verksamhetsberÄttelse med Årsredovisningar … · 2020. 5. 5. · verksamhetsberÄttelse rf ca...

VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNINGAR

Riksidrotts- förbundet2019

1

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

RF

CA 3,3 MILJONER MEDLEMMAR

CA 19 000 FÖRENINGAR

72 SF

RF-SISU DISTRIKT

SDF

RF = Riksidrottsförbundet, SF = Specialidrotts-

förbund, SDF = Specialidrottsdistriktsförbund

Till RF:s uppgifter hör:

• Företräda idrottsrörelsen gentemot myndigheter,

politiker och samhället i övrigt

• Fördela statens anslag till idrottsrörelsen

• Stimulera den idrottsliga utvecklingen och

kunskaps utvecklingen i medlems organisationerna

• Samordna arbetet kring idrottsrörelsens

värdegrunds frågor

RIKSIDROTTSFÖRBUNDET

Uppgift och organisation

Innehåll

Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens samlande organisation. I RF ingår 72 specialidrottsförbund (SF).

RF:s främsta uppgift är att stötta medlemsorgani-sationerna och företräda idrottsrörelsen i kontakter med exempelvis myndigheter, politiker och andra organisationer. Vartannat år samlas medlemsorgani-sationerna på RF-stämman för att utse styrelse och besluta om organisationens inriktning.

En viktig uppgift för RF är strategisk ledning, exempelvis när det gäller finansiering, organisations-former och kommu nikation. I en organisation med över 3 miljoner medlemmar och cirka 19 000 för-

2 Riksidrottsförbundets ordförande

3 Riksidrottsförbundets generalsekreterare

4 Idrottsrörelsens övergripande mål

6 Kapitel 1: Utvecklingsresor för att nå målen

20 Kapitel 2: Idrotten gör Sverige starkare

32 Kapitel 3: Verksamhet för våra medlemmar

37 Årsredovisning Riksidrottsförbundet 2019

49 Årsredovisning Bosön 2019

59 Idrottsrörelsen i siffror

71 Riksidrottsförbundets medlemsförbund

73 Stipendier och utmärkelser 2019

74 Svenska seniorvärldsmästare 2019

76 Riksidrottsstyrelsen 2019 samt av

Riksidrottsmötet valda organ

78 Av Riksidrottsstyrelsen tillsatta råd

eningar över hela landet är den lokala förankringen viktig. Idrottssverige är därför uppdelat i 19 distrikt där RF-SISU distrikt fungerar som RF:s förlängda arm, med motsvarande uppgifter i regionen.

Riksdagen beslutar om de övergripande syftena med statsbidraget till idrottsrörelsen, som dock själv lägger fast målen för sin verksamhet och metoderna för att nå dem. RF har ett myndighetsansvar för att fördela statligt stöd till riksidrottsgymnasierna, specialidrottsförbunden, Sveriges Olympiska Kom- mitté (SOK) och lokala idrottsföreningar.

2

ORDFÖRANDE BJÖRN ERIKSSON

Tröskeln till idrotten måste bli lägre Ännu ett framgångsrikt år ligger bakom oss. Framgång såväl för elit som bredd. Arbetet kring värdegrund och etiska frågor har förstärkts och RF har klivit fram som en ännu starkare samhällsaktör. Det måste bli lättare att kunna idrotta och därför jobbar vi hårt för att nå människor som annars inte hittar till oss.

Idrottsåret 2019 har bjudit oss många tillfällen till jubel över sportsliga framgångar. Sverige vann silver i fotbolls-VM under sommaren 2019 efter

välspelade matcher och heroiska insatser och laget hyllades välförtjänt i Göteborg. Vi minns också bilderna av den överlycklige Daniel Ståhl när guldet i diskus var säkrat under friidrotts-VM i Doha, de tre medaljer som bärgades under skidskytte-VM i Östersund i början av året och då både de svenska damerna och herrarna lyckades vinna EM-guld i curling på hemmaplan i Helsingborg. Alpint, skid-skytte och curling har i sitt arrangörskap drivit på utvecklingen för ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara evenemang och lyckats få de interna-tionella förbunden att lyfta blicken och se nya möjlig- heter. En utmärkt form av sportslig framgång.

Idrottsrörelsen är i förändring och mitt uppe i en gemensam resa där RF leder, stödjer och företräder idrottsrörelsen. Det stora målet med resan är att alla som vill ska kunna idrotta hela livet i föreningar, med fokus på glädje och utveckling. Även om utmaningarna är många har engagemanget och förändringsviljan varit stor och jag har mött ledare och företrädare för förbund och föreningar som alla visar ett starkt samhällsengagemang och en vilja att utveckla arbetet i Sveriges största folkrörelse – med stöd från RF i olika former. Det gångna året har även inneburit ett förstärkt arbete kring idrottsrörelsens värdegrund och förtydli-gande av etiska frågor. RF har gett stöd till ledare, före- trädare och aktiva för att få en gemensam bild av vad som krävs för att skapa en trygg idrott för alla.

Riksidrottsförbundet och idrottsrörelsen har klivit fram som en ännu starkare samhällsaktör. I arbetet med att öka kunskapen om rörelseförståelse, en hel- hetssyn som innefattar fysiska, sociala, psykiska och

idrottsaktiva delar, motverkar vi stillasittandet i sam- hället och sänker samtidigt trösklarna för att vara med i idrottsrörelsen. Idrotten är en samhällskraft som mötesplats genom sin demokratiska gemenskap över köns-, ålders- och etniska och kulturella gränser. Genom att fokusera insatser till idrottssvaga och ofta socioekonomiskt utsatta områden har vi hittat nya former av idrottsföreningar och aktiviteter för att nå unga som annars inte hittar till oss.

Utmaningarna med plats för idrott i samhällspla-neringen har kommit högre upp på dagordningen för allt fler aktörer. Tillsammans med Sveriges Kommu-ner och Regioner (SKR) har påverkansarbetet med en nationell utvecklingsfunktion för idrottsanläggning-ar fortsatt drivits framåt. RF har under 2019 intensi-fierat arbetet med att stötta och representera idrotts-rörelsen i kampen mot matchfixning och under året har RF, MSB och Polismyndigheten inlett en särskild satsning för att utveckla arbetet med att förebygga och försvåra terrorattacker mot idrottsevenemang.

Riksidrottsförbundet leder, stödjer och företräder idrottsrörelsen och det är med glädje och stolthet jag blickar tillbaka och ser de steg som vi tillsammans har tagit mot framtidens idrott. Vi drivs alla av en djup kärlek till idrotten och det engagemang och den drivkraft som följer med den. Det är även glädjande att politiken fortsatt har respekt för folkrörelsens roll och självständighet.


3

GENERALSEKRETERARE STEFAN BERGH

Alla ska vara trygga på träning och tävling Insatserna inom förändringsarbetet fortsätter i rask takt. På RIM beslutade stämman om nya stödformer och förändrat medlemskap, vilket underlättar resan. 2019 var dessutom det första året med en idrottsombudsman och en visselblåsar-funktion. Idrottsmiljöerna ska vara trygga och där är grunden samtal, utbildning och en ökad medvetenhet om problemen.

Det idrottsföreningen ger människor i form av glädje, hälsa och samhörighet är i dag kanske viktigare än någonsin. Jag är stolt över det

stöd som RF och våra distrikt ger till idrottsrörelsen. Det betyder dock inte att vi inte kan bli bättre. Vi kan nå fler, vi kan arbeta ännu effektivare och vi jobbar dagligen med förbättringar för att lyckas.

Vi avslutar nu det andra året av idrottsrörelsens strategiska plan 2018–2021 i sikte på målen i Strategi 2025, med en livslång och välkomnande idrott i fokus. Vi kan blicka tillbaka på ett stort antal insatser inom utvecklingsresorna: inkludering, jämställdhet, modern förening, ledarskap samt att skapa en ny syn på träning och tävling.

För att underlätta förändringsarbetet mot 2025 beslutade Riksidrottsmötet (RIM) 2019 om nya ekonomiska stödformer och förändrat medlemskap. Uppdragen från RIM innefattar också bland annat en översyn av RF/SISU:s uppdrag och arbetssätt i relation till specialidrottsförbunden (SF), en översyn av röstlängden samt framtagande av ramverk för hållbarhetsarbete. Riksidrottsstyrelsen har beslutat om planer och referensgrupper under hösten och arbetet är i gång.

Under 2019 bedrevs ett intensivt arbete för trygga idrottsmiljöer. Att varje barn och varje individ ska vara trygg på träning och tävling är en självklarhet. Det fastställer också den uppförandekod som beslutades på RIM. 2019 var också det första året med en idrottsombudsman och en visselblåsarfunktion på plats på RF:s kansli. Båda funktionerna är alternativ för ärenden där det av någon anledning inte är möjligt att vända sig till sin förening eller sitt förbund när

något inte står rätt till. I detta sammanhang måste dock alltid påpekas att det förebyggande arbetet – samtal, utbildning och en ökad medvetenhet om problemen – är den helt nödvändiga grunden för en trygg idrott. I de allra flesta fall hanteras inkomna ärenden av för- eningarna eller förbunden, ibland i samverkan med sakkunniga i RF-SISU distrikten.

När det gäller Bosön, RF:s utvecklingscentrum, har vi under året invigt den nya Framgångshallen som är bättre anpassad för modern träning och utveckling för fler idrotter. Ett idrottsfysiologiskt labb invigs i mars 2020. Utbildningsverksamheten på Bosön, med olika moderna ledarutbildningar som till exempel Idrottens ledarskaps- och managementprogram (ILM), har intensifierats.

Som ett led i effektiviseringen av den regionala verksamheten har vi gått i mål när det gäller samman-läggningen av RF:s och SISU:s distrikt till en (1) juridisk person per distrikt. Vi har under många år haft gemensamma styrelser och kanslier i distrikten, men med en juridisk person uppnår vi en förenklad administration och en tydligare kommunikation. Den gemensamma organisationen har fortsatt två tydliga uppdrag, ett idrottsuppdrag och ett folkbildningsuppdrag och benämns RF-SISU distrikt.

I övrigt har Riksidrottsstyrelsen beslutat om en ny digitaliseringsstrategi som ska stärka såväl idrottsut-veckling, utbildning, administration och kommunika-tion. Vi har också fortsatt kompetensutvecklingen för medarbetare på det nationella kansliet i syfte att säkra att vi fortlöpande utvecklar vår kompetens för att kunna ge våra medlemsförbund rätt stöd.

Slutligen kan jag inte nog understryka vikten av den dialog vi har med våra medlemmar för att kunna stödja idrottsrörelsens förändringsarbete. Förändring är ibland svårt, men att tillsammans kunna resonera om och vrida och vända på problemen leder oss fram- åt. Jag ser en stor förändringsvilja hos förbund och föreningar och det är min och mina medarbetares viktigaste uppgift att RF:s kansli och våra distrikt ska fortsätta utveckla våra arbetssätt för att ge det allra bästa stödet för idrottsrörelsens fortsatta utveckling.


Idrott för alla – hela livetInom idrottsrörelsen pågår ett omfattande förändringsarbete benämnt Strategi 2025. År 2015 beslutade idrottsrörelsen gemensamt om nya mål (se på nästa sida) och 2017 tillkom de utvecklingsresor som ska hjälpa oss nå dem. Det övergripande målet med resorna är att alla som vill ska kunna idrotta hela livet i föreningar, med fokus på glädje och utveckling. Även om utmaningarna är många har engagemanget och förändrings-viljan varit stor. Idrottsrörelsen har tagit sina första steg mot 2025. På vissa områden går det redan att skönja en positiv trend, men rörelsen har fortfarande ett stort och viktigt arbete framför sig.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Idrottsrörelsens mål 2025 Målen mot 2025 ska hjälpa idrottsrörelsen att tillsammans prioritera verksamheten i riktning mot visionen, ”svensk idrott – världens bästa”. Målen är fyra till antalet:

Livslångt idrottande

• Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet.

• Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt.

Idrottens värdegrund är vår styrka

• Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund.

Idrott i förening

• Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening.

Idrotten gör Sverige starkare

• Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör.

Målen bygger på varandra. För att nå målet om livs- lång idrott i förening behöver idrottsrörelsen stärka arbetet med värdegrunden och vidareutveckla för- eningsidrotten, genom att sätta fokus på engagemang och medlemskap. Sammantaget kommer det att göra Sverige starkare. De tvååriga verksamhetsinriktning-arna utgår från den strategiska planen och målen 2025.

Utvecklingsresor för att nå målen

KAPITEL 1

På Riksidrottsmötet i maj 2017 beslutade stämman om fem utvecklingsresor som idrottsrörelsen måste fokusera på för att nå målen för Strategi 2025. De kallas utvecklingsresor eftersom de är en långsiktig strävan mot de övergripande målen 2025. Idrottsrörelsen gör en gemensam resa där RF leder, stödjer och företräder idrottsrörelsen, medan SISU Idrottsutbildarna bildar och utbildar i riktning mot målen.

7

STYRELSENS BERÄTTELSE

01En ny syn på träning och tävling2025 är målet att alla får plats att idrotta i idrottsrörelsen utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Träning och tävling utformas så att utövaren mår bra, har roligt och utvecklas under hela livet. Ledarskapet fokuserar på glädje och prestation snarare än på resultat. Utveckling av rörelseförstå-else gör att fler får fysiska förutsättningar att idrotta mer. Det ger fler utövare totalt sett och även fler internationella medaljer.

Tränarutbildning med perspektivDeltagarna i idrottsrörelsens utbildning för tränare får ta del av alla utvecklingsresor. Det gör de genom att till exempel lära sig om tränarens roll i relation till idrottsföreningens uppdrag och förutsättningar, men också genom att lära sig att en tränares ledarskap bör baseras på ett idé- och värderingsstyrt ledarskap som genom ett normmedvetet perspektiv synliggör jäm- ställdhet och inkludering. I utbildningen får deltagar-na reflektera över perspektiv som påverkar en idrottare som människa snarare än enbart som idrottare, perspektiv som är viktiga att ta med i tränings- och tävlings-sammanhang.

En ny syn på träning och tävling – med rörelseförståelse I träningar och på tävlingar behöver vi ta hänsyn till att utveckla människor som vill, vågar och känner att de kan vara med, och inte bara fysiska och idrottsliga förmågor och färdigheter. Med gemensamma mål, dels att fler ska röra sig och dels att nå fler internatio-nella framgångar, behöver idrottsrörelsen bli ännu bättre på att se hur viktiga även psykiska och sociala färdigheter är för att utvecklas, må bra och ha roligt genom hela livet. Rörelseförståelse, från engelskans

Physical Literacy, är ett begrepp som innefattar flera olika delar som inte bara rimmar med idrottsrörelsens värdegrund och gemensamma mål, utan som även bidrar till ett behov av helhetstänk som idrottsforsk-ningen har pekat på under en längre tid.

Alla människor är olika och därför är allas resa unik – en resa som pågår genom hela livet. När vi rör på oss och är aktiva utvecklas hela människan och det sker i samverkan med omgivningen. Alla, oavsett förutsättningar och tidigare erfarenheter, kan utveckla rörelseförståelse och får då motivation, självförtroen-de, kunskap och kompetens. Kort och gott de färdig- heter som behövs för att vilja, våga, kunna och faktiskt vara fysiskt aktiv.

En ny syn på träning och tävling innebär att idrotts- föreningar och förbund utbildar sina ledare och tränare så att de får den breda kunskap som behövs för att möta de aktiva, oavsett om det är barn, unga, vuxna eller äldre, samt att leda idrottsaktiviteter som både är bra här och nu och som utvecklar på lång sikt.

Inom begreppet rörelseförståelse

har RF under året:

• Genomfört workshops och föreläsningar för flera specialidrottsförbund.

• Utbildat deltagare i Idrottens management- och ledarskapsprogram.

• Utbildat utbildarutbildare i Grundutbildning för tränare.

• Beställt forskning på motivationsfaktorer för idrottsföreningar och vuxna och äldre deltagare inom Gå-fotboll.

• Genomfört en utvecklingskonferens om barn- och ungdomsidrott med utgångspunkt i rörelseförståelse.

• Fortbildat utvecklingsansvariga för tränarutbild-ningen på distrikten.

• Utbildat elever på Bosön.• Utbildat medarbetare i samband med introduktions-

utbildningar för nyanställda på RF/SISU-kansliet och RF-SISU distrikt.

• Genomfört ett praktiskt pass för samtliga medarbetare på RF/SISU i samband med sommaravslut-ningen.

• Genomfört flera inspirations- och utbildningssats-ningar i RF-SISU distrikten tillsammans med medarbetare från RF/SISU-kansliet.

Rörelseförståelse ligger även till grund för de aktiviteter som genomförs med eleverna inom ramen för projektet Rörelsesatsning i skolan.

Konferens om en ny syn på träning och tävling14–15 mars 2019 genomfördes en fullbokad konferens för att fördjupa deltagarna inom utvecklingsfrågor och kompetenshöjning kring olika perspektiv på barns och ungdomars idrottande. Målgruppen var de på SF och RF-SISU distrikt som arbetar med utveckling av barn- och ungdomsidrott.

8

Dagarna bestod av föreläsningar och workshops kring områden som rörelseförståelse, ledarskap, jämställd-het, trygg idrott och elitidrott – allt för att bidra till att skapa den bästa verksamheten för alla barn och ungdomar. På plats fanns flera experter och föreläsare, både nationella och internationella. Dr Jean Côté, en av världens främsta idrottsforskare, föreläste om trans- formerande ledarskap och positiv utveckling hos ungdomar. Dessutom genomförde han två praktiska workshops dit de SF med störst verksamhet för barn och ungdomar bjöds in, samt RF-SISU distrikts sakkunniga inom barn- och ungdomsidrott.

Totalt 50 SF och samtliga 19 RF-SISU distrikt deltog, merparten med fler än en deltagare och många med upp till 5–6 personer.

Rörelsesatsning i skolanMed Rörelsesatsning i skolan vill RF få barn att röra sig mer, må bättre och lyckas bättre i skolan. Sedan starten 2018 har arbetet utvecklats med fokus på långsiktig förändring i skolorna, med rörelse som en självklar del av skoldagen. Under 2019 har vi utökat antalet skolor i satsningen, utvecklat innehållet i stödet samt påbörjat en utvärdering av insatserna.


Som underlag för urval av skolor har statistik om bland annat föreningsidrottens utbredning, socioekonomi och utländsk bakgrund använts. Utvecklingen av arbetet har visat god effekt. Många skolor beskriver ökad trivsel samt piggare, mer aktiva och koncentre-rade barn.

I satsningen finns ett fokus på de elever som idag rör sig minst och genom att bidra till att fler barn hittar rörelseglädje skapas i förlängningen också förutsättningar för idrottsföreningar att attrahera nya medlemmar. Skolor som inser värdet att satsa på rörelse är intresserade av långsiktiga föreningssamar-beten. RF har till exempel startat upp Afterschool, sportfritids och olika prova på-aktiviteter. Samarbete med ett antal förbund har påbörjats, bland annat med Skolidrottsförbundet och under 2020 ska Bouleför-bundet introducera Skolboule.

RF arbetar tillsammans med RF-SISU distrikten i de olika satsningarna. En viktig förutsättning är att de föreningar som ingår samarbeten har sett över sin verksamhet och kan ta emot barnen och genomföra verksamhet i linje med Strategi 2025.

9


Idrottens dag i siffror 2019• 25 Idrottens dag i 18 RF-SISU distrikt.

• RF har besökt sju av evenemangen med

sin stora rörelseturné, två stora rörelseba-

nor, fria övningar och en tältutställning om

rörelseförståelse och budskapet "Idrott för

alla hela livet". Övriga evenemang har haft

en mindre rörelsebana arrangerad lokalt.

• 234 unika pressklipp med en räckvidd

på 6 586 000 personer.

• 1 067 inlägg i (öppna konton) sociala

medier med en räckvidd på 1 917 000

personer.

• 64 specialidrottsförbund och drygt 500

föreningar har varit representerade.

• Totalt har Idrottens dag haft 43 350

besökare.

Revidering av anvisningar för barn och ungdomsidrott Under hösten 2019 inleddes en revidering av Riks- idrottsförbundets anvisningar för barn- och ungdomsidrott. Anvisningarna beskriver hur barn- och ungdomsidrott bör bedrivas och utgör en ytterligare vägledning till RF:s stadgar.

Det har gått fem år sedan de nuvarande anvisning-arna togs fram och sedan dess har nya mål för idrotts- rörelsen 2025 beslutats, fem utvecklingsresor identifierats samt att Idrotten Vill har reviderats. Som stöd till detta har RF utvecklat arbetet med sakkunniga inom barn- och ungdomsidrott i RF-SISU distrikten samt intensifierat arbetet med trygg idrott, där en viktig del är funktionerna idrottsombudsman och visselblåsartjänst.

Vägledande i arbetet har varit inhämtade syn-punkter från RF-SISU distrikt och SF kring anvis-ningarnas innehåll och funktion, dialog med relevan-ta forskare, barnrättsorganisationer samt SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Även erfarenheter från våra nordiska grannländer har vägts in, tillsam-mans med ärendeloggen från idrottsombudsmannen.

Arbetet med revidering av anvisningarna beräknas vara färdigt under första halvåret 2020.

Min andra idrottUnder 2018 lanserade RF kampanjen Min andra idrott (#minandraidrott) som belyste vikten av att träna på många olika sätt och att inte specialisera sig för tidigt inom en idrott. Kända svenska idrottare som Charlotte Kalla, André Myhrer och Helene Ripa berättade om sina erfarenheter av att ha hållit på med flera idrotter, med glädjen som drivkraft.

I kampanjen producerade RF bland annat filmer för digital publicering och tryckte upp affischer med de sju medverkande idrottsprofilerna. Materialet delades även med RF-SISU distrikt att använda i kommunikationen kring En ny syn på träning och tävling.

Under 2019 fortsatte Min andra idrott att synas, bland annat på Arlas mjölkpaket med start i februari. Totalt har kampanjen nått över 6 miljoner svenskar.

RF:s mål med Min andra idrott är att lyfta fram de positiva effekterna av att hålla på med många olika idrotter och aktiviteter, både för den idrottsliga och personliga utvecklingen. Inom idrottsrörelsen har det länge funnits en uppfattning om att idrott måste bli mer och mer ”på allvar” i takt med att vi blir äldre. Även träningsmängden förväntas öka. Den utveck-lingen har tvingat många unga att antingen välja bort andra aktiviteter eller sluta. Det gör varken att fler idrottar hela livet eller att fler växer upp till nya stjärnor.

Idrottens dagIdrottens dag är en dag full av aktiviteter som över hela landet utmanar bilden av hur vi tränar och tävlar inom idrottsrörelsen. RF vill ställa frågor som får föräldrar, föreningsledare och politiker att tänka ett extra varv kring framtidens idrott. Tillsammans ska idrottsrörelsen skapa en välkomnande och nyfiken idrott, där glädje och utveckling motiverar fler att röra på sig hela livet.

Under 2019 har RF tillsammans med RF-SISU distrikt utvecklat Idrottens dag till en nationell satsning och skapat ett lyskraftsevenemang som ger en ökad medvetenhet om idrottsrörelsens strategiarbete i allmänhet och En ny syn på träning och tävling i synnerhet. Idrottens dag har blivit en mötesplats och en plattform för kommunikation och idrottspolitisk påverkan ur ett regionalt perspektiv. Idrottens dag är en del av European Week of Sport, ett EU-initiativ för att uppmärksamma de positiva effekter fysisk aktivitet har på människors hälsa.

10

02Den moderna föreningen engagerar2025 är målet att idrottsrörelsen tar vara på människors engagemang och inspirerar till delaktighet. Medlemskapet är moder-niserat. Det är enkelt och välkomnande att engagera sig oavsett bakgrund, ålder, kön eller andra förutsättningar. Människor vill engagera sig och är stolta över att vara en del av sin förening och av idrottsrörelsen. Föreningen har antagit nya former där grunden är människors vilja att vara med och bidra i föreningen.

Digitaliserade och effektiviserade processer Inom verksamhetsområdet service och digital utveckling har RF under året arbetat fram en digitaliserings-strategi som kommer ligga till grund för den digitali-sering som pågår inom organisationen. Fyra insats-områden är identifierade och RF arbetar vidare både internt men även tillsammans med SF inom adminis-tration, utbildning, kommunikation och idrottsutveckling. Andra nyckelord att lyfta fram ur strategin är samarbete, datapunkter och säkerhet.

Inom IdrottOnline-plattformen har RF främst arbetat med stöd för sammanläggning av distrikt, förändringar utifrån nya medlemsvillkor, säkerställan-de av funktioner kopplat till det nya stödsystemet samt integrationer för LOK-stödsrapportering. Vid LOK- stödsredovisningen för våren 2019 rapporterades 2,2 miljoner digitalt närvaroregistrerade aktiviteter in.

Angående GDPR har RF i slutet av året fått ett svar från Datainspektionen angående vår inskickade uppförandekod för personuppgifter. Det pågår fortfarande arbete inom EU och hos datainspektionen innan en uppförandekod formellt kan godkännas. Vår förhoppning är att det kan bli klart under 2020.

I svaret fick vi även en del kommentarer på områden som de ansåg att vi behöver förtydliga efter att Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) antagit riktlinjer om uppförandekoder och övervakningsor-gan. Vår avsikt är att gå vidare med en gemensam uppförandekod för idrottsrörelsen genom att skicka in en komplettering under våren 2020.

Idrottens Hus Skanstull har förbättrats ur ett tillgänglighets- och hållbarhetsperspektiv. Vid årets slut hade 346 personer fördelade på RF/SISU och 33 specialidrottsförbund plats i huset.

RF växer i sociala medierUnder 2019 fortsatte satsningen på sociala medier. Med ambitionen att nå olika målgrupper såsom beslutsfattare, idrottsledare och idrottsföräldrar har plattformarna vuxit i snabb takt. Antalet följare ökade med 17 procent på Facebook, 8 procent på Twitter och 68 procent på LinkedIn. Totalt stod Riksidrottsförbundet för 4 517 470 intryck i samtliga kanaler över året.

En övergripande målsättning är att bygga en positiv och intressant bild av idrottsrörelsen. På ett mer praktiskt plan har kanalerna använts dels för att skapa opinion och sprida kunskap, dels för att inspi- rera till utvecklingsresorna. En ny syn på träning och tävling och Inkluderande idrott för alla är de utveck-lingsresor som skapar mest engagemang på Facebook. Flest inlägg gjordes under temat opinion/påverkan.

Kunskap och stödIdrottens föreningsledarutbildning samlar de utbildningar som riktar sig till personer i idrottsföreningen med andra uppdrag än tränarsysslan i allmänhet och de som fått medlemmarnas förtroende att leda föreningen i synnerhet. Idrottens föreningsledarut-bildningar och Idrottens tränarutbildningar kan ses som syskonutbildningar och byggs parallellt för att säkerställa röd tråd och bryggor mellan utbildningar-na. De självklara komponenterna i Idrottens förenings- ledarutbildning är samspelet mellan förutsättningarna för den ideella föreningen, föreningsutveckling och Strategi 2025. Under 2019 lanserades Introduktions-utbildning för föreningsledare. Grundutbildning och Fortsättningsutbildning för föreningsledare är under utveckling.

Barnkonventionen blir lag 1/1 2020Efter ett riksdagsbeslut blev barnkonventionen lag i Sverige den 1 januari 2020.

Barnkonventionen har varit en del av RF:s stadgar sedan 2009 och det är en förutsättning för att vara en del av idrottsrörelsen att idrottsverksamheten bedrivs i enlighet med konventionen.

Den nya lagen har inneburit ett ökat fokus på barns rättigheter och bidragit till ett ökat antal kunskaps-


11


höjande insatser kring vad barnrättsperspektivet innebär i en idrottskontext. De kunskapshöjande insatserna har delvis skett tillsammans med barn-rättsorganisationer med vilka samarbetet har intensifierats på såväl nationell som regional nivå under 2019.

Med ökat fokus på barnkonventionen i egenskap av ny lag, tillsammans med kunskapshöjningen som är en följd av ovan nämnda insatser, har idrottsrörelsen fått anledning att se över den egna verksamheten utifrån ett barnrättsperspektiv. RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott är stöd i arbetet tillsam-mans med materialen ”Skapa trygga idrottsmiljöer” och ”Barnens spelregler”, vilka båda använts flitigt i idrottsföreningar under året.

RF tog under 2019 även fram en guide för förening-ar och förbund att vända sig till vid frågor kring barnkonventionen. I guiden uppmuntras föreningar och förbund att ta sig an översynen i tre steg: • Säkerställa att styrdokument utgår från RF:s

stadgar och idédokumentet Idrotten vill. • Läsa och diskutera RF:s anvisningar för barn- och

ungdomsidrott: Är verksamheten i linje med dessa? • Fundera över rutiner för hur barnen löpande ges

möjlighet att göra sin röst hörd, uttrycka sin vilja och vara delaktiga i utformandet av verksamheten.

Sakkunniga i barn- och ungdomsidrott Samtliga 19 RF-SISU distrikt har en utsedd sakkunnig i barn- och ungdomsidrott. Funktionen finns där för föreningar och specialidrottsdistriktsförbund att nyttja på flera sätt. Utbildningar genomförs för flera olika målgrupper såsom föräldrar, aktivitetsledare och organisationsledare på teman som Trygga idrotts- miljöer, Världens bästa idrottsförälder samt Barnens spelregler. De sakkunniga finns även som samtalsstöd vid händelser där barn far illa. Dels som ett reaktivt stöd till inblandade när någonting har hänt, exempel-vis en förälder som tar kontakt för att deras barn inte mår bra i laget, och dels som ett långsiktigt förebygg- ande arbete i föreningen. De sakkunniga kommer ofta in när det finns behov av särskild kompetens kring barn- och ungdomsidrott och finns med i både föreläs- ningar, processarbeten, utbildningar och samtal.

12

03Inkluderande idrott för alla2025 är målet att alla i olika åldrar och med olika förutsättningar och bakgrund känner sig välkomna till idrottsföreningen. Trä-ningen utvecklas efter individens kapacitet, vilket utvecklar rörelseförståelse. 2025 speglar medlemmarna i idrottsrörelsen befolkningen i Sverige. Möjligheten att träna, tävla och engagera sig i en förening är inte beroende av individens ekonomiska förutsättningar eller var du bor.

Under 2019 har arbetet med utvecklingsresan Inklu- derande idrott för alla resulterat i mängder av aktiviteter, till exempel ett stort antal utbildningstillfällen, utveckling av verksamheten, nya samarbeten på flera platser i landet samt publicering av aktuell forskning. Resans arbete har fokuserats på inkludering utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och det socioekono-miska perspektivet. Arbetet påverkar tydligt de fyra andra resorna. Särskilt har arbetet med utvecklings-resan Jämställdhet för en framgångsrik idrott legat nära arbetet med inkludering. Det har resulterat i flera aktiviteter under 2019.

RF:s beställarstyrda forskning Idrott för nyanlända tyder på att knappt hälften av de nyanlända barnen och ungdomarna idrottar eller har idrottat i förening. Samtidigt är det få av de som idrottar som uppger att de blivit kontaktade eller rekryterade av föreningen, utan de har oftast själva hittat till verksamheten. En annan studie visar att föreningar som sökt medel för och genomfört särskilda insatser för målgruppen ofta drivs av enskilda föreningsledares personliga och sociala engagemang för målgruppen, men att det också är viktigt att inkludera föreningens styrelse i arbetet på ett tidigt stadium. En tredje studie visar att en av framgångsnycklarna i arbetet i segregerade områden är att ha projektledare som är väl förankrade i området.

Olika satsningar inom resan som bidrar till resans målInom utvecklingsresan Inkluderande idrott för alla pågår ett antal satsningar och projekt inom områden som anläggning, integration, rörelseförståelse, äldre- idrott med flera. Samtliga satsningar och projekt riktas till hela landet och bidrar till att nå målsättningen för resan.

Tre exempel är följande:

• Under 2019 fortsatte arbetet med att skapa en ökad rörelseförståelse i satsningen Rörelsesatsningen i skolan. Ett arbete som riktar sig till skolor med stor del elever som idag inte är aktiva eller engagerade inom idrotten. Satsningen samverkar med 555 skolor i 114 kommuner.

• Flertalet utbildningsinsatser som bland annat 5-stegsutbildningen har genomförts under året riktade till SF och RF-SISU distrikt.

• Satsningen riktad till nyanlända och segregerade områden fortsatte under året med fokus på tjejer och kvinnor med utländsk eller migrationsbak-grund, samtidigt som arbetet i idrottssvaga områden har utökats.

Temakonferens om jämställd och inkluderande idrottDen 8 oktober samlades anställda och förtroendevalda på specialidrottsförbund, RF-SISU distrikt, RF och SISU Idrottsutbildarna för en konferens i Stockholm med fokus på en jämställd och inkluderande idrott. Temat för dagen var ”En idrottsrörelse för alla? – Idrottsrörelsens trösklar för att nå och engagera tjejer och kvinnor med utländsk bakgrund/migrations-bakgrund”.

Tjejer och kvinnor med utländsk bakgrund eller migrationsbakgrund är underrepresenterade bland de som engagerar sig inom idrottsrörelsen. Målet med dagen var att gå djupare in i en diskussion kring vad idrottsrörelsen själv behöver göra för att nå målet med en jämställd och inkluderande idrottsrörelse.

Anja Norell från Mångkulturellt Centrum pratade om det omdiskuterade fotot föreställande två barn som utövar skytte, varav en av dem bär hijab, om Sverige idag och vår egen syn på svenskhet och jämställdhet.

Suzanne Lundvall från GIH berättade om under-sökningen ”Med migranternas röst”. Suzanne pratade bland annat om vikten av representation och utmaningar i att involvera och behålla flickor inom idrottsrörelsen.

Kunskapspassen följdes av tre arbetspass med idrotts- rörelsens utvecklingsresor som tema. Alla diskussioner kring trösklar och lösningar för att nå förändringen sammanfattades på dialogdukar.


STYRELSENS BERÄTTELSERIKSIDROTTSFÖRBUNDET

Idrott för nyanländaRF leder fortsatt den särskilda satsning på idrott för nyanlända som pågått sedan hösten 2015. RF-SISU distrikten har fördelats medel och i sin tur beviljat föreningar medel för olika projekt och insatser för målgruppen. 13 specialidrottsförbund beviljades också medel för att medverka i satsningen under året. Några exempel på förbund som beviljades medel är Svenska Ishockeyförbundet, för att göra en förstudie för arbete med ishockey i idrottssvaga områden, och Svenska Golfförbundet, för en satsning på att öppna upp och välkomna nyanlända till de lokala golfklubbarna.

RF har under året lagt fokus på att samla in kunskap och utvärdera arbetet fram till nu, för att kunna fortsätta arbetet i rätt riktning. Tre större beställda forskningsprojekt publicerades i september, och i december färdigställdes en sammanställningsrapport om verksamhet, uppföljning och forskning om satsningen 2015–2018.

Under 2019 har RF varit partner i två projekt som beviljats EU-medel för genomförande av nations- överskridande projekt. Projektet Aspire som ägs av ENGSO hade sin avslutande projektperiod under 2019. Under året startades även projektet Sports for Europe som ägs av DOSB, där RF som representant för Sverige är en av fyra partners. Projektet har fokus

på utbyte mellan länderna i arbete med integration och inkludering utifrån de nationella förbundens värdegrund.

Idrott i segregerade områdenDen särskilda satsningen på idrott i segregerade områden har pågått sedan 2017 och går ut på att stärka föreningsidrotten och invånarna i socialt segregerade områden. Merparten av RF-SISU distrikten har under året arbetat med satsningen i totalt ett 40-tal olika områden som huvudsakligen ligger i landets större städer.

Varje år anordnar RF nätverksträffar för projektledare och medarbetare inom arbetet. Träffarna har fokus på det praktiska arbetet, utbyte och kunskaps-höjning. I november 2019 genomfördes en nätverks-träff i Umeå där gruppen fördjupade sig i arbetet i stadsdelen Ålidhem, ”Ålidhem Äger”, som är ett nära samarbete mellan idrott och kultur. Efter det genomfördes besök på Kvinnohistoriska museet och deltagarna fick ta del av en föreläsning kring struktu-rer som bidrar till diskriminering och utanförskap.Under årets Almedalsvecka lyftes verksamheten i Västra Götaland och arbetet med ”Street Games” upp som ett gott exempel. Seminariet var ett av RF:s egna och cirka 80 deltog under seminariet.

14



15

Möjligheter för personer med funktionsnedsättningVid RF-stämman 2017 beslutades om en handlings-plan i fem punkter för idrott för personer med funk- tionsnedsättning:

• Parasport gör Sverige starkare • Gemensamma insatser – en stärkt förmåga att

rekrytera och behålla• Ett särskilt kompetenscenter • Paraelitidrotten – lika men olika samt • En egen beräkningsgrund för parasporten

Inom dessa punkter har ett antal insatser gjorts. Med början i punkten 5 ovan har det nya ekonomiska bidragssystemet förberetts och implementerats per de preliminära beslut som SF fick motta i oktober 2019, att gälla från 1 januari 2020. En egen beräk-ningsgrund för parasporten är därmed ett faktum och nära 30 SF har fått stöd för sin parasportverk-samhet. Parasportförbundet har också under 2021–22, liksom under 2018–19, ett fortsatt ekono-miskt stöd för att verka som idrottsrörelsens gemen-samma kompetenscenter. Den utredning som RF- stämman uppdrog till RS att genomföra beträffande innehåll i och organisation av kompetensstödet har startat och kommer att involvera såväl Parasportför-bundet som andra SF.

RF och Svenska Spel får fler i rörelseSamarbetsavtalet Framåt för fler i rörelse initierat av RF och Svenska Spel bidrar till att fler kommer i rörelse. Tillsammans med 62 specialidrottsförbund drivs detta initiativ framåt för att nå målen i den strategiska plan som idrottsrörelsen beslutat om. Fokus är att motverka en stillasittande livsstil och att få fler fysiskt aktiva hela livet. Samarbetet ska driva på den utveckling som specialidrottsförbunden redan påbörjat i utvecklingsresan En ny syn på träning och tävling och använda deras kunskap och kreativitet.

Framåtfonden är en del av detta samarbete. Den ska ge specialidrottsförbunden möjlighet att söka medel för att utveckla verksamheten i sina föreningar, med egna koncept. Totalt har 48 projekt hittills blivit beviljade medel ur Framåtfonden. Konceptet ska bygga på ny eller utvecklad verksamhetsform som bidrar till att fler människor blir fysiskt aktiva och på så vis en mer inkluderande verksamhet.

Exempel på specialidrottsförbund som fått medel under 2019 är Brottningsförbundets projekt Wresfit, där flertalet brottarklubbar runt om i Sverige skapar en gemensam träningsform som skall passa den breda allmänheten oavsett ålder – allt för att få fler i rörelse.

Idrott för äldreDet av regeringen utlovade Äldrelyftet uteblev under 2019 men efter att RF aktiverat frågan presenterades ett nytt Äldrelyft på 20 miljoner kronor i höstbudgeten. Fokus ligger på att tillsammans med pensionärsorga-nisationerna skapa bättre förutsättningar för äldre att idrotta och för att bryta ofrivillig ensamhet.

I samband med Eldsjälsgalan 2019 valde RF tillsammans med Folkspel att ha inriktningen senior- idrott för kategorin Årets idrottsförening. BK Narva vann den kategorin.

Vi har under året genomfört en SF-träff kring vuxenidrott för att dela erfarenheter och kunskap om vad som sker hos förbunden. Judoförbundet, Golf- förbundet, Korpen och Orienteringsförbundet var inbjudna för att berätta om sitt arbete. Fallutbildning, Footgolf, aktiva mötesplatser och ledarutbildning är några exempel på aktiviteter. Intresset och arbetet med vuxen- och äldreidrott har ökat bland special- idrottsförbunden och flera av dem samverkar med varandra och andra organisationer i denna fråga.

Under 2019 presenterades de omarbetade ekono-miska stöden. Från och med 2020 kommer special- idrottsförbundens verksamhetsstöd att bestå av fyra olika delar, varav verksamhetsstöd för vuxenidrott är en del. Tidigare baserades stöden främst på förbund- ens barn- och ungdomsverksamhet.

Konkreta exempel på satsningar för målgruppen Stockholms Friidrottsförbund har med hjälp av ekonomiskt stöd (under två år) från Region Stockholm (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) startat 08fri.Masters. Huvudsyftet med projektet är att hjälpa fler äldre att må psykiskt och fysiskt bättre med hjälp av veteranfriidrott. Projektet ger även starta upp-stöd för föreningar som vill starta nya träningsgrupper och verksamhetsstöd till föreningar och tränare som redan idag bedriver träning för äldre.

Gymnastikförbundet, Korpen och PRO har gemensamt utvecklat seniorträning. Samverkan fortsätter för att utveckla fler program för att nå fler målgrupper.


16

04Jämställdhet för en fram-gångsrik idrott2025 är målet att idrottsrörelsen är jäm-ställd. Möjligheterna är lika för alla oavsett kön, att utöva och leda idrott. Idrotten utformar verksamheten så att den ger alla som deltar en trygg gemenskap. Män och kvinnor har lika stort inflytande i beslu-tande och rådgivande organ. Arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att män och kvinnor har lika stora möjligheter att medverka. Idrottsrörelsen tillämpar jämställdhetsintegrering i sin verksamhet.

Idrottsrörelsens jämställdhetsarbete får mer uppmärksamhetUtvecklingsresan Jämställdhet för en framgångs- rik idrott har haft ett händelserikt år. Det har skett mycket internt arbete inom idrottsrörelsen, men jäm- ställdhetsfrågan har även uppmärksammats externt.

”Jag är inte nöjd förrän idrotten är jämställd – vi kan inte slå av på takten och slå oss för bröstet bara för att det går framåt”. Så uttryckte sig kultur- och demokratiminister Amanda Lind i en debattartikel i juli 2019. Förväntningarna från politiken på en mer jämställd idrott är tydlig. Det syns i återkommande motioner till riksdagen, i de uppföljningar som görs av idrottspolitiken samt vilken typ av mediala frågor som skapar engagemang hos riksdagsledamöterna.

Ett tecken på regeringens intresse för jämställd-hetsfrågan är att statsminister Stefan Löfven valde att besöka skidskytte-VM och Östersunds sporthall för ett samtal kring kvinnors villkor inom idrotten i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars 2019. Samtalet genomfördes med enbart kvinnliga representanter från föreningslivet i RF-SISU Jämtland-Härjedalens samt RF:s sakkunniga i jäm- ställdhetsfrågor.

Jämställdhet inom idrottsrörelsen är högt upp på medias dagordning, dels genom årligt uppmärksam-made frågor som exempelvis #metoo och frågor som rör sexuella övergrepp och trakasserier, dels via granskning med olika vinklar i samband med internationella kvinnodagen. Medier kontaktar också RF mer kontinuerligt kring olika frågor med jämställdhets-perspektiv, både på riks- och lokal nivå.

Det intensifierade jämställdhetsarbetetUnder året har satsningen på det intensifierade jämställdhetsarbetet avslutats och följts upp. Under drygt två år har idrottsrörelsen tagit ett aktivt grepp kring jämställdhetsfrågan, efter ett beslut av Riks- idrottsstyrelsen hösten 2016. Arbetet följdes upp med rapporten Uppföljning av det intensifierade jämställdhetsarbetet – idrottsrörelsens förflyttning mot en jämställd idrott 2025. I den berättas bland annat att de kunskapshöjande insatser som gjorts har resulterat i att cirka 8 000–9 000 individer har nåtts på olika nivåer inom idrottsrörelsen, till exempel inom SF, RF-SISU distrikt, föreningar samt RF/SISU-kansliet. Satsningen har även nått externa målgrup-per som kommuner, konferensarrangörer och läro- säten. Arbetet visar att RF/SISU nu har byggt upp en central kunskap och erfarenheter för att kunna driva jämställdhetsarbetet vidare. Nu gäller det att tål- modigt och strategiskt använda det arbete som gjorts och omsätta befintliga strategier, policys och styrdokument i handling.

Frukostseminarium 8 marsDen 8 mars på internationella kvinnodagen arrange-rades ett traditionsenligt frukostseminarium, i år med temat ”Jämställdhet bland idrottens ledare”. Det var ett välbesökt seminarium och rapporten som presenterades väckte reaktioner under hela våren. Den visade att idrottens ledare idag består av cirka 70% män och 30% kvinnor, vilket är en bit från de mål som idrottsrörelsen har satt upp fram till 2025: en 40/60-fördelning. Siffrorna är likartade oavsett om man ser till geografi, barn- och ungdomsidrott eller elitnivå, och dessutom sett över de senaste 7–8 åren.

Jämställdhetsarbetet inom SF och RF-SISU distriktEn viktig del av jämställdhetsarbetet är att stärka förutsättningarna för SF och RF-SISU distrikt. Under året har såväl expertis, utbildningssatsningar som processtöd kopplade till jämställdhet och inkludering erbjudits och viktiga förändringsprocesser har star- tats. Processtöd är en mycket viktig faktor för att generera och utveckla just förändringsprocesser. Fler och fler SF har börjat arbeta med jämställdhetsfrågan och trenden pekar mot att det kommer att öka ytterligare de kommande åren.


17


I oktober arrangerades en konferens i form av ett samarbete mellan samtliga fem utvecklingsresor, men främst Jämställdhet för en framgångsrik idrott och Inkluderande idrott för alla. Konferensen lockade nästan 200 personer från SF, RF-SISU distrikt och RF/SISU-kansliet och skapade engagemang kring denna komplexa fråga.

Under året har del 2 i utbildningssatsningen i jämställdhet och inkludering inom ramen för SIKTA genomförts för alla anställda på RF/SISU-kansliet, Bosön, LOK-stödsgruppen och Riksidrottsmuseet. Medarbetarna fick syna de normer i Idrottens hus som definierats vid tidigare tillfällen och knyta dem till ledorden för medarbetarskapet samt även diskutera på vilket sätt normerna kan utmanas för att skapa en mer inkluderande miljö. Utbildningen hölls vid fyra tillfällen på Bosön.

Idrottsrörelsen i centrum under Pride Idrottsrörelsen deltog under året i en rad Pridefiran-den runt om i landet, som till exempel Skellefteå Pride, Malmö Pride, West Pride och Stockholm Pride. Ett flertal seminarier anordnades i anslutning till

Pridefirandena. I Stockholm anordnades ett semina-rium kallat Vad är trans? som upptakt till Stockholm Pride, i samarbete med RFSL (inom ramen för projektet Idrott för alla kroppar). Syftet var att erbjuda baskunskap i cisnormer och transfrågor. Ett likadant seminarium anordnades senare där SF och RF-SISU distrikt kunde delta via videolänk. En film spelades också in på temat till utbildningswebben inkluderande- idrott.se

27Under Stockholm Pride deltog 27 SF/idrotter,

2 RF-SISU distrikt och en mängd föreningar.

Precis som förra året var idrottsrörelsen den

största sektionen i paraden – i den näst största

Prideparaden i världen efter New York Pride.


18

05Ett stärkt ledarskap 2025 är målet att idrottsrörelsen har ett starkt ledarskap i alla delar av organisationen. Tränare, ledare och förtroendevalda leder enligt idrottsrörelsens värdegrund. Ledarskapet är individanpassat och förut- sättningarna för att vara idrottsledare är anpassade efter olika individers livssitua-tion. Samtal om utveckling, normer och värderingar är levande i föreningar och förbund. Att ha varit idrottsledare är en stark merit och idrottsrörelsen är Sveriges ledande ledarskola.

Riktlinjer för ledarskapetUtvecklingsresan Ett stärkt ledarskap utgår bland annat från ett idé- och värderingsstyrt ledarskap där organisationen bygger sitt ledarskap på totalt sex delar och en utgångspunkt. Delarna utgörs av idé, värderingar, vision, engagemang, mod och lärande.

Utgångspunkten är normmedvetenhet, som berör och påverkar alla de sex delarna.

Det idé- och värderingsstyrda ledarskapet sätter en tydlig riktning som bär upp och stödjer ett ledarskap inom den idéburna organisation som idrottsrörelsen är. Inom de idrottsövergripande utbildningarna är därför det idé- och värderingsstyrda ledarskapet ett bärande element. Detta för att tränare, utbildare och föreningsledare ska erbjudas gemensamma perspek-tiv och språk för hur ett ledarskap inom idrottsrörel-sen görs och syns.

Etisk plattformEfter att RF-stämman 2017 gav styrelsen i uppdrag att inleda arbete med en så kallad etisk plattform har ett antal arbeten gått i mål under 2019. Två delar i den etiska plattformen – inrättandet av funktionen idrottsombudsman samt en visselblåsartjänst – startade redan 2018. Samtidigt beslutade Riksidrottsstyrelsen om idrottens uppförandekod (ibland refererad till som den etiska koden), som ska fungera som vägledning för både förbund och förening. Den sista delen i den etiska plattformen lades till då RF-stämman 2019 beslutade ställa sig bakom idrottsrörelsens reviderade idépro-gram Idrotten vill.

Anvisningar kring Allas rätt att vara med En av hörnstenarna i RF:s värdegrund Allas rätt att vara med har sedan stämman 2017 förtydligats inom två områden, dels i den reviderade version av idrotts-rörelsens idéprogram Idrotten vill som RF-stämman beslutade om 2019, dels i den av Riksidrottsstyrelsen beslutade Idrottsrörelsens uppförandekod (anvis-ningar till värdegrunden).


19


Idrotten gör Sverige starkare

KAPITEL 2

Idrottsrörelsen har historiskt spelat, och spelar fortfarande, en viktig roll i det svenska demokratiska samhällsbygget. Idrotten är en stark samhällsaktör som berör i princip alla politikområden och samhällssektorer.

21


VÄRDEGRUND

Spelreglerna är idrottens A och OAll verksamhet i förbund och förening ska utgå från idrottsrörelsens gemensamma värdegrund: Glädje och gemenskap, Demo- krati och delaktighet, Allas rätt att vara med samt Rent spel. Matchfixning är ett av flera viktiga områden i RF:s värdegrunds-arbete.

Matchfixning i fokusRF har under året fortsatt arbetet med att stötta och representera idrottsrörelsen i arbetet mot matchfix-ning. Under året har fokus legat på de förändrade förutsättningarna med den nya spellag som trädde i kraft den 1 januari. Förändringen har inneburit en helt ny karta med ett 40-tal aktörer som har svensk licens och tillhandahåller spel på svensk idrott, men också stärkt lagstiftning. I samverkansarbetet har ett nytt lagstadgat samverkansråd, Matchfixningsrådet, påbörjat sitt arbete. Rådet leds av Spelinspektionen med Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kultur- departementet, Finansdepartementet, spelbranschen och idrottsrörelsen representerade. RF sitter med och tillsätter ytterligare tre platser från olika SF. Inom ramen för Matchfixningsrådets arbete har RF bland annat påbörjat en process med att, tillsammans med representanter för spelbranschen och Svenska Fotbollförbundet, identifiera utmaningar och möjliga framtida lösningar på hur informationsdelningen mellan olika aktörer i kampen mot matchfixning kan förbättras. RF har också bedrivit ett aktivt arbete för begränsningar av spelobjekt på idrott, för att värna idrottsrörelsens integritet. Förutom samverkansarbe-tet har det gjorts fortsatta insatser i att stötta SF:en. Ett planeringsarbete för 2020 och framåt har på- börjats med syftet att höja förmågan hos SF att arbeta mot problematiken, såväl i de förebyggande som i de utredande delarna.

Trygga idrottsmiljöerEtt uttalat mål är att värdegrunden är vår styrka och inom idrottsrörelsen råder nolltolerans mot all form av mobbning, trakasserier, hot, våld och övergrepp. Alla – barn, ungdomar och vuxna – ska kunna idrotta utan att riskera att utsättas för detta.

Att arbeta förebyggande, bland annat genom folkbildande och utbildande insatser, är fortsatt den

metod med vilken idrottsrörelsen når absolut bäst effekt, och är också den fortsatta huvudstrategin i arbetet med att verka för en trygg idrott.

Parallellt med det förebyggande arbetet utvecklas även systematik och strukturer för att säkerställa återkoppling och involvering för föreningar, SF och RF-SISU distrikt när det gäller trygghetsarbetet.

När det gäller området trygg idrott strävar Riksidrottsförbundet, utöver det förebyggandet arbetet, mot att eventuell problematik ska hanteras så nära där idrotten bedrivs som möjligt. I normalfallet hanteras ärenden direkt av föreningar och medlems-förbund. I nästa led stödjs och hanteras ärenden av Riksidrottsförbundet inkluderat RF-SISU distrikten. Det är av yttersta vikt att bygga ett förtroende för idrottsrörelsen som gör att aktörer hör av sig och agerar, gärna helst innan ett problem uppstår.

Visselblåsarfunktionen/Idrottsombudsmannen Riksidrottsförbundet stödjer medlemmarna (special- idrottsförbunden) i att utveckla interna arbetssätt för att på bästa sätt leva upp till RF:s stadgar. Detta innebär bl a att utveckla rutiner för återkoppling av ärenden som hanteras till medlemsförbund och stödstrukturer, som RF-SISU distrikt, vilket ligger i linje med idrottsrörelsens Strategi 2025.

När det gäller inkomna ärenden till Visselblåsar-funktionen/Idrottsombudsmannen har det sett ut enligt nedan under 2019: • Totalt under perioden har omkring 180 ärenden

hanterats. • Hanterade ärenden ska ses i en kontext av 72

medlemsförbund/specialidrottsförbund, omkring 19 000 idrottsföreningar och drygt tre miljoner enskilda medlemmar.

• Ärenden som hanterats har under året ökat successivt, vilket pekar på att funktionerna används mer frekvent i takt med att kännedomen om idrottsombudsman/visselblåsartjänsten ökar.

• Hanterade ärenden rör omkring hälften av specialidrottsförbunden, i ett 130-tal enskilda idrottsföreningar och ett antal av RF-SISU distrikten.

• Ärenden rör lagidrotter i lika hög grad som individuella idrotter och det finns inga större skillnader avseende kön.

• Normalfördelningen avseende ärenden i förhållan-de till hur de inkommer sker till 1/3 via Idrottsom-budsmannen och 2/3 via Visselblåsarfunktionen (anonymt).

• De områden/ärenden som hanteras avser i fallande ordning; kränkande behandling, sexuella över-grepp/ofredanden, diskriminering och trakasserier.

• Ärenden som hanteras påvisar en generell koppling till tävlings- och prestationsidrott och där barn/unga är/har varit engagerade.

22

En idrottsrörelse för allaEn av idrottsrörelsens styrkor är att den kan bryta vissa gränser som finns i många andra sammanhang. Språkbarriärer kan upplevas lägre eftersom bak-grund, kultur och tro spelar mindre roll när den gemensamma glädjen och idrottens regler är samma oavsett var du bor eller kommer ifrån. Idrottsrörelsen ska vara en mötesplats där barn och unga får vara sig själva, växa och utvecklas. Några får kraft och kunskap att genom idrotten bryta sig loss från begrän-sande eller inlåsande strukturer. Därför är det viktigt att idrottsrörelsen har en öppen, tillgänglig och inkluderande verksamhet där alla känner sig välkomna.

Idrottsrörelsens pågående arbete med att se över normer och strukturer är ett led i det arbetet. Kärnan är att idrottsrörelsen ska kunna se sig själv i spegeln och ta in olika röster och perspektiv för att kunna skapa en trygg och stärkande idrott för alla.

Insatserna mot doping fortsätter Det övergripande målet med RF:s antidopingarbete är att säkerställa alla idrottsutövares självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från doping. RF är Sveriges nationella antidopingorganisation (NADO) där Svensk Antidoping är den operationella verksam-heten. Arbetet bedrivs av 18 medarbetare och 149 dopingkontrollfunktionärer under Dopingkommissi-onens ledning. Svensk Antidoping är en ISO-certifie-rad och av WADA godkänd verksamhet. Den följer världsantidopingkodens krav för utbildning och information, kontroll, underrättelse och utredning samt hantering av misstänkta dopingförseelser. Svensk Antidoping efterlever vidare kodens krav för återrapportering, kontroll och koordinering med WADA, berörda ISF och andra NADO:s. Svensk Antidoping är aktivt i internationella insatser och samarbeten.

Svensk Antidoping tar fram och sprider antido-pingutbildning på alla nivåer inom idrotten i Sverige och har under 2018 och 2019 granskat och bistått alla 72 SF i arbetet att uppdatera sina egna antidopingpro-gram. Merparten av SF:en använder e-utbildningen Ren Vinnare för sina aktiva och ledare. På förenings-nivå används programmet Vaccinera klubben mot doping där föreningar får hjälp att skapa egna handlingsplaner mot doping.

Svensk Antidopings kontrollprogram har en före- byggande, avskräckande och upptäckande effekt. Kontrollenheten planerar, genomför och analyserar utfallet av dopingkontroller med hög integritet och rättssäkerhet efter detaljerade tekniska specifikatio-ner och standarder. Under 2019 har ca 3 700 doping-prov tagits, majoriteten av dessa (cirka 3 260) ingår i det nationella programmet som är riktat mot idrotter inom RF:s organisation.


I tillägg till kontrollverksamheten bedriver Svensk Antidoping en underrättelse- och utredningsverk-samhet, dels för att möjliggöra mer målinriktade dopingkontroller, dels för att kunna utreda bestraff- ningsärenden med annan bevisning än insamlat kontrollprov. Idag är underrättelse- och utrednings-verksamhet liten men etablerad och inkluderar bland annat en funktion för dopingtips, en sökhundsverk-samhet samt en fördjupad intervjuverksamhet, som har förstärkts under 2019.

Svensk Antidopings rättsenhet handlägger ansök- ningar om medicinsk dispens samt utreder och anmäler förseelser mot dopingreglerna. Antalet bestraffningsärenden har ökat under 2019. Största ökningen är i gruppen av så kallade sociala droger. För att Svensk Antidoping ska uppfylla såväl EU:s lagstiftning för behandling av personuppgifter samt världsantidopingkodens krav på integritet och datasäkerhet blev betänkandet ”Stärkt integritet i idrottens antidopingarbete” färdigställt under 2019. Det är för närvarande ute på remiss.

Den tekniska utvecklingen inom Svensk Antido-ping har fortsatt under 2019. Bland annat har arbetet med att digitalisera dopingkontrollerna så att de blir papperslösa startat.

Oberoende antidoping inom idrottsrörelsenAntidopingarbetet inom svensk idrottsrörelse bedrivs under benämningen Svensk Antidoping, där ansvaret är fördelat mellan de oberoende organen Dopingkom-missionen (DopK), Dopingnämnden (DoN) och Riks- idrottsnämnden (RIN). Enligt nuvarande världsanti-dopingkod är det svenska NADO ”code compliant” då Dopingkommissionen är operationellt oberoende av RF. I november 2019 antogs den nya världsantidoping-koden, som träder i kraft den 1 januari 2021, där det ställs nya krav på antidopingorganisationen. RF har nu startat ett arbete tillsammans med Svensk Anti- doping samt andra berörda aktörer inom idrottsrörelsen för att värdera om Svensk Antidoping bör friställas från RF.

23


Antidoping i siffror

REN VINNARE

• Deltagare 2019: 4 188

• Deltagare sedan starten 2016: 14 900

VACCINERA KLUBBEN MOT DOPING

• Vaccinerade klubbar 2019:

302 föreningar och 388 sektioner

• Vaccinerade klubbar totalt: 2 741

KONTROLLER

• 3 168 dopingprov i form av urin

i det nationella programmet

• 79 dopingprov i form av urin på uppdrag

av föreningar

• 512 blodprov inom ramen för

programmet för biologiska pass

• 118 dopingblodprov för analys

på tillväxthormon

• 44% procent av dopingkontrollerna

togs i samband med tävling

• 56% procent av dopingkontrollerna

togs utanför tävling

• 251 individuella elitidrottare

och 59 elitlag omfattas av reglerna

för vistelserapportering

RÄTTSLIGT ARBETE OCH

RESULTATHANTERING

• 22 fall av olika dopingförseelser

har avslöjats och bestraffats

• 8 fall av misstänkta dopingförseelser

är under utredning vid årsslutet

DISPENSER

• 185 ansökningar om medicinska

dispenser varav 90 har godkänts

Idrott och kriminalitetInom projektet Idrott och kriminalitet ingår område-na antidoping, matchfixning, hot, våld och trakasserier samt brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang. Syftet med projektet är att identifiera beröringspunkter och utarbeta förslag till åtgär- der som ska effektivisera och utveckla arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet.

Samverkan sker på två nivåer: chefstjänsteperson eller ordförande för respektive myndighet och organisation samt arbetsgrupper som är inriktade på respektive samverkansområde. RF:s säkerhetsgrupp, med säkerhetsansvariga från Bandy-, Basket-, Fotboll-, Innebandy- och Ishockeyförbundet, har sammanträtt löpande under året och samtal förs nu med Handbollsförbundet om att ingå i gruppen. Syftet är att öka samverkan mellan idrotterna och verka som ett centralt bollplank i strategiska frågor.

Implementering av RF:s riktlinjer för att förebygga och hantera våld och hot mot personer verksamma inom idrotten samt information om stödlinjen, stod@rf, har genomförts i olika sammanhang genom utbildnings- och informationsinsatser. Stödlinjen är ett samarbete mellan RF, Brottsofferjouren och Polisens aktionsgrupp mot grov brottslighet inom idrotten.

I enlighet med ”Riksidrottsförbundets strategi för att förebygga och hantera brottslighet som är relaterad till idrotten” och den överenskommelse som tecknats med Polismyndigheten har årets fokus legat på området ”Gemensamt arbete mot terrorism och andra hot om allvarliga angrepp i samband med idrottsevenemang”. RF initierade tidigt ett samarbete med Polisens Nationella Taktiska Råd och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) vilket utmynnade i projektet ”Idrottens terrorbered-skap”. Syftet med projektet är att parterna ska samverka för att förebygga och försvåra allvarliga angrepp mot idrottsevenemang, samverka för att sprida relevant information, skapa förståelse samt öka säkerhetsmedvetenheten inom idrottsrörelsen och dess medlemmar, samverka gällande utbildningsin-satser för berörd säkerhetspersonal samt utarbeta nya arbetsrutiner och riktlinjer med anledning av aktuell hotbild i Sverige. Fyra utbildningar har genomförts i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö med drygt 300 deltagare från idrottsrörelsen, Polisen, arenaäga-re, kommuner, sjukhus med flera. Nästa steg är att utarbeta en webbaserad utbildning som riktar sig till idrottsrörelsen. Den beräknas lanseras under våren 2020.

24


SAMHÄLLSNYTTA

Vinnarna är: Folkhälsa och demokratiIdrottsrörelsen är viktig för folkhälsan. RF har under året kontinuerligt arbetat med att synliggöra idrottens samhälls- nytta i en rad sammanhang och kanaler.

Genom att erbjuda alla som vill rolig, utvecklande och hälsofrämjande fysisk aktivitet är idrottsrörelsen ett alternativ till ett allt mer stillasittande samhälle. Den är också viktig för sammanhållningen och demo- kratin och som mötesplats för integration genom sin demokratiska gemenskap över köns-, ålders- och etniska och kulturella gränser. Det är glädjen och gemenskapen i gruppen eller laget, utmaningen och nerven i tävlingen och känslan av att flytta sina gränser som gör att idrott engagerar så många. Glädje, gemenskap och stolthet växer även med framgångar för våra elitidrottare. Ur kraften i vår kärnverksamhet idrott kommer en stor mängd samhällsnytta.

Forskning visar att regelbunden motion har effekter som minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjuk-

domar, minskad risk för frakturer, förbättrad balans- och koordinationsförmåga, minskad risk för belast-ningsskador med mera. Idrottande ungdomar har bättre självkänsla, begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är engagerade i idrottsföreningar. Hos äldre bidrar motion bland annat till att minska risken för demens.

Kombinationen av ett starkt egenvärde och stor samhällsnytta inom många områden har gjort att föreningsidrotten har fått, och får, ett starkt stöd från samhället på såväl nationell som regional och lokal nivå.

Folkrörelsens självständighet gentemot politikenIdrottsrörelsens kraft bygger på dess självständighet med lokala föreningar där människor slutit sig samman för att ägna sig åt ett gemensamt intresse. Det är när medlemmarna, inte staten eller kommu-nerna, bestämmer vad föreningen ska göra som engagemang och kraft frigörs och omfattande samhällsnytta produceras. Den ordningen – att idrottsrörelsens verksamhet har ett stort egenvärde som meningsfull fritidsverksamhet – är vägledande i Sverige och den gör en samhällsnyttig insats. Idrottsrörelsens självständighet är en förutsättning för denna samhällsnytta. RF har under året sett ett behov av att understryka vikten av självständigheten, för att säkerställa att offentligt stöd från kommun, region och stat ges utan detaljstyrning.

25


INTRESSEPOLITIK

För en bättre idrott för flerRF driver ett flertal intressepolitiska frå- gor med syfte att förändra och förbättra förutsättningarna för idrottsrörelsen. Det handlar bland annat om förenklad skatte-lagstiftning, ökad tillgång till anläggningar och idrottsytor samt statligt stöd för idrott för äldre.

FinansieringIdrotten tilldelades 1 974 311 miljoner kronor i den budget som riksdagen beslutade om i december 2019 för verksamhetsåret 2020. De tidigare satsningarna för ökad etablering, intensifierat arbete i segregerade områden fortsätter 2020, liksom rörelsesatsningen på 30 miljoner kronor, där 25 miljoner kronor öronmärk-tes inom ramen för Idrottslyftet. Ett nytt stöd på 20 miljoner kronor införs för 2020 när det gäller Idrott för äldre.

Plats för idrott – påverkanRF har under året etablerat starka relationer med ett flertal aktörer som arbetar med samhällsplanering som t ex lärosäten, myndigheter, byggbolag, arkitekter, fastighetsägare och intresseorganisationer. Enskilda möten med politiker på nationell nivå har genomförts. Utmaningarna med plats för idrott i samhällsplane-ringen har kommit högre upp på dagordningen för allt fler aktörer. Tillsammans med Sveriges kommuner

och Regioner (SKR) har påverkansarbetet med en nationell utvecklingsfunktion för idrottsanläggningar fortsatt.

Idrottsmiljöer och anläggningsstödet Tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer är en avgörande faktor för att kunna bedriva idrottslig verksamhet. Ett av Idrottslyftets prioriterade områden är att öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, därför avsätter RF årligen medel till ett anläggnings- och idrottsmiljöstöd. Totalt beviljades under året 557 projekt med sammanlagt 95 573 374 miljoner kronor fördelat på 54 idrotter.

”Stöd till utrustning för Parasport” med syfte att öka tillgängligheten för barn och unga med funktions- nedsättning introducerades som stödform redan 2018, men var då enbart tillgängligt under andra halvåret. Under 2019 beviljades totalt 18 projekt med sammanlagt 1 483 350 kronor.

2019 lanserades den nya stödformen ”Stöd till speciella anläggningssatsningar” med syfte att ge SF och RF-SISU distrikt bättre möjligheter att möta de anläggningsutmaningar som har identifierats i arbetet med Strategi 2025 och som finns beskrivna i idrotts-rörelsens anläggnings- och idrottsmiljöpolitiska program. Totalt beviljades 15 satsningar sammanlagt 5 180 000 kronor.

Momsfrågan för anläggningarMomsregler gör att många idrottsföreningar inte kan hyra idrottslokaler av privata fastighetsägare som väljer att registrera sina lokaler för frivillig skattskyl-dighet för moms. RF har samlat kunskap om det faktiska läget, tagit fram förslag på hur problemet kan lösas och under året med seminarier, möten och medial uppmärksamhet uppmanat regering och riksdag att ta initiativ för att lösa problemet.

26


27


ELITIDROTT

Investering i framgång och medaljerVarje enskilt specialidrottsförbund har ansvar för att utveckla sin idrott – det gäller även elitidrotten. RF stöttar special- idrottsförbunden genom ekonomiskt stöd, verksamhetsstöd samt strukturer som möjliggör för elitidrottare att kombinera idrottssatsning med utbildning.

Samordnat elitidrottsstödEfter att RF-stämman 2017, och även årsmötet i Sveriges Olympiska Kommitté, uppdragit till sina respektive styrelser att samordna elitidrottsstödet har arbetet fortsatt under 2019. En kort muntlig rapport gavs på RF-stämman 2019 och i oktober 2019 beslutade GS för första gången om fördelning av landslagsstöd och landslagsstöd extra efter en gemensam beredning av RF, SOK samt Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté. Enligt den inriktning som presenterats längs vägen är det 50-talet förbund som får del av landslagsstödet och drygt 40 som också får bidrag till extra utvecklingsinsatser baserat på de presentationer som gjorts av elitutvecklingsplaner. Samordningen av elitidrottsstödet fortsätter nu med att personella stödresurser och gemensamma insatser samordnas för ytterligare effektivisering.

ElitidrottsstödetRF erbjuder utöver ekonomiska stöd ett elitidrotts-stöd till av SF utsedda lag och individer, efter dialog med förbundskapten eller motsvarande, inom idrotts- fysiologi (inklusive idrottsnutrition), idrottspsykologi och idrottsmedicin. En viktig del i detta är utvecklingen av idrottsrörelsens egen utvecklingsanläggning Bosön, där den nya Framgångshallen med tillhörande idrottsfysiologiskt laboratorium ger förbättrade möjligheter för prestationsinriktad träning, testning och rådgivning. RF samverkar med akademin genom att vissa medarbetare delar sin tid mellan RF och ett eller flera lärosäten. Under året har RF introducerat ett nytt idrottsmedicinskt stöd via appen Svensk Idrottshälsa. Här kan landslagsaktiva få omgående medicinsk support och/eller vidareförmedling till ett medicinskt nätverk runt om i landet. RF har under året också erbjudit ett stort antal nätverksträffar inom

nämnda kompetensområden för att stödja special- idrottsförbundens elitidrottsliga ledning.

RF:s och Svenska Spels Elitidrottsstipendium I samarbete med Svenska Spel har 75 elitidrottssti-pendiater fått förbättrade möjligheter att kombinera akademisk utbildning med elitidrottssatsning, väldigt ofta på ett av RF utnämnt Riksidrottsuniversitet (RIU) eller Elitidrottsvänligt lärosäte (EVL). Totalt finns nästan 500 studenter i någon av de postgymna-siala miljöer som RF bidragit till att skapa tillsam-mans med lärosäten och specialidrottsförbund. På RIU finns också samarbeten i form av särskilda utbildningssatsningar samt elitidrottsinriktad forskning.

ElitidrottsutbildningUtöver de möjligheter som beskrivs inom RIU och EVL finns också möjligheten att kombinera en elitidrottssatsning med utbildning på gymnasial nivå genom riksidrottsgymnasium (RIG) eller en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). RF har under året lämnat förslag till Skolverket på en ny dimensione-ringsperiod (2020–2023), där antalet platser på RIG är något färre än tidigare. Ambitionen är att skapa ekonomi för att ytterligare stärka miljön runt de aktiva som finns på de orter där RIG-verksamhet bedrivs.

Prestationsutveckling Riksidrottsförbundet stöttar specialidrottsförbun-dens elit- och landslagsverksamhet med kunskap och kompetens. Verktyg och arbetsmetoder har fokus på utveckling, prestation och de aktiva i centrum. Dels handlar det om specifikt stöd till enskilda special- idrottsförbund, dels om gemensamma aktiviteter i form av nätverksträffar och utbildningar där flera specialidrottsförbund, grenar och discipliner möts och utbyter erfarenheter.

Stödet ges utifrån tre huvudområden: idrottsfysio-logi, idrottsmedicin och idrottspsykologi. Med den samordning av elitidrottsstöden som blev resultatet av uppdraget till såväl RS som SOK:s styrelse från 2017 har en ökad samordning av såväl ekonomiskt stöd som kompetensstödsinsatser införts. Till exempel får ett antal SF stöd med utveckling av krav- och kapacitetsprofiler med hjälp av personal från två eller till och med tre organisationer (även Parasportför-bundet).

28

INTERNATIONELLT

Svensk röst viktig för idrottsrörelsenRF är medlem i ett antal internationella idrottsorganisationer. Ambitionen är att ha en stark representation och att aktivt ta ställning i frågor som diskuteras i dessa forum.

Internationell strategi RF:s internationella strategi avser perioden 2018 – 2025, precis som Strategi 2025, och innehåller samma mål som Strategi 2025. Den internationella strategin beskriver målen för såväl RF som SF och RF-SISU distrikt för att tydligt påvisa att i en omvärld som blir alltmer internationaliserad behöver idrottsrörelsen arbeta mer horisontellt med de internationella frågorna. De SF som vill arbeta fram en internationell strategi får stöd av RF. Fler och fler SF inser värdet av att arbeta strategiskt även på det internationella området för att skapa möjligheter att vara med och påverka internationellt inom sin idrott. Inom några år hoppas vi se effekten av detta arbete bland annat genom att ännu fler svenskar finns representerade i europeiska och internationella förbund.

Under 2019 genomförde RF flera träffar för internationella representanter, bland annat den årliga konferensen Mötesplats för internationella represen-tanter, utbildning i interkulturell kommunikation med Kina och arabvärlden samt en träff för nätverket Greta för kvinnliga internationella representanter. En informationsdag för SF och RF-SISU distrikt om EU-programmet Erasmus+ Sport lockade ett 60-tal deltagare, med målet att de ska bli mer aktiva och ansöka om projektmedel från programmet.

RF startade även en ny omgång av Nordic Interna-tional Leadership Education, NILE, tillsammans med Danmark, Finland, Norge och Nederländerna. Syftet är att stödja SF:ens arbete med representation på såväl europeisk som internationell nivå.

Representation internationellt Idrottsrörelsen är till sin natur internationell och ett internationellt inflytande är viktigt för idrottsrörelsen i Sverige. Svensk medverkan internationellt är viktig även eftersom tävlingsverksamheten i SF i hög grad styrs av regelverk som är beslutade av respektive idrotters internationella organisationer.

Årets mötesplats för internationella representanter handlade om matchfixning och internationella event. Kompetenshöjande seminarier för internationella representanter har också genomförts. För 2018 redovisade de 62 SF som har internationell verksamhet att de har totalt 327 internationella representanter och 2019 har antalet stigit till 345 internationella repre-sentanter – och ökningen är framförallt kvinnor. Av de 345 internationella representanterna är nu 26% kvinnor och 74% män.

EUVi följer noggrant de frågor med anknytning till idrott som diskuteras inom EU och arbetar för att påverka vissa beslut. Ett nära samarbete med EOC EU Office, Europeiska Olympiska kommitténs EU-byrå samt representation i ENGSO, European Sports NGO bidrar till att stärka våra påverkansmöjligheter. Vi har även gjort en särskild insats för att sprida information om EU-programmet Erasmus+ Sport till såväl SF som RF-SISU distrikt, med förhoppningen att det ska resultera i fler ansökningar och mer resurser till den svenska idrottsrörelsen.

Sedan juni 2017 är RF:s generalsekreterare Stefan Bergh generalsekreterare även för ENGSO (European Non Governmental Sport Organisation). ENGSO är en paraplyorganisation för idrottsförbund och idrottsor-ganisationer i Europa med uppdrag att bland annat utveckla och stärka idrottsrörelsens självständighet i EU och Europa.

Internationella evenemang RF och verksamheten Centrum för idrottsevenemang (CIE) har som uppdrag att stödja specialidrottsförbund i arbetet med att arrangera hållbara internationella evenemang. I huvudsak bygger stödet på utbildning, verktyg och mötesplatser som RF erbjuder för samtliga SF.

Arbetet leds av en styrgrupp med representanter från politik, besöksnäring och idrottsrörelsen. Styr- gruppen har under året genomfört två förstudier där vi analyserat näringslivets möjligheter att medverka i arbetet med internationella idrottsevenemang samt tittat på förutsättningar för framtida finansiering av CIE-verksamheten.

Under 2019 har RF utvecklat verksamheten genom ett antal nya aktiviteter och en uppgradering av Event impact calculator (prognosverktyg som RF tagit fram i samarbete med Göteborg & Co) samt webbverktyget ”Hållbara idrottsevenemang”. Vi har genomfört en temadag för målgruppen SF och destinationer kring Legacy, d v s arvet efter ett idrottsevenemang, utifrån den forskningsrapport som tagits fram av Tommy D Andersson på Centrum för turism vid Göteborgs Universitet på beställning av RF. Mötesplats Idrott och destination genomfördes i Östersund med över 100 deltagare från specialidrottsförbund, distrikt


29

och destinationer. Mötesplatsens syfte är att skapa förutsättningar för kommande samarbeten kring internationella idrottsevenemang, få fram ny kompetens samt dela erfarenheter för att stärka Sverige som arrangörsland av internationella idrottsevenemang.

Under året har RF avslutat ett internationellt projekt med finansiering från Svenska Institutet kring hållbara idrottsevenemang tillsammans med Estland, Lettland och Litauen. Vi fortsätter pilotpro-jektet med internationell marknadsföring inför EM i handboll 2020 och har inlett ett hållbarhetsprojekt med Fotbollförbundet kring F17 EM-slutspel, där vi arbetar för en mer miljöeffektiv arena. Erfarenheterna


ska ligga till grund för att sprida kunskap om hållbar-het med bäring på evenemangsarenor.

RF har även inlett ett kompetensarbete tillsam-mans med musikorganisationen Svensk Live, där vi deltagit på gemensamma kunskapsdagar och tagit fram en gemensam projektansökan kring ”Publika evenemang som innovationsmotor” samt erhållit medel från Energimyndigheten för att samverka kring frågan.

30


SAMVERKAN

Gemensamma insatser för bättre förut- sättningarRF har löpande kontakt i en mängd frågor med regeringskansliet, riksdagen, myndig-heter och organisationer för att skapa bättre förutsättningar för idrottsrörelsen.

Ansökan vinter-OS och ParalympicsUnder året ansökte Sverige om att få arrangera vinter-OS och Paralympics 2026. Spelen tilldelades Milano/Cortina, Italien.

Idrott och arbetsmarknadDen nationella överenskommelsen mellan RF och Arbetsförmedlingen har nu genomfört sitt tredje

verksamhetsår. Verksamma RF-SISU distrikt har under 2019 varit Gotland, Småland, Västmanland, Västerbotten, Västra Götaland, Norrbotten och Västernorrland. De två sistnämnda är nya i projektet för 2019. Utifrån överenskommelsens ramar och RF-SISU distriktens behov och idérikedom har varje distrikt utformat sin verksamhet med syfte att skapa fler jobb inom idrottsrörelsen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att berörda RF-SISU distrikt har skräddarsytt lösningar (anställ-ningar/sysselsättning) som gynnar det lokala fören- ingslivet men även som stöttar distriktens unika projekt och framförallt som bidrar till en positiv och meningsfull vardag för de enskilda individerna.

Projektets summerade siffror från de sju

RF-SISU distrikten (2019):

• Anställningar inom RF-SISU distrikt, 64 personer.• Sysselsatta personer inom RF-SISU distrikt

(Arbetsträning), 64 personer.• Anställda av IF där berörda RF-SISU distrikt varit

delaktiga, 149 personer.

Totalt har Idrott och arbetsmarknad sysselsatt 277 personer under 2019.

31


EKONOMISKA MEDEL

Så används idrottens anslagVarje år fördelas idrottsrörelsens statsan-slag bland landets föreningar och förbund. Den största delen går ut i form av ett lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) till gagn för barn- och ungdomsidrotten.

Idrottsrörelsens stöd ändras för att nå flerRiksidrottsstyrelsen har beslutat om nya former för ekonomiskt stöd till idrottsrörelsen. Målet är att idrotten ska nå fler, att fler ungdomar ska idrotta längre, att jämställd idrott ska prioriteras samt att alla kan vara med oavsett förutsättningar.

Förändringarna innehåller åtgärder för att öka förändringstakten i linje med Strategi 2025. Föränd-ringarna sker stegvis och de första genomförs från 1 januari 2020. Förändringar av stödsystemen innebär främst omställningar för specialidrottsförbunden, då stödet ges en tydligare inriktning för att bättre möta den förändring som idrottsrörelsen gemensamt beslutat inom ramen för Strategi 2025. Stödet ökar för att nå de som inte hittar till idrottsrörelsen idag, vilket bl a sker genom uppsökande initiativ i idrottssvaga områden – för att nå fler och jämna ut socioekonomiska ojämlikheter.

Effekterna av ett förändrat stödsystem kommer att följas upp i dialog med SF och med staten. Eventuella justeringar kommer att göras för att hitta en modell som fungerar så bra som möjligt inför perioden 2022 till 2025.

Parallellt pågår en översyn av det lokala aktivitets-stödet, LOK-stödet, och detta arbete ska vara klart under år 2020.

LOK-stöd till föreningar Antal föreningar som får LOK-stöd ligger på ungefär samma nivå år efter år. För LOK-stödsåret 2018, som slutreglerades hösten 2019, fick 10 443 föreningar dela på drygt 580 miljoner kronor till barn- och ungdomsidrotten.

Ökningen av antal deltagartillfällen de senaste åren fortsätter även för 2018. Totalt redovisades 5,47 miljoner aktiviteter med 56,9 miljoner deltagartillfäl-len för barn och ungdomar i åldern 7–25 år. Flickorna stod för 39,6 procent av deltagartillfällena vilket är en fortsatt, om än svag, ökning.

Idrottslyftet Idrottslyftets syfte är att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7–25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten.

RF fördelade totalt 324 miljoner kronor till special- idrottsförbund och 100,5 miljoner kronor till RF-SISU distrikt under 2019. I likhet med 2017 och 2018 har både specialidrottsförbund och distrikt getts möjlig- heten att, utifrån godkända utvecklingsplaner, be- stämma hur stor andel av tilldelade medel som ska nyttjas centralt och hur mycket som ska fördelas till föreningar. Specialidrottsförbund valde för 2019 att behålla cirka 200 miljoner kronor centralt och fördela cirka 134 miljoner kronor till föreningar. Distrikt behöll 72 miljoner kronor och fördelade 28,5 miljoner kronor. Därutöver hade föreningar möjligheten att via RF-SISU distrikten söka stöd för anläggningsprojekt för totalt 92 miljoner kronor. Även specialidrottsför-bunden har haft möjlighet att söka anläggningsstöd för sammanlagt 5 miljoner.

Slutligen fördelades även 2019 särskilda projekt-stöd till specialidrottsförbund för projekt inom ramen för utvecklingsresorna, med särskild inriktning mot barn- och ungdomsidrotten. 8 miljoner kronor för- delades 2019 till 13 specialidrottsförbund för ett 40-tal olika projekt.

RiksidrottsmuseetDen 16 februari öppnade Konsthall 16 på Riksidrotts-museet, ett samarbete med stiftelsen Tore A Jonasson. Konsthallen breddar Riksidrottsmuseets uppdrag att berätta om idrott på ett nytt sätt för nya målgrupper. Konsthallen ska årligen presentera två till tre utställ- ningar med samtidskonst. Öppningsutställningen var Idrottsminnen som visade verk ur stiftelsens samling. Den 23 maj öppnade Running Box av konstnären John Körner och den 10 oktober öppnade Linear B av konst- nären Anastasia Ax. Stiftelsen delar också årligen ut stipendier till konstnärer och till idrottsrörelsen. Stipendieutdelningen skedde samma dag som konsthallen invigdes och följdes av en middag på Bosön för stipendiaterna.

Ett av uppdragen är att samla och vårda idrottens kulturarv i form av berättelser och föremål. Under året har 96 nya objekt tillförts samlingarna. Totalt är 7 200 objekt (föremål, fotografier, trycksaker) registrerade. En dokumentation har genomförts där både berättelser och föremål aktivt har samlats in.

Verksamhet för våra medlemmar

KAPITEL 3

Stödet till RF:s medlemsorganisationer är en prioriterad uppgift. Det gäller allt från forskning och utveckling till nya verktyg för kommunikation. Men också idrottsverksamhet i form av SM-veckan och träningsmöjligheter på Bosön.

33


RIM i Jönköping 2019I maj hölls Riksidrottsmötet 2019 i Jönköping. Utöver att stämman beslutade om nya stödformer innefattade uppdragen från stämman en översyn av RF/SISU:s uppdrag och arbetssätt i relation till specialidrottsför-bunden (SF), en översyn av röstlängden samt framta-gande av ramverk för hållbarhetsarbete.

Några av RF-stämmans beslut 2019:

• Formerna för fördelning av statens stöd till idrotts- rörelsen görs om så att fler ungdomar idrottar längre.

• Samtliga förslag till åtgärder för att förstärka arbetet med en trygg idrott för alla genomförs.

• En ny reviderad Idrotten vill – idrottens idéprogram.• RF inrättar ett idrottsnätverk för förbund med

intresse att bli nya medlemmar. Samtidigt förtyd- ligas kriterierna för medlemskap.

• Svenska Cheerleadingförbundet valdes in som nytt medlemsförbund i RF medan övriga ansökningar fick avslag.

• Svenska Kälksportförbundet och Svenska Land-hockeyförbundet uteslöts med hänvisning till att de har för få föreningar och därmed inte uppfyller villkoren för medlemskap i RF.

Strategiskt stöd till förbundSpecialidrottsförbundens arbete med att lämna in strategiska planer till RF fortsätter och fördjupas. Det är ett viktigt bidrag för att omsätta verksamhet inom ramen för SF:s egna planer så att de bidrar till att målen i Strategi 2025 uppnås. Inom ramen för elit- idrottsstödet, och för bedömning av ekonomiska stöd i relation till dessa, har SF svarat på 61 frågor av strate-gisk karaktär som har koppling till området elitidrott. Parallellt har samtliga SF lämnat in en plan (förbunds-utvecklingsplan eller motsvarande) till RF, som en förutsättning för ekonomiska stöd; primärt verksam-hetsstöd. Utöver det redovisar SF en plan för sitt internationella arbete och enligt stadgekrav även en antidopingplan.

RF ger SF stöd med framtagandet av planerna och följer SF i arbetet med att realisera dessa i nästa led. Planerna ersätter inte SF:s egna strategiska planer, utan är snarare ett komplement.

I det löpande stödet ingår också en rad mötesplatser som t ex träffar med barn- och ungdomsansvariga, vilka genomförts med medverkande från samtliga SF. Dessutom har en rad SF-dialoger och träffar med chefstjänstepersoner genomförts där en rad teman lyfts, bland annat inom området trygg idrott.

En stor del av det grundläggande stödet sker i form av att SF erbjuds relevant utbildning inom en rad olika områden, primärt inriktat på föreningsledning och inom tränarområdet.

Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsverksamheten (FOU) har till uppgift att bidra till idrottslig utveckling och kloka beslut genom att ta fram underlag som ger en kunskaps- bild över en viss fråga eller ett visst område. De när- maste åren är kunskap som kan bidra till idrottsrörel-sens förändringsarbete prioriterat. FOU-verksam-heten består av beställarstyrd forskning, utvärderingar, undersökningar samt insamling av data för statistiska sammanställningar.

RF släppte under året tre publikationer i FOU- rapportserien: en rapport om hur det ser ut med jämställdheten bland idrottens ledare, en annan är knuten till matchfixningområdet och handlar om pengaspel inom herridrott på elitnivå och den tredje rapporten belyser nyanlända barn och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige.

Forskningsprojektet om nyanlända barn och ungdomar ingår som en del av flera studier som utgjort uppföljning och beforskning av satsningen Idrott för nyanlända som pågått 2015–2018. Inom ramen för satsningen har ytterligare rapporter publicerats: en studie om idrottsföreningars arbete med integration, en uppföljningsrapport som beskriver satsningen med dess organisering och utfall samt ett av RF delfinan-sierat följeforskningsprojekt som belyste den så kallade storstadssatsningen.

RF samlar årligen in statistik från specialidrotts-förbunden och hämtar uppgifter från andra källor. Dessa data ligger bland annat till grund för fördelning av medel. RF lämnar uppgifter till Centrum för idrottsforskning som en del av uppföljningen av statens stöd till idrotten. De statistiska underlagen används även i olika interna och externa uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbeten. I samarbete med undersök-ningsföretag har RF genomfört statistiska undersök-ningar, som till exempel om svenska folkets relation till idrott och motion och en kartläggning av kommu-nernas stöd till idrottsrörelsen.

Kommunikation och varumärke Under året lanserade RF en ny webb inom ramen för rf.se. Den nya webben har ett bredare innehåll än den tidigare versionen, eftersom innehållet på den gamla sajten slogs ihop med det mer idrottsinterna innehåll-et på den nedlagda sajten svenskidrott.se. Innehållet har gjorts tydligare och förenklats så att besökaren ska kunna hitta det som söks oavsett om du är ideell ledare, förtroendevald, anställd i förbund, journalist eller intresserad av vad som är aktuellt inom idrotts-rörelsen.

Samtidigt tog RF fram ett nytt intranät för RF och SISU. Det nya intranätet ligger i Sharepoint och är därmed bättre integrerat med övriga digitala lösningar i Office 365. Syftet med det nya intranätet är att effektivisera den interna kommunikationen och göra den mer tillgänglig.

Som en sista del i det stora varumärkesprojekt som pågått inom idrottsrörelsen sedan 2017 har SISU fått ny kostym som tydligt signalerar släktskapet med RF. Även RF-SISU distrikts varumärken inklusive logotyper har anpassats och signalerar nu tydligt såväl RF- som SISU-tillhörighet. Distriktens namn har samordnats och är nu RF-SISU följt av distriktets regionala namn. Även SM-veckan och Riksidrottsmu-seum har revitaliserats med såväl varumärkesplatt-formar som nya logotyper.

Bosön bygger för framgångRF har under parollen ”Bosön 2025” tagit beslut om att långsiktigt utveckla Bosön med syfte att kunna ge ett både bredare och djupare idrottsövergripande stöd till RF:s medlemmar d v s specialidrottsförbunden. Utvecklingen omfattar både verksamheter och fastigheter. Under 2019 utökade Bosön erbjudandet till idrottsrörelsen med ett nytt och omfattande utbud inom idrottsövergripande nationell högre utbildning och bildning. Bosön genomförde också en omfattande renovering av Idrottshuset och i slutet av året stod Framgångshallen (en stor sporthall) och Riksidrotts-förbundets Laboratorium för Prestationsutveckling klart, för att välkomna gästerna till helt nya möjligheter inom prestationsutveckling på Bosön.

SM-veckan – ett idrottsevenemang i världsklassSM-veckan arrangeras av RF i samarbete med berörda specialidrottsförbund och olika värdstäder. Evene-manget sker i samarbete med SVT som sändande bolag. Syftet med SM-veckan är att öka intresset för idrottsrörelsen och dess olika grenar samt att öka SM-tävlingarnas status. Med SM-veckan vill vi synliggöra idrottsrörelsens mångfald och samhälls- nytta.

SM-veckan fyllde 10 år under 2019 och är fortsatt ett populärt evenemang hos specialidrottsförbund, värdstäder och publik. Enligt Sportnavigatorns undersökning håller SM-veckan ett stadigt grepp om tredjeplatsen som Sveriges populäraste idrottsevene-mang hos svenska folket efter Vasaloppet och Finn-kampen. SM-veckan har rönt ett allt starkare intresse internationellt där Norge, Finland och Tyskland har egna etablerade nationella mästerskapsveckor utifrån SM-veckans koncept.

Under 2019 lanserades det nya konceptet Mötes-plats SM-veckan, ett forum för idrottsrörelsens viktiga frågor med seminarier och paneldiskussioner. Med start vid SM-veckan i Malmö 2019 genomgår nu

SM-veckan SUNDSVALL I SIFFROR

• Över 30 000 unika besökare gästade

evenemanget

• Den turistekonomiska omsättningen var

drygt 33 miljoner kronor

• Totalt sändes över drygt 60 timmar i SVT

och SVT Play

• 831 000 tittare var toppnoteringen vid ett

enskilt tillfälle under TV-sändningarna

MALMÖ I SIFFROR

• Ca 160 000 unika besökare gästade

evenemanget

• Den turistekonomiska omsättningen var

110 miljoner kronor

• Totalt sändes ca 80 timmar i SVT och SVT

Play

• 430 000 tittare var toppnoteringen vid ett

enskilt tillfälle under TV-sändningarna

samtliga arrangörsföreningar dessutom ett utbild-ningspaket i form av evenemangsplanering, speaker-utbildning och värdskapsutbildning.

SM-veckan vinter i Sundsvall samlade 24 idrotter och mer än 2 300 deltagare. SM-veckan startade i just Sundsvall vintern 2009 med fem idrotter på program-met. Sundsvall har stått värd för SM-veckan tre gånger tidigare (vinter 2009, vinter 2011 och sommar 2015) och är därmed den enda stad som arrangerat SM-veckan fyra gånger. SVT:s tittarsiffror för SM-veckan i Sundsvall låg på en extremt hög nivå. Utöver idrottstävlingarna arrangerade Sundsvall tillsammans med lokala näringslivet tre folkfestkväl-lar och tillsammans med RF-SISU Västernorrland tre seminariedagar under konceptet Mötesplats SM-veckan.

Under SM-veckan sommar i Malmö deltog 43 idrotter med 4 500 deltagare. I Malmö gjorde sommar- veckan sin debut 2009, då med 11 idrotter på program-met. Under SM-veckan i Malmö firades det formella tioårsjubileet med bland annat bankett och fotout-ställning. Konceptet Mötesplats SM-veckan utveckla-des ytterligare och genomfördes under tre dagar, med välbesökta seminarier och föreläsningar. Malmö har arrangerat tre SM-veckor (sommar 2009, sommar 2010 samt sommar 2019).

34


35


37

EKONOMI

Verksamhetens art och inriktningSveriges Riksidrottsförbund (RF) är en ideell förening och den svenska idrottsrörelsens samlande organisa-tion med RF:s stämma som dess högsta beslutande organ.

RF har till uppgift att sköta för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt. RF har också genom lag och förord-ning en given myndighetsuppgift som innebär att RF prövar frågor och fördelar statsbidrag till idrottsverk-samhet i enlighet med beslutad förordning. RF finan- sierar sin verksamhet till huvuddel via statligt stöd.

MedlemmarRF:s medlemmar är 72 specialidrottsförbund (SF) med 18 942 unika föreningar (19 238) med samman-lagt ca 3,3 miljoner medlemmar. En bidragande orsak till det lägre antalet föreningar är det kvalitetsarbete som RF genomfört tillsammans med sina medlems-förbund där föreningsgranskningar genomförts 2017–2019.

Väsentliga händelser under räkenskapsåretRIKSIDROTTSMÖTET (RIM)

RIM genomfördes i Jönköping den 24–26 maj. Utöver att RF-stämman beslutade om nya stödformer och former för medlemskap innefattade uppdragen från stämman en översyn av RF:s och SISU:s uppdrag och arbetssätt i relation till specialidrottsförbunden (SF), en översyn av röstlängden samt framtagande av ramverk för hållbarhetsarbete.

En ny reviderad Idrotten vill, idrottens idépro-gram, beslutades. Svenska Cheerleadingförbundet valdes in som nytt medlemsförbund i Riksidrotts- förbundet medan Svenska Kälksportförbundet och Svenska Landhockeyförbundet uteslöts med hänvis-ning till att de har för få föreningar och därmed inte uppfyller villkoren för medlemskap i Riksidrottsför-bundet. Uteslutningsbeslutet träder i kraft 1 januari 2021.

Årsredovisning 2019 för Sveriges RiksidrottsförbundOrganisationsnummer 802002-8166 Styrelsen och Generalsekreteraren för Sveriges Riksidrotts-förbund, med säte i Stockholm, lämnar härmed följande årsredovisning för räkenskapsåret 2019.

STATLIGT STÖD

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) har under verksam-hetsåret 2019 erhållit 1 952,5 (1 962,7) MSEK i statligt stöd (se not 2). För idrottsforskning har statsanslaget varit 20,0 (20,0) MSEK, varav hela anslaget gått till Centrum för Idrottsforskning. För antidopingarbetet har RF erhållit 35,0 (35,0) MSEK. Anslaget för specialidrott inom gymnasieskolan (RIG) uppgick för året till 43,0 (43,0) MSEK. Totalt har bidrag om 1 782 (1 812) MSEK fördelats (se not 6).

SF-STÖDET

2019 års fördelning av SF-stödet har gjorts enligt tidigare beslutade kriterier där parametrarna för fördelningen hämtats direkt ur idrottens verksamhets-system, IdrottOnline. SF-stödet har i år varit oföränd-rat om 330 (330) MSEK.

LOKALT AKTIVITETSSTÖD (LOK-STÖD)

Det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) har i närmare 50 år utgjort ett stabilt stöd till de lokala idrottsföreningarnas verksamhet för barn och ungdomar (se not 6).

Enligt beslut av RF-stämman 2013 höjdes den övre åldersgränsen från 20 till 25 år och stödet ersattes per aktivitet av ett ledarstöd med samma belopp och ett extra ledarstöd för 2019 uppgående till 5 kronor när aktiviteten leds av två eller flera ledare. Syftet med det senare är att stimulera till att ha fler ledare för laget eller träningsgruppen, vilket är positivt ur ett barn- rättsperspektiv. Under 2019 uppgick LOK-stödet till 21 kronor i grundläggande ledarstöd och 7 kronor per deltagartillfälle.

IDROTTSLYFTET

Idrottslyftet har under många år spelat en central roll i idrottsrörelsens utvecklingsarbete. Med nya riktlinjer och en tydligare koppling till Strategi 2025 och anvisningarna för barn- och ungdomsidrott säkerställer RF att resurserna driver på förändringar som hjälper idrottsrörelsen att nå sina gemensamma mål.

Förvaltningsberättelse

38


CENTRUM FÖR INTERNATIONELLA EVENEMANG (CIE)

CIE ger ekonomiskt stöd för förstudie eller ansökan av internationella tävlingar med VM- och EM-status, World Cup-tävlingar eller liknande samt internatio-nella kongresser, konferenser och seminarier som är sanktionerade av respektive SF:s internationella förbund.

SAMLAD ELITSATSNING

Den samlade elitsatsningen uppgick till sammanlagt 70 MSEK varav landslagsstöd om 40 MSEK samt projektstöd om 30 MSEK och utgör det ekonomiska stödet till SF (not 6).

DIGITAL UTVECKLING

Riksidrottsstyrelsen har under året beslutat om en ny digitaliseringsstrategi som ska stärka såväl idrottsutveckling, utbildning, administration och kommuni-kation. Det är nödvändigt att idrottsrörelsen utnyttjar digitaliseringen på bästa sätt för att lyckas med arbetet för att nå idrottsrörelsens strategiska mål 2025.

RIKSIDROTTSMUSEET

Drygt 26 000 personer besökte Riksidrottsmuseet under året, den högsta siffran sedan 2015. Ett av Riksidrottsmuseets uppdrag är att samla och vårda idrottens kulturarv i form av berättelser och föremål. Under året har 96 nya objekt tillförts samlingarna. Totalt är 7 200 objekt (föremål, fotografier, trycksaker) registrerade.

Den 16 februari öppnade Konsthall 16 på Riks- idrottsmuseet i ett samarbete med stiftelsen Tore A Jonasson. Konsthallen breddar Riksidrottsmuseets uppdrag att berätta om idrott på ett nytt sätt för nya målgrupper. Konsthallen ska årligen presentera två till tre utställningar med samtidskonst. Stiftelsen delar också årligen ut stipendier till konstnärer och till idrottsrörelsen.

RF OCH SVENSKA SPEL SÄTTER FLER I RÖRELSE

Under 2019 har samarbetsavtalet mellan Riksidrotts- förbundet och Svenska Spel för att få fler i rörelse fortsatt. Målet är att stärka samarbetet och erbjuda de specialförbund som tidigare inte haft sponsoravtal med Svenska Spel att teckna sådana. Avtalen ska bidra till att nå målen i den strategiska planen som idrotts-rörelsen beslutat om. Fokus är att motverka en stillasittande livsstil och få fler fysiskt aktiva hela livet. Satsningen har drivit på den utveckling som special- idrottsförbunden redan påbörjat i utvecklingsresan för en ny syn på träning och tävling.

KAPITALFÖRVALTNING

RF har en överlikviditet med huvudanledning av periodiserade utbetalningar av stöd (ex. LOK-stöd). För att optimera utnyttjandet av likviditeten, för- valtar RF dessa medel utifrån en av RS beslutad placeringspolicy.

ORGANISATION

De två organisationerna RF och SISU Idrottsutbildarna (SISU) samarbetar både på riks- och regionalnivå via gemensamma styrelser, gemensamma chefer och gemensamma kanslier. Den utredning som genomför-des under hösten 2017 rekommenderade riksidrotts-styrelsen och förbundsstyrelsen att varje DF och SISU-distrikt ska bli en juridisk person. Arbete med en sammanläggning har efter det genomförts med start 2020-01-01.

Sammanläggningen av de två juridiska personer-na, DF och SISU-d, innebär att det inom respektive distriktsgräns bildas en juridisk person (RF-SISU distrikt) men att de båda uppdragen och verksamhe-terna behålls och på så sätt utgör ett regionalt organ åt både RF och SISU. På central nivå har de 19 distriktsidrottschefer genom avtal varit gemensamma chefer för DF och SISU Idrottsutbildarna. 10 av distrikts- idrottscheferna är anställda av RF.

Framtida utvecklingSTRATEGI FÖR SVENSK IDROTTSRÖRELSES FRAMTID

RF har under året arbetat i enlighet med den strate-giska planen som beslutades på RF-stämman 2017. För att kunna stödja och leda SF på ett bra sätt enligt Strategi 2025 har ett kompetensutvecklingsprogram genomförts. Fokus är att rusta medarbetarna centralt och i distrikten inom de beslutade utvecklingsresorna.

VERKSAMHETSINRIKTNING

En verksamhetsinriktning för 2018–2019 som utgår från den strategiska planen beslutades på RF-stäm-man i maj 2017. Verksamhetsinriktningen innehåller idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värde-grund samt beskriver RF:s uppgift och långsiktiga mål för verksamheten. Verksamhetsinriktningen innehåller också en ekonomisk plan och utgör grunden för de årliga verksamhetsplanerna och budgetarna. Verksamhetsberättelsen 2019 beskriver hur RF arbetat utifrån verksamhetsinriktningen under 2019.

39

EKONOMI

Resultat och ställningRIKSIDROTTSFÖRBUNDETS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG (MSEK):

2019 2018 2017 2016 2015

Totala intäkter 2 045,8 2 053,7 2 014,6 1 995,3 1 814,3

Resultat efter reservering och ianspråk- tagande av ändamålsbestämda medel 0,2 0,4 0,0 0,0 4,0

Eget kapital 251,0 246,6 261,9 237,8 192,8

Varav ändamålsbestämda medel 177,1 172,9 188,6 164,5 119,6

Balansomslutning 929,0 1 002,6 1 001,6 974,1 910,6

Antal anställda* 125 116 112 105 101

* Inkluderar distriktsidrottschefer för 2019 (10 st), 2018 (10 st),

2017 (10 st), 2016 (10 st) och 2015 (10 st).

Beträffande resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar,

kassaflödesanalys samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i KSEK där ej annat anges.

BOSÖN 2025

2017 antog Riksidrottsstyrelsen en strategisk plan för att utveckla Bosöns verksamhet till 2025. Under 2019 utökade Bosön erbjudandet till idrottsrörelsen med ett nytt och omfattande utbud inom idrottsövergri-pande nationell, högre utbildning och bildning. Bosön genomförde också en omfattande renovering av Idrottshuset och i slutet av året stod Framgångs-hallen och Riksidrottsförbundets Laboratorium för Prestationsutveckling klart för att välkomna gästerna till helt nya möjligheter när det gäller prestationsut-veckling på Bosön.

STATLIGT STÖD

Det statliga stödet har höjts för 2020. Höjningen uppgår totalt till 20 MSEK utöver det ordinarie anslaget. Dessa medel är riktade till en särskild satsning på idrott för äldre. I övrigt är statsanslaget oförändrat med föregående år.

40


Resultaträkning

not 2019 2018

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Offentliga bidrag 2 1 952 502 1 962 711

Uppdragsersättningar 3 34 796 36 438

Utförda tjänster 4 50 502 48 070

Sponsormedel 5 8 037 6 499

2 045 837 2 053 717

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Lämnade stöd 6 –1 782 104 –1 812 142

Övriga externa kostnader 7 –148 697 –156 800

Personalkostnader 8 –109 832 –102 951

Avskrivningar –4 598 –4 645

–2 045 231 –2 076 537

Verksamhetens resultat 606 -22 819

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR

Resultat från värdepapper 9 –3 121 –1 563

Övriga ränteintäkter och liknande poster 6 958 9 098

Övriga räntekostnader och liknande poster –22 –6

3 815 7 529

ÅRETS RESULTAT 4 421 -15 291

Fördelning av årets resultat

Årets resultat enligt resultaträkningen 4 421 –15 291

Utnyttjade ändamålsbestämda medel 17 54 186 79 125

Reservering av ändamålsbestämda medel 17 –58 383 –63 480

ÅRETS RESULTAT EFTER FÖRDELNING 224 355

41

EKONOMIRIKSIDROTTSFÖRBUNDET

Balansräkning

not 2019-12-31 2018-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 27 903 32 449

Inventarier 11 426 479

28 330 32 928

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 12 50 50

Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 224 800 300 466

224 850 300 516

Summa anläggningstillgångar 253 180 333 444

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 15 865 15 355

Övriga fordringar 14 133 373 116 734

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 15 866 18 547

165 104 150 636

Kortfristiga placeringar 16 204 189 352 055

Kassa och bank 306 532 166 483

Summa omsättningstillgångar 675 825 669 174

SUMMA TILLGÅNGAR 929 005 1 002 618

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 17

Balanserat kapital 73 646 73 291

Årets resultat 224 355

Ändamålsbestämda medel 177 112 172 916

Summa eget kapital 250 982 246 561

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 15 819 27 087

Övriga kortfristiga skulder 190 985 231 308

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 471 219 497 662

Summa kortfristiga skulder 678 023 756 057

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 929 005 1 002 618

42


Not 1 • Redovisnings- och värderingsprinciperRiksidrottsförbundets (RF) årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 (K3). Värderingsprinciper Resultaträkning VERKSAMHETENS INTÄKTER

Statsanslag intäktsredovisas i den period anslagen avser. Uppdragsersättningar och tjänster intäktredo-visas efter utförande. Sponsorintäkter (samarbets- avtal) intäktredovisas i takt med fakturering enligt avtal.

RÄNTEINTÄKTER

Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt effektiv-räntemetoden.

Tilläggsupplysningar

Kassaflödesanalys 2019 2018

Den löpande verksamheten

Verksamhetens resultat 606 –22 819

Avskrivningar 4 598 4 645

Ränteintäkter 5 921 9 098

Räntekostnader –22 –6

Kassaflöde löpande före kapitalförändring 11 103 –9 082

Förändring av rörelsekapital

Förändring korta fordringar –14 468 –9 017

Förändring korta skulder –78 034 16 286

Kassaflöde från löpande verksamhet –81 399 –1 813

Investeringsverksamheten

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar –30 000 –306 241

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 251 448 96 928

Kassaflöde från investeringsverksamheten 221 448 –209 313

Förändring av likvida medel 140 049 –211 126

IB likvida medel 166 483 377 610

UB likvida medel 306 532 166 483

Förändring likvida medel 140 049 –211 126

ERHÅLLA UTDELNINGAR

Intäkter från utdelningar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

OPERATIONELL LEASING (HYRESINTÄKTER)

RF erhåller hyresintäkter från operationella leasingavtal rörande förbundets andrahandsuthyrning.

Hyresintäkterna intäktsredovisas linjärt över leasingperioden.

VERKSAMHETENS KOSTNADER

En kostnad bokförs i resultaträkningen när RF har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. Samtliga leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensions-förpliktelser klassificerats som avgiftbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in.

43

EKONOMI

Värderingsprinciper BalansräkningMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till an- skaffningsvärde minskat med avskrivningar. RF:s utgifter för ombyggnationen av nya Idrottens Hus (Skanstull) redovisas som Förbättringsutgifter på annans fastighet och skrivs av från och med 2016 under hyreskontraktets löptid.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden.

Härvid tillämpas följande avskrivningstider:

Datorer 3 år

Fordon 5 år

Inventarier, allmänt 5 år

Inventarier och annan utrustning anskaffad

i samband med flytten till nya Idrottens Hus 10 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet

(nya Idrottens Hus) 10 år Per varje balansdag görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Finns det en sådan indikation beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs.

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Värdepapper som är anläggningstillgång värderas till anskaffningsvärde. Om det verkliga värdet (marknadsvärdet) har minskat och denna värdened-gång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Aktier och andelar samt räntebärande placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde).

FINANSIELLA INSTRUMENT

Inom ramen för RF:s placeringspolicy har RF en portfölj av finansiella instrument. Portföljen kan innehålla räntebärande instrument, såsom företags-certifikat, obligationer och fonder. RF kan enligt sin placeringspolicy använda olika finansiella instrument för att begränsa effekterna av fluktuationer i räntesat-ser och växelkurser. Finansiella instrument som hålls till förfall redovisas som finansiella anläggningstill-gångar om förfallodagen är senare än 12 månader efter balansdagen. Värdering sker till anskaffnings-värde med avdrag för värdenedgång i de fall den bedöms varaktig med beaktande av tidpunkt för förfall. Finansiella instrument som utgör kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffnings-värdet och marknadsvärdet per balansdagen med tillämpning av portföljvärdering.

FORDRINGAR

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Monetära poster i ut- ländsk valuta räknas om till balansdagens kurs och de valutakursdifferenser som uppkommer redovisas i resultaträkningen.

INKOMSTSKATTER

Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skatteskulder respektive uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas i de fall det finns en legal kvittningsrätt. EGET KAPITAL

Eget kapital utgörs av Balanserat kapital samt ända- målsbestämda medel. Balanserat kapital omfattar tidigare års överskott, samt årets resultat. I ändamåls-bestämda medel ingår reserveringar för åtaganden som skall infrias i framtiden. När RF belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultat- räkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp i den mån medel reserverats för detta i eget kapital.

Not 2 • Offentliga bidrag 2019 2018

Ordinarie statsanslag 1 221 502 1 221 711

Etableringsstöd för nyanlända 64 000 64 000

Insatser mot dopning 35 000 35 000

Bidrag till idrottsforskning 20 000 20 000

Bidrag till specialidrott inom

gymnasieskolan 43 000 43 000

Särskild satsning på idrott

och motion 569 000 579 000

1 952 502 1 962 711

Not 3 • Uppdragsersättningar 2019 2018

AB Svenska Spel, Gräsrot 2 000 2 000

AB Svenska Spel, Elitidrottsstipendiet 4 250 4 250

AB Svenska Spel, Fler i rörelse 22 167 20 675

Stadium – 1 000

Handelsbanken, Konsthall

Riksidrottsmuséet 1 472 3 566

Övriga uppdragsersättningar 4 906 4 947

34 796 36 438

44


Not 4 • Utförda tjänster – operationella leasingavtal (hyresavtal) I intäkter från utförda uppdrag ingår hyresintäkter om 21 732

(21 610) KSEK. RF hyr ut lokaler till SF enligt avtal om opera-

tionell leasing.

2019 2018

Inom 1 år 21 732 21 610

1–5 år 65 196 43 219

Summa 86 928 64 829

Not 5 • Sponsormedel 2019 2018

Folkspel i Sverige AB 4 184 3 560

AB Svenska Spel 2 531 1 750

Övriga sponsormedel 1 322 1 189

Summa 8 037 6 499

Not 6 • Lämnade stöd/uppdragsersättningar 2019 2018

Elitidrottsstipendiet 3 525 3 375

Huddinge sjukhus (dopinglaboratorium) 2 000 2 000

Sv Parasportförbundet, paralympics 16 000 12 750

Driftsstöd till Bosöstiftelsen 20 000 20 000

Forsknings- och utvecklingsstöd

(Centrum för idrottsforskning m.fl.) 21 375 20 953

Distriktsidrottsförbund och Gotlandstöd 32 146 33 210

Riksidrottsgymnasier 37 835 37 243

Riksidrottsuniversitet 3 000 3 000

Sveriges Olympiska kommitté,

olympiskt deltagande 42 500 41 000

Stöd, SF 330 145 329 935

Elitstöd, SF 70 028 70 281

Idrottslyftet 501 990 515 003

Idrotter i segregerade områden 6 500 8 375

Skolsatsning 27 500 27 750

Arbetsmarknadsinsatser 6 155 6 781

Fler i rörelse (Sv Spel) 20 372 24 117

Lokalt aktivitetsstöd 584 314 585 258

Evenemangstöd 511 1 461

Etableringsstöd nyanlända (SF och DF) 54 540 69 038

Övriga stöd 1 668 611

Summa Lämnade stöd/

uppdragsersättningar 1 782 104 1 812 141

Not 7 • Övriga externa kostnader OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

RF leasar bilar och hyr lokaler enligt operationella leasingavtal.

Leasingavtalen för bilarna har en löptid på 3 år. Hyresavtalet

(fr.o.m 2016) för Idrotten hus har löptid på 10 år. Framtida

minimileaseavgifter är enligt följande:

2019 2018

Inom 1 år 23 928 24 860

1–5 år 119 660 124 290

Senare än 5 år 36 470 55 825

Summa 180 058 204 975

Leasingkostnaderna under rapportperioden uppgick till

23.688 (23.790) KSEK.

Ersättning till revisor 2019 2018

Grant Thornton

Revision 563 408

Skatterådgivning 31 –

Summa 594 408

Not 8 • Löner, andra ersättningar och sociala kostnaderLöner och ersättningar 2019 2018

Styrelse och generalsekreterare 2 356 2 313

Övriga anställda 64 957 58 883

Totala löner och ersättningar 67 313 61 196

Sociala avgifter

Styrelse och generalsekreterare 1 521 1 537


(varav pensionskostnader till

styrelse och generalsekreterare) (781) (810)

(varav pensionskostnader till

Övriga anställda) (11 644) (9 292)

Totala sociala avgifter 36 931 32 626

104 244 93 822

Arvoden och övriga skattepliktiga ersättningar uppgår till

5 924 (6 016) KSEK.

Avtal om avgångsvederlag generalsekreterare (GS)

Vid tillträdet av tjänsten ingicks ett avtal om avgångsvederlag

med GS. Vid uppsägning utgår 12 månadslöner där RF:s del

uppgår till 7 månader.

Ordförandens övriga arvoderade styrelseuppdrag

Björn Eriksson som blev vald till ordförande på årsmötet

2015 har under året haft arvoderade uppdrag i Folksam

Sak, Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) samt Svenska

Transportarbetarförbundet (TSF). Det totala arvoderade

beloppet avseende helår 2019 uppgick till 107 KSEK.

Medelantal anställda m.m. 2019 2018

Medelantall anställda 124,5 115,7

Kvinnor 63,2 57,3

Män 61,3 58,4

Könsfördelning styrelse och ledning 2019 2018

Styrelseledamöter 12 12

Generalsekreterare 1 1

Kvinnor 6 6

Män 7 7

Not 9 • Resultat från värdepapper 2019 2018

Vinst vid försäljning 7 978 15 689

Förlust vid försäljning –9 104 –3 024

Återföring av nedskrivning

på värdepapper 454 –

Nedskrivning av värde

på värdepapper –2 448 –14 228

–3 121 –1 563

45


Not 10 • Förbättringsutgifter på annans fastighet 2019 2018

Ingående ackumulerade

anskaffningsvärden 45 497 45 497

Årets investeringar – –

Försäljningar och utrangeringar – –

Utgående ackumulerade


Ingående ackumulerade avskrivningar –13 048 –8 499


Årets avskrivning –4 545 –4 550


avskrivningar –17 594 –13 048

Redovisat värde 27 903 32 449

Not 11 • Inventarier 2019 2018










Årets avskrivning –53 –95



Redovisat värde 426 479

Not 12 • Andelar i koncernföretag 2019 2018

Namn/organisationsnummer Bokfört Bokfört

värde värde

Antidoping Sverige AB

500 andelar, kapitalandel 100 % 50 50

50 50

Andelar i koncernföretag

Antidoping Sverige AB

556863-0080, Stockholm

Eget kapital 45,7 47,8

Resultat –2,1 –2,1

Not 13 • Andra långfristiga värdepappersinnehav 2019 2018

Ingående anskaffningsvärde 325 712 423 430

Omklassificeringar –101 345 –96 702

Försäljningar –30 119 –47 107

Inköp 31 036 46 091

Utgående anskaffningsvärde 225 285 325 712

Ingående nedskrivning

(reservering för eventuell kreditrisk) –25 246 –28 278

Omklassificeringar – –

Årets nedskrivning – –9 428

Återförda nedskrivningar 24 761 12 460

Utgående nedskrivning –485 –25 246

Utgående redovisat värde 224 800 300 466

Långfristiga värdepappersinnehav utgörs av räntebärande

instrument som innehas till förfall.

Not 14 • Övriga fordringar 2019 2018

Fordran på Stiftelsen Bosön* 127 939 110 658

Övriga fordringar 5 433 6 077

133 373 116 734

*Fordran på Stiftelsen Bosön avser räkningskredit med

en av RF beviljad kreditlimit om 200 MSEK (200 MSEK).

Kreditlimiten omprövas årsvis.

Not 15 • Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2019 2018

Förutbetalda hyror 5 823 5 634

Upplupna ränteintäkter 1 344 2 385

Förutbetalda företagsförsäkringspremier 5 770 4 780

Övriga poster 2 929 5 748

15 866 18 547

Not 16 • Kortfristiga placeringar 2019 2018

Bokfört Bokfört

Räntebärande placeringar värde värde

Obligationer 104 185 91 902

Specialinlåning 100 000 260 150

204 185 352 052

Aktier och fondandelar

Folksams Penningmarknadsfond 3 3

3 3

Summa kortfristiga placeringar 204 189 352 055

46


Not 18 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2019 2018

Upplupna semesterlöner 4 681 4 936

Arbetsgivaravgifter 2 020 1 968

Lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) 371 819 374 247

Medel Idrottslyftet till beslutade projekt 8 421 19 863

Medel Idrottslyftet Anläggningsstöd 83 628 95 823

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 650 825

471 219 497 662

Riksidrottsstyrelsen, Stockholm 2020-03-03

Björn Eriksson (ordförande)

Susanne Erlandsson (vice ordförande), Tommy Ohlström

(vice ordförande), Lena Arvidsson, Stefan Bessman, Anita

Edlund, Tomas Eriksson, Anna Iwarsson, Lotta Kellander,

Toralf Nilsson, Erik Söderberg, Carina Bäck (personal-

representant) Stefan Bergh (generalsekreterare).

Not 17 • Förändring av Eget kapital Ändamålsbestämt Balanserat kapital Totalt eget kapital

Belopp vid årets ingång 172 916 73 646 246 562

Utnyttjade ändamålsbestämda medel –54 186 54 186 –

Reservering av ändamålsbestämda medel 58 383 –58 383 –

Årets resultat – 4 421 4 421

Utgående balans 177 112 73 870 250 982

Förändring av ändamålsbestämda medel

Ingående balans Utnyttjade medel Tillförda medel Utgående balans

Ändamålsbestämda medel av givaren:

Riksidrottsgymnasier 50 321 –74 50 246

Etablering av nyanlända 2 360 2 000 4 361

Segregerade områden 13 270 6 351 19 620

Rörelsesatsningen 1 320 809 2 129

Elitidrottstipendier 3 934 –3 933 –

Framåtfonden (Sv Spel) 3 511 321 3 832

Folkspel 2 500 2 500

Folksams Ledarcamp 2 282 –1 045 1 236

Stadium 786 –786 –

Ändamålsbestämda medel enligt egna beslut:

Finansieringsmedel 16 000 –16 000 12 500 12 500

Kompetenssatsning strategi 2025 1 500 1 500

Idrott och kriminalitet 4 451 –1 089 3 363

Grafikkostnader SM-veckan 750 –750 –

Systemutveckling 3 900 750 4 650

Pågående projekt 13 631 –8 713 1 460 6 377

IL Särskild anläggningssatsning, plats för idrott 10 000 10 000

IL Förstärkning budget Idrottslyftet 2019 18 355 –18 355 –

IL Idrottsmiljö- & Anläggningsregister 6 200 6 200

IL Trygg Idrott 2 500 –2 500 –

IL Innovativa anläggningar – 10 000 10 000

IL Stimulansstöd 2020 – 6 759 6 759

IL Stimulansstöd 2021 – 5 032 5 032

RS-beslutade medel, samgående SF 15 346 –940 12 401 26 807

Summa 172 916 –54 186 58 383 177 112

Vår revisionsberättelse har avgivits 2020-03-03

Grant Thornton Sweden AB

Peter Ek, auktoriserad revisor

Vår granskningsrapport har avgivits 2020-03-03

Christer Englund, Lekmannarevisor

Annika Grälls, Lekmannarevisor

47

EKONOMI

Rapport om årsredovisningenUTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Riksidrottsförbund för år 2019. Förbundets årsredovisning ingår på sidorna 37–46 i dokumentet Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2019.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upp- rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbun- dets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållan- de till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är till- räckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN

Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av Verksamhetsberättelsen.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifie-ras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH GENERALSEKRETERARENS ANSVAR

Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och generalsekreteraren ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och generalsekreteraren för bedömningen av förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antag- andet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera förbundet, upphöra med verksam-heten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisions- berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktig-heter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

RevisionsberättelseTill förbundsstämman i Sveriges RiksidrottsförbundOrg.nr. 802002-8166

48


• skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämp- liga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinci-per som används och rimligheten i styrelsens och generalsekreterarens uppskattningar i redovis-ningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och generalsekreteraren använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana hän- delser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om förbundets förmåga att fortsätta verk-samheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsbe-rättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhets-faktorn eller, om sådana upplysningar är otill- räckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revi- sionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däri- bland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUTTALANDE

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och generalsekretera-rens förvaltning för Sveriges Riksidrottsförbund för år 2019.

Vi tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDE

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet "Revisorns ansvar". Vi är oberoende i förhåll- ande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

STYRELSENS OCH GENERALSEKRETERARENS ANSVAR

Det är styrelsen och generalsekreteraren som ansvarar för förvaltningen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller generalsekreteraren i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgär- der eller försummelser som kan föranleda ersätt- ningsskyldighet mot förbundet.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revision-en. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår profes- sionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsent- lighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och över- trädelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhåll- anden som är relevanta för vårt uttalande om ansvars-frihet.

Stockholm den 3 mars 2020


Peter EkAuktoriserad revisor

49

EKONOMI

Allmänt om verksamhetenPå Bosön, som är Riksidrottsförbundets Utvecklings-centrum, bedrivs idrottsutveckling i form av utbildning, träning, testning och rådgivning. I första hand är det idrottens specialförbund (SF), Riksidrottsförbundet (RF) och SISU Idrottsutbildarna som verkar på anlägg- ningen, men även andra intressenter i form av myndig-heter, företag och privatpersoner finns på plats för att utveckla sig under Bosöns paroll ”Tillsammans bygger vi framgång”. Verksamheten har under året haft följande organisation:

• Stiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut äger och förvaltar fastigheten.

• Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är huvud-man för Bosön Utbildning och Idrottsfolkhögskola (IFHS)

• Riksidrottsförbundet är huvudman för avdelningen Elitidrottsstöd

• Stockholm Meeting Selection AB (SMS) är driftsan-svarig för hotell-, konferens-, restaurang- och idrottshallsverksamheten (HKRI) med stiftelsen som uppdragsgivare.

Främjande av ändamåletStiftelsens ändamål är att förvalta och omhänderta egendomen på Bosön, Lidingö så att faciliteterna kan stödja nationell idrottsutveckling.

Anläggningen/fastigheten har under året under-hållits och utvecklats (se under väsentliga händelser nedan).

Förvaltningen av stiftelsen har varit uppbyggd kring verksamhetsområdeschef, anläggningschef, byggansvarig, driftledare, gruppledare och fastighets-skötare samt inhyrd personal för ekonomifunktionen. Kostnaden för inhyrd personal som består utav eko- nomipersonal från RF har i år uppgått till 500 (500) KSEK.

Avtalet med SMS innebär en hyra som är beräknad utifrån den totala omsättningen med ett garantibelopp.

Årsredovisning 2019 för BosönOrganisationsnummer 813600-0497 Styrelsen och VD för Stiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosön avger härmed följande årsredovisning för räkenskapsåret 2019.

I linje med den underhållsplan som beslutats för stiftelsen har ett antal renoveringar och investeringar gjorts i anläggningen under året.

Riksidrottsstyrelsen fastställde i november 2017 en långsiktig strategisk plan för Bosön – Bosön 2025. Under 2019 har den första etappen för Bosön 2025 genomförts:

• Ombyggnation och renovering av idrottshusets mellanhallar och omklädningsrum

• Renovering av allmänna ytor i idrottshuset• Investering i ny utrustning till Framgångshallen

och till det idrottsfysiologiska labbet• Fortsatt uppdatering av brandsystem• Utbyte av ventilation i Mästarvillan• Renovering av centralkyl

Fastighetskostnaderna har utfallit enligt plan. Renoveringar har i huvudsak genomförts enligt beslutad plan. Ett antal projekt har flyttats till 2020 av logistiska skäl. Några oförutsedda reparationer har tillkommit under året.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret samt flerårsöversiktHOTELL/KONFERENS/RESTAURANG/

IDROTTSHALLSVERKSAMHETEN (HKRI)

SMS AB har som entreprenör svarat för driften av denna verksamhet. Stiftelsen har under året förutom garantibeloppet 8 000 (5 000 KSEK) även erhållit en omsättningsbaserad del om 5 009 (6 487) KSEK, sammantaget 13 009 (11 487) KSEK från verksam-heten.

STUDENTCAMPUS

Studentbostadsområdet redovisar för året ett positivt resultat. Intäkterna från uthyrningen 3 420 (3 076) KSEK, har varit enligt plan.

Förvaltningsberättelse

50


ORGANISATION

Stefan Bergh har innehaft rollen som VD, Marcus Norman Verksamhetsområdes (VO)-chef (lämnade sin tjänst i oktober 2019) och Emanuel Christiansson har varit Anläggningschef. Riksidrottsstyrelsen (RS) är även stiftelsestyrelse.

FRAMTIDA UTVECKLING OCH PROJEKT

I byggplanerna för 2020 ligger bland annat ett utbyte av ställverket och ett nytt styrsystem för fastigheten. I planen ligger även ett skyltprojekt för utomhus- delarna samt en delrenovering av tak i Olympiahuset. Vad gäller utvecklingsarbetet kopplat till Bosön 2025 så kommer 2020 vara ett planeringsår för en komman-de etapp 2.

TRÄNING, TESTNING OCH RÅDGIVNING

Som en del av Bosön 2025-satsningen startade den 1 januari 2020 den nya verksamheten Träning,

Testning och Rådgivning (TTR). Planen är också att den fjärde strategiska verksamheten – idrottsmedicin – ska kunna starta upp under året. Den styrgrupp som funnits för Bosön 2025-processen sedan tidigare fort- sätter att verka även under 2020. Detta för att rätt strategiska beslut ska tas utifrån Bosön 2025 och de olika verksamhetsområdena.

Under 2019 har byggetapp 1 slutförts med gott resultat och inom budget, vilket innefattar omkläd-ningsrum, allmänna ytor och lokaler för det idrottsfysiologiska labbet. Ett antal ändringar och tillägg återstår dock vilka slutförs under kvartal 1 2020. Per sista december 2019 är den nedlagda kostnaden på projektet 24 969 KSEK. Under 2020 kommer planerna för en etapp 2 att fortsätta och förfinas för att 2021 kunna ta nästa steg i utvecklingen av den fysiska miljön.

Resultat och ställningBOSÖNS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG (KSEK):

2019 2018 2017 2016 2015

Nettoomsättning 21 944 20 635 20 035 20 201 19 263

Årets resultat 476 –1 325 –4 629 7 859 4 001

Årets resultat efter reservering och ianspråk-

tagande av ändamålsbestämda medel 476 526 300 2 379 717

Balansomslutning 162 709 143 974 138 967 139 506 135 721

Medelantal anställda 10 9 10 8 8

Beträffande resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balans-

räkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i KSEK där inget annat anges.

51


Resultaträkning

(Belopp i KSEK)

not 2019 2018

STIFTELSENS INTÄKTER M.M.

Nettoomsättning 2 21 944 20 635

Bidragsintäkter 3 20 000 20 000

Summa intäkter 41 944 40 635

STIFTELSENS KOSTNADER

Fastighetskostnader –19 099 –20 461

Övriga externa kostnader –3 421 –3 815

Personalkostnader 4 –8 575 –7 333

Avskrivningar –10 383 –10 359

Summa Stiftelsens kostnader –41 478 –41 968

Verksamhetens resultat 466 –1 334

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR

Räntekostnader och liknande resultatposter 10 9

10 9

ÅRETS RESULTAT 476 –1 325

Fördelning av årets resultat

Årets resultat enligt resultaträkningen 476 –1 325

Reservering av ändamålsbestämda medel 11 0 0

Utnyttjade ändamålsbestämda medel 11 0 1 851

ÅRETS RESULTAT EFTER FÖRDELNING 476 526

52


Balansräkning

(Belopp i KSEK) not 2019-12-31 2018-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Byggnader och mark 5 102 154 107 734

Byggnadsinventarier 6 4 510 6 019

Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 9 010 11 953

Inventarier, verktyg och installationer 8 205 507

Pågående projekt 9 35 617 4 722

Summa anläggningstillgångar 151 496 130 935

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 7 582 10 420

Skattefordran 95 70

Övriga fordringar 3 357 1 876

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 179 672

Summa kortfristiga fordringar 11 213 13 039

Kassa och bank 0 0

Summa omsättningstillgångar 11 213 13 039

SUMMA TILLGÅNGAR 162 709 143 974

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 11

Balanserat resultat 20 353 19 877

Ändamålsbestämda medel 3 700 3 700

Summa eget kapital 24 053 23 577

Långfristiga skulder 12 127 939 110 658

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 8 306 7 144

Övriga skulder 535 948

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 1 875 1 647

10 717 9 739

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 162 709 143 974

53


Not 1 • Redovisnings- och värderingsprinciperStiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosöns årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 (K3).

Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade med föregående år.

STIFTELSENS INTÄKTER

Driftsbidrag, hyror och intäkter från HKRI-delen, intäktredovisas i den period inbetalningen avser.

STIFTELSENS KOSTNADER

En kostnad bokförs i resultaträkningen när Bosön har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Stiftelsens fastigheter upptas till anskaffningsvärde med tillägg för prestandahöjande investeringar. Vid till- och ombyggnationer kostnadsförs den del av investeringen som utgör underhåll. Innan färdigställ- ande redovisas investeringar som pågående fastighetsarbeten. Pågående fastighetsarbeten upptas till anskaffningsvärde. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångarnas/komponenternas restvärde. Stiftelsens byggnader har delats upp på komponenter med respektive avskrivningstider i intervallet 10–80 år. Komponentuppdelning har skett på bokfört restvärde 2018-12-31, det vill säga på nettot av anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. För befintliga anläggningstillgångar vid ingången av år 2019 har varje komponents återstående livslängd uppskattats individuellt utifrån skick och framtida planer. Inventarier redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Följande nyttjandeperioder tillämpas: Byggnader 10–80 år

Inventarier, verktyg och installationer 5 år

FORDRINGAR

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Tilläggsupplysningar

EGET KAPITAL

Eget kapital utgörs av ändamålsbestämda medel, balanserat kapital som omfattar tidigare års överskott, samt årets resultat. I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åtaganden som skall infrias i framtiden. När stiftelsen belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp. Not 2 • Nettoomsättning Omsättningshyra från Stockholm Meeting Selection AB uppgår till 13 009 (11 487) KSEK.

Not 3 • Bidragsintäkter Ordinarie RF-stödet uppgår för året till 20 000 (20 000) KSEK.

Not 4 • Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar 2019 2018

Styrelse och VD – –


Totala löner och ersättningar 5 714 4 969

Sociala avgifter

Styrelse och VD – –


(varav pensionskostnader) (612) (462)

Totala sociala avgifter 2 572 2 082

8 286 7 051

Ersättning till VD, tillika generalsekreterare i Riksidrotts-

förbundet och SISU Idrottsutbildarna, utgår ej. Stiftelsen

belastas ej av pensionskostnader för styrelse och VD.

Medelantal anställda m. m. 2019 2018

Medelantal anställda 10,4 9,4

Kvinnor 2,3 1,7

Män 8,1 7,7

Könsfördelning styrelse och ledning 2019 2018

Styrelseledamöter 12 12

VD 1 1

Kvinnor 6 6

Män 7 7

54


Not 5 • Byggnader och mark 2019 2018


Årets investeringar – 5 548



Tidigare års direktnedskrivning

mot särskilt bidrag –23 054 –23 054

Utgående nettoanskaffningsvärde 156 477 156 477

Ingående avskrivningar –48 744 –43 521

Årets avskrivningar –5 580 –5 223



Utgående planenligt restvärde 102 154 107 734

Not 6 • Byggnadsinventarier 2019 2018


Årets investeringar – 6 440




Årets avskrivningar –1 509 –992




Not 7 • Maskiner och andra tekniska anläggningar 2019 2018


Årets investeringar 49 1 050




Årets avskrivningar –2 992 –3 345




Not 8 • Inventarier, verktyg och installationer 2019 2018






Årets avskrivningar –302 –799



Utgående planenligt restvärde 205 507

Not 9 • Pågående projekt 2019 2018

Ingående investeringsvärde 4 722 3 902

Årets investeringsvärde 30 895 12 808

Årets aktivering – –11 988


investeringsvärden 35 617 4 722

Not 10 • Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2019 2018

Förutbetald försäkringspremie – 485

Övriga förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 179 187

179 672

55

EKONOMI

Umeå Energi AB 199 198

Övriga upplupna kostnader 130 104

Övriga förutbetalda intäkter 336 320

1 875 1 647

Stockholm 2020-03-03

Styrelsen för Stiftelsen

Riksidrottförbundets Idrottsinstitut Bosön

Björn Eriksson (ordförande)

Susanne Erlandsson (vice ordförande), Tommy Ohlström

(vice ordförande), Lena Arvidsson, Stefan Bessman, Anita

Edlund, Tomas Eriksson, Anna Iwarsson, Lotta Kellander,

Toralf Nilsson, Erik Söderberg, Carina Bäck (personal-

representant) Stefan Bergh (VD).

Not 11 • Eget kapital Ändamålsbestämt Balanserat resultat Totalt eget kapital

Belopp vid årets ingång 3 700 19 877 23 577

Utnyttjade ändamålsbestämda medel – – –

Reservering av ändamålsbestämda medel – – –

Årets resultat – 476 476

Utgående balans 3 700 20 353 24 053

Förändring av ändamålsbestämda medel

Ingående balans Tillförda medel Utnyttjade medel Utgående balans

Projekt

Rivning Laget 1 700 1 700

Förstärkningsmedel för underhållsprojekt 2 000 2 000

Summa 3 700 – – 3 700

Not 12 • Långfristiga skulder Långfristig skuld avser räkningskredit erhållen från Riksidrottsförbundet.

Beviljad kreditlimit uppgår till 200 (200) MSEK. Kreditlimiten gäller och omprövas årsvis.

Not 13 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2019 2018

Personalrelaterade upplupna kostnader 1 000 699

Ellevio 210 326

Vår revisionsberättelse har avgivits 2020-03-03


Peter Ek, auktoriserad revisor

56


Rapport om årsredovisningenUTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosön för år 2019. Stiftelsens årsredovisning ingår på sidorna 49–55 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upp- rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredo-visningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i för- hållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningsla-gen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nöd- vändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömnin- gen av stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antag- andet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera stiftelsen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisions- berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktig-heter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämp- liga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprin- ciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovis-ningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana

RevisionsberättelseTill styrelsen i Stiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosön Org.nr. 813600-0497

57

EKONOMI

händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisions-berättelsen fästa uppmärksamheten på upplysning-arna i årsredovisningen om den väsentliga osäker-hetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otill- räckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en stiftelse inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däri- bland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revi- sionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däri- bland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUTTALANDE

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Stiftelsen Riksidrotts- förbundets Idrottsinstitut Bosön för år 2019.

Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna och verkställande direktören inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovis-ningslagen.

GRUND FÖR UTTALANDE

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktö-ren i något väsentligt avseende:• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon

försummelse som kan föranleda ersättningsskyldig-het mot stiftelsen, eller om det finns skäl för entledig- ande, eller

• på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

• Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår pro- fessionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskning-en på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för stiftelsens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållan- den som är relevanta för vårt uttalande.

Stockholm den 3 mars 2020


Peter EkAuktoriserad revisor

58

IDROTTSRÖRELSEN I SIFFROR

59


Andel (%) av befolkningen (6–80 år) som ägnar sig åt måttligt ansträngande*

motion/idrott på fritiden år 2019

n Män n Kvinnor n Totalt

*Aktivitet i minst 20 minuter som innebär att personen blir varm och andas något kraftigare än normalt. Källa: RF/SCB (skattade värden)

0

5

10

15

20

25

30

< 1 ggr/mån./aldrig 1–3 ggr/mån. 1–2 ggr/vecka 3–4 ggr/vecka 5–6 ggr/vecka ≥ 7 ggr/vecka

Andel (%) av befolkningen (6–80 år) som ägnar sig åt mycket ansträngande*

motion/idrott på fritiden år 2019


*Aktivitet som innebär att personen svettas och andas mycket kraftigare än normalt. Källa: RF/SCB (skattade värden)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

< 1 ggr/mån./aldrig 1–3 ggr/mån. 1 ggr/vecka 2 ggr/vecka 3–4 ggr/vecka ≥ 5 ggr/vecka

De tio populäraste idrotts- och motionsaktiviteterna* hos befolkningen

(6–80 år) sett till antal utövare år 2019

n Män n Kvinnor

*Aktiviteter som utövas regelbundet. En person kan förekomma inom flera aktiviteter. Avrundat till närmsta tusental. Källa: RF/SCB (skattade värden)

Gång/promenad/power walk/stavgång

Styrketräning/gym

Löpning/jogging

Cykel/mountainbike

Simning

Gruppträning (aerobics, gympa, step, zumba o.dyl.)

Fotboll

Skidor utför/snowboard

Yoga/meditation/chigong/avspänning o.dyl.

Vandring/hiking/trekking

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000

Idrott och motion

60


Andel (%) ideellt arbete* fördelat mellan olika organisationskategorier

SF med flest antal föreningar* år 2019

Föreningstätheten* inom idrottens distrikt år 2019

n Färre än 20

n 20–25

n 26–30

n 31–35

Antal personer av befolkningen som är medlemmar i olika organisationer år 2018

Facklig organisation (16–64 år)

Idrotts-/friluftsförening (≥ 16 år)

Kultur-, musik-, dans-/teaterförening (≥ 16 år)

Pensionärsförening (≥ 65 år)

Politiskt parti (≥ 16 år)

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000


Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) (skattade värden)

1. Idrottsorganisationer (18)

2. Organisationer med

social inriktning (15)

3. Fritidsorganisationer (13)

4. Intresseorganisationer,

fackföreningar (12)

5. Organisationer för boende (11)

6. Religiösa organisationer (8)

7. Organisationer utanför det

civila samhället (7)

8. Kulturorganisationer (6)

9. Sociala rörelser, politiska org. (6)

10. Kooperativ (1)

11. Andra organisationer (4)*Av alla ideella åtaganden 2014.Källa: Befolkningsundersökningen

*Antal föreningar med organisationsnummer per 10 000 invånare. Källa: RF/IdrottOnline/SCB

Fotboll

Skidor

Skyttesport

Skolidrott

Gymnastik

Friidrott**

Innebandy

Ridsport

Budo & kampsport

Bowling

*Enbart föreningar med organisationsnummer. En del föreningar består av olika sektioner och finns därmed med i flera SF. **Många lokalförening-ar i Friskis&Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet. Källa: RF/IdrottOnline

1

2

3

4

9

5

6

7

8

11

10

Under 30 år 30–45 år 46–60 år Över 60 år

Antal idrottsföreningar* i RF:s 72 medlemsförbund/SF

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

*Från år 2013 enbart föreningar med organisationsnummer. Källa: RF/IdrottOnline

1910 20 30 40 50 60 70 80 90 00 10 13 14 15 16 17 18 19

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500

Örebro

Norrbotten

Västerbotten

Väster-norrland

VästraGötaland

Jämtland-Härjedalen

Dalarna

Gävleborg

Uppland

StockholmVärmland

Väst-manland

Söder-manland

Östergötland

Småland

Blekinge

Halland

Skåne

Gotland

Föreningsidrott

61


Föreningsidrott

r f v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e 2 0 1 6 | 61

Andel (%) av befolkningen (6–80 år) som deltagit i någon tävling/match inom motion/idrott år 2019

Medlemmar (6–80 år) år 2019 (totalt 3 343 000)

SF med flest antal aktiva i idrott* år 2019

Personer med ledaruppdrag* (6–80 år) år 2019(totalt 882 000)

Andel (%) av befolkningen (6–80 år) som motionerar/idrottar i olika sammanhang* år 2019

SF med högst andel (%) män respektive kvinnor aktiva i idrott* år 2018

Fotboll

Friidrott**

Golf

Gymnastik

Innebandy

Simning

Ishockey

Motorcykel & snöskoter

Ridsport

Korpen

n Män n Kvinnor

*Med ”aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara aktiv i idrott i flera SF. **Många lokalföreningar i Friskis&Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet. Källa: RF/IdrottOnline

n Män n Kvinnor

*Med ”aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara aktiv i idrott i flera SF. **Sedan RF-stämman år 2019 har Svenska Cheerleadningförbundet valts in.Källa: RF/IdrottOnline

n Män n Kvinnor

Källa: RF/SCB (skattade värden)

n Män n Kvinnor

*Ledare, tränare, styrelsemedlem, funktionär/domare eller liknande.Källa: RF/SCB (skattade värden)

*En person kan utöva motion/idrott i mer än ett sammanhang.Källa: RF/SCB (skattade värden) Källa: RF/SCB (skattade värden)

6–12 13–18 19–25 26–40 41–55 56–67 68–80 år

Flygsport

Cricket

Biljard

Amerikansk fotboll

Ishockey

Cheerleading**

Ridsport

Konståkning

Gymnastik

Draghundsport

6–12 13–18 19–25 26–40 41–55 56–67 68–80 år n Förening n Företag n På egen hand

0

20

40

60

80

100

0

10

20

30

40

50

60

39 % 61 %44 %56 %

0 20 40 60 80 100

0 200 000 400 000 600 000 800 000

62


0

50

100

150

200

Antal män och kvinnor i SF-styrelser år 2018 (totalt 559, varav 326 män och 233 kvinnor)

Andel (%) män och kvinnor i SF-styrelser över tid

Andel aktiva i idrott* för samtliga SF uppdelat på ålder år 2018

Andel (%) tid på idrottsmedier* hos befolkningen (6–80 år) under en normal vecka år 2019

*Med ”aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara aktiv i idrott i flera SF. Figuren är framräknad som ett index där den åldersgrupp med flest aktiva i idrott har värdet 1.0. Källa: RF/IdrottOnline

n Män n Kvinnor

Källa: RF/SF-data


n Män n Kvinnor Källa: RF/SF-data

1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2018

n Män n Kvinnor

*Nordiska uppdrag är inte inräknade. Källa: RF/SF-data

Svensk idrottsrörelses internationella representation* år 2014–2018 (antal)

n Män n Kvinnor

*Dator/tv-spel, tv, tidningar och internet med idrottsligt innehåll.Källa: RF/SCB (skattade värden)

2014 2015 2016 2017 2018 0 tim 1–4 5–9 10–15 16–20 > 20 tim

0 10 20 30 40 50 60 70 80 84 år0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

158

84

24

107

6575

37

9

50

100

150

200

250

300

0

10

20

30

40

50

0

20

40

60

80

100

Föreningsidrott

63


Idrottslyftet år 1–5 samt år 2013–2018*

De fem vanligaste inriktningarna inom Idrottslyftet2018, räknat på antal projekt*

Andel (%) som tränar* minst en gång i veckan år 2017–2018

Andel (%) som idrottar i förening eller klubb år 2017–2018

n Pojkar n Flickor n Totalt

*Aktivitet som innebär att personen blir andfådd/svettig. Källa: SCB, Undersökning av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) (skattade värde)

n Pojkar n Flickor n Totalt

Källa: SCB, Undersökning av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) (skattade värde)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

0

10

20

30

40

50

60

70

80

12–15 år 16–18 år Totalt (12–18 år) 12–15 år 16–18 år Totalt (12–18 år)

År Antal Antal Pojkar Flickor föreningar satsningar % %

1. 2007/2008, 12 mån 8 600 12 700 49% 51%

2. 2008/2009, 12 mån 9 400 14 000 55% 45%

3. 2009/2010, 12 mån 10 076 16 500 56% 44%

4. 2010/2011, 12 mån 10 250 15 617 55% 45%

5. 2011/2012, 18 mån 11 683 27 532 54% 46%

2013, 12 mån 8 631 17 944 55% 45%

2014, 12 mån 9 143 19 560 56% 44%

2015, 12 mån 9 250 19 224 54% 46%

2016, 12 mån 6 281 21 927 55% 44%

2017, 12 mån 5 606 17 640 53% 47%

2018, 12 mån 5 403 15 610 53% 47%

**Förändring i antal föreningar 2016/2017, beror på ett nytt sätt att räkna där enbart antal unika föreningar räknas. Förändringen i antalet satsningar beror på att Idrottslyftsatsningar inom SISU nu räknas med.Källa: RF

Beviljade idrottslyftsmedel per förening år 2018,

uppdelat på distrikt*

n 9 001–10 500

n 8 001–9 000

n 7 001–8 000

n 5 001–7 000

*Sammanställningen gäller beviljade medel som fördelats via idrottslyftet och räknas som ett genomsnitt mot samtliga föreningar i distriktet, anläggningsstöd är inte medräknat.

Källa: RF

Inriktning Antal projekt

Utbildning för tränare/ledare 9 697

Utbildning för aktiva (7–25 år) 4 263

Utveckling av träningsverksamhet 4 255

Föreningsutveckling 1 806

Prova på-verksamhet 1 794

*En del inriktningar överlappar delvis varandra.Källa: RF

Barn- och ungdomsidrott

Örebro

Norrbotten

Västerbotten

Väster-norrland

VästraGötaland


Dalarna

Uppland

StockholmVärmland

Väst-manland

Söder-manland

Östergötland

Småland

Blekinge

Halland

Skåne

Gotland

Gävleborg

64


Lokalt aktivitetsstöd, idrotter med flest

aktiviteter* år 2018

Lokalt aktivitetsstöd, antal deltagartillfällen

(7–20 år)* år 2009–2018

Lokalt aktivitetsstöd, antal aktiviteter per förening,

per idrottsdistrikt år 2018

n Färre än 400

n 400–500

n 501–600

n Fler än 600

Lokalt aktivitetsstöd, antal deltagartillfällen år 2018

Ålder Pojkar % Flickor % Totalt

7–12 år 15 121 626 58 11 035 902 42 26 157 528

13–16 år 10 911 589 59 7 637 380 41 18 548 969

17–20 år 5 232 932 68 2 493 677 32 7 726 609

21–25 år 2 968 258 70 1 276 629 30 4 244 887

26>* 217 576 65 116 667 35 334 243

Totalt 34 451 981 60 22 560 255 40 57 012 236

**För deltagare med funktionsvariation finns ingen övre åldersgräns.Källa: RF/LOK-stöd

Lokalt aktivitetsstöd, ledartillfällen,

år 2018 (totalt 11 090 373)

Källa: RF/LOK-stöd

72 %

28 %

Fotboll

Innebandy

Ridsport

Gymnastik

Simidrott

Tennis

Ishockey

Handboll

Basket

Friidrott**

*I 1000-tal. För deltagare med funktionsvariation finns ingen övre ålders-gräns. **Många lokalföreningar i Friskis&Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.Källa: RF/LOK-stöd

n Pojkar n Flickor

*I 100 000-tal. Källa: RF/LOK-stöd

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

n Män n Kvinnor

Källa: RF/LOK-stöd

0 500 1 000 1 500 2 000

150

200

250

300

350 Örebro

Norrbotten

Västerbotten

Väster-norrland

VästraGötaland


Dalarna

Gävleborg

Uppland

StockholmVärmland

Väst-manland

Söder-manland

Östergötland

Småland

Blekinge

Halland

Skåne

Gotland

Barn- och ungdomsidrott

65


0

50

100

150

200

0

50

100

150

200

250

300

Svenska landslagstrupper, andel (%) tagna medaljer

vid senaste VM i relation till möjliga medaljer*

Landslagsaktiva* år 2019 (totalt 3 225)

Svenska landslagstrupper, antal medaljer vid senaste VM eller motsvarande* för juniorer**

Landslagstränare* år 2019 (totalt 784)

Svenska landslagstrupper, antal medaljer

vid senaste VM eller motsvarande*

*Årtalet när senaste VM eller motsvarande genomfördes varierar mellan olika idrotter. Källa: RF/SF-data

*De medaljer som varje SF har möjlighet att vinna, t.ex. en medalj är möjlig i fotbolls-VM. Källa: RF/SF-data

Guld Silver Brons Totalt

Guld Silver Brons Totalt

10294

102

298

5152 48

151

*SF har uppgett utifrån antal i en genomsnittlig landslagstrupp.Källa: RF/SF-data

*Eller likande, för seniorer. Kan vara förbundskapten, tränare, administrativ ledare och rådgivare av olika slag, anställda eller ideella.Källa: RF/SF-data

n Män n Kvinnor

72 %

28 %

*Årtalet när senaste VM eller motsvarande genomfördes varierar mellan olika idrotter. **Steget under senior. Källa: RF/SF-data

n Män n Kvinnor

55 %45 %

Bandy

Innebandy

Curling

Bilsport

Ishockey

Mångkamp

Frisbee

Bordtennis

Dragkamp

Handboll

Samtliga

SF med flest vunna medaljer senaste VMeller motsvarande*

0 20 40 60 80 100

*Årtalet när senaste VM eller motsvarande genomfördes varierar mellan olika idrotter. Källa: RF/SF-data

Budo & kampsport

Frisbeesport

Skidor

Orientering

Bilsport

Draghundsport

Casting

Simning

Skytte

Mångkamp

Styrkelyft

0 10 20 30 40 50 60

Elitidrott

66


Elitidrottsstipendiater år 2019–2020 (totalt 75)SF med internationell elitverksamhet som fått högstlandslagsstöd* år 2019 (tsek)

SF med internationell elitverksamhet som fått lägst landslagsstöd* år 2019 (tsek)

SF med högst kostnader* för landslagsverksamhetår 2018 (msek)

SF med lägst kostnader* för landslagsverksamhetår 2018 (msek)

*Faktiska kostnader. Källa: RF Källa: RF

Parasport

Skidor

Ridsport

Fotboll

Cykel

Fotboll

Skidor

Ishockey

Ridsport

Handboll

Cricket

Squash

Sportdykning

Frisbeesport

Casting

Riksidrottsgymnasier (RIG), ht 2019, 1 139 elever (633 pojkar och 506 flickor) vid 51 RIG

Uppsala

Sävsjö

Helsingborgii

● Gällivare

● Åre ● Sollefteå

■ Luleå

● Härnösand

▲ Umeå

Bollnäs

FalunMalung

Torsby

Mora

Örebro

Falköping

JönköpingMark

Sandviken

Sollentuna

Haninge

Nyköping

Köping

Arboga

FagerstaLindesberg

Karlstad

MotalaLidköping

Skara

Båstad

Växjö

EksjöNässjö

Klippan

Malmö

GöteborgLerum

Täby

l Individuell idrott

l Två individuella idrotter

n Lagidrott

s Både individuell idrott och lagidrott

n Män n Kvinnor

36 %

64 %

*Projektstöd för landslagsverksamhet är inte inräknat. Källa: RF

Källa: RF

0 5 10 15 20 25 30 35 40

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000

Gång & vandring

Issegling

Mångkamp

Racerbåt

Boule

Cricket

Dart

Frisbee

Rugby

0 50 100 150 200 250

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

Elitidrott

67


0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

Antal dopingprov och bestraffade år 2009–2018 (år 2018: 3 348 prov och 26 bestraffade)

n Antal prov n Bestraffade

Källa: RF/Svensk Antidoping

Andel (%) bestraffningar* i relation till antal tagna prov år 2009–2018

*Av andelen bestraffade är totalt 96 % män och 4 % kvinnor. Källa: RF/Svensk Antidoping

2009 10 11 12 13 14 15 16 17 2018

Antal dopingförseelser per dopingklass år 2004–2018 (totalt 477 fall)

1. Anabola substanser, ex. AAS (197)

2. Vägran, smitning, försvårande (107)

3. Stimulantia* (56)

4. Cannabis (39)

5. Hormon och metabolisk mod (19)

6. Beta-2-stimulerare (18)

7. Diuretika maskerade (17)

8. Peptidhormon tillväxtfaktor** (3)

9. Betablockerare (2)

10. Kem och fysisk manipulation (1)

11. Kortison (2)

12. Övriga förseelser mot

dopingreglerna*** (16)

1.

2.

3.

4.

5.

6.7.

8.

2009 10 11 12 13 14 15 16 17 2018

40

35

30

25

20

15

10

5

0

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

*Varav 15 förseelser avser kokain. **Avser doping med EPO. ***10 idrottsutövare och 6 idrottsledare. Källa: RF/Svensk Antidoping

Inkomna ärenden till Riksidrottsnämnden* år 2015–2019

*Det högsta överklagningsorganet inom idrottsrörelsen för prövning av bestraffningsärenden och övriga överklagningsärenden. Källa: RF

Antal dopingprov inom de 10 SF som testats mest under år 2018*

Fotboll

Ishockey

Skidor

Friidrott

Handboll

Cykel

Budo & kampsport

Styrkelyft

Basketboll

Skidskytte

2015 2016 2017 2018 2019

0

50

100

150

200

n Totalt

*Prov på motionärer, d.v.s. träning på gym, styrketräning el kampsport, ingår. Källa: RF/Svensk Antidoping

0 100 200 300 400 500

9.10.11.

12.

Antidoping / inkomna ärenden till Riksidrottsnämnden

200

150

100

50

0

68


SF med högst omsättning 2018 alt. 2018/2019 (msek)

Lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd), SF-bidrag

och Idrottslyftet 2000–2019 (msek)

RF:s kostnader per verksamhetsområde år 2019 (msek)

Utbetalt statsanslag år 2015–2019 (msek)

SF med högst eget kapital år 2018 alt. 2018/2019 (msek)

SF med högst andel (%) självfinansieringsgrad*

2018/2019

Källa: Ekonomistyrningsverket *Inkluderar Svenska Paralympiska kommittén. Källa: RF

*Omsättning i förhållande till statliga bidrag 2018.Källa: RF

Källa: RF Källa: RF

Gemensam naturinom idrottsrörelsen(622)

Idrottslyftet, rörelsesats-ningen och idrott i segre-gerade områden (569)

Insatser mot doping (35)

Specialidrott inom gymnasieskolan (43)

Idrottsforskning (20)

LOK-stöd (600)

2015 2016 2017 2018 2019

2 000

700

600

500

400

300

200

100

0

1 500

1 000

500

0

Fotboll

Golf

Ridsport

Ishockey

Innebandy

Skidor

Parasport*

Handboll

Skidskytte

Simning

Skidskytte

Fotboll


Golf

Bilsport

Bandy

Ishockey

Ridsport

Orientering

Segling

Fotboll

Skidor

Golf

Ishockey

Segling

Skyttesport

Korpen

Tennis

Innebandy


n Lokalt aktivitetsstöd n SF-bidrag n Idrottslyftet

Källa: RF

2000 02 04 06 08 10 12 14 16 2019

0

500

1000

1500

2000

0

100

200

300

400

500

600

700

Etablering avnyanlända (64)

0 100 200 300 400 500 600 700 800

0 20 40 60 80 100

0 50 100 150 200

Ekonomi

69


Genomsnittliga inkomster hos en idrottsförening (%)

Genomsnittliga utgifter (sek) för motion och idrott under de senaste tolv månaderna hos befolkningen (6–80 år) år 2019

Ordinarie bidrag till RF:s idrottsdistrikt (ksek)

Ordinarie bidrag Antal

föreningar**

Distrikt 2018 2019 2019

Blekinge 846 837 361

Dalarna 1 285 1 264 899

Gotland* 631 628 178

Gävleborg 1 646 1 130 665

Halland 1 152 1 136 712

Jämtland-Härjedalen 853 844 397

Norrbotten 1 159 1 142 660

Skåne 2 870 2 809 2 202

Småland 2 289 2 243 1 764

Stockholm 3 635 3 554 2 716

Södermanland 1 181 1 164 655

Uppland 1 332 1 311 893

Värmland 1 314 1 293 790

Västerbotten 1 206 1 188 599

Västernorrland 1 086 1 071 619

Västmanland 1 061 1 047 530

Västra Götaland 4 122 4 042 2 994

Örebro Län 1 023 1 010 520

Östergötland 1 308 1 287 788

Totalt 30 000 29 000 18 942

*Gotland erhåller enligt beslut på Riksidrottsmötet 1991 ett vatten-bidrag på 2 109 KSEK. **Avser huvudföreningar – inte sektioner. Källa: RF

LOK-stöd

Idrottslyftet

Kommunala bidrag

Medlemsavgifter

Träningsavgifter

Egna arrangemang

Reklam/sponsring

Bingo/lotter

Försäljning

Övrigt

Löner

Ersättningar

Anläggningar

Tävling/träning

Hyror

Materiel/utrustning

Kansli/administr.

Övrigt

0 5 10 15 20

0 5 10 15 20 25

Genomsnittliga utgifter hos en idrottsförening (%)

Källa: RF/United Minds

0

300

600

900

1 200

1 500

1 800

2 100

n Män n Kvinnor

Källa: RF/SCB (skattade värden)

Medlems-/tränings-

avgift

Övriga avg. för motion/

idrott

Kläder/skor

Utrustning Biljetter till

evenemang

Konsumtion

av idrotts-

medier

Spel/

vadslagning

Resor med

motions-/

idrotts-

inriktning

Ekonomi

70


Antal deltagare i studieverksamheten* år 2015–2019 Utbetalt statsanslag till SISU år 2010–2019 (msek)

*Inklusive anslag till satsningen ”Svenska från dag ett”Källa: Ekonomistyrningsverket

2010 11 12 13 14 15 16 17* 18* 2019*

0

50

100

150

200


*Avser t.o.m. år 2017 verksamhetsformerna Lärgrupp, Kurs, Processarbete och Lärande för barn. Avser fr.o.m. år 2018 verksamhetsformerna Lärgrupp, Kurs och Processarbete. Lärande för barn ingår i resterande

verksamhetsformer. Källa: RF/SISU/IdrottOnline – utbildning

De fem SF med störst studieverksamhet* utifrån utbildningstimmar år 2019

Arrangemang Deltagare Utbildningstimmar

Fotboll 25 194 243 016 413 916

Ridsport 15 159 133 705 214 077

Ishockey 5 999 55 067 104 509

Innebandy 6 516 62 229 85 902

Golf 8 031 64 920 85 672

De fem distrikt med störst studieverksamhet* utifrån utbildningstimmar år 2019


Västra Götaland 23 369 204 907 341 902

Småland 14 386 158 373 265 623

Örebro 6 641 53 407 103 050

Skåne 5 222 48 369 103 012

Norrbotten 3 096 25 794 84 181

*Avser verksamhetsformerna Lärgrupp, Kurs och Processarbete. Källa: RF/SISU/IdrottOnline – utbildning

Studieverksamheten* år 2015–2019


2015 134 692 1 086 232 1 737 112

2016 140 611 1 114 836 1 737 462

2017 123 385 987 202 1 554 354

2018 88 850 812 188 1 367 888

2019 98 110 905 637 1 473 611

Antal utbildningstimmar* per 100 invånare

i idrottens distrikt år 2019

n –9

Stockholm (2)

Uppland (5)

Skåne (7)

Östergötland (8)

Västernorrland (9)

n 10–19

Dalarna (10)

Halland (10)

Jämtland-Härjedalen (14)

Södermanland (15)

Värmland (16)

Gävleborg (18)

n 20–29

Västra Götaland (20)

Västmanland (23)

Gotland (25)

Västerbotten (28)

n 30–

Småland (33)

Norrbotten (34)

Blekinge (35)

Örebro (39)

*Avser verksamhetsformerna Lärgrupp, Kurs och Processarbete.Källa: RF/SISU/IdrottOnline – utbildning/SCB

2015 2016 2017 2018 2019

Örebro

Norrbotten

Västerbotten

Väster-norrland

VästraGötaland


Dalarna

Gävleborg

Uppland

StockholmVärmland

Väst-manland

Söder-manland

Östergötland

Småland

Blekinge

Halland

Skåne

Gotland

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

SISU Idrottsutbildarna


71


Riksidrottsförbundets medlemsförbund

Förbund Antal Andel (%) män 2019 2018 2019 2019 2019

Akademisk idrott 63 638 51 98 160 209 2 561 1 259 3 820

Amerikansk fotboll 13 352 86 59 128 357 2 287 2 786 5 073

Badminton 41 795 64 222 535 388 2 921 3 621 6 542

Bandy 47 534 75 156 417 749 3 820 3 313 7 133

Bangolf 8 007 65 84 10 035 1 206 761 1 967

Baseboll & softboll 2 902 75 28 39 302 1 130 1 341 2 471

Basketboll 120 228 54 326 2 476 541 9 170 8 964 18 134

Biljard 2 670 89 35 11 844 1 026 740 1 766

Bilsport 81 439 79 414 28 809 4 188 3 177 7 365

Bordtennis 56 066 81 462 579 955 3 976 4 500 8 476

Boule 12 274 59 237 7 827 1 100 771 1 871

Bowling 24 991 70 613 145 818 3 027 2 367 5 394

Boxning 26 743 74 191 604 543 3 150 2 897 6 047

Brottning 23 730 74 146 313 087 3 647 3 627 7 274

Budo & kampsport 82 396 68 772 1 362 058 5 469 4 422 9 891

Bågskytte 13 054 65 157 59 603 1 756 1 524 3 280

Casting 3 679 66 60 2 242 955 1 064 2 019

Cheerleading**** 6 152 2 49 / - / /

Cricket 4 331 89 72 36 926 855 552 1 407

Curling 3 431 81 63 11 324 2 505 2 221 4 726

Cykel 63 296 74 487 95 436 4 850 4 224 9 074

Danssport 41 210 37 157 156 383 3 568 1 807 5 375

Dart 3 887 81 148 54 861 585 1 446

Draghund 8 829 34 112 1 570 959 748 1 707

Dragkamp 1 863 55 39 4 223 937 945 1 882

Dövidrott 4 532 49 32 61 729 2 439 1 522 3 961

Flygsport 20 866 89 352 7 472 3 053 1 684 4 737

Fotboll 1 054 240 69 3 209 19 994 365 30 700 36 242 66 942

Friidrott***** 520 841 41 986 1 388 833 11 181 9 014 20 195

Frisbeesport 7 179 83 111 23 902 946 806 1 752

Fäktning 6 310 70 56 96 942 1 959 1 984 3 943

Golf 461 562 72 414 398 487 15 309 10 263 25 572

Gymnastik 376 024 27 1 036 3 522 097 11 573 9 927 21 500

Gång & vandring 4 247 48 70 914 947 698 1 645

Handboll 141 439 50 430 3 078 312 12 218 10 382 22 600

Innebandy 308 968 70 905 5 346 054 17 151 14 474 31 625

Ishockey 215 569 85 569 4 286 797 15 123 11 006 26 129

Issegling 3 661 69 51 279 820 346 1 166

Judo 20 609 68 159 308 891 2 673 2 885 5 558

Kanot 23 789 60 128 79 832 3 297 2 590 5 887

Karate 22 333 61 321 763 225 2 820 2 283 5 103

Klättring 16 236 58 82 49 003 1 682 1 521 3 203

Konståkning 35 938 18 138 806 854 4 805 4 700 9 505

Korpen 144 904 69 278 256 171 15 581 8 120 23 701

Kälksport 1 210 59 14 1 327 618 666 1 284

Landhockey 1 391 51 13 10 255 750 901 1 651

Motorcykel & snöskoter 165 400 84 454 93 714 4 102 3 079 7 181

Mångkamp 5 521 63 79 4 538 905 548 1 453

Orientering 85 223 56 561 371 602 6 252 6 206 12 458

Parasport 23 336 58 552 221 070 11 076 10 957 22 033

Racerbåt 1 241 80 29 155 632 374 1 006

Ridsport 162 421 8 858 2 561 688 20 535 8 778 29 313

Rodd 4 841 59 61 28 049 1 886 2 132 4 018

Rugby 9 413 75 62 69 117 1 348 859 2 207

Segling 64 692 64 323 87 217 5 095 3 990 9 085

Simidrott 227 059 49 295 2 273 222 8 978 10 523 19 501

Skateboard 20 481 79 94 44 855 1 689 860 2 549

AKTIV I IDROTT 2019*

ANTAL FÖREN- INGAR**

ÖVRIGT SF-STÖD***

TOTALT SF-STÖD/

BIDRAG

LOK-STÖD: ANTAL DELTA-

GARTILLFÄLLEN ORDINARIE

SF-STÖD

72


Befolkningsstudien, 2014 i von Essen & Wallman Lundåsen, Ideellt arbete inom idrottsrörelsen, FoU-rapport 2016:3 http://www.rf.se/Undermeny/Forskning/Ekonomistyrningsverket, Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Riksidrottsförbundet respektive SISU Idrottsutbildarna https://www.esv.se/IdrottOnline http://idrottonline.se/IdrottOnline är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetssystem och utgör basen för kommunika-tion och administration. Här hanteras bl.a. uppgifter gällande bildnings- och utbildningsverksamhet samt ”aktiv i idrott”. Med aktiv i idrott menas att man deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter och utgörs av utövare, tränare, ledare, förtroendevalda o.s.v. En person kan vara aktiv i idrott i flera SF. Då systemet är relativt nytt bör slutsatser gällande både exakta värden och över tid göras med viss försiktighet.LOK-stöd https://www.rf.se/bidragochstod/Bidrag/lok-stod/Statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn mellan 7–25 år. Regeringen har enligt förordningen om statsbidrag (1999: 1177) överlämnat uppgiften att pröva frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverk-samhet till RF.

RF/SCB, Svenska folkets relation

till motion och idrott

En urvalsundersökning som görs årligen av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av RF. Urvalet bestod år 2018 av 5 000 personer. Det var totalt 1 735 personer som besvarade frågeblanketten. Resultatet bygger på skattningar, därför måste hänsyn tas till osäkerheten/felmarginalen i dessa då slutsatser dras. Detta blir särskilt viktig att beakta då bortfallet är relativt stort.SCB, Befolkningsstatistik http://www.scb.seSCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden

(ULF/SILC) http://www.scb.seEn urvalsundersökning som bygger på skattningar, därför måste hänsyn tas till osäkerheten/felmargina-len i dessa då slutsatser dras.SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden

(Barn-ULF) http://www.scb.seEn urvalsundersökning som bygger på skattningar, därför måste hänsyn tas till osäkerheten/felmargina-len i dessa då slutsatser dras.SF-data Data avseende Specialidrottsförbundens (SF) verksamhet gällande bl.a. anställda och internationel-la framgångar samlas årligen in av RF.Svensk Antidoping https://www.rf.se/Arbetsrum/SvenskAntidoping/utbildningfakta/Statistik/United Minds En undersökning genomförd av United Minds år 2014, gällande bl.a. inkomster och utgifter i en idrottsförening, på uppdrag av RF.

Förbund Antal Andel (%) män 2019 2018 2019 2019 2019

Skidor 143 408 58 1 271 438 373 10 765 12 445 23 210

Skidskytte 6 091 59 82 15 072 1 641 2 531 4 172

Skolidrott 103 161 57 1 046 243 859 2 768 4 382 7 150

Skridsko 13 625 61 78 17 050 1 478 1 710 3 188

Skyttesport 106 322 82 1 069 167 631 5 285 4 631 9 916

Sportdykning 11 375 70 141 26 682 1 371 908 2 279

Squash 9 543 79 55 28 726 1 073 959 2 032

Styrkelyft 29 211 68 140 96 887 2 069 2 123 4 192

Taekwondo 25 620 62 198 669 778 3 047 2 465 5 512

Tennis 106 834 63 398 1 392 765 7 777 6 154 13 931

Triathlon 13 166 62 252 20 136 1 605 2 183 3 788

Tyngdlyftning 13 736 71 111 85 928 1 272 1 334 2 606

Varpa 2 808 67 44 2 563 728 496 1 224

Vattenskidor & wakeboard 8 504 63 66 25 690 1 465 979 2 444

Volleyboll 39 402 47 185 350 797 3 193 3 370 6 563

Summa 5 551 779 60 23 045 57 008 188 329 605 285 206 614 811

AKTIV I IDROTT* 2019

ANTAL FÖREN- INGAR**

ÖVRIGT SF-STÖD***

TOTALT SF-STÖD/

BIDRAG

LOK-STÖD: ANTAL DELTA-

GARTILLFÄLLEN

*Med ”aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång per år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara aktiv i idrott i flera SF. I den totala summan ingår 386 personer med kön okänt. **En del föreningar består av olika sektioner och finns därmed med i flera SF. Enbart föreningar med organisationsnummer. ***Utvecklingsstöd Idrottslyftet, projektstöd Idrottslyftet, etableringsstöd och landslagsstöd ****Sedan RF-stämman år 2018 har Svenska Cheerleadingförbundet valts in. *****Många lokalföreningar i Friskis&Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet. Källa: RF/IdrottOnline/LOK-stöd

Riksidrottsförbundets medlemsförbund

Källor

ORDINARIE SF-STÖD

73


Stipendier och utmärkelser 2019

Prins Bertils och Prinsessan Lilians idrottsstiftelseAdam Schön Svensson, UddevallaSimning, 25 000 krBengt Boogh, ÖstersundFäktning, 25 000 krSara Långström, UmeåRidsport, 8 000 krFrida Malmqvist, GöteborgKonståkning, 12 000 krLinus Niva, KirunaParasport, 21 300 krLisa Axelsson, GöteborgDans, 20 000 kr

Folksams LedarcampVarje år delar RF tillsammans med Folksam ut stipendier till unga ledare. Under 2019 har dryga 200 ungdomar mellan 16–25 år tilldelats stipendiet och fått möjlighet att delta på ledarcamper och utveckla sina ledaregenskaper. Temat för perioden 2019–2020 har varit jämställdhet. Följande distrikt har genom-fört ledarcamper under 2019:

Norrbotten, Västernorrland, Jämtland-Härjedalen, Västerbotten, Blekinge, Halland, Skåne, Småland, Dalarna, Gävleborg.

RF:s och Svenska Spels elitidrottsstipendium 2019/2020Karin Ullén, amerikansk fotbollEmma Karlsson, badmintonIda Friman, bandyFanny Wadling, basketAmanda Kantzy, basketDaniel Gustafsson, bordtennisAnneli Blomqvist, bowlingBogdan Kourinnoi, grekisk-romersk brottningHenna Johansson, fristilWilliam Seth-Wenzel, ju-jutsuTilda Ek, kempoElina Moestam, brasiliansk jiu-jitsuCaroline Käck, compoundJohanna Heldin, curlingAlmida Winquist de Val, curlingHugo Forssell, landsvägscyklingFrida Knutsson, landsväg, velodromcykelLouise Jannering, landsvägscykel/tandemTove Almqvist, fotbollEmma Westin, fotbollHenrik Larsson, sprint 100 och 200 mFanny Roos, kulaMaja Nilsson, höjdhopp

Linus Islas Flygare, värjaDavid Nyfjäll, golfFrida Kinhult, golfLina Sjöberg, trampolin och DMTIsabella Einéus, truppgymnastikEmma Rask, handbollIsabelle Andersson, handbollKristin Thorleifsdóttir, handbollAmanda Delgado Johansson, innebandyAnna Moberg, innebandyOlivia Carlsson, ishockeySara Grahn, ishockeyMark Johansson, judoTheodor Orban, kanot sprintMelina Andersson, kanot sprintAnna-Johanna Nilsson, kumiteHannes Puman, klättringMatilda Algotsson, konståkningFilip Hjelmland, speedwayJerker Lysell, orienteringKarolin Ohlsson, orienteringLinda Lindkvist, skidorienteringZebastian Modin, längdskidorNicolina Pernheim, judoViktoria Karlsson, längdhoppVendela Eriksdotter Rubin, fälttävlanEbba Adnervik, fälttävlanMikaela Linnér, distansridningEskil Borgh, roddJesper Andersson, rugbyOtto Hamel, 49erFritiof Hedström, 49erGustav Hökfelt, simningJohannes Skagius, simningLina Watz, simningJohan Häggström, längdskidorMartin Bergström, längdskidorHugo Burvall, freeskiingFelix Monsén, alpintJohanna Hagström, längdskidorLisa Vinsa, längdskidorAmanda Lundström, skidskytteWilhelm Ekensskär, hastighetsåkningAnders Henricsson, gevärJens Hellström, lerduva: sportingVilma Olsson, styrkelyftIsabelle Schander, ITF Taekwon-doEmma Varga, triathlonAnna Fomina, tyngdlyftningCaroline Djupsjö, wakeboardAugust Borna, volleybollLinda Andersson, volleyboll

74


Gustaf V:s 90-årsfondKonung Gustaf V:s 90-årsfond bygger sin verksamhet på nära kontakter med ungdoms- och idrottsorganisa-tioner. Följande föreningar fick bidrag från fonden 2019: Hittarps IKStora Höga RidklubbJönköping Spartans CheerKungälvs RoddklubbOskarshamns PadelklubbLöparakademinFrisksportens UngdomsförbundMalmö SegelsällskapKarlskrona SOKKalmar konståkningsklubbLOBAS BASKETCheer Supreme AllstarsTiP Generations HöörVara HästsportklubbIFK Ystad FKKärra HandbollföreningFBC LerumÖrnsköldsviks GymnastikklubbTrosa ridsällskapPlain Embedded; Strömstad VoltigeKFUM JönköpingKullings MotorsällskapSkånes SkolidrottsförbundOrienteringsklubben LinnéKaidi Taekwondo Klubb

Svenska seniorvärldsmästare 2019

AKADEMISK IDROTT

Gabriella Aronsson, bandyRut-Lina Berner, bandyMatilda Björk Öhman, bandyKajsa Ericsson, bandyEbba Fridlund, bandyIda Friman, bandySanna Gustafsson, bandyErica Johnsson, bandyTilda Jonsson, bandyLinnéa Larsson, bandyEmma Nilsson Nordholm, bandyMinna Norrgrann, bandyJulia Norrman, bandyErica Persson, bandyMalin Persson, bandyMatilda Plan, bandyClara Ringmar, bandy

Virva Rylander, bandyEllen Spång, bandyIda Sundell, bandyMatilda Svenler, bandyAgnes Ögren, bandyFanny Sjöberg, curlingAlmida Winquist de Val, curlingIsabella Wranå, curlingJennie Wåhlin, curlingEskil Borgh, roddFilip Nilsson, roddVictor Johansson, simning

BANGOLF

Andreas Cederholm, herrlagetAlexander Dahlstedt, herrlagetPatrik Jönsson, herrlagetUlf Kristiansson, herrlagetFredrik Persson, herrlagetCarl-Johan Ryner, herrlagetDan Trulsson, herrlagetCarl-Johan Ryner, slagspel

BILJARD

Torbjörn Blomdahl, Trevallars Carambole

BILSPORT

Timmy Hansen, rallycross

BOWLING

Josefin Hermansson, dubbel dam-VMJenny Wegner, dubbel dam-VM

BUDO/KAMPSPORT

Elina Moestam, BJJ, brunbältesklassenNathalie Frisk, jujutsu, duo, paraJenny Öster-Hall, jujutsu, duo, paraFredrik Widgren, jujutsu, fightJenny Öster-Hall, jujutsu, newaza, paraEmelie Seiden, kempo, semi-kontaktBianca Antman, MMABezan Mahmudi, MMARobert Rodin, armbrytning, vänster armNiklas Nannestad, armbrytning, vänster armErik Fahlgren, armbrytning, höger arm, vänster armJohannes Andersson, armbrytning, höger armElina Persson, armbrytning, höger arm, vänster armLovisa Wahlström, armbrytning, höger armFia Reisek, armbrytning, höger arm, vänster arm

BÅGSKYTTE

Kaarina Saviluoto, 3D-VM

CURLING

Niklas Edin, herrarOskar Eriksson, herrarDaniel Magnusson, herrar

75


Christoffer Sundgren, herrarRasmus Wranå, herrarOskar Eriksson, mixedAnna Hasselborg, mixed

DANSSPORT

Natalie Forsberg, disco duoAgnes Holmbäck-Svensson, disco duo

DRAGHUNDSPORT

Hanna Bergman, bike womenSanna Näslund, canicross womenAnnika Jansson, rig 6-dogs RNBBjörn Zelander, scooter 1-dog RNBPär Jansson, scooter 2-dogs RNBNina Finstad, släde, medeldistans 6-spann RNB

FRIIDROTT

Daniel Ståhl, diskus

FRISBEESPORT

Jonathan Brandtberg, allround DDCFrida Högberg, discathon damAnton Kappling, discathon herrTobias Lundberg, längd

GYMNASTIK

Lina Sjöberg, DMT (dubbel mini-trampolin)

INNEBANDY

Alexandra Durling, damerAmanda Hill, damerMyra Aggestål, damerStephanie Boberg, damerLisa Carlsson, damerCornelia Fjellstedt, damerAlice Granstedt, damerMoa Gustafsson, damerJohanna Hultgren, damerSofia Joelsson, damerAmanda Johansson Delgado, damerIsabell Krantz, damerKlara Molin, damerEllen Rasmussen, damerIza Rydfjäll, damerSara Steen, damerIda Sundberg, damerMoa Tschöp, damerEmelie Wibron, damerAnna Wijk, damer

ORIENTERING

Tove Alexandersson, långdistans, medeldistans, stafett, skidorientering långdistans, skidorientering sprintOla Jansson, precisionsorientering paraMarit Wiksell, precisionsorientering tempo

Erik Rost, skidorientering medeldistans, skidorientering sprintGustav Bergman, stafettKarolin Ohlsson, stafettJohan Runesson, stafettLina Strand, stafettEmil Svensk, stafett

PARASPORT – LÄNGDSKIDOR

Zebastian Modin, sprint

PARASPORT – SPORTSKYTTE

Anna Normann, R8 halvmatch 3 positioner, 50 m

RACERBÅT

Alex Céwe, GT15Stefan Arand, offshore 3JMathilda Wiberg, offshore 3JEmma-Nellie Örtendahl, Parallell slalom – ski ladies GP1, ski ladies GP1

SIMNING

Sarah Sjöström, 50 m fjäril

SKATEBOARD

Oskar Rozenberg Hallberg, park

SKIDOR

Ebba Andersson, stafettCharlotte Kalla, stafettFrida Karlsson, stafettStina Nilsson, stafett, teamsprintMaja Dahlqvist, teamsprintLinn Sömskar, rullskidor sprint, rullskidor stafett, rullskidor 15 km masstartMoa Olsson, rullskidor stafettVictor Gustafsson, rullskidor 20 km masstart

SKIDSKYTTE

Hanna Öberg, damer, 15 km

SKYTTESPORT

Henrik Jansson, skeet, herrlagStefan Nilsson, skeet, herrlagMarcus Svensson, skeet, herrlag

SPORTDYKNING

Martin Hanell, vidvinkel, UV-fotoSara Karlsson, vidvinkel, UV-foto parkamrat (assistent)

STYRKELYFT

Eddie Berglund, klassisk BänkpressSophia Waldemarsson, klassisk Bänkpress

WAKEBOARD

Melanie Staaf, wakeboard features

76


Riksidrottsstyrelsen 2019 samt av riksidrottsmötet valda organ

Lena Arvidsson

Anna Iwarsson

Stefan Bergh

generalsekreterare

Björn Eriksson

ordförandeTommy Ohlström

vice ordförandeSusanne Erlandsson

vice ordförande

Stefan Bessman Anita Edlund Tomas Eriksson

Lotta Kellander Toralf Nilsson Erik Söderberg

77


Vår revisionsberättelse har avgivits 2020Grant Thornton Sweden AB Peter Ek, auktoriserad revisor Vår granskningsrapport har avgivits 2020Christer Englund, lekmannarevisor Annika Grälls, lekmannarevisor

RIKSIDROTTSSTYRELSEN

Björn Eriksson, ordförande

Lena Arvidsson

Stefan Bessman

Anita Edlund

Tomas Eriksson

Susanne Erlandsson

Anna Iwarsson

Lotta Kellander

Toralf Nilsson

Tommy Ohlström

Erik Söderberg

GENERALSEKRETERARE

Stefan Bergh

RIKSIDROTTSNÄMNDEN

Krister Malmsten, ordförande

Bo Bengtsson, vice ordförande

Björn Backman

Anna Erman

Sanna Granbeck

Lena Nitz

Christer Pallin

Thomas Tjäder

DOPINGNÄMNDEN

Åke Thimfors, ordförande

Anders Hübinette, vice ordförande

Göran Claesson

Magnus Forssblad

Margaretha Ivarson

Sofia Öberg

DOPINGKOMMISSIONEN

Åke Andrén-Sandberg, ordförande

Mirja Högström, vice ordförande

Lise-Lotte Jansson

Ida Kjos

Lars Lilja

Sverker Nilsson

VALBEREDNINGEN

Thomas Persson, ordförande

Doris Högne Rydheim, vice ordförande

Jane Andersson

Ola Lundberg

Lena Runströmer

Johan Storåkers

Patrik Tengwall

78


Av Riksidrottsstyrelsen tillsatta råd

ANLÄGGNINGSRÅDET

Lena Arvidsson, RS/FS Jane Andersson, RF-SISU Skåne Per Ekberg, HandbollförbundetJonathan Westerlund, IshockeyförbundetAnna Reilly, RidsportförbundetHelene Hellmark Knutsson, RF-SISU StockholmCaroline Waldheim, FotbollförbundetHelen Wiklund Wårell, InnebandyförbundetJosefin Lundin, SvemoThomas Wilhelm, Parasport Tina Sahlén, ansvarig tjänsteman (utses av GS)

RÅDET FÖR FOLKBILDNING

Anna Iwarsson, RS/FSToralf Nilsson, RS/FSTomas Ringsby, RF-SISU DalarnaOve Ellemark, GolfförbundetLena Runströmer, HandbollförbundetDoris Högne Rydheim, RF-SISU StockholmJohan Storåkers, FriidrottsförbundetPer Widén, FotbollförbundetMärit Bergendahl, InnebandyförbundetMonica Äijä-Lenndin, SkidskytteförbundetPer Andersson, FlygsportförbundetSussan Eriksson, ParasportÅsa Ögren, RF-SISU VästerbottenKarin Karlsson, ansvarig tjänsteman (utses av GS)

Råden är inom sina sakområden rådgivande organ till styrelsen (Riksidrottsstyrelsen och Förbunds styrelsen). De utses av styrelsen på hösten efter ett Riksidrottsmöte och mandatperioden löper i två år eller tills dess styrelsen efter kommande RIM utser ett nytt råd. SF och RF-SISU distrikt har getts tillfälle att nominera ledamöter med kunskap om och erfarenhet från sakområdet. Råden ska vara en kunskapsbaserad, strategisk, samlande, stödjande och utvecklande kraft för idrottsrörelsen på alla nivåer. Deras verksamhet ska baseras på RIM:s och styrelsens beslut rörande sakområdet, och i riktning mot de fastställda övergripande målen 2025. Råden ska inte ha någon egen operativ roll, och ska inte heller bedriva någon egen extern verksamhet.

INTERNATIONELLA RÅDET

Tomas Eriksson, RS/FSLena Arvidsson, RS/FSKatarina Henriksson,KonståkningsförbundetKristiina Pekkola, JudoförbundetPetra Sörling, BordtennisförbundetAnna Rapp, HandbollförbundetCarina Olsson, Bågskytteförbundet Karin Grute Movin, FriidrottsförbundetGöran Havik, FotbollförbundetPyry Niemi, RF-SISU UpplandPatrik Jemteborn, SkidskytteförbundetNarit Pidokrajt, FlygsportförbundetJohan Strid, ParasportförbundetRia Damgren Nilsson, TriathlonTina Sahlén, ansvarig tjänsteman (utses av GS) LOK-STÖDSNÄMNDEN

Susanne Holmström, RF-SISU Skåne Patrik Karlsson, RF-SISU Skåne Ulrika Jorsell, Golfförbundet Mats Romell, Innebandyförbundet Elin Johansson, ansvarig tjänsteman (utses av GS)

© Riksidrottsförbundet Foto: Bildbyrån, Johanna FondProduktion: Det.

Box 11016 • 100 61 Stockholm • Tel. 08 699 60 [email protected] • rf.se

verksamhetsberÄttelse med Årsredovisningar … · 2020. 5. 5. · verksamhetsberÄttelse rf ca...

Documents