Verksamhetsberättelse

2003M E D Å R S R E D O V I S N I N G

Specialidrottsförbund (SF)

• Sveriges Akademiska Idrottsförbund• Sveriges Amerikanska Fotbollförbund• Svenska Badmintonförbundet• Svenska Bandyförbundet• Svenska Bangolfförbundet• Svenska Baseboll- och Softbollförbundet• Svenska Basketbollförbundet• Svenska Biljardförbundet• Svenska Bilsportförbundet• Svenska Bob- och Rodelförbundet• Svenska Bordtennisförbundet• Svenska Bouleförbundet• Svenska Bowlingförbundet• Svenska Boxningsförbundet• Svenska Brottningsförbundet• Svenska Budoförbundet• Svenska Bågskytteförbundet• Svenska Castingförbundet• Svenska Curlingförbundet• Svenska Cykelförbundet• Svenska Danssportförbundet• Svenska Dragkampförbundet• Svenska Draghundsportförbundet• Sveriges Dövas Idrottsförbund• Svenska Flygsportförbundet• Svenska Fotbollförbundet• Svenska Friidrottsförbundet• Svenska Frisbeeförbundet• Svenska Fäktförbundet• Svenska Golfförbundet• Svenska Gymnastikförbundet• Svenska Gång- och Vandrarförbundet• Svenska Handbollförbundet• Svenska Handikappidrottsförbundet• Svenska Innebandyförbundet• Svenska Ishockeyförbundet• Svenska Isseglarförbundet

Medlemsorganisationer• Svenska Judoförbundet• Svenska Kanotförbundet• Svenska Klätterförbundet• Svenska Konståkningsförbundet• Korpen SvenskaMotionsidrottsförbundet• Svenska Landhockeyförbundet• Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet• Svenska Mångkampsförbundet• Svenska Orienteringsförbundet• Svenska Racerbåtförbundet• Svenska Ridsportförbundet• Svenska Roddförbundet• Svenska Rugbyförbundet• Svenska Seglarförbundet• Svenska Simförbundet• Svenska Skidförbundet• Svenska Skidskytteförbundet• Svenska Skolidrottsförbundet• Svenska Skridskoförbundet• Svenska Sportdykarförbundet• Svenska Sportskytteförbundet• Svenska Squashförbundet• Svenska Styrkelyftförbundet• Svenska Taekwondoförbundet• Svenska Tennisförbundet• Svenska Triathlonförbundet• Svenska Tyngdlyftningsförbundet• Svenska Varpaförbundet• Svenska Vattenskidförbundet• Svenska Volleybollförbundet

Övriga medlemsorganisationer (MO)

• Sveriges Bridgeförbund• Frivilliga Skytterörelsen• Skytterörelsens ungdomsorganisation• Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet• Svenska Pistolskytteförbundet

1

Förord Förbundsordförande 2T f Förbundsrektor 3

VerksamhetsområdenStudieförbund 4Uppdrag 10Bosön Idrottsfolkhögskola 16Utvärdering och uppföljning 18SISU Idrottsböcker AB 20

Förvaltningsberättelse 22Revisionsberättelse 29Utdrag ur förvaltningsberättelseSISU Idrottsböcker AB 30Statistik 31Ledning och personal 36

SISU – Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation

– är idrottens utbildningsorganisation och ska utveckla

människor positivt såväl fysiskt som psykiskt.

© SISU Idrottsutbildarna

Produktion: Sista Ordet AB

Tryck: Växjö Offset AB, 2004

Foto: Bildbyrån, Hässleholm och John Foxx Images

Innehåll

F Ö R O R D

År 2003 var SISU Idrottsutbildarnas artonde år,och organisationen kan anses ha nått en ålder dåman kan betraktas som fullvuxen. I jämförelse medde andra nio studieförbunden är vi ändå ”en pojk-spoling”. Etableringen av idrottens egen utbildnings-organisation har tagit tid, och ibland har jag somförbundsordförande känt mig missnöjd med attSISU Idrottsutbildarna inte är mer känt bland människor i allmänhet och idrottsfolk i synnerhet.Emellertid upplever jag 2003 som det år då detvände. Arbetet med bildning/utbildning avidrottsledare och idrottare har nu nåttut till så många, att knappast någonlängre frågar vad SISU står för.

Riksidrottsmötet med RF-stämma och SISU-stämma gicki RF 100-firandets tecken, ochefterbearbetningen kom atthandla om hur en förbunds-stämma ska utformas. Under SISUIdrottsutbildarnas första år avhöllsstämmorna separerade från RF-stäm-man. Medlemsorganisationerna, som ju iprincip är desamma, hade såväl ekonomiska somtidsmässiga synpunkter på att sända delegater tilltvå stämmor. Resultatet blev att Riksidrottsmöteska hållas udda år och innehålla RF-stämma ochSISU-stämma. Jämna år ska dessutom de två orga-nisationerna genomföra Riksidrottsforum; ett ar-rangemang öppet för hela idrottsrörelsen. Stämmo-åren ska inrymma strikta beslutsärenden, medan riks-idrottsfora ska verka för fri debatt i alla de former.

Allt sedan mars 2000, då Folkbildningsrådet fat-tade beslut om nya statsbidragsregler till studieför-bunden, har det funnits anledning att kommenteraSISU Idrottsutbildarnas utsatta situation med ettstatsbidrag som är det klart lägsta räknat per redo-visad aktivitet. Statens ensamutredare Gerd Engmanhar i dialog med berörda bildat sig en uppfattningom situationen och överlämnat (mars 2004) betän-kandet Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30)

till folkbildningsminister Lena Hallengren. Betän-kandet visar dels med statistik på sakernas tillstånd,dels på bristande relationer mellan statens avsiktmed statsbidraget och det regelsystem som fastställtsav Folkbildningsrådet. Utredningen skriver:• Beträffande studieförbunden visar vår genomgångatt bidragstilldelningen inte kan sägas ha följt verk-samhetsutvecklingen. Bidragsmodellen har eninbyggd seghet som gör att ”studieförbund med

växtkraft och en verksamhet som ligger väl i linjemed målen för statsbidraget” (prop.

1990/91) fått stå tillbaka till förmånför verksamhet som planat ut eller

gått tillbaka.• Det känns inte heller tillfreds-ställande att en ny bidragsmodellska börja gälla först 2007.Vi menar att Folkbildningsrådet

borde pröva möjligheten attpåskynda arbetet med nya bidrags-

kriterier.Det vore uppseendeväckande om

inte Folkbildningsrådet utan dröjsmål tar itumed frågan så att en justering kan ske redan 2005.Gerd Engman konstaterar att SISU Idrottsut-bildarna mellan 1991 och 2003 ökat verksamhetenmed 331 procent! Det studieförbund som ligger när-mast har ökat med 76 procent.

Det är mycket jag skulle vilja kommentera pådessa inledande rader, men som vanligt har ”statsbi-dragsspöket” dominerat – och det är min förhopp-ning att i kommande årsberättelser kunna flyttafokus från statsbidrag till verksamhet!

Rolf Carlsson

2

Verksamhetsresultatet för 2003 blev mycket bra!Vi kan redovisa en utveckling, såväl kvantitativtsom kvalitativt, inom alla verksamhetsområden.Detta ställer stora krav på personalen, som på ettenastående sätt tagit sig an och genomfört såväl etablerade som nya arbetsuppgifter.

Idrotten befinner sig i en ständig förändrings-process. Hela denna process utgår från det gemen-samma idéprogrammet Idrotten Vill, där idrottenslångsiktiga färdriktning anges. Här tar också vårverksamhet sin utgångspunkt.

Folkbildningsverksamheten är stommen

Folkbildningsverksamheten bedrivs lokalt, i huvud-sak idrottens föreningar, under begreppet före-ningsutveckling. De flesta studiecirklargenomförs med ideella cirkelledare,vilket tillför idrotten en finansieringav folkbildningsverksamheten med250–300 miljoner kronor. Dessainsatser är ovärderliga och visarvilket engagemang och vilkenkraft som finns inom idrotten.

Folkbildningen satsar genomFolkbildningsrådet resurser för att nåprioriterade målgrupper – arbetslösa,funktionshindrade och invandrare. För SISUIdrottsutbildarna är utmaningen att erbjuda verksam-het för dessa grupper inom ramen för vår värdegrund.

Under våren genomfördes 16 rådslag med bådeförtroendevalda och anställda som gav underlag förvårt Framsynsdokument till Folkbildningsrådet.

Vårt förlag har en avgörande betydelse

För SISU Idrottsutbildarna spelar studiematerialenen kvalitetssäkrande roll i föreningens arbete. Mate-rialen ger handledning åt cirkeldeltagarna och lederdem i föreningsutvecklingsarbetet. För specialför-bunden ger litteraturproduktionen identitet och ut-vecklingsmöjligheter. Ofta finns det ett sambandmellan material och kvalitet på utbildningen.

Kursverksamhet och konferenser

I en undersökning bland svenska idrottsföreningaranges ledarbrist vara det största hotet inför fram-tiden. Samtidigt placeras utbildning högst på listanöver hur man kan stimulera ledarna att fortsätta sinverksamhet – något vi kan möta med vårt omfattan-de kurs- och konferensutbud. Vi har under åretockså påbörjat en utveckling av vårt kursutbud isyfte att stärka kvaliteten i verksamheten.

Bosön Idrottsfolkhögskola

Folkhögskolan har två utbildningar – en 1-årigIdrottslinje, för den som vill kombinera idrott ochstudier, medan Idrottskonsulentlinjen är en 2-årig

yrkesutbildning. Här hålls också ett stortantal korta kurser i samverkan med

specialidrottsförbunden.

Projekt och projektledning

är givna delar

Allt fler utvecklingsområdengenomförs i projektform, tydligtavgränsade både vad gäller resur-

ser och tid. Genom projekten nårvi samordning mellan projekt, sup-

port till och ledning av projektledare,kompetensutveckling av projektledare

samt möjlighet att ta tillvara projektens resultat somnaturliga delar i den totala verksamheten.

En efterfrågad resurs

SISU Idrottsutbildarnas framgångsrika verksamhetillustrerar tydligt den vitalitet och förändringskraftsom finns inom idrotten. Inga tecken visar heller pånågon avmattning i studieintresse/utvecklingsarbeteutan ökade förväntningar på nya insatser ställslöpande på SISU Idrottsutbildarna.

Håkan Danielsson

3

F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E , R O L F C A R L S S O N

Växa med växtvärk

T F F Ö R B U N D S R E K T O R , H Å K A N DA N I E L S S O N

En efterfrågadresurs!

Myndighetsåldern i Sverige är numera

18 år. När jag blev myndigvar den 21, men i dag

förutsätts 18-åringar havissa rättigheter och skyl-digheter som tillerkänns

vuxna – dock som alla vetmed vissa undantag.

”

”

SISU Idrottsut-bildarnas verksamhetsidé

är att vårt utbud ska präglasav mångsidighet, flexibla

metoder och hög pedagogiskkvalitet. För att leva upp tilldetta krävs omvärldsbevak-ning, organiserad spaning

och nyfikenhet.

”

”

S T U D I E F Ö R B U N D

Folkbildning är en mångdimensionell verksam-het som ger människor möjligheten att växa underflexibla former. Under verksamhetsåret har vi fort-satt att öka – totalt redovisar SISU Idrottsutbildarna1 485 306 studietimmar i 69 755 arrangemang. Dettaär en ökning av arrangemang med över 6 procentjämfört med 2002.

Antalet kvinnliga deltagare 2003 uppgick till232 134 vilket är 40 procent av det totala antaletdeltagare och innebär en viss ökning från 2002.

Lokalt folkbildningsarbete genomfördes under2003 i över 6 800 lokala föreningar inom idrotten.

Folkbildningens framsyn

Under 2003 sattes fokus på framtidsfrågorna inomfolkbildningen. Samtliga studieförbund och folkhög-skolor fick av regering/FBR möjlighet att bidra tillbilden av hur man själv som folkbildare ser på sinframtid. Detta framsynsarbete inom SISU Idrotts-utbildarna engagerade såväl förbundsstyrelse, di-strikt, förtroendevalda och personal. Dessutom ge-nomfördes en dialog med medlemsorganisationerna.

Verksamhetsökning i de stora

medlemsorganisationerna

Våra stora medlemsorganisationer fortsätter attöka. Fotbollen visar en ökning av studietimmarna2003 med närmare 11 procent och de fem störstaidrotterna fotboll, ridsport, ishockey, golf och hand-boll står för en gemensam ökning av 8 procent.

Cirkelledaren i fokus

Pedagogiskt kunniga, lyhörda och folkbildnings-medvetna cirkelledare är en förutsättning för bracirkelstudier. Våra cirkelledare har ofta en gedigenledarutbildning och stor erfarenhet av andra ledar-uppdrag. Vår uppgift blir därför att ständigt rustadem inför uppgiften att leda studier. Under året

påbörjades ett utvecklingsarbete med att ta frampedagogiska verktyg samt former för attraktivacirkelledarutbildningar.

Distansutbildning

Med den nya informations- och kommunikations-tekniken kan studiecirkeln även genomföras som ettflexibelt och IT-buret lärande på distans. SISUIdrottsutbildarna har målmedvetet arbetat med attlära oss mer och utveckla möjligheten för idrotten.I dag finns metoden i den pedagogiska verktygs-lådan.

Svenska Golfförbundets utbildningssatsningkring införandet av ett nytt administrativt data-system har i sammanhanget verkat inspirerande.Utbildningar har genomförts över hela landet ochnärmare 900 deltagare har erbjudits ett virtuellt stu-dierum för att komplettera den fysiska utbildningen.

Distanspedagogiken är en viktig del i utveckling-en av det flexibla lärandet. Baskurs i flexibeltlärande har genomförts under året och ytterligare16 deltagare har genomgått utbildning i fördjupadkunskap om distanspedagogik. Detta är en del iutbildningsstegen runt distanspedagogik som SISUIdrottsutbildarna genomför i samarbete medNationellt centrum för flexibelt lärande (CFL).

Att utbilda administratörer till folkbildningsnätethar haft hög prioritet. Målet har varit att samtligadistrikt ska ha minst en lokaladministratör för attsköta registrering och användning av konferens-strukturen på First Class.

SF/MO har erbjudits information och utbild-ningstillfällen om hur de kan öka flexibiliteten i sinautbildningar genom distansinslag. Bland annat harSISU Idrottsutbildarna tillsammans med SvenskaBouleförbundet genomfört ett försök att samordnatävlingsstrukturen genom möten i det virtuellaklassrummet.

Folkbildningen ökar!

STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING 1999–2003

År 2003 2002 2001 2000 1999

Cirklar 69 755 65 581 59 942 57 264 50 273Deltagare 581 873 539 432 484 760 455 147 395 209

Studietimmar 1 485 306 1 414 980 1 312 152 1 233 852 1 075 238

STUDIECIRKELVERKSAMHETEN I DE FEM STÖRSTA IDROTTERNA

Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar

Fotboll 20 668 174 777 441 701Ridsport 9 780 81 595 148 943Ishockey 5 960 47 576 115 523Golf 5 295 43 355 101 110Handboll 2 551 21 332 54 470

4 5

>> Invandrare

SISU Idrottsutbildarnas studieverksamhet är etterbjudande och en möjlighet både för invandrar-grupper med idrottsintresse och för individer medutländsk bakgrund som önskar delta i vår integre-rade verksamhet. Genom att vara öppen och till-gänglig ska idrotten och SISU Idrottsutbildarna visagemenskapen inom idrottsrörelsen.

Totalt redovisades 60 998 studietimmar 2003, vil-ket är en bibehållen nivå jämfört med 2002. 15 avvåra 21 distrikt redovisar verksamhet i denna priori-terade målgrupp och 8 av dessa har mer än 1 000studietimmar.

Utvecklingsbidraget 2001–2003

Utvecklingsbidraget, som under en treårsperiodutgjort 12 procent av det fördelade statsbidraget,har tydligt fokuserat på betydelsen av ett målmed-vetet utvecklingsarbete. Det har stimulerat detinterna planeringsarbetet och samtidigt bidragit tillatt markera folkbildningens särart. Genom att ettantal breda utvecklingsområden har formulerats såhar SISU Idrottsutbildarna kunnat konkretiserautvecklingsuppgifterna utifrån idrottsrörelsens, före-ningslivets samt de enskilda deltagarnas faktiskaoch aktuella behov. Uppgifter som sammanfattasinom begreppet föreningsutveckling, det vill säga attstimulera och bredda utvecklingen av den lokalaföreningsverksamheten genom folkbildningens allaverksamhetsformer. Samtidigt finns i praktikeningen tydlig gräns mellan användandet av de olikadelarna av statsbidraget eller kombinationen medandra insatser, till exempel FoU- och/eller projekt-medel.

Under perioden 2001–2003 kan vi emellertid se enmycket tydlig och positiv utveckling inom de fyrautvecklingsområden som Folkbildningsrådet lyft fram:

>> IKT – folkbildning på distans

Under perioden har SISU Idrottsutbildarna intensi-fierat satsningen kring att utveckla möjligheten förSF/MO att bedriva en flexibel utbildning med hjälpav distansinslag. Med hjälp av projekt IT-stöddcirkelledarutbildning, har vi hittat enstruktur för hur arbetet bör orga-niseras på central och regional nivå.Under perioden har vi i egen regigenomfört intern basutbildning idistanspedagogik och ett material för cirkelledare som arbetar meddistansinslag har producerats somstöd och vägledning. Ett pilotprojekthar genomförts med fyra distrikt somska försöka hitta organisatoriska for-

mer för utbildning med distansinslag inom distriktet.I dag är vi väl rustade för att möta idrottens behovav distansstudier.

>> Det mångkulturella samhället/integration

Idrottsrörelsen har goda möjligheter att arbeta medintegration och det har varit ett högt prioriteratområde under flera år. Vi arbetar med integrationgenom att människor med olika bakgrund erbjudsmötesplatser inom idrotten. Vårt arbete syns inte istatistiken då de flesta individer med invandrarbak-grund deltar i integrerade studiegrupper. De erfa-renheter vi fick genom treårsprojektet Idrott –Utbildning – Delaktighet – Integration tas fortfa-rande tillvara i flera distrikt. Dessa har fortsatt dettautvecklingsarbete.

>> Nya föreningar

Arbetet med föreningsutveckling är en av huvud-uppgifterna inom SISU Idrottsutbildarna och vimöter dagligen föreningar som önskar stöd ochhjälp i förenings- och ledarutveckling. Under perio-den har vi fortsatt att utbilda processledare som ärväl förberedda att möta idrottens och föreningensbehov. För att öka demokratin och inflytandet iföreningen är samtalet och dialogen viktig i före-ningens arbete.

Vi arbetar ständigt med att pröva, utveckla ochförnya metoder och former som ökar demokratin.

>> Pedagogiskt utvecklingsarbete

Ett stort arbete läggs ner på att etablera men ocksåatt ständigt utveckla och förbättra metoder, teknikeroch modeller för det pedagogiska utvecklingsarbetet.Det kan vara att utveckla och lansera utbildnings-material och pröva nya mötesformer. Vi genomför ettaktivt spaningsarbete framför allt kring lärande, pe-dagogik och didaktik. Utbildningsmaterial produce-ras i bokform, som pdf-filer, som videofilmer och isamtalshäften. Dialogen, mötet och samtalet är cen-trala moment i vårt utvecklingsarbete.

Under året har vi även arbetat med ett projektsom har finansierats av Nationellt centrum för flexi-belt lärande (CFL) i syfte att hitta organisatoriskaformer för distrikten att genomföra distansutbild-ningar.

Under 2003 genomfördes totalt 15 distanscirklarmed 265 studietimmar. Detta motsvarar knappt8 procent av det totala antalet distansstudiecirklarsom redovisats inom studieförbunden.

Kulturprogram

Kulturprogram är föreläsningar,utställningar, sång och musikeller teater. Kulturella verk-samhetsformer i syfte attkunna visa och uttryckasig på annat sätt hartagit större utrymme iden idrottsliga verk-samheten. Det hand-lar om att idrotten skakunna erbjuda annatän bara idrottsaktivite-ter, att utveckla andrauttrycksformer för attöka gemenskapen i före-ningen. Kulturarrange-mangen har under året ökatmed 11 procent till 14 985 program.Närmare 2 miljoner deltagare (1 955 937)har deltagit i denna verksamhet. Fortfarande är denvanligaste formen av kulturprogram föreläsningensom uppgår till 36 procent av det totala antalet kul-turprogram. Utställningar har ökat kraftigt under2003 och uppgår till drygt 13 procent av totala anta-let kulturprogram.

SISU Idrottsutbildarna i Hälsingland är detdistrikt i landet som under året redovisat flest antalkulturarrangemang och distriktet har ökat dennaverksamhet från föregående verksamhetsår med 32procent. Även SISU Idrottsutbildarna i Västergöt-land har satsat stort på kulturarrangemang och harunder 2003 ökat kulturprogrammen med drygt 36procent.

Annan gruppverksamhet

Under 2003 har SISU Idrottsutbildarna ökat sinmarknadsandel inom verksamhetsformen annan

gruppverksamhet jämfört med övriga studieför-bund. Med annan gruppverksamhet menar vi blandannat barnkulturgrupper, där olika kulturformer ärmetoden. Det kan också vara framtidskvällar, semi-narier och kurser med framtidsblickande aktiviteter.SISU Idrottsutbildarna har under 2003 rapporterat 317 051 studietimmar, en ökning motsvarande 14procent. Vi har drygt 24 procent av annan grupp-verksamhet i samtliga studieförbund.

Målgruppsverksamhet/

prioriterade målgrupper

Studieförbunden har uppgiftenatt ge människor möjligheten

att påverka sin livssituationoch delta i samhällslivet.

Speciellt uppmärsam-mas de som lever medfunktionshinder, per-soner som är arbets-lösa eller som harinvandrat till Sverige.Under 2003 har vi

genomfört 106 902studietimmar totalt. Det

är en minskning frånföregående år med 14 pro-

cent då man redovisade 124 078studietimmar.

>> Funktionshindrade

Alla distrikt utom ett har arbetat med folkbildandeinsatser för funktionshindrade och under 2003 genom-fördes 36 610 studietimmar – en marginell minskningfrån 2002 med 3 procent då vi redovisade totalt 37 768 studietimmar.

>> Arbetslösa

Den stora minskningen av SISU Idrottsutbildarnasmålgruppsverksamhet avser arbetslösa, där antalstudietimmar minskat med 63 procent från 2002 års25 300 studietimmar till 2003 års cirka 9 300 studie-timmar. Endast 8 distrikt har arbetat med speciellainsatser och endast 4 distrikt som har haft en meromfattande verksamhet. En viktig orsak till detta ärden relativt positiva utvecklingen på arbetsmarkna-den, en annan att många kommuner har ändrat för-utsättningarna för kommunalt stöd.

S T U D I E F Ö R B U N D

KULTURPROGRAM

År 2003 2002 2001 2000 1999

Antal program 14 985 13 491 11 542 12 196 10 591Deltagare 1 955 937 1 707 824 1 601 741 1 744 937 2 641 559

6 7

Internkompetensutveckling

Lärande Verkstad

Under året har en Lärande Verkstad genomförts,med tema Kultur och lärande i föreningen. Del-tagarna fick pröva olika kulturella metoder somberättande, musik och bild, metoder som är lämpli-ga att använda i olika utvecklings- och utbildnings-uppdrag inom idrotten. Lärande Verkstad är enintern mötesplats för SISU Idrottsutbildarna somsyftar till att lyfta fram aktuella frågor eller verk-samheter och där möjlighet finns till reflektion, för-djupade samtal och utbyte av erfarenheter. LärandeVerkstad genomförs på olika sätt och med olikametoder, vilket gör det till kompetensutvecklandedagar för våra anställda.

Lär en, lär fler

Under två härliga höstdagar i slutet av augusti sam-lades 260 av medarbetarna inom SISU Idrotts-utbildarna på Idre fjäll för att gemensamt diskuteraframtidsfrågor för organisationen. För första gångenfanns även medarbetarna från Bosön Idrottsfolk-högskola med. Mötesplatsens syfte var att undernågra dagar umgås och kompetensutveckla medar-betarna. Erfarenheter och goda exempel växladesmed dialog om SISU Idrottsutbildarnas värdegrund.

Programmet erbjöd ett växlande innehåll mellantraditionell konferensmiljö och möjligheten att njutaav omgivningarna. Ett inslag var utflykten i närhe-ten av fjället, en blandning av gruppsammanhållan-de tävlingsövningar och konkreta verksamhets-diskussioner med utgångspunkt i värdegrunden.

En annan programpunkt var seminarium somlyfte fram olika utvecklingsområden, exempelvisföreningskunskap, internationellt ungdomsutbyte,

barns möjlighet att göra sig hörd inom idrotten,prioriterade grupper inom folkbildningen med mera.Dagarna gav även möjlighet till socialt utbyte därdeltagarna erbjöds aktiviteter i naturen eller påanläggningen.

Det visade sig vara av stor betydelse att samlaalla medarbetare inom SISU Idrottsutbildarna. Denenergi, kraft och framtidsvilja som avspeglade sigunder dessa dagar ger alla en förhoppning ommånga fantastiska effekter som väntar för SISUIdrottsutbildarna framöver.

S T U D I E F Ö R B U N D

8 9

Utveckling och förändringar sker regelbundet ochsnabbt, både inom idrotten och vårt samhälle. Detställer krav på ny kunskap och kompetens. Att läran-det är en ständigt pågående process är tydligt, vi lärav, lär om och lär nytt. Kravet på att ständigt deltaoch levandehålla olika processer ökar.

Processledare – en efterfrågad resurs

Att leda processer innebär att skapa en arbetsformoch en atmosfär som ger optimala möjligheter tillidéutbyte, samtal och dialog i såväl stora som smågrupper. En skicklig processledare bör ha kunskapom organisationslära, förståelse för olika personlig-hetstyper och gruppdynamik, ett stort urval avmetoder, verktyg och arbetsmodeller att använda iprocessledarrollen.

För att möta idrottens behov har SISU Idrotts-utbildarna utbildat närmare 75 processledare. Mer-parten av dessa är utbildningskonsulenter från olikadelar av landet. Utbildningen har omfattat 8 inter-natdagar utspridda över knappt ett år. Mellan sam-mankomsterna har deltagarna enskilt läst den kur-slitteratur vars innehåll bildat utgångspunkt förbearbetning och diskussioner under utbildningstill-fällena.

Efter utbildningen gör deltagarna ett val om manvill ingå i SISU Idrottsutbildarnas processledarteam.Man förbinder sig då att stå till förfogande för olikacentrala uppdrag. Teamet består i dag av 23 personersom kontinuerligt utbyter erfarenheter och genom-går kompetensutveckling.

Utan spaning, ingen aning

Ett aktivt spaningsarbete bedrivs framför allt kringföreteelser under rubrikerna lärande, pedagogik ochdidaktik. Det material och den information som in-samlas bearbetas, analyseras och värderas. Underåret har vi läst ny litteratur, bevakat utställningar,

kongresser och konferenser, sökt på internet, hållitkontakt med olika utbildningssamordnare samtfunnits med i olika nätverk.

Någon har sagt att slutar man att bli bättre slutarman att vara bra. Den utmaningen eller uppmaning-en omfattar många inom idrotten; aktiva, tränare,ledare och förbund. Naturligtvis gäller detta ocksåför en lärande organisation som SISU Idrottsut-bildarna. Det är viktigt att utveckla och levandehåll-la en anda, en ambition och en nyfikenhet att läranytt, att pröva nya saker och att förbättra det veder-tagna.

Möten med idrotten

SISU Idrottsutbildarna har i uppdrag att vara idrot-tens utbildningsorganisation och vårt arbete skautgå från de behov som finns hos SF/MO.

Under året har vi samarbetat med 45 SF/MO iolika utvecklingsarbeten. Uppdragen varierar bådevad gäller innehåll och omfattning. Ibland handlardet om att leda diskussioner vid en konferens, attleda analysarbetet inför kompetensutveckling, attbistå ledningsteam eller arbetsgrupper vid omorga-nisationer eller samtal om framtida inriktning.

Svensk elittennis i framtiden

Under året genomförde SISU Idrottsutbildarna enutvecklingsdag med Svenska Tennisförbundet. Syftetvar att identifiera utvecklingsområden och formu-lera riktlinjer som leder till att svensk elittennis åter-igen finns i den absoluta världstoppen. Arbetet varupplagt i tre steg: fokus på nuet, omvärlden ochframtiden. På plats fanns olika intressenter: för-bundsstyrelse, tränare, spelare, marknad, medicinskservice, klubb och distrikt, landslagsledning, RIG,elitråd och kansli.

U P P D R A G

Vi rustar för idrottens framtid!

10 11

12 13

Föreningsutveckling –

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Innebandyförbundets satsning på förenings-utvecklare är ett led i deras verksamhetsutveckling.Utbildningen av de 21 föreningsutvecklarna har sketti samverkan med SISU Idrottsutbildarna och harinnehållit områden som organisationsutveckling,presentationsteknik, folkbildningskunskap, utveck-lingsarbete i föreningen samt pedagogiska metoderoch verktyg. Syftet har varit att stärka föreningsut-vecklaren i sin roll att genomföra föreningsbesök.

Unga inom Svenska Ridsportförbundet

Under ett dygn i juni fanns SISU Idrottsutbildarnamed som en resurs då den Centrala Ungdomssek-tionen (CUS) samlades för första gången efter 2003års förbundsmöte. Den nya sektionen arbetade medteambildning, verksamhetsplanering och ett gemen-samt förhållningssätt till uppdraget.

Skytterörelsens ungdomsorganisation

och Frivilliga skytterörelsen

De två skytterörelserna har under året haft ambitio-nen att arbeta fram en gemensam verksamhetsidéoch värdegrund för ett Nationellt skytte. En refe-rensgrupp arbetade fram ett förslag, som därefterbearbetades av en redaktionskommitté. 150 delta-gare från hela skytterörelsen gav sedan under höst-konferensen sina synpunkter på förslaget. Det juste-rade förslaget ska under 2004 läggas fram till års-stämman. SISU Idrottsutbildarna har funnits medsom resurs i planering, genomförande och doku-mentationer.

Utbildning av utbildare –

Svenska Simförbundet

Inom ramen för projekt Ledarfokus har SvenskaSimförbundet utvecklat ett ramprogram för en ut-bildarutbildning – en utbildning som är anpassad föroch ska erbjudas utbildare inom förbundet oavsettinriktning. Under året har två utbildarutbildningargenomförts. SISU Idrottsutbildarnas uppgift harvarit att hålla i de delar som berör pedagogiskametoder, verktyg och inlärning.

Utbildarverkstad

Under året har en utbildarverkstad genomförts påtemat distansutbildning. Intresset kring distansut-bildning inom idrotten växer snabbt och det ärmånga SF/MO som vill lära mer om och pröva attgenomföra delar av sin utbildningsverksamhet pådistans. Sju SF/MO deltog i Utbildarverkstaden.Syftet med Utbildarverkstad är att samla SF/MO tillen mötesplats där information kan ges, dialog kan

stimuleras och erfarenhetsutbyte kan göras. Utbildar-verkstad är upplagd så att deltagarna i stor utsträck-ning deltar i diskussionen, i utvecklingen och resul-tatet av en viss fråga och visst område.

Tematräffar

Att bjuda in till tematräffar är ett nytt initiativ föråret. Syftet med tematräffarna är att skapa ytter-ligare en mötesplats för SF/MO. Under enkla formertas ämnen som är angelägna och aktuella för idrot-ten upp. Tre träffar genomfördes, en med tema elit-tränarutbildning där 12 SF/MO deltog, en med temaföreningsutveckling där 12 SF/MO deltog samt enmed tema distansutbildning där 8 SF/MO deltog.

Projekthotell – en samlingsplats för projekt

SISU Idrottsutbildarnas projekthotell samlar allapågående centrala projekt. Projekten är tydligt av-gränsade vad gäller resurser, verksamhet och tid.Nedan följer en beskrivning av några projekt somgenomförts under 2003.

Projekt Elittränarutbildning

Projektet genomförs under tiden 2003–2005. SISUIdrottsutbildarna har fått uppdraget att leda projek-tet i samverkan med Riksidrottsförbundet (RF).Verksamhetsidén är att ”Svensk elittränarutbildningska utvecklas i syfte att skapa förutsättningar förelitidrottare att hålla världsklass i nationella ochinternationella tävlingar”. Projektet omfattar tredelområden:

>> SF:s tränarutbildning

Att ge förslag till utveckling av SF:s grundläggandetränarutbildning, att tillsammans med SF skapa enutbildningsmall samt vara behjälplig vid införandetav densamma.

>> Idrottens Högre tränarutbildning

Utveckla ett utbildningsprogram för högre tränarut-bildning där idrottsrörelsen är huvudman och därelittränarens situation och olika kompetensbehovska vara styrande för uppläggning och innehåll.

>> Eftergymnasiala idrottsutbildningar

I kontakter med universitet, högskolor och andrainstitutioner kommunicera att de är viktiga för elit-idrottens utveckling samt att idrottsrörelsen villsamverka för att påverka men också erbjuda kom-petens inom utbildningsutbudet.

Under året har det startat en pilotutbildning för elit-tränare med 31 deltagare från 20 olika SF. Deltagar-na har rekommenderats av SF, Sveriges OlympiskaKommitté (SOK) och RF. Utbildningen omfattar500 timmar ledarskap och träningslära och består avobligatoriska, valbara och SF-specifika delar.

Projekt Ledarfokus

SISU Idrottsutbildarna genomför på uppdrag avRF ett nationellt utvecklingsprogram för ledareinom barn- och ungdomsidrotten under 2002–2004.Projektet bedrivs både på central och lokal nivå.Målet för projekt Ledarfokus är:• att engagera minst 30 SF• att erbjuda projektets målgrupper i samtliga före-ningar med barn- och ungdomsverksamhet möjlig-het att utbilda/vidareutbilda sig• tydligt ha höjt kompetensen och kvaliteten påidrottens barn- och ungdomsledare• att samtliga SISU Idrottsutbildarnas distrikt deltar.

Under året har det inletts ett samarbete med 14 SF.Det är SF:s behov av utveckling av barn- och ung-domsledare som har varit styrande för inriktningenav detta samarbete. Det har handlat om att ta framen gemensam värdegrund och verksamhetsidé förbarn- och ungdomsidrott samt att utveckla barn-och ungdomsledarutbildning och ramprogram för enutbildarutbildning.

Inom ramen för projekt Ledarfokus har underåret 207 999 studietimmar genomförts med 128 407deltagare. I den landstingsfinansierade delen deltog3 797 personer och inom ramen för idrottens regio-nala utbildningsuppdrag deltog 16 925.

Convention Ledarfokus

Över 200 deltagare från hela landet deltog på Convention Ledarfokus, den 25–26 mars, på Bosön.Mötesplatsen som arrangerades i samarbete medRiksidrottsförbundet blev en nationell start förprojekt Ledarfokus. Under två dagar erbjöds alltfrån spännande seminarier till diskussionsforum.Målsättningen var att presentera det senaste inomforskningen när det gäller ledarskap och metodersamt visa exempel från satsningar inom barn- ochungdomsidrott.

Martina Aronsson, tränare till Emma Igelström,och Carolina Klüft med tränaren Håkan Widlund,var några av de föreläsare som gav både inspirationoch eftertanke.

Mötesplats Sociala Ledarskapet

Hur förberedd är idrottsrörelsen att hantera frågorsom handlar om mobbing, nollning och sexuella tra-

kasserier? Det var några av de ämnen som diskute-rades vid höstens nationella mötesplats. Målet varatt skapa en kännedom bland idrottens anställdaoch ideella om hur man kan arbeta med sociala frå-gor och utveckla lokala nätverk, i olika svårhanterli-ga situationer. AIK Fotboll och BRIS var några avde föreläsare som delade med sig av sina kunskaperoch erfarenheter. Mötesplatsen arrangerades i sam-verkan med RF, BRIS och Skandia, Idéer för livet.

Projekt Barn i förening

SISU Idrottsutbildarna har med stöd från Skandia,Idéer för livet, genomfört ett treårigt (2001–2003)projekt med syfte att stimulera och utveckla barn-idrotten i den lokala idrottsföreningen. SamtligaSISU Idrottsutbildarnas distrikt har deltagit i pro-jektet och cirka 70 föreningar har varit engagerade isatsningen.

Arbete med integration, idrottsskola, forumteaterom etik och moral, utbildning av föräldrar ochledare inom barnidrotten är några av många områ-den som har utvecklats inom projektet. I flera fallhar utvecklingen av verksamheten föregåtts av ettvärdegrundsarbete med syftet att utveckla en policyför hur barnverksamheten ska utformas.

U P P D R A G

Projekt Unga ledare Projekt Unga ledare är ett treårigt projekt som ge-nomförts 2001–2003. Syfte med projektet har varitatt få unga inom idrotten att vilja bli ledare. Dethandlar både om ledaruppdrag som aktivitetsledareoch förtroendevald. Projekt Unga ledare är ett sam-arbete mellan Riksidrottsförbundet och SISU Idrotts-utbildarna. 40 SF, samtliga distriktsförbund och SISUIdrottsutbildarnas distrikt har medverkat i projektet.

I samverkan med SISU Idrottsböcker har utbild-ningsmaterial producerats; Ung – med rätt att på-verka, en video och ett samtalshäfte som syftar tillsamtal om ungdomars möjlighet att påverka inomidrotten, samt Ledare – om att vilja bli idrottsledare,ett material för unga som funderar på att bli idrotts-ledare.

LedarCamp

SISU Idrottsutbildarna hade under året uppdrag avoch i samverkan med Riksidrottsförbundet att ge-nomföra LedarCamp på sex platser i landet, frånLycksele i norr till Ronneby i söder. Syfte medLedarCamp var att inspirera unga ledare till fortsattengagemang inom idrotten. Sammanlagt gavs 600unga idrottsledare i åldern 15–25 år tillfälle till att fåfördjupade kunskaper inom ledarskap, erfarenhets-utbyte, personlig utveckling och möjlighet att ge sinasynpunkter på svensk idrotts framtid. LedarCamparrangerades som ett led i RF:s 100-årsjubileum.

Projekt Lokal Idrottsutveckling – PLI

RF beslutade under 2003 att avsätta 15 miljonerkronor för fortsatt stöd till utveckling och förnyelseav lokal idrottsverksamhet för barn och ungdomar.Satsningen startade 2002 och planeras fortsätta2004. PLI är ett samverkansprojekt mellan RF ochSISU Idrottsutbildarna.

Målgrupp för projektet är i första hand lokalaidrottsföreningar som kan söka stöd till lokala ut-vecklingsprojekt för barn- och ungdomsidrott. Stödhar också beviljats till distrikts- och specialidrotts-förbund som avser att driva samverkansprojekt, därverksamheten genomförs på lokal nivå. Det harvarit möjligt att söka medel för kortare insatser ochförstudier, ett- till fleråriga projekt samt för särskil-da ungdomsinitiativ. Fem områden har prioriteratsinom ramen för satsningen; integration, jämställd-het, verksamhet och metodutveckling, ökad delaktig-het och inflytande samt samverkan mellan idrotts-föreningar och skolan.

Hittills i satsningen har stöd beviljats till 100 ung-domsinitiativ, 36 kortare insatser och 165 projektsom är ett- eller fleråriga.

Projekt Artros

Projekt Artros startade under året och planeras attgenomföras under tre år. Projektet genomförs i sam-verkan mellan Riksidrottsförbundet, Idrottshög-skolan, Reumatikerförbundet och SISU Idrottsut-bildarna.

Syftet med projektet är att förebygga artros ochdess effekter som en följd av idrottsskador. Målet äratt öka kunskapen om sambandet mellan knäskadoroch artros inom idrotten samt att utveckla tränings-program som minskar dessa skador. Tre SF är invol-verade i projektet, Svenska Innebandyförbundet,Svenska Handbollförbundet och Svenska Fotboll-förbundet.

U-landsinformation inom idrotten

Under året har SISU Idrottsutbildarna med stödfrån Sida arbetat för att sprida kunskap om förhål-landen i utvecklingsländer men också för att nyan-sera bilden kring dessa länder.

Åtta av SISU Idrottsutbildarnas distrikt deltar påett mycket engagerat sätt i de 15 projekt som finnsspridda från Norrbotten i norr till Halland i söder.Projekten visar inte bara på eländesbilden, utan tarockså fasta på det som är positivt och utvecklande.En miljon människor i Sverige har under 2003 viamassmedia, i tävlingssammanhang, utställningar,föredrag och utbildningsinsatser, exponerats för debudskap som våra femtontal projekt har haft.

Det övergripande i alla budskapen har varit denav Kofi Annan anslagna Millenniedeklarationen ochdelar av de åtta mål som finns i denna. Det övergri-pande målet i Millenniedeklarationen som mer än160 regeringschefer undertecknat, däribland stats-minister Göran Persson, är att det är möjligt att halvera fattigdomen i världen till 2015.

U P P D R A G

14 15

I D R O T T S F O L K H Ö G S K O L A N

1716

En av de starkaste upplevelserna på Idrottsfolk-högskolan under året var den idrottsdag som anord-nades för samtliga anställda vid Täby skolor i augus-ti. Över 800 deltagare inledde sitt skolår med tematSätt skolan i rörelse. Syftet med dagen var att inspi-rera kommunens personal till egen rörelse, medmålet att öka rörelsen på skolan i sin helhet!

Efter en dag fylld med allehanda aktiviteter –stavgång, drakbåtsrodd, golf, bågskytte, före-läsningar och mer än tjugo andra aktiviteter –avslutade deltagarna med qi gong för alla ochpicknick ute i det gröna. Ett manifest föridrotten och folkhälsan, under ledning avrepresentanter för flera SF, skolans elever,lärare och övrig personal på Idrottsfolk-högskolan.

Deltagarnas översvallande positiva ut-värderingar tyder på att dagen var enfullträff och vår egen summering be-kräftar inte bara en god organisations-förmåga utan också ett gott,ekonomiskt resultat.

Långkurserna

Sommaren 2003 var inte mindre än 65 idrottskonsu-lenter redo att möta idrottens arbetsmarknad eftertvå års utbildning. Nästan lika många elever läm-nade vår allmänna kurs, Idrottslinjen, med nyförvär-vade behörigheter för att studera vidare. Inför an-tagningen till läsåret 2003/2004 sökte sedan totalt335 personer de 110 platser som skulle fylla vårabåda linjer.

Hösten inleddes med ett projekt benämntFlexibelt lärande, där skolans personal har fått möj-lighet att med externa projektmedel testa web-baserad undervisning på distans.

Föräldra- och andra tjänstledigheter har innebu-rit att en vikarie har anställts och att flera timlärarehar hyrts in under året.

Korta kurser

En projektledare tillsattes under våren med uppdra-get att under en tvåårsperiod bygga upp ett kurs-och konferenshotell inom SISU Idrottsutbildarna.Projektstarten försenades något vilket bidrog till attbudgetmålet för vår (icke bidragsberättigande)kursverksamhet inte nåddes. Inte heller vår åter-kommande kurs, Idrottsmassage, lockade tillräckligtmed deltagare i förhållande till budget. Vår HögreFriskvårdsutbildning lyckades i gengäld överträffabudget tack vare många anmälningar till kursen somstartade hösten 2003 och avslutas våren 2004.

Vi fick i år möjlighet att utbilda idrottsanlägg-ningspersonal från Stockholms kranskommuner iämnen som kommunikation, grupprocesser ochledarskap. Under hösten 2003 lades därefter grun-den för en ny utbildningsomgång riktad till sammayrkesgrupp och parallellt formulerades en ansökantill EU för finansiering av utbildningen.

Organisation

Ett utbildningsråd finns knutet till skolan, med upp-draget att vara skolledningens bollplank och för-bundsstyrelsens beredande organ. Under åretavhölls sex möten.

Personalen har under året utgjorts av tjugo fastanställda lärare, en vikarie på heltid, sex timlärare,en projektledare på heltid, tre administratörer samtrektor.

Övrigt

Den ständiga strömmen av studiebesök på anlägg-ningen Bosön fortsatte under året. Idrottsfolkhög-skolan har stått som värd för cirka 45 besök frånskolor, kommuner och andra organisationer.

Ekonomi

Ekonomin har av olika skäl varit generellt an-strängd. Ökade personalkostnader (pensionspremieroch reglering av semesterlöneskuld) och färreanmälningar till våra öppna kurser är de främstaorsakerna till det kraftiga minusresultatet för året.

RESULTATRAPPORT 2003–2001

(Belopp i KSEK) 2003 2002 2001

Intäkter:

Statsbidrag,Folkbildningsrådet 9 203 9 437 9 690Landstingsbidrag 2 780 2 458 2 863Uppdragsutbildning 1 182 1 258 1 822RF-ersättning 900* 0 0Övriga intäkter 2 557 1 345 2 370Summa 16 622 14 498 16 745

Kostnader:

Personal 12 599 10 804 11 190Lokalhyra 2 204 1 329 1 780Övriga rörelsekostnader 3 265 2 655 3 775Summa 18 068 14 788 16 745

Årets resultat – 1 446 – 290 0

* Till och med år 2002 utgick en hyressubventionfrån Bosöstiftelsen. Från och med år 2003 utgår istället en årsersättning från RF.

Bosön Idrotts-folkhögskola

U T V Ä R D E R I N G

läggning av insatser som genomförts i distrikten.Materialet har sedan utmynnat i skriften Idrotts-rörelsen & social ekonomi, som tagits fram i sam-verkan med RF. Det är ett idé- och diskussions-underlag inför fortsatta utvecklingsinsatser.

FoU-projektet om studiematerial i studiecirklarhar slutförts. En datainsamling via intervjuer, pre-senterad i en lägesrapport, har gett underlag förseminarier och samtal. Slutrapporten utmanar tilleftertanke och diskussion inför kommande vägval.

Hur utnyttjar vi våra resurser (personella ochekonomiska) i SISU Idrottsutbildarna? En kart-läggning av centralt anordnad mötesverksamhet harpåbörjats. Resultatet visar möten och kompetensut-veckling av imponerande omfattning – SISU Idrotts-utbildarna är i högsta grad en lärande organisation.

Ytterligare FoU

Satsningen på att utveckla kompetensområdet IKT/distansutbildning – att utnyttja datorstöd i lärandet– har fortsatt. Initiativ har tagits när det gäller såvälverksamhetsformer som medarbetarutbildning.

Det omfattande MIDA-projektet med inriktningpå föreningsdemokrati/-kunskap har avslutats.

Projektet har bland annat resulterat i ett antalolika inspirations-/diskussionsmaterial samt en om-fattande erfarenhetsbank.

Utveckling och utvärdering – hand i hand

Utvärdering och uppföljning ger underlag och inspi-ration i det utvecklingsarbete som ska erbjudaidrottsrörelsen studiemöjligheter av högsta kvalitet.Att vara där när idrotten lär innebär också att tavara på erfarenheter och fånga upp nya utmaningar.

Verksamhetsuppföljning

Förbundskansliet har genomfört uppföljningsbesöki sju distrikt. Erfarenheterna sammanställs, åter-kopplas till berört distrikt, redovisas till förbunds-styrelsen samt följs upp inom förbundskansliet.Frågor som särskilt aktualiserats har varit – utvärder-ing av studiestora föreningar (det vill säga förening-ar som har mer än 1 000 studietimmar per år), ut-veckling av strategier/former för mötet med före-ningar/specialdistriktsförbund, målgruppsverksam-heten samt hur idrottens övriga utbildningsuppdragkan utvecklas.

Från distrikten har signaler kommit om behovetav nya studiematerial, satsning på folkhälsa, gemen-samma presentationsmaterial samt problematikenkring de förändringar som idrottens distriktsorgani-sation genomgår.

Nyckeltal och statistik spelar en viktig roll i detinterna analysarbetet, såväl centralt som i distrikten.En fokuserad fråga är studiestora föreningar. Denkraftiga verksamhetsökningen under de senasteåren har inte inneburit studier i nämnvärt fler före-ningar utan en ökad studieaktivitet inom befintligaföreningar. Det kan tolkas som att studiesamarbetethar fördjupats, men ökad uppföljning och kvalitets-säkring blir samtidigt viktiga insatser.

Ett intensivt arbete har påbörjats för att utvecklaoch bredda användandet av vårt redovisningssystemGUSTAV. Utbildning av utbildare har genomförtsinför introduktionen av version 2004 samt för attstärka supporterorganisationen.

Formerna för kollegiala utvärderingar är flexiblaoch avgörs mellan berörda distrikt. Ett distrikt harockså deltagit i kollegial utvärdering med andra studieförbund. Utfallet uppfattas positivt men detkan närmast karaktäriseras som erfarenhetsutbyte.

Granskning och samråd

Under året har antalet kommunala granskningarökat. Ett ökat engagemang för folkbildning är positivt, men samtidigt har vi ställts inför problemetatt folkbildningssynen kan avsevärt variera mellankommuner, Folkbildningsrådet och staten.

Frågor som aktualiserats i granskningar avseendeSISU Idrottsutbildarna gäller exempelvis gräns-dragningen idrottsutövande – ordinarie förenings-verksamhet – studier, administrativa ofullkomlig-heter samt svårigheten att ibland förstå vilken folkbildning som döljer sig bakom titeln på ett studiematerial.

I det nybildade Nationellt etikforum spelar SISU Idrottsutbildarna en aktiv roll i diskussionenom studieförbundsgemensamma policy- och gräns-dragningsfrågor. Detta gäller även distriktens enga-gemang i länsbildningsförbund och kommunalasamråd.

Utvärderingsprogram 2002–2003

Av distriktens verksamhetsberättelser framgår attden så kallade Portalen, det vill säga SISU Idrotts-utbildarnas mångfacetterade utbildningsuppgift,präglar verksamheten.

Frågan om att identifiera och klarlägga effekterav SISU Idrottsutbildarnas insatser aktualiseraslöpande och i olika sammanhang exempelvis vidgenomgången av studiestora föreningar, analys avstatistik samt i diskussioner om samhällsnyttan.

Det fokuserade området Föreningsutveckling isamhällsförändringen har följts upp med en kart-

1918

Utvärdering och uppföljning

S I S U I D R O T T S B Ö C K E R

2120

Förlaget växer! 20 000 golfböcker, 13 000 friskböck-er, 10 000 hockeyböcker och 9 000 matböcker är ettaxplock av de idrottsböcker som under året nått uttill tränare och aktiva. Antalet utgivna titlar blir alltfler, förlagskatalogen tjockare och kunderna kommerbåde från idrotten och många andra områden.

SISU Idrottsböcker har i dag 10 anställda ochgav ut 35 nya titlar år 2003. Förlaget tryckte totalt 275 000 böcker. 13 SF* samarbetar med SISU Idrotts-böcker och 16 av de nya titlarna är SF-anknutna.Omsättningen ökade med 10 procent och av dentotala omsättningen säljs 10 procent via vår nätbok-handel (www.idrottsbokhandeln.se). Idrottens Bok-klubb passerade 15 000 medlemmar under året.

När man går från det lilla till det stora ökarockså kraven på professionalism och produktkva-litet och vi är väl medvetna om vikten av att införanya system och att skapa och underhålla olika nät-verk – såväl digitala som mänskliga.

Utvecklingstankar

SISU Idrottsböcker kommer i framtiden att fortsätta satsa på:• Utveckling av nätbokhandeln med visionen attförsöka öppna möjligheter för alla inom idrotten att medverka under samma tak• Utveckling av idrottslitteratur i de special-förbund som nu slutit samarbetsavtal• Ytterligare tillväxt av antalet medlemmar i bokklubben• Utveckling av material inom friskvård och hälsa• Utveckling av högskolelitteratur• Utveckling av vår digitala kommunikation

CD/DVD i stället för bok

Diskussionen kring bokens vara eller icke vara harnästan dött ut med bokförlagens nedläggning av e-boksutveckling. Trots bokens suveräna ställning ochförmånliga prisbild har den ibland sina begränsningar.

Ett sådant område är teknik- och övningsförråd.Under 2003 har förlaget stått bakom tre produktio-ner, där CD/DVD har gett ett mervärde som inteboken kan förmedla:

>> Svenska Ishockeyförbundets interaktivahockeyskola presenterar hockeyns fyra grundmo-ment – hur man åker, passar, dribblar och skjuter,med tillhörande videosekvenser och övningsförråd.>> Innebandyns teknik/övningar är en övningsbankoch filmad teknikskola. Lämpliga övningar kan lättställas samman och skrivas ut till ett träningspass.>> Golfskoj! Golfövningar för barn och ungdom.

Samtliga CD/DVD-produktioner har väckt stortintresse inom respektive idrott.

Nyproduktioner under året:Svenska Ishockeyförbundet• Interaktiva hockeyskolan

Svenska Skidförbundet• Skidlek – CD/DVD • Skidor för barn

Korpen• Pausgympa 03

Svenska Gymnastikförbundet• Musikbanken• Jag vägrar sitta still

Svenska Innebandyförbundet• Innebandyn kan I• Innebandyn kan II

Svenska Friidrottsförbundet• Friidrott för ungdom

Svenska Ridsportförbundet• Ridsporten mot framtiden

Svenska Handikappidrottsförbundet• Våga, utmana, pröva!

Svenska Golfförbundet• Golfskoj – CD/DVD • Golfträning för barn • Grönt kort på väg mot Hcp 36

Svenska skolidrottsförbundet• Ung ledare • Skolidrottsföreningen

Fackböcker friskvård/hälsaeller prestationsutveckling• Bålstabilitet• Inspirationsbok Motivation för motion• Idrottarens matbok• Träningsdagbok• Fysisk träning för ungdom• Fysisk träning för ungdom – CD/DVD• Idrottspsykologi• NLP

Föreningsutveckling• Föreningsguiden 1• Föreningsguiden 2• Mål med mening• Åsiktskort

Övrig utgivning• Fysisk avslappning• Ledare• Ung med rätt att påverka – video• Evenemangsstrategi• Idrott till 2 000• Sanning och konsekvens• Nya lekar

*SF som samarbetar med SISU Idrottsböcker

KorpenSvenska FriidrottsförbundetSvenska GolfförbundetSvenska GymnastikförbundetSvenska HandbollsförbundetSvenska HandikappidrottsförbundetSvenska IshockeyförbundetSvenska InnebandyförbundetSvenska OrienteringsförbundetSvenska RidsportförbundetSvenska SimförbundetSvenska SkidförbundetSvenska Skolidrottsförbundet

Liten blir större …

Medlemmar

Medlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 67 tillRF anslutna specialidrottsförbund med till demanslutna ideella föreningar som bedriver idrottsligverksamhet, samt övriga riksorganisationer somvunnit inträde i SISU Idrottsutbildarna.

Resultat och ställning

Den ekonomiska utvecklingen för moderföreningenSISU Idrottsutbildarna i sammandrag:

(Belopp i KSEK) 2003 2002 2001 2000

Förbundsintäkter 111 335 108 322 97 194 100 447Verksamhetens resultat – 2 616 – 703 – 1 220 141Balansomslutning 16 788 17 726 16 397 17 588Antal anställda 60 53 56 58

Kostnaderna i moderföreningen (not 1) SISUIdrottsutbildarna fördelas på följande verksamhets-områden:

(Belopp i KSEK) 2003 2002 2001 2000

Distrikts-verksamhet 73 903 72 723 64 099 67 840Gemensam verksamhet 13 895 11 669 9 876 10 719 Utvecklings-avdelningen 8 085 9 845 7 804 8 185 Bosön Idrotts-folkhögskola 18 068 14 788 16 745 13 562

Summa 113 951 109 025 98 524 100 306

I kostnaderna för Bosön Idrottsfolkhögskola ingåren lokalhyra till Bosöstiftelsen med 2 000 (1 900)KSEK. Huvudman för Bosöstiftelsen är RF. BosönIdrottsfolkhögskola bedriver sin verksamhet vid RF:sUtvecklingscentrum på Bosön.

Statsbidraget från Folkbildningsrådet har inomSISU Idrottsutbildarna fördelats på följande om-råden:

(Belopp i KSEK) 2003 2002 2001 2000

Fördelat till SISU-distrikten 50 080 49 716 49 559 51 600Gemensam verksamhet 9 384 9 241 8 069 8 540 Utbildnings-chefer 2 500 2 500 3 500 3 540 Utvecklings-avdelningen 2 100 2 100 2 000 2 036

Summa 64 064 63 557 63 128 65 716

Framtida utveckling

Den framtidstro som präglat utvecklingen av SISUIdrottsutbildarna har inneburit en stark ekonomisktillväxt under en följd av år. Som en följd av ett mins-kat samhällsstöd har emellertid denna tillväxt minskatunder senare år och beräknas inte under de närmasteåren kunna fortsätta i samma takt som tidigare.

Statsbidraget har inför perioden 2004–2006 ut-värderats och den nuvarande fördelningsmodellenligger fast. Det innebär att statsbidraget kommer attvara fryst även under denna period och ett nyttsystem för fördelningen av statsbidraget kan bliaktuellt först till år 2007. Till detta kommer en gene-rell minskning av kommunernas bidrag, vilket för-svårar distriktens möjligheter till ytterligare tillväxtoch expansion under de närmaste åren.

I SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktningför 2004–2005 ligger tyngdpunkten på en rad gemen-samma fokuseringar mellan RF och SISU Idrotts-utbildarna som breddidrott för barn, ungdom ochvuxna samt de ideella ledarna. I samarbetet mellanSISU Idrottsutbildarna och medlemmarna liggerarbetet med förbunds- och föreningsutveckling iframkant även för de närmaste åren.

Resultat och ställning framgår i övrigt av resul-tat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar(belopp i KSEK).

Verksamhetens art och inriktningSISU-gruppen omfattar SISU – Svensk IdrottsStudie- och Utbildningsorganisation (802012-2845),som är moderförening och innehåller Bosön Idrotts-folkhögskola, samt dotterföretaget SISU Idrotts-böcker AB (556452-2273).

SISU Idrottsutbildarna är den benämning somanvänds i årsredovisningen för moderföreningen.

SISU Idrottsutbildarna är den svenska idrotts-rörelsens utbildningsorganisation med SISU-stäm-man som dess högsta beslutande organ.

SISU Idrottsutbildarna har för sin regionala ochlokala verksamhet 21 distriktsförbund med lokalaenheter (lokalkontor).

SISU Idrottsutbildarna fördelar statsbidragsamt stödjer den folkbildningsverksamhet sombedrivs i distriktsförbunden i form av bidragsberät-tigade studiecirklar, kulturprogram och annan verk-samhet. Även inom Bosön Idrottsfolkhögskolabedrivs i huvudsak bidragsberättigad folkbildnings-verksamhet.

SISU Idrottsutbildarna bedriver också projekt-verksamhet och utvecklingsinriktade aktiviteter iform av processledning samt kurs- och konferens-verksamhet på uppdrag av Riksidrottsförbundet(RF), de olika medlemsorganisationerna och i egenregi.

Väsentliga händelser under året

Under året har olika regerings- och riksdagsledamö-ter kontaktats i statsbidragsfrågan. Ett möte hargenomförts med statsrådet Lena Hallengren. Över-läggningar med andra studieförbund och ett fortsattinternt arbete har lett till att den sedan tidigarebeslutade strategin att få till stånd ett nytt och merrättvist statsbidragssystem ligger fast.

Under året har frågan om en ökad kanslisamver-kan mellan RF och SISU Idrottsutbildarna och eneventuell gemensam chef aktualiserats. En utred-

ning om fördjupad samverkan mellan organisatio-nerna har tillsatts och ska enligt utredningens direk-tiv vara klar till den 31 maj 2004.

SISU-stämman genomfördes den 29–31 maj 2003i Folkets Hus, Stockholm, också denna gång som ettgemensamt arrangemang med RF.

Förbundsstyrelsen har under året initierat ett paroffensiva satsningar. Den ena satsningen gällerområdet marknadsföring och kommunikation ochdet andra området kurs- och konferensutveckling.Sedan tidigare bedrivs också ett arbete inom områ-det alternativ finansiering.

Under året har en fyraårig satsning, Ett handslagför Sveriges barn och ungdomar, som tillför idrotts-rörelsen totalt 1 miljard kronor påbörjats. Syftetmed satsningen är att bereda plats för flera barnoch ungdomar, hålla tillbaka avgifterna, intensifierasamarbetet med skolan, deltaga i kampen mot dro-ger och satsa mer på flickors idrottande. SISU Idrotts-utbildarna har uppdraget av RF att tillsätta projekt-ledare för satsningen.

Projektet Ledarfokus, vars huvudsakliga syfte äratt SISU Idrottsutbildarna ska genomföra en sats-ning på utveckling och utbildning av barn- och ung-domsledare inom idrotten, har under året fortsattmed nya projektmedel från RF.

Förbundskansliet flyttade strax före julen 2003från de tidigare lokalerna i Farsta till nya lokaleroch ett nytt Idrottens Hus på Fiskartorpsvägen näraStockholms Stadion.

Förbundsstyrelsen har under året beviljat för-bundsrektor/VD Mikael Santoft tjänstledighet föratt den 1 november 2003 tillträda en tjänst som till-förordnad generalsekreterare på RF till och medden 30 juni 2004. För samma tid har förbundssty-relsen förordnat Håkan Danielsson, tidigare kansli-chef, som vikarierande förbundsrektor.

22

Å R S R E D O V I S N I N G

23

Förvaltningsberättelse

Å R S R E D O V I S N I N G

(Belopp i KSEK) Not 2003 2002

1INTÄKTERNettoomsättning 2 54 326 50 044Offentligrättsliga bidrag 3 78 727 78 237Summa intäkter 133 053 128 281

KOSTNADERLämnade bidrag 4 – 62 329 – 61 347Handelsvaror (SISU Idrottsböcker) – 7 431 – 7 825Övriga externa kostnader – 26 425 – 24 790 Personalkostnader 5 – 38 302 – 33 602Avskrivningar – 809 – 883Summa kostnader – 135 296 – 128 447

Verksamhetens resultat – 2 243 – 166

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGARRänteintäkter och liknande poster 644 785Räntekostnader och liknande poster – 9 – 1

635 784

Resultat före skatt – 1 608 618

Skatt 6 – 113 – 168– 113 – 168

Årets resultat – 1 721 450

Fördelning av årets resultat:

Årets resultat enligt resultaträkningen –1 721Använda ändamåls-betämda medel 1 495Reservering av ändamålsbestämda medel – 900

Kvarstående belopp för året – 1 126

(Belopp i KSEK) Not 2003-12-31 2002-12-31

1TILLGÅNGARAnläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarInventarier 7 918 1 448

918 1 448

Finansiella anläggningstillgångarAndra långfristiga värdepappersinnehav 60 59Reversfordringar 600 600

660 659

Summa

anläggningstillgångar 1 578 2 107

Omsättningstillgångar

VarulagerVarulager 5 590 3 840

5 590 3 840

Kortfristiga fordringarKundfordringar 4 903 5 090Övriga fordringar 2 002 955Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 772 1 524

7 677 7 569

Kassa och bankKassa och bank 10 164 11 329

10 164 11 329

Summa

omsättningstillgångar 23 431 22 738

SUMMA TILLGÅNGAR 25 009 24 845

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 10Ändamålsbestämda medel 2 107 0Balanserat kapital 10 043 11 764Summa eget kapital 12 150 11 764

Avsättningar för skatt

Uppskjuten skatt 86 68Summa avsättningar för skatt 86 68

Långfristiga skulder

Övriga skulder 11 60 59Summa långfristiga skulder 60 59

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 5 353 3 142Skatteskulder 95 164Övriga skulder 1 060 875Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 6 205 8 773Summa kortfristiga skulder 12 713 12 954

SUMMA EGET KAPITAL

OCH SKULDER 25 009 24 845

Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga

(Belopp i KSEK) Not 2003 2002

1INTÄKTERNettoomsättning 2 32 608 30 085Offentligrättsliga bidrag 3 78 727 78 237Summa intäkter 111 335 108 322

KOSTNADERLämnade bidrag 4 – 62 329 – 61 347Övriga externa kostnader – 17 664 – 17 341Personalkostnader 5 – 33 287 – 29 592Avskrivningar – 671 – 745Summa kostnader – 113 951 – 109 025

Verksamhetens resultat – 2 616 – 703

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster 616 745Räntekostnader och liknande poster – 3 0

613 745

Resultat efter

finansiella poster – 2 003 42

Årets resultat – 2 003 42

Fördelning av årets resultat:

Årets resultat enligt resultaträkningen – 2 003Använda ändamåls-betämda medel 1 495Reservering av ändamålsbestämda medel 10 – 900

Kvarstående belopp för året – 1 408

(Belopp i KSEK) Not 2003-12-31 2002-12-31

1TILLGÅNGARAnläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarInventarier 7 812 1 195

812 1 195

Finansiella anläggningstillgångarAktier i koncernföretag 8 200 200Fordringar hos koncernföretag 2 069 2 069Andra långfristiga värdepappersinnehav 60 59Reversfordringar 600 600

2 929 2 928

Summa

anläggningstillgångar 3 741 4 123

Omsättningstillgångar

VarulagerVarulager 94 96

94 96

Kortfristiga fordringarKundfordringar 2 530 2 000Fordringar hos koncernföretag 0 131Övriga fordringar 1 709 559Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 575 1 445

4 814 4 135

Kassa och bankKassa och bank 8 139 9 372

8 139 9 372

Summa

omsättningstillgångar 13 047 13 603

SUMMA TILLGÅNGAR 16 788 17 726

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 10Ändamålsbestämda medel 2 107 0Balanserat kapital 6 616 8 619Summa eget kapital 8 723 8 619

Långfristiga skulder

Övriga skulder 11 60 5960 59

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 1 610 1 587Övriga skulder 1 024 718Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 5 371 6 743Summa

kortfristiga skulder 8 005 9 048

SUMMA EGET KAPITAL

OCH SKULDER 16 788 17 726

Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga

25

KONCERNRESULTATRÄKNINGAR

SISU-gruppen

KONCERNBALANSRÄKNINGAR

SISU-gruppen

RESULTATRÄKNINGAR

SISU Idrottsutbildarna (moderförening)

BALANSRÄKNINGAR

SISU Idrottsutbildarna (moderförening)

24

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciperKoncernredovisningen och årsredovisningen har upp-rättats enligt årsredovisningslagen och Bokförings-nämndens allmänna råd.

KoncernredovisningKoncernredovisningen omfattar SISU Idrottsutbildarnaoch det helägda dotterbolaget SISU Idrottsböcker AB.Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvs-metoden.

Verksamhetens intäkterStatsbidrag och övriga bidrag intäktsredovisas i denperiod utbetalningen avser. Likaledes intäktsredovisasuppdragsersättningar och utförda tjänster utifrån bok-föringsmässiga grunder.

Medelantalet anställdaFrån och med 2003 har metod för beräkning av medel-antalet anställda justerats så att semester inte längreingår i den totala arbetstiden. Till följd av detta uppståren skillnad i årsarbetstid, som innebär 7,7 fler tjänsterunder 2003 jämfört med 2002, vilket i huvudsak förkla-rar förändringen i medelantalet anställda mellan åren.

Lämnade bidragFördelningen av statsbidraget till SISU-distrikten skerefter principer som förbundsstyrelsen fastställt och skerpå det totala statsbidrag som SISU Idrottsutbildarnafår från Folkbildningsrådet. Vid fördelningen görs av-drag med ett belopp som motsvarar 21,46 procent avdet totala statsbidraget för centrala kostnader.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde minskat med avskrivningar. Materiellaanläggningstillgångar skrivs av systematiskt över denbedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivnings-tider tillämpas:Inventarier och bilar 5 årDatorer 3 årByggnadsinventarier 10 år

Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper som är anläggningstillgång värderas tillanskaffningsvärde med avdrag för erforderliga ned-skrivningar.

Varulager

Varulagret i SISU Idrottsböcker AB värderas enligtlägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaff-ningsvärdet och verkligt värde. Vid fastställande avanskaffningsvärdet tillämpas först-in-först-ut-principen.

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp som efter individuellprövning beräknas bli betalt.

Eget kapital

Eget kapital utgörs av posterna Ändamålsbestämdamedel och Balanserat kapital.

I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åta-ganden som ska infrias i framtiden. När SISU Idrotts-utbildarna belastas med kostnader för ändamålet redo-visas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker därefterav för ändamålet avsatta medel under eget kapital medmotsvarande belopp.

Ändamålsbestämda medel utgörs dels av projektme-del från RF och CFL (Centrum för flexibelt lärande)som skuldförts som oförbrukade ersättningar i bokslu-tet för 2002 och dels av projektmedel från RF, informa-tionsmedel från Sida, medel för av förbundsstyrelsenbeslutad särskild satsning inom marknadsföring ochkommunikation samt medel för pågående utbildningar.

Kostnadsindelning i förvaltningsberättelsen

I förvaltningsberättelsen finns under rubriken Resultatoch ställning en fördelning av kostnaderna i SISUIdrottsutbildarna på olika verksamhetsområden.

Distriktsverksamheten omfattar fördelningen avstatsbidrag och andra medel till distrikten samt kostna-der för de regionalt placerade tjänsterna i distrikten.

Gemensam verksamhet omfattar kostnader för cen-tralt placerad personal, ledning, stämma, centrala kon-ferenser, kansli, marknadsföring, forskning och utveck-ling med mera.

Utvecklingsavdelningen omfattar kostnader för cen-tralt placerad personal, ledning, projekt, uppdrag, folk-bildning med mera.

Bosön Idrottsfolkhögskola omfattar anställd perso-nal, lokalhyra samt övriga rörelsekostnader inomramen för folkhögskolans verksamhet.

Not 2 Nettoomsättning(Belopp i KSEK) 2003 2002

SISU-gruppen:

Nettoomsättning,SISU Idrottsböcker 21 718 19 959Projektmedel, RF 12 000 12 000Grundersättning, RF 10 500 9 600Försäljning,SISU Idrottsutbildarna 5 434 5 948Riksidrottsforum,deltagarintäkter m m 0 1 219Övriga intäkter 4 674 1 318Summa 54 326 50 044

SISU Idrottsutbildarna:

Projektmedel, RF 12 000 12 000Grundersättning, RF 10 500 9 600Försäljningsintäkter 5 434 5 948Riksidrottsforum,deltagarintäkter m m 0 1 219Övriga intäkter 4 674 1 318Summa 32 608 30 085

Å R S R E D O V I S N I N G

Not 3 Offentligrättsliga bidrag(Belopp i KSEK) 2003 2002

SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna:

Statsbidrag,SISU Idrottsutbildarna 64 064 63 557Statsbidrag, SISU Idrotts-utbildarna, EMU-medel 530 0Statsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola 9 203 9 437Landstingsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola 2 780 2 458Informationsmedel, Sida 2 150 2 100Projektmedel,Allmänna arvsfonden 0 685Summa 78 727 78 237

Not 4 Lämnade bidrag m m(Belopp i KSEK) 2003 2002

SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna:

Fördelade statsbidrag,SISU-distrikten – 50 080 – 49 716Fördelade statsbidrag,EMU-medel – 530 0Fördelade projekt-medel, RF – 9 600 – 9 600Fördelade informations-medel, Sida – 1 755 – 1 675Övriga lämnade bidrag – 364 – 356Summa – 62 329 – 61 347

Not 5 Medelantal anställda, löner,andra ersättningar, sociala kostnader(Belopp i KSEK) 2003 2002

SISU-gruppen:

Medelantal anställda 69 60Kvinnor 23 23Män 46 37

Löner och andra ersättningar:Styrelse och förbunds-rektor/VD 1 149 1 050Övriga anställda 22 834 19 686Sociala avgifter enligt lag och avtal 12 000 10 462(varav pensionskostnader): (3 206) (2 890)Summa 35 983 31 198

SISU Idrottsutbildarna:

Medelantal anställda 60 53Kvinnor 16 17Män 44 36

Löner och andra ersättningar:Styrelse och förbunds-rektor/VD 1 121 959Övriga anställda 19 715 17 151Sociala avgifter enligt lag och avtal 10 539 9 239(varav pensionskostnader) (2 912) (2 609)Summa 31 375 27 349

Pensionskostnader för förbundsrektor/VD 184 206

Avtal om avgångsvederlag har träffats med förbunds-rektor/ VD med 24 månadslöner.

Styrelseledamöter och förbundsrektor/VD

2003 2002

Styrelseledamöter 13 14Förbundsrektor/VD 1 1Kvinnor 6 6Män 8 9

Sjukfrånvaro i procent för perioden

2003-07-01–2003-12-31

Total sjukfrånvaro 3,81 %– varav långtidssjukfrånvaro 71,04 %– sjukfrånvaro kvinnor 5,55 %– sjukfrånvaro män 3,21 %– anställda < 29 år (färre än 11 anställda)– anställda 30– 49 år 0,35 %– anställda > 50 år 5,45 %

Not 6 Skatt(Belopp i KSEK) 2003 2002

Aktuell skatt – 95 – 127Uppskjuten skatt – 18 – 41

– 113 – 168

Not 7 Inventarier(Belopp i KSEK) 2003 2002

SISU-gruppen:

Ingående anskaffningsvärden 7 207 6 752Årets investeringar 592 769Försäljningar och utrangeringar – 4 560 – 314Utgående

anskaffningsvärden 3 239 7 207

Ingående avskrivningar enligt plan – 5 759 – 4 980Försäljningar och utrangeringar 4 247 104Årets avskrivningar enligt plan – 809 – 883Utgående avskrivningar

enligt plan – 2 321 – 5 759

Bokfört värde 918 1 448

SISU Idrottsutbildarna:

Ingående anskaffningsvärde 5 995 5 649Årets investeringar 493 660Försäljningar och utrangeringar – 3 630 – 314Utgående

anskaffningsvärden 2 858 5 995

Ingående avskrivningar enligt plan – 4 800 – 4 159Försäljningar och utrangeringar 3 425 104Årets avskrivningar enligt plan – 671 – 745Utgående avskrivningar

enligt plan – 2 046 – 4 800

Bokfört värde 812 1 195

2726

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR(Belopp i KSEK)

Å R S R E D O V I S N I N G

2928

Not 8 Aktier i koncernföretagFöretagets namn Org nr Säte

SISU Idrottsböcker AB 556452-2273 Stockholm

Antal aktier Kapitalandel Bokfört värde

2 000 100 % 200 000 kr

Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter(Belopp i KSEK) 2003 2002

SISU Idrottsutbildarna:

Idrottens Hus/hyra 259 169Övriga interimsfordringar 317 1 276

575 1 445

Not 11 Övriga skulder(Belopp i KSEK) 2003 2002

SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna:

Askegrens Minnesfond (Bosön Idrottsfolkhögskola) 60 40IFHS Minnesfond (Bosön Idrottsfolkhögskola) 0 19

60 59

Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter(Belopp i KSEK) 2003 2002

SISU-gruppen:

Semesterlöner 2 333 1 130Sociala avgifter 1 388 1 860Övriga interimsskulder 2 484 5 783

6 205 8 773

SISU Idrottsutbildarna:

Semesterlöner 2 126 1 021Sociala avgifter 1 295 1 602Övriga interimsskulder 1 950 4 120

5 371 6 743

Not 10 Förändring av eget kapital(Belopp i KSEK)

SISU-gruppen: Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel Totalt kapital

Ingående balans 11 764 11 764Omklassificering 2 702 2 702Justerad ingående balans 11 764 2 702 14 466Använda ändamålsbestämda medel – 1 495 – 1 495Reservering av ändamålsbestämda medel 900 900Årets resultat – 1 721 – 1 721Utgående balans 10 043 2 107 12 150

SISU Idrottsutbildarna: Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel Totalt kapital

Ingående balans 8 619 8 619Omklassificering 2 702 2 702Justerad ingående balans 8 619 2 702 11 321Använda ändamålsbestämda medel – 1 495 – 1 495Reservering av ändamålsbestämda medel 900 900Årets resultat – 2 003 – 2 003Utgående balans 6 616 2 107 8 723

Förändring av ändamålsbestämda medel

Ingående balans Använda medel Tillförda medel Utgående balans

Projektmedel, RF 2 006 – 1 015 600 1 591Projektmedel, Skandia 329 – 329 0 0Projektmedel, CFL 216 0 0 216Projektmedel, Arvsfonden 76 – 76 0 0Särskilda satsningar 0 0 170 170Pågående utbildningar 0 0 90 90Pågående utvärdering, Sida 0 0 40 40Övriga anslag/ersättningar 75 – 75 0 0

2 702 –1 495 900 2 107

Stockholm den 31 mars 2004

Rolf Carlsson Håkan DanielssonOrdförande T f förbundsrektor

Jane Andersson Kerstin Rosén Olle Kristenson

Leif Bolin Börje Sandgren Personalens ledamot

Lars Edwinson Annika Sylvén

Solveig Lundström Lars Tigerberg Karin Mattsson

Jan Olofsson Pia Zätterström RS-ledamot

RevisionsberättelseTill förbundsstämman i SISU –

Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation

Org nr 802012-2845

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i SISU– Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation för år 2003. Det är styrelsen som har ansvaret för räken-skapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisning-en och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomförtrevisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehållerväsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information iräkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämp-ning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vihar granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrel-seledamot har handlat i strid med förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för vårauttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och gerdärmed en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker attförbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 2 april 2004

Jonas Grahn Ola SpinnarsAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR

2003 2002 2003 2002 2003 2002

Beteendevetenskap 13 125 10 354 111 810 86 245 263 807 218 003Estetiska ämnen 1 307 1 369 13 436 14 154 43 714 45 233Företagsekonomi 8 10 42 77 117 223Naturvetenskap 4 533 4 114 36 333 33 229 80 700 78 156Hälso- och sjukvård 3 197 3 275 28 887 28 639 76 061 68 250Samhällsvetenskap 44 124 43 188 363 765 349 903 932 730 915 486Språk 6 22 42 153 423 1 884Teknik 1 256 1 199 10 018 9 253 40 640 42 155Övriga ämnen 2 199 2 057 17 540 17 779 47 114 45 590SUMMA 69 755 65 588 581 873 539 432 1 485 306 1 414 980

ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR

Distrikt 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Blekinge 1 949 1 655 15 519 11 747 54 791 47 296Dalarna 2 206 2 162 16 742 16 638 42 658 42 031Gotland 604 480 5 661 4 118 10 701 9 316Gästrikland 1 200 1 070 11 924 9 888 19 753 19 671Halland 2 840 2 652 22 534 19 823 68 389 66 605Hälsingland 1 396 1 129 9 844 8 085 30 657 28 158Jämtland/Härjedalen 1 818 1 803 15 891 16 167 37 263 38 324Norrbotten 1 007 891 9 976 8 641 21 870 22 496Skåne 2 612 2 536 18 479 18 609 60 796 66 593Småland 8 052 7 108 76 473 65 427 204 090 192 456Stockholm 6 405 5 324 53 261 45 832 95 149 75 859Södermanland 3 059 3 662 26 625 28 091 52 856 60 656Uppland 1 675 1 710 14 614 14 325 28 965 29 206Värmland 3 204 3 419 28 392 30 692 70 698 69 312Väst 7 032 6 337 52 092 46 427 145 829 128 706Västerbotten 2 956 2 560 26 370 22 837 66 316 58 751Västergötland 9 023 8 701 68 524 67 651 245 190 241 640Västernorrland 1 791 1 687 14 606 13 915 43 455 37 235Västmanland 1 295 1 292 10 597 10 372 27 758 28 740Örebro län 5 119 4 706 38 539 36 282 96 736 88 507Östergötland 4 512 4 704 45 210 43 865 61 386 63 422SUMMA 69 755 65 588 581 873 539 432 1 485 306 1 414 980

Procentuell förändring 6,4 % 9,4 % 7,9 % 11,3 % 5,0 % 7,8 %

Ämnesprofil

Studietimmar i distrikten

Ämnen/studieverksamhet

30

S I S U I D R O T T S B Ö C K E R A B

31

Utdrag ur förvaltningsberättelsenSISU Idrottsböcker AB

SISU Idrottsböcker AB bedriver förlags- och bokklubbsverksamhet. Bolaget är helägt dotterföretag till SISUIdrottsutbildarna. Bolaget har sedan flera år ett etablerat samarbete med ett flertal specialidrottsförbund –totalt 13 SF varav de största är Svenska Golfförbundet, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Motions-idrottsförbundet (Korpen). Förlaget gav under året ut 35 nya boktitlar och 3 CD/DVD-produktioner. Av bok-titlarna är 15 SF-anknutna. Förlaget tryckte under året cirka 275 000 böcker. Tillströmningen av medlemmartill Idrottens Bokklubb har varit stabil och bokklubben har cirka 16 000 medlemmar.

Nettoomsättningen har ökat med nästan 9 procent jämfört med 2002. Bolagets vinst efter finansiella posterär 395 KSEK. Vinsten efter skatt är 235 KSEK.

BALANSRAPPORT

(Belopp i KSEK) 2003-12-31 2002-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 106 253

Omsättningstillgångar 10 384 9 266

SUMMA TILLGÅNGAR 10 490 9 519

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 3 404 3 169

Obeskattade reserver 309 244

Långfristiga skulder 2 069 2 069

Kortfristiga skulder 4 708 4 037

SUMMA EGET KAPITAL

OCH SKULDER 10 490 9 519

Ställda säkerheter 0 0

Ansvarförbindelser:

Villkorat aktieägartillskott 650 650

RESULTATRAPPORT

(Belopp i KSEK) 2003 2002

Rörelsens intäkter 21 718 19 959

Rörelsens kostnader – 20 891 – 18 603

Rörelsens resultat 827 1 356

Finansnetto 22 38

Resultat före nedskrivning 849 1 394

Nedskrivning av varulager – 454 – 819

Upplösning av överavskrivningar 48 6

Avsättning till periodiseringsfond – 113 – 151

Skatt på årets resultat – 95 – 127

ÅRETS RESULTAT 235 303

NYCKELTAL

(Belopp i KSEK) 2003 2002 2001

Nettoomsättning 21 718 19 959 15 661

Resultat före finansnetto 373 537 208

Resultat från

finansiella investeringar 22 38 15

Resultat efter

finansiella poster 395 575 223

Balansomslutning 10 490 9 519 8 177

Eget kapital 3 404 3 169 2 866

Soliditet 32 % 35 % 36 %

Avkastning på eget kapital 12 % 12 % 6 %

Avkastning på totalt kapital 4 % 6 % 3 %

Vinstmarginal 2 % 3 % 1 %

Medelantal anställda 9 7 7

S T A T I S T I K

Idrottens regionala utbildning2001–2003

Blekinge 1 773 1 175 1 929 110 441 694 384 - 89 2 267 1 616 2 712

Dalarna 5 183 4 987 4 677 - 139 75 1 016 2 337 1 286 6 199 7 463 6 038

Gotland 608 877 1 015 376 342 502 1 238 634 1 627 2 222 1 853 3 144

Gästrikland 1 574 1 404 2 015 34 30 69 492 79 56 2 100 1 513 2 140

Halland 3 612 4 388 4 957 621 1 073 1 267 676 613 479 4 909 6 074 6 703

Hälsingland 600 138 953 - 363 - - - - 600 501 953

Jämtland/H 2 287 831 1 780 - 148 - 363 187 575 2 650 1 166 2 355

Norrbotten 1 814 2 034 2 559 76 - - 56 106 252 1 946 2 140 2 811

Skåne 14 802 14 057 13 826 2 914 2 007 1 630 - - 249 17 716 16 064 15 705

Småland 11 764 12 687 13 908 1 447 2 756 2 304 5 547 3 764 6 257 18 758 19 207 22 469

Stockholm 20 206 19 724 17 024 280 283 598 2 466 2 671 1 975 22 952 22 678 19 597

Södermanland 3 672 3 727 3 194 - - - - - - 3 672 3 727 3 194

Uppland 1 764 2 199 1 980 327 163 146 102 271 299 2 193 2 633 2 425

Värmland 1 779 1 447 1 023 1 042 580 468 3 504 5 298 5 629 6 325 7 325 7 120

Väst 1 019 1 414 2 427 712 756 64 49 143 98 1 780 2 313 2 589

Västerbotten 2 279 2 827 2 336 27 24 151 239 65 117 2 545 2 916 2 604

Västergötland 16 429 11 538 13 680 1 219 1 256 6 180 248 466 1 978 17 896 13 260 21 838

Västernorrland 2 564 2 191 2 427 211 121 64 50 62 88 2 825 2 374 2 579

Västmanland 3 403 3 619 2 816 7 5 - - 73 45 3 410 3 697 2 861

Örebro 3 303 3 287 3 311 632 585 690 1 098 1 124 1 102 5 033 4 996 5 103

Östergötland 158 * 506 136 141 211 60 14 260 354 155* 977SUMMA 100 593 94 551 98 343 10 171 11 213 15 113 17 588 17 907 22 461 128 352 123 671 135 917

* SDF:ens utbildningar redovisas ej

SDF-UTBILDNING GEMENSAM SISU-UTBILDNING TOTALTREG UTBILDNING

DISTRIKT 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001

32 33

S T A T I S T I K

Kulturprogram i distriktenARRANGEMANG DELTAGARE MEDVERKANDE

Distrikt 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Blekinge 456 338 17 136 12 416 1 327 830Dalarna 1 025 1 336 82 763 113 165 3 132 3 962Gotland 110 106 45 909 28 812 314 370Gästrikland 289 192 15 371 13 509 1 064 1 219Halland 599 333 130 129 23 024 3 381 1 827Hälsingland 3 355 2 545 89 482 49 235 7 801 4 910Jämtland/Härjedalen 419 481 94 852 79 523 1 953 1 891Norrbotten 374 330 155 174 108 234 3 018 3 593Skåne 420 476 27 236 25 693 1 392 1 299Småland 1 448 1 442 347 930 433 334 10 311 9 552Stockholm 824 893 76 009 30 034 1 311 1 131Södermanland 215 268 36 512 37 956 994 1 867Uppland 515 344 75 805 40 410 6 786 2 289Värmland 455 378 174 419 150 520 2 549 2 634Väst 616 602 86 712 45 797 1 383 1 335Västerbotten 121 106 9 472 8 866 343 315Västergötland 1 727 1 267 193 896 213 394 6 590 6 293Västernorrland 292 259 73 092 65 096 1 506 892Västmanland 272 262 73 699 33 064 1 297 950Örebro län 877 889 98 744 103 292 8 681 8 499Östergötland 576 644 51 595 92 450 2 264 3 173SUMMA 14 985 13 491 1 955 937 1 707 824 67 397 58 831

Procentuell förändring 11,1 % 16,9 % 14,5 % 6,6 % 14,6 % 16,4 %

ARRANGEMANG DELTAGARE MEDVERKANDE

2003 2002 2003 2002 2003 2002

Föreläsningar 5 427 5 310 230 686 223 389 8 258 7 070Sång/musik 1 409 1 298 512 828 503 516 12 786 12 366Dramatisk framställning 3 619 3 608 192 892 208 530 17 741 15 355Film/foto/bild 649 660 89 121 83 173 1 135 1 249Dans 770 504 333 177 218 491 10 423 8 395Utställningar 1 988 762 325 450 243 780 5 929 3 400Litteratur/konst 176 105 17 045 24 540 540 469Tvärkulturell verksamhet 947 1 244 254 738 202 405 10 585 10 527SUMMA 14 985 13 491 1 955 937 1 707 824 67 397 58 831

KulturformerFormer för kulturprogram

Handboll 2 551 2 034 21 332 16 660 54 470 43 965Handikappidrott 868 783 6 453 5 711 21 873 20 952Innebandy 2 036 2 118 17 912 17 329 42 845 42 896Ishockey 5 960 5 570 47 576 46 271 115 523 111 443Judo 63 73 448 505 1 076 1 220Kanot 105 125 801 1 008 1 881 2 468Klättring 9 16 48 104 191 457Konståkning 283 213 2 255 1 591 6 798 4 521Korpen 487 437 4 067 3 726 7 186 6 056Militär/mångkamp 6 13 73 109 56 57Motorcykel 962 811 7 551 6 114 21 051 19 718Orientering 2 125 2 079 16 241 15 788 43 167 41 139Pistolskytte 40 42 274 305 1 019 773Racerbåt 2 2 12 20 37 102Ridsport 9 780 9 303 81 595 75 698 148 943 145 435Rodd 23 35 222 287 742 1 013Rugby 55 37 498 427 1 038 527SLS/Livräddning 53 84 466 614 2 291 2 321Segling 918 672 6 436 4 681 18 210 16 135Simning 1 340 1 265 11 438 10 197 24 090 21 247Skidor 654 590 5 106 4 678 13 181 10 751Skidskytte 27 30 241 312 512 827Skolidrott 292 283 2 040 1 843 8 661 8 214Skridsko 22 47 165 338 297 1 012Sportdykning 476 446 3 557 3 243 18 455 19 033Sportskytte 342 268 2 503 2 062 7 392 7 659Squash 17 11 89 53 769 596Styrkelyft 17 15 140 109 281 214Taekwondo 35 110 365 1 091 1 056 4 170Tennis 480 647 3 026 4 369 12 816 13 892Triathlon 7 5 38 47 138 108Tyngdlyftning 37 41 331 364 450 475Ungdomsskytte 89 58 692 421 1 369 1 366Varpa 15 31 104 230 331 528Vattenskidor 15 30 134 195 336 541Volleyboll 254 186 1 722 1 399 6 541 5 289Summa 65 422 61 033 544 265 500 397 1 355 002 1 265 059

Huvudsektionsföreningar 925 941 7 571 7 634 19 078 18 413Summa 66 347 61 974 551 836 508 031 1 374 080 1 283 472

SISU, egna arrangemang 1 664 1 766 14 168 14 598 46 199 59 995Summa 68 011 63 740 566 004 522 629 1 420 279 1 343 467

Ej medlemsorganisationer 1 744 1 848 15 869 16 803 65 027 71 513SUMMA 69 755 65 588 581 873 539 432 1 485 306 1 414 980

Andel verksamhet i medlemsorg

och SISU Idrottsutbildarna 97 % 97 % 97 % 97 % 96 % 95 %

Verksamhet i medlemsorganisationerna

ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR

Medlemsorganisation 2003 2002 2003 2002 2003 2002

Akademisk idrott 100 100 740 805 1 424 1 202Amerikansk fotboll 118 153 754 1 372 5 823 4 333Badminton 133 106 1 220 910 2 544 2 276Bandy 536 557 4 383 4 599 14 485 15 661Bangolf 117 113 1 022 1 188 1 487 1 521Baseboll/softboll 11 7 64 54 140 64Basket 1 568 1 381 17 535 13 395 35 078 29 913Biljard 1 0 9 0 6 0Bilsport 520 493 5 621 4 478 13 118 15 667Bordtennis 350 250 2 340 1 601 8 539 6 918Boule 48 39 374 357 904 952Bowling 314 240 2 436 2 006 8 604 6 558Boxning 95 110 615 748 1 710 1 456Bridge 235 200 2 035 1 718 8 983 7 203Brottning 132 123 998 734 3 313 3 016Budo 333 305 2 125 2 128 7 527 6 548Bågskytte 171 152 1 853 1 173 1 615 2 475Casting 24 7 169 46 1 117 336Curling 50 32 389 219 978 459Cykel 157 166 1 065 1 136 5 693 5 402Danssport 1 007 844 10 740 9 152 21 155 16 832Draghund 39 35 357 297 973 926Dragkamp 14 12 112 59 205 232Dövidrott 0 17 0 96 0 429Flygsport 792 875 5 229 5 528 40 874 43 669Fotboll 20 668 18 808 174 777 159 312 441 701 398 588Friidrott 906 883 7 231 6 796 17 850 17 869Frisbee 6 16 27 62 93 110Frivilligt skytte 106 100 815 788 2 513 2 255Fäktning 13 7 113 90 172 55Golf 5 295 5 308 43 355 41 510 101 110 98 581Gymnastik 1 094 1 066 9 646 10 028 19 509 15 982Gång/vandrare 24 18 165 113 687 451

34 35

S T A T I S T I K

ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR

Medlemsorganisation 2003 2002 2003 2002 2003 2002

36

FÖRBUNDSSTYRELSE

Rolf Carlsson, Åkersberga, förbundsordförandeKerstin Rosén, Sollentuna, vice ordförande,utvecklingschef, Svenska FriidrottsförbundetJane Andersson, Malmö, avdelningschef fritidsförvaltningenLeif Bolin, Sundsvall, VD Bolins managementLars Edwinson, VäseLars-Åke Lagrell (t o m 30/5), Växjö,landshövding Kronobergs län Ingegerd Lusensky (t o m 30/5), Biskops-Arnö,rektor Nordens folkhögskola Karin Mattss