verksamheten 1999 · bättre ekonomisk politik har öppnat fantastiska perspektiv för ekonomiska...

Verksamheten 1999

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Innehåll

SNS ordförande 2SNS – samlingsplats för alla typer av opinionsbildare

Verksamhetsidé 3

VD-intervju 4SNS-idén är oslagbar!

Styrelsen 6

Ekonomisk politik för tillväxt 8Så skapas uthållig tillväxt 8

Forskning bara för storstäder? 10

Politikens spelregler 11Europeiska forskare vill stärka svensk demokrati 13

SNS Ekonomiråd 15

Välfärdsstat i omvandling 16Välfärdspolitiska rådet

SNS samhällsdebatt 18Olikheterna vitaliserar det öppna samhället

SNS universitet 20Nya ekonomin kräver en ny typ av ledare

Tylösandskonferensen 22Näringsliv och politik i otakt i Europafrågan

SNS internationellt 24Ett nätverk av Europas ledande ekonomer

SNS Förtroenderåd 26

Styrelsen 28

Personal 29

SNS abonnenter 30

Lokalgrupper 32

Forskarnätverk 34

SNS Forskning 36

SNS Förlag 38

Konferenser och seminarier 39

Ekonomi och finansiering 41

Forskningens finansiering 43

Stadgar 44

SNS i 7 punkter

Europasamarbetet var temat för årets företagsledarkonferensi Tylösand i augusti.

Boken »Creating an Environment forGrowth« sammanställer analyser avledande experter med kommentarerav företagsledare och politiker.

Några glim

1

SNS inledde under 1999 ett sam-arbete med LO med en konferens om den europeiska arbetsmarknaden.Bl a medverkade LO:s andre ord-förande Wanja Lundby-Wedin.

SNS Ekonomiråd, som ersätter det tidigare Konjunkturrådet,bestod av Birgitta Swedenborg, Olof Petersson, Per Molander,Assar Lindbeck, ordförande, och Torsten Persson.

tar från SNS-året 1999

C W Ros förespråkade ensvensk EMU-anslutning vid SNSmedlemskonferens i London.

VERKSAMHETEN 19992

Carl-Johan Bonnier, SNS ordförande

Sverige förändras och så gör även SNS. Nye ordförandenCarl-Johan Bonnier, till vardags styrelseordförande i Bon-nier AB, gläds åt den förnyelse och föryngring som SNSgenomgår och välkomnar nya medlemmar, och kanskesärskilt dem som representerar den nya ekonomin.

»SNS fungerar som en samlingsplats för alla typer avopinionsbildare: forskare, politiker och företrädare förförvaltning och fack. Alla behövs för att skapa bättreförutsättningar för svensk ekonomisk tillväxt på ett om-råde i snabb förändring,« säger han.

Företagandets villkor

Enligt Carl-Johan Bonnier ska stor uppmärksamhet rik-tas på företagandets villkor framöver.

Politikernas syn på utvecklingen är viktig. SNS har medsin position som partipolitiskt obunden organisation iskärningspunkten mellan forskning och opinionsbildningalla chanser att vara en mötesplats där även politiker del-tar.

»Det är viktigt att åstadkomma konkurrensneutralavillkor för företagandet jämfört med andra länder«, sägerCarl-Johan Bonnier.

SNS är unikt i sin förmåga att engagera och attraheraforskare, näringsliv, stat, politiker, intresseföreträdareoch andra opinionsbildare i de aktuella samhällsfrågorna.

Mediebranschen

Carl-Johan Bonniers egen bransch, mediebranschen, ärett exempel på en bransch i snabb förändring. Innehållet imedierna förändras kanske inte så mycket, men teknikensom omgärdar den ändras desto snabbare.

»Papperstidningen med dess innehåll överlever nog.Men papperet kanske förvandlas till dator, så att ett ochsamma ark ständigt kan fyllas med ny information«, siar han. Problemet med framtiden är just att den är såsvår att förutse. Fantasin sätter helt enkelt gränser. Detgör SNS roll i samhället desto viktigare. Där ges perspek-tivet, där finns överblicken.

SNS – samlingsplats för alla typer av opinionsbildare

VERKSAMHETEN 1999 3

Det här är SNS verksamhetsidé

SNS målär att för samhällsutvecklingen viktiga beslut i politik, förvaltning och närings-

liv grundas på ett kvalificerat kunskapsunderlag och en allsidig, saklig debatt.

SNS vill vara• en respekterad källa för vetenskapligt baserad kunskap i ekonomiska och

sociala frågor

• näringslivets och förvaltningens naturliga forum för kvalificerat engage-

mang i samhällsfrågor utanför den yrkesmässiga intressebevakningen

• Sveriges främsta mötesplats för kunskapsbaserad policydebatt

SNS uppgift är att• identifiera tendenser i samhälle och näringsliv som kan skapa nya

möjligheter eller problem

• analysera tendensernas orsaker och konsekvenser med stöd av vetenskaplig

forskning

• engagera beslutsfattare och opinionsledare i dessa analyser

• föreslå åtgärder som tillgodoser allmänintresset

• sprida analys och förslag till en bred debatt i samhället

SNS värnar om allmänintresset. Förbundet står fritt från intresseorganisationer och politiska partier.

SNS perspektiv är• vetenskapligt

• internationellt

• demokratiskt

• marknadsekonomiskt

VERKSAMHETEN 19994

»Det är märkvärdigt,« säger Hans Tson Söderström vd påSNS. »På något sätt är det som om utvecklingen i samhälletblir mer spännande för varje år som går.«

»Berlinmurens fall, IT-revolutionen och en väsentligtbättre ekonomisk politik har öppnat fantastiska perspektivför ekonomiska och sociala framsteg i hela världen. ÄvenSverige genomgår nu en snabb förvandling med teknik-baserat nyföretagande och en omvärdering av politikensoch den offentliga sektorns uppgifter i samhället. Men po-tentialen för förbättringar har ökat ännu snabbare. Det ären otroligt stimulerande uppgift att se till att samhällsforsk-ningens nya kunskaper tas tillvara när de avgörande beslu-ten ska fattas i näringsliv och samhälle!«

Det går ju så bra för Sverige. Behövs SNS längre?

»Det här är ett idealiskt tillfälle för Sverige att genomföradjupgående reformer på en mängd områden: den offentligasektorn, utbildningen, välfärdssystemen, arbetsmarknaden,lönebildningen, skattepolitiken… Uppgången kommer inteatt vara för evigt. Reformer som genomförs nu kommer attbetala sig i form av ett högre välstånd på längre sikt.«

»Märkligt nog kan den positiva utvecklingen innebäraproblem för själva SNS-idén,« påpekar SNS-chefen.

»Klondyke-klimatet innebär att många politiker och företagsledare har fullt upp med att inteckna framtidenistället för att skapa den. Alla tidigare kriser har grundlagtsnär ekonomin gått som bäst. Det är en svår – men viktig –uppgift för SNS att skapa förändringsvilja just när alla kur-vor förefaller peka åt rätt håll.«

Och vad är det som SNS vill förändra, då?

»Det är viktigt att vi inte sprider våra insatser för tunt. En-dast genom fokusering kan vi nå det genomslag på opinionoch beslut, som vi strävar efter. Vi har därför beslutat attkoncentrera SNS forskningsinsatser till tre viktiga områ-den:

• Ekonomisk politik för tillväxt

• Politikens spelregler

• Välfärdsstat i omvandling

Motiven till att vi har valt just de här tre områdena finnsangivna i ingressen till respektive avsnitt i verksamhets-berättelsen. Rubrikerna täcker mycket av det som forsk-ningen inom ekonomi och statskunskap har att tillförasamhällsutvecklingen idag. Vi känner att vi kan ta oss andet nya med full kraft utan att behöva lämna viktiga delarav våra traditionella områden utanför.«

Bara forskning i framtiden, alltså?

»Nej, vid sidan av forskningen har SNS två andra viktigauppgifter. Den första är att nyttiggöra samhällsvetenskap-lig kunskap i den dagsaktuella samhällsdebatten. Det skergenom utgivning av kvalificerade debattböcker, genom möten i våra lokalgrupper, och genom en livaktig konfe-rens- och mötesverksamhet, där forskare och representan-ter för olika samhällsintressen får komma till tals.«

»Den andra viktiga uppgiften vid sidan av vår forskningär att ge våra medlemmar möjlighet till en mer djupgåendeutveckling av sin kompetens när det gäller samhällets sättatt fungera. SNS är och förblir ett studieförbund. Därför ärvårt förlag också ett universitetsförlag, och vi utvecklar nudessutom vårt utbud av kvalificerad utbildning för besluts-fattare.«

Vilka vill SNS nå med sina budskap?

»Dagens och morgondagens beslutsfattare i Sverige. Vårförankring i de svenska storföretagen och den offentligaförvaltningen är redan i det närmaste total. Vi siktar nu inoss på fyra viktiga målgrupper:

Företagen i »den nya ekonomin«»För de nya IT-entreprenörerna är samhällsengagemangetinte lika självklart som i de traditionella företagen. De ärstarkt specialiserade och rör sig ofta i en global miljö. Mende är också beroende av det svenska samhället, och de harmycket att vinna – som företagare och medborgare – på attengagera sig i samhällsdebatten.«

VD-intervju

SNS-idén är oslagbar!

VERKSAMHETEN 1999 5

Ungdomar»SNS vill vara en ungdomlig och uppkäftig organisation,vilket kräver ständig föryngring och förnyelse. Studenter-nas kontakt med SNS böcker och rapporter tillvaratas genom det nya studentmedlemskapet. Även allianser medandra studentorganisationer medverkar till en föryngringav medlemskretsen.«

Kvinnor»Den låga andelen kvinnor i SNS är dessvärre en speglingav hur könsfördelningen ser ut på de högsta chefsposterna inäringsliv och förvaltning. Förändringen måste kommadärifrån. Men SNS-studier har varit pådrivande i utveck-lingen mot ökad jämställdhet, och det är vår ambition attfortsätta med det.«

Den fackliga sfären»Dialogen mellan näringsliv och arbetarrörelse är en avSNS viktigaste uppgifter. Under långa perioder har SNSförbindelser varit bättre med arbetarrörelsens politiskagren än med den fackliga. Men vi bygger nu gemensamtgrunden för ett framtida samarbete baserat på öppenhetför olika värderingar och för nya vetenskapliga rön.«

Ligger makten över vår framtid överhuvud taget kvar i Sverige?

»I hög grad gör den fortfarande det. Men SNS har alltidsträvat efter att föra in ett internationellt perspektiv i svensksamhällsdebatt, bland annat genom lokalgrupper och systerorganisationer runt om i världen. Det snävt nationel-la perspektivet blir alltmer ointressant ju mer näringslivetsglobalisering fortskrider och den politiska makten över vårekonomi förskjuts från Stockholm till Bryssel.«

»En hel del av min tid går åt till medverkan i byggandetav SNS-liknande strukturer på europeisk nivå. Målet är all-europeiska forskningsprojekt i viktiga Europafrågor, däreuropeiska forskargrupper och referensgrupper med före-tagsledare och myndighetschefer från hela Europa kan föradialogen direkt med beslutsorganen i Bryssel. Det är en ambitiös uppgift, men vi har kommit ett gott stycke på vägmed flera uppmärksammade rapporter och konferenser.«

»Och jag har ingen tvekan om att en SNS-process på europeisk nivå kan få ett avgörande positivt inflytande pådet europeiska samhällsbygget,« avslutar Hans Tson Söderström. »SNS idé om att driva samhällsutvecklingenframåt genom att kombinera de skarpaste forskarhjärnor-na med de tyngsta beslutsfattarna i näringsliv och förvalt-ning är helt enkelt oslagbar!«

Hans Tson Söderström

VERKSAMHETEN 19996

SNS styrelse utses av Förtroenderådet för ett år i taget och ansvarar för SNS löpande verksamhet.

Styrelsen sammanträder fyra gånger om året. Därutöver deltar styrelsens ledamöter i många av

SNS övriga verksamheter.

Mångsidig och engagerad

Inga-Britt Ahlenius, RRV:»Jag värderar SNS som forumför möten mellan skilda delarav samhället …«

Carl-Johan Bonnier, Bonnier AB: »… möjligen det allrabästa sättet att påverka samhällsutvecklingen i Sverige …«

Michael Treschow,Electrolux: »… motverkar min’hemmablindhet’genom att jag fårmedverka i en fri-stående samhälls-debatt«

Torsten Persson, Stockholms universitet:»… unik möjlighet till nyakontakter och intressantautblickar i näringsliv ochförvaltning«

I SNS styrelse möts forskare och ledande beslutsfattare från olika delar av det svenska samhället. Vi frågade

varför de valt att aktivt engagera sig i SNS. (Ytterligare information om styrelsen finns på s.28.)

S N S S T Y R E L S E

VERKSAMHETEN 1999 7

Katja Elväng, STT Airways:»… ger mig möjlighet att höjablicken till ett bredare och dju-pare samhällsperspektiv…«

Ingemar Hansson, Konjunkturinstitutet:»… höjer kvaliteten påden ekonomisk-politiskadiskussionen i Sverige«

Lars Frithiof, Sydkraft:»… en seriös, kompetentoch fristående organisa-tion, varför ett engage-mang känns viktigt«

Roger Holtback, Investment AB Bure:»… en stabil forsk-ningsbas, som läggergrunden till en fram-åtriktad samhälls-debatt«

Lars H Thunell, SEB:…»I den nya eko-nomin är nätverkan-de allt viktigare …intressant för migatt återknyta kon-takten med den aka-demiska världen«

Hans Tson Söderström» ... stimulerande att få arbetamed de skarpaste forskarhjärnornaoch de tyngsta beslutsfattarna«

VERKSAMHETEN 19998

I en tid när tillväxten är snabb i de flesta sektorer och hy-persnabb i några, är det lätt att tappa överblicken. Vad styrde nya industrierna? Hur breder internationaliseringen utsig? Hur påverkas människorna? Och är inflationen verkli-gen utrotad?

Det är några av de frågor som intresserar Pontus Brau-nerhjelm, vice vd och forskningsledare i SNS. Att fördjupakunskapen och kartlägga drivkrafterna bakom den så kal-lade nya ekonomin, särskilt IT-sektorns inverkan på näringslivet, är hans ambition.

»USA har hela tiden lett utvecklingen av nya industrier.Men nu händer det saker i Europa. När det gäller IT ochtelekommunikation är Sverige och Finland ledande i Euro-pa. Det är avgörande för den framtida svenska välfärdenatt följa vad som driver utvecklingen och vad som hindarden.

Klusters

En viktig faktor tycks vara sättet att organiserade de nyaindustrierna i så kallade klusters – alltså hela byar ellersamhällen där företag arbetar, samarbetar, men också kon-kurrerar. Kända exempel är Silicon Valley i USA, SophiaAntipolis utanför Nice i Frankrike och Kista i Stockholm.

Inom dessa klusters finns en gemensam dynamik somkommer av företagens närhet till varandra, tillgången tillgemensamma forskningsrön samt en knivskarp konkur-rens som bidrar till att driva utvecklingen framåt.

Venture capital

En annan förutsättning för tillväxt är tillgången till venturecapital i bemärkelsen kompetenskapital. »Vanligt« riskka-pital finns det numera gott om i Sverige. Men det är sämreställt med tillgången på människor som inte bara har peng-

ar att satsa i nya företag, utan även är beredda att satsakunskap.

»För att kunna bedöma företagets affärsidé, krävs egnaerfarenheter«, säger Pontus Braunerhjelm. »Venture capi-talisterna, som representerar både kompetens och kapital,är bättre än bankerna på att göra bedömningar.«

»Det är en kombination av tillgång på kompetens ochkostnadsfördelar som avgör var ett företag förlägger sinverksamhet. Språksvårigheter och klimat tycks betydamindre«, säger Pontus Braunerhjelm.

Individers och företags rörlighet kommer att öka mar-kant framöver, tror Pontus Braunerhjelm. Människor blirmer känsliga för inkomstskillnader mellan olika länder ochfår en vana att flytta. Företagsledarna söker sig till länderdär de upplever att politikerna har förståelse för deras dag-liga problem.

Inflation

Pontus Braunerhjelm är också nyfiken på den nya ekono-mins effekter på inflationen. Många tror att den ökade pro-duktivitet som IT-tekniken för med sig gör att inflationen istort sett är utrotad. Men det kan finnas flera orsaker tillatt den senaste tidens höga tillväxttakt har kunnat förenasmed låg inflation.

Han jämför med 60-talet som på många sätt liknade vårtid. Då som nu svepte en våg av ny teknologi, hög produk-tivitet och reallöneökningar över västvärlden. Men detupphörde.

»Ny teknik ställer höga krav på arbetskraften och frå-gan är om utbildningssystemen hänger med. Redan i dagkan vi se en överefterfrågan på vissa kategorier. Det kanvara en faktor som driver upp inflationen«, säger PontusBraunerhjelm.

Inom SNS forskningsprogram »Ekonomisk politik för tillväxt« analyseras förutsättningarna för

en uthållig tillväxt i den svenska ekonomin och i vilken mån den ekonomiska politiken måste

ändra riktning för att främja tillväxt.

Så skapas uthållig tillväxt E K O N O M I S K P O L I T I K F Ö R T I L L V Ä X T

VERKSAMHETEN 1999 9

i den nya ekonomin

Pontus Braunerhjelm

Forskning – bara för storstäder?

Det svenska högskolesystemet skapade stora förväntningarpå att de regionala obalanserna skulle minska och att småorter bättre skulle kunna hävda sig i kunskapssamhället.För att undersöka om förväntningarna uppfylldes startadeSNS 1997 ett högskoleprojekt, där svenska och utländskaforskare skulle undersöka hur det gick. Det var också in-tressant att se hur universitet och högskolor påverkade Sve-riges prestationsförmåga.

Vetenskapligt ansvariga för projektet är Sverker Sörlin,professor och direktör vid Institutet för studier av utbild-ning och forskning, och Gunnar Törnqvist, professor vidkulturgeografiska institutionen vid Lunds universitet.»Satsningen på högskolorna har inte betytt att de regionalaobalanserna har minskat.« säger Sverker Sörlin. »Detforskningsbaserade näringslivet växer inte på högskoleor-terna i den utsträckning man hade förväntat, utan fortsät-ter att koncentreras till Stockholm.«

Studenter som fått sin utbildning på högskolor på andrahåll i landet söker sig till ofta Stockholm efter avslutadestudier. Och de som redan bor i Stockholm lämnar ogärnastaden, även om de erbjuds arbete på annan ort.

Det är en utveckling som tycks mycket svår att motver-ka, menar Sverker Sörlin. Varken regionalstöd eller andrapolitiska insatser har räckt till.

»Politikerna kommer att tvingas till tuffa vägval om sats-ningen på högskolorna ska ge någon avkastning«, menarhan. »Vi måste tillåta vissa regioner att växa mer änandra.«

Miljöerna på de mindre orterna – med mindre menas idetta sammanhang även Göteborg – verkar inte anpassadeatt locka företagen kunskapsanvändarna. För att det skalyckas måste dessa orter kännetecknas av större mångfaldän i dag. Goda kommunikationer, ett ökat kulturutbud,möjligheter till utbildning men också ett större nöjesutbudär exempel på sådant som kan öka den lilla ortens attrak-tionskraft.

»Man måste skapa en lokal kritisk massa, anpassad tillett kunskapssamhälle«, säger Sverker Sörlin. »Men allaverksamheter ger inte samma goda effekt, det är kanskeviktigare med en gourmetrestaurang än en idrottsplats omman ska tilltala kunskapsanvändarna.«

Högskoleprojektets resultat tyder på att det håller på attväxa fram ett tredelat universitets- och högskolesverige:

• Storstäderna – i realiteten Stockholm.• »Regionala huvudstäder«, stadsregioner som Göteborg,

Linköping/Norrköping, Umeå, Lund/Malmö och even-tuellt Örebro.

• Övriga högskoleorter.

Sverker Sörlin påpekar också att orter i ett sådant mönsterinte bör tilldelas alltför strikta roller. Det måste finnas möj-lighet för en ort att göra karriär – liksom det måste finnasmöjlighet för högskolor och universitet att göra karriär.

VERKSAMHETEN 199910

Sverker Sörlin, vetenskapligt ansvarig för SNS universitetspro-jekt och ledamot av SNS vetenskapliga råd.

Professorerna Nathan Rosenberg, Henry Etzkowitz, RaymondFlorax och Peter Hall medverkade i konferensen »Forskning –bara för storstäder« där forskningsprojektet presenterades.

Gunnar Törnqvist är tillsammans med Sverker Sörlin veten-skapligt ansvarig för universitetsprojektet.

VERKSAMHETEN 1999 11

Bättre spelregler för politiken kan ge en nytändning åt demokratin

Det brukar heta att väljarna inte känner igen partierna. En-ligt SNS Demokratiråd är problemet snarare att väljarnablott alltför väl känner igen dem. Medan partierna står in-för en väljarkår som blir allt svårare att känna igen.

Allvarliga problem

Svensk demokrati har allvarliga problem att ta itu med.Valdeltagandet sjunker och allt färre söker sig till de poli-tiska partierna. Opinionskurvorna som mäter förtroendetför partier och politiker pekar stadigt neråt. Diskussionenom riksrevisionen belyser granskningsmaktens brister. Sve-rige har långt kvar till en fungerande maktdelning. Denstatliga maktens förhållande till den kommunala självsty-relsen och Europeiska unionen är oklart definierat.

Behovet av konstitutionell forskning framstår som uppenbart. Riksdag och regering har visserligen satt igångpartiella utredningar, men det samlande greppet lyser medsin frånvaro och någon större författningsreform är inte isikte.

För SNS har det politiska systemet blivit ett prioriteratområde. Ledande samhällsforskare är engagerade i olikaprojekt som ska stimulera den offentliga debatten med kon-struktiva inlägg.

Svenska och utländska forskare undersöker exempelvisvalsystem, kammarsystem, äganderätt, lokal självstyrelse,intressegruppsinflytande och regeringsmaktens organiser-ing. Det finns också planer på en stor rättsvetenskaplig undersökning av den svenska rättsstatens framtidsutsikter.

Demokratirådet

De årliga rapporterna från SNS Demokratiråd har blivit ettregelbundet och uppmärksammat inslag i den politiska de-batten. Med 1999 års rapport, »Demokrati på svenskt vis«,sattes det politiska systemet in i ett europeiskt perspektiv.Slutsatserna väckte reaktioner även bland politiska besluts-fattare.

Demokratiminister Britta Lejon och konstitutionsutskot-tets ordförande Per Unckel kommenterade rapporten i sam-band med presentationen inför SNS förtroenderåd. Fors-karna i Demokratirådet har i olika sammanhang haftsamtal med statsministern, konstitutionsutskottets ledamö-ter och andra företrädare för det officiella Sverige.

Demokratins arbetsformer

Ett annat SNS-projekt handlar om demokratins nya arbets-former. Detta projekt ska i första hand inte bidra med ytterligare dokumentation av dagens politiska kris, utan istället kartlägga det nya som växer fram. Projektet utgårfrån antagandet att demokratiseringsprocessen är ett histo-riskt faktum och att morgondagens medborgare kommeratt ställa allt större krav på inflytande. Däremot kommerprojektet att ifrågasätta dagens institutioner och arbetssätt.Den centrala frågan är om demokratin fordrar nya sätt attarbeta. I projektet medverkar bland andra Niklas Nord-ström, tidigare SSU-ordförande.

Det finns rationella lösningar på alla samhällsproblem. SNS uppgift är att uppmärksamma problemen

och – på vetenskaplig grund – föra fram förslag till sådana lösningar. Men ofta tvingas man konstatera

att de politiska besluten går i en riktning som inte alls ligger i medborgarnas långsiktiga intresse. Det

är därför en viktig uppgift för SNS att granska hur det politiska beslutsfattandet fungerar i Sverige.

SNS Demokratiråd

SNS Demokratiråd består av fristående

forskare som presenterar begrepp, ana-

lyser och resultat från undersökningar

av demokratins normer och funktions-

sätt. Syftet är att genom årliga rapporter

stimulera till en konstruktiv och saklig

debatt kring demokratins villkor.

P O L I T I K E N S S P E L R E G L E R

VERKSAMHETEN 199912

Forskarna Gudmund Hernes, Lena Wängnerud, Lise Togeby, Sören Holmberg och Olof Petersson ingår i 2000 års Demokratiråd.

De fyra första böckerna i SNS författningsprojekt.


SNS Författningsprojekt

SNS författningsprojekt är en flerårig forsk-

ningssatsning, som finansieras av Knut och

Alice Wallenbergs stiftelse. Statsvetare, ekono-

mer och jurister kartlägger effekterna av konsti-

tutionella val. Frågan är vilka författningsänd-

ringar som får vilka konsekvenser.

Europeiska forskare vill stärka svensk demokrati

Sverige saknar ett europeiskt offentligt rum. Personvals-reformen var en halvmesyr. Domstolarnas ställning bordeses över. Sverige kan bli en bättre konstitutionell demokra-ti. Det blev några av slutsatserna i Demokratirådets rap-port 1999, »Demokrati på svenskt vis«.

Demokratirådet 1999 fick en ny sammansättning. Fyraeuropeiska samhällsforskare fick i uppdrag att granska densvenska demokratin i ett internationellt perspektiv.

Gruppen anser inte att Sverige på varje punkt ska anpas-sa sig till någon europeisk normalmodell, som för övrigtknappast existerar i verkligheten. Men många delar av detsvenska styrelseskicket kan ändras för att stärka demokra-tin. Med större kunskaper om sitt eget förflutna och sinanärmaste grannar skulle Sverige ha lättare att kritiskt ochsjälvständigt diskutera sig fram till hur landets demokratis-ka institutioner kunde förbättras.

De politiska partierna sätts under lupp

Demokratirådet 2000 kommer särskilt att uppmärksammade politiska partiernas roll i den representativa demokra-tin. I rådet återfinns maktutredare och valforskare:

Lise Togeby är professor i statskunskap vid Århus uni-versitet och är ordförande i den pågående maktutredning-en i Danmark.

Gudmund Hernes, som var en av ledarna för den tidigarenorska maktutredningen, är professor i sociologi och harvarit minister i den förra norska regeringen.

Lena Wängnerud är statsvetare vid Göteborgs universitetoch forskar om kvinnornas roll i svensk politik.

Sören Holmberg är också statsvetare från Göteborg ochär ledare för det svenska valforskningsprogrammet.

Ordförande i SNS Demokratiråd är i vanlig ordningstatsvetaren Olof Petersson. Rapporten »Demokrati utanpartier?« utkommer den 15 juni 2000.

SNS hemsida – en resurs i demokratidebatten

Demokratin är ett system som ska bygga på kunskap ochdialog, brukar det ofta heta. Samma sak gäller för debattenom demokratin. SNS-projekten om det politiska systemetanvänder nätet som ett huvudinstrument för att sprida in-formation om demokratiforskningen. SNS hemsida blirdärmed en allt viktigare resurs i demokratidebatten.

www.sns.se/dr

SNS Demokratiråd har en egen hemsida med informationom de årliga rapporterna. Här finns bland annat samman-fattningar av de pressdebatter som följt efter publiceringen.

www.const.sns.se

Författningsprojektets hemsida berättar bland annat omprojektets utgivning av konstitutionella urkunder frånsvensk historia. Har finns också hänvisningar till svenskaoch internationella dokumentsamlingar.

www.const.sns.se/nya

En särskild hemsida gör det möjligt att följa det projekt somhandlar om demokratins nya arbetsformer. Hemsidan innehåller en samling länkar inom området demokrati.

www.const.sns.se/makt

Både i Sverige och i våra grannländer finns det flera olikautredningar om makt och demokrati. Denna hemsida geröversikter, länkar och kommentarer.

VERKSAMHETEN 199914

SNS Ekonomiråd

SNS Konjunkturråd har bytt namn till SNS Ekono-

miråd. Anledningen är att rådet i allt högre grad

ägnar sig åt att analysera ekonomins strukturella

problem och den ekonomiska politiken i stället för

konjunkturanalys och konjunkturbedömningar.

Rådet kommer även i fortsättningen att årligen

analysera det ekonomiska läget och presentera ett

eget ekonomiskt-politiskt program som en motvikt

till regeringens finansplan.

Birgitta Swedenborg

Olof Petersson

Assar Lindbeck

Per Molander

Torsten Persson


SNS ekonomiråd:Så ska medborgarna utkräva ansvar

Årets rapport från SNS Ekonomiråd handlar bara indirektom den ekonomiska politiken. I stället sätter den fokus påmedborgarnas möjlighet att utkräva ansvar för den maktde överlåtit på den politiska sektorn. Rapporten heter »Po-litisk makt med oklart ansvar« och är en granskning av po-litikens institutioner och hur de påverkar den ekonomiskapolitiken.

Varför ägnar sig ekonomer åt politikens villkor?

Ekonomirådet menar att dagens ekonomiska problem i storutsträckning härrör från den offentliga sektorn och att pro-blemens lösning kräver reformer av det politiska systemetssätt att fungera.

»Politisk ekonomi är ett etablerat ämne inom nationale-konomin«, säger Birgitta Swedenborg, ledamot i Ekono-mirådet. »Den ekonomiska analysen handlar om samban-det mellan politikens spelregler och innehållet i denekonomiska politiken. Genom att reformera institutioner-na kan man också uppnå förändringar i den ekonomiskapolitiken.«

Medborgarnas välfärd, liksom demokratins legitimitet,bygger på att medborgarna kan utkräva ansvar av den po-litiska makten. För att det ska kunna ske måste tre förut-sättningar vara uppfyllda: det måste finnas en tydlig fördel-ning av makt och ansvar i den offentliga sektorn, tillräckliginformation och granskning samt, i slutändan, effektivamekanismer för ansvarsutkrävande. Rådets analys pekarpå stora brister i alla tre avseendena och på alla politiskanivåer.

Har vi som medborgare för dålig information om denförda politiken?

»Ja. Vi kan inte själva sätta oss in i alla frågor utan är bero-ende av att någon med tillräckliga resurser gör det åt oss.Granskningen behövs både innan besluten fattas för attundvika kostsamma beslut och i efterhand, för att undersö-ka om målen har uppnåtts«, säger Birgitta Swedenborg.

Alltför många politiska beslut saknar ett ordentligt kun-skapsunderlag, menar Ekonomirådet, och föreslår därförinrättandet av ett oberoende analysorgan, underställt riks-dagen. Uppgiften ska vara att förhandsgranska de politiskaförslagens ekonomiska konsekvenser. Förebilden är detamerikanska Congressional Budget Office (CBO), som skaförse kongressen med aktuellt och opartiskt beslutsunder-lag.

Också granskningen i efterhand måste utföras av ett obe-roende och resursstarkt organ som står på armlängds av-stånd från den politiska makten, menar Ekonomirådet. Enoberoende riksrevision, underställd riksdagen och inte re-geringen, med mandat att granska hela den förda politikenär därför ett av de viktigaste förslagen i Ekonomirådetsrapport.

»Sverige är det enda land i Europa som inte har ett ga-ranterat oberoende för riksrevisionen«, säger Birgitta Swe-denborg.

I kommunerna är revisionen ännu svagare. I dag funge-rar den så att ett antal av kommunens förtroendevalda ut-ses till revisorer.

»Den kommunala sektorn omsätter en fjärdedel av Sveri-ges BNP, men kraven på granskning är lägre än de som gäl-ler för vanliga företag«, säger Birgitta Swedenborg. »Det äroacceptabelt.«

Ett annat viktigt förslag från Ekonomirådet handlar där-för om att inrätta ett Kommunrevisionsverk, som ska se tillatt det sker såväl en oberoende, extern revision och en or-dentlig effektivitetsrevision i kommuner och landsting.

»Detta skulle innebära en kulturrevolution för mångakommuner«, tror Birgitta Swedenborg. »Många politikerställer sig helt frågande inför tanken att någon utifrån skul-le granska verksamheter som är demokratiskt beslutade.De tycks mena att medborgarna inte behöver någon annaninformation än den som politikerna själva tillhandahåller.«

Ekonomirådet är även kritiskt mot den kommunala demokratin…

Det måste även bli en tydligare koppling mellan makt ochansvar inom kommunerna. I dag bestämmer rikspolitiker-na över huvuddelen av den kommunala verksamheten. Detär ofta oklart om det är rikspolitikernas eller kommunpoli-tikernas ansvar när verksamheten inte fungerar på lokal ni-vå. Av samma skäl är det oklart om man i kommunalvalenröstar på statliga tjänstemän eller på förtroendevalda medett eget politiskt mandat. Det är antagligen det viktigasteskälet till det bristande intresset för kommunalpolitiken,tror Birgitta Swedenborg.

»Kommunerna och landstingen har ansvar för frågorsom på ett påtagligt sätt påverkar människors vardag. Dethandlar om vården, skolan och hur vår närmaste miljö skautformas. Ändå är det mycket få människor som kan på-minna sig någon viktig fråga som det senaste kommunalva-let handlade om.«

Medborgarna borde ha större makt i sin roll som konsumenter

Enskilda medborgare kan utöva inflytande över det offent-liga i två roller – som väljare och som konsument. För attstärka konsumentinflytandet måste emellertid medborgar-na ges större möjlighet att välja mellan olika och konkurre-rande alternativ.

»En röst i ett kommunalval påverkar knappast förhål-landena i den enskilda skolan, men om föräldrarna tar sinMats – och hans skolpeng – till en annan skola sätter detomedelbart press på skolledningen«, säger Birgitta Sweden-borg. »Liknande system borde kunna införas även förandra verksamheter, exempelvis barnomsorgen.«

Ekonomirådet lägger fram sammanlagt 30 konkreta för-slag till reformering av de politiska institutionerna.

»Vi hoppas att våra förslag ska hållas levande i den svens-ka debatten under året och så småningom få ett ge-nomslag«, säger Birgitta Swedenborg.

VERKSAMHETEN 199916

Kraven på effektivitet och förnyelse av välfärdstjänsternaväxer. Samtidigt har gamla monopol mjukats upp och indi-vidernas valfrihet ökar. Kommunernas roll som huvudpro-ducenter av välfärdstjänster försvåras av medborgarnasökade rörlighet.

SNS Välfärdspolitiska Råd har granskat vad dessa för-ändringar betyder för kommunernas möjligheter att klarasina åtaganden.

Ett problem är att kommunerna ansvarar för verksamhe-ter som i hög grad styrs av staten – dels ekonomiskt genomrestriktioner för skatteuttag, dels till innehållet genom attstaten sätter upp vilka mål som ska uppnås.

Ett alternativ är att finansieringen av exempelvis skola,vård och omsorg sköts av staten direkt utan att man gåromvägen över kommunerna, menar rådet.

»Det finns ingen anledning att ha kommunerna som finansiärer när det ändå är staten som lagvägen styr verk-samheterna«, säger Per Molander, forskningsledare påSNS.

Mer än hälften av kommunernas utgifter gäller verksam-heter som staten reglerar.

»Då blir talet om ett kommunalt självstyre ganska ihå-ligt«, säger Per Molander. »Om staten i stället övertog fi-nansieringen skulle visserligen den kommunala sektorn bli

mindre men samtidigt kunna göras friare på de oregleradeområdena.«

Kommunerna skulle självklart stå kvar som tjänstepro-ducenter, men i full konkurrens med andra huvudmän.

För att ge individen valfrihet bör även andra tjänster kon-kurrensutsättas och finansieras med något som motsvararskolpengen, menar Välfärdspolitiska rådet. Ge hushållenen »peng« att använda när de själva väljer skola, vård elleromsorg.

Välfärdspolitiska rådet analyserar i sin nästa rapport vil-ket utrymme det finns för privata producenter på socialför-säkringsområdet, med bibehållen offentlig finansiering.

Delar av sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringenär exempel på socialförsäkringar som eventuellt skulle kun-na överföras till marknaden, menar Per Molander.

»Skulle det fungera om Skandia och Folksam och deandra försäkringsbolagen tog över dessa försäkringar?«

De argument som normalt framförs för marknadslös-ningar är:

• Högre effektivitet.Om det finns tillräckligt många producenter på en mark-nad samtidigt med en effektiv övervakning av konkur-rensen finns det effektivitetsvinster att göra.

• Konsumenternas makt ökar.Privata producenter tänker i högre grad på att frågakonsumenten och anpassa sitt utbud efter konsumentensönskemål. Oavsett om det resulterar i lägre pris eller attutbudet bättre anpassas till hushållens behov tjänar kon-sumenterna på det.

• Ökad valfrihet.I dag når inte konkurrensen alla gånger fram till bruka-ren, exempelvis när kommunerna lägger ut äldrevårdenpå entreprenad. Men om konsumenten i stället fickpengarna i handen och kunde välja fritt vilken omsorgde ville ha, skulle makten hamna hos hushållen. Maktenfinns där pengarna finns.

Villkoren för en god välfärdspolitik är också i snabb förändring. Skattebaserna försvinner till utlandet. Rörlig-het över nationsgränserna skapar nya frågor om förmånernas giltighet. En allt brokigare befolkning undergrä-ver förutsättningarna för kollektiva lösningar. Hur ska vi kunna lösa dessa frågor i den nya ekonomin utan attbryta sönder de känsliga tillväxtmekanismerna? Forskningen kan bidra med konstruktiva lösningar på såvälnya som gamla fördelningsproblem.

Välfärdspolitiska rådet:Valfrihet för individen ändrar kommunernas roll

V Ä L F Ä R D S S T A T I O M V A N D L I N G

Per Molander

SNS Välfärdspolitiska råd ska nu undersöka om dessa ar-gument uppväger de eventuella nackdelar som en mark-nadsanpassning skulle innebära:

• Gratisåkarna.Det finns alltid människor som förlitar sig på att sam-hället aldrig lämnar dem i sticket. Det finns gratisåkare ialla system, oavsett om producenterna är staliga ellerprivata. Ett exempel är de egenföretagare som underATP-striden kämpade för att undantas från ATP-syste-met. De fick igenom sina krav och skulle själva betala intill sin pension, men så skedde inte alltid. Ändå fick desin pension, eftersom samhället trädde in och betaladederas pension i efterskott.

Gratisåkare kan motverkas genom att man gör försäk-ringen obligatorisk så att alla måste ha en basförsäkring,på samma sätt som man måste ha en trafikförsäkring försin bil.

• Moral hazard-beteende.Vetskapen om att man har en försäkring kan utveckla ettannat riskbeteende hos människor. Detta kan bemötasgenom självrisker och andra regler som sätter ramar förutnyttjandegraden.

»Om marknaden skulle ta över socialförsäkringarna växersnart kraven på en anpassning av såväl premier som själv-risker«, tror Per Molander. »Vilken icke-rökare med sinsjukförsäkring i ett privat försäkringsbolag vill betala sjuk-vårdskostnaderna för storrökaren?«

I dag finns ingen sådan differentiering. Den offentligasjukvården har hand om alla kostnader, vilket betyder attvi har fler olycksfall och sjukdomar än vad vi skulle behö-va. I ett försäkringssystem med självrisker skulle förmodli-gen ett benbrott som man får i skidbacken kosta mer än ettsom man drabbas av på väg till jobbet. Svårigheten är attavgöra vad den enskilde kan göras ansvarig för.


SNS Välfärdspolitiska råd

SNS Välfärdspolitiska råd följer utvecklingen i den

svenska välfärdspolitiken. Årliga rapporter tar upp

speciella aspekter av välfärdspolitiken och kom-

mer med förslag till ändringar.

Två rapporter är klara »Välfärdspolitik i kristid –

håller arbetslinjen?« (1998) som diskuterade kon-

sekvenserna av långtidsarbetslöshet för valet av

arbetslinjen i den svenska arbetsmarknadspoltiken

och »Från dagis till servicehus. Välfärdspolitik i li-

vets olika skeenden« (1999).

Den tredje rapporten ska granska marknadens

möjligheter att ta över vissa socialförsäkringar och

publiceras i början av år 2001.

1999 års Välfärdspolitiska råd: Lars Söderström, Per Gunnar Edebalk, Anders Björklund och Agneta Kruse.

VERKSAMHETEN 199918

För att snabbt kunna reagera på viktiga samhällsfrågor som ligger vid sidan av SNS aktuella forskning

publicerar SNS Förlag debattböcker av svenska och internationella forskare. Det ordnas även ett antal

möten och konferenser om angelägna samhällsfrågor, där beslutsfattare inom näringsliv och politik

kan nås av nya kunskaper.

SNS har samarbetspartner över hela världen och inommånga olika områden. Ett av de nyare projekten är ett sam-arbete med LO. Under 1999 resulterade det i en konferens,»Ett Europa, en arbetsmarknad«, som arrangerades avSNS och LO tillsammans. Vid konferensen deltog blandandra LO:s andre ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Tanken är att ett gemensamt seminarium ska hållas var-je år. År 2000 hålls det den 8 november. Medverkande blirbland andra förre Volvochefen PG Gyllenhammar ochWanja Lundby-Wedin.

LO:s avtalssekreterare Hans Karlsson välkomnar samar-betet med SNS:

»Det är väldigt viktigt att få till stånd en intellektuellthederlig diskussion mellan olika intressen i samhället. SNSutgör ett bra torg för en sådan diskussion, och ju fler somdeltar desto bättre blir det«, säger han.

För att demokratin ska bli spänstig är det nödvändigt attolika ståndpunkter möts, menar han.

»Det handlar inte om rätt och fel. Det är olikheterna somär viktiga. Det är de som vitaliserar det öppna samhället«,säger Hans Karlsson.

Olikheterna vitaliserar detöppna samhället

S N S S A M H Ä L L S D E B A T T

Wanja Lundby-Wedin medverkade i LO–SNS-konferensen»Ett Europa – en arbetsmarknad«.

Några av 1999 års debattböcker från SNS Förlag.


Christer Sturmark

Anne-Marie Lindgren

Anita Nyberg

Magnus Henrekson

Pia Rudengren

Peggy Bruzelius

Varför finns det så få kvinnor i näringslivet? Vad förlorar näringslivet på detta? Vad gör företagsledarna? Det var någraav de frågor som diskuterades vid SNS-konferensen »Kvinnorsmakt i näringslivet« i september 1999.

VERKSAMHETEN 199920

SNS driver ett av Sveriges främsta universitetsförlag inom det samhällsvetenskapliga området. SNS Förlag ger utgrundläggande läroböcker inom ämnena nationalekonomi, företagsekonomi, ekonomisk historia och statsveten-skap. SNS driver också en utbildningsverksamhet som vänder sig till chefer i företag och offentlig förvaltning.SNS Samhällsprogram är den mest prestigefyllda utbildningen. SNS lokalgruppsverksamhet är SNS studieför-bund med verksamhet på 49 orter.

»Nya ekonomin kräver en ny

Friskt blod kommer in i SNS genom representanter för dennya ekonomin. En av dem är Michael Daun, vd på Fluid-minds Business Revolutionaries vars affärsidé är att vägle-da företag till framgång i den nya ekonomin.

Michael Daun har bland annat lett ett utbildningspro-gram inom SNS om drivkrafterna i den nya ekonomin ochvägledning i hur man ska bli en bra ledare i den nya ekono-min.

Många debatterar om den nya ekonomin finns eller inte,och i så fall hur den påverkar företag och ledarskap.Michael Dauns tolkning är att något stort håller på att hän-da, men det är ännu svårt att bedöma i vilken omfattning näringslivet påverkas. Information och kunskap blir mycketmer lättillgängliga än tidigare och kan hanteras på ett nyttsätt.

»Jag vill belysa alla olika sidor av den nya ekonomin. Iviss mån kommer även ledare i exempelvis verkstadsföre-tag att påverkas«, säger han.

Den främsta skillnaden i den nya ekonomin jämfört medden traditionella är att produktionsmedlen inte är maski-ner utan människor, och att en stor del av råvarorna är im-materiella, säger Michael Daun. Det ställer helt nya kravpå ledarskapet.

»Konsekvensen är att allt måste gå fortare, och ledarenmåste kunna agera med mer osäkerhet än tidigare. Be-slutsunderlagen är inte lika omfattande. Ledaren måstekunna handla med magen och tillåta sig att göra fel«, sägerMichael Daun.

I praktiken innebär det att en ledare måste kunna ha hög-re toleranströskel, ta mer risk och acceptera att han harmindre kontroll.

»Vissa kontrollmetoder ger ingen kontroll längre. Jagtänker exempelvis på budget och på vissa kvalitetssäk-ringssystem. God kvalitet är inte längre en konkurrensför-del, utan ett förutsättning för att över huvud taget få varamed och konkurrera«, säger Michael Daun.

Inom SNS finns den intellektuella höjd som behövs föratt kartlägga den nya ekonomin och påverka de politiskabesluten, anser han.

S N S U N I V E R S I T E T

Michael Daun.


typ av ledare«

SNS Samhällsprogram

SNS Samhällsprogram är en utbildning för chefer i närings-livet. Den ger insikt i det politiska beslutsfattandet på kom-munal, regional, nationell nivå och på EU-nivå. Målgrup-pen är verkställande direktörer, dotterbolagschefer ochpersoner i motsvarande ställning. Deltagandet är förbehåll-et personer från företag inom SNS abonnentkrets.

Den nya ekonomin

SNS startade under 1999 et nytt företagsledarprogram i samarbete med strategikonsultbolaget Fluidminds. Utbild-ningen riktar sig till verkställande direktörer, dotterbolags-chefer och personer i motsvarande ställning samt besluts-fattare i offentlig sektor. Se vidare intervju på föregåendesida!

Några av deltagarna i 1999 år samhällsprogram: från väster Sten Ekström, Vasakronan, Edward Linderoth, HandelsbankenMarkets, Sveneric Johansson, ICA Utbildningar, Thomas Lagerqvist, SBC, Bo Kednert, NCC Anläggning, Magnus Borg,Bilprovningen, Mats Ström, Vattenfall, Bengt Möller, Vasakronan, Kristina Rådkvist, LRF och Hans Benndorf, Postbanken.

1999 års Tylösandskonferens hade Europasamarbetet somtema. Heta frågor var naturligtvis ett eventuellt svenskt del-tagande i EMU, men även östutvidgningen och den demo-kratiska processen inom EU, samt frihandel diskuterades.Anföranden och paneldiskussioner varvades med gruppar-beten.

En av de mest spännande talarna under konferensen varhandelsminister Leif Pagrotsky, som tidigare överraskandehade deklarerat att han inte anser att Sverige allt för snabbtbör ansluta sig till valutaunionen. Nu fick han tillfälle attutveckla sina tankar. Han sade bland annat att han inteoroar sig för att det svenska inflytandet i EU skulle minskaom Sverige stod utanför EMU.

– Sveriges röst kommer att vara lika mycket värd vid om-röstningar i olika instanser som den var tidigare, även omSverige väljer att stå utanför i en första omgång.

Den som tror att Sverige skulle hamna utanför besluts-fattandet vet inte hur EU-byråkratin fungerar. Det finns inga rationella motiv för medlemmarna att frysa ut varand-ra, försäkrade han.

Svällande regelverk

Leif Pagrotsky uttryckte viss kritik både mot det svällanderegelverket inom EU, det låga engagemanget för arbetet in-om EU-parlamentet, men också för den likgiltighet som detsvenska näringslivet ibland uppvisar.

– Varför hör man aldrig Volvo protestera mot de högaskyddstullarna på stål? undrade han bland annat.

Fokusera på EU:s möjligheter snarare än på det hot somEU kan tänkas utgöra mot Sverige, uppmanade LeifPagrotsky.

I otakt

EMU-frågan är ett exempel på att politik och näringslivgår i otakt, ansåg Hans Dalborg, koncernchef i finsk-svens-ka Meritanordbanken. Liksom många andra chefer i kon-cerner som äger företag ute i Europa, står han med ena be-net i EMU och det andra utanför. Sedan årsskiftet är euron

en del av vardagen för många svenska företag. Under Tylösandskonferensen presenterade Lucio Pench,

rådgivare vid EU-kommissionen, en rapport som målarupp fem olika scenarier för vad som kan hända i Europa påtio års sikt. Med Europa avsågs då hela kontinenten ochinte bara EU. De olika framtidsbilderna hade olika grad avoptimism och pessimism över sig och gav upphov till en heldel debatt. För att det ljusaste scenariet, av Jacques Delorsbetecknat som en »rosa dröm«, ska uppnås krävs att poli-tikerna behåller initiativet och att medborgarnas politiskadeltagande är starkt.

Gemensam penningpolitik

Den gemensamma europeiska penningpolitiken och detkrav den ställer på arbetsmarknad och finanspolitik var etttungt inslag i konferensen. Professor Lars Calmfors beto-nade att en gemensam penningpolitk ökar kraven på arbetsmarkadens funktionssätt och särskilt på ökad löne-flexibilitet. Han ställde sig tveksam till om den stela svens-ka lönebildningen verkligen skulle genomgå någon föränd-ring om Sverige gick med i EMU. Några saker som skullekunna få effekt är införandet av variabla arbetsgivaravgif-ter och så kallade buffertfonder.

Vice riksbankschef Lars Heikensten vill se en finanspoli-tik som riktas in på att uppnå en hållbar ekonomisktillväxt. Åminstone bör konjunkturpolitiken inte förstärkakonjunkturcyklerna.

Företagsledarkonferensen hölls 1999 åter i Tylösand, ef-ter att ha varit lokaliserad till Sunne 1997 och ersatts avSNS jubileumskonferens 1998.

År 2000 hålls företagsledarekonferensen i Tylösand imitten av augusti och har titeln »Hur göra Sverige mer attraktivt för företagsamma människor?«. Bl a medverkartre internationellt betydelsefulla företagsledare: Jack Nasser, vd för Ford, Fred Hassan, vd för Pharmacia Up-john och Giulio Mazzalupi, vd för Atlas Copco.

VERKSAMHETEN 199922

Näringsliv och politik i otakt

Företagsledarkonferensen i Tylösand, som hålls varje sommar, är en av SNS viktigaste aktiviteter.

Företagsledare, politiker, forskare och opinionsbildare från Sverige och utlandet samlas då till

diskussioner medan havet rullar in mot den gräddvita stranden utanför hotellet.

T Y L Ö S A N D S K O N F E R E N S E N


i Europafrågan

SNS och CEPR:s samarbete bedrivs på tre nivåer:

• Forskning. Hittills har SNS och CEPR tillsammans genomfört tvåomfattande projekt: ett om telemarknaden och ett om elmark-naden. Lars Bergman vid Handelshögskolan i Stockholm hardeltagit som svensk forskare i båda.

• Bokutgivning. SNS Förlag är agent åt CEPR i Norden, samtidigtsom CEPR marknadsför SNS engelska publikationer i Europa.

• Konferenser. SNS har haft personer från CEPR:s forskarnätverksom talare på konferenser och på frukost- och lunchseminarier.

I de båda forskningsprojekten har forskare från Sverige ochandra europeiska länder arbetat fram rapporter. Som stödhar de haft referensgrupper bestående av praktiker från europeiska företag inom tele- respektive elbranschen. Refe-rensgruppen har hjälpt till dels med finansieringen, delsmed synpunkter på utkast till rapporterna.

»Genom samarbetet med CEPR kommer vi lättare ut påden europeiska arenan än om vi hade arbetat på egen hand.Exempelvis har vi nu kunnat presentera rapporterna direkttill ansvariga inom EU-kommissionen, något som kanskeinte hade varit möjligt annars«, säger Stefan Sandström,som har det övergripande ansvaret för projekten från SNSsida.

Rapporterna ingår i en serie med namnet »Europeiskanätverksindustrier«, och tanken är att de så småningomska följas av flera rapporter på andra områden.

Mot en europeisk elmarknad?

Sverige och Norge ligger före Europa när det gäller att av-reglera elmarknaden, och det finns anledning att tro att dennordiska modellen kan användas när resten av Europa skafölja efter. Det var en av slutsatserna i rapporten »A Euro-pean Market for Electricity?« (svensk sammanfattning»Mot en europeisk elmarknad?«), där professor Lars Berg-man deltog som svensk forskare.

Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan SNS ochCEPR. I rapporten påpekas bland annat hur viktigt det äratt åstadkomma

VERKSAMHETEN 199924

Ett nätverk av Europas

SNS verksamhet genomsyras på många sätt av den pågående internationaliseringen. Det sker bland

annat genom ett samarbetsavtal med CEPR, Centre for Economic Policy Research, som är ett euro-

peiskt forskarnätverk med bas i London. Dit hör omkring 500 av Europas ledande forskare på det

ekonomiska området.

S N S I N T E R N A T I O N E L L T

»Europas nätverksindustrier: Telekommunikationer«utkom i samband med en konferens om telekommu-nikationsmarknaden i april 1999.

»Mot en europeisk elmarknad?« presenterades viden konferens om Sverige och den gemensamma europeiska elmarknaden i februari i år.


ledande ekonomer

• mindre koncentration av kraftproduktionen i de europeiskaländerna.

• vertikal separation, genom att skilja på ägandet av produktion,transmission, distribution och försäljning

• öppet tillträde till näten

• konkurrens vid nyinvestering

Lars Bergman efterlyser att EU:s elmarknadsdirektiv kom-pletteras. EU bör ställa krav på hur fördelningen mellan in-matnings- och utmatningsavgifter ska se ut, så att den blirenhetlig i alla länder. Det måste också finnas en mark-nadsplats för att handla el, som t ex nordiska Nordpool.

Systerorganisationer

SNS har sedan starten 1948 haft kontakter med andra lik-nande organisationer i världen. SNS grundades efter före-bild av den amerikanska Committee for Economic Devel-opment, CED. Samarbetet med systerorganisationernamanifesteras genom årliga konferenser.

BEF, Belgian Enterprise Foundation, Fondation de l’Entreprise, Belgien

CE, Circulo de Empresarios, Spanien CED, Committee for Economic Development, USA CEDA, Committee for Economic Development of Australia EVA, Centre for Finnish Business and Policy Studies, Finland FAE, Forum de Administradores de Empresas, Portugal IDEP, Institut de l’Entreprise, Frankrike IW, Institut der deutschen Wirtschaft, Tyskland KD, Keizai Doyukai, Japan SMO, Stichting Maatschappij en Onderneming, Nederländerna

SNS och CEPR:s projekt omtelemarknaden presenteradesvid en konferens i april 1999med bla Chris Doyle frånLondon Business School.

OrdförandeGöran Ennerfelt, Axel Johnson

Vice ordförandeJacob Palmstierna, MeritanordbankenBerit Rollén

HedersledamöterTore BrowaldhClaes Dahlbäck, Investor Erik DahménGustaf Douglas, LatourStig RamelSven H Salén, Salénia Marcus StorchSven Söderberg, RatosLars-Erik ThunholmJan Wallander, Handelsbanken

Övriga valda ledamöterLennart AhlgrenCarl Ameln, LKABRune Andersson, Mellby Gård Antonia Ax:son Johnson, Axel Johnson Erik Belfrage, SEBLars Berg, Mannesmann Bo BerggrenLars Bergman, Handelshögskolan i Stockholm

Hans Bergström, Dagens NyheterJohan Björkman, Skanditek Industriförvaltning Bengt Braun, Bonnier Hans Brundin, SiemensPeggy Bruzelius, LancelotHåkan Bryngelson, Vasakronan Birgitta Böhlin, Försvarets MaterielverkUlf Dahlsten, Icon MedialabHans Dalborg, MeritanordbankenAgneta Dreber, Stockholms läns landstingSune Ekbåge, Svenska Pappersindustri-

arbetareförbundetRolf Ekedahl, Munksjö Lars Engwall, Uppsala universitetPer-Olof ErikssonRoland Fahlin, ICA HandlarnaKjell-Olof FeldtJack Forsgren, Nobel BiocareThomas Franzén, RiksgäldskontoretChrister Gardell, CustosLeif GustafssonSören Gyll, VolvoLars Gårdö, AtleLennart Hagelin, Svensk StiftelseförvaltningSven Hagströmer, Investment AB ÖresundCarl B Hamilton, Handelshögskolan i Stock-

holmAnna Hedborg, RiksförsäkringsverketTom Hedelius, HandelsbankenClas Åke Hedström, Sandvik Bjarne Holmqvist, Gunnebo Staffan Håkanson, Adtranz SwedenUlf Jakobsson, IUIKjell Jansson, GeneraltullstyrelsenUrban Jansson, Proffice Lars Jonung, Handelshögskolan i StockholmBengt Jönsson, Handelshögskolan i StockholmMirja Kvaavik Bartley Jan Kvarnström, EsselteLars V KylbergGerhard LarssonHans Larsson, Nordstjernan Mikael Lilius, GambroMaria Lilja, Nyman & SchultzRutger Lindahl, Göteborgs universitetAssar Lindbeck, Stockholms universitet

Anders Lindström, Upplands Motor Holding Fredrik Lundberg, L E LundbergföretagenNils Lundgren, VeraciterBo Lundquist, SmidesekenBernt Magnusson, Assi Domän Sverker Martin-Löf, SCAHåkan Mogren, AstraZenecaArne Mårtensson, HandelsbankenAnders Narvinger, Asea Brown Boveri Lennart Nilsson, Allmänna pensionsfonden,

1–3Sven-Christer NilssonCarl-Erik Nyquist, Vattenfall Bengt Oldmark, Martin OlssonLars-Eric Petersson, SkandiaLars Ramqvist, EricssonClas Reuterskiöld, IndustrivärdenBo Rothstein, Göteborgs universitetBengt Rydén, OM StockholmsbörsenMauritz Sahlin, ÉligoBjörn Savén, Industri Kapital Melker Schörling, Securitas Lennart Selander, AGA Michael Sohlman, NobelstiftelsenBjörn Sprängare, StåthållareämbetetAnitra Steen, SystembolagetOlof Stenhammar, OM GruppenIngemar Ståhl, Lunds universitetKarl-David Sundberg, InexaBjörn SvedbergMats Svegfors, Svenska DagbladetRoland Svensson, Kooperativa förbundetBo Södersten, Internationella Handelshög-

skolan, JönköpingDaniel Tarschys, Stockholms universitetGabriel Urwitz, Segulah Anders Wall, Beijerinvest Jacob Wallenberg, SEBBengt WesterbergSten Westerberg, MNB MaizelsKerstin Wigzell, SocialstyrelsenSolveig Wikström, Stockholms universitetLars Wohlin, Dresdner BankBjörn Wolrath, Momentum Christer Zetterberg, IDI Carl Johan Åberg

VERKSAMHETEN 199926

SNS Förtroenderåd 1999

SNS högsta beslutande organ är förtroenderådet med för närvarande 109 valda ledamöter.

Ordförandena i SNS lokalstyrelser är därutöver självskrivna ledamöter av rådet. Rådet sammanträder

två gånger per år. Det ordinarie sammanträdet 1999 hölls den 10 juni. Vid det extra förtroenderåds-

mötet den 20 januari 1999 diskuterades årets rapport från SNS Konjunkturråd.

Göran Ennerfelt

Ordförande i SNS lokalstyrelserLars-Eric Aaro, Boliden (Skellefteå)Roger Ankarbranth, Bendiro (Finnveden)Arne Bernroth, Meritanordbanken (Malmö)Axel G Beselin (Lissabon)Jan Björklund, Länsstyrelsen (Visby)Sven Björkman, SEB (Göteborg)Jonas Brogårdh, Exportrådet (London)Erik Brolén, Motor AB Halland (Halmstad)Max Broman, M B Företagskonsult (Uppsala)Jan O Cedwall, Thorsman & Co (Nyköping)Jan-Erik Dahl, Handelsbanken (Karlskrona)Claes Egnell, Advokatfirman Glimstedt

(Norrköping)Andreas Ekman, Sveriges Generalkonsulat (Los

Angeles)Rolf Erichs, Erichs Communications

(Linköping)Ulf Ejelöv, Folksam Västerbotten (Umeå)Anders Fogelström, Ascom Nira (Paris)

Bengt Fredäng, Konforza (Sundsvall)Anders Grahn, GHL (Örnsköldsvik)Per Hallberg, Vattenfall (Trollhättan)Leo Hassler, Doktorerna Hassler (Luleå)Ralph Hellman, Stenqvist (Madrid)Erik Herrmann (Zürich)Erik Hägglöv, Pitedalens Sparbank (Piteå)Bengt Jernhall, Företagskonsult Bengt Jernhall

(Mora)Bengt Jäderholm, Banverket (Borlänge/Falun)Tord Kyhlstedt, Electrolux (Tokyo)Hans Lander, ÖrebroBostäder (Örebro)Göran Landerdahl, Advokatfirman Landerdahl

(Västerås)Jan-Olof Lindberg, Öhrlings Pricewaterhouse

Coopers (Gävle/Sandviken)Åke Lönnberg, IMF (Washington)Thommy Mossinger, Handelsbanken

(Jönköping)Stig Nilsson, Ernst&Young (Helsingborg)

Bengt Ohls, Electrolux (Helsingfors)Peter E B Persson, SHZ Persson&Hellstedt

(Berlin)Pär-Ivan Pärson, Handelsbanken (Frankfurt)Lars Erik Roos, Holmen Paper (Hallstavik)Leif Rönnbäck, LKAB (Malmberget)Tord Sandgren, TOMA sprl (Bryssel)Sven-Erik Sandström, LKAB (Kiruna)Bengt B:son Sjögren, InnoVisions Group

(Chicago)Staffan Ternby, Astrazeneca (Södertälje)Nils-Åke Thulin, Thulin Rekrytering (Växjö)Per-Arne Thunander, ABB Switchgear

(Ludvika)Peder Treschow, Karsholms Gods

(Kristianstad)Sten Westerberg, MNB Maizels (Stockholm)Sören Westin, Länstidningen(Östersund)Kjell Öhman, Föreningssparbanken (Skövde)


Nya ledamöter i Förtroenderådet:Lars EngwallSune EkbågeRolf EkedahlJack ForsgrenChrister GardellLars GårdöBjarne HolmqvistKjell JanssonSverker Martin-LöfAnders NarvingerSven-Christer NilssonBjörn SavénLennart SelanderKerstin Wigzell

VERKSAMHETEN 199928

Carl-Johan Bonnier (f. 1951)

Ordförande sedan 1999. Ledamot sedan 1996.Styrelseordförande i Bonnier AB och Bonnier Cityfastigheter ABsamt ledamot i TV4 och ett antal bolag inom Bonnierkoncernen.

Roger Holtback (f. 1945)

Vice ordförande sedan 1995. Ledamot sedan 1992.VD och koncernchef i Investment AB Bure. Ordförande i GunneboAB, Nobel Biocare AB och Scribona AB . Vice ordförande i GetingeIndustrier. Ledamot i styrelserna för Investment AB Bure, TBG,Monaco samt Svenska Mässan/Hotel Gothia.

Inga-Britt Ahlenius (f. 1939)

Ledamot sedan 1996.Generaldirektör och chef för Riksrevisionsverket. Styrelseledamot iIndustrivärden och i AP-fonden, första fondstyrelsen och i AreteAB. Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Katja Elväng (f. 1947)

Ledamot sedan 1997. VD i Airwaysgruppen.Styrelseledamot i Fastighets AB Tornet, Almi Företagspartner AB,Skandia Liv, Kammarkollegiet och AB Svensk Bilprovning.

Lars Frithiof (f. 1946)

Ledamot sedan 1999.VD och koncernchef i Sydkraft AB. Ordförande i ForskarskolanProgram Energisystem, Linköpings universitet och PreussenElektraScandinavia AB. Ledamot i styrelsen för Midway Holding AB,Svenska Kraftverksföreningen, Hamburgische Elektricitäts-WerkeAG, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Novada AB.

Ingemar Hansson (f. 1951)

Ledamot sedan 1999.Generaldirektör och chef för Konjunkturinstitutet. Professor i nationalekonomi vid Lunds och Stockholms universitet samt sty-relseledamot i Riksgäldskontoret och Statistiska Centralbyrån.

Torsten Persson (f. 1954)

Ledamot sedan 1998.Professor och chef för Institutet för internationell ekonomi vidStockholms universitet. Vetenskaplig rådgivare till Sveriges riks-bank och »Centennial Professor vid London School of Econo-mics«. Research Associate vid National Bureau of Economic Research, NBER, och Centre for Economic Policy Research, CEPR,samt ledamot av Vetenskapsakademien och Ingenjörsveten-skapsakademien.

Lars H Thunell (f. 1948)

Ledamot sedan 1997.Fil dr. VD och koncernchef i SEB. Styrelseledamot i Akzo Nobeloch Näringslivets Börskommitté. Ordförande i Svenska Bankföre-ningen

Michael Treschow (f. 1943)

Ledamot sedan 1995.VD och koncernchef i Electrolux. Styrelseledamot i Investor, AtlasCopco och vice ordförande i Saab Automobile. Ordförande i Ex-portrådet.

Hans Tson Söderström (f. 1945)

VD och ledamot i SNS styrelse sedan 1985.Adjungerad professor i konjunkturanalys och makroekonomiskpolitik vid Handelshögskolan i Stockholm. Ledamot av Ingenjörs-vetenskapsakademien och Finska Vetenskaps-Societeten. Styrel-seledamot i Sifo Group och Investment AB Öresund.

RevisorerAukt. revisor Per Björngård, Ernst & Young, och Lars Nyberg,Sveriges riksbank.

Revisorssuppleanter Aukt. revisor Birgitta Sonnervik, Ernst & Young, och Birgit Erngren Wohlin.

Styrelsen


Personal

Ledningen

Barbro Andersson, vd-sekreterare, Pontus Braunerhjelm, vice vd,Birgitta Wijkman, organisationsassistent, Hans Tson Söderström,vd, och Jan-Olof Edberg, organisationschef.

Administrationen

Linda Letzén och Ingela Hallingstam, SNS expedition och recep-tion, Mats Holmberg, ekonomichef, Monica Laurenstein Ström,kamrer, Ulla Letzén, register och fakturering, och Patricia Rydén,ekonomiassistent.

Forskningen

Göran Arvidsson, forskningssamordnare, Birgitta Swedenborg,forskningsledare, Anna Wahlgren, forskningsassistent, Per Molander, forskningsledare, Alma Zunic, forskningsassistent, ochStefan Sandström, forskningsledare. Ej med på bilden: Åsa Ahlin,forskningsassistent, Anita Angelryd, assistent, och Olof Petersson,forskningsledare.

Marknadsavdelningen

Förlag

Ulrika Royen, IT- och informationsansvarig, Marie Ottosson, informa-tionsredaktör, Torgny Wadensjö, marknads- och förlagschef, Allan Seppa, IT-ansvarig och webmaster, Bibbi Fagerström, förlagsredaktör,Kerstin Lundgren, tf redaktionschef, och Anna Wabréus, marknads-ansvarig. Ej med på bilden: Helena Hegardt, redaktionschef, och KristinaHolm, förlagsredaktör

Konferenser och medlemmar

Jenny Bivered, logistikansvarig, Louise Berg-Pouron, konferensprodu-cent, Magnus Darke, lokalgruppsansvarig, Helena Reinius Gullström,konferensproducent, Christina Rosengren, ansvarig för medlems- ochinformationsverksamheten, Torgny Wadensjö, marknadschef, och JuditWeibull, konferenschef. Ej med på bilden: Siv Milton, medlemsregisteroch marknadsföring

Avgiftsklass I Allmänna pensionsfonden,

1–3 fondstyrelsernaAsea Brown Boveri AstrazenecaAtlas Copco Axel Johnson ElectroluxEricssonFöreningsSparbankenGambroHandelsbankenICA IndustrivärdenInvestor Kooperativa förbundetMeritanordbankenPosten Samhall Sandvik SCAScaniaSEBSkandiaSkanskaSKFSPPSBABSJSTORA EnsoTelia Tetra Laval Vattenfall Volvo

Avgiftsklass II AGA Allmänna pensionsfonden, 4:e fondstyrelsenApoteket Arbetsmarknadsstyrelsen ArlaAssiDomänBanverketBonnier Cardo Esselte Gränges Hennes & MauritzLänsförsäkringar Mo och Domsjö NCC Perstorp PLM RikspolisstyrelsenScancemSSABSvedala Industri Swedish MatchSydkraft VägverketÖstgöta Enskilda Bank

Avgiftsklass III Adtranz SverigeAlfred Berg Allmänna pensionsfonden, 6:e fondstyrelsen Atle Avesta Sheffield Bergman & BevingBilia Birka EnergiCustosDanisco Sugar Deloitte & Touche Diligentia Duni Ernst & Young Försvarets materielverkGeneraltullstyrelsenGraningeverkenGöteborg EnergiGöteborgs Hamn Höganäs Investment AB BureJM KPMG LKABLRFLuftfartsverketMunksjö Nobel BiocareNyman & SchultzNynäs PetroleumOMGruppenOutokumpu Copper Partner PraktikertjänstRiksgäldskontoretRiksskatteverketScribona SjöfartsverketStatistiska centralbyrånStenvalvet Sweco Svensk BilprovningSvenska Nestlé Svenska ShellSvenska StatoilSveriges riksbank

VERKSAMHETEN 199930

SNS abonnenter

Företag, myndigheter, stiftelser och organisationer ansluts till SNS genom ett abonnemang.

För närvarande ingår drygt 250 abonnenter i SNS-kretsen. Abonnenterna är indelade i fyra

avgiftsklasser och betalar en storleksbaserad årlig avgift till SNS.

SystembolagetSödra SkogsägarnaTieto EnatorTurnIT Unilever Sverige Vasakronan Vin & Sprit Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Avgiftsklass IVA T Kearney Active Biotech AffärsstrategernaAkademiska Hus Allmänna pensionsfonden, 5:e fondstyrelsenAllmänna pensionsfonden, 7:e fondstyrelsenArbetslivsinstitutetArkitektkopia Color CenterArthur Andersen Askus K-W Baker & McKenzie AdvokatbyråBeijer Alma BeijerinvestBoverketBrottsförebyggandet rådetByggforskningsrådetCarta Booz Allen & HamiltonCatella CeproCloettaConnecta CV Search D. Carnegie Dahlman & RylanderDiagrafDiös Dresdner BankEcofin EkobrottsmyndighetenEkonomistyrningsverketELFAEQT PartnersErik Penser FondkommissionErnst Gerber Evidentia FastigheterExportkreditnämndenExportrådetFastighets AB HögbergaFinansinspektionenFluidmindsFSOFörenade KommunföretagFörsvarshögskolanGunnebo Hagströmer & Qviberg Halmstads Fastighets ABHögskolan i Kristianstad

HögskoleverketIDI Ignis – Funébris IL RecyclingIndustri Kapital ABIndustrifondenIndustriförvaltnings AB SkanditekInexa Interverbum Invest in Sweden AgencyInvestment AB LatourInvestment AB ÖresundJKL KK-stiftelsenKommerskollegiumKommunikationsforskningsberedningenKonjunkturinstitutetKREABKronans DroghandelL E LundbergföretagenLagerkvist & PartnersLancelot LindabLIVIALäkemedelsindustriföreningen Martin OlssonMcKinsey & Company Mellby Gård JordbruksaktiebolagMercuri UrvalMNB MaizelsNacka kommunNew Sec NobelstiftelsenNordstjernan Novare Kapital NutekOEM International OM StockholmsbörsenOperativt LedarskapOrkla Securities Pensionsgaranti FPG AMFKPharmacia & Upjohn Sverige Philips Piren Post- och telestyrelsenPremiepensionsmyndighetenProventusRatosRevisorsnämndenRiksbankens JubileumsfondRiksförsäkringsverketRiksrevisionsverketRymdbolagetRådet för arbetslivsforskningSABOSalénia Segulah Servisen Investment

Sifo GroupSjukvårdsleverantörernaSkolverketSocialstyrelsenStatens kvalitets- och kompetensrådStatens NaturvårdsverkStatskontoretStena Stiftensen för miljöstrategisk forskningStockholm Information ServiceSTT Airways StångåstadenSwedfund International Svenska KraftnätSvenska LantmännenSvenska Spel Sveriges Fastighetsägareförbund Sveriges tekniska attachéerTeknikbrostiftelsen i LinköpingTeknikbrostiftelsen i StockholmUpplands Motor Uppsala universitetUppsalahem WildecoÖhman Fondkommission ÖrebroBostäder

OrganisationsabonnenterCivilekonomernaFörsäkringsförbundetLärarnas riksförbundSACOSBCSvenska KraftverksföreningenSvenska PetroleuminstitutetSveriges industriförbund Sveriges LäkarförbundSveriges VerkstadsindustrierVårdförbundet


Svenska lokalgrupper . . .

Borlänge/FalunBengt Jäderholm, Banverket, ordförandeBengt Lindberg, Borlänge kommun,

sekreterare95 medlemmar. 4 möten 1999.

FinnvedenRoger Ankarbranth, Bendiro, ordförande68 medlemmar. 4 möten 1999.

Gävle/SandvikenJan-Olof Lindberg, Öhrlings Pricewaterhouse

Coopers, ordförandeAnders Åseby, Gävle Näringslivs Arena,


GöteborgSven Björkman, SEB, ordförandeLisbeth Beckman, SEB, sekreterare328 medlemmar. 6 möten 1999.

HallstavikLars Erik Roos, Holmen Paper, ordförandeJan Zetterman, Holmen Paper, sekreterare105 medlemmar. 6 möten 1999.

HalmstadErik Brolén, Motor AB Halland, ordförandeHans Landström, Högskolan, sekreterare41 medlemmar. 1 möte 1999.

HelsingborgStig Nilsson, Ernst & Young, ordförandeMona Hansson, SET Revisionsbyrå,


JönköpingThommy Mossinger, Handelsbanken,

ordförandeClaes Ericsson, Handelsbanken, sekreterare112 medlemmar. 6 möten 1999.

KalmarVakant32 medlemmar. 0 möten 1999.

KarlskronaJan-Erik Dahl, Handelsbanken, ordförandeBengt Frennfelt, Karlskronavarvet, sekreterare52 medlemmar. 4 möten 1999.

KarlstadVakant43 medlemmar. 0 möten 1999.

KirunaOla Johnsson, LKAB, ordförandeKnut Sörensen, LKAB, sekreterare30 medlemmar. 4 möten 1999.

KristianstadPeder Treschow, Karlsholms Gods,

ordförandeKerstin Hjelm, sekreterare82 medlemmar. 5 möten 1999.

LinköpingRolf Erichs, Erichs Communications,

ordförandeAnders Rahm, Östgöta Brandstodsbolag,


LudvikaPer-Arne Thunander, ABB Switchgear,

ordförande15 medlemmar. 6 möten 1999.

LuleåLeo Hassler, Doktorerna Hassler, ordförande61 medlemmar. 7 möten 1999.

MalmbergetLeif Rönnbäck, LKAB, ordförandeKnut Sörensen, LKAB, sekreterare36 medlemmar. 3 möten 1999.

MalmöArne Bernroth, Meritanordbanken,

ordförandeSusanne Malmberg, Meritanordbanken,


MoraBengt Jernhall, Företagskonsult Bengt

Jernhall, ordförandePeter Lundström, Siljansutbildarna,


NorrköpingClaes Egnell, Advokatfirman Glimstedt,

ordförandeÅke Aronsson, Sjöfartsverket, sekreterare114 medlemmar. 5 möten 1999.

NyköpingJan O Cedwall, Thorsman & Co, ordförandeBengt Engström, EDIT, sekreterare53 medlemmar. 3 möten 1999.

PiteåErik Hägglöv, Pitedalens sparbank,

ordförande37 medlemmar. 1 möte 1999.

SkellefteåMati Sallert, Boliden, ordförande34 medlemmar. 1 möte 1999.

SkövdeKjell Öhman, Föreningssparbanken,

ordförandePatric Eriksson, Gothia Science Park,


StockholmSten Westerberg, MNB Maizels, ordförande1 374 medlemmar. 4 möten 1999.

SundsvallBengt Fredäng, Trima, ordförandeTommy Roxenhall, Mitthögskolan,


SödertäljeStaffan Ternby, Astrazeneca, ordförande77 medlemmar. 4 möten 1999.

VERKSAMHETEN 199932

Lokalgrupper

SNS 4 000 medlemmar är organiserade i 49 lokalgrupper, 36 i Sverige och 13 i utlandet. Varje grupp

leds av en styrelse företrädd av det lokala näringslivet och offentlig verksamhet. Lokalgrupperna

arrangerar i genomsnitt sex möten per år. Förutom dessa möten inbjuds medlemmarna till SNS

centrala konferenser och seminarier.

TrollhättanPer Hallberg, Vattenfall, ordförandeHans Lindskog, Fyrstadskansliet, sekreterare43 medlemmar. 1 möte 1999.

UmeåUlf Ejelöv, Föreningssparbanken, ordförandeJessica Eriksson, Umeå universitet, sekreterare80 medlemmar. 4 möten 1999.

UppsalaMax Broman, M B Företagskonsult,

ordförandeIngemund Hägg, Uppsala universitet,


VisbyJan Björklund, Länsstyrelsen, ordförandeJan Bäckström, Almi Företagspartner,


VästeråsGöran Landerdahl, Advokatfirman Lander-

dahl, ordförande78 medlemmar. 6 möten 1999.

VäxjöNils-Åke Thulin, Thulin Rekrytering,

ordförandeTorbjörn Danielsson, Smålandsbanken,


ÖrebroHans Lander, ÖrebroBostäder, ordförandeÅke Söderström, sekreterare66 medlemmar. 1 möte 1999.

ÖrnsköldsvikAnders Grahn, GHL, ordförande61 medlemmar. 3 möten 1999.

ÖstersundSören Westin, Länstidningen, ordförandeJörgen Gripenland, sekreterare65 medlemmar. 4 möten 1999.

… och utländska

BerlinPeter E B Persson, SHZ Persson&Hellstedt,

ordförandeOlof Sandén, Schwedischer Aussenwirt-

schaftsrat, sekreterare25 medlemmar. 3 möten 1999.

BrysselTord Sandgren, TOMA sprl, ordförandeOlof Nordling, Telia, sekreterare91 medlemmar. 6 möten 1999.

ChicagoBengt B:son Sjögren, InnoVisions Group,

ordförandeKerstin Nicholson, Exportrådet, sekreterare65 medlemmar. 3 möten 1999.

FrankfurtPär-Ivan Pärson, Handelsbanken, ordförandeOlle Jarleborg, ABB Flexible Automation,


HelsingforsRobert Serén, Ericsson, ordförandeAnnika Franzén, Ericsson, sekreterare39 medlemmar. 3 möten 1999.

LissabonAxel G Beselin, ordförandeCarl G Edlund, sekreterare33 medlemmar. 6 möten 1999.

LondonJonas Brogårdh, Exportrådet, ordförandePelle Hesselvik, UBS, sekreterare77 medlemmar. 6 möten 1999.

Los AngelesAndreas Ekman, Sveriges Generalkonsulat,

ordförande10 medlemmar. 2 möten 1999.

MadridRalph Hellman, Stenqvist, ordförande24 medlemmar. 3 möten 1999.

ParisAnders Fogelström, Ascom Nira, ordförandeChristina Bernadotte, sekreterare77 medlemmar. 7 möten 1999.

TokyoTord Kyhlstedt, Electrolux, ordförandeCharlotta Ozaki, Sveriges Ambassad,


WashingtonÅke Lönnberg, IMF, ordförandeCecilia Julin, Sveriges Ambassad, sekreterare49 medlemmar. 6 möten 1999.

ZürichErik Herrmann, ordförandeMaude Rehnqvist, sekreterare197 medlemmar. 6 möten 1999.


Nya ordförande:

Bengt Jäderholm, Borlänge/Falun,

Stig Nilsson, Helsingborg,

Ola Johnsson, Kiruna,

Erik Hägglöv, Piteå,

Mati Sallert,Skellefteå,

Kjell Öhman, Skövde,

Staffan Ternby, Södertälje,

Göran Landerdahl, Västerås,

Sören Westin, Östersund.

SNS Vetenskapliga råd

SNS Vetenskapliga råd sammanträder två gånger per år.Dess funktion är att ge impulser till den långsiktiga inrikt-ningen av SNS forskning och synpunkter på forskningsom-råden och val av forskare. Rådet medverkar också till attstärka SNS kontakter med den akademiska forskningen iSverige och internationellt.

Rådet består av Lars Calmfors (ordförande), professor iinternationell ekonomi vid Institutet för internationell eko-nomi, Stockholms universitet, Peter Englund, professor vidinstitutionen för finansiell ekonomi vid Handelshögskolani Stockholm, Lauri Karvonen, professor i statsvetenskap,Åbo akademi, Rolf Ohlsson, professor i ekonomisk histo-ria vid Lunds universitet, och Sverker Sörlin, professor iidéhistoria vid Umeå universitet.

VERKSAMHETEN 199934

De fem professorerna i SNS vetenskapliga råd: Lars Calmfors, Lauri Karvonen, Rolf Ohlsson, Sverker Sörlin och Peter Englund.

Forskarnätverk

SNS associerade forskare

SNS associerade forskare utgör ett informellt nätverk sommedverkar i SNS. Forskarna har hög akademisk kompe-tens och en forskningsprofil som motsvarar SNS intressein-riktning. Några forskare ingår därutöver som ledamöter avSNS förtroenderåd, styrelse och vetenskapliga råd.

Professor Torben Andersen, Århus universitetEkon dr Anders Anell, Inst. för Hälso- och sjukvårdsekonomi

(IHE), LundDocent Erik Berglöf, Handelshögskolan i StockholmProfessor Clas Bergström, Handelshögskolan i StockholmProfessor Anders Björklund, Stockholms universitetProfessor Magnus Blomström, Handelshögskolan i StockholmDocent Benny Carlson, Lunds universitetPhD Carl Johan Dahlman, RANDDocent Per-Gunnar Edebalk, Lunds universitetProfessor Per-Anders Edin, Uppsala universitetDocent Anders Forslund, Uppsala universitetFil dr Clas-Uno Frykholm, Umeå universitetDocent Stefan Fölster, HUI, StockholmProfessor Hans Genberg, Graduate Institute of International

Studies, Genève Professor Thorvaldur Gylfason, Islands universitet, ReykjavikProfessor David Hamilton, Umeå universitetDocent Roger Henning, Handelshögskolan i StockholmDocent Magnus Henrekson, Handelshögskolan i StockholmProfessor Gudmund Hernes, Oslo universitetProfessor Sören Holmberg, Göteborgs universitetProfessor Lars Hultkrantz, Högskolan DalarnaBitr professor Ingemund Hägg, Uppsala universitetUniversitetslektor Agneta Kruse, Lunds universitetDocent Michele Micheletti, Stockholms universitetFil dr Erik Norrman, Lunds universitetProfessor Mats Persson, Stockholms universitetDocent Anne-Marie Pålsson, Lunds universitetProfessor Göran Skogh, Linköpings universitetProfessor Eivind Smith, Oslo universitetProfessor Lars Söderström, Lunds universitetProfessor Per Thorell, Uppsala universitetProfessor Lise Togeby, Århus universitetProfessor Gunnar Törnqvist, Lunds universitetDocent Anders Westholm, Uppsala universitetProfessor Clas Wihlborg, Handelshögskolan vid

Göteborgs universitet Adj professor Staffan Viotti, Handelshögskolan i StockholmFil dr Lena Wängnerud, Göteborgs universitet

Övriga externa forskare 1999

Vid sidan av de forskare som är ledamöter av SNS förtro-enderåd, styrelse eller vetenskapliga råd, eller som ingår inätverket av SNS-associerade forskare, medverkar ytterli-gare ett drygt femtiotal svenska och utländska forskare iolika SNS-projekt och seminarieserier.

Professor Claes G Alvstam, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Universitetslektor Fredrik Andersson, Lunds universitetProfessor Klaus von Beyme, Universität HeidelbergProfessor Vernon Bogdanor, University of OxfordProfessor Michele Boldrin, Universidad Carlos III, Madrid Fil mag Per Broomé, Befolkningsekonomiska Stiftelsen, StockholmDr Gert Brunekreeft, Albert-Ludwigs-Universität, FreiburgProfessor James M Buchanan, George Mason University, Fairfax,

VirginiaProfessor Roger D Congleton, George Mason University, Fairfax,

VirginiaJur dr Per Cramér, Handelshögskolan vid Göteborgs universitetDr Chris Doyle, London Economics och University of WarwickProfessor Theodore Eisenberg, Cornell UniversityProfessor Henry Etzkowitz, State University of New YorkProfessor Nils Henrik von der Fehr, Universitetet i OsloFil dr Martin Flodén, Handelshögskolan i StockholmProfessor Raymond Florax, Free University of AmsterdamProfessor Luke Georghiou, University of ManchesterProfessor Jordi Gual, I.E.S.E. (Universidad de Navarra, Barcelona)

och CEPRProfessor Peter Hall, University of LondonFil dr Anders Hanberger, Umeå universitetProfessor Kai Konrad, Freie Universität, BerlinDocent Thomas Lindh, Uppsala universitet Fil dr Karl-Johan Lundquist, Lunds universitetProfessor Robert E Lipsey, NBER, New YorkProfessor Jonathan R Macey, Cornell University Professor Dennis C Mueller, Universität WienT f professor Per Månsson, Göteborgs universitetProfessor Birgitta Nedelmann, Universität MainzProfessor Damien Neven, Université de Lausanne och CEPRProfessor David Newbery, University of Cambridge och CEPRProfessor Luigi Orsenigo, Universitá Bocconi, MilanoDr Michael Pollitt, University of CambridgeProfessor Pierre Régibeau, University of Essex och CEPRProfessor Nathan Rosenberg, Stanford UniversityProfessor Sheldon Rothblatt, University of California, BerkeleyProfessor Lars-Hendrik Röller, Wissenschaftszentrum Berlin och

CEPRAdj professor Hans-Fredrik Samuelsson, Handelshögskolan vid

Göteborgs universitetProfessor Allen Schick, University of Maryland och The Brookings

InstitutionFil dr Ingrid Schild, Umeå universitetProfessor Dennis Snower, Birkbeck College, LondonDocent Ann-Charlotte Ståhlberg, Stockholms universitetEkon dr Stefan Sundgren, Svenska Handelshögskolan, VasaProfessor Leonard Waverman, London Business SchoolProfessor R Kent Weaver, The Brookings Institution


Projekt Huvudansvarig forskare Övriga forskare Referensgrupps-(SNS-ansvarig) ordförande

Ekonomisk politik för tillväxt

SNS Konjunkturråd 1999 Ulf Jakobsson Lars Bergman, Pontus Braunerhjelm,(Hans Tson Söderström, Stefan Fölster, Hans GenbergStefan Sandström)

Universitetens betydelse för Sverker Sörlin, Gunnar Törnqvist Henry Etzkowitz, Raymond Florax, Peter Hall,nationell konkurrensförmåga och (Jan-Olof Edberg, Magnus Henrekson, Karl-Johan Lundquist, regional utveckling Torgny Wadensjö) Nathan Rosenberg, Sheldon Rothblatt m fl

Konkurrens och regleringar i Lars Bergman Chris Doyle, Jordi Gual, Lars Hultkrantz, Bengt Westerbergnätverksindustrier (Stefan Sandström) Damien Neven, Lars-Hendrik Röller,– telekommunikationer Leonard Waverman

– elmarknaden Lars Bergman Gert Brunekreeft, Chris Doyle, Lennart Lundberg(Stefan Sandström) Nils Henrik von der Fehr, David Newbery,

Michael Pollitt, Pierre Régibeau

Välfärdsstat i omvandling

SNS Välfärdspolitiska råd 1999 Lars Söderström Anders Björklund, Per-Gunnar Edebalk, Bengt Westerberg(Per Molander) Agneta Kruse

VERKSAMHETEN 199936

SNS forskning är tillämpad och policyinriktad. Syftet är attbidra med vetenskapligt baserat underlag för debatt ochbeslut i viktiga samhällsfrågor.

Forskningen bedrivs av akademiskt välmeriterade svens-ka och utländska forskare i samarbete med en forsknings-ledare från SNS.

Forskarna åtnjuter full akademisk frihet. SNS Vetenskap-liga råd medverkar vid sökandet efter lämpliga forskare.Flertalet projekt följs av en referensgrupp sammansatt avbl a företrädare för SNS-abonnenterna.

Under de senaste decenniet har den ekonomiska utveck-lingen präglats av en tilltagande internationalisering och

ett betydande genomslag för informationsteknologin. Dessa förändringar återverkar på sättet att organisera oli-ka typer av verksamhet. Ytterst inverkar detta i sin tur påtillväxtens och välståndets fördelning mellan olika natio-ner och regioner. Den nyligen genomförda omorientering-en av SNS forskning tar sin utgångspunkt i dessa omvärlds-förändringar. De tre övergripande forskningsområdena –Ekonomisk politik för tillväxt, Välfärdsstat i omvandlingoch Politikens spelregler – bygger på den kompetens somunder lång tid byggts upp i SNS.

Projekt bedrivna under 1999 och påbörjade 2000 fram-går av sammanställningen nedan.

Forskningsprojekt 1999–2000

SNS Forskning


Projekt Huvudansvarig forskare Övriga forskare Referensgrupps-(SNS-ansvarig) ordförande

Den offentliga sektorns Per Molander Torben Andersen, Fredrik Andersson, Kjell-Olof Feldtdimensionering och styrning Michele Boldrin, Martin Flodén,

Stefan Fölster, Kai Konrad, Thomas Lindh, Erik Norrman, Dennis Snower, Ann-Charlotte Ståhlberg, Lars Söderström m fl

Integration och mångfald Rolf Ohlsson Per Broomé, Benny Carlson m fli arbetslivet (Göran Arvidsson)

Politikens spelregler

SNS Demokratiråd 1999 Olof Petersson Klaus von Beyme, Lauri Karvonen, Sven H SalénBirgitta Nedelmann, Eivind Smith

SNS Demokratiråd 2000 Olof Petersson Gudmund Hernes, Sören Holmberg, Sven H SalénLise Togeby, Lena Wängnerud

SNS Författningsprojekt Olof Petersson Per Molander, Birgitta Swedenborg m fl

Konstitutionella spelregler och Birgitta Swedenborg Carl Johan Dahlman, Torsten Persson,politikens innehåll Clas Wihlborg

SNS Ekonomiråd 2000 Assar Lindbeck Per Molander, Torsten Persson, Olof Petersson, Birgitta Swedenborg

Särskilda studier

Äganderätten till fast egendom Birgitta Swedenborg Jonathan R Macey, Carl Johan Dahlman Johan af Petersens

SNS Europa Rutger Lindahl Claes G Alvstam, Per Cramér,(Olof Petersson) Per Månsson, Hans-Fredrik Samuelsson,

Clas Wihlborg m fl

Sveriges inträde i EMU Hans Genberg Carl Wilhelm Ros– övergångsfasen (Stefan Sandström)

Utvärdering av KK–stiftelsens stöd Clas-Uno Frykholm Henry Etzkowitz, Luke Georghiou, Jan Martinssontill FoU-samverkan näringsliv- (Göran Arvidsson) David Hamilton, Anders Hanberger,högskola Luigi Orsenigo, Ingrid Schild m fl

Lönespridningens betydelse för Robert E Lipsey och internationella prisskillnader Birgitta Swedenborg

Utvärdering av Securum Clas Bergström, Peter Englund, Theodore Eisenberg, Jonathan R Macey, Carl Johan ÅbergPer Thorell Stefan Sundgren m fl(Stefan Sandström)

VERKSAMHETEN 199938

Lars Bergman, Chris Doyle, Jordi Gual, LarsHultkrantz, Damien Neven, Lars-Hendrik Rölleroch Leonard Waverman: Europas nätverks-industrier: Telekommunikationer. Avreglering-en i Europa

H.C. Blomqvist och Mats Lundahl: Den sned-vridna ekonomin

Ragnar Boman: Stockholm Financial Markets.A Success Story

Kerstin Cederlund: Universitet – platser därvärldar möts

Alfred W. Crosby: Den ekologiska imperialis-men. Europas biologiska expansion 900–1900

Alfred W. Crosby: Att mäta verkligheten. Europa 1250–1600

Barbara Czarniawska: Det var en gång en stadpå vatten. Berättelser om organisering och organisering av berättelser i Stockholm

Carl Johan Dahlman, Torsten Persson, BirgittaSwedenborg och Clas Wihlborg: Makten överpolitiken. Om konstitutionella spelregler ochpolitikens innehåll

Ralf Dahrendorf: Efter 1989. Moral, revolutionoch det civila samhället

Mathias Dewatripont, Torsten Persson m.fl.:EU:s framtida struktur. En gemensam grundoch öppna partnerskap

Hans Genberg: Sverige i EMU. Hur klarar viövergången?

Tor Ragnar Gerholm m.fl.: Klimatpolitik efterKyotomötet. (Kort sammanfattning)

Ulf Jakobsson (red.), Lars Bergman, PontusBraunerhjelm, Stefan Fölster och Hans Gen-berg: Konjunkturrådets rapport 1999: Vägentill välstånd

Ulf Jakobsson (red.), Lars Bergman, PontusBraunerhjelm, Stefan Fölster och Hans

Genberg: SNS Economic Policy Group Report1999: The Road to Prosperity (övers. av Kon-junkturrådets rapport 1999: Vägen till välstånd)

Karl Magnus Johansson (red.): Sverige i EU

Marie Lynn Miranda och Brack Hale: Frånskogsavfall till energi. Kostnader och miljö-effekter

Lars Magnusson: Merkantilism. Ett ekonomisktänkande formuleras

Per Molander: En effektivare välfärdspolitik

Per Molander: Den åttafaldiga vägen. Om motiv för offentliga åtaganden

David C. Mowery och Nathan Rosenberg: Förnyelsens vägar. Teknologiska förändringar i1900-talets Amerika

Bo Persson: Självanställningen – en ny arbets-marknadsinstitution för 2000-talet

Olof Petersson (ordf.), Klaus von Beyme, LauriKarvonen, Birgitta Nedelmann och EivindSmith: Demokratirådets rapport 1999: Demo-krati på svenskt vis

Olof Petersson (ordf.), Klaus von Beyme, LauriKarvonen, Birgitta Nedelmann och EivindSmith: Report from the Democratic Audit ofSweden 1999: Democracy the Swedish Way(övers. av Demokratirådets rapport 1999: Demokrati på svenskt vis)

Olof Petersson: Samhällskonsten

Nicolaus Rockberger: Mitt i Europa. Central-europas historia och politik

Bo Rothstein och Jonas Bergström: Korporatis-mens fall och den svenska modellens kris

Lennart Samuelson: Röd koloss på larvfötter.Rysslands ekonomiska omvälvningar i skug-gan av 1900-talskrigen

Philippe de Schoutheete: Mångfaldens Europa.Tio essäer

Rolf Solli: Lågmäld styrning. Perspektiv påkommunala ekonomers yrkesroll.

Nils Stjernquist (inledn): Sveriges konstitutio-nella urkunder

Hans Tson Söderström och Birgitta Sweden-borg (red.): Creating an Environment forGrowth

Lars Söderström (red.), Anders Björklund, PerGunnar Edebalk, Agneta Kruse: Välfärdspoli-tiska rådets rapport 1999. Från dagis till servicehus. Välfärdspolitik i livets olika skeden

Gunnar Wallin, Claes Linde, Peter Ehn ochMagnus Isberg: Makthavare i fokus. Attityderoch verklighetsuppfattningar hos toppskikteninom politik och förvaltning

Nya upplagorJörgen Eklund och Martin Ådahl: Vad betyderEMU? 2:a uppl.

Agne Gustafsson: Kommunal självstyrelse, 7:e uppl.

Christer Lundh och Rolf Ohlsson: Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 2:a uppl.

SNS Förlag

SNS Förlag ger ut böcker av hög vetenskaplig kvalitet i för näringslivet angelägna samhällsfrågor. En

huvuduppgift är att presentera resultaten av SNS forskning på ett lättillgängligt sätt. Förlaget ger också

ut läroböcker för universitet och högskolor och för fortbildning i näringslivet. Manuskripten behand-

las vid SNS-seminarier och i referensgrupper av såväl forskare som praktiker från näringsliv och sam-

hälle. Stor omsorg ägnas redigering och utförande. Under 1999 gav förlaget ut 32 nya boktitlar.


Våren

20 januariFörtroenderådsmötet – KonjunkturrådsrapportenKonjunkturrådet, Erik Åsbrink, Maria Lilja

25 januariKonferens – Internet som samhällsomdanareDanny Quah, Anders Lindqvist, Johan Jörgensen, Christer Karlsson, Johan H. Larsson, Bi Puranen, Solveig Wikström

25 januariMåndagsklubben – Konst – intresse eller investeringCarl-Gustaf Petersén

4 februariFrukostmöte – EMU – enande eller splittrande kraft i EuropaJacob Palmstierna, Hans Tson Söderström, Jörgen Eklund

17 februariKvällsmöte – Journalistik utan moralPer Molander, Torbjörn von Krogh, Göran Rosenberg, Olof Petersson

22 februariMåndagsklubben – Fusioner – mot bättre vetande?Claes Dahlbäck, Lars-Erik Forsgårdh, Bengt Rydén

12 marsFrukostmöte – Leder Japans problem till en ny finansiell kris?Robert Stenram, Olle Rosander, Stefan Svanström

16 marsKonferens – Outside EMU – North European Perspectives Kenneth Clarke, David Currie, Jacob Wallenberg, Lena Hjelm-Wallén, Matti Vanhala med flera

18–21 marsKonjunkturrådets Vinterkonferens i EngelbergUlf Jakobsson, Stefan Fölster, Pontus Braunerhjelm, Anne Wibble, Mats Hellström med flera

22 marsMåndagsklubben – Alf Svensson

30 marsTransition Lunch – EBRD Transition ReportJoel Hellman

20 aprilKonferens – Självanställning – en ny arbetsmarknadsinstitutionför 2000-taletBo Persson, Lena Melin, Ulf Adelsohn, Tullia von Sydow, Jan Bröms, Magnus Henrekson, Widar Andersson

26 aprilKonkurrenspolitiskt Forum – TelekommunikationsmarknadenChris Doyle, Curt Anderson, Urban Karlström, Stefan Krook, Mats Bergman, Per-Olof Åkerberg

29 aprilBörsforum – Fusioner mot bättre vetande?Christian Berggren, Rune Borg, Pontus Braunerhjelm, Mats Ödman, Mats Svegfors, Bengt Rydén, Lars-Erik Forsgårdh

10 majMåndagsklubben – Den nya telekomvärldenSven-Christer Nilsson

21 majFrukostmöte – Boom, gloom or bust, Kina 1999 och framåtThomas Lagerqvist, Tom Hart

21 majTransition Lunch – Labour Markets in TransitionTito Boeri

25 majSjukvårdskonferens – Prioriteringar och finansiering av vårdenVictor Fuchs, Bengt Jönsson, Mora Kallner, Eva Fernvall, AndersMilton, Marcus Storch, Mikael Sjöberg, Toivo Heinsoo med flera

10 juniFörtroenderådsmöte – Demokratirådets rapportDemokratirådet, Brita Lejon, Per Unckel

21 juniFrukostmöte: Mångfaldens EuropaPhilippe de Schoutheete, Olof Petersson, Helena Stålnert

SNS arrangerar årligen i central regi ca 40 konferenser och seminarier. Formerna varierar från stora

konferenser som den årliga företagsledarkonferensen, seminarier i samband med att projekt presente-

ras, till Måndagsklubbens informella diskussioner i en begränsad krets. Utgångspunkter för aktivite-

terna är ofta SNS forskningsprojekt och bokutgivning. I debatten möts ledande personer från företag,

offentlig verksamhet och politik.

Konferenser och seminarier

VERKSAMHETEN 199940

Hösten

19-20 augustiFöretagsledarkonferens i Tylösand – Den fortsatta europeiska integrationenLeif Pagrotsky, Lennart Selander, Matti Vanhala, Lars Heikensten,Lars Calmfors, Anders Narvinger, Hans Karlsson, Hans Dalborgmed flera

25 augustiFrukostmöte – Amerikansk utrikespolitikRolf Ekéus

30 augustiMåndagsklubben – Sydkraft och energipolitiken i SverigeLars Frithiof

15–18 september Utbildning – Samhällsprogrammet (Internat 1)

27 septemberMåndagsklubben – Hur ser Sveriges politiska karta ut om 10 år?Mikael Damberg, SSU och Gunnar Strömmer, MUF

28 september Konferens – Kvinnors makt i näringslivet?Michael Treschow, Peggy Bruzelius, Anita Nyberg, Magnus Henrekson, Christer Sturmark, Gunilla Arhén, Pia Rudengren

29 septemberKonferens – Ett Europa – en arbetsmarknad (i samarbete med LO)Wanja Lundby-Wedin, Villy Bergström, Lars Calmfors, Jelle Visser, Lennart Selander, Nils Elvander, Göran Johnsson, Ylva Thörn medflera

5 oktoberKonferens – FinforumKarel van Hulle, Göran Tidström, Johan Bygge, Sigvard Heurlin, Rolf Rundfelt med flera

12 oktoberKonferens – Det ekonomiska läget och den ekonomiska politikenBosse Ringholm, Lars Heikensten, Assar Lindbeck, Ingemar Hans-son, Martine Durand, Hubert Fromlet, Klas Eklund

18 oktoberKonferens – Energy DayLars Bergman, Carl-Erik Nyquist, David Humphreys, Keith Wellham, Patrik Söderholm, Dominique Garniage, Erik Sörensen,Kjell Roland, Peter Bird, Magnus Groth, Bo Diczfalusy, ChristerSjölin, Dennis Mueller, Björn Carlsson, Michael Klein, Tomas Bruce, Kevin Lillis

21–23 oktoberUtbildning – Samhällsprogrammet (Internat 2)

25 oktoberMåndagsklubben – Omvälvningar i PostenLennart Grabe

27 oktoberKonferens – Sverige behöver en ny grundlagBirgitta Swedenborg, Hans Bergström, Thage G. Peterson, Eva Zetterberg, Per Unckel, Niklas Nordström, Sven Salén, EivindSmith, Clas Wihlborg, Carl Johan Åberg, Ingemar Ståhl

11 novemberFrukostmöte – The Future of European BankingJean Pierre Danthine

17 novemberSeminarium – En effektivare välfärdPer Molander, Ingemar Lindberg, Mikael Sjöberg

18–19 novemberMedlemskonferens i London, Vägen till EMUHans Genberg, Judith Mayhew, Claes Dahlbäck, Lena Westerlund, Sandro Scocco, Greame Leach, CW Ros, Eva Srejber med flera

24–27 november Utbildning – Samhällsprogrammet i Bryssel

29 novemberMåndagsklubben – Morgondagens nyheterCarl-Johan Bonnier, Otto Sjöberg

2–4 decemberUtbildning – Den nya ekonomin

7 december Frukostmöte – Stockholm, Nordeuropas framtida finansplatsÅke E Andersson, Peter Egardt, Sven Hegelund, Leif Vindevåg

Claes Dahlbäck Eva Srejber


Ekonomi och finansieringBALANSRÄKNING (KKR) 1999 1998

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 15 506 15 744

Inventarier 1 421 1 621

Finansiella tillgångar

Långfristiga värdepappersinnehav 19 116 12 765

Långfristiga fordringar 1 029 1 120

Summa anläggningstillgångar 37 072 31 250

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Varulager m.m.

Färdiga varor 3 017 3 260

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 20 504 1 295

Övriga fordringar 1 201 709

Förutbetalda intäkter och

upplupna intäkter 1 665 1 259

Summa kortfristiga fordringar 22 965 3 263

Kortfristiga placeringar 3 368 2 603

Kassa och bank 13 844 11 653

Summa omsättningstillgångar 43 194 20 779

Summa tillgångar 80 671 52 029

EGET KAPITAL OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Bundet eget kapital

Kapital vid årets början 2 428 5 286

Bundna reserver i dotterbolag 310 310

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 764 903

Årets resultat 376 –2 997

Summa eget kapital 3 878 3 502

Avsättningar 1 28 754 27 329

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 7 500 7 500

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 2 519 1 642

Övriga skulder 1 285 671

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 36 735 11 385

Summa kortfristiga skulder 40 539 13 698

Summa eget kapital och skulder 80 671 52 029

STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Ställda säkerheter

Fastighetsinteckning 7 500 7 500

Ansvarsförbindelser Inga Inga

RESULTATRÄKNING (KKR) 1999 1998

Rörelseintäkter

Nettoomsättning 49 772 43 622

Rörelseintäkter 49 772 43 622

Rörelsekostnader

Externa kostnader – 32 029 – 30 955

Personalkostnader – 17 177 – 16 041

Avskrivningar av materiella

anläggningstillgångar enl. plan – 863 – 881

Rörelsekostnader – 50 069 – 47 877

Rörelseresultat – 297 – 4 255

Finansiella poster

Resultat från finansiella

anläggningstillgångar 1 652 1 190

Ränteintäkter och liknande intäkter 384 467

Räntekostnader – 363 – 388

Finansnetto 1 673 1 269

Resultat efter finansnetto 1 376 – 2 986

Bokslutsdispositioner 2 – 1000

Resultat före skatt 376 – 2 986

Skatter – 11

ÅRETS RESULTAT 376 – 2 997

1. I »Avsättningar« ingår dels fonderade forskningsanslag till SNS 40-årsjubi-leum, som vid årskiftet uppgick till 10 000 kkr, dels influtna forskningsanslagtill SNS 50-årsjubileum som uppgår till 17 754 kkr samt årets avsättning på1000 kkr.

2. Bokslutsdispositionen 1999 är helt att hänföra till avsättning till forsk-ningsfond.

VERKSAMHETEN 199942

Finansieringsanalys

1999 01 01–1999 12 31 1998 01 01–1998 12 31

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

TILLFÖRDA MEDEL

Från årets verksamhet internt tillförda medel 2 239 224 –2 115 437

(se specifikation nedan)

Ökning (–) / minskning (+) av omsättningstillgångar –20 224 592 2 918 103

(exkl likvida medel)

Ökning (+) / minskning (–) av kortfristiga skulder 26 436 271 –10 560 749

Minskning av långfristiga fordringar 90 650 32 800

Ökning av lÂngfristiga skulder 1 425 000 11 279 667

Summa tillförda medel 9 966 553 1 554 384

ANVÄNDA MEDEL

Investeringar i mark, byggnader och inventarier 425 365 869 489

Investeringar i aktier och andelar 6 350 412 5 418 257

Ökning av långfristiga fordringar – –

Avsättningar 1 000 000 –

Summa använda medel 7 775 777 6 287 746

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

(=summa tillförda medel minus summa använda medel) 2 190 776 –4 733 362

Specifikation av från årets verksamhet internt tillförda medel

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 376 184 –2 986 024

Skatt – –10 892

Avskrivningar som belastar detta resultat 863 040 881 479

Från årets verksamhet internt tillförda medel 2 239 224 –2 115 437

Finansiering

Balans- och resultaträkningarna på motståendesida avser »SNS-koncernen«, dvs såväl den ide-ella föreningen som SNS Service AB. De samladerörelsekostnaderna före avskrivningar uppgick1999 till ca 49,3 miljoner kronor, vilket är enökning med drygt 7 procent från föregående år.

Antalet abonnenter uppgick vid årets slut till256 plus 10 organisationsabonnenter. Antaletmedlemmar var drygt 4000.

Verksamheten finansieras genom medel frånabonnentföretag och medlemsavgifter samtforskningsanslag, intäkter från bokförsäljningoch konferens- och kursavgifter.

Forskningsanslag 12,1 Mkr

Bokförsäljning 7,7 Mkr

Konferens- och kursavgifter

7,0 Mkr

Övriga intäkter 1,3 Mkr

Forskning

Bokutgivning

MedlemsmötenKonferenser

Chefsutbildning

Ledning och utveckling

samt intern service

Abonnenter 19,5 Mkr

Medlemsavgifter 2,2 Mkr

5,5 Mkr

3,6 Mkr

4,2 Mkr

8,4 Mkr

Från abonnentföretag och

individuella medlemmar: 21,7 Mkr Från andra källor: 28,1 Mkr

Av överskottet på 1,4 Mkr avsätts 1 Mkr till SNS forskningsfond


Forskningsstiftelser och andra anslagsgivare till SNS forskning under 1999

ArbetslivsinstitutetTore Browaldhs stiftelse för vetenskaplig

forskning och undervisningAxel och Margret Ax:son Johnsons stiftelseKrapperupsstiftelsenLandstingsförbundetRiksbankens JubileumsfondRådet för arbetslivsforskningSocialvetenskapliga ForskningsrådetTorsten och Ragnar Söderbergs stiftelserTrygg-Hansas ForskningsstiftelseStiftelsen för kunskaps- och kompetensut-

vecklingStiftelsen för strategisk forskningStiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs

MinnesfondSvenska KommunförbundetSven och Dagmar Saléns stiftelseSveriges JordägareförbundSydkrafts forskningsstiftelseTeknikbrostiftelsen i StockholmJan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse för

samhällsvetenskaplig forskningKnut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Företag och institutioner som under1999 bidragit till finansieringen avsärskilda SNS-projekt

AGAAP-fonden, 1-3 fondstyrelsernaAMSApoteketAsea Brown BoveriAssi DomänAtleAxel JohnsonBirka EnergiBoverketBureDiösEkonomistyrningsverketElektroluxEricssonErnst &Young EsselteGambroKFKommerskollegiumKPMGLandshypotekLandstingshusetLantbrukarnas Ekonomi ABLänsförsäkringarLundbergföretagenMeritaNordbanken MoDoNew SecNCCNutekNordstjernanOM Stockholmsbörsen

Outokumpu Copper PartnerPLMPostenPost- och telestyrelsenPraktikertjänstRiksförsäkringsverketRiksgäldskontoretRiksrevisionsverketRiksskatteverketSABOSaléniaSamhallSBCSCASEBSkandia SkanskaSkolverketSKFSocialstyrelsenSPPStatliga Akademiska HusStatskontoretStockholms Läns LandstingStora EnsoSvenska ShellSveriges FastighetsägareförbundSveriges riksbankSystembolagetSödra SkogsägarnaVasakronanVattenfallVin & SpritVolvoÖhrlingsPriceWaterhouseCoopers

Forskningens finansiering

SNS söker anslag från privata och offentliga forskningsstiftelser för samtliga forskningsprojekt.

För vissa projekt söks även kompletterande finansiering från företag och myndigheter som finns

representerade i den referensgrupp som följer projektarbetet.

VERKSAMHETEN 199944

§ 1 ÄndamålStudieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har till ändamålatt främja en saklig och konstruktiv samhällsdebatt med tonviktpå frågor som rör näringslivet och dess roll i samhället, att verkaför en samhällspolitik som skapar gynnsamma betingelser fördet allmänna framåtskridandet på marknadsekonomins grundsamt att främja ökad effektivitet och fördjupad samarbetsvilja iarbetslivet. Förbundet skall bedriva sin verksamhet obundet avintresseorganisationer och politiska partier.

§ 2 VerksamhetsformerFörbundet verkar genom utredningar och vetenskaplig forsk-ning, genom konferenser, genom studier och debatt i lokalagrupper sammansatta av personer med intresse för förbundetsändamål samt genom publicering och spridning av resultatenfrån dessa verksamhetsfält.

§ 3 FörvaltningFörbundets angelägenheter handläggs av ett förtroenderåd ochen av förtroenderådet utsedd styrelse.

§ 4 FörtroenderådetLedamöter av förtroenderådet är dels ordförandena i de för för-bundets ändamål verksamma lokalgrupperna, dels av förtroen-derådet för en tid av högst fem år valda ledamöter. De senareskall uppgå till ett antal minst lika stort som antalet lokalgrup-per och väljas av den del av förtroenderådet som utsetts genomval. Ledamotskap kan upphöra före mandattidens slut efterskriftlig uppsägning, som skall vara förtroenderådet tillhanda se-nast 14 dagar före ordinarie förtroenderådsmöte.

Avgår vald ledamot före mandattidens slut väljes ny ledamotför återstoden av nämnda tid.

Till hedersledamöter i förtroenderådet kan väljas speciellt för-tjänta personer.

§ 5 Förtroenderådssammanträden1. Ordinarie sammanträde med förtroenderådet hålles en gångvarje år före juni månads utgång vid tid, som av styrelsen be-stämmes. Vid detta sammanträde skall förtroenderådet inom sigutse ordförande och vice ordförande, samt efter det att förvalt-nings- och revisionsberättelserna föredragits, fastställa balans-räkning för förbundet, besluta om ansvarsfrihet för styrelsensamt förrätta val av styrelse och revisorer. Andra frågor få upp-tagas endast om de uttryckligen angivits i kallelsen eller står iomedelbart samband med annat vid sammanträdet handlagtärende.

Ledamot av förtroenderådet är berättigad att få ärendehänskjutet till prövning vid ordinarie förtroenderådssammanträ-de, om han hos styrelsen skriftligt framställt yrkande om dettaminst en vecka före sammanträdet.

2. Extra sammanträde med förtroenderådet skall utlysas, närstyrelsen finner så behövligt eller då ledamöter av förtroenderå-det till ett antal, motsvarande minst 1/5 av samtliga ledamöter,gör framställning härom hos styrelsen. Vid extra sammanträdefå ej andra ärenden förekomma än de som angivits i kallelsen el-ler står i omedelbart samband med sådant ärende.

3. Kallelse till förtroenderådssammanträde utfärdas av styrel-sen minst tre veckor före ordinarie förtroenderådssammanträdesamt minst en vecka före annat förtroenderådssammanträde.

4. Ledamot av förtroenderådet får vid förtroenderådssam-manträdet företrädas endast av annan ledamot. Vid omröstningi förtroenderådet äger varje ledamot en röst. Såsom sammanträ-dets beslut gäller, såvida icke annorlunda bestämmes i dessastadgar, den mening, för vilken de flesta rösterna avgivits. Vid li-

ka röstetal avgöres fråga rörande val genom lottning, medan förövriga frågor den mening gäller, som biträdes av ordföranden.

§ 6 StyrelsenStyrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av ordförande, vi-ce ordförande samt ytterligare högst åtta ledamöter. Ordföran-den i styrelsen utses av förtroenderådet. Styrelsens ledamöterväljes vid ordinarie förtroenderådssammanträde för tiden t.o.m.nästkommande ordinarie förtroenderådssammanträde. Förbundets verkställande direktör utses av styrelsen och är själv-skriven ledamot av denna.

Förtroenderådets ordförande skall genom kallelse till styrel-sens sammanträden beredas tillfälle att närvara vid dessa.

Av förtroenderådet vald styrelseledamot kan genom beslut avförtroenderådet skiljas från sitt uppdrag även om den tid, för vil-ken han blivit vald, ej gått till ända.

Styrelsen är beslutsför, när samtliga ledamöter kallats ochminst halva antalet är tillstädes. Vid omröstning gäller den me-ning, om vilken mer än halva antalet röster förenat sig, eller, vidlika röstetal, den mening, som biträtts av den vid sammanträdetfungerande ordföranden. Vid styrelsens sammanträden skallföras protokoll, upptagande alla ärenden som förekommit ochde beslut som fattats.

§ 7 RevisionFör granskning av styrelsens förvaltning och förbundets räken-skaper utses årligen vid ordinarie förtroenderådssammanträdeför tiden till nästa ordinarie förtroenderådssammanträde tvårevisorer varav minst en auktoriserad samt två suppleanter fördessa.

§ 8 RäkenskaperFörbundets räkenskaper skall per den 31 december varje år sam-manföras i ett fullständigt bokslut.

Senast den 1 mars påföljande år skall räkenskaperna med till-hörande handlingar samt av styrelsen avgiven förvaltningsberät-telse jämte vinst-och förlusträkning samt balansräkning för se-naste räkenskapsåret överlämnas till revisorerna för granskning.Revisorerna skall avgiva skriftlig berättelse över sin granskning,vari de bestämt tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet för styrel-sen. Berättelsen skall årligen inlämnas till styrelsen före den 30april.

Förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen skall genomstyrelsens försorg tillställas förtroenderådets medlemmar senast isamband med kallelsen till ordinarie förtroenderådssammanträ-de.

§ 9 StadgeändringFör ändring av dessa stadgar fordras enhälligt beslut av förtroen-derådets samtliga ledamöter eller att beslut om sådan ändringfattats av förtroenderådet vid två på varandra följande samman-träden, därav minst ett ordinarie och att beslutet vid det sam-manträdet, som hålles sist, biträdes av minst 3/4 av de röstande.

§ 10 Förbundets upplösningFråga om förbundets upplösning behandlas i samma ordningsom fråga om stadgeändring. Dock fordras för sådant beslut vidandra sammanträdet en majoritet av 4/5 av de avgivna rösterna.

Om förbundet upplöses, skall samtliga dess tillgångar tillfallaförening, stiftelse eller institution, som har till huvudsakligt än-damål att främja de syften, som angivits i § 1. Beslut om medlensanvändning för sådant syfte skall fattas i samband med beslutetom förbundets upplösning.

Stadgar

SNS i sju punkter

1. SNS grundades 1948 som en ideell sammanslutning av enskilda personer i svenskt näringsliv med intresse för samhällsfrågor.

2. SNS har över 4 000 individuella medlemmar i 49 lokalgrupper, varav 13utomlands.

3. För stommen i SNS finansiering svarar mer än 250 abonnenter, däriblandde börsnoterade storföretagen, familjeägda och kooperativa företag samtoffentliga företag och myndigheter.

4. Basen för SNS verksamhet är tillämpad samhällsforskning som bedrivs avframstående forskare i Sverige och utlandet. Forskningsprojekten följs avreferensgrupper där beslutsfattare från privat och offentlig sektor ingår.

5. Resultaten av forskningen publiceras på SNS Förlag, som också är ettledande universitetsförlag inom det samhällsvetenskapliga området. Den totala utgivningen uppgår till ca 40 titlar per år.

6. SNS arrangerar konferenser och möten i anslutning till sina forsknings-projekt och kring andra aktuella samhällsfrågor.

7. SNS samarbetar med tio systerorganisationer världen över, med Centre forEconomic Policy Research i London och med andra ledande internationellaforskningsorganisationer

För fortlöpande aktuell information om SNS, välkommen till vår hemsida: www.sns.se.

Redaktör: Christina RosengrenRedaktionell konsult: EditorGrafisk form: Lena Eklund, KolofonFoto: Stig-Göran Nilsson, Carin Simon, Tommy StenssonTryck: Kristianstads Boktryckeri AB 2000

Studieförbundet Näringsliv och SamhälleSNS – Center for Business and Policy Studies

Sköldungagatan 1–2, Box 5629SE-114 86 Stockholm

Telefon: 08-507 025 00, Fax: 08-507 025 15e-post: [email protected], www.sns.se

PORTO BETALTB

verksamheten 1999 · bättre ekonomisk politik har öppnat fantastiska perspektiv för ekonomiska...

Documents