Detta är html-versionen av filens http://www.sjv.se/download/18.62af51191240430af4d80001074/Slutrapport.08.h%C3%A4stuppf%C3%B6dning.Bollerup.pdf.G o o g l e skapar automatiskt en html-version av dokument när vi söker igenom webben.

Page 1

Förstudie om hållbar hästuppfödningStudien är delfinansierad av Jordbruksverketssatsning på Livskraftigt hästföretagande 2008M. Ventorp & J. Löwenhielm TothDecember 2008

Page 22 (25)InnehållsförteckningInnehållsförteckning...............................................................................................................2Inledning................................................................................................................................3Bakgrund och syfte.............................................................................................................4Dagsläget ...............................................................................................................................5Effekter av uppstallning .........................................................................................................7Djurmiljö............................................................................................................................7Arbetsmiljö ........................................................................................................................7Varför håller vi hästar inne? ...................................................................................................9Tradition ............................................................................................................................9Tillgänglighet.....................................................................................................................9Djurskyddsföreskrifter........................................................................................................9Hästens klimattålighet ..........................................................................................................11Ekonomi...............................................................................................................................12Investeringar ....................................................................................................................12Driftskostnader.................................................................................................................12Arealbehov.......................................................................................................................13Kostnadsjämförelse ..........................................................................................................14Foderkostnader.................................................................................................................14Kostnader för ohälsa.........................................................................................................15Intäkter.............................................................................................................................15Visnings- och försöksanläggning..........................................................................................16Principer...........................................................................................................................17Forskning .........................................................................................................................18Undervisning....................................................................................................................19Utformning.......................................................................................................................19Avelsston......................................................................................................................20Unghästar .....................................................................................................................20Utbildningshästar..........................................................................................................20Skolhästar.....................................................................................................................21Exempel – lösdrift för 20 stora hästar ...............................................................................21Referenser............................................................................................................................24

Page 33 (25)Inledning

De senaste decenniernas kraftiga ökning av antalet hästar i landet har medfört att hästhållningblivit en alltmer intressant verksamhet för lantbruket. Handjursbidragens försvinnande innebär idag också att man ser sig om efter alternativa användningsområden för vissjordbruksmark. Traditionell hästhållning i isolerade boxstallar kräver mycket manuellt arbete och det är svårtatt bedriva kommersiellt livskraftig uppfödning av hästar i denna inhysningsform. Det hållerockså på att växa fram en insikt om att för mycket stillastående i stall påverkar hästensutveckling och hållbarhet negativt. Det finns mycket som tyder på att hästar som tillåts leva igrupp utomhus med tillgång till stora arealer att röra sig på utvecklas bättre, såväl fysiskt sompsykiskt, än hästar som föds upp på stall. Man har till exempel visat att riskerna förhälsostörningar, till exempel luftvägsproblem och magsår, minskar kraftigt hos hästar iutedrift. De trivselmässiga fördelarna för ett nomadiserande flockdjur som hästen att gå ute igrupp jämfört med att vara instängd i ensambox torde vara uppenbara.Möjligheterna att använda friare former för hästhållning har ökat väsentligt genom atttekniska system som möjliggör noggrann individuell foderstyrning för hästar som hålls igrupp har utvecklats. Detta gör att det går att säkerställa varje individs näringsintag och attkonkurrensen om fodret, vilket tidigare varit ett svårt problem i grupphållning. försvinner.Foderutnyttjandet blir också bättre när givan kan fördelas i småportioner över hela dygnet ochfoderspillet kan hållas lågt.Väl fungerade lösdrifter har mängder av fördelar gentemot traditionell uppstallning, men manskall vara medveten om att det inte är så lätt att åstadkomma en bra lösdrift. Många tidigaförsök med lösdrift har misslyckats totalt och den som tror att det bara är att släppa uthästarna och låta dem sköta sig själva kommer inte att åstadkomma något hästparadis utansnarare att syssla med vanvård.Om den svenska hästen skall kunna konkurrera framgångsrikt på den internationellamarknaden måste vi utnyttja den möjlighet som vår goda tillgång på mark ger, för att skapastarka och hållbara hästar. Att hålla hästar under förhållanden som liknar hästens naturligamiljö är inte bara ett djurriktigt sätt för uppfödning, det är också mycket kostnadseffektivt.Framför allt ligger kostnaderna för arbete långt under de som man har i traditionella stall.Betydande vinster för såväl arbets- som djurmiljö får man på köpet. Dessa idéer har oftadiskuterats vid olika möten med hästorganisationer och forskare men det finns fåanläggningar där man kan visa upp hur denna typ av hästhållning kan fungera i praktiken ochdär forskning kan bedrivas. I Sörmland genomfördes 2002-2006, bland annat med stöd avEU-pengar, ett utedrifts-projekt med titeln ”Naturlig kvalitetsuppfödning av hopphästar".Projektet leddes av veterinären och tidigare Flyingechefen Professor Ingvar Fredricsson. Härhölls sto och föl i grupp och man uppmuntrade motion och hoppning genom att foder, vattenoch ligghall låg långt ifrån varandra och vägarna däremellan var försedda med enklare hinder.Erfarenheterna av denna uppfödningsform uppges vara positiva. Fölen och unghästarnautvecklades enlig uppgift väl och inga skador relaterade till den dagliga hoppningen kundekonstateras. Kostnadseffektiva, djurvänliga och hälsofrämjande sätt att hålla hästar är en förutsättning föratt utveckla alla områden inom hästsektorn, inte bara i uppfödarledet. Även tävlingshästar,turridningshästar och fritidshästar kan hållas i fria inhysningsformer, som tillvaratar såvälhästens som ägarens intressen bättre än dagens boxstall.

Page 44 (25)Bakgrund och syfteDetta arbete har sammanställts av Vet. Med. Dr. Per Michanek, på uppdrag av BollerupsLantbruksinstitut. Medverkat har också Agr. Lic. Michael Ventorp. Båda har bakgrund som

forskare inom ämnet husdjurens närmiljö på Sveriges Lantbruksuniversitet och de har ocksålång praktisk erfarenhet av hästhållning. Studien är delfinansierad av Jordbruksverketssatsning på Livskraftigt hästföretagande 2008. Syftet är att visa på ett sätt för hästföretagare att utveckla sin djurhållning mot bättrelönsamhet, friskare och mer välmående djur samt bättre arbetsmiljö

Page 55 (25)DagslägetTraditionell hästuppfödning i Sverige innebär ofta fölning inomhus i box och att sto och fölgår på bete tillsammans med andra hästar under fölets första sommar. Efter betesperiodenavvänjs fölet och hålls sedan under vinterhalvåret på stall, i ensambox eller tillsammans medjämnåriga unghästar. Daglig utevistelse i grupp är vanligt. Under unghästtiden går hästarnavanligtvis på bete under sommaren och hålls på stall under vintern. Detta sätt att föda upphästar, med en hel del stillastående inomhus, har många nackdelar, såväl för hästarnasutveckling och välbefinnande som för ägarens ekonomi och arbetsförhållanden.Uppfödningsformer som innebär större frihet för hästarna blir nu vanligare i Sverige ochmånga unghästar föds idag upp i grupp, med fri tillgång till utevistelse. Ett problem medgrupphållning är foderstyrningen – det är svårt att veta att varje individ får rätt mängd foder.Ny teknik som löser dessa problem finns dock och färdiga system för transponderstyrdindividuell utfodring av såväl grov- som kraftfoder finns på marknaden (Bild 1). Det mestanvända systemet (HIT-Active Stable) finns idag på 250 anläggningar fördelade på allaeuropeiska länder. I Sverige finns för närvarande 12 besättningar som använder systemet ochpopulariteten ökar snabbt i och med att fler blir medvetna om att möjligheten finns. Modellenhar avsevärda fördelar, till exempel:• individuell styrning av såväl grov- som kraftfoder • fördelning av fodergivan i små portioner över hela dygnet • skapar möjlighet till grupphållning med stor rörelsefrihet för alla sorters hästar• kan dramatiskt minska arbetsinsatsen för skötsel och utfodring• fortlöpande kontroll av att varje häst äter sin giva Bild 1. Grovfoderstation med plats för två hästar. Givan styrs individuellt. (Gimmex AB)Uppfödning av hästar utan foderstyrning, med fri tillgång till grovfoder och eventuellt ocksåkraftfoder, är ett annat alternativ som kan reducera kostnaderna ytterligare utan att påverkaresultatet negativt.I stora delar av världen hålls hästar i utedrift, inte bara som unghästar, utan genom hela livet. ISverige är det dock ovanligt att hålla tävlingshästar ute, även om det finns enstaka exempel påframgångsrika svenska tränare, både inom trav- och galopp, som har sina hästar i utedrift.Hans Adielsson, professionell travtränare med en stabil, unikt hög, segerandel runt 30%, harunder många år haft ett flertal av sina tävlingshästar i utedrift. Det finns också flera andraexempel på mindre svenska amatörtränare, som håller sina tävlingshästar i utedrift (Bild 2). I

Page 66 (25)andra länder är det betydligt vanligare och den store franske travtränaren Jean-Pierre Duboisär ett lysande exempel på att det går att nå stora internationella framgångar med tävlingshästarsom lever ute.Inom ridhästsektorn i Sverige är utedrift mycket ovanligt. Många svenska tävlingshästar,kanske framför allt inom dressyren, hålls idag inne i box så gott som hela dygnet. Ett skäl tilldetta verkar vara att man är rädd för att hästarna skall skada sig om de släpps i hage. Hur manhar tänkt sig att en häst som tvingas till stillastående nästan hela dygnet skall hålla för hård

fysisk träning och tävling är oklart. Elitidrottsmän använder stora delar av sin vakna tid tillfysisk aktivitet för att kunna prestera maximalt och undvika skador. Ett undantag när detgäller inhysning är islandshästar, som ofta hålls utomhus, antagligen därför att man på Islandföregår med gott exempel och låter hästarna gå ute och ofta ströva fritt över stora områden.Bild 2. Svenska hindergaloppören Lavirdan, obesegrad över hinder (sex starter i Sverige,Norge & Tyskland 2008 - sex segrar) lever i utedrift med tillgång till enkel byggnad. Ett braexempel på att utedrift i Sverige går att förena med prestation på internationell nivå. (Foto:Stefan Uppström, Per Michanek)

Page 77 (25)Effekter av uppstallningDjurmiljöHästen är till sin natur ett flocklevande stäppdjur som rör sig betydande sträckor varje dag(Henderson, 2007). Det finns mycket som tyder på att den inskränkning av rörelsefrihetensom uppstallade hästar utsätts för, påverkar hästens utveckling och framtida hållbarhetnegativt. Studier har visat att till exempel skelettets grovlek och täthet påverkas starkt av hurmycket motion den växande hästen får (Hiney et al., 2004). Man har också visat att unghästarsom hålls på stall uppvisar mer begränsade benrörelser än hästar som går ute (Back et al.,1999). Det finns indikationer på att den motion hästen får när den går på bete, vilket liknarhästens naturliga miljö, är optimal för skelettutvecklingen och att tidig ”påtvingad” träningkan ge negativa effekter (Cornelissen et al., 1999). En annan negativ faktor i traditionell stallmiljö är den dåliga luften. Svenska stall ventilerasgenomgående för litet, ofta på grund av att man saknar kunskaper om hästars klimattålighetoch tror att kyla och drag är något skadligt. Detta medför att stalluften blir kraftigt förorenadav damm som kommer ifrån stråfoder och strö. Höga halter av små, luftburna partiklar somkan innehålla såväl levande mikroorganismer som höga halter endotoxiner (Pomorska et al.,2007), är vanligt i häststall. Dessa partiklar följer med inandningsluften ned i lungorna ochorsakar skador som kan påverka lungfunktionen hos hästar som vistas mycket inomhus.Uppkomna skador i luftvägarna kan orsaka bestående problem för drabbade djur, även omövergång till utedrift i många fall ger snabba förbättringar (Wyse et al., 2005). En bidragandeorsak till problem med dålig luft är att de luftflöden som anges i Svensk Standard nonchalerardamm-problematiken och baseras på fukt- och värmebalans. Flödena blir därmed intetillräckliga för att hålla partikelnivåerna i luften på en tillfredställande nivå.Magsår är ett vanligt problem hos våra sporthästar idag och det har visat sig att uppstalladehästar utvecklar magsår i högre grad än frigående, sannolikt framför allt på grund avskillnader i ätmönster (Murray & Eichorn, 1996). Hästar är aktiva djur som har relativt lätt att utveckla beteendestörningar. Att hålla hästarinstängda, speciellt i enhäst- boxar eller spiltor, är en mycket viktig orsak till krubbitning,vävning, boxvandring med flera så kallade stereotypa beteenden (Bachmann et al., 2003;Walters et al., 2002). Dessa beteenden utvecklas på grund av stress och frustration när miljönhindrar hästen att utföra viktiga avsnitt av dess beteenderepertoar som att söka föda och beta,vandra, social interaktion med andra flockmedlemmar, flyktbeteende och så vidare. Man haridentifierat tre faktorer som är viktiga för att undvika att hästar utvecklar beteendestörningar:1. Kontakt med andra hästar. 2. Rörelsefrihet. 3. Grovfoderbaserad foderstat. Hos hästar somfötts upp och hålls i utedrift är beteendestörningar mycket ovanliga. I en nyligen publicerad svensk studie om nötkreatur i utedrift (Lundström, 2008) konstaterarman att starka motiv för att ha djuren ute på vintern inkluderar att ” Djuren är friska ochfungerar bra, samt kan bete sig naturligt”.Arbetsmiljö

Den ofta starkt förorenade luften i häststall är lika skadlig för de människor som vistas i stalletsom för hästarna. Luftvägsproblem är betydligt vanligare hos lantarbetare i djurstall än hosresten av befolkningen (Radon et al., 2002). Traditionell stallmiljö innebär också mycketmanuellt arbete med transporter av foder och rengöring av boxar/spiltor. Tungt arbete somgrovfoder- och gödseltransporter är sällan mekaniserat och är ergonomiskt ogynnsamt. Dettatunga arbete utförs dessutom ofta av unga kvinnor. Det är svårt att mekanisera effektivt i ett

Page 88 (25)traditionellt häststall med enhästboxar. Det går att använda till exempel djupströbäddar somkan gödslas med traktor, men sådana kräver mycket god ventilation, så god att det i principblir utetemperatur i stallet.I utedriftsanläggningar kan arbetsmiljöproblemen lösas effektivt. I princip allt manuellt arbetekan mekaniseras och lufthygienproblemen försvinner. När enformigt och oergonomiskt arbeteförsvinner frigörs tid för mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Page 99 (25)Varför håller vi hästar inne?TraditionHur kommer det då att vi har hamnat i en situation där vi håller hästar på ett sätt som inte ärbra för varken djur, människor eller ekonomi. Om vi ser tillbaks på den tid när hästen höllssom bruksdjur, när dess arbetsförmåga utnyttjades för transporter och som dragkraft inomlantbruket och armén, så hölls hästar huvudsakligen i spilta. Dessa hästar arbetade stora delarav dygnet och när de var i stallet gick tiden åt till att äta och att vila. Sysslolöshet var ingetproblem för djuren och eftersom de skulle ut och arbeta varje morgon var det rationellt ochlättskött att ha dem tillgängliga i spiltor. Mekanisering av tungt arbete med hästskötsel var ihuvudsak inte möjligt och de problem med luft- och arbetsmiljö som vi identifierat idag varinte särskilt uppmärksammade, även om C-G Wrangel redan 1889 i ”Handbok förhästvänner” skriver att ”Stallet är ett nödvändigt ont på våra breddgrader. Att så mycket sommöjligt minska skadeverkningarna av detta onda är en av hästvännens viktigaste uppgifter.”Detta sätt att hålla hästar har sedan levt vidare, trots att dagens sporthästar inte används merän en timme per dag och sedan tillbringar resten av dygnet sysslolösa. Den skadliga effektenav dålig lufthygien ökar med antalet timmar som tillbringas i stallet. Spiltorna har idag byttsmot boxar, vilket ger hästarna något mer frihet, men som gör stallet betydligt dyrare att bådebygga och sköta. Efter hand verkar man ha glömt varför det var väl motiverat att hålla hästar uppstallade förr itiden och det har utvecklats en föreställning om att hästar behöver hus att bo i, precis som visjälva. Hästar hålls som sällskapsdjur och det känns kanske som om de har samma behov ochkrav på bekvämlighet som människor. Många hästägare förstår inte att hästens behov skiljersig helt från deras egna. TillgänglighetEtt annat skäl till att hålla hästar instängda i boxar är att man vill ha dem lätt tillgängliga ochrena när de skall användas. Man negligerar då hästens och i viss mån skötarens behov och serenbart till ryttarens bekvämlighet. Fritidsryttaren, som bara har en häst, upplever säkert ocksåsamvaron i stallet under den begränsade tid då man mockar ”sin” box, som trivsam ochvärdefull. Det känns bra att göra rent och bädda fint åt sin fyrbente vän, samtidigt som manumgås med människor som har samma intresse. För den som skall driva en verksamhetyrkesmässigt blir dock situationen en helt annan eftersom det inte alls lika är ”mysigt” för

anställd personal att mocka boxar och köra gödsel i skottkärra åtta timmar varje dag.DjurskyddsföreskrifterDe föreskrifter om djurhållning som utfärdas av Jordbruksverket, har givit stort utrymme åtregler om detaljer i traditionell stallmiljö såsom boxmått, takhöjder, gångbredder och galler.Man kan misstänka att denna fokusering på konventionell uppstallning har förstärktföreställningar om att ett stall med spiltor eller enhästboxar är den ”naturliga” miljön förhästar och att det inte finns några alternativ. Utedrift har snarast misstänkliggjorts genomskrivningar som antytt att endast speciellt tåliga hästraser skulle klara att gå ute och att allahästar behöver hus att gå in i för att klara sin värmebalans mellan vissa datum. På senare tidhar dock hästens behov av utevistelse och rörelsefrihet fått mer plats i regelverket och idagfinns bestämmelser om att hästar måste ges möjlighet att röra sig fritt på rimliga ytor dagligenoch att unga hästar bör hållas i grupp.

Page 1010 (25)De svenska djurskyddsföreskrifterna är ovanligt detaljrika medan man i andra länder oftastnöjer sig med en mer övergripande lagstiftning. Ibland har olika näringsgrenar genomförtcertifieringssystem där god djurhållning uppmärksammas och premieras på olika sätt. IEngland finns till exempel ”Freedom Food” märkningen, där maten kommer från gårdar somhar speciellt goda förhållanden för sina djur. Det kan liknas vid vår KRAV-märkning, men”Freedom Food” utgår ifrån djurens synvinkel, inte konsumentens. Inom EU pågår sedannågra år ett stort projekt under namnet ”Welfare quality”, där forskare från samtliga EU-länder samarbetar för att förbättra förhållandena för lantbrukets djur. Inom detta projektinriktar man sig på att uppskatta djurens välbefinnande genom att med olika metoderundersöka hur de mår. Om djuren på en gård är friska, välnärda, fria från skador ochbeteendestörningar och så vidare, så anser man att djurhållningen är bra och lägger sig inte ihur det har gått till att få djuren att må väl. En logisk och rimlig modell, som fokuserar påresultatet i stället för metoderna. Om detta tankesätt får genomslag kan friadjurhållningsformer få en skjuts framåt, eftersom det sedan länge är väl känt att välskötta djuri utedrift generellt sett är friskare och mer välmående än djur som hålls i stall. Redan idagarbetar man, till exempel inom nötköttsbranschen, på uppdrag av Jordbruksverket, med att tafram ett kontrollprogram för fortlöpande uppföljning av välbefinnandet hos utegångsdjur.Tanken är att ett sådant kontrollprogram skall kunna ersätta dispensförfarandet, när man villhålla djur i utedrift utan ligghall. En effekt av djurskyddsföreskrifterna är att de bidragit till att fördyra hästhållningen. Den har,om inte förbjudit, så i alla fall avskräckt från enkla inhysningsformer med utedrift. Krav påombyggnader för att höja tak och förändra boxstorlekar har också inneburit kostnader förenskilda hästhållare. Om föreskrifterna i sin nuvarande form sammantaget bidrar till attförbättra våra hästars välbefinnande är omtvistat.

Page 1111 (25)Hästens klimattålighetHästen lever i vilt tillstånd på stora grässlätter. De lever i stabila familjegrupper med enhingst, några ston och unghästar. Födan består av relativt näringsfattigt gräs och hästen måsteägna stor del av dygnet (16-20 timmar) åt att beta och den rör sig över stora arealer för attkunna täcka sitt näringsbehov (Henderson, 2007). Den har ingen möjlighet att hålla sig inärheten av skyddande terräng utan är tvungen att klara av alla typer av väder helt utan skydd.Det är den också mycket väl utrustad för. Hästens stora kroppshydda kan spara värmeeffektivt genom att den har förhållandevis liten yta som avger värme till omgivningen. En 500

kilos häst har bara en tredjedel av den yta per kilo som en 70 kilos människa har(McCutcheon, 1999; FASS, 2008). Hästen har också en mycket effektiv isolering i form av enpäls som isolerar mot kyla och står emot vatten och vind. Ett bytesdjur som hästen, som klarar sig från att bli uppäten av rovdjur genom att springaifrån dem, vill ha fri uppsikt över sin omgivning för att upptäcka faror tidigt. Detta bidrarockså till att hästen blir kvar ute på slätten i en snöstorm och inte söker upp skyddandeterräng. De hästar som har överlevt och fortplantat sig har varit mycket klimattåliga ochdenna egenskap har därför förts vidare. Klimattålighet har inneburit en stor evolutionär fördel.En förutsättning för att hästen skall klara hårt vinterklimat är att den får tillräckligt med foder.Fodret är bränsle för de processer som håller hästen varm och ju mer foder den får, destokallare miljö klarar den. En häst med vinterpäls som får fri tillgång till foder, så att den kanöka sitt intag vid behov, har inga problem att leva i svenskt vinterklimat. Den har inget behovav skydd, utan har det lika skönt liggande i en snödriva när det är tio grader kallt som vi harinomhus under ett duntäcke. Utemiljön är betydligt hälsosammare än stallmiljön och vi måste försöka frigöra oss från våregen upplevelse av klimatet och inse att hästens naturliga miljö är ute, inte inne i ett stall. Envanlig föreställning är att det är för kallt för hästar att leva vilt i Sverige, men det är enmissuppfattning. Att det inte finns eller funnits vildhästar i norra Sverige beror snarare på attdet är för kallt för gräset än för hästen. Utan att ge sig in på komplicerade beräkningar av värmebalans kan man konstatera attvetenskap och beprövad erfarenhet visar att hästhållning i utedrift är möjlig i alla delar av vårtland. I äldre tider hölls inte hästar på stall vintertid, det är ett relativt modernt påfund.

Page 1212 (25)EkonomiHästhållning som alternativ till annan arealanvändning för lantbruket måste vara ekonomisktbärkraftig och ha bättre lönsamhet än traditionell uppstallning. System med grupphållning iutedrift med automatutfodring fungerar för alla typer av hästar, även blandade grupper,eftersom utfodringen styrs helt individuellt, och det går att hålla till exempel växandeunghästar tillsammans med vuxna tävlingshästar. För mer homogena grupper är ävenbetydligt enklare inhysningsformer, med utfodring i form av fri tillgång till grovfoder, ocksåmöjliga.Ett problem för lantbrukare som inte har erfarenhet av hästhållning kan vara att få hästägarnasförtroende att ta hand om deras många gånger högt värderade (såväl ekonomiskt somkänslomässigt) djur. Väl planerade anläggningar där hästarna till stor del sköter sig själva ochdär utfodringsautomatik ger en betydande grad av kontroll, underlättar för lantbrukare medmindre omfattande hästerfarenhet att komma igång. Web-baserad kameraövervakning kanockså bidraga till att ge hästägare det förtroende och den insyn som krävs för att våga lämnasina djur i andras vård. Många mindre jordbruk övertas dock idag av hästfolk och i sådana fallfinns ofta den hästvana som behövs. InvesteringarDagens isolerade häststall med enhästboxar är mycket kostsamma att bygga. Man räknar idagmed en investeringskostnad för ett isolerat stall, inklusive gödsellagring men utanfoderlagringsutrymmen på 160.000:- kronor per hästplats (LRF). Kostnader på det dubbla ärinte alls ovanligt. Ett lösdrifttssystem med ligghall, full utfodringsautomatik och 150 m2

hårdgjord rastgård per häst kostar cirka 95.000:- per hästplats att bygga. Om det är fråga omlösdriftshästar som skall ridas, tillkommer en isolerad skötselavdelning. Om vi räknar på enlösdriftsanläggning för 20 hästar finns det alltså 1,3 miljoner kvar att satsa på enskötselavdelningen innan man når upp till samma investeringskostnad som för det

traditionella stallet. Då har man fått en anläggning som uppfyller högt ställda krav på såväldjur- som arbetsmiljö och driftsekonomi. Om verksamheten i lösdrift kan bedrivas utan ligghall eller med enklare utfodringssystemsjunker investeringskostnaden för byggnader kraftigt. För enbart uppfödning av unghästar kanman också tänka sig varianter med ranchdrift, det vill säga uppfödning på stora arealer utanvare sig byggnader eller foderautomater, med fri tillgång på lämpligt grovfoder som endautfodring. Detta är fullt möjligt och kan vara ett mycket djurvänligt och kostnadseffektivtalternativ. Kostnaderna för byggnader försvinner då helt och arbetsinsatsen reducerasytterligare. Om lantbrukaren kan producera grovfodret själv kan uppfödning av hållbarahästar i ranchdrift bedrivas med ett minimum av kostnader. I nuläget krävs dock dispens frånJordbruksverket för att få hålla hästar utan ligghall på vintern.DriftskostnaderKostnaderna för arbete i det traditionella boxstallet är också avsevärda, mycket beroende påden stora arbetsinsats som skötseln av hästarna kräver. I ett fördjupningsarbete frånHippologenheten vid SLU (Hellberg & Karlsson, 2008) tog det i genomsnitt 7.5 minuter perdag för en van person att mocka åt en häst. I arbetsstudier i Tyska boxstall (KTBL, 1999)visade man att mockningen utgör cirka en fjärdedel av den totala arbetstiden i sådana stall. Dåinräknas allt, även administration, skötsel av ridbanor, reparationer m.m. Foderberedning ochutfodring tog också cirka en fjärdedel av tiden och ytterligare en fjärdedel fylldes med

Page 1313 (25)ströning och in- och utsläpp i hage. Tre fjärdedelar av arbetstiden upptas alltså av arbete som ien bra lösdrift antingen sker automatiskt eller kan göras på en bråkdel av den tiden.Man får dock inte glömma att det går att rationalisera arbetet även i ett boxstall. Medkraftfoderautomater, fri tillgång på grovfoder och djupströbäddar eller mekanisk utgödslingsom mockas med minilastare kan arbetstiden reduceras väsentligt. Dessa åtgärder kan dockpåverka investeringskostnaden,Den totala arbetstiden per häst, i traditionella boxstall respektive lösdriftsstall, har undersöktsi minst fem olika tyska studier under 1990-talet (Göbbel, 1994; Beyer 1995; Wendel et al.,1995; Rosenberger, 1998; KTBL, 1999). Variationen både inom och mellan studierna är stor,eftersom de inte omfattar så många stall (arbetsstudier är mycket resurskrävande) ocheffektiviteten i olika system kan vara mycket olika. Det genomsnittliga antalet arbetstimmarper häst och år varierade i de olika studierna mellan 55 och 148 för boxstallen och mellan 17och 60 för lösdrifterna. Med en timkostnad på 152 kronor (LRF, 2008) blir då årskostnadenför enbart arbete mellan 8.360:- och 22.496:- per häst i det traditionella stallet och mellan2.584:- och 9.120:- i lösdriften (extra kostnader för helgarbete är ej inräknade). I populärpresshar man kunnat se uppgifter om hästägare som reducerat sin arbetsinsats med 90% när debyggt om från traditionell uppstallning till grupphållning med foderautomater (Sjöstedt,2007). Med ovanstående siffror som bakgrund förefaller detta inte orimligt, om man går frånett ovanligt tungarbetat boxstall till en mycket rationell lösdrift.ArealbehovI de fall hästar hålls i lösdrift på stora arealer tillkommer kostnader för den mark som hästarnages tillgång till. Som utgångspunkt kan användas Statens Jordbrukverks riktlinjer förspridningsareal (SJV, 2008), som anger att det går att hålla 2.5 vuxna hästar per hektar utanatt gränserna för mängden tillförd växtnäring överskrids. Om det finns ligghall och hårdgjordaytor där gödsel kan samlas in, kan betydligt fler hästar per hektar hållas utan attspridningsarealen blir för liten. Enbart ligghall och rastgård är också ett gott alternativ tilltraditionell uppstallning och då ökar inte arealbehovet alls, snarare tvärtom. Genom att allahästar har tillgång till hela den hårdgjorda ytan hela dygnet, blir den totala arealen mindre än

vid konventionell uppstallning med rasthagar, plus att djurens välbefinnande ökar. Det bördock påpekas att det är en fördel att använda stor areal per häst, för att de förväntadefördelarna med hälsosam egenträning skall optimeras och för att slitaget på icke hårdgjordmark skall bli så liten som möjligt.Det förväntas att mark som annars används som ren betesmark utnyttjas. Eftersomhästhållning utnyttjar betet på samma vis som alternativ uppfödning av till exempel nötkreaturoch samma EU-stöd kan förväntas, uppkommer i ett jordbruksföretag ingen förlust på grundav dåligt utnyttjad mark. Kapitalkostnaden för marken måste dock beaktas när man jämförmed konventionell uppstallning, där man också behöver hagar, om än betydligt mindre areal.Om vi antar att man i utedrift behöver en tredjedels hektar per häst utöver vad som används ikonventionell hästhållning så får vi lägga till cirka 17.000 kronor per häst tillinvesteringskostnaden (LRF Konsult, 2008). Vid ren ranchdrift är arealbehovet ännu störreoch investeringskostnaden för marken bör därför räknas upp, förslagsvis med ytterligare 1/3hektar per häst (17.000). Det är viktigt att förstå att minimibehovet av areal, när det gäller grönytor, bestäms till stordel av markens beskaffenhet. På lätta sandjordar, där marken tål slitage från hovar, går det årbetydligt mindre areal än på styva lerjordar. Om marken blir helt söndertrampad, så attvegetationen under följande växtperiod påverkas, kan det medföra att hästarna trivs sämre ochatt såväl naturvärden som EU- bidraget för betesmark går förlorade.

Page 1414 (25)KostnadsjämförelseI Tabell 1 har ovanstående antaganden sammanställts för att ge en uppfattning om hur storainvesteringar olika inhysningssystem kan kräva och vilka skillnader i arbetskostnader somkan förväntas. Skillnaderna mellan besättningar med olika förutsättningar kan vara avsevärdaoch siffrorna i tabellen bör endast ses som exempel. Uppskattningen gör inte anspråk på att geen totalbild av kostnaderna utan visar bara på vilken i storleksordning skillnaderna i vissakostnader kan ligga. Jämförelsen avser en anläggning för uppfödning av unghästar. För hästarsom tränas, rids eller körs, tillkommer i lösdriftsalternativen en skötselavdelning vars storlekoch standard kan vara mycket olika beroende på verksamheten. I det traditionella stallet ingårså att säga skötselavdelningen, om än en ganska orationell sådan (i boxen eller i gången).Investeringarna i traditionellt boxstall fördelar sig på 160.000 per häst för byggnader och10.000 för rasthagar (7 hästar/hektar) inklusive staket. Lösdrift med ligghall och rastgård kostar 95.000 per häst plus 20.000 för ytterligare entredjedels hektar grönytor (inkl. staket) per häst. Tar man bort utfodringsautomaterna och fodrar med fri tillgång på grovfoder samt ersätterrastgården med större grönytor (alltid tillgängliga) kan investeringen reduceras med 17.500per häst för utfodringssystemet och 30.000 för minskade hårdgjorda ytor. Tillkommer gör20.000 per häst för mer mark.Investeringen för ranchdriften beräknas vara 60.000 per häst för ett hektar mark (inkl.stängsel) plus 50.000 för utfodringsanordningar (foderhäckar).Arbetsbehovet för skötsel av hästarna har chablonmässigt antagits ligga mitt emellanyttervärdena i de fem tyska studierna (för boxstall respektive lösdrift). Tabell 1. Uppskattning av vissa investerings- och arbetskostnader (SEK) för olikainhysningsformer (20 hästar).Isolerat stall medenhästboxar ochrasthagarLösdrift med ligghall,rastgård, foderautomateroch grönytor

Lösdrift med ligghall,stor areal och utfodringmed fri tillgångRanchdriftInvestering3.400.0002.300.000 (+ ev. skötselavdelning)1.750.000 (+ ev. skötselavdelning)1.250.000Arbete / år308.000117.000117.000117.000

FoderkostnaderFoderbehovet är högre för hästar som går ute, framför allt på grund av ökad aktivitet menockså beroende på ökad klimatpåverkan. Foderbehovet antas öka med cirka 0.7% för varjegrad under ±0°C (Cymbaluk, 1990). Ökat foderintag på grund av kyla när det handlar omväxande hästar kommer dock inte att ”eldas för kråkorna” eftersom det konsumerade fodrettill stor del används till ökad tillväxt (som också ger värme).Kraftfoderutnyttjandet bör vara betydligt bättre för hästar som fodras i automater, med mångasmå givor per dygn, särskilt för hästar som får mycket kraftfoder. Det förekommer uppgifterom 30-40% bättre foderutnyttjande om dygnsgivan fördelas på många givor jämfört medtraditionell utfodring två gånger per dygn. Risken för matsmältningsstörningar minskar också

Page 1515 (25)med en mer fysiologisk utfodring. Om fodergivan styrs helt individuellt kan överutfodringundvikas. För stort foderintag börjar bli ett problem, inte bara hos människor, utan också hoshästar och påverkar med stor sannolikhet såväl hälsa som hållbarhet. Kostnader för ohälsaDe stora förbättringar i såväl arbets- som djurmiljö bör minska kostnaderna för ohälsa. Friskadjur medför minskade veterinärkostnader och förbättrad arbetsmiljö ger färre sjukdagar.Kapitalkostnaden för brukshästar kommer också att minska om hästarna blir användbaraunder längre tid.IntäkterIntäkterna från försäljning av unghästar förväntas öka vid uppfödning i lösdrift, eftersombättre hälsa och ökad hållbarhet höjer marknadsvärdet. Att öka hästarnas hållbarhet ochprestationsförmåga är, förutom vinsterna i form av bättre djur- och arbetsmiljö, huvudsyftetmed att hålla dem i grupp på stora arealer, men det är svårt att sätta en siffra på hurmarknadsvärdet kommer att påverkas. Om resultatet blir det förväntade – hållbara hästar –kan en avsevärd höjning av försäljningspriset förväntas, om modellen och dess positivaeffekter får allmän acceptans. Man kan också emotse en lönsam marknad för lego-uppfödningav unghästar från andra länder som har mindre god arealtillgång.

Page 1616 (25)Visnings- och försöksanläggningEtt stort problem är att våra utbildningsanläggningar inte kan visa upp någon särskilt modernhästhållning. Hur skall de ungdomar som utbildar sig inom hästsektorn kunna ta till sig nyamodeller för hästhållning när det som visas upp på hästsportens högskolor ofta liknar museer

över historisk uppstallning? Problemet förvärras genom att ungdomarnas förebilder,professionella tränare och tävlingsryttare/kuskar, nästan till 100% håller sina hästar itraditionella boxstall. Som skäl för att hålla hästarna inne hör man ofta att:1. Tävlingshästar är känsliga och kan fara illa av uteklimatet. Detta argument är svårt attförstå, eftersom tävlingshästar får mer foder än andra hästkategorier och därigenomblir mycket köldtåliga. Det råder tyvärr en stor kunskapsbrist i ”hästsverige” när detgäller hästars klimattålighet,2. Skaderisk. När hästar som står mycket inne och som inte är vana att gå i grupptillfälligt släpps ut uppstår betydande skaderisker, men erfarenheter visar att hästarsom är vana att gå ute i grupp inte har ökad risk för skador (en modell som helteliminerar riskerna för skador orsakade av andra hästar är att hålla hästar i individuellutedrift).3. De springer av sig för mycket energi. Erfarenheter från trav- och galopphästar somhålls i utedrift visar tydligt att så inte är fallet.4. Tävlingshästar behöver stå inne och vila eftersom de tränar så hårt. Det finns enbristande förståelse för att hästar som tränas hårt behöver röra sig även resten avdygnet för att bli starka och hållbara. Kroppens läkande system fungerar dåligt vidstillastående (till exempel kräver blodcirkulationen i ben och leder rörelse).5. Hästarna blir smutsiga och långhåriga när de går ute. Detta är helt riktigt. Att hållahästen i skinande ”show-condition” kräver mer arbete om de går ute.Ovanstående föreställningar om att det inte går att hålla tävlingshästar ute är en orsak till attdet finns ett behov av anläggningar som kan visa upp modern, hästriktig djurhållning iverkligheten. Den som aldrig sett en väl fungerande lösdrift har svårt att förstå hur bra dettasätt att hålla hästar kan vara.Anläggningar med modern hästhållning som är uttalat öppna och välkomnar besökare börtillskapas på svenska utbildningsanläggningar. De kan bli mycket värdefulla för att visa påalternativ till det i Sverige traditionella sättet att hålla hästar och en tillgång även för skolorsom själva inte kan visa upp något liknande.Hästarna kan inhysas i grupphållning med fri tillgång till utevistelse under hela eller delar avsitt liv. Det finns dock en bristande logik i att föda upp hästar i grupp på stora arealer för attsedan stänga in dem i boxstallar. Det kan vara minst lika viktigt för den vuxna, arbetandehästen att få röra sig och andas frisk luft som för den växande unghästen. Ett ökat fysiskt ochpsykiskt välbefinnande kan ge mycket goda effekter på prestationsförmågan. För att hästarnaskall fungera optimalt i grupp som vuxna är det också av betydelse att de vuxit upp i grupp.Om de får leva i grupp från början blir de socialt väl fungerande, vilket gör att konflikter medtillhörande skaderisker även senare hålls på en låg nivå. På Bollerups Lantbruksinstitut och Naturbruksgymnasium har man ambitionen att på siktställa om alla delar av hästhållningen till olika former av lösdrift. Uppbyggnad av enhästhållning där djuren går i lösdrift under hela sitt liv sker dock inte över en natt och det ärfullt möjligt att börja med att hålla en hästkategori, till exempel fölston, unghästar ellertävlingshästar i grupp.

Page 1717 (25)Bild 3. Översiktsbild över anläggning med ligghall, rastgård, foderstation och grönytor.(Gimmex AB)PrinciperDet är en fördel om anläggningarna är flexibla, så att olika varianter av grupphållning kanvisas. Grundalternativet kan vara grupphållning med strödd ligghall (Bild 3), möjlighet attanvända foderautomater för grov- såväl som kraftfoder samt möjlighet att ge tillgång till

större gröna arealer, helst varierad terräng. En komplett rastgård med hårdgjorda ytor runtligghall och utfodringsanordningar skall finnas så att anläggningarna kan användas utan atthästarna har tillgång till grönytor (Bild 4). Ligghallen bör kunna stängas av om man vill hålla hästar i utedrift utan tillgång till ligghalloch den skall också kunna användas som en ”sluten” lösdrift, det vill säga att hästarna skallkunna stängas in i ligghallen. Utfodring bör därför kunna ske i ligghallen.Alla delar av anläggningarna, även ridhus och träningsbanor, kan övervakas kontinuerligtmed web-kameror som finns fritt åtkomliga på skolans hemsida, för att skapauppmärksamhet och förtroende kring moderna former för hästhållning.

Page 1818 (25)Bild 4. Ligghall med omgivande hårdgjord rastgård och väg till foderstation. (Gimmex AB)ForskningAtt med vetenskaplig metodik visa om det är så att hästar som lever under ”semi-naturliga”förhållanden, ute på stora arealer med goda möjligheter till egenträning, blir hållbarare ochpresterar bättre än hästar som hålls uppstallade på traditionellt vis är ett stort och kompliceratarbete. Många faktorer spelar in; hästens genetiska förutsättningar, stoets förhållanden underdräktigheten, ett flertal variabler i hästens miljö och behandling från födseln och framåt,utfodring, träning, tävling, olyckshändelser, sjukdomar och så vidare. Inget enskiltforskningsprojekt kan hoppas på att bidraga med mer än en liten bit till detta puzzel. Hittills har man bland annat visat att fysisk aktivitet påverkar skelettutvecklingen, attutevistelse radikalt minskar risken för luftvägsproblem, att risken för magsår är låg hos hästarsom har ständig tillgång till stråfoder och att beteendestörningar till stor del hör samman meduppstallning i ensamboxar. En viktig forskningsuppgift är att klarlägga hur utedriftsanläggningar skall utformas för attstimulera hästarna till tillräcklig men inte överdriven egenträning. Idag finns inte ensgrunddata på detta område. Vi vet något om var gränserna går mellan för litet - lagom - förmycket men obetydligt om vilka förutsättningar som krävs för att uppnå olika aktivitetsnivåer.Hur gruppstorlek, areal, hagarnas form, terrängens beskaffenhet och utfodringsteknikpåverkar resultaten är idag i huvudsak okänt. För att börja arbeta med sådana frågeställningarbehövs först och främst teknikutveckling för att kartlägga enskilda individers och gruppersaktivitet i olika miljöer. GPS-teknik kan användas för att följa hur hästar i utedrift rör sig ochger utmärkta möjligheter att under hela dygnet i detalj dokumentera sträckor och hastigheter iolika gångarter. Utrustning och analysverktyg behöver dock först anpassas till verksamheten.Metodiken används framgångsrikt för att studera förflyttningar av frigående djur, så lämpligutrustning bör vara lätt att få tag i. Med ett fungerande system för insamling av och analys av

Page 1919 (25)aktivitetsdata kan sedan individers och gruppers förflyttningar i till exempel olika miljöer,situationer och väderlek studeras.En annan viktig forskningsuppgift är att klarlägga hur hästens klimattålighet fungerar ipraktiken. De vetenskapliga data som finns idag kommer till stor del från teoretiska modelleroch laboratorieförsök. Hästens värmebalans kan till exempel studeras med hjälp avvärmekameror och inplanterade microchips som registrerar temperaturen på olika djup, för attbedriva forskning om hur hästarnas värmebalans påverkas av exempelvis olika väderfaktorer,pälsansättning och utfodring.UndervisningAnläggningar med modern hästhållning i lösdrift kan få stor betydelse som

demonstrationsobjekt i undervisningen och skapa möjligheter inte bara till regelrätt forskningutan även till fördjupnings- och examensarbeten. Tråkigt och oergonomiskt skötselarbete kantas bort från schemat till förmån för viktigare utbildning. Personalkostnader för hästskötselkan minskas vilket ger ekonomisk möjlighet att hålla fler och bättre utbildade skolhästar.UtformningEn anläggning som skall hysa hästar i grupp under hela livet behöver ett antal avdelningarmed olika utformning (Figur 1). Dräktiga ston kan, om lämplig areal och terräng finns, hållasi ranchdrift med fri tillgång till grovfoder. Unghästar kan hållas i system med fri tillgång pågrovfoder tills de börjar utbildas. Kraftfoder behövs först när hästarna sätts i arbete(Forsmark, 2006). Hästar under utbildning och färdiga skolhästar och tävlingshästar hållslämpligen i system med individuellt styrd utfodring och tillhörande skötselavdelning. Nedanföljer exempel på hur sådana anläggningar kan utformas. Figur 1. Schematisk översikt som visar hur olika hästkategorier kan inhysas i ett komplettlösdriftssystem.Utedrift med ellerutan ligghall.Grovfoder ad lib.SOMMARBETELösdrift med ligghall,rastgård & grön areal.Grovfoder ad lib.UnghästarAvelsstonLösdrift med ligghall,rastgård & grön areal.Individuell utfodring. UtbildningshästarLösdrift med ligghall,rastgård & grön areal.Individuell utfodring. Skolhästar/tävlingshästarSkötselavdelningSkötselavdelningRidning, körningRidning, körning

Page 2020 (25)AvelsstonRanchdrift kan fungera väl med vuxna ston. Fri tillgång till grovfoder på väl tilltagnafoderplatser som flyttas ofta minskar konkurrensen. Om man inte ger tillgång till ligghallundviks även denna konfliktkälla, men ranchdrift utan ligghall kräver väl tilltagen areal,terräng med inslag av vindbrytande element och, i dagsläget, dispens från Jordbruksverket. Enenklare skötselavdelning med sjukbox bör finnas i närheten. Ofta finns byggnader, tillexempel gamla stall, som kan byggas om till skötselavdelning.UnghästarEfter avvänjning hålls unghästarna i blandade grupper (ston & hingstar) under första vintern,därefter delas de i grupper efter behov. Utfodring sker med fri tillgång till väl anpassatgrovfoder. Strödda ligghallar för de tre grupperna kan antingen förläggas separata eller somolika avdelningar i samma byggnad. Hårdgjorda rastgårdar vid ligghallar anläggs och

inhägnas så att omgivande markområden kan stängas av vid behov. Skötselavdelning medsjulboxar kan delas med gruppen för avelsston.UtbildningshästarNär hästarnas utbildning skall påbörjas flyttas de till en mer påkostad avdelning där denstörsta skillnaden mot tidigare inhysning är att utfodringen sker individuellt med både grov-och kraftfoder i automater (Bild 5). I anslutning till ligghall och rastgård finns också enskötselavdelning där hästarna tas in när de skall hanteras och utbildas (ex. löshoppas, köraseller ridas). Här bör också utrymme för undervisning finnas. Denna hästkategori kanske inte dagtid har tillgång till stora grönområden, eftersom det kanvara opraktiskt att behöva gå långa sträckor och hämta hästarna. Det är dock fullt möjligt attprogrammera utfodringsautomatiken så att hästarna finns tillgängliga i närheten avskötselavdelningen vid de tidpunkter när de skall användas.Bild 5. Kraftfoderstation. a) En häst är färdig och nästa går in. b) Häst som fodras ikraftfoderstation. (Gimmex AB)

Page 2121 (25)SkolhästarNär hästarna har nått en viss utbildningsnivå flyttas de till skolstallet. Här går de i ett systemsom till stor del är likadant som för utbildningshästarna. De fodras med individuellt anpassadgiva i automater och har tillgång till grönområden endast nattetid. Till detta stall behövs ocksåen skötselavdelning, som för att tillgodose undervisningens behov behöver vara rymligare änskötselavdelningen i en kommersiell anläggning.Nya hästar ”skolas in” i gruppen genom att inledningsvis uppstallas i enhästboxar som finns iligghall eller rastgård (Bild 6). Sådana boxar bör för övrigt finnas även i övriga anläggningar,men blir allt viktigare ju äldre hästarna blir. Bild 6. “Tillvänjningsbox” för nya hästar som introduceras i en grupp.Exempel – lösdrift för 20 stora hästarEtt exempel på hur en anläggning för 20 stora hästar i lösdrift kan se ut visas i Figur 2 och 3.Utgångspunkten har varit att vuxna hästar som arbetar och tävlar skall kunna inhysas, mennaturigtvis går det också att ha andra hästkategorier, helt eller delvis. I ligghallen, som äroisolerad med stora portar, är det gott om plats, 15 kvadratmeter per häst. I ligghallen finnsockså fyra individuella boxar med tillhörande paddockar, vilka kan monteras upp eller nedefter behov. De kan användas som tillvänjningsboxar för nya hästar som skall introduceras igruppen, för konvalescenter eller hästar som har svårt att fungera i gruppen. Anläggningen skall också kunna användas i utbildningsverksamhet, varför en förhållandevisomfattande servicebyggnad planerats. Denna innehåller åtta skötselspiltor där hästarna bindsupp för att till exempel göras i ordning för ridning/körning. Den innehåller ocksåfoderkammare och ett litet förråd för grovfoder och strö till tillvänjningsboxarna, duschrumför hästar, rymlig sadelkammare med skåp och putsbockar, toalett och stallkontor. Utanför

Page 2222 (25)Figur 2. Situationsplan - lösdrift för 20 stora hästar (M. Ventorp & J. Löwenhielm Toth).1. Ligghall2. Servicebyggnad3. Containergrop för gödsel med ramp4. Individuell paddock och tillvänjningsbox5. Grovfoderstation6. Kraftfoderstation

7. Kvadratisk halmhäck med tak8. Rullningsgrop med kantbalk av träSkala 1:1000

Page 2323 (25)byggnaden finns en grop för en liten gödselvagn där gödsel från rastgård och servicebyggnadtippas. I övrigt finns ingen gödsellagring utan gödseln lagras som djupströbädd i ligghallenI den hårdgjorda rasthagen finns stationer för grov- respektive kraftfoder, flottörvattenkar och halmhäckar. Rumsdelare finns också i form av inhängnade träd för att skapa en merdiversifierad miljö. Slutligen anläggs i rastgården en rullninggrop med sand som är lämpligför ändamålet. Det grus som används som ytlager i rastgården är ofta inte behagligt att rullasig i. Figur 3. Anläggningen sedd från parkeringen. En vy från motsatt håll återfinns påförsättsbladet (M. Ventorp & J. Löwenhielm Toth).Avsikten med att placera kraftfoderstationerna en bit från ligghall och serviceavdelning är atthästarna skall motiveras att röra sig runt i rastgården, så att de inte blir stillastående underperioder när de inte ges tillgång till gräspaddockarna. Rastgården gränsar till fyra storagräshagar som hästarna kan ges tillgång till alltefter markförhållanden och väderlek. Beroendehur ofta hästarna är instängda i rastgården kommer den att behöva ”mockas”. Detta kan medfördel göras med minilastare eller mindre traktor.

Page 2424 (25)ReferenserBack, W., Smit, L.D., Schamhardt, H.C. & Barneveld, A. 1999. The influence of differentexercise regimens on the development of locomotion in the foal. Equine Vet. J. Suppl. 1999Nov;(31):10-11.Backmann, I., Audigé, L. & Stauffacher, M. 2003. Risk factors associated with behaviouraldisorders of crib-biting, weaving and box-walking in Swiss horses. 2003. Equine Vet. J. 2003Mar;35(2):158-63.Beyer, 1995Cornelissen, B.P., van Weeren, P.R., Ederveen, A.G. & Barneveld, A. 1999. Influence ofexcercise on bone mineral density of immature cortical and trabecular bone of the equinemetacarpus and proximal sesamoid bone. Equine Vet. J. Suppl. 1999 Nov;(31):79-85.Cymbaluk, NF. 1990. Cold housing effects on growth and nutrient demand of young horses. JAnim Sci. 1990 Oct;68(10):3152-62.FASS.se. 2008. Beräkning av kroppsyta. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/kroppsyta.jspForsmark, Petra (2006) Fodersammansättningens betydelse för tillväxt hos häst. Dept. ofAnimal Nutrition and Management, SLU. Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för husdjurens utfodring och vård vol. 223Göbbel, T. 1994. Pferdehaltung aus betriebswirtschaftlicher Sicht. Mitteilungen für Beratungder Lantwirtschaftkammer Rheinland.Hellberg, O & Karlsson, L. 2008. Arbetsåtgång vid mockning I häststall med mekaniseradutgödsling. Fördjupningsarbete 395. Sveriges Lantbruksuniversitet, Strömsholm 2008.Hiney, K.M., Nielsen, B.D. & Rosenstein, D. Short-duration exercise and confinement altersbone mineral content and shape in weanling horses. J. Anim. Sci. 2004 Aug;82(8):2313-20.Landtechnik Weihenstephan. 1999. Ermittlung des Arbeitsbedarfs für Pensionspferdehaltungin lantwirtschaftlichen Betrieben zur Fortschreibung und Ergänzung der KTBL-datenbank.LRF.se. 2008. Kalkyler, häst. http://www.lrf.se/viarbetarmed/hast/kalkyler

Lundström, C., Rustas, B-O., Wetterlind, J., & Lindén, B. 2008. Utedrift med nötkreaturunder vinterhalvåret i Västsverige - dokumentation av produktionssystem, djurhälsa ochmiljöpåverkan. Stiftlsen Lantbruksforskning Projekt: 0153004 Utveckling av utedrift tillframtidens uppfödningssystem för köttdjur med hänsyn till produktion, hälsa och miljö.McCutcheon, L.J., Geor, R.J., Ecker, G.L., & Lindinger, M.I. 1999. Equine sweatingresponses to submaximal exercise during 21 days of heat acclimation. J. Appl. Physiol. 87,Issue 5, 1843-1851, November 1999.

Page 2525 (25)Murray, M.J. & Eichorn, E.S. 1996. Effects of intermittent feed deprivation, intermittent feeddeprivation with ranitidine administration, and stall confinement with ad libitum access to hayon gastric ulceration in horses. Am. J. Vet. Res. 1996 Nov;57(11):1599-603.Radon, K., Monso, E., Weber, C., Danuser, B., Iversen, M., Opravil, U., Donham, K.,Hartung, J., Pedersen, S., Garz, S., Blainey, D., Rabe, U. & Nowak, D. 2002. Prevalence andrisk factors for airway diseases in farmers--summary of results of the European Farmers'Project. Ann Agric Environ Med. 2002;9(2):207-13.Pomorska, D., Larsson, L., Skorska, C., Sitkowska, J. & Dutkiewicz J. 2007. Levels ofbacterial endotoxin in air of animal houses determined with the use of gas chromatography-mass spectrometry and Limulus test. Ann. Agric. Environ. Med. 2007 Dec;14(2):291-8.Rosenberger, G. 1998. Wirtschaftlichkeit der Pensionspferdehaltung. ALB-Tagungsband zurJahrestagung 1998; s. 60-68.SJV, 2008. Lagring och spridning av gödsel samt bestämmelser om grön mark. Version20061001.http://www.sjv.se/download/18.313fdc3e116c968a30080003082/LH+Lagring+spr+godsel+20061001.pdfSjöstedt, T. 2007. Active Stable – framtidens stall är redan här. www.hastfolk.se Nr 5, 2007Ventorp, M. 2008. Personlig kommunikation.Walters, A.J., Nicol, C.J. & French, N.P. 2002. Factors influencing the development ofstereotypic and redirected behaviours in young horses: findings of a four year prospectivestudy. Equine Vet. J. 2002 Sep;34(6):572-9.Wendl, G, Wagner, M., Rosenberger, G. 1996. Extensive Grünlandnutzung durchPferdehaltung (endbericht). Bayerische Landesanstalt für Landtechnik Freising-Weihenstephan.Wyse, C.A., Skeldon, K., Hotchkiss, J.W., Gibson, G., Yam, P.S., Christley, R.M., Preston,T., Cumming, T.R., Padgett, M., Cooper, J.C. & Love, S. 2005. Effects of changes to thestable environment on the exhalation of ethane, carbon monoxide and hydrogen peroxide byhorses with respiratory inflammation. Vet. Rec. 2005 Oct. 1;157(14):408-12.