Flerspråkiga barn i förskolan

Täby kommun 17 maj

Susanne Benckert

Språk i världen

5000- 6000 språk

fördelat på ca 200 stater

Språk är en rikedom

2000 språk i Asien

2000 språk i Afrika

1350 språk i Oceanien

1000 språk i Amerika

225 språk i Europa Gisela Håkansson , Föreläsning 2013

Världens mest talade språk :

kinesiska, hindi, engelska, spanska, arabiska, bengali, portugisiska, ryska, japanska och tyska

FN:s hemsida 2014

En globaliserad värld

världen idag

Förskolan kan bidra till att barn som

tillhör de nationella minoriteterna och

barn med utländsk bakgrund får stöd i

att utveckla en flerkulturell tillhörighet

Sveriges nationella minoritetsspråk:

Samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani och

jiddisch

(Det svenska teckenspråket har en ställning som liknar de officiella

minoritetsspråken, och därför kan det i många fall ses som ett

sjätte minoritetsspråk.)

Vad säger läroplanen?

Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.

Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden.

Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Lpfö 98/10

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och

kunskapsutveckling

Förhållningssätt

och attityder

Kontakt med

föräldrarna - bjuda

in föräldrarna i

verksamheten

Barnets tanke-

kunskaps och

identitetsutveckling

Den pedagogik

som bedrivs/

innehåll

Förskolans

organisation

Uppföljning av

språkutveckling

Stöttning av

barnets

utveckling av L1

och L2

Förstaspråkets

användning och

status

Sociokulturell

inriktning

Enligt Monica Axelsson 2002

Sociopolitiska

sammanhanget

Organisation

Kartläggning:

Vilka barn är flerspråkiga?

Vad kännetecknar barnets flerspråkighet?

Finns flerspråkig personal?

På förskolan finns andra barn med samma modersmål?

Andra resurser kring barnet…

Vilket behov av stöttning behöver barnet?

Hur kan barnets behov av stöttning i andraspråket tillgodoses?

Vilken kompetens av flerspråkighet har personalen?

Språkpolicy

Nätverk?

Likheter och olikheter mellan L1 och L2

Korrekthet

Formulering

Innehåll och tanke

Korrekthet

Formulering

Innehåll och tanke

Interaktionen, kommunikation är avgörande för språkutvecklingen

Det språkliga utflödet som barnet själv producerar är av avgörande betydelse för Språkutvecklingen

Språket utvecklas när man lär sig om världen Ett varierat språkligt inflöde är viktigt

Swain, Cummins,Snow

Vad säger forskningen….

Ljudsystem

Syntax – grundläggande grammatik

Ett basordförråd på 8-10 000 ord/ passivt ordförråd

Berättar enkla berättelser

Beskriver

Redogör för händelseförlopp

Redogör för planer

Förklarar, argumenterar, drar slutledningar

Bas

Tidigt flerspråkiga barn utvecklar verbalt tänkande och språket som stöd för tänkandet i högre grad än enspråkiga och tvåspråkigheten i sig leder till ett mer flexibelt tänkande vilket i sin tur gynnar individens problemlösningskapacitet och lättare frammanar alternativa lösningar på olika problem.

Vygotskij, L. (1999), Tänkande och språk

Sida 11

Varför flerspråkighet?

Additiv och subtraktiv flerspråkighet

Additiv flerspråkighet;

andraspråket läggs till första språket utan att förstaspråket riskerar att förloras eftersom förstaspråket är ett prestigefyllt språk och har betydande stöd i omgivningen

Subtraktiv flerspråkighet;

förstaspråket tenderar att minska genom att andraspråket ökar pga. att förstaspråket har

lägre prestige och begränsat stöd i omgivningen.

Inger Lindberg, Språkvård nr 4, 2002

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt

samspel. Det är i detta samspel som barnet utvecklar sitt

språk.

De utvecklar inte bara ordförråd och grammatik utan lär

sig också hur man talar till varandra, vad man talar om,

vilka som får tala till varandra, hur man berättar, hur man

använder skrift, bild och andra symboler.

Barnet socialiseras alltså parallellt in i sin kultur och sitt

språk

13

Socialt samspel

Hög kognitiv

svårighetsgrad

Abstrakt

Låg kognitiv

Svårighetsgrad

Konkret

Uppgifter som är

kognitivt

krävande. Barnet

har fortfarande

stöd i kontexten

”katter i allmänhet” Uppgifter som är

kognitivt

krävande. Inget

stöd i kontexten

Uppgifter som är

kognitivt relativt

enkla. Barnet har

dessutom stöd i

kontexten

Uppgifter som är

kognitivt enkla.

Inget stöd i

kontexten.

”Murre där och då - Murre här och nu”

”Avskrift ur läroböcker om

kattdjur”

”faktaarbete om kattdjur/djurhållning”

Jim Cummins

Interkulturellt förhållningssätt

Begreppet interkulturell står för en process dvs.

en samverkan mellan olika kulturer för att

skapa möjligheter till förståelse och ömsesidig

respekt

Vad är kultur?

Kultur är grundläggande värderingar och

uppfattningar om hur världen, samhället och

människorna är funtade, sätt att lösa problem och

sätt att uttrycka sig.

En människas kultur uppstår genom socialisering,

bland annat genom uppfostran och familjemönster

och påverkas genom livet av faktorer i miljön bland

annat en människas möten med andra människor.

Öberg & Bergman & Swedin 1981

Vad är kultur forts…

Enligt den definitionen är ”kultur ”något

föränderligt, en människas kultur utvecklas

ständigt och kan knappast definieras i form av

nationsbenämningar eller etnicitet.

Öberg & Bergman & Swedin 1981

Vad är kultur forts..

” De föreställningar, erfarenheter och värderingar man alltid har med sig, vare sig man vill eller inte, och som visar sig i ett bestämt sätt att klä sig och bete sig, att tänka och att prata, i sättet att göra saker och ting och att ordna hela sin tillvaro.

Och då ingår naturligtvis såväl dans och musik som påskägg och julklappar som delar i det vanliga sättet att vara”.

Seija Wellros 1998

Sätt att socialisera in barnet i språket

Barncentrerad socialisation; barn betraktas tidigt

som samtalspartner

Situationscentrerad socialisation; barn lär sig

genom att lyssna på det samtal som förs runt

barnet

Obondo, 2005

Fyra fällor att se upp för

Olikhetsfällan - där man inriktar sig på olikheter mellan människor.

Problemfällan - utgår från att vid kulturmöten då människor inte delar en kultur blir det per automatik problematiskt

Tycka-synd-om-fällan - präglas av en nedlåtande hygglighet, en överlägsenhet då det som exempel är synd om en invandrare bara för att hen inte är svensk. Alltså en nedvärdering eller underskattning av förmåga eller så utgår man från att hen vill bli en ”riktig” svensk

Förklaringsfällan - där det inte är ovanligt att orsaker som exempelvis arbetslöshet, kvinnoförtryck, utanförskap, kriminalitet och ohälsa förklaras med en kulturell tillhörighet.

Jonas Stier 2013 (2009)

Låta olika

åsikter och

synsätt berika

varandra

Visa ömsesidig

respekt och

nyfikenhet

- våga mötas!

Texter, bilder

och material

som speglar

olika kulturer

och miljöer

används Föräldrarnas

kunskaper och

erfarenheter

tas tillvara

Barnen/

eleverna möts

av positiva

attityder till sitt

språk och sin

kultur

Utgå från

barnens

kunskaper och

erfarenheter

Olikheter ses

som en tillgång

Språklig och

kulturell

mångfald är

utgångspunkt i

arbetet

Interkulturellt

förhållnings-

sätt

Enskede Årsta Vantör

språkprogram 2012

http://mkcentrum.se/forlaget/

Litteratur

Arnberg, L. (1988). Så blir barn tvåspråkiga - Vägledning och råd under förskoleåldern. Reviderad upplaga. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. (red.) (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, I (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr. 4 2002.

Skolverket (2002). Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga föräldrar.

2016-06-13 SIDAN 24

Synliggör olika

skriftspråk

Förskola och hem

Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras

ansvar för barnens fostran, utveckling och

växande. Förskolans uppgift innebär att i

samarbete med föräldrarna verka för att varje

barn får utvecklas efter sina förutsättningar.

Kartläggningssamtal Syfte och mål

Syftet med kartläggningssamtalet är:

• att kunna planera för och utforma en verksamhet som utgår från och är anpassad till varje barn och ger optimala förutsättningar för barnets utveckling och välbefinnande

• att öka vårdnadshavarnas delaktighet

Målet med kartläggningssamtalet är:

• att erbjuda en möjlighet för familjen att berätta sådant som är viktigt för förskolan att veta

• att ta reda på barnets resurser, intressen, erfarenheter och behov

• att bygga en förtroendefull relation med barnets familj

• att ta reda på vilka förväntningar barnets vårdnadshavare har på förskolan

• att lägga grunden för en fortsatt kartläggning där förskolan kan stötta barnet i att berätta sin egen historia

Barnets Bästa - en inspirationsskrift för dig

som tar emot nyanlända barn i förskolan

Göteborg 2014

Syfte med språksamtalet

Fånga upp föräldrarnas tankar, reflektioner och

önskemål kring barnets språkutveckling.

Tydliggöra det delade ansvaret mellan föräldrar

och pedagoger kring barnets språkutveckling.

Öka kunskaper och medvetenhet hos både

föräldrar och pedagoger om flerspråkiga barns

språkutveckling.

Inventera vilka resurser som finns.

Tema modermål – Skolverket

http://modersmal.skolverket.se

Två språk eller flera under publikationer

Albanska Arabiska Bosniska Engelska Finska Somaliska Spanska

Turkiska Kurmanji (nordkurdiska) Arli (romani) Lovari (romani) Persiska Polska Ryska Thailändska Tigrinska

Modersmålets betydelse

Individ Identitet – oberoende av barnets språkförmåga på 1:a och 2:a

språket Möjlighet att kommunicera med familj och släkt Ett starkt modersmål stödjer andraspråksutvecklingen Språk är färskvara Lättare utveckla kunskap och att lära på ett språk man förstår

Samhälle Flerspråkighet som tillgång för samhället. Tolkar, affärsvärlden,

forskare, utbildning mm Kulturell och språklig mångfald – en tillgång i samhället Inflytande av andra språk berikar

Flera språk i förskolan, Skolverket 2013

Fem grundläggande frågor

i samtalet med föräldern:

Vilket eller vilka språk talas i hemmet?

Vilka språk vill du att ditt barn skall tala?

Vad är viktigt för dig som förälder när det gäller ditt barns språkutveckling?

Vad tycker du att du som förälder kan göra för att utveckla ditt barns språk?

Vad undrar du över när det gäller barnets språkutveckling?

Sagor /berättande /litteracitet

1000 timmar under förskoletiden

på modersmålet,L1 och svenska, L2

Förberedelse/

innan vi

börjar läsa

eller berätta

sagan

Under tiden Efter För

pedagogen

Hur kan vi stödja de flerspråkiga barnens

språkutveckling?

Vi har tydliga rutiner för introduktion?

Vi inventerar vilka olika språk som finns i

verksamheten.

Vi tar reda på var barnen befinner sig i sin

språkutveckling.

Vi samarbetar med barnens familjer kring språk och

kultur.

Vi uppmärksammar och synliggör språk, kulturer och

länder på olika sätt.

Vi har lärmiljöer som lockar till språkande.

Vi stimulerar barns olika språk genom exempelvis

språklekar, högläsning, rim och ramsor, sång, musik,

bild och drama etc.

Vi väcker barnens intresse för andra barns språk och

kulturer i vardagen genom att barnen exempelvis lär

sig ord på olika språk och vi skapar en medvetenhet

om att det finns många språk i världen.

Vi använder digitala verktyg som en brygga mellan

språken.

Vi använder bilder och tecken för att förstärka

språket.

Vi har material och litteratur på olika språk.

Vi gör språken synliga i vår pedagogisk

dokumentation.

Susanna Anderstaf föreläsning Helsingborg 2015

Hemsidor Språkforskningsinstitutet www.pedagogstockholm.se/ i

undervisningen, språkutveckling

Nationelltcentrum för svenska som andraspråk http://www.andrasprak.su.se/

Skolverket http://www.skolverket.se/skolformer/forskola

Mångkulturellt centrum www.mkc.botkyrka.se

Språkens Hus - ett center för språkstörning och flerspråkighet http://www.sprakenshus.se/

Utbildningsradion www.ur.se

Flerspråkighet i förskolan www.facebook.se

Litteratur

Flera språk i förskolan-Teori och praktik, Skolverket, 2013

Flerspråkighet i förskolan - ett referens och metodmaterial, Skolverket 2008

Den Mångkulturella Förskolan Motsägelser och möjligheter,

Johannes Lunneblad, Studentlitteratur 2011

Bygga broar och öppna dörrar - att läsa, skriva och samtala om texter i förskola

och skola, M. Axelsson m.fl. Liber 2009

Språkstimulans och dokumentera i den flerspråkiga förskolan,

M Sandvik m.fl. Studentlitteratur 2011

Stärk språket stärk lärandet- Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt för

och med andraspråkselever i klassrummet, Pauline Gibbons, Hallgren

och Fallgren,2006

Litteratur

Arnberg, L. (1988). Så blir barn tvåspråkiga - Vägledning och råd under förskoleåldern.

Reviderad upplaga. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Fast Carina (2008) Literacy -i familj ,förskola och skola.Studentlitteratur

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. (red.) (1996). Tvåspråkighet med förhinder . Invandrar- och

minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, I (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr. 4 2002.

Skolverket (2002). Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga föräldrar.

Stier,J (2004,2009). Kulturmöten,en introduktion till interkulturella studier,Lund,

Studentlitteratur

2016-06-13

SIDAN 40