På 1960-talet konsumerade vi totalt cirka 15 miljoner ton textil i världen, och sedan dess har en markant ökning skett. Idag ligger den globala konsumtionen av textil på nära 90 miljoner ton, vilket betyder en ökning om drygt 500 procent! Prognoserna visar att konsumtionen kommer att öka än mer i framtiden i takt med ökad befolkning samt att en allt större andel av oss har möjlighet att konsumera.

Växande världsmarknad och ny teknik öppnar upp för cellulosabaserad textil

26 • SPCI / Svensk Papperstidning • Nr 6 2015

K ring år 2050 förutspås en textilkonsumtion om hela 250 miljoner ton textil per år. Hur kan vi på ett resurs-

och miljöeffektivt sätt svara upp mot den efterfrågeökningen och vilka oli-ka sorters textil kommer att kunna öka i volym?

Redan idag är andelen fossilbase-rad textil, som exempelvis polyester, överlägset störst med sina 63 procent av marknaden. Bomull och cellulo-sa-baserade regenatfi brer – exempel-vis viskos och tencel – svarar för 30 respektive 7 procent av marknaden. Textilfi brer av lin och ull med fl era har i dagsläget en mycket liten an-del av den globala marknaden och är därför inte medtagna i diagrammet.

Framtidens material måste harmonisera med målen om hållbarhet och cir-

kulär bioekonomi – det gäller för alla material, även för textilier.

De förnyelsebara cellulosabaserade textilierna som bomull och viskos/tencel med fl era, har i dagsläget olika utmaningar för att kunna öka i vo-lym. När det gäller världens bomulls-produktion har taket nåtts med cirka 30 miljoner ton/år.

Bomull odlas i de torraste regio-nerna i världen där bristen på färsk-vatten är stor. Dessa odlingar förbru-kar genom konstbevattning varje år

vatten motsvarande två gånger Vä-nern(*. Även en förhållandevis stor mängd bekämpningsmedel krävs för odlingen.

Den cellulosabaserade regenat-fibern med sina 6 miljoner ton/år har en kraftig tillväxtmöjlighet, men produktionskapaciteten är dåligt ut-

TEXTIL INNOVATIONMaria Ström, maria.strom@wargoninnovation.se

BOMULL

CELLULOSABASERAD TEXTILEX. VISKOS & TENCEL

FOSSILBASERAD TEXTILEX. POLYSTER

Uttjänta jeans blev startskottet för projekt ”gula klänningen” som togs fram av en projektgrupp bestå-ende av Re:newcell, Svensk Konstsilke, Smart textiles, TEKO och Wargön Innovation. På hundra dagar togs en klänning, vävd av tråd från återvunna jeans och jungfrulig dissolvingmassa, fram som visades på catwalk i Almedalen 2014.

Stapelfi brer producerade enligt Lyocellprocessen. Uttjänta jeans tjä-nade som råvara och stapelfi brerna gick sedan vidare till tråd-tillverkning, stickning och design av den gula klänningen.

respektive 7 procent av marknaden. Textilfi brer av lin och ull med fl era har i dagsläget en mycket liten an-del av den globala marknaden och är därför inte medtagna i diagrammet.

Framtidens material måste med målen om hållbarhet och cir-

kulär bioekonomi – det gäller för alla material, även för textilier.

Uttjänta jeans blev startskottet för projekt ”gula klänningen” som togs fram av en projektgrupp bestå-ende av Re:newcell, Svensk Konstsilke, Smart textiles, TEKO och Wargön Innovation. På hundra dagar togs en klänning, vävd av tråd från återvunna jeans och jungfrulig dissolvingmassa, fram som visades på catwalk i Almedalen 2014.

ca 63%ca 30%

ca 7%

*)153 000 miljarder literhttp://www.lackokinnekulle.se

Växande världsmarknad och ny teknik öppnar upp för cellulosabaserad textil

SPCI / Svensk Papperstidning • Nr 6 2015 • 27

›› Den globala textilkonsum-

tionen har ökat med 500 procent sedan 1960-talet.”

byggd och det tar tid innan vo-lymerna kan bli så stora att de markant påver-kar den totala volymen textilfiber i världen. Sammantaget betyder det att insatser på flera plan behövs för att på ett hållbart sätt hantera det ökade textilbehovet, där hållbara tex-tila material är basen.

Avfallshierarkin ligger till grund för den hållbara utvecklingen av textil med minskad konsumtion som första steg. Det näst bästa är att återanvända och återbruka textila produkter, för att sedan återvinna material och råvaror när textilierna är uttjänta. Mot slu-

tet av hierarkin utvinns energi genom förbränning, i sista hand slutar oan-vändbara textilier på deponi.

Att återvinna textila material och skapa ny textil med fullgod kvalitet har varit en dröm. Det finns en stor potential att återvinna material från gamla uttjänta kläder för att det ska bli ny tråd med möjlighet att skapa nya textiler.

Företaget Re:newcell har tillsam-mans med forskare på KTH tagit

fram en världsunik teknologi för återvinning

av bomulls- och andra cellu-losabaserade fibrer. Den återvunna

fibern kan användas för produktion av nya textila material, både som enda råvara och tillsammans med jungfru-lig dissolvingmassa.

Att göra tråd av återvunnen för-nyelsebar textilfiber är alltså inte längre en dröm – det är på riktigt. För att visa den nya teknologins möj-ligheter togs en klänning fram under våren 2014. Den ”gula klänningen” är gjord av 30 procent uttjänta jeans och 70 procent jungfrulig dissolving-fiber. Textilfibrerna producerades en-ligt lyocellprocessen. n

På 1960-talet konsumerade vi totalt ca 15 miljoner ton textil i världen. Idag ligger den globala konsumtionen av textil på nära 90 miljoner ton. Kring år 2050 förutspås en textilkonsumtion om hela 250 miljoner ton textil per år.Hur kan vi på ett resurs- och miljöeffektivt sätt svara upp mot den efterfrågeökningen och vilka olika sorters textil kommer att kunna öka i volym?

1960-talet miljoner ton textil per år i världen. 15

2502050-talet

miljoner ton textil per år i världen.

902010-talet

miljoner ton textil per år i världen.

CELLULOSABASERAD TEXTILEX. VISKOS & TENCEL

28 • SPCI/Svensk Papperstidning • Nr 6 2015

Från insamling till nya textilfibrer

Med en unik tekno-logi för återvin-ning av cellulosa-baserade textilfi-brer som bas har

ett tvåårigt Vinnova-projekt startats och drivits av Wargön Innovation. I projektet bygger 17 parter upp en helt ny värdekedja för att ta hand om insamling och sortering av texti-lier. Vissa textilier kommer att kun-na återbrukas medan andra bli nya material. Huvudfokus i projektet är processen för att skapa nya textilfi-brer med den nya teknologin och i kedjan ingår också att undersöka ef-fekter av inblandning av jungfrulig fiber från skogsråvara.

I projektgruppen ingår modeföretag med starka varumärken och hög hållbarhetsprofil. De kommer att ta fram provkollektioner med den nya råvaran.

– Ett par jeans har många liv. Nudie Jeans affärsidé bygger på ett mycket starkt erbjudande där design och hållbarhet går hand i hand. Vi söker hela tiden vägar för att förlänga livet på produkterna i våra kollektio-ner och detta projekt gör det möjligt att just hitta nya alternativ för åter-vinning som passar oss, säger Sandya Lang, CSR Manager på Nudie Jeans.

Idag köper en genomsnittsperson i Sverige 15 kilo textil per år. Av dessa lämnas tre kilo till välgörenhet, fyra kilo hamnar i våra garderober och förråd medan åtta kilo slängs i sop-tunnan och går vidare till energiåter-vinning genom förbränning. Det är framförallt den sista kategorin som istället kan återvinnas för att bli till ny textil.

– Vår verksamhet bygger på håll-barhet och ansvarstagande och där-för ser vi utvecklingen av textilåter-vinning som ett självklart steg mot

ett framtida effektivt och klimats-mart resursutnyttjande av sådant som vi idag bara slänger i soptun-nan, säger Joel Arnoldsson, project manager innovation & business de-velopment på IL Recycling.

Hantering av allt större volymer insamlad textil kräver mer effektiva processer och här finns en utmaning menar Elisabeth Dahlin, verksam-hetsutvecklare textil materialhante-ring på Röda Korset.

– Textilierna vi hanterar är skänk-ta som gåvor till vår humanitära or-ganisation, de måste på ett miljösä-kert sätt omvandlas till ekonomiska medel för att tillfredsställa det behov utsatta människor har här i Sverige eller någon annan stans i världen. Ungefär hälften av kläderna finner idag en köpare i någon av våra se-condhandbutiker, resten återvinns av utländska textila materialåtervin-ningsföretag. Vi välkomnar Vinno-va-projektet som skapar möjligheter för en mer hållbar textilåtervinning, i Sverige.

I framtiden blir det också än viktiga-re med väl utvecklade affärsmodel-ler där insamling och sortering av textil, för att bevara textiliers värde högt upp i hierarkin, blir en viktig utgångspunkt. I den kedjan har åter-vinning av textila material en viktig funktion att fylla som öppnar upp för nya affärsmöjligheter.

Nytänkande i värdekedjan

TEXTIL INNOVATIONMaria Ström, maria.strom@wargoninnovation.se

I framtiden blir det lika naturligt att ha returfibrer i kläder som det idag är att använda returfibrer i pappersprodukter – en affärsmodell som är välkänd inom skogsindustrin.

SOPTUNNANGARDEROBEN

VÄLGÖRENHET

Idag köper en genomsnittsperson i Sverige 15 kilo textil per år. Av dessa lämnas tre kilo till välgörenhet, fyra kilo hamnar i våra garderober och förråd medan åtta kilo slängs i soptunnan och går vidare till energiåtervinning genom förbränning. Det är framförallt den sista katego-rin som istället kan återvinnas för att bli till ny textil.

VINNOVA-projekt Textiles back to textiles

Projektägare: Innovatum, som även är projektledare för Wargön Innovation på uppdrag av Vänersborgs kommun.Projekttid: 1 januari 2015 – 31 december 2016Projektdeltagare: Wargön Innovation, Innovatum, IL Recycling, Ragn-Sells, Röda Korset, Högskolan Väst, Re:newcell, Innventia, KTH, Högskolan Borås,

Södra Skogsägarna, Svenskt Konstsilke, Smart Textiles, Nudie Jeans, Klättermusen, Akademiska hus, Vänersborgs kommun. Finansiärer: VINNOVA och Västra Götalandsregionen.

8 kg4 kg

3 kg

SPCI/Svensk Papperstidning • Nr 6 2015 • 29

De flesta idéer som föds och som sedan utvecklas vidare, till exempel i ett labb, stöter på problem när de ska ta steget från innovation till större pilotvolym.

– Det finns alltför få strukturer i Sverige idag för att ta innovatio-ner vidare till större volymer, säger Maria Ström, verksamhetsledare på Wargön Innovation.

Maria Ström liknar det vid att ta en materialinnovation från gram, till kilo, till ton.

– Inom Wargön Innovation är det just det vi jobbar med, att

möjliggöra att materialinnovatio-ner tas från labbets gram, till den förindustriella skalan kilo och ton, säger Maria Ström. Det inne-bär att vi snabbt ser till att för-ädla forskningsprojekt så att de skalas upp – först till pilotskala och senare till större produktions- volymer – så att innovationen kan kommersialiseras.

För att möjliggöra en produktion av större volymer av framtidens ma-terial ingår att etablera en pilot-anläggning för de olika proces-serna i VINNOVA-projektet på Wargön. n

Från labb till pilotvolymer

Från insamling till nya textilfibrer

– Textil bär mycket av de ”mjuka värden” som vi konsumenter vill vi-sa, vilket gör att vi konsumerar mer än vad vi egentligen behöver. Det finns också ”hårda värden” i form av funktion. Tänk om man på ett re-surseffektivt sätt kunde transforme-ra textila material från gamla plagg till nya plagg? Behålla vår önskan att uttrycka oss, utan att för den skull föröda tillgängliga resurser. Tänk om man på samma sätt kunde introdu-cera fler ”hårda värden” genom att en relativt hög omsättning av pro-dukter och material som därmed också öppnar för nya innovationer inom till exempel vård, inredning, lantbruk och kemi, säger Magnus Fransson från Wargön Innovation som är projektledare för Vinnova-projektet. n

Del av projektgruppen, från vänster: Stig Fredriksson, Wargön Innovation, Maria Ström, Wargön Innovation, Magnus Fransson, Wargön Innovation och Henrik Aleryd, Innovatum.