vikingatidens sköldbucklor av typen rygh 565

5/22/2018 Vikingatidens Sk ldbucklor Av Typen Rygh 565

1/37

Vikingatidens Skldbucklor

En studie av Ryghs typ 565

Martin Jonsson

Martin Jonsson

ht 2011

Kandidatuppsats 15 hp

Kandidatuppsats med inriktning arkeologi eller miljarkeologi (13000ht11) , 15 hp


2/37

Frord

Jag r medveten att en c-uppsats ofta inte har en tacklista, men denna uppsats hade intevarit mjlig utan hjlpen frn ett stort antal mnniskor som gjort den mjlig. Ett tack till,utan srskild ordning:

Kristin gnacius ! "ortidsminneforeningen

#tephen $. $arrison - %rinit& 'ollege (u)lin*eena #&rinki-$armo - +useiverket$ugo $vid #rensen - #&dvestsjllands +useum

u/mundur 0lafsson - 1j2/minjasafn 3slands4eter 5eatson

+arie 5rinch ! 6ationalmuseet 7(anmark85engt 6ord9vist ! Jamtli

"redrik #and)erg - (alarnas +useumElse-5ritt "ilipsson - te)orgs #tadsmuseum

Jessica ickardsson - ;re)ro *ns +useum5ar)ro Johansson - #%$ans ?lsson -


3/37

Abstract

%he


4/37

Figurfrteckning

"ig. I #idan I llustration av &ghs t&pologi."ig. #idan llustration av &ghs Kronologi."ig. #idan llustration av Kirpichnikovs t&pologi."ig. L #idan L llustration av frfattarens tolkning av t&pologiernas frhllande.

"ig. C #idan D llustration av den vikingatida rundskldens skldens delar."ig. D #idan IM %a)ell ver f&nd av det totala antalet vikingatida skld)ucklor i delnder med i underskningen.

"ig. N #idan IM %a)ell: #kld)ucklornas procentuella frdelning per t&p i detaktuella underskningsomrdet.

"ig. #idan II %a)ell: #kld)ucklorna frdelat p t&p och land."ig. F #idan I (iagram: (iametermttens frdelning p mt)ara f&nd av CDC i

underskningen."ig. IM #idan I %a)ell: +edel och median vrden p vikingatida skld)ucklors

diameter frdelat p t&p."ig. II #idan I (iagram: (iameter och hjdmtt fr t&pen &gh CDC.

"ig. I #idan IC %a)ell:


5/37

Innehllsfrteckning

Frord

Abstract

Figurfrteckning

1. Inledning..................................................................... 1I.I "orskningshistorik................................................. II. #&fte och avgrnsningar......................................... C

2. Metod och Material..................................................... 6

.I (en vikingatida skldens konstruktion................. D. %eoretiska utgngspunkter och val av metod......... N. Kritisk granskning av metoden............................. N.L 4ro)lemet rlndska sjn.......................................

3. Resultat......................................................................... 10.I +aterialet.............................................................. IM. "&siska dimensioner............................................. I. (atering................................................................ IL.L ;vrig vapenutrustning i gravar med CDC........... IL.C (en geografiska spridningen................................ ID

. !iskussion.................................................................... 1"

#. $a%%anfattning.......................................................... 20

6 .Referenser.................................................................... 21

D.I ?tr&cka kllor....................................................... ID. %r&ckta kllor........................................................ I

&. 'ilaga


6/37

1

1. Inledning

De vikingatida(800-1100 e.kr) skldarna r ett fyndmaterial som mycket sllan har bearbetats,de personer som frmst arbetat med detta material r i Norden, Jan Petersen och GretaArwidsson. Petersen mest nmner skldbucklor i frbifarten och hnvisar till Ryghstypologiska indelning , men lgger grunden fr en typologisk fljd och kronologiskindelning(Rygh 1885). Arwidsson gr i sin tur mer p djupet, men begrnsar sig i stort tillmaterialet frn Birka, och sjlva konstruktionen av sklden(Arvidsson 1986). D ingen nnugjort en strre sammanstllning av materialet, s r det mnga aspekter som skulle kunnautredas vidare, dribland handel, regionala skillnader och olika sociala eller kulturellagrupperingar. Detta r dock inte ngot som ligger inom ramen fr denna uppsats, utan r ngotsom jag frhoppningsvis kan terkomma till i senare uppsatser. Material som studerats p detsttet r bland annat spjut och svrd, som studerats nr det gller utformning, deras anvndningsom sociala markrer fr makt och kontakter runt stersjn.(Nerman 1929; Jakobsson 1992)Skldar har drfr inte getts samma utrymme utan mer nmns som ngot vid sidan av. Detta

kan dock i stort bero p att sklden som ett frsvarsvapen setts som ngot underordnat de andravapnen. D tiden och resurserna till hands inte rcker till fr att beskriva alla typer avsklddelar i helhet, och skldbucklor i synerhet, har fokus drfr valts att ligga p Ryghs typR565 samt dess geografiska spridning. Detta d denna typ r den med minst antal fynd, ochvilken drfr r den idag minst knda. Detta arbete skall drfr ses som en frstudie till enstrre uppsats om de vikingatida skldarna.

1.1 Forskningshistorik

Redan under 1800-talets sista kvartal publicerar den norska arkeologer Oluf Rygh verket somkommer att bilda grund fr de vikingatida skldbucklornas typologi, i verket Norske Oldsagerordnede og forklarede, har Rygh med avbildningar av olika fynd av skldbucklor som funnitsi Norge (Rygh 1885).

(fig. 1 Oluf Ryghs illustrationer av skldbucklor. Illustration och Klla: Oluf Rygh 1885, fig. 562-565)

Ryghs typologi anvnds sedan av Petersen i sitt verk De Norske vikingesverd, dr han byggerupp en typologi och kronologi fr de vikingatida skldbucklorna(Petersen 1919, 47). Typologin

baseras p Ryghs bok Norske oldsager, och de 4 exempel p vikingatida skldbucklor somfinns illustrerade. (Rygh 1885, fig. 562565). Typologin baserar han p skldbucklornas form.

Dr Typ R562 till R564 anses helt fristende frn typ R565.


7/37

2

Petersen skriver: Av skjoldbuler er det ikke mange former i vikingetiden. Her kan fremdelesgodt gjlde Ryghs typerkke i Norske Oldsager : 562565.(Petersen 1919, 47).Kronologin Petersen freslr r R564->R562->R563, med R565 som samtida med R563, vilketillustreras i figur 2.

(fig. 2 Petersens kronologi ver Ryghs typer, frfattarens tolkning. Illustration: frfattaren)

Petersens kronologi fr skldbucklorna, r baserad p de vriga fremlen som hittadestillsammans med skldbucklorna i gravarna. Dr han ppekar att typerna R564-562-563 fljervarandra kronologiskt i ett tydligt typologiskt spr, men att skldbucklor av typen R565 r enhelt egen typ som ligger vid sidan av de andra, men dock r samtida med R563. Petersenskriver:

Rent for sig selv, uten sammenhng med denne typeserie, staar R 565, som er omtrent samtidigmed R 563, fundet med sverd av Q-, T-, U-, Y-, Z- og -type. Typen er sandsynligvis kommetstenfra, forekommer i hvert fald i Sverige, Finland og Rusland og er ytterst sjelden i detvestenfjeldske.(Petersen 1919:47).

Petersens kronologiska indelning str dock inte utan kritik, utan kritiseras av bland annatArwidsson, som menar att det finns brister i kronologin. Frmst i hur han daterar Ryghs typR562, d typen terfunnits i samma slutna gravar som R564 (Arvidsson 1986). Hennes kritikav typ R564 och R562s anvndning parallellt verkar dock inte omfatta typ R565, som r den

typ som ligger i fokus fr denna uppsats.

Petersen pstr att skldbucklorna av typen R565 har ett stligt ursprung, men Kirpichnikovanser att det r svrt att belgga Petersens pstende att typ R565 skulle vara av stligtursprung, men att det finns vissa likheter med ryska koniska hjlmar brjar infras under 900-talet( 1971).

ven i Baltikum och Ryssland har fynd gjorts av dessa typer av skldbucklor, dr de mestknda fynden r frn Tira mosse i Lettland dr fynd av nstan intakta skldar ptrffades, dockinte med skldbucklor av typen R565( 1961). Dremot nmner Ravdonikas (Ravdonikas1930) och Kirpichnikov fynd av skldbucklor av typ R565( 1971).


8/37

3

Kirpichnikov delar in de ryska fynden i tv typer, sfriska och sfr-koniska. Han baserarindelningen p 20 fynd, 18 stycken av Kirpichnikovs typ 1 som frfattaren anser motsvararRyghs R562. Samt typ 2, som frfattaren anser motsvaras av R565, och baseras p tv fynd,

bda hittade strax sder om Ladoga. (1971). En av fynden har dock knoppoch pminner mycket om Ryghs teckning av R565.

(fig. 3 Kirpichnikovs typologiska indelning. Illustation: Kirpichnikov 1971 fig.10)

Schnbck beskriver i sin och Thunmark-Nylns artikel i Fornvnnen, hur gravgodset iValsgrde i stort fljer den kronologiska och typologiska indelning som freslogs av Petersen.Thunmark-Nyln ur Schnbcks manuskript:

Det r viktigt att ppeka att tabellerna icke upprttats efter typologiska antaganden. Att deenskilda exemplaren i de fremlsgrupper, som tabellerna redovisa, hr flja i en 'typologisk'sekvens synes styrka inte blott att den antagna gravfljden synes vara helt riktig utan ven attden relativa kronologi, som av tidigare forskare baserats p bl.a. 'typologi' r i frvnandegrad helt korrekt.(Schnbck and Thunmark-Nyln 2002, 3)

Tabeller i slutet av artikeln redovisar frfattarna bland annat fynden av skldbucklor, somstrcker sig ifrn den Vendeltida typen via Ryghs typ 564 till typ 565. Dock r deras tabeller enrelativ kronologi vilket man mste ta i beaktande.

ven av Blindheim, Heyerdahl-Larsen och Tollnes har kritik mot Petersens typologiska-kronologi i Kaupang-funnene, bind 1. De ppekar dr att Petersens dateringssystem inte bra,d man inte vet under vilka omstndigheter det material Petersen anvnder har insamlats(Blindheim, Heyerdahl-Larsen, and Tollnes 1981, 128). Blindheim et al: Vi er fullt klar over

den innvendinger som har vrt reist mot hans dateringssystem magelen p oppgave oversikre/usikre kombinasjoner, faren for sirkeldatering ved att han vekselvis daterer ulikavpenarter med hverandre.(Blindheim, Heyerdahl-Larsen, and Tollnes 1981, 147).

Detta d vissa freml som anvnts fr att bygga upp den, kan ha varit lsfynd, och intekommer frn en sluten kontext. Detta gr att fynden inte p ett bra stt kan jmfras motvarandra och andra gravfynd. (Blindheim, Heyerdahl-Larsen, och Tollnes 1981, 148) De menarocks att Petersens egna beskrivningar av olika typer kan vara s tvetydiga och invecklade attett freml kan uppvisa drag frn flera typer.(Blindheim, Heyerdahl-Larsen, och Tollnes 1981,148)


9/37

4

Inga Serning tar i sin utmrkta bok Dalarnas jrnlder(Serning 1966, 41), upp ytterligare entyp av skldbucklor som i Sverige kallas fr Svf 517, efter illustrationen i SverigesForntid(Montelius 1872, 150). Typen r mycket lik R563 men r hgre med en nrmast

perfekt halvklotsform, mycket liknande Ilkjaer typ 5a och b(Ilkjr and Carnap-Bornheim 1990,330). Dessa typer r dock mycket tidigare, men r nra i form. Typen frekommer frmst i

Svealand med fynd i Dalarna, Vstmanland och p Birka. Det r dock svrt att se den som enhelt egen typ, den br snarast ses som en variant eller vidareutveckling av R563 eller R565, dden beskrivs som en halv-sfr, men p bilder r den snarast mer konisk, motsvarande R565.

Nrgrd Jrgensen presenterar i sin bok Waffen und Grber en typologi och kronologi frskldbucklor frn 500 talet till 900 talets brjan(Nrgrd Jrgensen 1999). Petersens typerR564 och R562, lggs ihop till en typ, SBC (Nrgrd Jrgensen 1999, 84). Som beskrivs som:SBC ist ein Schildbuckel mit schmalem Kragen, leicht eingezogenem oder einwrtsgebogenem Hals und runder Haube.(Nrgrd Jrgensen 1999, 84). Definitionerna stmmer

bra verens med Arwidssons definitioner (Arvidsson 1986, 40) fr typerna R564 och R562 omde skulle ha sammanfrts i en typ. Dock utelmnar det typ R565, som inte r halvklotformigutan snarast konvext toppiga. Skillnaderna och frhllandet mellan de typologiska systemensyns i figuren nedan.

(fig. 4 Frfattarens tolkning av typologiernas frhllande. Illustration: Martin Jonsson)


10/37

5

1.2 Syfte och avgrnsningarSyftet med med denna uppsats r att frska klargra om Petersen har rtt nr han sger atttypen R565 antagligen r stlig, och hur i s fall dess spridning ser ut.

Detta gr att mlet med denna uppsats blir att frska besvara fljande frgor:

Hur ser den geografiska spridningen ut av skldbucklor av typen Rygh 565 ut? Har Petersen rtt nr han sger att det antagligen r en stlig typ? Hur ser typens fysiska dimensioner ut i frhllande till den andra typerna av

skldbucklorna under vikingatiden i Skandinavien?

Avgrnsningarna som valts r att fokusera p typ R565 i Ryghs skldbuckle typologi (Rygh1885). Detta fr att det vriga materialet av skldbucklor r s stort, att en bra av behandlingallt detta material inte ryms i en uppsats av denna storleken. D det drfr bttre att fokusera pen typ, som kan kartlggas ordentligt i stllet fr att bara producera en generell genomgng avalla fynd av de vikingatid skldbucklorna.


11/37

6

2. Metod och material

2.1 Den Vikingatida skldens konstruktionD den vikingatida skldens konstruktion r vl beskriven av Arvidsson i Birka II:2(Arvidsson1986), samt Beatson i sin artikel The Viking shield(Beatson 1995) tnker jag endast kortfattat

beskriva den vikingatida rundskldens konstruktion i detta arbetet, d den redan r vlbeskriven i de tv ovan nmnda arbetena.

En Skandinavisk vikingatida rundskld bestr av flera delar som tillsammans bildar en skld.De viktigaste delarna p en rundskld r skldbuckla, skldskiva, skldkantsbeslag ochhandtag. Dock frekommer ofta andra delar som nitar att hlla fast skldbucklan och ringarsom kan anvndas att hnga upp eller att bra sklden med. Skldskivan var sammansatt avtunna brdor, och i de lnder dr det fanns, Gran och Tall(1961, 222). Den kunde ven

best av andra trslag, ett exempel p det r fyndet av en skldskiva vid Trelleborg i Danmarkdr den var tillverkad av Ek (Brinch 2011).

Runt skldskivan fanns ibland frstrkningar i form av skldkantsbeslag, metall bleck som varsatta runt kanten fr att ge den bttre hllbarhet (Arvidsson 1986, 40). Det kan ven ha funnitsytterligare frstrkning av skldkanten, d fynd av skldkantsbeslag frn bland annat Birkagjorts som visar att skldkanten buktat ut mer n skldskivan (Arvidsson 1986, 40).Skldbucklan var tillverkad i jrn, och kunde ha utsmyckningar i form av inlgg av andrametaller eller taggade flnsar (Arvidsson 1986, 42). Skldskivan kunde vara verdragen medlder, ett exempel p detta r fynden i Tira mosse i Lettland, dr verdraget var delvis bevarat

(fig. 3 Skldens delar, illustration frfattaren)

(1961, 221). Utsmyckningar p skldskivan r ovanliga under vikingatiden, och inte lika

vanliga som de var under vendeltid/folkvandringstid.

(Fig. 5 Den vikingatida rundskldens delar Illustration: Martin Jonsson)


12/37

7

2.2 Teoretiska utgngspunkter och val av metodMetoden som valts fr uppsatsen r att gra den i form av en litteraturstudie, dr frmstlitteratur i form av utgrvningsrapporter, vetenskapliga artiklar, annan litteratur samtfynddatabaser anvnts. Databaserna som utnyttjats r frmst Historiska museetsfremlsdatabas, samt den norska Universitetsmuseenes arkeologiske gjenstandssamlinger.

Kontakter har ven tagits med museer i norra Europa och enskilda forskare, fr att finformation om fynd i de databaser som frs lokalt och inte kan ns utifrn museerna.Resultatet har sedan sammanstllts i tabeller fr att mjlig gra en bearbetning. Tyvrr grdetta att bilden p sina hll r ofullstndig, men den br nd ge en versiktsbild av spridning,och rcka till fr att frska besvara frgestllningarna.

Historiskt har typologierna mnga gnger delats upp i typologier intiutivt, men dagensmjlighet till datorbearbetning gr att man brjar anvnda en numerisk klassifikation. MikaLavento skriver:

Most archaeologists have carried out the typological division of material intuitively without any coherentbackground theory, without a detailed separation of attributes or any kind of statistical analysis.(Lavento 2001,s.16)

Lavento menar att man kan skilja mellan en traditionell typologi och en numerisk typologi, drden frsta typen baseras p en magknsla och utseende. Den numeriska typologin baseras istllet p ett stort antal fynd som mts, och dr sedan alla mtten undersks statiskt efterkluster.

Storleken p uppsatsen medger inte en numerisk typologisk indelning, men min frhoppning ratt ta ett steg frn den traditionella typologiska indelningen mot en numerisk typologisk och

positivistikskt baserad indelning av skldbucklor. Detta genom att frska med de mtt somterfunnits i materialet gra ett frsk till avgrnsning.

Valet av att skriva uppsatsen som en litteraturstudie beror p den korta tiden och avstnden tillmuseer r stort. Det har gjort det svrt att beska alla museer fr att personligen ha kunnatobservera fremlen. Detta har inte heller varit ekonomiskt mjligt men nskvrt. Beslutet blevdrfr att anvnda den litteratur och de databaser som funnits tillgngliga, fr att p en relativtkort tid kunna samla in en stor mngd information som sedan har kunnat bearbetas iuppsatsarbetet.

2.3 Kritisk granskning av metodenEn litteraturstudie medfr alltid problem, framfrallt d man inte kan hantera fynden

personligen utan mste utg frn andras beskrivningar samt frska gra egna tolkningar avandras fyndmaterial utifrn teckningar, fotografier, korrespondans samt rapporter. Detta gr attman frlorar den skerhet som man fr av att sjlv ha hanterat fynden, framfrallt nr det gllerutseende och typ.

Ett stort problem uppstr ven d ett fyndmaterial behandlats av flera frfattare, som har olikauppfattning av vad exakt det r man har sett. Detta gr att en skldbuckla kan anses tillhraolika typer, av olika frfattare. Fr att kringg problemet i strsta mjliga mn s var dettvunget att underska alla kllor som finns att tillg fr varje fynd, fr att sedan kunna bilda en

uppfattning. Dr det efter ytterligare efterskningar inte har gtt att klassificera fyndet har detplacerats i gruppen oknd. Detta fr att undvika en placering i fel typ. Detta r dock ngot som


13/37

8

har tagit mycket tid, ngot som kunnat undvikas om det funnits mjlighet att personligenhantera fremlet.

Ytterligare en klla till fel r kvaliteten p ett antal fotografier, nr jmfrelser gjorts mellanskisser och teckningar av fremlet. Det har oftast varit lttare att bestmma vilken typ av

freml och typ det tillhr genom att anvnda teckningarna, fotografier r inte alltid bst.Frgbilder av rostiga jrnfreml kan om bilden tas i fel ljus eller vinkel gra det omjligt attse vad fremlet r, det som syns p bilden r endast en rostbrun klump. Teckningar ochskisser fr dock med sig egna problem, d det alltid r en tolkning av vad den som tecknat avfremlet uppfattar, och kan drmed ven det infra en felklla i tolkningen. Det blir drfr entolkning av tolkningen.

2.4 Problemet Irlndska sjnShetelig har i sina verk om vikingatidens fynd i Storbritannien och Irland, med fynd somklassificeras som R565, frn bland annat Island Bridge, Irland(Shetelig and Be 1940, 3334).(Shetelig 1940; Shetelig and Be 1940; Shetelig and Grieg 1940) Dock fr deras klassificeringkritik av bland annat Stephen Harrison i sin artikel The Millhill burial in context(S. H.Harrison 2000). Dr fr han i stllet fram idn om att skldbucklor liknande R565 typen somhittats runt Irlndska sjn tillhr en grupp skldbucklor som kallas Irish Sea A, och rinfluerade av anglosaxiska skldbucklor.(S. H. Harrison 2000). Den typ han menar troligenligger bakom Irish Sea A typen r den germanska konvexa Zukerhut(Nrgrd Jrgensen1999, 86) typen som enligt Harrison frekom i norra och vstra England.(S. H. Harrison 2000,72)

Mycket riktigt s har vissa fynd frn Shetelig m. fl likheter med just Zuker hut typen, men

lngt ifrn alla. Ett flertal fynd har bland annat formen av R562, men tydligt markerad nacke,och inte som Zukerhut, en slt frlngt halv-sfrisk form. Just de skldbucklor som utgrIrish Sea A typen r vldigt lik formen p R565. Storleken p skldbucklorna skiljer sig docklite t, d de generellt r mindre n de skandinaviska fynden av R565. Shetelig menade attskldbucklorna som hittades i omrdet r av typen R565, men Harrison anse att det inte rmjligt d Irish Sea A r ldre n R565 med 150-200 r(S. Harrison 2011).

En annan skillnad r storleken som generellt r mindre, men i och med att gruppen bestr av sf skldbucklor, r det svrt att rkna ut ett skert medelvrde fr typen.Ytterligare en typ av liknande utseende som Ryghs typ 565 och Irish Sea A, r den skallade Dublintypen, den r enligt Harrison en blandning av de sm irlndska

skldbucklorna och de anglosaxiska konvexa skldbucklorna av typ Zukerhut.(S.Harrison 2011) Harrison skriver:

In size, the intact 'Dublin type' examples range from 9.1-11cm in total externaldiameter, and 5.1-7.1cm in external height. Their conesoccur in a wide range of

forms, concave, convex and 'straight-sided', but all have a very narrow flange(or rim - the bit which rested on the shield board), 1cm or less wide. These

flanges are very often angled rather than 'flat', and may indicate that theassociated shield boards were also curved.(S. Harrison 2011)

Skldbucklorna r sledes vldigt sm, och Harris menar att detta r typiskt fr just omrdet

runt Dublin. Dock har ett ftal fynd gjorts i Skandinavien som skulle kunna passa in i


14/37

9

Dublintypen, bland annat frn Norge (T13334 d i Universitetsmuseenes arkeologiskegjenstandssamlinger). Dublintypen ser ven de mycket ut som R565. Det r svrt att frklaraskillnaden i datering, om inte Petersen har sin datering fel och R565 i sjlva verket frekommertidigare men kanske inte i Norge.


15/37

10

3. Resultat

3.1 Materialet

Genomgngen av materialet s fann jag snart att mnga av de fynd som listas somskldbucklor mnga gnger har varit vldigt svra att typbestmma d informationen mngagnger varit vldigt dlig. Drfr finns typen Oknd med i listan, vilket inte r helt optimaltmen ndvndigt d det totala antalet annars skulle vara missvisande. Fr att f s bra data sommjligt s var jag tvungen att vlja ut de lnder dr jag ftt tag i s komplett information sommjligt, vilka var Sverige, Norge, Island och Finland. Dock s har jag med ett par fynd frnRyssland som beskrivs av Ravdonikas (Ravdonikas 1930).

Fynd av skldbucklor har gjorts i de flesta lnder kring stersjn och Nordsjn. Dock har jag

bara kunnat observerat typ R565 frn omrdet runt Irlndska sjn frutom de tidigare nmdaomrdena, detta kan till stor del bero p bristen p kllor frn frmst Danmark.

Det totala antalet skldbucklor som jag hittat i kllor frn Norge, Sverige, Finland och Islandr 869 st, och frdelningen per land syns i tabellen nedan.

Fynd av vikingatida skldbucklor totalt antal:

Norge Sverige Island Finland

703 140 15 11(fig. 6 Det totala antalet fynd av skldbucklor i de lnder med i underskningen.

Klla: Frfattarens sammanstllning)

Antalet fynd i Norge r sledes mycket stort i frhllande till de andra lnderna. Vad detta berorp r svrt att hitta en frklaring till utan att g in p hur gravskicket eller stridstekniken undervikingatiden kan ha varierat mellan de olika lnderna, folkmngd eller andra faktorer som kanha spelat in. I tabellen nedan r materialet frdelat p olika typer. Dr oknda str fr sdanadr informationen inte rcker till fr att bestmma vilken typ de tillhr.

Fynd av vikingatida skldbucklor procentuell frdelning:

Oknda R564 R562 R563 R565

351 114 289 42 75

40,3% 13,1% 33,2% 4,8% 8,6%(fig. 7 Det totala antalet skldbucklor frn underskningsomrdet frdelat p typ procentuellt. Klla:

Frfattarens sammanstllning)

Tabellen visar ovan ven att det totala antalet fynd av R565 r mindre n 10% i frhllande tilldet vriga materialet, dr R562 r den vanligaste typen. Skulle jag ven tagit med vrigasklddelar s hade det totala antalet skldfynd kat ngot, d det t ex frn Danmark har hittatsen intakt skldskiva, och frn flera andra lnder delar till skldar.

Viktigt att komma ihg r ven att tabellerna bara visar fynden frn de ovan nmnda lnderna.

Utver det finns det i det sammanstllda materialet, ungefr ett 50 tal skldbucklor funna i


16/37

11

andra lnder, frmst i Danmark, Storbritannien samt Tyskland. Anledningen till det lilla antaletberor till strsta del p att ingen sammanstllning skett. Vilket gr det svrt att endast viarapporter och artiklar f en fullstndig bild. Andelen av olika typer varierar ven mycket i deolika underskta lnderna och r inte uniformt frdelat som i tabellen ovan.

Fynd av vikingatida skldbucklor frdelat per land:

Land R564 R562 R563 R565 Oknt

Norge 93 238 32 42 298

Sverige 26 42 14 25 37

Finland 1 0 0 10 0

Island 0 9 1 1 4(fig. 8 Fynd av vikingatida skldbucklor frdelat p typ och land. Klla:

Frfattarens sammanstllning)

I tabellen ovan r fynden frdelade p respektive land efter typ. Dr ser man att frdelningenmellan typer och lnder varierar mycket. I alla lnder utom Finland r typen R562 denvanligaste, dr den i vriga lnderna mindre vanliga R565 r vanligast. Dock r fynden frn

bde Finland och Island f, vilket gr att en procentuell frdelning blir missvisande d antaletr s f. Finlands fynd av skldbucklor har hmtats ifrn Ella Kivikoski(Kivikoski 1973;Kivikoski 1939) och Nils Cleves(Cleve 1978) arbeten, och inte ifrn nationella databaser somfr Sverige och Norge.

ven Island lider av detta d de enda kllorna som nmner fynd av skldbucklor r Kristjn

Eldjrns Kuml og haugf(Kristjn Eldjrn and Adolf Fririksson 2000) samtutgrvningsrapporten fr Hringsdalur i Arnarfiri (Fririksson et al. 2010), som ven r densom beskriver det frsta fyndet av R565 p Island.


17/37

12

3.2 Fysiska dimensioner

(fig. 9 Diameter p mtbara skldbucklor av typen Rygh 565 i underskningenKlla: Frfattarens sammanstllning)

Diametern p skldbucklorna varierar mellan som minst 12 och som mest 17,8 cm, och rmttet frn kant till kant. Vissa vrden frn framfrallt Norge har inte gtt att anvnda d manvid mtningen inte inkluderat skldbucklans flns.

Berkningen av ett medelvrde ger 14,1 cm, och ett medianvrde p 13,9 cm. Arwidssonskriver i Birka II:2: Vom Typ R 565 gibt es nur zwei messbare Exemplare (Bj 1035 und eninsohne Grabnummer). Durchmesser 14,0 bzw.15,0 cm, Hhe 6,2 bzw. 6,5 cm.(Arwidsson 1986,40)Vilket ligger p och ngot ver medelvrdet. Frn Tuna i Alsike s hittades i grav I enskldbuckla med diametern 17,8 vilket r det strsta uppmtta i underskningen, d var dockflnsen 1,8 cm bred.

I grafen ovan r diametern plottad s att det gr att jmfra vrdenas frdelning. Av totalt 75 stskldbucklor av typen R565 har diametermttet kunnat mtas p 42 st. Diametermtten r vlsamlade och tyder p att diametern fr ytterligare fynd br ligga mellan 13-15 cm.

Fr att kontrollera eventuella regionala skillnader delades vrdena upp fr Norge och Sverige

och berknar medel och medianvrde, skiljer resultaten sig vldigt lite. Medelvrdet skiljer sigendast 0.1cm, vilket tyder p att det inte frekommer strre regionala skillnader.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Diameter p mtbara fynd av skldbucklor

Av den vikingatida typen R565

Antal

D

iametericentimeter


18/37

13

Se tabellen nedan fr en jmfrelse mellan skldbucklor av typen R565, R564 och R562. Avalla fynd, dr mtvrden kunnat ptrffas r R565 den typ med minst genomsnittligtdiametermtt. Typ R563 r inte inkluderad p grund av det lilla antalet fynd. Den ldsta typenR564 har ett strre vrde och s ven R562, vilket skulle kunna tyda p att skldbucklornas

storlek minskar under vikingatiden.

Medel och medianvrde p vikingatida skldbucklors diameter frdelat p typ:

Typ R565 R564 R562

Medelvrde 14,1 14,7 14,4

Medianvrde 13,9 14,8 14,6(fig. 10 Medel och median vrden p vikingatida skldbucklors

diameter frdelat p typ. Klla: Frfattarens sammanstllning)

Sammanstllningen av mtvrden visar ven att det finns 24 st mtvrden p hjdmttet frR565, berkningarna visar att bde medel och medianvrde p hamnar p 7,4 cm. Maxvrdetsom ptrffades var 9,1 cm. Tabellen nedan visar hjd och diameter plottat tillsammans fr defynd dr bda r angivna.

(fig. 11 Diameter och hjdmtt fr typen Rygh 565. Klla: Frfattarens sammanstllning)

Det r dock viktigt att ta i beaktande att antalet dokumenterade mtt r litet i frhllande till dettotala antalet vilket gr att ytterligare fynd med extremt stora eller sm mtt kan frndra medeloch median vrdet. Dock gr det att p detta stt f en grund till en numerisk typologi, drfrutom formen ven de fysiska mtten kan anvndas.

11 12 13 14 15 16 17 18 19

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Diameter och hjdmtt p typen R565

Diameter i centimete

Hjdicentimeter


19/37

14

Det frekommer en vissa sammanblandning av alla typer av skldbucklor, de har dock enurskiljbar skillnad, R564 r huvudsakligen bredare och hgre n R562 och R563. R565 r i sintur hgre och smalare. Det som skiljer mellan den ldre och yngre typer av sfriskaskldbucklor (R564-562-563) r sledes skldbucklans nacke hjd. Och mellan de sfriska ochsfr-koniska i huvudsak formen.

3.3 Datering

Datering av skldbucklor r svrt d det inte tills nyligen fanns ngra metoder fr att absolutdatera dem med, utan var hnvisad till att datera dem med hjlp av andra freml funna i slutnakontexter. Nya dateringsmetoder inom C-14 gr att man kan datera jrn, vilket skulle kunna gedateringar p skldbucklor, men kostnaden och felmarginalen p dateringarna gr att aldriggrs. Det finns drfr idag inga absoluta dateringar av skldbucklor, utan man anvnder oftastandra relativa dateringar. Det verkar drfr att det vanligaste sttet att idag datera skldbucklorfortfarande r att anvnda Petersens(Petersen 1919, 47) dateringar. Ofta anmrker man dock attPetersens dateringar inte r helt korrekta. Detta r vldigt trkigt d det idag drfr bara gr attgrovt datera dem relativt andra freml. I samband med arbetet att ta fram skldfynden urkllorna s hlls speciell fokus p gravar med myntfynd i samband med skldbucklor, fr att

p s stt i kunna f ett par Terminus post quem att utg ifrn. Dock r antalet fynd av mynt igravar med skldbucklor av typ R565 vldigt f, och alla dessa r frn btgravarna iValsgrde(Schnbck & Thunmark-Nyln 2002:8).

Schnbck redovisar i sin uppstllning, att grav 9, 10 och 23 innehll bde skldbuckla av typR565 och mynt. Dateringen p mynten funna i gravarna i Valsgrde med R565 strcker sig

mellan 950-1020 e.kr. Ett annat exempel p datering r Arnes datering av gravarnainnehllande skldbucklor av typen R565 i Tuna i Alsike, genom att anvnda stigbyglarna igrav I (Arne 1934).

3.4 vrig vapenutrustning i gravar med R565

Den vriga utrustningen i gravar varierar mycket, och en sammanstllning av alla typer harvarit svrt att gra, d det finns en svrighet att bedma om fynden som gjorts tillsammans medskldbucklorna varit slutna fynd eller om det varit frga om spridda fynd. Framfrallt i de ldre

kllorna r det vanligt med fynd som lmnats in samtidigt men hittats utspridda ver t ex. flerakrar i en by, drfr har bara fynd som angivits att de hittats tillsammans, tagits med isammanstllningen.

Sammansttningen av fynd i gravar r intressant, d det ger mjligheten att underska omngon speciell vapenkombination lagts ned tillsammans med skldbucklorna. Avvikandefyndkombinationer skulle kunna antyda ett speciellt anvndningsomrde eller bruk avskldbucklorna.


20/37

15

I figuren nedan r en tabell av de vapenfynd som gjorts tillsammans i gravar med skldbucklorav typen R565. Hst i tabellen betyder att det hittats hstutrustning i graven, och Allt strfr Hstutrustning+Svrd+Spjut+Yxa. Det totala antalet r 31 st olika gravar. Jag har

undantagit gravar som endast innehller pilspetsar eller hstutrustning frn sammanstllningen.

Utrustning funnen tillsammans med R565 i gravar:

Hst-Svrd

Hst-Svrd-Spjut

Hst-Spjut-Yxa

Hst-Spjut

Svrd-Spjut-Yxa

Svrd-Spjut

Svrd-Yxa

Spjut-Yxa

Spjut Allt

3 2 2 4 7 1 1 1 1 9(fig. 12 Vapen utrustning i gravar innehllande skldbuckla av typ R565. Klla: Frfattarens sammanstllning)

I tabellen nedan har jag stllt upp i hur mnga gravar varje slags utrustning frekommer. Spjutfrekommer i alla utom 4 gravar, vilket gr det till det vanligaste vapnet att hittas i sambandmed denna typen av skldbuckla. Intressant r att mnga av de underskta gravarna r rikavapengravar med flera typer av vapen och hstutrustning.

Vapenutrustning funnen tillsammans med R565 i gravar totalt:

Hst utrustning Svrd Spjut Yxa

20 23 27 20(fig. 13 Vapen utrustning i gravar innehllande skldbuckla av typ R565 total sammanrkning.

Klla: Frfattarens sammanstllning)

Fr att f en jmfrelse finns fljande uppstllning av de 46 gravar frn Birka, som innehllskld samt ngot mer vapen. ven denna gng r de gravar som bara innehll hstutrustningoch pilspetsar exkluderade.

Utrustning funnen tillsammans med skldbucklor i Birka gravar:

Hst-Svrd

Hst-Svrd-Spjut

Hst-Spjut-Yxa

Hst-Spjut

Svrd-Spjut-Yxa

Svrd-Spjut

Svrd-Yxa

Spjut-Yxa

Spjut Svrd Allt

2 7 1 5 0 7 1 1 8 7 4(fig. 14 Utrustning funnen i gravar frn Birka tillsammans med skldbucklor. Klla: Frfattarens sammanstllning)


21/37

16

Utrustning funnen tillsammans med skldbucklor i Birka gravar: totalt:

Hst utrustning Svrd Spjut Yxa

22 29 33 6(fig. 15)

Skillnaden mellan Birka gravarna med fynd av skldar, och gravar med fynd av R565, r att deti de gravar med R565 var med betydligt mer yxor. Man fr dock tnka p att fynden i Birkadeponerades under vad som antagligen var en lngre tidsperiod, n av som var fallet fr

perioden nr skldbucklor av typ R565 anvndes, och att drfr under tiden kan ha gjortfrndringar avseende bevpning och gravskicket, vilket pverkar vad som nedlades i graven.

3.5 Den geografiska spridningen

Fynden av R565 r frdelade p ett flertal lnder: Ryssland, Finland, Sverige, Norge, ochIsland. Fynden i Storbritannien och p Irland kan dock ifrgasttas d dateringen idag gr attdet inte kan vara av samma typ, trots en stor likhet formmssigt.(Shetelig 1940; Shetelig and Be 1940; Shetelig and Grieg 1940; S. H. Harrison 2000; Bjrnand Shetelig 1940)

Fynden frn Ryssland och Baltikum r f i de kllor som gr att f tag p utan att beskalanden, men de f fynd som finns beskriva gr att det gr att med skerhet gr att sga att typenR565 finns i Ryssland (Ravdonikas 1930). De fynd som gjorts r lokaliserade i de omrdensom under vikingatiden var Nordiska kolonier eller viktiga handelsomrden, som t ex Ladogaomrdet.(Arbman 1955; Arne 1914; Duczko 2004; Nerman 1929; 1971; 1961) Frn Norge och Sverige r kllorna rikare d bda lnder har nationella databaser, ochatt mnga fynd finns beskrivna i litteraturen. Dock finns inte data frn alla lnsmuseer iSverige, vilket gr att ngon kan ha missats.

P nedanstende karta skall jag frska att illustrera spridningen, viktigt att tnka p r dock attspridningskartor inte r absoluta och r frfattarens r tolkningar av materialet.

Det streckade omrdet motsvarar R565s spridning, det enskilda fyndet p Island r inte inritat.Spridningen visar p en st-vstlig spridnig efter i stort den 60:e nordliga breddgraden. INorge r spridningen begrnsad till de sdra delarna, och i Sverige i stort sett begrnsad tillSvealandskapen och Mellan-Norrland. Den Finska spridningen r i huvudsak koncentrerad tillEgentliga Finland men , med ett fynd ensamt i St: Michel. Kllorna till de Ryska fynden r f,men mycket tyder p att R565s spridning fljer handelslederna sder ut, ifrnvikingakolonin vid Ladoga ner mot Kiev. Antalet fynd r strst i Norge och avtar sedan utt iantal mot framfrallt st, frutom fyndet som gjorts p Island.

Nr det gller omrdet kring Irlndska sjn s gr det inte att sga att skldbucklorna somhittats dr r av typen R565, d dateringarna inte stmmer verens, och dessa har drfr inte

ritats ut p kartan och mste ses som en egen typ tills nya fynd eller dateringsmetoder sger


22/37

17

annorlunda.

(Fig. 16 Skrafferat r den av frfattaren tnkte utberedningen av Ryghs typ 565, baserat p fynd i underskningen.Klla: Frfattarens underskning )


23/37

18

4. Diskussion

Under uppsats arbetet har det visat sig att det r vldigt svrt att ge sig p ett material som intemnga har jobbat med frut, det strsta problemet r att det mellan lnder och rtiondenvarierat mycket hur fynd beskrivs, hur mycket som skrivits och vilken ambitionsniv de somdokumenterat haft fr fynden. Under slutet av 1800-talet och brjan av 1900-talet srapporterades fynden oftast bara in med en kort beskrivning, och med lite tur en skiss, under1920-40 talet sker en uppryckning, med ofta mycket bra beskrivningar, teckningar, mtt ochanteckningar.

Dock r mycket av detta tolkningar, frutom mtt s r teckningar och beskrivningarbeskrivarens tolkning. Detta mste man ta hnsyn till nr man frsker bedma eller tolka vad

personen fr ver 100 r sedan menade nr han (vldigt sllan hon) beskrev en skldbuckla.Det gr att man mste vara vldigt frsiktig nr man arbetar med materialet. Det har dock varitmjligt att besvara de frgestllningar som stllts upp.

Hur antalet fynd frdelar p de olika lnderna stdjer inte Petersens syn att typen R565 rstlig, d den har hittat frn Island i vst till Ryssland i st. ven om det procentuellt hittats fleri Finland, gr det inte att blunda fr att antalet fynd nd r betydligt fler i Norge. D jag intehaft tillgng till befolkningsstatiska underlag fr omrden dr R565 hittats gr det inte att

jmfra resultaten, baserat p befolkningens storlek. Dock redovisar Kirpichnikov( 1971) bara tv fynd av R565, ett antal som borde vara strre om det verkligenr en stlig typ. Om vi i stllet vnder blicken vsterut mot Irlndska sjn och Dublin, s finns

det skldbucklor dr av en typ som r mycket lik R565, men som Harrison anser vara av enmycket tidigare datering(S. Harrison 2011).

Dock fortstter Irish Sea Atypen att anvndas in i 1000- talet i de Anglosaxiska omrdena(S.Harrison 2011). Ser man till det material som anvnts s skulle den snarare ses som en nordligtyp, d spridningen frmst sker st-vst och inte nord-syd.

En mjlig frklaring till detta skulle kunna vara att typen frn brjan har sitt ursprung p debrittiska arna, och skulle d ha frts tillbaka Skandinavien under den senare delen avvikingatiden. Dock r fr litet nnu knt om typen och var den ursprungligen uppstr, grdrfr inte att skert pvisa utan mer dateringar av fynden. Den kade anvndningen av

statistiska analyser i arkeologin kan frhoppningsvis i framtiden anvndas fr strre analyserav fyndkombinationer i gravar, vilket gr mjligheterna att skrare faststlla skldbucklorsdateringar kar.

Att faststlla en srskild social grupp som anvnt R565 r mycket svrt utan mer material attunderska, och d framfrallt frn Danmark, Tyskland, Polen och Baltikum. Om R565 hadeanvnts som en social indikator fr srskilt rika grupper, och varit vlknd i det vikingatidaSkandinavien, s br den ha varit mer allmnt spridd. Dess spridning tyder snarast p att denfunnits hos grupper som rrt sig st-vstligt.

Under arbetet med uppsatsen har det i kande omfattning blivit klart fr mig att R565 bordedelas flera undergrupper, skillnaden i storlek och utseende passar inte under endast ett paraply,


24/37

19

det behver revideras. Att problemet uppsttt beror p att R565 r den enda typen som rkonisk/konvex, vilket gr att skldbucklor automatiskt hamnar i den som inte r sfriska.Drfr skulle en uppdelning i undergrupper behva ske, d det ven skulle underltta vidareforskning i mnet. De tre typer som representerar de sfriska skldbucklorna (R564, R562 ochR563) r tillrckliga, men det skulle behvas fler fr de sfr-koniska, dr alla i materialet som

har rtt form hamnar frs till bara en typ. Hr skulle en indelning kunna ske dr man tillexempel skiljer p med eller utan knopp och sluttande flns. Fr att gra detta behvs dock mermaterial, och fyndkombinationer fr att skerstlla att det verkligen r rtt empiriskt.

De strsta begrnsningarna i arbetet med uppsatsen har visat sig vara bristen p informationtillgnglig frn platser och lnder dr det kan finnas fynd registrerade, men dr det inte varitmjligt att f tag p tillrcklig litteratur. ven sprket har varit ett hinder, frmst i slaviskasprk, vilket gjort att det funnits svrigheter att f tag p rapporter och bcker . Tack vareversttningsverktyg som Google Translate, har det dock varit mjligt att gra en ytliggenomgng av det Ryska materialet som gtt att f tag p. Skandet visar att det antagligenfinns en stor mngd material frn de slavisksprkiga och baltiska omrdena som missats, d detinte gr att f tag p utan att resa dit eller kontakter.

Det gr att flera mjliga fynd, inte kunnat tas med d det snarast skulle rknas som hrsgenutan mjlighet att belgga p ett tillfredstllande stt. Bristen p centrala nationella register ivissa lnder. Detta har gjort att det endast genom litteraturen varit mjligt att hitta informationom fynd, samt genom att leta efter enskilda rapporter som innehller information som har varittill nytta i uppsats skrivandet. Drfr fr uppsatsen luckor i innehllet nr det gller frmstsydstra stersjn.


25/37

20

5 .SammanfattningDe forskare som intresserat sig fr vikingatida skldbuckor r litet, och det har ftt till fljd attkunskapen om skldbucklor och skldar r litet i frhllande till kunskapen om andravikingatida vapen. Denna uppsats frsker ndra p detta genom att vara en frstudie till ettstrre arbete om de vikingatida skldarna. Materialet insamlades genom att anvnda Norskaoch Svenska databaser, samt genomgng av fyndkataloger och rapporter. Detta gr att fynd kanha missats. Inriktningen har varit lnderna Norge, Sverige, Finland och Island. Att fler lnderinte inkluderats beror till stor del p svrigheter att f tag i material fr studier av fyndlget i delnderna.

Nr utvecklingen nu brjar g frn en traditionell typologisk indelning av freml mot ennumerisk indelning i typer s r det viktigt att brja ifrgastta den traditionella indelningen.Underskningen p det tillgngliga fynd materialet visar p att det finns grund fr att nnu

behlla den indelningen som finns idag, men kanske i framtiden infra en uppdelning av Ryghstyp 565. Detta baserar p de fysiska dimensionerna av fyndmaterialet.

Under arbetet har material om skldbucklor av typen Rygh 565 insamlats och bearbetats nr detgller fysiska dimensioner och geografisk utberedning. Genomgngen visar att det av Petersentnkta stliga ursprunget inte stmmer utifrn det material som funnits till hands. Vilket i stlletppnar frgan, var uppstr typen R565? Detta r dock inte ngot som behandlas i uppsatsenutan fr ses som en frga fr vidare forskning.

Dateringen av Ryghs typ r ven det svrt att f till stnd d det finns alldeles fr litedateringsbart material i form av mynt eller absolut daterade gravar med Ryghs typ 565. Ettanvndande av vrigt gravinnehll skulle medfra en risk fr cirkeldatering och har drfr inteanvnts i arbetet med uppsatsen.


26/37

21

6 .Referenser6.1 Otrycka kllor

Startsida | Sk i samlingarna | Historiska museet (beta). Available at:http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp [Accessed November 13, 2011].

Brinch, M., 2011. Email diskussion (2011-03-03, 2011-03-18)

Harrison, S., 2011. E-mail diskussion (2011-11-14, 2011-11-16, 2011-11-18, 2012-01-10)

6.2 Tryckta kllor

Arbman, Holger. 1955. Svear i sterviking. Stockholm: Natur och kultur.

Arne, Ture J. 1914.La Sude et lOrient: tudes archologiques sur les relations de la Sude etde lOrient pendant lge des vikings. Archives dtudes orientales, 99-1264913-3; 8.Uppsala: K.W. Appelberg.

. 1934.Das Bootgrberfeld von Tuna in Alsike, Uppland. Monografier / Kungl.Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, 0347-0873; 20. Stockholm: [Wahlstrm& Widstrand].

Arvidsson, Greta. 1986.Birka: Untersuchungen und Studien. 2, Systematische Analysen derGrberfunde = [Systematic analyses of the grave finds]. Stockholm: Vitterhets-,historie- och antikvitetsakad.

Beatson, Peter. 1995. The Viking Shield from Archaeology. Varangian Voice(issue 35): 25-35.

Bjrn, Anathon, and Haakon Shetelig. 1940. Viking antiquities in Great Britain and Ireland. P.

4, Viking antiquities in England. Oslo: Aschehoug.


27/37

22

Blindheim, Charlotte, Birgit Heyerdahl-Larsen, and Roar L. Tollnes. 1981. Kaupang-funnene.Bd 1. Norske oldfunn, 99-0300022-7; 11. Oslo: Univ:s oldsaksamling.

Brinch, Marie. 2011. Shields. March 3.

Cleve, Nils. 1978. Skelettgravflten p Kjuloholm i Kjulo. 2, Vikingatid och korstgstid:gravfltet C. Helsingfors: Finska fornminnesfren.

Duczko, Wladyslaw. 2004. Viking Rus [Elektronisk resurs] studies on the presence ofScandinavians in Eastern Europe. Leiden;: Brill.

Fririksson, Adolf, Hildur Gestsdttir, Astrid Daxbck, and Gurn Alda Gsladttir. 2010.Hringsdalur Arnarfiri - Fornleifarannskn 2006. Reykjavk.

Harrison, Stephen. 2011. Viking age shield bosses in Dublin. November 14.

Harrison, Stephen H. 2000. The Millhill Burial in Context.Acta Archaeologica71 (1)(November 1): 65-78. doi:10.1034/j.1600-0390.2000.d01-6.x.

Ilkjr, Jrgen, and Claus v. Carnap-Bornheim. 1990.Illerup dal. Bd 1, Lanzen und Speere:Textband. Jysk Arkologisk Selskabs skrifter, 0448-0937; 25:1. Hjbjerg: Jyskarkologisk selskab.

Jakobsson, Mikael. 1992. Krigarideologi och vikingatida svrdstypologi. Stockholm studies inarchaeology, 0349-4128; 11. Stockholm: Univ.

Kivikoski, Ella. 1939.Die Eisenzeit im Auraflussgebiet. Suomen muinaismuistoyhdistyksenaikakauskirja, 0355-1822; 43. Helsinki.

. 1973.Die Eisenzeit Finnlands: Bildwerk und Text. Helsinki: Weilin & Gs.

Kristjn Eldjrn, and Adolf Fririksson. 2000. Kuml og haugf: r heinum si slandi.Reykjavk: Ml og menning.

Lavento, Mika. 2001. Textile ceramics in Finland ad on the karelian isthmus: Nine variationsand Fugue on a Theme of C. F. Meinander. Finska fornminnesfreningens tidskrift 109.

Helsinki

Montelius, Oscar. 1872. Sveriges forntid: frsk till framstllning af den svenskafornforskningens resultat. [2], Atlas, 1, Stenldern och bronsldern, 2, Jernldern.Stockholm: Norstedt.

Nerman, Birger. 1929.Die Verbindungen zwischen Skandinavien und dem Ostbaltikum in derjngeren Eisenzeit. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar,99-0277315-X; 40:1. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad.

Nrgrd Jrgensen, Anne. 1999. Waffen und Grber: typologische und chronologische Studien

zu skandinavischen Waffengrbern 520/30 bis 900 n.Chr.Nordiske fortidsminder. Serie


28/37

23

B - in quarto, 0105-578X; 17. Kbenhavn: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

Petersen, Jan. 1919.De norske vikingesverd: en typologisk-kronologisk studie overvikingetidens vaaben. Skrifter / Videnskabsselskapet i Kristiania. II, Historisk-filosofiskKlasse, 0801-2075; 1919:1. Kristiania: Dybwad.

Ravdonikas, Vladislav Iosifovi. 1930.Die Normannen der Wikingerzeit und dasLadogagebiet. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar, 99-0277315-X; 40:3. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Rygh, Oluf. 1885.Norske Oldsager ordnede og forklarede. Christiania: Cammermeyer.

Schnbck, Bengt, and Lena Thunmark-Nyln. 2002. De vikingatida btgravarna vidValsgrde: relativ kronologi. In Fornvnnen (Print). Vol. 2002(97):1, s. [1]-8.Fornvnnen (Print).

Serning, Inga. 1966.Dalarnas jrnlder = The iron age in Dalarna. Monografier / Kungl.Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, 0347-0873; 45. Stockholm.

Shetelig, Haakon. 1940. Viking antiquities in Great Britain and Ireland. P. 1, An introduction tothe Viking history of Western Europe. Oslo: Aschehoug.

Shetelig, Haakon, and Johannes Be. 1940. Viking antiquities in Great Britain and Ireland. P.3, Norse antiquities in Ireland. Oslo: Aschehoug.

Shetelig, Haakon, and Sigurd Grieg. 1940. Viking antiquities in Great Britain and Ireland. P. 2,Viking antiquities in Scotland. Oslo: Aschehoug.

,..1971.,IX-XIII .Leningrad.

,..1961..


29/37

Katalogver fynd av skldbucklor typ Rygh 565 funna i Norge, Sverige,

Finland, Ryssland och Island


30/37

Katalogens struktur och uppbyggnad

Se ee!plet nedan fr strukturen p" presentationen# Strukturen $r uppbyggd geno! att frst lista

lpnu!!ret p" skldbucklan, i detta faller %&%# '$refter fl(er, )lats *+"rdlokal, Sockenko!!un,

-andskap-$n sa!t nation., Frkortning p" !useets na!n sa!t nu!!er i !useets sa!ling#

'$refter listas de fysiska !"tten, / 0 1redd sa!t 2 0 2(d, allt angivet i centi!eter# Slutligen

fl(er eventuell litteratur# 34+ i litteratur f$ltet st"r fr %3niversitets!useene arkeologiskeg(enstandsdatabaser%, och $r den norska fynddatabasen#

'en g"r att finna h$rhttp777#uni!us#noarkeologiforskningsok#php

3

Kr"kberg, 4ora, 'alarna

S7eden

Nr S24 89:8, *Serning pl ;&,&.

/


31/37

1

Tuna, Alsike, UpplandSweden

Nr: SHM 9404Litt: (Arne 1934)

2

r!k"er#, M$ra, %alarnaSweden

Nr: SHM 9&'9, (Sernin# pl 3,): 1*H: +,+Litt: (Sernin# 19++)

3

r!k"er#, M$ra, %alarnaSweden

Nr: SHM 9&'9, (Sernin# pl 3,3): 13,&

H: 'Litt:(Sernin# 19++)

4

Tuna, Alsike, UpplandSweden

Nr: SHM 1003*, ra- .: 1&,'H: '

Litt: (Arne 1934)

5

/llsta, S-ed-i, 2stanlandSweden

Nr: SHM 1034&Litt: 2LM saanstllnin# (ild SHM)

+S5r"6k, N$rr"7, UpplandSweden

Nr: SHM 1049*

: 13,4 6H: &,& 6Litt: SHM Main 6atal$u#e A

&8st-eda, Hedesunda, striklandSweden

Nr: SHM 114 , 4: 14,1 6H: &,+ 6Litt: (Arne 1934)


32/37

8

$ls-a, N7ster, Sk5llersta, NrkeSweden

Nr: SHM 131++ , ': 13H: +,+Litt: SHM Main 6atal$u#e A

9r7ta, Hu""$, 2stanlandSweden

Nr: SHM 1*393 , 3+

Litt: SHM Main 6atal$u#e

10

rsta, N$ra, n#eranlandSweden

Nr: SHM 1+4*9: 13,' 6H: &,* 6Litt: (Arne 1934)

11

Utan7ra, S$ller5n, %alarnaSweden

Nr: SHM 1+'0&

Litt: (Sernin# 19++)

12

$ns, M$ra, %alarnaSweden

Nr: SHM 1&343, 1+9

Litt: (Sernin# 19++)

13

2sterl5-sta, UpplandSweden

Nr: SHM 1&343, 1&+9Litt: SHM ain 6atal$u#e

14;$t


33/37

15

;a#lunda, 5pin#, 2stanlandSweden

Nr: SHM 14+: 1*,1H: &,4

Litt: SHM Main 6atal$u#e A

16Hradsar-et, en#tsar-et, S$ller5n, %alarna

SwedenNr: SHM 93, : 1*,'H: &,*Litt: (Sernin# 19++)

17

Hradsar-et, en#tsar-et, S$ller5n, %alarnaSweden

Nr: SHM 93, 1: 1+,'H: ',Litt: (Sernin# 19++)

1'=nsike, Sk$#s>Ti""le, UpplandSweden

Nr: SHM 394: 1H: +,4Litt: SHM ain 6atal$u#e A

19

Helanden, 5rk5, Adels5, UpplandSweden

Nr: SHM 3*000, 103*: 14H: +,

Litt: (Ar"an 1943, 43? Ar-idss$n 19'+, 40)

20

Helanden, 5rk5, Adels5, UpplandSweden

Nr: SHM 3*000, it


34/37

25

Mer$la, Liet$, #entli#a /inland/inland

Nr: M 93++, 11Litt: (i-ik$ski 1939)

26Hallik$, Sal$, #entli#a /inland/inland

Nr: M 13&90, Litt: (i-ik$ski 19&3)

27

Bappilanki, ura, Satakunta/inland

Nr: M 110+3, ***Litt: (i-ik$ski 19&3)

28

7lki, Laitila, #entli#a /inland/inland

Nr: M 1393, &'Litt: (i-ik$ski 19&3)

29

ul$


35/37

40

HedarkN$rwa7Nr: HM C13', d: 1*,+H: ',*

Litt: UMA

41

ik elle, Nannestad, AkersA#der

N$rwa7Nr: HM C&13, d: 1*,4Litt: UMA

43

HedarkN$rwa7Nr: HM C 13', d: 1*,1H: ',*Litt: UMA

44

austaa, Tinn, TelearkN$rwa7Nr: HM C1934*: 1*H: &,*Litt: UMA

45[F Slidre preste#!rd, [ustre Slidre, =pplandN$rwa7Nr: HM C391, 6: 14,9H: *,'Litt: UMA

46

/ekan, /less"er#, uskerudN$rwa7

Nr: HM C31+, 6: 14,*Litt: UMA

47

ik, Nannestad, Akers$dal, Hedark

N$rwa7Nr: HM C3&**0, d: 13,9Litt: UMA

50

T-eitan, \, TelearkN$rwa7Nr: HM C*1&+, ": 13,&H: +,'Litt: UMA

51

7 N$rdre, ;in#saker, HedarkN$rwa7Nr: HM C+19,

vikingatidens sköldbucklor av typen rygh 565

Documents