Tema: Livet

Individen, kärleken och dödenReligionskunskap 1, 50 poäng, RELREL01

Betygskriterier

För delmomentet” Livet” gäller att du har besvarat samtliga frågor i häftena om ”Tema: Livet”, ”Ond och god människa”, ”Samhälle och religion”, ”Etik i arbetslivet” samt ”Frågor, frågor”. Du skall ha sett ”Children of men”, samt aktivt tagit del i muntliga diskussioner. Ju mer utförliga och reflekterande svar av god kvalitet ju större chans till högre betyg.

För E gäller att eleven har:

• Jämför riter, traditioner och levnadssätt i olika religioner och andra livsåskådningar

• Redovisar sådana kunskaper om kristendomen och några andra världsreligioner och livsåskådningar som ökar förståelsen för olika livsmönster bland människor i den närmaste omgivningen

• Samtalar kring problemsituationer i vardagen och i yrkeslivet utifrån ett givet etiskt och moraliskt tänkesätt

• Värderar några företeelser i samhället som befrämjar eller som strider mot dess värdegrund

• Relaterar sig till sammanhang som berör frågor om tro, livsåskådning och etik

För C gäller att eleven har:

• Ger exempel på religioners och andra livsåskådningars betydelse för individ och samhälle, nationellt och internationellt

• Identifierar etiska problem i sin omgivning, tillämpar några enkla etiska resonemangsmodeller och motiverar med stöd av dessa sina egna ställningstaganden i kända och vardagliga situationer

• Reflekterar enskilt och i grupp över vad tolerans gentemot olika människors sätt att se på tillvaron innebär

För A gäller att eleven har:

• Upptäcker likheter och skillnader mellan kristendomens och några andra världsreligioners och livsåskådningars grundtankar och uttryckssätt och tillämpar dem på aktuella frågor såsom kvinnosyn och samhällssyn i ett aktuellt och ett historiskt perspektiv

2

• Tillämpar olika etiska teorier inom religioner och livsåskådning på närliggande situationer och aktuella samhällsfrågor

• Visar hur olika sätt att förhålla sig till olika livstolkningar medför konsekvenser för sättet att leva och handla

• Argumenterar för ett eget sätt att tolka livet med respekt för att andra har rätt i sin livstolkning

Identitet, riter och symboler

Livsfrågor är de där riktigt stora frågorna man ställer sig. Vad är meningen med livet? Vad händer efter döden? Frågor där det är omöjligt att få riktiga svar. Många människor söker svar i olika religioner. Historiskt sett var det vanligare att man vände sig till religionen förr, men dagens moderna människa väljer allt som oftast att hitta alternativa vägar än religionen för att hitta svar. Oavsett hur man väljer att besvara livsfrågorna påverkas också synen på ens identitet. Svaret på frågan vad meningen med livet är ger ofta vägledning kring hur man ska leva som individ och vad det kan innebära att göra gott.

Med religiös identitet menas att identifieras och identifiera sig själv som tillhörande en viss religion. Det innebär att bekänna sig till en religion och en strävan att leva enligt de regler och traditioner som finns i den religionen. Att ha en religiös identitet påverkar i högsta grad hur man uppfattar sig själv eftersom religioner oftast har svar på vilken ens roll är och hur man ska leva sitt liv.

Olika religioner leder naturligtvis till olika identiteter. Att vara en god muslim innebär inte samma sak som att vara en god buddhist. Inom en religion finns också många tolkningar och inriktningar. Att det är så har flera olika skäl. Det kan handla om hur man tolkar de religiösa skrifterna men det handlar också ofta om politiska konflikter som speglas i religionen. Ett typexempel på religiös konflikt är den mellan kristna katoliker och protestanter som krigat på Irland under flera årtionden eftersom just deras tro är rätt. En annan konflikt är den mellan Shia och Sunnimuslimer som tror på samma gud, men har blodiga uppgörelser med varandra eftersom den ena gruppen tycker att den andra gruppen tolkar religionen fel och tvärtom.

När man inte anser sig som religiös kan man säga att man är sekulär, vilket i enkla ordalag betyder att religionens påverkan på den personen är liten. Människor som inte anser sig vara religiösa identifierar sig ofta med något annat man tror på eller tycker om. Det kan vara ett hockeylag eller ett politiskt parti. I Sverige och många andra länder finns det religionsfrihet som inte bara innebär att vi som medborgare har rätt att välja vilken religion vi vil tillhöra. Utan vi har också frihet från att bli påtvingade någon religion.

3

De har målat sig med färg och klätt ut sig i lusta kläder. De gapar och skriker om vartannat. Ibland låter det som om de sjunger i kör, andra gånger viftar de med sina händer. Undrar vilka de är. Beskrivningen skulle kunna passa in på båda bilderna.

Det som båda bilderna visar är riter. En rit är en handling som i stort utförs på samma sätt varje gång, som en tradition. För naturfolket på bilden till vänster genomförs en dans på samma sätt som den alltid gjort i generation efter generation. Även fotbollsfansen har ett sätt att förbereda sig, men så fort som matchen är över återgår dessa personer till det ”normala”. Alltså kan man säga att det är situationen som gör att personerna gör och klär sig som de gör. En rit kan liknas med en symbolisk handling som både religiösa grupper och sekulära grupper ägnar sig åt vid olika tillfällen, ibland medvetet och ibland omedvetet.

I religiösa sammanhang handlar riten väldigt ofta om att gå från ett stadie i livet till ett annat. Det kallas övergångsrit. Det kan vara att gå från att vara barn till att bli vuxen som konfirmationen delvis symboliserar. Det kan även vara att gå från det jordiska livet, till det himmelska livet som begravningen symolserar. I sekulära sammanhang handlar riten ofta om olika firanden. Vissa kanske firar att det är helg genom att äta någon god mat och dricka ett glas vin på fredagskvällen. Andra har en tydlig morgonritual på helgfrukosten då man läser tidningen och äter frukost i en viss ordning som man gjort i urminnes tider. Idrottare har ofta många konstiga ritualer för sig innan match eller innan det är deras tur att tex. hopp eftersom ” Det gick ju bra förra gången jag gjorde såhär”.

Även på andra sätt kan symboler som smycken, märken, musik eller kläder visa upp olika sidor av sin identitet. Genom att klä oss på ett visst sätt kan vi berätta mycket för vår omgivning om saker vi tycker om och står för, vilken grupp vi tillhör. På så sätt visar vi vår identitet för vår omgivning på ett sätt som både kan uppfattas som positivt eller negativt. Ofta

4

är vi väldigt snabba att bestämma oss för hur en person är, utifrån sättet som personen är klädd, och även du själv blir bedömd av andra.

Lära känna

sig själv (Enskild uppgift)Redan de gamla grekerna ansåg det vara en grundregel att ”känna sig själv”. För att kunna förstå dina val i livet, människor omkring dig och hur du ska forma din framtid så är det nog så viktigt att för en stund stanna upp och fundera på vem man är och vill vara.

1. Skriv tre bra egenskaper du har! (Egenskap beskriver hur man är som person ex.

hjälpsam)

2. Hur tycker du att en god medmänniska ska vara? Nämn tre saker!

3. Tycker du att det är rätt att man ska behandla andra som du själv vill bli behandlad?

Om du tycker det - lever du upp till det? Om du inte tycker så- varför? Motivera!

4. Anser du dig vara en positiv person? Om ja, ge exempel. Om nej, varför har du en

negativ inställning ?

5. När du blir glad över något, hur reagerar du då?

6. När du blir arg/ upprörd, hur reagerar du då? Om det inte är så bra- vad kan förbättras?

7. Blir du lätt stressad? Hur reagerar då?

8. Har du någon/några förebilder i livet?

9. Har djur samma värde som en människa? Motivera!

10. Vad är respekt för andra människor? Förklara och ge egna exempel!

11. Anser du att det är viktigt att ha respekt för människor, djur och natur? Motivera!

12. Vad tycker du är viktigt i livet?

5

13. Skriv upp några mål du har:

- Om en vecka

- Om en månad

- Om ett år

- Om tio år

14. Avsluta följande meningar:

- Om jag var fem år äldre…

- Jag önskar att mina föräldrar…

- Det är på tiden att…

- Kärlek är…

- Den lyckligaste dagen i mitt liv var…

- Hemma tycker jag om att…

- De som känner mig väl tycker jag är…

- Om jag fick vara ledig från jobbet ett helt år skulle jag…

- Om jag fick tio tusen kronor skulle jag…

- En sak jag inte kommer att göra om jag får egna barn är…

- Om jag kom försent till en lektion eller arbetet skulle jag…

- Jag kommer bli lycklig person genom att…

- Hur man beter sig mot andra människor tycker jag är…

- Det bästa med mig är att…

- Jag klarar av att…

- Jag ansvarar för…

- Min högsta önskan i livet är att…

- Meningen med livet är att…

6

”Undvik att leva i det förgångna, men kom ihåg att dra lärdom därav.Undvik att leva i framtiden, men glöm inte bort att planera för den!”

Identitet

Vem är jag? Hur vill jag vara? Hur vill jag att andra skall uppfatta mig? Detta är exempel på

frågor som är viktiga att ställa sig i unga år för att så småningom komma underfund med hur

man vill vara som människa och mogna som person. Men varför är det viktigt att vara mogen?

Mognad

Mognad handlar om impulskontroll och stabilitet, att inte vara självupptagen, obetänksam och

slarvig. Mogna människor tänker sig för, ser saker i ett längre perspektiv och agerar övertänkt.

En stor del av barnuppfostran går ut på att lära barn att mogna; att få barn att kontrollera sina

impulser, att inte agera oövertänkt, att förstå konsekvenser och att lära sig att alla önskningar

inte måste uppfyllas omedelbart. En del i denna process handlar även om att lära sig ta mer

och mer ansvar för sina handlingar och förstå konsekvenserna av detta ansvarstagande.

När man fyller 18 år i Sverige anses man vara myndig. Detta innebär att man enligt lag skall

kunna stå för sina egna handlingar och att föräldrarna inte längre är ansvariga för sitt barns

handlande.

Mognad är relaterad till ålder men behöver inte vara det. Det finns mogna unga människor

och det finns omogna äldre. Graden av mognad varierar från en vuxen till en annan. Mognad

handlar även om att se konsekvenser av sitt handlande innan man agerar. Därför har mogna

människor ett längre perspektiv i sitt tänkande än vad omogna har. Mogna människor anses

vara ”förståndiga”.

En viktig del av mognadsprocessen handlar om självkännedom och en vilja att uppnå

mognad. Därför anses många ungdomar inte alltid som mogna då man inte riktigt vet vem

7

man är och vill vara och är trygg med vem man är och står för det. Och alla strävar väl efter

att vara en god medmänniska som uppfattas som snäll och bra person av andra?

Frågor (enskilda)

1. Hur tycker du att en mogen person är? Försök förklara

2. Vad innebär självkännedom?

3. Är det viktigt med självkännedom? Motivera ditt svar!

4. Är det viktigt att uppfattas som mogen när man börjar på ett jobb? Motivera ditt svar!

5. Är det viktigt att uppfattas som en god person av andra?

KärlekMänniskor har i alla tider och i alla kulturer försökt förstå och tolka kärlek. För många uppfattas kärlek som något man kan tro på eller se som livets mening. Hur ser vi på kärlek idag? Hur ser man på kärleken inom olika religioner och kulturer?

Den älskande människan

Att definiera begreppet kärlek är svårt. När man säger att man älskar Gud, natur, livet eller en sång så beskriver man några sidor av kärleken. Kärlek kan också vara olika djupa känslor till en partner, syskon, föräldrar eller andra levande varelser. Det är den romantiska och intima kärleken mellan människor som detta tema framför allt kommer att behandla. ”Omsorg, ansvar, respekt och att känna varandra”, kan exempelvis med ord känneteckna kärlek mellan människor.

Förälskelse

Ofta börjar en kärleksrelation mellan två människor med en förälskelse. Livet känns fantastiskt, meningsfullt och roligt, även om det också kan vara jobbigt och smärtsamt ibland. Det är ofta starka känslor i omlopp som man inte alltid kan styra så bra över och måste lära sig att hantera på ett lämpligt sätt. Den man är förälskad i blir ofta idealiserad. (=uppfattas som felfri och som den mest underbara människan på jorden)

Successivt börjar man lära känna varandra på ett djupare plan. Man får kanske också en insikt i varandras värderingar, livsåskådningar och mål i livet, kort sagt, man lär känna personen på fler och djupare plan. Att öppna sig för varandra är en viktig del av ett förhållande.

En del relationer tar slut då känslorna man har för varandra svalnar. För några försvinner känslorna då man inser att den andra personens värderingar skiljer sig för mycket från de egna. Ibland sker det man kallar för att ”växa ifrån varandra”. För andra övergår relationen till ett djupare förhållande som kan vara livet ut.

8

En relation mellan olika människor består i stort sett alltid av uppgångar och nedgångar. Det är helt normalt. Det krävs att man från båda parter är beredd att offra tid och kraft för att kunna komma överens och kommunicera med varandra så att man kan fortsätta leva vidare på ett positivt sätt tillsammans. Ibland kan man som partners behöva stöd utifrån för att lösa olika konflikter på ett bra sätt. Då kan olika professionella rådgivare vara till hjälp.

Sexualitet

De flesta i vårt samhälle är eniga om att sexualiteten är en viktig ingrediens i livet. Men synen på hur man skall handskas med den skiljer sig åt. Oavsett vilken inställning människor har i olika kulturer omges sexualiteten alltid av normer (=regler) för vad man får göra och inte. Ibland har dessa normer fått genomslag i lagstiftningen. I Sverige är det exempelvis straffbart att ha sexuellt umgänge med personer under 15 år.

Även om kulturen styr normerna för sexualiteten så kan man ibland själv behöva ta ställning till om dessa normer känns bra för mig som individ. Det som en person uppfattar som positivt behöver inte vara det för en annan. Rätten att bestämma över sin egen kropp innebär att rätten att säga nej är lika självklar som rätten att säga ja- oavsett situation. Det handlar om det grundläggande i att visa respekt och hänsyn för alla medmänniskor runt omkring oss.

Frågor

1. Hur skulle du vilja definiera kärlek?2. Kan man älska flera människor samtidigt?3. Kan man leva utan kärlek enligt din mening?4. Vad är viktigast i ett förhållande/kärleksrelation, anser du?5. Är rätten till den egna sexualiteten en mänsklig rättighet, tycker du? Motivera!

Hetero- och homosexualitet

Relationer mellan människor av olika kön brukar kallas heterosexualitet. (Hetero= olika, homo = lika) I de allra flesta kulturer runt om i världen är det också denna typ av relation som är vanligast i samhället. I allmänhet i medier, i exempelvis filmer, utgår man från att människor bildar relationer med personer av motsatt kön. Det är vad man kallar för normen i ett samhälle (= ”rättesnöre”). Allt annat brukar mer eller mindre underförstått framställas som avvikande eller annorlunda, felaktigt eller konstigt.

Begreppet heterosexualitet började användas först i slutet av 1800-talet. Anledningen var att man ville skilja på vad som då ansågs vara en psykisk frisk och normal sexualitet från det som var onormalt- alltså homosexualitet.

9

Homosexualitet betecknar kärleksrelationer mellan människor av samma kön. Länge hölls homosexuella relationer hemliga på grund av skam och trakasserier. I Sverige var homosexuella handlingar förbjudna enligt lag fram till 1944.

Begreppet queer är ett uttryck som många homo- och bisexuella själva använder.(Bisexuell= Man har förmågan att bli kär i, älska och vilja ha sex med människor av båda könen) Som queer vill man främst lyfta fram sin inställning till sexualitet, könsroller och familjebildning. Sexualitet och könsroller anser man vara något konstruerat, något som vi fostras till. Utifrån detta ifrågasätts både heterosexualiteten och den ofta ganska strikt könsrollsuppdelade kärnfamiljen som norm. I Sverige används ofta beteckningen hbt. Förkortningen står för homo- bi- och transsexuella personer.

Trots att Sverige kommit långt vad det gäller attityder och lagstiftning förekommer fortfarande diskriminering, särbehandling och mobbning av homo- och bisexuella. Ibland förekommer rena våldsbrott. Detta våld kategoriseras ”hatbrott” eftersom motivet till våldet anses vara förövarens hat gentemot offrets sexuella läggning. I många länder världen över ser man mycket negativt på homosexualitet och i vissa länder har till och med dödsstraff för homosexuella handlingar. Det är en mänsklig rättighet att bli respekterad för den man är. Ingen skall behöva bli kränkt, ifrågasatt eller osynliggjord på grund av sin sexuella läggning.

Kärlek och sexualitet i religionerna

Kärlek är ett fundament hos alla världsreligioner. Kärleken till Gud, medmänniskor, djur och natur är exempel på viktiga hörnstenar. Inom de olika religionerna finns det olika föreställningar om och normer kring sexualitet. Den kan ses som något positivt men även som något som distraherar och berövar människor kraft, vilken skulle bättre ha använts till andliga övningar.

Att bilda familj har närmast ansetts som en plikt inom många religioner. Men inom främst kristendom och hinduism och buddhism finns även tanken om celibat. (= ett liv i sexuell avhållsamhet och utan någon partner eller familj) Exempelvis kan man välja att bo i kloster hela eller delar av sitt liv inom kristendomen och buddhismen. För präster i katolska kyrkan gäller celibat.

Man tänker sig att mäns och kvinnors sexualitet är lika viktiga och positiva i de flesta religioner, men i praktiken är situationen annorlunda. De flesta samhällen är fortfarande patriarkala. (= Styrt av män) Kvinnor har därför traditionellt fortfarande mindre inflytande än män, vilket medför att kvinnors sexualitet oftare nedvärderas, problematiseras och osynliggörs. Kvinnan ses som någon som skapar oordning och kaos och därför måste kontrolleras hårt för att inte väcka mannens åtrå. Sådana traditioner kan även understödjas av religiösa företrädare. Det har även förekommit att religiösa företrädare, oftast män, utnyttjat personer sexuellt.

10

Traditionellt har de fem världsreligionerna, liksom de samhällen och kulturer de samverkat med, haft en negativ inställning till homosexualitet. Homo- och bisexuella har blivit ifrågasatta och bemötta med argument som hämtas från heliga skrifter.

Frågor

6. Varför tror du att homosexualitet har ansetts, och till viss del fortfarande anses, som något skamligt och farligt i många kulturer? Vad kan det bero på?

7. Försök hitta exempel på när en homo- och bisexuell person kan bli kränkt, ifrågasatt eller osynliggjord i vårt samhälle idag. (Ex. på olika jobb, nöjen…)

8. Behövs äktenskapet anser du? Motivera ditt svar.9. Varför ses fortfarande kvinnors sexualitet som något ”onormalt”? (Ex. kan en kvinna

ha lika många sexpartners som en man? Varför riskerar kvinnor, men inte män, sitt rykte genom att ha många sexuella relationer?)

10. Varför anses äktenskap vara en viktig händelse och handling inom de flesta religioner? (Vad kan syftet vara med just äktenskapet som institution?)

Kultur och kontroll

I ett så kallat traditionellt samhälle, där kollektivets bästa (=det bästa för de flesta antalet människor) är viktigare än individens egna önskemål, kan det vara svårt att bryta mot normerna och göra egna fria val. Att bryta mot ett invant mönster eller en tradition eller rit kan leda till att man utesluts ur gemenskapen. Ibland används våld för att tillrättavisa eller införliva (=innesluta) en individ i gruppen.

Kontrollen av människors kroppar, kärleksliv eller val av livspartner syns kanske tydligast i traditionella samhällen. Men kontroll och våld är också vanliga i samhällen som brukar räknas som moderna. Tre företeelser som har med kärlek och kontroll att göra är exempelvis: våld i nära relationer, hedersrelaterade brott och könsstympning.

Våld i nära relationer

Ibland förekommer det våld i ett parförhållande eller i en familj. Våldet, ibland av sexuell karaktär, drabbar oftast kvinnor och barn.

I de flesta rapporterade våldtäktsfall känner offret och gärningsmannen varandra, och de flesta våldtäkter sker i hemmet. Våldtäkt inom äktenskapet blev olagligt 1965. Både den som

11

våldtagit eller misshandlat och den som blivit utsatt eller misshandlad känner ofta skam efteråt.

Det är vanligt att den som utövar våld redan tidigare har gjort sig skyldig till kriminella handlingar eller att personen är missbrukare av något slag. Men det gäller inte alla. Det finns förövare från alla samhällsklasser. En del av dem har själva blivit misshandlade. En känsla av maktlöshet har beskrivits som en grund för varför vissa människor misshandlar. När någon annan sätter upp ramarna för livet, när andra har makten, vill den som misshandlar kontrollera åtminstone någonting i tillvaron och de som är närmast är då partnern och barnen att utsättas för det våld man i sin desperation tar till.

Hedersrelaterade brott

Alla kulturer och samhällen har normer som inte bör överskridas. I dessa normer brukar det ingå föreställningar om vad som är ärofullt och hedersamt. Det finns även föreställningar om vad som motiverar hedern, handlingar som är negativa och innebär skam för en grupp, en släkt eller en familj. Ibland innebär detta hederstänkande att människor råkar illa ut, till exempel genom att hotas, misshandlas eller till och med dödas.

Hedersrelaterade brott kan ha sin grund i att någon bryter mot släktens eller familjens normer. Den som har brutit mot normerna måste straffas, annars riskerar hela familjen eller släkten att få dåligt rykte. En vanlig föreställning är att en kvinnas kropp och sexualitet tillhör hennes släkt eller familj. Släkten, eller familjen, måste därför se till att kvinnorna inte på något sätt skadar deras anseende genom olämpliga relationer eller handlingar.

Hederstänkandet verkar vara vanligast i traditionella, patriarkala samhällen i Mellanöstern, Sydamerika och Medelhavsområdet. Det är viktigt att påpeka att detta tänkande inte är knutet till någon särskild religionstillhörighet. Ofta är hederstänkandet vanligare på landsbygden än i storstäder. Det finns lagar som förbjuder hedersbrott, men straffen är milda eftersom hederstänkandet kan användas som försvar för handlingarna.

Hedersmord och hedersrelaterat våld finns även i Sverige, och det är inte bara något som drabbar unga kvinnor med invandrarbakgrund. Det finns till exempel homo- och bisexuella som vittnar om att de har blivit misshandlade av sina föräldrar på grund av sin läggning. Det vanligaste hedersrelaterade våldet är dock psykiskt. Den drabbade kanske blir utslängd från sitt hem, utfryst och bortglömd, allt för att släkten eller familjen är rädd för att behöva skämmas.

Könsstympning

En annan form av våld och kontroll är kvinnlig könsstympning, eller kvinnlig omskärelse. Ingreppet, som oftast utförs när flickan är liten, kan ha flera funktioner. En är att flickorna blir en del av släkten och då betraktas det som en övergångsrit. Omskärelsen kan också göras för att kontrollera kvinnans sexualitet. En oomskuren kvinna kan uppfattas som en främling, en som man inte kan gifta sig med. Hon kan också ses som oren och okvinnlig.

12

Det finns olika former av könsstympning. Enklare varianter innebär ett snitt i blygläpparna eller att toppen av klitoris skärs bort. Den mest omfattande innebär att både klitoris och de inre blygläpparna skärs bort och de yttre blygläpparna sys ihop förutom ett litet hål för urin och menstruationsblod. Ingreppet orsakar mycket lidande för flickorna då det utförs, men också senare i livet i form av minskad sexuell känsel, smärta vid samlag, ökad infektionsrisk samt svårigheter vid förlossning.

WHO, världshälsoorganisationen, räknar med att mellan 100 och 140 miljoner flickor och kvinnor i världen är omskurna i någon form. Av dessa bedöms ca 15 procent ha utsatts för den mest omfattande graden av stympning.

Urpsrunget till den kvinnliga omskärelsen är oklar, men de förekom långt innan både kristendomen och islam etablerades. Både kristna och muslimer övertog seden och de som tillämpar könsstympning anser att den är påbjuden av religionen. I Sverige liksom i de flesta andra länder är kvinnlig könsstympning förbjuden. Många organisationer jobbar för att förhindra kvinnoriktat våld och det fortsatta bruket av könsstympning i de regioner där det förekommer. Att ge flickor en grundläggande utbildning är en viktig del av det arbetet.

(Manlig omskärelse innebär endastr att man tar bort en del av förhuden.)

Frågor

11. Vad innebär begreppen skam och heder för dig? (Ex. Om du skulle komma hem och berätta att du begått en grovt brott, hur skulle de reagera där hemma? Vad skulle ses som skamligt både för din egen del och för familjen?)

12. Är detta med skam och heder något som är viktigt i dagens samhälle? Motivera svaret!13. När man talar om kvinnlig omskärelse brukar man använda begreppet

”könsstympning”, men det gör man inte när det handlar om manlig omskärelse. Vad finns det för likheter och skillnader mellan manlig och kvinnlig omskärelse?

14. Vad anser du är det bästa sättet att få slut på olika former av våld och övergrepp som drabbar kvinnor och barn i många samhällen?

13

DödenVi kan alla vara säkra på att vi ska dö, men ingen vet med säkerhet vad som händer när vi dör - mer än att hjärnan slutar att fungera och att kroppen måste begravas. Men måste man vara rädd för döden och sorgen eller kan tanken på döden skapa mening med livet?

Den dödliga människan

Alla levande organismer har en begränsad livslängd- det ingår i livets villkor att dö. Vi människor skiljer oss antagligen från andra livsformer, då vi redan långt i förväg vet om att vi skall dö. Hur vi ser på döden skiljer sig mellan olika tider, kulturer och samhällen.

Förr och nu

I det gamla svenska bondesamhället var döden högst påtaglig i folks vardag. Många dog i tidig ålder på grund av sjukdomar, svält, olyckor och hårt arbete. Det var inte ovanligt att både kvinnor och barn dog vid förlossningar. Många barn dog före fem års ålder av exempelvis svåra sjukdomar - sådana som vi idag med självklarhet är vaccinerad mot eller får bra medicin för.

Dödsfall i Sverige

Omkring 90 000 människor dör varje år i Sverige. De allra flesta dör av hög ålder och sjukdom. De vanligaste dödsorsakerna är hjärt- och kärlsjukdomar och olika cancersjukdomar, vilka tillsammans orsakar närmare 70 % av alla dödsfall. Andra dör i yngre år, till följd av sjukdomar och olyckor. I Sverige används sedan 1988 begreppet ”hjärndöd” när en människa anses vara oåterkalleligen död. I lagen står att när en människa dött konstateras dödsfallet i regel av en läkare, oavsett om det är på en olycksplats, ett sjukhus eller ett hem. Puls och andning bortfaller också vid hjärndöd, eftersom dessa regleras från hjärnan. En respirator kan dock hålla andning och blodcirkulation igång, utan att någon aktivitet kan registreras i hjärnan och detta möjliggör eventuell organtransplantation.

Den dödes kropp görs i ordning av personal på sjukhuset, begravningsbyrån, av församlingsmedlemmar eller av de anhöriga. Iordningställandet av en död, alltså när man klär

14

kroppen och lägger den i en kista, kallas för svepning. Om inga önskemål om särskild klädsel finns använder man i regel en enkel vit, lång skjorta. Det finns möjlighet att se den döde efter svepningen.

Begravningar

Majoriteten av alla begravningar i Sverige följer Svenska kyrkans ordning. Är man medlem i Svenska kyrkan, och inte uttryckligen önskat sig en borgerlig begravning, sker den i kyrkans regi. En begravningsgudstjänst äger rum i en kyrka eller ett kapell och leds av en präst. Frikyrkoförsamlingar och andra kristna kyrkor ordnar begravningsgudstjänster för sina medlemmar, på samma sätt som de olika religionernas företrädare håller gudstjänster och ceremonier för medlemmar som avlidit.

En borgerlig begravning innebär att ceremonin är ickereligiös. Den kan ledas av en lekman, vanligtvis en bekant eller anhörig till den avlidne eller av en borgerlig begravningsförrättare som kommunen utsett. Borgerliga begravningar utgör en liten del av alla begravningar, men blir vanligare för varje år.

Alla har rätt till en begravningsplats på en kyrkogård, i en minneslund eller på annan allmän begravningsplats.

Det finns två olika begravningssätt som tillämpas i Sverige:

Jordbegravning var förr det vanligaste och länge det enda tillåtna. Den dödes kropp läggs vanligen i en kista, i en grävd grav. En gravsten markerar platsen för graven. Att jordbegravning fortfarande är vanlig och för många det mest naturliga, kan ses som en del av det svenska kristna kulturarvet. Jordbegravning är också det enda tänkbara alternativet för många judar, muslimer och för många katolskt och ortodoxt kristna.

Kremering innebär att kistan med kroppen förbränns i en ugn. Stoftet, askan, samlas upp och placeras i en urna. Inom ett år efter kremeringen ska askan gravsättas. Urnan med askan kan begravas i en grav som förses med en gravsten eller också kan askan anonymt placeras i en minneslund. Man kan få tillstånd av Länsstyrelsen att sprida ut askan i exempelvis havet eller i en älv men det är sällan tillstånd ges för att strö askan på land. Idag kremeras ungefär 65 % av alla som dör i Sverige. Kremering är även sed inom hinduism och buddhism.

Sorg

De flesta människor upplever svår sorg någon gång i livet. Sorg är en reaktion på en förlust och det kan bero på att någon man känner dör men även en stor kärlek som står obesvarad eller gått förlorad.

Döden - en livsfråga

15

Synen på döden är en av de stora livsfrågorna som alla måste förhålla sig till. Oavsett hur vi tänker om livet och döden så lever de flesta av oss i nuet, för det mesta utan att grubbla alltför mycket över döden. Men de flesta av oss får också förr eller senare anledning att fundera över och förhålla oss till döden, både den egna och andras.

I vårt moderna samhälle är vi vana vid att lita till vetenskapen - men frågan om det finns en tillvaro efter döden går inte att besvara med dagens naturvetenskapliga forskning. Inom framför allt religiösa livsåskådningar finns däremot föreställningar om vad som kommer efter döden. Tankar på belöning, straff eller slutgiltig rättvisa i en kommande tillvaro kan påverka hur människor lever sina liv. Hur religionerna ser på döden hänger ofta ihop med synen på livet. Lever vi flera liv- det vill säga får vi en ny chans? Är livet på jorden bara en förberedelse för något större, eller är det allt vi har? Även människosynen spelar roll för hur döden uppfattas. Ser vi människan som en varelse där medvetandet är kopplat till impulser i vår hjärna? Eller består vi av minst två delar, dels den biologiska kroppen, dels en själ, livskraft eller ett medvetande skilt från kroppen? När det handlar om vad som händer efter döden kan man urskilja tre huvuduppfattningar:

En ny tillvaro efter döden. Vi lever ett liv på jorden, men förväntas leva vidare efter döden. Kanske vilar alla först i graven, i väntan på tidens slut, då alla skall uppstå. Här finns hoppet om ett paradis, en tillvaro med Gud. Livet på jorden är viktigt, men underställt det eviga livet. Denna föreställning är vanlig bland kristna och muslimer. Även inom judisk tro finns tanken på ett liv efter döden.

Återfödelse. Vi lever flera liv. Vår kropp försvinner, men vår själ, självet eller livskraften ger upphov till nya liv. Denna föreställning omfattas av de flesta hinduer, buddhister och grupper inom New Age. Enligt undersökningar tror var sjätte svensk på återfödelse- reinkarnation.

Personen upphör att existera. Kroppen förmultnar eller förstörs på annat vis. Den materia vår kropp är uppbyggd av förs vidare och bildar ny materia och ny energi till nya livsformer. Varken själen eller något medvetande är kvar eftersom medvetandet försvinner när kroppen dör. Denna föreställning förekommer framför allt inom de sekulära livsåskådningarna och inom delar av nyhedendomen. Även om allt försvinner genom döden menar ändå många att man kan leva kvar i minnet hos de efterlevande. Det är stort nog.

Frågor

15. Vilka associationer får du kring döden? Skriv ner fem ord.16. Vad innebär en borgerlig begravning?17. Vilka religioner använder sig av jordbegravning respektive kremering?18. Kan du tänka dig att låta dina organ transplanteras till en annan person efter din död?

Varför/varför inte? Motivera ditt svar! (Skulle du ta emot organ om ditt liv var hotat?)

16

19. Ovan beskrivs tre grundföreställningar om vad som händer när man dör. Vilken av dem ligger närmast din egen? Motivera!

20. Skulle du vilja leva för evigt? Resonera, vilka för - och nackdelar kan det finnas?

”Om vi törs fundera på döden och tala om den, kan vi lättare se att tiden är begränsad. Om vi försöker acceptera att döden är en del av livet, kan vi kanske både leva lyckligare och stå bättre

förberedda när döden kommer.”

17