varg - lärarhandledning & övningar | sida 1 varg · att söka jobb på sidan 54 funderar...

Varg - lärarhandledning & övningar | sida 1

VargLärarhandledning

och övningar


Inledning & bakgrund— Lärarhandledning

Om VargVarg är skriven av barnboksförfattaren Ulf Nilsson och riktar sig till elever i årskurs 4-6. Varg handlar om fem företagsamma barn som startar en tidning i brist på sommarjobb. Tillsammans med huvudpersonen får läsaren bekanta sig med entreprenörskap och företagande.

Läsning i skolanTre olika spår för läsningFör läsningen kan ni välja mellan tre spår och växla mellan dessa i arbetet med boken. Målet är att variera olika pedagogiska metoder och träna på olika förmågor. Variera med hänsyn till gruppens nivå.

• Spår 1 - läraren läser högt för eleverna.

• Spår 2 - eleverna läser individuellt.

• Spår 3 - eleverna läser tillsammans i grupper.

Läsning med avbrottAtt läsa med avbrott är ett bra sätt för att få en uppfattning om elevernas förståelse av texten. Ett kort stycke in i berättelsen gör ni ett avbrott i läsningen för gemensam tillbakablick.

Efter varje del i bokenBoken består av fem delar, efter varje del kan ni.

• Göra en gemensam genomgång av innehållet och låta eleverna jämföra sina läsupplevelser med varandra.

• Låta eleverna avbilda den eller de viktigaste händelserna i delen. När bilderna är klara, kan eleverna samarbeta och sätta upp dem i kronologisk ordning som en karta över bokens händelser.

• Låta eleverna fundera på vad de olika huvudpersonerna pratar med sina föräldrar om när de kommer hem på kvällen. Vad säger föräldrarna? Vad säger barnen? Vad frågar föräldrarna? Vad svarar barnen? Det här kan gestaltas i form av rollspel eller i kortare texter som eleverna skriver individuellt.

LÄRARDEL


OrdförklaringarPå sidan 169 introduceras begrepp som aktier och börs. Det är bra att förklara dessa begrepp på ett enkelt sätt. Använd gärna ordförklaringarna i detta häfte.

Svårt att läsa, svårt att höra?I nästan varje klass går det elever som har problem med att läsa eller svårt att förstå svenska språket. De kan ha god hjälp av att få lyssna till Varg. Vill ni lyssna på Varg som ljudbok finns den att ladda ner på www.svensktnaringsliv.se/skolmaterial.

Att prata om pengarTänk på att pengar kan vara en komplicerad och värdeladdad fråga. Speciellt om det finns barn i klassen med mycket varierande ekonomiska hemförhållanden.

Om företagarbesökFöretagarbesök är ett bra sätt för att få kunskap om företagsamheten på orten. Kanske kan någon företagare komma på besök till klassen, eller så kan klassen göra studiebesök hos ett företag. Då kan eleverna få svar på frågor som:

• Hur är det att driva ett företag? .

• Vad är roligast och vad är jobbigast?

• Vad är skillnaden mellan att vara företagare och att vara anställd?

http://www.svensktnaringsliv.se/skolmaterial

http://www.svensktnaringsliv.se/skola


Inspiration från lärare som använt tidigare utgåva av Varg— Lärarhandledning

Ingbritt Svensson och Agneta EsplingLärare, Husensjö skola, Helsingborg

Agneta Espling och Ingbritt Svensson genomförde tillsammans en testläsning av Varg i en fjärde-klass som hade delats in i en större och en mindre grupp, vilka också gick fram olika fort.

”I Varg får eleverna på ett underhållande sätt en idé om vad företagande kan innebära. De kan förstå hur många led och hjul som snurrar kring ett företag och kanske också få syn på sin egen roll som konsument och på hur reklamen påverkar. På hemmaplan kan man koppla detta till studiebesök av olika slag, kanske genom klassföräldrars försorg.

Vårt syfte med litteraturläsning i skolan är att skapa ett livslångt förhållande till skönlitteratur. I litteraturläsningen kan man få in väldigt mycket – glädje, nyfikenhet, fantasi, kunskap i olika ämnen och förkovran i svenska språket.

Vi har dagliga lässtunder på cirka 30 minuter, då eleverna läser individuellt. Emellanåt samlas vi kring ett gemensamt tema. Läsningen är en bas för recensioner, bilder och eget berättande. Varje dag läser vi högt för eleverna ur en väl vald skönlitterär bok.”


Att arbeta med Varg— Elevdel

Här följer förslag på övningar som ni kan arbeta med efter att ni har läst varje del i boken. Arbetet med Varg är i första hand tänkt att göras i små grupper eller i par.

Lärartips — innan läsningenLåt eleverna ta med sig olika typer av tidningar hemifrån. Titta tillsammans på tidningarna och prata om vilka olika syften en tidning kan ha. Vilka andra tidningar känner de till? Vilka olika yrken finns inblandade för att göra en tidning? Var kan man köpa en tidning? Vad betyder prenumerera? Begrepp som rubrik, ingress, brödtext, bildtext är också bra att gå igenom. För gärna en diskussion om yrken. Låt eleverna lista olika yrken de känner till. Vad vet dina elever om begreppen lön och skatt?

Första delen Av en slump tar vi hand om ett helt tryckeri

Det är så allt börjarPå sidan 12 berättar Alexandra att hon har ordnat sommarjobb. ”Jag har ordnat så vi får ett jobb, sa hon.” Det var då allt började.

• Vilket är uppdraget som barnen får?

• Varför tackade de ja till uppdraget tror ni?

• Kunde barnen då ana vad som skulle hända sen?

• Kapitlet visar hur en sak kan leda till något annat, hur en liten händelse kan fortsätta att växa som en snöboll. Hur ser snöbollen ut för barnen i slutet av första delen?

• Företagare är ofta öppna, nyfikna och påhittiga. En sak kan leda till något annat och man försöker se möjligheter i allt. På vilka sätt passar den beskrivningen in på barnen i tryckeriet?

• Vad tror ni det är som gör att huvudpersonen föreslår att de ska starta en tidning?

• Vilka skäl kan det finnas att starta företag, tror ni?

ELEVDEL


Att få som man villPå sidan 24 berättar huvudpersonen att han och Amanda brukar bråka på ett hemtrevligt sätt. Han har också knep för att få som han vill. ”Ibland får jag en känsla av att hon använder samma knep mot mig”, säger han.

• Kan man bråka på ett hemtrevligt sätt? Vad menas med det?

• Använder ni ibland knep för att få som ni vill?

Att vara någonPå sidan 40 berättar huvudpersonen om sig själv. ”Jag då? Jag kan inte någonting” Men om han skriver så hinner han tänka ut vettiga svar. Alexandra är på ett annat sätt.

• Hur beskrivs Alexandra, hur är hon som person?

• Hur beskriver huvudpersonen sig själv? Vilka är hans styrkor?

• Vad innebär det att vara någon?

• Alexandra och huvudpersonen är ganska olika. På vilka sätt kan de ändå fungera bra ihop när de jobbar med tryckeriet?

Variera & utvecklaHur är din egen personlighet? Hur skulle du beskriva dig själv med både dina yttre och inre egen-skaper? Vilka är dina styrkor? Ta gärna med saker du behöver utveckla också. Gör en tankekarta och presentera dig själv muntligt för en klasskamrat.


Andra delen Vi startar en tidning med 1 200 kronor i skon

Att våga ta riskerPå sidan 47 pratar barnen om att göra verklighet att sina idéer. ”Vi testar och säljer den för tjugo kronor. Om det inte går, så får Bernhard behålla alla pengarna. ” (Pengarna för städningen och betalningen som barnen fick för löpsedlarna).

• Huvudpersonen har en bra idé och alla verkar vilja göra en tidning. Att starta ett företag är ofta förknippat med risker. Vilka risker tar huvudpersonerna i boken när de bestämmer sig för att göra en tidning?

• Är det värt risken som de tar? Vad kan de vinna?

• Skulle ni hellre ta pengarna för att ha städat tryckeriet och sedan ha sommarlov?

Att söka jobbPå sidan 54 funderar huvudpersonen över vad som är viktigt när man söker jobb.

• Vad behövs för att kunna söka jobb?

• Föreställ er att redaktionen på Varg behöver en ny medarbetare. Arbeta i par och skriv en annons där ni anger vad de som söker jobbet ska vara bra på.

Får man skriva vad man vill?På sidan 57 funderar huvudpersonen på vad som gäller när man gör en tidning. ”Man får lov att skriva vad man vill, bara det är roligt. Och bara man berättar vad som är riktigt sant och vad som är drömmar. Eller?”

• Får man skriva vad man vill i en tidning?

• Är det viktigt att det som skrivs i en tidning är sant?

• Hur är det med serietidningar som Kalle Anka eller Fantomen, finns det någon sanning i dessa?

• I vilka tidningar måste det som står i dem vara sant?

• Vad kan journalister göra för att vara säkra på att skriva sanningen?

Lärartips — källkritikPlanera in en eller flera lektioner om källkritik, www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/lektionsmaterial

Artiklar till löpsedelnPå sidan 70 finns löpsedeln till det första numret av Varg. Men vi får inte läsa alla artiklarna i tidningen.

• Arbeta i par och välj någon rubrik. Sedan får ni själva skriva texten till rubriken.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/lektionsmaterial

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/lektionsmaterial


Tredje delen En inbrottstjuv slår till och alla tappar lusten

William är bra på datorerPå sidan 96 får vi lära känna William, vad han är bra på och vad han kan bidra med till tidningen. ”Han kunde datorer och han kunde rita så alla kom fram och beundrade teckningarna. Han hade verkligen något att ge oss på tidningen VARG.” Fundera en stund och diskutera:

• Vilka andra egenskaper kan vara bra att ha när en tidning ska göras?

Jobba för att ha pengar att göra av medPå sidan 97 funderar Alexandra på varför hon skulle jobba med tidningen. ”Man jobbar för att man vill tjäna pengar, för att man vill ha pengar att göra av med. Jag säljer en tidning, verkade hon resonera, och så får jag betalt för det, och så köper jag en glass eller den där solkrämen eller en mycket dyr baddräkt.”

• Stämmer det som Alexandra säger, att man jobbar för att tjäna pengar som man vill göra av med? Finns det andra värden i att jobba?

• Varför kan det vara bra att spara pengar och inte bara köpa?

• Finns det saker som man både vill och kan göra utan pengar?

En sak kan leda till något annatPå sidan 99 funderar även Amanda på varför hon vill jobba med tidningen. ”Arbetet med VARG kanske ledde någonstans. Till något som hon ville syssla med. Om man bara låg hemma ett helt sommarlov så hände ingenting.” Amanda menar att om man jobbar med Varg så händer något, det kanske leder till något annat.

• Vad tycker ni om hennes sätt att tänka kring att hon ska fortsätta med Varg?

• Hur skulle ni tänka om ni var i Amandas situation?

• Om ni var med i berättelsen, vad skulle ni hoppas på att arbetet med Varg kunde leda till för er?

Lärartips — jobba med stödordGe eleverna ett blankt papper och penna innan kapitlet. Förbered dem på att de under din högläsning ska anteckna stödord från kapitlet och vad syftet med stödorden är. Efter genomförd högläsning ska de muntligt öva på att sammanfatta och återberätta kapitlet för en klasskamrat. Låt dem gärna kika på varandras stödord. Lyft goda exempel och visa på hur man kan göra.


Fjärde delen Allt ser plötsligt ljusare ut och vi ber tjuven komma tillbaka

Är skolan ett arbete?På sidan 113 berättar huvudpersonen, ”Klockan var bara halv sju och jag kände en sådan otrolig arbetslust. När jag satt där upptäckte jag för första gången hur alla redan var igång och gjorde sina uppgifter.”

Tänk på det som huvudpersonen säger, att världen är full av aktivitet, redan tidigt på morgonen.

• Hur ser det ut runt omkring er när ni är på väg till skolan? Vart tror ni att alla människor är på väg? Ge exempel.

• Är det ett arbete att gå i skolan?

• Vad finns det för likheter och skillnader mellan att arbeta och att gå i skolan?

Tusen kvinnor och tusen mänPå sidan 115 funderar huvudpersonen på alla som arbetar för att han ska kunna äta sin frukost. ”Och alltihop slutade vid det här bordet där jag satt en tidig morgon. Tusen kvinnor, tusen män, alla hade arbetat för att jag skulle få min frukost.”

Tänk på något som finns i er vardag, kanske era föräldrars bil eller kläderna ni har på er? Fundera på var de kommer ifrån och hur många som har jobbat för att dessa saker ska bli verklighet och för att de ska komma hem till er.

- Arbeta i grupper och hjälps åt att skapa en mindmap eller en karta.


Rätt betalt?På sidan 139 funderar huvudpersonen på vad som är rätt betalt. ”Men Rasmus skulle förstås ha rätt betalt. Vi tänkte ju inte lura honom. Fast det var ganska svårt att ta reda på vad som är rätt betalt på förhand.”

• Vad är egentligen rätt betalt? Hur kan det bestämmas?

• Har ni själva fått ersättning eller lön av era föräldrar (eller någon annan) för att ni har hjälpt till med något?

Vad gör man med vinsten?”Alexandra, Amanda och Lilleman kommer tillbaka. De har sålt alla tidningar på tre och en halv timma” skriver huvudpersonen i sin dagbok på sidan 149. De säljer 2 000 exemplar och varje exemplar kostar 21 kronor.

• Hur mycket har de sålt för totalt?

• Vad tycker ni att barnen ska göra med alla pengarna?

• Finns det utgifter som barnen måste använda pengarna till? Ge exempel.

• Hur tror ni att företag använder pengarna de får in?

Lärartips - personporträttHitta bilder ur en tidning eller på nätet föreställande okända människor i olika åldrar, kön och etniskt ursprung. Låt eleverna välja en bild och själva fantisera kring vad personen har för yrke. Försök att beskriva vad som ingår i yrkets uppdrag. Avsluta med att eleverna redovisar sina personporträtt för varandra.


Femte delen Alla drömmar går i uppfyllelse och jag springer efter min cykel

Pengar i en skokartongPå sidan 173 får vi veta att det faktiskt var Vargredaktionens pengar som blivit stulna. Max hade kopierat alla pengarna och han förvarade dem i en skokartong. ”Han hade ju kopior av varenda sedel vi tjänat. Och alla nummer syntes på fotona. Det var bara att jämföra bilderna i hans bokföring med pengarna i kartongen vi hittat hemma hos Persson.”

• Vad är det som gör att barnen kan få tillbaka sina pengar?

• Hur bör pengar förvaras?

• Vilka alternativ finns det till att ha pengar i en låda?

• Är det säkrare att ha pengarna på banken?

• Vilka alternativ finns det till kontanter när en vara eller tjänst ska betalas?

Man bara görPå sidan 180 träffar huvudpersonen Marika som säger, ”Varg. Att ni gör den. Att ni visar att det går att göra nåt utan att nån säger åt en. Man bara gör det!”

• Marika säger att det är bra att barnen i boken gör Varg. Vad tror ni att hon menar?

• Har ni själva gjort något på det viset?

• Fundera ut exempel på vad det kan vara som man gör bara för att man själv tycker att det känns meningsfullt?

Både arbete och fritidPå sidan 183 börjar tiden rinna ut för barnen i tryckeriet. ”Om bara en och halv vecka kommer Bernhard hem, och då ska allting vara snyggt och färdigt. Nu är frågan om vi ska hinna trycka boken också. Någon VARG nummer 4 kommer vi i alla fall inte att hinna göra i år. Vi måste ju ha sommarlov också.”

• Hur hade ni gjort? Hade ni valt att ha sommarlov eller gjort det fjärde numret av VARG?

• Är det viktigt att ha tid med både arbete och fritid?

En rolig sommarPå sidan 187 tar huvudpersonen och Max farväl av tryckeriet. ”Allt var klart. Jag och Max var nere på tryckeriet och städade det sista. William hade åkt på semester med sina föräldrar. Amanda också. Alexandra låg nere på Brunnsbadet och solade.”


I slutet av boken är huvudpersonen och Max på tryckeriet och gör klart det sista. Fundera på boken ni läst, och:

• Ge några exempel på vad Max har lärt sig under sommaren?

• Ge några exempel på vad huvudpersonen lärt sig under sommaren?

• Hur har Max och huvudpersonens relation utvecklats under sommaren?

• Tror ni att det har varit en rolig sommar för Max och huvudpersonen? Förklara varför.

En bra avslutningHela berättelsen handlar om att skriva och att driva ett eget företag. En rolig avslutning på arbetet med boken kan vara att,

1. Rikta blicken mot framtiden. Vad vill ni bli när ni blir vuxna? Vad krävs för att bli detta?

2. Fundera på hur företag och arbeten kommer att se ut om 20 - 30 år? Vilka företag och yrken finns kvar? Vilka har försvunnit? Vilka nya har tillkommit?

3. Skriv en egen lördagsbilaga. På sidan 184 får vi veta att Varg ska bli lördagsbilaga i lokaltidningen. Gör som barnen i boken, skriv en egen lördagsbilaga till er lokaltidning.

Lärartips — recensionAvsluta med att eleverna får skriva en egen recension av boken.


Ordförklaringar för elever— Lärarhandledning

Affär kan betyda två saker:

– Detsamma som butik.– Att göra en affär. Detsamma som att man köper eller säljer något.

Aktiebolag är ett företag som kan ägas av flera personer tillsammans. Varje person äger en eller flera bitar av företaget. En bit kallas aktie.

Anställd kallas den som arbetar på ett företag och som får lön av det företaget.

Arbetsgivare kallas den som har någon anställd.

Avkastning är en inkomst av pengar, till exempel när du får ränta på ett bankkonto.

Bank är ett företag som bland annat ägnar sig åt att låna ut pengar och att ta hand om människors sparpengar.

Bokföring är att varje dag skriva upp alla inkomster och utgifter i en särskild bok eller i ett dataprogram.

Butik är en lokal där man säljer varor, till exempel en klädaffär eller en livsmedelsbutik.

Börs är ett ställe där man kan köpa och sälja till exempel aktier. Det finns också börser för vissa varor, som guld och olja.

Börskurs är priset för en aktie på börsen.

Entreprenör är en företagsam person, ofta någon som har startat ett eller flera företag.

Entreprenörskap är egenskaper som entreprenören har, till exempel företagsamhet och initia-tivkraft, och som får företaget att utvecklas i positiv riktning.

Företag arbetar med att tjäna pengar på sådant de är bra på, till exempel. att tillverka saker, köpa och sälja eller att hjälpa folk med tjänster.

Företagare är en ledare/ägare till ett företag.

Företagsam betyder framåt, aktiv.

LÄRARDEL


Försäkring är ett skydd som betalar ens kostnader om man skulle råka ut för en skada eller olycka. För att vara försäkrad betalar man en särskild avgift.

Industri är ett företag där många människor tillverkar varor med hjälp av maskiner.

Inkomst är pengar som man tjänar.

Moms (mervärdesskatt) är en skatt som vi betalar när vi köper något. Moms är en del av priset på det man köper.

Reklam är till för att locka oss att köpa en viss vara. Reklam kallas också marknadsföring.

Skatt är de pengar vi betalar till staten, landstingen och kommunerna för att bekosta deras verksamhet. Det är skatterna som betalar försvaret, polisen och det mesta av kostnaderna för förskolor, skolor, sjukhus, vägar och så vidare. Både människor och företag betalar skatt.

Utgift är pengar som man betalar.

Vinst är detsamma som att företaget tjänar mer pengar än det gör av med.


Koppling till kursplaner — Lgr11

I arbetet med Varg görs följande kopplingar till innehållet i kurserna sam-hällskunskap, hem- och konsumentkunskap och svenska för årskurs 4-6.

SamhällskunskapCentralt innehållPrivatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Skolverkets kommentar:

PrivatekonomiEftersom ekonomi kan upplevas som ett svårt och abstrakt ämne utgår undervisningen om ekonomi för de yngre eleverna från så bekanta sammanhang som möjligt. I årskurserna 1–3 är pengars användning och värde ett centralt innehåll och kan då handla om olika betalningsformer och vad olika varor kostar.

I årskurserna 4–6 ska eleverna få möta ett innehåll som utgår från privatekonomi och fokuserar på relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Eleverna ska få insikt i att de flesta människor får pengar som ersättning för arbete och att ersättningens storlek beror på vilken typ av arbete man utför och hur mycket man arbetar. De ska också få förståelse för att individer och familjer måste hushålla med sina resurser. Här finns beröringspunkter med innehållet ungas ekonomi, sparande och konsumtion i ämnet hem- och konsumentkunskap, årskurserna 4–6.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att under-söka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument.


Hem och konsumentkunskapCentralt innehållUngas ekonomi, sparande och konsumtion.

Skolverkets kommentar:

Ungas privatekonomiBarn och unga är, precis som vuxna, aktörer i ett samhälle som allt mer bygger på konsumtion av varor och tjänster. Det är väsentligt att eleverna tidigt utvecklar en förståelse för sambandet mellan den egna konsumtionen och den egna ekonomin. I årskurserna 1–6 möter eleverna ett innehåll som handlar om ungas ekonomi, sparande och konsumtion. Det innebär en förståelse för hur mycket man kan få för sina pengar och hur man får pengarna att räcka, nu och för behov längre fram.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.


SvenskaCentralt innehållLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbaka blickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutveckla-de muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpass-ning till syfte och mottagare.


Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. Svenskt Näringslivs skolmaterial syftar till att föra skola och arbets/näringsliv närmare varandra i form av ökad förståelse för entreprenör-skap, företagande och arbetsmarknad. Materialet är kostnadsfritt och erbjuds som ett komplement till ordinarie läromedel. För mer information och beställning besök www.svensktnaringsliv.se/skolmaterial.

http://www.svensktnaringsliv.se/skolmaterial

varg - lärarhandledning & övningar | sida 1 varg · att söka jobb på sidan 54 funderar...

Documents