SPECIALISERAD PÅ ARBETSPENSIONSFRÅGOR 1 | 2009

verktygslådaNY ENERGI I AFFÄRSVERKSAMHETEN> s. 10

Företagarens

Med sikte på andligt kapital

> s. 22

Viktigt att företagare sköter sin ARBETSHÄLSA > s. 6

vägkost för livet

Lehmuskolo ger

> s. 26

2 VARMA 1 | 2009

Varmas kundtidning för företa-gare, företag och intressenter.Fokuserar på företagande och arbetsliv.

”

> Vi lever i exceptionella tider. Finanskrisen inverkar oundvikligen på sysselsättningen, aktiernas värdering och businessutsikterna under den närmaste framtiden.

Det fi nländska arbetspensionsskyddets hållbarhet byg-ger endast på arbete som utförs i Finland och den avkast-ning som fås på de placerade pensionstillgångarna. Man måste ändå komma ihåg att inte enbart stirra sig blind på nuläget, utan i stället försöka se över ett längre perspektiv, tiotals år framåt i tiden. Ett är säkert och det är att kom-mande årtionden också rymmer fl era framgångsrika peri-oder med hög sysselsättningsgrad och en stark avkastning på placeringarna. Också i framtiden kommer vi på ett eller annat sätt att leva i exceptionella tider.

Under den senaste tiden har främjandet av arbetshäl-san och arbetsförmågan hos företagarna och företagens anställda blivit en viktig tilläggstjänst som Varma erbjuder sina kunder. Under lågkonjunkturer betonas betydelsen av dessa tjänster ytterligare, eftersom en allt mindre grupp förvärvsaktiva står för nästa konjunkturuppgång.

Varma vill för egen del främja företagarkundernas väl-befi nnande. Våra inemot 40 000 företagarkunder och mer än 20 000 småföretagskunder är ett krävande arbetsfält. Elektroniska hjälpmedel till förmån för arbetshälsan hör i framtiden till våra tjänster för företagare. Vi tar redan nu aktivt del av sådana här ”tvärvetenskapliga” utvecklings-projekt.

För att man ska trivas och orka i arbetslivet är det vik-tigt med ett fritt, självständigt och meningsfullt arbete. Un-dersökningar visar att företagarna oftare än andra poäng-terar just dessa faktorer som positiva i sitt arbete. Utgångs-läget för företagarna är således gott. En smula mer tid för att rå om sig själva och sina nära skulle vara pricken över i:et. Läs mer om bland annat detta inne i tidningen.

Vårhälsningar från Sundholmen!

| Hannu Tarvonen chefredaktör

ETT FRITT, SJÄLVSTÄNDIGT OCH MENINGSFULLT ARBETE”

UTGIVAREÖmsesidiga arbetspensions-försäkringsbolaget VarmaPB 1, 00098 VARMABesöksadress: Sundholmsstranden 11,00180 HelsingforsTfn 010 2440, fax 010 244 5037fornamn.efternamn@varma.fi CHEFREDAKTÖR Hannu Tarvonen, tfn 010 244 4885

TRYCK PunaMusta Oy, TammerforsPAPPER Omslag: Novapress Silk 100 gInsidor: Galerie Art Silk 130 gADRESSÄNDRINGAR info@varma.fi ISSN 1459-935XTidningens innehåll får inte repro-duceras utan redaktionens skriftliga tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som inte har beställts. Tidningen kan även läsas på Varmas webbplats www.varma.fi ¬ Publikationer ¬ Kundtidningen Varma

ÖVERSÄTTNING OCHSVENSK BEARBETNINGGun Leppiniemi-MuurinenTina Pettersson-MäkiScandix översättningar AbREDAKTION OCH GRAFISK FORMYhtyneet Kuvalehdet Oy, Kynämies, Repslagaregatan 2 a D,00180 Helsingfors,tfn (09) 1566 8570, www.kynamies.fi REPRO Aste Helsinki Oy, Helsingfors

innehåll

26

1 | 200910

1 | 2009 VARMA 3

se ä

ven 04 > NYHETSFÖNSTRET Aktuella nyheter från Varma09 > STATISTIK Resultatet av enkäten om pensionsutdraget 16 > KUNDTJÄNST Varma ger alltid svar.21 > RÄTT ELLER FEL Aktuella frågor och svar

30

06

BRA FÖRETAGClas Ohlson vann Varmas specialpris Bra jobbat! som en del av tävlingen Finlands Bästa Arbetsplatser.18

22 > SAMHÄLLSFENOMEN En social entreprenör eftersträvar nödvändigtvis inte vinst.29 > LAGSTIFTNING Arbetsmarknadsorganisationernas förslag till reform av pensions- och arbetslöshetsskyddet32 > AKTUELLT35 > SETT OCH HÖRT Fågelskådning är en kär hobby för företagarparet Luoto.

06> ARBETSHÄLSADet är viktigt för företagaren att värna om sin egen arbets-hälsa.

24> PENGARDet svåra marknadsläget försämrade avkastningen på Varmas placeringar under fjolåret. Inom kundanskaff-ning och driftskostnadseffek-tivitet var året däremot det bästa i bolagets historia.

26> FÖRETAGLehmuskolo Oy ger de unga vägkost till ett tryggt liv.

30> EXPERTENMarja-Liisa Manka berättar om betydelsen av att känna sina gränser.

Verktygslådan i skickVad göra när verksamheten stagnerar?

4 VARMA 1 | 2009

Fakta om ekonomi, företagande och utbildning.

Varma investerar i Vierumäki

■ På Vierumäki idrottscenter reser sig ett stort hotellkomplex.

Vierumäki idrottscenter satsar på motions- och må bra-tjänster genom en storsatsning i samarbete med Var-ma och Scandic Hotels Oy. Mitt på Vierumäkiområdet

byggs ett nytt hotellkomplex på 20 000 kvadratmeter. Kost-naderna uppgår till sammanlagt 40 miljoner euro. Huvuden-treprenör är SRV och för planeringen står Pöyry. Byggnads-arbetet har redan startat och det nya hotellet väntas stå klart våren 2010.

– Vi vill vara med och utveckla serviceutbudet i Vierumäki såväl i fråga om långvarigt fastighetsplacerande som må-bra-tjänster, säger direktör Hannu Tarvonen, som ansvarar för Varmas kundtjänster.

– Vi anser att Vierumäki har goda förutsättningar att er-bjuda sina kunder motion av hög kvalitet som en del av män-niskans allmänna välmående och livskompetens. |

Varma mest kända

pensions bolaget bland

konsumenterna

1 | 2009 VARMA 5

Ekonomiska effekter

Arbete

Arbets-gemenskap

Hälsa

Livssituation

Motivation

Kompetens

Ledarskap

Fakta om ekonomi, företagande och utbildning.

Hyvinvoiva yrittäjä -asiakastilaisuudet 2009Varma järjestää vuoden mittaan Hyvinvoiva yrittäjä -aamiaistilaisuuksia, joiden ohjelmat ja esiintyjät julkaistaan myöhemmin osoitteessa www.varma.fi .Merkitse jo nyt seuraavat päivämäärät kalenteriisi!

23.4. Helsinki, Varman toimitalo8. 10. Turku3. 11. Tampere

Inventering av arbetshälsanVarmas Evita-tjänster utvecklar verktyg för företagare och anställda som vill värna om

sin arbetshälsa. Det senaste i raden av verktyg är en självutvärderingsblankett för fö-retagare (Inventering av arbetshälsan för företagare). Blanketten kan laddas ner på

Varmas webbplats. Utvecklingschef Tiina Kärki berättar att syftet med blanketten är att få företagarna att

stanna upp och refl ektera över frågor som berör det egna välbefi nnandet och arbetshälsan, att fästa uppmärksamhet vid problemsituationer i tid och att värna om det som fungerar bra i företaget.

– Företagandet slukar lätt all tid och det kan vara svårt att dra en gräns mellan arbete och fritid. Och när arbetet tar överhanden fi nns det risk för utbrändhet.

Blanketten innehåller bl.a. frågor om motivation, hälsa och kompetens. Frågorna besvaras genom att kryssa för trafi kljusfärgerna rött, gult eller grönt. Om du måste kryssa för rött, lö-nar det sig att stanna upp och fundera.

– Det lönar dig att stanna upp redan första gången. Om man tar för vana att fylla i blanket-ten t.ex. två gånger om året ser man vad som har utvecklats i god riktning och vad som har försämrats och kräver åtgärder, säger Kärki.

Egenvårdsverktyget Inventering av arbetshälsan för företagare fi nns på adressen: www.varma.fi ¬ Längre kvar i arbetslivet ¬ Evita-arbets hälsa ¬ Tjänster På samma adress fi nns även information om de seminarier som ordnas i vår och höst i anknytning till temat arbetshälsa.

Varmas spontana kändhet bland kon-sumenterna har stigit kraftigt jäm-fört med året innan. Även besluts-

fattarna känner allmänt taget Varma bättre än tidigare, men i fråga om spontan kändhet har situationen försämrats en aning. Bland konsumenterna är Varma nu för andra året i rad det mest kända arbetspensionsbolaget.

Varmas image har hållits på lika bra nivå

som under de senaste åren. Både konsu-menter och beslutsfattare betraktar bo-laget som ett tillförlitligt, ansvarsfullt och sakkunnigt bolag.

I telefonundersökningen, som utfördes av Dagmar i slutet av januari, intervjuades 454 konsumenter och 200 beslutsfattare inom försäkringsbranschen. Undersökning-en gjordes nu för femte gången. |

Varma mest kända

pensions bolaget bland

konsumenterna

• STOPP! Agera genast.

• FÖRUTSE! Var uppmärksam i tid.

• FORTSÄTT! Värna om denna styrka.

6 VARMA 1 | 2009

text Timo Sormunen • foto Tommi Tuomi

Nätverk tillför ny energiDen snabba ekonomiska nedgången har gjort många företagare fundersamma. Men i stället för att låta sig

slås ned är det läge att rikta blicken framåt och söka nya nätverkspartners. Detta tillför såväl verksamheten som

den egna arbetsförmågan ny energi.

Den snabbt försämrade konjunktu­ren har försatt många företagare i ett svårt läge. Orderböckerna som ännu i början av hösten var full­tecknade har blivit allt tunnare för varje vecka, och inga nya affärer

har gjorts trots allt längre arbetsdagar. När gamla kunder inte hör av sig och affärerna

som under åratal löpt smidigt förefaller mötas av en massiv betongmur kan det vara svårt att orka arbeta. Oron för företaget, men även för den egna och fa­miljens utkomst tynger sinnet dag efter dag.

I värsta fall leder denna dysterhetens spiral bild­likt till att företagaren låser in sig i sitt arbetsrum. När telefonen inte ringer och inga svar på anbu­den kommer in blir känslan av att man har miss­lyckats allt starkare.

Det finns dock ingen anledning att skuldbelägga sig själv, försäkrar Jarkko Wuorinen som är styrel­seordförande för Företagarna i Finland.

– Man bör komma ihåg att den här recessionen verkligen inte är finländarnas fel, och att även de gamla kunderna kämpar med samma avsättnings­problem. Alla sitter vi i samma båt, tröstar Wuori­nen.

Wuorinen, som också har erfarenhet av den förra lågkonjunkturen, får stöd för sina åsikter av verk­ställande direktör Kristiina Palmgren på Joy of Work som är ett företag som har specialiserat sig på arbetshälsa och ledarskap.

– Det finns verkligen ingen anledning att skuld­belägga sig själv. Om affärerna står stilla just nu, minskar det absolut inte företagarens människovär­de och innebär inte heller något misslyckande, un­derstryker hon.

Släpp in ljusetI samma andetag erkänner bägge att ljuset inte tänds i ett dystert arbetsrum enbart genom en knäpp med fingrarna. Det krävs en medveten attitydförändring av företagaren.

Den gamla visdomen att grubbel inte gör slut på bekymren håller fortfarande streck. För att lju­set ska strömma in och väggarna inte falla över en måste man öppna fönster och dörrar.

Enligt Palmgren är det allra värsta att dra sig un­dan och hålla sig för sig själv. I stället för att isolera sig bör man vara öppen och allt aktivare gå in för att skapa nätverk. När man träffar andra företagare

1 | 2009 VARMA 7

>>”

n  Sluta fokusera på det negativa och ta dig genom dalen upp mot följande topp, säger Kristiina Palmgren.

ss

i samma situation får de egna bekymren och svå-righeterna mer måttfulla proportioner.

– Och det viktigaste är att man samtidigt öpp-nar för nya affärsmöjligheter, anser Palmgren.

Tid för sig själv och familjenEn företagare förhåller sig till sitt företag som till sitt eget barn. Det är därför naturligt att det snabbt avspeglar sig i företagarens privatliv om företaget inte mår bra.

När affärerna inte löper leder det till stress och sömnlösa nätter. Även hemma börjar nerver-na brista när företagaren släpar sig hem till kvälls-nyheterna efter allt längre arbetsdagar.

Om man inte lossar knutarna i tid kan det hän-da att det endast är den egna spegelbilden man möter i tamburen en vacker dag. En skilsmässa i ett trängt läge kan rasera företagarens ekonomi och betyda slutet även för företaget.

Palmgren och Wuorinen understryker att fö-retagaren mår bäst när han eller hon lär sig be-gränsa sitt arbete. Med handen på hjärtat medger de flesta företagare att det är familjen som är det viktigaste stödnätet.

I detta läge kan den nuvarande efterfrågesvack-an erbjuda en bra möjlighet till andrum. När jäktet på arbetet minskar kan man satsa på sin egen ar-betshälsa samt på familjen och de närmaste.

– Alla företagare vet att man inte kan sälja nå-got med våld. Om det en fredag inte finns någon-ting förnuftigt att göra på jobbet ska man utnyttja denna tid för sig själv. Kanske ta en skidtur, ge sig ut och jogga eller varför inte plocka fram rullskrid-skorna, uppmanar Wuorinen.

– Ett annat sätt att koppla bort tankarna från jobbet är att gå på konsert eller opera, tillägger Palmgren.

I STÄLLET FÖR ATT ISOLERA SIG BÖR MAN VARA ÖPPEN OCH ALLT AKTIVARE GÅ IN FÖR ATT SKAPA NÄTVERK.”

8 VARMA 1 | 2009

n Jarkko Wuorinen säkrar Kristiina Palmgren.

FRAMTIDEN VÄCKER MÅNGA FRÅGETECKEN HOS FÖRE­TAGARE.”

”Frukostträffar

kring arbets­

hälsa

Semester ska vara semesterSåräl Wuorinen son Palmgren understryker att man inte bör avstå från vare sig lediga dagar eller semestern oavsett konjunkturerna. Människan är ingen maskin som går och går dag efter dag, år efter år.

– Jag tycker det är direkt sorgligt att lyssna på företa­gare som skryter med alla semestrar som de inte har hål­lit, suckar Wuorinen.

Om man sen tar med kommunikatorn eller den bär­bara på semestern anser Palmgren vara vars en ens egen sak. Enligt henne behöver man dock inte koppla bort af­färerna helt, om man så är uppe i fjällen och åker skidor eller solar sig i södern.

– Ofta föds de bästa idéerna på semestern när man har kopplat bort tankarna från vardagen. Då kan man också stöta på överraskande möjligheter att skapa nätverk.

Rikta blicken mot nästa toppAllmänt tror man att den ekonomiska recessionen som tog sin början i höstas kommer att fortgå åtminstone till nästa år. Under den tiden knakar det i strukturerna och marknaden omfördelas inom många branscher.

Det är alltså inget att förundra sig över om framtiden i många företagares ögon är ett frågetecken. Wuorinen vill dock påminna om att förändring även alltid innebär en möjlighet.

– Företagaren lever när allt kommer omkring av idéer och lyckanden. I princip borde man testa den egna affärs ­idén årligen och ta sig en funderare på om den fortfa­rande är gångbar om tre år. Det finns tid att göra det nu, om man inte har hunnit göra det tidigare.

Båda två vill framhäva att man kan skapa nya tillväxt­möjligheter för en efterfrågan som just nu ter sig svag redan genom en något ändrad approach och kundkrets. Man kan lägga ut konsumenthandel på nätet och i stäl­let för stora exportkunder kan man leta efter nya inom helt andra branscher.

– I ett kärvt ekonomiskt läge letar man ofta efter nya partners och då är nätverk en verklig tillgång. Man ska

komma ihåg att hela Finland ingalunda håller på att stanna. Det finns gott om arbete som ska utföras och när man letar efter någon som kan göra det vänder man sig alltid först till sina egna nätverk, sägerWuorinen.

Och om man lyckas få igång en ny, om än försiktig till­växt under dåliga tider är farten med relativt stor sannolik­het mångdubbel efter recessionen.

– Nu är det dags att sluta klaga och lyfta blicken nerifrån dalen mot nästa topp. Lite som från en fjälltopp till nästa, uppmuntrar Palmgren. |

Även arbetspensionsbolaget Varma har uppmärksam-mat företagarnas arbetshälsa och stresshantering och inlett ett samarbetsprojekt med vårdkoncernen Mehiläi-nen. Syftet är att ta fram verktyg med vilka företagarna bättre kan hantera och begränsa sin arbetsbörda.

Projektet presenteras vid frukostträffar som anord-nas runt om i Finland under våren och hösten. Jark-ko Wuorinen, ordförande för Företagarna i Finland,

och Kristiina Palmgren, verkställande direktör för Joy of Work, står för det praktiska perspektivet vid företa-garfrukostarna.

– Målsättningen är att man ska lära sig dra nytta av goda exempel. Samtidigt kan man naturligtvis knyta nya samarbetsnät, uppmanar Wuorinen.

Den första frukostträffen anordnas i Helsingfors i april. Åbo och Tammerfors står på tur i höst. |

stat

isti

k

text ANTTI J. LAGUS

1 | 2009 VARMA 9

Arbetspensionsförsäkrarna TELA samlade i de-cember in respons av dem som fått ett pen-sionsutdrag under 2008. Varmas telefontjänst

tog också emot kundernas kommentarer från maj till oktober.

Genom undersökningarna utreddes mottagarnas åsikter om pensionsutdraget. Frågorna gällde bland annat om man öppnat utdraget och vad man tyckte om det.

Undersökningen utfördes i form av en postenkät i samarbete med Taloustutkimus. Svarsprocenten var exceptionellt hög. Hela 48 procent svarade på en-käten, vilket innebär att antalet svar rörde sig kring knappt tusen.Utdraget tar en kvart att läsaPensionsutdraget hade alldeles tydligt intresserat mot-tagarna, eftersom nästan alla kom ihåg att de fått ut-draget per post, och 97 procent av dem berättade att de öppnat kuvertet. Enligt informatör Hanna Leskelä på Varma är resultatet mycket gott jämfört med exem-

pelvis Sverige, där motsvarande enkät resultera-de i mycket lägre siffror.

Mottagarna använde mindre än 15 minuter för att läsa utdraget. De ansåg allmänt att uppgifterna i utdraget till största del varit korrekta. Man var också nöjd med utdragets layout och innehåll.

Arbetsgivarna inom den offentliga sektorn fi nns ännu inte med i pensionsutdraget, vilket ledde till rätt många förfrågningar också hos Varmas kundtjänst. Fö-retagarnas svar på enkäten avvek inte från de övriga svaren.

Företagarna först i tur i årPostningen av årets pensionsutdrag inleds med före-tagarna.

– Företagarna får sina utdrag från Varma i april. I den arbetspensionsguide som följer med utdraget fi nns information om grunderna för hur pensionen fastställs och beräkningssättet. Det är sådant som kunderna ofta frågar i Varmas kundtjänst, säger Leskelä.

Efter företagarna, i maj, står de äldsta åldersklas-serna i tur. Dessa mottagare är helt förståeligt intres-serade av sin pension, eftersom pensioneringen ligger nära.

Alla kunder kan genast kontrollera sitt pensionsut-drag i elektronisk form på Varmas webbtjänst, även om

de får utdraget per post senare under året.

Ytterligare information: www.varma.fi ¬ Arbetspensionsskyddet ¬ Pensionsutdraget

Pensionsutdraget fyller ett verkligt behov

Pensionsutdraget har fått god

respons. Mottagarna anser att utdraget på ett överskådligt sätt

redogör för den framtida pensionen.

10 VARMA 1 | 2009

1 | 2009 VARMA 11

Verktyg för bättre

arbetshälsa

text TIMO SORMUNEN • foto VESA-MATTI VÄÄRÄ och ISTOCKPHOTO

Ny energi i affärsverksamhetenFör en företagare

är arbetsförmågan en nyckelfaktor

i företagets hela verksamhet. Under

en recession blir den ännu viktigare

när man behöver fi nna ny inspiration

för affärerna mitt i den allmänna

apatin.

>>▲▲

Om företagaren är utmattad och mår dåligt avspeglar det sig överraskande snabbt i hela företagsverksamheten. På samma sätt som in� uensa smittar ut-brändheten först den närmaste kretsen och personalen. Snart är det kundernas

tur att få symptom.– Man måste söka hjälp i tid så att inte hela företaget

går under tillsammans med företagaren, sammanfattar Varmas överläkare Jukka Kivekäs.

I samma andetag erkänner han att företagare tyvärr har en hög tröskel när det gäller att söka hjälp. Det går an att söka läkarhjälp och ta sjukledigt i några dagar vid ihållande ryggsmärta eller svår förkylning, men symptom på depression och utbrändhet vill man inte erkänna ens för sig själv eller för livspartnern där hemma.

– Det hör till företagarrollen att alltid klara sig och orka arbeta. På en liten ort är företagaren ofta också rädd för att ryktet går, säger Kivekäs.

Rehabiliteringsplanerare Satu Ojala har liknande er-farenheter.

12 VARMA 1 | 2009

”DE ANSTÄLLDA BEKYMRAR SIG ALLTID OM FÖRETAGETS LEDARE OCH SJÄLVA FÖRE-TAGET.”

info

■ Varmas överläkare Jukka Kivekäs påminner företagarna om att också sörja för sin egen arbetshälsa.

Prognoschef Pasi Sorjonen vid Nä-ringslivets forskningsinstitut ger små och medelstora företagare

rådet att bereda sig på åtminstone ett års lågkonjunktur. Den klarar man bäst genom att fi nslipa den egna affärsverksamheten, bilda nätverk och slå vakt om de goda re-lationerna till den lokala bankdirektören.

Hur lång långkonjunktur ska de små och medelstora företagen bereda sig på?– Tyvärr vet ingen med säkerhet hur djup

recessionen blir och hur länge den varar. Det här året är oundvikligen dåligt för hela världsekonomin, men man kan våga hoppas på en vändning till det bättre re-dan under år 2010. I Finland har vi ännu det värsta framför oss.

Inom vilka branscher är turbulensen störst i omvärlden och på marknaden?– Recessionen slår till på ett eller annat sätt mot de fl esta branscher. Framför allt

industrin för investeringsvaror sitter illa till eftersom kundföretagen inte har någ-ra nämnvärda investeringsbehov just nu. Eftersom efterfrågan har minskat har de också annars ledig kapacitet för att öka produktionen när den tiden någon gång kommer. Ersättande och rationaliserande investeringar kan förekomma men den all-männa osäkerheten gällande den ekono-miska utvecklingen kan verka dämpande även på dem.

Minst ett år av åt-

stramning

– En företagare söker inte hjälp inn-an han står vid avgrundens brant och det inte längre � nns några andra alternativ. Å andra sidan klarar före-tagare stress och tryck bättre än an-ställda i allmänhet, vilket hjälper ho-nom eller henne framåt. I värsta fall orkar företagaren alldeles för länge, anser Ojala.

Vaknätter tar på krafternaSömnstörningar är ett av de första symptomen på att batteriet håller på att tömmas. När arbetsproblem väcker en mitt i natten eller gör det svårt att somna, är nästa dag förstörd redan innan den börjat.

Om man inte lyckas sova ut or-dentligt ens på veckosluten är ner-verna på helspänn både på jobbet och hemma. Småningom blir både koncentrations- och arbetsförmå-gan lidande.

– Minnet sviker, saker blir liggande och organiseringen av arbetet kan-ske inte löper som förr. Arbetet sköts slarvigt och det märker snart också de anställda, påpekar Kivekäs.

I det här läget är det enligt Kive-käs och Ojala hög tid att med öp-pet sinne kontakta företagshälsovår-den. Problemen kan också redas ut på hälsovårdscentralen.

– Om det � nns brister i företags-hälsovården som man under årens lopp inte hunnit ta itu med, är före-tagarens egen arbetshälsa en god or-sak att sätta den i skick, betonar de.

Vila och uppladdningLäkarbesöket kan resultera i ett tra-ditionellt sjukintyg och det är bäst att ta diagnosen depression och burn out på fullt allvar. Kivekäs anser att det är bäst att informera också per-sonalen om att man tar en kort and-ningspaus.

– Det är bra att komma ihåg att också de anställ-da alltid oroar sig för företagets le-dare och företa-get. Att försvinna på sjukledighet utan förklaringar sätter ryktena i omlopp och ökar osäkerheten om framti-

Pasi Sorjonen vid Nä- recessionen blir och hur länge den varar. industrin för investeringsvaror sitter illa

Läkarbesöket kan resultera i ett tra-ditionellt sjukintyg och det är bäst att ta diagnosen depression och burn out på fullt allvar. Kivekäs anser att det är bäst att informera också per-sonalen om att man tar en kort and-ningspaus.

– Det är bra att komma ihåg att också de anställ-da alltid oroar sig för företagets le-dare och företa-get. Att försvinna på sjukledighet utan förklaringar sätter ryktena i omlopp och ökar osäkerheten om framti-

1 | 2009 VARMA 13

>>

den bland de anställda. Detta mär-ker snart också kunderna och deras reaktioner kan göra att hela företa-get blir lidande.

En andningspaus tvingar företa-garen att dela med sig av ansvaret i och med att en del av arbetsuppgif-terna måste överföras på andra under sjukledigheten. Det kan vara det för-sta viktiga steget på vägen mot att lära sig begränsa sin egen arbetsmängd.

– Oftast kommer företagaren att märka att � rman har klarat sig all-deles utmärkt i några dagar, påmin-ner Kivekäs. Att delegera ansvaret blir särskilt viktigt om den diagnos som företagshälsovården ger leder till en � era veckor lång sjukledig-het som dessutom åtföljs av en re-habiliteringsperiod.

Ojala anser att det även för en-samföretagare lönar sig att övervä-ga arbetsprövning som genomförs som arbetspensionsrehabilitering, om sjukledigheten varit långvarig och arbetsförmågan är hotad.

– Med hjälp av arbetsprövning kan man känna sig för hur det är att jobba igen med en kortare ar-betsdag. Samtidigt kan arbetstiden och arbetsbördan ökas på ett pla-nerat och kontrollerat sätt.

Också i sådana fall kan företags-hälsovården hjälpa och stödja. Det är bra om företagaren berättar för personalen om sin egen situation,

men var och en måste själv avgöra graden av öppenhet.

Om de gamla normala arbets-uppgifterna ger upphov till ständiga fysiska symptom och leder till upp-repade sjukledigheter kan hjälpme-del eller specialutrustning underlätta situationen. För dessa anska� ningar beviljas näringsunderstöd om förut-sättningarna för arbetspensionsreha-bilitering uppfylls.

Ibland är den enda lösningen att byta yrke eller bransch och eventu-ellt omskola sig med stöd av arbets-pensionsrehabilitering. Det är bäst att tala med företagsläkaren eller den behandlande läkaren även om dessa rehabiliteringsmöjligheter, sä-ger Ojala.

Vila och utbildning under lugna perioderBakom företagarens bekymmer � nns oftast en oro för företagets framtid och därigenom för den egna, famil-jens och de anställdas utkomst. I ett litet företag blir bördan ännu tyngre för att de anställda kanske är person-liga vänner även utom arbetstid.

Hurdana problem kan uppstå i fi nansieringen?– Bäst är läget för företag som tack vare en stark inkomstfi nansering har en god balans. Villkoren för lån har stramats åt och små företag kan rentav ha svårt att få bankfi nansie-ring överhuvudtaget.

Detta för att bankerna har åter-fått storföretagen som kunder i och med att de globala penningkranarna har strypts. Företagaren gör nu klokt

i att upprätthålla goda relationer till sin egen bankdirektör.

Vilka färdigheter behöver små och medelstora före tagare i dagens konjunkturläge?– Bäst är det förstås om företagaren redan under högkonjunkturen har funderat på de strategiska frågorna och gjort upp en reservplan med tan-ke på en konjunktursvängning. Det sägs ofta att just den långsiktiga pla-

neringen är den stora enskilda fråga som tiden inte vill räcka till för.

– Omfattande partnerskap eller so-lidariska nätverk ger alltid trygghet. Ett tips från en kompis kan ge kunder som man annars inte skulle veta om.

Vad borde man i detta läge ändra på i företagets verksamhet?– Under hårda tider är det nödvändigt att mer än vanligt dryfta avsikten med hela företagets existens. Finns det

rum för förbättring i företagets pro-dukter och tjänster? Borde man sat-sa mer än tidigare på produktutveck-ling? Vilka andra investeringar kom-mer ett nytt uppsving att kräva?

– Om inga andra alternativ fi nns, blir det ibland nödvändigt med sane-ring. För dem som har resurser kan de dåliga tiderna medföra goda tillväxt-möjligheter i framtiden. För en ökad marknadsandel krävs dock fl itig mark-nadsföring och mycket säljarbete. |

När den dagen slutligen är inne då företagaren är tvungen att informera hela personalen om de dåliga nyheterna upplever han eller hon känslan av att ha misslyckats och att ha svikit allas förtroende. Den dagen väger kvarnstenen runt halsen alldeles särskilt mycket.

– Företagaren har kanske inte själv nödvändigtvis märkt att medarbetarna och den närmaste kretsen redan har varit beredda på situationen. I synnerhet nu är det helt onödigt att anklaga sig själv eftersom den svaga ekonomiska situationen är pressande också för stora företag, tillägger Kivekäs. Ojala och Kivekäs anser att den lugnare konjunkturperioden med fördel kunde utnyttjas för att förbättra företagarens och medarbetar-nas arbetshälsa och kompetens. När beställningarna ebbar ut � nns det tid för att gå på kurser, göra omställningar i organi-sationen och genomföra arbetsrotation inför nästa uppsving.

– Det är all anledning att hålla fast vid sina anställda ef-tersom bristen på kompetent arbetskraft lurar bakom knuten. Recessionen förändrar inte detta faktum, framhåller de.

För företagaren själv kan den allra värsta påfrestningen vara att sätta lapp på luckan, särskilt om hans eller hennes eget pen-sionsskydd vanskötts i åratal. Det är något som inte går att rätta till ens med en hård slutspurt.

– Det här kan orsaka tråkiga överraskningar för en företa-gare som planerar att gå i pension. Det är många som betalat låga FöPL-avgifter och litat på att pensionstidens utkomst är tryggad med den intäkt som försäljningen av företaget ger. Fö-retagens värde har nu sjunkit drastiskt och köparna är få. |

14 VARMA 1 | 2009

Värna om din egen arbetshälsa och arbetsförmåga. Kontrolle- >ra ditt eget pensionsskydd och arbetslöshetsskydd.Tumma inte för mycket på företagets fordringar eller dina egna >betalningsåligganden. Ta också reda på kundernas och samar-betsparternas kredituppgifter och betalningsförmåga.Kartlägg företagets fi nansieringsmöjligheter och kanaler. Vid >sidan av bankerna fi nns det alternativ: Finnvera, Tekes, TE-cen-tralerna samt arbetspensionsbolagets FöPL-återlåning.Fundera på alternativ till uppsägning – redan om några år kom- >mer det att vara brist på kunnigt folk. Det kanske går att ta sig över konjunktursvackan med hjälp av deltidsjobb, permit-teringar och fortbildning av personalen. Det går också att få ekonomiskt stöd för utbildningen.Vänd dig i tid till sakkunniga vid ekonomiskt trångmål. Håll >kontakt särskilt med fi nansiärerna och skattemyndigheterna, men glöm inte dina kunder.Företagssanering är oftast ett bättre alternativ än konkurs. >

Källa: Företagarna i Finland

”OFTAST KOMMER

FÖRETAGAREN ATT MÄRKA ATT FIRMAN

HAR KLARAT SIG ALLDELES

UTMÄRKT I NÅGRA DAGAR.”

När företagets ekonomi stramas åt

Föregångarnas lärdomar

bär över konjunkturs-

vackan

1 | 2009 VARMA 15

n Hento Oy bygger i Salo ett höghus och ett radhus under ledning av Teemu Hento (med vit hjälm). Kari Aaltonen hanterar hammare och spik. Ari Aalto lägger parkett. Pekka Pietarinen arbetar med cirkelsåg.

case

:by

ggna

ds-

firm

aH

ento

Byggnadsfirman Hento i Salo tog sig igenom de-pressionsåren i början av 1990-talet genom att dra åt

svångremmen, bilda nätverk och åta sig också små entreprenader. Företa-garen, som representerar den tredje generationen, har för avsikt att klara sig upp ur den nuvarande konjunktur-svackan med samma metoder.

– Det som tar oss vidare har vi lärt oss av far och farfar. De var inte dum-dristiga när det gällde att ta risker och skuldsätta sig och lät inte före-taget expandera hejdlöst ens under högkonjunkturens galna år. Jag föl-jer själv precis samma principer, sam-manfattar företagets 42-åriga verk-

ställande direktör Teemu Hento.Byggnadsfirmans rötter sträck-

er sig bakåt till åren före kriget då Aarne Hento inledde sin företags-verksamhet under namnet Hento & Kumppanit. Företaget verkade i Salo med omnejd och inriktade sig redan då på småhus- och renoveringsbyg-gande. Senare breddades repertoa-ren till att även omfatta höghus.

Försiktighet är en dygdDe egentliga tillväxtåren inföll på 1980-talet då företaget under led-ning av Harri Hento sysselsatte ett tjugotal egna byggarbetare. Teemu Hento drog på sig arbetshandskarna i början av 1990-talet, precis inför de-pressionen.

– De följande åren var det verkli-gen svårt att hanka sig fram men vi klarade oss, främst tack vare pappas uthållighet och sparsamhet. Perso-nalen minskade till ett fåtal anställ-da men någonstans hittade han all-tid jobb för dem.

Det var också till stor hjälp att fö-retaget inte var skuldsatt eftersom räntorna steg skyhögt och förde tu-sentals företag till avgrundens brant och rentav över.

I mitten av 1990-talet började kon-junkturerna svänga uppåt och också Hento kom på fötter. Teemu Hento övertog ansvaret för familjeföretaget för ett tiotal år sedan och har fortsatt i sina föregångares fotspår på en lin-je av försiktig tillväxt.

Omsättningen har rört sig kring 3–4 miljoner euro. Samtidigt har man uppmärksamt hållit ett vakande öga på balansen och soliditeten.

– Vi har åtagit oss just så många en-treprenader som vi kunnat sköta med det här arbetsgänget.

Optimism hjälperDen ekonomiska nedgång som börja-de i höstas har dock slagit hårt mot byggnadsfirman som numera syssel-sätter ett tiotal personer. Precis före jul blev det nödvändigt att varsla om permitteringar.

För verkställande direktören var det en lättnad att de erfarna bygg-arbetarna hade anat vad som kom-ma skulle.

– Jag uppmanade alla att gå in för att verkligen se tiden över årsskiftet och i januari som semester eftersom vi har jobbat verkligt hårt de senas-te åren.

Hento erkänner att det var tufft att se hur orderboken blev allt tunna-re. I stället för att hänge sig åt pes-simism och klagan tänker han hålla företaget igång och i allt högre grad utnyttja det samarbetsnätverk som han har byggt upp under årens lopp.

Hans egna krafter har räckt till tack vare hustruns stöd och fritiden med familjen i stugan vid havet, där han har kunnat skjuta undan alla var-dagsbekymmer.

– Efter en lång tid av tillväxt kom-mer det alltid andningspauser men den här stagnationen har förvisso varit mycket värre än väntat. I stället för nya byggobjekt måste vi nu sat-sa på sanering och små renoveringar. Den stora kommunsammanslagning-en i Saloregionen ger också möjlig-heter eftersom vi har mycket kunder inom den offentliga sektorn. |

16 VARMA 1 | 2009

Telefonrådgivaren

kundservice

text KARI AROLA • foto ARTO WIIKARI

Allt mer pensionsinformation fi nns på internet. Webben tar ändå inte över jobbet från de personliga telefonrådgivarna.

Många samtal kommer från utlandet och eng-elskan blir allt vanligare som betjäningsspråk. På Varma försöker man förklara de även för � nlän-darna svåra arbetspensionsfrågorna så enkelt och klart som möjligt.

– Ibland kan det ta tid att förklara något över telefon, men alltid har vi lyckats reda ut kundens ärende, säger Kvarngård med ett skratt och skyn-dar till Varmas interna utbildning för att komplet-tera sin arbetspensionsvokabulär på engelska.

Också i övrigt måste servicerådgivarna regel-bundet uppdatera sin yrkeskunskap i den allt mer internationella miljön.

Ett tack är bästa belöningenPensionsexpert Marianne Janzon som arbetar på Varmas rådgivningstjänst har gett kunderna råd och handledning i mer än 20 år. Hennes kunder består av försäkrade löntagare, företagare och pensionstagare.

Det märks på Janzon att hon tycker om att betjäna kunder.

– Arbetet är intressant. Den bästa belöningen är kundernas respons.

– En lång arbetserfarenhet är till fördel, men det räcker inte till. Jag studerar hela tiden för att lära mig nytt, också på fritiden.

Enligt Marianne Janzon måste en pensions-rådgivare ha gott minne. Annars går det onödigt mycket tid till att kontrollera detaljer i papper eller Pensionsskyddscentralens tillämpningsan-visningar.

Vilka är då de vanligaste frågorna?– Hur tillväxer pensionen? Vem betalar pensi-onen? Måste man ansöka om pension separat? Kunderna behöver också hjälp med att fylla i pensionsansökan och så vill de veta hur handlägg-ningen av deras pensionsansökan framskrider.

Janzon vet att arbetspensionssystemet är oklart för många som ringer upp rådgivningstjänsten.

■ Teresa Kvarngård, servicerådgivare på avdelningen för små-företagsförsäkringar.

ger alltid svar

Telefonerna hos Varmas servicerådgivare ringer utan uppehåll. Den brådaste tiden infaller under vintermånaderna – i syn-nerhet i januari, då tiotals rådgivare samti-

digt ger kunderna råd och anvisningar per telefon.Servicerådgivarnas telefoner tystnar inte ens på

sommaren, även om antalet samtal minskar under den hetaste semesterperioden.

I arbetspensionslagstiftningen gjordes ganska stora ändringar i synnerhet åren 2005 och 2007.

Både försäkringstagarna och de försäkrade behöver ofta personlig rådgivning, även om det � nns en hel del information på Varmas webbplats och kunderna � itigt använder Varmas elektronis-ka mapptjänst.

– Rådgivaren måste ha omfattande kännedom om ArPL-försäkring, säger Teresa Kvarngård, ser-vicerådgivare på avdelningen för småföretags-försäkringar.

Kvarngård har svarat på kundernas frågor i fem år. Hon tycker om sitt arbete, där hon kommer i kontakt med människor.

– Kunderna är nöjda när de får svar på frågor som för dem ofta känns invecklade.

Oftast är samtalen korta, men i mer komplicerade fall kan de ibland dra ut på tiden.

Kvarngård svarar på kundernas frågor på svenska, � nska och engelska.

1 | 2009 VARMA 171 | 2009 VARMA 17

■ Pensionsexpert Marianne Janzon har gett kunderna råd och handledning i över 20 år.

Också terminologin är många gånger svår att förstå.

– För många är termerna ren hebreiska. Min uppgift är att förklara terminologin på klarspråk och för det har jag utvecklat ett eget sätt att göra saker och ting mer lättfattliga.

Marianne Janzon berättar att det � nns mycket information om pensioner på nätet.

– Ändå är den personliga rådgivningen ofta nödvändig. Många kunder önskar betjäning ”face to face”, eftersom varje pensionsfall är unikt. Man vill försäkra sig om att allt går rätt till.

Som pensionsexpert svarar Janzon dagligen på ett tjugotal samtal, och varje vecka får hon besök av ytterligare tjugotalet personer som be-höver råd.

– I den konkreta servicesituationen ger en fråga och ett svar alltid upphov till en ny fråga. Behovet av information växer för varje fråga, be-skriver hon sin roll som rådgivare.

Respons från kundernaSirpa Niemi, FöPL-expert på avdelningen för företagarförsäkringar har gett råd till före-tagare och personer som planerar att bli före-tagare i drygt 10 år.

– Kunderna når oss per telefon på service-numret för företagare, per e-post, via mapp-tjänsten på webben samt genom de skyddade blanketter som � nns på Varmas webbplats.

– Fördelen med mapptjänsten är att den är en skyddad förbindelse och öppen också utan-för kontorstid. Tjänsten är gratis och lämpar sig bra för jäktade företagare och andra före-tagskunder. I mapptjänsten kan man sköta sina ärenden med sina personliga bankkoder eller med användarnamn och lösenord.

Enligt Sirpa Niemi orsakar FöPL-arbetsin-komsten och hur den fastställs mest huvudbry för företagarna.

– Företagarna känner inte alltid till att ar-betsinkomsten utöver pensionen också inver-kar på den sociala tryggheten, t.ex. de dagpen-ningar som betalas ut med stöd av sjukförsäk-ringslagen, arbetslöshets-skyddet och eventuell deltidspension.

För att förbättra ser-vicen låter Varma olika kundgrupper bedöma tjänsterna.

– Vi samlar systema-tiskt in respons av kun-derna och tjänsterna ut-vecklas utifrån deras be-hov.– Vi har samlat vanliga frå-gor på webben, och också i öv-rigt utvecklar

vi de elektroniska tjänsterna hela tiden. Nä-tet kan emellertid inte ersätta de personliga kontakterna.

Början av året är enligt Sirpa Niemi den brådaste tiden hos kundtjänsten för företaga-re. Konjunkturnedgången har också ökat an-talet kontakter. Kunderna anhåller om upp-skov med betalningen av försäkringsavgifter-na eller fördelar avgifterna på � era betalnings-poster. |

■ Sirpa Niemi, FöPL-expert på avdelningen för företagarförsäkringar.

ArPL-försäkring:

010 192 083

FöPL-försäkring:

010 192 095

Pensionsrådgivning och

pensionsberäkningar:

010 192 069

info

18 VARMA 1 | 2009

n Verkställande direktör Tapio Kuittinen litar på sina anställda. De får exempelvis

själva rekrytera sina arbetskamrater.

text antti j. lagus • foto jorma marstio

Clas ohlson tar verkligen hand om sina anställda. alla behandlas som individer, nya medarbetare får grundlig utbildning och de anställdas kompetens uppdateras regelbundet. man använder sig även av arbetsrotation. Det är alltså inget under att medarbetarna stannar länge.

hos Clas Ohlson

Enligt Tapio Kuittinen, som är verkställande direktör för Clas Ohlson Finland, har företagets framgång även i den konkurrens som råder i dagens arbetsliv sitt ursprung i företagets framlidne grundare Clas Ohlson. Enligt

hans sätt att tänka tillhörde alla samma stora familj och han ville ta väl hand om sina medarbetare. Det kräver arbete att upprätthålla detta synsätt och Ku-ittinen anser att det har lyckats bra.

Det annorlunda tänkesättet kommer till synes redan vid rekryteringen. För rekryteringen av per-sonal till en ny butik inrättas en arbetsgrupp som består av cirka åtta personer, säljare, arbetsledare och butikschefer. Gruppen genomför två intervjuom-gångar på den nya orten och väljer ut medarbetarna på basis av dem.

Kuittinen berättar att både äldre och yngre ar-betstagare väljs in i grupperna för att ytterligare bredda och öka kompetensen. Intervjun ger sö-

Enligt Tapio Kuittinen, som är verkställande direktör för Clas Ohlson Finland, har företagets framgång även i den konkur-rens som råder i dagens ar-betsliv sitt ursprung i företa-gets framlidne grundare Clas

Ohlson. Enligt hans sätt att tänka tillhörde alla samma stora familj och han ville ta väl hand om sina medarbetare. Det kräver arbete att upprätt-hålla detta synsätt och Kuittinen anser att det har lyckats bra.

Det annorlunda tänkesättet kommer till sy-nes redan vid rekryteringen. För rekryteringen av personal till en ny butik tillsätts en arbetsgrupp som består av cirka åtta personer, säljare, arbets-ledare och butikschefer. Gruppen genomför två intervjuomgångar på den nya orten och väljer ut medarbetarna på basis av dem.

Kuittinen berättar att både äldre och yngre ar-betstagare väljs in i grupperna för att ytterligare

bredda och öka kompetensen. Intervjun ger sö-kandena möjlighet att träffa människor som utför samma arbete som de söker till och fråga dem om detaljer som inte framgår någon annanstans.

– Jag känner inte till någon annan firma där de anställda själva får rekrytera arbetskamrater. Här kommer vi till det centrala, dvs. till att de som själva säljer är bäst på att känna igen nya Clas Ohlson-typer, säger Kuittinen.

I Finland har Clas Ohlson funnits i sju år. Den första butiken grundades vid Mannerheimvägen i Helsingfors. Numera har företaget cirka 340 anställda i 16 butiker i Finland av vilka sex lig-ger i huvudstadsregionen. Kuittinen tror att det finns möjligheter att utvidga verksamheten till många fler orter.

Den ursprungligen svenska varuhuskedjan har numera – utom i Sverige och Finland – affärer även i Norge samt sedan i höstas också i Storbri-tannien, där företaget har för avsikt att bygga upp en landsomfattande affärskedja.

arbeteGott

1 | 2009 VARMA 19

PERSONER SOM SJÄLVA SÄLJERÄR BÄST PÅ ATT KÄNNA IGEN NYA CLAS OHLSON-TYPER.”

■ Ina Baggström och biträdande arbetsledare Kim Lindfors jobbar på (till vänster). Mia Willför trivs med sitt arbete hos Clas Ohlson (i mitten). Ben Lindberg betjänar kunder (nedan).

Clas Ohlson-anda redan vid inskolningenAlla Clas Ohlsons nya medarbetare får sin grundläggande inskolning i Sverige. Timo Seppälä, chef för butiken i Seinäjoki som öppnades i höstas, anser att den utbildningen är synnerligen viktig.

– Utbildningen är grunden för allt, under den introduceras Clas Ohlson-andan. Utbildningen foku-serar mer på företagskulturen än på produkterna. De nya medarbetarna får bekanta sig med företaget och arbetskamraterna och får de verk-tyg som de behöver för att arbeta i butiken, säger Seppälä.

Om Seinäjoki följer samma mönster som butiken på Manner-heimvägen har de anställda en lång karriär framför sig. Av de heltidsan-

ställda ursprungliga medarbetarna i Helsingfors är nämligen nästan alla alltjämt kvar hos Clas Ohlson.

Internationellt greppI en internationell kedja � nns det karriärmöjligheter även i andra länder. Personalassistent Katariina Marttila berättar att två � nländare har åkt iväg till den nyligen öpp-nade butiken i Croydon i London.

Dessutom ingick en � nländare i den arbetsgrupp som tillsattes för verksamheten i England och som bestod av medarbetare från olika län-der. Med hjälp av gruppen vill Clas Ohlson försäkra sig om att samma anda och kundservicepolicy överförs också till de nya butikerna.

Det internationella greppet syns i verksamheten. Till exempel på Clas

>>

”

Ohlsons intranät � nns anslaget ledi-ga platser i de internationella stöd-grupperna. Storbritannien har dis-kuterats mycket bland säljarna.

– Butiken i Storbritannien ser helt annorlunda ut än butikerna i Finland och intresserar också därför, säger Seppälä. Kuittinen tillägger att företaget har för avsikt att förnya alla sina etthundra butiker i olika länder, också i Finland.

Han berättar att han nyligen stiftade bekantskap med butiken i Skövde som är planerad enligt den nya modellen. Butikskonceptet har förnyats både visuellt och funktio-nellt. Man har till exempel slopat de traditionella kassadiskarna med fast bemanning. Kassorna bildar nu en ”ö” där personalen kan sköta även försäljningsarbete vid sidan av kas-

▲▲

20 VARMA 1 | 2009

Priset Bra jobbat! till föregångare inom arbetshälsaVarma delade i år för tredje gången i rad ut specialpri-set Bra jobbat! som en del av tävlingen Finlands Bästa Arbetsplatser. På detta sätt vill Varma lyfta fram fö-retag som gjort ett särskilt gott arbete för att främ-ja personalens arbetshälsa. I år gick priset till Clas Ohlson.

Med hjälp av priset bidrar Varma till att lyfta fram gott arbete vid olika företag som exempel för andra – Finlands framgång bygger på ett gott och konkur-renskraftigt fi nländskt arbete. I fjol premierade Var-ma SAS Institute Oy.

Priset Bra jobbat! beviljas ett företag som place-rat sig på listan över landets bästa arbetsplatser. Det främsta urvalskriteriet är det antal poäng som företa-get fått för påståendet ”Ledningen behandlar mig som en individ, inte endast som en anställd”, som är en av frågorna i enkäten om landets bästa arbetsplats.

Det vinnande företaget ska dessutom få goda po-äng i följande påståenden:• ”Ledningen har lyckats bra med att fördela och ko-

ordinera arbetsuppgifterna.”• ”Här bemöts människorna jämlikt oberoende av ål-

der.”• ”Medarbetarna uppmuntras till att skapa balans

mellan arbetet och de övriga livsområdena.” |

”DE EGNA MEDARBETARNA DELAR MED SIG AV SIN KOMPETENS.”

san. Rapporteringen och de administrativa uppgifterna har också utvecklats så att cheferna får mer tid för arbete ute i butiken bland personalen och kunderna.

Arbetsrotation upprätthåller intressetSeppälä beskriver Clas Ohlsons system för arbetsrotation som går ut på att ingen sitter till exempel vid kassan hela dagen. För varje dag görs det upp ett timschema där alla medarbetare tilldelas dagens uppgifter. Det omfattar kassa- och lagerarbete, kundservice och försäljning.

– Rotationen ökar produktkunskapen och också de av-delningsansvariga är med. Eftersom man endast jobbar med de olika uppgifterna en kort tid i taget upprätthålls intresset hela tiden, säger Seppälä.

Rotationen är också till fördel för företaget eftersom det därigenom inte är så sårbart. När vem som helst kan jobba var som helst blir ingen avdelning helt lamslagen av en in-� uensavåg.

På Clas Ohlson används ofta arbetsgrupper för att främja och utveckla olika saker. Till exempel när nya butiker ska öppnas samlar man via intranätet ihop en arbetsgrupp som består av åtta personer som är i olika ålder och som kom-mer från olika ställen. Efter ett etableringsarbete på två och en halv månad återvänder arbetsgruppens medlemmar till sin egen organisation. Seppälä anser att ett sådant sätt att ar-beta medför omväxling och ger medarbetarna ny energi i sitt eget jobb.

Kim Lindfors, som är biträdande arbetsledare för buti-ken vid Mannerheimvägen, har arbetat hos Clas Ohlson i sex år och var i början av året med i en projektgrupp i Sverige med uppgift att öppna en ny butik i Motala. Gruppmed-lemmarna kom från olika butiker, vilket är en bra idéspruta för den nya butiken, men Lindfors påpekar att man alltid får med sig hem en och annan idé också för den egna butiken. I de nyaste butikerna � nns alltid något nytt som på så sätt sprider sig också till resten av organisationen.

Den egna personalen utbildar– Även utbildningen inom företaget sker främst genom att de egna medarbetarna delar med sig av den kunskap som de själva besitter. Till exempel i utbildningen för elsidan in-går ellärans grundläggande begrepp och de produkter som � nns i vårt sortiment. Dessutom behandlas de frågor som kunderna oftast ställer, säger Marttila.

Seppälä började arbeta i Tammerfors för fem år sedan. Ut-över inskolningen för nyrekryterade har han deltagit bland annat i två kurser om kundbemötande, verktygskurser, kur-ser om anställningsförhållanden och butiksinterna utbild-ningar där man bland annat går igenom produkterna i den nya adb-katalogen.

– Vi litar på vår personal och vet att de anställda besitter en mängd kompetens som vi vill föra vidare, säger Marttila som inledde sin karriär vid Clas Ohlson i butiken i Östra Centrum för fem år sedan. |

■ Ina Baggström presenterar produkter (nedan). Johanna Skogster ordnar på butikshyllorna (till höger).

rätt

el

ler

fel

...var när hur varför vem...

Påstående FöPL-arbetsinkomsten inverkar endast på min ålderspension.

Svar: fel FöPL-arbetsinkomsten är grunden för företa-

garens samlade sociala trygghet. FöPL-arbetsinkoms-ten har betydelse redan före pensioneringen; den in-verkar bl.a. på de dagpenningar som FPA betalar ut med stöd av sjukförsäkringslagen, t.ex. beloppet av sjuk-, moderskaps- och föräldrapenningar, rätten till arbetslöshetsdagpenning och beloppet av inkomst-relaterad dagpenning.

Det är således viktigt att företagaren hål-ler arbetsinkomsten på rätt nivå under hela sin företagarverksamhet. Också rätten till deltids-pension och rätten till arbetslöshetsskydd för-utsätter att arbetsinkomsten är tillräckligt hög.

PåståendeLönesumman i vårt företag varierar från månad till månad, eftersom vi avlönar anställda till olika projekt efter behov. Det är svårt att uppskatta den årliga lönesumman i förskott. Lyckligtvis kan man sköta ArPL-avgifterna också så att de baserar sig på de verkliga, redan betalda lönerna.

Svar: rätt ArPL-förskottsavgifterna kan beräknas antin-

gen utifrån en på förhand avtalad årslönesumma el-ler enligt en löneanmälan som arbetsgivaren gör var-je månad.

Arbetsgivare som använder systemet med månads-anmälan ska anmäla de löner som betalats till företa-

gets anställda i elektronisk form till Varma senast den 20:e dagen i den kalendermånad som följer efter lö-nebetalningsmånaden. Anmälan kan göras i Varmas mapptjänst eller via TYVI-tjänsten. Också de arbetsgi-vare som använder webbtjänsten palkka.fi kan tillämpa månadsanmälan. Försäkringsavgiften för arbetstagare som använder månadsanmälan beräknas utifrån de an-mälda lönerna, och betalas i webbanken eller med en faktura som Varma skickar.

Anmälnings- och betalningssättet avtalas alltid se-parat med Varma. Om du vill ändra ditt nuvarande betal-ningssätt, ska du underrätta oss om saken före utgång-en av november. Månadsanmälan kan inte tillämpas, om försäkringen omfattar anställningar som har börjat före 2005. Denna begränsning gäller fram till utgång-en av 2011 och beror på sättet att beräkna pensionerna.

PåståendeJag är mappkund hos Varma. Om jag behöver ett avgiftsintyg för ArPL- eller FöPL-försäkringen som bilaga till en offert måste jag kontakta Varmas kundtjänst.

Svar: fel Som kund hos Varmas mapptjänst kan du i

mappen själv skriva ut avgiftsintyg för ArPL- och FöPL-försäkringarna under ”Arbetspensionsavgifter och in-tyg” ¬ ”Intyg över avgiftssituationen”. Intyg som kun-den själv skrivit ut från mapptjänsten är officiella intyg och duger lika bra som bilaga till en offert som de intyg som beställts från Varmas kundtjänst.

Genom mappen kan du bl.a. skicka krypterade meddelanden till Varma och be om en förhandskalkyl över årsavräkningen. Via mapptjänsten kan du också kontrollera avgiftssituationen och justera förskottslö-nesumman. |

1 | 2009 VARMA 21

✓✔✌ ✌

22 VARMA 1 | 2009

samhällsfenomen

I en ekonomisk nedgång upplevs risken att börja med något lite mer ovan-ligt inte som så stor. När man även som anställd löper risk att bli arbetslös

blir tröskeln till att bli företagare lägre. Det här kan sänka ribban att grunda nya före-tag, säger Peter Kelly, direktör för Hel-sinki School of Creative Entrepreneurship (HSCE).

Socialt entreprenörskap har blivit allt vanligare ute i världen och har fått fotfäs-

te även i Finland. HSCE som fokuserar på kreativt entreprenörskap erbjuder kurser för högskolorna inom det nya Aalto-uni-versitetet. Kelly anser att det behövs snar-lika färdigheter för allt slags företagande, oavsett det gäller livsstils- eller teknologi-företag, tillväxtföretag eller socialt entreprenörskap.

Att bli företagare är förknip-pat med många rädslor. En-ligt Kelly – som är född i

text ANTTI J. LAGUS • illustrationer NAPA ILLUSTRATIONS / JUSSI KARJALAINEN

En social entreprenör eftersträvar ANDLIGT KAPITAL

Dagens ekonomiska läge kan vara gynnsamt för att grunda företag av lite annorlunda slag. Ute i världen har det blivit vanligt med så kallat socialt entreprenörskap vilket nu håller på att nå även Finland.

Stöd för socialt entreprenörskap

Feelovation Oy är ett drygt två år gam-mat helsingforsföretag som med hjälp av utbildning och konsultering bedri-

ver socialt entreprenörskap. Dess grunda-re Tomi Astikainen berättar att företaget till en början tänkte inrikta sig på strategi- och ledarskapsutbildning men hjärtat bör-jade klappa för att lösa samhälleliga pro-

blem med entreprenöriel-la medel.

– I ett av Feelo-vations projekt tar vi fram arbetsplatser för människor som har frigetts från fängel-set. Andelslaget Vapaat Yrittäjät Osuuskun-ta, som Feelovation var med om att starta, förmedlar arbeten hos samarbetsföretag inom fl ytt-, städ- och lagerbran vschen till personer med lagöverträdelser bakom sig och hjälper dem på detta sätt till en ny start, berättar Astikainen.

1 | 2009 VARMA 23

Kanada och har studerat i USA samt jobbat i Kanada, England och Finland – dryftar i synnerhet � nländarna mer problemen än möjligheterna.

Att sälja är centralt för alla företagareVid socialt entreprenörskap mäts fram-gången oftast med något annat än rörel-sevinsten. Måttet kan vara till exempel lindrad fattigdom eller minskade kol-dioxidutsläpp. Enligt Kelly är förmågan att sälja en färdighet som alla företagare behöver oberoende av vilka målen är. I synnerhet en ny företagare behöver en orubblig tro på sin idé för att få igång företaget.

– Att sälja handlar helt enkelt om att förstå ett problem, huruvida det � nns en lösning på det och varför man bör bry sig om lösningen. Enligt mig är det fråga om samma slags säljåtgärder om en social entreprenör närmar sig en kapi-talinvesterare som när ett teknologifö-retag i Kiseldalen gör det. Också lobb-ning för att ändra lagstiftningen är att sälja, säger Kelly.

Kelly anser att försäljning har oför-tjänt dåligt rykte. Man kommer att tän-

ka på handel med begagnade bilar och påträngande telefonförsäljning. Men alla är på ett eller annat sätt ibland säljare. Säljaren behöver självförtroende och förmåga att förklara till vad den ak-tuella varan eller tjänsten behövs.

Företagande ett allt mer beaktansvärt alternativ för ungaKelly ger exempel på en ung social en-treprenör i södra Kalifornien som säkert har behövt göra massor av säljarbete för att grunda sitt företag. Företaget gör om gamla fraktcontainrar till enkla hem åt människor som inte har råd att köpa sig ett riktigt hus.

I Finland skulle en container förstås inte vara något bra hem, men i Kalifor-

nien kan det fungera för många. Före-tagaren har allt sedan liten sett hurdant bostadsläget är och vill bidra till att lösa problemet.

Till socialt entreprenörskap hör just det att det ger andligt kapital, tillfreds-ställelse, snarare än pengar. Men visst ska företagsverksamheten vara lönsam.

– Den unga generationen har verklig företagaranda och vill få till stånd posi-tiva förändringar i världen. I och med att en karriär i ett stort företag inte längre innebär samma trygghet som förr, har företagandet blivit ett beaktansvärt al-ternativ, säger Kelly.

Inte endast amerikanska a� ärsinrik-tade lärosäten utan även europeiska har program för socialt entreprenörskap. I Finland kan socialt entreprenörskap en-ligt Kelly vara att arbeta för miljön, mot-verka klimatförändringen, lindra fattig-dom samt lösa kon� ikter och öka väl-ståndet, vilket är starkt förknippat med kon� iktlösning.

Kelly anser att det är bäst för ett litet land att fokusera på vissa delområden. Finländarnas tekniska kompetens vore på sin plats även i många av utvecklings-ländernas projekt.|

Kanada och har studerat i USA samt jobbat i Kanada, England och Finland – dryftar i synnerhet � nländarna mer problemen än möjligheterna.

Att sälja är centralt för alla företagareVid socialt entreprenörskap mäts fram-gången oftast med något annat än rörel-sevinsten. Måttet kan vara till exempel lindrad fattigdom eller minskade kol-dioxidutsläpp. Enligt Kelly är förmågan att sälja en färdighet som alla företagare behöver oberoende av vilka målen är. I synnerhet en ny företagare behöver en orubblig tro på sin idé för att få igång företaget.

– Att sälja handlar helt enkelt om att förstå ett problem, huruvida det � nns en lösning på det och varför man bör bry sig om lösningen. Enligt mig är det fråga om samma slags säljåtgärder om en social entreprenör närmar sig en kapi-talinvesterare som när ett teknologifö-retag i Kiseldalen gör det. Också lobb-ning för att ändra lagstiftningen är att sälja, säger Kelly.

Kelly anser att försäljning har oför-tjänt dåligt rykte. Man kommer att tän-

Arbete i stället för fängelsekarriärModellen för att stödja personer med kri-

minell bakgrund kommer från Texas i USA där man med denna typ av verk-samhet har uppnått mycket goda re-sultat. Bland de personer som deltog i

programmet sjönk återfallen i brott av-sevärt i och med att de fi ck sysselsätt-

ning och grundade egna företag. I Finland hamnar cirka 35 procent av

alla som friges från fängelset in igen. Med en stabil grund att stå på och en förank-ring i arbetslivet kan man sannolikt hindra återfallen för före detta fångar. Detta har

framför allt en stor personlig betydelse, men även de samhälleliga konsekvenser-na är betydande. Den årliga kostnaden för en fånge är cirka 60 000 euro vilken und-viks på detta sätt.

– Vi har tillsammans med ett antal andra aktörer grundat ett andelslag för frigivna fångar via vilket arbetet utförs. Vår avsikt är att minska det genomsnittli-ga antalet fångar i Finland med 500 per-soner före utgången av 2012. I det för-sta skedet söker vi arbete för 10 frigivna fångar för att vi ska kunna fi nslipa proces-sen, säger Astikainen.

Andelslaget är enligt Astikanen en mel-lanfas i sysselsättningen. Avsikten är att deltagarna samtidigt ska få beredskap att grunda egna företag.

Det försämrade ekonomiska läget be-kymrar inte Astikainen för han tror att det snarare uppmuntrar till socialt entrepre-nörskap. Han påminner om att läget i Fin-land dock är relativt gott. På andra håll i världen har man större problem vilket samtidigt ger möjligheter till socialt en-treprenörskap. Till exempel att arbeta för ren energi, vattenförsörjning och förhin-drandet av epidemier. |

”VID SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP MÄTS FRAMGÅNG OFTAST MED NÅGOT ANNAT ÄN VINSTEN.”

24 VARMA 1 | 2009

text KATARIINA SILLANDER • illustrationer ATTE LAKINNORO

Försämrat resultat I SVÅRT MARKNADSLÄGEDet synnerligen svåra marknadsläget för svagade Varmas placeringsintäkter år 2008. Inom kund -ans kaffningen och drifts-kostnadseffek ti viteten var året däremot det bästa i Varmas historia.

Ekonomins och arbets-marknadens utveckling

Den ekonomiska utvecklingen

inom den offentliga sektorn,

kommunerna och staten

pengar och försäkring

Finanskrisen gjorde året 2008 exceptionellt krä-vande för pensionspla-cerarna. Avkastningen på Varmas placeringar var vid årets slut –15,2 % och placeringarnas marknads-

värde var 24,6 miljarder euro.– Utvecklingen inom ekonomin och

omstruktureringarna på företagsfältet och i samhället återspeglade sig i Varmas verk-samhet. Finanskrisen drabbade även pen-sionsplacerarna, men pensionerna även-tyrades inte. De kraftiga � uktuationerna på placeringsmarknaden accentuerade riskhanteringens betydelse, konstatera-de verkställande direktör Matti Vuoria, när han presenterade bolagets bokslut i februari.

Portföljens sammansättning ändrades och aktierisken skyddadesPortföljens sammansättning ändrades be-tydligt år 2008, när aktievikten kraftigt sänktes och andelen ränteplaceringar ut-ökades. Vid årets början var andelen aktie-placeringar över 39 % av portföljen, vid årets slut var andelen nere i knappt 10 %.

Bolaget har också skyddat sig excep-tionellt kraftigt mot aktierisken. På hösten reducerades den utländska aktierisken via derivatmarknaden, men man avstod från att realisera inhemska aktier.

De fallande aktiekurserna och förtro-ende- och likviditetsbristen på � nans-marknaden inverkade på avkastningen så gott som inom alla tillgångskategorier. En-dast de direkta fastighetsplaceringarna och ränteplaceringarna gav goda intäkter. Av-kastningen på övriga tillgångskategorier var negativ.

Efterfrågan på ArPL-lån ökade kraftigt under den senare delen av året, när till-gången till övrig företags� nansiering för-svårades. År 2008 lyftes nya ArPL- och in-vesteringslån för cirka 1,6 miljarder euro.

Exceptionellt god driftskostnadseffektivitetFinanskrisen försvagade Varmas solvens, som ändå kvarstod på betryggande nivå. Verksamhetskapitalet var vid årets slut cir-ka 3,7 miljarder euro och 2,8 gånger högre

än solvensgränsen. I de-cember stärktes arbetspen-sionsbolagens solvens med hjälp av en undantagslag.

För kundåterbäringar re-serverades 37 miljoner euro, vilket är 0,2 % av de försäkra-des lönesumma. På återbärings-beloppet inverkar utöver bolagets solvens även driftskostnadse� ekti-viteten som för Varmas del var excep-tionellt god år 2008. Bolaget använde för driftskostnader 69 % av de omkostnads-delar som ingår i försäkringsavgiften.

Ålderspensionerna ökarVarma är Finlands största arbetspensions-försäkrare inom den privata sektorn. Vid årets slut var antalet försäkrade i Varma cir-ka 518 600 personer, vilket är 34 300 � er än året innan. Bolaget hade god framgång inom kundanska� ningen, och premie-inkomsten ökade med 9 % till 3 431 mil-joner euro.

Vid årets slut hade Varma 309 000 pen-sionstagare. Den åldrande befolkningen syns i ett ökat antal pensionsansökningar; Varma utfärdade 8 % � er pensionsbeslut än året innan. Ökningen är speciellt mar-kant inom ålderspensionerna som ökade med hela 28 %. |

Läs mer på www.varma.fi ¬ Nyheter

1 | 2009 VARMA 25

Akt

uella

ut

man

inga

r

Ekonomiskt ansvar Varma ansvarar för egen del för att pensionsmedlen är tillräckliga och pensionsfi nansieringen tryggad ge-nom att se till att solvensen hålls på god nivå, driftskostnaderna nere och placeringsverksamheten lönsam.

Riskhanteringen spelar en central rollVarma tryggar de pensioner som an-förtrotts bolaget genom lönsamma och säkra placeringar. Vi garanterar place-ringarnas säkerhet genom att sprida dem effektivt, iaktta solvensbestäm-melserna och kontrollera riskerna.

En aktiv ägare är en ansvarsfull ägareVarma deltar i bolagsstämmorna i de fi nländska företag i vilka bolaget är ägare och för en dialog med företags-ledningen mellan bolagsstämmorna. Som placerare har Varma ett långsik-tigt perspektiv.

Svenska GES Investment Services granskar Varmas aktie- och ränteport-

Varmas uppgift är att utöka de medel som infl yter i pen-sionsavgifter för utbetalningen av nuvarande och framtida pensioner. Ansvarsfullhet är således A och O i bolagets verksamhet.

följ två gånger om året. Syftet med denna analys är att säkerställa att Var-ma har aktuell information om hur bo-lagen i placeringsportföljen beaktar de olika perspektiven på samhällsansvar i sin verksamhet.

Ansvar för fi nländskt arbeteVarma är en betydande placerare i fi nländska företag och bidrar därige-nom till den långsiktiga utvecklingen av näringslivet i Finland. I det rådande ansträngda likviditetsläget har ArPL-återlåningen förbättrat de fi nländska företagens tillgång till fi nansiering.

Socialt ansvar Den försäkrade måste kunna lita på att pensionen har beräknats korrekt, att invalidpensions- och rehabiliterings-besluten har fattats på rättvisa grun-der och att de sökande behandlas lik-värdigt. Sammanlagt 75 % av alla som söker invalidpension eller rehabilite-ringsstöd och 86 % av alla som söker yrkesinriktad rehabilitering får ett po-sitivt beslut.

Varma analyserar och utvecklar sin egen beslutslinje genom att följa hur-dana beslut och avgöranden som fat-tas av besvärsorganen och de övriga arbetspensionsbolagen samt av läkare och genom separata utredningar.

Stöd för ett längre arbetslivRehabiliterings- och arbetshälsotjäns-terna hjälper arbetstagarna att orka arbeta längre och samtidigt utöka sitt pensionsskydd. Fördelen för arbets-givarna är att såväl pensionskost-naderna som personalomsättningen minskar.

Arbetspensionsavgifter tas ut av både arbetsgivarna och arbetstagar-na, och arbetspensionslagstiftning-en utvecklas på trepartsbasis. Varma erbjuder sin sakkunskap till arbets-marknadsparternas förfogande i ut-vecklingen av arbetspensionssyste-met. |

Ekonomins och arbets-marknadens utveckling

Lagstiftningens utveckling, tillsyn och konkurrens-

förhållanden

Den åldrande befolkningen och

den minskande

arbetskraften

Den ekonomiska utvecklingen

inom den offentliga sektorn,

kommunerna och staten

Placeringsverksamheten och dess utveckling

Varma agerar ansvarsfullt

26 VARMA 1 | 2009

text Soila ojanen • foto Jussi Partanen

För några år sedan grundades företaget Lehmuskolo Oy, som

koncenterar sig på barnskyddsarbe-te. Initiativtagare var yrkesfostraren

Jussi Leppänen. Hans gedigna erfarenhet inom branschen och

medarbetarnas rätta inställning till sitt arbete är viktiga ingredienser i

framgångsreceptet.

Mot ett

tryggt liv

Då verkställande direktören för Lehmuskolo Jussi Leppänen anländer till sin arbetsplats i Björneborg, har kunderna genast frågor på hjärtat.

– Finns det något mellanmål?Leppänen serverar smörgås till en flicka i högsta-

dieåldern.En ung man slinker in för att förhandla om anskaffning av data-

teknik.– Jussi, kan du köpa mig ett nytt batteri?Leppänen lyssnar till förslaget.– Ta reda på vad det kostar så ser vi sedan hur vi gör, uppmanar

Leppänen.Kring verkställande direktören är det liv och rörelse.Ungdomarna som pratar med Leppänen är inte hans kunder i

egentlig mening – ur affärssynpunkt är det kommunerna som är barn-hemmets betalande kunder. Lehmuskolo erbjuder sina tjänster till kommunerna, vars unga invånare av olika orsaker behöver hjälp och stöd i sin fostran.

Alla barn som bor i något av de hem som hör till Lehmuskolo har en personlig skötare. Skötaren är den närmaste stödpersonen, som hjälper barnet att få kontroll över sin vardag.

På väggen i matrummet finns en lista över veckans arbetspass. Bar-nen har egna rum, som de får inreda efter eget tycke. De ansvarar

1 | 2009 VARMA 27

■ För verkställande direktör Jussi Leppänen och föreståndaren Marika Haapajärvi är arbetet ett kall. >>

▲▲■ På Lehmuskolo har Heidi och Pia (t. h.) hittat en atmosfär av omsorg.

själva för att hålla sina rum i ordning: sängöverkastet slätas till innan man ger sig av till skolan. Allt är pryd-ligt och välstädat.

Samarbetet med den biologiska familjen är i mån av möjlighet fast och nära.

Lehmuskolo har tre barn- och ungdomshem i Sa-takunta och de inhyser barn i åldern 6–18 år. I enhe-ten för självständigt boende i Metsämaa i Björneborg bor tonåringar i åldern 16–17 år eller unga vuxna, som i form av eftervård får stöd och hjälp på väg mot ett självständigt liv.

Från vapenhot till äventyrsutbildningVerkställande direktör Leppänen är inte en a� ärsman i traditionell mening. Han har bokstavligen lärt sig sitt yrke på gatan, eftersom hans första kontakt med bran-schen var när han jobbade som gängarbetare bland ungdomar i Tammerfors. Som hemföreståndare i Veh-mainen � ck han också lära känna livets avigsidor. Un-der samma tid studerande han till socionom vid Tam-merfors universitet.

– Min viktigaste högskola var ändå de fem åren och 12 dagarna på ungdomshemmet. Där var man tvung-

en att väja för både vapen och knivar. En gång var det verkligt nära att jag strukit med. En av ungdomarna på hemmet räddade mig i sista stund.

En sådan värld känns rätt avlägsen när man nu sit-ter med Leppänen i matrummet i det prydliga och modernt inredda hemmet. Mannen lever sin dröm, till vilken hör att ge de unga en ordentlig vägkost för li-vet. Deras hemförhållanden har från första början inte varit någon dans på rosor.

Efter sitt arbete som hemföreståndare arbetade Leppänen � era år på olika barn- och ungdomshem, tills han inspirerad av utbildningen som äventyrsledare kom på idén att grunda egen � rma. Tanken började gro.

Nu börjar satsningen på marknadsföringJussi Leppänen berättar i jämn takt. En öppen livsin-ställning är ett måste i barnskyddsarbetet, där man mås-te kunna behärska olika sociala situationer.

A� ärsidén utformades slutligen till ett barnhem, vars verksamhet startade hösten 2001. Jukola i Påmark öppnade dörrarna i början av 2002. Kunderna består av kommuner över hela södra Finland. Barnen kommer från Satakunta och Åbo- och Tavastehustrakten.

28 VARMA 1 | 2009

■ Lehmuskolo fungerar på ungdomarnas villkor. Varje boende på hemmet får också förverkliga sig själv.

Datorerna ett stöd i skolarbetet och kontakternaI ett rum invid det rymliga matrummet i Toukola fi nns en dator för de unga. Datorn med platt skärm är en av de datorer som Varma donerat till barn-hemmet.

– Det är inte många av barnen hos oss som har en egen dator. I dagens läge börjar de väl redan höra till de ungas obligatoriska utrustning och med de sex datorer som vi fått görs mycket skolarbete, berättar Jussi Leppänen.

Han drömmer om att varje ung i fortsättning-en ska få en egen dator, som skulle vara till hjälp i

Lehmuskolo Oy:s verksamhet startade i gynn-samma tider, då kommunerna började köpa tjäns-ter av utomstående företag. Lehmuskolos verk-samhet har hela tiden utvidgats.

Den andra enheten, Toukola, öppnade i Björ-neborg i juni 2003 och den tredje, Kontiorinne, i Siikainen 2004. Metsämaa, ett hem för själv-ständigt boende för unga som redan kan ta eget ansvar, öppnades i fjol nära Toukola.

De fyra hemmen sysselsätter ett fyrtiotal an-ställda, varav 35 stadigvarande. Antalet barn är 27. – De första åren har gått mycket bra och vi har inte behövt o� ra någon tid på marknadsföring. Situa-tionen kan ändå förändras, resonerar Leppänen.

Hemsidorna och broschyrerna uppdateras nu kontinuerligt och marknadsföringen är i fortsätt-ningen en stor utmaning.

Rätt attityd bland medarbetarnaJussi Leppänen kan inte säga varför företagets verksamhet i det stora hela har löpt så smidigt.

– Vi har haft en jämn ström av kunder, även om vi inte ens är billigast. Man känner mig från tidigare och åren av samarbete har gjort det lät-tare att göra arbetet känt. Kunderna vet att vi all-tid har satsat på hög kvalitet.

Inom socialbranschen vilar hela verksamhe-ten på de anställda, poängterar Leppänen. Bar-nen och de unga får känna att man bryr sig om dem i deras nya hem. Alla tar hand om varandra. Uppriktighet hör till hemmens nyckelord och där föregår de vuxna som förebilder.

– Mina anställda måste ha rätt attityd, dvs. en vilja att lära sig nytt och utvecklas. Jag har också haft turen att lyckas ska� a mig medarbetare som är smartare än jag själv, säger Leppänen med ett skratt.

Lehmuskolos anställda deltar i många former av utbildning och projekt i syfte att få ännu bättre bakgrundsstöd för den krävande vardagen i fa-miljearbetet.

Toukolas föreståndare Marika Haapajärvi berättar att varje barn har någon form av fritids-intresse, t.ex. musik, motion eller skapande hant-verk. Man går tillsammans på teater eller ger sig ut på vandring i vildmarken. Några sysslar bl.a. med socialpedagogisk hästverksamhet.

– Det är inte en alldeles billig hobby, men det är en form av social rehabilitering som helar och ökar självförtroendet. De unga får bära ansva-ret för att göra hästen i ordning för ridningen. Responsen har varit god och vi har därför valt att satsa på den här verksamhetsformen, berät-tar Haapajärvi.

Varma relationer till barnenArbetet är ibland tungt, men de � na relationerna som man lyckas bygga upp med de unga efter alla svårigheter är givande.

– Arbetet är ett kall, det här är inte något som man gör enbart för lönens skull – och inte ens för verkställande direktören är det bara business. Alla gör det här med hjärtat, säger Jussi Leppänen.

Kontakten med barnen fortsätter ännu efter att de � yttat till eget.

– De relationer som vi här knutit till de unga bryts aldrig. |

skolarbetet men också göra det möjligt att hålla kontakt med kompisarna.

Satu, 19, som bor i sin etta för självständigt bo-ende, får en ny skärm till sin dator som donation.

– Jag har haft min brors skärm till låns. Nu kan jag lämna tillbaka den, berättar Satu.

Varma har lovat att också framöver donera da-torer som de unga på Lehmuskolos hem får an-vända. – Donationen är ett bevis på att vårt ar-bete uppskattas.

Leppänen fi ck kontakt med Varma i och med att Lehmuskolo har sina arbetspensionsförsäk-ringar i bolaget. – Man måste kunna sköta saker och ting utan onödiga krumelurer. På Varma har man alltid talat till mig på klarspråk när det gäller försäkringsärenden, säger Leppänen. |

§ lagstiftning

1 | 2009 VARMA 29

text TIMO SORMUNEN • foto KARI HAUTALA

I januari nådde arbetsmarknadsorga-nisationerna samför-stånd om behovet av

att förnya den sociala tryggheten, vilket också benats ut i

SATA-kommittén. Re-formerna förbättrar

också småföretagens ställning.

Reformen av den sociala tryggheten lättar på små-företagens börda

SATA-kommittén, som haft i uppgift att ar-beta fram en övergripande reform av den sociala tryggheten sedan sommaren 2007, nådde i slutet av januari en deletapp och

överlämnade de första riktlinjerna för reformbeho-ven till behandling av regeringen.

En del av ärendena på arbetsgruppens agenda

resulterade i arbetsmarknadsorganisationernas upp-görelse om bl.a. förändringarna i systemet med al-terneringsledighet och arbetslöshetsskyddet samt förslaget om att slopa företagens FPA-avgifter.

Direktören för juridiska ärenden vid Finlands Nä-ringsliv EK Lasse Laatunen hittar många reformför-slag som gynnar småföretagen. Reformerna går ut på att minska arbetskraftskostnaderna, göra arbets-löshets- och pensionsskyddet mer sporrande och trygga stabiliteten.

FPA-avgiften sjunker En lättnad innebär sänkningen av FPA-avgiften i april. Avgiften går i sin helhet till historien i början av 2010.

Som motvikt höjs ArPL-avgiften stegvis från bör-jan av 2011. Höjningen av arbetsgivarens avgiftsandel

med totalt 0,8 procent träder i kraft år 2014.– Eftersom folkpensionsavgiften i avgifts-

klass I är 0,8 procent, betalar alla företag i klass I och också småföretagen åren 2009–2013 klart lägre sociala avgifter jämfört med idag, konstaterar Laatunen.

■ Enligt direktör Lasse Laatunen vid Finlands Näringsliv EK gynnar de sporrande elementen som införts i arbetslöshets- och arbetspensionsskyddet både små och stora företag.

Han framhåller att slopandet av FPA-avgiften mins-kar arbetskraftskostnaderna. Det förbättrar i sin tur företagens konkurrenskraft.

– I dagens nätverksekonomi gynnar det här ock-så småföretag som fungerar som underleverantörer, säger Laatunen.

Han påminner att FPA-avgiften tidigare varit knu-ten till företagens avskrivningar, varför investeringar har kunnat lyfta företaget till en högre avgiftsklass.

– Det fanns ingen logik i systemet.

Stabiliteten gynnar allaDe sporrande element som införts i arbetslöshets- och arbetspensionsskyddet gynnar enligt Laatunen både små och stora företag.

Den nedre åldersgränsen för pensionsslussen vid arbetslöshet och deltidspension stiger till 60 år. Sys-temet med alterneringsledighet blir också beståen-de. Under alterneringsledigheten tillväxer pensionen i stället för med nuvarande 75 procent med 55 pro-cent av den lön som ligger till grund för alternerings-ersättningen.

– Det minskar de gemensamt fi nansierade arbets-pensionskostnaderna för alterneringsledigheten. Då lättar också trycket på en höjning av ArPL-avgiften för småföretagen, preciserar Laatunen.

Arbetsmarknadsorganisationernas socialpolitis-ka överenskommelse klandrades i de mest kritiska uttalandena för att rycka mattan under fötterna på hela SATA-kommittén. Laatunen är inte av samma åsikt och uppmanar kritikerna att se på resultatet ur ett längre perspektiv.

– Utan detta avtal skulle SATA-kommittén ha kun-nat bli mycket oenig och regeringens stimulanspa-ket mer anspråkslöst än avtalat. Samförståndet sta-biliserar både det politiska beslutsfattandet och ar-betsmarknaden. Det är något som slutligen såväl små som stora företag, löntagarna och hela sam-hället vinner på. |

expertkolumntexti Marja-Liisa Manka • foto Mika kanerva

För företagare är de egna kraf­terna den vikti­

gaste framgångs­faktorn. Då man

själv mår bra, kan man också

hjälpa andra.

’’Det är svårt att själv se vad som behö-ver åtgärdas. Någon borde komma hit och prata med pojkarna och frå-ga var skon klämmer.” Så här kon-staterade en verkställande direktör,

när vi kartlade småföretagarnas uppfattningar om ar-betshälsa och utvecklingsbehoven i södra Birkaland.

Rätt ofta upplevdes arbetshälsan som något för-knippat med de fysiska arbetsförhållandena, såsom er-gonomi och maskinernas funktioner. Visst fanns det behov av att utveckla gruppandan och ledningsklima-tet, men problemet var varifrån man skulle ta den tid och de pengar som behövs.

Några företag hade ordnat friskvårdsdagar för att öka sammanhållningen bland personalen, men också blivit bittert besvikna: ”Inte förbättrade det vår vi-anda att vi plockade äpplen med tänderna från ett ämbar!”

Känn dina gränserEn del av de intervjuade företagarna betonade att de egna krafterna är en viktig framgångsfaktor för före-taget. Jag vill påstå att det är den viktigaste faktorn. Också i flygplanen uppmanas man att först sätta syr-gasmasken på sig själv och först sedan hjälpa andra i nöd. Om man själv inte får luft är det omöjligt att ta hand om andra.

Brådska, tidspress, ekonomiska bekymmer, uppsäg-ningar – visst är de betungande. Konflikter hör emel-lertid till livet. All stress är inte negativ, eftersom ett liv helt utan stress är tråkigt: då saknas ansträngning – för-utsättningen för lycka.

Ur positiv synvinkel sporrar alltså stressen oss till bättre prestationer. Den blir emellertid negativ, om man inte emellanåt hinner hämta andan och samla nya krafter. Därför är det klokt att känna sina gränser, eftersom vi alla tål press på olika sätt.För stor psykisk press syns först som retlighet och i att man vaknar på småtimmarna, men också som fysiolo-giska symtom, t.ex. förhöjt blodtryck samt hjärt- och magbesvär. Hissen går för sakta, bilen framför kryper fram och maskinerna arbetar inte snabbt nog.

Småningom kan problemen ta sig uttryck i psykis-ka symtom: drömmarna börjar skingras, självkänslan krackelerar och cynismen tar överhanden. Det känns mer och mer som att jag inte duger till någonting!

Sopa inte problemen under mattanLångvarig psykisk ansträngning kan också leda till mer allvarliga sjukdomar.

Därför är det viktigt att var och en sköter om sig själv och ger sig tid till rekreation. Enligt stressfors-karna finns de tre alternativa sätt att klara sig ur pro-blemsituationer.För det första kan man leda tankarna i andra banor t.ex. genom att motionera eller göra någonting menings-fullt. Motion höjer humöret genom att öka effekten av signalsubstansen serotonin i hjärnan på samma sätt som antidepressiva medel. Motion rentav utvecklar minnet. Efter den fysiska prestationen kan problemet framträda i en helt annan dager.

För det andra kan man försöka påverka sin egen in-ställning. Kanske situationen inte är så dyster som jag

ingentingUnna dig tid att göra

30 VARMA 1 | 2009

1 | 2009 VARMA 31

tror, eftersom jag bara ser på saken ur gammal synvinkel? Vi � ltrerar världen genom våra egna erfarenheter – och rätt ofta är bilden snedvriden. Ibland kan strävan efter perfektionism eller också övermåttan snällhet vara ansträngande. Kunde jag tillåta mig själv fel eller lära mig att säga nej?

De två ovan nämnda metoderna kan användas tillfälligt. Det bästa alternativet är alltid att mo-digt ta sig an problemet och ska� a ny kunskap för att lösa det. Om man inte hittar metoder på egen hand, � nns det alltid hjälp att få, bara man vågar fråga.

Vi behöver tid att göra ingentingDå min mobiltelefon låste sig under en studieresa i Kuopio, sökte jag upp en telefona� är vid torget. Försäljaren tröstade mig med att problemet nog löser sig. Han tog loss batteriet, strök med han-den över telefonen, talade till den och satte den på laddning. Jag förklarade irriterat att jag redan lösgjort batteriet, men att det inte varit till någon hjälp. Han uppmanade mig bara att ta det lugnt, och småningom började också telefonen vakna till liv. Samtidigt � losoferade han:

– Du har alltför mycket sto� i minnet på din telefon. Det är lite på samma sätt med oss män-niskor. Man måste ibland ta bort batteriet, men också radera gammal information. Annars blir huvudet för fullt och fungerar inte längre som det ska.

Livet är alltså mycket mer än bara arbete. Va-rierande fritidsintressen, socialt umgänge och stu-dier håller livet i balans. Det lönar sig också att ge sig tid att göra ingenting och njuta av vad man åstadkommit. |

Marja-Liisa Manka är fi losofi e doktor och professor vid Tam-merfors universitet med arbets organisationernas funktion som special-område.

”KONFLIKTER HÖR TILL LIVET. ALL STRESS ÄR INTE NEGATIV.”

1 | 2009 VARMA 31

tror, eftersom jag bara ser på saken ur gammal synvinkel? Vi � ltrerar världen genom våra egna erfarenheter – och rätt ofta är bilden snedvriden. Ibland kan strävan efter perfektionism eller också övermåttan snällhet vara ansträngande. Kunde jag tillåta mig själv fel eller lära mig att säga nej?

De två ovan nämnda metoderna kan användas tillfälligt. Det bästa alternativet är alltid att mo-digt ta sig an problemet och ska� a ny kunskap för att lösa det. Om man inte hittar metoder på egen hand, � nns det alltid hjälp att få, bara man vågar fråga.

Vi behöver tid att göra ingentingDå min mobiltelefon låste sig under en studieresa i Kuopio, sökte jag upp en telefona� är vid torget. Försäljaren tröstade mig med att problemet nog löser sig. Han tog loss batteriet, strök med han-den över telefonen, talade till den och satte den på laddning. Jag förklarade irriterat att jag redan lösgjort batteriet, men att det inte varit till någon hjälp. Han uppmanade mig bara att ta det lugnt, och småningom började också telefonen vakna till liv. Samtidigt � losoferade han:

– Du har alltför mycket sto� i minnet på din telefon. Det är lite på samma sätt med oss män-niskor. Man måste ibland ta bort batteriet, men också radera gammal information. Annars blir huvudet för fullt och fungerar inte längre som det ska.

Livet är alltså mycket mer än bara arbete. Va-rierande fritidsintressen, socialt umgänge och stu-dier håller livet i balans. Det lönar sig också att ge sig tid att göra ingenting och njuta av vad man åstadkommit. |

Marja-Liisa Manka är fi losofi e doktor och professor vid Tam-merfors universitet med arbets organisationernas funktion som special-område.

”KONFLIKTER HÖR TILL LIVET. ALL STRESS ÄR INTE NEGATIV.”

32 VARMA 1 | 2009

info

ArPL-försäkring 010 192 083arpl@varma.fi•ArPL-lön •Ändringarilönesumman•Årsavräkningar•Försäkringsutredningarförföretagiomvandling•Självriskandelar,justeringsavgifterför 0102447640 invalid-ocharbetslöshetspensioner 0102444694

FöPL-försäkring 010 192 095fopl@varma.fi•Gränsdragning:företagareelleranställd?•FöPL-arbetsinkomst•FörsäkringsavgifterAPL-tilläggspensionsförsäkring 010192067

Mapptjänsten 010 192 083mappen@varma.fi

Arbetspensionsrehabilitering kl. 12.00–16.00 010192065 rehabilitering@varma.fi

Pensionsrådgivning och pensionsberäkningar 010192069radgivning@varma.fi

Beräkna din pension i kalkyltjänsten på adressen www.kalkylen.fi

Utbetalning av pensioner 010192061utbetalning@varma.fi

Pensionsansökningar och -avgöranden 010192062 pensionsansokan@varma.fi

ÖVRIG KONTAKTINFORMATION

Företagsfinansiering 0102445065foretagsfinansieringen@varma.fi

Inkasso och avtal om betalningstid 010192074

Beställning av publikationer och blanketter •Broschyrerochblanketterkandubeställa,läsaochskrivautpåadressenwww.varma.fi

Evita-arbetshälsotjänster 010 192 085evita@varma.fi

Uthyrning av lokaler www.varma.fi>Uthyrningstjänster

Försäkring av utlandsarbete 010 192 091international@varma.fi

Kommunikation 0102445033info@varma.fi

Telefon:0102440,fax:0102444752info@varma.fi,www.varma.fiPostadress:PB1,00098VARMABesöksadressochhemort:Sundholmsstranden11,00180HelsingforsFO-nummer0533297-9

Varma till din tjänst

aktuelltÖMsEsIdIGA ARBETsPENsIONsFÖRsäKRINGs-BOLAGET VARMA

aktuellt

Hurfrämjaarbetshälsan?

Arbetshälsankanintesärskiljas

från organisationens primä-rauppgiftochstrategitillett

område som leds separat, utan denbör integreras idetdagliga ledarska-pet.Varjeenskildpersoniorganisatio-nen kanockså själv bära ansvar ochbidratillbättrearbetshälsapåsinegenarbetsplats.

ResultatenframgåravVarmasnyapublikationMinnemenettyöhyvinvoin-ti?, som har sammanställts av Ville Saarikoski. Saarikoski har intervjuatexperterinomolikabranscherombl.a.sambandetmellanarbetshälsaochfö-retagetsproduktivitet.

Under årtiondens lopp har manhaftolikaförväntningarpåarbetshäl-

san,menidagharmankommitframtillenmerhelhetsbetonaduppfattningavmänniskansvälbefinnandeochar-betshälsa. Det allt bredare synsättetöppnarnyamöjligheterattutvecklaar-betslivet.Endelavdeexpertersomin-tervjuadesärrentavbereddaattistäl-letförarbetshälsatalaomföretagets

konkurrenskraft.–Arbetshälsanärettbegreppsom

måstelevameditiden,detmåstekun-nafastsällaspånyttitaktmedföränd-ringar inomekonominellerenligt fö-retagens,företagarnasochmedarbe-tarnasbehov.Förnärvarandekanmanseettökatbehovavredskapförhan-teringavändringssituationerochstödförpersonersomefteruppsägningarblir kvar i arbetet.Detblir ocksåalltviktigare med åldersmedvetet ledar-skap,sägerJyri Juusti,somansvararförVarmasarbetshälsotjänster.|

www.varma.fi ¬ Publikationer ¬ Arbetshälsa och rehabilitering

Samförståndnåddesipensionstvisten

I de förhandlingar som regeringenoch de centrala arbetsmarknad-sorganisationerna förde i mars

kommanframtillattintenuhöjadenlagstadgade pensionsåldern med tvåårfrån63till65årsåsomregeringentillenbörjan föreslog,utanatt i stäl-letförsökahittaolikametoderatthöjadenfaktiskapensioneringsåldernmedtreår.

Är 2008 var den genomsnittliga för-väntadepensioneringsåldernföröver50-årigapersoner62,4år.Fören25-årigpersonvarden59,4år.Nuärså-

ledesmåletatthöjadennagenomsnitt-ligapensioneringsåldermedminsttreårframtillår2025.

Riktlinjerna utarbetas före slutetav innevarandeåravenpensionsför-handlingsgrupp,somledsavPensions-skyddscentralens VD Jukka Ranta. Pensionsförhandlingsgruppen samar-betarmedrepresentanterförfinansmi-nisterietochsocial-ochhälsovårdsmi-nisteriet.Samtidigtkommermanävenattföljaupphurpensionsreformenår2005harbidragittillatthöjadenge-nomsnittligapensioneringsåldern.|

1 | 2009 VARMA 33

ArPL-försäkring 2009

Allt arbete inom den privata sektorn ska försäkras enligt

lagen om pension för arbetstagare, ArPL. Arbetsgivaren

är skyldig att ordna pensionsskydd för sina anställda inom en

månad från den första lönebetalningen. Även tillfälliga arbets-

givare och hushåll ska försäkra sina anställda enligt ArPL.

Försäkring enligt ArPL

När arbete utförs i anställningsförhållande l

När en arbetstagare börjar arbeta för en arbetsgivares

räkning under dennes ledning och övervakning mot

lön eller annat vederlag ska anställningsförhållandet

pensionsförsäkras.

Företagare ska sköta sitt arbetspensionsskydd genom

att själva teckna en FöPL-försäkring för egen räkning.

När den anställda är 18–67 år l

Försäkringsplikten börjar från ingången av den kalen-

dermånad som följer efter att den anställda har fyllt 18 år

och upphör vid utgången av den månad när den anställda

fyller 68 år.

När den lön som betalas för arbetet uppgår till l

minst 49,93 euro/månad

Lägre månadsinkomster behöver inte försäkras. Om

arbetsgivaren emellertid uppger inkomst som understiger

gränsbeloppet i ArPL-försäkringen, tjänar den anställda in

pension även på denna lön.

Om en pensionerad arbetstagare förvärvsarbetar, ska

arbetsinkomsten försäkras fram till slutet av den månad när

han eller hon fyller 68 år.

Arbetsgivarens eller arbetstagarens nationalitet saknar

betydelse. Arbete som utförs i Finland försäkras i allmänhet

i Finland, oberoende av arbetsgivarens eller arbetstagarens

nationalitet.

Även utsända arbetstagare, som sänds i arbete till utlan-

det från Finland ska oftast försäkras enligt ArPL. I dessa fall

baserar sig den anställdas pension och ArPL-avgift på en s.k.

försäkringslön som avtalats i förväg. Närmare information

om försäkring av utlandsarbete finns på Varmas webbsidor i

guiden Social trygghet vid utlandsarbete.

Om en person som sköter ett förtroendeuppdrag står i

anställningsförhållande till det företag som betalar arvodet,

försäkras arvodet för uppdraget såsom annan lön, dvs. det

läggs till den anställdas ArPL-inkomst.

Om den som valts till ett förtroendeuppdrag inte står i

anställningsförhållande till företaget, kan arbetsgivaren vid

behov försäkra det arvode som betalas för uppdraget separat.

ArPL-försäkringsavtal

Om du har stadigvarande arbetstagare eller om de löner som

du betalar ut överstiger 7 152 euro under sex månaders tid

måste du tecka ArPL-försäkring.

Försäkringsansökan gör du snabbast genom att fylla i

den elektroniska försäkringsansökan på Varmas webbsidor

(www.varma.fi). Du kan också göra försäkringsansökan på

Ifs eller Nordeas kontor.

Du kan sköta all arbetspensionsförsäkring hos VarmaVarma erbjuder täckande tjänster för att du behändigt ska

kunna sköta dina arbetspensionsärenden. Med Varmas

ArPL-försäkring kan du försäkra alla dina anställda – såväl

kortvarigt som långvarigt anställda.

En försäkring i ett annat bolag kan sägas upp att upphöra

den sista dagen i mars, juni, september eller december.

Anmälan om överföring ska göras senast tre månader

innan försäkringen upphör. För överföringen behövs en

överföringsansökan som ska sändas in till Varma. Du kan ta

en utskrift av blanketten för överföringsansökan på Varmas

webbplats under rubriken Blanketter. Du kan också göra

1/4

FöPL-försäkringen — en trygghet redan före pensioneringen

Hur omfattande skydd vill du ha för dina pensionsdagar,

vid sjukdom eller till exempel under föräldraledigheten?

Det lönar sig att dimensionerna arbetsinkomsten i FöPL-

försäkringen korrekt, eftersom den är grunden för din sociala

trygghet. FöPL-arbetsinkomsten kan inte kompenseras med

frivilliga försäkringar.

FöPL-försäkringen påverkar beloppet för sjukförsäkringsdagpenningen

Den sjukdagpenning som FPA betalar ut fastställs på basis av

FöPL-arbetsinkomsten. Även moderskapspenning, särskild

Arbetspensionsförsäkring för företagare FöPL år 2009

1/4

Bästa företagare

Tack för att du valt Varma som arbetspensionsbolag. Det är

viktigt för oss att du är nöjd med våra tjänster, så därför sat-

sar vi på att kontinuerligt utveckla tjänsteutbudet. Vi sköter

din pensionsförsäkring sakkunnigt, effektivt och ansvarsfullt.

I den här broschyren redogör vi för huvudpunkterna i

FöPL-försäkringen, de förmåner som försäkringen ger samt

de tjänster som Varma erbjuder i anknytning därtill. På vår

webbplats www.varma.fi finns en omfattande FöPL-guide,

som innehåller mer detaljerad information om företagarens

pensionsskydd, övriga arbetspensionsärenden och Varmas

tjänster.

FöPL-försäkringen är företagarens viktigaste försäkring

FöPL-försäkringen och den fastställda arbetsinkomsten är

viktiga för företagaren redan före pensioneringen. Till exem-

pel de dagpenningar som betalas ut vid sjukdom eller när

familjen får tillökning beräknas utgående från FöPL-arbetsin-

komsten. När du överväger beloppet för arbetsinkomsten, är

det bra att komma ihåg att den inverkar på t.ex.

ditt framtida pensionsbelopp ●

beloppet för FPA-dagpenningar enligt sjukförsäkrings- ●

lagen, såsom sjuk-, moderskaps- och föräldradagpenningar

rätten till arbetslöshetsdagpenning och beloppet för den ●

inkomstrelaterade dagpenningen

rätten till deltidspension. ●

Läs mer om arbetsinkomsten och dess betydelse längre fram

i broschyren och på vår webbplats www.varma.fi.

Viktiga siffror år 2009

Den nedre gränsen för arbetsinkomsten är ●

6 560,93 euro om året

Den övre gränsen för arbetsinkomsten är ●

149 000,00 euro om året

Avgiftsprocenten för personer under 53 år är 20,8 ●

Avgiftsprocenten för 53 år fyllda är 21,9 ●

Lönekoefficienten höjer arbetsinkomsterna med ●

cirka 6,04 %

Möjlighet till deltidspension om arbetsinkomsten ●

uppgår till minst 13 121,87 euro om året

Möjlighet till arbetslöshetsskydd om ●

arbetsinkomsten uppgår till minst 8 520,00 euro om året

Beräkningsränta 3,0 % ●

aktuelltaktuellt

Pdf-versionerna fi nns på adressen www.varma.fi – Publikationer – FörsäkringTrycksakerna kan du beställa på adressen www.varma.fi ¬ Publikationer ¬ Beställning. De engelska pdf-broschyrerna fi nns på adressen www.varma.fi (in English) ¬ Publications

Nya försäkringsbroschyrerArbetspensionsförsäkring för företagare FöPL år 2009Fyrsidigt faktablad om FöPL-försäk-ringen och de förmåner som försäk-ringen erbjuder. Faktabladet har sänts till företagarkunderna som bilaga till det årliga brevet som sändes ut vid årsskiftet. Finns såväl som trycksak som i pdf-format.

FöPL-försäkring 2009Omfattande guide på 20 sidor om FöPL-försäkringen och de förmåner som försäkringen erbjuder. Guiden fi nns i pdf-format på webben.

ArPL-försäkring 2009Fyrsidigt faktablad med information om

hur arbetsgivarna ska sköta arbetspen-sionsförsäkringen för sina anställda.Finns såväl som trycksak som i pdf-format.

TyEL and YEL insurances in 200922-sidig guide om ArPL- och FöPL-försäkring på engelska. Finns i pdf-format på webben.

Social trygghet vid utlands-arbete 2009Guiden på 25 sidor innehåller infor-mation om hur den fi nländska lagstad-gade sociala tryggheten gäller vid ut-landsarbete. Guiden fi nns i pdf-format

på webben.

Varmas styrelse 1.1.2009Ordförande: Sakari Tamminen, >verkställande direktör, Rauta-ruukki Abp Vice ordförande: Ole Johansson, >koncernchef, Wärtsilä Oyj AbpVice ordförande: Mikko Mäenpää, >ordförande, Tjänstemanna-centralorganisationen STTK rfJouko Ahonen, ordförande, Fin- >ska PappersarbetareförbundetJohanna Ikäheimo, styrelseord- >förande, Lappset Group Oy Erkki Kangasniemi, ordförande, >Undervisningssektorns Fack-organisation OAJBirgitta Kantola, vicehärads- >hövdingLasse Laatunen, direktör >

i lagstiftningsfrågor, Finlands Näringsliv EKMarkku Pohjola, ekonom >Karsten Slotte, koncernchef, >Oy Karl Fazer AbKari Stadigh, vice koncernchef, >Sampo AbpKai Telanne, verkställande >direktör, Alma Media Abp

SuppleanterAnne Brunila, verkställande >direktör, Skogsindustrin rfMikko Ketonen, styrelse- >ordförande, TS-Yhtymä OySinikka Näätsaari, programchef, >Finlands Fackförbunds Central-organisation FFC rf

Finlands Fackförbunds Central organisation FFC rf

Ellen Helo, >Suomen Lähikauppa Oy

Teuvo Kalso, Ovako Bar Oy Ab >Keijo Kekäläinen, >Savon Sanomat OyJukka Mahlamäki, Meira Ab >Hannu Paronen, Versowood Oy >Eero Pennanen, Abloy Oy >Antero Raanoja, Stora Enso Oyj >Veijo Ruonala, Koiviston Auto Oy >Jouni Suomalainen, Sokotel Oy >Simo Virolainen, >Honkarakenne Oyj Timo Virtanen, Metsä Tissue Oyj >Kari Ylikauppila, Fortum Abp >

Tjänstemannacentral-organisationen STTK rf

Minna Anttonen, Digia Finland Oy >

Arja Fors, Wärtsilä Finland Oy >Liisa Halme, If Skadeförsäkrings- >bolag AbTimo Jaakkola, NCC Rakennus Oy >

Kimmo Koskivaara, TS-yhtymä Oy >Irma Kronlöf, Mehiläinen Oy >Jukka Nyberg, UPM-Kymmene Oyj >Kaija Roukala-Hyvärinen, >Nordea Bank Finland Abp Osmo Salo, STX Finland Cruise Oy >Ismo Toivonen, Ovako Bar Oy Ab >

AKAVA rfJukka Henriksson, Sunila Oy >Jani Huhtamella, Elektrobit >Wireless Communications Oy Sirpa Jukarainen, Suomen >Lähikauppa Oy Marko Klapuri, Etteplan Oyj >Ari Liesola, STX Finland Cruise Oy >Matti Ollila, Elisa Abp >

Konsultativa nämnden för de försäkrade från 1.1.2009

Utnämningar på VarmaDiplomingenjör Marja Mäki-Lohi-luoma har utnämnts till fastighets-placeringschef vid avdelningen för fastigheter och företagsfi nansiering. Mäki-Lohiluoma har tidigare varit

fastighetsanalytiker vid Varmas pla-ceringsfunktion.

Politices magister Leena Rantasa-lo har utnämnts till moderskapsvika-rie för kommunikationschefen. Ran-tasalo har tidigare varit kommuni-kationschef vid läkemedelsföretaget MSD Finland Oy. |

Vi gratulerar vinnaren!I senaste nummer av kundtidningen Varma lotta-de vi ut ett Dynamo-radio bland alla som sänt in res-ponsblanketten. Priset gick denna gång till Finlands Svenska Adventkyrka.

var

ma

b

etala

r

po

rto

t

34 VARMA 1 | 2009

2009respons!

Den intressantaste artikeln i tidningen var:

Övriga kommentarer:

o Jag beställer tidningen Varma. o Jag beställer den finska tidningen Varma.o Jag vill avbeställa tidningen Varma.o Adressändringen gäller endast tidningen Varma.o Adressändringen gäller all post.o Jag deltar endast i utlottningen.

Nya adressuppgifterFöretagets namnNamnUtdelningsadresspostnummer och -kontor

Gamla adressuppgifter (vid adressändring)Kundnummer (se bakre omslaget)Företagets namnNamnUtdelningsadresspostnummer och -kontor

varma

Kom

munikation

Kod 5

010

413

00

00

3 Svar

SFÖr

SÄN

DelSe

Tyck till om vår tidning eller gör en adressändring

Du kan också delta i tävlingen på webben:www.varma.fi/Kundtidningen Varma

Socialförsäkringsavgifteroch gränsbelopp> Arbetspensionsavgifterarpl-inkomstgräns 49,93 €/mån.Tillfälliga arbetsgivare, endast tillfälliga anställda och en lönesumma som understiger 7 152 €/6 mån. 22,4 %Avtalsarbetsgivare, fortlöpande anställda elleren lönesumma på minst 7 152 €/6 mån. arpl-grundavgift utan kundåterbäringar och omkostnadsrabatt, den tillfälliga rabatten på invalidpensions avgiften beaktad.– om lönesumman för år 2007 understiger 1 650 000 € 21,4 %– 1 650 000–26 400 000 €, avgiften stiger gradvis 21,4–22,4 %– lönesumman för år 2007 överstiger 26 400 000 € 22,4 %arbetstagarens andel av arpl-avgiften 4,3 % för 53 år fyllda 5,4 %Föpl-avgift 20,8 % för 53 år fyllda 21,9 %– avgift för nyetablerade företagare 15,6 % för 53 år fyllda 16,425 %lFöpl-avgift vid arbetsinkomst under 22 984,43 € 10,192 % för 53 år fyllda 10,731 %vid arbetsinkomst på 22 984,43–36 118,45 €, stiger avgiften stegvis. För del som överskrider 36 118,45 € 20,8 % för 53 år fyllda 21,9 %

> Gränser för FöPL-arbetsinkomstenNedre gräns för Föpl-arbetsinkomsten 6 560,93 €/årÖvre gräns för Föpl-arbetsinkomsten 149 000 €/årFöretagare har rätt till Föpl-deltidspensionom arbetsinkomsten är minst 13 121,87 €/årFöretagare har rätt till arbetslöshetsskyddom arbetsinkomsten är minst 8 520 €/år

> SocialskyddsavgiftI avgiften ingår folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift Grupp I 2,801 %Grupp II 5,001 %Grupp III 5,901 %

> Sjukförsäkringspremie för försäkradelöntagare 1,98 %Föpl-företagare 2,07 %pensionstagare 1,45 %

> Arbetslöshetsförsäkringspremiepå lönesumma upp till högst 1 788 000 € 0,65 %på den del av lönesumman som överstiger 1 788 000 € 2,7 %arbetstagarens premie 0,20 %arbetsgivarpremie som betalas förarpl-försäkrad delägare 0,65 %egen premie för arpl-försäkrad delägare 0,07 %

> Premie för grupplivförsäkring för arbetstagareI genomsnitt 0,074 %

> Arbetsolycksfallsförsäkringspremieenligt olycksfallsrisken i arbetet och försäkringsbolagets tariff (uppskattat variationsintervall) 0,3 – 8 %

> Arbetspensionsindexlönekoefficient 1,192arbetspensionsindex 2286Index för övergångsperioden 2494

> Räntor beräkningsränta 3,0 %Dröjsmålsränta på försäkringsavgifter 9,5 %

> Inkomstgräns vid arbetslöshetspension 624,14 € / mån.

Fyll i uppgifterna nedan, klipp loss och posta lappen.Samtidigt deltar du i utlottningen av en stilig penna med inbyggd minnessticka.

Dragningen är den 29 maj 2009 och vinnarens namn publiceras i nästa num-mer av tidningen.

1 | 2009 VARMA 351 | 2009 VARMA 35

sett

och

hör

t ...

text

STI

INA

HO

NK

AM

AA

• fo

to A

RTO

WIIK

AR

I

Ett med naturen

Femtioåriga företagaren Leena Luoto är äga-re av företaget Flowerpecker. Företagets verk-samhet omfattar utbildning och planeringspro-jekt i anknytning till logistik, inköp och anskaff-ning samt utredningar och artiklar om trädgård och natur till branschens olika tidskrifter.

Leena och hennes man Heikki Luoto intres-serar sig för fågelskådning på sin fritid. Fåglar och fågelskådning har intresserat dem ända se-dan barnsben genom hobbyer och arbeten.

– Det bästa med att iaktta fåglar är det att man kan röra sig i naturen och observera deras beteende, berättar Leena.

Att träffa vänner och utbyta naturupplevel-ser är också givande. Familjen Luoto gör även

naturresor utomlands – och kikaren är alltid med. Med den kan de bekanta sig med det loka-la fågelbeståndet.

– Att observera fåglar är ett bra sätt att kom-ma på samma våglängd med naturen, säger Leena.

– De fåglar som matas om vintrarna är myck-et trogna gäster, och om vårarna hämtar fåglar-na med sig sommaren.

Leena tycker att sommaren börjar då träd-gårdssångaren börjar sjunga. Heikkis favorit är den pigga svartmesen.

Företagets namn Flowerpecker är förresten det engelska namnet för en fågelgrupp som le-ver i tropikerna. |

.0493

1646

/04.

09

Läs om ArPL-försäkringar och bekanta dig med vår

kortjobbstjänst på adressen www.varma.fi

Alla som gör ett gott arbete kan försäkras på ett och samma ställe. Stället heter Varma.

maalari_Varma-lehti_swe_225x270.indd 1 10.3.2009 16:17:46