Vrd i livets slutskede Medicin 1 & Vrd- och omsorgsarbete 2

AndningNutritionCirkulationOro, ngest & frvirringSmrtaPersonalAnhrigaEliminationAktivitet/ SmnVrd i livets slutskedeExistentiella frgor / SorgPalliativ vrdOmhnder-tagande av avliden

Vrd i livets slutskedeAktivitet/ SmnMindre socialt livMan ligger merMan sover mer och merStor trtthet och orkeslshetMan orkar inte alltid prataKommunikation p annat stt - var uppmrksam p kroppssprket! Ljud, gester och mimik! Hrsel och knsel r det sista som frsvinner!

Bertta alltid vad du ska gra och var mjuk i berringen.Ta dig tid!Visa att du tar dig tid, stt dig ner, ta gonkontakt, prata lugnt och frklara tydligt. Lindrar ven smrta, oro och ngest.Minskad aktivitet pverkar smn, aptit och elimination negativt...

Vrd i livets slutskedeNutritionSug- och svljreflexer slutar fungeraStta i halsenMinskad saliv-produktionKroppen tar ej upp nringIllamende & krkningarIngen hungerIngen trstPEG eller sond?Frlnga lidandet?Ge dropp?Vtskan samlas i lungorna?Munvrd!Olika slags kost:PasseradGelProtein och energi berikadGrddeFettnskekost Vanlig matolja smrjer munnen bra.OFTA! Grna var 20:e minut. Anhriga kan hjlpa till - det ger dem ngot att gra = delaktighet.Tips:

Vrd i livets slutskedeEliminationTarmarna stnger avNjurarna stnger avMindskade tarm- rrelserFrstoppningSvrt att kissa = urinretentionDiarrMinskade urinmngderSmrta och oro kan vara symtom p full urinblsa och frstoppning! Urin- och tarm- inkontinensOBS:

Vrd i livets slutskedeCirkulationRisk fr Liggsr!Smrta och illamende vid vndning!OBS:Sedan de inre organen: Mag- tarmkanalen NjurarLungorCirkulationsorganenAlla organ stnger nerFrst extremiteter, d.v.s. armar och benBlmarmoreradDecubitusmadrassKalla hnder, ben och ftterVndschemaSmrja in huden och masseraInspektion av hudkostymen flera gnger varje dag!TryckavlastaVar noga med att renbdda sngen och slta till lakanen

Vrd i livets slutskedeAndning Kvningsknslor och lufthunger (nr det knns som om man inte fr tillrckligt med luft) ger stor ngest!Frisk luft!Vad r bsta lget?Sitta eller ligga, inte hnga!Slemlsande lkemedel och vtska (grna varm/ljummen) underlttar upphostningenBlodtransfusion?Mtning av syremttnad? Ge syrgas?Cyanotiska (blfrgade) lppar och nagelbddarRosslande, ytlig andningAndningsuppehllSegt slem, orkar ej hosta uppsvag/ingen hostreflexDlig syresttningCheyne-Stokes andning

Vrd i livets slutskedeSmrtaSMRT LINDRA!Inget att "spara p". Kanske inte tar bort all smrta men kan lindra smrtan.ALLTID LAKTULOS!Personer som fr smrtstillande lkemedel ska alltid ha "mjukgrande" fr tarmarna fr att minska risken fr frstoppning (t.ex. laktulos) eftersom smrtstillande lkemedel minskar tarmrrelserna.Om personen har ont, ring sjukskterskan. Hellre en gng fr mycket n en gng fr lite!Smrtlindring hjlper ocks mot ngest och underlttar andningen

Vrd i livets slutskedeOro, ngest & frvirringOro och ngesten kan ha mnga orsaker:Ouppklarade saker, urinstmma, frstoppning, rdsla fr dden eller kontrollfrlust, ovisshetPrata lugnt. Kroppskontakt om det knns rtt, t.ex. hlla handenngesten kommer ofta p nattenIngen ska behva d ensam!Det r en mnsklig rttighet! Behvs det extravak?Smrta & andnd ger ofta svr ngest.Ddsngest r svrt att bemta, det vcker mnga knslor hos en sjlvforts.

Vrd i livets slutskedeExistentiella frgor / SorgHur man reagerar i denna situation beror p personlighet, livserfarenhet och livsskdningPrata lugnt. Kroppskontakt om det knns rtt, t.ex. hlla handenngesten kan komma ut som ilska och aggressivitet. Viktigt att komma ihg att det inte r personligt! Ingen ska behva d ensam!Det r en mnsklig rttighet! Behvs det extravak?Ddsngest r svrt att bemta, det vcker mnga knslor hos en sjlvBjud in till samtalAtt bara finnas dr jtte viktigt!Var inte rdd fr tystnadenErbjud kontakt med kurator eller religis representant

Vrd i livets slutskedeAnhrigaBehver information om vad som hnder just nu, bde kroppsligt och sjlsligt.

ven information om vad som kommer att hnda lngre fram i frloppet.Behver std och ibland vgledning fr att kunna finnas dr fr sin anhrigeMste f knna sig delaktiga i vrden och omsorgen.

Ge uppgifter som knns meningsfulla, t.ex. att hjlpa till med munvrd, ge vtska/nring om det gr, lindra ngest genom nrvaro.Kan behva avlsning fr att f ta, sova m.m.Hjlp att ta kontakt med kurator och frskringskassa?Befinner sig i kris! Kan ocks reagera med frtvivlan, maktlshet, ilska och aggressivitet. Riktas mot personalen!

Vrd i livets slutskedePersonalVi fr inte glmma bort oss sjlva!KunskapLugnEmpatiUppmrksammaSTDav varandraVi behver ha:Vi behver vara:Vi mste f:TidUtbildningTlamodIbland ngon att prata medHelhetsbilden!

Vrd i livets slut & Palliativ vrd"Vrd i livets slut r en viktig del av palliativ vrd, som innebr lindrande vrd fr de svrast sjuka och dende. Palliativ vrd bestr av en tidig fas som ofta r lng, och en sen fas som omfattar dagar, veckor eller ngon mnad. Denna sena fas av palliativ vrd r vad man i allmnhet menar med vrd i livets slut."http://www.vardhandboken.se/Texter/Vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/Oversikt/

Vad r palliativ vrd?Jag ...och mina nrstende r informerade om min situationr lindrad frn smrta och andra besvrande symtomr ordinerad lkemedel vid behovfr god omvrdnad utifrn mina behovvrdas dr jag vill dbehver inte d ensamvet att mina nrstende fr std"Nr det inte lngre finns ngon bot fr den som r svrt sjuk inriktas behandlingen p att gra den sista tiden s bra och smrtfri som mjligt. I den palliativa vrden ingr ven att ge anhriga std i deras sorgearbete." Klla: http://palliativ.seKlla: http://palliativ.se

En deklaration om den dendes rttigheter publicerades 1975

Jag har rtt att bli behandlad som en levande mnniska fram till min dd Jag har rtt att upprtthlla hoppet oavsett om mlet fr detta frndrar sig Jag har rtt till vrd och omsorg frn dem som upprtt- hller mitt hopp ven om det frndrar sig Jag har rtt att ge uttryck fr mina knslor om min frestende dd p mitt eget stt Jag har rtt att delta i avgranden som gller min egen vrd Jag har rtt att frvnta fortsatt medicinsk behandling och vrd ven om mlet inte lngre r bot utan vlbefinnande Jag har rtt att inte d ensam Jag har rtt att vara fri frn smrta Jag har rtt att f rliga svar p mina frgor Jag har rtt att inte bli frd bakom ljuset Jag har rtt att f hjlp av och fr min familj att acceptera min dd Jag har rtt att f d i frid och med vrdighet Jag har rtt att behlla min individualitet och inte frdmas fr mina avgranden om de gr emot andras uppfattningar Jag har rtt att samtala om och ge uttryck t mina religisa och/ eller andliga upplevelser oavsett vad de betyder fr andra Jag har rtt att frvnta att den mnskliga kroppens okrnkbarhet respekteras efter dden Jag har rtt att bli vrdad av omsorgsfulla, medknnande, kunniga mnniskor som frsker frst mina behov och som upplever det givande att hjlpa mig till att mta min ddKlla: Ulla Qvarnstrm (1993). "Vr Dd". Almqvist och Wiksell. Sid 189.

Omhndertagande av en person som avliditErbjud anhriga att vara med om de vill.Var alltid tv vid omhndertagandet av en dd person.Om den avlidne kommer frn en annan kultur eller har en annan livsskdning s kan de ha andra traditioner kring hur en avliden ska tas omhand. Om det inte finns rutiner p din avdelning s kan du frga anhriga eller kontakta personens frsamling.

Svenska kyrkan kan ocks hjlpa till att f kontakt med andra religisa fretrdare.Det r en lkare som ska konstatera ddsfallet.

Om ddsfallet r vntat kan sjukskterskan f delegering att konstatera ddsfallet men det r alltid lkaren som skriver ddsbeviset.Notera klockslag vid ddsgonblicket och slut den ddes gon.Den dde ska ligga p rygg med armarna utefter sidorna. Gr detta inom 20-30 minuter.

Ta bort kuddar och hjlpmedel frn sngen. Tvtta de delar av kroppen som behver tvttas.Raka bort eventuell skggstubb och kamma hret p det stt som den avlidne har haft det tidigare.Ta bort Witzelfistel, PEG, kateter, sond med mera, om inget annat har sagts.Torka ur munhlan och nsborrarna. Fukta grna lpparna med lite vaselin eller cerat.Stt in eventuella tandproteser i munnen om de fortfarande passar. Om tandproteser inte passar ska de nrstende informeras om detta. Stng inom ngra timmar efter dden (fre likstelheten) munnen genom att lgga en vikt handduk eller kudde under hakan. Nr anhriga tar farvl kan en gapande mun verka skrmmande. Lgg en kudde under huvudet s att hakan frs ner mot brstet.Eventuella gonproteser eller arm- och benproteser stts p plats.Frbered fr lyft genom att lgga tv rena lakan under den dde.Lgg ett rent underlgg eller ett hygienskydd under den ddes stjrt.Stt p den dde klder i enlighet med de nrstendes nskeml.Vid ddsfall i hemmet ligger den dde kvar i sngen i vntan p transport till brhus. Alternativt kan de efterlevande nska att den dde inte ska fras till brhus utan till frvaringslokal fr kistor hos begravningsbyrn. I s fall krvs att anhriga kontaktat begravningsbyr som hmtar den dde i nskad kista. Mjliggr alltid fr anhriga att f sitta kvar vid sngen, ven om det kan ta timmar, fr ett eget farvl eller fr att invnta lngvga nrstende.Klla: http://www.vardhandboken.se/Texter/Dodsfall-atgarder-inom-halso--och-sjukvard/Omhandertagande-av-den-dode/

Ansvarig sjukskterska ska kontrollera att den avlidne har id-band och att identiteten stmmer med journalen.

Hen fyller ocks i 2 st namnkort. Ett ska fstas vid den avlidnes handled eller fotled och ett ska sitta utanp p klderna.De personliga tillhrigheterna (klder, hygienartiklar, mediciner, vrdesaker m.m.) plockas ihop och ges till de anhriga.

P ett kvitto skrivs vilka vrdesaker som lmnats ut. Anhriga kvitterar det och en kopia lggs i journalen.Anhriga kontaktar en begravningsentreprenr och de kommer sedan och hmtar den dde.

Det tar inte lngre tid att sga ngot varmt, medknnande och begripligt n att sga det kyligt, stelt och krngligt.