VDC-Metrics

Utveckling av ett mätverktyg

VDC-Metrics Development of a scorecard

Författare: Daniel López & Maja Landare

Uppdragsgivare: Sweco Civil AB

Handledare: Daniel Ahnsjö, Sweco Civil AB Mattias Skoog, Sweco Civil AB

Ahmadrezah Roozbeh, KTH ABE

Examinator: Per Roald, KTH ABE

Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Godkännandedatum: 2014-06-18

Serienr: BD 2014;48

i

Förord

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som under 10 veckor utförts under vårterminen 2014 på Sweco Civil AB i Stockholm. Examensarbetet är det avslutande momentet på vår Högskoleingenjörsutbildning vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Ett stort tack vill vi först och främst rikta till våra handledare på Sweco Civil AB; Daniel Ahnsjö och Mattias Skoog som med stort intresse och engagemang hjälpt oss att utveckla våra idéer. De har under arbetets gång bidragit med en inspirerande coaching och stor ämneskunskap.

Vi vill även tacka gruppen AIM på Sweco Civil AB som hjälpt oss med våra frågor och funderingar under våren, ett speciellt tack till Leif Malm som med sin erfarenhet och kunskap gett oss en stor förståelse kring processen gentemot beställare.

Slutligen vill vi tacka Veidekke som genom intervju delat med sig av sin kompetens och erfarenhet kring VDC.

Stockholm den 9 juni 2014

ii

Sammanfattning

Med BIM- (Building Information Modeling) är målet att effektivisera anläggningsbranschen i Sverige. För att BIM ska uppfylla dessa mål och generera maximal lönsamhet måste arbetsmetodiken anpassas därtill.

VDC – Viritual Design and Construction, är en koordinerad projektmetodik där BIM tillämpas på organisation, process och produkt. Hur denna metodik, VDC, ska utnyttjas och användas för att generera så stor lönsamhet som möjligt är en intressant och komplex fråga. Det är därför av stor vikt att ha en förståelse för de olika delarna i metoden, och hur de samverkar med varandra.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i VDC-Scorecard undersöka vad som kan mätas i denna metod för att få fram ett mått på arbetets effektivitet. Genom att anpassa VDC-Scorecard till projekteringsskedet i anläggningsbranschen och sedan konvertera det, ska arbetets effektivitet i uppdrag hos Sweco Civil kunna mätas.

Studien behandlar forskning kring VDC- Scorecard, vilken kopplas samman med en fallstudie över VDC- arbetet på Sweco.

Resultatet av studien visar på delar som konsultföretaget kan påverka för att effektivisera sitt arbete och därför är relevanta att mäta. Resultatet visar även på vad man kan mäta under delarna samt vilka samband som finns dem emellan. Detta sammanställs i VDC- Metrics.

“Measurement is the first step that leads to control and eventually to improvement. If you can´t measure something, you can´t understand it. If you can´t understand it, you can´t control it. If you can´t control it, you can´t improve it.” – H. James Harrington

Nyckelord: BIM, VDC, VDC Scorecard, VDC-Metrics, Lönsamhet, Effektivitet, Anläggning, Konsultföretag, Sweco Civil

iii

Abstract

Is BIM- (Building Information Modeling) used in the most efficient and practical way in the infrastructure industry today? The difficulty in implementing BIM as a method throughout the process and organization in an industry that always relied on its traditions is one of the main subjects of the Swedish Transport Administration. Therefore they have elaborated a long-term plan with a primer objective that in the year 2015 have established a requirement that there future project shall require a certain involvement of BIM.

What if there was a measurement tool that could evaluate all the aspects of a project using BIM as a tool and then compare it to other projects in purpose to value where in the organization, technology and process things could have been better. Wouldn’t the process and all aspects of it evolve a lot faster if conclusions could be drawn of the up- and downsides on earlier projects and experiences could be gained from other practices? In USA such a tool has been developed and named the VDC- (Virtual Design and Construction) Scorecard which was created by researchers working for CIFE (Center for Integrated Engineering) in Stanford University. With grander influence as a helping tool for that industry it´s in the authors interests to create a similar tool, but different in the way that it would be adapted to a particular part of the process; the projecting. This could later on be in great use for the consultant company to who the authors are collaborating with.

The objective must be to create a measurement tool that in a neutral manner can value both the project in general and the importance of each aspect.

By study how the VDC Scorecard was built and immerse into the general projecting process of infrastructure projects a fundament for this measurement tool will be built.

Keywords: BIM, VDC Scorecard, measurement tool, process, projecting

iv

Förkortningar

BIM Byggnadsinformationsmodell- Informationsmodell av en byggnad

AIM Anläggningsinformationsmodell- Informationsmodell av en anläggning

IM Informationsmodell- Informationsmodell av ett byggnadsverk

TO Teknikområde- Projektörer och konstruktörer specifika ämnesområden. Benämns även som fackområde och teknikdisciplin.

Process Det vi i dagligt tal menar med process är något som förlöper efter ett mer eller mindre känt mönster. Det vi i dagligt tal menar med process är något som förlöper efter ett mer eller mindre känt mönster. I en process är det något som behandlas, bearbetas eller omvandlas och därigenom får ett ökat värde för ett företag eller en annan organisation.

VDC Virtual design and Construction – Virituellt byggande, ett arbetssätt som integrerar virtuella modeller mellan olika TO i projektering och produktion.

Rework Omarbeta

RFI Request for information- Väntan på svar och information

CIFE Center for Integrated Facility Engineering

ICE Integrated Concurrent Engineering (intergrerat samtida ingenjörsarbete).

P.O.P P.O.P (Process, Organisation och Produkt) är ett byggtekniskt begrepp som syftar på att: produkten, som organisationen definierar, skapar, bygger och förvaltar, genom att följa processen.

Dataformat Dataformat utgörs av tecken, termer, numeriska tal och regler för att uttrycka data. Ett dataformat har regler för hur tecken ska kombineras för att kunna läsas korrekt i form av en syntax.

Filformat Specifikation för hur dataformat ska lagras i en fil.

Metadata Information om data. Information kring filer och data som underlättar sökning, tolkning och sortering av informationen.

IFC Industry Foundation Classes: Ett internationellt öppet och neutralt filformat. Utvecklat av buildingSMART

IFD International Framework for Dictionaries: En flerspråkig lista för begrepp, objektklasser, egenskapsklasser och relationer.

v

LandXML Det mest kompatibla filformatet för mark och anläggning.

DWG Standardfilformatet för CAD modeller för AutoCAD

Informationsvy Olika former av information generad från informationsmodeller. T.ex. utläsningar, utsättningsdata, mängder, ritningar, förteckningar, sektioner etc

Tjänst En tjänst definieras av kund och tillhandahålls av ett företag, en tjänst är immateriell.

Uppdrag Ett konsultföretag tar sig an att ett uppdrag vanligen inom projekt. I denna studie berör uppdrag projekteringsskedet.

vi

Innehåll 1. Inledning ...................................................................................................................................... 1

1.1 Problemdiskussion..................................................................................................................... 2

1.2 Syfte ........................................................................................................................................... 2

1.3 Problemformulering .................................................................................................................. 3

1.4 Mål ............................................................................................................................................. 3

1.5 Avgränsningar ............................................................................................................................ 3

1.6 Organisation .............................................................................................................................. 3

1.7 Disposition ................................................................................................................................. 4

2. Teoretisk referensram ..................................................................................................................... 5

2.1 Byggprocessen ........................................................................................................................... 5

2.2 BIM ............................................................................................................................................ 9

2.3 BIM inom infrastruktur ............................................................................................................ 13

3. Metod ............................................................................................................................................ 15

3.1 Metodval ................................................................................................................................. 15

3.2 Fallstudie ................................................................................................................................ 15

3.3 Kvalitativ datainsamling ....................................................................................................... 16

3.4 Litteraturstudie ...................................................................................................................... 16

3.5 Intervjuer ............................................................................................................................... 16

3.6 Studiens trovärdighet .............................................................................................................. 17

4. Litteraturstudie .............................................................................................................................. 18

3.1 VDC (Virtual Design and Construction)- Virtuellt byggande ................................................... 18

3.2 Utvärdering .............................................................................................................................. 21

3.2.1 Kriterium ............................................................................................................................... 22

3.2.3 Bedömning ........................................................................................................................... 27

4. Empiri ............................................................................................................................................ 30

4.1 Sweco Civil AB .......................................................................................................................... 30

4.2 VDC inom projektering ............................................................................................................ 31

4.2.2 Organisation ......................................................................................................................... 35

4.2.2.1 Uppdragsstyrning .............................................................................................................. 35

4.2.3 Process .................................................................................................................................. 38

5. Resultat .......................................................................................................................................... 42

6. Analys ............................................................................................................................................ 43

6.1 Del 1: Från litteraturstudie och fallstudie ............................................................................... 45

vii

6.2 Del 2: Till konvertering ............................................................................................................ 48

7. Slutsats .......................................................................................................................................... 55

1

1. Inledning

”Med hjälp av BIM ska vi i anläggningsbranschen tillsammans förändra Sverige”1

I Norge och Finland har myndigheter sedan flera år tillbaka ställt krav på BIM, Byggnads Informations Modellering, i statliga upphandlingar, vilket har fört utvecklingen av BIM framåt.2 Nu står den svenska anläggningsbranschen på tur då regeringen gett direktiv om att Trafikverket, en av de största statliga byggherrarna ska driva det svenska ”införandet av BIM” i anläggningsbranschen. Trafikverket driver i nuläget ett projekt för att stegvis implementera BIM och anpassa sitt arbete till den förändring detta medför. Från år 2015 är målet att alla investeringsprojekt minst ska använda sig av BIM enligt definierad lägsta nivå.3 De nyttoeffekter Trafikverket framhåller med implementeringen av BIM i anläggningsbranschen är;4

• Tillgång till rätt information genom hela anläggningens livscykel. • Bättre samordning och färre fel i projektering, produktion och förvaltning. • Minskad tidsåtgång och minskade kostnader. • Ökad produktivitet • Analysera och iterera optimerad utformning. • Ökad kvalitet i process och produkt.

Trafikverkets framtida krav på BIM ställer i sin tur nya krav på projekteringen i anläggningsbranschen. Inblandade aktörer; entreprenörer och konsulter måste anpassa och förändra sitt arbete för att kunna möta dessa krav. En förändring som förutom ny teknologi även medför nya arbetsmetoder, processer och utbildning kring BIM.

Hur dessa nya arbetsmetoder kring BIM ser ut och vilken nytta de har på processen är frågor som allt fler börjar ställa sig. På Stanford University i USA har en omfattande forskning bedrivits kring VDC – Viritual Design and Construction, en koordinerad projektmetod där BIM tillämpas på organisation och process.

Forskningen har resulterat i ett utvärderingssystem för VDC/ BIM projekt inom byggbranschen; VDC – Scorecard. VDC- Scorecard skapades för att ge yrkesutövare en möjlighet att kunna utvärdera och spåra VDC/BIM- utförande i projekten. Projekten tilldelas procentuella poäng och betygssätts efter en jämförelse med övriga branschutföranden.5 VDC- Scorecard är förutom utvärdering tänkt att ge guidning och hjälp till projekt i dess VDC/ BIM- utövande.

VDC- Scorecard är ett väletablerat och uppskattat utvärderingsverktyg som förutom i USA utvärderat och hjälpt byggprojekt i 12 andra länder. I en rapport utgiven av Stanford University undersöks utvecklingen av VDC- Scorecard. I slutsatsen nämner författarna förutom VDC- Scorecards positiva inverkan på branschen kort att bristerna med verktyget är att det inte är anpassat för olika länders förutsättningar, lagar och byggprocess eller terminologi. Rapporten menar att yrkesgrupper här kan hjälpa till med utvecklingen genom att fortsätta anpassningen av VDC- Scorcard.

1 (Albertsson, 2014) 2 (Skielse, 2011) 3 (Trafikverket, 2013) 4 (Ahnsjö, 2013) 5 (Kam, et al., 2013)

2

1.1 Problemdiskussion

”BIM är inte en applikation som kan väljas till vid sidan av ett projekt utan en metod, som i process, organisation och produkt genomsyrar hela projektet.” – Daniel Ahnsjö. Hur denna metod, BIM, ska utnyttjas och användas för att generera så stor lönsamhet som möjligt är en intressant och komplex fråga. BIM som arbetsmetod resulterar inte per automatik i en kvalitativ och effektiv byggprocess utan beroende på upplägg, planering och styrning kan BIM utnyttjas på olika sätt.

“Measurement is the first step that leads to control and eventually to improvement. If you can´t measure something, you can´t understand it. If you can´t understand it, you can´t control it. If you can´t control it, you can´t improve it.”6 – H. James Harrington Som H. James Harrington framhåller är det svårt att förstå, förbättra och kontrollera något om man inte kan mäta det. Mattias Skoog, Sweco, menar även han att för att effektivisera arbetet med BIM och på det viset öka lönsamheten måste arbetet vara mätbart. För att uppnå detta i en komplex process måste arbetet brytas ner i små mätbara delar. Först då går det att förstå vilka samband det finns mellan olika delar av arbetet och hur detta påverkar processen och den totala effektiviteten.

Företag och organisationer definierar BIM på olika sätt och graden av användande skiljer sig mycket. För att undersöka hur metoden BIM kan delas upp i mätbara delar och hur dessa delar samverkar måste metoden i sin helhet först definieras i innehåll och syfte.

Stanford University har under lång tid bedrivit forskning kring detta och har med sitt verktyg VDC- Scorecard utvärderat utövandet av VDC i över hundra projekt. I VDC- Scorecard finns en trädstruktur över alla delar som de bedömer vara viktiga att utvärdera i användandet av VDC som metod. Forskare på Stanford har gett ut rapporter som beskriver dessa delars syfte och innehåll.

Hur kan dessa delar konverteras och kopplas till projekteringsskedet för att utvärdera effektiviteten av BIM arbetet, och vilka faktorer går att påverka föra att få en effektivare och mera lönsam process?

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka vad konsultföretaget Sweco kan mäta i sitt VDC arbete för att få fram ett resultat på dess effektivitet under projektering. Med utgångspunkt i utvärderingsverktyget VDC- Scorecard är syftet att konvertera och anpassa detta verktyg till uppdrag hos Sweco inom studiens avgränsningar.

6 (Jacoby and Luqi, 2005; Grensing 2010)

3

1.3 Problemformulering Studien undersöker vilka delar i VDC- Scorecard som är aktuella att använda som riktlinjer vid bedömning av effektivitet i arbetet med BIM hos ett konsultbolag under projekteringsskedet. Därutöver undersöks hur dessa delar kan anpassas till Sweco Civil AB, AIM.

• Vad kan mätas i projekteringen för att få fram effektiviteten i BIM?

• Vilka samband finns mellan dessa delar?

1.4 Mål

Målet med studien är att efter studiens resultat sammanställa VDC-Metrics en utveckling av VDC- Scorecard med syfte att visa vad som ska mätas för att få fram effektiviteten av VDC-arbetet i projektering hos Sweco.

1.5 Avgränsningar

Studien avgränsas till att behandla projekteringsskedet i anläggningsprojekt hos Sweco. Studien undersöker anläggningsprojekt där Trafikverket är beställare/byggherre och konsultföretaget arbetar till fast pris. Examensarbetet ska utföras under 10 veckor studier vilket innefattar 15 poäng.

1.6 Organisation

Daniel López och Maja Landare läser sista året på högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Examensarbetet skrivs för SWECO Civil AB. Arbetets ämne har utvecklats i samarbete med handledare Mattias Skoog och Daniel Ahnsjö på SWECO Civil AB, AIM.

4

1.7 Disposition

Här nedan följer studiens disposition.

Figur 1. Studiens disposition

Inledning

Metod

Inledning

•Kapitel 1. Inledning – Det inledande kapitlet ger en introduktion till ämnet och diskuterar BIM- som metod. Detta leder fram till en problemformulering.

Teoretisk referens-

ram

•Kapitel 2. Teoretisk referensram– Här sammanställs teorin som studien grundats på

Metod

•Kapitel 3. Metodval och metod – Val av metod samt tillvägagångssätt presenteras i detta kapitel.

Litteratur studie

•Kapitel 4. Litteraturstudie - I detta kapietl görs en litteraturstudie över VDC- Scorecard och tillhörande forskning.

Empiri

•Kapitel 5. Empiri – Här sammanställs det material som inhämtats i rapportens fallstudier och kvalitativa intervjuer.

Analys •Kapitel 6- Här analyseras den emperiska studien med grund i litteraturstudien.

Resultat/ Slutsat

•Kapitel 7. Resultat och slutsats – I detta kapitel presenteras rapportens resultat samt slutsats, rekommendationer till företaget samt förslag till vidare studier.

5

2. Teoretisk referensram

en teoretiska referensramen syftar till att ge en orientering i byggprocessens skeden samt en beskrivning av entreprenadformer, aktörer samt handlingar. Detta för att förstå studiens avgränsningar samt vilka faktorerer som påverkar konsultens uppdrag.

Därefter förklaras BIM och BIM inom infrastruktur

2.1 Byggprocessen Byggprocessen består av plan och -förstudie, projektering, byggande och förvaltning. Här nedan beskrivs denna process uppdelad i 4 skeden; förfrågningsskedet, anbudsskedet, entreprenadskedet och förvaltningsskedet.

Figur 2 visar byggprocessens alla skeden inom anläggningsprojekt i förhållande till anläggningsinformationsmodell 7

2.1.1 Förfrågningsskede

Förfrågningsskedet är den delen av byggprocessen som ska fastställa förutsättningarna inför ett projekt i ett förfrågningsunderlag. De förutsättningar som ingår i förfrågningsunderlaget är en beskrivning av vad som beställs och vilka krav som finns, hur anbudslämning ska ske och hur anbuden ska jämföras. Förfrågningsunderlaget innehåller även bygghandlingar, geotekniska föreskrifter och andra relevanta handlingar. Entreprenören använder sig av förfrågningsunderlaget då de ska göra beräkningar och lägga anbud på ett projekt. Bygghandlingarna i förfrågningsunderlaget används även som ritningar för att bygga anläggningen.8

2.1.2 Anbudsskede

Förfrågningsskedet går sedan in i anbudsskedet. Anbudsskedet följer ingen precis ram utan kan variera med uppdrag. Här beskrivs en generell arbetsgång.

Då projekteringen är klar skickas förfrågningsunderlaget av beställaren till entreprenör/ entreprenörer. Entreprenörerna gör sedan en kalkyl på arbetet utifrån förfrågningsunderlaget och är entreprenören intresserad av jobbet lämnas därefter ett anbud till beställare.

7 (Trafikverket, 2014) 8 (Svensk Byggtjänst , 2011)

D

6

Alla intresserade entreprenören skickar sedan in sina anbud till beställaren som i anläggningsbranschen ofta är kommuner, landsting och statliga verk. Därför gäller LOU (Lagen om Offentlig Upphandling). Alla entreprenören måste kunna konkurera på lika villkor och anbudet måste därför vara offentligt. Lagen reglerar bl.a. utförande av förfrågningsunderlag, hur annonseringen av upphandling ska utföras samt regler kring prövningen av anbuden.9 Beställaren är skyldig att välja den entreprenör som ger det mest prisvärda anbudet och som samtidigt kan garantera god kvalitetssäkring och miljötänk.10.

2.1.3 Entreprenadskede

Efter anbudsskedet tar entreprenadskedet vid. Det sker då en entreprenör vunnit anbudet och blivit upphandlad. Den ytterst ansvariga för byggprocessen, ofta den upphandlade entreprenören har ansvar ”äger” projektet fram till överlämnandet till beställare. För entreprenören är det i byggskedet av stor vikt med planering så att inte arbetet försenas eller måste ändras på grund av krockar tidsmässiga eller rumsmässiga. I detta skede måste många bitar koordineras väl för att arbetet ska flyta på smidigt.11

2.1.4 Förvaltningsskede

Anläggningen lämnas efter färdigställandet över till beställare/ ägare och processen går därmed in i förvaltningsskedet. Förvaltningen fortsätter under hela anläggningens livslängd och innefattar drift och underhåll av anläggningen.12

2.1.5 Aktörer

Byggherren är den person, företag organisation eller myndighet som tar beslut om och låter uppföra en anläggning. I infrastrukturprojekt är det vanligtvis kommuner och statliga verk som är byggherre. Trafikverket tillhör en av de största statliga byggherrarna.13 Byggherren startar upp byggprojektet och tar beslut om utformningen av projektet, genomförandet samt entreprenadform. Projektets övriga aktörer arbetar direkt eller indirekt för byggherren.14 Projektören har som uppgift att projektera ett projekt genom att arbeta fram beskrivningar och ritningar efter byggherrens krav och önskemål. Dessutom ansvarar projektören för materialval, integrering av olika anordningar för skydd och för att förbereda säkra arbeten och transporter. Det är projektören som har som är ansvarig för att beskriva nödvändiga förundersökningar samt klarlägga och vid behov skaffa de tillstånd som behövs för att kunna bygga.15 Entreprenören utför det som byggherren beslutat utifrån projektörens handlingar. Förvaltaren ansvarar för den färdiga produkten, byggnadsverket. Förvaltaren och byggherren kan vara samma part varvid byggnaden efter färdigställandet då överlämnas till byggherren för förvaltning.16

9 (Nordstrand, 2008) 10 (Svensk Byggtjänst , 2011) 11 (Byggtjänst, 2011) 12 (Svensk Byggtjänst , 2011) 13 (Nordstrand, 2008) 14 (Byggtjänst, 2011) 15 (Anon., 2009) 16 (Nordstrand, 2008)

7

2.1.6 Förstudie

Förstudien ska på ett så tydlig sätt som möjligt klargöra de behov och mål som finns för projektet.17 ”Den som planerar att bygga en väg ska genomföra en förstudie” säger väglagen. 18 Trafikverket beskriver i sin handbok syftet med förstudie som ett inventeringsskede inför fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Förstudien ska samla information och sammanställa en problembeskrivning utifrån denna information. Förstudien används vid konsultupphandling som underlag.

2.1.6 Projektering

Projekteringsskedet är som tidigare nämnts det steg i byggprocessen där anläggningen ska bestämmas och formas efter de krav och önskemål som byggherren ställer och som presenterats i förstudien. Kraven och önskemålen ska preciseras och det ska tas fram systemhandlingar som sedan övergår till bygghandlingar.19 Projekteringen syftar till att skapa en så bra anläggning som möjligt. Metoden man väljer att använda sig av inom projekteringen påverkar tid, kostnad och hanteringen av information.

Projekteringsskedet kan delas upp i systemskede, förfrågningsskedet och anbud och upphandling. Redan under programskedet kan man säga att projekteringen startar då de första utformningsförslagen görs och olika alternativ jämförs. Det bästa alternativet väljs och arbetet med att anpassa det till de krav och önskemål som finns fortsätter i Systemskedet. Arkitekter och teknikkonsulter använder sig av projekteringsverktyg och skapar digitala underlag till de kommande faserna av processen.20 Det är vanligt att flera olika aktörer involverade och informationshantering samt samordning är viktigt. Samordningen mellan olika teknikområden kontrolleras med kollisionskontroller och informationen i objekten kontrolleras. I Systemskedet bestäms utformning samt konstruktion vilket redovisas i systemhandlingar. Efter systemskedet tar förfrågningsskedet vid. Där utvecklas detaljeringen i modellerna och handlingarna så att de kan fungera som grund för anbudsfordran.

I byggprocessen beskrivs projekteringen som ett komplext arbete med flera iblandade aktörer. Svårigheterna under projekteringen beror enligt författaren på en rad faktorer. Under projekteringsskedet är arbetet ofta svårplanerat. Det ställer stora krav på samarbete då olika aktörer är inblandade och arbetsinsatserna ofta oklara. En tidsplan, budget som sammanställer projekteringskostnader och projektets totala kostnad måste sammanställas på vanligtvis lösa grunder.21

2.1.7 Entreprenadformer

Valet av entreprenadform som byggherren/ beställaren valt att arbeta i påverkar även förutsättningarna för konsulterna i projekteringen. Här nedan följer en kort beskrivning av några vanliga entreprenadformer.

Vid utförandeentreprenad utför byggherren med hjälp av anställda projektledare och konsulter projektering fram till färdiga bygghandlingar. Entreprenörerna upphandlas därefter och

17 (Granroth, 2011) 18 (Trafikverket, 2002) 19 (Nordstrand, 2008) 20 (Granroth, 2011) 21 (Nordstrand, 2008)

8

ansvarar för att byggnadsverket uppförs enligt givna bygghandlingar så kallat utförandeansvar. Upphandlas enbart en entreprenör av byggherren kallas entreprenadformen istället för generalentreprenad. Den entreprenör som upphandlats kallas då generalentreprenör och innehar samordningsansvaret för produktionen. Totalentreprenad är en annan form av entreprenad, i vilken byggherren efter programskedet sammanställer krav och önskemål för byggnadsverket i ett ramprogram. Efter detta upphandlas en totalentreprenad där entreprenören ansvarar över både projektering och produktion. I dessa fall är det entreprenören som upphandlar konsulter vid behov. Entreprenören åtar sig att färdigställa byggnaden utifrån de funktionskrav som är sammanfattade i ramprogrammet och har i och med det ett funktionsansvar.22 Konsulterna arbetar beroende av entreprenadform antingen direkt på uppdrag från byggherren eller av entreprenören.

2.1.8 Ersättningsformer

Förutom val av entreprenadform påverkas även projekteringens förutsättningar av ersättningsform. Vid upphandling av projekt bestäms en ersättningsform för entreprenad eller delar av den. Här nedan ges en beskrivning av två vanliga ersättningsformer till konsultfirmor vid projektering, fast pris och löpande räkning.

Upphandlas arbetet till fast pris bestäms ersättningen för arbetet i förväg av parterna. För att detta ska vara möjligt behövs ett förfrågningsunderlag eller ritningar för att kunna bedöma hur lång tid och vilka resurser arbetet kräver.

I ersättningsformen löpande räkning får konsulterna betalt allt eftersom arbetet pågår och arbetet redovisats. Anledningen till att branschen använder sig av löpande räkning vid projektering är som tidigare nämnts att arbetsmängden och omfattningen i det skedet är svårt att precisera. Löpande räkning med tak är en utveckling av löpande räkning där anställd part måste ange ett högsta pris för arbetet som inte får överskridas.23

2.1.9 Handlingar i samband med projekteringsskedet i byggprocessen Systemhandlingar

I systemhandlingarna har tidigare framtagna krav sammanställts till tekniskt specificerade handlingar. Dessa ska ta vara tillräckligt omfattande för att fungera som underlag för detaljritningar.24 Systemhandlingarna används även för att se ungefärliga mått på tid och kostnader.

Bygghandlingar

Vid övergången till anbuds och upphandlingsskedet ska förfrågningsunderlag och anbudshandlingar lämnas. I det här skedet är handlingarna juridiskt bindande. Anbuden utvärderas och upphandling sker. Efter upphandlingen blir de använda handlingarna bygghandlingar.25

22 (Nordstrand, 2008) 23 (Nordstrand, 2008) 24 (Granroth, 2011) 25 (Granroth, 2011)

9

Bilden nedan visar systemhandlingarnas innehåll, till vänster hur det sett ut tidigare och till höger hur det ser ut i dagens läge där modeller ingår dels under teknisk beskrivning samt under övriga handlingar.

Figur 3 är baserad på ABK/AB04 rangordning, utgiven av ”Byggandets Kontraktkommitté”

Syst

emha

ndlin

gar

Syst

emha

ndlin

gar

10

2.2 BIM BIM är ett svårdefinierat begrepp då ingen bestämd definition fastställts av någon svensk statlig myndighet men också att varierande svar erhålls beroende på tillfrågad respondent.

”BIM (Byggnadsinformationsmodellering) är processen att generera, nyttja och förvalta information om ett byggnadsverk under dess livscykel”- Bygghandlingar90, del 7

”BIM is a process that involves creating and using an intelligent 3D model to inform and communicate project decisions.”26- AutoDesk, världsledande programvaruföretag inom framtagning av programvaror och tjänster för 3D-design och teknik.

”Möjligheterna är så stora och omvälvande att anläggningsbranschen har valt att inte kalla BIM för nästa generations CAD eller liknande. Det är frågan om ett paradigmskifte och det verkar som att begreppet BIM på sikt kommer att ersätta CAD eftersom det är många aspekter av byggprocessen som vävs samman och integreras”27- Trafikverket

Olika verksamheter och arbetssätt nyttjar BIM på olika sätt och därmed skiljer sig definitionerna från varandra. Det man dock kan konstatera är att BIM vare sig om man definierar det som ett verktyg, arbetssätt eller en process så är det något som ses som en nyckel för en kompetent och kostnadseffektiv byggprocess.

Vi kommer dock att utgå från att Byggnadsinformation modellering är en arbetsprocess som resulterar i en eller flera modeller, Byggnadsinformation modeller (Anläggningsinformation modeller inom anläggningsbranschen).28

I jämförelse med traditionell CAD där komponenter redovisas i form av objekt bildade av linjer som i sin tur tillsammans endast ger en visuell bild av produkten, så är strukturen annorlunda i en BIM-modell. Modellerandet bygger på att man sätter samman olika objekt (tillskillnad från just linjer) som tillsammans bildar en informationsmodell över det som ska byggas. Dessa objekt kläs i information i form av:

• Geometri (visar hur objektet ser ut i tre dimensionerna x,y och z)

• Fysiska och abstrakta egenskaper (mått, yta, material, maxbelastning etc)

• Status (information om hurudvida objektet är granskat, beställt, monterat etc)

Objekten som tillsammans bildar ett verk är placerade i ett sammanhang på ett helt annat sätt än linjerna ritade i ett CAD program, då relationer skapas mellan dem. Resultatet blir en tredimensionell bild utav verket innehållandes erfoderlig information kring konstruktionen.29

I Bygghandling 90, de rekommendationer för utformning av bygghandlingar som byggsektorn ger går det att läsa detta om BIM.30

26 (Autodesk, 2014) 27 (Trafikverket, 2013) 28 (Ahnsjö, u.d.) 29 (Trafikverket, 2013)

11

1 2

3 4

5 6

”Projektering av byggnadsverk utförs i allt högre grad i form av informationsmodeller. I sin renaste form utgörs denna av en databas innehållande information om projektet, till exempel i form av tredimensionell geometri och egenskaper som material, kvalité, kostnad och produktionsmetod. Resultatet blir en informationsmodell som beskriver byggnadsverket komplett så långt som bedömts ekonomiskt och praktiskt lämpligt i varje enskilt projekt. Begreppet BIM används alltså både för att beteckna själva modellen och processen då den skapas och förvaltas.”

Inom anläggningsbranschen benämns ibland BIM (Byggnads Informations Modell) som AIM (Anläggnings Informations Modell) 31. Anläggningsinformationsmodellen gestaltar väg- och järnvägsprojekt, vattenbyggnad m.m. medan en byggnadsinformationsmodell används mer inom husbyggnadsprojekt.

Figur 4 illustrerar utvecklingen av en informationsmodell som gestaltar en anläggning32

30 http://www.bygghandlingar90.se/ 31 (Tyréns, 2014) 32 (Sweco, u.d.)

12

Då olika projektör från distinkta kompetensområden är involverade under projekteringsskedet så krävs också flera teknikområden, vilket innebär att varje projektör modellerar för sitt respektive ansvarsområde. Ett teknikområde kan även benämnas som fackområde och teknikdisciplin. I denna rapport benämns teknikområde som disciplin. En samordningsmodell utgörs av sammansatta modellfiler som skapats av de olika teknikområdena. Beroende på den sammansatta modellens syfte kommer den att ha olika grafikpresentation och informationsinnehåll. Syftet kan vara exempelvis som samgranskningsmodell som bl.a. används för att upptäcka kollisioner mellan objekt och fel i utformning och funktion.33

Figur 5illustrerar uppbyggnaden av en samordningsmodell 34

Informationen i samordningsmodellen eller anläggningsinformationsmodellen kan återanvändas i många olika ”informationsvyer”35:

• Tidplaner • Kostnadskalkyler • Trafiksimuleringar • Ritningar • Massberäkningar • Mängder • Visualisering • Underlag för maskinstyrning

33 (Skoog, 2014) 34 (Skoog, 2014) 35 (Tyréns, 2014)

13

På så sätt blir hanteringen av informationen rationellare, vilket bidrar till ökad effektivitet och högre kvalité i projekt. 36

2.3 BIM inom infrastruktur

Husbyggnads- och framförallt installationsindustrin har i en betydligt större utsträckning implementerat BIM som process i sin bransch i jämförelse med anläggningsbranschen. Dock så står anläggningsbranschen, med Trafikverket i spetsen, i en förändringsfas där ambitionerna är stora kring BIM. I ett uppdrag från regeringen så har tydliga målsättningar satts och ett antal BIM-baserade pilotprojekt har utförts och pågår för närvarande.37

Produktivitetskommitténs förslag i SOU 2012:39, ”Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen”

”Inför i Trafikverkets riktlinjer för upphandling av projekteringsuppdrag att man särskilt ska redovisa skälen om man inte i förfrågningsunderlaget har med att BIM ska tillämpas. För bästa möjliga nytta ska BIM-kraven spegla både hur man kan effektivisera byggandet och hur man kan ha nytta av BIM i den långsiktiga förvaltningen.” 38

Trafikverket bör eftersträva branschgemensamma standarder och processer” (SOU 2012:39)

Projektmål hos Trafikverket

• Alla investeringsprojekt ska minst använda sig av BIM till en definierad lägsta nivå från och med 2015

• Effektivisera Trafikverkets verksamhet med ca 150 Mkr fram till 2015

• Trafikverket ska vara en tydlig beställare av BIM vid projektering och entreprenad

Trafikverket har i implementeringen en långsiktig plan med dessa uppsatta mål:39

Nuläge Erfarenhetsåterföring mellan projekt som nyttjar BIM 2015 Införande av BIM i investerings (Nivå 2) 2020 Möjligt för våra förvaltare (underhåll) att ta emot viss typ av information för hantering i befintliga system 2030 ”Smart” informationshantering mellan olika processer, aktörer och skeden.

36 (Tyréns, 2014) 37 (Ahnsjö, 2013) 38 (Ahnsjö, 2013) 39 (Ahnsjö, 2013)

14

Figur 6 Visar en indelning av BIM användandet i form av olika nivåer samt vilken målsättning trafikverket har i sina framtida projekt. Utformad med utgångspunkt från ”Bew and Richards: BIM Maturity Model”40

För att bestämma vilka krav man kan ställa på framtida BIM-projekt har Trafikverket valt att dela upp tillämpningen av BIM i olika mognadsgrader med en nollnivå som utgångspunkt:41

Nivå 0- (CAD): Platt CAD utan 3D-data . Enbart traditionella ritningar tas fram, framställs ofta i DWG. Nivå 1- Anläggningsmodell (2D och 3D): bygger på CAD men används primärt för att visualisera ändamål (Geometrimodeller). Begränsade kommunikationsmöjligheter samt utan möjlighet producera informationsvyer ur modell. Nivå 2- BIM – Samordningsmodeller/ Anläggningsinformationsmodell: Som används för att samarbeta med objektbaserad information. Stora möjligheter vid informationsutbyten mellan vissa programvaror och applikationer. Möjlighet att producera informationsvyer ur modell (utläsningar, utsättningsdata, mängder etc) Nivå 3- iBIM eller Integrerad BIM/Anläggningsinformationsmodeller: Delning och integrering av BIM-modeller och information som genereras och förvaltas under ett byggnadsverks livscykel. Alla kommunikation och information bygger på samma standard och BIM-applikationer och programvaror kan kommunicera fullt ut.

40 (Sinclair, 2012) 41 (Ahnsjö, u.d.)

15

3. Metod Detta kapitel kommer att redogöra för hur studien kommer att utföras och struktureras, samt underliggande teorier. De områden som kommer att behandlas ingående är val av metod, fallstudie, kvalitativ datainsamling, litteraturstudie samt intervjuer.

3.1 Metodval

Forskningsprocessen delas enligt Patel och Davidson in i sex steg: 42

• Identifiering av problem • Genomgång av litteratur • Val av forskningsdesign och teknik • Utförande av undersökning • Analys • Rapportering

Ett problemområde identifieras och vidareutvecklas i samarbete med Sweco Civil. Studiens frågeställning och syfte: att undersöka möjligheten att mäta arbetet med VDC/BIM inom Sweco resulterar i ett antal aktuella metoder. Vid val av undersökningsstrategi finns det enligt Yin tre villkor att ta hänsyn till; forskarens kontroll, typ av forskningsfråga och nutid mot historiskt fokus.43

Studiens syfte är att besvara frågor som ”vad”, ”hur” och ”varför”. Dessa forskningsfrågor är enligt Yin kopplade till forskningsstrategier som historier, fallstudier och experiment.44 För att experiment ska vara en lämplig metod behöver forskaren ha kontroll över händelserna. Historiska metoder är aktuella då fokus ligger på dåtida händelser samt vid begränsad tillgänglighet.45

Studiens syfte är att med en grund i tidigare forskning och VDC- Scorecard undersöka vad som kan mätas inom en nutida arbetsmetod och hur detta ska göras. Händelser kring detta är utom forskarens kontroll vilket leder till att varken experiment som metod eller historiska metoder är lämpliga. Med hänsyn till detta samt frågornas natur är en fallstudie av företaget att föredra som metod. Den fallstudien grundas på en litteraturstudie och studie av VDC- Scorecard.

3.2 Fallstudie

Wiedersheim- Paul och Eriksson definierar fallstudien som ”att man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängd avseenden. I en undersökning med hjälp av statistisk metod gör man ofta tvärtom: studerar få aspekter men många fall (t ex reklaminsatser och omsättning hos alla handelsföretag).” 46 Fallstudien undersöker hur AIM gruppen på Sweco Civil AB arbetar med VDC i uppdrag under projekteringsskedet.

42 (Patel & Davidson, 1994) 43 (Yin, 1994) 44 (Yin, 1994) 45 (Yin, 1994) 46 (Wiedersheim & Eriksson, 1997)

16

Undersökningen innefattar alla aspekter i projektering, organisation samt använda verktyg. Dessutom ingår en studie av ett annat företags arbete och mätning av denna metod.

Yin definierar denna metod enligt följande:47

”A case study in an empirical inquiry that -investigates a contemporary phenomenon within its real- life context; when the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which multiple sources of evidence are used.”

Fallstudien ämnar ge en djup förståelse för problematiken kring mätning av denna process och metod. Gerringer menar att fallstudien inte ska innehålla för många fall då det blir omöjligt att undersöka varje fall på djupet och detta resulterar i att det inte blir någon fallstudie per definition.48 För att uppfylla detta koncentreras studien till interna projekt av samma sort för att se vilka moment som ingår och vilka samband som finns mellan dessa. Dessutom hålls kontinuerliga möten/ djupintervjuer med personer på företaget.

3.3 Kvalitativ datainsamling

Metoden för att studera en enhet som innefattas av fallstudien i detta fall Sweco Civil AB kan vara kvalitativ, kvantitativ, analytisk eller hermeneutisk. Dessa metoder kan väljas var för sig eller blandas. I studien används en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av interna dokument och djupintervjuer. Kvalitativ forskning söker upplysning och förståelse till situationer.49

3.4 Litteraturstudie

Under inläsningen gjordes en ämnesövergripande litteraturstudie. I Litteraturstudien analyserades ett flertal rapporter och relaterade artiklar från bl.a. Stanford University och Trafikverket för att få en fördjupad ämneskunskap. Vidare översattes och analyserades den amerikanska utvärderingsmodellen VDC-scorecard. Litteraturstudien användes för att upprätta rapportens frågeställningar samt till rapportens teoridel. Litteraturstudien la även grunden för den kommande empiriska undersökningen.

Rapporterna som litterturstudien grundades på är vetenskapliga publikationer från Stanford University. Författarna är forskare, forskarsekreterare samt proffesorer vilket ger dem en hög validitet. Det som kan ifrågasätta författarnas intressen är att de är ansvariga för utvecklandet av VDC- Scorecard samt att de arbetar för universitetet som utvecklade VDC.

3.5 Intervjuer

Under studien genomfördes 1 formell intervju samt sex informella djupintervjuer. Dessutom samlades information via gruppmöten och personliga möten på Sweco:s kontor. Strukturen på de informella intervjuerna, djupintervjuerna var lös; raka frågor och diskussionspunkter varierades. Detta gav respondenten chans att styra intervjun till önskade områden vilket bidrog till nya infallsvinklar och en mera riktad förståelse av företagets prioriteriteter. Studier som bottnar i undersökande art kräver en lösare struktur enligt Kvale.50

47 (Yin, 1989 sid 23) 48 (Gerring, 2007) 49 (Hoepfl, 1997) 50 (Kvale, 1996)

17

Följande personer har intervjuats under studien:

3.6 Studiens trovärdighet

Denna studie innefattade en mycket stor informationsinsamling och inläsning med syftet att förstå både VDC- metodiken, utvärderingsverktyget VDC- Scorecard samt organisationen hos Sweco Civil. Risken för ”data overload” (för mycket tillgänglig information) kan medföra att relevant data kan vara svår att urskilja i mängden. Risken med denna mängd information var även den begränsade tiden vilket medförde att djupet av undersökningen, detaljeringen var tvungen att stanna på en greppbar nivå. Risken för ”data overload ” motverkades under studien av kontinuerliga möten med handledare på Sweco.

Studien har haft sin utgångspunkt i VDC- Scorecard och ej undersökt andra eventuella bedömningsverktyg. Det valet har gjorts med tanke på tidsbegränsning men även på grund av att VDC- Scorecard är forskningsunderbyggt samt aktuell då det utvecklas för var år.

Namn Företag Yrkesroll Intervjuform Leif Malm Sweco Civil AB

Tidigare Trafikverket Teknikstrateg/ Uppdragsledare

Djupintervju

Daniel Ahnsjö Sweco Civil AB Gruppchef AIM Djupintervjuer (kontinuerliga möten)

Mattias Skoog Sweco Civil AB VDC- Chef Sweco Civil AB

Djupintervjuer

Patric Wassberg Veidekke Projektingenjör Formell intervju

18

4. Litteraturstudie Litteraturstudien behandlar metoden VDC och utvärderingsverktyget VDC- Scorecard med kringliggande forskning från Stanford University. Rapporter som behandlas i kapitlet är; ”The VDC Scorecard: Evaluation of AEC Projects and Industry Trends”,”The VDC Scorecard: Formulation and Validation” och Virtual Design and Construction: Themes, Case Studies and Implementation Suggestions”.

3.1 VDC (Virtual Design and Construction)- Virtuellt byggande “VDC has been developed by CIFE, Stanford University, and is the use of multi-disciplinary performance models for the design and construction of capital facilities.” 51

Stanford University menar att dem har utvecklat projektmetodiken VDC, vilken definieras av Professor Martin Fischer på Stanford University på följande vis:

“Virtual Design and Construction (VDC) is the use of multi-disciplinary performance models of design-construction projects, including the Product (i.e., facilities), Work Processes and Organization of the design - construction - operation team in order to support business objective”

Figur 7 Då BIM implementeras i ett uppdrag berör den P.O.P (Produkt, Organisation och Produkt)52

Professor Martin Fischer menar att om integrering av objektbaserade informationsmodeller från olika discipliner implementerats väl in i ett projekts organisation och arbetsprocess kommer det även att gynna dem affärsmässiga målsättningarna.

51 (Atul Khanzode, 2006) 52 (Ahnsjö, u.d.)

Organisation

Process Produkt

19

“We set the broad goal to create explicit models of those aspects of a project that a manager can manage. A project manager can control three kinds of things: the design of the product to be built, the design of the organization that does the design and construction, and the design and the design-construction process that the organization follows. We call this project model the Product-Organization-Process model, or the POP model.”53- CIFE på Stanford University

VDC-metodiken representerar Produkt, Organisation och Process (P.O.P). CIFE menar att en projektledning kan kontrollera tre aspekter: utformningen på produkten som ska byggas, utformningen på den organisation som ska projektera och produktion samt den process som projektering och produktion ska följa. Projektmodellen med denna utformning benämns P.O.P-model

CIFE på Stanford University framhåller vissa punkter som krävs eller som gynnar P.O. P-modellen för att uppnå målsättningarna:

Figur 8 Hur uppnår man projekt- och affärsmässiga mål med avseende till VDC 54

För att optimera P.O. P-modellen krävs en ledning för planering, produktion och kontroll som gynnar en effektiv byggprocess som ska genomsyras av BIM.

Då BIM innebär en integrerad form att arbeta är det därför vitalt hur projektdeltagarna står i förbindelse med varandra. Upplägget för kommunikationen spelar därför en väsentlig roll i koordinering, samordning och beslutstagande.

53 (Fischer, 2012) 54 (Fischer, 2011)

Projektmål

BIM ICE

Kund/ Affärsmässiga mål

Ledning Utvärdering

20

3.1.1 ICE (Integrated, Concurrent Engineering)

Kommunikation kan delas in i formell och informell kommunikation. Formell kommunikation innefattar bland annat informationsmaterial och styrda möten, en kommunikation som är bestämd av ledningen. Informell kommunikation består av spontana samtal och diskussioner vilka kan vara antingen personliga eller digitala.

CIFE på Stanford University menar att ICE eller ”Integrated Concurrent Engineering” (integrerat samtida ingenjörsarbete) är en gynnsam formell kommunikationsform för VDC utövande55. ICE utvecklades av NASA under 90-talet för att dem i sina rymduppdrag kunna designa snabbare, bättre och billigare. ICE är en integrerad arbetsform med flerskärmsmiljö som visat på att utformningsprocessens tid kan kortas ned radikalt vid användning. Forskare på CIFE i Stanford University menar på att hastigheten i många utformningsprocesser begränsas av responstiden, d.v.s. den spillotid som uppstår mellan en projektmedlems skickade fråga till dess att respondenten svarar. Tiden där emellan går till spillo och om svaret inte är gott nog kan det innebära ytterligare fördröjningar då projektmedlemmen ej kan fortsätta sitt eget arbete. Sådan form av spillotid kan fördröja ett projekt från dagar, till veckor, till flera månader.

Ett ICE-möte är en arbetsform som innebär att man har längre och mer frekventa arbetsmöten där samtliga discipliner närvarar. Syftet är att man från ”dag 1” ska utveckla projektet tillsammans. Arbetsmötena är informellt koordinerade och intensiva, där en samtida utveckling av respektive disciplins modeller och analyser försiggår. Mötesledaren meddelerar sessionens agenda i början av mötet och övervakar sessionens utveckling. Under sessionen konverserar gruppdeltagarna ständigt och kan utbyta viktig information sinsemellan samt lösa uppdykande problem medan dem arbetar. På så vis: ökar man den informella kommunikationen markant, utesluter man den spillotid som ofta uppstår under projekteringsskedet, problem kan lösas snabbare, förståelsen kring övriga gruppmedlemmars arbete ökar och utformningsprocessen kan kortas ned väsentligt. 56

Figur 9 illusterar hur ett ICE-möte kan se ut57

55 (Fischer, 2011) 56 (John Chachere, 2009) 57 (ESA, 2012)

21

3.2 Utvärdering

VDC- Scorecard skapades för att ge yrkesutövare en möjlighet att kunna utvärdera och spåra VDC/ BIM- utförande i projekten. Projekten tilldelas procentuella poäng och betygssätts efter en jämförelse med övriga branschutföranden. VDC- Scorecard är förutom utvärdering tänkt att ge guidning och hjälp till projekt i dess VDC/ BIM- utövande.

Genom att synliggöra vad som ska göras bättre, skulle inte det kunna resultera i en förbättrad byggprocess för framtida projekt?

VDC-Scorecard

Byggindustrin har tagits ett steg längre i framförallt USA där CIFE (Center for Integrated Facility Engineering) på Stanford University tagit fram just ett sådant verktyg vars huvudsyfte är att utvärdera hur väl man tillämpat BIM i sitt projekt. Verktyget heter ”VDC Scorecard”, vilket är en utvärderingsmodell för pågående och färdiga projekt av olika former av faciliteter som tillämpat BIM i olika grad i sin byggprocess. Verktyget ska dels kunna tillhandahålla rekommendationer i olika skeden, vilka ska fungera som hjälp i beslutsfattandet. Men utvärderingarna ska även fungera som riktlinjer för VDC utövare.

Figur 10 illustrerar hur VDC-Scorecard ska kunna tillämpas över hela byggprocessen och varje skede, från förstudie och projektering till produktion, utförsäljning och förvaltning.58

För att VDC-Scorecard ska vara relevant för ett projekt kräver det att hela byggprocessen eller delar av den genomgående genomförs med VDC och BIM.

58 (Calvin Kam D. S., 2013)

Pre-Design Design Construction Closeout Operations & Maintenance

VDC Scorecard Methodology (1) Setting-up initial Target Scores*

(2) Continous monitoring**

*Etablera inledande målsättningar för poängsättning ** kontinuerlig uppföljning

22

3.2.1 Kriterium

Forskare på CIFE har identifierat fyra kriterium för att skapa ett utvärderingsverktyg för VDC som är mångsidigt och flexibelt:59

Holistisk- Genom att ta i beaktande hur väl man implementerat teknologin in i projektet kunna utvärdera hur projektets prestation förbättras av ett tätt socialt samarbete. Att bedriva en holistisk process som minimerar spill och ökar värdet för aktörerna involverade i projektet. Kvantifierbar- Ett utvärderingsbetyg behöver målsättningar och kvantifierbara mått som kan användas för uppföljningen av projektets utveckling och mognadsgrad av VDC. Subjektiva mått är emellanåt otillförlitliga och svåra att tolka. För att kunna erbjuda precisa och angripbara rekommendationer för beslutsfattandet i projektet är kvantifierbara mått, som är enkla att följa upp och spåra, nödvändiga. Praktisk: Utvärderingsverktyget ska stödja i beslutsfattandet för aktörer inom industrin genom att vara användarvänligt. Den måste vara meningsfull och användbar genom att åskådliggöra VDC prestationen med flertalet mått som förhåller sig till standarder inom industrin. Utvärderingsverktyget ska också va influerad av tidigare utvärderingsmodeller, fallstudier, riktlinjer och standardkontrakt genom att rekommendera dessa prejudikat som källor, vars innehåll ska vara av relevans för ett projekts brister. Anpassningsbar: Utvärderingsverktyget måste kunna anpassa sig till mångfalden projekt typer och utvecklingen inom VDC nyttjandet.

3.2.2 Struktur

För att kunna tillämpa ett sådant verktyg på ett projekts byggprocess så är VDC Scorecard utformad för att ta hänsyn till alla aspekter i den. Man har valt att dela in ett projekt i fyra huvudområden för VDC- och BIM-användning: Planering, Anpassning, Teknologi och Prestation. Dessa fyra områden har sedan tio undernivåer fördelade mellan dem: Målsättningar, Standard, Förberedelse, Process, Organisation, Mognadsgrad, Täckning, Integration, Kvalité och Kvantitet.

“Project controllable factors are the factors that field engineers or managers have control over, and can measure and report on weekly or bi-weekly basis. Project process objectives are the next level, which the project teams cannot control directly. These teams can, however, track and monitor the metrics on weekly or bi-weekly basis and respond to them. Project outcome objectives (business objectives) are the final performance metrics that the project team aims to achieve, which are measured at the end of the project.”60 Det finns tre former av målsättningar; kontrollbara, processbaserade och resultatbaserade. Kontrollbara målsättningar är faktorer som aktörerna kan kontrollera, vilka kan mätas och rapporteras för utvärdering veckovis eller varannan vecka. Processbaserade målsättningar är däremot målsättningar som är okontrollerbara, dem är bestämda. Dem resultatbaserade är lika med dem affärsmässiga målsättningarna, vilka bedöms i slutfasen av projektet.

59 (Calvin Kam D. S., 2013) 60 (Calvin Kam D. S., 2013)

23

“Under these 10 Divisions, there is a total of 56 measures that are evaluated quantitatively or qualitatively. Quantitative measures are those that have a numeric or specifically measurable nature, while qualitative measures are subjective rather than objective.”61

Under varje undernivå, finns det totalt 56 mått som kommer att bedömas. Måtten är uppdelade är antingen kvantitativt eller kvalitativt orienterade. Kvantitativa mått är numeriska medan kvalitativa mått är subjektiva snarare än objektiva.

Figur 11 illusterar huvudstrukturen hos VDC Scorecard62

Den väg man har valt för utvärdera byggprocessen är att bryta ner den i delområden form av areor, divisioner och delar i en trädstruktur. Varje delområde definieras i form av dess innebörd och betydelse i förhållande till delområden som står i dess förbindelse. Man väger delområden mot varandra, vilka tillsammans innebär en poäng för den gemensamma arean eller divisionen. Alltså helhetspoängen för en division baseras på en vägning mellan underliggande mått, vars betydelse gentemot varandra varierar och därmed påverkar helhetspoängen i olika grad.

3.2.2.1 Planering (Planning)

Figur 12 Arean ”Planering”, divisioner och deras betydelse gentemot varandra.63

61 (Calvin Kam D. S., 2013) 62 (Calvin Kam, 2013) 63 (Kam, et al., 2013)

24

Målsättningar (Objective) utvärderar projektets inkluderande av sju kategorier av BIM målsättningar. Standard bedömer hur man upprättat standarder för hur implementering av VDC skall ske. Förberedelse (Preparation) utgår från i vilken utsträckning lämplig kompetens och hur resurserna (kapital) fördelats i projektet för en effektiv implementering av VDC. Dessa tre utgör styrkor och brister i VDC planering, vilka möjliggör direkt rådgivning inom humankapital och ekonomiska restriktioner. I VDC Scorecard, finns sju kategorier av målsättningar:

1. Kommunikation- Förbättra kvalitén och frekvensen av kommunikation mellan projektmedlemmar.

2. Kostnad- Reducera kostnader genom bättre samarbete, analyser och projekt lösningar som möjliggörs genom VDC

3. Tidsplan- Fast tidsplan och reducera oklarheter med en bättre integrerad process. Snabbare beslutsfattande och färre konflikter under produktion genom VDC.

4. Facilitet- Höja kvalitén på faciliteten i aspekter såsom energiförbrukning och termisk komfort med hjälp av fördelaktigare designlösningar baserade på bättre analyser i projekteringsskedet

5. Säkerhet- Reducera risker under produktion och förvaltning i en konstruktion genom fastställa säkerheten och faror.

6. Leverans- Maximera möjligheten att tillfredsställa beställaren genom att optimera leveransprocessen, reducera efterfrågan på information, konstruktionsändringsorder, fel och utelämnande.

7. Ledning- Integrera VDC in i organisationer för att förbättra projektledningen. Involverar att förbättra kunskapen om hur och när tillämpningar ska användas. Exempelvis målsättningar som berör lönsamhet inom marknadsföring för kund och produktivitet

3.2.2.2 Prestation (Performance)

Figur 13 Arean ”Prestation” , divisioner och deras betydelse gentemot varandra.64

VDC Scorecard ska fungera som ett praktiskt verktyg för beslutsfattande i ett projekt vid behov och därför utvärderas mognadsgraden av prestation i stället för lönsamheten. Mognadsgraden bedöms även i Planering, Anpassning och Teknologi. I dessa areor utvärderas resultatet med hänsyn till de kvantitativa och kvalitativa målsättningar som satts i början av projektet.

Trots att Kvantitativa mätningar är tyngst i viktningen, så är Kvalitativa mätningar ett värdefullt komplement. Under vissa omständigheter så är kvalitativa mätningar mer tillförlitliga än kvantitativa. CIFE har uppmärksammat att frustration ofta kommer ifrån tekniska komplikationer och fel i arbete, vilket hade varit svårt att uppmärksamma med enbart kvantitativa mätningar. För att mäta den kvalitativa aspekten i ett projekt för divisionen Kvalitativ så har fem former av mognadsgrad kartlagts i form av BJ Fogg´s ”Diamant av användarkänslor”. Ena axeln representerar kostnad (investering) och den andra lönsamhet. Kombinationen av dessa två utgör det känslomässiga utfallet av ett projekt.

64 (Kam, et al., 2013)

25

Figur 14 Visar BJ Fogg´s ”Diamant av användarkänslor”65

3.2.2.3 Anpassning (Adoption)

Figur 15 Arean ”Anpassning ” , divisioner och deras betydelse gentemot varandra.66

En VDC plan kan enbart vara framgångsrik om individer och processer anpassar plan med lämpliga roll- och ansvarsfördelningar. Anpassningsarean utvärderar prestationen av projektgrupper eller företag som använder sina humanresurser rätt i sina teknologiska strategier. Organisation utvärderar engagemang och kunnandet av aktörer i en projektgrupp. Process fokuserar i stället på samspelet och relationen mellan aktörer och deras verkan på projektets prestation. Båda divisionerna utvärderar utvecklingen mot att skapa integrerade och samarbetsvilliga processer som på effektivast sätt kan ta fram multidisciplinära modeller. Flera metoder har bevisats av CIFE vara användbara för sådana processer, där dem främsta är ICE (Integrated Concurrent Engieneering), IPD (Integrated Project Delivery) m.m.

65 (Kam, et al., 2013) 66 (Kam, et al., 2013)

26

3.2.2.4 Teknologi (Technology)

Figur 16 Arean ”Teknologi”, divisioner och deras betydelse gentemot varandra.67

Teknologi utvärderar dem tekniska aspekterna hos de VDC applikationer som används i projektet. Här beaktar man analyser och modeller som används under projekteringsskedet. Informationsinnehåll, detaljeringsnivå, informationsutbyten är tre faktorer av stor betydelse inom Teknologi. Mognadsgrad bedöms utifrån fem kategorier som tillämpas in i ett projekt:

1) Visualisering- Förståelse för utformning, komponenter eller process 2) Dokumentering- Generera, organisera eller presentera projektrelaterad dokumentation 3) Modellbaserad analys- Simuleringar kopplade till modell för att få en förståelse för och förutspå problematik kring facilitetens livscykel. 4) Integrerad analys- Samordna modeller från olika discipliner till en samordningsmodell för att granska 5) Automatisering och optimering- Involverar mjukvaror och hårdvaror som automatiskt utför utformnings- eller konstruktionsuppgifter.

Täckning (Coverage) täcker både omfattning av byggnadselement modellerade och utvecklingen av detaljeringsnivån. Detaljeringsnivån delas in i fem nivåer: 1) Konceptuell 2) Ungefärlig Geometri 3) Precis Geometri 4) Fabrikation 5) Som Byggt

Integrering utvärderar interoperabiliteten mellan BIM verktyg och informationsförluster vid informationsutbyten.

67 (Kam, et al., 2013)

27

3.2.3 Bedömning

“Drawing from existing precedents and their own research, CIFE researchers developed a percentage based scoring system to quantify the Overall VDC Scorecard scores, Area scores and Division scores. The percentages and tiers inform professionals as to how they are performing in relation with the rest of the industry. Thus, the scores have a concrete meaning rather than being an arbitrary value assigned to a performance.”68

Utvärderingsmodellen är ett procentbaserat poängssystem där varje enskild area, division och del får en procentuell poäng. Poängbedömningen är baserad på ett procentsystem där varje projekt blir vägd mot industrins standard och konverterad till en industriell procentuell ranking.

Rankingsystemet består av fem olika klasser vilka ska redovisa dels hur väl varje enskild area, division men också projektet som helhet har genomförts.

Den ranking som ett projekt blir placerad i ska fungera som en indikation på hur väl man utfört sin byggprocess. 69

Figur 17 Visar VDC-Scorecards rankingsystem70

3.2.4 Utvärderingsprocess och datainsamling

Utvärderingsmetoden för ”VDC Scorecard” strävar efter att innefatta alla aktörer från projektet. På så vis vill man skapa en tydligare helhetssyn, då flera perspektiv tas i beaktande. Poängbedömning och intervjuer sker via telefonintervjuer, webb konferenser, personliga intervjuer e-mail och personintervjuer.

“The confidence score indicates the accuracy of the VDC Scorecard score by taking into account of the number and diversity of information sources, completeness of input and frequency of evaluation.”71

68 (Calvin Kam D. S., 2013) 69 (Calvin Kam D. S., 2013) 70 (Calvin Kam, 2013) 71 (Calvin Kam D. S., 2013)

28

I VDC Scorecard har en procentuell trovärdighetsparameter placerats, vars syfte är att redogöra för precisionen i poängbedömningen. Den beaktar antal och variation på källor, fullständighet i utvärderingen samt frekvensen för utvärderingar.

3.2.5 Resultat

”108 processer, i 14 länder på 3 år”72

VDC Scorecard har i dagsläget utvärderat 108 AEC (Arkitektur, ingenjörsvetenskap och konstruktion) projekt. Då dessa projekt är dem första som har tillämpat denna utvärderingsmodell så har forskarna på CIFE på Stanford University fokuserat på att identifiera mönster och samband mellan dessa första resultat. Vilket är betydande för att redovisa den betydelse integrerad modellering mellan discipliner kan ha på ett projekts kvalité. Den preliminära riktlinjen som skapats åt dem projektledningar som ska arbeta med BIM och VDC i framtiden är även baserad på dessa erfarenheter.

Figur 18 Visar information kring dem 108 projekten som har utvärderats med VDC Scorecard73

Respons:

• 86% av projektlagen uttryckte belåtenhet och tacksamhet över det värde VDC-arbetet tillförde till deras projekt. Värdet återfanns i form av kostnadsbesparingar, kortare konstruktionstid, möjliggörande av mera effektiv och hållbar design, bättre sammarbetserfarenheter och projektöverlämnande.

• Trots att projektteamet som använder VDC i AEC branschen har möjlighet att förbättra sina

nuvarande förtjänster av VDC så har mindre än 40 % av dom 108 projekt som utvärderats av VDC scorecard spårat och bevakat andra utvärderingar. Trots de stora fördelarna det skulle ge.

3.2.6 Slutsatser Den visualisering som VDC och BIM möjliggör ger projekterande företag och entreprenörer möjlighet att upptäcka och åtgärda problem före byggstart som annars skulle behöva omarbetas. VDC och BIM har även gett ökade förtjänster hos beställare och förvaltare till vilka det är svårt tillhandahålla modellinformation utan att kunna visualisera projektdetaljer. Med VDC och BIM har de möjlighet att ”uppleva” byggnaden och ge mer specifika önskemål och krav till projektlaget, vilket i slutändan gör det mer troligt att de får en slutprodukt med önskad funktion.

73 (Stanford University CIFE, 2014)

Projekt Faser Geografisk fördelning mellan projekt Typ av projekt Entreprenadform

USA 67%

UtanförUSA 67%

Ny konstruktion 76%

Ombyggnad 24%

Andra 14%

IPD 15%

Totalentreprenad 31%

Traditionell utförande-

entreprenad 40%

Projektering 18%

Produktion 42%

Drift & underhåll

40%

29

På företagsnivå blir värdet som tillförts av VDC designern och entreprenören ett ökat anseende genom att kunna integrera design och konstruktion.74

Delar av VDC Scorecard som kan förbättras:

• Mer lämpad för att utvärdera projekterings- och produktionsfasen i projekt

• Är bättre tillämpad på vissa facilitetstyper, belägenheter och projektformer. En lösning för att bättre kunna generalisera utvärderingar är att forskarna på CIFE viktar resultaten mer anpassat till nationella olikheter samt att analysera indata med hänsyn till liknande projekttyp.

• Resultaten samt på trovärdighetsparametern kommer bli fortsatt förfinad i takt med att

antalet utvärderade projekt ökar och även variationen av faciliteter, projekt faser, platser, entreprenadformer, och överlämnandeformer etc.

• Införa en ny dimension i VDC Scorecard i form av rekommendationer byggd på dessa tidigare erfarenheter

74 (Kam, et al., 2013)

30

4. Empiri Ett konsultföretag har till uppdrag att leverera en kvalitativ produkt till sin beställare. En produkt som ska underlätta för entreprenören i byggskedet och vara till grund för en tids- och kostnadseffektiv produktion. Med hjälp av BIM kan konsultföretaget en arbeta i en integrerad och systematisk process för att framställa denna produkt. Detta kapitel ska behandla hur Sweco Civil arbetar med VDC och BIM i sin projektering för att lyckas med detta.

4.1 Sweco Civil AB Sweco Civil AB utgör tillsammans med Sweco Rail och Sweco Transport Systems ett av tre infrastrukturbolag inom Sweco. Bolagen täcker tillsammans områdena järnväg, anläggning samt trafik och samhälle. Sweco Civil har ett ansvar för att bevaka marknad och marknadskontakter inom väg- och anläggningsområdet i Sverige och Danmark. Uppdragsansvaret innefattar samtliga väg- och anläggningsuppdrag och multidisciplinära tunneluppdrag. VD för Sweco Civil är Johan Dozzi.

4.1.1 Sweco Civil AB, AIM

AIM gruppen är en del av Sweco Civil AB och arbetar med att utveckla VDC inom infrastruktur. Gruppen erbjuder tjänster och roller inom Teknikstrategi, expertutvecklare, VDC/ BIM Samordnare och Expertstöd VDC/ BIM.

31

4.2 VDC inom projektering

”VDC utgörs till stor del av BIM, då BIM utgör nyckeltekniken och är det som modelleras. Dock lägger VDC även stort fokus på organisation och process. För att få ut maximalt av tekniken måste organisationen arbeta på rätt sätt. VDC handlar lika mycket om att utforma organisation och process som att utveckla produkten.”- Daniel Ahnsjö och Mattias Skoog

VDC i praktiken

Figur 19 Illustrerar att en BIM modell är kärnan för byggnadsinformationsmodellering och VDC 75

Hur ser process, organisation och produkt ut när Sweco Civil AIM tar sig an uppdrag i projekt?

4.2.1 BIM på Sweco

Hur BIM används och tillämpas inom Sweco kommer att redovisas här samt vilka former av IT- verktyg som nyttjas.

4.2.1.1 Informationshantering

”Möjligheterna med BIM projektering är många, begränsningarna sitter i idérikedom och fantasi.”76 Precis som Mattias Skoog på Sweco konstaterar så är möjligheterna och fördelarna stora för ett projekterande företag. BIM processen ger ett konsultföretag helt andra möjligheter än traditionell projektering. Vilka användningsområden som skapats eller gynnas av BIM redogörs i tabell?

75 (Sweco Civil, AIM, 2014) 76 (Skoog, 2013)

32

Visualisering

Ritningar

Exporter

Mängder/Kalkyl Beräkningar Utsättningsdata

Simuleringar Tidplanering Kontroll

Anläggningsinformationsmodell

Figur 20 Visar förhållandet mellan anläggningsinformationsmodell och informationsvyer77

Hur anläggningsinformationsmodellen tillämpas i informationshanteringen på Sweco Civil :78

Samgransking och kollisionskontroll Samordning och gransking i 3D mellan flera olika discipliner möjliggörs av BIM-projektering. Det innebär att fel i projekteringen synliggörs direkt och att fler aktörer kan delta i samordningsprocessen. Genom kollisionskontroll kan kollisioner upptäckas mellan olika discipliner, vilket resulterar i färre utförandefel och minskade kostnader under produktion. Kollisioner sker i olika former, exempelvis som; hårda kollisioner (när t.ex. två ytor krockar), geometrier mot krav (t.ex. för liten area) samt verifikation av utformning.

Visualiseringar och animeringar Innebär att man med hjälp av datateknik visualiserar och animerar modellbilder som ska visualisera verkligheten. Fördelarna med visualisering och animeringar är många, exempelvis kan man tidigt i byggprocessen se olika problemställningar, uppskatta kostnader, eliminera kvalitetsfel samt förenkla och förbättra kommunikationen mellan olika discipliner.

77 (Ahnsjö, u.d.) 78 (Sweco, u.d.)

33

BIM-teknik har gett byggprocessen möjligheten till projektanpassade och mer kvalitativa kalkyler, beräkningar och analyser. En samordningsmodell (gemensam BIM-modell) som innehåller information från samtliga discipliner bidrar till mer exakta analyser som går snabbare att utföra. Vilket bidrar till en lägre kostnad och en ökad kvalité på slutprodukten.

Genom att koppla projektets tidplan med 3D-modellen kan produktionen visualiseras, vilket gör den mer effektiv. Detta innebär att problem som dykt upp under produktionen kan upptäckas och undvikas innan byggstart, t.ex. felaktig monteringsordning. Möjligheten att simulera tidplanen och analysera risker och problemområden, kan ÄTA-arbeten undvikas och pengar sparas. Säkerheten under produktion kan även förbättras med 4D då farliga arbetssituationer blir enklare att identifiera

Med 5D täcks den ekonomiska delen i en BIM- modell, 5D kopplar samman en 3D modell och en kalkyl. Detta bidrar till att det tidigare i byggprocessen går att göra en mer automatiserad mängdavtagning samt en mer precis kalkyl. Genom att kalkylen är kopplad till modellen kan den uppdateras allt eftersom projekteringen framskrider vilket möjliggör en kostnadsreglering för projektet. Att mängda från 2D ritningar är jämfört med att mängda från modell ett tidskrävande arbete. Att mängda från en BIM- modell jämfört med en pappersritning är säkrare då ändringar som gjorts i arbetet är lättare att upptäcka och spåra i modell än på pappersritningar och innehåller risk för feltolkning.

Fördelarna med en BIM- modell är att det i modellen finns all den information som ingår till exempel mängder och material. Från modellen kan denna information hämtas ut och användas vid behov. En annan fördel med BIM- modellen är möjligheten att kunna tid och resurs sätta byggobjekten i modellen och genom det kontrollera, visualisera och animera processen. Detta visar konsekvenserna av gjorda förändringar snabbt.

BIM-modellen ska vara tillgänglig under konstruktionens hela livscykel, så även under förvaltning. Den fungerar som ett hjälpmedel för

Kvalificerade analyser – tillämpningar på BIM-modellen

BIM 4D – visualisering av tidplan, montageordning

BIM 5D – mängdavtagningar och kostnadsestimeringar

Förvaltningsinformation-, drift- och underhållsinstruktioner

34

förvaltare och driftpersonal, då informationen i modellen är kan nås med ett klick. Uppgifter kring underhåll för t.ex. upphandling av städning går att finna i exakta mängunderlag

Metoden CNC, Computor Numerical Control används i tillverkningsindustrin för att styra verkstadsmaskiner. Att CSN- filer ska kunna levereras från modellerna är idag vanligt som krav vid stora industriprojekt. Sweco använder de informationsmodeller som de byggt upp i projekten till att generera ut stryrfiler. Styrfilerna används till exempelvis automatisk borrning. Fördelen med att använda CNC är att kvaliteten på kommunikationen höjs mellan projektör och tillverkare.

4.2.1.2 IT- Verktyg

VDC utövande är en BIM-orienterad process i vilken samordning, informationshantering och informationsstyrning medför att programvaror och applikationer kontinuerligt samspelar med varandra. För att optimera processen krävs programvaror och applikationer vars syften skiljer sig från varandra men som samtidigt kompletterar varandra. Programvaror och applikationer innehar olika roller i samspelet.

Projekteringsverktygen består av ritningsverktyg som huvudsakligen erbjuder 3D-modellering. Beroende på val av projekteringsverktyg kan olika former av analyser, simuleringar och beräkningar tillhandahållas. Projekteringsverktygen används för att skapa en gemensam förståelse mellan projektets aktörer för hur konstruktionen eller projektet kommer se ut när den är slutförd. Dem kan vara till användning för att koordinera arbetsprocessen mellan olika discipliner.

Vid samordning använder man samordningsverktyg för att sammanföra olika disciplinernas modeller med varandra för att skapa en samlad bild av projektet, en gemensam 3D-projektfil. Genom att samordna disciplinernas modeller med varandra kan man samgranska och upptäcka kollisioner och konstruktions fel i den gemensamma 3D-projektfilen. Samordningsmodellen kan precis som informationsmodellen användas för att generara olika sorters information: visualisering, mängder, budgeteringsunderlag, underlag för aktivitetsplanering och mycket annat.

Ett dokument- och modellhanteringssystemet är utformad som en intelligent mappstruktur, vilken fungerar som en projektdatabas där konstruktionsdata (filer och metadata)som respektive disciplin skapar hämtas, lagras och organiseras. Genom att lagra informationen på en och samma plats möjliggörs styrning av informationen igenom hela projektets byggprocess. En betydande egenskap som modellhanteringssystemet ska besitta är interoperabilitet, vilket innebär att den ska vara mottaglig för olika former av filformat och visa flexibilitet gentemot olika projekteringsverktyg. Vid informations- utbyten, lagring och delning mellan aktörer är filformatet på informationen essentiell. Syftet med filformat är att det ska finnas ett gemensamt språk för alla aktörer i hur

BIM- produktionsstyrning- CNC-filer för styrning av industrirobotar

35

informationsutbyten ska ske. Det gemensamma språket kan exempelvis vara IFC (Industry Foundation Classes). IFC är en internationell öppen standard för BIM som erbjuder öppna och neutrala filformat som gör informationshanteringen oberoende av leverantör. Problematiken kring att använda filformat som är knutna till en leverantörens programvaror är att aktörerna kan få svårigheter i att kommunicera med varandra.79 För mark och anläggningar är LandXML det närmaste en standard som finns. LandXML redogör för hur information kring terrängförhållanden och mätpunkter ska struktureras. Effektiva och korrekta informationsöverföringar är precis som för IFC även avsikten för LandXML.80

4.2.2 Organisation

Följande del kommer att svara på: Hur ser organisationen ut när ett uppdrag ska utföras? Hur roll- och ansvarsfördelningen ser ut samt vilka nya roller VDC har gett upphov till?

Daniel Ahnsjö menar på att Sweco Civil tillsätter en uppdragsorganisation i ett uppdrag så anpassas organisation mot ställda krav och behov. Rent generellt består en uppdragsorganisation av följande:

Figur 21 illustrerar hur en uppdragsorganisation generellt ser ut vid ett uppdrag 4.2.2.1 Uppdragsstyrning

Konsultföretaget väljer internt en uppdragsledare som ska planera, besluta och styra processen. Utgångspunkten för uppdragsledaren är dels att definiera arbetsuppgiften:

• Vilka målsättningar och krav ska uppfyllas • Vilken form av möten ska hållas och när ska dem äga rum • Vilka discipliner behöver ingå

79 (Häfele, 2013) 80 (Trafikverket, 2013)

Uppdragsstyrning

TA TA TA TA

P/K P/K P/K P/K P/K P/K P/K P/K

TA- Teknikansvarig

P/K- Projektör/ Konstruktör

36

• Vilka omgivande aktörer Samt att specificera vad som ska levereras och hur det ska gå till:

• Vilka handlingar • Vilken kvalitet och detaljnivå ska dem hålla • Format för leverans • Leveranstillfällen • Fördelning av resurser och arbetsflöde

En viktig ledningsfunktion för uppdragsledaren för att styra processen på ett gynnsamt sätt är riskhantering. Exempel på risker: • Tid • Kostnad • Resurser • Fel i projektering

Målsättningen är att leverera en produkt i form av handlingar som dels håller den kvalitet som beställaren efterlyser och leverera inom dem satta tidsramarna.81

I uppdragsstyrningen finns olika specialister som fungerar som uppdragledarens ”högra hand” och assisterar i beslutsfattande, riskhantering och styrning. VDC har gett upphov till två nya specialister i uppdragsstyrningen; BIM-Strategen och BIM-Samordnaren.

BIM-strategen innehar en nyckelroll i uppdragsstyrningen genom hela projekteringen, i synnerhet inledningsvis. BIM-strategen ansvarar för framställandet av projektets BIM-strategi, vilket är den strategi som krävs för att tillgodose dem mål och behov som finns. Därför är det av stor vikt för BIM-strategen att hitta rätt BIM-kompetens till projektet. BIM-strategen kommer också att inneha rollen som rådgivare för frågor kring BIM och VDC.82 Då BIM-strategen har den strategiska funktionen i staben så har BIM-samordnaren den tekniska. Det är dennes uppgift att se till BIM-strategin verkställs genom att framförallt leda BIM-samordningsmöten, samordna modeller och se till datorapplikationerna fungerar. Beroende på projektets omfattning kan flera personer inneha rollen som BIM-samordnare. 83

81 (Trafikverket, 2014) 82 (Westerlund) 83 (Westerlund)

Kartlägga behov

och mål BIM-mål

BIM-Strategi

Specifikation leveranser,

informations-modellsinnehåll och arbetssätt

BIM-manual

Genom-förande

BIM-strateg

BIM-samordnare

37

El

Arkitektur Berg

VA

Mark

Geoteknik Väg

Konstruktion

Kanalisation

Samordningshandlingar

AIM

Figur 22 redovisar en effektiv struktur för en BIM-baserad projektering84

Andra roller som kan ingå i uppdragsstyrningen är exempelvis entreprenadsakkunnig, projektledare, biträdande uppdragsledare och datasamordnare.

4.2.2.2 Teknikansvarig En teknikansvarig ansvarar för flera projektörer/konstruktörer och det finns flera teknikansvariga i ett uppdrag. Den teknikansvarige har till uppgift att granska modellerna från sina projektörer/ konstruktörer för att sedan eventuellt skicka modellen till nästa läge i processen (se figur 20). Det är även den teknikansvarige som medverkar på samgranskningsmöten där övriga teknikdiscipliner finns representerade.

4.2.2.3 Projektörer och konstruktörer

Varje disciplins projektörer och konstruktörer har separata ansvarsområden och modellerar därmed fram sin ämnesspecifika anläggningsinformationsmodell. Som figur 19 illustrerar så är kommunikationen mellan projektörer och konstruktörer i VDC utförande en av grundstenarna. Kommunikation sker främst i form av samgranskning, kollisionskontroller och möten för att; säkerställa kvalitén i det som skapas, avstämning och informera disciplinerna om varandras arbeten.

Figur 23 illustrerar Projektörernas arbete i de olika disciplinernas är ständigt i förbindelse med övriga discipliner85

84 (Westerlund) 85 (Sweco, u.d.)

38

4.2.3 Process Hur projektgruppen arbetar i sina uppdrag är en systematiskt och integrerad process som består utav ett flertal faser och kontroller för att säkerställa kvaliteten i arbetet.

Hur ser denna process ut när Sweco Civil arbetar i uppdrag från Trafikverket?

Figur 24 illustrerar Trafikverkets digital projekthantering – dokumentflöden och versionshantering med modellhanteringssystemet ProjectWise 86

Bearbetning Kontraktets projektörer och konstruktörer i konsultföretaget modellererar ständigt i sina informationsmodeller. Det som skapats ska dock regelbundet skickas för granskning och samordning fram till dess att den är färdig. Det innebär att en informationsmodell skickas mellan lägena 1-4 med jämna mellanrum. Daniel Ahnsjö menar att tidsfrekvensen generellt ligger på en till två veckor i många projekt.

I ”Bearbetning” arbetar fler teknikdiscipliner i sina informationsmodeller. Men innan vissa teknikdiscipliner kan påbörja sitt arbete med sina ämnesspecifika informationsmodeller måste en annan teknikdisciplins informationsmodell vara färdig eller grundad. Det kan handla om att en informationsmodell inom exempelvis väg som inte är helt färdig, men som finns tillgänglig i

86 (Trafikverket, 2014)

39

läget ”Delad” för exempelvis teknikdisciplinen VA som behöver informationen i den som underlag för sitt eget arbete.

Figur 25 visar hur en teknikdisciplin måste vara färdig eller grundad innan ett annan kan påbörja sitt arbete.

Intern granskning När modellen hamnar i detta läge granskas den internt inom konsultföretaget. Normalt sett sker granskningen av den teknikansvarige. Utförd granskning ska i regel alltid dokumenteras till beställaren.

Godkänd internt Den teknikansvarige skickar sedan den granskade modellen till uppdragsledaren för godkännande. När modellen godkänts internt och uppdragsledaren vill göra dokumentet tillgängligt för andra projektörer från andra discipliner och beställaren skickas den vidare till fasen Delad. Om modellen inte skulle godkännas skickas den tillbaka till läge 1.

Delad När modellen är i delat läge är filen tillgänglig för beställare samt alla övriga discipliner i kontraktet. Här sker en samgranskning av modeller från andra discipliner. Här genomförs även kollisionskontroller i samordningsmodellen, vilken innehåller samtliga discipliners filer. En slutgiltig kontroll utförs för att säkerställa att alla relationer mellan de olika disciplinerna är upprättade.

När den färdiga modellen har genomgått dem sista acceptanskontrollerna gentemot övriga discipliner går den vidare till Mottagningskontroll.

I vissa fall kan det dock krävas ytterligare två lägen i fasen ”Samordning projektörer”, nämligen ”Oberoende granskning” och ”Egen granskning”.

Oberoende granskning I vissa fall krävs det en granskning av en oberoende part. Inom brokonstruktioner, tunnelbyggnader och geotekniska konstruktioner ska denna granskning utföras innan bygghandling kan utformas. Den externa parten kan vara kontrakterad av konsultföretaget eller beställaren.

Egen granskning Efter den oberoende granskningen ska konsultföretaget göra en sista granskning för att säkerställa att modellen som levereras till beställaren innehar den kvalitet som krävs.

För mottagningskontroll När modellen levererats till beställaren hamnar den i detta läge. Här utför beställaren enbart en kontroll av handlingarna för att se om handlingarna överensstämmer med vad som beställts. Detta ska dock enbart vara en formalitet då beställaren har haft möjlighet att delta från och med

Väg VA Ledningar

40

läget ”Delad”. Om modellen inte skulle uppfylla kraven skickas den tillbaka till lägena 4-8 för bearbetning

Mottagningskontrollerat Modellen som ska ingå i en systemhandling, bygghandling eller väg- eller järnvägsplan ligger sedan kvar i detta läge tills övrig dokumentation kommit igenom faserna.

Publicerad När en handling sedan ska sammanställas och alla dess tillhörande delar är godkända hamnar modellen i detta läge. I detta läge blir handlingen antingen offentlig för upphandling av entreprenör eller upphävd. När en handling blir upphävd så slutar den att gälla och då skickas den antingen till läget Skapad för bearbetning eller så skapas en helt ny version. En kopia av den upphävda handlingen placeras i ersatt läge och versionen är låst.

4.2.3.1 Mötesform

Sweco Civil jobbar vanligen i projekt med upplägget ABC-möten. Vilket är tre olika former av möten med olika syfte och deltagare.

A- Har sitt fokus på ekonomin i projektet. I detta möte deltar generellt uppdragsledaren och projektledare.

B- Projekteringsmöte. Är en form av lägesanalys där avstämning från teknikansvarig sker för uppdatera hur design utvecklats. Här informeras uppdragsledaren och projektledaren.

C- Arbetsmöte, i vilken konstruktörer, projektörer och teknikansvariga medverkar för att informeras och gemensamt gå igenom problemställningar kring sitt arbete.

Sweco strävar efter att kombinera B och C möten med varandra för att på så vis skapa förutsättningar för ICE metodik kring sina arbetsmöten.

41

4.2.4 Produkt Systemhandlingarna som kommer att beskrivas utgår utifrån krav och upplägg från Trafikverket I systemhandlingarna placeras anläggningsinformationsmodellen i dem tekniska beskrivningarna. Kravspecifikationen för anläggningsinformationsmodellen är först att den ska visa anläggningen i sin helhet. Anläggningsinformationsmodellen ska även vara interdisciplinär och vara uppbyggd på så sätt att den kan användas för:

• Mängdförteckning (mängdberäkning) • Utsättning (inklusive maskinstyrning) • Ritningsframställning • Samordning • Granskning • Kontroll och analys (kollisions- och utformningskontroll) • Visualisering (bild, film och presentationsmodell) • Relationsmodell och relationshandlingar

Anläggningsinformationsmodellens krav på redovisning innebär att den kan användas som underlag för:

• Beräkningar (t.ex. hållfasthet och flöden) • Simuleringar (t.ex. trafikflöden, brand, 4D, 5D) • Tidplanering/ produktionsplanering • Kostnadsstyrning • Mängdreglering • Kontroll och uppföljning (succesiv uppföljning)

42

5. Resultat Detta kapitel redovisar de resultat som tagits fram från kapitlet Analys. Precis som Analys kapitlet så är även detta kapitel uppdelat i tre delar med respektive dels tillhörande frågeställning som utgångspunkt. Del 1: Vad ska vi mäta? Del 2: Vilka samband finns mellan dessa delar? Del 3: Hur kan vi mäta det?

Resultatet av studien visar på att det är dessa delar som konsultföretaget kan påverka för att effektivisera sitt arbete och därför är relevanta att mäta. Precis som i VDC-Scorecard så använder vi oss av en trädstruktur för att redovisa detta. Denna trädstruktur illustrerar också de starka samband som finns mellan delarna, vilka påvisas av analysen. En kort sammanfattning av vad som ska bedömas i varje mått redovisas nedan.

Grundstenarna för VDC är detsamma som för VDC- Metrics, dvs P.O.P (process, organisation och produkt) samt arbetsmetodiken ICE. Dessa är definierade utefter Swecos projektmetodik.

43

6. Analys Analysdelen binder samman litteraturstudien av VDC-Scorecard med studiens empiri; fallstudien av Sweco Civil AB, AIM. Jämförelsen mellan rapportens syfte att bedöma effektiviten i uppdrag hos Sweco i projekteringsskedet med VDC-Scorecard syfte att bedöma hur väl man implementerat VDC i projekt (en hel byggprocess), innebär att delar i upplägget skiljer sig åt. VDC-Scorecard behöver vara generell och till stora delar kvalitativ medan VDC-Metrics mer specifik och kvantitativ. Centrala frågor i analysen är: Vad mer skiljer sig mellan dessa två upplägg? Vilka delar från VDC-Scorecard är användbara för VDC-Metrics? Hur ser struktur, bedömningsområden och samband ut för VDC-Metrics?

Litteraturstudien har visat på att arbetet hos Sweco i stort följer de riktlinjer som VDC- utövandet enligt CIFE på Stanford University innebär. En noterbar skillnad är dock att arbetsformen ICE i ”ren” form enbart är något som testats och ännu inte är implementerat i VDC- metodiken.

VDC- Scorecard är ett forskningsbaserat och väl beprövat utvärderingsverktyg för VDC/ BIM utövande i projekt. Studier av frågeformuläret VDC- Scorecard uppvisar en mycket generell bedömning av byggprocessen där alla aspekter och alla aktörer i ett projekt bedöms.

Ett av kriterierna för VDC- Scorecard är dess anpassningsbarhet. Verktyget ska gå att anpassa till olika typer av projekt inom husbyggnad och infrastruktur samt kunna följa utvecklingen inom VDC nyttjandet. Fallstudien av projekteringsarbetet hos Sweco koncentreras till ett specifikt område av byggprocessen; projekteringsskedet med statlig beställare. Studier av frågeformuläret VDC- Scorecard visar på att formuläret inte är tillräckligt specifikt och detaljerat för att bedöma denna del utan att anpassas. En stor del av frågorna berör andra delar av byggprocessen eller andra aktörer och är därmed inte relevanta för denna bedömning. Studiens syfte; att mäta effektivitet skiljer sig från syftet med VDC- Scorecard, vilket begränsar VDC- Scorecards användbarhet ytterligare. I rapporten ”VDC-Scorecard: Validation and formulation” ges en tydlig beskrivning av vad varje del, ”division”, är tänkt att utvärdera. En slutsats av litteraturstudien och fallstudien av Sweco är att dessa beskrivningar är lämpliga som utgångspunkter och som mall vid en anpassning av detta utvärderingssystem.

Ser man till strukturen på VDC- Scorecard är det uppbyggd i en trädstruktur. Fyra huvudområden ”Areor”, vilka enligt forskarna på Stanford sammanfattar projektet, grenar upp sig i mindre beståndsdelar, ”Divisioner”. Dessa ”Divisioner” delas sedan upp i ”Measures”, mått, som bedöms var för sig och sedan vägs ihop till en bedömning av divisionen. De olika delar som VDC- Scorecard är uppdelad i ska täcka alla områden som berörs av implementeringen av VDC/ BIM i ett helt projekt. Fallstudien av Sweco visar på att en liknande struktur skulle vara lämplig för att redovisa projekteringsprocessen. Delar som organisation, process och produkt (P.O.P) definierar konsultföretagets byggstenar i projekteringen. Dessa delar består i sin tur av flera olika bitar vilket gör att en trädstruktur skulle passa.

Genom att utgå från rapportens frågeställningar och syfte vid litteraturstudien klargörs vilka skillnader och likheter det finns mellan VDC- Scorecard och den bedömning som rapporten syftar till att utreda. Detta sammanställs enligt figur:

44

VDC-Scorecard VDC- Metrics

Omfattning: Hela byggprocessen för projekt i anläggnings- och husbyggnadsbranschen

Omfattning: Projekteringsskedet i anläggningsprojekt

Utvärdering: Bedöma hur väl man har tillämpat VDC i projekt genom att utvärdera processen kvantitativt och kvalitativt

Utvärdering: Effektiviteten av VDC- arbetet i projekt. Genom att utvärdera organisation som tillsätts till en process, vilket ska resultera i en produkt och lönsamhet

Mäter: Mognadsgraden och graden av nyskapande i projekt inom områdena: Planering, Anpassning, Teknologi och Prestation

Mäter: Effektivitet: Tid, kvalité och kostnad i projekt

Nytta: • Kunna jämföra och dra

lärdomar av olika tidigare utförda projekt i de olika beskrivna områdena.

• Visa den inverkan BIM kan ha på ett projekt

Nytta: • Förutspå förbättrat utfall vid

justeringar i projekterings process och teknik.

• Effektivisera sin projekteringsprocess

• Underlag till investeringar i utbildning och programvara

Struktur: Träd, som redogör för vilka aspekter som ska bedömas

Struktur: Träd, som redogör för vilka aspekter som ska bedömas

45

I analysen undersöks ”VDC- Scorecard: full version” med litteraturstudien och empirin som grund. Syftet är att klargöra, sortera och ta fram de delar som är väsentliga för en mätning av effekt i ett uppdrag. Detta efter:

• Områden och frågor aktuella för projekteringsfasen hos Sweco i byggprocessen. • Områden och frågor aktuella för en bedömning av effektivitet; kvalitet, tid och kostnad. • Samband mellan områden.

Resultatet av framtagna delar analyseras med grund i rapportens fallstudie av Sweco, med målet att ringa in gemensamma områden och anpassa dessa till deras arbete.

Analysen delas in i två delar:

Del 1: Från litteraturstudie och fallstudie. Här undersöks vilka delar från VDC-Scorecard och Sweco som är applicerabara till VDC-Metrics.

Del 2: Till konvertering. Här definieras varje framtagen del och sätts i sitt sammanhang i VDC-Metrics.

6.1 Del 1: Från litteraturstudie och fallstudie “The Planning Area is used to align defined quantitative and qualitative project objectives with desired business outcomes. It also encompasses the projects’ controllable factors by setting out VDC Guidelines that establish major procedures for using VDC technologies.”87 Rapporten ”The VDC Scorecard: Formulation and Validation” beskriver användningen av området planering i VDC- Scorecard som ett sätt att koppla ihop kvantitativa och kvalitativa mål i projektet med önskade resultat. Området planering ska täcka projektets kontrollerbara delar genom att redogöra för vilka standards som sätts i VDC- arbetet samt hur förberedelsen inför projektet ser ut. Med samma utgångspunkt som arean Planering syftar studien till att ta fram dem delar som är kontrollerbara hos konsultföretaget och som kan påverka effektiviteten i arbetet.

6.1.1 Planering (Planning)

I Arean Planering sätts projektets kvalitativa och kvantitativa mål, vilka kommer att fungera som förutsättningar i VDC- utövandet.

Divisionen Standard bedömer hur väl man upprättat standarder för VDC arbetet. Standarer benämns i VDC Scorecard bl.a. som riktlinjer inom t.ex. koordinering m.m. Denna del av Standard är starkt förknippad med den planering och dem förutsättningar som projektgruppen vidare ska förhålla sig till. Inom ett konsultuppdrag är de övergripande målen bestämda av beställaren.

Inom Förberedelse (Preparation) är samspelet mellan aktörer och information centralt. VDC-Scorecard bedömer vilka former av formell kommunikation som finns tillgänglig som exempelvis olika typer av mötesformer inom ICE. I Prestation bedöms sedan effektiviteten av de kommunikationsformer som appliceras. Detta centralt för ett konsultföretag som utövar VDC.

87 (Kam, et al., 2013)

46

Kommunikationen hos ett konsultföretag är både extern och intern. Extern kommunikation förs gentemot beställare och/eller entreprenör. Intern kommunikation är kommunikation inom konsultföretagets organisation. Hur man väljer att kommunicera internt är någonting som konsultföretaget ansvarar för och bestämmer över, det är någonting de kan kontrollera. Precis som i VDC- Scorecard är det viktigt med en bedömning av effektiviteten hos de arbetsformer som används internt i uppdrag. Effektiva arbetsformer bidrar till att kvaliteten i arbetet ökar och bra beslut kan tas snabbare.

Delar som är applicerbara till VDC-Metrics

• Från divisionen Förberedelse: Intern kommunikation och formell arbetsform.

6.1.2 Anpassning (Adoption)

Under området Anpassning ämnar VDC- Scorecard att utvärdera hur väl organisation och process tillämpats för att optimera VDC- utövandet i projektet.

Divisionen Organisation koncentrerar sig på att mäta hur engagerade och kunniga aktörerna i projektet är i VDC. Under organisation utvärderas även aktörernas tidigare erfarenhet av VDC/ BIM. Daniel Ahnsjö och Leif Malm menar att tidigare erfarenheter av olika projekt och roller spelar in vid sammansättningen av en projekteringsgrupp.

”The VDC-Scorecard; Formulation and Validation” menar att en VDC plan enbart kan vara framgångsrik om den anpassar individer med lämpliga roll- och ansvarsfördelningar i organisation. Daniel Ahnsjö menar på att den tillsatta kompetensen hos organisationen i ett uppdrag är en förutsättning för att uppdraget ska lyckas. Dessutom gäller det att skapa en bra rollfördelning med ”rätt person på rätt plats”.

Process fokuserar på samspelet och relationen mellan inblandade aktörer och deras inverkan på projektets prestation. Daniel Ahnsjö menar på att faktorer inom samspel som har en negativ inverkan på effekten kan benämnas som spill. Ett exempel på spill som han tar upp är spilltid, vilket även utvärderas i VDC- Scorecard i form av väntan på efterfrågad information (Request For Information). Detta är en aspekt i den informella kommunikationen som kan vara en fördröjande faktor i processen. Leif Malm påpekar dock att den informella kommunikationen är nödvändig i processen då den ger upphov till exempelvis snabb problemlösning vid komplikationer som exempelvis kan uppstå i en projektörs modell. Beroende på val av formell kommunikation (arbetsmötesform) behövs den informella kommunikationen i olika grad som komplement för den integrerade projektgruppen. Request For Information (RFI), eller ”väntan på svar” är en aspekt som minskar genom ICE-metodiken då många av projektdeltagarna under arbetsmötena ständigt utbyter information med varandra. ICE-metodiken och empirin visar på att ledning är ett viktigt verktyg för processen. Dels från uppdragsledaren som ska sprida målsättningar, krav och information till alla i den tillsatta organisationen för att på så vis styra processen i rätt riktning. Även under arbetsmötena krävs ledning då många deltar och mycket kommuniceras.

Delar som är applicerbara till VDC-Metrics

• Från divisionen Anpassning: Kompetens, erfarenhet, Roll- och ansvarsfördelningar

• Från divisionen Process: Informell kommunikation, Ledning

47

6.1.3 Teknologi/ Teknik (Technology) Teknologi arean värderar Mognadsgrad, Täckning och Integrering av BIM-modellerna. När ett konsultföretag tar sig an ett uppdrag gentemot Trafikverket så förhåller dem sig till de krav och den nivå i mognadsgrad och täckning som Trafikverket efterfrågar på slutprodukten. Därför så är divisionerna Mognadsgrad och Täckning irrelevanta att bedöma då de redan är fastställda.

Inom divisionen Integrering så ingår måttet interoperabilitet som bedöms utifrån informationsförluster vid informationsutbyten, vilket enligt Leif Malm är något som är nästan obefintligt under själva projekteringen. Anledningen till det är att Trafikverket och Sweco arbetar via ett gemensamt dokument- och projekthanteringssystem som bidrar till kvalitativa och korrekta informationsutbyten. Samordning är dock en stor del av den process som konsultföretaget utför. Genom att integrera modeller kan olika former av analyser, kontroller och beräkningar utföras och på så vis öka kvalitén på den produkt som ska levereras. En god samordningsmetodik innebär bl.a. att kollisioner mellan modellerna kan upptäckas tidigt och snabbt lösas, vilket möjliggör en effektivare process. Daniel Ahnsjö menar att det finns mycket tid att spara vid en god samordningsmetodik. Daniel Ahnsjö och Mattias Skoog anser att vid en bedömning av effektiviten så är det hur väl tekniken gynnar processen som är av betydelse. Detta visar på ett starkt samband mellan teknik och process.

Inom tekniken ingår de IT-verktyg som används vid projektering. Det som fallstudien och litteraturstudien visar är att intelligensen och kompatibiliteten hos dessa verktyg är en förutsättning för en välfungerande process.

Intelligensen ska redogöra för ett IT-verktygs förmåga att erbjuda olika former av t.ex. analyser, mängder, visualiseringar och kontroller, samt vilken detaljrikedom som kan uppnås. VDC-Scorecard bedömer detta i divisionen Integrering genom att undersöka om den detaljeringsnivå på t.ex. de analyser, mängder, visualiseringar och kontroller som har gjorts är lämplig för ändamålet. Det visar på ett starkt samband gentemot process där projektörer och konstruktörer måste använda sig av tillräckligt intelligenta IT-verktyg för att kunna leverera en produkt som uppfyller beställarens krav.

Kompatibiliteten hos projekteringsverktygen bedöms utifrån hur kompatibla dem är mot dokument- och projekthanteringssystemet samt mot andra IT-verktyg. Detta är en faktor som Daniel Ahnsjö och Mattias Skoog anser spelar in i hur väl samordningsmetodiken ska fungera.

Delar som är applicerbara till VDC-Metrics

• Kompatibilitet

• Från divisionen Integrering: Samordning och intelligens

48

Insats Aktivitet Aktivitet Aktivitet Utfall Aktivitet Aktivitet

6.1.4 Prestation En del av den kvantitativa bedömningen i Arean Prestation är att utvärdera hur mycket tid och pengar som sparats och vilken ökad kvalitet på faciliteten som åstadkommits tack vara VDC. Denna del av prestationen är intressant för studiens syfte och VDC-Metrics. En process innebär att en eller flera aktiviteter påverkar det som tillförs och som kallas insats. Det aktiviteterna åstadkommer kallas utfall. Det är förhållandet mellan insats och utfall som bestämmer prestationen.

Målen hos ett konsultföretag som utför ett uppdrag är dels att leverera en kvalitativ produkt i form av handlingar samt att arbeta på ett sätt som bidrar till god lönsamhet åt företaget. Med god lönsamhet menas en hög avkastning. När konsultföretaget upphandlas till fast pris och utför en tids- och kostnadseffektiv projektering resulterar det i god lönsamhet.

Insatsen kan delas in i konkreta och abstrakta insatser. I ett uppdrag för Sweco innefattar den konkreta insatsen humanresurser och teknik. Den abstrakta insatsen består av den kunskap och kompetens som humanresurserna förfogar över och den intelligens och kompatibilitet som tekniken besitter.

Modellutvecklingen ingår i en process med regelbundna kontroller och granskningar. Dessa delprocesser betecknas som aktiviteter.

VDC-Metodiken representerar som tidigare beskrivits P.O.P (Process, Organisation och Produkt), vilka även kommer att fungera som huvudområden för VDC-Metrics. Detta är baserat på litteraturstudien och fallstudien som visar på att de är dem centrala delarna i VDC.

Sambandet mellan dessa huvudområden är att Organisationen ska utföra en Process som resulterar i en Produkt. Produkten kommer att benämnas Prestation, då resultatet ska spegla kvalitén på slutprodukten samt lönsamheten

49

6.2 Del 2: Till konvertering

6.2.1 Organisation

Uppdragsorganisationen på Sweco utgörs av uppdragsstyrning, teknikansvariga, projektörer och konstruktörer, den ska med hjälp av kompetens och erfarenhet utföra processen. Fallstudien visar att arbetsuppgifter och ansvar varierar ibland dessa roller, detta leder till att den önskade kompetensen hos dessa roller varierar.

Kompetens ”Kompetens kan definieras som förmågan att utföra en viss uppgift och hantera en viss situation. I förmåga ligger kunskaper, praktiska färdigheter, omdöme och vilja.”88

Efter fallstudien på Sweco samt gjorda intervjuer kan en slutsats dras i att det i organisationen finns behov av olika kompetensområden.

• Specialkompetens • Social kompetens • Personlig kompetens • Strategisk kompetens

Fallstudien visar på att det inom alla dessa kompetensområden finns kompetenser som behövs för att en grupp ska fungera optimalt i ett VDC-projekt, där olika teknikdiscipliner och yrkesgrupper integrerar.

Specialkompetens innefattar de kunskaper och färdigheter som krävs för tjänsten. Under uppdrag hos Sweco behövs kompetens inom aktuell teknikdisciplin vid utformningen av anläggningen för att hitta den ultimata lösningen, dessutom ger kompettens inom övriga inblandade teknikdiscipliner en bättre förståelse för helheten. Det är den teknikansvarige som har i uppgift att granska och godkänna modellen och det är därför viktigt att den personen har en hög kompetens inom aktuellt teknikområde. En hög kompetens inom teknikdisciplinen är även viktigt för konstruktören för att anläggningen ska uppfylla ställda krav.

Under projekteringen används olika IT- verktyg exempelvis Autocad. Projektören och konstruktören använder sig av olika IT-verktyg för att modellera. En hög kompetens inom de verktyg som används vid modellerandet ger modeller som är korrekta samt effektivt utförda. Vid samgranskning används olika samgranskningsprogram vilket även det kräver sin kompetens. De teknikansvariga är ansvariga för den slutliga granskningen och uppflyttning för att samgranska modellen använder de sig av samgranskningsverktyg vilket kräver en specialkompetens inom det. För att anläggningen ska uppfylla de krav som ställs behövs en kompettens inom diverse regelverk och lagar. Arbetet innefattar även presentationer för kund samt övriga yrkesdiscipliner varvid en kompettens inom redovisningsteknik är önskvärd.

88 (Karriär & Kompetens AB, 2014)

50

• Presentationsteknik • Kompetens inom olika IT- program • Kompetens inom olika teknikdiscipliner • Kompetens inom olika regelverk/ lagar

För Sweco är det här aktuellt att bedöma konsultens kunskap i de olika teknikdisciplinerna samt de lagar och regler som påverkar deras arbete och tekniken för att redovisa detta.

Strategisk kompetens innefattar kunskapen och förmågan hos en person att förstå vad han/ hon har för del i arbetet/ organisationen samt att arbeta efter och förhålla sig till organisationens mål. Dessutom innefattar denna del en persons förmåga att se konsekvenser av sitt handlande samt att ha en förståelse och helhetssyn över projektet. Uppdragsstyrningen i uppdrag hos Sweco; uppdragsledaren, BIM- strategen och BIM- samordnaren vars uppdrag är att styra uppdraget behöver en hög strategisk kompetens för att kunna styra uppdraget. Strategisk kompetens hos Sweco kan innefatta bedömning av konsultens kunskap i VDC- metodik. En bred förståelse i arbetsmetodiken ger förståelse för sin roll i arbetet samt hur detta bidrar till organisationen och projektets mål. Dessutom ger det en förståelse för ”handling och verkan” konsekvenser av sitt handlande i projektet.

Uppdragsledaren är ansvarig över att planera, besluta och styra processen i ett uppdrag. Uppdragsledaren beslutar exempelvis om målsättningar, mötesformer, vilka leveranser som ska göras och hur samt tar hänsyn till risker i uppdraget. Detta gör att en stor strategisk och taktisk kompettens är av stor vikt.

Bland personlig kompetens finns egenskaper och förmågor som ansvar, värderingar, människosyn, etik, attityd och motivation. Detta är personliga egenskaper hos en individ vilka bidrar till hur en uppgift utförs, effektivt, korrekt, i tid och med god kvalitet. Under personliga egenskaper ligger förmågor som självständighet, initiativtagande, flexibel, stabil, prestationsorienterad, energisk och uthållig. Detta är förmågor som enligt fallstudien påverkar effektiviteten och kvaliteten av arbetet. Den personliga kompetensen av stor vikt för att ett arbete ska utföras effektivt och korrekt och därmed en viktig punkt i VDC- Metrics. Patric Wassberg menar att ärlighet är en viktig egenskap hos medverkande på ICE möten.

Med social kompetens menas hur väl personer interagerar i olika samarbetssituationer. Sociala färdigheter innefattar en persons förmåga att samarbeta, skapa relationer, empatisk förmåga, kommunicera, vara serviceinriktad, övertyga och vara kulturellt medveten d.v.s. läsa av organisationens kultur.89 Den sociala kompetensen hos konsulten möjliggör ett väl utfört VDC arbete då det till stor del bygger på nära samarbete mellan olika yrkesdiscipliner och roller. ICE möten och arbetsmöten är beroende av den sociala kompetensen hos medverkande parter. Dessutom möjliggör en god social kompetens bra kommunikation med beställare vilket leder till tydliga uppdrag.

I uppdragsstyrningen och bland teknikansvariga samt projektörer/konstruktörer skiljer sig betydelsen av nivån på de olika kompetenserna åt. Vid sammansättningen av en

89 (Lindelöw, 2008)

51

uppdragsorganisation så är dock den samlade funktionella kompetensen inom VDC avgörande.

Erfarenhet

När en organisation tillsätts i ett uppdrag är erfarenheten hos gruppen betydande menar Leif Malm och Daniel Ahnsjö. Varje projekt är unikt med olika aktörer, upplägg och storlek. Vilket innebär att ju fler olika projekt man varit involverad i ju lättare har man att integrera och anpassa sin kompetens till den. Erfarenheten delas in i:

Kunderfarenhet

Erfarenheten av att arbeta gentemot olika beställare och entreprenörer. Projekt involverar många aktörer där erfarenheten av att tidigare ha arbetat med den beställaren och/ eller entreprenör genererar en större förståelse kring förhållningssättet i bl.a. systematik och krav gentemot beställare och/ eller entreprenör.

Projektstorlek

Storleken för ett investeringsprojekt är starkt förknippad med dess budget. Komplexititen hos investeringsprojekt ökar ju större dem är. Vilket är ett resultat av att riskerna är större vad gäller tid, kostnad och kvalité. Många aktörer är involverade och ska synkronisera på ett sätt som minimerar riskerna genom hela byggprocessen. Erfarenheten från olika storlekar av investeringsprojekt är betydelsefullt för att just förstå den komplexititen som kan finnas i ett uppdrag.

Projekttyp

Projekt inom infrastruktur kan involvera broar, järnvägar, vägar, tunnelkonstruktioner m.m. och därför är erfarenheten inom olika projekttyper relevant när man utformar en organisation för ett uppdrag.

6.2.2 Process

Patric Wassberg menar att genom att antal rework som sker i en process kan kvaliteten på produkten mätas. Rework innebär fel i handlingarna eller i informationsmodell som måste göras om och som därmed öka projekteringstiden. Det resulterar i en större kostnad i uppdraget. För många rework omöjliggör ett kortare och effektivare uppdrag, vilket bidrar till en sämre lönsamhet för konsultföretaget. Rework i ett uppdrag gentemot Trafikverket som beställare kan exempelvis vara att informationsmodellen skickas till ett annat läge, där den sedan inte uppfyller dem behov och krav som ställts på den. Det innebär att den måste skickas tillbaka för bearbetning, vilket resulterar i längre tid för den teknikdisciplinens arbete och en eventuell fördröjning för en annan teknikdisciplins arbetsstart. Det innebär en längre genomförandetid för projekteringen och därmed en större kostnad. Processen delas därför här upp i dem aspekter som påverkar utfallet av antal rework.

52

Figur 26 visar dels processen gentemot Trafikverket samt exempel på rework

Informationshantering

Hantering av information under arbetsmöten avgör arbetsmetodikens effektivitet. Arbetsmetodiker som ICE eller liknande (sammansatt B och C möte) utgör en stor del av VDC arbetet i projekteringsskedet. Under dessa arbetsmöten arbetar man gemensamt med att utforma projektet. Gjorda undersökningar i rapporten har visat på fyra möjliga delområden som går att bedöma under dessa möten: samordningsmetodik, formell kommunikation, informell kommunikation och ledning.

Samordningsmetodik

Med samordningsmetodik menas när och hur information från de olika teknikdisciplinerna ska utbytas och sättas samman (i en samordningsmodell) internt hos konsultföretaget. I samordningsmetodiken ingår kontroller (t.ex. kollisionskontroll) och granskningar för att hitta kollisioner mellan modeller, potentiella problem samt bättre lösningar i konstruktion eller design. Här är förhållandet mellan antal kollisioner och antal lösta kollisioner av vikt att bedöma.

Formell kommunikation

Samordningen sker på arbetsmöten där längd, frekvens och vilka som deltar på mötena skapar förutsättningar för hur många och hur väl kollisioner och möjliga problem kan upptäckas och lösas.

Rework

53

Informell kommunikation

Den informella kommunikationen är beroende av informationsflödet mellan projektdeltagana. När den formella kommunikationen inte bedrivs på ett effektivt sätt ökar behovet av informell kommunikation utanför arbetsmötena, vilket kan resulterar i spilltid. Här är antal RFI (request for information) av vikt att bedöma.

Ledning

Ledningen består utav en person vars uppgift är att styra arbetsmötet i en riktning som gynnar längden på mötet. I början av mötet sätts en agenda för mötet. Styrning handlar om att hitta en balans mellan att inte begränsa mötesdeltagarna för mycket (genom att följa en tät agenda för strikt) och att inte ge för stor frihet (då agendan inte hinns med).

Produktivitet; hur många problemställningar ges utrymme att lösas och förbättras?

Teknik

Tekniken innefattar de IT-verktyg som skapar dem grundläggande förutsättningarna för processen. Daniel Ahnsjö menar att det är viktigt att hitta en balans mellan den intelligens och kompatibilitet som IT-verktyg som används har.

Kompatibilitet

Kompatibiliteten hos projekteringsverktygen bedöms utifrån hur kompatibla dem är mot filformar, dokument- och projekthanteringssystemet samt mot andra IT-verktyg. Vilket är en förutsättning för att projektörer och konstruktörer ska kunna utbyta information sinsemellan, samt att information kan delas till beställare och/eller entreprenör. Här nedan redogörs för hur en bedömning av kompatibiliteten för tre IT-verktyg skulle kunna se ut.

Kompatibilitet Vianova Novapoint Väg

Bentley InRoads Autodesk Civil 3D

Kompatibelt med AutoCAD X X X

Kompatibelt med Microstation X

Figur 27 Bilden är baserad på en studie ”3D-projekteting” gjord av Rasmus Regnstrand på KTH.90

90 (Regnstrand, 2011)

54

Intelligens

Intelligensen ska redogöra för ett IT-verktygs förmåga att erbjuda olika former av t.ex. automatisering, analyser, mängder, visualiseringar och kontroller, samt vilken detaljrikedom som kan uppnås. Projektörer och konstruktörer måste använda sig av tillräckligt intelligenta IT-verktyg för att kunna leverera en produkt som uppfyller beställarens krav. Här nedan redogörs för hur en bedömning av intelligensen för tre IT-verktyg skulle kunna se ut.

Figur 28 Bilden är baserad på en studie ”3D-projekteting” gjord av Rasmus Regnstrand på KTH. 91

91 (Regnstrand, 2011)

55

6.2.3 Prestation

Prestationen är lika med utfallet av uppdraget. En funktionellt kompetent organisation som utför en effektiv process levererar en produkt som motsvarar den kvalitet beställaren efterfrågat och genererar god lönsamhet till företaget.

Produkten bedöms efter huruvida den uppfyller alla satta krav samt att den håller efterfrågad kvalitet, byggbarhet och detaljnivå. Det handlar om att produkten levereras för att tillgodose önskad kostnad, byggbarhet och genomförandetid för produktion.

Målet är i slutändan för konsultföretaget att det ekonomiska utfallet för uppdraget är större än den insats som investerats i den.

7. Slutsats

Studiens resultat visar på att VDC-Metrics sammanfattar de områden som tillsammans kan ge en indikation på vad som påverkar ett uppdrags effektivitet. Detta samtidigt som VDC-Metrics utgörs av de beståndsdelar som innefattar VDC som arbetsmetodik. Då områdena berör många aspekter i ett uppdrag och är så pass breda har studiens tidsram begränsat fördjupningen i dem. Därför skulle denna studie kunna vara av intresse för andra att fördjupa sig i. Samtidigt som den skulle kunna fungera som utgångspunkt för liknande studier inom andra skeden.

56

Källförteckning

Ahnsjö, D., 2013. denkloketegning. [Online] Available at: http://denkloketegning.no/fileadmin/red/PDF/131023_BIM_inom_infrastruktur_i_praktiken_-_Projekt_Hallandsaas.pdf [Använd 27 April 2014].

Ahnsjö, D., u.d. BIM betyder förändring, u.o.: Trafikverket.

Ahnsjö, D., u.d. Nyttan med BIM inom infrastruktur i praktiken, u.o.: Trafikverket.

Albertsson, A.-T., 2014. Trafikverket. [Online] Available at: http://www.trafikverket.se/PageFiles/146099/bim.pdf [Använd 29 05 2014].

Anon., 2009. AMP, Guiden. u.o.:u.n.

Anon., n.d. BlueEnt: Maximum Value. Achieved. [Online] Available at: http://www.bluentcad.com/services/integrated-project-delivery.html

Atul Khanzode, M. F. D. R. &. G. B., 2006. A Guide to Applying the Principles of Virtual Design & Construction (VDC) to the Lean Project Delivery Process, Stanford: STANFORD UNIVERSITY.

Autodesk, 2014. Autodesk is a world leader in 3D design, engineering, and entertainment software and services: Autodesk. [Online] Available at: http://www.autodesk.com/solutions/building-information-modeling/overview [Använd 1 Maj 2014].

Bodsten, J., u.d. Att uppnå Virtuellt Byggande, u.o.: Stockholms Stad.

Byggtjänst, S., 2011. u.o.:u.n.

Calvin Kam, D. S. X. &. B. M., 2013. The VDC Scorecard: Evaluation of AEC Projects and Industry Trends, Stanford: Center for Integrated Facility Engineering Stanford University.

Cervin, O., 2013. 2.5D, 3D, BIM och VDC ???, u.o.: Sweco.

Cholakis, P., 2012. Efficient Construction Project Delivery Methods – Sustainability – 3D, 4D, 5D BIM – IPD, JOC, SABER, IDIQ, SATOC, MATOC, MACC, POCA ... [Online] Available at: https://buildinginformationmanagement.wordpress.com/tag/definition-of-bim/ [Accessed 16 Maj 2014].

Fischer, J. K. &. M., 2012. Virtual Design and Construction: Themes, Case Studies and Implementation Suggestions, Stanford: CIFE på Stanford University.

Fischer, M., 2011. Virtual Design and Construction, Stanford: Center for Integrated Facility Engineering , Stanford University.

57

Flowerdew, R. & Martin, D., 2005. Methods in human geography. Edinburgh: Pearson education limeted.

Flowerdew, R. & Martin, D., 2005. Methods in Human Geography: A Guide for Students Doing a Research Project. Edinburgh: u.n.

Gerring, J., 2007. Case study research: Principles and practice. u.o.:Camebridge university press.

Granmar, M., 2013. Gemensam strategi för BIM. Energi och Miljö, 22 05, p. 1.

Granroth, M., 2011. BIM- ByggnadsInformationsModellering. Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan.

Kam, C., Devini, S., McKinney, B. & Yao, X., 2013. The VDC Scorecard: Formulation and Validation, Stanford: Stanford University.

Karriär & Kompetens AB, 2014. Karriär & Kompetens AB: Rättkompetens. [Online] Available at: http://rattkompetens.dinstudio.se/text1_28.html [Använd 10 Juni 2014].

Kvale, S., 1996. Interviews: An introduction to qualitative research interviewing. London: Sage Publications.

lahcon, u.d. Lundmarks Kompetensblomma:lahcon. [Online] Available at: http://lahcon.se/analytisk-strategi/framekompbeskrivning/begrepp/ [Använd 10 juni 2014].

Mikael, M. & Eddie, L., 2013. Öppen BIM standard, Borlänge: Trafikverket.

Nordstrand, U., 2008. Byggprocessen. Stockholm: Liber.

Patel & Davidson, 1994. Forskningsmetodikens grunder. u.o.:Studentlitteratur AB.

Silvergran, A., u.d. Strategi och ledarskap. Stockholm: BONNIER.

Sinclair, D., 2012. BIM Overlay to the RIBA Outline Plan of Work, s.l.: Royal Institute of British Architects.

Skielse, M. J.-., 2011. Norge kräver BIM i upphandling. [Online] Available at: www.omvarldsbevakning.byggtjänst.se [Använd 29 05 2014].

Skoog, M., 2013. Många möjligheter med BIM. husbyggaren.

Skoog, M., 2014. Projekteringsmetodik införande av BIM i Trafikverket- Sammansatta modeller, u.o.: Trafikverket.

Stanford University CIFE, 2014. Case Studies. [Online] Available at: https://vdcscorecard.stanford.edu/content/case-studies

Svensk Byggtjänst , 2011. Svensk Byggtjänst. u.o.:u.n.

58

Sweco Civil AIM, n.d. SWECO AIM arbetar för att utveckla 3D-projektering inom infrastruktur, s.l.: Sweco Civil AIM.

Sweco Civil, AIM, 2014. AIM, u.o.: Sweco.

Sweco, u.d. 3D-Samordning, u.o.: Sweco.

Sweco, u.d. Enriching BIM, Stockholm: Sweco.

Trafikverket, 2002. Handbok om förstudie.

Trafikverket, 2013. trafikverket. [Online] Available at: www.trafikverket.se/foretag/bygga-och-underhalla/teknik/att-infora-BIM-pa-trafikverket/ [Använd 27 04 2014].

Trafikverket, 2014. Begrepp och definitioner "digitala och objektsbaserade modeller", u.o.: Trafikverket.

Trafikverket, 2014. Digital projekthantering – dokumentflöden och versions-hantering i PDB Invest, u.o.: Trafikverket.

Trafikverket, 2014. Samverkansformer för lyckade projekt, u.o.: u.n.

Tyréns , u.d. BÄTTRE VERKTYG FÖR TRAFIKPLANERARE, u.o.: Tyréns.

Tyréns, 2014. tyrens. [Online] Available at: http://www.tyrens.se/Documents/Tjanster/bim/anl%C3%A4ggningsmodeller_web.pdf [Använd 1 maj 2014].

Veidekke, 2014. Värdeskapande samspel: Veidekke. [Online] Available at: http://www.veidekke.se/om_veidekke/detta-ar-veidekke/vardeskapande_samspel/medarebtarinvolvering/article66795.ece [Använd 23 Maj 2014].

Wiedersheim & Eriksson, 1997. Att utreda forska och rapportera. u.o.:Liber Ekonomi.

Yin, R., 1994. Case study research: design and methods. Thousand Oaks,: Sage.

59

Bilaga 1

Intervju med Leif Malm

Den 21 Maj 2014.

Intervju utförd av Maja Landare och Daniel López

Bild från Trafikerverket som Leif Malm visade under intervjun

Hur arbetar ett konsultföretag gentemot Trafikverket vid uppdrag inom projektering?

Processen kan definieras som informationshantering: I ett investeringsprojekt (se förklaring på bild) handlar processen om:

• Rätt information finns tillgänglig på rätt plats vid rätt tillfälle och med rätt status och innehåll så att det är anpassat för användarens behov.

• Hanteringen av information med tillhörande dokument skall uppfylla krav enligt lagar författningar och normer för allmänna handlingar och sekretessbelagda uppgifter.

Nu har vi valt att använda ett informationshanteringssystem som bygger på en produkt från Bentley systems som heter Projectwise, Banverket krävde vissa anpassningar av det för att det skulle klara vissa aspekter. Genom att man byggde upp en struktur för processen, i vilken vi ett antal projekt såsom Citybanan, Norrlandsbanan, Hallandsåsen har arbetat i. Sedan har ju den processen förändrats under processens gång. 2008-2009 hade vi ett gemensamt processinriktat system för informationshantering i investeringsprojekt som var gemensamt för alla järnvägsprojekt. För två år sedan gjorde vi en revidering för att vi skulle gå över till mera Projectwise utan anpassningar för investeringsprojekt, anpassade strukturen för IDA, för att det skulle vara lätt att migrera över. Det här är grundkonceptet.

60

Hur definierar du samordning och vilka är dess viktigaste delar?

Datasamordningen idag innebär ett annat sätt att jobba.

Hur menar du när du säger ett annat sätt att jobba?

I de här systemen IDA så jobbar projektörerna hemma hos sig och så levererar dom vid tillfällen saker och ting in i systemet. Då får man tillgång till den information dom har gjort efterhand. Vi har därför tagit fram ett annat sätt att jobba där man jobbar direkt i Projectwise, dvs man arbetar i systemet hela tiden. Då kallar vi det för integrerad projektering, samordningen sker via systemet.

Vad hoppas Ni kunna förbättra med denna struktur på processen?

Att projekten inom investeringsprocessen ska präglas av en effektiv informationshantering. En enhetlig informationsmodell i projekten skapar förutsättningar för gemensamma nationella arbetssätt och aktuell projektinformation i alla skeden. Genom moduluppbyggnad och en enhetlig tillämpning av roller blir ansvaret för informationen tydlig och administrationen enkel när nya projekt ska initieras eller redan pågående ändrar omfattning.

Vilka nyttoeffekter finns i en gemensam informationsmodell?

En gemensam informationsmodell underlättar automatiserat informationsutbyte mellan projektens intressenter, både interna och externa, eftersom regler och eventuella verktyg för ett sådant utbyte då kan byggas utifrån en enda enhetlig modell.

Hur ser Sweco arbete ut vid uppdrag gentemot Trafikverket?

Om Sweco har ett uppdrag åt Trafikverket har vi ett antal teknikområden som arbetar. Trafikverket erbjuder en gemensam BIM- databas, här om man har skapat en cad-modell finns det ett regelverk för hur man hämtar mallar när man skapar den i systemet- Man skapar utifrån en mall. Här kan man radera och ändra och så. Varje teknikområde har sin egen plats. Internt gör man då samgranskning och kontroller innan man går vidare och kontrollerar sina teknikområden att det hänger ihop i vårt projekt. Sen går man över till att dom som tar besluten, teknik- och uppdragsledaren, bedömer att nu har vi kommit så långt så att vi kan lägga ut anläggningsinformationsmodellen så att alla andra projektörer samt beställaren får se den. Den skickas då ut till ”delat läge” shared. Med det menas inte att den är helt färdig. Om vi exempelvis pratar järnväg så blir man klar med spåret väldigt snabbt, vilket inte behöver vara den sista varianten på spårgeometrin. Det kan vara den som just nu är en lämplig lösning så att nästa teknikområde kan börja jobba med kontaktledningar osv. Var ska vi göra geotekniska undersökningar, var ska vi mäta. Då lägger man ut dom i modellfilerna i delat läge. Då kan alla andra kolla på dom. Här gör man också samgranskning och produktionskontroller.

Finns det bestämda tidpunkter för när detta ska ske?

Nej, eller det gör man ju enligt kontrakt varannan eller var tredje vecka. Då ska vi ha den här samgranskningen och sådana möten, där tar man alla lämpliga teknikområden och bygger upp modellen. I dessa möten hittar man kanske saker som inte var riktigt korrekta i olika teknikområden och då kan man skicka tillbaka modellen till startläget igen. Den ligger kvar ”här” så att man ser den men man ser att den håller på att revideras.

61

Finns det något sätt att markera detta så att det framgår i modellen vad som inte är korrekt?

Ja, man skriver anteckningar och sådant i och med att det är vanliga cad modeller vi jobbar i. Man kan markera i dessa. Men sen vet systemet om det finns metadata kopplad till den så vet man att ett teknikområde för tillfället håller på att revideras.

Brukar projektörer vara bra på att skriva precis vad som håller på att revideras, vad som är fel i modellen?

Det här är i sin linda, vi har inte hållit på med det här i så många år. Men på Banverket har vi jobbat i ett system som heter BVR där vi hade standardiserade protokoll i varje sådant möte. I protokollet skriver man ner vad man hittar för någonting så att allt dokumenteras hela tiden. Hallandsås har det skötts precis på det här sättet hela tiden. Ur de här mötena kommer det fram mötesanteckningar plus alla kollisioner som registrerats. Man har även numrerat dom och man har även ibland tagit en bild av dom så man vet var kollisionerna är belägna. Sen kan man koppla dom till Navigator så att man kan zooma in på konfliktområdet och då har vi valt att lägga in konfliktpunkterna i pdf i 3D. Då behöver man inte ha CAD program för detta. Sen när modellen håller på att revideras och bearbetas kan man kolla visuellt om kollisionerna kvarstår, Succesiv acceptanskontroll kallar vi det för.

Sen är ett teknikområde ok att gå vidare till nästa läge, i det här fallet är det oberoende granska. Där kräver det att man har någon utomstående som kontrollerar. Vissa områden har inte det läget, men broar, tunnlar, signalteknik och geoteknik kräver det. Leverantör gör en sista egenkontroll innan överlämnande till beställare som i sin tur gör en mottagningskontroll. Då gör man ofta ett stickprov och kontrollerar och sedan lägger man det i mottaget, i vilken alla handlingar hamnar. Det kan handla om textdokument och ritningar. Sedan när man har mottagningskontrollerat detta och sett att det är ok så kan man publicera det. Man gör inte publiceringen förrän man har hela handlingen klar. Då kan man hämta dom man gör t.ex. en vägplan.

Vad innebär informationsflöde?

Det är flödena som ingår i processen, dvs bearbetning, interngranskning m.m. De olika lägen i processen (se bild). Samma dokumentet ligger på samma ställe men man byter flöde och då är flödet även kopplat till behörighet.

Är det samma som att byta status?

Ja samma sak status och flöde. Man flyttar aldrig dokumentet man bara byter status på det.

Pratar man om baktung och framtung projektering? Att en stor del av informationsdata sker i början?

Det är olika teknikområden, det är oerhört olika per teknikområde. Ett projekt innehåller massa teknikområden. Man kanske börjar med att projektera tunneln, vilket är den tunga biten där mycket information skapas. Men man glömmer bort att man egentligen skulle börjat med spåret först för att man skulle ha alla installationer.

62

Vi satt och tänkte på hur arbetsbelastningen är fördelad under projektering, är det en jämn kurva?

Det skiljer sig från projekt till projekt.

T.ex. när SWECO tar sig an Hallandsåstunneln?

Den ägs ju av Skanska som totalentreprenad. Utan den stora projektdelen är ju att man projekterar järnvägsdelen först, sen kommer de andra som är beroende, mark och bro. Först vart spåret ska gå och sedan alla installationer. Men man är ju oerhört beroende av tunneln och då utgår man ifrån det teoretiska läget var tunneln ska gå från början. När tunneln blev byggd scannade man den och uppdaterade.

Vi funderade på när i projekteringen det förekommer informationsförluster och vad det beror på?

Inte i en sådan här typ av projektering har vi inte det. Informationsförlusten vi kan ha är i samband med att vi byter skede här. Det är tyvärr ganska vanligt att när vi byter skede så är det andra som tar över och då är det rätt vanligt att man har en viss organisation som gör det här, utredaren. Att byta skede och byta projektör samt inte ha en konsekvent hantering av den gemensamma informationen, då sker informationsförluster.

Så i projekteringsskedet är det i princip obefintligt?

Dom är så nära förbundna på järnvägssidan att du gör ju kontroller bakåt mot systemhandlingen, järnvägen kräver det. Kontroll mot systemkraven sker kontinuerligt här. Systemkraven är det som måste uppfyllas hela tiden, då pratar vi om systematisk kravhantering. Man kontrollerar hela tiden att krav uppfylls hela tiden. Förlsuterna sker som sagt oftast mellan bygghandling och byggande.

Händer det när ni använder projectwise att ni använder programvaror som inte är så kompatibla?

Ja absolut, det är ett problem som vi har.

Sedan har vi läst om neutrala filformat exempelvis IFC? Det finns bara för husbyggnad och broar men det existerar inte inom infrastruktur än. LandXML används inom trafikverket för exempelvis förvaltning av järnväg inom spårgeometri. Spåret i LandXML i både plan och profil i ett projekt. Leveranser som vi gör i förvaltningsdata finns en modellfil för spåret i cad med växlar och längdmätning. När man ska göra förvaltningsdata från detta är det inte modellfilen man sparar utan man sparar LandXML filen. Det klarar geografisk information relativt hyfsat men du kan inte ha mycket metadata kopplat till det. Men viss geografisk information går det att köra landXML på. Du måste bara bestämma vad metadatan/parametrarna betyder. Vi pratar om olika tekniska applikationer som gör det här. IFC är hundra mil borta och det kommer ta tid innan det kommer hit till infrastruktur.

63

Bilaga 3

Intervju med Patric Wassberg

Den 12 Juni 2014

Intervju utförd av Maja Landare och Daniel López

Inledande presentation av ämnet:

Vi har under våren arbetat med att undersöka VDC- Scorecard för att sedan anpassa det till Sweco Civils VDC- arbete. Syftet har varit att ta fram vad man kan mäta för att få fram effektiviteten av i VDC- arbetet i ett uppdrag.

TEAM BUILDING

Vilka kompetensområden tar ni hänsyn till när ni teambuildar?

Specialkompetens, vilket det kan vara ganska stor spridning på. Konstruktören har sin kompetens men det är ju yrkesarbetarna som ska utföra arbetet. Så att involvera dem i detta har varit en nyckelpunkt.

För det mesta så startar man med specialkompetensen i sig sen under tiden som detta pågår så märker man ju hur den sociala kompetensen är.

Men ni gör ingen bedömning av det när ni sätter samman en grupp, någon slags kompetensbedömning?

Nej inte initialt, möjligtvis när systemet har satt sig lite grann och man börjar få lite kontroll över hur folk sköter sig under mötena, men då faller det sig naturligt.

Hur viktigt anser du att det är att man har kompetens inom VDC- metodiken? Och för vilka är den kompetensen viktigast att besitta?

Absolut. Hos VDC- ingenjörerna först och främst, sedan försöker vi att förmedla arbetssättet tidigt till alla i gruppen gärna långt innan de första mötena. Systematiken är viktig men kanske inte ett krav att alla är insatt i.

Hur utvärderar ni era team?

Vi brukar avsluta varje möte med en ”reecap” där man tar upp det man tyckte var bra och det som var mindre bra efter varje träff.

Men ni gör ingen generell bedömning av gruppen för att se vad som fungerade bra, mindre bra, fattades vad gäller gruppdynamik och kompetenser?

Nej, jag har inte varit med i slutet på något sådant projekt. Men det finns ju vet jag skrivet om sammankomster i slutet för att utvärdera själva flödet. Jag personligen har inte varit med på det.

64

När du säger flöde vad syftar du på då?

Persondynamiken och informationsflödet, vad som har fungerat eller att mötena har fungerat.

Kan man på något konkret sätt se ”att ett flöde” (arbete) har fungerat bra?

När fråga-svars tider är minimerad och man ser att frågor inte stannar någonstans.

ICE

Hur tillämpar ni ICE- metodiken i uppdrag?

Väldigt olika, ibland är det helt och hållet internt där man stöter på ett litet problem då kan vi sammankalla till en sådan här session för att komma till ett beslut. Då kan alla bidra med input för att komma fram till det beslutet, det kan röra sig om en liten träff. Ibland bjuder vi in beställaren också men de är ofta väldigt kontraktstyrda men börjar bli mer positiva till detta.

Vad skulle nyttoeffekterna av detta vara?

Definitivt kortare fråga svarstider. Fråga svarstiden kan minimeras genom detta.

Så man skulle kunna säga att man kan se hur effektiv ”ICE” metodiken har varit i projektet genom att undersöka hur många RFI´s (fråga svar) som uppkommer.

Ja, så är det. Det är en sak vi mäter, man mäter ”fråga svarstider” på tekniska frågor.

Vilken frekvens?

Jag tror att det beror på det övergripande syftet med träffarna. Sitter man i projektering då kan det vara väldigt bra att ha väldigt regelbundna träffar, så att mellan mötena gör man det som bestämdes på föregående möte. I ett projekt är allting mycket mera dynamiskt då kan man kalla till möte för att lösa ett specifikt problem. Man kan ju även styra upp frekvensen och säga att t.ex. varannan vecka ska vi ha ett ICE möte som kommer att avhandla de här ”fråga-svaren”. Eller så kan man säga att vi inte kommer ha några ”fråga-svar”, utan vi sköter allt på ICE möten. Det är individuellt mellan olika projekt. Ibland vill inte beställaren vara med eller får inte vara med kontraktsmässigt.

Vid projekteringen mer specifikt, kan man säga att ni tillämpar ICE vid behov?

Nej, under projekteringen är det mera styrt. Då kan det vara en gång i veckan, två gånger i veckan eller varannan vecka. Men det är också till organisationen att bestämma hur täta träffarna ska vara.

Längd?

Det brukar vara en dags möte.

Vilka deltar då?

Max två, men helst en person per teknikområde.

65

Hur kan personen som styr mötet påverka mötet?

Den som styr mötet han styr ju, men det är fortfarande en dynamisk process.

Vad anser du är viktiga komponenter i styrningen av mötet för att skapa den där dynamiken?

Jag tror att öppenheten och ärligheten är viktigare än att man ska klara av att beta av alla punkter.

Du menar att oärlighet är något som förekommer? Vad skulle det kunna vara för form av oärlighet, gärna ett exempel?

Ja, att folk som kommer till ett ICE möte sitter och arbetar med andra saker, speciellt konsulter kan vara överhopade med jobb. Detta ser man ju ganska tidigt.

Vad är de konkreta nyttoeffekterna av ICE- Metodiken enligt er?

Korta hela projekteringstiden och man kan komma fram till gemensamma lösningar som inte är svar på kartan från början eftersom det finns flera expertkompetenser samlade i samma rum. Resultatet kan bli något helt annat än det man förväntade sig när man gick in i mötet. Exempel från Stigberget där man genom ICE metodiken lyckades öka ytorna till nästan det dubbla från det som var tänkt från början. Då har vi vunnit på vår kompetens och kunden har vunnit dubbel yta nästan för i stort sett samma grundpengar. Det är inte bara ren strikt projektering där vi har ett fast underlag när vi går in i mötet och vi kommer ut med ett fast resultat när vi är klara. Utan här kan vi kolaborera. Vår vinning är ju att vi har jobbet och att vi då kan hjälpa kunden att tjäna pengar genom ”bonus.”

Er vinst är att ni fått uppdraget, men vad genererar lönsamhet?

Lönsamheten är en kortare projekteringstid och en kortare byggtid, vinsten är utöver det att vi har en återvändande kund.

Vilka punkter anser ni vara viktiga att mäta för att kunna förbättra utfallet av ett uppdrag?

Rework är en av punkterna man borde mäta från dag ett, dvs inbyggda fel.

Till exempel om du måste göra om ett jobb pga ex. felaktiga handlingar. Mäter man detta systematiskt kan man få fram kvaliteten på handlingarna.

Traditionellt sätt mäter man nästan aldrig rework på ett byggjobb, man kan mäta antalet fel på en handling och utifrån detta säga att här är fel i handlingen och det här kommer att kosta pengar att göra om. Den mätningen säger egentligen ingenting om kvaliteten av underlaget. Men mäter man rework systematiskt från början till slut i projekteringen, kan man säga att ”ja” vi hade en bättre kvalitet på underlaget.

Utomlands är det vanligare att mäta ”rework”. Det är en av de saker man kan mäta och sedan är det fråga svarstider.

66

TEKNIK

Vi har delat in IT- Verktygen i intelligens och kompatibilitet, med intelligens menar vi dess förmåga att automatisera, skapa analyser och kompatibiliteten mot filformat och andra IT- verktyg.

Anser du att det är en rättvis indelning av IT- verktyg?

Det lät ju intressant, nu är ni inne på något spännande.

Tillämpas IT- verktyg med hög intelligens och hög kompatibilitet eller händer det ofta att man måste kompromissa?

Personligen anser jag att man ofta måste kompromissa, speciellt på anläggningssidan.

Om man har en låg intelligens på ett IT- verktyg. Hur påverkar det arbetet i sig, vilka komplikationer kan uppstå?

Ja ju dummare verktyg ju duktigare användare.

Men ibland kanske det inte spelar någon roll?

Med de verktyg som vi använder, det är ju så många olika verktyg, i husbyggnad kanske man klarar sig med två verktyg medan man på anläggningssidan måste ha tillgång till många olika verktyg. En bromodell är väldigt komplicerad att rita i en CAD produkt och att få in armeringen går inte ens i en CAD produkt. Då vill man ju extrahera data för att på något sätt vill man ju att den här modellen ska vara levande under hela projekttiden, annars är det självdödande i sitt syfte. Vi kommer att få jobba väldigt mycket med olika verktyg under hela tiden. Det är ett problem som vi brottas med på anläggningssidan. Sen att vi har så många olika verktyg gör att den inbyggda intelligensen måste hållas låg för att annars kolliderar det med varandra. I en bro kan vi inte rita hela bron i ett program då måste man utan armeringen t.ex. rita i ett annat program, då måste vi minska på intelligensen. Om armeringen ligger i ett annat program så har de ingen kommunikation vilket gör att man tagit bort intelligensen lite gran från programvarorna och vi måste kompensera detta med användare. Detta skapar mycket handpåläggning emellan detta.

När vi startar upp ett projekt försöker vi få de olika teknikslagen att sköta om detta åt oss så att vi slipper göra det, vilket är enklare på hussidan. På anläggningssidan är det komplext.

Kan det uppstå problem med kompatibilitet gemtemot ett projekthanteringssystem eller är projekthanteringssystem per automatik kompatibla/öppna mot alla IT-verktyg?

Nej, sådana projekthanteringssystem finns ju inte.

Men till exempel ProjectWise, vilken problematik finns kring det systemet?

Jag vet faktiskt inte.

67

Men det finns inga komplikationer som kan uppstå där då flera olika discipliner arbetar i sina ämnesspecifika verktyg och att alla arbetar via projekthanteringssystemet är det helt friktionsfritt?

Nej det är aldrig helt friktionsfritt, Trafikverket använder projectwise mycket.

Vad har du för erfarenhet av ProjectWise?

På det här projektet har jag haft problem med den versionen som Trafikverket använder för den fungerar inte på bärbara medier vilket jag tycker är en stor miss, då man gör om ett fungerande system. Så vi kan alltså inte vara ute på plats och arbeta utan vi måste sitta vid en dator inne på ett kontor. Vi kan inte ta med handlingarna ut. Där ligger problemet då vi inte kan vara med och styra över hur sammarbetet ska se ut emellan en kund och en entreprenör. Här finns en konflikt mellan Trafikverkets ProjectWise och vårat interna dokumenthanteringssystem, dom fungerar inte.

Ert uppdrag, finns det några aspekter ni utvärderar i ert uppdrag förutom den ekonomiska aspekten som ni utvärderar, genom en mall. Har ni något utvärderingssystem?

Kundenkät som mäter kundens nöjdhet med oss, vilken vi använder oss av i alla projekt och den har blivit viktigare i samband med VDC- metodiken. Jag har hört att kundnöjdheten ökar och antal fel som kunden upplever minskar. Någonting gör vi rätt på något sätt. Men utöver det vet jag inte om det är något riktigt annat som vi mäter rakt av. Förutom inbyggda fel då, fel vid överlämnandet.

Vilka filformat använder Ni, och beskriv dessa?

De filformat som vi använt är LandXML och IFC, för att man ska komma så långt som möjligt är IFC viktigt men jag är orolig för att det baseras på minsta möjliga nämnare.

Väl utvecklat byggdelssystem där byggdelarna hanterar informationen i stället för filerna. En byggdelstyp är exakt identisk oberoende. Marknaden längtar efter ett byggdelssystem som är identiskt runt hela Sverige.