välkomna till sfog-veckan i jönköping mb nr2... · referat vintermötet 2015 15 vi vill hjälpa...

Välkomna till SFOG-veckan i Jönköping

Kursledning: Lovisa Bergengren, Hanna Östling.

Kurstid: 5 - 7 oktober (mån-ons) 2015.

Kursort: Kvinnokliniken, Örebro Universitetssjukhus

Avsedd för: ST-läkare med högst 1 års tjänstgöring inom gynekologi – obstetrik. Tjänstgöringsmånader vid kursstart anges i kursansökan.

Program: Grundläggande kunskap med tonvikt på akuta och/eller vanliga tillstånd inom gynekologi och obstetrik. Patientsäkerhet. Stor vikt läggs vid falldiskussioner och praktiska övningar.

Examination: Deltagande i praktiska moment och skriftlig examination krävs för godkänd kurs.

Mål: Efter genomgången kurs ska deltagarna ha god kännedom om i första hand akuta gynekologiska och obstetriska tillstånd som en grund för att förbereda och utveckla lärandet vid självständigt jourarbete.

ST-mål: Delar av mål 1-3, 6, 11.

Kursavgift: 5000 SEK exklusive moms.

Information och anmälningsformulär: http://www.regionorebrolan.se/uso/utbildning/abckurs2015

Sista anmälningsdag: 23 augusti 2015. Löpande antagningsbesked. Avanmälan senare än 2 veckor efter antagningsbesked debiteras full kursavgift.

Kontaktperson: Elisabeth Peippo, Universitetssjukhuset Örebro. E-post: [email protected] Tel: 019-602 37 34.

Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset i Örebroinbjuder till

ABC-kurs i gynekologi och obstetrik

MB 2-15 omslag 56-10-03 18.04 Sidan 1

MEDLEMSBLADET 2/ 15 1

Vad är det för likheter mellan SFOGsordförande och Amerikas president?Jo, båda väljs långt innan de tillträder.Det är den enda likheten.

En annan konsekvens av detta förhål-lande är dock att SFOGs ordförandeavgår mer än åtta månader innan hen fåransvarsfrihet. Det har i och för sig intevarit något problem hittills utom attHarald Almström nu måste skriva verk-samhetsberättelsen för hela 2014 till års-mötet i slutet av augusti 2015 fast hankanske borde få vila sig efter ordförande-uppdraget. Det samma kommer jag attbehöva göra 2017. Det kan också varasvårt för er medlemmar att minnas vadsom hände mer än trekvarts år tidigare,liksom att beslut fattade för länge sedanfortsätter att verkställas utan att reviso-rerna får tillfälle att utöva insyn enligt sittuppdrag.

Det har gått många år sedan vi läm-nade brutet räkenskapsår för att övergå

till det mycket mera praktiska och eko-nomisk/juridiskt enklare, att räkenskaps-år och kalenderår sammanfaller. Men viändrade inte tidpunkt för årsmöte ochval av ny styrelse.

Är det möjligt att flytta årsmötet tillen tidpunkt närmare nyår? Kan mantänka sig att ha årsmöte vid vintermötetistället för under SFOG-veckan? Dettaär inte något skarpt förslag från min sida,men jag vill inbjuda till reflektion ochdiskussion. Att flytta SFOG-veckan ärinte aktuellt. Det är underbart att i sen-sommaren träffas i någon trevlig stad somman annars sällan besöker.

Vi hade ett lyckat och lärorikt vinter-möte, tack Privatgynekologerna. Verk-samhetsmötet förlöpte också väl, dennagång med fokus på värdebaserad vård ochersättningssystem. När jag skriver dettastundar styrelsens strategimöte där vibland annat kommer att diskutera hur viskall genomföra vår vision att mera aktivt

I D E T TA N U M M E R

MEDLEMSBLADETAnsvarig utgivare: Anna Ackefors Tel: 0155-24 50 00Layout: Moniqa FrisellAll korrespondens ställs till föreningen:SFOG-Kansliet, Drottninggatan 55, 2 tr 111 21 StockholmTel: 08-440 01 75Susanne LundinE-post: [email protected] Internet: www.sfog.seAnnonser: Anna AckeforsE-post: [email protected] hemsidan: [email protected]

SFOGs styrelse 2014:Ordförande: Lotti HelströmKK, SödersjukhusetTel: 08-616 10 00E-post: [email protected] ordförande: Andreas HerbstVO Kvinnosjukvård, Skånes UnversitetssjukhusTel: 040-33 20 86E-post: [email protected] sekreterare: Anna-Karin LindFertilitetscentrum, CarlanderskaTel: 031-710 46 16E-post: [email protected] facklig sekreterare:Helena Kopp KallnerTel: 070-440 20 70E-post: [email protected]ästare: Bengt KarlssonKK, Sjukhuset VarbergTel: 0340-48 12 56E-post: [email protected] sekreterare: Annika StrandellKK, SU/SahlgrenskaTel: 0700-90 44 54E-post: [email protected]: Matts OlovssonKK, Akademiska sjukhuset, Uppsala111 21 Stockholm • Tel: 018-611 57 51E-post: [email protected]: Jan Brynhildsen Kvinnokliniken, Linköpings UniversitetssjukhusTel: 013-22 20 00E-post: [email protected]ör för Medlemsbladet:Anna Ackefors KK, Nyköpings lasarett Tel: 0155-24 50 00E-post: [email protected]/Webbansvarig: Lars LadforsKvinnokliniken, SU/Sahlgrenska ÖstraTel: 031-343 57 34E-post [email protected]: Anna Pohjanen Kvinnosjukvården NorrbottenSunderby sjukhusTel: 0920-28 20 00. Fax: 092-28 32 90 E-post: [email protected] Ledamot/Yngre representant: Mahsa NordqvistKK, SU/Sahlgrenska ÖstraTel: 031-343 40 00E-post: [email protected]

Tryck: Elanders ISSN 0284-8031

Ordförande har ordet

Kära medlemmar!

Kodfrågor 7SPUR-inspektioner inom obstetrik och gynekologi 8Definition av etablerat förlossningsarbete 9OGUs ordförande informerar 11Återrapport med reflexioner, första året med Bristningsregistret ”BR” 12Referat Vintermötet 2015 15Vi vill hjälpa till att få de bästa specialisterna! 19Acta - AOGS har nått 2.005! 20Utvärdering av informationsbrev inom benign gynekologisk kirurgi 21Ny avhandlingar 23Etikkurs 28BakreFornix 28

MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 1


Ordförande har ordet

styra och administrera både ST-kurseroch fortbildningskurser. Det är en spän-nande och utmanande utveckling vi harframför oss. Samtidigt fortsätter riktlin-je- och ARG-rapportarbetet i våra flitigaAR-grupper. Det är flera nya rapporter

är på gång. Inom NFOG pågår samtidigten diskussion om samordnade nordiskariktlinjer.

Och så har våren kommit tillStockholm. Idag har jag med mina barn-barn i Uppsala varit ute hela dagen och

ätit både lunch och fika på altanen i vår-solens sken. Tidigt men välkommet!

Solvarma hälsningar!Lotti Helström

Kan du tänka dig att delta i en intervjustudieom svåra händelser på förlossningen?För ett drygt år sedan skickade vi ut en enkät med frågor somhandlade som svåra, potentiellt traumatiska, händelser somdu som barnmorska/ läkare eventuellt upplevt i ditt arbete.Många besvarade vår enkät, vilket vi är mycket tacksammaför! För att kunna gå vidare och ytterligare öka förståelsenoch kunskapen om hur vi reagerar och vad vi kan behöva förstöd när vi varit med om svåra händelser i vårt arbete sombarnmorskor/läkare, söker vi nu personer som kan tänka sigatt bli intervjuade om sina erfarenheter av svåra händelser.Av praktiska skäl söker vi personer som bor i södra Sverige(Skåne, Halland, Blekinge, Småland) eller i Mälardalen.Intervjuerna planeras till hösten 2015.

Om du är intresserad och vill ha mer information får du gärnamaila [email protected]

Ansvariga för studien är:Professor Ulf Högberg, Institutionen för kvinnors och barnshälsa, Uppsala UniversitetProfessor Maria Emmelin, Institutionen för socialmedicin ochglobal hälsa, Lunds UniversitetDoktorand Åsa Wahlberg, Institutionen för kvinnors och barnshälsa, Uppsala Universitet

Nya medlemmarGyörgy Csemiczky Upplands VäsbyTahmineh Badiei Uppsala Sandra Perten Bjästa Latifa Farooq Bandhagen Josline Chidiac Trollhättan Jonas Hebbe Sollentuna Kai Beckman Knäred Matthias Lehnert Hönö Grigorios Karampas Malmö Anastasis Panaretou Västra Frölunda Rocio Montejo Vänersborg Agnes Birner Luleå Caroline Casselsjö KolmårdenAzita Mahmoudan VäxjöCecilia Allansson ArvikaJennie Wingerstran LimhamnMuna Abdullrahman KarlskronaLisa Rembeck GöteborgSofia Avenstam VäxjöIsabelle Göransson KarlstadJennie Larsudd GöteborgUlrica Mossberg SundsvallEmma Rosenberg Göteborg

Hej! Tack alla ni kollegor som engagerar er och skickar in fina bidrag till vårtMedlemsblad.

Vårhälsningar från Er redaktör Anna Ackefors.

Följande tider gäller för medlemsbladet 2015:Nr Deadline Utkommer3 4 maj vecka 234 14 september vecka 425 2 november vecka 49

Manus skickas via mail till: Redaktör Anna Ackefors

E-post: [email protected] Nyköping • 611 85 Nyköping

Telefon: 0155-24 50 00 sök via vx alt direkt 0155-24 50 80

Adressändring skall göras till:SFOG-Kansliet • Drottninggatan 55 • 111 21 Stockholm

eller [email protected]

REDAKTÖRENS RUTA

MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 3

I mitt förra "brev" i nr 5, 2014 redogjor-de jag för en del av innehållet i förslagettill nya föreskrifter för ST. Bland annatberördes hur i stort sett samtliga specia-litetsföreningar reagerat kraftigt över för-slaget att slopa extern granskning av ST.Glädjande nog tog socialstyrelsen till sigav kritiken och i det förslag som nu klub-bats finns ett krav på extern granskningvart femte år. Mycket bra! En kvalitets-säkrad ST är fundamental för att vi skakunna säkra en hög och jämn kvalitet!

Den 17 februari beslutade alltsåSocialstyrelsen att de nya föreskrifternaoch allmänna råden om läkarnas specia-liseringstjänstgöring ska träda i kraft den1 maj 2015. Det nya regelverket innehål-ler förutom skärpta krav för kvalitets-granskningen av ST också nya bestäm-melser för tredjelandsspecialister, ny specialitetsindelning med sex nya specia-liteter samt ny struktur i målbeskrivning-arna. Det är möjligt för den som så önskaratt redan nu få tillgång till en digital ver-sion av de beslutade målbeskrivningarnagenom att kontakta:[email protected].

Ett ständigt (känns det som…) pro-blem med ST har varit kravet på kurser.Behovet har överstigit tillgången på kurs-platser. SFOG arbetar nu med ett förslagsom i korthet går ut på att de 11 specia-litetsspecifika kursämnen (www.social-styrelsen.se/lakarnas-st/sokkursamnenst)

som finns specificerade av socialstyrelsenska ligga till grund för SFOG-kurser förST-läkare. Vi har för avsikt att försöka tafram ett koncept där SFOG ger kurser-na som ska tillgodose behovet.Grundtanken är att en antagen ST-läka-re ska anmälas till SFOG-kansliet somsedan, direkt efter antagning till ST pla-nerar in när den enskilde individen skagå kurserna. Detta förutsätter att vi kange kurser i ett sådant antal att alla kan fåplats på kursen vid lämplig tidpunkt. EnST-läkare och hens verksamhetschef/ST-studierektor ska alltså redan vid startenav ST kunna få en plan för när kurser skagenomgås och kursgivarna ska kunna fåen rimlig framförhållning. Naturligtviskommer föräldraledigheter, forsknings-tid, avhopp etc att medföra att det blirförskjutningar men förhoppningsviskommer vi att med tiden få ett slags "ste-ady-state" i detta. Grundtanken kan nise i den enkla skissen nedan. Observeraatt detta ännu så länge är en vision menstyrelsen och utbildningsnämnden kom-mer att jobba vidare med den.

Vi får all anledning att återkomma tilldetta framöver!

Våren närmar sig och det innebärockså att dead-line för årets specialist-examen har passerats. Vi har sett en glädjande trend med allt fler anmälda ST-läkare under senare år och vi har tan-gerat det praktisk genomförbara. Detta

innebar att vi till årets examination iGöteborg hade satt ett tak på 42 anmäl-da. När väl klockan hade passerat sistaanmälningsdag kunde vi till vår förvå-ning, glädje och vånda se att 56 personeranmält sig. All-time-high!! Tanken på attbehöva meddela 14 personer att de intekunde få plats kändes inte speciellt till-talande. Efter en massa dribbel och ihär-digt arbete av Ylva Carlsson och kolleger-na i Göteborg har vi nu kunnat ordna såatt alla kan beredas plats. Fantastiskt ochett stort tack redan nu till alla som gördetta möjligt!

Slutligen vill jag passa på att görareklam för NFOGs utbildningskonferens7-8 maj – "Nordic OBGYN training –are we good enough?" Ett gemensamtnordiskt möte om ST-utbildning därfokus denna gång ligger på utvärderingoch examination. Mötet har tre olikahuvudtemata, "Trainers need trainingtoo", "Assessment" och "Feed-back". Vihar en spännande blandning av nordiskaoch inbjudna internationella förläsareoch gott om tid för debatt och diskus-sion. Ta chansen och var med! Priset ärdessutom kraftigt subventionerat – 2000DKK för "all inclusive", dvs konferens,luncher och middag samt en hotellnatt.

Väl mött!Jan Brynhildsen


Vänner!

Brev från utbildningssekreteraren

MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 5


I samarbete med Anna Berglund, NCK, presenteras följandelathund gällande diagnos- och åtgärdskoder att använda vidvåldtäkt/sexuellt övergrepp.

DiagnoskoderSexuellt övergrepp T74.2 + Y05.9*Sårskada vagina, vulva S31.4Kontusion, yttre könsorgan S30.2Traumatisk analfissur S32.8Akut stressreaktion F43.0

*Y05.9 - Lägg till A/B i femte position: A= känd gärningsperson, B= Okänd gärningsperson

Vid återbesök för ytterligare undersökning/provtagning Z04.4

ÅtgärdskoderUndersökning efter våldtäkt/misstänkt våldtäkt AV047**Undersökning efter incest/misstänkt incest AV046**Mer omfattande undersökning efter misshandel och våld AV025**Proktoskopi UJH02Rättsintyg/annat omfattande intyg GD003**

**koder som påverkar öppenvårds-DRG

Fråga: Vilken operationskod passar bäst för en mellannålsbiop-si som utförs vaginalt med ultraljudsledning mot en misstänkttumör av okänt ursprung, där alltså en organrelaterad kod inteär tillämplig?Svar från Klassifikationscentrum: Tilläggskoden ZXC40 kananvändas även för ultraljudsledda punktioner. Kodningen blirvid punktion av en förändring i fossa Douglasi TLE20 + ZXC40,för annan lokalisation TLW99 + ZXC40.

Fråga: Vilken diagnoskod kan man använda för en patient somhar högrisk HPV men inga cellförändringar?Svar från Klassifikationscentrum: Z22.4 + B97.7.

En liten rättelse till Diagnoshandbokens femte upplaga:Sid. 134, Angående op.koden "XLW99 Annan diagnostiskundersökning på kvinnliga genitalia, inkl Hydrosonografi".

Eftersom hydrosonografi/hysterosonografi numera har enÅtgärdskod, nämligen AL005 (vilket står i Diagnoshandbokensid. 51 och sid. 139) skall denna användas istället för XLW99.Ovanstående inklusion till op.koden XLW99 skall alltså tasbort.

Kodfrågor

Till de kliniker som använder Obstetrix. Angående kodtexter i förlossningsjournalerna.

Det är i en del fall diskrepans mellan överskådlig och lättbegrip-lig kodtext i Diagnoshandboken och lämplig kodtext på för-lossningsjournalerna. Detta gäller framför allt de nya fördjup-ningskoderna för fosteravvikelser under koden O35. När manväljer en kod där, till exempel O35.8F kommer endast ordet"Diafragmabråck" på journalöversikten. Ser man bara detta kandet ju vara svårt att förstå att det gäller en fostermissbildning.Ser man det däremot i Diagnoshandboken/Diagnoslistan i data-journalen, har man rubriken till alla koder under O35 där: "Vårdpå grund av känd/misstänkt abnormitet eller skada hos fostret".Det skulle bli svåröverskådligt i diagnoslistan om man hade full-ständig text på alla underrubriker. Jag tänkte inte på denna diskrepans när jag meddelade de nya fördjupningskoderna till

Siemens. Men om ni tycker att kodtexten som kommer upp ärför kort, får ni använda "ändra text-funktionen" så att det inämnda exempel blir "Diafragmabråck hos fostret" eller"Fosterskada, diafragmabråck". Jag hoppas att ni inte tyckerdetta är en alltför stor olägenhet. Skulle ni användare allmäntönska fulltext på samtliga kodtexter kan jag be Siemens ordnadetta till kommande uppdateringar. Hör av er med synpunkteroch i så fall gärna uppgift om att det är diskuterat på er klinikoch ett önskemål från majoriteten av kollegerna.

Och så en sak om koderna för kejsarsnittsförlossning:O82-koderna gäller enkelbörd. Koder för kejsarsnitt vid fler-börd finns på O84.

HälsningarKarin [email protected]

MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 7

MEDLEMSBLADET 2/ 158

ST målbeskrivningen (SOSFS 2008:17)som trädde i kraft 2008 ställer många kravpå ST-läkare, handledare och verksam-heter och innebär obligatoriskt krav påextern granskning. Några år senare ham-nade dock SPUR-verksamheten i kris.IPULS, som då hanterade administratio-nen lades ned och Läkarförbundet blevtvungen att skapa ett nytt bolag, LipusAB (Läkarnas Institut För ProfessionellUtveckling i Sjukvården). Som en följdav den lätt kaotiska situation som upp-stod när IPULS lades ned blev ocksåSFOGs egen organisation av inspektio-nerna lidande. Vi försöker nu att råda botpå detta.

I Socialstyrelsens nya förslag till ST-föreskrifter som ska gälla från 1 maj 2015hade kravet på extern granskning av ST-utbildningen tagits bort. Efter massiv kritik och stark argumentering från samt-liga specialistföreningar och från Läkar-förbundet ändrade Socialstyrelsen sig ochaviserade på Riksstämman att kravet påextern granskning var 5e år istället skaskärpas på några punkter.

Den nya ST-målbeskrivningen kom-mer att träda i kraft våren 2015. Dennakommer att kräva ännu tydligare strukturkring ST-utbildningen. Det är någon-tingsom vi välkomnar eftersom en hög-kvalitativ ST-utbildning säkerställer engod kvinnosjukvård även i framtiden.Den ungefärliga fördelningen av SFOGs2000 medlemmar visar att vi är cirka 800pensionärer, 400 ST-läkare och enbartcirka 800 specialister. I gruppen specia-lister är många födda på 40- och 50-talet

och kommer inom kort att gå i pension.Mot den bakgrunden blir det tydligt attdet inte bara är det formella kravet påextern granskning av ST-utbildningenfrån Socialstyrelsen som ska tillfreds-ställas, utan också att framtidens kvinno-sjukvård är beroende av att vi säkrar enhög och god kvalitet på ST-utbildningen.

Hur går en SPUR-granskningtill?Verksamhetschefen beställer en SPURgranskning hos Lipus som samordnar ochsköter administrationen runt inspektio-nerna. En inspektion, inklusive rapport-skrivning, tar vanligtvis 21/2 dagar ochfaktureras till självkostnadspris plusmoms.

Själva inspektionen består av en digi-taliserad enkätundersökning som sänds

till alla ST-läkare, handledare, studierek-torer samt verksamhetschefer vid denkvinnoklinik som skall inspekteras.Enkäterna sammanställs av Lipus ochresultaten skickas till det inspektörsparsom ska besöka utbildningsenheten.SPUR-inspektörerna kontrollerar blandannat att de formella kraven uppfylls, attpatientunderlagets sammansättning ochbredd garanterar en fullgod ST-utbild-ning och att det finns tillräckligt mångaspecialistläkare med rätt kompetens påkliniken. Inspektionen omfattar intervju-er med de olika svarandegrupperna varför sig och avslutas med en samsyns-diskussion kring de slutsatser och rekom-mendationer som inspektörerna kommitfram till. Resultaten sammanfattas i enskriftlig rapport. Innan slutrapporten

SPUR-inspektioner inom obstetrik och gynekologiHej kollegor!Det är hög tid att vi kommer igång med SPUR-inspektioner inom vår specialitet igen! SPUR är vår läkarledda inspektionsverksamhet där professionen granskar kvaliteten på ST-utbildningen.

MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 8

publiceras skickas den för påseende tillden inspekterade kliniken. Alla rapporterpubliceras på Lipus hemsida:www.lipus.se/www/templates/spur.cfm?sid=259. Kliniker som har genomgått enSPUR granskning brukar uppskatta attfå feedback på sin ST-utbildning och fåmånga bra tips på förbättringar.

Hur ser det ut inom obstetrikoch gynekologi just nu?Just nu har vi inom vår specialitet 18utbildade SPUR inspektörer – tack förera insatser! När och vilka kliniker somhar SPUR granskats framgår i tabellen.Som ni ser, har vi en bra bit kvar för attuppnå målet att granska varje utbild-ningsenhet var 5:e år, vilket är kravet!

Alltså: Om du ser att din klinik intehar granskats de senaste 5 åren, diskute-ra gärna med chef, studierektor och ST-läkare för att planera när kliniken skullekunna genomgå en ny SPUR granskningoch hör av er till SPUR-samordnareVerena Sengpiel([email protected]) eller tillLipus!

Verena Sengpiel, SPUR samordnareMahsa Nordqvist, ordförande OGUJan Brynhildsen, utbildningssekreterareSFOGLotti Helström, ordförande SFOG


BakgrundVintern 2011-2012 besvarade förloss-ningsansvariga barnmorskor och obste-triker en enkät med frågan: Hur definie-rar ni aktiv förlossningsfas på er klinik?Orsaken till frågan var att det framkom-mit att förlossningsklinker i Sverigeanvände olika definitioner. Resultatetfrån enkäten visade att det inte fannsnågon samsyn i landet kring detta. Ettmissnöje med definitionen från 2001(Socialstyrelsen, State of the art) redovi-sades och många klinker använde egnadefinitioner. Varför är detta viktigt?Sveriges alla förlossningskliniker jämförsina siffror med så kallade kvalitetsmått.Utan en gemensam definition av förloss-ningsstarten blir dessa mått inte jämför-bara. Exempelvis kommer, beroende påden lokalt använda definitionen, fleralternativt färre kvinnor att hamna i grup-pen för induktion respektive gruppen förspontan förlossningsstart på olika sjuk-hus. Detta kommer naturligtvis att påver-ka Robsonsiffrorna, mått som vi idaganvänder för att jämföra oss med varan-dra och lära av goda exempel.

Vad har vi gjort? Frågan om en gemen-sam definition har diskuterats under fleramöten i Perinatal-ARG. Det har ävengjorts en litteraturgenomgång. Därefterhar representanter för Perinatal-ARGmött Svenska Barnmorskeförbundet idenna fråga. Vi har tillsammans kommit

överens om att utgå från den spontanaförlossningsstarten och övergången i ettetablerat förlossningsarbete. Enighet hardå uppnåtts om följande definition.

För att en förlossning ska ha startatspontant och förlossningsarbetet ha eta-blerats (kommit in i aktiv förlossnings-fas) ska två av följande tre kriterier varauppfyllda:1. Spontan vattenavgång2. Spontana smärtsamma, regelbundna

värkar minst två-tre/10 minuter3. Cervix öppen fyra cm eller utplånad

och öppen mer än en centimeter.I tillägg till dessa beskrivna kriterier börprogress av förlossningsarbetet fortskridainom de närmaste två timmarna. Progressav förlossning kan antingen bestå utav attcervix blir tunnare, modermunnen öpp-nar sig, nedträngande av föregående fos-terdel och eller tilltagande värkar i styrkaeller frekvens. Detta anses viktigt för attkunna urskilja kvinnor som fortfarandebefinner sig i latensfas.

Ingela Wiklund, ordförande SvenskabarnmorskeförbundetMia Ahlberg, vice ordförande SvenskabarnmorskeförbundetKarin Pettersson, ordförande Perinatal-ARGMarie Blomberg, sekreterare Perinatal-ARG

Definition av etablerat förlossningsarbete

Litteraturlista1. Albers LL. The evidence for physiologic management of the active phase of the firststage of labor. J Midwifery Womens Health. 2007 Maj- Jun; 52(3):207-15. 2. Robson MS. Can we reduce the caesarean section rate? Best Pract Res Clin ObstetGynaecol. 2001 Feb; 15(1): 179-94.

MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 9


Dag 1 Måndag 13/4

09.30-10.00 VÄLKOMNA OCH INTRODUKTION

10.00-10.45 Ajlana Lutvica (överläkare, med dr obstetrik och gynekologi UAS)

"Postpartum ultraljud"

10.45-11.15 FIKA OCH UTSTÄLLARE

11.15-12.00 Ove Axelsson (överläkare, professor obstetrik och gynekologi UAS)

"Förlossningsblödningar"

12.00-13.00 LUNCH

13.15-14.00 Gunnar Dahlgren (överläkare, med dr anestesi och intensivvård, St Görans sjukhus)

"Stor obstetrisk blödning - vårt gemensamma ansvar"

14.00-14.45 OGU-symposium "Underläkare till forskning"

Erica Schytt (barnmorska, docent CKF Dalarna) och

Rebecka Arnsrud Godtman (ST-läkare, med dr urologi, Sahlgrenska)

14.45-15.00 Presentation av AR-grupper


15.15-16.00 Margareta Hellgren (överläkare, professor emerita obstetrik och gynekologi Östra/Sahlgrenska sjukhuset)

"Hemostas vid stor blödning, diagnostik och behandling"

Dag 2 Tisdag 14/4

8.30-9.15 Philip Steer (professor emeritus obstetrik och gynekologi Imperial College London, f d Chief editor BJOG)

"Postpartum Haemmorhage - pharmacological management"


9.30-10.15 Philip Steer (professor emeritus obstetrik och gynekologi Imperial College London, f d Chief editor BJOG)

"Postpartum Haemmorhage - surgical management"


10.45-11.45 OGUs årsmöte

11.45-12.45 LUNCH

12.45-13.30 Claudia Hanson (läkare, med dr obstetrik och gynekologi, KI) med 6 års erfarenhet av arbete i Afrika)

"Why do 80,000 women die globally every year due to post-partum haemorrhage:

What do we know, and what can be done?"

13.30-14.15 Jens Langhoff-Roos (överläkare, med dr obstetrik och gynekologi Rigshospitalet Köpenhamn)

"Kirurgisk teknik vid placenta percreta och cervixinsufficiens"

14.15-14.45 FIKA OCH UTSTÄLLARE, UTVÄRDERING, INTYG, AVSLUTNING

ProgramOGU-dagarna, 13-14 april 2015

i Tällberg, Dalarna

©A

nne

Car

lqui

st

MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 10


Du vet den där handledaren som gav digvingar? Hen som fick dig att känna attdu valt rätt yrke på läkarutbildningen.Och den handledare som inspirerade digtill att söka ST? För mig symboliserardessa personer änglar som dykt upp i olikastadier av mitt yrkesliv, väglett mig, gjortmig till en bättre läkare och en allmäntlite lyckligare person. Det finns egentli-gen ingen present i världen som kan återgälda ett gott handledarskap, men engod handledare förtjänar att uppmärk-sammas. Det är nu dags att samla innomineringar till årets vinnare av OGUshandledarpris som kommer att delas ut på SFOG veckan i Jönköping i slutetav augusti. Maila din nominering [email protected].

Inom utbildningsnämnden har mannu färdigställt specialistexamen och kom-mer att ta emot ett rekordantal ST-läka-re i Göteborg 20-22 maj. Vi tackar utbild-ningsnämnden och kvinnokliniken i

Göteborg för den tid och det engagemangsom man erbjuder landets ST-läkare.Under våren och sommaren kommerdessutom arbetet med revidering av mål-beskrivningen av ST att fortgå.

Är du intresserad av utbildningsfrågoroch dessutom vill knyta internationellakontakter kan du passa på att anmäla digtill en spännande 2-dagars kurs omutbildning som anordnas av NFOGseducational committee 7-8 maj i Köpen-hamn. Programmet är nu publicerat ochmer information finns på nfog.org.

Vi vill passa på att gratulera AnnaLundmark (Södersjukhuset) ochKatarina Edblad (Helsingborgs lasarett)som i juni kommer att åka tillNederländerna på ENTOG utbyte!

Vi håller på att revidera vår hemsidasom kommer att ligga under SFOGshemsida. Den kommer fortfarande attkunna nås via adressen www.ogu.se. Vårtmål är att hemsidan ska innehålla upp-

daterad och relevant information om ST-utbildningen och att du ska kunna få justden information som du söker med så fåklick som möjligt. Kom gärna med feed-back om vad du tycker om vår hemsida.

Sist men inte minst ser jag tillsammansmed resten av styrelsen fram emot att fåträffa er som kommer på OGU dagarnai Tällberg 13-14 april!

Er OrdförandeMahsa Nordqvist

OGUs ordförande informerar

Kära OGU-medlemmar!

Stiftelsen hanterar ansökningar fortlöpande

under året med besked inom en månad

(utom sommartid).

www.stiftelsen.org/KK_Stiftelsen/Valkommen.html

MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 11


Efter tre års utveckling finns nu ett fun-gerande Bristningsregister. Hittills har ihuvudsak sfinkterskador registrerats.Registret är designat för att man även skakunna följa upp grad 2 bristningar. Föratt det ska fungera behöver även barn-morskorna fylla i opmallen i obstetrixkompletterat med information enligtPISA-lathunden. PISA står för: perineal-kroppens palperade höjd före suturering,intern sfinkter, suturmaterial och antibi-otika. Detta är kliniskt viktiga variablersom idag saknas helt i Obstetrix, se vida-re slutet av artikeln.

Denna rapport visar ett första axplockav beskrivande data. Data samlas in omfyra områden:- om hur det var före graviditeten med

kontinens, buksmärta och upplevelseav vaginal funktion

- obstetriska data om förlossning ochsuturering

- resultat och komplikationer 8 veckorefter förlossning

- mer ingående om funktion och kom-plikationer ett år efter förlossning

Glädjande nog har hela 23 av 46 förloss-ningsenheter anslutit sig under 2014. I de flesta län har man kommit igång(figur 1).

Dataurval och forskningsmöjligheterI denna första rapport publicerar jag interesultat från enskilda kliniker utan visardata för riket. Många kliniker har ännufå fall.

För att se den egna klinikens resultatkan alla med inlogg i GynOp medSIHTS-kort hitta ”Rapportgeneratorn”från startsidan. Där ser man efter någraknapptryckningar hur den egna klinikenligger till i jämförelse med resten av lan-det. Det finns en förberedd standardrap-port som beskriver 14 variabler. Den kan

modifieras enligt önskemål, kontaktamig. Därutöver kan datauttag göras tillstatistikprogram och då kan man analy-sera alla variabler. En webbhjälpsfunk-tion med instruktioner finns länkad frånstartsidan.

Redan med dagens material finns uni-ka möjligheter till jämförande studier.Klinikens egna data tillhör kliniken. Villman forska på avidentifierade nationelladata är man välkommen att höra av sigtill mig. Tillsammans med GynOps regis-terhållare och kansli koordineras då forsk-ningsprojekt och datauttag. Etikansökankrävs för det.

Nationella resultatObstetriska data och operationFrån starten januari 2014 till januari2015 är 678 kvinnor med sfinkterskadaregistrerade, 93% grad 3 och 7% grad 4.Ingen rapporterades ha tidigare sfinkter-skada av de 17% som hade tidigare

Återrapport med reflexioner,första året medBristningsregistret ”BR”

Figur 1. Antal sfinkterskador rapporterade iBristningsregistret indelat per län.

Figur 2. BMI angivet på MHV 1.Medel-BMI, 24.2 var något lägre än 24.8 i hela populationen gravida(Graviditetsregistrets årsrapport 2013).

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 12


Figur 3. Antal suturer i den externa analsfinktern.

vaginal förlossning och 83% var såledesförstföderskor.

I figur 3 ses hur många suturer mansuturerat den externa sfinktern med.Medelvärdet är 2.95.

Överlappande sutur är vanligast med77%, end to end användes i 9% och upp-gift saknas i 14%.

I den tidigare svenska klassificeringenav sfinkterskador var den interna anal-sfinktern inte alls omnämnd. Efter för-sta året 2014 med ny klassificering därden ingår anges den vara skadad i nästan22% (tabell 1). I 35% av fallen har manbedömt den som oskadd. Uppgift saknasi 39% av fallen. Om det beror på att maninte undersökt patienten, underlåtit attange status i fritext eller problem meddatabearbetning vet vi inte. Detta är heltnya intressanta uppgifter som behöveromsorgsfull validering ur många aspek-ter innan man kan dra några slutsatser.

Tabell 1. Bedömning av den internaanalsfinkternIntern analsfinkter Antal ProcentAngiven som ej undersökt 21 3,1Bedöms hel 240 35,4Skada 152 22,4Uppgift saknas 265 39,1Total 678 100,0

Patientens upplevelse efter 8 veckorKontinens Urinläckage en gång i veckan eller oftarerapporteras av 1% före graviditeten och9% av kvinnorna 8 veckor efter förloss-ningen (figur 4).

Svårighet att hålla gaser eller avföringbeskrivs före graviditeten av 5 % och 8veckor efter sfinkterskada av 45 %. Nioprocent uppgav buksmärta före gravidi-teten enligt Rom-kriterierna (ett epide-miologiskt scoring-system använt inomgastoenterologin) som kan tala för IBS,irriterad grovtarm. Kvinnor med dennaåkomma kan få mer uttalade symptomefter en förlossningsbristning.

KomplikationerMedelvärde för när man uppger återgångtill normal aktivitet (normal ADL) eftersfinkterskada är 6 dagar att jämföra med

Figur 4. Frekvens av urinläckage före graviditet och 8 veckor efter sfinkterskada

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 13

efter prolapsoperation där medelvärdet är4 dagar. Endast 60% av kvinnorna upp-lever ett komplikationsfritt förlopp eftersin förlossningsbristning. Det kan jäm-föras med 70% efter prolapsoperation(figur 5).

Svårigheter att hålla gas och/eller av-föring angavs av 156 kvinnor (23%) sommed graderade sig Wexner score, ettenkätverktyg för att bedöma hur uttala-de besvären är. Mer än 4 poäng angav32% av dessa och enstaka hade högapoäng talande för uttalad fekal inkonti-nens.

Reflexion så här långtRedan nu finns i Bristningsregistret ettdelvis unikt material för forskning ochutveckling. Vinsten med att delta för denegna kliniken är på kort sikt att patientermed komplikationer kan fångas upp ochsuturerande läkare och banmorskor fårveta hur det gått för patienten.

När vi så småningom får ett-årsresul-tat i hand kan vi på allvar börja bedömaoch jämföra klinikers och även om såönskas läkarens/barnmorskans egnabehandlingsresultat med riket (”selfie” irapportgeneratorn).

Förväntningarna på det postoperativaförloppet styr upplevelsen för patienten.Patientinformationen, både skriftlig ochmuntlig, påverkar den registrerade kom-plikationsfrekvensen. Här finns utrym-me för detaljstudier av kliniker med högaoch låga siffror och deras patientinforma-tion. I fritextkommentarer från patienteranges till exempel sårsmärta, brådska tilltoalett, förstoppning, smärta vid defeka-tion, blödning, kvarvarande sårbildningoch smärta/blödning vid samlag. Mig för-vånade det att många kvinnor börjat hasamlag 2 månader efter en stor bristning,frågan om samlagssmärta tog vi inte ensmed i 8-veckorsuppföljningen. Djupareanalys av vårdförloppen utifrån register-data kan ge nya kunskaper om vad somär naturalförlopp och vad som är kompli-kationer efter bristning. På samma sätt ärdet intressant att analysera den grupp somuppger okomplicerade förlopp.

Flera kliniker förbereder sig för attäven följa upp grad 2-skador i registret.Det blir en givande jämförelse med grad

3 skador och inte minst en möjlighet förförlossningsbarnmorskor att få reda påhur det blir för patienterna efter suture-ring. Kvinnorna som föder barn idag villveta fakta om hur det blir med underli-vet efter en förlossningsbristning. Att intekunna visa ”svart på vitt” att de flesta harbra funktion känns omodernt.

Lite om Obstetrix och andrajournalsystem allmäntDe data från Obstetrix som läkarsekrete-rare behöver föra över till Bristnings-registret omfattar ett 50-tal variabler vil-ket tar ca 5 minuter per patient. Formu-lären har gjorts lika för att göra det enkeltatt hitta data för sekreterarna. Detta görsoftast när patienten inkluderas i registretoch ändå är ”på skärmen”. 3/4 av infor-mationen i Bristningsregistret kommerinte från journalen utan från patients ifyll-da enkäter, i de flesta fall direkt via web-inmatning som idag kan initieras via sys-temet Mina vårdkontakter.

Några kliniker har velat vänta med attansluta sig till BR tills man får en direkt-överföring av data från Obstetrix tillBristningsregistret. Tack vare arbetet medGraviditetsregistrets utveckling finns nuen teknisk lösning för det. Dock är arbets-insatsen och kostnaden för det inte för-svarbar förrän operationsmallen iObstetrix moderniserats. Den saknar idagvissa kliniskt viktiga data och utvärde-ringsbar struktur. Den utformad för text-generering utan hänsyn till databearbet-ning. Äpplen, päron och små hundar, allt-så t ex förekomst/ längd i centimeter/

djup/ antal suturer blandas i samma vari-abel utan inmatningsstyrning.

En uppdatering av Opmallen iObstetrix har önskats från flera håll, där-ibland SFOG, BMF, Graviditetregistret,Bristningsregistret, LÖF-projektet Ska-dor på kvinnan och Stockholms länslandsting. Från den nationella Obstetrix-kundgruppen anger man att det kan dröjaupp till 4 år trots att Socialstyrelsen införtden nya sfinkterskadeklassificeringen från2014. Medan klinikerna väntar kan demed fördel använda Bristningsregistretoch dess kompletteringar (PISA) för attfå struktur på operationsberättelserna ochrätt diagnoser.

Textgenerering från Bristningsregis-trets operationsmall till andra journalsys-tem är planerad men kommer att dröjatill sommaren på grund av hög belastningpå programmerarna.

Bristningsregistret är precis nyfött ochunder utveckling. Tack vare att vi använtGynOps vårdapplikation med en färdigstruktur är det inte bara flygfärdigt utanuppe i luften och jag hoppas många villta del av dess fördelar. Det är unikt i inter-nationella sammanhang. Jag vill tackaStyrgruppen som bidrog till skapandetoch alla sekreterare, barnmorskor och kol-legor i landet som kommit med kloka syn-punkter och frågor. Fortsätt höra av er!

Eva Uustal, Registerhållare Bristnings-registret, Överläkare,Universitetssjukhuset Linkö[email protected]


Figur 5. Patientens uppfattning om komplikation efter 8 veckor.

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 14


Dagen inleddes med att Daniel Altmanfrån Stockholms Urogynmottagningberättade om behandling av urininkon-tinens med Botox. På deras mottagningfinns urolog, uroterapeuter och gyneko-loger och de har cirka 4500 besök per år,de flesta uroterapibesök. Av de patientersom tas emot har cirka hälften en bland-inkontinens, 25% överaktiv blåsa, 15%ansträngningsinkontinens och 5% neu-rogen blåsrubbning som MS, Parkinson,ALS, stroke. Idag finns bra metoder förbehandling av ansträngningsinkonti-nens. För överaktiv blåsa, OAB, finnsdäremot ingen bra kurativ behandling.Botulinustoxin som bland annat finns ifabrikatet Botox, blockerar neurotrans-mittorreceptorer vilket leder till en sen-sorisk och motorisk blockering i bådeafferenta och efferenta nerver till blåsan.Medlet har använts under många år förtill exempel strabism, CP skador, profussvettbildning. Ny indikation är OAB.Behandlingen varar i högst 1 år, är kost-sam och ingår inte i läkemedelsförmå-nen. Behandlingar i Stockholm utförs påKarolinska samt Stockholms Urogyn-mottagning. Uppföljningsprojekt i sam-verkan med Danderyd pågår och hittillsär 32 patienter inkluderade med godaresultat, särskilt för kvinnor med detru-sorinstabilitet.

Därefter var det Jan Zetterströms turfrån Ultragyn Sophiahemmet, att redo-göra för apikal defekt vid prolaps. Hanredogjorde för POP-Q systemet förbedömning av prolaps för att sedan medeleganta anatomiska bilder gå igenompatofysiologin vid prolaps och hur det imånga fall av cystocele även föreligger enapikal defekt. En genomgång av olikaoperationstekniker demonstrerades.Sedan 2011 är det förbjudet i USA att

använda vaginala nät vid prolapsopera-tion. Idag rekommenderas av Cochraneoch amerikanska urogynekologer att manopererar dessa defekter med antingenvaginosacropexi eller cervicosacropexi.Vårdtiden för patienterna är mycket kort.I uppföljning ses enbart 5-10% recidiv,men operationen är tekniskt krävande.Under 2014 har 40 kvinnor opereratsmed denna teknik på Ultragyn Sophia-hemmet.

Så var det Arne Rådestads tur frånAleris, Sabbatsbergs sjukhus att redogöraför medfödda uterusanomalier vilket,som Arne påpekade, är sällsynt. Preva-lensen är 4-8% hos infertila kvinnor och12-18% hos kvinnor med upprepademissfall. Viktigt att ha i åtanke att detfinns ett samband mellan uterusmissbild-ningar och missbildningar i njurar ochurinvägar. Hos kvinnor med njuragenesises i 60% även en uterusmissbildning.Arne gick även igenom den nya klassifi-kationen av uterusmissbildningar fram-tagna av ESSHRE. Det finns få studieravseende behanding av uterusmissbild-ningar eftersom tillstånden är sällsynta.I fall med uterusseptum eller bicorpore-al uterus finns stark evidens för att dela,inte resecera ett intrauterint septum. Allauterusmissbildningar leder vid graviditeti hög grad till malpresentation, prema-turitet, placentaavlossning och en högreperinatal mortalitet. Han påpekade ävenatt förekomst av rudimentärt horn skatas bort.

Johanna Andersson, Aleris Specialist-vård Sabbatsberg, redogjorde för en nyli-gen startad pilotstudie avseende bromo-kriptinbehandling vid adenomyos, i sam-arbete med professor Kristina Gemzell,WHO center, Karolinska Universitets-sjukhuset Solna. Att hitta en medicinsk

behandling som alternativ till hysterek-tomi skulle leda till en stor vinst för kvin-nor med adenomyos. Tidigare studier harvisat att kvinnor med adenomyos haruppreglerade prolaktinreceptorer i endo-metriet. I djurstudier har man visat attökade halter av prolaktin intrauterintleder till adenomyos. Prolaktin är enkänd tillväxtfaktor för myometriet.Bromokriptinbehandling skulle eventu-ellt kunna minska prolaktinkoncentra-tionen och därmed minska förekomstenav menometrorrhagier och dysmenorré.Diagnosen ställs med ultraljud-uterus sesrundad, tjocklek i fram- och bakvägg skil-jer sig åt och endometriet är svåravgrän-sat. Utöver ultraljud och klinisk bedöm-ning ingår MR. Ett flertal validerade frå-geformulär besvaras, blödningskalenderfylls i. I studien ges tabletterna vaginalt,då man i andra studier sett att vaginalapplicering ger ett högt upptag. Vi serfram emot slutresultaten av denna studie.

Så var det Angelique Flöter Rådestadfrån Ersta Diakoni, som gav svar på frå-gan när man kan ge HRT efter cancer.Kvinnor överlever cancer i högre grad äntidigare. Cirka 20% av kvinnor med ova-rialcancer är premenopausala, motsva-rande siffra för corpuscancer är cirka10%. Av kvinnor med cervixcancer är20% yngre än 40 år och för bröstcancerär 4% under 40 år. 10% av kvinnor medrektalcancer går in i prematur menopauspå grund av strålbehandling. För tidigovarialsvikt leder till osteoporos, ökadfrekvens coronarsjukdom samt nedsattkognition. I Vårdprogrammet för cervix-cancer i Stockholm rekommenderasHRT till naturlig menopausålder. Omuterus är kvar ges den i form av kontinu-erlig kombinationsbehandling. Enligt

Referat Vintermötet 2015Det var ett snöigt Stockholm som mötte gynekologerna som kom till Vintermötet 2015, denna gång arrangerat av Privatgynekologerna i Stockholm. Sophia Ehrström och Folke Flam hälsade alla varmt välkomna.

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 15

uppföljning är det 50% som inte hämtarut sina recept, alltså underbehandlaskvinnorna. Vid endometriecancer sesingen ökad recidivrisk vid HRT. EnligtVårdprogrammet i Stockholm bör manöverväga HRT i särskilda fall, i så fallkombinerad kontinuerlig behandling. Idet Nationella vårdprogrammet saknasdet skrivning avseende HRT i dessa fall.Angelique hoppas att frågan adresseras ikommande programarbete. Vid ovarial-cancer ses en dålig prognos men i en pro-spektiv kontrollerad kohort om 649 kvin-nor med HRT ses en ökad överlevnad. INationella vårdprogrammet skrivs att vidförtidig ovarialsvikt kan HRT ges utanrisk fram till naturlig menopaus. Vidbröstcancer är HRT kontraindicerat.Man avråder från lokal östrogenbehand-ling vid behandling med adjuvant aro-matashämmare. Dessa råd bygger på enstudie inkluderande 7 patienter. Ny stu-die planeras enligt Angelique. Lokal

östrogenbehandling kan ges vid tamoxi-fenbehandling.

Dagens andra session inleddes med enintressant diskussion mellan Folke Flam,Gyn Sthlm, och Sophia Ehrström,Ultragyn Sophiahemmet avseende val avhysterektomimetod. På Gyn Sthlm görsde flesta hysterektomier vaginalt, till skill-nad från Ultragyn Sophiahemmet där deflesta utförs med laparoskopisk teknik. ISverige dominerar historiskt abdominellmetod på benign indikation. Sedan 2010har enligt GKR (Stockholm, Karlstad ochGotland) dock frekvensen abdominellhysterektomi om 74% sjunkit till ca 45%år 2014, samtidigt som laparoskopiskhysterektomi med och utan robot harökat till ca 30%. Frekvensen vaginal hys-terektomi har legat stabilt på 20-25%under dessa år. En liknande förändringhar skett i så väl USA som flera av våranordiska grannländer. Det är visat attvaginal och laparoskopisk hysterektomi

har mindre risk för komplikationer, kor-tare operationstid, kortare vårdtid ochkortare sjukskrivningstid för patienter,jämfört med abdominell hysterektomi.Varför dominerar då abdominell hyste-rektomi metod? Gammal vana?Utbildningssyfte? Av de livmödrar somopereras bort väger 80 % <500g, varförstorlek inte kan vara orsaken. Enda håll-bara argument för abdominell hysterek-tomi är att den alltid kan utföras, samtav alla kirurger. Vaginala och laparosko-piska (inkl robotassisterade) hysterekto-mier är beroende av kirurgens erfarenhetoch har en inlärningskurva. Tidigarebukoperationer bör inte betraktas somkontraindikation, då det sällan finnsadherenser i lilla bäckenet. Laparoskopiskhysterektomi görs både totalt och subto-talt. Risken för stumpcancer är <0,03%,så den oron är överdriven i Sverige.

Folke Flam, Gyn Sthlm var modera-tor för nästa session som handlade om

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 16


organisation och kvalitet. Folke inleddeblocket med att berätta hur den privatagynekologin har utvecklats i Stockholm.Från att ha varit enmansmottagningar harnu stora privata landstingsfinansieradevårdgivare vuxit fram, som producerarlika mycket vård som de större sjukhu-sen. I Stockholm har olika privata vård-givare profilerat sig på olika patientgrup-per vilket har lett till effektivisering avarbetet där till exempel erfarna kirurgerkan utföra stora operationsvolymer medbra resultat.

Isis Amer-Wåhlin, medicinsk rådgiva-re inom Stockholms Läns Landsting samtMartin Irding, Mc Kinsey, redogjorde förvad vårdvalet har haft för effekter inomSLL. Intressant att få ta del av statistik.De privata vårdgivarna har lett utveck-lingen till allt mer poliklinisering av kirur-gi inom gynekologin. Tidigare operera-des exempelvis prolaps i slutenvård, nugörs dessa operationer till övervägandedel som dagkirurgiska ingrepp. En storandel adnexkirurgi görs i dagkirurgi.Vårdvalet har lett till en ökad effektivi-sering av kvinnosjukvården. Färre läkareproducerar mer vård. Antalet mottag-ningsbesök har ökat, liksom kostnader-na för mottagningsbesök. Vårdvalet harökat rörligheten av personal mellan vård-givarna. 12% av personalen på Stock-holms akutsjukhus har bytt arbetsgivareoch börjat inom privat vård. Största per-sonalgruppen är sjuksköterskor/barn-morskor. Stor del av personalbyten sked-de 2014, vilket förklaras av öppnandet avBB Sophia.

Kerstin Palm, Karolinska universitets-sjukhuset Huddinge, berättade omGynkvalitetsregistret, GKR. GKR är ettförenklat register, med färre parametrar,jämfört med GynOp-registret. Det somförs in i GKR kommer numera även in iGynOp-registret, så att resultat kan jäm-föras, samma statistik och slutsatser kantas fram. GKR används av Stockholms-sjukhusen, Gotland och Karlstad.

Mats Löfgren tog över och pratade omvilken statistik som kan fås fram urGynOp-registret. Det är lagstadgat attman ska ha samma rätt till vård oberoen-

de av var i landet man bor. Hur leverSverige upp till det? Tyvärr inte alls, närman tittar på antal operationer/10 000kvinnor. Hysterektomifrekvensen serungefär lika ut över landet. Operation avovarialcystor, prolapskirurgi samt inkon-tinens skiljer sig mellan olika sjukhus.Det som avviker mest är inkontinenski-rurgin. Vi fick lära oss hur mycket statis-tisk information som kan fås fram urregistret. När man loggar in på sitt namn,kan man se hur många operationer mangör, operationstid, komplikationer osv.Få känner till vilka uppföljningsmöjlig-heter som finns.

Efter en varierad och intressant för-middag med gynekologi och kirurgi somämne, var eftermiddagen vikt åt repro-duktion och obstetrik.

Först ut på eftermiddagen var ThorirHardarson, laboratoriechef på Fertilitets-centrum, IVF, Sverige. Han berättade föross om en av de senaste behandlingsme-toderna inom IVF, nämligen att förlängaeller bevara kvinnors fertilitet genom ägg-frysning. Förutom i Göteborg, kan det

nu utföras även i Stockholm. Ägget ärmänniskokroppens största cell och inne-håller mycket vatten. Det gör att den ärkänsligare för nedfrysning än till exem-pel ett befruktat embryo. Vitrifikation ären ny metod för nedfrysning, som sker itvå steg och förhindrar att det bildasiskristaller i äggcellen, vilket varit ett pro-blem med tidigare metoder. Med vitrifi-kation överlever nu 85% av äggen ned-frysning och upptining, förmågan attbefruktas ökar därmed väsentligt.

Hittills har 6 barn fötts i Sverige efterbefruktning av frysta ägg. Förutomönskan att bevara fertiliteten hos kvin-nor som av medicinska eller kirurgiskabehandlingar fått sin fertilitet begränsad,öppnar detta även möjlighet för ”socialfreezing”. Det vill säga kvinnor som avsociala skäl har anledning att skjuta uppsitt barnafödande. Möjligheterna till ägg-donation förbättras också väsentligt. Detfinns i Sverige idag inga lagar som regle-rar vid vilken ålder man får frysa sina ägg,eller vid vilken ålder man får tina upp ochbefrukta sitt ägg. I världen finns det vitt

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 17


skilda åsikter om detta, men Fertilitets-centrum har hittills satt gränserna 40 årvid nedfrysning och 45 år vid upptining.Vi får säkert anledning att föra mångaintressanta diskussioner om detta i fram-tiden.

En annan metod under utveckling ärpreimplantatorisk genetisk screening(PGS), vilket Charles Hanson, även hanfrån Fertilitetscentrum, IVF, Sverigeberättade om. Metoden utvecklas främstför par med infertilitetsproblematik ochgår ut på att analysera det befruktadeägget med avseende på kromosomav-vikelser. Det är celler från det yttre cellag-ret på blastocysterna som analyseras, vil-ket gör att man måste utföra ICSI för attvara säker på att det är rätt spermie somanalyseras. Förhoppningarna för framti-den är att kunna minska riskerna förspontan abort och öka chanserna till enfrisk graviditet.

Anna Marsk, Ultragyn, Odenplan,Stockholm, gav oss en kort historiskexposé av fosterdiagnostikens utvecklingunder de senaste 30-40 åren. Kraven ochefterfrågan på fosterdiagnostik har ökatkraftigt under denna tid, i takt med attåldern på gravida kvinnor stiger. 1973var frekvensen gravida kvinnor över 35år 5%, jämfört med 28% nu på 2010-talet. Då på 70 & 80-talet användes i regelkvinnans ålder som riskvärdering för atterbjuda ett fostervattenprov. När NUPPtestet (nackuppklarning) kom på 90-taletfick vi en ny, icke invasiv metod för attkunna urskilja de kvinnor med förhöjdrisk för kromosomavvikelse, istället föratt som tidigare endast använda kvinnansålder som riskfaktor. Med hjälp av NUPPsamt följande invasivt prov i 5%, på demed förhöjd risk, detekteras 75% av fost-ren med trisomi 21. På 2000-talet harKUB (kombinerat ultraljud och bio-kemisk analys), följt av invasivt prov i5%, ytterligare förbättrat detektionsfre-kvensen till 90 %. I Stockholm gör nu63% av kvinnorna KUB, jämfört meddrygt 40% i övriga landet. Invasiva prov,amniocentes och CVB, görs i frekvensen7% i Stockholm. Anna lämnade över sta-fettpinnen till …

Erik Iwarsson, Klinisk genetik,Karolinska Solna, som guidade oss vida-re i den senaste metoden för fosterdiagn-sotik, NIPT ” non-invasive prenatal tes-ting”. Metoden tar fasta på att det i mater-nellt perifert blod, finns cellfritt DNAfrån fostret, i upp till 10% av den totalamängden. Fostrets DNA har en kort hal-veringstid, på ca 30 minuter, vilket göratt man inte riskerar att DNA kommerfrån en tidigare graviditet. NIPT äranvändbart för genotypning av RhD,könsdiagnostik, aneuploidi och andra kromosomanalyser. Provet har en högsensitivitet och specificitet, och allrahögst är det för trisomi 21. NIPT har etthögt prediktivt värde, vartannat positivtprov är falskt positivt, jämfört med 9/10vad gäller KUB. Dock är det fortfarandeviktigt med ett invasivt prov för att fast-ställa diagnosen av kromosomavvikelse.Det är nu möjligt att göra provet i Sverige,men föräldrarna får än så länge bekostaundersökningen själva. Kostnaden för ettprov rör sig om ca 10 000 kr. För attbegränsa kostnader och för att minimeraantalet invasiva ingrepp är SFOGs preli-minära riktlinjer för fosterdiagnostik äratt man först gör KUB, sen NIPT ochdärefter invasiv diagnostik. Ett KUBresultat med risk, 1/1000 skulle då varagränsen för rekommendationer för in-vasivt ingrepp. Detektionsgraden förkromosomavvikelse kommer då mycketnära 100%.

Charlotte Elvander, barnmorska påBB Stockholm, disputerade i december2014 med en avhandling om sugklock-ans incidens, riskfaktorer och betydelseför framtida barnafödande. Studierna ärepidemiologiska och uppgifter hämtadefrån Medicinska födelseregistret. Det varintressant att höra att incidensen sug-klocka har ökat från 11,5%, 1990, till14,8% 2010. Förklaringar till detta skul-le kunna vara ökad maternell ålder samtökad frekvens EDA under denna tid, menframför allt har ökningen skett på indi-kation fetal stress. Huruvida barn verkli-gen är mer stressade under förlossningennu jämfört med för 10 år sedan förblirosagt, men är intressant att reflektera

över. Av barn födda med hjälp av sug-klocka är det dock bara 3% som har Apgar< 7 vid 5 minuter. Charlotte har ocksåstuderat sugklockans betydelse för för-lossningsupplevelse. Det visar sig att demödrar som uppvisar en hög rädsla införförlossningen i mycket högre grad angeren negativ upplevelse om de har blivit för-lösta med sugklocka, än om förlossning-en sker spontant. Hela 37% anger då ennegativ upplevelse. 4% färre kvinnorföder ett andra barn inom 5 år om förstaförlossningen avslutats med sugklocka,jämfört med de med de som födde spon-tan vaginalt. Allt detta, och mer urCharlottes avhandling ger oss en tanke-ställare på vilka indikationer vi beslutaratt utföra en instrumentell förlossning!

Sist ut för dagen var Anders Linde, BBSophia. Anders har ett pågående avhand-lingsarbete som handlar om minskadefosterrörelser i sen graviditet och förloss-ningsutfall. På 25 år har vi inte lyckatsminska frekvensen intrauterin fosterdöd(IUFD). Det är fortfarande ca 450 fall/åri Sverige. Enkäter har skickats ut till dei Stockholm, med IUFD > 28v samt tillde som sökt för minskade fosterrörelser(FR) > 28v. Hittills har 3555 enkäterinkommit, så Anders har att göra, och vihoppas att vi alla småningom kan få litemer handfasta råd i hur vi ska kunna för-hindra IUFD, när arbetet är klart! Hittillsvisar det sig att majoriteten av 215 kvin-nor har upplevt minskade FR de sista tvådagarna. Vissa kvinnor upplevde dockextrem fosteraktivitet, följt av inga allsoch 20 % upplevde normala FR innanIUFD konstaterades.

På kvällen samlades många påOperaterassen till fin middag och under-hållning av Divine, tre skönsjungandesopraner. De bjöd på populära styckenfrån operans värld. Efter kaffet dans tillDJ, innan det var dags att bege sig hemåti ett vackert vitt snöklätt Stockholm.Stafettpinnen lämnades över till Uppsalaatt organisera 2016 års Vintermöte.

Vid pennorna Johanna Andersson, Ann Hjelm, Ragnhild Hjertberg

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 18


Mahsa Nordqvist och Lotti Helströmställer i Medlemsbladet nr 5 många vik-tiga frågor kring ST-utbildningen. Vi ST-ansvariga på kvinnoklinikerna runtom iSverige är mycket glada att se engage-manget i denna fråga!

För att stärka förutsättningarna attjobba vidare med ST-utbildningens kvalité bildades nyligen en intressegruppför Studierektorer i Obstetrik ochGynekologi, kallad SNÄV, inom SFOG.Vi kommer att ha planerade möten tvågånger per år och träffades nu senast 15:ejanuari i Stockholm. Naturligtvis är dethelt otillfredsställande att 30% av ST-läkarna anger att de inte har en fungeran-de studierektorsfunktion. Genom ettnationellt nätverk för studierektorer bil-das ett forum som kan arbeta för syste-matik i utbildningsprocessen. Varje

enskild studierektor behöver inte ”upp-finna hjulet” – vi brottas i stort medsamma frågor och problem, även om lös-ningen kan se lite olika ut utifrån lokalaförutsättningar. Att mötas för att disku-tera detta, få nya infallsvinklar, utbyta braidéer och haka på goda exempel tror videfinitivt att vi kan bidra till att få duk-tiga specialister! Vi har under det gång-na året med intresse följt och bidragit medsynpunkter till Socialstyrelsens nya direk-tiv för specialistutbildningar som snartträder i kraft. Vi har också ett nära sam-arbete med OGU som var representera-de vid vårt senaste möte då vi bland annatdiskuterade resultaten från OGU-enkä-ten, ST-enkäten och Gyn-satsningen iFalun.

En annan viktig samarbetspartner ärSFOGs utbildningsnämnd. Jan Bryn-

hildsen deltog också vid mötet och medhonom diskuterade vi specialistexamen,framtida SK-kurser och behovet av revi-sion av SFOGs checklistor.

Mötet samlade denna gång ett 15-taldeltagare och alla studierektorer inomObstetrik och Gynekologi hälsas hjärt-ligt välkomna framöver! Nästa möte bliri samband med SFOG-veckan iJönköping 25/8. Väl mött då!

För Studierektorsnätverket, SNÄVCarina Bejlum SR NU-SjukvårdenTrollhättanMarion Ek SR/ ST-Chef SÖS Ulrika Heddini SR Danderyd

Du vet väl att du kan debattera på www.sfog.se under Forum utan inloggning.

Replik till debattartikel ”Hur får vi de bästa specialisterna” publiceradi Medlemsbladet nr 5, 2014

Vi vill hjälpa till att få debästa specialisterna!

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 19

I juli fick Acta Obstetricia et Gyneco-logica Scandinavica (AOGS) en nyimpakt faktor på 1.985 av ThomsonReuters Journal Citation Reports (JCR),som bestämmer detta för tidskrifter såviktiga tal. Impakt faktorn blev nu i sep-tember oväntat reviderad i JCR, den ärnu 2.005 och därmed har vi nått det målsom vi länge strävat efter. Bland 78 tid-skrifter inom obstetrik och gynekologi ärvi i rankade på 31:a plats. Andra mått-stockar, såsom nedladdning och generellhänvisning till tidskriften (Altmetrics) ärsamtidigt goda och på väg uppåt. Vi,4650 nordiska gynekologer, som ägerAOGS och vi som redigerar tidsskriften(14 redaktörer plus redaktionsskreterarepå Sahlgrenska Universitetssjukhuset iGöteborg plus alla våra talrika recensen-ter) får nu säkra denna plats och kommaännu högre genom att publicera fleramanuskript av hög kvalitet från Sverigeoch de andra nordiska länderna.Omkring hälften av våra artiklar kom-mer från Norden och en betydande delav manusskripten från våra länder accep-teras. Vi har också en rätt stor andel arti-klar från västeuropeiska länder, USA,Australien och Japan samt håller utkikefter artiklar från utvecklingsländerna. Vi

får rätt många manuskripter från Turkietoch Kina, men endast en liten del av demhåller än så länge tillräcklig kvalitet. Vihar krav på kvalitet, korrekt lay-out ochbra vetenskapligt skriftspråk, bland annatmedicinsk engelska. Vi accepterar 15-20% av 1000 mottagna manuskript perår. Från Sveriga accepteras cirka 50% avmanuskripten, dock nästan alltid efter 1-3 revideringar. Optimala artiklar medhänsyn till innehåll, nyhetssvärde ochkorrekt format behöver mindre justeringoch därmed blir hanteringstiden ocksåkortare. Mitt budskap till SFOGs med-lemmar är; Vi strävar efter att AOGS skafå de bästa manusskripten för publika-tion och vara ert första val som interna-tionellt orienterad tidskrift.

Alla SFOG medlemmar har automa-tisk tillgångan till tidskriften online. Denpubliceras nu huvudsakligen på internetoch endast i mindre omfattning på pap-per. Vi vill gärna att alla svenska liksomövriga nordiska gynekologer och obste-triker, som genom sina nationella före-ningar är medlemmar i vår NordiskaForening (NFOG), aktiverar tillgångentill AOGS på internet och gör tidskriftentill en favorit hemma och/eller på arbets-platsen. Nästan alla nordiska sjukhus och

institutioner abonnerer på AOGS liksom4500 institutioner över hela världen. Detär lätt att aktivera era personliga anknyt-ningar, se nedan information. Där finnsockså Acta-appar, en AOGS Twitter sajt,eToc alerts med e-mail varje månad frånförlaget och den sedvanliga tryckta utgå-van. De två sista genom kontakt medSFOGs fackliga sekreterare eller via emailtill vårt förlag, Wiley, se nedan.

AOGS är den internationella tidskrift,som ni alla borde ha tillgång till och läsavarje månad för att följa med i en del avden vetenskapliga diskussionen som entidskrift av vår kaliber deltar i. Självfalletär BMJ, Lancet, JAMA och de andra stora


Acta - AOGS har nått 2.005!

ONLINE ACCESS: To register for the online version of AOGS:E-mail Wiley Membership Services at [email protected] for online access to ’AOGS’ to be activated.Please include: full name, address, email address and a notethat you are a member of NFOG.You will receive two emails: 1) a receipt that your email is received,2) a few days later: instructions on how to activate your onli-ne access to AOGS on Wiley Online Library

Download den nye AOGS iPad/iPhone® app!

Use also your Wiley Online Library account details (username and password) to "Log In" from within the App.

AOGS_twitter: Föj oss på Twitter: @AOGS_tweets

AOGS eToc alert (månatlig innehållsförtäckning per e.mail):Om du inte redan får den, kontakta SFOGs fackliga sekrete-rare Dr Helena Kopp Kallner på [email protected] skriv till förlagets service for förenings-medlemmar: [email protected].

AOGS i printformat (skickat till dit hem/postadress, utanextra kostnad): Helena Kopp Kallner, se ovanstående kon-taktdetalj, eller skriv till förlagets service for förenings-med-lemmar: [email protected] finns också på www.nfog.org genom snabblän-kan på SFOGs hemsida.

MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 20


IntroduktionTrots att skriftlig information inför gyne-kologiska operationer används rutinmäs-sigt - Sveriges kvinnokliniker distribue-rar brev med lokala rutiner ochNationella kvalitetsregistret inom gyne-kologisk kirurgi (GynOp) distribuerar ettnationellt brev - är patienternas behov avinformation inte undersökt.

SyfteAtt kartlägga lokala informationsbrevsinnehåll samt att fastställa om GynOpsnationella brev motsvarar patienternasförväntningar.

MetodLandets kvinnokliniker ombads sändasina lokala informationsbrev som patien-terna får inför benign hysterektomi, 32informationsbrev inkom, skillnader ochlikheter analyserades. Tre fokusgruppermed totalt 15 kvinnor som genomgåtthysterektomi, inkontinens- eller prolap-soperation de senaste 12-24 månadernaoch som deltagit i Gynop-registret dis-kuterade GynOps informationsbrev. Detre fokusgruppdiskussionerna analysera-des genom kvalitativ innehållsanalys.

ResultatAnalysen av de lokala informationsbre-ven visar på stor variation och diskrepansmellan vad kvinnor informeras om införsin operation.

Analysen av fokusgrupperna gav temat”man ser inte skogen för alla träd” sombeskriver deltagarnas önskan om infor-mation och samtidiga upplevelse av att

inte kunna urskilja det viktiga i den mas-siva informationen de får.

SlutsatsI den här studien har konstaterats att deinformationsbrev som idag används införbenign gynekologisk kirurgi inte leverupp till patienternas förväntningar. I delokala breven saknas evidensbaseradinformation, i alla informationsbrev ingårinformation som patienterna inte önskaroch som dessutom inte är presenterad påett önskvärt sätt. Utifrån respondenter-nas upplevelser av informationsbrevenkommer en revidering av GynOps infor-mation att genomföras för att på så sättöka kvaliteten. Kliniker som deltar i Gyn-Op kommer ånyo att uppmuntras attsammanfoga den lokala informationenmed GynOps, så att patienterna (helst)enbart får ett informationsbrev och fram-för allt inte motstridig information. Dekvalitativa resultaten kommer också attkvantifieras via GynOps enkäter.Projektet kommer att stå till grund förframtida informationsbrev inom GynOpavseende benign gynekologisk kirurgi.

Utvärdering av informationsbrev inombenign gynekologiskkirurgi– ett patientperspektiv, rapport från GynOp

Sofia Widetun, Med Stud T11Margareta Nilsson, med.dr, uroterapeutMaria Lindqvist, doktorand, barnmorskaMats Löfgren, docent, överläkareInstitution: Klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi,Umeå universitet.

Den kompletta rapporten finns att läsa på www.gynop.org/rapportering/aterrapporter.htm

generella tidskrifterna viktiga, menAOGS har också något att erbjuda, sär-skilt med tanke på det som sker inomvårt område i Europa och i Norden. Vihar också en länk till den australiska tid-skriften ANZJOG och den japansk-asia-tiska (JOGR) via vår förläggare, Wiley(se NFOG hemsidan, www.nfog.org).AOGS är levande och up-to-date. Vi vän-der oss till generell obstetrik, gynekologioch reproduktionsmedicin. I det liknarvi de europeiska BJOG och EJOGRB ochde amerikanska AJOG och Obstetricsand Gynecology. I Europa är vi klartnummer två efter BJOG i detta samman-hang. Den kollektiva nordiska anknyt-ning till vår nästan 95 år gamla Acta/AOGS är tidskriftens största resurs.

Jag slutar som chefredaktör i börjanav det nya året och ersätts av professorGanesh Acharya från Tromsø. Jag tackarde svenska medredaktörerna under dessa7,5 år; Britt-Marie Landgren, IanMilsom, Henry Nisell, Torbjörn Bäck-ström, Kristina Gemzell-Danielsson ochSebastian Gidlöf för deras viktiga ochsolida insats för tidskriften. Min företrä-dare, P-O Janson, påbörjade uppåt tren-den under sina sju år som chefredaktör.Vi värdesätter också stort våra tidigareoch nuvarande svenska kollegor som haragerat som vetenskapliga granskare förtidskriften. Deras arbete är väsentligt förden framgång som vi nu har och önskaross framöver.

Reynir Tómas Geirsson,Professor, dr.med. FRCOGAOGS chefredaktør Reykjavik, Island

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 21


Följ med påPrivatgynekologernas

utbildningsresa!Vi reser till Camogli i Ligurien, Italien 23-27 september.

Programmet i år innehåller presentationer och diskussionerom mekanismer bakom gynekologisk smärta, sexuell funktionunder och efter cancerbehandling, bäckenbottenkirurgi samt

aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa.

Externa gästföreläsare är Docent Gunilla Brodda Jansen ochMed Dr Karin Bergmark. Dessutom bidrag från specialister

inom föreningen.

Docent Lena Marions är ansvarig för det vetenskapliga programmet som pågår under torsdagen och fredagen från

8.30-16.30. På lördagen hålls årsmötet.

Mer information finns på vår hemsida www.privatgynekologerna.se

Kan också nås via SFOGs hemsida.

Anmälan görs via hemsidan. Alla öppenvårdsgynekologeroavsett anställningsform är välkomna!

Anmäl dig så snart som möjligt, men helst före 15/4. Efter det kan vi inte garantera dig plats.

Välkomna önskar styrelsen och resegruppenIlona Barnard, Katarina Johansson, Johanna Andersson,

Agneta Möller, Boel Larsson-Bahr

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 22


Ny avhandling

Bakgrund Cervixcancer har blivit en relativt sällsyntsjukdom i Sverige sedan organiseradscreening med gynekologiskt cellprovinfördes i slutet på 1960-talet. Förut-sättning för att ett screeningprogram skavara framgångsrikt är ett högt deltagan-de. Kvinnor som inte deltar i screeningär en minoritet men utgör störst andel avdem som får cervixcancer, framförallt iavancerad form. I Sverige drabbas årligencirka 450 kvinnor av cervixcancer ochcirka 140 dör av sjukdomen.

Kunskapen om att Humant Papillom-virus (HPV) är den bakomliggande orsa-ken till cervixcancer och utvecklingen avvaccin mot HPV har inlett en ny era föratt förhindra sjukdomen. Det kommerdock att dröja decennier innan det nyli-gen införda vaccinationsprogrammetmot HPV ger effekt på förekomsten avcervixcancer. Screeningprogram kommerfortsatt att vara nödvändiga för att skyd-da kvinnor mot cervixcancer inom över-skådlig framtid.

Syftet med det populationsbaseradescreeningprogrammet är att identifierakvinnor som riskerar att utveckla cervix-cancer och att upptäcka invasiv cancer itidigare stadier. Detta förbättrar chanser-na för en framgångsrik behandling ochminskar incidens och mortalitet. Desenaste riktlinjerna från Socialstyrelsenrekommenderar cellprov vart tredje år förkvinnor i åldern 23–50 och med fem årsmellanrum för kvinnor i åldern 51–60.Screeningen organiseras på landstings-nivå och det finns en variation i hur denationella rekommendationerna genom-förs.

SyftenDet övergripande syftet med avhandling-

en var att, med fokus på de kvinnor sominte har deltagit under lång tid, prövametoder för att öka deltagandet i scree-ning och identifiera faktorer som påver-kar deltagandet.• Att studera effektiviteten och kost-

nadseffektiviteten av att ringa kvinnorsom inte deltagit i screening och erbju-da tid för ett cellprov.

• Att utvärdera effektiviteten och kost-nadseffektiviteten av att erbjuda kvin-nor som inte deltagit i screening enHPV-hemtest.

• Att undersöka barnmorskors upple-velse av att ringa icke-deltagare ocherbjuda tid för cellprov.

• Att studera socioekonomiska ochdemografiska faktorers påverkan pådeltagandet i gynekologisk cellprovs-kontroll i Sverige.

Material och metoder I en populationsbaserad randomiseradstudie studerades effektiviteten och kost-nadseffektiviteten av två interventionerför att öka deltagandet i ett välfungeran-de screeningprogram (Studie I och II).Av de 24 755 kvinnor mellan 30 och 62år i Västra Götaland, som inte deltagit iscreening, valdes 8 800 slumpmässigt utoch randomiserades till tre olika grupper.Barnmorskor i verksamheten ringde upp4 000 av kvinnorna och erbjöd hjälp attboka tid för cellprovtagning. En grupp

på 800 kvinnor fick erbjudande per postatt göra ett hemtest för högrisk-HPV.Deltagandet i dessa två grupper jämför-des med en kontrollgrupp bestående av4 000 kvinnor som inte var föremål förnågon särskild intervention. Skillnaden iantalet upptäckta och utredda cellförän-dringar jämfördes mellan telefongruppenoch kontrollgruppen. Andel låg- respek-tive höggradiga cellförändringar i tele-fongruppen och kontrollgruppen jämför-des med en referensgrupp bestående avalla kvinnor mellan 30 och 62 år i regio-nen, som deltagit i ordinarie screening-program. Kostnadseffektiviteten beräk-nades med kostnader för resuranvänd-ning i interventionsgrupperna och kon-trollgruppen. Barnmorskornas erfaren-heter av att kontakta kvinnorna diskute-rades i fokusgrupper och analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys (StudieIII). En tvärsnittsstudie med data från

Gudrun Broberg, barnmorska, medicine doktorInstitutionen för kliniska veten-skaper, avdelningen för obstetrik ochgynekologi, Sahlgrenska AkademinGöteborgs universitet.

Non-attendees need attention – Determinants and interventions affecting participation in cervical cancer screening

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 23


populationsbaserade register genomför-des för att studera om socioekonomiskaoch demografiska faktorer påverkar del-tagande i screening (Studie IV). En gruppkvinnor som deltagit inom 90 dagar efteratt en inbjudan skickats ut jämfördes medkvinnor som inte deltagit i screeningunder lång tid. Resultaten analyseradesmed univariat och multivariat logistiskregressionsmodell.

ResultatDeltagandet ökade signifikant i bådainterventionsgrupperna i Studie 1 och 2,jämfört med kontrollgruppen. I telefong-ruppen deltog 18,0% och i HPV-hem-testgruppen tog 24,5% prov (16,9%HPV hemtest; 8,5% cellprov), jämförtmed 10,6% i kontrollgruppen (Figur 1).Antalet avvikande cellprov och antaletutredningar var signifikant högre i tele-fongruppen (39 respektive 34) än kon-trollgruppen (19 respektive 18). Andelenonormala cellprov var 5,4% i telefong-ruppen, 4,5% i kontrollgruppen och2,7% i hela screeningbefolkningen i mot-svarande ålder (Figur 2). Relativa riskenför en kvinna i telefongruppen för att haen höggradig cellförändring jämfört medkvinnor i referensgruppen var 3,93 (95%CI 2,39–6,46).

Kvinnorna uppgav många olika anled-ningar till varför de inte deltagit i scree-ningen. Det vanligaste var praktiska svå-righeter som barnmorskorna insåg skullekunna undanröjas med ökad tillgänglig-het och genom att erbjuda provtagningvid besök av annan anledning.

I Studie IV fann vi att kvinnor meden hög inkomst i familjen eller högutbildning och de som var sammanbo-ende deltog i högre utsträckning i scree-ningen. Andra viktiga faktorer förknip-pande med högt deltagande var att varafödd i Sverige, att vara yrkesverksam ochatt inte ha social- eller bostadsbidrag.Kvinnorna i de högre åldersgrupperna varnågot mer benägna att delta än i de lägre.Deltagandet varierade stort mellan olikalandsting i Sverige. Dessa skillnader kvar-stod även efter att effekten av alla andravariabler hade vägts in.

Figur 1Deltagande i Studie I och II

Figur 2Andel cellförändringar i hela screeningpopulationen, kontrollgrupp och telefongrupp

Ny avhandling

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 24


Ny avhandling

DelarbetenBroberg G, Miao Jonasson J, Ellis J, Gyrd-Hansen D, Anjemark B, Glantz A, SöderbergL, Ryd M-L, Holtenman M, Milsom I and Strander B. Increasing participation incervical cancer screening: Telephone contact with long-term non-attendees in Sweden.Results from RACOMIP, a randomized controlled trial. International Journal ofCancer 2013;133:164-71 Broberg G, Gyrd-Hansen D, Miao Jonasson J, Ryd M-L, Holtenman M, Milsom Iand Strander B. Increasing participation in cervical cancer screening: Offering a HPVself-test to long-term non-attendees as part of RACOMIP, a Swedish randomizedcontrolled trial. International Journal of Cancer 2014; 134: 2223-30 Broberg G, Strander B, Ellis J and Adolfsson A. Attending cervical cancer screening,opportunities and obstacles: A qualitative study on midwives’ experiences telepho-ning non-attendees in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health Published onli-ne July 10 2014 DOI: 10.1177/1403494814541594Broberg G, Wang J, Östberg A-L, Adolfsson A, Nemes S, Sparén P and Strander B.Socio-economic and demographic determinants affecting participation in the Swedishcervical cancer screening: population based cross sectional study. In manuscript

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/35955 Huvudhandledare: Björn Strander, Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningenför obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet ochRegionalt cancercentrum väst.Bihandledare: Ian Milsom, Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen förobstetrik och gynekologi, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet. AnnsofieAdolfsson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet.Disputation: 10 oktober 2014Opponent: Ann Josefsson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin,Linköpings universitet

SlutsatsKvinnor som inte har deltagit i screeningunder en längre tid hade en fyrfaldig ökadrisk att ha höggradiga cellförändringarjämfört med hela screeningpopulationen.Både telefonkontakt och erbjudande omett HPV hemtest gjorde att deltagandetökade i gynekologisk cellprovskontroll.Metoderna var praktiskt genomförbara iverksamheten och gav inga ökade kost-nader. Telefonkontakt ökade även anta-let upptäckta och utredda cellförändring-ar. Erbjudande om alternativa provtag-ningsmetoder kan främja deltagandet iscreeningen. Barnmorskornas förståelseför kvinnors varierande behov kan bidratill att tillgängligheten ökar så att fler gesmöjlighet att delta i screeningen. Lågsocioekonomisk status, att vara föddutanför Sverige eller bosatt i vissa lands-ting var oberoende faktorer förknippademed lägre deltagande i gynekologisk cell-provskontroll. Sammantaget indikerardetta att förbättringar av screeningen iSverige kan öka deltagandet.

ImplikationerFör att skapa förutsättningar för en merjämlik vård och ge så många kvinnor sommöjligt ett bra skydd mot cervixcancerbör: - screeningprogram utformas så att alla

kvinnor ges möjligheter att delta oav-sett landstingstillhörighet. Viktigt ärgod tillgänglighet, möjlighet till enkelombokning av tid och plats via inter-net samt opportunistisk screening,

- särskilda åtgärder vidtas för kvinnorsom inte deltagit under lång tid, somtelefonkontakt och/eller erbjudandeom alternativ provtagning,

- uppmärksamhet och särskilda insatserriktas mot grupper med lågt delta-gande.

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 25


Ny avhandling

Mödradödligheten i Europa har gått nedunder flera decennier, men studier harvisat att nedgången har stagnerat ochibland visat en svag uppgång. Utlands-födda, särskilt kvinnor från Afrika söderom Sahara, har visat sig löpa högre riskän kvinnor födda i Europa. Detta har inteenkelt kunnat förklaras av enbart kändaobstetriska eller socioekonomiska risk-faktorer.

Målet med denna avhandling var attstudera aspekter av mödradöd i Sverigesåsom förekomst, klassifikation och vård-kvalitet, med fokus på utlandsföddakvinnor.

Vi fann att mödradödligheten iSverige 1988–2007 var omkring sex per100 000 levande födda barn. Med dennasiffra hör vi till länderna med den lägstamödradödligheten i världen. Jämförelsermellan länder försvåras dock av under-rapportering och olika sätt att definieramödradödsfallen.

I den första studien studerade vi döds-orsaker hos alla kvinnor som avlidit iSverige i reproduktiv ålder (15–49 år)under åren 1988–2007. Vi valde att grup-pera de utlandsfödda kvinnornas födel-seländer enligt Världsbankens klassifika-tion av ekonomier, i låg-, medel- och hög-inkomstländer samt Sverige. Vi fann attrisken att dö i reproduktiv ålder var högreför utlandsfödda kvinnor som var föddabåde i låginkomstländer och högin-komstländer än för svenskfödda kvinnor.Risken att dö på grund av en sjukdomeller komplikation kopplad till gravidi-

tet och förlossning visade sig vara sex tillsju gånger högre för kvinnor födda i låg-inkomstländer.

Den andra studien handlar om under-rapportering av mödradödsfall. Vi sam-körde dödsorsaksregistret med medicin-ska födelseregistret och patientregistretoch granskade därefter dödsorsakintygen.På så sätt identifierade vi kvinnor somavlidit inom ett år efter att de fött barneller vårdats på grund av en graviditets-komplikation under åren 1988–2007. Vifann 64% fler mödradödsfall än de somrapporerats till WHO. Brister i identifi-

eringen av mödradödsfall fanns på treolika nivåer. De två första bestod i bristande kunskaper eller insikter hos deläkare som fyllt i dödsorsaksintygen,respektive kodat dödsorsakerna i dödsor-saksregistret. Den tredje nivån låg på ettstrukturellt plan och orsakades av attreglerna för hur dödsorsakerna kodas inteöverensstämmer med definitionen avmödradöd.

I den tredje studien undersökte vi för-loppet som ledde till mödradöd bland 25kvinnor födda i låg- och medelinkomst-länder samt 48 svenskfödda kvinnorunder åren 1988–2010. Vi ville veta omskillnader i vårdens kvalitet kunde bidratill att förklara skillnaden i risk för mödra-död mellan utlandsfödda och svenskföd-da kvinnor. Kvinnornas journaler gran-skades och bedömdes av en expertgruppbestående av fem förlossningsläkare. Viförsökte rekonstruera förloppet och finnasuboptimala faktorer (händelser som intevar gynnsamma) i vårdförloppet som slu-tade med att kvinnan avled. En subopti-mal faktor bedömdes som betydande(major) om den bidrog väsentligt tillkvinnans död och att hon troligen hadekunnat räddas av en annorlunda hand-läggning. En smärre (minor) suboptimalfaktor definierades som en händelse sombidrog till det ogynnsamma förloppet,men att kvinnans liv förmodligen ändåinte hade kunnat räddas. I två tredjede-lar (51/73) av mödradödsfallen, fann visuboptimala faktorer. I hälften av fallen(36/73) förekom minst en betydande

Maternal Mortality inSweden–Classification,Country of Birth and Quality of Care

Annika Esscher, Institutionen för kvinnors och barns hälsa(Internationell mödra- ochbarnhälsovård), Uppsala universitet. Disputation 13 mars 2014.

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 26


Ny avhandling

suboptimal faktor, vilket betyder att vibedömde att dessa dödsfall hade kunnatundvikas genom en annan handläggning.Faktorer som relaterade till hur man sökervård, exempelvis att kvinnan skrev in sigsent i mödravården, inte följde läkarens/barnmorskans råd eller inte kom på pla-nerade besök, inträffade både hos svensk-födda och utlandsfödda, men oftarebland de utlandsfödda. Faktorer relate-rade till vårdens tillgänglighet omfattar ilåginkomstländer oftast försenad trans-port till sjukhus. I detta material komkvinnorna fram till vårdinrättningarna,men tillgängligheten till god vård begrän-sades av en språkbarriär. Om patient ochvårdgivare inte talar samma språk får intevårdgivaren tillgång till patientens sjuk-historia och patienten får inte tillgång tillvårdgivarens kunskap. För att kommaöver denna barriär krävs professionelltolkning. Suboptimala faktorer relatera-de till tillgänglighet förekom enbart blandutlandfödda kvinnor. I tre fall bedömdesspråkbarriären vara en betydande subop-timal faktor, det betyder att döden kanha kunnat undvikas om väl fungerandetolkning hade funnits på plats, och i tiofall bidrog språkproblemen till förloppet.

De vanligaste suboptimala faktorernavar relaterade till vårdens kvalitet ochförekom i 50 fall (i 34 fall minst en be-tydande faktor och i 16 fall minst ensmärre). Bristande vårdkvalitet omfatta-de att fel diagnos ställdes, att behandling-en fördröjdes, att remittering till annanvårdnivå/specialitet fördröjdes och/elleratt kommunikationen brast mellan vård-givare eller kliniker. Faktorer som varrelaterade till vårdens kvalitet drabbadeoftare utlandsfödda än svenskfödda.

Fyra av kvinnorna dog på grund avkomplikationer till sjukdomar som intevanligen förekommer i Sverige, såsomtuberkulos och reumatisk feber. I dessafall framgick att vårdgivarnas kunskaperom dessa sjukdomar brast.

Den fjärde studien är en beskrivandestudie av alla kvinnor som tog sitt livunder graviditet eller inom ett år efter för-lossning i Sverige under åren 1980–2007.

Vi undersökte registerdata samt granska-de journaler från kvinnornas sista gravi-ditet, förlossning och BB-tid. I genom-snitt dog 3,7 kvinnor per 100 000 levan-de födda barn på grund av självmordunder graviditet eller under första åretefter förlossning. Denna kvot var stabilunder studieperioden, medan självmordi nästan alla andra grupper i Sverige min-skade. Kvinnor födda i låginkomstländerlöpte en högre risk (10,8 fall per 100 000levande födda) än svenskfödda kvinnor(3,5 per 100 000 levande födda). Trefjärdedelar (77/103) av kvinnorna somavled hade fått psykiatrisk vård före,under eller efter graviditeten, medan fören fjärdedel (26/103) av kvinnorna fannsinga tecken till psykisk sjukdom notera-de i journalen eller i patientregistret. Ettflertal av kvinnorna som tidigare fått psy-kiatrisk vård fångades inte upp av mödra-hälsovården. Endast en femtedel av kvin-norna hade en dokumenterad plan förhur de skulle följas upp avseende sin psy-kiska hälsa när de skrevs ut från BB. Vijämförde självmordssätt och psykiatrisksjuklighet mellan de kvinnor som tog sittliv under graviditet eller inom sex måna-der efter förlossning med de som tog sittliv 6–12 månader efter förlossning. Vifann att våldsamma självmordssätt varvanligare bland de kvinnor som dogunder graviditet eller inom det förstahalvåret efter förlossning jämfört med dekvinnor som dog under det andra halvå-ret efter förlossning. Kvinnorna som togsitt liv under graviditet eller inom sexmånader efter förlossning hade mer säl-lan en psykiatrisk sjuklighet före gravidi-teten än de som dog 6–12 månader efterförlossning.

Sammanfattningsvis var mödradödlig-heten i Sverige mycket låg, men inte rik-tigt så låg som den siffra vi rapporteradetill WHO. Att mäta mödradödlighet ärsvårt, men man kan få mer sanningsen-lig statistik genom att samköra register.Kvinnor födda i låginkomstländer löpteen högre risk för mödradöd samt för själv-mord under graviditet och året efter för-lossning. Den förhöjda risken för mödra-

död bland de utlandsfödda kvinnornakunde till en del förklaras av sjukdomarmed ursprung i kvinnornas ursprungs-länder, skillnader i hur man söker vård,bristande tolkanvändning samt att deoftare fick bristfällig vård. Mer än hälf-ten av de kvinnor som begick självmordunder graviditet och året efter förlossninghade en känd psykiatrisk sjuklighet, ochden hade inte alltid fångats upp av mödra-vården. I en fjärdedel av självmordenfanns inga signaler till psykisk ohälsadokumenterade.

Alla mödradödsfall och självmord isamband med graviditet kan inte undvi-kas, men genom att studera fall med död-lig utgång kan brister i sjukvården bely-sas och förhoppningsvis leda till förbätt-ringar i vården.

RekommendationerFör att statistiken över mödradödlighe-ten i Sverige ska bli så sanningsenlig sommöjligt rekommenderas rutinmässig sam-körning av dödsorsaksregistret och medi-cinska födelseregistret.

Studierna i denna avhandling talar föratt det skulle gå att minska mödradöd-ligheten ytterligare, från en redan myck-et låg nivå. Förutsättningarna för detta ärett nära samarbete mellan de olika speci-aliteter som kan vara inblandade vid svåraobstetriska komplikationer, samt att pri-oritera av patientsäkerhetsarbete vilketäven omfattar att man säkerställer godkommunikation med alla patienter ochmellan vårdgivare.

Enligt Förvaltningslagen har alla per-soner som inte behärskar svenska rätt tilltolk i sjukvården. Mer än tio år har för-flutit sedan den första studien publicera-des som påvisade samband mellan kom-munikationsproblem och ökad risk förperinatal död bland barnen till mödrarfrån Afrikas horn. Än idag händer det attman i sjukvården försöker kommuniceramed icke-svenskspråkiga patienter utanprofessionell tolk, vilket är anmärknings-värt.

Ansvaret för att en patient inte följervårdgivarens råd bör inte enbart läggaspå patienten. Vårdgivaren har ansvar för

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 27


Köp, sälj, eller byt, varor och tjänster – med enannons når du ca 2000 andra gynekologer. Köp och sälj vad du vill under eget ansvar.

Skicka in din annons per mail till Medlemsbladet, [email protected] Ange namn och faktureringsadressPris per annons för medlemmar 100 kr

BakreFornix

ÖVERLÅTESLönsam gynmottagning i Sigtuna stad överlåtes fr o m 160101. Kan drivas i egetbolag enskilt eller i samverkan med ett störregynekologiskt vårdbolag.

För närmare information ring dr Stefan Hammarbäck, 070-6608802 på kvällstid.

S Ä L J E S

att försöka förstå om det kan ligga miss-uppfattningar bakom patientens förhåll-ningssätt.Mer än var femte kvinna somsöker mödrahälsovården i Sverige idag ärfödd i ett annat land. En fullständig sjuk-historia omfattar att man efterfrågar kvin-nans hälsa före, under och efter migra-tion till Sverige. Man bör vara medvetenom att utlandsfödda kvinnor kan bära

med sig hälsotillstånd som vi inte är vanaatt se i Sverige idag.

I enlighet med mödrahälsovårdensnationella riktlinjer är det viktigt att fångaupp kvinnor med psykisk ohälsa, och sär-skilt viktigt är det att identifiera kvinnormed svårare psykiatriska tillstånd.Samtliga kvinnor med tidigare psykiskohälsa och kvinnor som uppvisar sådana

symptom under graviditeten bör ha endokumenterad plan för uppföljning efterförlossningen. Utlandsfödda kvinnorutgör en sårbar grupp avseende psykiskohälsa.

Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etikarrangerar den 14-17 september i år en kurs för lärare imedicinsk etik. Den riktar sig till läkare som är, eller kankomma att bli, engagerade i etikutbildning för läkar-studenter, AT- eller ST-läkare. En motsvarande kurs höllsför ca trettio år sedan och bidrog till att flera av kursdel-tagarna blev aktiva inom etikområdet under många år.

Kursledningen består av Anders Ågård, Claudia Bruss ochIngemar Engström. Kursen kommer att äga rum under fyradagar vecka 38 i år, med en uppföljningsdag i december.Vi vill att deltagarna ska delta aktivt i diskussioner och

att de ska få pröva på olika lärandemetoder för etikämnet.Några av landets ledande etiker har tackat ja till att med-verka som föreläsare och/eller resurspersoner.

Vi tror att det finns ett stort intresse från läkare, som ärinvolverade i PU eller medicinsk etik på läkarprogram-met i landet, att anmäla sig till denna kurs och hoppasatt ni har möjlighet att vidarebefordra inbjudan till rätt personer i organisationen.

MvhAnders ÅgårdSvenska Läkaresällskapets Delegation före medicinsk etik

Etikkurs

Mer information under:http://sls.se/Aktuellt/Senaste-nytt/Lararkurs-i-medicinsk-etik/

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 28


Mödrahälsovårdsöverläkargruppen

Ordförande Joy Ellismödrahälsovårdsöverläkare och medicinsk rådgivareOrdförande, mödrahälsovårdsöverläkargruppen inom Svensk Förening för Obstetrik och GynekologiPrimärvården Västra GötalandLillhagsparken 6422 50 Hisings BackaTel: 010-473 30 81, 010-473 30 85 (verksamhetsassistent),Mobil: 0706 915432

Sekreterare Elisabeth LindholmDanderyds sjukhusStockholmTel: 070-721 173 94E-post: [email protected]

Intressegrupper inom SFOG

Obstetriker och gynekologer under utbildning (OGU)

OrdförandeMahsa NordqvistKvinnokliniken, SU/Sahlgrenska Östra416 85 GöteborgTel: 031-343 40 00E-post: [email protected]

SekreterareJosefin KataokaKvinnokliniken NÄLLärketorpsvägenTollhättanTel: 10-43 50 00E-post: [email protected]

Privatgynekologerna

OrdförandeIlona BarnardSlottstadens LäkarhusFågelbacksgatan 11217 44 MalmöTel: 040-985322E-post: [email protected]

KassörKatarina JohanssonMedicinskt CentrumSt Larsgatan 42582 24 LinköpingTel: 013-460 10 00E-post: [email protected]

Johanna AnderssonAleris Specialistvård SabbatsbergOlivecronas väg 1113 61 StockholmE-post: [email protected]

Agneta MöllerLäkarhuset HermelinenSandviksgatan 60972 33 LuleåTel: 0920-40 22 00E-post: [email protected]

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 29


Cervixcancerprevention C-ARGOrdförande: Kristina ElfgrenKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 875 [email protected]: Pia CollbergMÖL JämtlandÖstersundTel: 063-15 37 [email protected]

Endokrinologi ENDOKRIN-ARG Ordförande: Alkistis SkalkidouKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 076-206 85 [email protected]: Eva InnalaKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 21 [email protected]

Endometrios ENDOMETRIOS-ARGOrdförande: Greta EdelstamKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 [email protected]: Lollo MakdessiVrinnevisjukhusetNorrkö[email protected] ETIK-ARGOrdförande: Claudia BrussKK, Länssjukhuset Halmstad302 33 HalmstadTel: 035-13 10 [email protected]: Ingrid [email protected]

Evidensbaserad medicinEVIDENS-ARGOrdförande: Annika StrandellSU/Sahlgrenska413 45 GöteborgTel: 0700-90 44 [email protected]: Sissel SaltvedtKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 73 StockholmTel: 08-517 700 [email protected]

Familjeplanering FARGOrdförande: Kristina Gemzell-DanielssonKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08-524 800 [email protected]: Helena Kopp-KallnerDanderyds sjukhusStockholmTel: 070-440 20 [email protected]

Ofrivillig Barnlöshet FERT-ARGOrdförande: Britt FribergKK, Lund och ReproduktionsmedicinsktCentrum (RMC)Skånes Universitetssjukhus/SUS205 02 Malmö[email protected]: Åsa MagnussonKK, SahlgrenskaVerksamhetsområde Gynekologi ochReproduktionsmedicinSahlgrenska Universitetssjukhuset413 45 GöteborgTel: 031-342 00 [email protected]

GLOBAL-ARGOrdförande: Birgitta EssénInst för kvinnors och barns hälsa IMCHAkademiska sjukhuset751 85 [email protected]: Kenneth [email protected]

Hemostasrubbningar HEM-ARGOrdförande: Gisela WegneliusKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 27 17/[email protected]: Ragnhild HjertbergUltragyn113 22 StockholmTel: 0708-23 10 [email protected]

Minimalinvasiv Gynekologi MIG-ARGOrdförande: P-G LarssonKK, Kärnsjukhuset541 85 SkövdeTel: 0500-43 10 00. Fax: 0500-43 14 [email protected]

Mödra-Mortalitet MM-ARGOrdförande: Sissel SaltvedtKarolinska universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 0727-11 51 [email protected]: Annika EsscherAkademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 [email protected]

Arbets- och Referens-grupperna inom SFOG

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 30


Perinatologi PERINATAL-ARGOrdförande: Karin PetterssonKK, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 875 [email protected]: Marie BlombergKK, Universitetssjukhuset Linköping581 85 LinköpingTel: 013-22 20 [email protected]

Perinatologi PERINATAL-ARG– fosterövervakningundergrupp till PERINATAL-ARGOrdförande: Isis Amer-Wå[email protected]: Karin [email protected]

Psykosocial Obstetrik och Gynekologisamt Sexologi POS-ARGOrdförande: Katri NieminenKK, VrinnevisjukhusetNorrköpingTel: 010-10 30 [email protected]: Lena MoegelinSöSAM, Enheten för sexuell hälsaVO, Kvinnosjukvård/FörlossningSödersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 [email protected]

Robson-ARGOrdförande: Lars LadforsGö[email protected]: Eva [email protected]

Tonårsgynekologi TON-ARGOrdförande: Lena MarionsKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 766 55. Fax: 08-31 81 [email protected]: Anna PalmSundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 [email protected]

Gynekologisk Tumörkirurgi medCancervårdTUMÖR-ARGOrdförande: Gunnel LindellLänssjukhuset i [email protected]: René BangshöjKK, Universitetssjukhuset Örebro701 85 ÖrebroTel: 019-602 12 [email protected]

Ultraljudsdiagnostik ULTRA-ARGOrdförande: Peter LindgrenKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 [email protected]: Emelie [email protected]

Urogynekologi och vaginal kirurgi UR-ARGOrdförande: Marie WestergrenSöderbergKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 [email protected]: Riffat [email protected]

Vulva VULV-ARGOrdförande: Nina [email protected]: Christina RydbergKK, Varbergs sjukhus 432 81 VarbergTel: 0340-48 10 [email protected]

Arbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-Samordnare ARGUS

Matts OlovssonSFOG-Kansliet

Drottninggatan 55, 2 tr111 21 Stockholm • Tel: 08-440 01 75

E-post: [email protected]

SFOG-KanslietSusanne Lundin och Henrietta Solander

Drottninggatan 55, 2 tr111 21 Stockholm

Tel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 [email protected] • www.sfog.se

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 31


Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som ärverksamma inom specialiteten, specialister såväl som icke-specialister. SFOG är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektionen inom SvenskaLäkaresällskapet.

Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), UnionEuropéenne des Médecins Spécialistes (UEMS) samt European Board and College of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG). Som SFOG medlem bör man vara medlem i Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet.

I Medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berörspecialiteten. Där annonseras också fortbildningskurser, möten och symposier. Man får också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, som utkommer med 9-12 nummer per år.

Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna för alla. Dessa grupper bevakar olika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter ochmedverkar till vidareutbildning. Som medlem i SFOG är man abonnent på ARG-rapporterna till en reducerad kostnad (400:-/år).

Årsavgiften till föreningen är 800 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter äravdragsgill i deklarationen. I och med Din anmälan registreras Du i SFOGs medlems-register. (Avgiften gäller endast medlemskap i SFOG)

För medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser. SFOG ansvarar för det veten-skapliga programmet inom obstetrik och gynekologi vid den medicinska riksstämman.

De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning.Obstetriker/Gynekologer under Utbildning – (OGU) är en av flera intressegrupperinom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även till vikarie-rande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteternagår bl a ut på att bevaka specialistutbildningens utformning och innehåll, att försökaunderlätta för internationellt utbyte som del av utbildningen och att arrangera en årligkonferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.

Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad om vad som händer inom Din specialitet.

Anmäl dig via SFOGs hemsida, www.sfog.se, Medlemsansökan

SFOG MEDLEMSANSÖKAN

www.sfog.se

MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 32

välkomna till sfog-veckan i jönköping mb nr2... · referat vintermötet 2015 15 vi vill hjälpa...

Documents