Vid Lillsjöströmmens utloppArkeologisk undersökning av fornlämning raä Nyhem 112:1, stenåldersboplats, 2008

Fastighet Gimdalen 2:45, Nyhem socken, Bräcke kommun, Jämtlands län

RAPPORT – JAMTLI 2009:18ISSN 1654-2045

Amanda Jönsson

Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 831 28 Östersund Tel. 063-15 01 00 Fax 063- 10 61 68 © Jamtli 2009 Kartmaterial © Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204 Omslagsbild: Härd inom fornlämning 112:1, Nyhem sn. Foto: Amanda Jönsson, Jamtli. Redigering och layout av framsida: Lena Ljungkvist, Jamtli Förlag ISSN 1654-2045

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-15312-07 Länsstyrelsens beslut: 081024 Jamtlis dnr: 457/2008 F5CC Uppdragsgivare/Finansiär: Stefan Andersson, Bräcke Gräv AB Kommun: Bräcke Socken: Nyhem Fastighet: Gimdalen 2:45 Undersökningstyp: Arkeologisk undersökning Undersökningstid: 4-6 november 2008 Tidsåtgång i fält: 44 timmar Tidsåtgång, rapport: 8 timmar Personal: Antikvarier Amanda Jönsson, Anna

Engman samt Karl-Johan Olofsson, Jamtli Undersökt yta: 2,8 ha Lägesangivelse: Ekonomiska kartans blad 18f4h/18f4i Koordinater: X 6973369 Y 1490075 Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V GPS Auto Höjd över havet: 260-265 m Dok material: Fynd, ritningar, prover och fotografier

förvaras på Jamtli

Innehållsförteckning 1. Bakgrund ……………1 2. Syfte och frågeställning ……………1 3. Metod ……………1 4. Beskrivning av undersökningsområdet ……………2 5. Historik och känd fornlämningsbild ……………2 6. Resultat ……………3 6.1 Skörbränd sten ……………3 6.2 Anläggningar ……………3 6.3 Fynd ……………5 7. Slutsats ……………6 8. Källförteckning ……………6 Bilagor: 1. Översiktskarta, undersökningsområde 2. Tabell över dokumenterade markberedningsgropar

1

1. Bakgrund Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutade i oktober 2008 om arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ Nyhem 112:1, en stenåldersboplats, på fastigheten Gimdalen 2:45. Undersökningen föranleddes av att boplatsen skadades vid markberedning under hösten 2007 och syftade framför allt till att kartera fornlämningen, dokumentera skadorna samt att om möjligt datera boplatsen. Inför markberedningen hade fornlämningens skyddsområde snitslats med fornband av Skogsstyrelsen. Då boplatsen besiktades av länsstyrelsen tillsammans med Jamtli efter att skadorna uppkommit observerades ett 30-tal större markberedningsskador inom det skyddade området. Vid undersökningen framkom dock att boplatsens yta var betydligt större än det i fornminnesregistret registrerade boplatsområdet och täckte i stort sett hela det markberedda området. Den arkeologiska undersökningen genomfördes 4-6/11 2008 av antikvarier Amanda Jönsson, Anna Engman samt Karl-Johan Olofsson från Jamtli, på uppdrag av Bräcke Gräv AB. Föreliggande rapport är sammanställd av Amanda Jönsson. 2. Syfte och frågeställning Undersökningens syfte var att dokumentera skadorna samt att undersöka de skadade delarna av fornlämningen, för att ge en bild av boplatsens utbredning samt att om möjligt datera boplatsen utifrån fyndmaterial. Frågeställningar för undersökningen sammanfaller med syftet och gäller boplatsen utbredning och datering. 3. Metod För att skapa en bild av boplatsens utbredning och användning karterades den med GPS. Samtliga markberedningsgropar som innehöll boplatsmaterial (anläggningar, skörbränd sten, avslag samt föremål) dokumenterades. Där det var nödvändigt rensades markberedningsgroparnas yta med skärslev.

Figur 1. Undersökningsområdet fotograferat mot öst. Ridån med tallar avgränsar den del av udden som ej är avverkad, där två fritidshus ligger.

2

Figur 2. Översiktskarta med fornlämningar markerade.

4. Beskrivning av undersökningsområdet Stenåldersboplatsen ligger på en udde väster om Lillsjöströmmens utlopp i Idsjön, i Gimåns vattensystem. Terrängen är svagt kuperad och består av blockig moränmark. Den markberedda ytan utgör i stort sett hela udden upp till den myr som ligger ca 150 m norr om uddens södra strand. Undersökningsområdet utgör totalt en yta av ca 2,8 ha. På uddens södra del ligger två fritidshus, området kring dessa är ej avverkat. Markberedningen hade utförts med grävskopa och groparna var ca 1x1 till 1x1,5 m stora och ned till ca 0,4 m djupa. 5. Historik och känd fornlämningsbild Boplatsens nordöstra del upptäcktes först i samband med Knut Tinnbergs inventering 1938, då han gav den nr 178. Han konstaterade då att boplatsen sträckte sig utefter stranden från udden närmast Lillsjöströmmens utlopp till nästa udde i väster. Tinnberg fann och tillvaratog vid besöket 6 skrapor, 4 kärnor och 53 avslag i kvarts (JLM 16086). Boplatsen upptogs i fornminnesregistret vid inventering 1993, då observerades fem avslag av kvarts samt sparsamt till måttligt med skörbränd sten längs uddens strandplan samt i strandhaket och på nötta ytor mellan fritidshusen. Fornlämningsområdet avgränsades vid inventeringen till ca 15 m norr om stranden. Längs Idsjöns stränder finns 12 registrerade stenåldersboplatser, sådana är också rikligt förekommande överlag i Gimåns vattensystem. Flera av boplatserna upptäcktes även de först av Knut Tinnberg som tillvaratog fr.a. kvartsavslag från stränderna. Ett mindre boplatsområde (RAÄ Nyhem 111:1) är registrerat på den östra sidan av Lillsjöströmmens utlopp, denna boplats storlek var dock vid inventeringstillfället oklar eftersom fyllnadsmassor påförts i modern tid. Det ligger också två fångstgropar ca 300 m norr om undersökningsområdet (RAÄ Nyhem 25:1-2).

3

6. Resultat Hela den markberedda ytan avsöktes vid undersökningen och de markberedningsgropar där skörbränd sten, avslag, föremål eller anläggningar observerades prickades in med GPS. I totalt 178 av groparna observerades boplatsmaterial, för karta samt tabell över dessa se bilaga 1 resp. 2. Utifrån denna kartering har sedan spridningskartor skapats (figur 4, 5). 6.1 Skörbränd sten Den skörbrända sten som observerades i markberedningsgroparna dokumenterades för att skapa en bild av boplatsens användningsområden (figur 5). Tre ytor av mer koncentrerad användning påträffades inom den markberedda ytan. Störst mängd skörbränd sten dokumenterades på uddens östra del samt i ett område vid Lillsjöströmmens utlopp. De två ytorna delas av en sänka där myren som ligger norr om udden har ett utlopp. Ytterligare en sänka på uddens mitt delar upp boplatsen i en östra och en västra del. Säkerligen har även den södra delen av udden, som ej är avverkad, varit frekvent nyttjad. 6.2 Anläggningar En rödbränd fläck observerades på uddens östra del, i grop nr 75 där även fynd nr 5 tillvaratogs. Endast en tydlig anläggning påträffades vid undersökningen, en härd. Denna hade delvis vänts vid markberedningen så att kol och skörbränd sten syntes både i gropen (nr 170) och i den uppvända högen. I den senare kunde en stratigrafi dokumenteras, då torven och de underliggande jordlagren vänts intakta. Under torven var omkring 1 cm blekjord, därefter vidtog kol och skörbränd sten. Det gick inte att avgöra ifall anläggningen varit en härd eller en kokgrop. Ett kolprov tillvaratogs från kollagret direkt under blekjorden men har inte analyserats.

Figur 3. Jordhögen med delar av den påträffade anläggningen. Nedifrån syns en stratigrafi med torv, omkring 1 cm blekjord och därefter kol, sot och skörbrända stenar.

4

Figur 4, 5. Spridningskartor över fynd samt skörbränd sten.

5

6.3 Fynd Vid undersökningstillfället tillvaratogs sex föremål (figur 6, 7). Det rör sig om tre skrapor i kvarts, ett avslag i tuff, en restprodukt (möjligen en kärna) i kvarts samt ett avslag i kvarts. Det sista tillvaratogs på grund av dess likhet med en pilspets men det konstaterades vid närmare studium att föremålet var ett avslag. Övriga kvartsavslag som observerades på boplatsen, omkring 330 st dokumenterades men tillvaratogs ej (se spridningskarta, figur 4, samt tabell, bilaga 2). Förutom det tillvaratagna avslaget i tuff observerades fyra avslag i bergart och ett i rosenkvarts. De tre skraporna som tillvaratogs är samtliga korta ändskrapor med konvex egg, runt 20 mm stora.

Figur 6. Fyndlista.

Figur 7. Från vänster fynd nr 1, 2 och 3. Figur 8. En av de uppvända torvorna från mark-beredningen. Ett 20-tal kvartsavslag syns i blekjorden.

Fynd nr

Grop nr Sakord Material

Längd (mm)

Bredd (mm)

Tjocklek (mm)

Vikt (g) Övrig anmärkning

1 17 Skrapa Kvarts 22 18 8 4,3 Kort ändskrapa. 2 17 Skrapa Kvarts 20 15 6 1,8 Kort ändskrapa 3 39 Avslag Tuff 34 20 6 5,1 4 39 Skrapa Kvarts 25 14 8 2,7 Lång ändskrapa 5 75 Restprodukt Kvarts 20 15 7 2,1 Möjligen kärna. 6 74 Avslag Kvarts 22 15 4 1,4

6

7. Slutsats Jamtlis undersökning av stenåldersboplatsen Nyhem 112:1 syftade till att dokumentera de skador som åsamkats fornlämningen samt att om möjligt avgöra boplatsens utbredning och datering. Vid undersökningen uppdagades det att boplatsytan var betydligt större än vad som är registrerat i fornminnesregistret (jfr bilaga 1). En tydlig anläggning, i form av en härd, påträffades och sex fynd tillvaratogs. Inom boplatsen fanns en stor mängd kvartsavslag och skörbränd sten. Spridningskartorna över skörbränd sten och avslag ger en viss inblick, om än begränsad, i hur boplatsytan har använts (se figur 4, 5). Överlag stämmer de två spridningsbilderna överens vad gäller frekvent nyttjade ytor. Ett undantag är ett område i boplatsens norra del där ca 55 avslag påträffades, men ingen skörbränd sten eller spår av anläggningar. Platsen ligger i en sluttning ner mot en myr och är något avskild. Det är möjligt att den visar en enskild persons arbete. Ett annat undantag är den del av boplatsen som ligger närmast Lillsjöströmmen, där skörbränd sten förekom frekvent och en härd dokumenterades men endast ett tiotal avslag påträffades, spridda över hela ytan. Möjligen representerar denna yta ett senare skede i boplatsens användning där kvartsteknologin övergetts, men detta är givetvis bara en spekulation. De skrapor som påträffades vid undersökningen är alla små ändskrapor av kvarts. Detta är en i Norrland vanligt förekommande typ av skrapa som har använts under en lång period, från mesolitikum och in i neolitikum, även om tekniken så småningom övergavs under den senare perioden (Baudou 1992: 63). Inget av de vid undersökningen påträffade föremålen ger någon närmare datering av boplatsen. Den frekvent nyttjade kvartsteknologin kan dock, i kombination med avsaknaden av boplatsvallar antyda att boplatsen bör dateras till mesolitikum eller tidigneolitikum, även om boplatsvallar kan ha förstörts vid markberedningen och därmed ej varit synliga vid undersökningstillfället. Undersökningen ger ett mycket intressant exempel på hur endast en liten del av en stenåldersboplats yta faktiskt registreras vid fornminnesinventering. De flesta registrerade boplatser täcker endast strandplanet, vilket ju säger sig självt eftersom inventeraren bara registrerar det hon/han ser. Men säkert gäller samma sak för många andra stenåldersboplatser som för detta exempel, dvs. att boplatsytan egentligen är betydligt större. 8. Källförteckning 8.1 Litteratur Baudou, Evert. 1992. Norrlands forntid – ett historiskt perspektiv. 8.2 Övriga källor Knut Tinnbergs inventering 1938, stenåldersboplats nr 178. Jamtli arkiv.

29

7

5

8

341

999793

9591

8987

90 92 949698

8688

858384

818274

7679 78

80

77

72 70 75

716973

686664

62

67

586065

6361

56

57

54

55

52

53

50

51 4948

47454341

4644

374235

40

38

31

36

2532

3427

29

30

2826

23

24

2119 22

17201518

13

16

121410

182

181180

177176

175174

173

172171170

169168

167166

165

164

162

161160159

158157

156

153152

150149145

143141139137

135133

131

127

147121

123125 119

117 142

129146 144

132130

128

118

109107

111113 134136

124

138140115

126122116

114103

106102

104100112110108

39

33

101

120

148151

154155

163178179

FornbandMarkberedningsgrop, numreradRegistrerat fornlämningsområdeUndersökningsområdeBoplatsens förmodade utbredning

Bakgrundskarta: Digitala fastighetskartan,© Lantmäteriet

0 50 10025 m ±Bilaga 1

Bilaga 2 Tabell

Grop nr

Skärvsten, antal

Avslag, antal Övrigt

1 2 0 2 1 0 3 6 0 4 0 0 5 2 0 7 3 0 8 5 0 9 3 0

10 1 0 12 0 6 13 1 0 14 5 0 15 2 0 16 1 0 17 1 10 2 skrapor i kvarts. 18 0 8 19 1 0 20 0 2 21 3 0 22 3 0 23 3 30 24 2 0 25 3 1 26 3 0 27 3 0 28 0 10 29 1 0 30 0 8 4 avslag i kvarts, 4 avslag i bergart (tuff). 31 1 0 32 0 3 33 0 2 34 3 0 35 2 20 36 5 0 37 1 0 38 3 0 39 3 5 1 skrapa i kvarts 40 2 0 41 5 1 42 1 0 43 8 0 44 1 0 45 2 3 46 20 0 47 6 2 48 5 1 49 8 2 50 1 0 51 5 0 52 1 0 53 0 1

Bilaga 2 Tabell

54 0 2 55 1 30 56 0 2 57 3 3 58 1 0 60 3 0 61 2 0 62 1 0 63 5 3 64 1 0 65 3 0 66 3 1 67 1 0 68 1 0 69 0 2 70 1 1 71 3 0 72 2 0 73 0 6 74 3 1 75 0 0 Rödbränd fläck, 0,5 m i diam. 1 möjlig kärna i kvarts. 76 1 0 77 7 0 78 0 1 79 0 15 80 2 0 81 3 0 82 1 0 83 6 0 84 1 1 85 2 0 86 1 0 87 10 0 88 2 0 89 0 1 90 3 0 91 10 0 92 3 0 93 2 1 94 10 0 95 4 3 96 3 1 97 2 0 98 10 1 99 4 1

100 0 1 101 6 0 102 2 0 103 3 5 104 2 0 106 10 0 107 2 0

Bilaga 2 Tabell

108 1 0 109 1 0 110 0 1 111 5 0 112 0 1 113 0 7 114 5 0 115 0 2 116 2 0 117 0 3 118 2 0 119 0 1 120 1 1 121 0 40 122 2 0 123 0 10 124 0 30 125 0 1 126 4 0 127 0 3 128 1 1 129 1 3 130 2 0 131 4 1 132 0 1 133 4 0 134 1 1 135 2 0 136 2 0 137 2 0 138 3 0 139 5 1 140 2 0 141 2 0 142 1 0 143 2 0 144 1 0 145 3 0 146 0 20 147 0 1 148 3 0 149 1 0 150 1 1 151 3 0 152 2 0 153 10 0 154 8 3 155 5 0 156 5 0 157 3 0 158 5 0 159 2 0

Bilaga 2 Tabell

160 0 1 1 avslag i rosenkvarts. 161 1 1 162 0 1 163 5 0 164 1 0 165 2 0 166 1 0 167 3 1 168 3 0 169 1 0 170 20 0 Härd. 171 0 1 172 3 0 173 2 0 174 1 0 175 4 0 176 2 0 177 2 0 178 2 0 179 5 0 180 1 0 181 1 0 182 1 0

RAPPORTSERIE – JAMTLI, 2009

ISSN 1654-2045

2009:1 Arkeologisk förundersökning – Schaktkontroll i anslutning till fornlämningar 49, hög, samt 235, fossilåker, i Frösö socken Amanda Jönsson

2009:2 Löfsåsen. Skadekartering samt arkeologisk undersökning vid fornlämning nr 258, fossil åker, i Brunflo socken 2008 Amanda Jönsson

2009:3 Sörgården – Antikvarisk kontroll vid restaurering av mangårdsbyggnad 2004–2007 Olof Edin

2009:4 Sommarhagen – förslag till förnyelse Ove Hemmendorff

2009:5 Brunflo ställverk – Antikvarisk kontroll vid exteriör restaurering 2008 Olof Edin

2009:6 Lillhärjåbygget – Restaurering av Farfarsladan och kokhuset, 2008 Martina Berglund

2009:7 Landsomslägden – Skadekartering samt arkeologisk undersökning vid fornlämning nr 142 i Lockne socken, fossil åker, 2008 Amanda Jönsson

2009:8 Ankarede kapell – Antikvarisk kontroll vid exteriör restaurering, 2004 Martina Berglund

2009:9 Munkflohögen – Kulturhistorisk karakterisering inför vindkraftpark Anders Hansson

2009:10 Tomtangården – Vårdplan Christina Persson

2009:11 Hotell Tänninge – Dokumentation 2008 Martina Berglund

2009:12 Östersunds gamla kyrka – Antikvarisk kontroll vid exteriör restaurering 2007–2008 Martina Berglund

2009:13 Järnåldersåker och gravhögar i Håkansta – Arkeologisk utredning i anslutning till fornlämning nr 38 Brunflo socken, gravhögar, 2008 Amanda Jönsson

2009:14 Kyrkås gamla kyrka – Antikvarisk kontroll vid omläggning av spåntak 2007 Hampus Benckert

2009:15 Linsells kyrka – Antikvarisk kontroll vid utvändig målning 2007 Hampus Benckert

2009:16 Mittåhammaren – Antikvarisk kontroll vid restaurering av sommarviste 2006-2007 Christina Persson

2009:17 Färgundersökning av Älvros klockstapel 2009 Martina Berglund

2009:18 Vid Lillsjöströmmens utlopp – Arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ Nyhem 112:1, stenåldersboplats, 2008 Amanda Jönsson