portalenasa.files.wordpress.com · web viewskolan främjar personalens välmående i form av...

Åsaskolans

Plan mot diskriminering och

kränkande behandling

2017

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Fritidshem och Grundskola

Ansvariga för planen:Rektorer för ÅsaskolanPia Hjertström, Fredrik Andreasson, Ulrika Jansson

Innehållsförteckning

1

1. Åsaskolans vision sid. 32. Åsaskolans kärnvärderingar och ordningsregler sid. 43. Inledning och syfte sid.64. Framtagande av plan sid. 75. Utvärdering sid. 86. Främjande arbete sid. 107. Kartläggning sid. 178. Förebyggande åtgärder sid. 179. Rutiner för akuta situationer sid. 2110. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever sid. 2211. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal sid. 22 12. Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningar inte upphör sid. 2313. Rutiner för dokumentation sid. 2414. Definitioner av begrepp sid. 2515. Bilaga 1 Kartläggning sid. 2816. Bilaga 2 Händelserapport sid. 2917. Bilaga 3 Incidentrapport sid .3318. Bilaga 4 Rekommendationer från Mary Juusela sid. 41

2

ÅSASKOLANS VISION

På Åsaskolan har vi ett positivt, tryggt och tillåtande klimat. Här uppmuntras alla att föra fram sina åsikter, att prova sina idéer och att ta ansvar för sitt livslånga lärande. För att lära och komma vidare låter vi eleverna prova och prova igen så att de får möjlighet att lyckas.

Inspirerande undervisning och lärande på ÅsaskolanI undervisningen på Åsaskolan möter vi eleverna där de befinner sig i sitt lärande. Eleverna får arbeta både praktiskt, teoretiskt, enskilt och i grupp. Undervisningen är varierande, inspirerande, lustfylld och individualiserad. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den har flera infallsvinklar och inlärningssätt. Eleverna har möjlighet att visa vad de kan på olika sätt.

Klimatet i skolan och på fritidshemmet är lugnt, tryggt, tillåtande och inlyssnande. Alla vågar uttrycka sig och lyssnar på varandra. Pedagogerna planerar undervisningen så att arbetet har en tydlig struktur. Alla får stimulans att utvecklas vidare och möts med tydliga positiva förväntningar utifrån sina förutsättningar.

Vi har ett positivt förhållningssätt till elevernas idéerVi tar tillvara på och uppmuntrar elevernas kreativitet och nyfikenhet genom att vara lyhörda och ha ett positivt förhållningssätt till deras idéer. Vi ser möjligheter istället för hinder. För att kunna förverkliga elevernas idéer samverkar vi ofta med andra delar av samhället, exempelvis åker vi på studiebesök och använder oss av de kontakter in i arbetslivet som föräldrarna har. Detta gör Åsaskolan inspirerande och positiv att lära och arbeta i.

En väl fungerande organisation skapar trygghetVi arbetar i en väl fungerande organisation och är indelade i arbetslag F-3, 4-6 och 7-9. I varje arbetslag är eleverna uppdelade i ett antal mindre grupper för att skapa trygghet och en bra miljö att lära i. På så sätt kan vi också på ett tidigt stadium identifiera enskilda elevers behov av hjälp och stöd och fördela resurserna efter de behov som finns.

Alla elever får utvecklas efter sina förmågorVi har tydliga rutiner för hur återkoppling i elevärenden ska ske, vem som ansvarar för vad och vilka resurser som ska sättas in. Kommunikationen mellan pedagoger och elevhälsoteamet är snabb och tydlig. Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att utvecklas efter vars och ens bästa förmåga – för att lära, för att lyckas, för att trivas och för att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.

Ledningen ger personalen goda förutsättningarSkolans ledning arbetar efter en tydlig struktur och verkar aktivt för att skapa goda förutsättningar för personalen. Det finns tid och möjlighet för pedagogiska samtal och reflektion i alla led – pedagoger emellan, mellan pedagoger och elever samt mellan pedagoger och ledning. Personalen har även tid till individuell planering, samplanering med kollegor och tid för gemensam bedömning av elevresultat – allt för att skapa den bästa skolan för eleverna, där deras lärande och resultat står i fokus.

Ledningen är delaktig i den vardagliga verksamheten. Detta ger dem möjlighet att få ett tydligt grepp om verksamheten och att ge respons och återkoppling till pedagogerna på ett positivt sätt. Skolan främjar personalens välmående i form av återkommande sociala aktiviteter med inslag av friskvård.

Vår information är alltid uppdateradVi kommunicerar information och idéer med elever och föräldrar via en användarvänlig digital plattform. Skolans hemsida är vårt ansikte utåt. Den är ständigt uppdaterad med aktuell information om vår verksamhet.

Skolledning och Personal

3

Åsaskolans kärnvärderingar

På Åsaskolan tror vi på DIG och DIN förmåga

Det visar vi genom att: – Vi ger varandra feedback – Vi stöttar och hjälper varandra – Vi ger varandra beröm

Goda relationer med ömsesidig respekt

Det visar vi genom att: – Vi finns till för varandra och hjälper varandra – Respektera alla oavsett kön, ålder, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet

Acceptans för varandras olikheter

Det visar vi genom att: – Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade – Alla får säga vad de tycker och vi tycker alla åsikter är viktiga – Vi behandlar alla lika

4

Åsaskolans ordningsregler

ORDNINGSREGLER PÅ ÅSASKOLAN F-3 Tillsammans är vi rädda om vår skola och vår skolgård. Tillsammans skall vi vara snälla, lyssna på varandra och avstå från skojbråk. Mobiler ska endast finnas framme under lektionstid om det är kopplat till skolarbete.

Störande föremål kan omhändertas av personalen och återfås vid lektionens slut. Innan du filmar eller fotograferar någon så ber du hen om tillåtelse. Vi kommer i tid till lektionerna, följer pedagogens instruktioner och respekterar arbetsron. När vi äter i matsalen har alla ansvar för matron. Vi lämnar en ren och städad plats efter oss. Tillsammans tar vi ansvar för att ta av oss ytterkläder såsom jacka i matsal och

undervisningslokaler. Vi accepterar inte snöbollskastning på skolans område. Bollsporter spelar vi på anvisad plats. Cykelåkning är inte tillåtet på skolans område 07.30 – 18.00. Skateboard, wheelys, sparkcykel

och inlinesåkning är tillåten på angiven plats. Från årskurs tre får vi vara på rampen om vi har hjul och hjälm. Tillsammans använder vi ett trevligt språk när vi talar med varandra.

ORDNINGSREGLER PÅ ÅSASKOLAN 4-9 Tillsammans är vi rädda om vår skola och därför skräpar vi inte ner. Är aktsamma om

material och utrustning, men också våra egna och andras tillhörigheter. Tillsammans accepterar vi inga kränkningar eller trakasserier. Mobiler ska endast finnas framme under lektionstid om det är kopplat till skolarbete.

Föremål som stör koncentrationen på undervisning, skolarbete och studieron kan omhändertas av personalen och återfås vid lektionens slut.

Innan du filmar eller fotograferar någon så ber du hen om tillåtelse. Vi kommer i tid till lektionerna, följer pedagogens instruktioner och respekterar arbetsron. När vi äter i matsalen har alla ansvar för matron. Vi lämnar en ren och städad plats efter oss. Vi tillåter inte energidrycker, tobaksprodukter, alkohol och droger på vår skola. Tillsammans tar vi ansvar för att ta av oss ytterkläder såsom jacka i matsal och

undervisningslokaler. Vi accepterar inte snöbollskastning på skolans område. Bollsporter spelar vi på anvisad plats. Moped och cykelåkning är inte tillåtet på skolans område 07.30 – 18.00. Skateboard,

wheelys, sparkcykel och inlinesåkning är tillåten på angiven plats. På rampen är vi bara om vi har hjul och hjälm. Tillsammans använder vi ett vårdat språk.

Inledning och syfte

Varför behövs en plan?

5

Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

I läroplanen konkretiseras den värdegrund som ska genomsyra allt vi gör i skolan:Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Skolinspektionen, via Barn och elevombudet (BEO)(www.skolinspektionen.se/beo) och Diskrimineringsombudsmannen (DO) (www.deo.se) är de två myndigheter som ser till att lagarna kring likabehandling följs. Det är till dessa myndigheter en elev eller förälder kan vända sig om man tycker att skolan inte följer lagen trots att man har påpekat det. På myndigheternas respektive hemsida kan du läsa mer om lagarnas och kraven på skolans likabehandlingsarbete.

Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. Det är alla vuxnas ansvar i skolan att levandegöra likabehandlingsplanen i vardagen, främja likabehandling genom ett målinriktat arbete, förhindra kränkningar och, om det redan har hänt, agera om någon blir kränkt. Även om ansvaret ligger hos de vuxna som arbetar i skolan behövs allas medverkan för att skolan ska bli en plats där alla kan känna trygghet, trivas och utvecklas. Elevers och föräldrars medverkan är därför ovärderlig! Detta återkommer vi till i planen.

Denna plan mot kränkande behandling och diskriminering har syftet att skapa större trygghet för elever, föräldrar och personal på följande sätt:

För elever: genom att den beskriver vilken skolmiljö du har rätt till, vill vi att du ska känna dig

trygg och att du ska ha likvärdiga möjligheter som andra elever på skolan oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

genom att den visar hur rutinerna ser ut om du skulle anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, så att du kan vara trygg med att dina rättigheter tas tillvara och att du får hjälp

För föräldrar: genom att den beskriver vad du kan förvänta dig av skolan gällande likabehandling

och förebyggande arbete mot kränkningar, samt hur du kan vara med och påverka arbetets utformning

6

http://www.do.se/

http://www.skolinspektionen.se/beo

genom att du får reda på vem du kan vända dig till om du känner oro för ditt barn i skolan och du vet vad som händer om du anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

För personal: genom att den beskriver planen för vårt värdegrundsarbete under året, så att vi kan

arbeta mot gemensamma mål, prioritera och följa upp arbetet genom att den tydliggör hur du ska agera om kränkningar sker.

Framtagande av planen

Eleverna har varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom att de besvarar en trivselenkät en gång per läsår som sedan analyseras av stora trygghetsgruppen samt skolpsykolog. I denna trivselenkät finns det utrymme för eleverna att komma med förslag till förändringar och synpunkter. Resultatet av denna analys står till grund för framtagandet av den nya planen. Eleverna i Lilla Trygghetsgruppen samt elevrådet för de äldre eleverna har varit med och tagit fram idéer och hur vi ska arbeta för att eleverna ska känna sig trygga och vara ännu mer delaktiga. Vårdnadshavarna blir delaktiga i framtagandet av planen genom att den presenteras och diskuteras med föräldrarådet. Föräldrarna ger synpunkter och kommer med förslag inom ramen för skolans föräldraråd.

Förankring av planen Läsåret startas upp med att pedagogerna för dialog om likabehandlingsarbetet och planen med eleverna. I skolans kalendarium finns också påminnelse till pedagogerna om att de ska lyfta planen tillsammans med eleverna flera gånger per termin. Likabehandlingsplanen lyfts också vid höstens föräldramöten. Planen lyfts och förankras i klassråd/elevråd, Lilla Trygghetsgruppen, föräldrarådet samt i de olika arbetslagen vid en arbetsplatsträff. Nyanställda informeras om likabehandlingsarbetet av rektor.

Om någon kränkning sker ska eleverna göras medvetna om att det är likabehandlingsplanen som skolans personal följer under ärendets gång.

GiltighetstidPlanen gäller från 2017-01-31Planen gäller till 2018-02-01

Utvärdering

Former för utvärdering av planenArbetslagen utvärderar planen mot diskriminering och kränkande behandling på en arbetsplatsträff. Eleverna (åk f-9) har utvärderat det sociala klimatet och deras upplevda trygghet genom skolans trivselenkät. Lilla Trygghetsgruppen har utvärderat sin verksamhet. Elevrådet år 7-9 har utvärderat trivsel och trygghet på Åsaskolan. 2017 års plan ska utvärderas

7

på samma sätt. Årets plan ska utvärderas senast 2018-02-01. Ansvarig för att planen utvärderas är rektor.

Utvärdering främjande arbete hela Åsaskolan 2016 Positiva rundan har fungerat bra i många klasser och arbetslag. Detta har varit en förebyggande insats för att förbättra klimatet på skolan som nu blir en del av vårt främjande arbete.

Stora trygghetsgruppen har under läsåret haft kontinuitet i sina träffar, det har fungerat bra. Varje vecka har det lyfts enskilda ärenden i gruppen som sedan fördelats hur de ska behandlas. Vi har följt ärendegången tydligt. Värdegrundspedagogen har ansvarat för att leda mötet och sammanställer ärenden. Vi utser även vem som återkopplar till pedagoger och följer upp att detta blivit gjort på mötet veckan efter. Vi har även utvecklat gruppens arbete avsätter mer tid till att föra dialog kring tryggheten på Åsaskolan ur ett främjande perspektiv på grupp och organisations nivå.

Personalen har blivit bättre på att skriva rapporter om olika händelser med elever. En anledning till att man prioriterar detta är för att värdegrundspedagogen har som uppdrag att sammanställa och stötta personalen i dokumentationsfrågor. Det beror även på att skolledning har bedrivit ett informativt arbete om vikten av rapportering. Vi ser en tydlig trend i att vi får in fler rapporter från åk 4-9. Vi tror att detta beror på flera faktorer men främst att man som pedagog i de lägre åldrarna är både van och skicklig på att ta en situation direkt när den uppstår. Personalen är också närmare eleverna i undervisning och deras fria tid och kan arbeta med händelser i skeendet. Därmed blir inte händelserna lika allvarliga så ofta. Blanketten för inrapporterande av incidenter som implementerades under ht 15 har också lett till att fler händelser dokumenteras. Vi ser dock att dokumentation av händelser fortfarande är ett förbättringsområde på skolan men jämför man skolåret 15/16 och 16/17 så har vi tagit ett stort kliv fram.

Vi ser att vi har behov av två representanter från äldre årskurser i Stora Trygghetsgruppen. Ett förslag är att försöka få med någon från åk 6, då de befinner sig lite ”mittemellan”, ännu är de inte inne i Portalen förutom vid cafébesök men tillhör ändå högstadiet.

Vi har utvecklat kartläggningsmetoden ytterligare, där Trygghetsgruppen kommer ner som samlad grupp och intervjuar samtliga elever i klassen för att kartlägga kränkningar och trakasserier som kan vara svår att få grepp om. Ett uppdrag för värdegrundspedagogen tillsammans med stora trygghetsgruppen är att utveckla återkopplingsmetoden till berörda personen kring det som kartläggningen visade samt fastställa en förslagsbank på åtgärder som kan vidtas.

Ordningsregler och kärnvärderingar är fysiskt synliga i verksamheten genom att vi har tavlor i varje klassrum, samt på flera synliga platser i korridorer och samlingsutrymmen. Samt att mentor blivit ännu bättre på att koppla den sociala miljön till ordningsreglerna och kärnvärderingarna i samtal med eleverna. Kärnvärderingarna behöver bli mer levande i det dagliga arbetet, eleverna känner till ordningsreglerna men har svårt att identifiera kärnvärderingarna på rak arm. Genom att fortsätta arbeta med dem ännu mer oftare på mentorstid och knyta an till dem på exempelvis på fadderdagar behåller vi det levande.

Schemalagd tid har avsatts för faddergruppsträffar. Eleverna lär sig namnen på varandra och hejar spontant. Faddergruppsträffarna har fått blandad respons från personalen. Många upplever att sammanhanget blir för stort och att det leder till att det blir svårplanerat. Till

8

nästa skolår presenterar värdegrundspedagogen ett färdigt tema att arbeta utifrån som man kan använda om man vill. Ett förslag på tema är vardagshjältar med avstamp från materialet skolan fick av Mary från Lika/Olika där det framkom att vi behöver fler förebilder och jobba med detta. Temat kommer att pågå under hela läsår, med lekar, uppgifter och koppling till målen. Personalen behöver träffas ändå och gå igenom hur man väljer att lägga upp det men det ska finnas början på en idébank. Vi tänker vidare kring gruppindelningar och hur vi organiserar faddergruppsträffarna för att få en mer hanterbar organisation.

Rastaktiviteter en uppskattad och bra aktivitet. Det fungerar bra för åk 1-3. Det finns önskan om att det borde vara oftare och en särskild rastaktivitet även för 4-6. Det har varit svårt att genomföra för 4-6 då rasterna inte sammanfaller. Ett förslag som har presenterats är att åk 6 övar ledarskap på lektion och håller i, med stöttning av pedagog, lekar för åk 4 och 5. Inför nästa års schemaläggning behöver rasttiderna ses över så att deltagande i rastaktiviteter för 4-6 möjliggörs.

Det finns schemalagda rastvärdar och bussvärdar, vårdnadshavare lyfter att rastvärds system behöver utvecklas specifikt vid omklädning till idrotten. Vi behöver även utveckla ett tydligt rastvärds schema för åk 4-6, så vi är fler vuxna ute. När man är buss värd önskar eleverna att personalen rör sig mer över hela bussområdet och inte står still vid en hållplats. Ett förslag är även att försöka ha två vuxna som bussvärd när det är som flest barn som åker hem vid 14.30 tiden.

Elevrådet träffas c:a 3 gånger per termin och elevrådet startar alltid med positiva rundan. Elevrådet har drivit aktiviteter som blivit uppskattade. Elevrådet kan utveckla att återkoppla till klassen och klassen sina tankar till elevrådets representanter.

Ett mål är att arbeta ännu tätare med elevråd och lilla trygghetsgruppen för att få igång dialogen mellan ledning och elever. Eleverna har ett stort inflytande på skolan och det måste de även känna. Genom ett tätare samarbete och mer synligt elevråd och lilla trygghetsgruppen skapar vi förutsättningar för eleverna att känna större delaktighet.

Som en del i vårt förebyggande arbete samarbetade vi under slutet av höstterminen och början av vårterminen med Mary Juusela från Lika/Olika där personal, elever och föräldrar utbildades i tolerans. Mary hjälpte oss även att identifiera områden som vi behöver utveckla på skolan varför vi tänker att värdegrundspedagogen ska presentera ett tema inför fadderdagarna med fokus på förebilder och vardagshjältar.

Vi såg även genom Marys arbete att eleverna efterfrågar att personalen i ännu större utsträckning markerar felaktigt beteende eller ”onödiga kommentarer” som eleverna själva säger. Vi tycker att vi är duktiga på det vilket vi även ser genom att dokumentationen ökar men genom att tydligt markera gör vi det synbart både för eleven som uttrycker men ännu viktigare markera för eleverna runt omkring. Kan vi genom detta få våra elever att själva markera när någon uttrycker sig på ett icke önskat sätt har vi kommit otroligt långt. Då blir man sedd, bekräftad och tryggheten ökar.

Utvärdering Främjande arbete F-3 2016Ordningsreglerna arbetas med på ett bra sätt. Denna punkt behöver vara kvar i planen. Ordningsreglerna ska skrivas om under vårterminen 2017. Det finns ordningsregler i alla klasser F-3 och det vill vi fortsätta med. Vi har inte haft ”Före rasten samtal” varje rast i alla klasser. Det är svårt att hinna med. Men vi vill ha kvar det som en metod att använda då det

9

ibland behövs i grupperna. En ny plan har tagits fram för övergång mellan förskola och förskoleklass.

Utvärdering av Fritidshemmens främjande arbete 2016 I samlingen tränar vi tillsammans på att lyssna på varandra. Alla elever är olika. Vissa behöver hjälp med att våga ta plats och andra behöver hjälp med att stå tillbaka lite grann. Alla avdelningar arbetar med gruppstärkande övningar på olika sätt. Vi arbetar medvetet med styrda gruppkonstellationer som får eleverna att öppna upp ögonen och hitta nya kamrater att leka med. Detta arbete leder till att eleverna inte blir lämnade ensamma. Eleverna är delaktiga och får vara med att påverka. Vi ser och uppmärksammar varje elev. Vi har ett medvetet inkluderande förhållningssätt till eleverna. Vissa aktiviteter är styrda av oss pedagoger och andra leder eleverna själva.

Vi löser konflikter med eleverna direkt. Alla får vara delaktiga och komma till tals och tillsammans lösa konflikten. Det vi ser är att eleverna i slutet av lågstadieåldern i högre grad inte vågar säga ifrån när någon elev med hög status gör fel. Detta är något vi behöver fokusera på framöver. Vi har intervjuat eleverna för att kartlägga trivsel och mående. Det är lite olika hur vi gör på de olika avdelningarna. Vi ska samordna frågorna och få mer tid för utvärdering exempelvis på APT för fritidspedagoger.

Utvärdering av det främjande arbetet 2016 årskurs 4-6 och 7-9Skol café – Fungerar mycket bra och elevenkäten visar på höga resultat. Årskurs 6 har fått fler möjligheter att gå till cafét. Skolvärdinnan har mer tid till generösa öppettider, skolvärdinnan närvaro ökar tryggheten för eleverna. Vi kan fortsatt tänka på att alla vuxna som finns i caféet kan sprida sig mer och går runt i Portalen och finnas mer bland eleverna för ökad trygghet i hela området i Portalen. Personalen lägger 20 minuter i veckan var på att befinna sig och röra sig i caféet vilket eleverna uppskattar då det blir spontana samtal och ökad trygghet.

Elevens val – Eleverna har fått välja egna kurser på elevens val i kombination med att årskurs 9 har jobbskuggat. Att år 9 har jobbskuggat har lastat av lokaler och möjligheter till att skapa högre kvalité på kurserna för pedagogerna. Sammanställningen och organisationen av elevernas önskningar av kurser inför elevens val är arbetskrävande. År 4- 6 anordnar elevens val i sitt hus. Många av de praktiskestetiska pedagogerna är mentorer i 7-9 vilket medför att denna kompetens försvinner för övriga årskurser under elevensvaldagarna. Ett förslag från skolledningen är att vi behåller vissa av de praktiskestetiska ämnena under elevensval dagarna för åk 4-6.

Strukturer för lektionernas uppstart och avslut – Det har fungerat bra, men man måste anpassa det till elevgrupp och ålder. Det behövs ett omtag då det är mycket ny personal framförallt år 6-9. Vi ser att eleverna känner stort förtroende och trygghet för de lärare som håller hårt på strukturen.

Gemensamma aktivitetsdagar – Det är viktigt att utflykter/aktiviteter genomförs. Det bör finnas en speciell aktivitet knuten till varje årskurs. Traditioner är viktiga för skolan. Det hade varit trevligt om vi hade fler aktiviteter för hela skolan, t.ex. en dag då alla klär ut sig.

10

Samarbete med fritidsgården – Samarbete mellan fritidsgården och årskurs 8 sker för att stärka vi-känslan och det sociala samspelet mellan eleverna. Samarbetet tar tid men utvärderas som så pass positivt för elevgruppen att det bör fortsätta.

Planen mot diskriminering och kränkande behandling har lyfts mer kontinuerligt med eleverna både tillsammans med värdegrundspedagog och på mentorstid. För att arbetet ska fortsätta behöver rektor sätta av tid på kalendariet, förslagsvis på onsdag morgon för åk 7-9 då eleverna har EA tid, eller fredag eftermiddag på mentorstid för åk 4-6.

Utvärdering av Förebyggande arbete hela Åsaskolan 2016Under året har vi satt upp skiljeväggar i två av omklädningsrummen i idrottshallen för att testa om detta ökar elevernas känsla av trygghet där. Eleverna har upplevt detta positivt. Tyvärr har skiljeväggarna i ena omklädningsrummet förstörts och finns inte kvar. Vi behöver ytterligare förstår vad det är som eleverna upplever som otryggt i omklädningsrummet. Ett fördjupande arbete i denna fråga planeras under 2017.

Punkten med genomtänkta gruppindelningar fungerar nu över lag väl. Vi kommer att ta bort denna punkt från det förebyggande arbetet.

Eleverna upplever fortfarande att miljön och tryggheten på toaletterna på skolan inte är bra. Under året har en översyn av låsen beställts av vaktmästarna. Städningen av högre kvalité sker och med oftare intervall. Vi behöver göra fler insatser för att elevernas upplevelse av trygghet ska öka.

Utvärdering av Förebyggande arbete F-3 samt fritidshemToaletter

Eleverna upplever fortfarande att miljön och tryggheten på toaletterna på skolan inte är bra. Under året har en översyn av låsen beställts av vaktmästarna. Städningen av högre kvalité sker. Vi behöver göra fler insatser för att elevernas upplevelse av trygghet ska öka. Vi har lagt ut en fråga till arbetslagen kring vilka insatser som kan hjälpa för att öka tryggheten.

Arbetsro i klassrummen

Enligt elevenkäten rankar eleverna arbetsron i klassrummet som god. Det arbete som gjorts under året med genomtänkta placeringar, strukturer och väl förberedda lektioner samt väl genomtänkta gruppindelningar har gett resultat.

Busshållplatsen

Över lag fungerar det bra. Under året har personalnärvaron vid busshållplatsen ändrats vid ett flertal tillfällen på grund av att personal slutat och ny har börjat. Detta har lett till att det ibland har blivit luckor i personalnärvaron. Detta behöver ses över återigen. Personal behöver

11

komma ihåg att anmäla till expeditionen vid sjukdom om man har bussvakt så den tiden inte blir obevakad.

Otrygghet vid grusplanen

Planeringen har fungerat och arbetet fortsätter då detta är en del av skolgården där det händer mycket och konflikter och kränkningar kan uppstå.

Omklädningsrummen

Under året har vi satt upp skiljeväggar i två av omklädningsrummen i idrottshallen för att testa om detta ökar elevernas känsla av trygghet där. Eleverna har upplevt detta positivt. Tyvärr har skiljeväggarna i ena omklädningsrummet förstörts och finns inte kvar. Vi behöver ytterligare förstå vad det är som eleverna upplever som otryggt i omklädningsrummet. Ett fördjupande arbete i denna fråga planeras under 2017.

Utvärdering av Förebyggande arbete 4-6Trygghet på rasterna

Före och efter rasten samtal har inte ägt rum i den utsträckning som planerats. Rastvärds schemat har fungerat betydligt bättre i år än tidigare år. Enligt enkäten upplever eleverna rasttiden som relativt trygg. Det vi som personal kan se är att vår skolgård är stor och svår att överblicka och att vi fortfarande kan förbättra vår rasttillsyn. Eleverna i åk 6 upplever att det är otryggt att dörrarna in till huset är låsta under rasten, inträffar det något tar det längre tid att få stöttning av lärare. Vi behöver ha ett fungerande rastvärds system även i åk 6.

Busshållplatsen

Över lag fungerar det bra. Under året har personalnärvaron vid busshållplatsen ändrats vid ett flertal tillfällen på grund av att personal slutat och ny har börjat. Detta har lett till att det ibland har blivit luckor i personalnärvaron. Detta behöver ses över återigen. Ett förslag är även att tillsätta två bussvärdar vid 14.30-15.00 tiden då det är flest elever som åker och svårt att finnas till över hela området.

Omklädningsrummen

Under året har vi satt upp skiljeväggar i två av omklädningsrummen i idrottshallen för att testa om detta ökar elevernas känsla av trygghet där. Eleverna har upplevt detta positivt. Tyvärr har skiljeväggarna i ena omklädningsrummet förstörts och finns inte kvar. Vi behöver ytterligare förstår vad det är som eleverna upplever som otryggt i omklädningsrummet. Ett fördjupande arbete i denna fråga planeras under 2017.

12

Elever och lärare ska hjälpas åt motverka kränkande behandling

Antalet pedagoger i Stora Trygghetsgruppen har blivit fler. Medvetenheten bland övriga personalen har ökat. Man har på ett bättre sätt tagit tag i de situationer som uppstått. Bland annat med hjälp av vår värdegrundspedagog som både reder i situationen direkt samt handleder personal i detta arbete. Samarbetet mellan stora och lilla trygghetsgruppen har förbättrats genom att grupperna har träffats och samtalat med varandra. Detta arbete kan ytterligare förbättras.

Utvärdering av Förebyggande arbete 7-9Ökad trygghet i Portalen

Eleverna säger i elevenkäten att de upplever en trygghet i Portalen. Detta beror på vår cafévärdinna samt att vuxennärvaron har ökat generellt genom att alla pedagoger i 7-9 tillbringar minst 20 min i caféet varje vecka.

Ökad trygghet vid busshållplatsen

Över lag fungerar det bra. Under året har personalnärvaron vid busshållplatsen ändrats vid ett flertal tillfällen på grund av att personal slutat och ny har börjat. Detta har lett till att det ibland har blivit luckor i personalnärvaron. Detta behöver ses över återigen. Förslag om att försöka ha två bussvärdar 14.30–15.00 när det är många elever som åker.

Omklädningsrummen

Under året har vi satt upp skiljeväggar i två av omklädningsrummen i idrottshallen för att testa om detta ökar elevernas känsla av trygghet där. Eleverna har upplevt detta positivt. Tyvärr har skiljeväggarna i ena omklädningsrummet förstörts och finns inte kvar. Vi behöver ytterligare förstår vad det är som eleverna upplever som otryggt i omklädningsrummet. Ett fördjupande arbete i denna fråga planeras under 2017.

Motverka kränkande behandling

Antalet pedagoger i Stora Trygghetsgruppen har blivit fler. Medvetenheten bland övriga personalen har ökat. Man har på ett bättre sätt tagit tag i de situationer som uppstått. Bland annat med hjälp av vår värdegrundspedagog som både reder i situationen direkt samt handleder personal i detta arbete. Samarbetet mellan stora och lilla trygghetsgruppen har förbättrats genom att grupperna har träffats och samtalat med varandra. Detta arbete kan ytterligare förbättras.

Kärnvärderingar och ordningsregler

13

Ordningsregler och kärnvärderingar har lyfts på mentorstid. Eleverna upplever att de inte har varit med och tagit fram ordningsreglerna då det var ett tag sedan de upprättades. Vi behöver utvärdera och upprätta nya ordningsregler, detta sker under vårterminen 2017.

Främjande insatser hela Åsaskolan 2017Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktPositiva rundan Hålla fokus på

det som är positivt i skolans vardag. Tanken gör en skillnad.

I alla elevgrupper och i alla arbetslag gör vi positiva rundan varje vecka. Vi väljer olika fokus olika veckor.

Pedagoger och rektorer

Pågående arbete

Utvärderas i jan/ feb 2018

Stora Trygghetsgruppen

Att alla elever på skolan ska känna sig trygga. Motverka diskriminering och kränkande behandling på skolan.

ST träffas regelbundet, lyfter enskilda ärenden, det främjande och förebyggande arbetet. Leder arbetet med Lilla Trygghetsgruppen.

Fler representanter i Stora Trygghetsgruppen från 4-6.

Rektor


Pågående arbete. Utvärderas vid årets slut.

Utveckla Stora Trygghetsgruppens arbete

Att gruppens arbete ska bidra till att fler elever upplever Åsaskolan som en trygg skola.

Bli tydligare i ärendegången vid kränkning genom att berätta för personal och elever hur vi arbetar.

Rektor


Pågående arbete. Utvärderas vid läsårets början 2018

Ökad trygghet vid övergångar

Känna sig trygg i sin nya klass vid övergångar.

En plan för övergång mellan stadierna på Åsaskolan tas fram.

Rektor Utvärderas vid läsårets början 2018

Nya ordningsregler Eleverna upplever att de är delaktiga i att ta fram nya ordningsregler.

Nya ordningsregler ska tas fram utifrån de befintliga skolenheterna och för att eleverna

Rektor, Värdegrundspedagog, Elevråd och Lilla Trygghetsgruppen

Processen utvärderas jan/feb 2018

14

ska få en förståelse och känna delaktighet i framtagandet. Arbetet görs under vårterminen 2017.

Kärnvärderingar Skapa trygghet och ett positivt klimat på skolan. Alla ska känna till våra kärnvärderingar.

De ska levandegöras i vardagen.

Samtliga medarbetare på skolan.

Pågående arbete. Utvärderas i jan/feb 2018.

Faddergruppsverksamhet

Skapa trygghet, förståelse och gemenskap över åldrarna. Från F klass till årskurs 9.

Schemalagd tid avsätts för planering och genomförande av faddergruppsträffar.

Rektorer tillsammans med mentorer.

Avsatt tid under tid under läsår, två tillfällen per termin.

Utveckla faddergruppsverksamheten

Skapa trygghet, förståelse och gemenskap över åldrarna. Från F klass till årskurs 9.

Hitta nya sätt att träffas över stadierna genom en annan struktur än den vi har idag. Stödja med ett genomtänkt innehåll. Prova med en pilotgrupp.

Rektorer tillsammans med värdegrundspedagogen

Jan/feb 2018

Rastaktiviteter Att erbjuda meningsfull rasttid med vuxenledda aktiviteter där eleven kan känna delaktighet och positivitet.

Planerad och regelbunden verksamhet. 2 gånger i veckan.

Rektor

Fritidspedagoger

Cafévärdinna

Pågående

Arbete under läsåret. Utvärderas i jan/feb.

Rastvärdar/Bussvärdar

Skapa trygghet genom vuxennärvaro

Schemalagda rastvärdar och bussvärdar som är aktiva och placerar sig där det finns behov. Som rastvärd agerar

Rektor

Rastvärdar och bussvärdar

Pågående Utvärderas i jan/feb.

15

man förebyggande samt vid situationer som uppstår.

Utveckla bussvärdar Skapa trygghet genom vuxennärvaro

Göra en översyn över om och när man behöver utöka antalet bussvärdar.

Rektor Utvärderas i jan/feb 2018

Elevråd Skapa delaktighet och främja inflytandet.

Vi har ett elevråd F-3 ett för 4-6 och ett för 7-9. Elevråden leds av pedagoger. Rektor medverkar.

Rektor

Ansvariga pedagoger

Pågående. Möten en gång per månad. Utvärderas vid läsårets slut.

Lilla Trygghetsgruppen

Skapa trivsel och en god atmosfär på skolan. Att eleverna blir sedda och lyssnade på.

Två representanter från varje klass i åk 2-9 träffas regelbundet för att diskutera läget på skolan och ta fram positiva saker att lyfta i klasserna och på skolan generellt.

Vi har en grupp för 2-3, en till 4-6 och en för 7-9.

Personal representanter från Stora Trygghetsgruppen.

Gruppen träffas en gång i månaden. Arbetet utvärderas i samband med att en ny plan tas fram.

Utveckla Lilla Trygghetsgruppen

Skapa trivsel och en god atmosfär på skolan. Att eleverna blir sedda och lyssnade på.

Utbildning för elevrepresentanterna i Lilla Trygghetsgruppen med hjälp av EHT och värdegrundspedagogen. Detta sker kontinuerligt under terminens gång med olika inslag på varje träff.

EHT och representanter från Stora Trygghetsgruppen

Jan/feb 2018

16

Värdegrundspedagog på Åsaskolan

Utveckla och driva på arbetet för god trivsel och trygghet på Åsaskolan

Arbeta på individ och gruppnivå med värdegrunden. Hjälpa till vid kränkningsärende. Handleda pedagoger.

Rektor Utvärdering i samband med att ny plan tas fram.

Utveckla värdegrundspedagogens arbete på Åsaskolan

Utveckla och driva på arbetet för god trivsel och trygghet på Åsaskolan

Göra en uppdragsbeskrivning för värdegrundspedagogen för att resursen ska användas på rätt sätt.

Rektor Jan/feb

Arbeta med planen mot diskriminering och kränkande behandling i klasserna.

Att eleverna ska få kännedom om planen och vilka olika delar den innehåller, begreppen och hur arbetet med en kränkning går tillväga,

Lyfta planen med regelbundenhet i klassens värdegrundsarbete och tid för detta avsätts på kalendariet av rektor.

Rektor Mentor Pågående arbete

Gemensamma aktivitetsdagar

Främja känsla av samhörighet och skapa traditioner bland elever och personal i kombination med att göra något trevligt.

Olika former av skolutflykter som friluftsdagar, uppstartsdagar. Samma aktivitet återkommer varje år i samma årskurs samt gemensamma aktiviteter för hela skolan.

RektorPedagoger

En gång per läsår inom samma årskurs och en gemensam aktivitet per år.

Övergång och samverkan i nya konstellationer enligt ny plan

Att nya klasskonstellationer ska få samspela och samverka för att främja ett gott klimat.

Värdegrundspedagog planerar en aktivitetsdag tillsammans med elever och mentorer på höstterminen.

VärdegrundspedagogMentorerElever


17

Främjande insatser förskoleklassenNamn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktUtveckla arbetet kring likabehandling

Förankra och levandegöra skolans värdegrund genom använda delar av likabehandlingsplanen.

Kontinuerligt under året arbeta med värdegrunden.

Pedagoger F-klass


Plan för övergång mellan förskola och skola

Att eleven ska känna sig trygg vid övergången till ny verksamhet.

Planen som finns hålls aktuella av berörda pedagoger. Planen följs upp och utvärdas årligen.

Rektor

Berörda pedagoger

Kontinuerligt arbete.

Klassregler Skapa ett positivt klimat i de olika grupperna.

Utifrån skolans regler och kärnvärderingar tar varje klass fram regler för hur man ska ha det i sin klass.

Berörda pedagoger F

Utvärderas och tas fram nya i samband med skolstart.

Främjande insatser 1-3 2017Namn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktVärdegrundsarbete 1-3

Förankra och levandegöra skolans värdegrund genom arbete med skolans kärnvärderingar och ordnings-regler.

Kärnvärderingar och skolans ordnings-regler finns uppsatta i klassrummen. Vid varje hösttermins start lyfter man och arbetar sedan kring dessa kontinuerligt under läsåret.

Pedagoger 1-3


Klassregler Skapa ett positivt klimat i de olika grupperna.

Utifrån skolans ordningsregler och kärnvärderingar tar varje klass fram regler för hur man ska ha det i sin klass.

Pedagoger 1-3

Utvärderas och tas fram nya i samband med skolstart.

Före rasten samtal Öka tryggheten på rasterna och minska risken för ensamma elever.

När pedagog ser att gruppen behöver stöttning under rasten för att det ska kännas bra för alla har man före rasten samtal. Det innebär att pedagog samtalar med gruppen inför rast om vilka aktiviteter som man kan välja och hjälper till så att alla får vara med.

Pedagoger 1-3

Pågående arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.

18

Strukturer för lektionens uppstart och avslut

Att alla pedagoger utgår från samma struktur, God Lärmiljö på Åsaskolan, så att eleverna känner igen sig och målet med lektionerna blir tydligt. Detta skapar studiero.

Alla pedagoger startar och avslutar lektionerna på samma sätt. Viktigt att man utgår från sin elevgrupps och sitt arbetslags behov.

RektorPedagoger

Pågående arbete

Främjande insatser FritidshemNamn Mål Åtgärd/Insats Ansvarig TidpunktSamlingar Fritidshemmet

Alla elever ska känna sig sedda och bekräftade på fritidshemmet.

Vid samlingar så blir alla sedda och hörda.

Fritidspersonalen Pågående arbete. Utvärderas vid varje läsårsslut.

Gruppstärkande övningar

Starka och trygga grupper på fritidshemmet.

Vi jobbar med gruppstärkande lekar, vid olika tillfällen.


Fokus på inkludering och tillhörighet

Ingen ska känna sig ensam på fritidshemmet.

Uppmärksammar så att ingen är utanför eller får sitta själva.


Stärka elevernas förmåga att säga ifrån och lösa konflikter.

Öka elevernas förmåga att lösa konflikter.

Fritidspersonalen uppmuntrar eleverna att våga säga ifrån och om inte det hjälper så ber man fritidspersonal om hjälp att reda ut konflikten. Vi tar i det direkt, alla delaktiga får komma till tals och vara med och komma till en lösning av problematiken.


Elevintervjuer för utveckling av verksamheten.

Kartlägga elevernas trivsel och mående på fritidshemmet.

Vi gör intervjuer minst en gång per läsår med alla fritidsbarn. Personalen på fritids kommer överens om


19

gemensamma frågor som handlar om kompis-relationer, trygghet, intressen mm.

Gemensamma strukturer för fritidshemmet

Att alla pedagoger utgår från samma struktur, God Lärmiljö på Åsaskolan, så att eleverna känner igen sig och målet med undervisningen på fritidshemmet blir tydligt.

Alla fritidspedagoger startar och avslutar undervisningen på liknande sätt. Viktigt att man utgår från sin elevgrupps och sitt arbetslags behov.

RektorPedagoger

Pågående arbete.

Främjande insatser år 4-6Namn Mål Åtgärd/insats Ansvarig Tidpunkt

Skolcafé Caféet ska vara en samlingsplats för elever i åk 6-9 där personal närvarar. Främja elevernas känsla av delaktighet, ansvarstagande och bemötande. Årskurs 6 succesivt slussas in i caféverksamheten under läsåret.

Elever i åk 8-9 deltar i verksamheten tillsammans med skolvärdinna. All personal åk 7-9 skall schemalägga 20 min/vecka i caféet. Lärarna i åk 6 går dit med eleverna.

Rektor

Skolvärdinna

Pedagoger åk 6


Elevens val Främja elevernas kreativitet, delaktighet och ansvarstagande samt stärka gemenskapen i årskursen.

Lärarna tillsammans med eleverna kommer på olika aktiviteter. Lärarna skapar sedan övergripande ramar inom vilka eleverna får välja.

RektorPedagoger

Sista veckan varje termin.




RektorPedagoger

Pågående arbete

Gemensamma aktivitetsdagar

Främja känsla av samhörighet och skapa traditioner bland elever

Olika former av skolutflykter som friluftsdagar,

RektorPedagoger

En gång per läsår inom samma

20

och personal i kombination med att göra något trevligt.

uppstartsdagar. Samma aktivitet återkommer varje år i samma årskurs samt gemensamma aktiviteter för hela skolan.

årskurs och en gemensam aktivitet per år.

Rastverksamhet Skapa trygghet bland eleverna på rasterna samt att erbjuda en meningsfull rasttid.

Ökad vuxen närvaro på rasterna där det erbjuds gemensamma aktiviteter för eleverna.

RektorPedagoger

Pågående arbete

Främjande insatser 7-9Namn Mål Åtgärd/insats Ansvarig Tidpunkt

Skolcafé Caféet ska vara en samlingsplats för elever i åk 6-9 där personal närvarar. Främja elevernas känsla av delaktighet, ansvarstagande och bemötande.

Elever i åk 8-9 deltar i verksamheten tillsammans med skolvärdinna. All personal åk 7-9 skall schemalägga 20 min/vecka i caféet.Eleverna hjälper till på onsdag fm i caféfixgruppen.

RektorSkolvärdinna


Elevens val Främja elevernas kreativitet, delaktighet och ansvarstagande samt stärka gemenskapen mellan årskurserna.

Lärarna skapar övergripande ramar inom vilka eleverna får välja och eleverna kommer med förslag på egna kurser. Niorna erbjuds jobbskuggning.

RektorPedagoger

Sista veckan varje termin.




RektorPedagoger

Pågående arbete

Obligatoriskt med Skapa trygghet och Pedagoger tänker Pedagoger I det

21

genomtänkta gruppindelningar i alla moment.

Mentor beslutar om placering i klassrummet

gemenskap för alla elever. Ingen elev blir indelad i grupp endast på grund av sitt kön, könsidentitet, religion, etniskt härkomst, sexuella läggning, funktionshinder.

igenom syfte med gruppindelningar och placering i klassrum.

dagliga arbetet. Utvärderas vid läsårets slut.

Samarbete med fritidsgården

Stärka vi-känslan bland eleverna och det sociala samspelet mellan elever.

Olika aktiviteter i samverkan med fritidsgården i år 8.

RektorPedagogerPersonal fritidsgården

Pågående arbete.

Elevinflytande Tätare möten med elevrådet där eleverna tar del av skolans systematiska arbete och rektor alltid är närvarande

Att ge elevrådet förståelse för organisation och att de i sin tur involverar sina klasskamrater för att kunna ha inflytande i frågor som berör dem.

RektorPedagogCafévärdinnaElever


Att eleverna får förståelse för när man blir kränkt på nätet.

Att eleverna får kunskap och utbildning om vilka lagar som gäller på nätet. Kränkningar upplevs inte alltid som en kränkning. Samma uttryck i ett annat sammanhang skulle betraktas som kränkande.

Utbilda vad som gäller enligt lagen på nätet. Vad gränsen går för att det ska vara en kränkning. Samt vilket ansvar vuxna har att stötta i denna fråga.

RektorVärdegrundspedagogMentorer


Tobaksfri skola Arbeta mer aktivt för att påvisa skadorna vi användandet av tobak.

Vara mer publik med Åsaskolans policy mot tobak. Påbörja ett samarbete med No Smoking Generation.

RektorEHTPedagoger

UtvärderasJan/feb

KartläggningKartläggningsmetoder - Årliga trivselenkäter där eleverna har identifierat otrygga platser, trivsel, trygghet, kränkningar och trakasserier. Sammanställningen av klassens svar har sedan samtalats om i klassen för att pedagogerna ska få en klarare förståelse för hur eleverna upplever sin vardag på Åsaskolan. Eftersom eleverna i åk F-3 har sitt fritidshem i samma lokaler och till stora delar tillsammans med samma personal som i skolan har man gjort kartläggningen gemensamt fritidshem och skola. Därför beskrivs det förebyggande arbetet i

22

åk F-3 gemensamt för fritidshem och grundskola och omfattar båda verksamheterna. Möten var fjärde vecka med Lilla Trygghetsgruppen, där personal från Stora Trygghetsgruppen får del av hur elevrepresentanterna upplever tryggheten på skolan. Varje gång Lilla Trygghetsgruppen träffas arbetar vi utifrån olika frågeställningar. Dessa frågeställningar tar sedan eleverna upp med sina klasskamrater. Vid nästa tillfälle går man igenom hur samtalen i klasserna gått. Detta görs för att skapa en större trygghet och elevdelaktighet samtidigt som vi utbildar våra elever. Stora Trygghetsgruppen träffas varje vecka.

Områden som berörs i kartläggningen - Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Eleverna genomför en trivselenkät en gång per år. Målet med enkäten är att se hur eleven trivs i klassen, på fritidshemmet och på skolan i stort samt att få en fingervisning om den upplevda studieron för eleven. Trivselenkäten ger även möjlighet för eleven att peka ut fysiska områden på skolan där det upplever sig vara mindre trygga. Elevernas svar på klassens trivselenkäter analyseras och samtalats om klassvis där eleverna har möjlighet att ge förslag på åtgärder.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Stora Trygghetsgruppen har ansvar för att ta fram trivselenkäten samt informera all personal om när och hur den ska genomföras. Klasslärarna/mentorerna har ansvar för att genomföra och diskutera trivselenkäterna i respektive klass och vidarebefordra resultatet och förslag på förbättringar till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen har ansvar för att analysera resultaten på skolnivå samt ge förslag på åtgärder.

Kartläggningen har identifierat utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov samt vilka åtgärder som är kopplade till dem återfinns här nedan.

Förebyggande insatser hela Åsaskolan 2017Utvecklingsbehov utifrån kartläggning

Mål Åtgärd/Insats Ansvarig Tidpunkt

Förbättra miljön i omklädningsrummen i idrottshallen.

Eleverna ska känna sig bekväma och trygga i omklädningsrummen

Skiljevägg i omklädningsrum kommer att monteras. Skolledning följer upp hur eleverna upplever resultatet.

Rektor

Enhetschef

Mål att vara färdigställt under ht 17.

Förbättra miljön i omklädningsrum

Eleverna ska känna sig bekväma och

Öka vuxennärvaron i omklädningsrum

Rektor

Pedagoger

Jan/feb 2018

23

men i idrottshallen.

trygga i omklädningsrummen

men genom utvecklad schemaläggning och fördelning av ansvar.

Förbättra miljön i omklädningsrummen i idrottshallen.

Eleverna ska känna sig bekväma och trygga i omklädningsrummen

Förbud att ha telefon/iPad i omklädningsrummen och på idrottslektionen.

Rektor

Mentor

Idrottsläraren

Utvärderas jan/feb 2018

Eleverna ska uppleva toaletterna som trygga.

Att det ska kännas bra att gå på toaletten på skolan.

Samtal med eleverna i Lilla Trygghetsgruppen och elevrådet kring vad det är som de upplever som otryggt med skolans toaletter och därefter tas en handlingsplan fram.

Rektor

Personalrepresentanter i elevrådet och Lilla Trygghetsgruppen

Utvärderas under jan/feb 2018.

Föräldracafé Ökad samverkan mellan vårdnadshavare och skola för att öka tryggheten för eleverna.

Föräldracaféer några gånger per termin kring ämnen som känns angelägna från vårdnadshavares och skolans sida.

Värdegrundspedagog Utvärderas jan/feb 2018

Trygghet och studiero

Få förståelse för hur eleverna uppfattar begreppet studiero.

Samtal med elever/elevråd/Lilla trygghetsgruppen kring begreppet studiero.

Rektor/Värdegrundspedagog


Trygghet och tydlighet genom markering

Förståelse och trygghet inför varandras olikheter samt få bort andelen ”onödiga kommentarer”.

Genom tydligare markeringar visar vi både eleven som säger/handlar att beteendet inte är acceptabelt men även eleverna som befinner sig

All personal på skolan. Utvärderas jan/feb 2018

24

i närheten. Genom att vi står upp för varandra skapar vi ett tryggare klimat.

Gemensamt tema för fadderdagarna

Skapa en övergripande struktur och arbeta aktivt med förebilder.

Genom att skapa ett färdigt tema som sträcker sig över hela läsåret för pedagoger och elever inför fadderdagar skapar vi tydlighet och meningsfullhet.

Värdegrundspedagog och pedagoger


Förebyggande insatser åk F-3 samt tillhörande Fritidshem 2017.Utvecklingsbehov utifrån kartläggning

Mål Åtgärd/Insats Ansvarig Tidpunkt

Förbättrad trygghet på toaletterna

Alla elever ska uppleva att det är tryggt att gå på toaletten.

Ta fram en plan för hur man ska öka tryggheten på toaletterna. Involvera elever och personal i framtagandet av planen.

Rektor

Personal

Elever

Innan 2017 är slut

Arbetsro i klassrummen

Att alla ska få arbetsro i klassrummet.

Genomtänkt placering i klassrummet. Struktur och väl förberedda lektioner. Genomtänkta gruppkonstellationer. Dialog och resursfördelning i arbetslaget kring elevgruppen.

Undervisande pedagoger

Pågående insats utvärderas vid årets slut.

Busshållplatsen Att alla ska känna sig trygga vid

Se till att det alltid finns bussvakter. Vid

Rektor/Pedagoger

Pågående insats utvärderas

25

busshållplatsen. frånvaro behövs vikarie sättas in även här. Aldrig lämna elever ensamma kvar innan alla bussar kommit.

vid årets slut.

Otrygghet vid grusplanen

Det ska vara roligt och tryggt vid grusplanen.

Alltid bemanning av pedagog. En pedagog delar upp lagen. Blir det ojämna lag kan de justeras.

Vi har skapat ett fotbollsschema och regler för hur spelet ska gå till.

Rastvärdar

Elever

Pågående insats utvärderas vid årets slut.

Omklädningsrummet Alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen.

Vuxna oftast med i omklädnings-rummet och finns alltid tillgängliga när det behövs.

Pedagoger Pågående insats utvärderas vid årets slut.

Förebyggande insatser 4-6Utvecklingsbehov utifrån kartläggning

Mål Åtgärd/insats Ansvarig Tidpunkt

Öka tryggheten på rasterna.

Alla elever ska känna sig trygga när de har rast och erbjudas meningsfull rasttid.

Öka vuxennärvaron på rasterna enligt ett fungerande rastschema. För och efter rastsamtal vid behov.

RektorPedagoger


Öka tryggheten vid busshållplatsen.

Alla elever ska känna sig trygga när de väntar på bussen.

Öka vuxennärvaron vid vissa busstider. Bussvärden rör sig mer över hela området. Bussvärdar ska säga ifrån när de ser elever som bryter mot reglerna.

RektorPedagoger

Pågåendearbete

Öka tryggheten vid omklädningsrummen.

Alla elever ska känna sig trygga när de byter om till

Öka vuxennärvaron vid omklädningsrummen. Vid schemaläggning sträva efter att klasser

RektorPedagoger

Pågående arbete

26

idrottslektionen. inte ska mötas vid samma omklädningsrum.

Elever och lärare hjälps åt att motverka kränkande behandling.

Elever ska känna sig trygga i skolan och känna att de kan lita på att vuxna tar tag i situationer som uppstår.

Öka antalet pedagoger i den Stora Tygghetsgruppen. Utveckla samarbetet mellan Stora Trygghetsgruppen och Lilla Trygghetsgruppen samt elevrådet.

RektorTrygghetsgruppen

Pågående arbete

Förebyggande insatser 7-9Utvecklingsbehov utifrån kartläggning

Mål Åtgärd/insats Ansvarig Tidpunkt

Öka tryggheten vid busshållplatsen.

Alla elever ska känna sig trygga när de väntar på bussen.

Öka vuxennärvaron vid vissa busstider. Bussvärden rör sig mer över hela området. Bussvärdar ska säga ifrån när de ser elever som bryter mot reglerna. Se över att ha två vuxna vid 14.40 bussen då det är många barn som åker.

RektorPedagoger

Pågåendearbete

Elever och lärare hjälps åt att motverka kränkande behandling.

Elever ska känna sig trygga i skolan och känna att de kan lita på att vuxna tar tag i situationer som uppstår.

Öka antalet pedagoger i den Stora Trygghetsgruppen. Utveckla samarbetet mellan Stora Trygghetsgruppen och Lilla Trygghetsgruppen genom att vi bokar gemensamma möten.

RektorTrygghetsgruppen

Pågående arbete

27

Jämställd skola Eleverna ska uppleva att de behandlas rättvist oavsett vilket kön, könsidentitet, etniskhärkomst, sexuell läggning, religion, funktionshinder eller ålder.

Alla vuxna tränar på och jobbar med ett normkritiskt perspektiv

RektorPedagogerElevhälsan

Utvärderas jan/ feb

Trevliga toaletter Att eleverna upplever toaletterna som bra och trygga och vill gå på toaletten under skoldagen.

Ge tid på elevensvaldagar att hjälpa till och fixa i ordning en trevlig inredning på toaletten.Vuxna rör sig i området runt toaletterna för att motverka ”stök” så att man kan vara på toaletten utan att blir störd.

Personal och elever


Meningsfull rast Öka upplevelsen att det finns aktiviteter att göra på rasten mer än att spela på lärplattan/ telefonen.

Ta fram och spela ”analoga” spel som finns i skolcafét tillsammans med eleverna.

CafévärdinnaPersonalElever


Öka upplevelsen av att vi alla behandlar varandra med respekt.

Att elever och lärare på Åsaskolan ska uppleva känslan av att ”bli lyssnad på” och våga ”fråga för att förstå” utan att få negativa kommentarer.

Tala om ordet respekt vad de innebär för individen/ gruppen. Vilka förväntningar vi har på varandra. Ovanstående ska ske med avstamp i Åsaskolans kärnvärderingar.

Rektor EHT PedagogerElevrådetLilla Trygghetsgruppen


28

Stöd vid svårigheter Eleverna ska veta vilka vuxna de kan vända sig till när de upplever något som är svårt utöver sin mentor.

Varje termin delge eleverna vilka resurser skolan har i form av elevhälsoteam.Rektor och elevhälsan går ut och presenterar sig och vad de kan hjälpa till med.

RektorEHT


Rutiner för akuta situationer

PolicyVi som arbetar på Åsaskolan har en skyldighet att agera så snart vi får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och snarast vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Åsaskolan.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan har en skyldighet att ha uppsikt över vad som sker på skolan och ingripa direkt vid eventuella incidenter.

All personal har rasttillsyn och cirkulerar bland eleverna. Extra uppsikt hålls på de platser som framkommit som otrygga i trivselenkäter. Skolgården ska utformas på ett sådant sätt att man har god uppsikt. Åk 7-9 Personal har uppsikt över skolbussarnas ankomster och avgångar.

Eleverna i den Lilla Trygghetsgruppen förmedlar händelser/oro bland elever till personalrepresentanterna i Stora Trygghetsgruppen på skolan.

Skolcafét hålls öppet för åk 7-9, åk 6 besöker caféet tillsammans med pedagog. Det är en naturlig samlingsplats där skolans personal finns närvarande.

Stora Trygghetsgruppen har en brevlåda som finns uppsatt vid expeditionen. Där kan elever och personal lämna information om händelser som personalen i Stora Trygghetsgruppen behöver veta om. Där kan man också anmäla kränkningar.

Foto på medlemmarna i Stora Trygghetsgruppen är uppsatt på strategiska platser i skolan så att eleverna ska ha god kunskap om vilka de kan vända sig till.

Personal, elever och föräldrar kan vända sig till: Ansvarig pedagogTrygghetsgruppen.

29

Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare, värdegrundspedagog).Rektor.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever TillvägagångssättAlla elever och deras vårdnadshavare på skolan ska ha god kännedom om vad som menas med en kränkning och vilka åtgärder som görs på skolan när en sådan sker, samt att det åtgärdas från första kränkningen.

Vid varje ärende ska det bedömas om ärendet är av en sådan allvarlig karaktär att anmälan till Socialtjänst och/eller polis ska göras.

1. Ansvarig medarbetare som ser eller hör ett händelseförlopp där en elev blir kränkt eller diskriminerad enligt någon av diskrimineringsgrunderna, ansvarar för att utreda och dokumentera händelsen. Dokumentation ska ske på särskild blankett.

2. Ansvarig medarbetare utreder händelsen genom att fylla i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas efter utredning till Rektor som anmäler till huvudman. Under utredningen bestäms även åtgärder för förbättring samt när och hur händelsen ska följas upp.

3. Ansvarig medarbetare samtalar med den/de som blivit utsatt och den/de som utsatt. Ansvarig medarbetare återkopplar till elevernas mentor/mentorer. Vårdnadshavarna till de inblandade kontaktas av respektive mentor. 4. Stora Trygghetsgruppen tar upp de händelserapporter som varit under veckan på sitt möte för att se om mönster finns och utifrån dessa analyserar om ytterligare åtgärder behövs.

Rutiner för uppföljning 1. Medarbetaren följer upp ärendet efter cirka en vecka och dokumenterar i händelserapporten, del två.

2. Om det utsättande beteendet inte har förbättrats lämnar medarbetaren ärendet till Trygghetsgruppen för beslut om nya åtgärder.

3. Trygghetsgruppen följer upp ärendet med den/de utsatta och den som utsatt kontinuerligt tills ärendet kan avslutas.

4. Ärendet avslutas och händelserapporten arkiveras.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Tillvägagångssätt:

30

1. Den elev som upplever sig kränkt av personal på skolan ska kontakta sin rektor och berätta om sin upplevelse. Eleven kan också kontakta en annan personal på skolan som den känner förtroende för. Den medarbetare som på något sätt får kännedom om att elev/elever kränks av personal på skolan ska skyndsamt kontakta ansvarig rektor.

2. Medarbetaren fyller i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas till ansvarig rektor.

3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.

4. Rektor informerar verksamhetschefen.

5. Rektor ansvarar för att utredning sker:

Samtal förs med samtliga berörda parter.Samtalen dokumenteras.Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.

Åtgärder som sätts in ska leda till långsiktiga lösningar. Det ska alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras.

Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.Uppföljningen dokumenteras.

Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett Händelseblanketten används först och utifrån den:

OrganisationsnivåFortbildning av personalAllmänt föräldramöteAll personal medvetandegörs om vikten att reagera och ingripa. Aldrig bagatellisera eller förneka mobbning eller andra negativa beteende.Vuxennärvaro på rasterDen fysiska miljönPolisanmälan

Gruppnivå Observationer, samspelRegler mot kränkningar och trakasserier som elever och lärare formulerar gemensamt.Regelbundna klassrådRegelbundet arbete på mentorstid Kompissamtal

31

Läsa – samtala – skriva – ritaStödja och uppmuntra elevernas positiva beteendeStöd från ledargestalterMedvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenserTydliga gränssättningarGruppsammansättningFöräldrasamarbete Gruppdiskussioner

IndividnivåSamtal med aktörenSamtal med den utsatta elevenSamtal med aktörens förälderSamtal med den utsatte elevens föräldrarGe den utsatta eleven stödTro på den utsatta eleven, men förstå att det finns andra tolkningarByte av grupp – klass – skola för eleven/aktören

Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningarna inte upphör trots åtgärderDessa åtgärder/konsekvenser kan användas för att få kränkningar att upphöra och har stöd i skollagens 5 kap. Dessa åtgärder kan vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Samtal med elev Samtal med elev tillsammans med föräldrar Möte sammankallas elev/elever, vårdnadshavare, rektor, representant från

Trygghetsgruppen och klasslärare/mentor för vidare åtgärder/uppföljning. Stöd i ordinarie undervisning/raster/fritidshem Enskild undervisning Tillfällig omplacering i annan skola. Skriftlig varning. Avstängning Anmälan till socialtjänst Anmälan till polis.

Rutiner för dokumentation För tillvägagångssätt se ovan.Alla händelserapporter samlas i en pärm, som arkiveras på skolan.

Rektor har det övergripande ansvaret för att rutinerna för dokumentation följs samt anmäler till huvudman via systemet LEX. På sikt tänker vi oss att använda det digitala systemet PMO för dokumentation av arbetet.

32

Definitioner av begreppKlasslärare/mentor= Den lärare som har huvudansvaret för klassen/del av klassen.

Pedagoger: Lärare, Förskollärare, Fritidspedagoger Stora Trygghetsgruppen= Grupp som arbetar med tryggheten på skolan på ett övergripande plan. Funktioner som ingår i gruppen: Pedagoger, kurator, specialpedagog, rektor

Lilla Trygghetsgruppen= Grupp med elever i åk 3-9 som arbetar för att öka tryggheten på skolan.Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska specialpedagog, speciallärare och värdegrundspedagog).Rektor.

Trakasserier/Kränkande behandlingGemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika

webbcommunities så som snapchat, instagram, musicaly etc).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det kan även vara fråga om ignorerande, utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.

33

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kräkande. Det kan också handla om sexuell jargong.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämnskränkande behandling:

Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

DiskrimineringDiskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering

Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

34

funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

MobbningMobbning finns inte längre med som begrepp i lagstiftningen som styr likabehandlingsarbetet, men eftersom begreppet fortfarande används i dagligt tal så är det viktigt att definiera det och förklara varför vi inte längre använder det. Orsaken att begreppet mobbning inte längre används i lagstiftningen eller läroplanen är att det blir för snävt. En elev som känner sig kränkt av en negativ handling från någon annan har rätt att bli hjälpt även om handlingen inte upprepas. Det är också viktigt att se att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ske även på gruppnivå. Vi som arbetar i skolan måste därför vara öppna i vår tolkning och se händelsen ur olika perspektiv för att hitta den bästa lösningen. Därför använder vi numera begreppet kränkning som är vidare än mobbning och innefattar både trakasserier och kränkande behandling.

KonflikterIbland kan det vara svårt att skilja kränkningar från konflikter och bråk. Därför är viktigt att definiera skillnaden mellan konflikt och kränkningar.

Konflikt betyder ursprungligen sammanstöta, råka i strid, kämpa. Generellt handlar konflikter om att två eller flera eftersträvar samma resurser (saker, bekräftelse, inflytande). Parterna i en konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter upplevs ofta som ansträngande av inblandade och omgivningen. Konflikter kan utvecklas till mobbning eller kränkningar, men de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger konflikten åt sidan (Nationalencyklopedin)

För att konflikter ska bli konstruktiva och givande är det viktigt att eleverna lär sig konflikthantering.

Bilaga 1

Kartläggning av klass:Tid:

35

Förberedelser:

Frågor:

Du ska ställa följande frågor men först påpekar du att ” det du berättar för mig skall jag inte säga att det är du som har sagt” Och det är tystnadsplikt mellan eleverna:

Finns det någon i klassen som brukar bestämma? Finns det någon i klassen som hänger på den som bestämmer? Finns det någon i klassen som utsätter andra? Finns det någon i klassen som är utsatt eller inte har det bra?

Tänk på:

Om någon berättar så visa inte med ord eller miner din värdering i detta. Lyssna och fråga” är det så här du menar” eller ” berätta mer. Försök få konkreta exempel på händelser.Lägg inga svar i munnen på dem. Läs upp det du skrivit innan du lämnar dem och fråga:Har jag uppfattat dig rätt?

Elever att intervjua:

Du skall intervjua följande elever:

1.

2.

3.

Lokal:

Du ser till att du kan ta dina elever och sätta dem så du startar med 1 an hos dig, låter de andra sitta i ett eller flera angränsande rum. De får inte prata med varandra. När 1an är klar år den tillbaka till klassrummet.

36

Bilaga 2

HÄNDELSERAPPORTDel 1: Anmälan

Enligt 6 kap 10 § Skollagen, 2 kap 7 § diskrimineringslagen är personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn är därefter skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

Händelseinformation

Förskola/skolaÅsaskolan

Ansvarig förskolechef/rektor

Datum då händelsen kommit till förskolans/skolans kännedom

Datum då händelsen anmälts till förskolechef/rektor

Ansvarig pedagogs namn och titel

Namn och klass på barn/elever/personal som är inblandade i händelsen

Bedömning av händelsen Om diskriminering eller trakasserier, välj grund: ☐ Kränkande behandling ☐ Kön☐ Diskriminering ☐ Etnisk tillhörighet☐ Trakasserier ☐ Funktionsnedsättning/bristande tillgänglighet☐ Sexuella trakasserier ☐ Religion/annan trosuppfattning

☐ Sexuell läggning ☐ Könsöversskridande identitet/uttryck ☐ Ålder

☐ Våld har förekommit

☐Kontakt har tagits med polisen ☐ Kontakt har tagits med socialtjänsten

Beskrivning av händelsenBeskriv händelsen kortfattat. Komplettera när ytterligare uppgifter tillkommer utredningen.

37

Samtal med inblandade elever/vårdnadshavare (bilägg ev. samtalsanteckningar)

Datum Namn på elev/vårdnadshavare Bilaga nr

Åtgärder och målÅtgärder, vem som ansvarar samt datum för uppföljning

Del 2: Uppföljning/utvärdering av åtgärder

Beskriv om åtgärderna utförts och om målen uppnåtts

Beslut med anledning av utredningen Ex. kränkningar har upphört och utredningen avslutas eller beslut om nya åtgärder/handlingsplan

[Skriv här)

Utredningen avslutad vid följande datum

Rektors underskrift

38

Bilaga 3

INCIDENTRAPPORTDenna blankett används när det är en konflikt. När det är en kränkning eller trakasseri ska skolans händelserapport användas.

Datum för händelsen Plats för händelsen

Elev/elever som varit inblandade i händelsen

Namn Klass

Namn Klass

Namn Klass

Namn Klass

Detta har hänt

Medarbetares underskrift Datum

39

Bilaga 4

Rekommendationer– Mary Juusela från Lika/Olika

Förebilder. Eleverna i åk 1-5 var tydliga med att påvisa att det finns mycket arbete kvar kring förebilder. Att se till att alla, inte endast några fåtal, kan göra skillnad. För att arbeta vidare, inkludera eleverna i de strategier, riktlinjer och metoder för arbetet framåt. Avgörande är inkludering och förankring. Förebildsarbetet är såväl online som offline.

Känn er själva. Vad gäller olikhet i ursprung, hudfärg eller språk, när fler och fler kommer till Åsaskolans klassrum, eller personalrum, är det viktigt att känna sig själv och vad som gör oss till oss, för att förmå välkomna det nya. Var medveten om att nytt i början är olikt och skrämmande, men att genom en medvetenhet att anta utmaningen, så kommer ni att lyckas. Det får vara jobbigt och svårt, men det går. Om man vill.

Var nyfikna.Fortsätt vara nyfikna på alla nya som kommer, oavsett olikhet. När vi slutar vara nyfikna och öppna, då börjar intoleransen frodas. Bland eleverna finns det idag en grundnyfikenhet kring det som anses främmande. Men en väldigt liten tolerans för att uttrycka detta bland vänner och grupper. Ta fram dessa utmaningar, för vad de är, nämn dem vid namn och arbeta för att neutralisera situationer och åsikter.

Markera. Eleverna var tydliga med hur de uppskattar personalen på Åsaskolan oftast kommer till undsättning, lyssnar och respekterar. Fortsätt markera om något som inte är bra sker. Det är grunden till en bra miljö. Glöm inte bort att markera all sorts kränkning, rasism eller fientlighet – som i filmen vi såg.

Studera olika kulturer och olikheter. Åsa är fortfarande i mångt och mycket homogent. Var nyfikna på andra länder, kulturer, språk, sociala koder och på så sätt förbered er på nya Åsabor som komma skall. Våga prata om och belysa klasskillnader, pengar och yta – då detta är den främsta olikheten i Åsa. Vad är egentligen relevant? För vem? Och varför? Hur påverkas hälsan av att ingen egentligen ser personen bakom?

Kommunikation. Allt är föränderligt. Och det kan vara såväl roligt som otryggt. När förändring är i rullning är det viktigt att vara kommunikativ om att förändring är en process, som känns. Som att bytaskal. Men i förändring kommer ny kunskap och insikt. Våga låt individer och skolan förändras efter de människor som finns däri. Och glöm inte att prata om den pågående förändringen!

40

portalenasa.files.wordpress.com · web viewskolan främjar personalens välmående i form av...

Documents