Vrdnad, boende och umgnge

Handbok std fr rttstillmpning och handlggning inom socialtjnstens familjertt

2Du fr grna citera Socialstyrelsens texter om du uppger kllan, exempelvis i utbildnings-material till sjlvkostnadspris, men du fr inte anvnda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrtt att bestmma hur detta verk fr anvndas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrtt till litterra RFKNRQVWQlUOLJDYHUNXSSKRYVUlWWVODJHQbYHQELOGHUIRWRJUDHURFK illustrationer r skyddade av upphovsrtten, och du mste ha upphovsmannens tillstnd fr att anvnda dem.

ISBN 978-91-87169-27-4Artikelnr 2012-4-8

Omslag Fhebe HjlmSttning Edita Vstra Aros ABTryck Edita Vstra Aros AB, Vsters, juni 2012

3Frord

Socialtjnstens familjerttshandlggare mter ofta frldrar i kris som behver hjlp att kommunicera och se barnets perspektiv och behov. Ar-betet med familjerttsliga frgor, som samarbetssamtal, avtal och utred-ningar om vrdnad, boende och umgnge, har stor betydelse fr att bidra till separerade frldrars mjligheter att samarbeta fr barnens bsta. Ar-betet r ocks viktigt fr att hjlpa frldrar att sjlva komma verens, i stllet fr att viktiga frgor om deras barn ska behva avgras av domstol. Barnen ska vara i fokus och barnens bsta ska vara utgngspunkten. Det innebr att det inte alltid gr att hitta samfrstndslsningar som r till barnets bsta. Mnga gnger handlar det om svra avvgningar och be-dmningar som slutligen mste avgras av domstol.

Syftet med handboken om Vrdnad, boende och umgnge r att under-ltta tillmpningen av det regelverk som gller p omrdet. Den tar upp lagstiftning, frarbeten, rttsfall, JO-uttalanden samt kunskap som base-ras p vetenskap och erfarenheter frn det familjerttsliga omrdet inom socialtjnsten. Socialstyrelsens allmnna rd om socialnmndens ansvar fr vissa frgor om vrdnad, boende och umgnge (SOSFS 2012:4) ingr i texten. De allmnna rden har varit freml fr sedvanlig remissomgng. Handboken utgr ett komplement till Socialstyrelsens vriga freskrifter, allmnna rd och handbcker ssom; Om barnet behver ny vrdnadsha-vare, Vld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvin-nor och barn som bevittnat vld, Handlggning och dokumentation inom socialtjnsten, Barn och unga i socialtjnsten och Anmlningsskyldighet om missfrhllanden som rr barn.

Fr arbetet med revideringen av handboken har Socialstyrelsen haft en referensgrupp med erfarna familjerttshandlggare och handlggare med erfarenhet av tillsyn inom socialtjnstens omrde. Ytterligare ngra erfarna familjerttshandlggare har lmnat synpunkter p texten.

Projektledare fr arbetet har varit Gunilla Cederstrm. Kristina Widgren har tagit fram de allmnna rden. Cecilia Molinder Berglund, Merike Hansson och sa Malmros har deltagit i arbetet med handboken.

Anders Printz

Barbro Rohdin

4

5Innehll

Frord .................................................................................................................3Frkortningar ............................................................................................ 181. Barnets bsta ........................................................................................ 19

Barnkonventionen .............................................................................. 19

Barnets bsta i barnkonventionen ............................................. 19

Barnets bsta i frldrabalken ......................................................... 20

Barnets bsta i socialtjnstlagen ...................................................... 21

Barnets bsta Barnombudsmannen ............................................ 21

Bedmning av barnets bsta ........................................................ 22

Barnperspektiv ................................................................................... 22

Barnets rttigheter och behov ........................................................ 23

Bedmning av barnets bsta i renden som gller vrdnad, boende och umgnge ....................................................................... 26

Barn och separationer ..................................................................... 28

Barn behver sina frldrar ............................................................. 29

Barn riskerar att bli redskap i konflikten ...................................... 30

Barnets reaktioner p separation ................................................... 31

Att se barnet ....................................................................................... 32

Socialtjnstens uppdrag .................................................................. 32

Std till barn i samband med separation ............................... 33

Barn som levt med vld .................................................................... 33

Stdgrupper fr barn ........................................................................ 34

Erfarenheter av verksamheten ........................................................ 35

2. Barnets rtt att komma till tals ............................................... 37Barnets rtt att komma till tals i barnkonventionen ........ 37

Barnets sikt har betydelse vid bedmningen av barnets bsta 37

6Innehll

Barnets vilja ........................................................................................ 39

Barnets lder och mognad ............................................................... 40

Barnets rtt att komma till tals inom socialtjnsten........ 40

Barnets rtt till information ............................................................ 41

Syftet med samtalet ........................................................................... 42

Tala med barn inom ramen fr frgor om vrdnad, boende och umgnge ............................................................................................... 43

Samtal med barn ................................................................................. 46

Att hra barn infr domstol ............................................................ 46

Att samtala med barnet .................................................................... 48

Barn pverkas av frldrarnas konflikter ............................... 51

En dialog p barnets villkor ........................................................... 52

Barn som bevittnat vld .................................................................. 54

Dokumentation av barnsamtal .................................................... 55

Vilken sorts uppgifter ska dokumenteras? ................................... 55

Dokumentation av renden som rr vrdnad, boende och umgnge ............................................................................................... 56

Dokumentation av samtal med barn i socialtjnsten ................. 57

Svra avvgningar om vad som ska dokumenteras ..................... 58

Sekretess i frhllande till vrdnadshavare ........................... 59

Uppfljning ........................................................................................... 60

Evidensbaserad praktik ................................................................... 61

Barn och ungdomar som brukare .................................................. 61

Delaktig men inte ansvarig ............................................................... 63

Vgar till inflytande ............................................................................ 64

3. Vrdnad ..................................................................................................... 67Vrdnaden ............................................................................................ 67

Faktisk vrd .......................................................................................... 67

Vid barns fdelse ................................................................................ 68

Gemensam vrdnad enligt frldrarnas verenskommelse .... 68

Domstols beslut om vrdnad ........................................................ 69

7Innehll

Efter ktenskapsskillnad .................................................................... 72

Om sambofrhllandet upphr ...................................................... 72

Vrdnadsansvaret ............................................................................. 72

Bestmmandertt vid gemensam vrdnad .................................... 74

Frldrars tillsynsansvar ................................................................... 78

Skyldighet att tillgodose barnets behov av umgnge ................. 80

Vrdnadshavares rtt att ta del av uppgifter om barnet som omfattas av sekretess ....................................................................... 81

Frmynderskap ................................................................................... 82

4. Behov av ny vrdnadshavare ....................................................... 83verflyttning av vrdnaden p grund av ................................. 84

brister i omsorgen ............................................................................. 84

verflyttning av vrdnaden till familjehems- frldrar .................................................................................................. 85

verflyttning av vrdnaden p grund av varaktigt frhinder att utva vrdnaden .................................................... 86

Vrdnad vid frlders ddsfall ..................................................... 87

Vem kan utses till srskilt frordnad vrdnads- havare? ..................................................................................................... 89

verflyttning av vrdnaden frn srskilt frordnad vrdnadshavare ................................................................................... 90

verflyttning till barnets frldrar ................................................. 90

Upphrande av gemensam vrdnad ............................................... 91

Entledigande p egen begran ....................................................... 91

Vid ddsfall .......................................................................................... 91

Entledigande p grund av olmplighet ......................................... 91

5. Boende ....................................................................................................... 93Barnets boende ................................................................................... 93

Domstols beslut om boende .......................................................... 93

Barnets bsta domstolens bedmning ....................................... 94

Vxelvis boende .................................................................................. 95

Alltfler barn bor vxelvis hos sina frldrar ................................ 96

8Innehll

Vardagskontakt med bda frldrarna........................................... 96

Folkbokfring ....................................................................................... 99

6. Umgnge ................................................................................................ 101Barns rtt till umgnge ................................................................. 101

Barn kan ha umgnge med en frlder genom exempelvis brev eller telefon ....................................................................................... 101

Umgnge med kontaktperson eller umgngesstd .................. 102

Frldrarnas gemensamma ansvar ............................................... 102

Domstols beslut om umgnge ................................................... 103

Bedmning av lmpligheten .......................................................... 104

Villkor fr umgnget ...................................................................... 105

Risk fr vergrepp eller frsummelse ......................................... 106

Risk fr bortfrande eller kvarhllande ...................................... 108

Umgngessabotage ........................................................................... 109

Socialnmnden fr vcka talan om umgnge ..................... 111

Umgnge med en frlder ............................................................. 111

Umgnge med andra nrstende personer ................................ 113

Skyldighet att lmna upplysningar som kan frmja umgnget 116

7. Ekonomiska frgor ......................................................................... 119Underhllsbidrag .............................................................................. 119

Vxelvis boende ................................................................................ 120

Srskilt frordnad vrdnadshavare ............................................... 121

Underhllsstd .................................................................................. 121

Vxelvis boende ................................................................................ 121

Srskilt frordnad vrdnadshavare ............................................... 121

Resekostnader vid umgnge ....................................................... 122

Sklighetsbedmning ...................................................................... 122

Domstols beslut .............................................................................. 123

Avtal om kostnader fr resor ..................................................... 123

Jmkning ............................................................................................. 124

9Innehll

Rttegngskostnader ...................................................................... 124

Rttshjlp ............................................................................................. 124

8. Frldrar och separationer ....................................................... 127Frldrar i kris och konflikt ........................................................ 127

Socialtjnstens bemtande ............................................................. 127

Vad handlar konflikten om? ............................................................ 130

Anklagelser ........................................................................................ 131

Konsekvenser fr barnet ................................................................ 132

Olika kulturella referensramar .................................................. 133

Kunskap om det generella och det specifika ............................. 134

ppenhet och nyfikenhet .............................................................. 134

Situationen tr ofta p relationerna ............................................. 135

Konsekvenser fr barnet ................................................................ 136

Att arbeta med tolk ......................................................................... 137

Att uppmrksamma om barn far illa ..................................... 138

9. Srskilda problem hos frldrarna ....................................... 139Vld och andra krnkningar ........................................................ 139

Barn som bevittnar vld och sjlva utstts fr vld ........ 140

Att uppmrksamma vld ................................................................. 140

Att frga om vldet .......................................................................... 142

Vad innebr vld i familjen fr barnet? ........................................ 143

Om barnet behver std och hjlp ............................................. 143

Missbruk och beroende ................................................................. 144

Missbruk och beroende fr konsekvenser fr barnet ............ 144

Riskfaktorer ....................................................................................... 145

Skyddsfaktorer .................................................................................. 147

Att frga strukturerat om missbruk och beroende ................. 147

Att utreda konsekvenserna av missbruket ................................. 149

Att uppmrksamma nr barn kan fara illa .......................... 151

Anmlningsskyldighet .................................................................... 151

10

Innehll

10. Samarbetssamtal ............................................................................. 155Kommunens skyldighet ................................................................. 155

Ansvarig kommun ............................................................................ 156

Avgift ................................................................................................... 157

Vntetid .............................................................................................. 157

Samtalsledaren .................................................................................. 158

Kompetens ......................................................................................... 158

Fortbildning och vidareutbildning ................................................. 160

En eller tv samtalsledare ............................................................... 160

Syftet med samarbetssamtal ..................................................... 161

Vad skiljer samarbetssamtal frn familjerdgivnings- samtal? 161

Samarbetssamtal vid familjerdgivningen .................................... 161

Sekretess ............................................................................................ 162

Metod ..................................................................................................... 163

Motivation ........................................................................................ 163

Inflytande frn olika teorier och erfarenheter ......................... 163

Ramen fr samarbetssamtalen ...................................................... 163

Avbrytande av samarbetssamtal ................................................... 165

Strukturen i samarbetssamtalet .................................................... 165

Samarbetssamtal initierade av domstol ............................... 168

Samarbetssamtal nr det frekommit vld eller andra problem................................................................................................. 169

Nr samarbetssamtal kan ifrgasttas ......................................... 169

Enskilda samtal .................................................................................. 169

Srskilda tgrder fr samtalen ................................................... 171

Srskilda krav p samtalen.............................................................. 171

Att uppmrksamma om barn far illa ............................................ 173

Kontakten med barnet .................................................................. 173

verenskommelser ......................................................................... 174

Uppfljningssamtal .......................................................................... 174

Dokumentation ................................................................................. 175

11

Innehll

Samfrstndslsningar vid domstol ........................................ 176

Medling .................................................................................................. 176

11. Avtal ....................................................................................................... 179Kommunens skyldighet ................................................................. 179

Avgift ................................................................................................... 180

Utredarens kompetens ................................................................... 181

Behrig kommun .............................................................................. 181

Socialnmndens prvning ............................................................ 183

Utredningens innehll ...................................................................... 184

Vad r ett interimistiskt avtal? ....................................................... 188

ndring av tidigare dom eller avtal .............................................. 188

Avtalets form ..................................................................................... 188

Avtalets giltighet ............................................................................... 189

Tidsbegrnsade avtal........................................................................ 189

Avtal om vrdnad ............................................................................ 190

Avtal om boende .............................................................................. 190

Avtal om umgnge ........................................................................... 191

Socialnmndens uppgiftsskyldighet ........................................ 193

Dokumentation och frvaring ................................................... 193

Uppfljning .......................................................................................... 194

12. Upplysningar ...................................................................................... 195Domstolens uppdrag ...................................................................... 195

Tillflle att lmna upplysningar ................................................. 195

Upplysningar infr interimistiskt beslut ............................... 195

Socialnmndens ansvar ................................................................... 197

Att lmna upplysningar till rtten ................................................. 200

Kommunicering ................................................................................. 201

Sekretessregler ................................................................................. 202

12

Innehll

13. Utredningsfrfarandet ................................................................ 203Socialnmndens ansvar ................................................................. 204

Utredaren ska vara anstlld eller uppdragstagare ..................... 204

Utredningsskyldig kommun ........................................................ 205

Nr frldrarna bor i olika kommuner ....................................... 206

Om en frlder har skyddade personuppgifter ........................ 207

Frlder i utlandet ........................................................................... 207

Utredningstiden ................................................................................ 208

Utredaren ............................................................................................ 208

Utredarens kompetens och kompetensutveckling ................... 208

En eller tv utredare ........................................................................ 211

Utredare av bda knen ................................................................. 211

Utredare som hllit i samarbetssamtal ...................................... 212

Innehllet i utredningen ................................................................ 212

Barnets bsta ..................................................................................... 213

Kontakten med frldrarna ........................................................... 215

Samtal med en ny partner .............................................................. 226

Kontakten med barnet .................................................................... 226

Referenter .......................................................................................... 232

Barnpsykiatrisk/barnpsykologisk bedmning ............................. 234

Registeruppgifter .............................................................................. 235

Avslutande samtal med barnet ...................................................... 236

Avslutande samtal med frldrarna ............................................. 236

14. Utredningsrapporten .................................................................. 239Att inte strka konflikterna ........................................................... 239

Om frldrarna enas under utredningstiden ............................. 239

Sammanfattning i utredningsrapporten ............................... 240

Sakuppgifter ....................................................................................... 240

Handlggningen ................................................................................ 241

Om barnet ........................................................................................... 243

Om rapporten rr flera barn ........................................................ 243

13

Innehll

Sammanfattande bild........................................................................ 243

Ingen kontakt med barnet .............................................................. 244

Nuvarande situation och viktiga tidigare hndelser ................. 244

Barnets instllning ............................................................................ 244

Om frldrarna ................................................................................. 245

Frldrarnas beskrivning av barnet och frldraskapet .......... 245

Frldrarnas syn p frgan om vrdnad, boende och umgnge ...................................................................... 246

Problem hos frldrarna ................................................................ 246

Referenspersoner ............................................................................. 246

Registeruppgifter ............................................................................. 246

Utredarens analys och bedmning .......................................... 247

Riskbedmning.................................................................................. 248

Barnets behov av en nra och god kontakt med frldrarna 250

Barnets vilja ....................................................................................... 250

I utredarens bedmning br ocks ing .................................... 251

Att skapa och prva hypoteser ..................................................... 251

Frslag till beslut .............................................................................. 251

Dokumentation ................................................................................. 252

Kommunicering ................................................................................ 253

Tolkning och versttning ............................................................ 254

Att bli kallad som vittne i rtten .............................................. 254

Uppfljning .......................................................................................... 255

15. Umgngesstd och kontaktperson .................................... 257Umgngesstd ................................................................................... 257

Barnets behov r avgrande fr rttens beslut ....................... 257

Frordnandet gller fr viss tid .................................................... 258

Inhmta yttrande .............................................................................. 259

Socialnmnden utser viss person ................................................. 260

Uppfljning ......................................................................................... 263

Dokumentation ................................................................................ 264

14

Innehll

Kontaktperson vid umgnge ....................................................... 264

Socialnmndens ansvar ................................................................... 264

Handledning ....................................................................................... 266

Uppfljning ......................................................................................... 266

Dokumentation ................................................................................ 266

16. Sekretess .............................................................................................. 267Huvudregeln inom socialtjnsten ............................................. 267

Sekretess mellan myndigheter .................................................. 268

Sekretess mellan sjlvstndiga verksamhetsgrenar ................... 268

Vad som bryter sekretessen ....................................................... 268

Uppgiftsskyldighet ............................................................................ 268

Mjlighet att lmna ut uppgifter.................................................... 269

Samtycke ............................................................................................ 270

Generalklausulen .............................................................................. 271

Parts rtt till insyn i ett rende ................................................. 272

P parts eget initiativ ....................................................................... 272

Kommunikationsprincipen ............................................................. 272

Utlmnande av akter ...................................................................... 274

17. Handlggning och dokumentation .................................... 275Socialtjnstens dokumentationsskyldighet ......................... 275

Syftet med dokumentationen .................................................... 275

Vad ska dokumenteras? ................................................................ 276

Respekt fr den enskildes integritet ............................................ 277

Den enskildes rtt till insyn i dokumentationen ....................... 277

Rttelse av skrivfel och andra frbiseendefel ..................... 278

Gallring .................................................................................................. 279

D ngon av parterna har skyddade personuppgifter .... 279

Sekretessmarkering ......................................................................... 280

Kvarskrivning ..................................................................................... 281

Fingerade personuppgifter ............................................................. 282

15

Innehll

Att leva med skyddade personuppgifter ..................................... 283

Kontaktfrbud................................................................................... 285

Skyldighet att underrtta socialnmnden om kontaktfrbud . 286

Jv ...................................................................................... 286

18. Samverkan ......................................................................................... 289Att uppmrksamma nr barn kan fara illa .................... 289

Samverkan med rttsvsendet ....................................... 290

Effektivisering av rttsprocessen ................................................... 290

19. Verkstllighet och verklagande ........................................... 293Allmnt om verkstllighet .............................................. 293

Behrig domstol ............................................................................... 293

Verkstllighet av domstolsavgrande eller av socialnmnden godknt avtal ..................................................................................... 293

Verkstllighet av verflyttning av barn till vrdnadshavare utan domstolsavgrande eller av socialnmnden godknt avtal .................................................................................................... 294

Verkstllighet av umgnge med annan n frlder .................... 294

Medling .............................................................................. 295

Allmnt om domstolens prvning i ett verkstllig- ...... 297

hetsrende ........................................................................ 297

Domstolen kan vgra verkstllighet ............................. 297

Om verkstlligheten r ofrenlig med barnets bsta ska domstolen vgra verkstllighet...................................................... 298

Vgran av verkstllighet vid verflyttning nr det behvs en prvning av vrdnadsfrgan mm ................................................... 300

Domstolen kan vid verkstllighet jmka villkor vid utvande av umgnge ............................................................................................. 301

Tvngsmedel vid verkstllighet ...................................... 301

Vite .................................................................................... 302

Frelggande om vite ...................................................................... 302

Utdmande av vite ........................................................................... 302

Polishmtning .................................................................. 302

16

Innehll

Polishmtning vid verkstllighet av vrdnad och boende eller verlmnande av barn ..................................................................... 304

Polishmtning vid verkstllighet av umgnge .............................. 304

Verkstllighet genom polismyndighetens frsorg vid tillflliga och omedelbara omhndertaganden i samband med verkstllighet ........................................................... 304

Omhndertaganden i samband med verkstllighet ........ 305

Tillflligt omhndertagande i samband med verkstllighet ..... 305

Omedelbart omhndertagande i samband med verkstllighet ..................................................................................... 306

Domstolens handlggning av verkstllighetsrenden .... 306

Domstolens sammansttning vid avgrande av verkstllighetsrenden och samordning av handlggning av ml och rende ............................................................................ 306

Hrande av barn infr rtten ........................................................ 307

verklagande, omprvning, inhibition ......................................... 307

Omprvning av beslut om verkstllighet .................................... 308

Inhibition ............................................................................................ 308

Barn som olovligen frs bort eller hlls kvar i Sverige eller i utlandet ................................................................................... 309

verflyttning av barn enligt Haagkonventionen ........................ 309

Barnet har olovligen frts till eller hlls kvar i Sverige ............ 310

Barnet har olovligen frts bort eller hlls kvar i utlandet ...... 310

Hinder fr verflyttning enligt Haagkonventionen ................... 311

Medling i verflyttningsrenden .................................................... 311

1996 rs Haagkonvention ............................................................... 312

Bryssel II-frordningen ................................................................... 313

Europardskonventionen ................................................................ 315

De nordiska lnderna ...................................................................... 315

20. Uppfljning och utvrdering ................................................... 317Kvalitetssystem ................................................................................. 317

Processer och rutiner ..................................................................... 318

Samverkan .......................................................................................... 318

17

Innehll

Uppfljning fr de enskildas och fr verksamhets-utvecklingens skull ........................................................................... 319

Vilket resultat fr det vi gr fr barnen och fr frldrarna? ...................................................................................... 319

Gr vi vrt arbete p bsta stt? ................................................. 319

Gr vi rtt saker? ............................................................................ 320

Referenser .................................................................................................. 323Socialstyrelsens handbcker och publikationer ................ 327

Statens offentliga utredningar ........................................................ 328

Departementsserien ........................................................................ 328

Utskottsbetnkande ......................................................................... 328

Propositioner .................................................................................... 328

Bilaga 1 Rttsfall ..................................................................................... 331Bilaga 2 Justitieombudsmannen .................................................... 335

Publicerade beslut ........................................................................... 335

Opublicerade beslut ........................................................................ 342

Sakregister ................................................................................................. 359

Frkortningar

ASI Addiction Severity Index$8',7 $OFRKROXVHGLVRUGHUVLGHQWLFDWLRQWHVWBBIC Barns behov i centrumBrB Brottsbalken (1962:700) Br Brottsfrebyggande rdetBUP Barn- och ungdomspsykiatriBVC BarnavrdscentralDOK DocusateDs Departementsserien'8',7 'UXJXVHGLVRUGHUVLGHQWLFDWLRQWHVWEBP Evidensbaserad praktikEU Europeiska unionenFB Frldrabalken (1949:381)FL Frvaltningslagen (1986:223)FN Frenta nationernaFV Frordningen (2006:467) om verkstllighet av vrdnadsavgranden HD Hgsta domstolenHSL Hlso- och sjukvrdslagen (1982:763)JO JustitieombudsmannenKap. KapitelKL Kommunallagen (1991:900)LSS Lagen (1993:387) om std och service till vissa funktionshindradeLU LagutskottetLVU Lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av ungaNJA Nytt juridiskt arkiv OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)Prop. Regeringens propositionRB Rttegngsbalken (1942:740)RH Rttsfall frn hovrtternaR Regeringsrttens rsbokSFB Socialfrskringsbalken (2010:110) SFS Svensk frfattningssamlingSKL Sveriges Kommuner och Landsting SoF Socialtjnstfrordningen (2001:937)SoL Socialtjnstlagen (2001:453)SOSFS Socialstyrelsens frfattningssamlingSOU Statens offentliga utredningar UD Utrikesdepartementet

19

1. Barnets bsta

BarnkonventionenVid alla tgrder som rr barn, vare sig de vidtas av offentliga eller pri-vata sociala vlfrdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bsta komma i frmsta rummet (arti-kel 3 i FN:s konvention om barnets rttigheter).

FN:s konvention om barnets rttigheter, den s kallade barnkon-ventionen, kan beskrivas som ett etiskt grunddokument som uttrycker vrldssamfundets syn p barn och ungdomar i vr tid. Barnkonven-tionen kan sgas utgra vr tids samhlleliga barnperspektiv. Kon-ventionens grundsyn som innebr varje barns rtt att utan diskrimine-ring f sina rttigheter respekterade, principen om barnets bsta, vik-ten av att lyssna till barnet och alla barns rtt till liv och utveckling, formar en hllning till barn p det internationella planet. Det krav barnkonventionen stller p vrldens stater r att detta frhllnings-stt, detta barnperspektiv, ska genomsyra alla beslut som rr barn.1 (IWHUEHVOXW L ULNVGDJHQ L MXQL UDWLFHUDGH6YHULJH VRPHWW DYGHfrsta lnderna i vrlden, konventionen. Drefter har praktiskt taget alla lnder i vrlden anslutit sig.

Enligt barnkonventionen har alla barn medborgerliga, politiska, eko-nomiska, sociala och kulturella rttigheter.

Barnkonventionen ingr i ett system av andra konventioner och de-klarationer om mnskliga rttigheter som antagits av FN. Konventionen i sin helhet r emellertid inte svensk lag, eftersom konventionen inte r inkorporerad i svensk lagstiftning. I stllet fr inkorporering har i Sverige metoden att transformera bestmmelserna i konventionen valts. Detta innebr att de delar av konventionen som behver infrlivas med svensk rtt omarbetas till svensk frfattningstext. Barnkonventionen r allts inte direkt tillmplig rtt i Sverige och domstolarna r inte bundna av konven-tionens regler som av svensk lag.

Barnets bsta i barnkonventionenFN:s barnrttskommitt har lyft fram artikel 3, om att barnets bsta ska

1 Barnets bsta i frmsta rummet FN:s konvention om barnets rttigheter frverkligas i Sverige. Huvudbetnkande av Barnkommittn, (SOU 1997:116) s. 137138

20

1. Barnets bsta

komma i frmsta rummet vid alla tgrder som rr barn, som en av kon-ventionens grundlggande principer tillsammans med artikel 2 att alla barn har samma rttigheter och lika vrde, artikel 6 att alla barn har rtt till liv och utveckling och artikel 12 att alla barn har rtt att sga sin mening och f den respekterad. Tolkningar av begreppet, barnets bsta, kan inte g fre eller sidostta ngon av de andra enskilda rttigheterna som garanteras i konventionens vriga artiklar. Begreppet fr srskild be-W\GHOVHLVLWXDWLRQHUGlUDQGUDPHUVSHFLNDEHVWlPPHOVHULNRQYHQWLRQHQinte kan tillmpas. I artikel 3 betonas att svl regeringar som offentliga och privata organ nr de vidtar tgrder mste skerstlla att konsekven-serna fr barnen r sdana att barnens bsta kommer i frmsta rummet.

Av formuleringen i artikel 3 framgr tydligt att barnets bsta alltid ska sttas i frmsta rummet. Den engelska texten innehller frasen the best interests of the child shall be a primary consideration. Uttrycket a pri-mary consideration har versatts till komma i frmsta rummet. Med ordet consideration betonas att barnets bsta i alla situationer som berr barn alltid ska vervgas. Barnets situation, behov och intressen ska allts alltid beaktas i beslutsfattandet. I de fall d man lter andra intressen vga tyngre, krvs att beslutande myndigheter kan visa att en sammanvgning har gjorts av relevanta intressen i det enskilda fallet. Barnkonventionen krver ocks att beslutande myndigheter s lngt det r mjligt har fr-skrat sig om att barnets bsta har kommit med och redovisats i besluts-processen.2

Betnkandet Barnets bsta i frmsta rummet FN:s konvention om barnets rttigheter frverkligas i Sverige redovisar en metod som presen-terats av den brittiske familjerttsexperten John Eekelaar. Metoden inne-ElUDWWGHWLKXYXGVDNQQVWYnVlWWDWWDYJ|UDYDGVRPlUEDUQHWVElVWD Objektivt perspektiv: en beslutsfattare gr bedmningar av vad som

grundas p forskning och beprvad erfarenhet. Subjektivt perspektiv: det berrda barnet fr ge uttryck fr vad som r

hans eller hennes bsta.Det bsta underlaget fr att avgra vad som r barnets bsta fr man, en-ligt metodens fresprkare, genom att kombinera dessa bda perspektiv.3

Barnets bsta i frldrabalkenAv 6 kapitlet frldrabalken, FB, framgr bland annat att barnets bsta ska vara avgrande fr alla beslut om vrdnad, boende och umgnge. Nr en bedmning av vad som r det bsta fr barnet grs ska srskilt avse-

2 SOU 1997:116 s. 129 3 SOU 1997:116 s. 133134

21

1. Barnets bsta

ende fstas vid risken fr att barnet eller ngon annan i familjen utstts fr vergrepp, att barnet olovligen frs bort, hlls kvar eller annars far illa och vid barnets behov av en nra och god kontakt med bda frldrarna (6 kap. 2 a FB).

I bestmmelsen markeras att barnets bsta ska vara avgrande fr alla EHVOXWRPYnUGQDGERHQGHRFKXPJlQJH'HWLQQHElUDWWGHWLQWHQQVngra andra intressen som kan g fre barnets bsta, till exempel rttvisa mellan frldrarna eller en frlders behov av kontakt med barnet. ven RPDQQDQKlQV\QNDQQQDVPHGL|YHUYlJDQGHQDlUGHWEDUQHWVElVWDsom slutligen ska vara bestmmande fr beslutet. Det gller svl fr domstolens avgrande som fr socialnmndens beslut att godknna eller inte godknna ett avtal som frldrarna trffar om vrdnad, boende eller umgnge.4

Barnets bsta i socialtjnstlagenNr tgrder rr barn ska det srskilt beaktas vad hnsynen till bar-nets bsta krver. Med barn avses varje mnniska under 18 r (1 kap. 2 socialtjnstlagen (2001:453), SoL). Bestmmelsen gller fr t-grder som rr barn inom socialtjnstens omrde. Syftet med den-na bestmmelse r att strka barnets stllning. Av frarbetena fram-gr ocks att barnets bsta inte alltid r avgrande fr vilket be-slut som fattas, men det ska alltid beaktas, utredas och redovisas.5 'HWLQQHElUDWWYLGHQLQWUHVVHNRQLNWPnVWHEDUQHWVLQWUHVVHKDI|UHWUlGHoch att barnets situation br uppmrksammas ven i andra sammanhang n vid stllningstaganden direkt fr ett barn, till exempel nr frldrar vnder sig till socialtjnsten med en anskan om ekonomiskt bistnd till familjen.6

Barnets bsta BarnombudsmannenBarnombudsmannen lyfter fram att barnets bsta r ett dynamiskt be-grepp som ska utg frn varje enskilt barn. Det enskilda barnet mste gras synligt och sttas i fokus fr att barnets bsta ska kunna tillvaratas. Bedmningen av vad som r barnets bsta i det enskilda fallet ska bygga p kunskap och beprvad erfarenhet i kombination med en bedmning av det enskilda barnets livssituation. Barnombudsmannens uppfattning r att barnets bsta bara kan uppns i en process dr barnet sjlvt ges mjlighet

4 Regeringens proposition 1997/98:7 Vrdnad, boende och umgnge s. 104, Regeringens proposition 2005/06:99 Nya vrdnadsregler s. 85

5 Regeringens proposition 1996/97:124 ndring i socialtjnstlagen s. 98100 6 Prop. 1996/97:124 s. 100, (se ven prop. 1997/98:7, prop. 2005/06:99)

22

1. Barnets bsta

att ge sin syn p det beslut som ska fattas. Barnets bsta tolkas ofta p ett stt som stter frldrarnas, inte barnets, intressen i frmsta rummet. Det r barnets bsta som ska styra tillmpningen av frldrabalken, inte frldrarnas nskeml och behov, och drfr r det viktigt att socialtjns-temn och domare fr fortlpande utbildning om barn och barns behov. ven de juridiska ombud som arbetar med familjertt mste ha goda kun-skaper om barns utveckling och srskilda behov, exempelvis fr att kunna hjlpa frldrar att utforma verenskommelser som r till barnets bsta.7

Bedmning av barnets bstaBarns perspektiv, barns behov och barns bsta r begrepp som r svra att GHQLHUD%HJUHSSHQlULQWHHQW\GLJDRFKLQQHE|UGHQDYGHPYDULHUDUEH-roende p person, situation och sammanhang. Tidsaspekten, vrderingar i samhllet och ny kunskap om barn r ocks faktorer som pverkar synen p vad som r barns bsta.

Detta ger bde utrymme fr tolkningsmjligheter i varje enskilt beslut och risk fr att begreppet barnets bsta kan bli till intet frpliktigande. cDQGUDVLGDQJHUH[LELOLWHWHQVW|UUHXWU\PPHI|UDWWWDKlQV\QWLOOGHWenskilda barnet och barnets egen sikt. En vgledning fr att kunna tolka vad som r barnets bsta ges vid en sammanvgning av barnkonventio-nens, samhllets, forskningens, barnets egen, ntverkets och beslutsfat-WDUHQVGHQLWLRQDYLQQHE|UGHQLEHJUHSSHW8

Barnkommittn anser att i en bedmning av vad som r barnets bsta br kunskap frn vetenskap och beprvad erfarenhet kombineras med att barn sjlva kommer till tals, s att deras synpunkter kan vgas in i beslutet.9 Som underlag fr en bedmning av vad som r barnets bsta behvs sle-des bde ett generellt och ett individuellt perspektiv.

Barnperspektiv Kommittn mot barnmisshandel beskrev tre olika former av barnperspek-tiv: det vuxna barnperspektivet, samhllets barnperspektiv och barnets eget perspektiv. Vuxna kan aldrig riktigt se verkligheten utifrn ett barns perspektiv, utan kan bara ha ett vuxet barnperspektiv prglat av egna barndomserfarenheter, kunskaper samt det kulturella sammanhanget. ,YDUMHVDPKlOOHQQVHWWNROOHNWLYWEDUQSHUVSHNWLYJUXQGDWSnVDPODGH

7 Barnets bsta Barnombudsmannens synpunkter p frgor om vrdnad, boende och umgnge (BR 2005:06)

8 Barnmisshandel Att frebygga och tgrda. Slutbetnkande av Kommittn mot barn misshandel (SOU 2001:72) s. 96 f.

9 SOU 1997:116 s. 135

23

1. Barnets bsta

kunskaper och vrderingar, kultur och synstt om barns och ungas rt-tigheter och behov. Varje enskilt barn har sitt eget perspektiv p sig sjlvt och sin situation, beroende p vad det ser, upplever och knner i den so-FLDODPLOM|GlUGHWEHQQHUVLJ10

Ett grundlggande element i samtliga dessa barnperspektiv mste vara respekten fr barnets fulla mnniskovrde och integritet.11

Barnkommittn menade att barnperspektiv kan betyda att se olika be-slutsalternativ ur barnets synvinkel, det vill sga att se med barns gon.12 Det handlar om att frska ta reda p hur barn uppfattar och upplever sin situation och eventuella frndringar. Det rcker allts inte med att gra ngonting som man som vuxen anser vara till barnets bsta. Ett barn-perspektiv innebr att man stter sig in i och frsker frst barns eller ungdomars situation. Just frstelsen r central och en frutsttning fr att kunna vidta tgrder fr barnets bsta. Drmed inte sagt att frstelsen alltid behver betyda ett accepterande. Att byta perspektiv, att se vrlden med andras gon, frutstter dock frmga att stta grnser fr sin inle-velse, s att man inte helt anammar barnets eller tonringens vrld. Det r ytterst den vuxna som mste fatta beslut och ta ansvar fr detta utifrn sina kunskaper och erfarenheter.13

Att ha ett barnperspektiv innebr att man ser barnet som expert p sin egen situation. Ingen vet bttre hur det r att vara fem r n en femr-LQJ'HWWDEHW\GHUDWWGHWLQWHEDUDQQVett barnperspektiv. En femrings vrld r inte densamma som en sextonrings. Ett barnperspektiv skiljer sig allts frn ett ungdomsperspektiv.

Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebr ocks att man noga analyserar vilka fljder ett beslut kan f fr ett enskilt barn.14 Barnper-spektivet kan ibland st i motsatsfrhllande till ett vuxenperspektiv. Barn kan dock inte ses som isolerade frn sina frldrar och omvnt. Vid HQLQWUHVVHNRQLNWPHOODQEDUQHWRFKGHYX[QDPnVWHEDUQHWVLQWUHVVHKDfretrde.15

Barnets rttigheter och behovBarn har rtt till omvrdnad, trygghet och god fostran. Barn ska behand-las med aktning fr sin person och egenart och fr inte utsttas fr kropps-lig bestraffning eller annan krnkande behandling (6 kap. 1 FB). Av 6

10 SOU 2001:72 s. 93 f. 11 SOU 2001:72 s. 93 f. 12 SOU 1997:116 s. 138 13 SOU 1997:116 s. 137 f. 14 SOU 1997:116 s. 137 f. 15 Prop. 1996/97:124 s. 100

24

1. Barnets bsta

kap. 2 andra stycket FB fljer att den som har vrdnaden om barnet ocks har ett ansvar fr barnets personliga frhllande och ska se till att behoven enligt 1 tillgodoses. Barnet ska enligt bestmmelsen ocks f tillsyn i frhllande till lder och mognad samt mjlighet till utbildning och frsrjning.

Av det fljer att barnet har rtt till svl fysisk som psykisk omsorg. Den fysiska omsorgen gller barnets materiella behov, tillgng till bostad och uppehlle samt utbildning efter egna nskeml, behov och frutstt-ningar. Minst lika viktigt r det att se till barnets psykiska och sociala be-hov. I barnets rtt till trygghet ligger bland annat att f leva under stabila frhllanden och att ha ngon att lita p. I den psykiska omsorgen ingr ven att barnet fr en god fostran, fr lra sig att stta grnser fr sitt handlande och att ta ansvar. Rtten till en god vrd och fostran innebr ocks att barnet fr knna att det behvs och att det fr prva sin frmga och utveckla sina inneboende resurser, fr att efter hand frigra sig frn sitt beroende av vrdnadshavarna.16

Barnet behver lra sig att ta ansvar och fatta beslut.17 Barnet behver f mjlighet att knslomssigt och socialt trna sig i samspel med andra barn och med vuxna. Barnets milj ska tillgodose dess olika behov av stimulans.

Barnets rtt att behandlas med aktning fr sin person och egenart inne-br att det ska visas hnsyn och respekt fr individuella egenskaper och srdrag. Barnet har med stigande lder rtt till ett allt starkare integritets-skydd. Barnets rtt till ett privatliv och skydd mot insyn kan dock av na-turliga skl inte vara absolut. Inskrnkningar mste tlas och accepteras fr att vrdnadshavarna ska kunna fullgra sin tillsynsskyldighet. Vrd-nadshavarna kan till exempel behva genomska barnets privata tillh-righeter eller till och med ppna brev som har adresserats till barnet, om det behvs fr att skingra eller f bekrftat misstankar om att barnet deltar i ngot som kan vara skadligt fr barnet eller p annat stt r olmpligt.18

Att ett barn inte fr utsttas fr kroppslig bestraffning eller annan krn-kande behandling innebr att alla former av kroppslig bestraffning (aga) r frbjudna, 6 kap. 1 FB, se ven 3 kap. 5 brottsbalken, BrB. Det innebr att inga former av vld fr vara ett medel i barnets fostran. Barnet fr inte tillfogas kroppsskada eller smrta ven om strningen r helt lind-rig eller hastigt vergende. Det innebr att ven ltta slag och luggningar r otilltna. Det r endast anvndandet av vld i bestraffningssyfte som

16 Regeringens proposition 1981/82:168 Vrdnad och umgnge m.m., s. 59 f. 17 Prop. 1981/82:168 s. 59 18 Prop. 1981/82:168 s. 60

25

1. Barnets bsta

avses, det vill sga tgrder som riktas mot barnet fr ngot som barnet har gjort eller underltit att gra. Frldrarna mste dock kunna fullgra sina skyldigheter att ha uppsikt ver barnet, srskilt nr det r litet. Det kan medfra att en frlder behver lyfta eller rycka undan barnet fr att hindra det frn att gra sig illa eller skada andra personer. Bestmmelsen i frldrabalken frbjuder ocks psykisk bestraffning (krnkande behand-ling). tgrder som kan skapa ngest hos barnet kan vara att beteckna som otillten krnkning.19 Att hota barnet kan vara ett sdant exempel. Frbudet riktar sig mot sdan behandling som innebr fara fr barnets personlighetsutveckling som att frljliga eller frysa ut det.20

Barns behov i centrum (BBIC) r ett handlggnings och dokumenta-tionssystem fr utredning, planering och uppfljning inom den sociala barnavrden. Syftet r att strka barnets stllning, ka samarbetet runt barnet mellan frldrar, ntverk, vrdgivare och socialtjnst, bidra till kad rttsskerhet fr barn och frldrar samt skapa en systematik i soci-altjnstens arbete s att handlggning och insatser lttare kan fljas upp.21

BBIC-modellen bygger p att ett barns situation pverkas av svl bar-nets personliga frutsttningar som frldrarnas frmga och det samhl-le och den kulturella milj dr barnet vxer upp. Faktorer som pverkar barnets utveckling r bland annat samspelet mellan barnet, frldrarna och frutsttningar i form av familjens ntverk, boende, arbetssituation, ekonomi, familjens sociala integrering samt resurser i den nrmaste om-givningen.22

Barns utvecklingsmssiga behov kan enligt BBIC beskrivas utifrn sju behovsomrden: hlsa, utbildning, knslo- och beteendemssig utveck-ling, identitet, familj och sociala relationer, socialt upptrdande samt ut-veckling i att klara sig sjlv, det vill sga egen omvrdnad. De olika behovsomrdena kan samverka med och pverka varandra. Barn behver utveckla stabila, krleksfulla och sunda relationer. De behver trygga och stabila relationer till frldrar eller andra vrdare i frldrars stlle som kan frst och ge villkorsls krlek. Barnets situation i familjen och bar-nets relationer pverkar mjligheten att utveckla en positiv sjlvbild och en god sjlvknsla, en knsla av tillhrighet och acceptans samt en em-patisk frmga. Med tiden blir oberoende och autonomi allt viktigare fr barnet, och drmed ven till exempel relationer till kamrater.23

19 Regeringens proposition 1978/79:67 Om frbud mot aga s. 78 20 Prop. 1978/79:67 s. 8 21 Grundbok barns behov i centrum BBIC, Socialstyrelsen (2006) 22 Grundbok barns behov i centrum BBIC, Socialstyrelsen (2006) 23 Grundbok barns behov i centrum BBIC, Socialstyrelsen (2006)

26

1. Barnets bsta

Bedmning av barnets bsta24 i renden som gller vrdnad, boende och umgnge 'HWQQVHQ|YHUJULSDQGHEHVWlPPHOVHRPDWWEDUQHWVElVWDVNDYDUDDY-grande i alla beslut som rr vrdnad, boende och umgnge (6 kap. 2 a frsta stycket FB). Det gller svl fr domar och beslut av domstol som fr beslut av socialnmnden att godknna eller inte godknna avtal som frldrarna trffat.25 Fr att barns bsta ska kunna tas till vara, behver varje barn gras synligt och sttas i fokus.

I frarbetena konstateras att det numera rder allmn enighet om att barnets bsta ska st i centrum vid all lagstiftning som nra berr barn.26 Principen om barnets bsta i artikel 3 i barnkonventionen ska tillmpas p alla omrden. Som framgr ovan ska barnets bsta g fre alla andra intressen nr det gller frgor om vrdnad, boende och umgnge. Betrf-IDQGHGHVVDIUnJRUQQVGHWVnOHGHVLQWHQnJUDDQGUDLQWUHVVHQVRPNDQta ver.

Preciseringen i frarbetena av barnets rttigheter kan i frsta hand ses som en vgledning till frldrarna om vad som r viktigt i deras fostran av barnen, men ocks som en vgledning fr domstolen i tvister om vrd-nad, boende och umgnge. Domstolen br vlja den lsning som bst kan antas frmja att barnets rttigheter blir tillgodosedda.27

Nr domstolen och socialnmnden bedmer vad som r bst fr barnet vad gller vrdnad, boende och umgnge ska de fsta avseende srskilt vid risken fr att barnet eller ngon annan i familjen utstts fr vergrepp eller att barnet olovligen frs bort eller hlls kvar eller annars far illa och barnets behov av en nra och god kontakt med bda frldrarna (6 kap. 2 a andra stycket FB). Sdana omstndigheter fr aldrig glmmas bort vid bedmningen. Dremot behver de inte ndvndigtvis betyda mer n andra viktiga frhllanden i ett enskilt fall.28

Vid bedmningen av vad som r barnets bsta ska ven hnsyn tas till barnets vilja. Barnens vilja tillmttes dock inte betydelse i ett rende dr GHWI|UHOnJHQVnVYnURFKGMXSNRQLNWPHOODQI|UlOGUDUQDDWWGHWLQWHYDUmjligt fr dem att samarbeta om barnen som var sju och nio r. Modern tilldmdes ensam vrdnad d det ansgs vara det bsta fr barnen.29 Ett annat rende rrde ett trettonrigt barn. Hovrtten utgick i sin motivering frn det individuella fallet och framhll att barnet i utredningen uttryckt

24 Se ven Ryrstedt E. SvJT 2009 s. 10131037 25 Prop. 2005/06:99 s. 85 26 Prop. 1997/98:7 s. 34 och 104 27 Prop. 1981/82:168 s. 22 28 Prop. 1997/98:7 s. 105 29 NJA 2000 s. 345

27

1. Barnets bsta

att det var krngligt och invecklat att fundera runt vrdnaden. Barnet an-sg att det var bst om frldrarna var verens och knde sig lite osker med en vrdnadshavare. Barnet hade en nskan att byta skola. En av fr-ldrarna motsatte sig detta. Rtten ansg att det bsta fr barnet var fort-satt gemensam vrdnad.30

Vid bedmningen av om vrdnaden ska vara gemensam eller anfrtros t en av frldrarna ska rtten fsta avseende srskilt vid frldrarnas frmga att samarbeta i frgor som rr barnet (6 kap. 5 andra stycket FB). Hgsta domstolen (HD) ansg i ett rende om ett trerigt barn, att JHPHQVDPYnUGQDGNDQYDUDRI|UHQOLJWPHGEDUQHWVElVWDQlUGHWQQVbrist p frtroende fr den andra frldern. Bristande vilja eller frmga DWWYDUDH[LEHORFKMlPNDVDPPDQVLQXSSIDWWQLQJPHGGHQDQGUDI|U-ldern r andra tecken p att gemensam vrdnad r olmplig. HD kon-VWDWHUDGHLGHQLQGLYLGXHOODEHG|PQLQJHQDWWSDUWHUQDKDIWNRQLNWHUDYolika slag och omfattning sedan barnet fddes, som de inte kunde lsa p egen hand. Bland annat utformningen av deras yrkanden illustrerade deras samarbetsproblem. Den utredning som genomfrts tog sikte p fr-ldrarnas relation, frldrarnas beskrivning av barnet och att utredaren iakttagit barnet tillsammans med respektive frlder (barnet var d 1,5 r) Modern tilldmdes ensam vrdnad och fadern umgnge.31 I ett annat rende ansgs gemensam vrdnad inte vara frenligt med barns bsta. Modern hade dmts fr frsk till drp p fadern. Fadern hade frklarat att han inte kunde tnka sig att ha ngon som helst direkt kontakt med modern. Fadern tilldmdes vrdnaden om barnen, tv och sex r gamla.32

Ocks den upprkning av barnets grundlggande rttigheter, som tidi-gare nmnts och som grs i 6 kap. 1 FB kan vara till hjlp vid bedm-ningen.33 Ett barn har enligt lagrummet rtt till omvrdnad, trygghet och en god fostran och ska behandlas med aktning fr sin person och egenart. Kroppslig bestraffning eller annan krnkande behandling fr inte fre-komma. Frutom dessa faktorer har ett antal presumtioner utarbetats i praxis av vad som generellt har ansetts vara bra fr barn. Det presumeras exempelvis att det r viktigt att ge barn kontinuitet och s lngt mjligt ofrndrade levnadsfrhllanden. Det anses i allmnhet inte vara till bar-nets bsta att splittra en syskonskara, utan syskon ska ges mjlighet att vxa upp tillsammans.34

Vad som r bst fr barnet mste avgras i varje enskilt fall utifrn en

30 RH 2007:42 31 NJA 2007 s. 382 32 NJA 2006 s. 26 33 Prop. 2005/06:99 s. 40 34 Dahlstrand L. (2004)

28

1. Barnets bsta

bedmning av de individuella frhllandena. Bedmningen ska bygga p kunskap och beprvad erfarenhet i kombination med att barnet sjlvt fr komma till tals.35 Ett avgrande om vrdnad, boende och umgnge bygger p en prognos fr framtiden. En sdan prognos ska sledes innefatta bde en bedmning av de aktuella frhllandena samt dessutom sannolikheten fr att dessa frhllanden inte kommer att frndras inom en verskdlig framtid. Prvningen av vad som r barnets bsta ska dessutom gras med utgngspunkt i omstndigheterna i det enskilda fallet och utifrn just det barn som processen handlar om.36 Se ven kapitlet Utredningsrapporten.)

De aspekter av barnets bsta som lyfts fram i lagtexten ger inte n-gon heltckande beskrivning, utan hnsyn fr tas till allt som rr barnets I\VLVNDRFKSV\NLVNDYlOEHQQDQGHRFKXWYHFNOLQJ/DJHQDQJHUHQGDVWUDPDUQD I|UYDGVRPNDQDQVHVYDUDGHWElVWD I|UDWW LQWHGHQH[L-bilitet som krvs vid bedmningen av varje enskilt barns situation ska g frlorad.37 De grundlggande rttigheterna vgleder och fungerar som utgngspunkt ocks fr socialtjnsten, till exempel i kontakten med fr-ldrar och barn, vid samarbetssamtal, vid godknnande av avtal och i utredningar.

Barn och separationer)|UlOGUDUQDVEHW\GHOVHI|UEDUQXQGHUVWU\NVLGHHVWDXWYHFNOLQJVSV\NR-logiska teorier och har starkt std i forskningen. Frldrarnas pverkan p barnet och barnets behov av sina frldrar r grundlggande och avgran-de fr barnets utveckling. Frldrarnas separation innebr alltid en dra-matisk frndring fr ett barn hela levnadssituationen ndras. Srskilt VYnUWEOLUGHWI|UEDUQHWRPI|UlOGUDUQDlULVYnUNRQLNWPHGYDUDQGUD

Hur frgorna om vrdnad, boende och umgnge n lses r risken stor att det blir en frlust fr barnet, med mindre tillgng till den ena eller bda frldrarna jmfrt med om familjen hade fortsatt att leva tillsammans. 7LOO GHWWD NRPPHU GHQ ORMDOLWHWVNRQLNW VRP VHSDUDWLRQHQ QlVWDQ DOOWLGinnebr, eftersom barnet p ett eller annat stt hamnar i en situation dr det mste ta stllning till och frska vara rttvis mot bda frldrarna. Barnet upplever ofta bde att frldrar sviker och att barnet sjlvt sviker ngon av frldrarna. Hur barnet n gr s kan det bli fel.

Inte sllan tar barnet p sig skuld fr att frldrarna brkar och inte kan komma verens. Om frldrarna r oense fr barnet ofta tnka p att varken uttala sig fr positivt eller negativt om samvaron med den andra

35 Prop. 2005/06:99 s. 40 36 Dahlstrand L. (2004), se ven RH 1999:74 37 Prop. 1997/98 s. 104

29

1. Barnets bsta

frldern. De riskerar ocks att anvndas som budbrare mellan frldrar som inte kan tala med varandra. Frldrarna vill veta saker om varandras nya tillvaro vilket sedan ibland kan anvndas i tvisten mellan frldrarna RFKGlUPHGVOnWLOOEDNDPRWEDUQHWVRPEHUlWWDW)|UlOGUDULNRQLNWI|UV|-ker ibland vnda barnet mot den andra frldern, genom frtal och annan pverkan.

andra sidan kan frldrarnas separation mnga gnger ge barnet HQOXJQDUHVLWXDWLRQlQLHWWI|UKnOODQGHPHGEUnNRFKNRQLNWHU0nQJDfrldrar kan ocks hantera sin separation p ett stt som tar hnsyn till barnens behov. Barn behver hjlp att frst varfr skilsmssan intrffar. De behver tid att srja och acceptera det faktum att familjen kommer att frndras. De behver ocks vara delaktiga och f komma med frslag om framtiden.

En vanlig separation r sledes visserligen smrtsam fr barnet men WLOOK|UGHOLYHWVNULVHUVRPEDUQHWQRUPDOWlUUXVWDWDWWNODUDDY'HHVWDbarn terhmtar sig tmligen snabbt, frutsatt att separationen inte fljs DYIRUWVDWWDI|UlOGUDNRQLNWHURFKHWWEULVWIlOOLJWXPJlQJHPHGGHQHQDfrldern.38

En forskningsgenomgng visar att det inte r separationen i sig som r RJ\QQVDPI|UEDUQHQXWDQMXVWXSSVOLWDQGHNRQLNWHUPHOODQI|UlOGUDUQDLsamband med denna.39 Tmligen fast frankrad kunskap visar att osmja, NRQLNWHURFKGnOLJNRPPXQLNDWLRQPHOODQI|UlOGUDUQDlUHQVWDUNULVN-faktor fr en ogynnsam social och knslomssig utveckling hos ett barn.40

%DUQVRPVDNQDUHOOHUKDUHWWP\FNHWNRQLNWI\OOWXPJlQJHPHGGHQena frldern riskerar att pverkas negativt. Utdragna och htska separa-tioner innebr ett starkt lidande medan de pgr och riskerar att ge barnet psykiska problem.41

Frldrar och samhlle har ett gemensamt ansvar fr att barnens in-tressen tas till vara i samband med frldrarnas separation, s att deras YlOEHQQDQGHRFKXWYHFNOLQJWU\JJDV8WGUDJQDVWULGHURPYnUGQDGRFKboende, som ger upphov till stark oskerhet hos barnet och placerar det i FHQWUXPI|UGHYX[QDVNRQLNWHUE|UVnOnQJWP|MOLJWXQGYLNDV

Barn behver sina frldrarBarn behver generellt sett ett varaktigt och stabilt frhllande till bda sina frldrar och nra relationer till dem, ven nr frldrarna lever tskilda.42

38 SOU 1995:79 s. 324-325 39 Hydn M, Hydn L-C. (2002) 40 Vxelvis boende, Socialstyrelsen (2004) 41 SOU 1995:79 s. 324-325 42 SOU 1995:79 s. 321

30

1. Barnets bsta

Ett barns behov av frldrarna minskar inte i samband med en separation, utan det kar snarare.43

Barn r beroende av att f veta att bda frldrarna fortfarande lskar det, och barn mr bst av att f ha kontakt med och trffa den de inte bor hos, s mycket de vill. Barn behver f vara stolta ver sina frldrar och fr inte tyngas med nedvrderingar av den ena eller andra frldern, skildringar eller antydningar om hennes eller hans allmnna brister, svek etc.44

Med stigande lder fr barnet ett allt strre behov av att frigra sig och bli mer sjlvstndigt. Barnet behver frldrarnas respekt, std och uppmuntran i detta. D kan frldrarnas separation bli en komplikation.45

Barn behver ocks f veta vad som hnder omkring dem, till exempel DWWI|UlOGUDUQDVND\WWDLVlURFKKXUEDUQHWGnVNDWUlIIDVLQDI|UlOGUDUBarn behver sin historia, kontakt med far- och morfrldrar, mjlighet att hra berttelser om och sjlva tala om hur de var nr de var mindre och om hur familjen sg ut d. De mste ocks kunna frestlla sig sin framtid all planering fr inte pltsligt upphra p grund av en separation.

Barn riskerar att bli redskap i konfliktenOm barnet ska f tillgng till bda sina frldrar p ett positivt stt krvs DWWI|UlOGUDUQDVDPDUEHWDU2PI|UlOGUDUQDLVWlOOHWlUHQGHURFKVWULGHUom vrdnaden, boendet eller umgnget fr barnet en svr situation. Barn har jmfrt med vuxna vanligtvis svrare att upprtthlla goda relationer WLOOSHUVRQHUVRPlUHQWOLJDPRWYDUDQGUDRFKNDQKDPQDLDOOYDUOLJDRFKSnIUHVWDQGHORMDOLWHWVNRQLNWHU$WW W\FNDRPHQI|UlOGHUNDQI|UEDUQHWknnas som ett svek mot den andra frldern.46

Barn har ett starkt behov att tillfredsstlla frldrarnas frvntningar fr att f behlla deras krlek. Det betyder bland annat att barn kan kom-PD DWW DQYlQGDV L I|UlOGUDUQDV NRQLNW Sn ROLND VlWW WLOO H[HPSHO VRPvapen, slagflt eller segertrof.47 En variant r att barnets handlingar hela tiden tolkas som stllningstaganden fr eller emot respektive frlder och I|UlOGUDUQDVNRQLNW'lUPHGNDQLQWHEDUQHWXWWU\FNDVLQDHJQDXSSIDWW-ningar.48 Detta kan bli slitsamt nr det gller solidariteten till frldrarna och ge mjlighet till utspel. Barnet kan till exempel tvinga fram olika frdelar genom utpressning.

43 Ds 1989:52 Bilaga s. 7-14 44 Ds 1999:57 Bilaga 1 s. 121-138 45 Ds 1999:57 Bilaga 1 s. 121-138 46 Ds 1999:57 Bilaga 1 s. 121-138 47 Ds 1999:57 Bilaga 1 s. 124 48 SOU 1995:79 s. 322

31

1. Barnets bsta

I en koalition hamnar barnet i en fast knytning till en frlder och ut-trycker och agerar ut den frlderns aggressivitet mot den andra. Genom att barnet har bda frldrarna inom sig r det sjlvdestruktivt och kan bidra till skuldknslor och att barnet utvecklar en negativ identitet.49 Barn kan ven tilldelas en sndebudsroll som innebr en skyldighet att fr-medla budskap dock inte alltid i verbal form mellan frldrar som inte pratar med varandra. Ofta handlar det om negativa budskap och kritiska uttalanden. Barnet kan bli upphjt och betydelsefullt i sin roll, men sam-tidigt bli straffat fr budskapet.50 I en sdan situation blir barnet utnyttjat och fr ta ett ansvar som det inte r moget fr och som inte ligger i dess eget intresse.

Att ha ett regelbundet umgnge med den frlder man inte bor tillsam-PDQVPHGlUSRVLWLYWI|UGHHVWDEDUQPHQGHWQHJDWLYDNDQNRPPDDWW|YHUYlJDRPNRQLNWQLYnQHIWHUVNLOVPlVVDQlUIRUWVDWWK|J1lUGHYX[-QDVEHKRYVWnULNRQLNWPHGYDUDQGUDRFKPHGEDUQHQVlUGHWULVNI|Uatt barnens behov i praktiken blir av underordnad betydelse eller att man I|UV|NHUXQGDQU|MDGHQQDNRQLNWJHQRPDWWPRGLHUDEHG|PQLQJHQDYvad barn behver.51

Barnets reaktioner p separationUtifrn klinisk barnpsykiatrisk erfarenhet kan vanliga reaktioner hos barn till frldrar som separerar beskrivas p fljande stt:

'HHVWDEDUQNRPPHU|YHUVLQDI|UlOGUDUVVHSDUDWLRQXWDQVW|UUHSUR-EOHP'HWQQVLQJHWVSHFLNWVlWWVRPEDUQUHDJHUDUSnLGHVVDVDPPDQ-hang. Det generella reaktionsmnstret vid kriser r regression, det vill sga barnet gr utvecklingsmssigt tillbaka och reagerar p ett barnsli-gare stt. Saknad, sorg och ngest r grundteman. Hos sm barn kan de-pressivitet vara ett stt att reagera. Nr striderna blir lnga och destruktiva far barnen illa och fr ofta psykiska (och psykosomatiska) symtom.52

Som en reaktion p frldrarnas separationsprocess blir barn ofta leds-na, oroliga, fr ont i magen och sover dligt. Frldrarna har i regel i sin egen kris varken tid eller ork med barnen, och barn kan drfr knna sig vergivna i denna situation.53

49 SOU 1995:79 s. 322 50 SOU 1995:79 s. 322 51 Ngon mste stta ned foten, Allmnna Barnhuset (2002) s. 18 52 SOU 1995:79 s. 323 53 SOU 1995:79 s. 323

32

1. Barnets bsta

Det r inte ovanligt med sjlvbegrnsande frsiktighet barnet kon-trollerar sig, r stndigt medvetet om hur det beter sig och vaktar p sina uttryck fr knslor och uppfattningar.54

Barn knner en stor saknad nr en frlder frsvinner och det gr lng tid mellan tillfllena d de kan trffas. Sm barns tidsuppfattning r an-norlunda n vuxnas.55

Genomgende r att barn lider av att behva ta stllning fr eller emot frldrarna. De r angelgna om rttvisa och kan ibland ta p sig ansvar fr avgranden nr det gller vrdnad, boende och umgnge.56

Att se barnetBarnets behov skiftar genom ren. Det lilla barnets behov av trygghet, nrhet, omhndertagande m.m. ndras successivt till tonringens behov av frtroendefull grnssttning, utmaningar, krav etc.

ven barns behov i en separationssituation kan se olika ut beroende p lder. Det riktigt lilla barnet behver till exempel enligt utvecklingspsy-kologisk teori och erfarenhet framfr allt kontinuitet, nrhet, frutsgbar-het och rutiner samt att den psykologiska och fysiska situationen r sig ngorlunda lik frn dag till dag.

Barnets umgnge och vrd behver allts frndras med ldern. Fr GHWNUlYVH[LELOLWHWEnGHKRVI|UlOGUDUQDRFKLGHIRUPHOODV\VWHPHQ57

I samband med en separation mste frldrarna (och andra) ven res-pektera barnets egna relationer till mor- och farfrldrar, andra slktingar, kamrater och vriga viktiga personer s att de fr mjlighet att upprtt-hlla dessa. Barnet behver och har rtt till ett eget ntverk, delvis skilt frn frldrarnas.

Frldrarna mste ha frmga att prioritera barnets behov framfr sina egna. En frlder ska kunna stta sin egen bekvmlighet samt sina egna nskeml och knslor t sidan, utan att bitterhet och besvikelse ska drab-ba barnet.58

Socialtjnstens uppdragResonemangen ovan om barn och separationer bygger i huvudsak p be-prvad erfarenhet och slutsatser utifrn denna. Entydiga forskningsresul-tat saknas dock till stor del p omrdet, mycket drfr att sambanden r

54 SOU 1995:79 s. 325 55 SOU 1995:79 s. 323 56 SOU 1995:79 s. 324 57 Ds 1999:57 s. 129 f. 58 Ds 1999:57 s. 129 f.

33

1. Barnets bsta

komplexa och det r svrt att dra slutsatser frn generella frhllanden till det enskilda barnet. De faktiska och tnkbara konsekvenserna av olika hndelser och lsningar mste bedmas individuellt utifrn det enskilda barnets personlighet, srbarhet, tidigare erfarenheter, frldraanknytning, ntverksstd etc. samt frldrarnas frmgor, brister och dynamiken mel-lan dem.

En hel del av den internationella forskningen r dessutom svr att till-lmpa p svenska frhllanden, eftersom det r s mycket i villkoren fr barn och frldrar som r annorlunda hr jmfrt med i mnga andra lnder, bland annat vad gller vrderingar, frldraansvar, familjeliv och familjelagstiftning.

Det kan vara svrt att hlla fast vid ett barnperspektiv i samarbetssam-tal och i samband med avtal och i utredningar om vrdnad, boende och XPJlQJH1lUI|UlOGUDUKDUVYnUWDWWHQDVSnJUXQGDYVWDUNDNRQLNWHUQQVGHWDOOWLGHQULVNI|UDWWGHWWDVN\PPHUVLNWHQI|UEDUQHQVVLWXDWLRQvuxenperspektivet och de komplexa relationerna mellan frldrarna kan ltt ta ver.

Det akuta frefaller d ofta vara att f klarhet i vad som pgr mellan frldrarna, vari svrigheterna ligger och att ver huvud taget f dem att samtala med varandra fr att lsa situationen fr sina barn, vilket kan ta tid.

Samtidigt kan barnens situation vara svr, och ibland ohllbar, hr och nu. Socialtjnstens familjertt mste uppmrksamma och bedma nr situationen r sdan att barn riskerar att fara illa och se till att ansvarig en-het inom socialtjnsten meddelas s att den kan bedma om det ska gras en utredning enligt 11 kap. 1 SoL. (Se avsnittet Anmlningsskyldighet)

Std till barn i samband med separationBarn utstts fr stora pfrestningar i samband med separationer dr det QQVVYnUDNRQLNWHURFKOnVQLQJDUPHOODQI|UlOGUDUQD0nQJDEDUQNDQdessutom ha levt i familjer dr vld, missbruk, psykisk ohlsa eller andra problem frekommit. Samhllet kan behva ge ett direkt std till barnet i dessa situationer. Av 5 kap. 1 SoL framgr att socialnmnden i sin omsorg om barn och unga ska tillgodose det srskilda behov av std och KMlOSVRPNDQQQDVVHGDQHWWPnOHOOHUlUHQGHRPYnUGQDGERHQGHRFKumgnge har avgjorts.

Barn som levt med vldBehovet av insatser kan grovt delas in i olika niver. Alla barn som bevitt-nat vld eller p annat stt farit illa behver f sina upplevelser bekrftade

34

1. Barnets bsta

och giltiggjorda av vuxna. En del barn behver srskilda stdinsatser, till exempel i form av krisbearbetning, knslomssig bearbetning och jag-stdjande insatser. Vissa barn som utvecklat en egen problematik utifrn vldsupplevelsen, till exempel posttraumatiskt stressyndrom eller bete-endeproblem, behver dessutom specialiserat std med inriktning p sin VSHFLNDSUREOHPDWLN9LONHQVRUWVKMlOSEDUQHWNDQEHK|YDSnNRUWRFKlng sikt beror bland annat p om vldet utvas av personer som barnet ofta har kontakt med eller om det bevittnat ett tillflligt vergrepp.

Det r viktigt att ta reda p hur vrdnadshavarna planerar framtiden fr sig och barnet samt vilket std och vilken hjlp de sjlva har tagit emot. Frldrarnas instllning r ocks viktig av andra skl. Ett barn som deltar i en std- eller hjlpverksamhet mot en frlders vilja kan frsttas i en VYnUORMDOLWHWVNRQLNW2PEDUQHWERULHQPLOM|GlUGHWNDQQQDVULVNI|Uatt det p nytt utstts fr att bevittna vld mste socialtjnsten, oavsett hur frldrarna planerar framtiden, ta stllning till vilka insatser som ur ett kortare och lngre perspektiv kan vara aktuella utifrn det enskilda barnets behov. Det r inte acceptabelt att ett barn lever i en milj dr det frekommer vld eller andra problem som kan utstta barnets hlsa och utveckling fr fara.

Det r barnets behov av insatser som r styrande. Barnet ska alltid f LQGLYLGXHOOWDQSDVVDGHLQVDWVHUXWLIUnQVLQDVSHFLNDEHKRY$WWGHWQQVett visst basutbud eller en viss verksamhet i en kommun innebr inte att den passar alla barn, utan en insats kan behva formas speciellt fr ett visst barn. Barn som r aktuella inom socialtjnsten har mnga gnger be-KRYDYLQVDWVHUIUnQHUDP\QGLJKHWHURFKYHUNVDPKHWHU'lUI|UEHK|YHUsocialtjnsten ha en god samverkan med bland annat frskola, skola och hlso- och sjukvrd.

Insatser kan behvas bde frn socialtjnstens sida och frn hlso- och sjukvrden, till exempel barnpsykiatriska insatser och traumabearbet-ning. Om barnet r i behov av barnpsykiatriska insatser kan socialtjnsten hjlpa till med att frmedla en sdan kontakt. Om barnet inte tidigare gtt i frskola, till exempel om frldrarna har varit arbetslsa, r det angel-get att barnets eget behov av en frskoleplats bedms.59

Stdgrupper fr barnBarn hller ofta tankar och knslor kring frldrarnas separation och vad den innebr fr sig sjlva. De kan nd ha ett stort behov av att tala om detta, inte bara med vuxna, utan ocks med andra barn. I en del kommu-

59 Se vidare Vld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som be-vittnat Vld. Socialstyrelsen. (2011)

35

1. Barnets bsta

QHUQQVGlUI|UVW|GJUXSSVYHUNVDPKHWI|UEDUQWLOOVHSDUHUDQGHI|UlOGUDUinom ramen fr socialtjnstens familjerttsenheter. Syftet med dessa barngrupper r bland annat att erbjuda barnen ett sammanhang dr de kan knna sig trygga att ut-

trycka sina tankar och knslor omkring sina frldrars separation under NRQGHQWLHOODIRUPHU

ge mjlighet att dela sina erfarenheter med andra barn och drigenom bli bekrftade samt frst att deras knslor, tankar och reaktioner r normala

stdja barnens naturliga frmga till utveckling och till att hantera fr-ndringar.

Samtalen och gruppverksamheten ger dessutom mjlighet fr barnen att bearbeta sdant som de br p, vilket kan hjlpa dem i nuet och med att bli hoppfulla infr framtiden. De fr hjlp att hantera frndringarna i sina familjer och att utvecklas i detta. Barnen kan ocks f frklarat fr sig vad som hnder vid samarbetssamtal, vrdnadsutredning, domstols-process etc. hur det gr till och varfr.

Erfarenheter av verksamheten60

BarnenErfarenheter frn gruppverksamheten visar att mnga barn lever i oviss-het om orsakerna till frldrarnas separation, med mnga egna fantasier och skuldknslor, fr att frldrarna inte har talat med barnen om detta. Barnen knner stor motvilja mot frldrarnas brk och upplever ofta att grlen handlar om dem sjlva. De tar stor hnsyn till bda frldrarna och undviker ofta att tala om den ena frldern fr att inte oroa den andra. Samtidigt kan barnen knna stor oro och skuld i frhllande till den fr-lder som de inte bor tillsammans med.

Ett vanligt tema i samtalsgrupperna r den ngslan och ilska som or-sakats av frldrarnas eventuella nya partner. Ibland upplever sig barnen som icke nskvrda nr en ny partner kommer in i bilden och de r srade ver att den egna frldern fr en delad lojalitet mellan den gamla och nya familjen. Barnen nskar ofta mer egen tid med sin frlder.

60 Avsnittet bygger p Nya mjligheter i skilda vrldar. Redovisning av projekt gruppsamtal fr skils-mssobarn, Familjerttsenheten i Sundsvall (1998). Skilda Vrldar, FoU Vsternorrland (2009), Barngrupp fr barn med skilda frldrar i stersund (2003), Bubblan hur gick det sedan? st-ersund (2006), Mina frldrar r skilda Om gruppverksamhet fr barn till skilda frldrar, BRIS, Stockholm (2006), $WWKnOODEDOORQJHQ\JDQGH en kompetenshjning fr familjertten? Ume (2007), Ballongen barngrupp fr barn med skilda frldrar UFFE, Ume (2009).

36

1. Barnets bsta

Barnens samspel med varandra och grupprocessen r ett kraftfullt verktyg fr att hjlpa och stdja barnen, och de har stor nytta av att dela sina erfarenheter, tankar och knslor med andra barn i en trygg och struk-turerad verksamhet.

FrldrarnaVerksamheten har ocks betydelse fr barnens frldrar. Barnen fr hjlp att uttrycka sig och kan ocks hvda sina rttigheter infr frldrarna. ven frldrarna r njda med att barnen har ftt delta i gruppverksam-heten. De beskriver ocks att en del barn har blivit starkare och mer sjlv-stndiga samt ftt lttare att prata om vad de knner, utan att vara rdda fr att sra sina frldrar.

SamtalsledarnaSamtalsledarna fr en inblick i hur barnen har det i samband med fr-ldrars separation. Det ger ocks en frdjupad kunskap och insikt som handlggarna har med sig i kontakten med frldrar. P s stt blir barnen mer nrvarande ven i samtalen med de vuxna. Det hjlper till att lyfta fram, strka och behlla barnperspektivet och fokus p barnens bsta. Genom samtalsledarens direktkontakt med barnen och deras upplevelser blir samtalsledarna ocks mer trovrdiga nr de infr frldrar betonar barnets behov och barnets verklighet.

$WWYHUNVDPKHWHQEDODQVHUDUOHNRFKVNDSDQGHPHGGLDORJRFKUHHN-tion visar ocks p att personalen frstr det viktiga i bde ickeverbala och verbala uttrycksstt fr att utvecklas som mnniska. Flera av delta-garna som nu r unga vuxna nmner att de tycker att de har hanterat sina frldrars skilsmssa p ett bra stt, och att orsaken kan vara att de haft mjlighet att bearbeta den genom stdgruppen.

37

2. Barnets rtt att komma till tals

Barnets rtt att komma till tals i barnkonventionenI artikel 12 i FN:s konvention om barns rttigheter str fljande:

1. Konventionsstaterna ska tillfrskra det barn som r i stnd att bilda egna sikter rtten att fritt uttrycka dessa i alla frgor som rr barnet, var-vid barnets sikter ska tillmtas betydelse i frhllande till barnets lder och mognad.

2. Fr detta ndaml ska barnet srskilt beredas mjlighet att hras, antingen direkt eller genom fretrdare eller ett lmpligt organ och p ett stt som r frenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa frfaranden som rr barnet.

Artikeln innehller tv delar dels en allmn rtt fr barn att komma till tals i alla frgor som rr dem sjlva, dels en srskild rtt att hras i alla domstolsfrfaranden och administrativa frfaranden som rr dem. Barn ska i dessa fall srskilt beredas mjlighet att bli hrda.61

Svensk lagstiftning har anpassats och utvecklats fr att uppfylla barn-konventionens krav.

Barnets sikt har betydelse vid bedmningen av barnets bstaFr att domstolar och andra myndigheter ska kunna f en uppfattning om vad som r barnets bsta r det viktigt att barnets egen uppfattning och egna nskeml kommer fram och blir beaktade. Rtten fr barn att fritt uttrycka sina sikter och bli hrda r en av barnkonventionens grund-lggande principer. Genom att barnet fr bertta om sin vardag, om de barn och vuxna som r viktiga fr barnet, fr utredaren en bild av barnets syn p tillvaron.

3nIDPLOMHUlWWHQVRPUnGHQQVHQ|YHUJULSDQGHEHVWlPPHOVHLNDS2 a FB enligt vilken barnets bsta ska vara avgrande fr alla beslut RPYnUGQDGERHQGHRFKXPJlQJH'HWQQVVnOHGHVLQJDDQGUDLQWUHVVHQsom kan g fre barnets bsta, till exempel rttvisa mellan frldrarna eller en frlders behov av kontakt med barnet.62

Vid bedmningen av vad som r bst fr barnet ska det enligt ovan

61 SOU 1997:116 s. 23 och 186 f. 62 Prop. 2005/06:99 s. 85

38

2. Barnets rtt att komma till tals

nmnda bestmmelse fstas vikt srskilt vid risken fr att barnet eller ngon annan i familjen utstts fr vergrepp, att barnet olovligen frs bort, hlls kvar eller annars far illa och barnets behov av en nra och god kontakt med bda frldrarna.

I frldrabalken anges allts vissa omstndigheter som domstolen och socialnmnden ska fsta srskilt avseende vid i bedmningen av vad som r bst fr barnet. Om en risk kan frutses, ska den vga tungt i bedm-ningen av vad som r bst fr barnet. Ett tillgg har ocks gjorts om ris-ken fr att ngon annan i familjen utstts fr vergrepp. Syftet r att mar-kera att inte bara vergrepp direkt riktade mot barnet utan ven vergrepp mot till exempel den andra frldern eller syskon i familjen kan leda till att barnet far illa.63

Enligt tredje stycket i samma paragraf ska hnsyn tas till barnets vilja, med beaktande av barnets lder och mognad. Vid bedmningen av vad som r bst fr barnet kan ocks den upprkning av barnets grundlg-gande rttigheter som grs i 6 kap. 1 FB vara till hjlp. Ett barn har rtt till omvrdnad, trygghet och en god fostran och ska behandlas med akt-ning fr sin person och egenart. Kroppslig bestraffning eller annan krn-kande behandling fr inte frekomma. Barnkonventionen utgr frn ett aktrperspektiv och lyfter fram barn och ungdomar som aktiva subjekt. Barn, precis som vuxna, mr bst nr de sjlva kan bertta hur de har det och vad de vill samt d de r delaktiga i beslut som rr dem.64 Vad som r barnets bsta mste avgras i varje enskilt fall utifrn en bedmning av de individuella frhllandena. Bedmningen ska bygga p kunskap och beprvad erfarenhet i kombination med att barnet sjlvt fr komma till WDOV+lQV\QVNDWDVWLOODOOWVRPU|UEDUQHWVI\VLVNDRFKSV\NLVNDYlOEHQ-nande och utveckling. S lngt det r mjligt br svl lngsiktiga som kortsiktiga effekter fr barnet beaktas.65 (Se kapitlet Barnets bsta)Fr att kunna avgra vad som r barnets bsta mste det enskilda bar-net som rendet gller sttas i centrum samt dess berttelse och instll-ning synliggras. Det rcker sledes inte att bedma barnets bsta utifrn forskning och beprvad erfarenhet, utan det berrda barnet mste f ut-trycka vad som r hans eller hennes bsta.66

Det innebr att den som gr en utredning i ml om vrdnad, boende RFKXPJlQJHLGHHVWDIDOOVNDI|UV|NDNODUOlJJDEDUQHWVLQVWlOOQLQJRFKredovisa den fr rtten.67 Barnets egen uppfattning ska tillmtas betydelse

63 Prop. 2005/06:99 s. 86 64$UQ|6P65 Prop. 2005/06:99 s. 40 66$UQ|6P67 Prop. 2005/06:99 s. 45

39

2. Barnets rtt att komma till tals

men i den slutliga bedmningen r det barnets bsta som r avgrande fr beslutet. Av regeringens proposition framgr att barnets vilja inte bara br beaktas vid bedmningen av barnets bsta, utan i vissa fall br den be-aktas fristende frn den bedmningen. Frgor om vrdnad, boende och umgnge ska alltid avgras efter vad som r bst fr barnet. Men man kan tnka sig situationer nr det r mycket svrt att avgra vad som r barnets bsta, och d kan barnets vilja som fristende omstndighet bli avgrande fr domstolens stllningstagande.68

Barnets vilja Barnets rtt att bli hrt och bli taget p allvar r en av de fyra grund-principerna i barnkonventionen. Svensk lagstiftning r ocks tydlig med principen om barnets bsta. Innebr detta att det r barnets vilja som ska avgra vilka beslut som fattas och vilka tgrder som vidtas? Inte sllan anvnds begreppen barnets bsta och barnets vilja parallellt och utan att det ena begreppet har fretrde framfr det andra. Det hnder ocks att begreppen stlls mot varandra. Bda dessa stndpunkter r i grunden felaktiga eftersom barnets bsta r resultatet av en hel samman-vgning av barnets behov och uppfattning, frldrarnas frmga och upp-fattning, faktorer i familj och milj samt utltanden frn sakkunniga och referenspersoner snarare att likstlla med ett tillvgagngsstt. Barnets vilja utgr en del av beslutsunderlaget fr att bedma vad som r barnets bsta.69Inom socialtjnsten r begreppet behov centralt, inte minst kommer detta till uttryck i lagstiftningen. Alla barn har en rad olika och samman-satta behov som behver tillgodoses fr att utvecklingen ska bli gynnsam. 'HWNDQXSSVWnLQWUHVVHNRQLNWHUPHOODQbarnets vilja och barnets behov. (WWVlWWDWWO|VDGHQQDNRQLNWNDQYDUDDWWV\QOLJJ|UDKXUbarnets vilja har inverkat p beslutet, genom att tydligt beakta barnets vilja i barnets bsta. Barnets behov kan vara utgngspunkten vid prvningar av barnets bsta, men barnets vilja ska synliggras och uppmrksammas i beslutet.70 Barn har rtt att f uttrycka sin vilja och de har samtidigt rtt att slippa ta ansvar fr svra beslut.71

Lagstiftningen bygger p en stor respekt fr barnets egen vilja, i det hr sammanhanget fr att strka barnets stllning och rttigheter i en situation nr det fattas viktiga beslut om barnets framtid. Fr att lagstiftningen ska

68 Prop. 1997/98:7 s. 105 69 Mattsson T. (2006) 70 Mattsson T. (2006) 71 Samtal med barn, Socialstyrelsen (2004)

40

2. Barnets rtt att komma till tals

fungera fr barnets bsta mste frgan om barnets vilja hanteras profes-sionellt och varsamt.

Genom att indirekt eller direkt uttala sin nskan i en separationssitua-tion kan barnet komma att utsttas fr obehag av olika slag. Genom att barnets vilja tillmts formell betydelse, fr barnet en maktposition som kan bli ett redskap fr att fra fram frldrarnas vilja.

Barnets lder och mognadNr har ett barn tillrcklig lder och mognad fr att delta i och ta stllning till socialtjnstens utredning och frslag till beslut? Detta r en central frga nr det gller barns rtt att komma till tals. Bedmningsgrunder-na lder och mognad r likvrdiga och ska drmed tillerknnas lika stor betydelse.72 lder r som re