Okontrollerad fukt är grund-orsaken till många problem ivåra byggnader. Med den kun-skap vi har idag är det väl inteett alltför kontroversiellt påstå-ende. Men vad är det egentligensom händer?

Fukten kan starta kemiska reaktioner ibyggnadsmaterial, antingen i materialetsom sådant eller i kontaktytorna mellantvå till flera material. Problemen i Dalen-området är ett exempel på det första ochAstrid Lindgrens sjukhus är exempel pådet sistnämnda.

Förutom kemiska reaktioner kan fuk-ten även starta mikrobiell tillväxt. Dennatillväxt kan resultera i effekter som på-växt av bakterier, mögel och rötskade-svampar.

Hammarby Sjöstad är nutida exempelnär något går snett i byggprocessen medresulterande massiva mögelangrepp, tilloch med före inflyttning!

Potentiella ”farlighet”Allt detta har gjort att man inom fastig-hetsägarsektorn är väl medvetna om fuk-tens potentiella ”farlighet”. Detta har in-neburit att det finns ett stort behov attkunna torka bort fukten från byggnads-konstruktioner. Behovet är så stort att viidag ett har ett stort antal aktörer på dentypen av marknad, exempel är Munters,Anticimex och Ocab för att inte glömmaalla dessa fåmansföretag som konkurrerarpå dessa typer av uppdrag.

Om avfuktaren gjort ett bra jobb, dvsfått ner fukthalten i materialet till nivåersom inte kan orsaka mikrobiell tillväxt el-ler kemiska reaktioner är det tyvärr så attden allmänna uppfattningen är den att nuär det bra! Det finns en vanlig föreställ-ning att när fukten försvinner, så försvin-ner också alla eventuella problem. Manglömmer eller hoppas på att det inte harhänt något som är irreversibelt (inte kanåtergå, oåterkalleligt).

Just den här typen av frågeställning be-handlades på ett nordiskt VetenskapligtSeminarium anordnat av Folkhälsoinsti-tutet i februari 1996. Samtliga arbetsgrup-per var överens om att gamla uttorkadefuktskador kan medföra hälsoproblem.Därför ska sådant material saneras. Sådaninformation har tyvärr inte nått ut till all-

mänheten och kunnat bli en vedertagenåtgärd.

De rätta verktygen saknasOrsaken till detta är man saknat de rättaverktygen för att kunna se om materialetär oåterkalleligt fuktskadat. Det saknaskunskap om vilka kemiska ämnen det ärsom gör att man får hälsoproblem i fukti-ga byggnader. Man har letat efter fuktrela-terade produkter i byggnadsmaterialen,såsom förtvålat lim, mögel, ammoniakmed mera.

I samband med detta har man använtföråldrade analysmetoder när det gällermikrobiell förekomst och enbart använtsig av odlingsmetoder (CFU) när mansökt efter mögelförekomst.

Eftersom de flesta mögel- och bakte-riesläkten dör efter ett till två år i torka såkan man inte upptäcka de döda organis-merna som blir kvar efter att man torkat utkonstruktionen, alternativt använt ett ef-fektivt sprutmedel.

Resultatet av sådana uppföljningsana-lyser har lett fram till en tyvärr alltförförhärskande felaktig slutsats, nämligen

50 Bygg & teknik 5/02

Vad gömmer sig itorra fuktskador?

Artikelförfattare är fil dr Bengt Wessén vid Pagasus lab,

Uppsala. Mögel i gipssvägg.

den att mögel och bakterier försvinnerom man torkar eller sprutar. Den slutsat-sen är så fel den kan bli! Den biomassasom har vuxit fram, bildats, kan inte ”för-svinna” av sig självt, den kan inte ”gåupp i rök”. I stället blir den kvar och kanemittera biologiskt bildade produkter un-der tiotals år.

Pegasus lab analyserar cirka 10 000analyser årligen. Vi har som målsättningatt försöka få en bra dialog med våra kun-der så att de ska få en nytta av att analyse-ra de finner i sina hus. I samband meddessa dialoger har vi fått ett bra informa-tionsflöde om fukthistorik och klagomålpå ohälsa. Det är inte ovanligt att gamlafuktskador som dateras tio år eller längre

tillbaks i tiden fortfarande ger upphov tilldålig luftkvalitet.

Analys av problembyggnaderMed detta som bakgrund gjorde vi enanalys av cirka 420 problembyggnader iSverige, med en geografisk spridning frånLuleå i norr till Malmö i söder och Göte-borg i väster till Stockholm i öster.

I dessa problembyggnader klagade manpå:❍ Lukt❍ Onormal trötthet❍ Irriterade slemhinnor❍ Torrluft.

Närmare 900 materialprov analysera-des med avseende på fukt, lukt, levande

och död mikrobiell biomassa. Det visadesig att i 270 byggnader fanns det pågåen-de fuktskador som kunde källidentifierasmed hjälp av fuktmätningsinstrument.

I övriga 150 byggnader hade fukten för-svunnit och källan till ”gamla” fuktskadankunde inte identifieras med ett fuktinstru-ment. Det gick heller inte att finna vilkamaterial som var skadade med hjälp avluktbedömningar, endast 21 byggnaderhade material med typisk mögellukt.

Genom våra analysmetoder kunde vimed lätthet påvisa vilka materialprov somvar oåterkalleligt skadat av mögel ochbakterier. Därigenom kunde fastighets-ägarna få ett bra underlag för att kunnasanera på bäst möjliga sätt. ■

51Bygg & teknik 5/02

Odlingsplatta. Döda plus levande mikrobiell biomassa.