vad har genus och jämställdhet med säkerhet att göra?/lena abrahamsson... · 2009. 6. 21. ·...

Vad har genus och jämställdhet med säkerhet

att göra?

Lena AbrahamssonProfessor i arbetsvetenskap

Institutionen för arbetsvetenskapLuleå tekniska universitet, 97187 Luleå

[email protected] 21 07

Säkerhet – en fråga om företagskultur, 10 juni 2009

mailto:[email protected]

Lena Abrahamsson, Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Säkerhet – en fråga om företagskultur

Arbetsplatskultur och genus i gruvbranschen

arbetssäkerhetteknikutvecklingkompetenskravlärandeyrkesidentitetjämställdhet

Foto LKAB



Exempel från studierUtbildning i arbets-säkerhet

kolgruvor, Wollongong, New South Wales, Australia 2001-2002, tillsammans med Margaret Somerville

Teknik och arbetsmiljö-förändringar

LKAB, järnmalm, Kiruna2005, tillsammans med Jan Johansson

Ett interaktivt förändrings-projekt om säkerhet och jämställdhet

LKAB Division Mining2005-2008, tillsammans med EiraAndersson

Förstudie inför etablering av en ny järnmalmsgruva

Northlands Resources, Pajala2007-2008

”Future Mining”2008-2009, tillsammans med Jan Johansson och Bo Johansson



Det moderna gruvarbetet och manlighet

Arbetet och arbetsplatserna är manliga på ett konkret sätt

96 % av gruvarbetarna är män 90 % av alla anställda på företaget är män siffror som varit stabila de senaste 30-40 åren

Gruvans arbetsplatser och arbetsplatskultur är ocksåmanliga på ett symboliskt sätt

arbetet, yrket och kulturen har starka symboliska kopplingar till manlighetövertydliga uttryck av en speciell form av manlighet (“macho”?)

nästan svårt att ta på allvar och analysera …manlighet och teknik

Därför behövs genusperspektiv i analysernagruvbranschen är till stora delar en värld för män som även när den förändras och interagerar med omgivningen i hög grad handlar om män och manlighet



Vad är genus?

Sociala och kulturella konstruktioner



Starka kopplingar mellan genus och arbete, kompetens, identitet …

Speciellt starkt på könshomogena arbetsplatser?känslomässiga band, likhetssträvan och identifikation

kan vara maktstrategier eller en underordnad frizon, arbetarklass

en sammanblandning och förväxling av kompetens och könMen finns även i andra organisationer (50-50)

där kön är viktigt (stereotypa kollektiva ”könsegenskaper”)där kön är en organisationsprincip (könsuppdelning)

Gör det svårt att ändra i organisationermånga återställare på grund av att kön får spela stor roll

Kopplingarna blir synliga när det sker förändringarny teknik, nya kunskapskrav, nya säkerhets- och kvalitetskrav, nya organisationsformer …förändringar som på olika sätt kräver att individen lär sig något nytt



Kolgruvor och manlighet – den lokala gruvarbetarmanligheten

Delar samma bild av vad en riktig gruvarbetare är

han är man och arbetar under jord, nära berget, med “manuella” (och farliga) arbetsuppgifteryrkesskicklighet, gruvkänsla, stolthet, kamratskap, produktionskrav…djärv, tävlingsinriktad, fixaren, grabbig, skojigmen också … grupptryck, förlöjliganden, hån, hacka ned på alla uttryck av svaghet (omanlighet), inte använda skyddsutrustning eller följa säkerhetsregler, inte be om hjälp, istället hålla skenet uppe, hålla masken, ta genvägar och risker?

Hjälteberättelser och ”macho-manlighet”?

den gamla gruvarbetarmanlighetenockså en del av den lokala rådande manligheten i gruvanden ”kollektiva” manligheten



Gruvarbete och manligheter

Bakom detta finns ett brett spektrum av olika uttryck av manligheter

olika sätt på jobbet och utanför gruvanmajoriteten av gruvarbetarna följer inte normerna kring “macho-manligheten”

men de finns i “närheten”, passiv medlem/stödmedlemfår fördelar trots att de inte tar riskerna med att vara i frontlinjen

Men alla är med bevarar och skyddar den gamla bilden av gruvarbetet …?

historien, mystiken, det oförutsägbara och det farliga i gruvarbetet”avsaknaden” av teknik är viktigt

hellre riktigt tunga och gammeldags verktyg?kan bli en sorts ”teknikrädsla”

distansering till ny teknik hos männenen ”femininisering” av automatisering, datorisering och robotisering

… och därmed även den gamla manlighetsbilden

Foto LKAB



Kolgruvor och arbetssäkerhet

Kolgruvor har många extremt farliga arbetsplatser

hög olycksfallsfrekvens – svårt att fåned siffrornamånga arbetsskador, förslitningsskador, sjukdomar och ohälsa

”Den sista bastionen av manlighet i samhället”

kolgruvorna kända för att vara det mest macho i ett macho-land

Och en kultur där man hellre tar genvägar än följer säkerhetsregler

hoppar över säkerhetsregler, medvetet risktagandekonkurrens och tävling mellan arbetarna och mellan olika arbetslag



Kolgruvor och arbetssäkerhet – “Det är idiotiskt att vara macho”

En kultur som arbetsgivarna fostrat eller åtminstone sett mellan fingrarna?

eftersom det gav lönsamhet och produktivitetmen nu börjar kostnaderna för ohälsan överstiga vinsterna …

Gruvledningen: ”macho-manlighet – ett hinder för kvalitet och säkerhet?”

inne i organisationen skapar macho-manlighetens attityder problem och hinder?

att öka arbetssäkerheten, att implementera nya säkerhetssystem

praktiska problem att lära ut säkerhet och att fågruvarbetarna att följa regler och instruktioner kring arbetssäkerhet

det är skillnad på vad som lärs ut, vad som lärs in och vad som görs

De senaste åren: förändrade attityder kring arbetssäkerhet

både hos företagsledning och arbetaremen det är segt, det släpar efter …



Underjordsbrytning vid LKAB:s gruva i Kiruna

Skivrasbrytningtillredning

gör parallella orter in i malmkroppen

brytningspränger ut malmen nerifrån

Arbetsmomentborrning, laddning, skjutninglastning, transport, tömning tappning, tågtransport, krossning skippåfyllnad, uppfordring

Foto LKAB



From hard rock to remote control1957 – hårt fysiskt och farligt arbete i en extremt dålig arbetsmiljö

tungt manuellt arbete, en nära relation mellan arbetaren och berget måste kunna ”läsa berget”arbetet var dock standardiserat (behövde inte själv lista ut hur man skulle göra)enkönade arbetsplatser (bara män)

1969 – fortfarande fysiskt tungt arbete faran från berget kvarstårmer tungt borrarbete, på kortade tidviss förbättring tack vara minskad manuell lastningde gamla kunskapskraven försvinner, pga. än mer standardiserade arbetsrutinernågra få enstaka kvinnor – på dispens

1985 – gruvarbetet har fått en helt annan karaktärarbetsmiljön är inte bra, men mycket mycket bättreluftkonditionerade kontrollrumän mer standardiserade arbetsrutinerstora delar av processerna har automatiserats eller fjärrstyrs

automatiserade tåg, fjärrstyrda lastmaskiner styrs från centraliserade kontrollrum under jordfortfarande bara några få enstaka kvinnor (2-3%)

2005 – en flytt upp till sjunde våningen i kontorshusetännu bättre arbetsmiljö nere i gruvan, buller, vibrationer, farliga gaser, tunga lyft mm är nästan bortagraden av automatisering har ökat och än fler arbetsuppgifter fjärrstyrs

vissa av arbetena utförs från en ny produktionscentral på sjunde våningenen ren och trevlig miljö med panoramautsikt över staden och fjället, bara enstaka besök nere hos maskinerna nere i gruvan

fortfarande bara några få enstaka kvinnor (4%)



Från underjordsarbete till sjunde våningen – 50 år av förändringar

Länge innebar underjordsarbeteten nära relation mellan arbetaren och berget ett fysiskt hårt och farligt manuellt arbete under svåra förhållanden en viss typ av arbetsplatskultur – med starka drag av ”macho-manlighet”?

Steg för steg har nya villkor för gruvarbete skapatskontinuerlig investering i teknikutveckling för att öka kapaciteten i gruvan, öka produktiviteten, öka kvaliteten mm mellan arbetaren och berget är det alltid en maskin

men maskinen blir större och större, avståndet ökarkontakten med berget minskar

graden av automation ökar, fler och fler arbetsuppgifter blir fjärrstyrdamänniskans roll i tekniksystemet ändras

En transformering från bergnära underjordsarbete till fjärrstyrning och övervakning, i vissa fall från marknivån

idag arbetar gruvarbetare på sjunde våningen i kontorshuset vid gruvan i Kiruna



From grounded skills to sky qualifications

Nya typer av arbetsuppgifter kräver nya typer av kompetenser

“hantverkskompetenser” försvinner självständighet, manuella färdigheter, förmågan att läsa berget (“bergöga”)

Motstridiga tendenseruppkvalificering

mer abstrakta, tekniska och teoretiska kunskaperöverblick, helhetssyn, processkunskaper, teamarbete

nedkvalificeringfragmenterade, uppdelade arbetende gamla tysta kunskaperna datoriserasarbetena verkar lättare när mystiken kring jobbet försvinner

när de flyttas från den besvärliga miljön

omkvalificeringny typ av tysta kunskaper, förmåga att köra med joystick via en monitor



Effekter på arbetsplatskultur och identiteter?

Gamla attityder utmanas avny teknik i produktionennya organisationsformernya typer av arbetsuppgifternya kvalifikationskravhögre kvalitets- och säkerhetskrav, ny säkerhetspolicyökade krav på jämställdhet (och fler kvinnor i gruvan)

Människor anpassar sig (omedvetet?) till de nya kraven

i framtiden kommer det vara en annan sorts personer som företaget rekryterar

Nya arbetsidentiteter och nya manligheter

men det är inte en enkel och rak process – och inte utan motstånd …

Foto LKAB



Manlighet som släpar efter?

Arbetsplatskulturen är segkan vara ”gammaldags”, baserad på den gamla typen av gruvarbete, gamla kompetenskrav, gamla informella normerde gamla symbolerna, berättelserna och bilderna finns kvaräven yrkesidentiteten “släpar efter”den gamla kulturen är fortfarande viktig för lärande/inskolning?

Den lokala manligheten är rotad i den gamla typen av gruvarbete/identitet

detta gör arbetsplatskulturen segare och yrkesidentitetens eftersläpning längre

Männen uppvisar tveksamhet till

ny teknik? arbetssäkerhet?”jämställdhet”?

vill inte ha fler kvinnor i gruvan?

Foto LKAB



Även tendenser till förändring

Det finns inte längre någon plats eller funktion för ”det gamla”

en ny typ av gruvarbetaridentitet växer framNya manligheter (och kvinnligheter) samsas med de gamla bortdragande

den moderne mannen, omsorg, helhetssynhand i hand med företagets fokus påarbetssäkerhet och kvalitet

Förändringarna i manligheterna nödvändiga för att lyckas förändra organisationen

hanterar de motstridiga budskapen i manlighet och arbetssäkerhet

De nya manligheterna lika manlig som de gamla – men annorlunda

Foto LKAB



Ett interaktivt projektarbete ”Framtidens gruvkultur” under 2006-2008 vid Division Mining, LKAB

tillsammans med forskarna från Luleå tekniska universitettvå projektgrupper (gruvarbetare), en i Kiruna och en i Malmberget, 15 personer i varje, blandat kvinnor och mänworkshops med diskussioner, teambuildning, studiebesök, intervjuer, enkätundersökning, föreläsningar, möten och arbeta fram diskussionsmaterial

Förväntat resultat: en plattform för förändring och ny kunskapmedvetenhet om problem och möjligheter i gruvorganisationen

kring arbetsmiljö, säkerhet och jämställdhet

start av förändringsprocess vid LKABsynliggörande av attityder kring säkerhet och genusundersökning av arbetsplatskulturerförslag på förbättringar om framtidens gruvarbete

måleffektivare säkerhetsarbete, ökad säkerhet, bättre arbetsmiljöarbete, arbetsplatser och kultur som tilltalar både män och kvinnor

Arbetsplatskultur, säkerhet och genus i gruvbranschen Ett forskningsprojekt (2005 –2009) vid Industriell produktionsmiljö, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet (Lena Abrahamsson och Eira Andersson)



Exempel på teman i grupparbetet i ”Framtidens gruvkultur”

Hur sker arbetet i dagens gruvindustri?organisationsstruktur, arbetsuppgifter, teknikutveckling

Historier från förr, hur är det idag?hur påverkas dagens gruvarbete av myter, historien och den gamla arbetsplatskulturen?

Arbetsplatskulturen, vad är en riktig gruvarbetare?gruvkultur, attityder på arbetsplatsen, formella och informella regleryrkesidentitet, kan man prata om en ”machokultur”?

Säkerhet och risker, velour eller macho?säkerhetsarbete, varför risktagande? rädsla och oro, ”mental skyddsutrustning”hur går ekvationen kring ökat säkerhetstänkande och ”machokultur” ihop?hur kan vi förbättra arbetsmiljön och säkerhet i gruvan?

Kompetens, vem har bergöga?kunskap och erfarenhet, kompetens, synlig och osynlig

Framtidens gruvarbete, utveckling och förändring?vilka krav ställs på framtidens gruvarbetare?ny teknik, nya metoder och ny kulturvad är bra i dag, vad kan förändras?varför jämställdhet, hinder och möjligheter?



LKAB:s interna tidning Veckobladet, nr 20, 2007

vad har genus och jämställdhet med säkerhet att göra?/lena abrahamsson... · 2009. 6. 21. ·...

Documents