SPECIALISERAD PÅ ARBETSPENSIONSFRÅGOR 2 | 2009

Sömnen ger nya KRAFTER> sid 06

> sid 18

Värna omde ungas arbets-förmåga! > sid 22

Företagarnas gemenskap BLOMSTRAR PÅ NÄTET > sid 10

Positivare prognoser

för bilindustrin

2 VARMA 2 | 2009

| Hannu Tarvonenchefredaktör

MARKNADS-FÖRINGSKRAFTEN HOS DE SOCIALA MEDIERNA ÄR ENORM.”

”> ”Den som är känd som person, har också alltid klarat sig som före-tagare. Denna gamla lagbundenhet gäller också i dagens informations-samhälle.” Det konstaterar verksamhetsledaren Eppie Eloranta på TIE-KE Utvecklingscentralen för Informationssamhälle rf i detta nummer av tidningen Varma och uppmanar företagarna att logga in på Face-

book och öppna egna bloggar. Det tycker jag är träf-fande och bra sagt.

Varma har samarbetat med Finlands Nationalope-ra i nästan ett kvartssekel. Många av oss har säkert den uppfattningen att Nationaloperan och dess publik representerar en målgrupp som bäst kan nås med tra-ditionell marknadsföring. Hösten 2008 valde Natio-naloperan att närma sig sina potentiella storkunder i åldersgruppen under 30 år enbart via sociala medier och sålde några hundra biljetter till denna målgrupp

på ett par timmar. Nationaloperan lyckades nå sin nya målgrupp ge-nom att bara använda de sociala medier som ungdomarna använder. Kvällen var ett överväldigande bevis på marknadsföringskraften hos de sociala medierna bland den så kallade internetgenerationen. En lä-rorik erfarenhet för oss alla.

I detta nummer berättar vi också om Varmas nya webbsidor som öppnades i mitten av oktober och om de nya verktyg som Varma er-

bjuder företagare. Vår ambition har varit att göra våra webbtjäns-ter mer omfattande och interaktiva.

Vi utvecklar också nya former av kunddialog med våra före-tagarkunder, där vi kan diskutera ärenden som hänför sig till fö-retagande, berätta om ändringar och reformer inom arbetspen-

sionsbranschen samt informera om de kundförmåner som Var-ma tillhandahåller. Samtidigt får vi med en för branschen exceptionell responshastighet kännedom om våra företagarkunders synpunkter och önskemål om hur vi borde förbättra våra tjänster.

Vi kommer därför att kontakta er, bästa företagarkunder, med en särskild kampanj under hösten för att samla in era e-postadresser till våra register. Vi gör det i syfte att öka fl exibiliteten och förbättra vårt tjänsteutbud till er i framtiden. Jag hoppas att ni förhåller er positiva

till vår förfrågan om era e-postadresser.

Med önskan om fortsatt vackra höstdagar!

Varmas kundtidning för företa-gare, företag och intressenter.Fokuserar på företagande och arbetsliv.

UTGIVAREÖmsesidiga arbetspensions-försäkringsbolaget VarmaPB 1, 00098 VARMABesöksadress: Sundholmsstranden 11,00180 HelsingforsTfn 010 2440, fax 010 244 5037fornamn.efternamn@varma.fi CHEFREDAKTÖR Hannu Tarvonen, tfn 010 244 4885

TRYCK PunaMusta Oy, TammerforsPAPPER Omslag: Novapress Silk 100 gInsidor: Galerie Art Silk 130 gADRESSÄNDRINGAR info@varma.fi ISSN 1459-935XTidningens innehåll får inte reproduceras utan redaktionens skriftliga tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som inte har beställts. Tidningen kan även läsas på Varmas webbplats www.varma.fi

ÖVERSÄTTNING OCHSVENSK BEARBETNINGGun Leppiniemi-MuurinenTina Pettersson-MäkiScandix översättningar AbREDAKTION OCH GRAFISK FORMYhtyneet Kuvalehdet Oy, Kynämies, Repslagaregatan 2 a D,00180 Helsingfors,tfn (09) 1566 8570, www.kynamies.fi REPRO Aste Helsinki Oy, Helsingfors

innehåll

24

2 | 2009

2 | 2009 VARMA 3

18

se ä

ven 04 > NYHETSFÖNSTRET

Aktuella nyheter från Varma.

09 > STATISTIK Islänningarna har den högsta pensionerings- åldern bland nordborna.16 > KUNDSERVICE Funderar du på att starta eget? Varma öppnade nya webbsidor.

30

06

Expert inom billogistikAssistor har fått känna av den minskade efter-frågan på bilar, men tron på att gott arbete bär frukt har kvarstått även genom svåra tider.

10Företagare möts på nätetFöretagarna hittar allt oftare varandra via de nya sociala medierna, såsom Facebook och bloggar.

21 > RÄTT ELLER FEL?22 > FENOMEN Antalet ungdomar som går i invalidpension har ökat.29 > LAGSTIFTNING Den partiella sjukdagpenningen har utnyttjats överraskande litet.

32 > AKTUELLT35 > SETT OCH HÖRT

06> ARBETSHÄLSASömnsvårigheter bottnar oftast i hur man disponerar sin arbetstid, vilket tycks vara ett problem i synnerhet bland nyetablerade företagare.

24> PENGAR OCH FÖRSÄKRINGVarma har gett ny fart åt byggandet som mattat av i och med recessionen.

26> FÖRETAGHelsingforsföretaget Sähkö-Jussi Oy stoltserar inte med pråliga lokaler, men företaget har haft arbete också under lågkonjunkturen.

30> EXPERTEN Företagare behöver ordentliga skyddsnätverk, säger Pia Backman.

Fakta om ekonomi, företagande och utbildning.

Försäkringsskyddet viktigt vid arbete utomlandsDå ett företag skickar anställda i arbete utomlands

är det klokt att i god tid ta reda på den sociala trygg-heten och behovet av försäkringar i samband med

utlandsplaceringen. På detta sätt kan arbetsgivaren och arbetstagaren undvika tråkiga överraskningar.

■ Kontaktchef Riitta Jokelainen på Mandatum Life rekommenderar att man på förhand skriftligen kommer överens om försäkringsskyddet.

4 VARMA 2 | 2009

Kontaktchef Riitta Jokelainen på Mandatum Life ger rådet att tänka på fyra viktiga frå-gor: pensionsskyddet, invaliditetsskyddet, skyddet under sjukdomstiden och bered-

skapen i händelse av dödsfall.Stora företag med internationell verksamhet är i all-

mänhet väl insatta i behovet av försäkringar för sin ut-landsplacerade personal.

– Däremot är de här frågorna nya för småföretag, som kanske första gången skickar anställda i arbete utomlands, och försäkringarna får ofta vänta till sis-ta minuten.

Enligt Riitta Jokelainen gynnar det alla parter att vara förutseende.

– Vi står gärna till tjänst med information på Man-datum Life och en del företag anlitar också externa konsulter.

Skriftliga avtalEnligt Jokelainen är det av avgörande betydelse vil-ket lands försäkringsförfarande som tillämpas på den utlandsplacerade arbetstagaren – stationeringslandets eller Finlands.

Varma ordnade den 2 september

i Helsingfors ett seminarium med temat vägkost för en lyckad utlandsplacering. Sakkunniga från If, Mandatum Life och Varma behandlade ämnet ur olika synvinklar och berättade om de utmaningar som en internationell organisation ställer på chefsarbetet.

Trenden har allt mer gått mot lokalisering, vilket inne-bär att arbetstagaren omfattas av försäkringspraxis i sitt tillfälliga bosättningsland.

– Då måste man noga se över vad man slutligen kommer att få exempelvis i pension eller om man alls får något, eftersom bland annat arbetspensionen inte hör till det lagstadgade skyddet i närmelsevis alla län-der, säger Jokelainen.

Då stationeringslandet har ingått avtal om social trygghet med Finland är försäkringsfrågorna relativt enkla att lösa.

– Ju mer exotiskt landet är, desto större är behovet av tilläggsförsäkringar, sammanfattar Jokelainen.

Om eventuella luckor i försäkringsskyddet inte har

täppts till på förhand med tilläggsförsäkringar, kan

ArP

L-da

garn

a

2 | 2009 VARMA 5

man stöta på många problem, om arbetstagaren exempelvis insjuknar, avlider eller blir bestående

arbetsoförmögen. Medföljande familjemedlemmar måste också ha ett tillräckligt försäkringsskydd.

Jokelainen rekommenderar att arbetsgivaren och arbetstagaren på förhand skriftligen kommer överens om försäkringsskyddet vid utlandsplace-ringen. Då kan man undvika eventuella tvister och meningsskiljaktigheter i efterhand.

– Det lönar sig att teckna försäkring i ett bo-lag med internationella kontakter och erfarenhet av försäkring av arbete utomlands, säger Jokelai-nen. |

Årets svenska ArPL-dagar i Jakobstad och HelsingforsKursdagarna ger dig tips om hur du kan sköta arbetspen-sionsförsäkringsärenden smidigare. Du får också närmare information om kommande lagändringar. De svenska dagarna ordnas i Jakobstad och Helsingfors:4.11 Jakobstad: Jugend Home Hotel, Skolgatan 11 Anmäl dig genast!3.12 Helsingfors: Arbetspensionsbolaget Varma, Sundholmsstranden 11

Du kan också delta i de fi nskspråkiga ArPL-dagarna: 3.11 Jyväskylä: Jyväskylän Paviljonki10.11 Tammerfors: Holiday Club Tampereen kylpylä11.11 Tammerfors: Holiday Club Tampereen kylpylä18.11 Åbo: Åbo Mäss- och Kongresscenter19.11 Åbo: Åbo Mäss- och Kongresscenter24.11 Helsingfors: Arbetspensionsbolaget Varma25.11 Helsingfors: Arbetspensionsbolaget Varma26.11 Helsingfors: Arbetspensionsbolaget Varma8.12 Helsingfors: Arbetspensionsbolaget Varma

Mer information och anmälan på adressen www.varma.fi .

Förhandsinfo om arbetshälsotjänsternas coachningstillfällen 2010Varma erbjuder kundföretagen coachning i arbetshälsofrågor enligt tabellen nedan. Reservera tid i din kalender redan nu.

Coachningstillfällena är avgiftsfria för kundföretagen och de riktar sig till dig som representerar företagsledningen, per-

sonalledningen, företagshälsovården eller på annat sätt ansva-rar för arbetshälsofrågor i ert företag.

Närmare program och anmälan på adressen www.varma.fi . Coachningstillfällena är fi nskspråkiga.

Februari11.2 Åbo: Startti työhyvinvointiin – ideoi, suunnittele, toteuta Mars4.3 Helsingfors: Esimies ratsastaa jälleen23.3 Helsingfors: Työkyvyn tukemisen malli – onnistuuko pienyrityksessä?April15.4 Tammerfors: Startti työhyvinvointiin – ideoi, suunnittele, toteuta22.4 Helsingfors: Tukea työkyvylle – yritys työterveyspalvelujen ostajana

6 VARMA 2 | 20096 VARMA 2 | 2009

2 | 2009 VARMA 7

Sömn är bästa medicin” är något man ofta hör sägas.

Samma enkla botemedel gäl-ler också de privatföretagare som lider av arbetsstress eller rentav arbetsnarkomani. Många före-

tagare jobbar från tidig morgon till sen kväll och bläddrar till råga på allt ännu hemma i ar-betspapper och läser e-postmeddelanden. I det snabbt försämrade konjunkturläget tynger san-nolikt också oron för företagets framtid och fa-miljens utkomst.

En nästan oavbruten arbetstakt och ständigt för kort nattsömn kan emellertid hämna sig överraskande snabbt.

Motståndskraften försvagas och en vanlig li-ten förkylning lättar kanske inte på några dagar, nerverna är hela tiden på helspänn, koncentra-tionen försämras och humöret växlar, minnet kan svika och den oregelbundna livsrytmen för också lätt med sig extra kilon. Krämpor som ti-

digare känts obetydliga och harmlösa växer sig större för varje dag.

I det här skedet är den onda cirkeln för många företagare ett faktum: då arbetet inte längre � yter som tidigare, ökar stressen och därigenom för-värras också sömnproblemen. Nästa steg kan vara en depression som kräver professionell hjälp.

– Det lönar sig helt enkelt inte att pruta på en tillräcklig vila och sömn. Därför har man be-stämmelser om arbets- och vilotid på arbetsplat-serna. Dem borde också företagarna hålla fast vid, sammanfattar företagspsykologen Minna Keski-talo på Mehiläinen.

Novisernas problemEnligt Keskitalo bottnar sömnsvårigheterna of-tast i hur man disponerar sin arbetstid, vilket tycks vara ett problem i synnerhet bland nyetab-lerade företagare. Mer erfarna företagare är bättre på att avväga sin arbetsdag, troligtvis på grund av tidigare erfarenhet.

text TIMO SORMUNEN • foto PEKKA HOLMSTRÖM

En tupplur laddar batterierna

Ingen motor snurrar på i det oändliga utan underhåll och pauser. Det bör också en företagare komma ihåg, då dagarna blir allt längre och arbetet börjar inkräkta på nattsömnen.

För en god sömn

Håll fast vid bestämda >kvällsrutiner och -rytmer. Varva ner på kvällen i god tid före läggdags.Töm tankarna på dagens >bestyr med hjälp av andra fritidsintressen, t.ex. motion tidigare på kvällen.Ta dig an problemen redan på >dagen. När du lagt dig, tänk endast rogivande tankar som gör det lättare att somna.Avsluta dagen i tid. Bläddra >

inte i arbetspapper eller läs e-postmeddelanden om kvällarna.Kom ihåg att ta tillräckligt med >pauser också under arbetsdagen. Ta vid behov en liten tupplur på eftermiddagen.Underskatta inte sömnproblem. >Om sömnlösheten fortsätter länge, sök hjälp hos företagshälsovården.

>>

abc

”

8 VARMA 2 | 2009 2 | 2009

Pilotprojektet tog tjuren vid hornen

Arbetspensionsbolaget Varma har också gått på djupet med företagarnas arbets-hälsa och sömnproblem. I våras genom-

förde Varma tillsammans med hälsovårdsföre-taget Mehiläinen ett pilotprojekt för företagare. Projektet utgjorde en del av P4Well-projektet, som samordnas av VTT, och i pilotprojektet del-tog 22 företagare från huvudstadsregionen.

I samband med projektet uppskattades före-tagarnas arbetsbörda och återhämtning bland annat genom mätningar av hjärtfrekvensen, som samtidigt gav information om sömnkvali-teten och sömnbehovet. Utgående från mätre-sultaten deltog företagarna i handledningssam-tal med arbetspsykologerna vid Mehiläinen. På de möten som hölls under våren utbytte före-tagarna också erfarenheter av hur konjunktur-nedgången påverkat deras vardag.

Företagarna fi ck också tillgång till en häl-soportal som utarbetats av universiteten i Jyväskylä och Tammerfors samt redskap för

att sammanställa och följa upp personli-ga hälsoprogram. Redskapen leverera-des av de teknologiföretag som deltog i projektet.

– För många var det kanske upp-muntrande att märka att en god natt-sömn kan balansera upp en tung dag

och att det också går att hitta tid för lite motion under arbetsdagen. Å andra

sidan kom det fram att det inte lönar sig att skriva offerter sent på kvällen, eftersom det in-verkar på nattsömnen. Likaså försämrade ett par glas rödvin sömnkvaliteten, berättar chefen för Varmas arbetshälsotjänster Jyri Juusti.

Alla lät sig inte inspireras av de tekniska red-skapen, men för en del blev de trogna följesla-gare som motiverar att röra på sig.

– Man ville gärna mata stegmätaren, det var roligt att pröva på avslappningsprogrammen och mobiltelefontillämpningarna gav en kick att tänka på sitt eget välbefi nnande, förklarar Juusti. |

– Av någon anledning har före-tagandets image förknippats med ett hårt arbetstempo och korta semestrar, men i praktiken be-höver det inte vara så. När man är utvilad och har en ordent-lig nattsömn bakom sig får man betydligt mer gjort än då man med våld försöker tänja på ar-betsdagen, påminner Keskitalo.

Å andra sidan söker sig såda-na människor till företagare som drivs av en stark vilja att bestäm-ma över sig själva. De är i allmän-het också skickligare än andra att skapa sin egen livsrytm. Dessut-om njuter de � esta uttryckligen av att arbetet är självständigt.

Enligt Keskitalo ligger grun-den till en god sömn förutom i att man minskar på kvällsarbetet också i en förnuftig indelning av arbetsdagen. Det måste � nnas tid för pauser, då hjärnan och krop-pen hinner varva ner ens för en liten stund.

– Det lönar sig att utnyttja lunch- och ka� epauserna till nå-got annat än att sköta arbetsären-den eller prata om arbetet. Om man dessutom har möjlighet att ta en femton minuters tupp-lur efter lunchen eller på efter-middagen så är batterierna ännu bättre laddade, tipsar Keskitalo.

Ta inte arbete med hemSamma recept borde tillämpas också hemma och på fritiden. Om arbetet snurrar i tankarna vid läggdags och gör det svårt att somna eller väcker en � era gånger under natten, måste man mot kvällskanten leda in tankar-na på helt andra saker.

– Sömnsvårigheterna be-ror oftast på att kroppen går på högvarv. Det kan man avhjälpa genom meningsfulla fritidsin-tressen, motion, socialt stöd el-ler avslappningsövningar. Och då man äntligen lyckats leda tan-

karna bort från arbetet, lönar det sig verkligen inte att läsa e-post-meddelanden eller bläddra i ar-betspapper, förklarar Keskitalo.

Många företagare räknar un-der den bråda och stressiga ar-betsveckan med att kunna ta igen den förlorade sömnen på veckoslutet eller senast under se-mesterperioden. För en del lyck-as det, för andra inte.

– Om man dessutom försö-ker bättra på situationen med al-kohol, försämras sömnkvaliteten ytterligare och härvan blir bara värre.

Om sömnbristen och insom-ningssvårigheterna har hunnit bli ett eget stressmoment, är det bäst att sluta räkna får och i stället söka utomstående hjälp.

– Då är det bra att tala med en sakkunnig, påminner Keski-talo. |

SÖMN-SVÅRIGHETER BEROR OFTAST PÅ ATT KROPPEN GÅR PÅ HÖGVARV.”

”

Företagaren i fokus

> FÖRVÄNTAD PENSIONSÅLDER FÖR PERSONER ÖVER 50 ÅR

stat

isti

k

text KARI AROLA

MENINGS-FULLT ARBETE senarelägger pensioneringen

Enligt överläkare Jukka Kivekäs på

Varma visar en nordisk pensions-

utredning att man i Sverige genom

gemensamma sats-ningar på nationell nivå lyckats minska

på sjukfrånvaron och sjukpensionerna.

67

66

65

64

63

62

61

60

I de nordiska länderna stannar islänningarna längst kvar i arbetslivet och går i pension i genomsnitt vid 64,5 års ålder. Den lägsta pensioneringsåldern

har de danska kvinnorna, som går i pension vid 59 års ålder. Uppgifterna framgår av en samnordisk ut-redning.

Antalet år som pensionerad är för de nordiska männen i genomsnitt tjugo år, på Island är siffran ett par år mindre. Finska och danska kvinnor hinner vara pensionerade fyra år längre än männen, medan mot-svarande siffra för svenska, norska och isländska kvin-nor är sex år.

Konjunkturuppgången fordrar arbetskraftDå den genomsnittliga livslängden har ökat och Nor-den hotas av brist på arbetskraft inför nästa upp-gångsperiod, försöker man komma på lösningar hur man ska få den förvärvsaktiva befolkningen att orka längre i arbetslivet. Målet är att hålla kvar arbetskraf-ten och förebygga onödig sjukpensionering.

I Sverige försöker man förbättra arbetsförmågan hos partiellt arbetsoförmögna unga med en så kallad aktivitetsersättning och med subventionerat arbete som riktar sig till partiellt arbetsföra.

Man har i Sverige försökt sporra personer som får sjukpension till arbete på så sätt att pensionstagaren kan arbeta upp till en bestämd inkomstgräns utan att

pensionen minskar. Jämfört med Finland är inkomst-gränserna emellertid låga.

Enligt Kivekäs har man i Sverige också uppmunt-rat återgång från tidsbunden sjukpension tillbaka till arbetslivet.

– Med en form av nationellt talkoarbete har man i Sverige lyckats minska sjukfrånvarofrekvensen och sjukpensionerna.

– I Sverige har läkarna anvisningar om hur många dagar sjukledighet som kan ges för olika sjukdomar, berättar Kivekäs.

Danmark satsar på arbetsförmåganI Danmark har de anställda ett relativt svagt uppsäg-ningsskydd, men sysselsättningspolitiken är däremot aktiv.

Målet är att endast de som inte klarar av deltids-arbete eller subventionerat arbete, får sjukpension eller sjukdagpenning.

– Personer vars arbetsförmåga är bestående ned-satt kan i Danmark erbjudas arbete som subventione-ras med offentliga medel, säger Kivekäs.

I Danmark ansvarar kommunerna för beviljandet av sjukpensioner och de arbetar aktivt för att hålla dans-karna arbetsföra. Kommunerna uppmuntras att ta fram subventionerade arbetsplatser. Staten gottgör kommu-nerna 65 procent av kostnaderna för subventionerat arbete men endast 35 procent av beviljade sjukpen-sioner.

Långa köer skapar arbetsoförmågaKivekäs uppskattar att de långa köerna inom hälso-vården driver personer i förvärvsaktiv ålder till sjuk-pension, även om många genom rätt vård och rehabili-tering skulle kunna återgå till arbetslivet.

– En lång sjukledighet höjer tröskeln för en återgång till arbetslivet och sänker motivationen för att arbeta.

Det händer även om arbetsinkomsten är högre än pensionen och anställningen är förknippad med många sociala förmåner, exempelvis företagshälsovård. |

Island

Norge

Sverige

Danmark

Finland

förväntad ålder

2001 2002 2003 2004 2005

2 | 2009 VARMA 9

Källa: Pensionsskyddscentralen

10 VARMA 2 | 2009

text KARI AROLA • foto JOHANNA TASKINEN och ISTOCKPHOTO

Informations-tekniken erbjuder i det närmaste obegränsade utvecklingsmöjligheter. Ändå behöver inte alla företagare etablera sig på webben.

■ Filosofi e doktor Ulla Heinonen är insatt

i den elektroniska gemenskapens

interaktionsmönster.

Det tycker Ulla Heinonen, som disputerat till � loso� e doktor i elektronisk gemenskap. Hon arbetar vid Tammerfors tek-niska universitet vid enheten i Björneborg.

E� ektiviteten och lönsam-heten avgör företagets behov av elektronisk kom-munikation. Därför behöver en frisersalong i Björ-neborg eller t.ex. en blombutik inte etablera sig på webben, om det inte ger � er kunder och ökar försäljningen.

I vilket fall som helst pågår för närvarande en stor historisk förändring. Tidigare hörde männi-skan till närgemenskapen i hembyn och familjen. Med industrialiseringen kom arbetsplatserna och samhörigheten på fritiden. ▼ ▼

Företagare möts på nätet

2 | 2009 VARMA 11

Företagare möts på nätet

”I DEN VIRTUELLA VÄRLDEN KAN MAN UPPLEVA VERKLIG GEMENSKAP.”

>>

12 VARMA 2 | 200912 VARMA

”ELEKTRONISK KOMMUNIKA-TION KRÄVER ANDRA SOCIALA FÄRDIGHETER ÄN ETT MÖTE ÖGA MOT ÖGA.”

Företagarstödpå webbenFöretagarna i Finland tillhandahåller telefonrådgivning och

ett stödnät på webben. Båda kanalerna erbjuder hjälp.Hur länge har stödnätet funnits, ombudet Markku

Wuoti från Företagarna i Finland?– Sidorna för Egentliga Finland öppnades i februari. De riks-omfattande sidorna med alla regionorganisationer som lyder under Företagarna i Finland och deras servicenätverk, lansera-des i slutet av april.I vilken mån används stödnätet?– Webbplatsen besöks dagligen.I hurdana fall söker företagarna hjälp?– I det vikande konjunkturläget har behovet av rådgivning gällt i synnerhet personal- och fi nansieringsfrågor samt företags-sanering.

– Kontakterna till de riksomfattande kriscentralerna har kommit till nytta, och sex företagare har anvisats terapi på grund av svår personlig stress och depression.– Utkomstproblemen är fortfarande beklagligt allmänna. Det är mycket svårt för företagare att få arbetslöshetsersättning och det tar dessutom ofta fl era månader i anspråk. Lyckligtvis har samarbetet med diakonisystemet fungerat bra och vi har kun-nat erbjuda mathjälp därifrån.Kommer nätverket ännu att utvecklas?– Javisst. På webbplatsen fi nns nu ett diskussionsforum och det riksomfattande närstödet utvecklas ytterligare. Vi har fått många förslag på hur stödnätet skulle kunna förbättras och responsen kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. |

Företagarna i Finlands rådgivningssidor:>> www.yrittajantukiverkko.fi

Ekonomisk rådgivning

per telefon

Genom den nya informationstekniken, framför allt internet, hör många nu till rentav världsomfattande virtuella gemenskaper.

Sparprogrammen banar väg för webbenDet kärvare ekonomiska läget har tvingat i synnerhet de stora globala företagen att spara och därigenom har också användningen av webben ökat.

– Resekostnaderna skärs ned och resandet mins-kar överlag. Man håller kontakt på nätet och ordnar netmeetings, dvs. webbmöten, eller rentav semina-rier.

– Kolleger eller a� ärskompanjoner kan föra dis-kussioner i sina egna arbetsrum lika bra som i en gemensam seminarielokal på andra sidan jordklotet, ibland rentav bättre, beskriver Heinonen.

Små företag och företagare värderar möjligheter-na med den nya tekniken och elektronisk dataöver-föring ur en annan synvinkel än de stora företagen.

Enligt Heinonen får teknologin inte utgöra ett värde i sig, utan tekniken ska betjäna människorna och företagen.

– Alla behöver inte rusa till webben, säger Hei-nonen.

– Knappast ökar omsättningen för en liten butik som säljer damunderkläder eller försäljningen av en hantverksföretagares produkter särskilt mycket, även om de skulle � nnas på webben. De lokala kunderna känner till dem ändå.

Mötesplatser på nätet Enligt Heinonen är webben ett bra medium då man vill skapa olika diskussionsforum för företagare.

per telefon

som säljer damunderkläder eller försäljningen av en hantverksföretagares produkter särskilt mycket, även om de skulle � nnas på webben. De lokala kunderna känner till dem ändå.

Mötesplatser på nätet Enligt Heinonen är webben ett bra medium då man vill skapa olika diskussionsforum för företagare.

12 VARMA 2 | 2009

responsen kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.

Företagarna i Finlands rådgivningssidor:>> www.yrittajantukiverkko.fi >> www.yrittajantukiverkko.fi

Företagarna kan få hjälp per telefon och på web-ben via en ny tjänst med namnet Talousapu.

Tjänsten är för närvarande i pilotskedet och

2 | 2009 VARMA 13

kommer att utvidgas i början av nästa år. Den har skapats utifrån utländska motsvarigheter.

– Den kändaste förebilden torde vara Firmen Hilfe, som är verksamt i Hamburgområdet. I Tysk-land var det ekonomiska läget svagt i början av år-tusendet, och därför fanns det behov av en kris-tjänst, berättar chefen för Finnveras företagsut-vecklingsgrupp Jari Pirinen.

– Avsikten är att ge i synnerhet egenföretagare råd i praktiska problemsituationer. Efter de goda åren har erfarenheterna av kursomläggningar i

företagen minskat och exempelvis skötseln av of-fentligrättsliga avgifter kan bli en övermäktig upp-gift.

– Målet är att göra det lättare att be om råd eller hjälp, i synnerhet då det går att göra ano-nymt per telefon, påpekar Pirinen.

– Vi anlitar kunniga konsulter för rådgivningen. I pilotskedet är konsulterna certifierade TMC-kon-sulter (Turnaround Management Consultant). När tjänsten etablerat sig kommer vi att konkurrens-utsätta tjänsteleverantörerna.

Enligt Pirinen har många instanser deltagit i be-redningen, bland annat Finnvera, Varma, konkurs-ombudsmannen, skatteförvaltningen, Företagar-na i Finland, SMI-stiftelsen, TMA Finland ry och Ny- företagarcentralerna.

– På webben hittar man oss på Företags- Finlands sidor och tjänsten är gratis.

– Tanken är att de olika aktörernas tjänsteut-bud bildar en slags pyramid, där den nya tjänsten finns högst upp i spetsen som en kanal för snabb rådgivning, säger Jari Pirinen. |

t t

– Där kan alldeles bra finnas diskussionsgrup-per för herr- och damfrisörer eller egna sidor för verkställande direktörer i små och medel-stora företag.

– Varför skulle det inte kunna finnas webb-sidor med informationsinslag för företagare, där t.ex. en skatteexpert svarar på aktuella frågor. Eller på företagarnas webbplats en gemensam databank, chat, utöver den nuvarande spalten med aktuella ärenden.

Informationssamhällets revolution är enligt Heinonen ingalunda över, utan utvecklingen fortsätter.

– Människan är en lekfull och uppfinnings-rik varelse, och därför föds det hela tiden nya uppfinningar.

Heinonen förutspår att man i nästa skede inom den elektroniska kommunikationen över-går från att skriva till att tala. I stället för tang-entbordet finns en mikrofon och datorn om-vandlar talet till text.

– Redan nu har jag på mitt bord en mobil-telefon som kan läsa upp de textmeddelanden som jag får. Det enda problemet är att rösten talar med engelsk accent.

Virtuell gemenskapHeinonen konstaterar i sin doktorsavhandling att den virtuella världen inte alls är kall och dyster utan att man på nätet också kan uppleva äkta gemenskap.

Ändå kräver den elektroniska kommunika-tionen andra slags sociala färdig-heter än ett samtal öga mot öga. För en osäker och blyg person kan

elektronisk kommunikation vara lättare, då man inte har någon ögonkontakt med sin

samtalspartner på webben.Dagens arbetsplatser är annor-

lunda än förr. Småpratet förs allt mer över nätet. I många företag har korridorpratet och besöken i kollegernas arbetsrum minskat. Infor-mationsutbytet sköts över webben även mellan arbetskamrater på samma arbetsplats.

Surfandet och umgänget på nätet är nu-förtiden också ett sätt att söka nya mänsk-liga relationer, rentav en livskamrat.

>>

14 VARMA 2 | 2009

”DEN SOM RÖR SIG I OLIKA NÄTGEMEN-SKAPER MÅSTE BEHÄRSKA TEKNIKEN INGÅENDE.”

Utnyttja webben fullt ut

Utnyttja informationstekniken och de virtuella nät-verken, uppmuntrar Eppie Eloranta, som är en ivrig förespråkare för företagandet och informations-samhället.

Eloranta har en bakgrund som företagare och leder TIEKE, Utvecklingscentralen för Informationssamhälle rf.

Enligt henne är informationssamhället i Finland nog tek-niskt i ett gott läge, men när det gäller tillämpningen av infor-mationsteknik ligger vi ännu i startgroparna. Eloranta, som i sitt yrke analyserar utvecklingen av informationssamhället, kunde företagarna ha mycket större nytta av informationstek-

niken än vad de har i dag.– Företagarna har inte riktigt gått med i informationssam-

hället. Många använder fl itigt mobiltelefon, men sedan vill det inte bli några fl er informationstekniska tillämpningar, suckar Eloranta.

Internet ger affärerna en extra kickEloranta har en klar uppfattning om att användningen av inter-net och elektroniska nätverk är bra för businessen.

– Människorna, i synnerhet de unga, bildar sociala nätverk på webben. Om också företagaren fi nns där, kan han eller hon bättre än andra marknadsföra sina tjänster och färdigheter, säger Eloranta.

Hon vet att konsumenterna då de väljer varifrån de ska köpa en produkt eller nyttighet söker information på webben – genom att googla.

– Informationen löper över webben. Där jämför man pro-dukter, och i synnerhet ungdomar frågar om varandras er-farenheter då de överväger att köpa en produkt eller anlita tjänster.

Du fi nns på webben, du existerar– Om du inte är närvarande på webben, vet man inte tillräck-ligt om dig och dina produkter.

Eloranta uppmuntrar företagare att gå med i Facebook eller att öppna egna bloggar. Där kan man lyfta fram sin egen person och kompetens.

– Den som är känd som person har genom tiderna också alltid klarat sig som företagare. Denna gamla lagbundenhet gäller också i informationssamhället.

Eloranta ger företagare som funderar på att presentera sina tjänster på webben rådet att vända sig till ett företag som säkert kan sin sak.

– Då får man från första början sakkunnigt gjorda och ända-målsenliga webbsidor, som är bättre än vad grannens data-nörd gjort på fritiden.

Enligt Heinonens undersökning upplever erfarna datoranvändare inte webbvärlden som en särskild plats utan mer som ett likadant rum som världarna utanför nätet. Det är fråga om ett fenomen, där människan har utvidgat sitt verksamhetsfält till webben med hjälp av tekniken.

Normalt krävs det � era månader av övning för att bli förtrogen med informationstekni-ken. Det är viktigt att man verkligen behärs-kar tekniken, eftersom det enligt Heinonens doktorsavhandling är omöjligt att bli medlem i en nätgemenskap, om man inte kan tekniken tillräckligt bra.

– Den som i sitt arbete eller på fritiden rör sig i olika nätgemenskaper måste behärska tekniken ingående. Om man har bristfälliga tekniska kunskaper klarar man inte av förtro-liga relationer, t.ex. i sina kundkontakter eller vid diskussioner med kolleger.

Från människa till människaI dagens läge börjar nästan alla � nländare enligt Heinonen ha tillräckliga tekniska färdigheter.

Även om nätgemenskaperna påverkar allt � er områden och människorna kommunicerar elektroniskt mer än tidigare, försvinner beho-vet av personligt umgänge ingenstans.

– Vi kommer alltid att vilja trä� a andra också i den reella världen, säger Heinonen.|

2 | 2009 VARMA 15

Svindlande möjligheterEppie Eloranta ser svindlande möjligheter till nätverkande i framtiden.

– På webben kan små företag vara ge-nuint stora företag, då de genom att nät-verka sig med andra små och medelstora företag bildar virtuella fi rmor.

– Man kan genomföra arbetsfördel-ningen utgående från tanken att jag gör det här, du gör det där och tillsammans bildar vi en helhet, säger Eloranta.

Och nätverkandet borde inte begränsa sig enbart till Finland, utan på webben kan man bilda internationella nätverk.

Den nuvarande informationstekniken erbjuder enligt Eloranta helt nya arbets-modeller.

– Alla behöver inte samtidigt köra till jobbet i morgonrusningen för att läsa sin e-post, utan det kan man lika bra göra hemifrån.

– Många arbeten kan också utföras nå-gon annanstans än på själva arbetsplat-

sen. Sedan kan man fysiskt besöka arbets-gemenskapen från och till. Kontinuerlig närvaro på arbetsplatsen är inte längre på något sätt nödvändigt.

Ett hinder för modellen med fl exibelt arbete fi nns däremot, och det är de för-åldrade attityderna.

– De måste förändras i takt med informa-tionssamhället, säger Eloranta.

Företagaren är företagarens bästa vänEnligt Eloranta är företagarens bästa vän en annan företagare. Därför borde före-tagarorganisationerna aktivt skapa webb-platser för företagarna, där de kan ut-byta erfarenheter och ge varandra råd och stöd.

– Företagarorganisationerna måste lära sig att utnyttja de sociala medierna.

Eloranta skulle också gärna förena två generationer: de unga och de gamla.

– De unga har en hel del informations-tekniskt kunnande medan de äldre sit-ter inne med företagarkompetens. Des-sa två världar borde förenas. Det skulle löna sig.

– Låt ungdomarna och seniorerna pla-nera framtiden. Grunda kreativa gemen-skaper på webben för att ändra på föråld-rade strukturer. Låt oss allt oftare fråga oss själva om man kunde göra det här på något annat sätt.

Enligt Eloranta är vi på väg från ett samhälle med informationsdelning mot ett samhälle med kompetensdelning. |

■ Personliga möten behövs fortfarande trots nätgemenskaperna. Eppie Eloranta (till höger) går igenom webbfrågor på ett företagarmöte med Taru Päivike och Auli Hälvä.

TIEKE Utvecklingscentralen för Informationssamhälle >rf har funnits i närmare trettio år. Föreningen grunda-des i Helsingfors 1981 under namnet Utvecklingscen-tralen för Informationsteknologi. Sitt nuvarande namn tog föreningen i bruk 2001.TIEKE blev till genom en sammanslagning av fl era oli- >ka enheter, föreningar och projekt. Till gruppen slöt sig Suomen Tiedonsiirtoyhdistys och Yleinen tietoverkko-hanke TELMO. De har båda fungerat i olika samman-sättningar under de gångna årtiondena.TIEKE utvecklar det fi nska informationssamhället. Or- >ganisationen är en oberoende nätverksbyggare, vars medlemmar och samarbetspartners representerar ett brett spektrum av olika aktörer. Deras gemensamma nämnare är att utveckla informationssamhället till nytta för medborgarna och näringslivet i Finland.TIEKE främjar elektronisk affärsverksamhet och infor- >mationsförmedling. Bland annat är läroanstalternas Datakörkort en produkt som utvecklats av TIEKE.

Tiek

e ut

veck

lar

16 VARMA 2 | 2009

kundservice

Marknadschef Jussi Peltonen har varit med och utvecklat de nya webbsidorna för före-tagare. Han berättar att det viktigaste målet har varit att ge kunderna allt mer informa-tion i och med att det blir vanligare att köpa

försäkringar på webben.På Varmas webbplats � nns information om vad den

som planerar att starta eget borde fundera på för att företaget ska vila på säker grund. Målet är att man inte utan ingående planering huvudstupa ska ge sig in på att grunda ett företag.

– Vår ambition är att den som besöker sidorna ska bli positivt överraskad av att informationsutbudet är större än vad han eller hon på förhand kanske kunnat vänta sig, sä-ger Peltonen.

Beräkna den sociala tryggheten på webbenPå webbsidorna Starta eget � nns en tilläggstjänst, där man kan ta reda på vilka e� ekter valet av företagsform har på behovet av personförsäkringar.

Man kan mata in uppgifterna för sitt eget företag eller det planerade företaget och där � nns också som exempel-företag F:ma Företagare, Exempelföretag Ab med två ägare och enmansaktiebolaget Företag Ab.

Tjänsten berättar vilka lagstadgade pensionsförsäkringar företagaren behöver teckna åt sig själv och sina anställda. Sam-tidigt får man veta vilken sociala trygghet och vilka pensions-förmåner företagaren får med olika inkomstnivåer.

Ett av exemplen är ett aktiebolag med två delägare, där den ena äger 51 procent och den andra 49 procent av bo-laget. På sidorna kan man läsa att majoritetsägaren ska för-säkras enligt FöPL och minoritetsägaren enligt ArPL. Ge-

nom att mata in arbetsinkomsten för den företagare som försäkras enligt FöPL och den andra delägarens löne-inkomst, får man fram beloppet av sjukdagpenningen, för-äldrapenningen, ålderspensionen och invalidpensionen samt de årliga avgifterna.

Med hjälp av tjänsten kan den som planerar att grunda ett företag snabbt och smidigt få klarhet i nivån på den sociala trygghet som försäkringen ger inklusive en be-räkning av den framtida ålderspensionen.

Ett verktyg vid generationsväxlingSidorna ger också ingående information om generations-växling. En lyckad generationsväxling kräver att man beaktar många olika faktorer, eftersom processen är rätt invecklad.

Vid en generationsväxling måste man beakta både mänsk-liga och ekonomiska aspekter, eftersom ägarbytet kräver god beredskap både av den som tar över företaget och den som överlåter företaget. Den som fortsätter verksamheten måste också vara genuint intresserad av att driva företaget.

På webbsidorna Starta eget ges råd om hur en genera-tionsväxling kan genomföras i form av arv, genom en partiell a� är eller struktureringar som gäller bolagsformen. Sidorna ger också råd om skatteplaneringen i samband med en ge-nerationsväxling.

Funderar du på att köpa ett företag?Funderar du kanske på att köpa ett företag? Också i det fallet lönar det sig att logga in på Starta eget på webben.På sidorna får du veta att det gamla företagets försäkringar blir i kraft, men att du så fort som möjligt ska kartlägga försäkringsskyddet.

Redan när du fattar beslut om köpet är det klokt att se över företagets arbetspensionsfond och eventuella livförsäk-ringar som företaget äger.

Om du köper enbart a� ärsverksamheten i ett fungerande företag, ska du också då ordna försäkringsskydd förbåde dig själv

och företaget. Om du går med som bolagsman i ett öppet bolag eller

som ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag ska du för-säkra dig själv med en FöPL-försäkring.

Som delägare i ett aktiebolag försäkras du även som fö-retagare med en ArPL-försäkring, ända tills du innehar ak-tiemajoriteten eller bestämmanderätten i bolaget, varvid du omfattas av FöPL.

För alla ovan nämnda fall, som kanske på förhand verkar invecklade, redogörs ingående och detaljerat på Varmas webb-sidor Starta eget. |

text KARI AROLA • foto KARI HAUTALA

WWW.VARMA.FI– verktyg för företagande

För den som planerar att bli företagare lönar det sig att logga in på Varmas nya webbsidor för företagare. Sidorna innehåller mångsidig och praktisk information i synnerhet för nyetablerade men också för andra företagare.

2 | 2009 VARMA 172 | 2009 VARMA 17

Varma öppnade nya webbsidor

”WEBBTJÄNSTEN VISAR HUR ARBETSINKOMSTEN INVERKAR PÅ DEN SOCIALA TRYGGHETEN.”

Varma förnyade sina webbsidor och elektroniska tjänster i oktober. I nya varma.fi kan du tryggt och behän-

digt sköta dina försäkringsärenden när det passar dig bäst.

Som inloggad användare kan du ändra din arbetsinkomst• ändra förfallomånaderna för • försäkringsavgifterna ta utskrifter av avgifts- och arbets-• inkomstintyg avtala om betalningstid för • försäkringsavgifternaansöka om fl exibel betalning • av för säkringsavgiftenändra dina kontaktuppgifter• sända skyddad e-post till Varma• med en och samma inloggning sköta • såväl FöPL- som ArPL-försäkrings-ärenden.

Som företagare får du behändigt tillgång till tjänsterna med dina egna bankkoder. När du loggar in med bankkoder kan du också kontrollera ditt eget pensionsskydd.

Om ditt företag har anställda, lönar det sig att ingå ett webbtjänstavtal. Då kan du med en inloggning sköta såväl dina egna FöPL-försäkringsärenden som dina anställ-das ArPL-ärenden.

Tjänsten för inloggade användare, webb-tjänstavtalet och anvisningarna hittar du på adressen www.varma.fi ¬ Tjänster för inlog-gade användare. Tjänsten är avgiftsfri.

För närmare information kontakta oss per e-post på adressen webbtjanster@var-ma.fi eller på numret 010 192 083. |

18 VARMA 2 | 2009

text LENA BARNER-RASMUSSEN • foto TEEMU KUUSIMURTO

Assistor

växlar ner

Under det senaste året har Tom Wires sannerligen fått smaka på företagandets avigsidor. Som verkställande direktör för logistikföretaget Assistor har han varit tvungen att tackla de problem som recessionen förorsakat bilbranschen.

2 | 2009 VARMA 19

Då en bil skeppas från fabri-ken till en hamn utom-lands är den långt ifrån klar för leverans till slutkunden. Skyddsplasten som bilen varit paketerad i under

frakten ska bort, och själva bilen ska putsas och poleras. Dessutom ska det allt som oftast installeras tilläggsutrustning. Alla dessa åt-gärder är något som logistikföretaget Assis-tor erbjuder sina kunder.

– Man kan se oss som en förlängning på bilfabriken, säger verkställande direktör Tom Wires.

Assistor är ett dotterbolag till bilföretaget Veho. Under namnet Veho har man bedrivit verksamhet i Hangö sedan år 1967. Men fö-retagsledningen insåg att det fanns mervärde att hämta i att sälja samma service även åt andra i branschen.

Sagt och gjort. Assistor grundades 2000. Då var Tom Wires aktiv i företaget som sty-relseordförande. Sedan 2005 har han suttit vid vd-ratten. I samma veva passade man på att foga in Vehos reservdelsbusiness i As-sistor.

– Då blev vi ett fullservice logistikföre-tag, motiverar Wires.

Verksamhet på tre affärsområdenIdag är företaget verksamt inom tre a� ärs-områden. Pre Delivery Inspections kon-trollerar alla fordon noggrant innan de kan levereras till den slutliga användaren. Först ska fordonet rengöras ordentligt och allt det skyddsmaterial som bilen har varit inlindad i för att inte skadas under frakten måste av-lägsnas.

Ett annat viktigt arbetsmoment är elek-troniken, som måste kontrolleras. Också detaljer som tillverkarens dekaler monteras. Först sedan är fordonet klart att skickas vi-dare till återförsäljare och slutkunder.

Ett annat a� ärsområde har att göra med installation av tilläggsutrustning.

– Det är främst importören eller återför-säljarna som vill kunna erbjuda sina kunder

något extra, till exempel i samband med en reklamkampanj, berättar Wires.

Vanlig tilläggsutrustning är luftkonditio-nering, radio, fälgar och dragkrokar. På bi-lar som ska bli kvar på den � nska markna-den måste man dessutom ofta åtgärda strål-kastarna.

– I övriga Europa duger det med att lam-porna lyser då det är mörkt medan vi i Fin-land har dom tända hela tiden, säger Wires.

Utöver de här två a� ärsområdena erbju-der Assistor som sagt också reservdelar. I fö-retagets logistikcentraler i Helsingfors, Esbo och Vanda � nns lager som gör det möjligt att snabbt leverera reservdelar till de � nska, ryska och baltiska marknaderna.

Assistor representerar 19 bilmärken, bland annat Mercedes-Benz, Porsche och Toyota. Uppemot 36 procent av alla bilar som kom-mer till Finland går igenom Assistor.

Assistor är verksamt i två hamnar, Hangö i Finland och Paldinski i Estland. På hamn-området är det full rulle.

– Hela proceduren inleds med att man kontrollerar att det inte har uppkommit nå-gon skada på fordonet under frakten. Om fordonet har skadats måste en rapport skri-vas. Sedan förs fordonet antingen till pro-duktion om bilen kräver tilläggsinstallering-ar, eller så parkeras den i väntan på att bli förd till slutkunden, berättar Wires.

Därefter tvättas bilen ordentligt i Assis-tors avancerade biltvätt, och efter det förs den till en så kallad PDI-hall där man gör en slutlig granskning. Sedan är bilen klar att lastas på en långtradare som transporte-rar iväg den till återförsäljaren. Utöver det här sköter Assistor också om allt pappers-arbete, bland annat förhandsregistreringar och tullandet.

Sämre tiderAssistor växte snabbt i takt med bilhandeln under 2000-talet. Men då � nanskrisen i ok-tober 2008 drog in hela världen i recession � ck bilindustrin snabbt känna av det. Ham-narna blev överfulla av fabriksnya bilar som >>

Fakta om Assistor

Grundat år 2000. >Omsätter 40 miljoner euro per år. >Som bäst har 320 000 bilar per år >gått via Assistor till slutkunderna. I dagsläget är volymen 100 000bilar.Företaget förmedlar 1 500 000 >

reservdelar årligen.Företaget är verksamt i >Helsingfors, Esbo, Vanda, Hangö och Paldinski i Estland. Sysselsätter cirka 300 människor, >varav 247 i Hangö och 56 i Estland.Företaget följer 9001:2000 och >14001 ISO miljöstandarder.Företaget representerar 20 >märken.

20 VARMA 2 | 2009

”återförsäljarna inte ville ta emot. Efter-som den ryska ekonomin drabbades ex-tra hårt av krisen blev särskilt många bi-lar som varit på väg till Ryssland stående kvar i Kotka och Hangö.

Assistor drabbades också. Volymen på billeveranser till Ryssland har under det gångna året sjunkit med 79 procent och även till Finland har leveranserna gått ner med 31 procent. Företaget har under det senaste året varit tvunget att anpassa sin personalstorlek till det rådande mark-nadsläget. Det har inneburit att nästan 200 personer har blivit uppsagda.

– Det har varit ett mycket tu� t år. Vi har varit tvungna att jobba mycket hårt för att nå resultat, säger Wires.

Fast Wires var med om förra depres-sionen i början på 90-talet och har er-farenhet av personalminskningar säger han att man aldrig vänjer sig vid att säga upp folk.

– Som företagare är den här biten den absolut tyngsta, konstaterar han.

Men som företagare kan man inte stå kvar och hänga läpp. Det gäller att hålla uppe energin hos dem som är kvar.

– Varje dag måste vi fråga oss vilka åtgärder som kunde gynna vår verk-samhet. Hur kan vi erbjuda mer åt våra kunder?

Prognoserna för bilindustrin börjar försiktigt bli positivare. Också Wires sä-ger sig se ljus i tunneln.

– Man har ju ingen kristallkula att förlita sig på, så ingen vet. Men folk är mer optimistiska nu även om fabrikerna varken säger bu eller bä, säger han.

Men även om de dåliga tiderna börjar ge med sig � nns det andra utmaningar i

Både unga och lite äldre bland de anställda

På Assistor är man mån om att ta vara på personalens välbefi nnande. Då tiderna är

tuffa blir det speciellt viktigt att ha pejling på hur arbetstagarna mår.

– Vi har gjort fl era enkäter om personaltillfredsställelse och över-lag jobbat mycket med att upprätt-

hålla en positiv inställning, speciellt nu då det har varit sämre tider, sä-ger Wires.

På hamnområdet är personalom-sättningen relativt stor eftersom det rör sig om jobb som passar i ett visst livsskede. Där arbetar också många unga personer. Många är bilmekani-ker. Assistor utbildar också själv sina anställda.

Inom företagets administration fi nns det i sin tur fl era mångåriga an-ställda hos Assistor som tidigare va-rit anställda hos Veho. De som bör-jade jobba för Veho före 1987 hör till pensionskassan. Utöver det får alla förstås lagstadgad pension. |

horisonten. Då hamnarna var propp-fulla med bilar för ett år sedan mås-te fraktfartygen ty sig till alternativa hamnar i Polen och de baltiska län-derna. Det innebär att då konjunktu-ren svänger så är konkurrenssituation-en ännu kärvare för de � nska ham-narna och de logistikföretag som ver-kar där.

– Å andra sidan har vi en stark

konkurrensfördel i och med att Fin-land anses vara en säker lagringsplats nära ryska gränsen. Vi har ett starkt kunnande, säger Wires.

Och konkurrens skrämmer inte Wires.

– Det är det som gör företagarlivet intressant. Ingen dag är den andra lik och dagligen ställs man inför stora ut-maningar. |

VI HAR VARIT TVUNGNA ATT JOBBA MYCKET HÅRT FÖR ATT NÅ RESULTAT.”

■ På bilar som ska bli kvar på den fi nska marknaden måste man dessutom ofta åtgärda strålkastarna.

?rätt

elle

r fe

l ...var när hurvarför vem...PåståendeArbetspensionsförsäkringen gäller inte arbetstagare som redan får ålderspension.

Svar: felEn arbetstagare tjänar in pension till slutet

av den månad när han eller hon fyller 68 år. Samma åldersgräns gäller även försäkringen: ända fram till 68 års ålder ska försäkringsavgift innehållas på lönen och lönen ska anmälas till Varma på samma sätt som lönerna för övriga anställda. Den nya pension som personen tjänar in för arbete som utförs jämsides med pension betalas ut på ansökan vid fyllda 68 år.

PåståendeMin FöPL-avgift känns för hög med tanke på min nuvarande ekonomiska situation. Jag skulle ändå inte vilja minska arbetsinkomsten permanent, eftersom jag antar att situationen återgår till det normala nästa år. Jag antar att man inte kan flexa med betalningen.

Svar: felDu kan flexa med betalningen. I vissa situatio-

ner kan du tillfälligt betala 10–20 % lägre FöPL- avgift. Avgiften sänks alltid för ett kalenderår åt gången, och under ett och samma år kan du utnyttja möjligheten till flexibel betalning endast en gång. Under sju ka-lenderår i följd kan du minska avgiften under högst tre år.

Under flexåret kan den sammanlagda FöPL- avgiften inte underskrida den avgift som uträk-nats enligt den nedre gränsen för arbetsinkomsten (6 560,93 euro år 2009). Om du betalar lägre FöPL-avgift, innebär det också att du tjänar in mindre pen-sion under flexåret.

Under sådana år när det går bra ekonomiskt kan du flexa uppåt och betala 10–100 % högre FöPL-avgift. Avgiften får dock inte överskrida den avgift som ut-räknats enligt den övre gränsen för FöPL-arbetsin-komsten (149 000 euro år 2009). Den flexibla betal-ningen inverkar inte på de förmåner som FPA betalar ut, utan dessa uträknas under flexåret utgående från den fastställda arbetsinkomsten.

Du kan ansöka om flexibel betalning av FöPL- avgiften adressen www.varma.fi, genom ett fritt for-mat brev eller genom att meddela oss per e-post på adressen fopl@varma.fi. Läs mer om flexibel betal-ning av FöPL-avgiften på adressen www.varma.fi.

PåståendeOm jag tappar lösenordet till Varmas webb-tjänst får jag ett nytt i lösenordstjänsten.

Svar: rättNär du öppnar lösenordstjänsten och fyller i

ditt användar-ID och din e-postadress, sänder tjäns-

ten ett nytt engångslöseord till din e-postadress. Tjänsten fungerar endast om e-postadressen är den-samma som den vi har i vårt register. Det är såle-des viktigt att du meddelar oss genast om din e-post-adress ändras. Ändringen anmäler du enklast i tjäns-ten för inloggade användare.

2 | 2009 VARMA 21

✌

22 VARMA 2 | 2009

samhällsfenomen

Enligt Varmas överläkare Jukka Kivekäs är oron för de ungas försämrade arbetsförmåga ett allmäneuropeiskt fenomen som nu även berör � nländska unga

och det � nska samhället. – Det ökade antalet unga pensionstagare

beror delvis på en ändring i pensionslagarna år 2005 som medförde att allt � er personer under 35 år ansökte om sjukpension.

Antalet unga vuxna under 35 år som gick i sjukpension ökade i fjol till över 1 800. År 2003 var si� ran under 1 400. I nio fall av tio är det emellertid fråga om tidsbestämda rehabiliteringsstöd.

Merparten av de ungas sjukpensioner be-viljas på grund av mentala problem. Dessa orsakade under fjolåret drygt 1 200 sjukpen-sioneringar, varav mer än hälften var män.

Den vanligaste orsaken är depression, där-efter följer schizofreni och andra psykotiska sjukdomar. På grund av depression gick 450 unga vuxna i pension under fjolåret.

Sjukdomar i rörelseapparaten, olycksfall

och tumörer är inte så vanliga orsaker till sjukpension bland personer under 35 år.

Bristande livskompetensEnligt Jukka Kivekäs � nns det många orsaker till ungdomars mentala problem och utslag-ning ur samhället.

– Vissa ungdomar saknar kontroll över sitt eget liv. De har svårt att ta steget ut i vux-enlivet, och missbruksproblem kan komma in i bilden. Den unga har kanske försökt börja studera, men studierna har av någon orsak avbrutits.

Orsakerna till att de unga misslyckas med att etablera sig i arbetslivet är många: en del har en svår barndom och uppväxtmiljö bak-om sig, men problem kan uppstå oberoende av bakgrund.

Enligt Kivekäs borde man göra mera för att förhindra utslagningen bland ungdomar.

– Det borde � nnas alternativ mellan arbete på heltid och total arbetsoförmåga.

Kivekäs efterlyser också � er rehabili-teringsmöjligheter som leder till normalt

text KARI AROLA • illustration NAPA ILLUSTRATIONS / JUSSI KARJALAINEN

DEPRESSION DRIVER UNGA i sjukpensionStatistiken visar att sjukpensioneringen bland unga ökar kraftigt. I fjol gick närmare 2 000 unga vuxna i pension på grund av arbetsoförmåga.

”DET ÄR VIKTIGT ATT SATSA PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE SOM FÖRHINDRAR UTSLAGNING BLAND UNGA.”

2 | 2009 VARMA 23

arbete. För att ungdomarna ska bevara sin arbets-förmåga behövs det enligt honom stöd från sam-hället, till exempel sociala företag som stöder den

unga på vägen ut i arbetslivet.

Alla behövs – En ung person som blir sjukpen-

sionerad blir lätt permanent utslagen från ar-betsmarknaden. Försök har visat att det kan vara svårt att återvända till arbetsmarknaden.

Att bli arbetsoförmögen som 30-åring känns tugnt så- väl för individen själv som för hela samhället.

Därför borde man enligt Kivekäs värna om de

ungas arbetsförmåga och satsa mycket på före-

byggande arbete som förhindrar utslagning. I fortsättningen kommer alla att behövas på ar-betsmarknaden.

Kivekäs säger att arbetsmarknaden står inför en stor strukturomvandling. Det � nns � er äldre människor som träder ut från arbetsmarknaden än ungdomar som träder in.

När konjunkturen svänger uppåt igen, kommer vi att ha brist på arbetskraft. Därför är det enligt Kivekäs förståeligt att arbetsgivar-na vill förlänga yrkeskarriärerna också i andra ändan, det vill säga tiden efter avslutad skol-gång.

– Å andra sidan � nns det olika värderingar i vårt samhälle. Alla ungdomar tänker inte på samma sätt som de arbetscentrerade äldre generationerna. De vill inte genast stiga in i arbetslivet, utan håller gärna ett sabbatsår eller åker utomlands.

– I sådana fall kan individens och samhäl-lets intressen kollidera. Ofta söker den unga sin egen väg i livet och det är ingalunda alltid lätt att välja bland de olika framtidsalternativen.

Åldersmedvetet ledarskap en lösning Kivekäs ser Finland som ett enhetligare land än många andra länder i Europa.

– Vi lever i ett slags myrsamhälle där vi bli-vit vana att � itigt producera produkter, men hur ska vi klara oss i framtiden när vi förutsätts producera och sälja tjänster? undrar Kivekäs, och tillägger att i denna vision passar det illa in med utslagna ungdomar.

Enligt honom är det viktigt att också de sjukpensionerade kan arbeta vid sidan om, utan att pensionen sjunker.

– Det kan vara början på en rehabilitering som slutligen leder till arbete på heltid.

Ett sätt att förbättra ungdomarnas etablering i arbetslivet är enligt Kivekäs åldersmedvetet ledarskap. I dag leds arbetstagare i olika åldrar på samma sätt, även om de har olika färdig-heter att arbeta.|

text Kari arola • foto Seppo Saarentola

24 VARMA 2 | 2009

pengar och försäkring

Enligt direktör Risto Murto, som svarar för Varmas pla-ceringar, har placeringarna i Finland varit domineran-de. Portföljen har utformats utifrån den internationella finanskrisen och kundernas efterfrågan.

– ArPL-återlåningen var under flera år väldigt marginell, men i fjol inträffade en vändning. Lånebeståndet ökade under det

andra kvartalet med 45 procent eller 1,1 miljarder euro jäm-fört med motsvarande period i fjol.

Arbetsgivarna har i ArPL-systemet rätt att återlåna en del av de ArPL-avgifter som de betalat, om lånet har en

betryggande säkerhet.Murto berättar att ArPL-återlåningen har fungerat

som en nödvändig buffert i en situation där banker-nas långfristiga finansiering har stött på svårig-

Varma stimulerar HEMMA-

MARKNADEN

Finanskrisen har kraftigt format Varmas placeringsportfölj under det första

halvåret. Varma satsade i början av året inemot 1,5 miljarder euro på att stärka

företagsverksamheten i Finland.

Stort köpcentrum byggs i UleåborgVarma är en långsiktig fastighetsplacerare. Vårt livsvillkor är att det går bra för våra hyresgäster.

Så här sammanfattar placeringsdirektör Jor-

ma Kuokkanen och byggchef Jari Toikka princi-perna för Varmas fastighetsplaceringar.

– Placeringarna måste vara ekonomiskt förnuf-tiga, säger Kuokkanen och fortsätter att det nuva-rande konjunkturläget har gynnat byggandet.

Varma har investerat i det enorma köpcentret i Ritakallio. Uleåborgs stad valde bland elva kon-kurrenter Varma att uppföra objektet med två hy-permarketar och otaliga specialaffärer.

Den totala investeringen i Uleåborgsprojektet är 175–185 miljoner euro.

– Ritakallio köpcentrum i Uleåborg sysselsät-ter 350–400 arbetstagare under byggnadsskedet och 1 200 anställda efter att fastigheten står klar, uppskattar Jari Toikka.

Köpcentret börjar byggas år 2011 och byggna-dens första del står klar hösten 2013.

Enligt Jorma Kuokkanen har Varma i syfte att sti-mulera ekonomin tagit större så kallade hyres-risker än tidigare.

– Vi fungerar enligt en annan affärslogik än många andra fastighetsplacerare. Vi investerar i fastigheter på lång sikt och det är viktigt för oss att de som bedriver affärsverksamhet i fastig-heterna är framgångsrika.

På Sundholmen i Helsingfors uppförs ett mo-dernt motionscenter. I byggprojektet deltar Varma som placerare, byggherre och långfristig ägare.

Investeringen uppgår till cirka 37,5 miljoner euro och fastigheten omfattar cirka 20 000 kvad-ratmeter. Centret öppnar sina dörrar i början av april nästa år.

Motionscentret kommer att inrymma bland an-nat bowlinghall, två ishockeyrinkar, klättervägg, dansskola, gym, ett företag som specialiserat sig på kampsporter samt restaurang och kafé.

– Att placera i motionscentret på Sundholmen är, liksom investeringen i det hotell som byggs i Vierumäki, helt i linje med Varmas verksamhet.

– De är goda och stabila placeringsobjekt som samtidigt stödjer hälsa och välbefi nnande, säger Jorma Kuokkanen och Jari Toikka.

Det Scandic-hotell som byggs i samband med idrottscentret i Vierumäki har inemot tvåhundra rum. |

versi� eringen har en viktig roll i Varmas placeringsverksamhet.

– Man får inte lägga alla ägg i samma korg, sammanfattar han.

Till byggande av så kallad infra-struktur – såsom vägar och leder – förhåller sig Varma positivt men samtidigt försiktigt.

– Placerarnas erfarenheter av infrastrukturprojekt har varit mot-stridiga. Projektutbudet har inte va-rit särskilt utvecklat och ur place-rarens synvinkel ekonomiskt me-ningsfullt, förklarar Risto Murto.

Vid utgången av juni bestod hälften av Varmas placeringsport-följ av ränteplaceringar.

Den ekonomiska tillväxten i nyckelpositionDirektör Murto ser tecken på för-

ändring i ekonomin i och med de omfattande stimulanspaket som aviserats ute i världen.

– Rädslan för en ny härdsmälta i � nanssystemet har minskat och en del av penningmarknaden har redan återgått till normalläge.

– Nedgången håller på att plana ut, uppskattar Murto.

Enligt Murto vilar det � nska arbetspensionssystemet och place-ringen av de fonderade arbetspen-sionsmedlen på stabil grund. Det håller även för hårda stresstest.

– Den icke-fonderade delen av arbetspensionerna är däremot be-roende av en fortsatt ekonomisk tillväxt och ett stabilt sysselsätt-ningsläge. På lång sikt har några års sämre tider ingen större bety-delse.|

2 | 2009 VARMA 25

■ Det är väl förenligt med Varmas principer att placera i motionscentret på Sundholmen, eftersom det är fråga om ett stabilt placeringsobjekt som samtidigt stödjer hälsa och välbefi nnande. Av Varmas placeringsportfölj är 13 procent direkta fastighetsplaceringar.

heter eller bankernas lånemedel har prissatts högt.

– Vi avser ändå inte att kon-kurrera med bankerna. Dessutom börjar situationen på lånemarkna-den åter normaliseras.

Fart på byggandetVarma har också bidragit till att ge fart åt byggandet, som mattats av i och med recessionen.

– Varma har cirka 35 nybygg-nads- eller renoveringsprojekt på gång runt om i Finland. Deras projektvärde är över 350 miljoner euro.

– Samtidigt har de � nska före-tagens vikt i vår portfölj ökat. Två tredjedelar av aktieinnehavet be-stod i slutet av juni av inhemska företag.

– Vi bereder oss hela tiden på att företagens behov av kapital kommer att öka.

Murto vill med sina ord rätta till den uppfattning som fått fot-fäste i o� entligheten att arbets-pensionsbolagen inte agerar till-räckligt aktivt för att stimulera hemmamarknaden.

Äggen i skilda korgarEnligt en gammal regel ska arbets-pensionsmedlen placeras lönsamt och på ett betryggande sätt.

Risto Murto framhåller att di-

26 VARMA 2 | 2009

Helsingfors stadshus, Statsrådsborgen, EU:s kemikalielager, bankernas och försäkrings-bolagens huvud- och lokalkontor, olika affärskedjor. Det är en lista över kunder och arbetsobjekt, som man vid det första påse-endet inte skulle tro att ett litet företag har

något att göra med.Elmontörerna vid Sähkö-Jussi, som grundades 1974 i Hel-

singfors, har under årens lopp emellertid dragit ledningar och utfört elektrifieringsarbeten i alla objekt på listan.

I vissa av dem redan i 30 års tid.– Ett gott rykte går långt, säger företagets deltidspensio-

nerade verkställande direktör Juhani ”Sähkö-Jussi” Nurmi med ett skratt.

Den gamla folkliga visdomen håller streck också i praktiken när det gäller elentreprenadföretaget med 13 anställda och en omsättning på 1,5 miljoner euro.

Företagets röda tråd har från första början varit en kompro-misslös arbetskvalitet och en kundorienterad verksamhet. Det har tidvis medfört extra arbete, men som motvikt burit frukt i form av fulla orderböcker och långa kundrelationer.

I stället för dyra reklamkampanjer har djungeltelegrafen fungerat som kommunikationskanal.

– Välutförda uppdrag och entreprenader resulterade snabbt i nya, då ryktet började gå från hus till hus, berättar Nurmi om bolagets första steg.

Från byggboom till tillväxtspårSähkö-Jussis kunder är bostadsbolag, disponentbyråer, bygg-herrar och byggfirmor samt den offentliga sektorn. Arbets-objekten har huvudsakligen funnits inom huvudstadsområdet, men visst har man på kundens uppmaning också gjort avstick-are ut på landsorten och ända till turistorterna i Lappland.

Tempot var som högst i slutet av 1980-talet, då det byggdes

text Timo Sormunen • foto JoHanna taskinen

konjunktur­svackan

Även ett litet företag kan vara en stor och betydande aktör inom sin egen bransch. ett levande exempel är Helsingforsföretaget sähkö­Jussi oy, som inte stoltserar med pråliga affärslokaler eller stora tillväxtvisioner. Företagets trumf är däremot en stenhård yrkesskicklighet, som behövs i synnerhet i krävande bostads­ och kontorssaneringar.

n Juhani ”Sähkö-Jussi” Nurmi (till vänster) har redan upplevt två recessioner men tror fortfarande på att företagande lönar sig. Denna övertygelse för han vidare till sin son Timo Nurmi.

kräver uthållighet

2 | 2009 VARMA 272 | 2009 VARMA 27

>>mängder med nya höghus samt prakt-fulla kontorshus och kontorslokaler innanför Ring III. Invid dem parke-rade allt oftare också Sähkö-Jussis pa-ketbil.

– Då godkändes o� erter till rentav tredubbla priser. Huvudsaken var att jobbet blev gjort, vid behov på över-tid, suckar Nurmi.

Tvärstoppet var emellertid abrupt och i början av 1990-talet var också Sähkö-Jussi ställd mot väggen.

– Vi jobbade tidvis utifrån klart för-lustbringande o� erter. Jag beslutade ändå att hålla mig kvar på marknaden och ha mitt folk i arbete in i det sis-ta. Lyckligtvis hade jag hållit huvudet

kallt och undvikit bankernas valutalån och placeringar. Med de besparingarna klarade vi oss över den värsta tiden.

Bankfusionerna gav jobbÖdets ironi eller inte, men räddning-en kom slutligen från bank- och för-säkringssektorn. Däremot inte som � nansiär utan som beställare.

Den första som kom att hjälpa Säh-kö-Jussi på fötter var det dåvarande försäkringsbolaget Sampo, som köpte upp bolaget Kansa. Snart var också andra aktörer inom � nanssektorn i farten.

I samband med de dåtida fusioner-na förnyades bankkontoren, före-

I STÄLLET FÖR DYRA REKLAM-KAMPANJER HAR DJUNGEL-TELEGRAFEN FUNGERAT SOM KOMMUNIKA-TIONSKANAL.”

”

▼ ▼

■ Äldre elmontör Christer Rönnberg satsar på kompromisslös kvalitet i sitt arbete.

2 | 2009 VARMA 27

>>Ödets ironi eller inte, men räddning-en kom slutligen från bank- och för-säkringssektorn. Däremot inte som

I STÄLLET FÖR DYRA REKLAM-KAMPANJER HAR DJUNGEL-TELEGRAFEN

”

28 VARMA 2 | 2009

Andra generationen tar vidJuhani Nurmis egen företagarbana började närmast av en slump och utan större plane-ring på förhand, då några gamla kolleger kon-taktade honom och erbjöd delägarskap i ett bolag som de skulle grunda.

– Jag var då arbetsledare i en annan el-fi rma. Efter tekniska skolan hade jag visserli-gen funderat på att starta eget, men inte som

något allvarligt alternativ, berättar Nurmi.Under årens lopp har den ursprungliga ägar-

gruppen skingrats. Nurmi har själv 35 år bak-om sig som företagare och nu hägrar de väl-förtjänta dagarna som pensionär. Ansvaret

för företaget överförs under hösten genom en generationsväxling till Timo Nurmi.

– Jag har verkligen haft tur, då det fanns

en efterträdare i min egen familj. Rätt många företag inom den här branschen måste inom de närmaste åren lägga ned verksamheten helt och hållet, då det helt enkelt inte fi nns någon som kan ta över.

Generationsväxlingsprocessen har tagit ett par år. Nurmi klagar över att processen varit både långsam och byråkratisk. |

■ Juhani Nurmi är nöjd då efterträdaren fanns i hans egen familj. Under hösten tar

Timo Nurmi över ansvaret för företaget.

tagens image och ljusskyltar i snabb takt. Det i sin tur innebar välkommet arbete för kunniga elmontörer.

I mitten av 1990-talet � ck Sähkö-Jussi ny vind i seglen och som bäst sysselsatte Helsingforsföretaget ett trettiotal anställda.

Det har emellertid i inget skede varit ett själv-ändamål för Nurmi att utvidga företaget. Folk har anställts enbart utgående från konjunkturläget och arbetssituationen.

– Vi är ett litet företag i många andra branscher, men inom elentreprenader hör vi till den medeltunga serien. Inom den här branschen � nns det några stora aktörer, men merparten jobbar enligt principen far och son och en paketbil, påpekar företagaren.

Skärpt entreprenadtävlingI dagens läge � nns elentreprenörernas huvudsakliga födkrok i ombyggnad och sanering av höghus- och a� ärsfastigheter, och projekten genomförs ofta i sam-band med rörrenoveringar.

– Denna trend har blivit allt vanligare under de senaste åren. Nu vill man i bostadsbolagen göra allt klart på en gång i stället för att sprida ut stora pro-jekt på � era år.

Även om reparationsbyggandet har bidragit till att jämna ut konjunktursvackan, har orderböckerna snabbt blivit tunnare. Lågkonjunkturen syns enligt Nurmi också klart i anbudsförfarandena, där chansen att lyckas är klart sämre än tidigare.

Också prisnivån har sjunkit tiotals procent från förra hösten.

– Alltid tycks det � nnas företagare som gör jobbet betydligt billigare än alla andra. Man kan förstås fråga sig med vilken yrkesskicklighet och enligt vilka spel-regler, resonerar Nurmi. |

I BOSTADS-BOLAGEN VILL MAN GÖRA ALLT KLART PÅ EN GÅNG.”

”■ Det har räckt till med arbete för äldre elmontören Pertti Niskanen, eftersom djungeltelegrafen fört med sig beställningar också under svåra tider.

§ lagstiftningtext KARI AROLA

2 | 2009 VARMA 29

> PARTIELL SJUKDAGPENNING

> Beloppet är hälften av den tidigare sjukdagpenningen.

> Kan beviljas efter 60 sjukdagpenningsdagar.

> Beviljas för minst två veckor och högst tre månader.

> Ansök om partiell sjukdagpenning i tid,

före den partiella sjukledigheten.

> Du kan ansöka om dagpenningen även retroaktivt inom fyra

månader från att den partiella sjukledigheten börjat.

Forskaren vid Arbetshälsoinstitutet Johanna Kausto, som undersökt användningen av par-tiell sjukdagpenning, säger att såväl löntagare

som företagare använder det nya systemet där man kan kombinera partiellt arbete med sjukdagpenning.

– Man skulle ha kunnat anta att företagarna hade hittat alternativet med partiell dagpenning oftare än vad som är fallet.

Enligt Kausto lämpar sig partiell sjukdagpenning speciellt bra för företagare som kan arbeta 40–60 procent av sin normala arbetstid och som vid behov kan ställa om sina arbetsuppgifter på det sätt som konvalescensen kräver.

Kasuto har undersökt användningen av partiell sjukdagpenning i samarbete med FPA.

Det blev möjligt att ansöka om partiell sjukdag-penning från FPA i början av januari 2007. Dagpen-ningen betalas ut till 16–67-åringar som har en sjuk-dom som pågått utan avbrott i minst i 60 sjukdag-penningsdagar, dvs. cirka 80 dagar.

Stöd för återgång till arbetslivetEnligt Kausto har den partiella sjukdagpenningen fyllt sin funktion såtillvida att majoriteten av dem som fått dagpenningen har ansett att systemet främjat till-frisknandet, och de har kunnat återgå till förvärvs-

arbete på heltid efter periodens slut. – De bästa resultaten har man fått i sådana fall

när den partiella sjukdagpenningen har föregåtts av en kortare sjukfrånvaro än genomsnittet.

– Företagshälsovården och arbetsplatsen borde aktivt stödja återgången till arbetslivet i sådana fall när personen haft en lång sjukfrånvaro före dagpen-ningsperioden, säger Kausto.

I undersökningen uppgav cirka en fjärdedel att de upplevde utkomsten som otillräcklig under dag-penningsperioden.

– Missnöjda var i synnerhet personer i de lägre in-komstklasserna, ensamförsörjare och personer med barn i hushållet.

Enligt Kausto måste systemet vidareutvecklas så att det på ett smidigt sätt stöder arbete i alla situationer.

– På basis av undersökningen ser det ut som om den partiella sjukdagpenningen bör sättas in i ett rätt så tidigt skede, när man märker att arbetsförmå-gan börjar försämras. Resultatet stöder den pågåen-de ändringen av sjukförsäkringslagen, som kommer att göra det möjligt att utnyttja förmånen genast

efter att självrisktiden löpt ut.Lagändringen kommer också att medföra en

bättre sammankoppling av rehabilitering och par-tiell sjukledighet. |

Partiell sjukdagpenning – ett alternativ för företagare

Partiell sjukdag-penning kan lämpa

sig för företagare som återgår till

arbetslivet efter en sjukdom.

30 VARMA 2 | 2009

SKYDDSNÄT för företagarna

Företagande motiverar, men är alltid förbundet med risker. En företagare behöver alltså ett ordentligt skyddsnätverk. Det anser Nyföretagarcentralerna i Finland rf:s nya verkställande direktör Pia Backman.

experten text KARI AROLA • foto JOHANNA TASKINEN

Pia Backman har egen företagarerfarenhet.

– Jag har personligen upplevt företagarens glädjeämnen och sorger.

Hon har varit företagare och delägare i ett familjeföretag i byggbranschen.

Under de senaste cirka tio åren har Back-man, som har merkantil utbildning, hjälpt personer med fö-retagarplaner i egenskap av verkställande direktör för nyfö-retagarcentralen i Mellersta Nyland, och sedan mars har hon lett Nyföretagarcentralerna i Finland rf.

De företag som har anlitat rådgivningen vid nyföretagar-centralerna är mer livskraftiga än normalt: efter två år från etableringen är 90 procent och efter fem år 80 procent av företagen vid liv.

– Mindre än fyra procent lägger ner sin verksamhet på grund av konkurs inom de fem första åren.

Backman anser att företagarnas skydd i händelse av kon-kurser borde förbättras. Hon tycker att det är fel att en fö-retagare i värsta fall kan förlora allt – till och med hemmet. Sådana tragedier är oskäliga.

Pia Backman önskar att skyddsnätverket ska utvecklas även om företagandet i sig alltid är förbundet med risker.

– Det går trots allt inte ut över andra om företagarna har ett bättre skydd än idag.

– Företagarna gagnar samhället, omvandlar sina idéer till a� ärsverksamhet, sysselsätter och bekostar välfärdstjänster, så-som hälsovård och utbildning.

SjälvanställdaVad är betecknande för personer med företagarplaner?

– De är i trettio- till fyrtioårsåldern, har redan ska� at sig arbetserfarenhet och har utbildning för den aktuella bran-

schen. Avsikten är till en början att sysselsätta sig själv – oftast i servicebranschen.

– Så här under recessionen vill man genom att etablera sig som företagare gardera sig mot eventuell arbetslöshet.

– Med bistånd från nyföretagarcentralerna uppkommer cirka åtta tusen nya företag per år. Man etablerar städ� rmor, företag i omsorgsbranschen, a� ärer samt bygg- och repara-tionsföretag, räknar Backman upp.

– Nyföretagarcentralerna besöks också av personer med mycket kreativa och tillväxtorienterade a� ärsidéer. En del af-färsidéer har sin grund i olika intressen, såsom handarbete, hunduppfödning och personal training.

– En gång � ck jag besök av en pappa med son, som öns-kade råd eftersom sonen hade uppfunnit ett spel för distri-bution över nätet. Det här hade börjat generera pengar på sonens konto. Pappan antog att det kanske vore bäst att eta-blera något slags företag.

En del vill bli företagare för att få omväxling i livet. Fö-retagande är fascinerande och ger utrymme för mångsidigt utnyttjande av de egna yrkesfärdigheterna.

– Företagande är självständigt. Man får ge uttryck för sin egen kreativitet och innovativitet. Många anser att företagande är mer motiverande än lönearbete, säger Pia Backman.

Pengar en bra drivfjäderEnligt Backman är tvångsföretagandet småskaligt, även om det diskuteras mycket. Oftast är det inte fråga om tvång när en anställd övergår till att utföra sina tidigare arbeten som företagare.

– Den som blir företagare gör det av fri vilja eller erbjuds åtminstone en chans att välja mellan anställning och företa-gande.

2 | 2009 VARMA 31

DET GÅR TROTS ALLT INTE UT ÖVER ANDRA OM FÖRETAGARNA HAR ETT BÄTTRE SKYDD ÄN IDAG.”

Pia Backman vet att företagaren också sporras av pengar.

– Pengar motiverar, och visst har en företagare rätt att också komma upp sig.

Gratis rådgivningNyföretagarcentralerna i Finland rf, som leds av Backman, är en samarbetsorganisation som har grun-dats av näringslivet och som tillsammans med de re-gionala nyföretagarcentralerna främjar uppkomsten av nya företag. Nyföretagarcentralerna förfogar över ett omfattande expertnätverk med över 1 300 repre-sentanter för näringslivet, som ger dem som har pla-ner på att bli företagare vägledning och råd.

Det � nns över trettio regionala nyföretagarcen-traler. Inom nätverket � nns ännu luckor i norra Fin-land och Kajanaland.

De tjänster som nyföretagarcentralerna tillhanda-håller är avgiftsfria. Centralerna bistår vid bedöm-ningen och utvecklingen av a� ärsidéer, uppgöran-det av lönsamhetskalkyler och planeringen av in-vesteringar, kundanska� ning och marknadsfö-ring.

Centralerna hjälper också att ordna bokfö-ringen, välja företagsform, sköta tillståndsby-råkrati och beskattningsfrågor samt att skapa nödvändiga myndighetskontakter.

På nya orterNyföretagarcentralerna har funnits i Fin-land i tjugo år. Idén kom från England, där man i Liverpool aktivt började stödja nya företagare år 1979. Inom en kort tid eta-blerades över tre hundra företagsråd-givningar i England.

– Inom den närmaste framtiden ska den � nländska verksamhetsmo-dellen vidareutvecklas med utgångs-punkt i kundernas och intressentgrup-pernas åsikter, säger Backman.

– Det är viktigt att lansera vår verk-samhet på orter som är i klorna på den ekonomiska struktur-omvandlingen. |

””

32 VARMA 2 | 2009

aktuelltinfo

I Lillhoplax i Helsingfors öppnades i augusti en motionspark

avsedd för äldre personer. Varma har deltagit i projektet i samarbete med Miina Sillanpää-stiftelsen, Helsingfors stad

och olika företag. Invånarna i Folkhälsans seniorhus och bo-endecentren Wilhelmiina och Tilkka, som ligger nära intill, har också fått säga sitt. Motionsredskapen avsedda för utomhus-bruk har levererats av det inhemska företaget Lappset.

Vid en första anblick ser Taavettiparken ut som vilken som

helst annan motionspark för barn. Innan parken öppnades och bandet klipptes av fick barnen testa parken medan de äldre högtidligt följde med vid sidan om med sina rollatorer.

I motionsparken finns motionsredskap som tränar upp ba-lansen, muskelstyrkan och ledrörligheten. Äldre personer kan också testa om den egna gångtakten räcker till för att korsa gatan på övergångsställen. Vissa redskap kan användas även med rollatorer. Gångmaterialet i parken är mjukt, som på lö-parbanorna på idrottsplatserna, och om man faller tar det inte lika ont som om man faller på asfalt.

Taavettiparken – livskraft och hälsa för seniorer

ArPL-försäkring 010 192 083arpl@varma.fi•ArPL-lön •Ändringarilönesumman•Årsavräkningar•Försäkringsutredningarförföretagiomvandling•Självriskandelar,justeringsavgifterför 0102447640 invalid-ocharbetslöshetspensioner 0102444694

FöPL-försäkring 010192095fopl@varma.fi•Gränsdragning:företagareelleranställd?•FöPL-arbetsinkomst•FörsäkringsavgifterAPL-tilläggspensionsförsäkring 010192067

Varma.fi-tjänster för inloggade användare 010192083webbtjanster@varma.fi

Arbetspensionsrehabilitering kl. 12.00–16.00 010192065 rehabilitering@varma.fi

Pensionsrådgivning och pensionsberäkningar 010192069radgivning@varma.fi

Utbetalning av pensioner 010192061utbetalning@varma.fi

Pensionsansökningar och -avgöranden 010192062 pensionsansokan@varma.fi

ÖVRIG KONTAKTINFORMATION

Företagsfinansiering 0102445065foretagsfinansieringen@varma.fi

Inkasso och avtal om betalningstid 010192074

Beställning av publikationer och blanketter •Broschyrerochblanketterkandubeställa,läsa och skriva ut på adressen www.varma.fi

Evita-arbetshälsotjänster 010192085evita@varma.fi

Uthyrning av lokaler www.varma.fi > Uthyrningstjänster

Försäkring av utlandsarbete 010192091international@varma.fi

Kommunikation 0102445033info@varma.fi

Varma till din tjänstÖMsEsIdIGA ARBETsPENsIONsFÖRsäKRINGs-BOLAGET VARMATelefon:0102440,fax:0102444752info@varma.fi, www.varma.fiPostadress:PB1,00098VARMABesöksadressochhemort:Sundholmsstranden11,00180HelsingforsFO-nummer0533297-9

text och foto ReinOLAukkAnen

2 | 2009 VARMA 33

aktuellt i korthetGrattis Jan-Erik!

I senaste nummer av tidningen lottade vi ut en penna med inbyggd minnes-sticka bland alla som sänt respons på tidningen. Denna gång gick priset till Jan-Erik Erenius i Stockholm.

Den som tränar regelbundet löper mindre risk att falla, det blir lätta-re att klara vardagsrutinerna och framför allt höjer det sinnesstäm-ningen. Parken betalar in sig själv i och med att de äldres funktionsför-måga förbättras och man kan und-vika sjukhusvård.

Helsingfors stad sköter i fortsätt-ningen underhållet av parken. Miina Sillanpää-stiftelsen har i höst gett avgiftsfri rådgivning om använd-ningen av motionsredskapen och råd för upprättandet av egna trä-ningsprogram. Stadsborna kan ock-så använda parken på egen hand i enlighet med de uppsatta anvisning-arna. |

■ Biträdande stadsdirektör Paula Kokkonen, som också själv anser sig höra till den äldre åldersgruppen, öppnade Taavettiparken i Lillhoplax i Helsingfors.

Allt fl er går i pension

Under första halvåret 2009 fi ck 307 000 personer pension från Varma. Antalet pensionsbeslut har ökat klart: under för-

sta halvåret med 18 procent. Antalet ålderspen-sionsbeslut var hela 38 procent fl er än under mot-svarande period i fjol. Bland personer över 55 år blir delinvalidpension allt vanligare. |

Pensions- utdrag på webben

Varma skickade i år ut 704 000 pensionsutdrag av vilka 31 000 svensk-

språkiga. Utdraget kan också fås i elektronisk form. Den som väl-jer elektroniskt utdrag ser sina uppgifter redan i april. Andra fördelar med e-utdraget är att du kan se registrerade uppgifter för innevarande år samt få en

beräkning av eventuell invalidpension. Läs mer om hur du väljer elektroniskt

pensionsutdrag på adressen

www.varma.fi

Ändringar i invalidpensionen

Invalidpensionstagarnas ställning kommer att förbättras. Den s.k. livslängdskoeffi -cienten kommer i fortsättningen inte att

tillämpas på invalidpensioner som börjat före 2010. På invalidpensioner som börjar där-efter är livslängdskoeffi cientens in-verkan lindrigare.

Nivån på nya invalidpensioner kommer att höjas i och med en höjning av intjäningsprocenten för s.k. återstå-ende tid (tiden från pensionsfallet fram till uppnådd pensionsålder). I fortsätt-ningen kommer även studier som leder till examen samt vård av barn under tre år att beaktas vid uträkningen av pensi-onen för den återstående tiden. |

Arbetspensions - avgiften stiger

För att säkerställa en hållbar fi nan-siering av arbetspensionsskyddet och rättvisan mellan generationerna

kommer ArPL-avgiften att höjas med sam-manlagt 1,6 %. Höjningen träder i kraft stegvis under åren 2011–2014.

Under de senaste åren har linjen i pensionspo-litiken varit att förlänga den förvärvsaktiva tiden, eftersom fi nländarnas livslängd har ökat.

När arbetspensionssystemet infördes i början av 1960-talet var den förväntade livslängden för män i genomsnitt 65 år, nu är den närmare 80 år. |

Arbetsgivarens folk-pensionsavgift slopas

Folkpensionsavgiften för alla arbetsgivare sänktes temporärt i början av april. Från början av år 2010 kommer den att slopas

helt och hållet. Syftet är att stimulera ekonomin. Sänkningen av folkpensionsavgiften har i år gyn-nat speciellt småföretagarna. |

Ändringar i deltidspensionen

Åldersgränsen för deltidspension stiger i början av år 2011 till 60 år. Samtidigt kommer intjänan-det av pension att ändras. Reformen gäller per-

soner födda efter 1952. |

varma.fi — FöPL-ärenden behändigt på webben

I varma.fi kan du tryggt och behändigt sköta

dina försäkringsärenden när det passar dig bäst.

Det är lätt att logga in i tjänsten; du behöver

endast bankkoder.

Varma.fi ger svaren på dina frågor om arbetspensionsskyddet

Hur inverkar en ändring av

förfallomånaderna på FöPL-

försäkringsavgiften?

Hur inverkar FöPL-

arbetsinkomsten på din pension,

din övriga sociala trygghet och

försäkringsavgiften?

När ska man försäkra enligt FöPL

och när enligt ArPL?

Hurdan pension kommer i fråga i olika livssituationer?

Hur kan Varma stödja din arbetshälsa?

Hurdana finansieringslösningar kan Varma erbjuda

ditt företag?

Svaren på dessa frågor och mycket annan information

hittar du på adressen www.varma.fi.

I tjänsten för inloggade användare sköter du behändigt dina försäkringsärenden

Det är lätt att använda tjänsten för inloggade användare,

och de ändringar du gör träder genast i kraft.

Som inloggad användare kan du

• ändra din arbetsinkomst

• ändra förfallomånaderna för försäkringsavgifterna

• ta utskrifter av avgifts- och arbetsinkomstintyg

• avtala om betalningstid för försäkringsavgifterna

• ansöka om flexibel betalning av försäkringsavgiften

• ändra dina kontaktuppgifter

• sända skyddad e-post till Varma

• med en och samma inloggning sköta såväl FöPL- som

ArPL-försäkringsärenden.

Som företagare får du behändigt tillgång till tjänsterna med

dina egna bankkoder. När du loggar in med bankkoder kan

du också kontrollera ditt eget pensionsskydd.

Om ditt företag har anställda, lönar det sig att ingå ett

webbtjänstavtal. Då kan du med en inloggning sköta såväl

dina egna FöPL-försäkringsärenden som dina anställdas

ArPL-ärenden.

Tjänsten för inloggade användare, webbtjänstavtalet och

anvisningarna hittar du på adressen www.varma.fi >

Tjänster för inloggade användare. Tjänsten är avgiftsfri.

För närmare information kontakta oss per e-post på adressen

webbtjanster@varma.fi eller på numret 010 192 083.

Testa

företagarens

hjälpreda!

beräkning av eventuell invalidpension.

pensionsutdrag på adressen

2010. På invalidpensioner som börjar där-

ende tid (tiden från pensionsfallet fram till uppnådd pensionsålder). I fortsätt-ningen kommer även studier som leder till examen samt vård av barn under tre år att beaktas vid uträkningen av pensi-

försäkringsavgiften?

När ska man försäkra enligt FöPL

och när enligt ArPL?

Hurdan pension kommer i fråga i olika livssituationer?

Hur kan Varma stödja din arbetshälsa?

Som företagare får du behändigt tillgång till tjänsterna med

dina egna bankkoder. När du loggar in med bankkoder kan

du också kontrollera ditt eget pensionsskydd.

Om ditt företag har anställda, lönar det sig att ingå ett

webbtjänstavtal. Då kan du med en inloggning sköta såväl

dina egna FöPL-försäkringsärenden som dina anställdas

Tjänsten för inloggade användare, webbtjänstavtalet och

anvisningarna hittar du på adressen www.varma.fi >

Tjänster för inloggade användare. Tjänsten är avgiftsfri.

För närmare information kontakta oss per e-post på adressen

webbtjanster@varma.fi eller på numret 010 192 083.

varma.fi

— ArPL-ärenden

behändigt på webben

I varma.fi kan du tryggt och behändigt sköta

dina försäkringsärenden när det passar dig bäst.

Om du ingår ett webbtjänstavtal, får du tillgång

till alla tjänsterna.

Varma.fi ger svaren på dina frågor

om arbetspensionsskyddet

Hur inverkar en ändring

av förfallomånaderna på

ArPL-försäkringsavgiften?

Hur försäkras arbetstagare som

sänds i arbete utomlands?

Behövs ny ArPL-försäkring vid

omställningar i företaget?

Hurdan pension kommer i fråga

i olika livssituationer?

Hur kan Varma stödja medarbetarnas arbetshälsa?

Hurdana finansieringslösningar kan Varma erbjuda

ditt företag?

Svaren på dessa och många andra frågor hittar du på

adressen www.varma.fi.

I tjänsten för inloggade användare sköter

du behändigt dina försäkringsärenden

Som inloggad användare kan du

• ändra förskottslönesumman i din ArPL-försäkring

• ändra förfallomånaderna för försäkringsavgifterna

• ta utskrifter av avgiftsintyg och -utredningar

• avtala om betalningstid för försäkringsavgifterna

• göra ArPL-inkomstanmälningar

• sända skyddad e-post till Varma

• med en och samma inloggning sköta såväl FöPL- som

ArPL-försäkringsärenden.

Du får tillgång till tjänsten för inloggade kunder genom att

ingå ett webbtjänstavtal. Avtalet och anvisningarna hittar du

på adressen www.varma.fi > Tjänster för inloggade användare

Tjänsten är avgiftsfri. Du kan logga in antingen med egna

bankkoder eller med den användar-ID som Varma sänder dig.

Även bokföringsbyråer kan utnyttja tjänsterna. Med en och

samma koder kan du sköta pensionsförsäkringsärenden för

alla dina kunder som är försäkrade i Varma.

För närmare information kontakta oss per e-post på adressen

webbtjanster@varma.fi eller på numret 010 192 083.

Gå in

på nya

varma.fi!

34 VARMA 2 | 2009

> ArbetspensionsavgifterArPL-inkomstgräns 49,93 €/mån.Tillfälliga arbetsgivare, endast tillfälliga anställda och en lönesumma som understiger 7 152 €/6 mån. 22,4 %Avtalsarbetsgivare, fortlöpande anställda elleren lönesumma på minst 7 152 €/6 mån. ArPL-grundavgift utan kundåterbäringar och omkostnadsrabatt, den tillfälliga rabatten på invalidpensions avgiften beaktad.– om lönesumman för år 2007 understiger 1 650 000 € 21,4 %– 1 650 000–26 400 000 €, avgiften stiger gradvis 21,4–22,4 %– lönesumman för år 2007 överstiger 26 400 000 € 22,4 %Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften 4,3 % för 53 år fyllda 5,4 %FöPL-avgift 20,8 % för 53 år fyllda 21,9 %– avgift för nyetablerade företagare 15,6 % för 53 år fyllda 16,425 %LFöPL-avgift vid arbetsinkomst under 22 984,43 € 10,192 % för 53 år fyllda 10,731 %Vid arbetsinkomst på 22 984,43–36 118,45 €, stiger avgiften stegvis. För del som överskrider 36 118,45 € 20,8 % för 53 år fyllda 21,9 %

> Gränser för FöPL-arbetsinkomstenNedre gräns för FöPL-arbetsinkomsten 6 560,93 €/årÖvre gräns för FöPL-arbetsinkomsten 149 000 €/årFöretagare har rätt till FöPL-deltidspensionom arbetsinkomsten är minst 13 121,87 €/årFöretagare har rätt till arbetslöshetsskyddom arbetsinkomsten är minst 8 520 €/år

> SocialskyddsavgiftI avgiften ingår folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift Grupp I 2,801 %Grupp II 5,001 %Grupp III 5,901 %

> Sjukförsäkringspremie för försäkradeLöntagare 1,98 %FöPL-företagare 2,07 %Pensionstagare 1,45 %

> ArbetslöshetsförsäkringspremiePå lönesumma upp till högst 1 788 000 € 0,65 %På den del av lönesumman som överstiger 1 788 000 € 2,7 %Arbetstagarens premie 0,20 %Arbetsgivarpremie som betalas förArPL-försäkrad delägare 0,65 %Egen premie för ArPL-försäkrad delägare 0,07 %

> Premie för grupplivförsäkring för arbetstagareI genomsnitt 0,074 %

> ArbetsolycksfallsförsäkringspremieEnligt olycksfallsrisken i arbetet och försäkringsbolagets tariff (uppskattat variationsintervall) 0,3 – 8 %

> ArbetspensionsindexLönekoeffi cient 1,192Arbetspensionsindex 2286Index för övergångsperioden 2494Index för övergångsperioden 2494

> Räntor Beräkningsränta 3,0 %Dröjsmålsränta på försäkringsavgifter 9,5 %

> Inkomstgräns vid arbetslöshetspension 624,14 € / mån.

2009> ArbetspensionsavgifterArPL-inkomstgräns 49,93 €/mån.Tillfälliga arbetsgivare, endast tillfälliga anställda och en lönesumma som understiger 7 152 €/6 mån. 22,4 %Avtalsarbetsgivare, fortlöpande anställda elleren lönesumma på minst 7 152 €/6 mån. ArPL-grundavgift utan kundåterbäringar och omkostnadsrabatt, den tillfälliga rabatten på invalidpensions avgiften beaktad.– om lönesumman för år 2007 understiger 1 650 000 € 21,4 %– 1 650 000–26 400 000 €, avgiften stiger gradvis 21,4–22,4 %– lönesumman för år 2007 överstiger 26 400 000 € 22,4 %Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften 4,3 % för 53 år fyllda 5,4 %FöPL-avgift 20,8 % för 53 år fyllda 21,9 %– avgift för nyetablerade företagare 15,6 % för 53 år fyllda 16,425 %LFöPL-avgift vid arbetsinkomst under 22 984,43 € 10,192 % för 53 år fyllda 10,731 %Vid arbetsinkomst på 22 984,43–36 118,45 €, stiger avgiften stegvis. För del som överskrider 36 118,45 € 20,8 % för 53 år fyllda 21,9 %

> Gränser för FöPL-arbetsinkomstenNedre gräns för FöPL-arbetsinkomsten 6 560,93 €/årÖvre gräns för FöPL-arbetsinkomsten 149 000 €/årFöretagare har rätt till FöPL-deltidspensionom arbetsinkomsten är minst 13 121,87 €/årFöretagare har rätt till arbetslöshetsskyddom arbetsinkomsten är minst 8 520 €/år

> SocialskyddsavgiftI avgiften ingår folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift Grupp I 2,0 %Grupp II 4,2 %Grupp III 5,1 %

> Sjukförsäkringspremie för försäkradeLöntagare 1,98 %FöPL-företagare 2,07 %Pensionstagare 1,45 %

> ArbetslöshetsförsäkringspremiePå lönesumma upp till högst 1 788 000 € 0,65 %På den del av lönesumman som överstiger 1 788 000 € 2,7 %Arbetstagarens premie 0,20 %Arbetsgivarpremie som betalas förArPL-försäkrad delägare 0,65 %Egen premie för ArPL-försäkrad delägare 0,07 %

> Premie för grupplivförsäkring för arbetstagareI genomsnitt 0,074 %

> ArbetsolycksfallsförsäkringspremieEnligt olycksfallsrisken i arbetet och försäkringsbolagets tariff(uppskattat variationsintervall) 0,3 – 8 %

> ArbetspensionsindexLönekoeffi cient 1,192Arbetspensionsindex 2286Index för övergångsperioden 2494

> Räntor Beräkningsränta 3,0 %Dröjsmålsränta på försäkringsavgifter 8 %

> Inkomstgräns vid arbetslöshetspension 624,14 € / mån.

Socialförsäkringsavgifter och gränsbelopp

VAR

MA

B

ETALA

R

PO

RTO

T

Varma

Kom

munikation

Kod 5

010

413

00

00

3 SVAR

SFÖR

SÄN

DELSE

Du kan också delta i tävlingen på webben:www.varma.fi /Kundtidningen Varma

Den intressantaste artikeln i tidningen var:

Övriga kommentarer:

❏ Jag beställer tidningen Varma. ❏ Jag beställer den fi nska tidningen Varma.❏ Jag vill avbeställa tidningen.❏ Adressändringen gäller endast tidningen.❏ Adressändringen gäller all post.❏ Jag deltar endast i utlottningen.

AdressuppgifterFöretagets namnNamnUtdelningsadressPostnummer och -kontorE-postadress

Gamla adressuppgifter (vid adressändring)Kundnummer (se bakre omslaget)Företagets namnNamnUtdelningsadressPostnummer och -kontorE-postadress

Respons!Tyck till om vår tidning eller gör en adressändring

Fyll i uppgifterna nedan, klipp loss och posta lappen. Samtidigt deltar du i utlottningen av en behändig ryggsäck.

Dragningen är den 29 november 2009 och vinna-rens namn publiceras i nästa nummer av tidningen.

2 | 2009 VARMA 35

sett

och

hör

t ...

tex

t LE

NA

BA

RN

ER

-RA

SM

US

SE

N •

fot

o V

IDA

R L

IND

QV

IST

Dansen i blodetDominicus Björkstam har en egen arkitektbyrå i Ekenäs. Där ritar han tillsammans med tre andra kolleger hus åt privatpersoner. Dominicus är speciellt intresserad av ekologiska lösningar, och han tar sig också gärna an restaureringsprojekt.

Då arbetsdagen vid ritbordet är slut väntar ett annat jobb. Tre gånger i veckan drar han på sig dansskorna och leder kurser i salsa.

– Jag har tävlingsdansat på natio-nell nivå i min ungdom, och har länge

lett olika danskurser. Nu ville jag själv lära mig något nytt.

Han valde salsa därför att det ser så spännande ut.

– Det är helt annat än våra nordis-ka danser. Och så verkar människor som dansar salsa vara så glada! , sä-ger han.

Salsalektioner är mycket populära i Helsingfors, men i Ekenäs dit Domi-nicus fl yttade för 10 år sedan fanns det inget utbud på salsakurser. Han beslöt sig för att råda bot på saken och startade därför egna kurser.

– Det mest utmanande med salsan är rytmen. Den är helt annorlunda. Stegen i sig är inte så svåra, säger han.

Dominicus har inget emot att un-der två vardagskvällar och en sön-dagseftermiddag i veckan ägna sig åt salsa.

– Jag tar ju hand om min egen kon-dition samtidigt, konstaterar han. |

varmalehti_ru_0909 9.9.2009 11:06 Page 1

Composite

C M Y CM MY CY CMY K

Starta eget?Vi hjälper dig.

.0493

1654

/10.

09

Har du nyligen startat eget företag ellerfunderar du på att göra det?

Varmas nya webbsidor ger dig värdefullatips om företagande och redogör fördina förmåner. På sidorna kan du ocksågöra beräkningar om din socialatrygghet, som är beroende av FöPL-arbetsinkomsten.

Läs närmare www.varma.fi