Värdering av förbättringar i kustmiljön

Bygger på studien

Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for Environmental Improvements in Coastal Areas: General vs. Specific Models. CERE working paper 2011:2.

Bakgrund

• Haven och kustmiljön är av stor betydelse för många arter. Den stora mångfalden bidrar till att skapa många värden, bland annat rekreation, mat och turism

• Det finns idag många hot mot havs- och kustmiljön• Förorening• Övergödning• Bristande skydd för känsliga arter och områden

• Att trygga värden från havens och kusternas ekosystem är en viktig policyuppgift

Miljömålen

• EU:s vattendirektiv har som mål att alla grund- och ytvatten ska uppnå god ekologisk status år 2015• Medlemsländerna formulerar åtgärdsplaner där hänsyn till kostnader och nyttor ska

belysas

• Sveriges miljömål om ingen övergödning år 2020• Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på

människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten

• Delmålet buller och andra störningar• Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga

och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010• Införandet av hänsynsområden

Värdering av förbättringar i kustmiljön

• Betalningsvilja som ett välfärdsmått för miljöförändringar• Värderingsstudie baserad på ekologisk kunskap och med koppling till

aktuella policyfrågor

• Kan resultaten användas för benefit transfer• Tidssparande • Lägre kostnader

• Benefit transfer och socio-ekonomisk data• Blir det bättre/mer tillförlitliga resultat?

Studieområdena

• Två studier genomfördes hösten 2009 i kustområdena:• Mellan Södertälje och Landsort på östkusten• Mellan Orust och Tjörn på västkusten

• Båda viktiga fritids- och rekreationsområden

• Möter liknande miljöproblem och möjliga lösningar för dessa

• Tillgång till omfattande ekologisk information

Miljöproblem i områdena

• Algblomning av blågröna alger (endast på östkusten)

Miljöproblem

• Grumligt vatten/minskat siktdjup

Miljöproblem

• Buller och nedskräpning

Enkätstudierna

• Webbaserad choice experiment enkät• Fyra sample, två på varje kust

• Boende i området• Boende utanför men i närheten av området

• Socio-ekonomiska frågor, anknytning till området, om dagens kustmiljö

• Så lika attribut som möjligt valdes ut, men• Algblomning är bara ett problem på östkusten

• Attributen:• Siktdjup och blåstångsbestånd som indikation på vattenkvaliteten• Algblomning (på östkusten)• Buller och nedskräpning • Kostnad

Attributens nivåer

Siktdjup och blåstångsbestånd

Algblomning Buller och nedskräpning

Nuläget Mycket litet, litet eller måttligt

Hög risk för en storskalig algblomning varje sommar

Myndigheterna har inte gjort några stora åtgärder för att minska buller och nedskräpning i just de här vattnen

Om åtgärder vidtas Siktdjupet blir en klass bättre

Eller

Siktdjupet blir två klasser bättre

Hög risk för en storskalig algblomning var 3:e sommar

Eller

Hög risk för en storskalig algblomning var 10:e sommar

Mindre buller och nedskräpning genom bildandet av hänsynsområden

Åtgärder för att förbättra kustmiljön

• För att förbättra situationen med grumligt vatten och algblomning:• Minska utsläpp av näringsämnen från reningsverk med hjälp av ny teknik

• För att minska buller och nedskräpning i kustmiljön• Bilda hänsynsområden med restriktioner för bland annat båtkörning, placering av

miljöstationer etc.

• Finansiering• Månadsvis avgift som betalas till en statlig fond mellan åren 2010-2029 av invånarna

kring områdena

Exempel på en choice set fråga

Alternativ A Alternativ B Alternativ C

Siktdjup och blåstångsbestånd

Som idag En klass bättre Som idag

Algblomning Som idag Som idag Var 3:e sommar

Buller och nedskräpning Som idag Mindre buller och nedskräpning

Som idag

Kostnad för ditt hushåll 0 kr/månad 100 kr/månad 20 kr/månad

Jag skulle välja alternativ A Jag skulle välja alternativ B Jag skulle välja alternativ C

Metod

• Två modeller för att jämföra betydelsen av socio-ekonomiska variabler• En modell med generella variabler: kön, ålder, inkomst, född i Sverige, utbildning• En modell med mer specifik information

• Benefit transfer• Kan man använda ett skattat värde på betalningsvilja från östkusten som en

uppskattning för betalningsviljan på västkusten?• Hur stora blir felen?

Betalningsvilja från de specifika modellerna (SEK)

Västkusten ÖstkustenBoende i området Boende utanför

områdetBoende i området Boende utanför

området

Siktdjup 1 klass bättre

266 301 391 317

Siktdjup 2 klasser bättre

432 488 490 441

Algblomning var 3:e sommar

314 288

Algblomning var 10:e sommar

317 259

Mindre buller och nedskräpning

68 66 38 38

Betalningsvilja från den generella modellen (SEK)

Västkusten ÖstkustenBoende i området Boende utanför

områdetBoende i området Boende utanför

området

Siktdjup 1 klass bättre

294 318 389 313

Siktdjup 2 klasser bättre

453 501 489 439

Algblomning var 3:e sommar

316 290

Algblomning var 10:e sommar

317 254

Mindre buller och nedskräpning

80 73 43 40

Benefit transfer mellan kusterna

• Transfer error, det fel som uppstår när man använder värden från ett studieområde som uppskattningar för ett annat område• För en förbättring av siktdjupet/vattenkvaliteten: mellan 2% och 47%• För mindre buller och nedskräpning: mellan 43% och 88%

• Svårare att göra benefit transfer för buller och nedskräpning än för siktdjup

Slutsatser

• Betalningsviljan är störst för en förbättring av siktdjupet men skiljer sig åt mellan grupperna: • 1 klass förbättring: 266-391 kr• 2 klasser förbättring: 432-501 kr

• Betalningsviljan för mindre algblomning (endast för östkusten) oberoende av nivån: • Var 3:e sommar: 288-316 kr • Var 10:e sommar: 254-317 kr

• Betalningsviljan för mindre buller och nedskräpning: • Västkusten: 66-80 kr• Östkusten: 38-43 kr

• Mer information (socio-ekonomiska variabler) i modellerna leder inte till mindre transfer error