Verksamhetsberättelse 2010

2

Innehåll

Det här är Byggnads . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Så styrs Byggnads . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Stora framtidsfrågor för Byggnads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5

Byggnads förbundskontor . . . . . . . . . .7

Kongressen 2010 . . . . . . . . . . . . . . . . .8

Förbundsstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . 11

Internationellt arbete . . . . . . . . . . . .12

Intervju chefsjurist . . . . . . . . . . . . . .14

Byggnads kulturstipendiater . . . . . .15

Fackliga Samhällsbyggarna . . . . . . . . .16

Administrativa enheten . . . . . . . . . . . .1 7

Ekonomienheten . . . . . . . . . . . . . . . . . .19

Förhandlingsenheten . . . . . . . . . . . . . . .21

Kommunikationsenheten . . . . . . . . . .24

Medlemsenheten . . . . . . . . . . . . . . . . . .28

A-kassan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Byggnadsarbetaren . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Inledning till årsredovisning . . . . . . .34

Ekonomisk redovisning . . . . . . . . . . . .36

Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . 37

Flerårsjämförelse . . . . . . . . . . . . . . .40

Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . 43

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . .49

Pensionsstiftelsen . . . . . . . . . . . . . . 50

Solidaritetsfonden . . . . . . . . . . . . . . . 55

Avdelningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Bilderna är tagna vid olika byggarbets-platser i Stockholmsområdet, maj 2011. Foto: Mikael Dubois.

• Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Byggnads, organiserar arbetstagare inom bygg- och anläggningssektorn. Byggnads är LO:s femte största förbund.

• Byggnads har idag cirka 112 000 medlemmar inom ett trettiotal yrkesgrupper. Omkring 9 000 av dem har ett eller flera förtroendeuppdrag.

• Byggnads uppgift är att ta tillvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhälleti stort. Förbundet ska också verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social ochekonomisk demokrati.

• Förbundet arbetar med tre huvuduppgifter: Att förhandla med arbetsgivare och träffa avtal om medlemmarnas löner, arbetstid och andra arbetsvillkor. Att försvara medlemmarnas rättigheter enligt de lagar som gäller på arbetsmarknaden samt att bistå medlemmarna i deras rätt till försäkringsersättning vid sjukdom, olycksfall, ålderdom, rehabilitering och arbetslöshet.

• Byggnads är organiserat i 24 avdelningar, vilka i sin tur är indelade i 248 sektioner. Alla förbundets medlemmar ingår i någon sektion och kan där aktivt arbeta för att påverka och utveckla verksam-heten.

• Byggbranschen är beroende av politiska beslut. Byggnads engagerar sig därför i politiken för att bland annat påverka bostadspolitiken och byggbranschens utveckling.

• Byggnads arbetar aktivt och brett med utbildning, information och opinionsbildning, bland annat genom möten, studiecirklar och kurser.

Byggnads långsiktiga mål

Byggnads långsiktiga mål bygger på att stärka byggnadsarbetarna i arbetslivet och i livets olika skeenden i samhället i stort.

Byggnads bygger

• ett starkt förbund som träffar bra avtal för sina medlemmar.

• ett arbetsliv med bra arbetsmiljö utan pressade byggtider.

• en stolt yrkeskår där byggfusk, rasism och svartarbete inte finns.

• ett tryggt samhälle med hög moral och etik där alla har arbete.

• ett liv där vi inte glömmer våra unga och gamla.

• bra bostäder där alla får rum hela livet.

• internationella kontakter med ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och bygger för att stödja våra kamrater i andra länder.

Det här är Byggnads

3

Kongressen

Kongressen är förbundets högsta beslutande instans. Den behandlar och beslutar om förbundets långsiktigaverksamhet. På kongressen är alla avdelningar representerade. Ombuden utses av avdelningarnas represen-tantskap. Kongressen väljer förbundsledning, förbundsstyrelse och utser ledamöter till förbundsfullmäktigesom är förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna.

Förbundsfullmäktige

Förbundsfullmäktige sammanträder varje år det inte är kongress. Ledamöterna godkänner föregående årsverksamhet samt fattar beslut om verksamhetsmål och budget för kommande år.

Förbundsstyrelse

Förbundsstyrelsen sammanträder en gång per månad och beslutar om den löpande verksamheten.Förbundsstyrelsens arbetsutskott träffas varje vecka och bereder bland annat ärenden till styrelsen.

Förbundsledning

De fyra kongressvalda funktionärerna; förbundsordförande, andre förbundsordförande, förbundssekreterareoch avtalssekreterare, utövar tillsammans med en personalchef och en ekonomichef, ledarskapet för förbundetpå förbundskontoret. Till förbundsledningen hör även en internationell sekreterare, en chefsjurist samt tvåsekreterare.

Avdelningar

Avdelningens högsta beslutande organ är representantskapet. Ledamöterna är valda av sektionerna.Representantskapet väljer en avdelningsstyrelse, som tillsammans med personalen ansvarar för avdelningenslöpande verksamhet.

Sektioner

Till sektionsmötena är alla medlemmar välkomna. Där fattas beslut om Byggnads lokala aktiviteter.

Avtalsråd

Avtalsrådet har 116 ledamöter, valda av avdelningarna. Avtalsrådet har en rådgivande funktion. Ledamöternadiskuterar krav inför varje avtalsrörelse och under det att avtalsrörelsen pågår samt tar ställning till slutligtavtalsförslag.

Så styrs Byggnads

4

5

Byggnads blir elva regionerFörslag till kommande förändringar av Byggnads organisation (förslag iOU2010 – organisationsutredningen)skapade en lång och intensiv debatt påkongressen. Det märktes att kongress-deltagarna var intresserade av och hadeolika åsikter om hur Byggnads bäst skaorganiseras för att på ett både bra ochkostnadseffektivt sätt kunna möta med-lemmarnas behov. Kongressen kundetill slut enas om en organisation medelva regioner. Omorganisationen skavara färdigställd till 2012.

Kongressen beslutade också att ställasig bakom Byggnads rapport, Arbete ochtrygghet. I rapporten framförs krav sompolitiker och beslutsfattare måste tahänsyn till, för att få ett samhälle sombygger på rättvisa och solidaritet.

Kongressen valde Torbjörn Hagelin tillförbundssekreterarposten. Posten hadevarit vakant sedan Förbundsfullmäktige2008. Kongressen valde också en nyandre förbundsordförande, Johan Lind-holm. Torbjörn Johansson valdes tillavtalssekreterare och blev därmed kon-gressvald.

Bostadspolitik Under nästan 20 års tid har det byggtsför få bostäder i Sverige. Det, i kombina-tion med att hundratusentals lägenheterfrån 60- och 70-talen är i stort behov avupprustning och energieffektivisering,kräver krafttag på det bostadspolitiskaområdet. Inget av de politiska blockenhar presenterat tillräckligt bra förslagför att öka bostadsproduktionen. Därförpresenterade Byggnads under 2010 ett

bostadspolitiskt program med sju tydligakrav inom bostadspolitikens område.

Byggnads ställer krav på ökat bostads-byggande, insatser för miljonprograms-områdena och energieffektivisering avbostadsbestånden för att minska klimat-påverkan. Byggnads pekar på svårig-heten för ungdomar att få en bostad ochlyfter behovet av en social bostadspoli-tik. Vidare ställer Byggnads krav på attbostäder i högsta grad ska vara tillgäng-liga och trygga för äldre och funktions-hindrade samt sist men inte minst, krä-ver Byggnads inrättande av ett samhälls-byggnadsdepartement. Det bör finnasett departement som har ett uttalatansvar för dessa frågor.

Genom det bostadspolitiska pro-grammet lyfter Byggnads de bostadspo-litiska frågorna. Politikerna måste sättabostadsfrågorna där de hör hemma –högst på dagordningen.

Medlemstappet fortsätterDet allvarligaste hotet för den samladefackföreningsrörelsen och för Byggnadsär medlemstappet. Under den senastekongressperioden har Byggnads tappat12 000 – 13 000 medlemmar och minsk-ningen fortsätter.

Den svenska modellen bygger på attstarka parter på arbetsmarknaden sluterkollektivavtal. Om arbetstagarparten blirallt svagare så är vi inne på en mycketfarlig väg. Den fackliga styrkan harbyggts upp under många år och har ute-slutande berott på att vi har haft mångamedlemmar och hög organisationsgrad.När vi har förhandlat med arbetsgivarnaeller fört fram krav på våra politiker såhar man lyssnat och mött oss med res-pekt. För man har vetat att vi har haft enstor majoritet av löntagarna bakom oss.

Fortsätter vi att förlora medlemmarså är vi snart i en situation där vi har ett svagt förhandlingsläge mot arbets-givarna och politikerna kan behandlaoss som ett särintresse de inte behöverta hänsyn till.

Byggnads stod på kongressen 2010 inför många stora framtida frågor.Det handlade om en ny organisation, nya medlemsavgifter, nya stadgaroch framtidsinriktade beslut inom olika politikområden som exempelvisarbetsmarknad och bostadspolitik. Även en delvis ny förbundsledningoch ny förbundsstyrelse valdes. Besluten som fattades kommer att krävamycket arbete och energi men kommer också leda till att Byggnads blirännu starkare inför framtidens utmaningar.

Hans Tilly, förbundsordförande

Stora framtidsfrågor för Byggnads

Förbundsledningen utövar ledarskapet för förbundet. Den består av fyra kongressvalda funktionärer; förbundsordförande, andre för-

bundsordförande, förbundssekreterare och avtalssekreterare samt en personalchef och en ekonomichef. Till förbundsledningens upp-

gifter hör ansvaret för Byggnads internationella verksamhet. Sedan mars 2010 är även en chefsjurist knuten till förbundsledningen.

6

Hans TillyFörbundsordförande

Under året avslutades projektet Medlem10 000, som pågått i tre års tid. Det ladesmycket kraft på att stoppa medlemmarsom var på väg ur förbundet men ocksåpå att få in fler medlemmar. Utan projek-tet hade vi tappat ännu fler medlemmar.

Men medlemstappet fortsätter och vimåste göra allt för att vända trenden.Har vi inga medlemmar bakom oss harvi svårt att driva igenom beslut och då ärvår verksamhet ganska meningslös. Jagkan inte nog poängtera vikten av att varoch en av oss har ett ansvar för att värvanya medlemmar. Detta måste genomsyraallt vi gör de kommande åren.

Riksdagsvalet Den 19 september 2010 gick Sverige tillval. Resultatet blev att Socialdemokra-terna gjorde sitt sämsta val sedan denallmänna rösträtten infördes. Det finnsanledning för hela arbetarrörelsen attvara självkritisk och noga analyseraorsakerna till det dåliga valresultatet.

Byggnads eftervalsundersökning visaratt det som skiljer Byggnads medlem-mar från övriga valmanskåren, är attden borgerliga Alliansen inte har haftnågra större framgångar, utan endastökat med en procent. Däremot harSverigedemokraterna haft större fram-gång bland Byggnads medlemmar änbland övriga LO-medlemmar. Över tioprocent röstade på dem. Socialdemokra-terna är fortsatt det överlägset störstapartiet. Å andra sidan är rörligheten stor.Många yngre uppgav att de kunde tänkasig att rösta på ett annat parti.

Byggnads har en stor utmaning i attunder de kommande fyra åren visa attkampen för en bra arbetsmarknad skermed andra värderingar och synsätt ände som Sverigedemokraterna represen-terar. Vår uppgift är också att visa på attdet är brister i den svenska modellen,inte personer från andra länder, som ärproblemet på arbetsmarknaden.

Ett historiskt byggavtal Efter långa förhandlingar kom SverigesByggindustrier (BI) och Byggnads i aprilöverens om ett historiskt nytt Byggavtal.Byggavtalet är en sammanslagning avByggnads- och Anläggningsavtalen medmodernisering av såväl texter som innehåll.

Byggavtalet gäller från den 1 april2010 till den 28 februari 2013 och berörcirka 80 000 byggnadsarbetare. Avtaletgällande löner löper under två år med en löneökning motsvarande 3,5 procentpå tvåårsbasis. Det tredje årets avtals-förhandlingar avser endast löner ochersättningar.

Utöver lönepåslag innehåller det nyaavtalet bland annat överenskommelserom tydligare och begripligare lönereg-ler, ett nytt gemensamt statistik- ochgranskningssystem, regler för permis-sion och helglön samt reseersättning.

Avtalstexterna i det nya Byggavtaletinnehåller många förenklingar och för-bättringar. Det innehåller också en över-enskommelse i löne- och bemannings-frågan. Lönebestämmelserna trädde ikraft den 1 juni 2010 och de nya allmännavillkoren började gälla från den 1 november. BI och Byggnads genom-förde också under året gemensammainformations- och utbildningsinsatserkring det nya Byggavtalet.

Arbetsmarknaden efter Laval Även om de juridiska turerna kringLaval är avslutade, ser vi nu tydligt kon-sekvenserna av Lavaldomen på densvenska arbetsmarknaden. Allt flerföretag tar hit utländsk arbetskraft ochde får arbeta under vidriga villkor ochmed usla löner. På grund av Laval-domen har vi inte rätt att kontrolleraförhållandena på arbetsplatsen. Bygg-nads har under ett flertal tillfällen upp-märksammat denna situation och krävt

politiska förändringar utan att få gehörfrån regeringen.

Samhällsbyggande i världsklass Samhällsbyggandet och dess utvecklinghar kritiserats av Statskontoret i tvåstatliga utredningar. De huvudsakligaproblemen som identifierats för sektornrör konkurrensen, kvaliteten, kostna-derna och kompetensen. Samtidigt kon-stateras att potentialen för förbättringarär mycket stor. I Statskontorets rapportutpekas fyra parter som ”ägare av frå-gan”. Dessa är; byggherrar, byggsek-torns branschorganisationer, arbets-marknadens parter och staten.

Finansdepartementet har genomförtrundabordssamtal och Byggnads harställt sig bakom ett partsgemensamtfemårigt utvecklingsprojekt under nam-net Samhällsbyggande i världsklass.Projektet är unikt såtillvida att bran-schens samtliga parter medverkar föratt komma tillrätta med de problem somutredningarna lyfter fram.

Ren byggbransch Byggnads, tillsammans med andra fack-förbund och arbetsgivarorganisationerinom byggbranschen, samverkar inomdet som kallas BBIS (Byggbranschen isamverkan). Det är ett samarbete där vitar avstånd från svartarbete och annanoseriös verksamhet inom byggsektorn.

Under de kommande åren ska BBISopinionsbilda brett mot svartarbete i enkampanj som kallas Ren byggbransch. De målgrupper som är aktuella i opini-onsbildningsarbetet är företag, anställda/medarbetare, elever och lärare vid yrkes-utbildningarna samt allmänheten.

Starkare Byggnads i framtidenMed kongressåret 2010 i ryggen, gårByggnads nu in i en ny kongressperioddär besluten som fattades ska sjösättasoch bli verklighet. Det kommer att krävamycket jobb och energi men kommer attleda till att Byggnads står ännu starkareinför framtida utmaningar.

Vår uppgift är att visa

på att det är brister i den

svenska modellen, inte

personer från andra

länder, som är problemet

på arbetsmarknaden.

Det allvarligaste hotet för

den samlade fackförenings-

rörelsen och för Byggnads

är medlemstappet.

Byggnads förbundskontor

Förbundskontoret har det övergripande ansvaret för förbundets verksamhet. På förbundskontoretarbetar omkring 70 personer. Dess främsta uppgift är att stödja avdelningarna och att företräda med-lemmarna i centrala frågor. Förbundskontoret är uppdelat i en förbundsledning och sju enheter.

FörbundsledningFörbundsledningen utövar ledarskapet för förbundet. Den består av fyra kongressvalda funktionärer;förbundsordförande, andre förbundsordförande, förbundssekreterare och avtalssekreterare samt en personalchef och en ekonomichef. Till förbundsledningens uppgifter hör ansvaret för Byggnads internationella verksamhet. Sedan mars 2010 är även en chefsjurist knuten till förbundsledningen.

Administrativa enhetenEnheten ansvarar för personalfrågor, löneadministration, IT-frågor, intern service och kompetens-utveckling.

EkonomienhetenEnheten har hand om förbundets bokföring, redovisning, ekonomiska förvaltning och medlemsredo-visning.

FörhandlingsenhetenEnheten förhandlar med arbetsgivare och träffar avtal om medlemmarnas löner, arbetstid och andraarbetsvillkor. Enheten följer upp efterlevnaden av kollektivavtal och lagstiftning på arbetsmarknadensamt genomför tvisteförhandlingar. Här hanteras även medbestämmandefrågor, arbetstillstånd ochlönestatistik.

KommunikationsenhetenEnheten har hand om intern och extern information, marknadsföring, press, webbredaktion,omvärldsbevakning samt politisk bevakning.

MedlemsenhetenEnheten ansvarar för de fackliga utbildningsfrågorna, förbundets ungdomsverksamhet, kompetens-utveckling inom avtals- och arbetsrättsområdet, grundorganisationen samt försäkrings- och arbets-miljöverksamheten.

A-kassanA-kassan ansvarar för a-kassefrågor för anställda byggnadsarbetare samt anställda och företagareinom måleriyrket t ex målare, billackerare och industrilackerare i Sverige.

ByggnadsarbetarenTidningen Byggnadsarbetaren producerar Sveriges största byggmagasin, Byggnadsarbetaren.Tidningen bevakar, genom reportage och artiklar, utvecklingen i byggbranschen ur ett medlems-perspektiv.

7

8

Ny förbundsledning valdes på kongressenEfter en del dramatik valdes JohanLindholm till andre ordförande förByggnads. Thomas Gustavsson som varvalberedningens förslag, förlorade sinpost efter åtta år. Vidare valdes Tor-björn Johansson till avtalssekretare ochTorbjörn Hagelin valdes till ny för-bundssekreterare efter att posten varitvakant sedan 2008.

Ny regionindelning bildar livskraftigt ByggnadsByggnads måste vara en bärkraftig orga-nisation som möter sina medlemmarsbehov nu och i framtiden. Kongressdel-tagarna hade starka åsikter om Bygg-nads framtida organisation och debattenvar het när kongressen till sist fattadebeslut om en ny organisation medrösterna 150 mot 24. Den nya organisa-tionen kommer att innebära att Bygg-nads upphör att organisera sig i avdel-ningar och istället skapar en ny lokalfacklig struktur med elva självständigaregioner. Organisationsförändringeninnebär en stor förändring som syftartill att forma ett starkt, effektivt ochlivskraftigt Byggnads.

Med den nya regionindelningen fårByggnads ekonomiskt och organisato-riskt starka regioner. Inom de nya stor-regionerna bildas verksamhetsområdenoch medlemskretsar. Kretsarna ersätterdagens sektioner. En ny organisationbildas med verksamhetsråd, med-lemskretsar, förtroendemannaråd ochförtroendemannaklubbar.

Det administrativa arbetet kan bedrivasmer effektivt och resurser kan frigörasoch istället användas till att stödja fack-liga förtroendemän på arbetsplatsernaoch annan facklig verksamhet. I för-längningen ska det leda till att Byggnadsattraktionskraft stärks och att fler medlemmar söker sig till förbundet.Processen med regionindelning skavara genomförd till årsskiftet 2011/2012.

Organisationen ger frihet för regio-nerna att skapa sin verksamhet utifrånde geografiska områden som finns, ochmöjlighet att flytta ut beslut istället föratt centralisera. Dessutom hoppas för-bundet kunna spara pengar på omorga-nisationen.

Medlemscenter och central lönehanteringFörbundsstyrelsen beslutades återkom-ma till nästa fullmäktige, i juni 2011, medett förslag om ett förbundscentralt med-lemscenter och central lönehantering.

Rättvisa medlemsavgifterMedlemsavgifterna har diskuteratslänge och det har efterfrågats en översynav hela avgiftssystemet, med en avgift i

förhållande till olika lönenivåer.Kongressen beslutade att storleken påden avgift medlemmarna betalar tillfacket ska stå i proportion till vad mantjänar. Det är ett så kallat differentieratavgiftssystem. På så vis får Byggnads ettavgiftssystem som är mer rättvist ochsom garanterar intäkter för verksam-heten. Den nya modellen har nio avgifts-klasser och börjar gälla från 2011.

Det nya medlemsavgiftssystemet inne-bär att de flesta får sänkt avgift. Men desom har en månadslön över 29 000 kro-nor får en något höjd avgift. Den lägstaavgiften blir 47 kronor och den högstaavgiften blir 357 kronor i månaden.

De grupper som får höjd avgift ärplåtslagare och kylmontörer vilka tidi-gare sluppit betala den förhöjda avgiftenpå 158 kronor i månaden. Nu skall allamed samma lön betala samma avgift.

Även pensionärer över 75 år som tidi-gare varit avgiftsbefriade ska betalamedlemsavgift, vilket orsakade en delprotester. Men kongressen enades omatt alla med inkomst åtminstone skabetala en liten del. Det är avgifterna somfinansierar verksamheten inom förbun-det och förbundets avdelningar. Därförmåste medlemsintäkterna totalt bli likastora oavsett vilket system man väljer.

Projekt Facklig FramtidProjekt Facklig Framtid är en provverk-samhet med fullmaktsförfarande. Pro-jektet går ut på att avdelningarna påprov kan lägga ut förhandlingsmandatpå facklig förtroendeman via fullmakt.Utvärderingen av projektet presente-rades på kongressen.

Intervjuer med fackliga förtroende-män och enkäten till avdelningarna,stärker uppfattningen om att förbundetska arbeta vidare med modellen medfullmakter. Beslutet att godkänna prov-verksamheten och dess att-satser togsdärför av kongressen.

Kongressen 2010 – viktiga beslutstakar ut ny väg för Byggnads

Förbundsledningen bär ansvar för att de beslut som fattas av Byggnadshögsta beslutande organ, kongress och förbundsfullmäktige, ska drivasigenom och verkställas. Vart fjärde år har förbundet en kongress och de tre mellanliggande åren hålls förbundsfullmäktige. I juni 2010 höllskongress och då fattades beslut som kommer att påverka bland annatförbundsledningens utseende, organisationsstruktur och medlems-avgifter.

Kongressen fattade beslut

om en ny organisation som

kommer att innebära att

Byggnads upphör att organi-

sera sig i avdelningar och

istället skapar en ny lokal

facklig struktur med

elva självständiga regioner.

9

Modellen hoppas man ska stärka detfackliga arbetet på arbetsplatsen, näramedlemmen.

Arbete åt alla!Det finns många framtidsfrågor somberör medlemmarna. Därför ska Bygg-nads röst höras. I Byggnads rapportArbete och trygghet, som kongressenställde sig bakom, framförs en mängdolika krav som politiker och beslutsfat-tare måste ta hänsyn till för att skapa ettsamhälle som är bra för medlemmar ochför Sveriges löntagare i stort.

Det kanske viktigaste kravet i rap-porten är att sätta sysselsättningenhögst på dagordningen och återerövraparollen arbete åt alla. Hundratusentalsmänniskor utan arbete är ingen natur-

lag. Arbetslöshet är ett marknadsmiss-lyckande som bara en demokratisk väl-färdsstat kan stoppa.

Extrakongress 2012Kongressen beslutade om en extra kon-gress i juni 2012 med anledning av HansTillys pensionering. Då kommer helaförbundsledningen samt förbundssty-relsen att väljas om. Förbundsstyrelsenkommer att utökas så att styrelsen ärrepresenterad med en representant frånvarje region.

På Byggnads kongress kom AmbetYuson, generalsekreterare, BTI (Interna-tionella Byggnads- och Träarbetarinter-nationalen) upp på scenen för att prataom internationell solidaritet och detarbete som görs för att hjälpa arbetare ifattiga länder att organisera sig.

– Jag är upprymd av att stå här inför er,det är en ära för mig. Jag är övertygadom att Byggnads tillsammans medSocialdemokraterna kommer att vinnavalet. Ni har BTI med 20 miljoner bygg-och anläggningsarbetare bakom er, saAmbet Yuson och rev ner applåder frånkongressdeltagarna.

Ambet höll sedan upp ett gult kort införpubliken.

– Ni måste nu hjälpa oss att ställa FIFAtill svars. De måste ställa krav på länderoch städer som vill arrangera fotbolls-VM att exploateringen av arbetaremåste upphöra. De måste garantera demänskliga rättigheterna! Sponsorer,byggherrar och licensinnehavare skallvara bundna att skriva avtal för att arbe-tarna ska ha skäliga löner och säkra attarbetsrätten efterlevs.

De länder som inte vill ställa upp på devillkoren ska inte få lova att arrangerafotbolls-VM.

Ni måste visa dem det här gula kortet!Och om de inte levererar så måste de seupp för det röda kortet, eller hur, saAmbet och log stort mot publiken.

– Jag vill att alla som åker hem på söndag skakänna att de har fått varit med och påverkabesluten. Alla ska ha chansen att säga vad detycker. Det är oerhört viktigt, säger MargitBik som gör debut som kongressordförande.

Visa FIFA det gula kortet!

10

kongre

ss 2

01

0

11

Förbundsstyrelsen leder detlöpande arbetet enligt förbundetsstadgar och beslut som fattats avkongress och förbundsfullmäktige.Förbundsstyrelsen har haft 19protokollförda sammanträdenunder 2010.

Ledamöterna i förbundsstyrelsen framtill kongressen i juni var; Hans Tilly,Thomas Gustavsson och Torbjörn Johans-son, från förbundskontoret samt JohanLindholm, Byggettan, Lars Hildingsson,Byggnads Sydost, Dan Berger, ByggnadsSyd, Magnus Cato, Bygg 9:an Öst, MatsEngström, Byggnads Mälardalen, TomasEmanuelsson, Bygg 12:an och Jim Sunde-lin, Byggnads Västernorrland.

Efter en sluten omröstning valdekongressen en ny förbundsstyrelse, som

då bestod av; Hans Tilly, Johan Lind-holm, Torbjörn Hagelin och TorbjörnJohansson, från förbundskontoret samtChristian Bengtzelius, Byggettan, RolandLjungdell, Byggnads Södra Skåne, LarsHildingsson, Byggnads Sydost, MagnusCato, Bygg 9:an Öst, Mats Engström,Byggnads Mälardalen, Tomas Emanuels-son, Bygg 12:an och Jim Sundelin,Byggnads Västernorrland.

Förutom de sedvanliga frågorna fattade förbundsstyrelsen bl a beslutom; organisationsutredningens förslagtill nytt avgiftssystem, medlemscenter,handlingsplan för uppsökande verk-samhet gentemot plåt- och kylavtalenangående nytt avgiftssystem, utvärde-ring av 2010 års valrörelse, diverse skri-velser om regionbildandet, indrivnings-blockad (Metto Jumti), bemanningsavtal

mellan LO och Bemanningsföretagen,regler och riktlinjer vid utförande avbehörighet till ByggIT FFM, fortsattanställning av tolkar, förändringar gäl-lande rikskonferenser 2010, överens-kommelser på samtliga avtalsområdensamt uppsägning av Byggnads inkomst-försäkring.

Dessutom arbetade förbundssty-relsen med diverse dokument inför kon-gressen 2010 så som; utredningar, stad-gar, motioner och utlåtande, tillsättandeav förbundssekreterare samt fastställ-lande av avtalskrav.

Kontinuerliga rapporter har lämnatsom valarbete och avtalsrörelsen.

Ledamöterna i förbundsstyrelsen var även styrelse i Stiftelsen ByggnadsInternationella Solidaritetsfond.

Ny förbundsstyrelse vald under kongressen

Förbundsstyrelsens ledamöter, från vänster: Niklas Rengen (adj), Lars Hildingsson, Johan Lindholm, Roland Ljungdell, Mats Engström, Jim Sundelin, Torbjörn Hagelin, Christian Bengtzelius, Tomas Emanuelsson, Hans Tilly, Torbjörn Johansson och Magnus Cato.

12

Den andra hälften av de pengar somavsätts för internationellt arbete går tillByggnads- och Träarbetar-Internatio-nalen, BTI, (BWI, Building and WoodWorkers International) som har tolvmiljoner medlemmar i 350 fackförbundöver hela världen. BTI arbetar just nuframför allt med att stödja fackförbund iarbetet för att få teckna kollektivavtal.Det gör man bland annat genom stöd tillfacklig utbildning och organisering ochgenom att teckna överenskommelsermed de stora, globalt verksamma, före-tagen om rimliga arbetsvillkor.

På global nivå arbetar BTI ocksåsedan flera år för att stoppa spridningenav asbest.

Projektet Decent Work – Schystavillkor, rent spel för alla lagProjektet Decent Work inför VM i Syd-afrika 2010 och EM 2012 i Polen/Ukraina

fortsatte 2010. Byggnads, Elektrikernaoch Målarna samarbetar med den fack-liga internationalen för världens bygg-nadsarbetare BTI, för att stärka de lokalafacken i de länder där de stora idrotts-arenorna byggs. Verksamheten handlarom att fackligt organisera arbetarna påderas byggarbetsplatser och utbilda delokala fackens medlemmar. Under 2010efter VM i Sydafrika skickades ”facklan”över till Brasilien där VM kommer attarrangeras 2014.

Inför OS/Paralympics 2012 i London2010 kom även folder nummer tre (avfyra), med fokus på byggnationen av OS-arenorna i London och de arenor sombyggs i Sverige, för att belysa villkorenför byggnadsarbetarna. I förberedelsernaför OS i London 2012 är det pengarnasom styr. Leken blir allvar, bra arbets-villkor ställs mot vinstintressen. En ”selfemployed” engelsk byggnadsarbetarearbetar normalt 60 - 70 timmar i veckanför 60 -80 kronor i timmen och minst treav tio arbetar utan anställningskontrakt.Bra arbetsvillkor blir en onödig kostnad.

Ju fler desto starkareNästan överallt i världen är byggyrkenlågstatusjobb med dåliga arbetsvillkor. I Sverige är det annorlunda. På byggetav Sveriges nya nationalarena för fot-boll, Swedbank Arena, i Solna, harbyggyrket hög status och relativt sett braarbetsvillkor. Ackordslagen på byggen ärstarka, tack vare löneformen. Organisa-tionsgraden är dessutom relativt hög

med sina 76 procent. Ju fler, desto star-kare – helt enkelt.

SolidaritetsfondenStiftelsen Byggnads InternationellaSolidaritetsfond (SOLfonden) som firadetjugoårsjubileum 2009, har projekt imånga länder, både nära och långt borta.

I Sydafrika har fonden, tillsammansmed bidrag från Elektrikerna ochMålarna, bland annat renoverat en skoladär ungdomar från familjer med lågainkomster kan få yrkesutbildning. Sexbyggnadsarbetare från Sverige, fyramedlemmar från Byggnads och två med-lemmar från Elektrikerna och Målarna,arbetade under sex veckor i början av2010 som handledare åt tio afrikanskabyggnadsarbetare på skolbygget i Wol-werkloof utanför Kapstaden i Sydafrika.Förutom hårt slit i 45 graders värme på

Internationellt arbete

Fortsatt kamp för kollektivavtalinom EU

Två kronor av den månatliga medlemsavgiften till Byggnads användsför att stärka byggfack runt om i världen. Ungefär hälften, d v s enkrona per månad och medlem, används till arbete i Europa genom denNordiska unionen, NBTF och den Europeiska federationen, EBTF.Under 2010 fortsatte kampen för kollektivavtalen. Får marknadskraf-terna styra inom EU är det låglönekonkurrens som ska gälla. Facken säger ja till konkurrens men det ska vara på lika villkor och inte grundas på dåliga löne- och anställningsvillkor.

I Sverige har byggjobbet

relativt hög status och

bra arbetsvillkor. Det borde

gälla i alla länder.

– Jag hoppas att vi som bygger får biljetter tillinvigningsmatchen, säger Alejandro Carrasco.

bygget fick de träffa flera fackliga före-trädare och också ta del av den afrikan-ska kulturen tillsammans med sina lär-lingar. Våra byggnadsarbetare blev väl-digt populära bland den lokala befolk-ningen och inbjöds bland annat att deltai det lokala parlamentets öppnande.

Verksamheten i de projekt som fårstöd från Byggnads handlar om att fack-ligt organisera byggnadsarbetarna påderas arbetsplatser och utbilda de lokalafackens medlemmar. Pengar från fon-den används bl a i Sydafrika, Nepal,Ukraina, Indien, Ryssland, Balkanlän-derna, Polen, Brasilien samt flera andraländer i Asien.

Byggnads förbundsstyrelse utgör styrelseLedamöterna i Byggnads förbundssty-relse utgör styrelse även i Stiftelsen Bygg-nads Internationella Solidaritetsfond.Styrelsen beslutar vilka projekt som skastödjas och ser till att fondens medelanvänds effektivt och ändamålsenligt.

Även Byggnads medlemmar har möj-lighet att påverka vilka projekt somstöttas av Solidaritetsfonden genom attlämna förslag till sin lokala avdelning.

Byggnads KongressDå Byggnads 15:e ordinarie kongressgenomfördes i juni 2010, gästades den avca 50 internationella inbjudna gästermed facklig anknytning från hela värl-den. Redan fem timmar innan kongres-sen öppnade smygstartade den med ettseminarium med rubriken Visst hör fot-boll och politik ihop? Crecentia Mofokeng,

regionalansvarig för BTI Afrika, sa i ett anförande angående den pågåendeDecent Work kampanjen, att FIFAborde ha lämnat kvar en del av de 16 mil-jarder de tjänat på VM i Sydafrika.

Kongressen beslutade att Byggnadsunder kongressperioden 2010 - 2014 ska

bli en Fair Union och arbeta för RättvisHandel och Internationell Solidaritet isina verksamhetsplaner och aktiviteter.Det beslutades även att det internatio-nella arbetet ska få en naturligare del iden lokala verksamheten.

13

De sex veckorna i början av 2010 blev ett minne för livet för de sex medlemmarna från Byggnads,Målarna och Elektrikerna som arbetade som handledare åt tio afrikanska byggnadsarbetare på skolbygget i Wolwerkloof utanför Kapstaden i Sydafrika.

Crecentia Mofokeng, BTI Afrika, här tillsam-mans med Niklas Enström från Elektrikerna.

14

– På Byggnads område, mer än inom denövriga svenska fackrörelsen, utmanasgång på gång den svenska modellensstarka fackförbund och arbetsgivar-parter. Dessutom är Byggnads ett fack-förbund som inte tvekar att försvaramodellen och driva dessa frågor denjuridiska vägen. När vi lyckas gagnardet hela arbetarrörelsen. Självfallet ärdet en spännande och engagerandemiljö för en jurist, konstaterar MattiasLandgen som har en bred erfarenhetmed sig från den svenska fackförenings-rörelsen.

Han har tidigare arbetat som förbunds-jurist på LO-TCO Rättsskydd, som fun-gerar som ett slags fackets egen advokat-byrå. Innan Mattias rekryterades tillByggnads arbetade han som chefsjuristpå tjänstemannaförbundet HTF. 2008gick HTF och SIF samman och bildadeUnionen. Han följde med och blev däravtalspolitisk expert/jurist samt sek-tionschef för enheten som utveckladekollektivavtalen. Dessutom utbildarMattias morgondagens jurister i arbets-rätt, de studenter som är antagna till jur.kand. programmet vid Stockholms uni-versitet.

Rådgivare med kamplustHär på Byggnads är hans tjänst organi-satoriskt placerad på förbundsledningenoch han har som huvudsaklig uppgift attvara rådgivare åt förbundsledningen ilag- och avtalsfrågor samt i frågor relate-rade till EU-rätt. En rådgivare med ettbrinnande engagemang för att försvaraden svenska modellen.

– Det är värt att kämpa för. Vi arbetarförebyggande på två plan. Dels försökervi påverka så att dåliga beslut stoppasinnan de fattas, dels arbetar vi för att påett tidigt stadium kunna förutse ochparera negativa konsekvenser av tidi-gare fattade beslut. Inte minst gäller detEU-rättsliga frågor, förklarar Mattias.

Lagstiftningen i EU innehåller ett aktu-ellt juridiskt kryphål som inte förutsågsnär förordningen stiftades 2004, menarMattias. Nu ställer det till problem. Det ärmöjligt att via EU-rätten legalt löne-dumpa den inhemska marknaden trotstecknande av kollektivavtal. Möjlighetenatt göra detta baseras på EU-förord-ningen 883/04 som avser samordning av de sociala trygghetssystemen.

I vissa EU-länder, t ex i Polen, fårarbetstagaren själv stå för de socialaavgifterna. De polska bolagen verk-samma i Sverige gör avdrag från tecknadlöneöverenskommelse på respektivearbetstagares lön för polska socialaavgifter och hälsoavgifter. Detta får tilleffekt att svenska bolag samt de bolagsom kommer ifrån EU-länder där egen-avgifterna inte betalas av arbetstagarensjälv, får en stor konkurrensnackdel närde tävlar om offentliga upphandlingar.

– En sådan till synes legal lönedump-ning och otillbörlig konkurrens baseradpå EU-rätten, kan vi inte acceptera utanjuridisk och facklig-politisk strid.

I frontlinjen för försvaret av den svenska modellen

Mattias Landgren, anställdes som

chefsjurist på Byggnads i mitten

av mars 2010. Det är en nyinrättad

tjänst som speglar det faktum att

de juridiska frågorna, inte minst

de EU-rättsliga, idag spelar en allt

större roll i arbetet för ett rättvist

och tryggt samhälle. För Mattias

innebär utmaningarna att det är

ett drömjobb.

15

Byggnads stipendienämnds ord-förande Mona Sahlin delade uttjugo kulturstipendier om totalt220 000 kronor på scenen i kon-gresshallen i juni 2010. De gladapristagarna, som förutom peng-arna fick en tavla och blommor, är aktiva inom kulturområdenamusik, bildkonst, litteratur ochscenkonst.

Sedan 1966 delar Byggnads ut ett antalkulturstipendier för att främja en kulturell insats eller förkovran. 482ansökningar, vilket är nytt rekord, hadekommit in till Byggnads stipendie-nämnd när ansökningstiden gick ut den 1 mars. Ansökningarna kom från de flesta kulturområden; såsom musik,bildkonst, litteratur, scenkonst, konst-hantverk och arkitektur.

En av stipendiaterna inom musikkate-gorin, var Victor Mobäck (bild ovan), vio-linist från Stockholm. Han vill användasitt stipendium på 10 000 kronor till enkurs för violinisten Zakhar Bron. VictorMobäck avslutade prisutdelningen medatt spela ett stämningsfullt stycke avBach på scenen.

2010 års kulturstipendiater:

Musik: Mariella Karle, Stockholm,Esaias Fogelvik Järnegard, Göteborg,Per-Johan Andersson, Nässjö, JakobKoranyi, Stockholm, Kristina Edin,Styrsö, Daniel Fjellström, Malmö, AnnaForsebo, Malmö och Victor Mobäck,Stockholm, 10 000 kr vardera.

Bildkonst: Peter Cederblom, Stockholm,Jennifer Rainsford, Stockholm, HelgaSteppan, Motala, Sara Vide Ericson,Stockholm, 15 000 kr vardera ochThimothy Crisp och Ida Andersson,båda Stockholm, 10 000 kr vardera.

Litteratur: K-G Malm, Göteborg, LottaAlvestam Wahlund, Stockholm, CarolaLindström, Umeå, 10 000 kr vardera.

Scenkonst: Aviad Herman, Göteborg,Malin Skinnar, Brösarp, Anna Axiotis,Frövi (kulturföreningen Baluba), 10 000kr vardera.

Rekordstort intresse för Byggnadskulturstipendium 2010

Stolta kulturstipendiater 2010 tillsammans med några av stipendienämndens ledamöter.

16

17 mars-manifestationFör sjunde året i rad arrangerades den 17mars en manifestation på Sergels Torgoch på många andra delar i landet, föratt skydda kollektivavtalen. Mångabyggnadsarbetare bland totalt närmare2500 personer – lyste upp ett annars vintergrått Sergels Torg med sina varsel-jackor. Budskapet var att svenska kol-lektivavtal ska gälla i Sverige – oavsettvar man kommer ifrån.

Arbete inför riksdagsvalet 2010Inför riksdagsvalet 2010 planerade ochgenomförde Fackliga Samhällsbyggarnaen valrörelse runt om i landet. Likasågenomfördes under valrörelsens slut-skede en valturné med förbundens led-ningar. Aktiviteter och arbetsplatsbesökgenomfördes i Malmö, Landskrona,Varberg, Borås, Karlstad, Borlänge,Sundsvall, Västerås och Uppsala. Dessafick ett gott mottagande.

Samarbetet Fackliga samhälls-byggarna avslutades 2010När samarbetet Fackliga samhällsbyg-garna inleddes, beslutades att en utvär-dering av verksamheten skulle ske eftervalet 2010. Därefter skulle ett beslut tasom den framtida verksamheten. FackligaSamhällsbyggarnas verksamhet avslu-tades i december 2010, men de positivaerfarenheterna har tagits tillvara lokaltoch regionalt.

Sista verksamhetsåret för Fackliga Samhällsbyggarna

Viktiga erfarenheter gjorda förframtiden

Detta är några av de budskap somFackliga Samhällsbyggarna hadeunder sin valrörelse inför riksdags-valet 2010.

Fackliga Samhällsbyggarna är ett samarbete som startades 2004 mellan sex fackförbund; Byggnads, SEKO, Fastighets, Skogs- och Trä, Elektrikerna samt Målarna. Syftet var att stärka och skyddaden svenska modellen och stärka kollektivavtalen som ger rättvisaoch trygga villkor i arbetslivet. Samarbetet avslutades vid utgångenav 2010.

17

Administrativa enheten ansvarar för personalfrågor, löneadministration, IT-frågor, intern service och kompetensutveckling.

Satsningar på ledarskapsutbildning ochteamutveckling av personalen gjordes föratt skapa goda förutsättningar för indivi-duell och organisatorisk utveckling i dennya organisationen. Arbetet inleddes iaugusti månad med förbundsstyrelsenoch ledningen och fortsatte under höstenmed att påbörja besöken på avdelning-arna. Det arbetet fortsätter under 2011.

OmbudsmannautbildningByggnads och 6F:s egen ombudsmanna-utbildning avslutades i juni. Innan desshade man även hunnit med en resa tillBryssel för att få kunskap om EU.Utbildningen startades i augusti 2009och bestod av deltagare från alla 6F:s för-bund, förutom SEKO. Byggnads repre-senterades av två deltagare. Samman-lagt utbildades 15 ombudsmän.

Under året inleddes ett nytt samarbetemellan LO och Runö Folkhögskola meden ny ombudsmannautbildning. På LO:snya ombudsmannautbildning fanns tredeltagare från Byggnads. Utbildningenavslutas i mars 2011.

Övrig kompetensutvecklingPilotprojektet Grupp- och ledarskapavslutades i april 2010 med avdelning-arna 35 (Linköping), 11 (Mälardalen) och3 (Sydost). Tyngdpunkten låg på sam-

arbetet mellan ledning och anställda på avdelningarna. Samtliga ordförandeoch kassörer gick UL (Utvecklandeledarskap) och UGL (Utveckling Gruppoch Ledare). Utvärderingen gav myckethöga betyg.

Byggettans administratörer inledde ettarbete med kompetensutveckling undersammanlagt fyra dagar. Verktyget dearbetade med heter SDI, och det användsför att kartlägga individers styrkor.

Anställda på förbundskontoret harerbjudits Excel-utbildningar.

LönegruppenEnhetens lönegrupp sköter lönerna ochuppdragsredovisningar samt admini-strerar tjänstepension för anställda påförbundskontoret, a-kassan (centraltoch regionalt) samt avdelningarna 1(Byggettan Stockholm), 25 (ByggnadsUppland) och 27 (Byggnads Umeå).

I gruppens arbete ingår tolkningar av befintliga lagar, avtal och pensions-reglemente. Under 2010 har lönegrup-pen berett ca 5500 lönespecifikationer.Motsvarande siffra för 2009 var 2361beredningar.

FriskvårdUnder året har de anställda erbjuditsmassage 1 dag/varannan vecka. I febru-ari/mars genomfördes en friskvårds-utmaning i form av en stegtävling där ca 40 personer deltog. Ett 1:a, 2:a och 3:epris utdelades till de anställda med fleststeg. Till vårruset var det sex tjejer somanmälde sig och genomförde loppet.Kamratföreningen Baffarna sponsradedetta evenemang.

ArbetsmiljöArbetsmiljökommittén har träffats fyragånger för att diskutera och planeraarbetsmiljöverksamheten på förbunds-kontoret. En skyddsrond genomfördes i förbundets nya lokaler under sep-tember.

ServicegruppenI juni månad gick flytten tillbaka frånLiljeholmen till det nyrenoverade för-bundskontoret på Hagagatan 2. Service-gruppen har varit djupt involverat i detarbetet.

IT-verksamhet• Byggnads införde IP-telefoni på allaavdelningar genom ett stort heltäckandeprojekt. Alla avdelningar var inkopp-lade den sista mars 2010. En stor utbild-ningsinsats gjordes från förbundets ochSoftronics sida i samband med införan-det ute på avdelningarna .

• I och med införande av IP-telefonitecknades samtidigt avtal med Telenorsom operatör för fast telefoni.

• Nya ramavtal togs fram med Telenorför mobiltelefoni och mobilt bredbandsom inkluderar stora rabatter för inköpav mobiltelefoner. I avtalen ingår till-gång till flexibla webbtjänster som varjeavdelning/region har tillgång till vid t exköp av telefon och tjänster.

• Ett moderniserat uppdragsregister för Medlem i ByggIT togs i drift i börjanav året.

• Ett system för ärendehantering i Bygg-IT påbörjades. Processen för försäk-ringsfrågor var först ut och två avdel-ningar gick över till det nya systemetunder hösten. Ett förarbete avseendeförhandlingsärenden inleddes.

• En stor återflytt av förbundskontoretgenomfördes till nyrenoverade lokalerpå Hagagatan 2 under kvartal två, vilketberörde alla data- och telefonisystemsamt AV-system.

Fortsatt satsning på vässad kompetens inför omorganisation

En viktig del av kompetens-

utvecklingsarbetet har varit

att ge förbundsstyrelse, led-

ning och avdelningar verktyg

för att få ut full kraft i den

nya organisationens regioner.

Den administrativa enheten fortsatte under året sin satsning på att vässakompetensen inom organisationen. En mycket viktig del av kompetens-utvecklingsarbetet har varit ledarskaps- och teamutvecklingsarbete införden organisationsförändring som ska vara genomförd till 2012 och somgörs för att ytterligare förbättra möjligheten till ett effektivt arbete förmedlemmarna.

18

• I och med att Kommunal flyttade sinväxel under kvartal två till Sundsvallsom tidigare också Byggnads förbunds-kontor nyttjat, tecknades ett nytt ramav-tal med LO Svarsservice i Valdemarsvik.

• Förberedande möten och planering avett moderniserat intranät inleddes medkommunikationsenheten.

• Omvärldsbevakning har skett medbesök på intressanta mässor där bl amolntjänster och ny teknik med olikaplattor, som IPAD och Galaxy, har pro-vats.

• Nya avtalsformer har diskuterats medIT-leverantörer, såsom hyra kontraägande av utrustningen.

• Medlemsdelen i ByggIT anpassades föratt kunna hantera det nya inkomstbase-rade avgiftssystemet som kongressenbeslutat om.

• En IP-telefoni/IT-lösning för ett avdel-ningsgemensamt telefonistcenter förlönerapportering, byggdes inför infö-randet av nya avgiftssystemet.

• Medlemsinloggningen på hemsidanutvecklades för att täcka ytterligaremedlemsbehov med bl a inkomstredo-visning och avgiftsredovisning.

• Tillsammans med BI fortsatte arbetetmed att utveckla ett nytt PUL-säkertsystem för granskningsredovisning.Systemet bygger på att granskningenredovisas via filer istället för papper.Lösningen heter numera LÖSEN (LÖnSäkert ENkelt).

• En lösning för åtkomst till ByggIT förförtroendevalda lanserades.

• Ett program, som skriver av skulder påavslutade a-kassemedlemmar i ByggITsamt skickar dem till Collect, byggdesoch togs i drift.

Förbundskontorets personal 2010

• På förbundskontoret var 69 personer anställdaden 31 december år 2010. Av dessa var 22 funk-tionärer, 39 tjänstemän och åtta journalister.Därutöver arbetade tio personer på a-kassan; tvåombudsmän och åtta tjänstemän.

• Under året slutade sammanlagt 14 personer sin anställning. Av dessa slutade fem personer pågrund av egen uppsägning, sex beroende på attvikariat och visstidsanställning upphörde och tre på grund av pension.

• Fem nya tillsvidareanställda har rekryterats; tre funktionärer, en tjänsteman och en journalist.Därutöver rekryterades en tjänsteman till a-kassan.Vid årsskiftet fanns två vakanser på förbunds-kontoret, en på förhandlingsenheten och en påkommunikationsenheten.

19

Ekonomienheten har hand om förbundets bokföring, redovisning, ekonomiska förvaltning och medlemsredovisning.

Tillsammans med bl a IT-gruppen inomAdministrativa enheten och Kommu-nikationsenheten, planerades underhösten det tekniska och praktiska infö-randet av det nya differentieradeavgiftssystem som kongressen fastställt.Avgiftssystemet som träder i kraft den 1 januari 2011 består av nio olika avgifts-klasser i vilka medlemmarna inplacerasefter inkomst. För att underlätta för med-lemmarna att rapportera in inkomst harsåväl förbundets hemsida som en speci-ell ”lönerapporteringstelefon” använts.

En konsekvens av kongressens beslutär också att alla medlemmar i Byggnadsska betala medlemsavgift, vilket bl aberör de pensionärer som tidigare varitavgiftsbefriade.

Den löpande verksamhetenEnhetens löpande verksamhet har orga-niserats i tre arbetsgrupper; redovisnings-gruppen, gruppen för ekonomistyrning,finans- och fastighetsfrågor samt gruppenför medlemsredovisning. Dessa arbets-grupper arbetar med nedanståendeansvarsområden:

• Ekonomistyrning – budget, uppfölj-ning och bokslut

• Ekonomiadministration – redovis-ningsfrågor

• Gemensam service (ekonomiadmi-nistration åt avdelningar/regioner)

• Finans- och fastighetsförvaltning

• Strategiskt avdelningsstöd – intern-revision

• Medlemsredovisning

• Inkomstförsäkringen

Ekonomistyrning – budget, uppföljning och bokslutEkonomienheten har inför kongressenbl a förberett förslag till budgetprognosför den kommande fyraårsperioden.

Utöver löpande arbete med förbunds-kontorets budget, uppföljningar ochbokslut har ett arbete påbörjats med attutveckla förbundskontorets verksam-hetsplanerings- och budgetprocess.

RedovisningsfrågorUnder de senaste åren har ett arbetepågått med att införa gemensamt ekono-misystem för hela Byggnads organisa-tion. Samtliga avdelningar finns nusamlade i samma ekonomisystem ochdatabas. Detta underlättar framtagandeav förbundsgemensamma rapporter viduppföljningar. Även systemunderhållförenklas. Bytet har inneburit ett merfunktionellt system med nya möjlighetermen också ett fortsatt behov av utbild-ning i systemets olika delar. Sedan 2008har förbundet använt det elektroni-ska fakturahanteringssystemet ”InvoiceManager”. Under 2010 har detta systeminförts i sex av avdelningarna och berördpersonal har utbildats. Detta arbete kom-mer att fortgå 2011 med målsättningenatt alla de nya regionerna ska användasystemet senast den 1 januari 2012.

Gemensam serviceI verksamhetsområdet Gemensam serviceerbjuder förbundskontoret ekonomi-hantering för avdelningarna. Avdel-ning 1 (Stockholm), avdelning 25 (Upp-land) samt avdelning 27 (Hälsingland)har under året använt gemensam ser-vice för sin ekonomihantering. Serviceninnefattar löpande bokföring, registre-ring och betalning av leverantörsfaktu-ror, kundfakturering, skattedeklaration,hjälp vid framtagande av budget ochrapporter för uppföljning.

Hanteringen av leverantörsfaktu-rorna sker, för dessa avdelningar liksomför förbundskontoret, helt elektroniskt.

Under 2010 presenterades en nyprissättningsmodell för avdelningarna.Detta med målsättning att ytterligareavdelningar/regioner ser denna funk-tion som ett intressant alternativ förekonomiadministration i samband medregionbildandet.

Strategiskt avdelningsstöd – internrevisionStrategiskt avdelningsstöd innebär ettstöd för att utveckla avdelningarnasbokföring och årsredovisningar så attdet uppfyller kraven för god redovis-ningssed. Det innebär också att avdel-ningarnas ekonomipersonal får denkompetensutveckling inom redovisningsom krävs för att kunna uppnå målet förgod standard i redovisningen. Under årethar en översyn av den gemensamma kontoplanen skett med ambitionen attstandardisera och förenkla redovis-ningen. I samband med bokslutsarbetetbesöktes samtliga avdelningar av för-bundets ekonomienhet.

I det strategiska avdelningsstödetingår även att, tillsammans med avdel-ningarnas förtroendevalda revisorer,genomföra revision av förbundets avdel-ningar.

För ekonomienheten har året, utöver den löpande verksamheten, präglats av två större arbetsuppgifter. Det handlade dels om att efterkongressens beslut, införa ett nytt inkomstrelaterat avgiftssystem, delsatt färdigställa det administrativa arbetet i samband med återflytten avförbundskontoret till Hagagatan.

Förberedelser klara för nytt differentierat avgiftssystem

Prognosen visar på ett fort-

satt ansträngt ekonomiskt läge

avseende den fackliga verk-

samheten, främst beroende på

minskande medlemsintäkter.

20

Inför årsslutet anordnades en tvådagarsbokföringskonferens för kassörer ochbokföringskontorister. Förutom infor-mation om kommande årsbokslut fannsbl a kapital- och förvaltningsfrågor påprogrammet. Under året genomfördesockså, efter några års uppehåll, tvåutbildningstillfällen för förtroendevaldarevisorer i avdelningarna.

Finans- och fastighetsförvaltningEkonomienheten ansvarar för att för-valta förbundets kapital, bl a konflikt-fonden och reservfonden. Förvaltningensker i enlighet med stadgarna och fast-ställt placeringsreglemente. Förbundetskapital placeras huvudsakligen i ränte-och aktiefonder. Trots historiskt lågaräntor blev avkastningen på Byggnadskapital 2010 närmare tio procent bero-ende på en fortsatt stark utveckling påaktiemarknaden.

Förbundets ägande av fastigheter sker iförsta hand som ett stöd till den ideellaverksamheten, för att underlätta rekry-tering av personal till förbundskontoret.I linje med förbundets strategi harfastighetsförvaltningen koncentreratstill bostadsfastigheter och den medKommunal gemensamt ägda kontors-fastigheten på Hagagatan i Stockholm(Polstjärnan 2), där förbundskontoretsverksamhet bedrivs.

Sedan årsskiftet 2008/2009 har för-bundskontoret på Hagagatan genom-gått en genomgripande ombyggnad ochrenovering. Alla tekniska installationerhar bytts ut och våningsplanen harutformats för en mer modern kontors-miljö. Resultatet har blivit ljusa fräschaoch ändamålsanpassade lokaler. Åter-flytt till Hagagatan, från de tillfälligalokalerna i Liljeholmen, skedde vidhalvårsskiftet 2010.

Medlemsredovisning Enhetens stora uppgift med planeringenav det tekniska och praktiska införandetav det nya differentierade avgiftssyste-met, har legat på gruppen för medlems-redovisning. Utöver det omfattandearbetet, har gruppen under 2010 fortsattdet nära samarbetet mellan avdelning-arnas och förbundets medlemsredovis-ningsgrupp. Många frågor har handlatom tillämpningsanvisningar i sambandmed det nya medlemsavgiftssystemet.Samarbetet resulterade i att flera gemen-samma rutiner etablerades under året.Medlemsredovisningsgruppen genom-förde under året några avdelnings-anpassade utbildningar på förbunds-kontoret.

Ett fokusområde har varit att utbildaavdelningarna både när det gäller gemen-samma rutiner, medlemssystemet Bygg-IT och upprättande av enhetliga instruk-tioner. Detta för att säkerställa att allamedlemsärenden hanteras på sammasätt oavsett avdelningstillhörighet.

Målet för 2010 när det gäller det pro-centuella antalet autogirobetalare avmedlemsavgiften, var att behålla sammanivå som 2009. Detta mål överträffades.Den genomsnittliga procentandelenautogirobetalare uppgår nu till drygt 70 procent.

InkomstförsäkringenInkomstförsäkringen infördes vid halv-årsskiftet 2008 som en tidsbegränsadförsäkring under mandatperioden efterdet att den borgliga regeringen, efter valet2006, försämrat den allmänna a-kassan.Förbundsstyrelsen beslutade våren 2010att försäkringen skulle upphöra den sistaseptember 2010, avseende nya inträden.

Inkomstförsäkringen

Ekonomienheten handlägger tillsammans medFörenade Liv ansökningar till Byggnads inkomst-försäkring. Genom inkomstförsäkringen har arbets-lösa medlemmar som tjänar mellan 18 700 och35 000 kronor per månad fått 80 procents ersätt-ning vid arbetslöshet. Vid årets utgång hade när-mare 10 000 medlemmar erhållit ersättning fråninkomstförsäkringen sedan den infördes.

21

Förhandlingsenheten förhandlar med arbetsgivare och träffar avtal om medlemmarnas löner, arbetstid och andra arbetsvillkor.

Enheten följer upp efterlevnaden av kollektivavtal och lagstiftning på arbetsmarknaden samt genomför tvisteförhandlingar.

Här hanteras även medbestämmandefrågor, arbetstillstånd och lönestatistik.

Arbetet med, och förberedelserna inför,2010 års avtalsrörelse påbörjades redanunder hösten och vintern 2009 då ettantal regionala avtalsrådskonferensergenomfördes. Under året sammanställ-des inkomna motioner och ett antal pri-oriterade yrkanden togs fram.

Arbetet med att slå samman bygg-och anläggningsavtalen till ett nyttgemensamt byggavtal, slutfördes alltsåunder året. Syftet för den arbetsgruppsom sedan 2008 arbetat med detta, varatt så långt som möjligt förenkla och för-bättra de gällande avtalen och på så sättskapa ordning och reda. Målet var att ettnytt avtal skulle vara färdigt innan den31 mars 2010. Det gedigna arbetet medatt uppnå detta mål avslutades under år2010 och resulterade i ett nytt byggavtalsom gäller från och med den 1 november2011 till och med den 29 februari 2012/28februari 2013.

Som en följd av detta, genomfördesunder sensommaren och hösten sju två-dagars regionala utbildningar på bygg-avtalet för Byggnads samtliga ombuds-män samt centrala MB-ledamöter.

Mer om avtalsrörelsen 2010På VVS- och Kylavtalens område träf-fades i 2010 års avtalsrörelse bl a enöverenskommelse om att parterna underkommande avtalsperiod gemensamt skautreda möjligheten att sammanföraVVS- och Kylavtalen till ett avtal.

Även när det gäller den träffade över-enskommelsen på plåtavtalen kom par-terna överens om att tillsätta en arbets-grupp med uppgift att under kommandeavtalsperiod diskutera en samman-slagning av dessa tre avtal till ett gemen-samt.

Tio rikskonferenserTotalt har tio rikskonferenser genom-förts under året. Dessa vände sig till; bil-och maskinförare, lagbasar, ställnings-byggare, tak- och pappmontörer, mark-anläggare, plåtslagare, golvläggare, glas-arbetare, murare, VVS-montörer ochdykare. Konferenserna samlade 198 del-tagare.

MB-verksamhetenDe sammankallande i de centrala MB-grupperna har fortsatt att träffas på för-bundskontoret i syfte att lära av varan-dra och för att träffa förbundet. De haräven tillsammans med ledamöter ibolagsstyrelser haft två träffar med för-bundsledningen och diskuterat de prio-riterade arbetsuppgifter som ska hante-ras av MB-grupperna. Det fastslogs attMB-grupperna tre gånger per år skrift-ligen ska rapportera till förbundetsarbetsutskott om hur arbetet utvecklassamt redovisa eventuella problem somuppstår.

Av uppgifterna arbetsplatsbevakning,rehabiliteringsfrågor, försäkringsinfor-mation och genomförande av fackligintroduktion av nyanställda, är det denförstnämnda uppgiften som utvecklatsbäst under det gångna året.

Förbundet har fått lägga tolknings-företräde enligt förtroendemannalagenför att behålla den centralt samman-kallande MB-ledamoten i arbete påBravida. VVS Företagen tog sedanByggnads till Arbetsdomstolen. Därdömdes interimistiskt till Byggnads för-del. VVS Företagen återtog sent omsidersin stämningsansökan om det lagdatolkningsföreträdet. Ett initiativ harpåbörjats för att nå en förhandlingslös-ning till bättre möjlighet att bedrivafackligt arbete i Bravida.

Yrkesutbildning inom bygg och anläggningByggnads regionala byggyrkesnämnderrunt om i landet hade även under 2010bra kontakter med gymnasieelever ochlärlingar som utbildar sig till byggnads-arbetare. Arbetet bedrevs på olika sätt.På en del orter genomfördes träffar medföräldrar och elever, med informationom APU-platser och vikten av APU-tiden. På andra platser anordnades täv-lingar, studiebesök och tvådagarsträffar.Som en röd tråd i arbetet finns jobbpär-men med, vilken noggrant gås igenommed eleverna.

Under året var Byggnads delaktigt iYrkes-SM i Göteborg den 18- 21 maj ochstöttade också de svenska representan-terna i Euroskills, som genomfördes iLissabon.

Byggnads var också med och svaradepå remisser angående den nya gymnasie-reformen GY11 och deltog i Skolverketsnationella programråd för bygg.

2010 var ett intensivt år för enheten.

Under året genomfördes en avtals-

rörelse där avtalsförhandlingar

ägde rum inom samtliga avtalsom-

råden. Dessutom slutfördes arbetet

med att slå samman bygg- och

anläggningsavtalet till ett nytt

gemensamt byggavtal, med enklare

och tydligare regler som följd.

Under det gångna året behandlade

förhandlingsenheten 574 ärenden.

De mest förekommande ärendena

gällde ackordsprissättning, indriv-

ning samt övriga avtalsbestämmel-

ser.

Intensivt år med förhandlingar inom samtliga avtalsområden

Arbetet med ett nytt byggavtal

avslutades under året.

Det börjar gälla från och med

den 1 november 2011.

22

Yrkesutbildning inom VVS-branschenVVS-YN, (VVS-branschens yrkes-nämnd), är ett samarbetsorgan mellanVVS-F och Byggnads, där verksamhetenär reglerad i kollektivavtal. Nämndenhar till uppgift att följa utvecklingen avyrkesutbildningen för VVS-montörer,isoleringsmontörer och industrimon-törer. Återväxten inom VVS-yrkena ärfortsatt god. Under 2010 avlade ett störreantal elever än tidigare år, branschprovoch fick branschcertifikat.

Som en del av yrkes-SM i Göteborg,genomfördes SM i VVS och Tekniskisolering. Svenska mästare 2010 blev,Christoffer Samuelsson från Växjö(VVS) och Marcus Jonsson från Piteå(Teknisk isolering).

Yrkesutbildning inom plåtslageribranschenPlåt- och Ventyrkesnämnden (PVYN),ett samarbetsorgan mellan Byggnadsoch Plåtslageriernas Riksförbund, harbland annat till uppgift att utöva tillsynöver och främja utvecklingen av yrkes-utbildning inom plåtslageribranschen.

Plåtbranschen har under ett antal årbedrivit en egen skola (Plåt och VentTeknikcentrum) i Katrineholm. Underåret genomfördes där en rad komplette-rande utbildningar för skol- och före-tagselever samt traditionella lärlingar.Även ett antal yrkesexamina avlades på skolan. I februari invigdes skolans nyrenoverade lokaler formellt av blandandra Hans Tilly. Förutom möjlighetenatt ta emot fler elever/lärlingar, kan nu

större satsningar göras på ventilations-utbildningen. Ambitionen är också attskolan ska vara en naturlig mötesplatsför branschen.

SM för unga plåtslagare genomför-des för 25:e gången. Finalen hölls den 19mars i Kupolen i Borlänge. Som segrarei SM-tävlingen korades Gustav Näsman,Törnströmska gymnasiet, Karlskrona.När det gäller medverkan i World SkillsCompetition togs beslut om att plåt-branschen inte längre ska delta.

Yrkesnämnden och parterna harockså deltagit i Skolverkets arbete medatt ta fram nya målplaner till plåtinrikt-ningen i gymnasieskolans nya Bygg-program (GY 11).

Det nya utbildningsavtalet antogsformellt under avtalsrörelsen. Efter som-maren anordnade förbundet konferensermed huvudyrkesombuden där avtaletgicks igenom. Det genomfördes också enpartsgemensam konferens och en yrkes-lärarkonferens under hösten där olikayrkesutbildningsfrågor diskuterades.

LönestatistikEnheten har under året produceratlönestatistik kvartals- och årsvis. För-bundets lönestatistik är mycket omfat-tande och bygger på det material somrapporteras in från regionerna/lokal-avdelningarna.

Under året har ett omfattande arbetepåbörjats med att förändra lönestatisti-ken så att den bättre skall möta de behovsom finns både internt och externt.

Genomsnittlig lön 2010

Den genomsnittliga lönen för en byggnadsarbetare2010 var 161,90 kronor per timme. Till detta tillkommer bland annat helglön och semester-ersättning. Den timförtjänsten motsvarar en månadslön på drygt 28 170 kronor. Jämfört med 2009 innebär detta en genomsnittlig löneökning med 2,4 procent. Snittlönen för ackordsarbete låg på 183,10 kronor per timme medan den för tidlönearbete låg på 150,05 kronor per timme.

23

Både Niclas och Martin har tidigarearbetat på NCC Anläggning och där harde erfarenhet från att sköta sina egnaförhandlingar. När de började här vardet ganska naturligt för dem och ganskasjälvklart att ta på sig jobbet att för-handla.

Både Niclas och Martin understrykeratt det är viktigt att sköta förhandling-arna. På det här bygget har det iblandvarit svårt att få fram alla handlingar,och därför har de valt att köra enavstämningsperiod på två månader ochså lång tid kan man överblicka.

Vad tycker då killarna i laget omhur Niclas och Martin förhandlar?– Vi är fortfarande lagbasar, säger Niclasoch ler.

– Och det är mina pengar också, så detär naturligt att jag vill vara med och

påverka att vi får såmycket som möjligt ikuvertet, säger Martin.Så borde andra ocksåtänka! När vi tjänar pengar tjänar ocksåföretaget pengar. Ett företag måste tjänapengar på vårt arbete. Annars har viinget jobb. Men för vår del gäller det attfå så stor del av den kakan som möjligt,menar Martin.

– Jag förstår inte att inte alla vill varamed och förhandla. Det handlar om vårapengar och då är det viktigt att kunnavara med, fortsätter Niclas.

Vad ska man då ha för egenskaperför att vara en bra förhandlare?– Det är viktigt att ha erfarenhet ochutbildning. Att gå många fackliga kur-ser, som lagbaskurs, MB-kurser m fl.Sen – ju mer intresserad man blir, desto

mer tar man till sig av avtalet och manlär sig mer och mer om olika bestäm-melser. Varje gång man öppnar avtaletfastnar det nåt nytt. Det blir mer ochmer intressant! Man måste ha ett egetintresse för att lära sig mer. Avtaletbestår av skyldigheter och rättigheter.Det gäller att vara påläst. Är man pålästvet man vad man kan kräva, sägerNiclas. Niclas och Martin blir förvånadeöver att antalet fullmakter inte är fler.

– Är det här så ovanligt? Alla som fårmöjlighet borde vara intresserade av attta hand om förhandlingarna på byggenaoch tänka; Det gäller ju mina pengar!Klart jag är intresserad, avslutar Martin.

Lagbasar med rätt att förhandla

Niclas Pettersson och Martin Cederquist jobbar båda som lagbasar vid Växjö Arenabygge. De har fått fullmaktfrån sin avdelning att förhandla med sina arbetsgivare.Vilket betyder att de fått fullmakt att löneförhandla försina killars räkning.

Projekt Facklig FramtidProjekt Facklig Framtid är en provverk-samhet med fullmaktsförfarande. Pro-jektet går ut på att avdelningarnapåprov kan lägga ut förhandlingsman-

dat på facklig förtroendeman via full-makt. Utvärderingen av projektet pre-senterades på kongressen. Intervjuermed fackliga förtroendemän och enkä-ten till avdelningarna, stärker uppfatt-

ningen om att förbundet ska arbetavidare med modellen medfullmakter.Beslutet att godkänna provverksam-heten togs på kongressen.

24

Kommunikationsenheten har hand om intern och extern information, marknadsföring, press, webbredaktion,

omvärldsbevakning samt politisk bevakning.

Kommunikationsenheten som arbetarmed Byggnads kommunikation, opini-onsbildning och marknadsföring harolika funktioner och ska både stöttaenheterna på Förbundskontoret ochavdelningarna ute i landet. Enheten pla-nerar bland annat informations- ochmarknadsföringsinsatser och följer denstrategiska och ekonomiska utvecklingenpå de rikstäckande byggföretagen.

Sociala medier Sociala medier, som Facebook, Twitteroch Youtube, öppnar för nya vägar attsöka kunskap, information och tips ochutgör ett konkurrerande alternativ tilltraditionella metoder.

Kontakterna i de sociala nätverkenrepresenterar stora kunskaper och erfa-renheter, som dessutom är enkelt till-gängliga och utan påklistrat tvång.

Utvecklingsarbetet med sociala medierfortsatte under 2010, bland annat genom att förbundet hade premiär pådataspelet Bygg för livet på Facebook ochYoutube.

Hemsida och intranätArbetet med att utveckla hemsidan fort-satte. Inför 2011 kommer medlemmarnaenkelt att kunna bli medlemmar genomatt anmäla sig på hemsidan. Upphand-ling gällande konstruktion av ett helt nyttintranät gjordes 2010. Ett funktionelltintranät kommer att implementeras2011.

Marknadsaktiviteter

Digital presentation av ByggnadsEtt trettiotal kortare webbfilmer produ-cerades under året för att utgöra en sam-lad digital presentation av Byggnads.Arbetet färdigställs under 2011. Presen-tationen visar på ett enkelt och roligtsätt vad Byggnads gör för sina med-lemmar. Filmerna ligger i ett ”digitaltbibliotek” där man gör ett urval inomvitt skilda områden, som läggs på enspellista. Det är allt från intervjuer medlärlingar och kvinnor i byggbranschen,försäkringsfall som tagits till domstol,internationellt arbete och arbetsmiljö-problem till hur ombudsmän jobbarmed olika frågor för att serva sina medlemmar.

Syftet med webbfilmerna är att de,förutom att vara ett användbart presen-tationsmaterial för anställda inomByggnads, ska spridas via sociala medier. Detta bibliotek ska ses som ettlevande dokument som kontinuerligtuppdateras.

Valmaterial 2010Inför valet tog kommunikationsenhetenfram ett omfattande valmaterial till förtroendevalda och anställda för att hasom ett diskussionsmaterial och för attdela ut vid arbetsplatsbesök eller andraarrangemang.

Presentation av Byggnads riksdags-kandidater. En broschyr togs fram därsju av Byggnads riksdagskandidater pre-senterar sig och sin syn på politiken ochByggnads viktigaste frågor.

Under samlingsnamnet Det röda lagetmot det blåa laget togs fyra olika foldrarfram med korta texter om fyra viktigafrågor; bostäder, jobben, a-kassan ochanställningstryggheten. Materialet, somspreds till intresserade, tog snabbt slutoch fick tryckas i nya upplagor.

Foldern Monas tio löften, som inne-håller tio vallöften till Byggnads med-lemmar, togs fram och delades ut viaByggnads 24 avdelningar.

Förbundet tog även fram speciella T-shirts med temat Byggnads on Tour 2010som spreds via avdelningarna på olikafestivaler och vid olika valaktiviteter.

Enheten tog tillsammans med 6Ffram en rikstäckande annonskampanjför Metro, Aftonbladet och Expressensom fick stor uppmärksamhet. Kam-panjen, Trefikat, parodierade alliansensannonskampanj om jobblinjen och expo-nerades som en s k wrap runt Metrotorsdagen innan valdagen.

Byggnads ska synas där medlemmarna verkar, vilket kräver innovativa,intresseväckande och anpassade medier. Därför påbörjade kommunika-tionsenheten produktionen av en digital presentation av Byggnads i formav korta webbfilmer i lättillgängligt format, som förutom i Byggnadsegna nätverk även lätt ska kunna spridas i sociala medier. Under året togenheten också fram ett omfattande valmaterial samt utbildnings- ochinformationsinsatser inom försäkringsområdet.

”Syns vi inte finns vi inte”

Bli en i laget!

Alla är lagspelare ochlika viktiga. Vi vill attalla ska vara med i laget och att vi ska varasamspelta.

Tillsammans går vi allain för att vinna matchen.Då är vi oslagbara ochstarka. Vi har ett yrke vi är stolta över och detmärks! Vi konkurrerarmed vår kompetens –

inte genom att sänka våra löner.

Stå inte utanför, bli en i laget – så tar vi hand omvarandra.

Det ska prägla vår kommunikation och den känsla vi vill ge till våra medlemmar.

25

6F bildades i december 2009 av Bygg-nads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna,Seko och Transport för att gemensamtfå starkare och slagkraftigare fackför-bund för förbättringar av medlemmar-nas löner och anställningsvillkor – merfackförening för pengarna!

Cup ByggnadsEngagemanget i Cup Byggnads, som ären distriktsturnering för 16 åriga pojkartillsammans med Svenska Fotbollför-bundet, fortsatte under 2010. Det är likasjälvklart som betydelsefullt då de bådaorganisationerna har flera gemensammaberöringspunkter. Kommunikations-enheten hjälpte till med informations-insatser och genom att ta fram olikamaterial. Tröjorna var ett uppskattatinslag på finalen i Halmstad.

CancerfondenByggnads fortsatte sitt samarbete medCancerfonden och kampen mot prostata-cancer som påbörjades 2009. Genom attbland annat skicka sms kunde med-lemmarna skänka pengar till forskningom prostatacancer. Det är viktigt medvåra medlemmars hälsa och kan vi till-sammans besegra prostatacancern såhar vi vunnit mycket!

AlmedalenNågra intensiva sommardagar varje årdeltar Byggnads under Almedalsveckanför att träffa politiker, journalister, pr-folk och en massa andra beslutsfattareför att diskutera viktiga politiska fram-tidsfrågor.

SeminarierSjälvklart deltog Byggnads under Alme-dalsveckan på en del viktiga seminarier,däribland ett seminarium som Bygg-branschen i samverkan (BBIS) ordnadeoch som handlade om hur svartarbete ibyggbranschen kan motverkas. Bygg-nads medverkade även på ett semina-rium med 6F om vikten av kollektivavtaloch på ett annat seminarium diskute-rade Byggnads frågan om jobbtraffick-ing tillsammans med GS – Facket förSkogs-, Trä- och Grafisk Bransch.

Before SpeechSom traditionen bjuder arrangeradesockså det årliga minglet Before Speech,då alla av betydelse dök upp i Bygg-ettans lokaler och värmde upp införMona Sahlins tal på kvällen i Alme-dalen.

Utbildnings- och informationsin-satser inom försäkringsområdet

Uppsökande verksamhetInom tre avdelningsområden; Stock-holm, Linköping och Göteborg harByggnads sökt upp sina medlemmar påderas arbetsplatser för att informera omförsäkringar. Totalt sett sökte man uppca 1000 medlemmar som uppfattadebesöken som väldigt positiva.

Informationen har i allt väsentligthandlat om avtals- och medlemsförsäk-ringar men skulle också väcka intresseför det fackliga uppdraget som försäk-ringsinformatör. Generellt visade arbets-platsbesöken att kunskapen om försäk-ringsskyddet var dålig. Framför allt vadgäller omfattning av skyddet. Som ett

exempel kände få medlemmar till pre-miebefrielseförsäkringen, speciellt då detgäller föräldraledighet. En facklig före-trädare i Linköping sa att det var någotav det roligaste han gjort, eftersom bud-skapet till medlemmarna uppfattadessom något mycket positivt, som enbonus rekryterade han 13 nya med-lemmar till Byggnads.

Medlemmarna blir informerade ochuppmärksammade och de förtroende-valda blir bekräftade i sitt arbete.

Information om utfasningen av inkomstförsäkringenEtt stort informationsarbete gjordes omden stegvisa utfasningen av inkomstför-säkringen, mestadels via Byggnadshemsida. Inkomstförsäkringen var frånbörjan avsedd att vara en tillfällig för-stärkning efter de medförda försäm-ringarna av a-kassan, efter alliansensvalseger 2006. Tyvärr kunde vi konsta-tera ännu ett valnederlag för Social-demokraterna 2010. Byggnads har heltenkelt inte råd med inkomstförsäkringensom kostat förbundet mycket mer änberäknat och därför måste fasas ut.

Digital version av Träningsläger Trygg InformatörUnder hela 2010 pågick en uppföljningoch hemträningsmöjlighet för medlem-mar som tidigare deltagit i vår utbild-

En uppmärksammadrikstäckande annons-kampanj gjordes till-sammans med de andraförbunden i 6F fyradagar innan valdagen.Den placerades blandannat i Metro.

Såväl Byggnads fackligt

förtroendevalda som med-

lemmarna vinner mycket

på det personliga mötet.

26

ning till försäkringsinformatörer, kalladTrygg informatör. Under 2010 har endigital version av kursen utarbetats föratt ge avdelningarna möjlighet att inspi-rera grupper av förtroendevalda med-lemmar på arbetsplatserna att självahålla i ”träningsläger” för intresserade.

Beskrivning av förbundets informations-insatser och aktiviteter kring Avtalsförsäk-ringarnaDet treåriga projektet Pilot Upplandsom varit en storsatsning i avdelnings-området Uppland avslutas 2010. Syftethar varit att få en modell för hur sam-arbetet mellan medlemmar med förtro-endeuppdrag och deras avdelning kanstärkas. Under det senaste halvåret hardet arbetats med konklusions-, uppfölj-nings- och rapportarbete från frågeställ-ningarna; Hur och hur mycket effek-tivare har informationsarbetet kringförsäkringar blivit och hur många flermedlemmar når vi? Sluttrapportenkommer i januari 2011.

Har du försäkringspengar att hämta?Många medlemmar missar viktigt inne-håll i sina försäkringar. Mycket pengarhämtas aldrig ut. Nytt material till aktiviteten Har du försäkringspengar atthämta? trycktes därför upp och skick-ades ut till avdelningarna under 2010.

Försäkringsinformation ska integre-ras i det dagliga fackliga arbetet. Arbetepågår under 2010 med att ta fram enspecialanpassad utbildning för MB-grupper där det är tänkt att en av leda-möterna också ska ha uppdraget somförsäkringsinformatör. Tanken är attsamtliga i gruppen ska integrera försäk-ringsinformation i det dagliga fackligaarbetet. Då breddas kontaktytorna ochkunskapen om försäkringarna ökar. I förlängningen ska det öka insikten omvärdet av det fackliga medlemskapet isin helhet.

Arbete pågår även med en ny bro-schyr som innehåller information omförsäkringar, arbetsmiljö och rehabilite-ring, vilken beräknas vara färdig underbörjan av 2011.

Utredningar

Företags- och branschbevakning Kommunikationsenheten följer löpandebyggkonjunkturen och skriver om detta

i bl a det externa nyhetsbrevet. Under2010 ökade byggandet med ca fyra pro-cent efter att ha minskat under 2009.

Förbundet har under året fortsatt sittarbete med att löpande följa den ekono-miska och strategiska utvecklingen förde rikstäckande byggföretagen. De stör-sta företagen dominerar marknaden ochvad som händer i dessa har stor bety-delse för Byggnads medlemmar.

Kommunikationsenheten kan hjälpatill med kunskap om företagsekonomioch företagsstrategier. Arbetstagarleda-möter i bolagsstyrelser och MB-grupperhar också möjlighet att få hjälp att tolkaekonomisk information.

Under året har Byggnads medverkati två europeiska projekt om finans-krisens effekter på byggandet och omkonkurrenskraften i byggsektorn.

Aktiv bostads-politikVid Byggnadskongress i junipresenteradesEtt bostads-politiskt pro-gram som harvarit en viktigutgångspunktför förbundetsfortsatta arbete med bostadsfrågorna.

Under året har arbetet med att göraByggnads mer synligt i den bostadspoli-tiska debatten fortsatt. Alliansrege-ringen har inlett ett systemskifte därman vill avveckla den sociala bostads-politiken och helt överlåta ansvaret tillmarknaden. Bostadsbyggandet åter-hämtade sig 2010 till ca 25 000 bostädermen ligger fortfarande långt under dennivå på ca 40 000 som långsiktigt behövsför att skapa balans.

Byggnads har aktivt drivit kravet påinsatser för renovering av framför alltvåra miljonprogramsområden, som är istort behov av upprustning. Riktadeinsatser för hjälp till renovering ochenergibesparing skulle mycket snabbt få betydande effekt på byggsysselsätt-ningen i rådande konjunkturläge.

KongressarbetsgrupperUnder året har Kommunikationsenhetenbistått arbetsgrupperna inför Byggnadskongress med att skriva rapporterna

från kongressutredningarna Arbete ochTrygghet samt Byggnads Organisations-utredning.

Byggbranschen i samverkan – Ren byggbranschKraftsamlingen för att opinionsbildamot svartarbete sker inom ramen förprojektet Attitydkampanjen Ren bygg-bransch. Projektet är ett treårigt engage-mang och startade våren 2010 och skapågå till våren 2013. Projektet finansie-ras av samtliga inom BBIS* (Byggbran-schen i samverkan) enligt en överens-kommen fördelning. De målgrupper somär aktuella i opinionsbildningsarbetet ärföretag, anställda/medarbetare, eleveroch lärare vid yrkesutbildningarna samtallmänheten.

BBIS utgörs av Byggcheferna/Ledarna,Byggnadsarbetareförbundet, ElektriskaInstallatörsorganisationen EIO, Glas-branschföreningen, Maskinentrepre-nörerna, Målareförbundet, Målaremäs-tarna, Plåtslageriernas Riksförbund,SEKO, Sveriges Byggindustrier, SvenskaElektrikerförbundet och VVS Företagen.

Anställda på kommunikationsenheten

Kommunikationsenheten hade sju anställda under året; en kommunikationschef, en assistent, en pressekreterare, en webbredaktör, en informatör, en utredare samt en försäkringsinformatör.

27

28

Medlemsenheten ansvarar för de fackliga utbildningsfrågorna, förbundets ungdomsverksamhet, kompetensutveckling inom

avtals- och arbetsrättsområdet, grundorganisationen samt försäkrings- och arbetsmiljöverksamheten.

Under 2010 fortsatte tappet av med-lemmar i Byggnads. De unga medlem-marna var inget undantag. Under Bygg-nads kongress i juni beslutades att ung-domsverksamheten ska vara en priori-terad verksamhet under den kommandekongressperioden. Byggnads arbetaraktivt på olika sätt med att fånga uppungdomar och engagera dem i den fack-liga verksamheten.

Prioriterad ungdomsverksamhet

Byggnads 10-kampFörsta veckan i juli hade Byggnads sinelfte tiokamp på Rönneberga kursgård.92 deltagare från Byggnads, Målarna,Seko, Elektrikerna, Fastighets och Felles-förbundet, deltog under de fem dagarna.Syftet med tiokampen är att öka kun-skapen om fackföreningsrörelsen samtatt skapa tillfällen för ungdomar attträffa varandra under roliga former ochdela med sig av varandras erfarenheter.Byggnads Borås vann tiokampen förandra året i rad.

Byggnads centrala ungdomsgruppByggnads centrala ungdomsgrupp bestårav sex ledamöter från olika delar av lan-det plus en ledamot från förbundet.Ungdomsgruppen planerar och stöttar

avdelningarna i ungdomsarbetet samtplanerar och leder centrala ungdoms-aktiviteter.

Regionala ungdomsutbildningarUnder 2010 genomfördes fem regionalaungdomsutbildningar där sammanlagt116 ungdomar deltog. Utbildningen är påtre dagar och deltagarna lär sig omByggnads, dess verksamhet och histo-ria. Syftet med utbildningen är att ökaengagemanget hos de yngre medlem-marna och stärka det lokala och regio-nala ungdomsarbetet.

LO:s ungdomsverksamhetDen ungdomsansvarige i förbundetrepresenterar Byggnads i LO:s Centralaungdomskommitté. LO-kommittén arbe-tar för att få fler ungdomar aktiva i deolika fackförbunden. Under 2010 tog LOfram ett nytt koncept gällande ung-domsutbildningarna i LO. Ungdoms-forum, som är en del av LO:s centralaungdomsverksamhet, var tillsammans

med SSU:s valläger, kallat Fest-i-valet, iStrömstad och hade olika engagerandeaktiviteter. Byggnads hade 13 deltagare.Byggnads centrala ungdomsgrupp höllen av de sju dagarna ett fullsatt semina-rium om Lavalkonflikten.

Utbildningsverksamheten – påcentral, nationell och internatio-nell nivå Förbundet fortsatte under året sats-ningen på att engagera medlemmarna,genom att ha ett attraktivt utbildnings-innehåll i de centrala utbildningarna.

Central utbildningElva centrala utbildningar i förbundetgenomfördes under året med 222 del-tagande medlemmar. Året präglades avökat fokus på facklig-politiska frågormed anledning av riksdagsvalet ochkampen för att få en mer arbetarrörelse-inriktad regering.

Regional utbildningFörbundet har arbetat för en ökning avdet regionala samarbetet i utbildnings-frågor.

6F samarbetetEn 6F-gemensam arbetsgrupp har träf-fats ett flertal gånger under året för attdiskutera gemensamma samarbetsmöj-ligheter på utbildningsområdet. Sam-arbetet har fungerat utmärkt och varitmycket givande. Gruppen har blandannat tagit fram ett utkast till en gemen-sam vidareutbildning för förtroende-valda. Utbildningen planeras att på provgenomföras regionalt under hösten 2011.

Året präglades av flera stora aktiviteter som krävde mycket tid ochengagemang för att planeras och verkställas; 6F-samarbete, kongressen2010, riksdagsvalet samt beslutet om att införa en ny regionindeladorganisation. Enhetens fokus i den löpande verksamheten har varit attskapa förutsättningar för att fler ska bli medlemmar och känna del-aktighet i Byggnads.

Satsningar på ungdomar viktigt steg i arbetet mot medlemstapp

Kongressen 2010 beslutade

att ungdomsverksamheten

ska vara en prioriterad

verksamhet under kommande

kongressperiod.

29

LO utbildningarTotalt har 49 Byggnadsmedlemmar del-tagit i någon form av utbildning somanordnas av LO centralt:

• Utbildningen Insikter har under året genomförts av tio medlemmar, vilket är en minskning med 15 personer jäm-fört med 2009.

• Utbildningar inom arbetsmiljöområ-det har genomförts av 22 medlemmar.

• Bolagsstyrelseutbildningen genom-fördes av fyra medlemmar.

• Utbildningar inom arbetsrätt genom-fördes av nio medlemmar.

GenèveskolanDen internationella utbildningen iGenève har genomförts sedan 1931.Utbildningen är på totalt fyra veckoroch har kursdeltagare från hela Norden.Kursdeltagarna får bland annat insikt ifackets och folkrörelsernas möjligheteratt påverka i en globaliserad värld ochom FN-organet ILO:s (InternationalLabour Organization) arbete. NiklasLandstedt från Bygg 9 Öst, represente-rade Byggnads på 2010 års Genèveskola.

Övriga utbildningsaktiviteterStyrelseprojektet som påbörjades 2009tillsammans med ABF har fortsatt under2010 och de avdelningar som varit invol-

verade i projektet har upplevt satsningensom positiv.

Ett flertal träffar har genomförts medcentrala representanter från ABF för atthitta fler möjliga vägar för ett utökatsamarbete.

Förbundet har medverkat i arbets-grupper på LO för att ta fram fler webb-baserade utbildningar som ett komple-ment till övriga utbildningsaktiviteter.

Förbundet är även aktivt i LO:s centrala utbildningskommitté för över-gripande och förbundsgemensammautbildningsfrågor.

Centrala utvecklingsrådetCentrala utvecklingsrådet är förbundetsforum för diskussion, planering ochhantering av olika utbildningsfrågor,har haft tre träffar under året.

UtbildningsmaterialUnder året påbörjade Centrala utbild-ningsrådet en omfattande utredning avförbundets och avdelningarnas utbild-ningsmaterial. Parallellt fortsatte för-bundet satsningen med att engageramedlemmarna genom att erbjuda ettattraktivt utbildningsinnehåll i de cen-trala utbildningarna.

KompetensutvecklingEnheten har erbjudit och genomförtutbildningar för ett stort antal avdel-

ningar. Utbildningarna, som genomförtsunder en eller två dagar, har i huvudsakbehandlat avtals- och arbetsrättsligafrågor. Ett antal regionala konferenser påaktuella teman har också genomförts.

Utöver ovan nämnda utbildningarhar enheten genomfört kompetensut-veckling i avtals- och arbetsrättsliga frå-gor som ett inslag i våra centrala utbild-ningar.

Byggnads kvinnliga nätverk

Syftet med Byggnads kvinn-liga nätverk, som bildades2001, är att stärka, stöttaoch behålla kvinnor i bygg-branschen. Arbetsgruppenför kvinnligt nätverk, sam-lades förra året vid tre pro-tokollförda möten. Två ledamöter lämnade arbets-gruppen och tre nya tillkom, vilket resulterade i ettstort erfarenhetstillskott.

Arbetsgruppen organiserade och genomförde en tre-dagars nätverksträff på Rönneberga kursgård medpolitiskt tema. Intresset för träffen var stort medett 60-tal sökande men tyvärr kunde endast 30deltagare erbjudas plats. Träffen uppskattades stortav kvinnorna enligt kursutvärderingen, med särskiltberöm för grupparbeten, föreläsare och kursledning.

På årets kongress var det kvinnliga nätverket repre-senterat och fick möjlighet att tala med mångaintresserade kongressdeltagare i den egna montern.Nätverkets hemsida är förbättrad med informationfrån aktiva deltagare under den årliga nätverksträffen.

30

Byggnads har, i enlighet med arbetsmiljö-avtalen, ett arbetsmiljöråd tillsammansmed Sveriges Byggindustrier, VVS Före-tagen, Maskinentreprenörerna, Glas-branschföreningen och PlåtslageriernasRiksförbund. Arbetsmiljörådet behand-lar frågor om partsgemensam arbetsmil-jöutbildning, branschstatistik, informa-tionsinsatser och arbetsmiljöprojekt.Med anledning av bl a avtalsförhandling-arna har det under året skett färre mötenän normalt i en del arbetsmiljöråd.

Förbundet driver också arbetsmiljö-frågor tillsammans med LO. Byggnadsär där representerat i olika arbetsgrupp-per som syftar till att åstadkomma lång-siktiga lag- och föreskriftsförbättringar,bevaka kemikaliefrågor samt bevakastandardiseringen vad gäller arbetsmil-jöaspekten på byggområdet.

För att öka kunskapen om arbetsmil-jöfrågorna har förbundet genomfört tvåarbetsmiljökonferenser för RSO samt energonomiutbildning för yngre med-lemmar.

Svets- och lödrök/fjärrvärmes-vetsning Under året, liksom året innan, upp-märksammades problem med svets- ochlödrök. Detta gjordes genom artiklar iByggnadsarbetaren, genom initiering avforskning på området, samt genom att tafram informationsmaterial. Förbundethar också, genom en av våra medlem-mar, varit representerat i Svetskommis-sionens arbete.

Med anledning av de svåra olyckorsom hände för ett par år sedan vidavluftning av fjärrvärmeledningar, gjor-

des en utredning av IVL (SvenskaMiljöinstitutet). Institutet konstateradeatt det är svetsning med acetylengas sombildar kolmonoxiden. Med anledning avdetta tog förbundet fram ett informa-tionsmaterial tillsammans med VVSFöretagen, om hur avluftning ska ske påett säkert sätt.

AsbestAsbest är ett annat ständigt återkom-mande arbetsmiljöproblem där bevak-ningen från Byggnads sida är viktig. Detfinns ett ständigt behov av informationom farorna runt hanteringen av asbest.När ombyggnationen av det s k miljon-programmet på allvar kommer igångblir förekomsten av asbest ett stortarbetsmiljöproblem om inte sanering-arna sköts enligt de regler som finns.Det blir även allt vanligare att företagmed utländsk arbetskraft utför sane-ringar utan att tillstånd finns och utanatt säkerhetsreglerna följs.

NBTF (Nordiska Bygg- och Träarbe-tarefederationen) anordnade i novemberen särskild asbestdag där farorna medfelaktig hantering belystes.

Belastningsskador Belastningsskador är också ett fortsattprioriterat område inom arbetsmiljö-arbetet. Antalet skador på muskler ochskelett har ökat, och det blir svårare attfå dessa bedömda som arbetsskador.För att minska belastningsskadornabehövs en medvetenhet om att arbetaergonomiskt riktigt och att rätt utrust-ning, redskap och verktyg ska finnas atttillgå.

Förbundet deltar också i standardi-seringsarbetet och är, via LO-mandat,representerat i sju svenska tekniskakommittéer, bland annat lyftkranar,bygghissar, spikpistoler och taksäker-het. Den fackliga uppgiften i standardi-seringsarbetet är att bevaka att de pro-dukter och maskiner som tas fram är såsäkra som möjligt för användaren.

Förbundet och arbetsmiljöhandlägg-garna i de centrala MB-grupperna i derikstäckande företagen, har under årethaft kontinuerliga träffar för att diskute-ra olika arbetsmiljöfrågor.

Svåra olycksfallSlutligen kan det konstateras att bygg-branschen hade allt för många döds-olyckor och svåra olycksfall även under2010. Det finns också ett mörkertal närdet gäller utländsk arbetskraft och deskador drabbar dem. Eftersom de olyck-orna inte alltid rapporteras i Sverige,eller överhuvudtaget, får det förmodasatt antalet arbetsplatsolyckor är betyd-ligt större än vad som rapporteras tillArbetsmiljöverket. Det kan alltså kon-stateras att det fortfarande är långt att gåinnan byggbranschen når nollvisionensmål – inga dödsolyckor eller svåraolycksfall.

Arbetsmiljön är ett särskilt stort och viktigt område för förbundet. Det gäller framförallt bevakningen på arbetsplatserna, det långsiktigaarbetet med att förbättra arbetsmiljön och kontakten med myndigheteroch organisationer. Nollvisionen vad gäller antalet dödsolyckor ochsvåra olycksfall har inte heller under 2010 kunnat uppnås. Under åretgenomfördes en generell översyn av förbundets försäkrings- och arbetsmiljöarbete.

Byggnads arbetar aktivt för en säkrare arbetsmiljö

Byggbranschen drabbas

fortfarande av allt för

många dödsolyckor och

svåra olycksfall.

Den viktiga bevakningen av arbetsmiljön

Byggnads bevakning av arbetsmiljön ute på arbets-platserna sker främst genom ca 4 500 lokala skyddsombud (SO) och organisationens ca 130 regionala skyddsombud (RSO).

Avdelningarna har i sina redovisningar till förbundetuppskattat att RSO tillsammans med SO besökte ca 14 000 arbetsplatser och 50 000 medlemmarunder året.

31

Enheten bevakar att medlemmen får rättersättning för sveda och värk, merkost-nader och olägenheter, ärrersättning,medicinsk invaliditet, ekonomisk invali-ditet, inkomstförlust, pensionsförlust,samt bedömer den medicinska invali-diteten och ärrersättningar via ärrfoton.Medlemmarna biträds i rådgivandenämnder och vid prövningar i Kammar-rätt och Högsta förvaltningsdomstolen(tidigare Regeringsrätten), samt vid skiljenämndsärenden.

Byggnads försäkringsverksamhet inklu-derar även följande:

• Skadebesök hos medlemmen tillsam-mans med berört försäkringsbolag.

• Bevakning av ersättning som ska betalas till anhöriga från berörda för-säkringar efter att en medlem avlidit.

• Överklaganden av arbetsskador, rätt till sjukpenning och sjukersättning till förvaltningsdomstolarna.

• Representation i Trafikskadenämnden.

• Medverkan på träffar med avdelning-arnas försäkringsansvariga och avdel-ningarnas försäkringshandläggare.

Ett starkt försäkringsskydd är viktigtför drabbade medlemmar. Förbundethåller sig kontinuerlig uppdaterat avse-ende socialförsäkringen, avtalsförsäk-ringar och förändringar inom trafik-skadeförsäkringen, bland annat genomexterna seminarier.

Byggnads förhandlar för med-lemmarnas räkning fram ett braförsäkringsskydd och ser till attdet efterlevs. Det är en viktig delav Byggnads verksamhet.Medlemsenheten handlägger ochbiträder via fullmakt medlemmarvid arbetsskada, trafikskada, rätttill ersättning från sjukförsäkring,fritidsskada, brottsskada ochpatientskada.

Starkt försäkringsskydd viktigt i utsatt bransch

Försäkringsärenden

Vid årsskiftet 2010/2011 hade förbundet 153 pågående pensionsskadeärenden (2009/2010:180).

Under året påbörjades 90 nya ärenden (2009/2010:70) och 116 ärenden avslutades(2009/2010:101).

Ett starkt försäkringsskydd

är viktigt för drabbade med-

lemmar.

32

A-kassan ansvarar för a-kassefrågor för anställda byggnadsarbetare samt anställda och företagare inom måleriyrket

t ex målare, billackerare och industrilackerare i Sverige..

Antalet medlemmar som någon gångunder året varit arbetslösa minskademed 1 317 personer. Totalt var det dockfortfarande oacceptabelt många som vararbetslösa; 17 698 personer. I genomsnittfick medlemmarna ersättning för 14dagars arbetslöshet.

Den omfattande volymökningen somunder 2009 ledde till problem för kassanatt klara handläggningstiderna, kundegenom aktiva åtgärder minskas underåret. I slutet av året hade Byggnads a-kassa en handläggningstid som var envecka kortare än genomsnittet av kas-sorna. Detta trots att Byggnads a-kassaär en av de kassor som har högst arbets-löshet.

Kostsam arbetslöshetsavgift till statenDen arbetslöshetsavgift på 33 procent avutbetald inkomstrelaterad ersättningsom a-kassan betalar till staten, är väl-digt svår att beräkna då den påverkasbåde av antalet arbetslösa och av derastidigare inkomst. Det medförde underåret att a-kassan beslutade att ändraavgiften vid tre tillfällen, totalt med 120kr/mån. Det motsvarar ca145 miljoneri minskad medlemsavgift på årsbasis.

Totalt betalade a-kassan avgifter till staten på 286 967 000 kr. Dessabekostades helt av medlemmarna genommedlemsavgifterna och motsvarade ca237 kr/månad och medlem.

TeknikutvecklingA-kassan arbetade under året med för-bättrad IT-säkerhet. Stor kraft har lagtspå att uppfylla de krav som finns på atta-kassan ska uppfylla en standard enligtBITS. Arbetet kommer att fortsätta ävenunder 2011. Ett problem som återståratt lösa är att kvalitetssäkra ByggITenligt BITS. Detta system ingår inte iden testmiljö som krävs för uppfyllandeav BITS.

Kassan inrättade i slutet av året ett ser-vicecenter vilket visat sig fungera väl-digt bra. I servicecentret hanteras firstline telefoni liksom a-kassans medlems-administration.

Finanskrisens efterverkningar började klinga av i kassans verksamhetunder 2010. Arbetslösheten minskade, från en nivå i början av året på11,5 procent, till en nivå på 6,8 procent i slutet av året. I Södermanland,där arbetslösheten var som högst, gick 19 procent av kassans medlem-mar arbetslösa i februari.

Kortare handläggningstider för a-kassan

Antalet a-kassemedlemmar

minskade under 2010 med

1352 personer till 100 617

medlemmar vid årets slut.

Utbetald ersättning

Den ersättning a-kassan betalade ut till med-lemmar under 2010 var 882 359 083 kr, vilket är en minskning från 2009 med 14,5 procent.Antalet a-kassemedlemmar minskade under 2010med 1352 personer till 100 617 medlemmar vidårets slut. Det är ett trendbrott mot de föregåendeårens medlemsansökningar som kassan erhållit.2009 ökade, som jämförelse, antalet medlemmarmed 3817 personer.

33

Tidningen Byggnadsarbetaren producerar Sveriges största byggmagasin. Byggnadsarbetaren bevakar, genom reportage

och artiklar, utvecklingen i byggbranschen ur ett medlemsperspektiv.

Arbetet med ombyggnaden av tidning-ens hemsida påbörjades i början av året.Den nya hemsidan, som är uppbyggd påden välkända webbplattformen EpiSer-ver, har ett stort antal funktioner somförbättrar möjligheterna till kommuni-kation mellan läsare, och mellan läsareoch redaktionen.

Den nya hemsidan lanserades i okto-ber. Den har samma grafiska formspråksom papperstidningen, som gjordes om2009. Projektet har drivits av webban-svarig på Byggnadsarbetaren och for-men på hemsidan har tagits fram avByggnadsarbetarens redigerare och gra-fiska formgivare.

Under året bytte tidningen annonssäl-jare. Samarbetsavtalet med S & B Mediasades upp och efter upphandling skrevssamarbetsavtal med Chrismark Media-consult AB, med huvudkontor i Karls-krona och försäljningskontor i Stock-holm. Avtalet med reproföretaget Donesades upp. Allt prepress-arbete utförsnu inom redaktionen.

Uppmärksammat redaktionellt arbeteUnder året har Byggnadsarbetaren upp-märksammats vid flera tillfällen i andra

medier. Det gäller bland annat reporternJenny Berggrens granskning av kvin-nors situation i byggbranschen.

Inför Fackförbundspressens dag imars nominerades Byggnadsarbetaren i fyra klasser och vann tre: bästa webb-nyhet, bästa bild och bästa avslöjande.

Till Föreningen Grävande Journa-listers pris ”Guldspaden”, som deladesut i mars, nominerades reportern PeterLeanders granskning av hur Arbetsför-medlingens platsbank förmedlar arbets-lösa byggnadsarbetare till personer somär dömda för eko-brott.

I oktober vann Byggnadsarbetarenbranschorganisationen Sveriges Tid-skrifters utmärkelse ”Årets Tidskrift” iklassen fackpress över 50 000 exemplar.

Papperstidningen kom ut med 15nummer. Den TS-kontrollerade uppla-gan var 114 900 exemplar, vilket är 3 300färre än 2009. Av dessa var 111 700 med-lemsexemplar, 2 800 friexemplar och400 betalda prenumerationer. Försälj-ningen av kommersiella annonser upp-gick till 4,7 miljoner kronor brutto(2009: 4,8 mkr).

Bruttokostnaden för tidningen min-skade från 16, 9 miljoner kronor 2009 till16,6 miljoner kronor men nettokostna-den för varje exemplar av tidningenökade något. Den var i genomsnitt cirka6,60 kronor under 2010 mot 6,40 kr året innan.

Redaktionen hade under året åtta jour-nalisttjänster.

Förlängt avtal med tryckerietUnder hösten tecknades nytt tvåårigtavtal med Sörmlands Grafiska tryckeri iKatrineholm, medan avtalen medPosten och Bring/CityMail förlängdesmed ett år.

Byggnads avdelningar i Västsverigehar under året distribuerat medlemstid-ningen Byggvästen tillsammans medByggnadsarbetaren.

2010 var ett händelserikt år förByggnadsarbetaren. En ny förbätt-rad hemsida togs fram, samarbets-avtal med en ny annonssäljaretecknades och avtalet med repro-företag för pre-pressarbete sadesupp. Samtidigt fortsatte det redak-tionella arbetet att väcka upp-märksamhet och prisbelönas ävenutanför branschen.

Byggnadsarbetaren sätter avtryck i mediasverige

Byggnadsarbetaren vann i

oktober branschorganisatio-

nen Sveriges Tidskrifters

utmärkelse ”Årets Tidskrift”.

Byggnadsarbetaren i siffror

TS-kontrollerade upplaga: 114 900 ex (2009:118 200)

Medlemsexemplar: 111 700 (2009:114 700)

Friexemplar: 2 800 (2009:3 000)

Prenumerationer: 400 (2009:500).

Kommersiella annonser: 4 700 000 kr (2009: 4,8 mkr)

Bruttokostnad: ca 16 600 000 kr (2009: 16,9 mkr)

Nettokostnad: ca 11 300 000 kr (2009: 11,3 mkr).

Nettokostnad/ex: ca 6,60 kr (2009: 6,40 kr).

34

Vad är en årsredovisning?När en medlem betalar sin medlemsav-gift blir hon eller han inte bara medlem iByggnads utan också en av de drygt 110 000 ”ägarna” av Byggnads. Som”ägare” har medlemmen rätt att varje årfå en ekonomisk rapport över hur med-lemsavgiften använts –en årsredovisning.

Den visar om Byggnads ekonomi ärbra eller dålig och sammanfattar allaekonomiska händelser under året, detvill säga alla inbetalningar, löner, inköpmed mera. Följande ingår:

• Förvaltningsberättelse med flerårsjämförelse (5 år)

• Resultaträkning

• Balansräkning

• Kassaflödesanalys

• Noter

• Revisionsberättelse

I förvaltningsberättelsen går det att läsaom väsentliga händelser under året.

Resultaträkningen och kassaflödesana-lysen berättar hur Byggnads använt depengar som tagits emot under året.

Balansräkningen visar om Byggnadsekonomiska ställning är bra eller dålig.

För att resultaträkningen och balans-räkningen ska bli överskådliga samlasförklaringarna till beloppen i noterna.

För att lättare kunna se Byggnadsekonomiska utveckling under året finnsjämförelsesiffror för året innan. Dess-utom finns det en flerårsjämförelse medvissa nyckeltal samlade så att man kanse utvecklingen över en längre tid.

I revisionsberättelsen skriver reviso-rerna om de godkänner årsredovisningeneller inte.

FörvaltningsberättelsenI förvaltningsberättelsen förklaras verk-samhet, väsentliga händelser och annatsom påverkat eller kan påverka Bygg-nads ekonomi. Det ska också framgåhur Byggnads förvaltat pengarna (definansiella tillgångarna) som sparatsihop under årens lopp. Här står ävenstyrelsens förslag på hur årets resultatdisponerats.

ResultaträkningenDet är i resultaträkningen det framgårom det gått ekonomiskt bra eller dåligtför Byggnads under året som gått.Överst i resultaträkningen står vilkaintäkter (inkomster) Byggnads haftunder året. Förbundsavgiften är denstörsta intäkten.

Intäkterna minskas sedan med åretskostnader: externa kostnader, personal-kostnader, avgifter till andra organisa-tioner, avdelningsbidrag och avskriv-ningar av materiella anläggningstill-gångar är exempel på några av de kost-nadsposter som redovisas i resultat-räkningen.

Externa kostnader är bland annatutgifter för lokaler, telefon, arbetsred-skap, förbrukningsmaterial, konsult-tjänster, resor och annat som behövs föratt kunna bedriva verksamheten.

Personalkostnader är utgifter förlöner och arvoden, arbetsgivaravgifteroch pensionskostnader samt gottgörelsefrån Pensionsstiftelsen (intäkt). Gott-görelse från Pensionsstiftelsen kan manta om det finns ett överskott i stiftelsen.Gottgörelsen kan endast användas för atttäcka hela eller del av pensionskostna-den för den grupp anställda som omfat-tas av stiftelsens tryggande. Se ävenPensionsstiftelsens årsredovisning.

Avgifter till andra organisationer ärde avgifter vi betalar till bland annat LOoch de internationella organisationersom Byggnads är medlem i. LO-avgiftenär den största delen.

Sedan år 2007 tar förbundet ut enförhöjd medlemsavgift. Den avgiftenfördelas ut till avdelningarna (avdel-ningsbidrag) enligt en särskild fördel-ningsnyckel. Detta bidrag ska användasbland annat till avdelningarnas löne-bevakningsarbete.

Avskrivningar används för att för-dela kostnader för till exempel en dator-investering under de år datorn kommeratt användas i verksamheten.

När verksamhetsintäkterna är min-skade med verksamhetskostnadernaåterstår verksamhetens resultat.

Byggnads äger ett antal fastigheter.Resultatet från fastigheterna står underrubriken Resultat från fastighetsför-valtningen.

Hur mycket ränta och utdelningarByggnads fått på de finansiella tillgång-arna står under rubriken Resultat frånfinansiella investeringar. Under sammarubrik framgår även resultatet från försäljningar av de värdepapper för-bundet investerat sina pengar i.

Bokslutsdispositioner innebär attman kan styra det skattepliktiga resul-tatet genom att avsätta pengar till perio-diseringsfonder eller återföra därifrån,enligt vissa regler. Detta är en lagligmöjlighet i skattelagstiftningen. Bok-slutsdispositioner medför inga in- ellerutbetalningar av pengar. År 2010 harByggnads återfört samtliga periodise-ringsfonder till beskattning.

På resultatet från fastighetsförvalt-ningen tillsammans med ränta ochutdelningar betalar Byggnads skatt.Hur mycket skatt det blev framgår avrubriken Skatt på årets resultat. DåByggnads renoverat sin, med Kommu-nal, delägda kontorsfastighet i Stock-holm redovisas ett stort underskott somgör att Byggnads inte redovisar någonskattekostnad i årets resultaträkning.Det belopp som redovisas under rubri-ken skatt härrör sig från år 2009.

Årets resultat som står längst ner iresultaträkningen visar om Byggnadsekonomi har gått med plus eller minusunder året. Årets resultat, om det ärpositivt, används främst för att öka kon-fliktfonden, så att den enskilde med-lemmen ska kunna få en bra ersättning ihändelse av konflikt inom Byggnadsavtalsområden. Om årets resultat ärnegativt så regleras detta i första handmot reservfonden som kan sägas utgöraförbundets rörelsekapital.

BalansräkningenBalansräkningen berättar vilka till-gångar och skulder Byggnads hade densista december. Tillgångarna minus skul-derna kallas eget kapital. Den största

Inledning till årsredovisning

35

delen av Byggnads egna kapital utgörsav konfliktfonden. Storleken på egetkapital visar hur mycket av tillgångarnasom är betalda med egna pengar. Medandra ord; ju större eget kapitalByggnads har, desto bättre ekonomi.

KassaflödesanalysenKassaflödesanalysen är en beskrivningav inbetalningar och utbetalningar. Den beskriver till exempel om pengaranvänts till investeringar i datorer

eller om pengarna använts till att betala skulder.

NoternaFör att inte resultaträkningen ochbalansräkningen ska bli för detaljeradeanvänds noter för att förklara och delaupp beloppen i resultaträkningen ochbalansräkningen. I noterna framgår tillexempel viss personalstatistik. Det gåräven att få reda på vilka värdepappersom Byggnads investerat i.

RevisionsberättelsenRevisorerna utses av medlemmarnasombud på kongressen. Revisorernasuppgift är att kontrollera att årsredovis-ningen (bokföringen) följer lagen samtatt granska styrelsens arbete under året.

När revisorerna inte hittat något attanmärka på skriver de en ren revisions-berättelse. Det betyder att revisorernagodkänner årsredovisningen och sty-relsens arbete under året.

36

FÖRBUNDET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37

Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . .37

Flerårsjämförelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40

Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42

Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44

Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49

PENSIONSSTIFTELSEN . . . . . . . . . . . . . . . .50

SOLIDARITETSFONDEN . . . . . . . . . . . . . . . .55

Byggnads årsredovisningar

10

37

Svenska Byggnadsarbetareförbundets

årsredovisning för 2010

Förbundsstyrelsen lämnar härmed års-redovisning för räkenskapsåret 2010.Siffror inom parentes avser föregåendeår. Om inte annat särskilt anges redovi-sas alla belopp i tusentals kronor.

Förvaltningsberättelse

Allmänt om förbundets verksamhetSvenska Byggnadsarbetareförbundet,Byggnads, organiserar arbetstagare inombygg- och anläggningssektorn. Förbun-det, som grundades 1889, har idag cirka110 300 medlemmar inom ett trettiotalyrkesgrupper.

Förbundet och de 24 lokalavdelningarnaär egna juridiska personer med egenekonomi.

Verksamheten regleras i gemensammastadgar fastställda av kongressen. Varjeavdelning lämnar egen verksamhets-berättelse.

Byggnads arbetslöshetskassa är en själv-ständig juridisk person med egna stad-gar och lämnar särskild verksamhets-berättelse.

Svenska ByggnadsarbetareförbundetsPensionsstiftelse förvaltas av förbundetoch har till uppgift att trygga pensions-utfästelser för såväl förbundets somavdelningarnas funktionärer.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Finansiella marknadernaDe finansiella marknaderna har under2010 fortsatt uppåt, med en börsuppgångpå i storleksordningen 20 procent (50) påStockholmsbörsen. Det har inneburit,sett till marknadsvärden, att förbundetsavkastning på de finansiella tillgång-arna uppgått till cirka 9 procent (21).

Byggnads inkomstförsäkringByggnads förbundsstyrelse beslutade påvåren 2010 att genomföra förändringar ivillkoren för förbundets inkomstförsäk-ring tecknad med Folksam. Från den 1april 2010 återgick ersättningen fråninkomstförsäkringen till att gälla i högst100 dagar för arbetslöshetsperioder sompåbörjas efter den 31 mars 2010. Utifråndet tidigare fattade beslutet att inkomst-försäkringen skulle vara en tidsbegrän-sad försäkring under mandatperiodenfram till valet beslöt förbundsstyrelsenockså att avveckla den nuvarande för-säkringen. Det innebär att efter den 30september 2010 kan inget inträde i för-säkringen göras, det vill säga en arbets-löshetsperiod som påbörjas efter dettadatum berättigar inte till ersättning fråninkomstförsäkringen.

Kongressen fattade belut om att ge upp-drag till förbundsstyrelsen att efter valet2010 bedöma behovet av och formernaför en eventuell ny egenfinansieradinkomstförsäkring.

Ombyggnad av förbundskontoretI samband med halvårskiftet 2010skedde en återflytt till det renoveradeoch ombyggda förbundskontoret påHagagatan 2 i Stockholm. Installations-och inredningsarbeten färdigställdesmed något undantag under hösten. I ombyggnaden har alla tekniska instal-lationer bytts ut, våningsplanen harändrats till en mer modern kontorsmil-jö. Förbundskontoret ägs gemensamt avByggnads och Kommunal i fastighetsbo-laget Polstjärnan HB. Den totala kostna-den för ombyggnationen uppgick vidårsskiftet 2010/2011 till 338 mkr.

6F – fackförbund i samverkanUnder 2009 träffades ett samarbetsavtalmellan Byggnads, Elektrikerna, Fastig-hets, Målarna, Seko och Transport, 6F –

fackförbund i samverkan, med följandemålsättning:

1. Samarbetet ska syfta till starkare och slag-kraftigare fackförbund för förbättringar avmedlemmarnas löner ochanställningsvillkor.

2. Samarbetet ska syfta till att förbundengemensamt blir en stark kraft i samhälls-debatten.

3. Samarbetet ska syfta till "mer fack-förening för pengarna" och möjlighet tilllägre medlemsavgifter.

Under 2010 påbörjades en utredningmed syfte att hitta samordningsfördelarinom, i första hand, de administrativafunktionerna. Utredningen presente-rades i januari 2011 där första steget äratt hitta gemensamma lokaler för de i 6Fingående förbundens huvudkontor.

KongressenI juni genomförde Byggnads sin kon-gress. Kongressen beslutade blandannat att anta organisationsutredning-ens förslag till ny organisation förByggnads. Beslutet innebär att de nuva-rande 24 avdelningarna, senast den 31december 2011, bildar 11 självständigaregioner. Vidare beslutades om en nydemokratisk organisation med verk-samhetsområden, medlemskretsar, för-troendemannaråd och förtroendeklubb-bar. Genom beslutet kommer alla regio-ner att från och med kongressen 2012 fåen representant i förbundsstyrelsen.

Kongressen beslöt också att anta organi-sationsutredningens förslag till ett nyttdifferentierat medlemsavgiftssystemfrån och med den 1 januari 2011.Kongressen ansåg också att alla med-lemmar med inkomst ska betala någonavgift för sitt medlemskap vilket blandannat innebar att avgiftsbefrielsen förpensionärer över 75 år slopades.

Org nr 802000-4936

38

Vidare diskuterades de ekonomiska för-utsättningarna för kommande kon-gressperiod varefter principer för bud-getarbetet beslutades. Kongressen inne-bar också förändringar i förbundsled-ning och förbundsstyrelse.

AvtalsrörelsenAvtalsrörelsen 2010 präglades av denindustriella krisen som satte löne-ökningarna på en rekordlåg nivå för bådearbetare och tjänstemän. För Byggnadsdel ägnades mycket tid till den parts-gemensamma arbetsgrupp på Bygg- ochanläggningsavtalets område som hadetill uppgift att slå ihop dessa avtal.Arbetet präglades av ett gott samarbets-klimat trots de svåra frågeställningarsom uppstod i arbetsgruppen. Tack vareatt gruppen var klar med sitt arbete tillavtalsrörelsen kunde Bygg- och anlägg-ningsavtalen växlas ut mot det nyaByggavtalet. Med detta som grund träf-fade Byggnads sedan avtal på samtligaavtalsområden, (VVS, Kyla, de trePlåtavtalen, Entreprenadmaskinavtalensamt Glasmästeriavtalet) utan att kon-fliktvarsel behövt användas.

ValrörelsenDen 19 september 2010 gick Sverige tillval. Efter fyra år av borgerlig regeringfanns förhoppningar om att väljarna nutyckte att det åter var dags för en social-demokratisk politik. Resultatet blevistället att Socialdemokraterna gjordesitt sämsta val sedan den allmänna röst-rätten infördes.

Mot bakgrund av bland annat de kraf-tigt förändrade förutsättningarna för a-kassemedlemskap som genomfördesefter valet 2006 och påtagligt påverkadeden fackliga organisationsgraden, finnsen oro över hur Byggnads och fackför-eningsrörelsen i övrigt kommer attpåverkas av en fortsatt borgerligt alli-ansregering.

Efter valet tillsatte Byggnads en valana-lysgrupp med uppdrag att analyseravalutgången och komma med förslag till den framtida politiken. Gruppensrapport presenterades för förbunds-styrelsen i februari 2011.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Nytt avgiftssystemSom konsekvens av kongressens beslutinförde Byggnads från och med den 1 januari 2011 ett nytt differentieratavgiftssystem med nio avgiftsklasser(avseende förbundsavgiften). Avgift skabetalas efter uppgiven inkomst medundantag för pensionärer som placeras iklass 8. Gymnasieelever är, i likhet medtidigare, avgiftsbefriade. Kongressenfastställde att för 2011 ska hälften av förbundsavgiften (exklusive grund-avgiften) fördelas till avdelningarna.Utgångspunkten för organisations-utredningens förslag till nytt avgifts-system var att det nya systemet totaltsett ska vara kostnadsneutralt för orga-nisationen.

MedlemsutvecklinggAntalet yrkesverksamma medlemmar2010-12-31 var 80 687 (82 260). Det totalamedlemsantalet uppgick till 110 348(113 156), vilket innebär en minskningmed 2 808 (1 497) medlemmar.

Medlemsavgifterna vid utgången av åretDen månadsavgift som medlemmarnabetalar består av en förbundsavgift, enavgift till a-kassan samt en avgift till denlokala avdelningen. Förbundsavgiftenvar 310 kr (307 kr) per månad för hel-betalande.

A-kassans grundavgift var 125 kr (125 kr)per månad. Därtill kommer den avRiksdagen beslutade arbetslöshetsavgif-ten på 250 kr per månad (300 kr) vidårets utgång. Avgiften till avdelningenvar i genomsnitt 122 kr (121 kr) permånad.

Den sammanlagda månadsavgiften vidutgången av 2010 blev därmed i genom-snitt 557 kr (553 kr), exklusive arbetslös-hetsavgiften till a-kassan. Avgifternavarierar mellan de olika avdelningarnaberoende på geografiska förhållanden,medlemsantal och omfattningen avavdelningens verksamhet.

Grundavgiften var 2010 sammanlagt 47 kr (47 kr) per månad varav avdel-ningen fick 20 kr (20 kr).

Grundavgiftsbetalande medlemmar be-står i huvudsak av pensionärer samtyrkesverksamma medlemmar med ned-satt avgift. Gymnasieelever och pensio-närer över 75 år är avgiftsbefriade.

KonfliktersättningGrundbeloppet för konfliktersättningökade från 890 till 925 kr per dag frånoch med 2010-07-01. Under första kon-fliktveckan utgår 840 kr per dag frånoch med 2010-07-01, en ökning med 30 kr. Konfliktersättningen är inte skattepliktig.

Resultat och ställningMedlemsavgifter och övriga intäkteruppgick till 305 182 (310 879) och kost-naderna för den ideella verksamhetenvar 449 694 (373 821). Resutatet av den ideella verksamheten uppgick till - 144 512 (- 62 942).

Inkomstförsäkringen belastar verk-samhetens kostnader och resultat med 75 342 (0).

Fastighetsförvaltningen redovisar enförlust efter avskrivningar på 126 093 (6 916), varav 120 052 (3 927) är hänförligtill Byggnads andel i Polstjärnan.

Resultatet från finansiella investeringaruppgick till 104 840 (255 050), vilketomfattar realiserade vinster och för-luster, utdelningar, räntor samt ned-skrivningar och återtagande av nedskriv-ningar.

Skillnaden mellan marknadsvärde ochbokfört värde på förbundets finansiellaanläggningstillgångar uppgick till 243495(145 396).

Förbundet uppvisar ett resultat efter bok-slutsdispositioner och skatt på - 128 304(151 851).

Förbundets egna kapital uppgick vidårets slut till 1 805 567 (1 933 871).

39

Resultatdisposition, tkr

Resultatet för 2010 har av styrelsen disponerats på följande sätt:

Årets resultat enligt resultaträkningen - 128 304

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år:

Konfliktfond 1 038

Reservfond 150 879

Kongressfond 10 000

Medlem 10 000 6 738

Övriga fonder 89

40 440Reservering av ändamålsbestämda medel:

Konfliktfond - 29 445

Kongressfond - 3 000

Medlem 10 000 - 7 500

Övriga fonder - 495

- 40 440

Kvarstående belopp för året/balanserat kapital 0

40

2010 2009 2008 2007 2006

Verksamhetsintäkter 305 182 310 879 311 090 269 796 174 372verksamhetsintäkternas förändring i % - 1,8 - 0,1 15,3 54,7 4,2varav förbundsavgifter 5) 277 672 284 002 283 689 238 456 144 492

Resultat från:Ideella verksamheten - 144 512 - 62 942 - 45 552 - 262 447 - 99 146Fastighetsförvaltning - 126 093 - 6 916 1 393 427 - 3 827Finansiella investeringar 104 840 255 050 100 782 210 937 171 076

Bokslutsdispositioner 34 500 - 12 000 21 345 - 27 498

Skatt 2 961 - 21 341 - 35 145 - 68 285 - 52 878

- 128 304 151 851 42 823 - 119 368 42 723

Balansomslutning 2 126 188 2 314 981 2 188 517 2 302 520 2 269 648Justerat eget kapital 1) 1 805 567 1 959 298 1 798 601 1 770 764 1 890 131

varav konfliktfond 2) 1 533 052 1 504 645 1 470 090 1 460 598 1 534 272konfliktfondens förändring i % 1,9 2,3 0,6 - 4,8 2,1

Marknadsvärde eget kapital 3) 2 049 062 2 104 694 1 798 601 2 143 081 2 371 091

Soliditet i % 4) 85 85 82 77 83

Investeringar 11 058 861 570 447 396

Medelantal anställda 67 72 65 69 77varav kvinnor 28 30 28 31 37varav män 39 42 37 38 40

Antal medlemmar vid årets slut 110 348 113 156 114 653 117 745 127 438varav aktiva yrkesverksamma (hel- o halvbetalande) 80 687 82 266 83 742 86 171 93 868

Justerat eget kapital per yrkesverksam medlem i kr 22 377 23 816 21 478 20 549 20 136

Medlemsavgifter, kr per månad

Helbetalande 807 853 708 777 341varav till avdelning 122 121 113 112 109varav till förbundet 5) 310 307 299 299 129varav till a-kassa 6) 375 425 296 366 103

1) Justerat eget kapital är eget kapital plus (fr o m 2008) 73,7% av obeskattade reserver. 26,3% av de obeskattade reserverna utgörs av schablonberäknad uppskjuten skatt.

2) Konfliktfonden är den största delen av det egna kapitalet. Konfliktfonden standardsäkras på medlemsnivå.

3) Marknadsvärde eget kapital är justerat eget kapital plus skillnaden mellan bokförda värden och marknadsvärden på finansiella anläggningstillgångar per den 31/12.

4) Soliditeten är justerat eget kapital dividerat med balansomslutning uttryckt i %.

5) Den 1/1 2007 höjdes avgiften till förbundet med 15 kr till 144 kr. Den 1/5 2007 höjdes avgiften med 155 kr till 299 kr. 150 kr av höjningen föranleddes av de förändringar som gjordes i kollektivavtalen mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier.

6) I avgiften till a-kassan ingår den av Riksdagen beslutade arbetslöshetsavgiften.

Flerårsjämförelse (tkr)

41

Resultaträkning (tkr)

Not 1 2010 2009

Verksamhetens intäkter

Förbundsavgifter Not 2 277 672 284 002

Bidrag 4 823 4 211

Övriga verksamhetsintäkter 22 687 22 666

Summa verksamhetens intäkter 305 182 310 879

Verksamhetens kostnader

Externa kostnader - 187 688 - 106 991

Personalkostnader Not 3, 4 - 103 814 - 109 286

Avgifter och anslag till organisationer - 20 754 - 19 188

Konfliktersättning - 92 - 461

Avdelningsbidrag Not 2 - 134 475 - 137 266

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar - 2 871 - 629

Summa verksamhetens kostnader - 449 694 - 373 821

Verksamhetens resultat - 144 512 - 62 942

Resultat från fastighetsförvaltningen

Resultat i handelsbolag Not 5 - 120 048 - 2 203

Hyresintäkter 7 464 7 241

Fastighetskostnader - 12 817 - 11 263

Avskrivningar - 692 - 691

Summa resultat från fastighetsförvaltningen - 126 093 - 6 916

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Not 6 99 700 241 659

Ränteintäkter och liknande resultatposter Not 7 7 438 15 269

Räntekostnader och liknande resultatposter - 2 298 - 1 878

Summa resultat från finansiella investeringar 104 840 255 050

Resultat efter finansiella poster - 165 765 185 192

Avsättning till periodiseringsfond - - 22 000

Upplösning av periodiseringsfond 34 500 10 000

Skatt 2 961 - 21 341

Årets resultat - 128 304 151 851

42

Balansräkning (tkr)

Not 1 2010-12-31 2009-12-31TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarByggnader och mark Not 8 27 252 27 944Inventarier Not 9 9 097 910

36 349 28 854

Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar i koncernföretag Not 10 80 80Långfristiga värdepappersinnehav Not 11 1 862 664 2 093 121

1 862 744 2 093 201Summa anläggningstillgångar 1 899 093 2 122 055

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringarKundfordringar 2 191 639Skattefordran 34 689 11 098Övriga kortfristiga fordringar 9 157 3 498Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 12 21 075 29 024

67 112 44 259

Kortfristiga placeringar Not 13 55 000 30 000

Kassa och bank 104 983 118 667

Summa omsättningstillgångar 227 095 192 926

Summa tillgångar 2 126 188 2 314 981

EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1

Eget kapital Not 14Ändamålsbestämda medel 1 933 871 1 782 020Årets resultat - 128 304 151 851

1 805 567 1 933 871

Obeskattade reserver Not 15 - 34 5001 805 567 1 968 371

Långfristiga skulderÖvriga långfristiga skulder Not 16 44 687 44 687

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 36 392 17 724Skulder koncernföretag 81 79Övriga kortfristiga skulder 221 960 258 664Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 17 17 501 25 456

275 934 301 923

Summa eget kapital och skulder 2 126 188 2 314 981

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Not 18 478 765 274 746

43

Kassaflödesanalys (tkr)

2010 2009

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Resultat före finansiella poster - 270 605 - 69 858

Avskrivningar 3 563 1 320

Summa - 267 042 - 68 538

Erhållen ränta 7 198 12 442

Erhållna utdelningar 58 955 78 543

Erlagd ränta - 1 385 - 1 878

Betald inkomstskatt - 20 630 - 54 217

- 222 904 - 33 648

Ökning (-)/minskning (+) kundfordringar - 1 552 319

Ökning (-)/minskning (+) övriga kortfristiga fordringar 2 530 4 412

Ökning (+)/minskning (-) leverantörsskulder 18 668 7 868

Ökning (+)/minskning (-) övriga kortfristiga rörelseskulder - 45 570 - 24 714

Kassaflöde från den löpande verksamheten - 248 828 - 45 763

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 11 058 - 861

Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar - 447 186 - 440 835

Avyttring/amortering av övriga finansiella anläggningstillgångar 718 388 169 892

Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga placeringar - 25 000 301 197

Kassaflöde från investeringsverksamheten 235 144 29 393

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Upptagna lån - 1 237

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 1 237

Årets kassaflöde - 13 684 - 15 133

Likvida medel vid årets början 118 667 133 800

Likvida medel vid årets slut 104 983 118 667

44

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciperÅrsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisnings-lagen och Bokföringsnämndens normgivning, med tillämp-ning av kostnadsslagsindelad resultaträkning. BFNAR2001:1, Redovisning av inkomstskatter, har emellertidinte tillämpats vad gäller redovisning av uppskjutenskatt på skillnaden mellan bokförda och skattemässigavärden på tillgångar och skulder. Redovisningsprinci-perna är oförändrade i jämförelse med föregående år.

KoncernSvenska Byggnadsarbetareförbundet äger 100% avMaina AB. Eftersom någon verksamhet ej bedrivits ibolaget upprättas inte någon koncernredovisning.

IntäkterIntäkter redovisas till verkliga värdet av vad som erhållitseller kommer att erhållas. Intäkter från medlemsavgifterredovisas enligt kontantprincipen.

InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skabetalas eller erhållas avseende aktuellt år samt juste-ringar avseende tidigare års aktuella skatt.

Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt föreningens bedömning ska erläggas till eller erhållasfrån skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatte-regler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anlägg-ningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångensbedömda nyttjandeperiod.

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer avmateriella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:

Inventarier: 3 år, datorer: 3 år, byggnader: 50 år.

Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper som är anläggningstillgångar redovisas tillanskaffningsvärdet. Nedskrivning sker vid varaktig värde-nedgång av marknadsvärdet. Vid värdering tillämpasportföljmetoden.

Kortfristiga placeringarKortfristiga innehav av aktier och andelar redovisas iförekommande fall som omsättningstillgångar och värde-ras till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde(marknadsvärde) enligt portföljmetoden. Räntebärandeplaceringar förvärvade i syfte att innehas till inlösentid-punkt värderas till anskaffningsvärde.

FordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuellprövning beräknas bli betalat.

Eget kapitalEget kapital utgörs av ändamålsbestämda medel samtperiodens resultat. I ändamålsbestämda medel ingårdels konfliktfonden och reservfonden, dels avsättningarför åtaganden som ska infrias i framtiden. När förbundetbelastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa iresultaträkningen. Upplösning sker därefter av för ända-målet avsatta medel under eget kapital med motsva-rande belopp.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktionersom medför in- eller utbetalningar.

Noter till resultat- och balansräkning (tkr)

45

2010 2009

Not 2 Förbundsavgifter

FörbundsavgifterFörbundsavgifter 143 197 146 736

Förhöjd medlemsavgift 134 475 137 266

Summa 277 672 284 002

AvdelningsbidragBidrag till avdelningarna - 134 475 - 137 266

Summa - 134 475 - 137 266

Sedan år 2007 tar förbundet ut en förhöjd medlemsavgift. Denna avgift fördelas ut till avdelningarna (avdelningsbidrag) enligtsärskild fördelningsnyckel. Detta bidrag ska bl a användas till avdelningarnas lönebevakningsarbete.

Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnaderLöner och andra ersättningar:

Styrelse och förbundsledning 2 723 3 143

Övriga anställda 31 401 33 357

Totala löner och ersättningar 34 124 36 500

Sociala avgifter* 20 949 22 110

Pensionskostnader* 47 514 50 444

Gottgörelse från pensionsstiftelse - 8 000 - 7 000

Totala löner och sociala kostnader 94 587 102 054

* Inklusive åtagande för avdelningsanställda.

Not 4 Medelantal anställda etc Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män

Totalt 67 39 72 42

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal på balansdagen Varav män Antal på balansdagen Varav män

Styrelseledamöter 11 11 10 10

Förbundsordförande och andra ledande befattningshavare 5 5 4 4

SjukfrånvaroTotal sjukfrånvaro 2,79 % 2,43 %

- långtidssjukfrånvaro* 27,97 % 12,56 %

- sjukfrånvaro kvinnor 5,30 % 2,74 %

- sjukfrånvaro män 0,85 % 2,20 %

- anställda < 29 år ** **

- anställda 30 - 49 år 1,79 % 1,87 %

- anställda > 50 år 3,85 % 3,04 %

* Sjukfrånvaro som varat i minst 60 dagar.

** Redovisas ej på grund av att antalet anställda i gruppen är högst tio individer.

Löner och externa arvoden per månad för arbetsutskottetHans Tilly, förbundsordförande, 54 540 kr i månadslön samtcirka 24 200 kr per månad i arvoden från interna uppdragoch externa uppdrag i Riksbyggen och Folksam.

Johan Lindholm, andre förbundsordförande, 48 570 kr imånadslön samt cirka 3 600 kr per månad i arvoden fråninterna uppdrag och externa uppdrag i Riksbyggen.

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare, 48 570 kr i månads-lön samt cirka 2 300 kr per månad i arvoden från interna

uppdrag och externa uppdrag i bland annat TrygghetsfondenFastigo/LO och Arbetsdomstolen.

Torbjörn Hagelin, förbundssekreterare, 48 570 kr i månadslönsamt cirka 900 kr per månad i arvoden från interna uppdrag.

Niklas Rengen, ekonomichef, 57 800 kr i månadslön.

Ingen i arbetsutskottet har avtal om avgångsvederlag. Pen-sionsåldern är 63 år utom för ekonomichefen som följertjänstemannaavtalet.

46

Not 5 Resultat i handelsbolag 2010 2009

Fastighetsbolaget Polstjärnan HB (50 %) - 120 052 - 3 926Rönneberga Kursgård HB (50 %) 4 1 723Summa - 120 048 - 2 203

Not 6 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Utdelningar 58 956 78 543 Realisationsresultat vid försäljningar 40 833 8 962Justering av anskaffningsvärden - - 15 959Nedskrivningar - 89 - Återföring av nedskrivningar - 170 113 Summa 99 700 241 659

Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposterRäntor 5 060 14 201Övriga finansiella intäkter 2 378 1 068Summa 7 438 15 269

Not 8 Byggnader och mark 2010-12-31 2009-12-31

Ingående anskaffningsvärden 50 036 50 036

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 35 033 50 036

Ingående avskrivningar - 22 092 - 21 401Årets avskrivningar - 692 - 691Utgående ackumulerade avskrivningar - 22 784 - 22 092

Utgående restvärde enligt plan 27 252 27 944

Taxeringsvärden för fastigheter i Sverige 124 729 105 564

Not 9 InventarierIngående anskaffningsvärde 26 677 25 816Årets inköp 11 058 861Försäljningar och utrangeringar - 2 702 -Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 35 033 26 677

Ingående avskrivningar - 25 767 - 25138Försäljningar och utrangeringar 2 702 - Årets avskrivningar - 2 871 - 629 Utgående ackumulerade avskrivningar - 25 936 - 25 767

Utgående restvärde enligt plan 9 097 910

Kollektivavtal

Byggnads har träffat kollektivavtal med Byggnads ombuds-mannaförening, BOF, för centralt anställda funktionärer ochmed Byggnads lokala ombudsmannaförening, BLOM, förlokalt anställda funktionärer.

Administrativ personal omfattas av kollektivavtal mellanHandelsanställdas förbund och Arbetarrörelsens förhand-lingsorganisation, AFO.

Journalister anställda på tidningen Byggnadsarbetaren om-fattas i huvudsak av kollektivavtalet mellan Handels ochAFO med undantag för löner där journalistavtalet följs.

47

Not 10 Aktier och andelar i koncernföretagMaina AB Org nr 556459-7655 Säte Stockholm

Kapital- Rösträtts- Bokfört Bokfört andel % andel % värde 2010 värde 2009

Maina AB 100 100 80 80

Not 11 Långfristiga värdepappersinnehav 2010-12-31 2009-12-31

Ingående anskaffningsvärde 2 129 447 1 865 501 Årets förvärv 447 186 440 835 Årets försäljningar - 677 555 - 160 930 Justering av anskaffningsvärden - - 15 959Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 899 078 2 129 447

Ingående ackumulerade nedskrivningar - 36 326 - 206 439 Årets nedskrivning - 88 - Återföring av nedskrivningar - 170 113 Utgående ackumulerade nedskrivningar - 36 414 - 36 326 Utgående anskaffningsvärde 1 862 664 2 093 121

Strategiska långfristiga värdepapper Antal Andel Ansk.värde Ansk.värde

Aktier/andelar aktier/andelar i % 2010-12-31 2009-12-31

Byggfackens Hus, Örebro 1 054 Fastighetsbolaget Polstjärnan HB* 100 000 50,0 140 266 Folkets hus, Skellefteå 1 13 13 Folksam-LO fondförsäkringsbolag 7 7,0 13 720 13 720 Plåtslageribranschens mätnings data 1 500 500 Riksbyggen ekonomisk förening 274 165 22,5 137 083 136 658 Riksbyggen Brf Ångaren India 1 1 237 1 237Riksbyggen BoSpar ekonomisk förening 30 30,0 3 000 3 000 Rönneberga Kursgård HB 5 50,0 17 508 17 506 YNSAB Yrkesnämndernas Service AB 14 Andelar nedskrivna till 1 kr Bilda 323Folkets Hus, Malmö 170OK 1Svensk Byggtjänst 10Summa strategiska långfr värdepapper 173 061 313 968

* Polstjärnan HB redovisas under rubriken Kortfristga skulder med beloppet 4 086 tkr.

Direktägda onoterade aktierAden 89 89Aftonbladet 312 4 682 4 682IDI 1,0 - 448 - 448Litorina kapital 11,0 37 020 37 427Avgår: nedskrivning Aden och Litorina - 36 415 - 36 326Summa direktägda onoterade aktier 4 928 5 424

Fonder Antal andelar/ Ansk.värde Marknadsvärde Ansk.värdeAktiefonder nom belopp 2010-12-31 2010-12-31 2009-12-31

Carnegie WorldWide 121 941 51 118 59 767 50 493Carnegie Nordic Markets 46 754 - - 25 123Carlson Scandinavia 848 262 20 067 21 403 - Enter Sverige Pro 46 962 65 641 83 921 62 939Swedbank/Förbundsfonden 3 358 289 487 521 552 606 546 645Nordea Institutionell aktiefond Europa 59 992 10 396 9 612 -Lannebo Sverige 2 094 044 34 962 40 645 34 563SEB Karlavagnen 7 212 211 489 307 344 284 585SHB Nordenfond 64 941 26 074 38 875 25 205SHB Sverigefond 77 760 46 117 83 706 43 952Summa aktiefonder 953 385 1 197 879 1 073 505

48

2010 2009

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterFörutbetalda hyror 3 064 1 681 Upplupna ränteintäkter 240 2 827Gottgörelse pensioner 8 000 7 000Övriga förutbetalda kostnader 1 327 2 578Övriga upplupna intäkter 8 443 14 938Summa 21 074 29 024

Not 13 Kortfristiga placeringarFöretagscertifikat och andra räntebärande placeringarBokfört värde 55 000 30 000

Marknadsvärde 55 000 30 000

Not 14 Eget kapital Ingående balans Reserveringar Utnyttjande Årets resultat Utgående balans

Konfliktfond 1 504 645 29 445 - 1 038 - 1 533 052Reservfond 407 363 - - 150 879 - 256 484Kongressfond 10 000 3 000 - 10 000 - 3 000Medlem 10 000 3 241 7 500 - 6738 - 4 003Övriga fonder 8 622 495 - 89 - 9 028Balanserat kapital/Årets resultat - - 40 440 168 744 - 128 304 -Utgående balans 1 933 871 0 0 - 128 304 1 805 567

Not 11 Långfristiga värdepappersinnehav fortsAntal Ansk.värde Marknadsvärde Ansk.värde

Blandfond aktier/andelar 2010-12-31 2010-12-31 2009-12-31

Nordea Borgen 4 232 10 494 11 110 10 255Summa blandfond 10 494 11 110 10 255

RäntefonderEnter Return 10 901 11 376 11 277 11 173Excalibur Värdepappersfond 4 600 50 000 50 555 -SEB Penningmarknadsfond 4 434 195 44 008 44 065 -SEB Obligationsfond 2 757 740 28 016 27 417 -SEB Företagsobligationsfond 684 897 8 001 7 846 -Swedbank/Förbundspenningmarknadsfonden 2 875 835 296 099 292 185 321 872Swedbank/Förbundsräntefonden 1 111 093 112 385 110 698 156 814Swedbank/Företagsobligationsfond 738 099 79 911 81 663 50 000Summa räntefonder 629 796 625 706 539 859

Summa fonder 1 593 675 1 834 695 1 623 619

Indexobligationer/obligationerSHB aktieobligation 709S 50 000 - - 50 250SHB aktieobligation 713V 40 000 - - 40 200SHB aktieobligation 723C 5 000 - - 5 527SHB aktieobligation 1239 39 000 39 000 38 625 -SHB råvaruobligation 1259 52 000 52 000 54 850 -Volvo 140404 10 00 - - 8 824 Summa indexobligationer/obligationer 91 000 93 475 104 801

Långfristiga fordringarFolksams förlagslån - - - 45 432Summa långfristiga fordringar 0 0 45 432

Summa långfristiga värdepappersinnehav 1 684 675 1 928 170 1 773 852

För onoterade innehav anges högst bokfört värde som marknadsvärde.

49

Stockholm 2011-04-18

Hans Tilly Johan Lindholm Torbjörn Johansson Torbjörn Hagelin Christian Bengtzelius Roland LjungdellLars Hildingsson Magnus Cato Mats Engström Tomas Emanuelsson Jim Sundelin Niklas Rengen, ekonomichef

Revisionsberättelse

Till förbundsfullmäktige i Svenska Byggnadsarbetareförbundet Org nr 802000-4936

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Svenska Byggnadsarbetareförbundet förår 2010. Förbundets årsredovisning ingår i denna version av detta dokument på sidorna 37 - 49. Det är styrelsen somhar ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandetav årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionenför att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samladeinformationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunnabedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller förbundets stadgar. Vi anser attvår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av förbundets resultatoch ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningensövriga delar.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbunds-fullmäktige beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 18 april 2011

Rolf Andersson Benny Augustsson Henry Larsson

Öhrlings PricewaterhouseCoopers ABUlrika Granholm Dahl Auktoriserad revisor

2010-12-31 2009-12-31Not 15 Obeskattade reserverPeriodiseringsfond tax 2005 - 12 500Periodiseringsfond tax 2010 - 22 000Summa 0 34 500

Not 16 Långfristiga skulderFörbundet har inga skulder som förfaller senare än fem år fram i tiden.

Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterUpplupna räntekostnader 913 913Semesterlöner 3 924 4 052 Upplupna sociala avgifter 886 1 592Löneskatt 9 724 10 327Övriga poster 2 054 8 572Summa 17 501 25 456

Not 18 AnsvarsförbindelserSåsom delägare i HB 478 765 274 746 Summa 478 765 274 746

50

Pensionsstiftelsen

Styrelsen för Svenska Byggnadsarbe-tareförbundets Pensionsstiftelse lämnarhärmed årsredovisning för verksam-hetsåret 2010. Siffror inom parentesavser föregående år. Om inte annat sär-skilt anges redovisas alla belopp i tusen-tals kronor.

Förvaltningsberättelse

InledningPensionsstiftelse -n, -r s. är en fristå-ende juridisk person som en eller fleraarbetsgivare (gemensam pensionsstif-telse) bildat för att trygga utfästelse ompension till arbetstagare eller arbetsta-gares efterlevande. Pensionsstiftelsensstyrelse förvaltar det kapital somarbetsgivaren fört över till stiftelsen föratt säkerställa pensionsutfästelserna.Stiftelsens tillgångar får endast använ-das för arbetsgivarens pensionskostna-der enligt stiftelsens ändamål.

Stiftelsens ändamålStiftelsen är en sammanslagning avSvenska ByggnadsarbetareförbundetsPensionsstiftelse och Svenska Byggnads-arbetareförbundets Pensionsstiftelseför funktionärer.

Beslut om sammanslagning togs den 25oktober 1984 av Länsstyrelsen. Stadgarnagäller från den första januari 1985.

Stiftelsens ändamål är att trygga utfäs-telser om tilläggspension till funktionä-rer och mätningsmän inom förbundet.

Vid utgången av 2010 uppgick antaletdestinatärer (förmånstagare) till 885(917) fördelat på Svenska Byggnadsarbe-tareförbundets 24 lokala avdelningar,Svenska Byggnadsarbetareförbundetoch Svenska Byggnadsarbetareförbun-dets A-kassa.

År 2009 träffades en överenskommelsegällande premiebestämda pensioner förännu ej anställda funktionärer inomAFO/AFF samt LO, IF Metall, Byggnads,SEKO, Transport, Handels, GS (Grafi-

kerna och Skogs- och Trä) samtMålareförbundet och dess motparter påcentral och lokal nivå. I och med att dennya pensionsplanen börjat gälla frånden 1 oktober 2009 kommer inga nyaförmånstagare att omfattas av pen-sionsstiftelsens tryggande. Stiftelsenkommer därför på sikt att avvecklas.

Tillsynsmyndigheter för stiftelsen ärLänsstyrelsen i Stockholms län ochFinansinspektionen.

Resultat och ställningStiftelsens bokförda egna kapital upp-går till 1 446,3 mkr (1 458,3 mkr). Mark-nadsvärdet av stiftelsens förmögenhetuppgår till 1 524,1 mkr (1 469,2 mkr).

Den försäkringstekniskt beräknadepensionsreserven uppgår vid årets sluttill 1 002,6 mkr (980,0 mkr), vilket är enökning med 2,3 procent.

I stiftelsens kapitalbehållning, det villsäga redovisat eget kapital, inryms pen-sionsreserv om 1 002,6 mkr samt över-räntefond för pensionstillägg. Pensions-reserven inklusive 25 procents värde-säkring uppgår till 1 253,2 mkr.

Det redovisade resultatet av stiftelsensfinansförvaltning uppgår till 42,8 mkr(187,2 mkr). I jämförelseårets resultatingår återtagande av tidigare gjordanedskrivningar med 153,4 mkr.

I gottgörelse till delägarna har lämnats46,5 mkr (36,0 mkr). Delägarna har integjort några avsättningar till stiftelsenunder året (0).

Resultatet efter gottgörelser och skattuppgår till - 11,3 mkr (142,9 mkr).

FinansförvaltningenPensionsstiftelsens kapital ska enligtLag (1967:531) om tryggande av pen-sionsutfästelse m m placeras på sådantsätt att lämplig riskspridning uppnås.Vidare ska tillgångarna placeras på detsätt som bäst gagnar dem som omfattasav stiftelsens ändamål och också i övrigtpå ett aktsamt sätt.

Styrelsen har fastställt placeringsrikt-linjer som övergripande styr stiftelsensplaceringsverksamhet och riskhante-ring. Riktlinjerna anger vilka tillgångs-slag och instrument som är tillåtna ochinom vilka gränser kapitalet kan förde-las mellan de olika tillgångsslagen:räntebärande placeringar, aktier ochaktierelaterade instrument, fastigheteroch hedgefonder.

Det är dock önskvärt att placeringarna i praktiken inriktas mot olika slag avfonder, därigenom överlåts urvalet avenskilda värdepapper till fondförval-tarna medan den övergripande fördel-ningen mellan olika tillgångsslag (i för-sta hand aktie- och ränterelaterade pla-ceringar) och urvalet av fondförvaltareblir den huvudsakliga uppgiften för detegna kapitalförvaltningsarbetet.

Genom att styrelsen valt en placerings-inriktning mot aktiefonder och ränte-fonder hanterar man de vanligast före-kommande placeringsriskerna.

Långsiktigt normalläge när det gällerplaceringar i aktier och aktierelateradeinstument är 55 % och i ränterelateradeinstrument 45 %.

Riktlinjerna ger också ett ramverk förfördelningen mellan marknader ochemittenter. Gränser finns också fast-ställda för ränterisker och valutakurs-risker. Stiftelsens placeringar följs regel-bundet upp och utvärderas mot refe-rensindex fastställda av styrelsen.

I placeringsriktlinjerna finns ocksåetiska regler som säger att placeringarska inte ske i företag som bryter motFNs konvention om mänskliga rättig-heter eller som kan förknippas medantifacklig verksamhet, oacceptablaarbetsförhållanden, barnarbete, miljö-brott, våld, narkotika, prostitution ellerannan kriminell verksamhet. De etiskaaspekterna iakttas genom att placeringarnormalt görs i välkända och välre-nommerade företag. Om placering avmisstag skett i oetisk verksamhet skaengagemanget snarast upphöra.

Org nr 802007-6280

51

Målet för stiftelsens finansförvaltningär att inom ramen för begränsad riskskapa en god och tillräcklig avkastning,som räcker till för att ta gottgörelse fördet aktuella årets pensionskostnader.

Med antagandet att aktier långsiktigt ger7 % i avkastning och räntor ger 3 %, blirden långsiktiga avkastningen 5,2%, mednormalfördelningen av tillgångarna.

Fördelningen av stiftelsens kapital, setttill marknadsvärdena, var vid årsskiftet:aktier 49 % (43 %) och räntor 51 % (57 %).

Stiftelsens finansförvaltning utgörs ihuvudsak av den finansförvaltning somstiftelsen hanterar via innehav i aktie-och räntefonder. Flera av dessa fonderstår under gemensam förvaltning medövriga LO-förbund.

Börsklimatet har varit positivt under2010, framförallt på den svenska börsenmed en uppgång på över 20%. Detta harinneburit att marknadsvärdet på stif-

telsens kapitalplaceringar överstigeranskaffningsvärdena med 77,7 mkr (10,9 mkr). Räntemarknaderna har prä-glats av fortsatt relativt låga räntor.

Väsentliga händelser underräkenskapsåret

RegionbildningarPå Byggnads kongress 2010 beslutadesatt Förbundets 24 lokala avdelningar skabilda 11 regioner. Detta ska vara genom-fört i sin helhet senast 2012-01-01. Dettainnebär att antalet pensionsfonder (fack)minskar i motsvarande grad, vilket göratt antalet destinatärer (förmånstagare)blir fler i regionernas enskilda pensions-fonder. Detta i sin tur har en utjäm-nande effekt på pensionsreservensutveckling i regionerna mellan enskildaår. Se även not 1 – Viktiga begrepp.

StyrelseutbildningUnder året har tre av stiftelsens styrel-seledamöter deltagit vid en 1-dags

utbildning för styrelseledamöter i pen-sionsstiftelser. Utbildningen anordnasav VJS i samarbete med SPFA, SwedishPension Fund Association.

Utvärdering av stiftelsens kapitalförvaltningUnder året har stiftelsen låtit ett fristå-ende konsultbolag, COIN, utvärdera stif-telsens kapitalförvaltning under perio-den 2007-2009. Den sammanfattandeslutsatsen från utvärderingen är att stif-telsen har fullföljt förmånstagarnasintressen och att stiftelsens kapitalför-valtning överträffat jämförelseindexunder perioden. Största mervärde berorpå allokeringsbeslut och ett visst mervär-de från förvaltare som överträffat index.

Nytt administrativt avtal med KPUnder slutet av 2010 har en diskussionpåbörjats med KP om ett nytt avtal gäll-lande administration av de förmånsta-gare som tryggas av stiftelsen. Avtaletkommer att gälla från 2011.

Resultaträkning (tkr) Not 1

2010 2009 Stiftelsens intäkterUtdelningar 24 859 44 947Räntor, utlämnade lån 500 500Räntor, fonder - -Räntor, banker 13 58Räntor, övriga 2 896 7 443Övriga intäkter 2 693 1 855Summa intäkter 30 961 54 803

Stiftelsens kostnaderGottgörelser till delägare - 46 545 - 35 988Förvaltningskostnader - 739 - 591Summa kostnader - 47 284 - 36 579

Resultat före realisationsresultat - 16 323 18 224

Realisationsresultat 11 863 - 20 711Återföring av nedskrivning - 153 405Räntekostnader och liknande resultatposter - - 350Realisationsresultat 11 863 132 344

Resultat före skatt - 4 460 150 568

Skatt - 6 830 - 7 659

Årets resultat - 11 290 142 909

52

2010-12-31 2009-12-31

Balansräkning (tkr)

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga fordringar Not 2 10 000 10 000

Summa anläggningstillgångar 10 000 10 000

OmsättningstillgångarKortfristiga fordringar

Övriga fordringar 7 2 301Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 283 3 607

1 290 5 908

Kortfristiga placeringar

Penningmarknadsplaceringar 5 4000 125 227 Depåer, aktieindexobligationer och övriga obligationer Not 3 128 295 156 480Fonder Not 4 1 298 551 1 198 299

1 480 846 1 480 006

Kassa och bank 2 458 2 428

Summa omsättningstillgångar 1 484 594 1 488 342

Summa tillgångar 1 494 594 1 498 342

EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1

Eget kapitalKapitalbehållning vid årets början 1 458 256 1 315 977

Förändringar under året - 618 - 630

Årets resultat - 11 290 142 909

Summa eget kapital 1 446 348 1 458 256

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder - 1

Aktuella skatteskulder 543 2 896

Övriga kortfristiga skulder 47 703 37 189

Summa kortfristiga skulder 48 246 40 086

Summa eget kapital och skulder 1 494 594 1 498 342

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser

Pensionsreserv 1 002 562 980 009

D:o inkl värdesäkring 25% (överräntefond) 1 253 203 1 225 011

53

2010 2009

Not 2 Andra långfristiga fordringarIngående anskaffningsvärde 10 000 10 000

Utgående anskaffningsvärde 10 000 10 000

Not 3 Depåer, aktieindexobligationer och övriga obligationerBokfört värde Marknadsvärde Bokfört värde Marknadsvärde

Swedbank/Robur depå 2010-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2009-12-31Folksams förlagslån - - 7 520 7 520

Svenska HandelsbankenAktieindexobligation 709S - - 25 125 25 653

Aktieindexobligation 713V - - 20 100 19 280

Aktieindexobligation 723C - - 5 528 4 900

Aktieindexobligation 1239 19 240 19 055 - -

Råvaruobligation 1259 26 000 27 425 - -

Övriga obligationerVolvo Treasury 20140404 - - 15 153 17 299

Nordea CLN korg Investor/SKF 2012-09-20 19 000 19 017 19 000 19 218

Vasakronan 2012-08-06 25 580 25 536 25 580 25 510

Sampo OY 2011-09-16 25 386 25 217 25 385 25 257

AIG Inc 2012-03-23 13 089 14 578 13 089 12 995

Summa depåer, aktieindexobligationer och övriga obligationer 128295 130828 156 480 157 632

Noter till resultat- och balansräkning

Not 1 Redovisnings- och värderingsprincipersamt viktiga begreppÅrsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagenoch Bokföringsnämndens normgivning. Redovisnings-principerna är oförändrade i jämförelse med föregående år.

Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper som är anläggningstillgångar värderas tillanskaffningsvärde. Nedskrivning sker vid varaktig värdened-gång.

Kortfristiga placeringarAndelar i aktie- och penningmarknadsfonder redovisas somomsättningstillgångar. Placeringarna värderas enligt port-följsyn och redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdeeller marknadsvärde.

FordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuell pröv-ning beräknas bli betalt.

Viktiga begreppPensionsreserv (- skuld) är en beräkning av nuvärdet avarbetsgivarens pensionsåtaganden till sina anställda.

Pensionsfond (fack): Varje arbetsgivares andel i stiftelsensgemensamma förmögenhet. Vinster eller förluster i kapital-förvaltningen fördelas mellan facken i proportion till resppensionsfonds storlek. Summan av alla fack är lika med stiftelsens egna kapital.

Överräntefonden, som enligt tidigare principbeslut böruppgå till minst 25 procent av pensionsreservens storlek,utgör ett säkerhetsutrymme som kan användas för att mötavärdeminskning av tillgångarna.

Avsättning: Arbetsgivarens inbetalningar till sin pensions-fond i stiftelsen för att trygga pensionsreserven och över-räntefonden.

Gottgörelse: Om pensionsfonden överstiger den beräknadepensionsreserven och överräntefonden uppstår ett överskottsom arbetsgivaren kan använda till pensionskostnader försina anställda som omfattas av pensionsstiftelsens tryg-gande.

54

Stockholm 2011-03-17Hans Tilly Niklas Rengen Conny Lantz Bert-Ove Bergvall Kenneth Holmberg Rolf Levin

RevisionsberättelseTill styrelsen i Svenska Byggnadsarbetareförbundets Pensionsstiftelse Org nr 802007-6280 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Svenska ByggnadsarbetareförbundetsPensionsstiftelse för år 2010. Stiftelsens årsredovisning ingår i denna version av detta dokument på sidorna 50 -54. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpasvid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval avvår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för attmed hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revisioninnefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingårockså att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningarsom styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersätt-ningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid medtryggandelagen eller stadgarna. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat ochställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med tryggandelagen eller stadgarna.

Stockholm den 30 mars 2011

Rolf Andersson Benny Augustsson Henry Larsson

Öhrlings PricewaterhouseCoopers ABUlrika Granholm Dahl Auktoriserad revisor

Not 4 Fonder Bokfört värde Marknadsvärde Bokfört värde Marknadsvärde2010-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2009-12-31

Swedbank/RoburFörbundsfonden 199 987 219 997 193 624 192 818Förbundspenningmarknadsfonden 343 764 336 664 477 450 468 680Förbundsräntefonden 188 509 183 100 135 597 135 185Företagsobligationsfond 39 213 38 772 - -

Svenska Handelsbanken - - - -Sverigefond 37 783 54 010 38 450 56 584 Nordenfond 31 553 44 720 25 205 32 240

SE-banken - - - -Karlavagnen 114 496 114 508 166 315 151 231Penningmarknadsfond 44 006 44 067 - -Obligationsfond 28 006 27 406 - -Företagsobligationsfond flexibel 8 001 7 845 - -

Enter - - - -Return räntefond 5 688 5 638 5 587 5 585Sverige Pro 41 645 57 934 30 136 36 305

Carnegie - - - -Carnegie Worldwide 89156 84359 88 274 82 554

Lannebo - - - -Sverige 66 050 92 789 37 661 46 896

CarlssonScandinavia 30 100 32 105 - -

Excalibur - - - -Värdepappersfond 15 000 15 360 - -

Nordea - - - -Aktiefond Europa 15 594 14 455 - -

Summa fonder 1 298 551 1 373 729 1 198 299 1 208 078

55

Styrelsen för Stiftelsen Byggnads Internationella Solidaritetsfond lämnar härmed årsredovisning för verksam-hetsåret 2010. Siffror inom parentesavser föregående år. Om inte annat sär-skilt anges redovisas alla belopp i tusen-tals kronor.

Förvaltningsberättelse

Allmänt om verksamheten och stiftelsens ändamålFonden bildades 1989 med anledning avSvenska Byggnadsarbetareförbundets100-årsjubileum. Förbundet anslog ettstartkapital på 3 mkr. Från övrigabidragsgivare inflöt ytterligare 2,6 mkr,varefter fonden första året förfogadeöver 5,6 mkr i kapital.

Fondens ändamål är allmännyttiga ochsociala solidaritetsinsatser i främstutvecklingsländer.

Verksamheten består av att utge ekono-miskt och praktiskt understöd till behö-vande, framförallt med anknytning tillbygg- och bostadssektorerna i utveck-lingsländer.

Bidrag till fondenUnder 2010 har bidrag influtit med 42 tkr(18 tkr).

Främjande av ändamåletKostnaderna för biståndsverksamhetenuppgick 2010 till 560 tkr (840 tkr).

Solidaritetsfonden har under året kunnatbistå syster- och broderorganisationer imottagarländer såsom Ukraina med ettdirekt engagemang genom egna resurs-personer engagerade i kunskapsöver-

föring i det ukrainska byggfackets fort-satta uppbyggnadsprocess.

Ett fortsatt engagemang och utveck-lingsarbete har även genomförts påBalkan och i södra Afrika. Genom upp-byggnaden av nätverk mellan bygg-facken i Latinamerika och i Asien harfonden bidragit till att stärka, inte barasamarbetet mellan fackföreningarna,utan de har i sin tur kunnat organiseraoch vara migrerande arbetare, i vårasektorer, behjälpliga när de rör sig överlandsgränserna.

Även under 2010 har solidaritetsfondenbidragit ekonomiskt till ett informa-tionsprojekt om Byggnads fackligabiståndsengagemang, där informationom den s k "Decent Work" kampanjeningår. "Decent Work"-kampanjen hand-lar om allas rätt till bra och rättvisa villkor i arbetslivet. Kampanjen har rik-tat sig till att stödja BTI:s globala kam-panj "Decent work" men med fokus påPolen, Ukraina samt Storbritannieninför de stundande arrangemangen EMi fotboll 2012 samt OS i London 2012.Ytterligare en folder, den tredje, hargjorts för att sprida information ombyggnadsarbetares olika vardag i främstutvecklingsländer. Den tredje fasen ikampanjen har nu börjat då man läggerfokus på VM i fotboll som går av stapelni Brasilien 2014.

Solidaritetsfonden firade under 2009sitt 20-årsjubileum och uppmärksam-made detta genom att erbjuda Byggnadsmedlemmar att ansöka om fyra volon-tärplatser i Sydafrika. Uppdraget var attvara med och bygga upp en folkhög-skola i Wolwekloof. Detta projekt harslutförts under 2010.

Under 2010 har även solidaritetsfondenkunnat hjälpa en del av våra syster- ochbroderorganisationer att kunna bevistaByggnads kongress under juni månad,där de kunnat nätverka och byta erfa-renheter med varandra.

Resultat och ställningRänteintäkterna uppgick till 693 tkr(682 tkr), vilket motsvarar en genom-snittlig avkastning på 3,9 % (3,9 %).

Årets resultat uppgår till 151 tkr (- 161 tkr) och den totala förmögenhetentill 17 635 tkr (17 484 tkr).

Solidaritetsfonden

Org nr 802014-2975

56

Resultaträkning (tkr) Not 1

2010 2009Intäkter Räntor, utlämnade lån 672 672Räntor, banker 21 10Bidrag 42 18Summa intäkter 735 700

KostnaderExterna kostnader - 24 - 21 Biståndsverksamhet - 560 - 840Summa kostnader - 584 - 861

Resultat före skatt 151 - 161

Årets resultat 151 - 161

2010-12-31 2009-12-31

Balansräkning (tkr) Not 1

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångarAndra långfristiga fordringar 13 450 13 450Summa anläggningstillgångar 13 450 13 450

OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter 379 371

Kortfristiga placeringarPenningmarknadsplaceringar 4 000 -Kassa och bank 804 4 443

Summa omsättningstillgångar 5 183 4 814

Summa tillgångar 18 633 18 264

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Kapitalbehållning vid årets början 17 484 17 645Årets resultat 151 - 161Summa eget kapital 17 635 17 484

Kortfristiga skulderÖvriga kortfristiga skulder 981 764Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 16Summa kortfristiga skulder 998 780

Summa eget kapital och skulder 18 633 18 264

Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga

57

Stockholm 2011-04-18Hans Tilly Johan Lindholm Torbjörn Johansson Torbjörn Hagelin Christian Bengtzelius

Roland Ljungdell Lars Hildingsson Magnus Cato Mats Engström Tomas Emanuelsson Jim SundelinNiklas Rengen, ekonomichef

Revisionsberättelse

Till styrelsen i Stiftelsen Byggnads Internationella Solidaritetsfond Org nr 802014-2975

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Byggnads InternationellaSolidaritetsfond för år 2010. Stiftelsens årsredovisning ingår i denna version av detta dokument på sidorna 55 -57. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de bety-delsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informa-tionen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamotenpå annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grundför våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultatoch ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningensövriga delar.

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

Stockholm den 18 april 2011

Rolf Andersson Benny Augustsson Henry Larsson

Öhrlings PricewaterhouseCoopers ABUlrika Granholm DahlAuktoriserad revisor

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciperÅrsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagenoch Bokföringsnämndens normgivning. Redovisningsprinci-perna är oförändrade i jämförelse med föregående år.

Värdering av värdepapperKortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaff-ningsvärde och verkligt värde (marknadsvärde), det vill sägaenligt lägsta värdets princip.

Värdepapper som är anläggningstillgångar värderas till

anskaffningsvärde. Nedskrivning sker vid varaktig värde-nedgång.

FordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuell pröv-ning beräknas bli betalt.

AnslagBeviljade och utbetalda anslag redovisas som en kostnad iresultaträkningen.

58

Avdelningar

Byggettan Stockholm (1)

Byggnads Södra Skåne (2)

Byggnads Sydost (3)

Byggnads Syd (4)

Bygg 6:an Väst (6)

Bygg 9:an Öst (9)

Byggnads Kalmar (10)

Byggnads Mälardalen (11)

Bygg 12:an Göteborg (12)

Byggnads Borås (13)

Byggnads Örebro (18)

Byggnads Västernorrland (19)

Bygg 21:an Jönköping (21)

Byggnads Halmstad (22)

Byggnads Norrbotten (23)

Byggnads Uppland (25)

Byggnads Gästrikland (26)

Byggnads Hälsingland (27)

Bygg 29:an Värmland (29)

Byggnads Dalarna (30)

Byggnads Piteå-Skellefteå (32)

Byggnads Linköping (35)

Byggnads Umeå (37)

Byggnads Jämtland-Härjedalen (38)

1

25

11

26

27

30

1829

9

35

13 21 10

322

4

2

38 19

37

32

112

6

23

Svenska Byggnadsarbetareförbundet. 106 32 Stockholmwww.byggnads.se

GR

AF

ISK

PR

OD

UK

TIO

N:

DU

BO

IS D

ES

IGN

AB

. F

OT

O M

ILJÖ

: M

IKA

EL

DU

BO

IS