vÄgbelÄggnin gar pÅ landsbygdens allmÄnna vÄgar i...
TRANSCRIPT
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U TS T O C K H O L M
R A P P O R T 13
VÄGBELÄGGNIN GAR
PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR
I SVERIGE DEN i JANUARI 1941
1 9 4 1
F Ö R T E C K N I N G
Ö V E R
R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E TO C H
STATENS VÄGINSTITUT
1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von Matern
och S. Hallberg ............................................................................................. 1933
2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 4 ............. 1934
3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 5 ............ 1935
4. Hyvelblandning på kustvägen norr om Kalm ar år 1935, av N. von M a t e r n ................ 1936
5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 6 ............ 1936
6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 7 ............ I 937
7. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 8 ............ 1938
8. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 9 ............ 1939
9. Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo 1938— 1939, av G. B e s k o w .................... *939
10. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 0 ........... 1940
1 1 . Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige ....................................................... *94°
12. Bomullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. Hallberg och A. Hjelmér . . . . 1941
13. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 1 ............ 1941
V Ä G B E L Ä G G N IN G A R
PÅ L A N D S B Y G D E N S A LLM Ä N N A V Ä G A R
I SV ER IG E D E N i JA N U A R I 1 941
L å N D E T S v å g I N G E N J Ö R E R ha till statens väginstitut lämnat uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 1941. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt framställda på diagrammet fig. 1.
Beläggningarna ha indelats i följande grupper:
Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar):Till denna grupp hänföras gatsten, cementbetong (även tunn cementbetong,
»vibrobetong») samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitläger. Med högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar.
Grupp I I (huvudsakligen halv permanent a vägbeläggningar):Till denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller yt
behandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter det bindemedel, som använts huvudsakligen vid anläggningen. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg, hyvelblandning och emulsionsbetong.
Grupp II I :Denna grupp omfattar grus- och makadamvägar, behandlade med dammbin
dande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efterföljande grusning.
De vanliga, obehandlade grus- och makadamvägarna hava sammanförts under beteckningen grupp IV .
Längden i km av de olika grupperna vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige sedan år 1930 framgår av tabell 2.
Skillnaden i väglängd år från år för de olika grupperna för åren 1930— 1941 framgår av tabell 3, där en ökning av väglängden inom gruppen betecknats med + tecken och en minskning med — tecken.
Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar
L ä n
G r u p p I.
Storgatsten
Små-gat-sten
Cementbetong
Tunncementbetong
Sandasfalt
TopekaGrovasfalt
betongTjär-
betongEssen-asfalt
KH-belägg-
ning
Andrabeläggningar
1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 i 1
Stockholms............. 5-5 7*7 2 7 .8 — 6.2 I I . i 1 8 . 7 4 . 1 1-7 2.9 5 1 . 4
Uppsala................... — 1 6 . 4 5-9 — — I I . 1 — 0.9 6.5 — —
Södermanlands . . . — 21-3 1 8 . 4 — 2.7 4 5 .8 0.8 1 3 . 0 1 .0 I . i —
Östergötlands. . . . 3 -» I I . 4 2 0 .5 — 7 .2 3 0.8 — — I O . 1 — —
Jönköpings............. — 6.5 — — — 33 -1 — — 0-3 — —
Kronobergs............. — 0 .2 — — — 18 . 9 — 2.5 — I I .o 6.6
Kalm ar................... 0.4 42.4 0.4
Gotlands................ — — 7-3 7-2 — — — — — — —
B lek in ge................ — 9 2 .8 — — — 3.2 — — 4-5 — 5«°
Kristianstads . . . . 8.0 l 8.5 2 5 .2 1 . 8 0 .2 1 5 1 . 2 0 .2 — 3 3 .8 2 5 . 1 3 -i
Malmöhus . . . . 1 .0 9 6.4 8 5 .7 3 .0 4-3 9 9.0 19 . I I .o 3 .0 3-3 2 7 .6
H allands................ — 58.6 J 3-6 0.6 1 0 . 9 14-3 — — 1 2 . 8 2-3 —
Göteborgs o. Bohus 8 . 1 1 2 8 . 2 0 .2 — — 1 .0 — — 5.0 — 2.0
Alvsborgs ................ - 12.7 4 .0 — — 25-7 — — 1 4 . 0 1 4 . 2 1-3
Skaraborgs............. — 8.5 — 0.4 — — — — 1 2 . 6 — 3.6
Värmlands . . . — 8 . 7 1.5 — 1.9 3-3 — — 8 8 . 7 — —
Ö rebro................... 0.6 1 5 . 6 1 0 . 8 IO .0 1 .9 15-5 — — 1 .8 — 0.3
Västmanlands . . . — 44.2 — — — 28 .4 — — — — —
Kopparbergs . . . — O.9 1 .6 0-3 3.6 53 -^ — 24.5 2.4 — 2.6
Gävleborgs............. — 7.6 — — 2.5 2 1 . 0 O.7 5.0 0 .7 — —
Västernorrlands . . — — I I . 4 — 6-3 4.9 — I . 9 I O . 9 I I . 0 —
Jämtlands . . — — 0 .6 — 1 . 4 3.6 0 . 1 — 1-5 — —
Västerbottens. . . . — — — — — — — — 0-3 — —
Norrbottens . . . . 10.2 — 0.8
Summa väglängd 2 7 599 275 23 49 575 4 0 53 2 2 2 71 105
i jan. 1940 . . . . 28 586 2 7 0 23 45 576 36 52 2 2 9 70 82
1 jan. 1939 2 7 488 239 1 1 4 4 5 1 1 3 6 50 207 69 631 jan. 1938 . . . 2 7 405 223 8 4 4 433 37 43 183 62 581 jan. 1937 . . . 2 4 352 201 7 4 i 3 2 4 39 43 149 43 621 jan. 1936 . . . . 23 293 167 2 39 218 37 3i 102 36 641 jan. 1935 . . . . 2 4 201 124 — 28 121 39 10 5° 25 671 jan. 1934 . . . . 2 4 1 7 1 98 — 2 6 75 39 1 34 5 641 jan. 1933 . . . . 25 154 78 — 2 4 49 38 1 2 6 — 741 jan. 1932 . . . . 24 143 5° — 21 2 4 38 1 2 4 — 7 41 jan. 1931 . . . . 19 133 39 — 14 14 36 1 16 — 531 jan. 1930 . . . . 19 in 21 — 9 6 36 1 8 — 2
i Sverige den 1 januari 1941, längd i km. T abell i.
G r u p p I I . G r u p p I I I . Grupp IV.Summa
väg-längd
Asfalt-makadam
Tjär-maka-dam
Emul-sions-maka-dam
Hyvel-bland-ning
Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära
Andrabeläggningar
Oljor SulfitlutHygro-skopiska
salter
Vanliga grus- och
makadamvägar
I 2 1 3 I 4 15 1 6 17 1 8 19 2 0 2 1 2 2
102.8 65.5 3.2 6.6 40^-3 20.4 72 244 371 i 743 3 173
7-4 18.6 2.4 2.0 37-9 3-1 14 102 42 3 1 4 1 2 2 063
23.2 0.4 0.2 — 6-3 — — 27 I 095 *1 261 2 5 17
44.2 6.4 25-7 — 20.9 — 1 1 159 690 3 185 4 226
— — I I . 4 20.1 I.o — — 2 77 866 3 3 18 4 533
— 12.3 465 289 2 7 9 6 3 602
8.9 — 37-3 16.8 — — 34 x54 572 2 920 3 786
2.1 0.7 0.6 — 3-9 — — — 658 77 2 1 452
I9.8 — i . i 9.2 2.1 — — 54 510 746 1 448
60.4 39-5 1 1 .7 — 20.1 3-3 23 314 830 1 875 3 444
202.7 148.6 5^-3 — 2.4 15-5 — 4 i 539 2 606 3 955
I9.8 2.7 35-3 7.6 0.5 — — 4 353 I 677 2 253
1.5 — 35*3 — — — 3 22 1 166 I 872 2 444
— 4*5 38.7 — ~ — 36 560 2 2 10 2 139 5 060
9.8 1 2.7 3-2 — IO.3 5-2 3 — 1 0 16 2 831 3 9 16
4.1 — 30.9 — — — — 895 600 2 6 l l 4 2 4 5
2.9 — 10.7 — 4I.8 — — i o 5 762 I 522 2 501
— — — — 44.2 — — 78 7 6 4 I 4 13 2 372
10.8 29.1 2.0 — 85.8 28.9 — — 2 500 I 7 I I 4 4 5 6
1.5 — — — 20.5 — 6 250 783 2 OO8 3 i o 7
3*1 40.0 0.6 — I3.8 13.2 — 461 906 3 374 4 8 5 7
0.6 0.7 2.1 — — 3-9 9 2 18 7 1 1 3 499 4 4 5 ^
1-3 19.9 0.3 — — 1-3 - 144 2 1 1 7 2 6 7 7 é4 S
— 3-5 14.7 — 2.6 — — — 2 34é 4 325 6 703
5V 405 324 62 720 95 2 1 1 4 773 20 1 7 1 58 883 88 2 10
544 42 1 35° 60 630 48 925 3 026 48 806 3 1 236 88 043501 381 34 6 40 274 44 6 14 2 203 43 599 37 12 7 868 73
473 333 343 23 159 5 i 432 2 0 4 3 3 7 4 1 8 42 973 85771440 300 32 6 15 150 47 463 1 7 6 7 28 494 5 ° 9 3 8 8 4 2 2 5328 233 295 5 108 32 725 1 276 22 296 56 282 82 592308 146 2 67 4 59 8 791 610 1 6 4 3 5 6 1 738 8 1 0 5 5
2 1 7 90 2 16 1 43 12 509 720 12 6 9 1 64 283 79 319164 52 [ 54 1 9 13 90 505 8 262 68 448 7 8 1 6 7126 24 i n — — 10 — 463 4 307 71 531 76 9 7 1
97 24 67 — — 10 — 192 1 982 73 T7 ° 75 867
34 7 28 — — 1 1 — 35 35° 73 433 74 i n
Fig.
i.
Utv
eckl
inge
n av
vägb
eläg
gnin
gar
på
land
sbyg
dens
al
lmän
na
väga
r i
Sver
ige
åren
19
38—
1940
.
Tabell 2.Väglängd för olika grupper åren 19 30—1941.
Grupp 1 jan. 1930
1 jan. 1931
1 jan. 1932
1 jan. 1933
1 jan.
19341 jan.
19351 jan. 1936
1 jan.
19371 jan. 1938
1 jan.
19391 jan. 1940
1 jan. 1941
Väglängd i km.
Grupp 11 . .(huvudsakligen permanenta beläggningar)
2 1 3 325 399 4 6 9 537 689 I 012 I 285 I 5 2 3 I 745 i 997 2 0 3 9
Grupp I I . .(huvudsakligenhalvpermanenrabeläggningar)
80 198 2 7 1 393 579 7 9 2 I O O I I 278 I 382 1 5 8 5 2 0 5 3 2 133
Grupp I I I . .(dammbundnagrusvägar)
385 2 1 7 4 4 7 7 0 8 8 5 7 1 3 920 1 7 836 24 297 30724 3 9 893 46 4 1 6 52 757 25 155
Grupp I V . .(vanliga grus- o. makadamvägar)
73 433 73 170 7i 531 68 448 64 283 6l 738 56 282 5 0 9 3 8 42 973 37 127 3 1 2 3 6 58 883
Summa väglängd . . 74 i n 7 5 8 6 7 76 9 7 1 7 8 i é 7 79 319 8l 055 82 592 84225 85771 86 873 88 043 88 2 1 0
1 H är ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ.
Tabell 3.Skillnad i väglängd för olika grupper 1930—1941.
Grupp 1930—1931
19 3 1—1932
19 3 2 -
19331933—
1934
1934—
19351935—
193 61936—
19371937—
19381938—
1939
1939—1940
1940—I94I
Väglängd i km.
Grupp I + 1 1 2 + 74 + 70 -f 68 + 152 + 323 + 2 7 3 + 238 + 222 + 2 5 2 + 4 2
Grupp I I + 1 18 + 73 + 1 2 2 + 1 8 6 + 213 + 209 + 2 7 7 + 1 0 4 + 203 + 468 + 80
Grupp III +1789 + 2 596 + 4087 +5 063 + 3 916 -j- 6 461 +6427 + 9 169 -f 6 523 + 6 341 --27 602
Grupp I V — 2 6 3 — 1 639 —3 083 —4165 —2 545 —5456 — 5 3 4 4 —7965 — 5 846 — 5 891 + 27 647
Summaväglängd + 1 7 5 6 + 1 104 + 1 196 + 1 152 +1736 + 1 5 3 7 + 1 6 3 3 + 1 5 4 6 + I 102 + I 170 + 167
T abell 4.
L ä nV ä g l ä n g d i km
Grupp I Grupp II Grupp III 14 -11+ 111
M alm öhus.......................................................... 343 (8-7) 426 (10.8) 580 (14.7) 1349 (34-1)
Stockholms................ ................................ 137 (4-3) 605 (19 .0 687 (21.7) 1429 (45.0)
Kristianstads . . . . ............................. 267 (7.8) 135 (3-9) 1 1 6 7 (33-9) 1569 (45.6)
H allands................... . . . . . . M 00 66 (2.9) 357 (15-8) 576 (25.6)
Göteborgs och Bohus....................................... 145 (5-9) 37 (i-s) 390 (16.0) 572 (23 4)
Siffror inom parentes angiva längden i °/o av vägnätet inom resp. län.
Väglängderna den i januari 1941 för grupperna I, II och III angivas i tabell 4 för Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs & Bohus län, vilka ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar.
Av tabellerna framgår, att utvecklingen på beläggningsområdet under 1940 på grund av kristiden varit mindre än tidigare. Den sammanlagda längden av de vägar, som hade permanent eller halvpermanent beläggning eller voro behandlade med dammbindande medel (summan av grupperna I, II och III) var för hela riket den 1 januari 1941 29 327 km eller ca 33.2 % av hela vägnätet. Den 1 januari 1940 voro motsvarande siffror 56 807 km eller ca 64.5 % av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffror voro den 1 januari 19 31 ca 3 .6 %, 1935 ca 23.8 %, 1939 ca 57.3% . Minskningen under 1940 faller inom Grupp III, omfattande behandling med dammbindande medel. Denna grupp har under år 1940 minskat från 52 757 km till 25 155 km, vilket orsakat en motsvarande ökning av längden på de obehandlade grus- och makadamvägarna. A v de dammbindande medlen inom grupp III har dock den inom landet framställda sulfit- luten kommit till ökad användning. Sulfitluten ökades sålunda under år 1940 från 3 026 km till 4 773 km, d. v. s. med 1 747 km. Motsvarande ökning under år 1939 var 823 km. ökningen i användningen av sulfitlut har dock icke varit tillräckligt stor för att motsvara minskningen av övriga dammbindningsmedel, såsom importerade oljor och hygroskopiska salter. Under år 1940 minskade sålunda användningen av oljor med 714 km (1939 en ökning av 3 1 1 km) och hygroskopiska salter med 28 635 km (1939 en ökning av 5 207 km).
Såsom framgår av tabell 2 utgör längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar (summan av grupperna I och II) för närvarande ca 4 172 km eller ca 4.7 % av hela vägnätet. Den 1 januari 1940 var motsvarande procentsiffra ca 4.6 %, 1939 ca 3.8 %.
A v de helpermanenta vägbeläggningarna (grupp I) har smågatstenen ökat under år 1940 med 13 km1 (1939 98 km) och beläggningstyper, som upptagits under rubriken »andra beläggningar» (kolumn 1 1 i tabell 1) visar en sammanlagd ökning av 23 km. I denna senare grupp äro upptagna bl. a. amiesite ca 52 km och asfaltlösningsbeläggningar såsom kallmak ca 12 km och kvartsit- stahlas ca 1 1 km. ökningen är främst beroende på under året nytillkomna asfaltlösningsbeläggningar. De övriga typerna av helpermanenta beläggningar ha under året icke nämnvärt ökat. Essenasfalten visar en mindre minskning beroende på inkorporeringar under året.
A v de halvpermanenta beläggningarna ha indränkningsbeläggningarna (kolumn 12, 13 och 14 i tabell 1) något minskat, vilket beror på ommätning av väglängderna inom Stockholms län. ökningen i längden av ytbehandlade grusvägar var under 1940 90 km. Motsvarande ökning under 1939 var 356 km.
1 ökningen av längden smågatsten är i verkligheten större, enär stora smågatstensbelägg- ningar påbörjats under året men ej helt fullbordats. Dessa beläggningar ingå ej i siffran 13 km.
Stockholm 19 4 1. Iv a r Hseggströms B o k tryckeri A . B .410800