VAD ÄR VETENSKAP?

• En föreläsning om vetenskapens hur, vad och varför.

VAD?

• Söka efter sanning.• Finna lösningar på problem.• Exempel: ökar risken för hjärntumörer vid

flitigt användande av mobiltelefon?• Är kapitalismen den bästa ekonomiska

modellen?

HUR?

• Det finns många olika vetenskapliga metoder.• De har dock alla några saker gemensamt:• Strävan efter sanning.• Positivismen: söker efter objektiv kunskap och

hårda fakta.• Källor till kunskap: empiri (iakttagelser) och logik.• Naturvetenskapen använder sig av denna metod.

HERMENEUTIK

• Betyder tolkningslära.• Förutom empiri och logik används

introspektion och inlevelseförmåga.• Relativism och subjektivism betraktas som

nödvändiga för att få en djupare förståelse.Humanvetenskaperna använder sig av denna

metod.

VARFÖR?

• Varför positivism? Ger objektiva svar på konkreta frågor, exempelvis: hållfasthetslära.

• Varför hermeneutik? Ger en djupare förståelse av fenomen som litteratur, konst och psykologi.

KOMBINATION

• Ofta behövs både positivism och hermeneutik för att nå fram till en kvalificerad lösning på ett problem.

• Exempel: psykisk ohälsa behandlas idag både med läkemedel (resultat av positivistisk forskning) samt terapi (resultat av hermeneutisk forskning).

KONSTEN ATT DRA SLUTSATSER

• Den induktiva metoden: från premisser till slutsats (från enskilda fall till allmän regel.)

• Exempel: ett nytt läkemedel har testats på 100 försökspersoner, ingen av dem upplevde några biverkningar, alltså kan vi dra slutsatsen att läkemedlet inte har några biverkningar.

• Den deduktiva metoden: från allmän regel till enskilda fall.

• Exempel: alla människor är dödliga.• Jag är en människa.• Alltså är jag dödlig.

• Reliabilitet: tillförlitlighet.• Exempel: en enkät om skolmaten på VRG. För

att enkätsvaren ska vara tillförlitliga krävs att majoriteten av elever har svarat och att frågorna ställdes på exakt samma sätt till alla elever. För att kunna jämföra med föregående års enkäter måste de vara utformade på exakt samma sätt.

• Validitet: innebär att man undersöker det som man ville undersöka och ingenting annat.

• Exempel: på 1800-talet undersöktes människors intelligens genom att mäta omkretsen på deras skallar. Alla skallar mättes på exakt samma sätt och undersökningen hade därför hög reliabilitet. Dock vet vi ju idag att skallens omkrets och intelligens inte har någonting med varandra att göra. Alltså hade undersökningen ingen som helst validitet.

VETENSKAPSTEORI

Karl Popper (1902-1994)Utvecklade metoden falsifikationism:En vetenskaplig teori är öppen för motbevis, den är

falsifierbar. En hypotes bör därför utsättas för hårda test.Om teorin överlever dessa hårda test kan vi acceptera

den som sann tills vidare.Vår nuvarande världsbild är bara summan av våra

ännu inte falsifierade hypoteser.

• Thomas Kuhn (1922-1996)• Paradigmteorin: en deskriptiv (ej normativ)

teori om hur vetenskap går till.• Menade att det finns två myter kring forskning:

den ena är att ny forskning bygger på och vidareutvecklar äldre forskning.

• Den andra myten är att forskare är fantasifulla och kreativa människor.

• Kuhn menade istället att forskare oftast bara följer redan upptrampade spår på ett okritiskt och trångsynt sätt. Den vetenskapliga metod som gäller för stunden är deras religion.

• Stora vetenskapliga genombrott bygger inte på gamla utan omkullkastar istället det gamla synsättet och ersätter det med ett nytt.

• Paradigm: världsbild. Fyra komponenter: • Naturlagar som tas för givna på ett okritiskt

sätt.• Axiom (ej bevisade grundantaganden).• Värderingar som delas av alla forskare i

paradigmet.• Typexempel på hur man löser problem.

• Paradigmskifte: inträffar när nya upptäckter görs som omkullkastar hela paradigmet.

• Föregås av revolutionär vetenskap dvs ett ifrågasättande av det man hittills tagit för givet.

• Ett nytt paradigm uppstår sås småningom och en ny fas av normalvetenskap uppstår.

2000-TALETS SYN PÅ SANNING

• Idag är kunskapsteoretiker världen över överens om följande definition av sanning:

• Sanning är det som vi kommer överens om ska vara sant.

• Exempel: i Sverige är majoriteten av befolkningen överens om att demokrati är den bästa formen av samhällsstruktur. De flesta av oss ser det som någonting självklart.

ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT.

• Tänk själv.• Tänk kritiskt.• Ifrågasätt det skenbart självklara.• Var källkritisk.• Ställ ofta frågorna: är det här sant? Vem är det som påstår att det är

sant? Vilka tjänar på att få dig att tro att det här är sant?• Om framtiden kan vi ingenting veta, vi kan endast veta något om igår

och idag.• Vetenskap är ingenting annat än kvalificerade gissningar.• Var kritisk och ifrågasättande gentemot auktoriteter och experter.

De är också människor som tjänar på att försanthålla vissa saker och förneka andra.

• VETENSKAP ÄR VÅR TIDS RELIGION MED MER ELLER MINDRE FANATISKA FÖLJESLAGARE.

• DOGMATISM ÄR LIKA FARLIGT I VETENSKAPLIGA SAMMANHANG SOM I RELIGION.