världshorisont nr 3/10, tema millenniemålen

Håll löftet om en bättre värld!

3/2010Utges av Svenska FN-förbundet

Fem år till deadline för millenniemålen

Han rappar mot fattigdomen

Framsteg på nedrustningsfronten sidan 18

FN-kämpen Ingrid Segerstedt Wibergsidan 22

sidan 12

2 Världshorisont3/10

w

w

RIS ocH RoS FRåN klImatpaNeleNS gRaNSkaReDen oberoende granskningskommitté som i mars fick i uppdrag att gå igenom klimatpanelen IPCC:s arbetssätt lade i augusti fram sin rapport. Enligt kommit-tén behöver IPCC reformeras på flera viktiga punkter. Bl a föreslås stora föränd-ringar när det gäller arbetsledning, insyn samt faktagranskning. Samtidigt är det övergripande omdömet att IPCC:s arbete med rapporterna om klimatförändringar har varit av stort värde.

FN:s klimatpanel IPCC hamnade i blåsväder i vintras sedan ett fel avslöjats i panelens senaste rapport från 2007. Upptäckten ledde till en stormvåg av ifrågasättanden vilket gjorde att general-sekreterare Ban Ki-moon tillsatte gransk-ningskommittén.

caRlSSoN I Ny HållbaRHetSpaNelFN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tillsatte i augusti en ny högnivåpanel för global hållbar utveckling. Bland delta-garna från regeringar, näringsliv och or-ganisationer märks Sveriges biståndsmi-nister Gunilla Carlsson. Finlands och Sydafrikas presidenter Tarja Halonen och Jacob Zuma delar ordförandeskapet.

Panelens uppgift är att presentera förslag på hur man kan bekämpa fat-tigdomen i världen samtidigt som man säkerställer att den ekonomiska utveck-lingen är miljövänlig och att klimathotet hanteras. Dess slutrapport väntas i slutet av 2011, inför den FN-konferens om håll-bar utveckling som ska hållas 2012. HIStoRISkt NäR Nytt kvINNooRgaN SkapadeSI en historisk omröstning den 2 juli be-slutade FN:s generalförsamling enhälligt att skapa ett nytt FN-organ för kvinno-frågor. Formellt heter organet The UN Entity for Gender Equality and

Empowerment, men kommer att kallas UN Women. Bildandet av det nya orga-net har föregåtts av många års förhand-lingar mellan FN:s medlemsstater och lobbyarbete av olika organisationer.

Planen är att det nya FN-organet ska vara igång i januari 2011. De existerande kvinnoenheterna inom FN – avdel-ningen för kvinnors främjande (DAW), Internationella forsknings- och utbild-ningsinstitutet för kvinnors utveckling (INSTRAW), kontoret för den särskilda rådgivaren för genderfrågor och kvinnors främjande (OSAGI) samt FN:s utveck-lingsfond för kvinnor (UNIFEM) – inför-livas i den nya organisationen.

HåRd kRItIk av INga-bRItt aHléNIuS mot FN-cHeFeN Inga-Britt Ahlénius lämnade i juli sin post som chef för FN:s internrevision OIOS. Hon avslutade sin tid i FN med att skriva en rapport där hon riktar hård kritik mot generalsekreterare Ban Ki-moon. Ban ska bl a ”systematiskt ha för-sökt motarbeta självständigheten” för henne och hennes organ. Svenska diplo-mater och bedömare som ombads att kommentera kritiken valde dock att tona ned den. Utrikesminister Carl Bildt sa t ex att ”det är naturligt med en viss spän-ning mellan kontoren och sekretariatet”.

Inga-Britt Ahlénius utsågs 2008 till Årets FN-vän av Svenska FN-förbundet. Hon efterträds på posten som OIOS-chef av Carman Lapointe-Young från Kanada.

gRöNt ljuS FöR koSovoS SjälvStäNdIgHetInternationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) beslutade i juli att Kosovos självständighetsförklaring från februari 2008 inte strider mot internatio-nell rätt. Kosovo har tidigare hört till Serbien och det var Serbien som hade tagit ärendet till ICJ, men domstolen gick alltså på Kosovos linje.

69 länder, däribland USA, Kanada och Japan samt 22 EU-stater inklusive Sverige, har hittills erkänt Kosovo som självständig stat. På Serbiens sida står bl a Ryssland och Kina.

Internationella domstolen är FN:s hu-vudorgan för juridiska bedömningar och domslut i tvister mellan stater.

FRItt tIlltRäde tIll Fao:S StatIStIkFN:s livsmedels och jordbruksorganisa-

tion FAO tillkännagav i juli att omvärlden nu har fritt tillträde till databasen FA-OSTAT, världens största och mest omfat-tande statistikdatabas om livsmedel, jord-bruk och hunger.

– FAOSTAT är ett kraftfullt verktyg som kan användas inte bara för att se var hunger förekommer, utan också för att bättre förstå varför hunger uppstår, och vad som kan göras för att bekämpa den, säger Pietro Gennari, direktör för FAO:s avdelning för statistik.

Se www.faostat.fao.org

SkäRpta SaNktIoNeR mot IRaNEfter ett halvår av förhandlingar antog FN:s säkerhetsråd i juni resolution 1929 som innebär skärpta sanktioner mot Iran. Två av medlemmarna i rådet, Turkiet och Brasilien, röstade emot medan Libanon lade ner sin röst.

Resolutionen stärker de ekonomiska och militära sanktionerna och kräver att landet upphör med anrikning av uran samt med fredliga medel löser problemen med oklarhet kring landets kärnenergiprogram. I texten framhålls att kärnenergiprogram-met och landets oförmåga att samarbeta med FN:s atomenergiorgan IAEA innebär en risk att kärnvapenteknologi sprids i strid med internationella regler.

ScHWeIzaRe Ny oRdFöRaNde I geNeRalFöRSamlINgeNJoseph Deiss från Schweiz har utsetts till ny ordförande i FN:s generalförsamling. Deiss leder församlingen under dess 65:e session som inleddes i mitten av septem-ber. Han efterträder Ali Treki från Libyen.

Den 64-årige Deiss spelade en avgö-rande roll när hans land för åtta år sedan blev medlem i FN. Han var utrikesmi-nister i Schweiz från 1999 till 2002 och landets president under 2004.

FN-NotISeR

klimatpanelen Ipcc måste reformeras men på ett övergripande plan hyllas dess insatser. bilden är från polarisen vid Svalbard.

Foto:Fn/MarkGarten

presskonferens med den nye presidenten för FN:s generalförsamling, joseph deiss, i samband med hans utnämnande i juni 2010.

Foto:Fn/Evanschneider

w

INNeHåll

världshorisontsvenskaFn-förbundetBox1511510465stockholmtel:08–4622540Fax:08–6418876E-post:[email protected]:www.fn.se/varldshorisonttwitter:www.twitter.com/varldshorisont

Redaktör: AnnalenaAndrewsansvarig utgivare: lindanordinthorslundlayout:Ambitiontryckeri:Printcenterannonser: display.Kontaktalisaljadas,[email protected]

Förejbeställtmaterialansvarasej.Artikelförfattarnasvararsjälvaförinnehålletirespektiveartikel.

VärldshorisontutgesavsvenskaFn-förbundet.issn0042-2134Prenumerationspris:190kr(helår,4nr)PlusGiro:50990-1tidningensäljsä[email protected]

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor.Vårgrundidéärattförasammanindivi-derochorganisationeriettgemen-samtarbeteförettstarkareFn.Som enskild medlemiFn-förbundetfårduinbjudningartillkurser,semina-rierochstudieresor;medlemspriserpåmaterial;fyranummerperåravVärldshorisontsamtenFn-pin.dufårmöjlighetattdeltaiutbildnings-ochopinionsbildningsarbetetidinFn-förening,medverkaiförbundetskam-panjer.omduärunder26årfårduinbjudningartillungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumererapåVärldshorisont,ring08–[email protected].

Peter och Alice, du och jag

1820

8

4 12

10

7 13Npt-mötet om kärnvapen ettavfleragodanedrustningstecken Ingrid Segerstedt Wiberg,envarmFn-vänunderhelalivet

950 kvinnor om dagen dör avorsakerrelateradetillgraviditet

en mobilisering av historiska mått krävsförattmålenskanås

23-årige rapparen tariq khan villväckaochaktiveramänniskor

Häpnadsväckande framsteg medmillenniemålenirwanda

Nytt samarbete mellanFn-förbundenisverigeochsydafrika

Faktablad med grafik: sågårarbetetmeddeåttamålen

Millenniemålen är det mest storslagna löfte som någonsin givits – en deklaration av kollektivt ansvar för världens fattiga och sårbara.”

Citatet kommer från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, som försöker få ny fart på projektet nu när fem år återstår till 2015 då målen ska vara nådda. Bland annat har han kallat världens ledare till ett toppmöte i New York, ett möte som pågår i samma veva som denna tidning dimper ner i brevlådan hos FN-vänner i Sverige.

Löftet är alltså givet till de fattiga och sårbara i världen, som Peter och Alice, de två föräldralösa barnen på framsidan av detta nummer. Det är deras liv och vardag det handlar om. Att de ska ha mat för dagen, tak över huvudet och tillgång till rent vatten och en toalett. Att de ska få gå i skolan och få möjlighet att skaffa sig ett yrke, en försörjning. Att de ska ha tillgång till sjukvård och mediciner. Allt det som är självklarheter för oss som bor i ett rikt land som Sverige.

Hur går det då, kommer mänskligheten någon vart med de åtta målen?Ja, på de allra flesta områden går utvecklingen åt rätt håll. Barna-

dödligheten minskar, hiv/aids och malaria är på tillbakagång och allt fler får tillgång till rent vatten. I vissa länder och regioner har anmärk-ningsvärda framsteg gjorts.

Samtidigt går det för långsamt för att merparten av de kvantitativa mål som satts upp till 2015 ska kunna nås. De parallella mat-, kli-mat- och finanskriserna har bromsat upp processen och i fråga om hungern i världen har utvecklingen sedan 2008 gått åt helt fel håll. Utmaningarna förblir gigantiska och kompliceras ytterligare av det växande klimathotet. Totalt sett är bilden mörk, men det finns ljus-punkter, skulle man kunna sammanfatta läget.

Lennart Båge var tidigare chef för FN:s jordbruksutvecklingsfond Ifad. Han har ett klokt sätt att tänka kring den splittrade bilden av utvecklingen i världen. ”Vi måste lyfta fram de positiva exemplen och glädja oss åt dem, och använda den inspiration som detta ger till att med kraft angripa de enorma utmaningar som vi står inför”, menar han.

I detta arbete har alla en roll att spela, inte minst vi som tillhör organisatio-ner i västvärlden. Vi måste ligga på våra regeringar om att göra mer och att göra det snabbare. Resultaten för mål 8, det om globalt partnerskap, är skamligt torf-tiga. Vi måste också kräva krafttag i klimatfrågan, för om vi inte förmår bromsa klimatförändringarna kommer alla ansträngningar på utvecklingsområdet att omintetgöras av allt fler och allt värre väderkatastrofer.

Ytterst handlar det om att bygga en stabil och fredlig värld i samklang med den natur som är grunden för vår existens. Millenniemålen är FN:s försök att på ett ordnat och begripligt sätt pressa den globala utvecklingen åt rätt håll. Må alla goda krafter hjälpa till!

Redaktör AnnaLena Andrews [email protected]

omslagsbild nr 3/10:PeterByuzuraochAliceKwizeraleverietthushållbeståendeavbarabarnirwandashuvudstadKigali.defårhjälpmedmat,medicinerochskolgångavenbiståndsorganisation.

Håll löftet om en bättre värld!

3/2010Utges av Svenska FN-förbundet

Fem år till deadline för millenniemålen

Han rappar mot fattigdomen

Framsteg på nedrustningsfronten sidan 18

FN-kämpen Ingrid Segerstedt Wibergsidan 22

sidan 12

Foto:Abbietrayler-smith/PanosPictures


mIlleNNIemåleN

FN:s utvecklingsprogram UNDP har spelat en nyckelroll i det omfat-tande globala millenniemålsprojekt

som FN och Kofi Annan drog igång vid millennieskiftet. På kontoret i Stockholm arbetar Monica Lorensson som en av tre personer. Hon beskriver den känsla av beslutsamhet som rådde när målen for-mulerades och lanserades.

– Det var ett nytt årtusende och den allmänna uppfattningen var att det var dags att förpassa fattigdomen i världen till historiens sophög. Därför var man tvungen att hitta ett koncept som skulle få fart på världens länder. Utmaningen var att komma fram till något som verkligen skulle användas och inte hamnade i bok-hyllan, säger hon.

blaNdat ReSultatIdag, tio år senare, kan vi konstatera att resultatet av projektet är mycket blandat. I vissa länder och regioner har stora fram-steg gjorts. I Afrika söder om Sahara, den

hoppetminskaromattmillenniemålenkannåsitid

millenniemålen, som världens länder enades om vid millennieskiftet, utgör i praktiken den globala utvecklingsagendan. men vägen är knagglig och trots framsteg minskar hoppet om att målen kommer att nås i tid. bilden är från vietnam.

Foto:Chiekoishikawa/UnFPAknagglig väg mot 2015

den20-22septembersamlasvärldensledaretilltoppmöteinewYorkommillenniemålen.Femåråterstårtilldeadline2015ochFn:sgeneralsekreterareBanKi-moonhartagitdettatillfälleiaktförattförsökafånykraftiarbetet.Exempelfrånolikadelaravvärldenvisartydligtattmålenkannås,medrättpolitikochrättsatsningar.samtidigtkrävsenmobiliseringavhistoriskamåttomviskahinnaändaframpådentidsomåterstår.

Världshorisont3/10 5

mIlleNNIemåleN

region som gjort minst framsteg, ökade t ex andelen barn som går i skolan från 58 procent 1999 till 76 procent 2008. Och i Ostasien har tillgången på dricksvatten ökat med 30 procent från 1990 till 2008.

Samtidigt är den övergripande bilden dyster. De senaste två årens parallella mat-, klimat- och finanskriser har satt ovälkomna käppar i utvecklingshjulen. Om ansträngningarna inte accelererar kraftigt är bedömningen att endast det första och övergripande målet om en halvering av fattigdomen kommer att kunna nås globalt till 2015.

Monica Lorensson säger att fokus nu måste ligga på att få till en kraftsamling kring målen och förnyade åtaganden från de politiska ledarna. Hon vill helst inte gå in på vad som ska ske efter 2015.

– I dagsläget är vårt huvudmandat att springa med målen så långt det går och försöka komma i mål. När Ban Ki-moon var i Sverige förra hösten var han väldigt tydlig med att det är för tidigt att tala om en plan B. ”Vi har gjort våra löften och vi vet vad som krävs, nu gäller det att kom-ma så långt som möjligt under den tid som vi har,” var hans budskap, säger hon.

goda kuNSkapeRMed ett helt decenniums erfarenheter finns det nu goda kunskaper om vad som krävs för att nå framgång i arbetet med de olika utvecklingsfrågor som tillsammans utgör millenniemålen. I en rapport från juni 2010 presenterar UNDP en hand-lingsplan i åtta punkter. Jobbskapande tillväxt, grön energi, stärkande av kvin-nors möjligheter och ett sant partnerskap mellan fattiga och rika länder hör till de faktorer som finns med på listan.

– Det är viktigt att komma ihåg att de olika målen kräver olika typer av insatser, säger Monica Lorensson.

– Genom att exempelvis slopa skolav-

gifter och satsa på vaccinationer kan man ganska enkelt nå framsteg med utbild-nings- och barnadödlighetsmålen. Mål 3, att öka jämställdheten, kräver däremot genomgripande samhällsförändringar. Här handlar det om att påverka hur män-niskor tänker och att utmana kulturella värderingar. Det är ingen "quick-fix”.

Lorensson nämner vidare att det varit ett problem på nationell nivå att målen varit så långsiktiga och att de ska nås glo-balt, inte i enskilda länder. För politiker i ett visst land som har mandat under en begränsad tidsperiod blir det inte attrak-tivt med den typen av mål.

– Att bryta ner dem och sätta upp delmål har därför varit ett bra sätt att arbeta på nationell nivå. Varje land måste också anpassa målen till sin verklig-het, och avsätta pengar i budge-ten för arbetet, säger hon.

– Vidare är en nyckelfaktor att målen är förankrade på högsta politiska nivå, att det pratas mycket om dem och att det finns en levande debatt i landet. De bistånds-partner man har måste också sluta upp bakom regeringens ansträngningar.

FöRSökeR Få FaRtMed tio år avverkade och fem år kvar till deadline gör nu FN-maskineriet ett för-sök att få ny fart på det stora projektet. Förutom en rad rapporter och analyser har Ban Ki-moon kallat världens ledare till New York den 20-22 september med förhoppningen att de ska förnya sina åtaganden för millenniemålen, enas om en handlingsplan och återvända till sina länder med ny energi och beslutsamhet.

Dessutom tillsatte han i juni en grupp ”eminenta personer” som ska fungera som ambassadörer för målen och driva på politikerna och andra aktörer. Med på

den 21 personer långa listan finns flera mycket kända och högt respekterade in-ternationella profiler, däribland fredspris-tagarna Muhammad Yunus (Bangladesh) och Wangari Maathai (Kenya); barn- och kvinnorättskämpen Graca Machel (Syd-afrika), ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs (USA) samt Jan Eliasson, tidigare svensk utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling.

mål Sju ocH åttaVärldshorisont träffar Jan Eliasson en solig sensommardag under ett av hans besök i Stockholm. Han berättar att am-

bassadörerna har delat upp må-len mellan sig. Själv har han fått i uppdrag att särskilt engagera sig för mål 7 (hållbar utveckling), men även för mål 8 (globalt part-nerskap) mot bakgrund av hans många erfarenheter av interna-tionellt samarbete, inte minst från tiden som ordförande i generalförsamlingen 2005-2006

då han fick kämpa hårt för att få olika länder och grupperingar att samarbeta.

– Takten måste öka om vi ska nå målen i tid. Det krävs framförallt politisk vilja men även en förmåga hos regeringarna att agera. Det krävs också en mobilisering av den allmänna opinionen, att olika grupper engagerar sig och höjer sina röster, säger han.

Vidare krävs omfattande samarbete i nya konstellationer, och även ett nytt tän-kande kring en bredare arbetsfördelning, fortsätter Eliasson:

– Vi kommer aldrig att uppnå målen utan ett delat ansvar och ett mer integrerat internationellt samarbete. Alla aktörer måste engagera sig: FN, regionala organi-sationer, regeringar, frivilligorganisationer, näringslivet och forskningsvärlden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

jan eliasson

knagglig väg mot 2015Sedan 1990 har

dödligheten bland barn under fem år

i utvecklingslän-derna sjunkit med

28 procent. takten är dock inte till-

räckligt snabb för att mål 4 om

minskad barna-dödlighet ska

kunna nås.

Foto:CarinaWint/UnFPA


mIlleNNIemåleN

– Vi måste dela upp arbetet och jobba på olika fronter. Vi måste sätta problemet i centrum och samla olika aktörer runt det, och angripa det från olika håll, på olika sätt, betonar han och illustrerar med sitt vattenglas mitt på bordet.

globalt paRtNeRSkapJan Eliasson tycker vidare att det är dags att lyfta fram mål 8 och vikten av globalt partnerskap:

– Vi i den rika världen gör alldeles för lite, det handlar ju om att vi ska hålla löf-ten som vi har gjort till världens fattiga. Sverige för sin del behöver intensifiera ar-betet för att förändra jordbrukspolitiken inom EU. Att EU kraftigt subventionerar de egna ländernas jordbruksproduktion och hindrar utvecklingsländer från att få tillträde till världsmarknaden är djupt olyckligt. Sverige bör också ge mer stöd till vattenrelaterade insatser och öka denna andel av biståndet från tre till sex procent.

– Det handlar om att hålla våra löften men också om rättvisa och solidaritet, två fina ord som jag tycker att man ska an-vända mer! Man ska också komma ihåg att fattigdomsbekämpning till sist blir en säkerhetsfråga, för ju större orättvisor det finns i världen, desto farligare blir det för alla. Världssamfundet slog ju fast 2005 att utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter är tre grundpelare som alla är lika nödvändiga för mänskligheten. Saknas en av dem så faller alla, säger Eliasson.

moRalISkt aNSvaRLennart Båge var 2001-2009 chef för FN:s jordbruksutvecklingsfond Ifad. Även han tycker att det är dags att sätta fokus på mål 8 och den rika världens ansvar.

– Ansvaret för millenniemålen vilar ju primärt på regeringarna i varje land men vi har alla ett moraliskt ansvar att engagera oss för en mer rättvis värld. Om vi tittar på vad den rika världen åtagit sig i mål 8 så ligger vi långt efter på flera punkter. Det gäller t ex biståndet där endast fem länder når upp till den nivå som de lovat. Och den förhandlingsrunda om världshandeln som skulle förbättra villkoren för utvecklingsländerna, ”Doha Development Round”, är fortfarande inte färdig. Det är en negativ signal och det börjar bli en pinsamhet!

– Ett annat exempel där den rika värl-den skulle kunna göra mycket mer gäller remitteringarna, flödet av pengar som utvandrade personer skickar tillbaka till sina hemländer. Det måste bli enklare och billigare att skicka dessa pengar som har otroligt stor betydelse för ekonomin i utvecklingsländerna.

dubbel bIldEtt problem när det gäller att informera och bilda opinion kring millenniemålen är den dubbla bild som framträder om man ser till resultatet av arbetet, fortsätter Lennart Båge:

– Det blir mer och mer slående hur det gjorts stora framsteg i vissa frågor på vissa platser, samtidigt som de utma-ningar som återstår är gigantiska, som att en miljard människor idag går hungriga. Det blir lätt förenklade resonemang som bottnar i att folk har svårt att greppa båda bilderna samtidigt, säger han.

– I stället måste vi glädja oss åt och hämta inspiration från den omfattande fattigdomsminskning som skett, framfö-rallt i vissa länder i Asien, och använda detta för att med kraft kunna angripa de enorma utmaningar som vi står inför!

Både Monica Lorensson och Lennart Båge menar att millenniemålsarbetet inte bara haft betydelse för de miljontals män-niskor som berörts av framstegen, utan även för FN som organisation.

– För FN-systemet har projektet varit mycket viktigt för det har visat behovet av att ha ett FN-system. Millenniemålen är något som alla länder kommit överens om och det ger en mycket stark legitimi-tet. Det hade inte blivit så tydligt, så syn-ligt och så legitimt om det inte hade skett inom ramen för FN, säger Båge.

– För att nå framgång och få synergi-effekter har man också varit tvungen att samarbeta internt, inom FN-systemet, så relationerna mellan FN-organen har stärkts och det har bidragit till processen att skapa ett mer enhetligt och samordnat FN.

oSäkeR StatIStIkAtt få fram säker och färsk statistik har varit ett stort problem för hela projektet. Man har fått använda officiella siffror även i fall där det funnits misstanke om att de inte varit helt tillförlitliga. I fråga om mål 5 om mödradödligheten, t ex, har uppgifterna varit av mycket varierande kvalitet och ibland inte funnits alls.

Berith Granath är handläggare för utvecklingsfrågor vid Svenska FN-för-bundet. Mitt i allt prat om statistik, siffror och procentandelar vill hon påminna om en viktig sak:

– Millenniemålen handlar om överlev-nad, om liv eller död för miljontals män-niskor. Vi måste komma ihåg att för den enskilda individ vars barn får hjälp att överleva eller vars försörjningsbörda lätt-tar så betyder den förändringen allt!

n Text: AnnaLena Andrews

lennart bågemonica lorensson

” Vi har alla ett mora-liskt ansvar att engagera oss i en mer rättvis

värld.”


mIlleNNIemåleN

Herman, en pensionerad profes-sor i utvecklingsinriktad utbild-ning, har varit ordförande för

UNA-SA sedan 2005. Tidigare har han bl a undervisat i tio olika länder och arbe-tat med en lång rad samhällsprojekt. Han vill att hans insats i FN-förbundet ska bli mindre akademisk, och mer handla om att åstadkomma verkliga förändringar.

– I Sydafrika är klyftan mellan de rikaste och de fattigaste den största i världen. Regeringens politik har utvecklats på ett sådant sätt att klyftan växer. Vi måste övertyga mannen på gatan om att hans behov kan tillgodoses. Vanliga människor måste sätta press på sina lokala myndig-heter, säger Herman.

– Människor är frustrerade och vet inte hur de ska få fram sina åsikter. Det gör att gräsrotsprotesterna ibland blir destruktiva. Vi vill lära människor att tänka på ett annat sätt. Vi måste hitta nya metoder i galenskapen.

FRIvIllIgt aRbeteFN-förbunden i världens olika länder är icke-statliga organisationer som bygger på frivilligt arbete. I Sydafrika arbetar FN-förbundet just nu intensivt med att infor-mera människor om FN:s millenniemål. Man försöker få till stånd möten med andra organisationer, nyckelpersoner från myndigheterna och vanliga medborgare i syfte att diskutera utvecklingen i Sydafrika med millenniemålen som utgångspunkt.

– Vi kommer att arbeta med informa-

tionskampanjer gentemot allmänheten under åtminstone ett år. Det finns åtta mål och vi måste komma framåt med dem. De handlar alla om att förbättra villkoren för medborgarna; om praktiska, grundläg-gande mänskliga behov, säger Herman.

– Den genomsnittlige sydafrikanen känner inte till millenniemålen och det vill vi ändra på. Vi vill också få männis-kor att aktivera sig i dessa frågor, vi vill dra in olika samhällsaktörer i processen och vi vill även ta reda på vad regeringen gör för att målen ska nås.

Förbundets millenniemålskampanj in-går i ett samarbete med FN-förbunden i Tanzania och Sverige och har fått ekono-miskt stöd från Sverige. Herman planerar bl a att gå ut med information till press-en, att arrangera debatter och att värva departementsfolk till kampanjen. Skolor kommer också att engageras så att infor-mationen når ut till unga människor.

meSt StudeNteRUNA-SA bildades på FN-dagen 2003 vid universitetet i västra Kapprovinsen där Herman vid den tidpunkten var chef för institutionen för utbildning. Man har genom åren arbetat med t ex odling i

kåkstäder, miljövård för skolelever och FN-rollspel. Idag finns avdelningar vid sex olika universitet och de flesta av de ca 1 500 medlemmarna är studenter. Men Herman vill bredda medlemsbasen och nå ut även till andra delar av samhället.

Samtidigt som Harold Herman job-bar med att bygga upp ett FN-förbund i Sydafrika är han djupt engagerad i att få igång FN-förbund i andra afrikanska län-der. Detta gör han i sin egenskap av vice ordförande i WFUNA; World Federation of United Nations Associations.

– Det är svårt att starta organisationer i Afrika och det finns inte så många FN-förbund här, säger han.

– Den politiska aspekten gör FN kon-troversiellt och leder till att en del länder inte ger organisationen sitt stöd. Men det arbete som FN gör är bra och nödvän-digt. Det finns ingen annan aktör som kan greppa de globala frågorna på samma sätt som FN, säger Herman.

n Text: Yazeed KamaldienÖversättning: AnnaLena Andrews

iettlanddärmyndigheternasoförmågaatttillgodosemänniskorsbehovmöteralltstarkareprotesterbehövsdet”nyametoderigalenskapen”,somharoldherman,ordförandeförsydafrikasFn-förbund,uttryckersaken.dettaärnågotsomförbundet–the United Nations Association of South Africa,(UnA-sA)–arbetarmed.

läsmeromsydafrikasFn-förbundpåwww.unasa.org.za

Harold Herman är ordförande för FN-förbundet i Sydafrika och även vice ordförande i WFuNa, FN- förbundens världsfederation.

sydafrikasFn-förbundvillfå

fart på millenniemålen

Foto:svenskaFn-förbundet

FN-FÖRBUND I VÄRLDENI FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 100 FN-förbund från olika delar av världen.


Förutom att ge kvinnor vård och service kan barnmorskor också stärka deras rättigheter och där-

med öka deras möjligheter att överleva, säger Anneka Knutsson som är chef för Sidas avdelning för hälsa och kunskap.

Nyligen kom siffror som pekar på att mödradödligheten i världen minskar för första gången på 30 år och att man där-med är på väg åt rätt håll när det gäller millenniemål 5 – att minska mödradöd-ligheten med 75 procent från 1990 till 2015. Anneka Knutsson säger att det är

glädjande och efterlängtat, men påpekar samtidigt att mödradödlighet är mycket svårt att mäta. Det är oklart om den nya statistiken innehåller siffror över osäkra aborter, samtidigt som 30-40 procent av all mödradödlighet i vissa länder beror just på osäkra aborter.

– Siffrorna visar en tendens, men un-der alla omständigheter är det för många som dör i onödan. Speciellt som vi vet vad som måste göras.

Dilemmat är att mödradödlighet beror på många olika saker.

– Det är inte som med malaria, det räcker inte med myggnät och profylax, säger Anneka Knutsson.

Sida har i sitt arbete på området valt att fokusera på rättighetsfrågor (exempelvis möjligheten att välja abort), tillgång till god mödrahälsovård (även på landsbyg-den och med hänsyn tagen till att nio av tio kvinnor i vissa länder föder i hemmet) samt stärkande av hälsosystemet så att det finns mer kvalificerad vård att remit-tera komplicerade fall till.

Utbildning av barnmorskor är en viktig del av ekvationen. Världshälsoorganisatio-nen, WHO, slog nyligen fast att det behövs minst 350 000 fler utbildade barnmorskor till 2015 om millenniemål 5 ska nås.

– Barnmorskorna är ryggraden i det här arbetet. De kan arbeta förebyggande och inte bara hjälpa kvinnorna i födslo-

”Varjekvinnasomdör’mödradöden’dörionödan.detsomsaknasärpolitiskviljaatträddakvinnorsliv”,sägerAnnekaKnutssonpåsida.hontrorinteattmillenniemål5kommerattuppnåsitid.Mendetfinnsljuspunkteriettannarskompaktmörker.denglobalasatsningenpåutbildningavbarnmorskorären.Utbildningenav”icke-läkare”iAfrikaärenannan.

av de åtta millenniemålen har framgångarna varit minst i fråga om mål 5, det om mödradödligheten. på bilden blir en gravid kvinna i taguig city, Filippinerna, undersökt av en barnmorska.

Foto:ArleneAlano/UnFPA

Minstframgångmedmillenniemål5

politisk vilja att rädda kvinnors liv saknas

mIlleNNIemåleN


ögonblicket utan också stärka dem som individer, ge sexualundervisning, tala om för dem att de har rätt att säga nej till sex, informera dem om preventivmedel, och så vidare, säger Anneka Knutsson.

gyNekolog I mocambIQueStaffan Bergström, professor i internatio-nell hälsa vid Karolinska Institutet, jobbar med en annan del av det som krävs för att reducera mödradödligheten. På 1980-talet var han stationerad i Moçambique som gynekolog. Ett lågintensivt krig pågick och skadade kunde inte ta sig in till städerna; det fanns inga transporter, inga säkra vä-gar. Och framför allt inga kirurger.

– Men plötsligt märkte vi att det kom in kejsarsnittade kvinnor från platser där det inte fanns läkare, berättar Staffan Bergström.

Dåvarande hälsovårdsministern gav honom och hans kollegor i uppgift att hitta de personer som opererade ute på landsbygden, att välja ut de duktigaste och utbilda dem. 1984 startade den för-sta treåriga utbildningen för blivande “técnicos de cirurgia”.

Idag är antalet ”icke-läkare” över 80, och idén har anammats av flera länder. Staffan Bergströms forskningsgrupp har nämligen visat att 90 procent av kejsar-snitten på distriktssjukhusen i Moçam-bique, Malawi och Tanzania utförs av just dessa så kallade ”icke-läkare” och att de dessutom stannar kvar på landsbygden, medan de ”riktiga” läkarna flyr till stä-derna.

– Om man inte gjorde de här kejsar-snitten i de fattigaste områdena så skulle en stor mängd av de här kvinnorna ha dött, säger Staffan Bergström.

Han tror att det är millenniemål 5 som satt press på länder som Liberia, Etiopien och Zambia och fått dem att intressera sig för projektet.

– Alla vet att det här är vår tids stora skandal men jag är övertygad om att vi kommer att se en reducering av möd-radödligheten runt 2030-2040. ”Icke-läkare” är en väg ut ur dilemmat, säger Staffan Bergström vars projekt för fem år sedan tog ett nytt steg när man initierade en kirurgiutbildning för barnmorskor, för att dessa ska kunna jobba i team med ”icke-läkarna” och avlasta dem.

Staffan Bergström pekar på att oavsett bristen på resurser så är den absoluta flaskhalsen mänsklig kompetens.

– Det kommer att ta två-tre genera-

tioner innan vi har utbildat tillräckligt många barnmorskor och kirurger. Man kan bygga upp sjukhus och vägar relativt snabbt men inte mänsklig kompetens. Men jag ser inte det här arbetet som en punktinsats utan som en fundamental förutsättning för att vi ska kunna komma åt mödradödligheten, säger han.

Han tillägger att det även behövs andra insatser, exempelvis en höjning av den allmänna utbildningsnivån, för att nå hela vägen.

makt öveR SINa lIvAnneka Knutsson betonar vikten av att ge kvinnor makt över sina egna liv. Hon har själv arbetat för UNFPA, FN:s befolk-ningsfond, med utveckling av barnmor-skeutbildningen i Bangladesh. Där har mödradödligheten sjunkit drastiskt sedan 1990, trots att ca 80 procent av kvinnorna fortfarande föder hemma. Flera faktorer ligger bakom den positiva utvecklingen: man har satsat på kvinnors och flickors utbildning, kvinnor har kommit ut i ar-betslivet och man har fått ned antalet barn per familj till 2,5.

I framgången ligger också det faktum att s k ”menstrual regulations”, i praktiken tidig abort, är tillåten och utförs av ut-bildad personal. Dessutom spelar använ-dandet av ny teknik som mobiltelefoner en positiv roll.

Foto:tomm

ysöderlund

– Jag frågade en barnmorska vad hon gjorde om det uppstod en komplikation som hon inte kunde hantera och hon sa att hon då ringer till läraren hon hade på barnmorskeutbildningen och får vägled-ning, säger Anneka Knutsson.

bRISt på vIljaProblemet med dålig mödrahälsa och hög mödradödlighet är inte brist på kunskap, utan brist på politisk vilja och ekono-miska resurser. En viktig faktor är att få med sig dem som förfogar över pengarna, finans- och planeringsministrar, och för det krävs ett annat språk.

– Vi behöver tala i termer som de förstår, ekonomiska termer. Vi behöver berätta hur mycket vi sparar samhällsekonomiskt på att sänka mödradödligheten, och lyfta fram att det här inte bara är en personlig tragedi för den berörda kvinnan och hennes familj, utan också en socioekonomisk tragedi för hela byn och samhället.

n Text: Viktoria Myrén, frilansjournalist

iAfrikasöderomsaharaärmödradödlighetdenvanligastedödsorsakenblandkvinnoriåldrarna15-49år.Under2008dogmångaflerafrikanskakvinnoravkomplikationerkoppladetillgraviditetochförlossningänidepågåendekonflikternapåkontinenten.Enavfyrakvinnor(15-49år)haruttrycktönskanomattanvändapreventivmedel,menharintetillgångtilldet.

Minstframgångmedmillenniemål5

politisk vilja att rädda kvinnors liv saknas

”Alla vet att det här är vår tids stora skandal”

mIlleNNIemåleN

”millenniemål 5 har satt press på länder som liberia, etiopien och zambia”, säger Staffan bergström, läkare.

Foto:PawelFlato

”barnmorskeyrket har låg status i många länder – att befatta sig med kvinnors blod anses som skamligt”, säger anneka knutsson på Sida.


När Justine Kobusinges två äldre systrar tvingades hoppa av hög-stadiet (secondary school) för

två år sedan, förlorade Justine allt hopp om att själv kunna fortsätta sina studier. Grundskolans sex första år (primary school) hade hon klarat utan problem men någon mer undervisning kunde hon inte hoppas på. Hennes ensamstående mamma hade helt enkelt inte råd med tre år till i skolan för alla sina nio barn.

Men i början av året kunde Justine till sin stora förvåning konstatera att hon faktiskt gick i högstadiet. Tidigare var det inte bara pengarna som satte käppar i hjulet. Det gavs heller inte någon högsta-dieundervisning i närheten, så det enda alternativet hade varit en internatskola. Det hade inneburit tunga utgifter för Jus-tines redan hårt pressade mamma; inköp av madrass, sängkläder, resväska m m.

Idag är det bara för Justine att stiga upp, äta frukost och vandra de 400 meterna från hemmet till klassrummet

i Musenyiskolan. Det var här hon gick de sex åren i primary school. Hon hade aldrig kunnat föreställa sig att skolan skulle kompletteras med ett högstadium. Men det är resultatet av skolreformen i Rwanda som stadgar att alla barn har rätt till nio års skolundervisning oavsett var de bor i landet. För Justine och hennes familj har det betytt oerhört mycket där de bor ute på landsbygden, 16 mil från huvudstaden Kigali.

avgIFteR SlopadeSJustine är en av 21 000 elever som kunde gå vidare till secondary school i fjol som ett resultat av regeringens skolsatsning. Det hela började 2003 då avgifterna för primary school slopades helt. Det ledde så småningom till en 97-procentig närvaro. När också högstadiet blev avgiftsfritt hade man praktiskt taget nått upp till det andra millenniemålet som stadgar att alla barn ska gå i grundskola 2015.

– Det här är en fantastisk möjlighet.

Om inte skolavgifterna praktiskt taget försvunnit hade Justine och de yngre barnen fått klara sig med sex år i skolan. Fattiga familjer som vår hade tidigare inga möjligheter att ge barnen en full-ständig skolgång, säger Justines mamma, 45-åriga Joyce Kamashazi.

Idag går Justine andra året på högsta-diet. Hennes förhoppning är att bli sjuk-sköterska – ett mål som hon mycket väl kan nå om Rwanda lyckas infria alla de åtta millenniemålen till år 2015.

En bidragande orsak till framgångarna på skolområdet har varit omläggningen till lokalt självstyre för skolorna. De förvaltar nu själva de anslag som den centrala skolmyndigheten tidigare höll i. Samtidigt har både föräldrar och lo-kalsamhällen fått ett större ansvar för att skolorna fungerar effektivt.

HaR gjoRt INtRyckRwandas satsning på skolan har gjort intryck på omvärlden. Därför får man nu

justine får gå i skolan mot alla oddsgenom att bl a slopa avgifterna och bygga nya skolor har Rwanda uppnått målet om skolgång för alla barn. man är också på god väg att uppfylla de flesta andra millenniemålen.

rwandaklarargrundskolemålet:

mIlleNNIemåleN

Foto:sventorfinn/PanosPictures


justine får gå i skolan mot alla oddsockså stöd från det internationella utbild-ningsinitiativet FTI (Education for All Fast Track Initiative), ett samarbete mel-lan givar- och utvecklingsländer för att fullfölja satsningen på grundskola för alla barn till år 2015.

– Skolsatsningen hade inte kunnat uppnås om inte Rwandas regering varit så pass fokuserad och samarbetsvillig, säger UNDP:s platsrepresentant i Rwanda, Aurelien Agbenonci.

Rwanda har inte nöjt sig med den tid-tabell som FN satt upp utan har en egen strategi för ekonomisk och social utveck-ling, ”Vision 2020”.

– Den här strategin går i flera avseen-den längre än FN:s millenniemål, t ex ska skolmålet uppnås redan i år. Den inne-håller också ett ekonomiskt återhämt-ningsprogram, konstaterar Leonard Rub-wabiza Minega på finansdepartementet som har ansvar för Rwandas arbete med millenniemålen.

Med undantag av det första millennie-målet om att utrota extrem fattigdom och hunger är Rwanda endera på god väg, eller redan klar, med övriga millennie-mål. Att landet varit så framgångsrikt beror enligt Minega på att det var lätt att ta till sig målen när man redan hade en egen liknande plan.

StaRtade FRåN NollSärskilt anmärkningsvärt med Rwandas framgångar är att landet startade från ”noll”. Utvecklingen tog ett stort steg till-baka efter folkmordet 1994, då miljontals människor miste livet. Rwanda startade därför sitt arbete från en radikalt lägre nivå än andra jämförbara utvecklingsländer.

Förutom skolan har man varit fram-gångsrik när det gäller att bekämpa mala-rian, en av Afrikas mest dödliga sjukdo-mar. Andelen malariesjuka har minskat från 9,3 procent 2001 till 2,9 2006. Bakom siffrorna ligger en landsomfattande dist-ribution av skyddsnät preparerade med insektsdödande preparat. Därtill har man

infört de senaste behandlingsmodellerna på landets alla kliniker.

Vidare har idag 71 procent av befolk-ningen tillgång till rent vatten, jämfört med 61 procent år 2000. Det har bl a bidragit till att minska barnadödligheten.

Jämställdhetsarbetet har också gått framåt. Så är t ex hälften av alla parla-mentsledamöter kvinnor, den högsta an-delen kvinnor i något parlament. Rwanda har också lyckats med konststycket att komma till rätta med hiv/aids, där ande-len smittade minskat från 13 till 3 procent mellan 2000 och 2006.

bRISt på matDet stora problemet är hur man ska tack-la det första millenniemålet, det om halv-ering av fattigdom och hunger till år 2015. En aktuell FN-rapport visar att matbris-ten fortfarande är ett stort problem för många hushåll i Rwanda. Visserligen har andelen underviktiga barn under fem år minskat från 24 till 22,5 procent mellan 2000 och 2005, men hungern är fortfa-rande ett högst påtagligt problem.

Bakgrunden är att Rwandas ekonomi vilar på en bräcklig grund, starkt påverkad av väderförhållanden och ogynnsamma priser på exportvarorna kaffe, te och tenn.

Den snabba befolkningstillväxten har också gjort det svårt att få till stånd en ekonomisk tillväxt samtidigt som 90 procent av befolkning är småbönder som lever på självhushåll.

– Men det kommer förmodligen att bli lättare att bekämpa fattigdomen så fort satsningarna på de andra millenniemålen ger resultat, påpekar Minega.

Samtidigt vilar hälften av Rwandas eko-nomi på biståndsmedel, något som den sittande regeringen helst vill ändra på.

– Vi måste minska inflödet av bistånds-pengar, annars kan vi ingen framtid som självständig nation, avslutar han.

n Text: Eugene Kwibuka, Panos KigaliÖversättning: David Dahmén

detråderingentvekanomattrwandagjorträttprioriteringarnärmantacklatmillenniemålen.Menpåandraområden,framföralltnärdetgällerdemokratiochmänskligarättigheter,visardennyligenåtervaldaregeringenoroandetendenser.

redanibörjanavåret,långtförevaletiaugusti,tystaderegeringennågraavoppositionensviktigastetidningsröster.ijunidödadessådenkritiskejournalistenJean-leonardrugambageavokändamän.senaresammamånadarresteradesenavdefrämstaföreträdarnaföroppositionen,Bernardntagande.Fleravhansmedarbeteblevocksåomhändertagnaavpolisen.

närsedanmänniskorättsorganisationenhumanrightsWatchsrepresentantirwandakritiseraderegeringenförattvarkenutredajournalistmordetellermoti-veragripandetavpolitiskamotståndare,blevorganisationensplatschefutvisad.imittenavjulimördadesävenviceordföran-denförMiljöpartietirwanda,AndreKag-warwisereka.

UtvecklingenirwandaföranleddeAleksanderGabelic,svenskaFn-förbundetsordförande,attgöraföljandekommentar:

–rwandaharkommitlångtefterfolk-mordet1994,menomvärldenmåsteställabetydligthårdarekravpåpolitiskfrihetochyttrandefrihet.

tExt:dAViddAhMén

justine kobusinges framtid ser ljusare ut sedan det blivit klart att hon kommer att få gå klart grundskolan. till höger på bilden hennes mamma joyce kamashazi.

FRamSteg med möRk bakSIda

mIlleNNIemåleNFoto:EugeneKwibuka


Den 23-årige MC Lazy, eller Tariq Khan som han egentligen heter, startade rörelsen och skivmärket

Millennium Music för ett år sedan. Ge-nom rörelsen arbetar han med musik och film för att så frön av medvetenhet om vad som händer i världen, med fokus på FN:s millenniemål.

– Det är viktigt att använda musiken som instrument för att få upp folks ögon för millenniemålen. Människor gör musik överallt i världen och musiken förenar oss. Tack vare musiken så tror jag att det är lätt-tare att arbeta tillsammans för att nå målen.

vIll Skapa opINIoNDet grundläggande syftet med millennie-målen är att erbjuda konkreta verktyg för att förbättra människors livssituation. Målen ska också kunna användas i olika medier mot en bred publik för att skapa opinion. MC Lazys verksamhet innebär just detta och hans dröm är att göra så många som möjligt medvetna om målen.

– Jag vill särskilt att de som själva har det svårt uppmärksammar målen och på detta sätt hoppas jag att människor – och

speciellt ungdomar – börjar tänka på vad målen faktiskt innebär och vad de kan betyda för dem, säger han.

Han arbetar nu med sitt kommande album More than words. Skivan kommer bestå av åtta låtar om vart och ett av de åtta målen. Två av låtarna är färdigprodu-cerade och de övriga ska han arbeta med under årets gång.

Den låt som blev färdig först heter Ja-mestown och har fokus på rättvis handel, den täcker in mål åtta. I musikvideon be-finner sig MC Lazy i Thailand och videon visar bl a bilder av fattiga arbetare som förser västvärlden med olika varor.

alla äR lataDen andra låten, som blev klar under våren, heter Guide the children och be-handlar mål två om rätten till utbildning. Den är kopplad till ett skolprojekt som MC Lazy besökte i Senegal förra året.

– Man kan inte nog betona hur viktig rätten till utbildning är för att man ska kunna försörja sig senare i livet. Om barnen startar tidigt så har de en grund att stå på så att de kan bygga sin framtid, säger han.

MC Lazy gör sin musik på engelska för att nå ut med sitt budskap så brett som möjligt. Artistnamnet MC Lazy står för den lättja han tycker sig finna hos oss alla. En lättja han även kan finna hos sig själv, men som han vill bekämpa. Millennie-målen kan fungera som en väckarklocka för att skapa uppmärksamhet och hand-ling, säger den inspirerande rapparen.

– När jag pratar om lättja så menar jag inte att man inte sysselsätter sig utan mer en lättja som handlar om att man inte skaffar sig kunskap om politiska frågor. Jag tror inte att många är medvetna om vad som händer i världen idag och att systemet vi lever i inte fungerar. Det är ett system som få tjänar på, men inte majoriteten.

Med inspiration från sin resa i Thailand och de dåliga arbetsförhållanden han stötte på där, fortsätter han berätta:

– Stora företag vill sälja sina produk-ter och göra vinst med vilka medel som helst. De exploaterar människor. Genom millenniemålen tror jag att vi har en chans att förändra detta. Målen ser till de människor som blivit drabbade i den globala processen.

– Med det sagt så vill jag få fler män-niskor involverade, informerade och aktiva. Varför? Jo, för att människor är oinformerade, felinformerade och för lata för att ta reda på hur det ligger till. Eller så behöver de helt enkelt motivation. Det är här som musiken kommer in.

polItISk vIlja avgöRaNdeMC Lazy kan inte nog betona den poli-tiska viljans betydelse. Individuella pro-jekt och gräsrotsprojekt är viktiga be-ståndsdelar i förverkligandet av millen-niemålen, tillägger han med övertygelse.

– Det tror jag på, för vi kan inte tvinga fram förändring. Förändring kommer när det finns vilja.

n Text: Diana Olofssonfrilansjournalist

musik för en bättre värld

MClazyärrapparenfrånhollandsomgörmusikomFn:smillenniemål.–Genomminatexterochminmusikvilljagbackauppfolketsröst,särskiltdefattigas.Menjagtrorocksåattmusikenkanfåossattsamarbetabättre,sägerhan.

tariq khan, 23, vill påverka människor

med sin musik, få dem informerade och

involverade.

m IlleNNIemåleN

läsmerochsevideopåwww.whoislazy.com

Foto:Kalishakti

FN ocH euRättvIS HaNdelFN-fakta mIlleNNIemåleN

Fortsätter på nästa sida.

blandat resultat när fem år återstår till deadline

På en del områden och i en del länder eller regioner noteras stora framgångar, t ex när det gäller att få fler barn att gå i skolan, att öka tillgången på rent vatten och att bekämpa sjukdomar som hiv/aids och malaria. Den övergripande bilden är dock dyster.

”Den här rapporten visar att många

framsteg har gjorts. Kanske viktigast av allt visar den att målen kan nås när nationella utvecklingsstrategier, politiska priorite-ringar och konkreta program stöds av internationella partner. Samtidigt är det uppenbart att förbättringarna av de fat-tigas levnadsvillkor har varit oacceptabelt långsamma och att framgångar som vun-nits med hårt arbete i många fall undermi-nerats av klimat-, mat- och ekonomikri-serna”, skriver Ban Ki-moon i förordet.

Detta faktablad innehåller en översikt och sammanfattning av läget för de åtta målen.

»delmål -Halvera andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag till 2015, jämfört med 1990Fattigdomsminskningen går fortfarande framåt trots svåra bakslag orsakade av den ekonomiska lågkonjunkturen och kriserna för livsmedels- och energiförsörjningen. Som helhet är utvecklingsländerna fort-farande på väg att nå målet att halvera fattigdomen senast 2015. Andelen fattiga väntas minska till 15 procent 2015, vilket innebär att omkring 920 miljoner männis-kor då kommer att leva under den interna-tionella fattigdomsgränsen. Det är hälften så många som var i samma situation 1990.

»delmål - uppnå full och produktiv sysselsättning och värdigt arbete för alla, inklusive kvinnor och ungdomarFörsämring av arbetsmarknaden, utlöst av den ekonomiska krisen, har resulterat i minskad sysselsättning.

»delmål - Halvera andelen människor som lider av hunger till 2015 jämfört med 1990Framstegen med att utrota hungern har stoppats i de flesta regioner. Hungern kan ha nått sin högsta nivå 2009, en av många svåra följder av de globala livsmedels- och finanskriserna . FN uppskattar att över en miljard människor var undernärda 2009.

0 10 20 30 40 50 60

Utvecklingsländer

Nordafrika

Västasien

Latinamerika & Karibien

Ostasien

Sydostasien

Oberoende Staters Samvälde OSS, Asien

Sydasien exklusive Indien

Sydasien

Afrika söder om Sahara

Andel människor som lever på mindre än 1,25 dollar per dag 1990 och 2005 (procent)

60

5851

4939

4531

619

3919

16

118

26

53

4627

1990

2005

2015 Mål

mål 1 Utrotaextremfattigdomochhunger

Femåråterstårnutill2015dåFn:smillenniemålskavarauppnådda.ijuni2010komgeneralsekreterarensrapportomhurarbetetmedmålengår.resultatetärblandat.

mål 5Förbättramödrahälsan»delmål - minska mödradödligheten med tre fjärdedelar till 2015 jämfört med 1990

»delmål - uppnå universell tillgång till reproduktiv hälsa till 2015

Mödrahälsan är ett av de områden där klyf-tan mellan rika och fattiga är mest iögonfal-lande. Trots att nästan all mödradödlighet går att förhindra med rätt vård dör omkring 350 000 kvinnor i utvecklingsländer varje år av orsaker relaterade till graviditet och för-lossning. Medan medicinsk personal assiste-rar vid nästan alla förlossningar i industri-länderna får mindre än hälften av kvinnorna i utvecklingsländerna professionell hjälp när de ska föda.

Att mäta mödradödlighet – dödsfall på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning – är dock en utmaning och uppskattningarna är mycket osäkra. Trots det är bedömningen att värl-den som helhet gör vissa framsteg när det gäller mål 5.

mål 4Minskabarnadödligheten»delmål - minska dödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar till 2015 jämfört med 1990Barnadödligheten sjunker men inte fort nog för att målet ska nås globalt. Sedan 1990 har dödligheten bland barn under fem års ålder i utvecklingsländerna sjunkit med 28 procent (från 100 dödsfall per 1 000 levande födda till 72 år 2008). Uppmuntrande tecken är de allt snabbare framstegen efter år 2000 och stora framsteg i flera av de allra fattigaste länderna. Men av 67 länder med hög barnadödlighet (definierad som 40 eller fler dödsfall per 1 000 levande födda) är bara tio på god väg att nå millenniemålet om barns överlevnad.

mål 2Grundskole-utbildningförallabarn»delmål - alla barn i hela världen, såväl flickor som pojkar, ska kunna fullfölja en grundskole-utbildning, ett mål som ska vara uppnått 2015Betydande framgångar har nåtts i många av de fattigaste länderna för att närma sig må-let om grundutbildning för alla barn. Men trots att många länder närmar sig målet med stora steg sjunker hoppet om att på global nivå nå målet till 2015.

mål 3Främjajämställdhetochökakvinnorsmakt»delmål - avskaffa könsdiskriminering i grund- och gymnasieskolan, helst till 2005, och i all utbildning senast 2015Utvecklingsländerna som helhet närmar sig jämställdhet i utbildningen. År 2008 gick det 96 flickor på varje 100-tal pojkar som skrevs in i grundskolan och 95 flickor på varje 100-tal pojkar inskrivna i gymnasie-skolan. År 1999 var förhållandet 91:100 och 88:100 för respektive nivåer.

Trots dessa framsteg är jämställdhet i grundskole- och gymnasieutbildningen – ett mål som skulle ha nåtts 2005 – fortfaran-de utom räckhåll i många utvecklingslän-der. För många flickor från fattiga familjer förblir utbildning en ouppnåelig dröm.

Andelen kvinnor i världens parlament fortsätter att öka långsamt, från 11 procent 1995 till 19 procent 2010.

0 50 100 150 200

Utvecklingsländer

Industriländer

Övergångsländer i Sydosteuropa

OSS, Europa

OstasienOstasien

Latinamerika & Karibien

Nordafrika

Västasien

SydostasienSydostasien

Oberoende Staters Samvälde OSS, Asien

Oceanien

Sydasien

Afrika söder om Sahara

Antal barn som dör före fem års ålder per 1.000 levande födda 1990 och 2008

184144

12174

7660

39

7338

6632

8029

5223

4521

2614

3012

126

10072

78

1990

2008

2015 Mål

Orsaker till mödradödsfall, utvecklingsländer, 1997/2009 (procent)

35 Blödningar

18Indirekta orsaker 18

Högt blodtryck

11Andra direkta

orsaker

9Abort

och missfall

1 Blodpropp8

Blod-förgiftning

Källaförtextochgrafik:Fn:srapportommillenniemålen,juni2010.läs mer på www.un.org/millenniumgoals


35 Blödningar


Högt blodtryck

11Andra direkta

orsaker

9Abort

och missfall

1 Blodpropp8

Blod-förgiftning

mer långsamt men delmålet att hejda och minska förekomsten av tuberkulos beräk-nas redan vara nått.

mål 7 säkraenhållbarutveckling»delmål - Integrera principerna om hållbar utveckling i den nationella politiken och i de nationella programmen och vända trenden att naturresurser går förloradeAvskogningen är fortfarande oroväckande stor i många länder men har saktat av i ett globalt perspektiv. I fråga om utsläpp av koldioxid och de sammanhängande klimatförändringarna finns ett akut behov av resoluta åtgärder.

»delmål - minska förlusten av biologisk mångfald, uppnå en markant reduktion av förlusten till 2010Världen har missat målet att till 2010 öka skyddet av biologisk mångfald, vilket får mycket allvarliga konsekvenser. Antalet utrotningshotade arter ökar dag för dag, framför allt i utvecklingsländer. Över-exploateringen av det globala fisket har stabiliserats, men stora utmaningar kvarstår för att säkra ett hållbart fiske.

»delmål - Halvera andelen människor som saknar hållbar tillgång till rent dricksvatten och godtagbar sanitär standard till 2015Om nuvarande trender håller i sig kommer världen att nå eller till och med överträffa delmålet om dricksvatten till 2015. Då kom-mer uppskattningsvis 86 procent av befolk-ningen i utvecklingsländerna att ha tillgång till förbättrat dricksvatten. Fyra regioner – Nord-afrika, Latinamerika och Karibien, Ostasien och Sydostasien – har redan nått målet.

Delmålet om sanitet verkar ouppnåeligt eftersom hälften av befolkningen i utveck-lingsländerna saknar grundläggande sani-tet, d v s någon form av toalett och möjlig-heter att tvätta händerna.

»delmål - Förbättra förhållandena för minst 100 miljoner människor som bor i slum till 2020 De framsteg som har gjorts när det gäller delmålet om förbättrade slumförhållanden har inte varit tillräckliga för att uppväga


35 Blödningar


Högt blodtryck

11Andra direkta

orsaker

9Abort

och missfall

1 Blodpropp8

Blod-förgiftning

mål 6 Bekämpahiv/aids,malaria&andrasjukdomar»delmål - Hejda och påbörja en minskning av spridningen av hiv/aids till 2015Hiv-epidemin verkar ha stabiliserats i flertalet regioner, även om förekomsten fortsätter att öka i Östeuropa, Centralasien och andra delar av Asien. De senaste rönen visar att sprid-ningen av hiv i världen verkar ha kulminerat 1996. Antalet aids-relaterade dödsfall var som störst 2004 med 2,2 miljoner dödsfall.

»delmål - uppnå universell tillgång till behand-ling av hiv/aids för alla som behöver det till 2010Mellan 2003 och 2008 ökade antalet personer som fick bromsmediciner tiofalt – från 400 000 till 4 miljoner. Även om förekom-sten av nya infektioner har minskat ökar fortfarande antalet människor som bär på viruset, till stor del p g a de livsuppehållande effekterna av bromsmediciner.

»delmål - Hejda och påbörja en minskning av förekomsten av malaria och andra stora folk-sjukdomar till 2015I många länder har arbetet med att bekämpa malaria gått starkt framåt. I Afrika får ett växande antal samhällen tillgång till skydd i form av myggnät. Fler barn behandlas med effektiva mediciner.

Kampen mot tuberkulos i världen går

tillväxten av nya slumbostäder. I absoluta tal ökar antalet människor som bor i slum i utvecklingsländerna och kommer att fort-sätta öka under den närmaste framtiden. Enligt FN:s millenniemålsrapport 2010 behöver delmålet omformuleras.

mål 8Utvecklaettglobaltpartnerskapförutveckling»delmål - ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna, kustlösa länder och små utvecklingsländer som är öar

»delmål - vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handels- och finanssystem»delmål - ta ett helhetsgrepp på utveck-lingsländernas skuldproblem

»delmål - I samarbete med den privata sek-torn göra ny teknik, framför allt inom informa-tion och kommunikation, tillgänglig

Bara fem givarländer har nått FN:s mål att ge 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd (Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Sverige).

Under det senaste årtiondet har utveck-lingsländer och de minst utvecklade län-derna fått bättre tillgång till industriländers marknader. Den andel av importen (exklu-sive vapen och olja) från alla utvecklings-länder till industriländer som inte belades med tull var närmare 80 procent 2008, en ökning från 54 procent 1998.

Åren 2008/2009 orsakade finanskrisen en minskning både i värde och volym av i princip samtliga utvecklingsländers handel. De minst utvecklade länderna drabbades framför allt av de internationella prissänk-ningarna på olja och mineraler, deras vikti-gaste exportprodukter.

Utvecklingsländernas skuldbörda lättar och ligger långt under tidigare nivåer.

Mobiltelefonin fortsätter att expandera kraftigt i utvecklingsländerna. Vid slutet av 2009 hade 50 av 100 personer i utvecklings-länderna mobilabonnemang medan endast var sjätte person hade tillgång till internet.

2008200620042002200019981996199419921990

Antal människor som har hiv, antal människor som smittats med hiv och antal dödsfall i aids i världen, 1990-2008 (miljoner)

7.3

9.2

11.3

13.5

15.9

18.3

20.6

22.7

24.6

26.327.8

29.030.0

30.8 31.4 31.9 32.4 32.8 33.4

0

5

10

15

20

25

30

35

40

0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

4.0

Män

nis

kor

som

sm

itta

ts m

ed h

iv o

ch d

öd

sfal

l i a

ids

(milj

on

er)

Män

nis

kor

som

har

hiv

(milj

on

er)

Antal människor som har hivAntal människor som smittats med hivAntal dödsfall i aids

2008200620042002200019981996199419921990

Antal människor som har hiv, antal människor som smittats med hiv och antal dödsfall i aids i världen, 1990-2008 (miljoner)

7.3

9.2

11.3

13.5

15.9

18.3

20.6

22.7

24.6

26.327.8

29.030.0

30.8 31.4 31.9 32.4 32.8 33.4

0

5

10

15

20

25

30

35

40

0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

3.5

4.0

Män

nis

kor

som

sm

itta

ts m

ed h

iv o

ch d

öd

sfal

l i a

ids

(milj

on

er)

Män

nis

kor

som

har

hiv

(milj

on

er)

Antal människor som har hivAntal människor som smittats med hivAntal dödsfall i aids

det här kan du göra! alla behövs i arbetet för att uppnå millenniemålen – tillsammans kan vi påverka utvecklingen så

att den går åt rätt håll! Här är några förslag på hur just du kan bidra:

1

2

3

4

5

6

7

organisera dig och höj rösten!KontaktadinlokalaFn-föreningochunder-sökvadmangördärförattuppmärksammamillenniemålen.omföreningeninteharnågonverksamhetidagkanskedukanvaramedochdraigångnågot?detfinnsmassorattgöra!

nikanskrivainsändaretilllokalatid-ningar,”skramla”tillFn-förbundetsskol-matsprojekt,pratapåskolorellerordnaenutställning.setillattvaramedochsynasvidlokalaevenemang,typfestivaler,marknaderochfestdagar.

harduingenFn-föreninginärhetenkan-skedukanhöraomdetfinnsintresseförnågongemensamaktivitetpådinarbets-platselleriskolan?

Stöd FN:s skolmatsprojekt!Gratisskolmatifattigaländerharpositivaeffekterpåfleraavmillenniemålen.detutgörettdirektbidragtillarbetetförhalv-eradhungerochattallabarnskagåiskolan.Vidarebidrardettillblaminskadfattigdom,förbättradhälsaochflickorsskolgång.

Fn:slivsmedelsprogramWFP(WorldFoodProgramme)arbetarmedgratisskolmattillbarni60länder.härisverigesamlarkampanjenskolmatblirkunskapinpengartillWFP:sarbete.Geettegetbidrag!Gåtillwww.fn.se/skolmatellersättinpengarnapåpgnr900079-5(ange”skolmat”).dukanocksåstödjaskolmatskampanjenenlängretidgenomattbliautogirogivare.

Stöd Fao:s kampanj mot hunger!Fn:slivsmedels-ochjordbruksorganisationbedriverenhögljuddkampanjmothungernivärlden,”i’mmadashell”.Enligtorgani-sationensegnauppskattningarplågasidagenmiljardmänniskoravkroniskundernä-ringochhunger.Kampanjensbudskapärattviintestillatigandeskalåtadettaskeutanattviallamåstehöjavårarösterochprotesteramotdettavansinne.Påkampan-jenswebbplatsfinnsettfilmatbudskapochmöjlighetförallaattanslutasigtillennamninsamlingmothunger.sefilmenochskrivunderpåwww.1billionhungry.org

läs och diskutera!Kunskaperärgrundenförallhandling.Jumerdukanommillenniemålenochdeproblemdesyftartillattlösa,destobättrerustadärduförattengageradigiolikasammanhangochförattspridabudskapetvidaretillandra.

Fn-förbundetharöversattFn:sgeneralse-kreterareBanKi-moonsrapportommillen-niemålen2010tillsvenskaochharävensammanställtdiskussionsfrågortillrap-porten.Beställmaterialetochsättigå[email protected]åtillwww.fn.se/butik!

Skriv till en världs-ledare om biståndet!Frankrike,tysklandochitalienärstoraochrikaländersomharskamligtlångtkvartilldebiståndsnivåersomdeutlovat.dessutomärdepartnersmedsverigeivårgemen-sammaunion,EU.skickaette-postmedde-landetilldemochpåminndemomattdetillsammansmedvärldensövrigaländerår2000enadesomåttamillenniemål!skrivattmålenärmöjligaattnå,menattdetomgåendekrävsattvärldenshöginkomst-länder(däriblanddesjälva)höjersinabiståndsnivåerochiövrigtökarsinaan-strängningarattstöttadefattigaländerna(enligtmillenniemål8).Undertecknameddittegetnamnochland.

skickaditte-postmeddelande(påengelskaellerlandetsspråk)till:•Frankrikespredidentnicolassarkozy:e-postformulärfinnspåwww.elysee.fr(klickapå”écrireauprésident”)•italienspremiärministersilvioBerlusconi:[email protected]•tysklandsförbundskanslerAngelaMerkel:[email protected]

Handla miljövänligt och rättvist!Genomattväljamiljövänligaochrättvise-märktavarorpåverkarduutvecklingenivärldenipositivriktning.detfinnsidagmångaolikamiljömärkningarpåmarkna-den,läsmerpåwww.konsumentverket.se/miljo/markning.läsmeromrättvisemärk-ningpåwww.fairtrade.se.hållbartfiskeharocksåkommitalltmerifokusundersenareår.VilkafiskardubörundvikaochvilkadukanköpaframgåravVärldsnatur-fondensfiskguide:www.wwf.se/fiskguiden.

Sprid världshorisont och faktabladet om millenniemålen!Världshorisontkanbeställasibuntartillrabatteradepriser.Beställentraveochgebort,spridutellersälj!tidningenbörhasingivnaplatspåbokbordochandraevenemangarrangeradeavFn-föreningar.denbörocksåfinnasmedsomettverktygvidmedlemsvärvning.För info om hur du beställer, se längst ner på denna sida.

Fn-faktanr3/10:Millenniemålen•text:larsEriksson,BerithGranathochAnnalenaAndrewsBeställVärldshorisontpåFn-förbundetsbutikpånätet:www.fn.se/butik.dettafaktabladommillenniemålenkanbeställasgratisfrån

Fn-fö[email protected].


På landsbygden i Bangladesh fi nns det sällan legitimerade läkare. Därför utbildas ”barfotadoktorer” som trots en enklare utbildning kan ge grundläggande vård. Efter examen får de en väska med den utrustning som de behöver.

Om du vill stödja denna insats: gå in på Sveriges största bistånds-butik Webaidshop.se och ”köp” en läkarväska. Du kan även skriva ut ett personligt gåvobevis – om du vill ge bort den som present.

WebaidShop.se är en del av Läkarmissionen

Besök Sveriges största biståndsbutik

www.webaidshop.se

Köp en väska till en barfotaläkare!


Den sjätte augusti högtidlighölls i Hiroshima traditionsenligt min-net av offren i atombombningen

för 65 år sedan. Men årets ceremoni mar-kerade också att vi kan vara på väg in i en ny era i nedrustningsarbetet. För första gången deltog nämligen en representant för USA i ceremonin.

På plats i Hiroshima fanns USA:s ambassadör i Japan, John Roos. Även representanter för kärnvapenstaterna Storbritannien och Frankrike deltog samt också, för första gången, FN:s general-sekreterare. Att Ban Ki-moon deltog i ceremonin kan dock inte ses som en lika historisk händelse som att representanter för de nämnda kärnvapenstaterna del-tog. Ban och hans företrädare har gjort markeringar på Hiroshimadagen förr, om än inte på plats i Japan. Ban har också varit uttalat nedrustningsvänlig under sin period som generalsekreterare. Lägg därtill att han lär gå till historien som en generalsekreterare som gillar att vara på

plats ute i världen snarare än att sitta i FN-skrapan i New York så blir överrask-ningsmomentet i hans närvaro lågt.

att det laNd vars flygvapen fällde bom-berna över Hiroshima och Nagasaki deltog är en desto större händelse. För att förstå vidden av detta kan vi tänka tillbaka till 1996. Inom FN-organet UNESCO före-slogs då att Genbakudomen (ruinen av byggnaden strax under Hiroshimabomb-ningens epicentrum) skulle föras upp på FN:s världsarvlista. Detta gjordes också, men i strid med USA:s och Kinas delegater som aktivt motsatte sig att platsen helgades på detta sätt. Några år senare, 2001, förkla-rade också den amerikanske diplomaten John Bolton (som senare blev USA:s FN-ambassadör) att bombningen av Hiro-shima är exempel på en nödvändig åtgärd som visar varför USA aldrig bör ansluta sig till krigsförbrytardomstolen ICC.

Ambassadör Roos höll inget tal under ceremonin i Hiroshima, men i ett ut-

Historisk islossning

Foto:Fn/Eskinderdebebe

I maj 2010 hölls den viktiga översynskonferensen för icke-spridningsavtalet, Npt, i generalförsamlingssalen i FN-högkvarteret i New york. många stater visade kompromissvilja och konferensen blev en framgång. på bilden talar Iaea-chefen yukiya amano.

pånedrustningsområdet

talande från ambassaden förklarades att hans närvaro ska ses som ett bevis på Obama-administrationens stöd för ned-rustningssträvandena i världen.

Att atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki fortsätter att väcka starka känslor i USA trots att 65 år gått är dock uppenbart.

TV-kanalen Fox News var snabba med att locka ut sonen till en av besättnings-männen på Enola Gay, planet varifrån bomben fälldes, för att fördöma ambas-sadör Roos närvaro som en ”outtalad ursäkt” som USA inte borde framföra.

”Detta får japanerna att se ut som de drabbade, som om de inte gjorde något. Det var de som anföll Pearl Harbor, de slog oss. Vi slaktade inte japanerna. Vi stoppade kriget,” framhöll Gene Tibbets, son till piloten.

Bilden av Hiroshima- och Nagasaki-bombningarna som något nödvändigt ont sitter djupt inrotad i den amerikanska folksjälen. Detta trots att flera kloka per-soner redan vid tidpunkten för bomb-ningarna motsatte sig desamma. Detta gäller t ex Dwight D Eisenhower som under kriget var hög militär och seder-mera blev USA:s president. Gester såsom USA:s officiella närvaro vid minnesstun-den i Hiroshima är därför välkomna och nödvändiga genom att de skapar debatt och i bästa fall ett nytänkande.

tIdIgaRe I åR hölls den otroligt betydelse-fulla översynskonferensen inom icke-spridningsavtalet, NPT, i FN-högkvarteret i New York. Även här spelade USA en central roll i egenskap av en av de två le-dande kärnvapenmakterna. Översynerna inom NPT sker vart femte år. 2005, under


Bushs tid som USA:s president, totalhave-rerade konferensen. Detta berodde till stor del på kärnvapenstaternas ovilja att nedrusta och även på att en del icke-kärn-vapenstater ställde alltför orimliga krav.

Misslyckandet 2005 och en hel del andra orosmoment under senare år (Nordkorea och Iran för att ge två exem-pel) gjorde många nervösa inför årets översyn. Skulle även årets konferens ha havererat så skulle NPT-regimen stå inför en mycket allvarlig kris.

Så blev INte fallet. Tvärtom visade många statsparter just den kompromissvilja som behövdes för att ett slutdokument skulle kunna antas. Även om FN-förbundet som nedrustningsvänlig folkrörelse krävde att det vid översynen skulle göras betydligt starkare åtaganden än vad som blev fallet så bör vi vara ganska nöjda. I slutdoku-mentet från årets konferens finns referen-ser till de långtgående beslut som fattades vid NPT-konferensen 2000, trots att en del kärnvapenstater (Frankrike kanske starkast) markerade motstånd.

Sammantaget ger översynen tillsam-mans med andra framsteg (som det nya START-avtalet mellan Ryssland och USA) en bra grund för fortsatta initia-tiv på nedrustningsområdet. Om USA under Obama fortsätter att driva en nedrustningsvänlig linje så kan väldigt mycket positivt ske inom en nära framtid. Ett fortsatt problem är dock att Obama behöver vinna över konservativa röster

i USA:s senat för att några av de verkligt stora stenarna skulle kunna komma i rullning, t ex en amerikansk ratificering av provstoppsavtalet.

det FINNS dock mindre, men betydelse-fulla, steg som Obama kan ta utan att behöva stöd i senaten. De taktiska kärn-vapen som USA alltjämt har utplacerade i Europa är en delfråga som FN-förbundet arbetat med under de senaste åren. Dessa vapen är en kvarleva från kalla kriget och fyller ingen som helst militär funktion. Att avskaffa dessa vapen skulle därför inte kosta USA och dess allierade i Nato något. Om vapnen däremot bibehålls så kommer detta i en snar framtid att kräva att t ex Tyskland skaffar sig en ny sorts stridsflyg-plan som är kapabla att bära de amerikan-ska bomberna. I fyra fall bärs nämligen USA:s atombomber i Europa av flygplan

från icke-kärnvapenstater, nämligen Tysk-land, Nederländerna, Belgien och Italien. Detta är i sig ett problem och en ”gråzon” i förhållande till icke-spridningsavtalet. Frågan var också uppe till diskussion un-der NPT-översynen, men utan framsteg.

Ur ett europeiskt perspektiv är det ock-så synnerligen angeläget att inte bara de amerikanska taktiska kärnvapnen avskaf-fas utan också de betydligt större ryska arsenalerna. De senare är dock utplace-rade på rysk mark och utgör därför inget problem i förhållande till spridningsdi-mensionen av NPT, men är naturligtvis obehagliga ändå.

En del debattörer hävdar att USA bör behålla sina vapen i Europa just för att använda dessa i en förhandlingssituation gentemot Ryssland. Frågan är dock om Ryssland ser något förhandlingsvärde alls i USA:s vapen eftersom det inte finns något som helst scenario (inte ens i en extrem vedergällningssituation) där dessa vapen kan bedömas komma till använd-ning. Viktigare initiativ för att förmå Ryss-land att minska sitt ”beroende” av taktiska kärnvapen vore att erbjuda parallell konventionell nedrustning, ett återskapat ABM-avtal mot missilförsvarssystem samt europeisk finansiering av skrotandet av de ryska taktiska kärnvapnen.

n Jens Peterssonskribentenärbiträdandegeneralsekreterarevid

svenskaFn-förbundetsedanaugusti2010.dess-förinnanvarhanförbundetshandläggareförfred,

säkerhetochnedrustning.

FN-FöRbuNdet StaRtade i augusti en in-samling för att kanalisera medel till FN:s katastrofarbete i Pakistan.

Det var i slutet av juli som häftiga monsunregn ledde till extremt svåra över-svämningar i landet. På kort tid förlorade miljontals människor sina hem, sin bo-skap, sin mark och alla sina ägodelar. Reg-nen fortsatte falla under flera veckor och i slutet av augusti uppskattades att över 17 miljoner människor drabbats, från Hima-laya i norr till Indiska Oceanen i söder.

Många av de drabbade saknade både mat, vatten, kläder, mediciner och tak över huvudet. Bristen på rent vatten och toaletter orsakar stora problem eftersom det leder till att sjukdomar sprids. Barnen är särskilt utsatta. Många vägar och broar

har totalförstörts vilket gör hjälparbetet extra svårt. Vissa områden hade i slutet av augusti fortfarande inte nåtts av hjälp.

FleRa FN-oRgaN finns på plats i Pakistan och arbetar intensivt med olika insatser, däribland FN:s livsmedelsprogram WFP, flyktingorganet UNHCR, världshälsoor-ganisationen WHO och barnfonden Uni-cef. De pengar som svenska FN-förbun-det samlar in går till WFP:s distribution av mat.

FN:s generalsekreterare ban ki-moon tar emot en girland av papperstranor från Hiroshimas borg-mästare tadatoshi akiba. de 1 000 tranorna av guldpapper står för hopp om en kärnvapenfri värld.



Allabidrag,småsomstora,behövs!sättinvalfrisummapåFn-förbundetsplusgironr900079-5(märkbetalningen”Pakistan”)ellersMs:aordetFntill72909ochbidramed50kronor!

Fn-förbundetstartarinsamlingpakistan under vatten

“jag har besökt många katastrofområden, men inget som detta”, sa FN:s generalsekreterare ban ki-moon vid sitt besök i pakistan i augusti, och fortsatte: ”om-fattningen av den här katastrofen är så stor – kanske upp emot 20 miljoner människor är direkt eller indi-rekt drabbade.” bilden är från punjabprovinsen.

Foto:Fn/Evanschneider

ge ett bIdRag!


Vad har mångsysslaren Lasse Åberg gemensamt med skåde-spelerskan Lena Endre, friidrot-

taren Carolina Klüft och musikern Jason Diakité (”Timbuktu”)? Jo, de är alla s k good will-ambassadörer för Svenska FN-förbundet. Som sådan är det viktigt att ha skaplig koll på läget i världen.

Mot denna bakgrund arrangerade FN-förbundet i maj en omgång ”Global Ca-sino” i samarbete med Hans Rosling som blivit internationell kändis för sitt engage-rande sätt att beskriva utvecklingen i värl-den. Rosling är professor i internationell

hälsa och även grundare av Gap minder, ett nyskapande webbaserat verktyg som beskriver utvecklingen genom åren i olika länder, regionalt och globalt.

dIgItalt SpelboRdVid spelomgången samlades de fyra am-bassadörerna och Hans Rosling omkring ett digitalt spelbord med rutmönster. De fyra fick sedan med spelmarker markera hur långt de trodde att olika länder kom-mit sedan 1950 i fråga om medellivslängd och antal barn per kvinna. Med en knapptryckning satte Rosling sedan igång spelet och landets utvecklingskurva ge-nom åren började ritas upp.

Efter tio länder hade Lasse Åberg fått flest rätt och vann omgången, men tack vare Roslings livliga förklaringar till de snirklan-de kurvorna kammade alla ambassadörerna

hem fördjupad insikt om vilka faktorer som avgör om, och hur snabbt, ett land rör sig i riktning mot ökad hälsa och välstånd.

Spelomgången på 37 minuter filmades av Utbildningsradion och kan ses på webben där det också ligger intervjuer med Lasse Åberg, Carolina Klüft och Timbuktu. Lasse Åberg säger i sin inter-vju att det är svårt att rucka på invanda föreställningar som människor har, inte minst den att världen är indelad i fattiga u-länder och välmående i-länder.

– De här föreställningarna går inte ur i första taget. Det är lättare att byta kalsonger, konstaterar Åberg.

n AnnaLena Andrews

Den 5 juni var det Världsmiljödagen och i år var temat biologisk mångfald. FN-för-bundet, FN:s livsmedels- och jordbruksor-ganisation FAO och Stockholms FN-för-ening fanns på plats på Skansen i Stock-holm för att berätta om FN:s miljöarbete. Den internationella lanseringen av dagen skedde i Rwanda där skyddet av de utrot-ningshotade gorillorna var i fokus. På Skansen fick barn måla hur de tyckte att en regnskog med mycket träd och djur skulle se ut. Vuxna fick in formation och kunde även ställa sig bakom FAO:s kampanj mot hunger I’m mad as hell.

Världsmiljödagenfiradespåskansen

Från vänster: lasse åberg, linda Nordin thorslund (FN-förbundets generalsekreterare), timbuktu, lena endre, carolina klüft och Hans Rosling.

Mankanlärasigmycketomutvecklingenivärldenpå37minuter.detfickfyrakändasvenskarnyligenerfaranärdespelade”GlobalCasino”medhansrosling.

jorden runt på 37 minuter

Världshorisont har gjort en lång intervju med Anders Lidén, FN-ambassadör 2004 till juni 2010. I intervjun berättar han om trender i världspolitiken, om höjdpunkter och svårigheter i FN-arbetet, om Kofi Annan och Ban Ki-moon, Bush och Obama.

lidén tackar för sig med lång intervju

Tror han att Ban Ki-moon blir omvald; vad har varit mest frustrerande och vilka är de nya bråk stakarna i FN? Läs hela intervjun på www.fn.se/liden

•selasseÅberg,lenaEndre,CarolinaKlüftochtimbuktuspelaGlobalCasinopåwww.ur.se/play/158416


MötesplatspåwebbenförFn-förbundareFN-förbundet har startat en mötesplats online där engagerade FN-förbundare kan träffas och diskutera med andra medlemmar. På mötesplatsen kan man “styla” sin egen sida, skriva en presenta-tion om sig själv, blogga, lägga upp bilder och filmer, diskutera aktuella FN-relate-rade ämnen, starta egna grupper och utbyta tips och erfarenheter. Förbundets ungdomshandläggare Sofia Jagbrant ansvarar för sajten.

vem äR du? – Jag heter Paula Banck, är 31 år och kommer från Malmö. Är officer till yrket och tjänstgör för närvarande på HMS Carlskrona i Adenviken. Är annars aktiv i Karlskrona/Ronneby FN-förening.

vad göR HmS caRlSkRoNa I adeNvIkeN?

– Fartyget ingår tillsammans med flera andra i EU:s operation Atalanta som har till huvuduppgift att skydda WFP:s mattran-sporter till Somalia. Vi skyddar också annan sjöfart och har mandat att använda våld för att förhindra kapningar i närområdet.

HuR äR SItuatIoNeN juSt Nu?– Det har precis varit monsunperiod så det har varit lite lugnare ett tag, piraterna opere-rar i ganska små båtar och hindras av dåligt väder. Men förra veckan kapades tyvärr två nya handelsfartyg. Piraterna lyckades p g a att inga militära enheter var tillräckligt nära.

HuR FuNgeRaR mattRaNSpoRteRNa?

– Man lastar ombord maten i Mombasa i Kenya och sedan går vi bredvid och es-korterar lastfartyget till Mogadishu eller Berbera i norra Somalia. Det är ett sam-arbete mellan WFP, oss och lastfartygets rederi. I Somalia tas maten emot av AU-styrkan AMISOM och WFP:s personal.

lyckaS NI med eRt uppdRag?– Ja, det känns väldigt meningsfullt. Sedan EU-operationen inleddes i december 2008 har inga WFP-transporter attack-erats och 400 000 ton mat har kommit fram till Somalia. Och vi vet ju att en stor del av befolkningen är i mycket stort

behov av den hjälpen.

vad äR dIN uppgIFt på FaRtyget?– Vi jobbar i fyratimmarspass och när jag är i tjänst så arbetar jag bl a med ytöver-vakning, med hjälp av de sensorer som vi har ombord, och med kommunikationen med andra fartyg runtomkring, både dem som vi eskorterar och andra EU-enheter. Vi rör oss över väldigt stora områden och det är massor med fartyg runtomkring oss som vi samarbetar med.

HuR måNga peRSoNeR jobbaR på HmS

caRlSkRoNa?– Vi är ca 130 svenskar och dessutom ett 30-tal personer från andra EU-länder eftersom högkvarteret för EU-styrkan för tillfället finns ombord.

vad Ska du göRa NäR HmS caRlSkRoNa

åteRväNdeR tIll SveRIge I NovembeR?

– Då kommer jag att fortsätta utbilda och utbildas i de svenska farvattnen.

Hallå där!

hMsCarlskronaärsverigesstörsta

stridsfartyg.Frånmarstillaugusti

2010fungeradedetsompatrull-och

ledningsfartygförEU:soperationi

Adenviken,”operationAtalanta”,som

ienlighetmedsäkerhetsrådetsresolu-

tion1816hjälperövergångsregeringen

isomaliaikampenmotpirater.hu-

vuduppgiftenäratteskorterafartyg

somtransporterarmatåtFn:smatpro-

gramWFP.iaugustitogFrankrikeöver

ledningenförEU-operationenmen

hMsCarlskronafinnskvariområdet

tillnovember2010.

Den 1 augusti fick det internationella avtalet mot klustervapen laga kraft tack vare att 30 länder nu ratificerat det.

– Det här är ett viktigt steg mot ett to-talförbud av klustervapen. Vi hoppas att den svenska regeringen nu skyndsamt går vidare och ratificerar avtalet, säger Jonas Nyström som är kampanjansvarig på FN-förbundet.

FN-förbundet ingår i det svenska nät-verket mot klustervapen som aktivt arbe-tat för att stärka avtalet mot klustervapen. Över 100 länder har skrivit under avtalet, däribland Sverige, men regeringen dröjer med besked om ratificering.

Svenska FN-förbundet samarrangerade i juli för tredje året i rad Säkerhetspolitiskt sommartorg i Almedalen. Sommartorget är en gemensam satsning av 15 samhälls-aktörer, däribland både frivilligorganisa-tioner och myndigheter, som vill bidra till att säkerhetspolitik diskuteras.

– Samarbetet i Almedalen är ett nytt och spännande sätt att mötas. För FN-förbundets del blev det ett tillfälle att betona bl a frågan om mänsklig säkerhet och skyldighet att skydda, säger förbun-dets ordförande Aleksander Gabelic.

Avtalmotklustervapenikraft

Fn-förbundetiAlmedalen

•seminariernapåsommartorgetfinnspåhttp://sakerhetspolitiskt sommartorg. blogspot.com

FänrikPaulaBanckombordpåhMsCarlskronautanförsomaliaskust.

•dusomärmedienFn-föreningellersomgårpåenFn-skolakanblimedlempå:http://svenskafn forbundet.ning.com


Iår har den svenska FN-rörelsen förlo-rat en av sina genom tiderna mest engagerade och aktiva förespråkare.

Ingrid Segerstedt Wiberg har avlidit, näs-tan 99 år gammal, efter ett liv präglat av medkänsla och hårt arbete för människor som fått sina rättigheter kränkta. Hon

arbetade under sina aktiva år bl a som Göteborgs stads flyktingkurator och var en av initiativtagarna till Sveriges första FN-förening, Västsvenska FN-föreningen i Göteborg. Året var 1947.

Tidskriften Världshorisont började ges ut under samma år och fick Ingrid som

Ingrid Segerstedt Wiberg var med och bildade FN-rörelsen i Sverige och blev världshorisonts redaktionssekreterare när tidningen startades 1947. bilden är från FN-förbundets arkiv.

en fredsvän ochförebildärborta

redaktionssekreterare och flitig skribent. Det fanns redan flera föreningar i landet som drev fredsfrågorna och talade för internationellt samarbete. Kriget hade satt sina spår även i de icke krigförande länderna och allt fler fick upp ögonen för hur viktigt fredsarbetet är. Redan efter det första världskriget bildades flera föreningar som en reaktion på krigets vansinne. De tre organisationerna Nord-iska föreningen mellanfolkligt samarbete för fred, Svenska föreningen för ett nytt folkens förbund och Världssamling för fred – svenska kommittén slogs samman 1944 och kallade sig Föreningen mellanfolkligt samarbete för fred . Organisationen bytte 1951 namn till Svenska FN-föreningen och 1957 till Svenska FN-förbundet.

INgRId vaR med i styrelsen 1956-60 och blev dess ordförande under åren 1968 till och med 1973. Under den perioden var Lars Eriksson förbundssekreterare, samma posi-tion som idag kallas generalsekreterare . Hans minnen av Ingrid är mycket positiva.

– Ingrid var mycket kunnig och hän-given och ägnade hela sitt liv åt de frågor som ligger till grund för FN-tanken. Att hon redan var en offentlig person med ett stort kontaktnät och hade suttit i riksda-gen var ju bara en fördel för förbundet. Hon hade stor arbetskapacitet och var samtidigt en idealist i ordets bästa bemär-kelse. Som politiker och skribent hade hon många tillfällen att framföra sina och våra åsikter.

laRS mINNS SamaRbetet med henne som väldigt stimulerande.

– Ingrid hade humor och var en öppen och generös person. Hon reste mycket mellan Stockholm och Göteborg, där hon hade make och barn, men tog inte ens re-seersättning av förbundet som ju inte hade någon lysande ekonomi. Även i riksdagen var hon emot höjningar av riksdagsleda-möternas arvoden. Hon tyckte att dessa som redan hade bra ersättning inte skulle

lägga sig högt över dem de representerade, sina väljare, berättar han.

Ingrid Segerstedt Wiberg var uppvuxen i ett hem där politiken spelade en stor roll. Hennes far var professor Torgny Segerstedt, chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, som gjorde sig känd som en modig och stridbar antinazist under de år då många mer eller mindre öppet sympati-serade med Hitler eller teg om sina åsikter. Ingrid beundrade förstås, som så många andra, hans rakryggade hållning och skrev två böcker om sin far med fyrtio år emellan. Själv lät hon sitt arbetsliv styras av sina ideal – därav uppdraget som flyktingsekreterare. Under och efter andra världskriget kom många flyktingar till det neutrala Sverige för en fristad och hon var djupt engagerad i deras öden.

INgRId vaR med i flera olika sammanslut-ningar och reste efter kriget ut i ett Europa som delvis låg i ruiner. Hon umgicks med kvinnor från olika politiska partier som alla hade fredsfrågor högst upp på agendan. Att hon hade vänner från det borgerliga lägret till längst ut på vänsterkanten var inte alltid helt okontroversiellt, och i sina memoarer berättar hon om sådana konflikter. Hennes

politiska plattform var liberal, hon satt i riksdagen för folkpartiet. Att hon umgicks med kommunister uppskattades inte över-allt och att hon var en borgerlig politiker var inte heller populärt på vänsterkanten. Detta är ett tydligt bevis på hennes integritet.

om maN läSeR vad hon skrivit framgår det tydligt att hon inte böjde sig för några poli-tiska dekret utan förbehöll sig rätten att kriti-sera både åt höger och vänster, i all synnerhet om den enskilda människans frihet inskränk-tes. Hennes hållning resulterade i att hon blev registrerad hos Säpo som opålitlig och en säkerhetsrisk. Under flera år försökte hon utan framgång att få ta del av sin akt. Frågan hamnade så småningom hos Europadomsto-len, där hon tilldömdes en symbolisk summa för den skada hennes rykte eventuellt hade lidit. Hennes integritet var stark, och vikti-gare än partipolitiken var sakfrågorna, där ledstjärnorna alltid varit fred och respekt för individens mänskliga rättigheter.

Vid ett tillfälle, när Folkpartiet föresprå-kade att Sverige skulle gå med i den västliga försvarsalliansen Nato, protesterade Ingrid genom att avsäga sig sitt partimedlemskap. Nu blev det ju inte på det viset, och hon återvände så småningom till partiet.

Lars Eriksson minns henne både som en god vän och som en stor personlighet som arbetat hårt för det hon trott på.

– Långt fram i livet var hon aktiv och åstadkom saker. Som kommunikatör var hon mycket skicklig, och hon har skrivit mycket om FN-rörelsen i Sverige och om FN globalt. I alla år stod hon på de svagas sida.

de FRågoR Som låg Ingrid Segerstedt Wiberg varmast om hjärtat är fortfarande lika aktu-ella, även om många olika politiska vindar blåst sedan fyrtiotalet. Flyktingfrågor, kärn-vapen, fredsarbete, humanitärt arbete och mänskliga rättigheter blir aldrig omoderna. Det går en stark linje från tidigare decenniers FN-förespråkare till dagens fredsaktivister. Att vara del av FN-rörelsen är något att vara stolt över.

n Lena Löfgren BjernerskribentenärbibliotekarievidsvenskaFn-förbundet.

Frå

n o

rd

till h

an

dlin

g

Sverige, ett Föredöme?

Är åSkådaren utan

Skuld?vem diSkriminerar du?

Är yttrandeFriheten abSolut?

Är demokrati alltid

bra?våra rÄttigheter vemS Skyldigheter?

kan SÄkerhet garanteraS med vapen?vemS rÄttigheter vÄger

tyngSt?SmittarCivilkurage?

Seminarier * debatter * teater * utställningar * musikörebro 15–16

november 2010

JanEliassonharskrivitenrunaomsingodaväningrid,somvärvadehonomtillFn-rörelsennärhanvar17år.läsdenpåwww.fokus.se


a k t I v I t e t e R I F N - F ö R e N I N g a R o c H d I S t R I k t

FöReNINgeNS SlIt gav Skol bäNkaR tIll keNya

1,5 kilometer från gränsen till Tanzania ligger byn Noontoto, mitt i massajernas territorium. Där har Per Åkesson, till var-dags lärare på Svenska skolan i Nairobi, de senaste månaderna arbetat för att ge bar-nen i byn möjlighet till riktig skolgång. Thomas Dahlgren, engagerad i Nybro U-lands och FN-förening som ligger bak-om projektet, förklarar hur idén kom till.

– Egentligen var det en slump alltsam-mans. Jag var nere i Nairobi och hälsade på Per som jag känner sedan många år. Han berättade om den fattiga massajbyn ute i bushen och om den stora bristen på bänkar i skolan. Vi besökte byn tillsam-mans och sedan tog jag med idén hem till föreningen, säger Thomas.

Sagt och gjort. I Nybro samlade Tho-mas Dahlgren ihop 20 000 kronor i ett biståndsprojekt för arbetet och i Kenya började Per Åkesson tillsammans med befolkningen att bygga skolbänkar. Och det skulle bli många.

När arbetet var klart hade Åkessons och Nybroföreningens gemensamma slit gett 115 bänkar i akaciaträ till barnen i den fattiga byn. En investering för både nutid och framtid.

– Innan hade de nog själva knappt

tänkt tanken att det behövdes bänkar i salarna. Det är lättare när man kommer utifrån och ser med nya ögon. Akacia är ett väldigt bra träslag för just sådant här arbete eftersom det är hårt och tåligt. Jag tror säkert att skolan kan använda bän-karna i 30 år framöver, säger Per Åkes-son, som själv har bott i Kenya sedan slutet av 90-talet.

För Thomas Dahlgren och FN-föreningen i Nybro stärker det lyckade biståndsprojektet drivkraften för arbetet för utsatta i fattiga länder.

– Eftersom jag precis som Per har ar-betat mycket i Afrika känner jag mycket för de här barnen. Det känns alltid bra att hjälpa de som har det svårt, säger Thomas Dahlgren.

n Axel Johnson

Rektorn, mr anderson, och en förälder provsitter de nya skolbänkarna.

tackvarelärarenPerÅkessonochnybroU-lands-ochFn-föreningharnuallabarnidenkenyanskabynnoontototillgångtillskolbänkar.–detkännsbraatthjälpadesomhardetsvårt,sägerthomasdahlgren,mångårigmedlemiföreningen.

På nationaldagen den 6 juni arrangerade Norrtälje FN-förening Walk the world med tipstävling och information om Skolmat blir kunskap. Deltagarna i tips-promenaden var entusiastiska men tyckte frågorna var svåra och ingen lyckades få alla rätt. Första pris var en middag värd 500 kronor på restaurang Åtellet.

Vid FN-föreningens bord informerade Carin Seger och Lars Waldén om projek-tet Skolmat blir kunskap och World Food Programmes arbete. Det fanns också möjlighet att se vad ett baspaket till nöd-ställda innehåller.

Tidigare i år har föreningen samlat in flera tusen kronor och ICA Flygfyren i Norrtälje har bidragit med hela 5 000 kronor.

Walk the world i Skövde.

Walktheworldinorrtälje

WalktheworldiskövdeSkövde FN-förening arrangerade tillsammans med IB-elever Walk the world på Hertig Johans torg i Skövde.

Bössinsamling, tipspromenad samt försäljning av fika med hembakat stod på programmet.


Ny i styrelsen? då kanske du behöver lära dig mer om föreningsarbete? kan du på sikt tänka dig att ingå i en styrelse?

VarmtvälkommentilldenstyrelsekurssomsödermanlandslänsFn-distriktanordnarden16oktoberpåVängårdenFollökna.

Föranmälanochmerinformationkontakta

UrsulaFalkringepåe-post [email protected],mobil0733-703726

Tevekocken och Malmöprofilen Tareq Taylor lagade kambodjansk skolmat som publiken fick smaka på. Skönsjungande Maja Gullstrand uppträdde med en spe-cialskriven låt. Dietisten Annika Unt Widell talade om vikten av skolmat och Sven Thelin från World Food Programme berättade om skolmatsprogrammet som organisationen har i Afghanistan. Det blev en spännande blandning som delta-garna på Malmöfestivalen fick vara med om. Ett par tusen kronor samlades in till Skolmat blir kunskap.

Den 7 augusti nådde budkavlen mot kärnvapen Vadstena. På Rådhustorget hölls torgmöte. Från FN-föreningen i Norrköping medverkade föreningens ordförande Margareta Fransson tillsam-mans med lokala politiker och Meit Krakau från Läkare mot kärnvapen.

– Mitt tal handlade om hur viktigt det är att alla vi som engagerar oss i kampanjen samarbetar. Det är mindre viktigt vilken förening, förbund eller parti man väljer. Det viktigaste är samarbetet mot kärnva-pen. Människor stannande och lyssnade, andra passerade förbi. Min förhoppning är att vi sådde några frön för att påverka våra politiker, säger Margareta Fransson.

Norrbottens FN-distrikt deltog på Nolia-mässan i Piteå tillsammans med Studie-främjandet. Mässan besöktes av ca 100 000 personer. Förutom utställare med allt från rökt renkorv till stora skogsmaskiner var det underhållning, föreläsningar, politikerdebatter m m.

– Vi informerade om vårt arbete i Norrbotten, visade FN-material och skapade nya kontakter med personer som var intresserade av att gå in i FN-rö-relsen, säger Anette Garney, ordförande i distriktet.

Katrineholmsveckan

NatIoNaldagSFIRaNde I gammelStadLuleå FN-förening deltog tillsammans med Unicef med bokbord den 6 juni under nationaldagsfirandet i Gammel-stad. Där var tal av kommunalrådet, musikunderhållning av bl a en orkester bestående av funktionshindrade samt Internationella kören.

Med FN-flaggan i täten deltog Karls-krona/Ronneby FN-förening i flaggpa-raden som gick genom Ronnebys gator på nationaldagen.

I augusti var det dags för föreningen att delta i det årliga 3-dagarssailet i Karlskrona med insamling till Skolmat blir kunskap och information om FN. Solen strålade och många intresserade kom till föreningens informationsbord.

MalmöFn-föreningpåMalmöfestivalen

jesper aspegren och maja gullstrand sjunger. I bakgrunden tareq taylor.

BudkavlemotkärnvapeniVadstena

Foto:WFP/rebeccaBengtsson

Laxå FN-förening har under vårterminen genomfört en studiecirkel i FN-frågor. Fokus låg på millenniemålen och de län-der som belystes var Afghanistan, Tibet och Kurdistan.

– Vi har tittat närmare på hur konflik-ter ute i världen påverkar de uppställda millenniemålen, säger Hubert Oscarsson, ledare för cirkeln.

Cirkeln avslutades med korvgrillning, frågetävling samt stor prisutdelning.

AvslutningpåFn-cirkel

norrbottensFn-distriktpånoliamässan

Flaggparadochsailet

Sailet i karlskrona

karlskrona/Ronneby FN-förening i flaggparad

Under Katrineholmsveckan deltog vår lo-kala FN-förening på lördagen den 14 au-gusti. Det hade varnats för regn så vi hade satt upp partytält till skydd. Regnet uteblev dessbättre och allt fler människor kom un-

der dagen till aktiviteterna på torget. Vi fick tillfälle att föra många trevliga samtal angå-ende vår verksamhet. Dessutom sålde vi Unicefmaterial och samlade in pengar till Skolmat blir kunskap. YlvaKarlsson

a k t I v I t e t e R I F N - F ö R e N I N g a R o c H - d I S t R I k t

redaktör:Anitaseidel.textentilllandetruntärskrivenavAnitaseidelomannatejanges.

E-post:[email protected]·telefon:08–4622553

Studiecirkel i FN-frågor.


anslagstavlan INFOrmAtION FråN SVeNSKA FN-FörBUNDet

VälkommenattbesökaosspåinternationellatorgetunderBokmässan

sompågår23-26september!Vifinnsimonterh02:06.iårfokuserarvipåmillenniemålen.Komochtadelavvåraspännandeprogrampunkter:

NedRuStNINg I SIkte? Torsdag 23 september kl 14.00-14.40.stora

scenen.henriksalander,ambassadör,ochPetratöttermanAndorff,

iKFF,samtalarunderledningavAleksanderGabelic,ordförandeFn-

förbundet.

5 åR kvaR – HINNeR vI HalveRa FattIgdomeN?Fredag 24 september kl 09.15-10.00. Stora Scenen.lars-GöranEngfelt,fdmiljöambassadör,CarolinaKlüft,ambassadörför

Fn-förbundet,staffanlandin,författareochföreläsare,CharlottePetri

Gornitzka,sidasvikarierandegeneraldirektörochMargaretaWinberg,

ordförandeUniFEM:snationellakommitté.Vibjuderpåfrukost!

5 åR kvaR – Så låNgt HaR vI HuNNIt! Fredag 24 september kl

15.00-15.30.lillascenenpåinternationellatorget.staffanlandin

redovisarlägetförFn:såttamillenniemål.

FN:S utvecklINgSmål I FaRa? vad vIll väRldeN göRa? Lördag 25 september kl 14.00-15.00. Stora Scenen.JanEliasson,

Fn:smillenniemålsambassadör,ochAnnaKoblanck,dn:sAfrikakorrespendent,samtalarunderledningavlindanordin

thorslund,generalsekreterareFn-förbundet.

DIStrIKtSOrD-FörANDeKONFereNS

den13-14novembersamlasordförandenaidistriktensamtförbunds-styrelsensledamöteristockholmtillårligkonferensföridéutbyteochinformation.Förmerinformationkontaktaanita. [email protected]

VäLKOmNA tILL FN- FörBUNDet på SKOLFOrUm!Skolforum är årets största skolmässa

och hålls på Älvsjömässan i Stockholm

1-3 november. FN-förbundet finns på

plats tillsammans med bl a Unesco-

rådet. Välkomna till vår monter och

prata globala frågor i skolan med oss

och hör mer om vårt nya skolmaterial

om FN!

NU SKA VI BLI FLer! Stor medlems-värvningskampanj

15 oktober till 15 november. Tävling

med fina priser till

dem som värvar flest! För mer information kon-takta Anita Seidel,

[email protected]

eller Ulrika Leh-mann, [email protected], 08-462 25 40

Inför FN-dagen samlas FN-familjen på Stockholms central för att informera om och väcka engagemang för millenniemålen. klottervägg, Speakers corner, upprop och utställningar. Fredag 22 oktober kl 08.00-18.00.

FN-FamIljeN på StockHolmS ceNtRal

FN-FörBUNDet på BOK & BIBLIOteKSmäSSAN

Inspiration, vitalisering och dialog

MedlemmariJönköpingsochÖstergötlandslänsFn-distriktbjudsintilleninspirationshelgilinköpingden20-21november.

Fö[email protected]

Nya FN-bakelsensetillattkonditoriernapådin

ortbeställerFn-märketochbakarnyaFn-bakelsentillFn-dagen24oktober!www.fnbakelsen.blogspot.com

välkommen till uNg-bloggen!Gå till http://ung-bloggen.blogspot.com

BIDrAG För UNGA meDLemmAr

Har du en idé du vill genomföra? Sök ungt

projektbidrag! För mer info se www.fn.se/ung

FN-förbundets styrelse samman-

träder den 3 december.

Ny FN-rapport om millenniemålen

FN-förbundet har översatt FN:s generalsekrete-

rare Ban Ki-moons rapport om millennie målen

som utkom i juni. Använd i studier och

diskussioner. Läs mer på sista sidan!

Fn-förbundetstraditionellaseminariuminförFn-dagenägeriårrumfredagden22oktoberkl10.30-13.00.Plats:stockholmsKonserthus.tema:Kongo.tal,paneldebatt,kulturinslagochutdelningavutmärkelsernaÅretsFn-vänochÅretsFn-supporter.dennyaFn-bakelsenserveras.Välkomna!Anmälantill:[email protected]

SemINArIUm INFör FN-DAGeN

MedlemmarihallandochVästernorrlandbjudsintilldialog-mötenunderoktoberochnovember.

Fö[email protected]

på gång i FN och FN-förbundet

personalnytt från FN-förbundetJensPeterssonärnybiträdandegeneralsekreterare.Elinlundstedtärnygeneralsekreterarassistent.sofiaJagbrantärnyungdomssekreterare.sonayJalilivikarierarsomFn-skolehandläggarefrån15oktober.

mötesplats för engagerade FN-förbundareSe www.svenskafnforbundet.ning.com

ABC-KUrSerFn-ABCärkurserpåtreolikanivåer(A,BochC).rabatteratprisförmedlemmariFn-förbundet.sewww.fn.se/utbildning.15 OKtOBer: B-KUrS Om mäNSKLIGA rättIGheter, GöteBOrGFn-förbundetsB-kursommänskligarättighetergerenbildavFn:sarbeteförmänskligarättigheter,aktuellaMr-frågorochfrivilligakraftersmöjlighetatttillsammansmedFnuppmärksammabristerpånationellnivå.Fö[email protected] OKtOBer: C-KUrS – StUDIereSA tILL GeNèVeBesökpåblaWFUnA(Fn-förbundensvärldsfederation),oChA(Fn:skontorförkoordineringavhumanitärainsatser),svenskarepresentationeniGenève,Mr-kontoret,UniCEF(Fn:sbarnfond),Who(Världshälsoorganisationen),ilo(internationellaarbetsorganisationen),UndP(Fn:sutvecklingsprogram),UnhCr(Fn:sflyktingkommissariat)ochWto(Världshandelsorganisationen).sewww.fn.se/utbildning.Förmerinformationkontakta

[email protected] NOVemBer: B-KUrS Om UtVeCKLING, StOCKhOLmFn:sutvecklingsarbeteäromfattandeochpågåriflertaletländeriAfrika,Asienochlatinamerika.Behovetavutvecklingochfattigdomsbekämpningärfortsattstortivärlden.Fö[email protected] DeCemBer: A-KUrS I StOCKhOLmGrundkursomFn.Fö[email protected]


HÖSTEN ÄR HÄR OCH MÖRKRET SÄNKER SIG över vårt avlånga land. Samtidigt klämtar klockan för FN:s åtta millenniemål. När Ban Ki-moon kallar till topp-

möte i New York den 20-22 september återstår bara fem år tills utvecklingsmålen ska vara uppnådda.

Det är inte ovanligt att den fattiga och den rika världen har svårt att komma överens när det drar ihop sig till FN-toppmöte. Så är fallet även den här gången. Det är av yttersta vikt att FN:s medlemsländer enas om en handlingsstrategi för utvecklingsfrå-gorna när nu så få år återstår till 2015.

Vi vet alltför väl hur det står till. Det övergripande målet om att utrota extrem fattigdom och hunger har, efter uppmuntrande framsteg under en rad år, hamnat i farozonen. Antalet fattiga ökar i Sydostasien och Afrika söder om Sahara. Orsaken är livsmedels- och finanskriserna som gör att människor helt enkelt inte har råd att köpa mat. Det har lett till att antalet hungrande nu för första gången överstiger en miljard. Det är inte värdigt en värld som har föresatt sig att förändra saker och ting till det bättre.

Allra mest dyster är utvecklingen för världens flickor och kvin-nor. Å ena sidan får visserligen fler flickor utbildning och fler kvinnor sitter i världens parlament. Å andra sidan dör fortfaran-de omkring 350 000 kvinnor varje år som en följd av graviditet eller förlossning. Här har bara begränsade framsteg gjorts sedan millenniemålen formulerades för tio år sedan. Orsakssambanden är komplexa, men en uppgift bland många är att stärka kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Översvämningskatastrofen i Pakistan och den överhängande risken för följdsjukdomar påminner oss om vikten av rent vatten och sanitet. Inte mindre än 1,4 miljarder människor, en fjärdedel av jordens befolkning, saknar tillgång till rent vatten. Det är en konfliktorsak och det hindrar utveckling. Vi borde kunna bättre.

Ljuspunkter finns dock. Spridningen av hiv/aids har minskat och de som har sjukdomen kan leva tämligen normalt tack vare nya bromsmediciner. Tack vare breda vaccineringsprogram har mässlingen nästan utrotats. FN är berett att göra ytterligare insatser och om så ska ske beror främst på medlemsländernas finansieringsvilja.

Millenniemål åtta om den rika världens ansvar är särskilt vik-tigt ur ett svenskt perspektiv. Sverige är föregångare på många områden, med en sammanhållen politik för global utveckling och höga biståndsnivåer genom åren. Biståndet är viktigt och fler rika länder måste närma sig FN-målet om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. EU missar dessvärre delmålet om 0,56 procent av BNI för 2010 och måste nu göra nya ansträngningar.

Detta till trots: biståndet motsvarar bara en liten del av värdet av de skyddstullar och jordbrukssubventioner som utestänger den fattiga världen från stora delar av den globala handeln. Därför är en omprövning av den rika världens, inte minst EU:s, jordbrukspolitik och hållning i förhandlingarna om nya han-delsavtal avgörande för om den fattiga världen på längre sikt ska kunna bli konkurrenskraftig och växa sig stark på egna meriter.

Svenska FN-förbundet bidrar till att skapa kunskap och med-vetenhet även om millenniefrågorna. Under hösten lanserar vi en svensk översättning av generalsekreterare Ban Ki-moons senaste millennierapport. Frågorna kommer också att ta stort utrymme såväl vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg den 23-26 september som vid de seminarier som förbundet arrang-erar inför FN:s generalförsamling.

FN-toppmötet i september är inte sista chansen för millennie-målen, men ju längre tiden går, desto mer brådskar det. Världen behöver ett genombrott i millenniearbetet. Det vore mer än välkommet om det kom i New York.

Vi borde kunna bättre!

Fredsbyggande blir ett allt viktigare be-grepp i FN och många andra sammanhang. till grund för detta ligger en växande insikt om att särskilda insatser behövs i länder och områden där det varit krig. Freden är ofta bräcklig och risken är stor att kon-flikten blossar upp igen. ett erkännande av betydelsen av fredsbyggande kom 2005 då FN inrättade en fredsbyggande kommission,

pbc (peacebuilding commission), som i år utvärderas.

beställ extra exemplar av världshorisont att använda till undervisning, medlemsvärv-ning och olika utåtriktade evenemang! eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta!

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

av världshorisont kommer ut den 2 december och blir ett temanummer om fredsbyggande.

Nästa nummer Fo

to:F

n/M

artin

ePe

rret

Mejladinbestä[email protected]åtillwww.fn.se/butik!

burundi var bland de tre första länderna som fick stöd av FN:s fredsbyggande kommission.

SemINArIUm INFör FN-DAGeN

FN:s rapport om millenniemålen

2010FN:s rapport om millenniemålen


2010

PB

1

Pssst!

Fler än

30 aktiviteter

att använda

direkt!

ETT INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ELEVER

AGERA! • MÄNSKLIGA RÄTTIGHETE

R

• KONFLIKTER

• KAMPEN MOT FATTIGDOM

• KLIMATHOT

I FN

UNDERSTAND

”Utbildning a

r det

kraftfullaste

vapen

du kan fora

ndra

varlden med.”

Nelson Mandela

PB

1

Pssst! Fler än

30 aktiviteter

att använda

direkt!


AGERA! • MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

• KONFLIKTER• KAMPEN MOT FATTIGDOM

• KLIMATHOTI FN

UNDERSTAND

”Utbildning ar det

kraftfullaste vapen

du kan forandra

varlden med.”

Nelson Mandela

PB

1

Pssst! Fler än 30 aktiviteter att använda direkt!


AGERA! • MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER• KONFLIKTER• KAMPEN MOT FATTIGDOM • KLIMATHOTI FN

UNDERSTAND

”Utbildning ar det kraftfullaste vapen du kan forandra varlden med.”

Nelson Mandela

FN:s rapport om millenniemålen



2010

PB

1

Pssst!

Fler än

30 aktiviteter

att använda

direkt!


AGERA! • MÄNSKLIGA RÄTTIGHETE

R

• KONFLIKTER

• KAMPEN MOT FATTIGDOM

• KLIMATHOT

I FN

UNDERSTAND

”Utbildning a

r det

kraftfullaste

vapen

du kan fora

ndra

varlden med.”

Nelson Mandela

PB

1

Pssst! Fler än

30 aktiviteter

att använda

direkt!


AGERA! • MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

• KONFLIKTER• KAMPEN MOT FATTIGDOM

• KLIMATHOTI FN

UNDERSTAND

”Utbildning ar det

kraftfullaste vapen

du kan forandra

varlden med.”

Nelson Mandela

PB

1

Pssst! Fler än 30 aktiviteter att använda direkt!


AGERA! • MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER• KONFLIKTER• KAMPEN MOT FATTIGDOM • KLIMATHOTI FN

UNDERSTAND

”Utbildning ar det kraftfullaste vapen du kan forandra varlden med.”

Nelson Mandela

världshorisont nr 3/10, tema millenniemålen

Documents