er uppmärksamma på att den fastig-hetsägare som skall installera värmepump som utnyttjar grundvatten, ytvatten eller mark, s.k. berg-, vatten- eller jordvärmepump är skyldig att anmäla detta till kommunens miljönämnd eller motsvarande innan anläggningen inrättas. Anmälan sker enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmä-lan skall ske i god tid dvs. minst 6 veckor innan beräknad installation.

OBS! Om värmepumpen anläggs innan anmälan gjorts, så är Miljökon-toret skyldig att informera åklagare om detta för misstanke om brott mot mil-jöbalken. Om värmepumpens uteffekt är mer än 100 kW kan då nämnden även besluta att ta ut miljösanktions-avgift om 25 000 kr!

Krav som för närvarande ställs vid anmälan av värmepump:

• För att få inrätta värmepumpsanläggning skall minstaavstånd till närmsta vattentäkt vara 20 m. Mellan 20-100 m till närmsta vattentäkt kräver Miljönämndenatt sådan teknik används att maximalt 5 l köldbärar-vätska kan läcka ut.

• Hål för bergvärmeanläggning bör inte borras närmareän 10 m från fastighetsgräns utan skriftligt godkän-nande från den berörda grannen, alternativt att håletgradborras in mot den egna fastigheten så att skydds-avståndet innehålls i hålets centrum.

• Sökanden skall bland annat bifoga en skalenlig situa-tionsplan med dricksvattenbrunnar inom 100 m frånplanerad borrplats och värmepumpens läge utritat,redovisning av köldbärarvätskans innehåll och typ avköldmedium. För mer information om vad som krävsi anmälan hänvisas till den anmälningsblankett somkommunens miljökontor (eller motsvarande) tillhan-dahåller.

Det råder idag uppgiftsskyldighet enligt lag för anlägg-ning av vattenbrunnar (SFS 1975 : 424) och energi-brunnar (SFS 1985 : 245) i Sverige. Detta innebär att kopia av brunnsprotokoll skall insändas till brunnsar-kivet, SGU.

Vi är tacksamma om ni upplyser köparen om anmäl-ningsplikten. Vill ni dessutom ge era kunder den servicen att tillhandahålla anmälningsblanketter och informa-tionsblad så kan ni beställa fl er ex av dessa från kom-munens miljökontor.

Information till entreprenörer

Information Värmepumpar

Följande informationsblad fi nns:Följande informationsblad finns:• Anmäl värmepumpen• Anmäl värmepumpen

• Att tänka på vid installation av jordvärme• Att tänka på vid installation av jordvärme• Att tänka på vid installation av jordvärme• Att tänka på vid installation av bergvärme• Att tänka på vid installation av bergvärme

• Att tänka på vid installation av ytvattenvärme• Skyddsföreskrifter vid installation av bergvärme• Skyddsföreskrifter vid installation av bergvärme

inom vattenskyddsområdeinom vattenskyddsområde

Info

rmations

bla

det

är

fram

tage

t av

Milj

ösa

mve

rkan

Vä

stra

Göta

land

20

03

. w

ww

.vgr

egi

on.

se/m

iljo/

milj

osa

mve

rkan

Exempel på hur en remiss kan se ut. BILAGA 6

TELEFAX Datum:

Till: Faxnummer: Kartexpeditionen, VA-verket 031 - 13 78 31 Comcarta AB 031 - 711 29 87 Kartexpeditionen, Göteborg Energi 031 - 62 61 89

Från:

Här kommer adresser och fastighetsbeteckningar till de som hos Miljöförvalt-ningen har ansökt om att få borra efter bergvärme. HL = Handläggarens initialer. Markera i yttrandekolumnen om Ni har några invändningar och faxa tillbaka det här bladet till Närmiljöavdelningen faxnr: 031-61 26 24 senast 2002-10-04

HL Fastighetsbet. Adress Borrdjup Yttrande

Bilaga 6 Exempel på hur en remiss kan se ut

Exempel på beslut som medger installation av värmepump BILAGA 7

NärmiljöavdelningenDatum: <!datum> Diarienr: <!dnr>

Tillstånd Värmepumpanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvat-ten eller grundvatten

Fastighet:

Ni har ansökt om tillstånd enligt 6 § lokala föreskrifter om miljöfarliga verk-samheter och hälsoskydd för Göteborgs kommun att inrätta en anläggning för utvinning av värme.

Beslut Miljönämnden har beviljat er ansökan under förutsättning:

att bifogade villkor följs. att Göteborg Energi och Comcarta kontaktas för utsättning av ledningarna.

Anläggningen måste påbörjas inom två år och avslutas inom fem år för att det-ta tillstånd skall gälla.

Bedömning Miljöförvaltningen har inhämtat yttrande i ärendet från Stadsbyggnadskonto-ret, Va-verket, Comcarta (Telias ledningar), Telia tunnlar och Göteborg Ener-gi. Det finns ledningar där ni tänker borra och Göteborgs Energi telefon 031- 62 62 19 samt Comcarta telefon 020-53 10 00 skall kontaktas för utsättning av ledningarna. Miljöförvaltningen har gjort bedömningen att närboende ej behöver höras i ärendet.

Enligt ansökan har området kommunalt vatten och avlopp.

På Miljönämndens vägnar

<!handläggare> Miljöinspektör E-post

Bilaga: Villkor

Bilaga 7 Exempel på beslut som medger installation av värmepump

Meddelande till åklagare BILAGA 8

Åklagarmyndigheten i Göteborg

Box 2565

403 17 Göteborg

Meddelande till åklagare

Verksamhetsutövare

Företag/person som anmälan avser:

Adress:

Postadress:

Besöksadress:

Ort:

Fastighetsbeteckning:

Organisations-/personnummer:

Eventuell SNI-kod:

Telefon:

Telefax:

Kommun där verksamhet bedrivs:

Fysisk person ansvarig för verksam-heten (om jur person):

Befattning:

Företagets normala verksamhet

Verksamhetens art:

Gällande tillstånd

Rättslig reglering av verksamheten:

Tillstånd till företagets verksamhet som anmälan avser har meddelats av:

Tillståndets omfattning:

Beslutsdatum:

Bilaga 8 Meddelande till åklagare sid 1 (3)

Avvikelse/åtgärd som föranleder anmälan

Förutsättning för verksamheten från vilken avvikelse skett

Författningsbestämmelse som enligt Länsstyrelsens uppfattning är lämplig

Vidare information

Kontaktperson på Länsstyrelsen:

Tel:

Fax:

E-post: @

I handläggningen av detta ärende har förutom undertecknade även deltagit

Bilaga

PM

Kopia till

Bilaga 8 Meddelande till åklagare sid 2 (3)

PM – Misstanke om miljöbrott vid , kommun

Hur kommunen uppmärksammades på avvikelsen

Beskrivning av det misstänkta miljöbrottet

Datum/tidsperiod för det misstänkta miljöbrottet

Miljökonsekvenser av överskridandet

Bilagor

(Kopior av relevanta beslut, rapporter etc.)

Bilaga 8 Meddelande till åklagare sid 3 (3)

Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregio-nen, Kommunförbunden i länet, kommunernas miljökontor

Adress Miljösekretariatet Västra Götalandsregionen Box 1726 501 17 BorDs Tel 033-17 48 00

Hemsida www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan

Projektledare Lasse Lind Tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com