Examensarbete 15 högskolepoäng, grund nivå

Vill ni gå ut? En studie av elevers och lärares inställning till utomhusundervisning

Would you go out? A study of students and teachers attitudes to outdoor education

Arja Blomhav

Lärarexamen 210 hp Examinator: Agneta Rehn

Naturvetenskap och lärande 210 hp Handledare: Kerstin Sonesson

2011-11-09

Examinator:

Ange

examinator

Handledare:

Kerstin

Sonesson

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

2

3

Sammanfattning

Studien skall belysa vad elever i årskurs tre och lärare har för inställning till

utomhusundervisningen och på vilket sätt utomhusundervisningen kan öka elevernas

motivation till lärande. Jag har skickat ut enkäter till lärare och elever samt intervjuat 6 barn

från en skola i Skåne för att ta reda på min undersökning. Undersökningen ledde fram till rätt

lika svar både från lärare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen är att det är

spännande och nytt för eleverna. Lärare har även talat om varför man inte bedriver

utomhusundervisning och det kan bero på att lärarna känner sig otrygga i undervisningssättet

och vädret kan även vara ett hinder för utomhusundervisning.

Nyckelord: elever, enkäter, intervjuer, lärare motivation, utomhuspedagogik,

utomhusundervisning, årskurs tre

4

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 7

2. Litteraturgenomgång .............................................................................................................. 8

2.1 Definition av begreppet utomhuspedagogik .................................................................... 8

2.2 Utomhusundervisning ...................................................................................................... 8

2.3 Fördelar med utomhusundervisning ................................................................................. 9

2.4 Nackdelar med utomhusundervisning ............................................................................ 12

2.5 Uterummets betydelse för elevernas motivation ............................................................ 13

3. Syfte och frågeställning ........................................................................................................ 15

3.1 Syfte ............................................................................................................................... 15

3.2 Frågeställningar .............................................................................................................. 15

4. Metod ................................................................................................................................... 16

4.1 Val av metoder ............................................................................................................... 16

4.2 Enkät ............................................................................................................................... 16

4.3 Intervju ........................................................................................................................... 17

4.4 Urval ............................................................................................................................... 18

4.5 Genomförande ................................................................................................................ 18

4.6 Pilotstudie ....................................................................................................................... 19

4.7 Validitet och reliabilitet .................................................................................................. 20

4.8 Etiska överväganden ...................................................................................................... 20

4.9 Bearbetning av data ........................................................................................................ 21

5. Resultat ................................................................................................................................. 22

5.1 Vilka inställningar till utomhusundervisningen finns bland ärare i åk 3-6 och elever i

årskurs 3? .............................................................................................................................. 22

5.2 Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka elevers motivation i skolarbetet

enligt lärare och elever? ....................................................................................................... 25

5.3 Vill ni vara ute? .............................................................................................................. 26

6. Diskussion ............................................................................................................................ 28

6.1 Vilka inställningar till utomhusundervisning finns bland lärare i åk 3-6 och elever i åk

3? .......................................................................................................................................... 28

6.2 Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka elevers motivation i skolarbetet

enligt lärare och elever? ....................................................................................................... 29

6.3 Metoddiskussion ............................................................................................................. 31

6.4 Tillförlitlighet ................................................................................................................. 32

6.5 Förslag till förändringar i skolan .................................................................................... 32

6.6 Förslag till vidare forskning ........................................................................................... 32

6

7. Referenser ............................................................................................................................. 33

Bilaga 1 .................................................................................................................................... 38

Bilaga 2 .................................................................................................................................... 39

Bilaga 3 .................................................................................................................................... 40

Bilaga 5 .................................................................................................................................... 42

7

1. Inledning

”Det jag hör glömmer jag. Det jag ser kommer jag ihåg. Det jag gör förstår jag”

(Gärdenfors, 2010 sid.142).

Under min lärarutbildning har jag läst programmet naturvetenskap och lärande, inriktat mot

förskolan och grundskolans tidigare år 210hp, vilket har bidragit till att vi har fått vara ute i

naturen en stor del av vår utbildning. Vi har haft en hel del exkursioner och mycket

utomhusundervisning. När jag sedan har varit ute på praktik har utomhusundervisningen inte

varit en stor del av undervisningen. Frågan jag ställer mig är varför?

Jag har fått ta del av att utomhusundervisningen och detta arbetssätt är mycket roligt och

stimulerande. I vissa situationer har utomhusundervisningen gett en annan syn på saker,

ibland kan det vara svårt att begripa saker när man sitter i samma klassrumsmiljö dagligen.

Enligt Åkerblom (2005) har förskola och skola idag ansvar för att förmedla, vårda och

vidareutveckla kunskaper. Olika förutsättningar och metoder kan användas för olika slags

lärande. Var lärandet sker eller äger rum står dock inte angivet i läroplanerna, det är istället

pedagogens uppgift och avgöra var han eller hon väljer att lösa sina uppdrag.

Under min utbildning har jag bedrivit en del utomhusundervisning under min praktik och

resultatet av undervisning har blivit mycket varierande, en hel del bra undervisning och ibland

mindre bra. Mina tankar kring utomhusundervisningen har följt med mig under utbildningen

då mina tankar kring detta väckts. Vilken inställning har lärare och elever till

utomhusundervisning? Anser lärare att utomhusundervisning kan öka elevers motivation i

skolarbetet, och i så fall på vilket sätt? Jag hoppas att min studie kan ge insyn i hur elever i

årskurs tre och lärare tänker kring dessa frågor.

8

2. Litteraturgenomgång

2.1 Definition av begreppet utomhuspedagogik

Centrum för miljö- och utomhuspedagogik (2004) definierar begreppet utomhuspedagogik

som ett förhållningssätt, där lärandet sker med hjälp av samspel mellan upplevelser och

reflektioner. Utomhuspedagogik grundlägger sig på erfarenheter som uppstår i olika

situationer. Lärandet förflyttas ut i den närliggande omgivningen där det sker ett växelspel

mellan egna upplevelser, erfarenheter och litterärt bildande, där platsens betydelse för lärandet

är centralt.

Nyhus-Braute och Bang (1997) menar att sinnena är det centrala i inlärningen och vid

utomhusundervisningen möter eleverna variationer av sinnesuttryck ljud och dofter. Naturen

talar till eleverna (Nyhus-Braute och Bang 1997). Strotz och Svenning (2004) påpekar vikten

av att elever får uppleva naturvetenskapens mångfald. Via upplevelser skapas ett personligt

och känslomässigt möte med momenten i undervisningen och elever får chansen att använda

alla sina sinnen, vilket leder till att undervisning blir rolig och lättare att minnas.

2.2 Utomhusundervisning

Sczcepanski m.fl. (2006) skriver att skolan har som tradition att använda sig av skolböckerna.

Enligt Sczepanski m.fl (2006) kan detta leda till att ”lärandet och verkligheten skiljs åt”. Detta

leder till i sin tur att eleverna ofta inte ser varför de lär sig. Enligt Dahlgren m.fl. (2007) kan

detta leda till att eleven får information utan sammanhang och eleven därför inte kan koppla

ihop informationen till en helhet. Denna situation skulle kunna motverkas genom att använda

sig av utomhusundervisning. Kent m.fl. (1997) menar att syftet med utomhusundervisningen

är viktigt och att detta bör klargöras för eleverna så eleverna vet vad som förväntas av dem.

Wagner (2004) anser att eleverna ska få uppleva så många meningsfulla aktiviteter i skolan

som möjligt är det viktigt att eleverna förstår meningen med det eleverna gör. Enligt Kent

m.fl. (1997) krävs det att läraren uppfyller följande krav vid utomhusundervisning

9

förberedelse med genomgång

klargöra elevens roll i aktiviteten

hur efterarbetet ser ut samt hur detta följs upp

på vilken nivå eleven ska presentera sina resultat

hur feedbacken ska äga rum från läraren

Håkan Strotz och Stephan Svenning (2004) skriver i kapitlet ”Betydelsen av praktisk kunskap,

den tysta kunskapen” i boken Utomhusdidaktik att undervisningen och upplevelsen utomhus

bör ha som mål och syfte att engagera eleverna.

2.3 Fördelar med utomhusundervisning

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11), kan vi läsa

under rättigheter och skyldigheter att ”skolan skall förbereda eleverna för att aktivt delta i

samhällslivet”, ”och utveckla deras förmåga att kunna ta ett personligt ansvar” (Skolverket

2011, s.8). Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver att de upplevelser som har störst betydelse

är sådana man haft i barndomen. Det är därför det är viktigt att redan ta med barn ut ur

klassrummet redan när de är yngre för att kunna bygga en positiv attityd och inställning. Det

står i läroplanen att ”Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska

åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och

arbetsformer” (Skolverket 2011 s.10).

Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver att om barn får ta del av naturen skapar det positiva

upplevelser i naturen, vilket bidrar till att eleverna även i framtiden vill ta del av naturen.

Barns attityder formas genom deras handlingar, om barn då får delta i handlingar som är

viktiga för vår miljö gör barnen även detta i framtiden. I Lgr 11 (Skolverket 2011) är det

tydligt att ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de

själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och

globala miljöfrågor” (Skolverket 2011, s.9). Om eleverna inte har ett förhållande till naturen,

kommer de heller inte ha så stor förståelse för att bevara den. Enligt Gärdenfors (2010) och

Dahlgren och Szczepanski (2004) är det känsloladdade händelser och situationer påverkar

lärandet som menar att det uppstår ett slags inre samtal som bidrar till underlättanden av

lärande. Detta är en viktig utgångspunkt, att vi så tidigt som möjligt skall låta eleverna ta del

10

av vår miljö. Om elever får se saker och ting med egna ögon får de skapa en egen uppfattning

om naturen, växter och djur, vilket bidrar till att varje barns erfarenheter och utvecklingen blir

tydligare (Szczepanski m.fl., 2006). Piaget menar att när barn kopplar nya situationer med sin

erfarenhet, sker det en inlärning och utveckling hos barnet (Evenshaug och Hallen, 2001).

Harlen (2007) hänvisar att elever redan i tidig ålder måste få utrymme att få utforska

närmiljön och experimentera på egen hand. Experimenten kan gå ut på t.ex. blanda vatten och

salt eller att blåsa såpbubblor. Harlen (2007) menar att det är vid dessa tillfällen barnen lägger

sin föreställning om naturvetenskapen. Vilket innebär att hon påpekar hur viktigt det är att

barn redan i tidig ålder få ta del av naturvetenskapen.

Vi lär oss inte genom direkta erfarenheter längre, utan genom skola, böcker och TV (Nyhus-

Braute och Bang, 1997). För att få eleverna intresserade måste vi ta ut eleverna i naturen och

få de att känna att de är en del av den. Nyhus-Braute och Bang (1997) menar att människors

syn på naturen i de flesta fall beror på egna upplevelser. Har man inga egna direkta

upplevelser, då bryr man sig inte om naturen överhuvudtaget. Samtidigt kan vi läsa att

Nordiska ministerrådet menar att bristande naturupplevelser leder i barndomen kan bidra att

skapa en vuxenbefolkning utan intresse för bevarande av samhällets naturresurser (Nyhus-

Braute och Bang, 1997). Utomhusverksamhet ökar intresset för kunskap om naturen vilket

bidrar till miljöengagemang i framtiden (Drougge, 2001)

Nyhus-Braute och Bang (1997) anser att det idag är många föräldrar som inte hinner gå ut

med sina barn efter skolan som sätter gärna på TV till barnen istället. Därför får barn en sämre

kontakt med naturen och många gånger idag ser naturen främmande ut för eleverna. Eftersom

det dessutom ofta saknas utomhusundervisning i skolan är det ännu viktigare för skolan att

skapa denna förbindelse mellan natur och elever. Barn som inte är vana att vistas utomhus kan

bli okoncentrerade och därmed förstöra för de andra klasskamraterna i gruppen (Szczepanski

och Dahlgren, 2008).

Många elever har stort behov av att röra sig, om de inte får göra det kan det bidra till

okoncentration i klassrummet vilket i sin tur bidrar till att arbetsförmågan minskar, man kan

då exempelvis få gå ut och springa en runda för att förbättra syreintaget. Enligt Birgitta

Kimber (2008) tror många lärare att elever slösar tid från undervisningen på detta, men

tvärtom detta gör att eleverna kan utnyttja tiden mer effektivt.

11

I Lgr 11 (Skolverket, 2011, s.9) står det att ”skolan ska stimulera elevernas kreativitet,

nyfikenhet och självförtroende”. Alla barn behöver tillgång till olika rum. Barn som av olika

skäl har svårt att koncentrera sig i en inomhusmiljö, kan få uttryck för sin kreativitet och

energi när rummet utvidgas och flyttas ut. Drougge (2001) menar att uterummet påverkar

människans upplevelser starkare än vad den gör inomhus. Brügge m.fl (1999) anser att

uterummet inte är begränsat av tak utan ger utrymme för barnens fantasi och kreativitet.

Stensson (2007) skriver i boken Utomhuspedagogik och lägerskola att under de 25 åren han

arbetat som lärare upplevde han att de mest verkningssättet att arbeta med för att stärka

elevernas självkänsla, sociala förmåga och intresse för att lära var att aktivt arbeta med

utomhuspedagogiken. Enligt Szczepanski (2007) är den grundläggande idén för

utomhuspedagogiken att skapa konkreta upplevelser i uterummet. Enligt Szczepanski och

Dahlgrens (2008) undersökning anser lärare att tematiken, sammanhangen och

begreppsförståelsen blir tydligare när man kopplar lärandet till utomhusmiljön i t.ex. ämnet

NO (naturorienterade ämnen).

En jämförande undersökning visar att barn som vistas mer utomhus har mindre sjukfrånvaro

och kortare sjukperioder jämfört med barn som vistas i inomhusförskolor (Östgöta

Correspondenten, 1996). Detta stämmer överens med det som NCFF:S (Nationellt centrum

för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, 2011) visar:

undervisning utomhus förbättrar bland annat elevers inlärning, hälsa och värdegrund

samt ökar deras ansvarstagande för natur och miljö

barn kommer ihåg 50 % av det de hör och ser och 80 % av det de upplever

det finns ett positivt samband mellan utomhusundervisning och minskade stressnivåer

hos barn

barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö har färre sjukdagar, är friskare,

leker mer variationsrikt, får bättre motorik och kan koncentrera sig bättre

(NCFF, 2011).

Även Winroth och Rydqvist (2008) skriver att elever eller barn som slipper vistas i trånga rum

med många andra inte hellre blir sjuka lika ofta. NCFF:s,(2011) undersökning visar även att

barn blir mindre stressade samtidigt som Dahlgren (2007) skriver att utomhuspedagogiken

inbjuder till olika sinnesuttryck genom erfarenheter, upplevelser samt känslor. Grahn (2007)

menar att barn som vistas ute i nära kontakt med djur, natur och växter har ett betydligt större

12

lugn och ett harmoniskt förhållningssätt i motsats till barn som inte vistas ute lika mycket.

Dysthe (1996) berättar att läraren skapar en god lärandemiljö och engagemang hos eleverna

när lärandet kopplas till elevernas verklighet och ämnets verklighet.

Enligt Nyhus-Braute och Bang (1997) kom en rapport från 1987, inneklima i barnehager som

visade tydligt en mätning som gjordes i 50 norska förskolor att koldioxid halten var 3 gånger

så hög än vad koldioxid halten borde vara. Luftkvaliteten har stor betydelse för barnens hälsa

och deras arbetsförmåga. Detta visar att det är viktigt för barn att få vistas utomhus. Samma

kvalité råder i skolor eftersom barnen spenderar mycket tid i klassrummet.

Forskning visar att vistelse på förskolan där Ur och Skur barn ofta är utomhus, ger positiva

effekter på barnens hälsa, samt ökar den sociala och kunskapsförmågan inomhus (Stensson,

2007). Skolministern Jan Björklund (2011) talar även i positiva ordlag att ha mer idrott i

skolan, men att han inte kan utlova fler timmar i ämnet. En lösning skulle vara att man kan

använda sig av mer utomhusundervisning. Det står tydligt i läroplanen att ”eleverna får pröva

olika arbetssätt och arbetsformer” (Skolverket 2011, s.15). Vid utomhusundervisning med en

klass får eleven ytterligare kunskap genom de oförberedda händelser som sker runt om

(Waite, 2007).

2.4 Nackdelar med utomhusundervisning

Bergholm (2009) berättar att lärare och elever kan känna sig otrygga när de kommer utanför

sitt klassrum. Lärare känner sig osäkra på att eleverna tappar fokus när eleverna väl kommer

ut. Lärare känner sig också osäkra att ha undervisning utomhus eftersom de känner att de har

för lite kunskap inom området.

Lärare som inte har tillgång till en närmiljö vid skolan måste ordna transport till sig och sina

elever till en lämplig plats, vilket kostar pengar och tar tid och eftersom det tar tid att

transportera sig anser lärarna att det tar tid från elevernas lektioner där eleverna bör ägna sig

åt själva lärandet (Brügge, Glantz och Svenning, 1999).

En annan nackdel är att elever inte alltid har kläder på sig som är anpassade till att vara ute

längre stunder (Bergholm, 2009). Ansvaret ligger delvis på föräldrarna., men en del föräldrar

13

förstår dock inte varför deras barn ska vara utomhus och ha undervisning, samt vad de lär sig

av det. Elevers attityder kan skapa problem då utevistelsen kan upplevas som kall, blöt och

besvärlig (Nyhus-Braute och Bang, 1997).

”Vi borde kunna skapa bättre möjligheter för elever och lärare att på ett konkret, påtagligt,

nära och spontant sätt anknyta undervisningen till upplevelser av den levande verkligheten

utanför klassrummet, som enligt Öquist kan angripas från olika synvinklar. All

skolverksamhet och undervisning mm skulle sålunda kunna bli mer meningsfull och därmed

också bidra till bredare och djupare kunskaper” (Strotz och Svenning, 2004, s.31).

2.5 Uterummets betydelse för elevernas motivation

Professorn i pedagogik Imsen (2006) menar att motivation är en central faktor i allt lärande,

och att undervisningen måste väcka nyfikenhet och intresse hos eleven och gärna vara lite

spännande. Brügge m.fl. (2007) menar att när utomhusmiljön kombineras med inomhusmiljön

skapas möjligheten till nyfikenheten hos eleverna vilket bidrar till ökad motivation. Enligt

psykologen Jearome Bruner uppnår man ökad motivation genom att skapa nyfikenhet hos

eleverna (Gärdenfors, 2010).

Szczepanski (2007) menar att lärandet ute sker genom ett samspel mellan lärmiljön,

aktiviteten, det sociala samspelet, den individuella och sociala utvecklingen och hälsan. En

god hälsa främjar lärandet, förmågan att minnas samt motivationen hos eleverna. Genom att

lära ute kan elevernas motivation, förståelse och förvåning över sin omvärld öka

(Hammerman m.fl. 2001). Gärdenfors (2010) hänvisar att praktisk erfarenhet engagerar och

motiverar elever vilket leder till att elever lär sig betydligt lättare och snabbare. Som lärare

måste du själv vara engagerad i ämnet, så att eleverna blir engagerade och tycker det är

intressant. Lärarna måste variera lektionerna och ha en positiv inställning till allt (Gibbons,

2009). Harlen (2007) menar att det är vid praktiska tillfällen lägger barnen sin föreställning

till naturvetenskapen. Vilket innebär att hon påpekar hur viktigt det är att barn redan i tidig

ålder få ta del av naturvetenskapen.

De upplevelserna eleverna varit med om utomhus ökar motivationen och förståelsen för natur,

miljö, kultur och samhälle (Brügge m.fl, 1999). Gärdenfors (2010) skriver att desto fler sinnen

man involverar i undervisningen bidrar till ökad motivation. Om elevens nyfikenhet och

14

frågor får utgöra grunden för motivation kan bättre förutsättningar för lärande skapas (Strotz

& Svenning, 2004). Brügge m.fl. (1999) menar genom utomhusundervisning är det viktigt att

vara flexibel och anpassningsbar i professionen med både planering och genomförande.

Lärare och elever kan då få en motiverad grupp.

Ekberg och Erberth (2000) skriver att om vi låter våra elever få vara med och planera kan det

leda till att eleverna blir mer ansvarsfulla och känna mer delaktighet i undervisningen.

Hassmén, Hassmén och Plate (2003) anser att känslan att vara delaktig är en grund för att alla

barn skall vilja delta. Sandberg (2008) skriver att uteundervisning får eleverna känna sig mer

delaktiga och att eleverna känner större frihet när de har undervisning utomhus.

Ekberg och Erberth (2000) hänvisar till Skolkommitten 1996, där det påpekas att elever

ständigt inser hur elevinflytande har ett samband med delaktighet och motivation.

Skolkommitten menar att om elever får vara med och bestämma ökar detta aktiviteten som

sedan ökar motivationen hos eleverna (Ekberg och Erberth, 2000). Det är detta som vi

framtida lärare bör ta till sig för att skapa de bästa förutsättningarna för våra elever. Elevers

motivation kan höjas av lärare som stödjer elevernas självbestämmande (Haagensen, 2007).

Så fort nya regler tillkommer och det blir allt för mycket ordning så hämmas elevernas

kreativitet och lust att lära (Bergström, 2010).

15

3. Syfte och frågeställning

3.1 Syfte

Studien syftar till att undersöka vad elever i årskurs tre och grundskollärare har för inställning

till utomhusundervisning och på vilket sätt utomhusundervisning skulle kunna öka elevers

motivation inom NO (naturorienterade ämnen).

3.2 Frågeställningar

Vilka inställningar till utomhusundervisningen finns bland lärare i åk 3-6 och elever i

åk 3?

Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka elevers motivation i skolarbetet

enligt lärare och elever?

16

4. Metod

Jag har skickat ut enkäter till 25 elever och 5 lärare samt valt 6 elever för vidare intervjuer.

Detta gjorde jag i en skola i en större stad i sydvästra Skåne. Valet av just denna skola

berodde på att jag tillbringat en stor del av min tid på skolan. Detta var en fördel eftersom

kontakterna redan var etablerade med personal och elever.

4.1 Val av metoder

Jag har använt mig av två olika metoder för att få svar på mina forskningsfrågor. Den ena

metoden är enkätundersökning och den andra är intervjuer. Observation är en användbar

metod i undersökningssyftet där man är ute efter hur människor reagerar/agerar i olika

situationer (Johansson och Svedner, 2006). Detta passade inte min frågeställning eftersom jag

var ute efter lärares och elevers inställning, därför valdes denna metod bort.

4.2 Enkät

Enkätundersökningen som gjordes till eleverna (Bilaga 1) var för att få en översikt om barns

inställning till utomhusundervisning. Forskningsfrågan är formulerad så att syftet är att ta reda

på hur elever och lärares inställning är till utomhusundervisning. Enkäter och personliga

intervjuer kan samexistera och kan komplettera varandra. Enkäten kan vara som en

introduktion, samtidigt som den kartlägger grundläggande förhållanden. Först kan enkäten

baseras på ett slumpmässigt urval, sen kan det bli till ytterligare ett urval (Svenning, 2003).

Enkäterna till lärarna (Bilaga 2), där lärarna arbetar på samma skola som eleverna . Jag

skickade först ut ett mejl (Bilaga 3) till fem lärare på skolan som känner till mig, och alla

lärare valde att delta i min undersökning som tillfrågades. Tre enkäter fick jag skickat till min

mejl, och två enkäter hämtade jag på skolan. I en stor population måste vi göra ett urval

eftersom det är dyrt och tidskrävande att utföra en undersökning av en hel population.

Urvalsundersökningar kan ge noggrannare resultat än totalundersökning på grund av mängden

av både enheter och information; med för många enheter minskar koncentrationen och vi blir

för trötta (Holme & Solvang, 1997). Samtidigt är det viktigt för hur enkäten läggs upp och ser

ut, eftersom vi är beroende av mottagarens välvilja för att få in resultaten. Om enkäten inte ser

bra ut och är slarvigt formulerad är sannolikheten mycket mindre att mottagaren lägger ner tid

17

på enkäten enligt Belson,(Holme och Solvang, 1997). En nackdel med en enkätundersökning

är att man missar hur personen använder kroppsspråket och annat som kan förmedlas av

sinnena (Svenning, 2003). Vanligt förekommande kvalitativa metoderna är observationer,

intervjuer, text- och bildanalyser (Widerberg, 2002). Intervjuer enligt Widerberg (2002) är att

forskaren samtalar för att få fram andras uppgifter, berättelser och förståelse. Till skillnad från

de kvantitativa metoderna så använder man sig inte av siffror eller tal i kvalitativa metoder

(Backman, 2008; Holme och Solvang, 1997).

4.3 Intervju

Intervjuer användes för att ge mig en djupare syn till elevers inställning till

utomhusundervisning (Bilaga 4). Denna metod användes för att ge svar på hur eleverna ser på

utomhusundervisning. Eleverna som intervjuades går i årskurs 3. Varje intervju pågick i

ungefär tio minuter, och alla elever intervjuades i samma lokal. Kvalitativ intervjumetod

användes för att få mer utförliga och personliga svar från informanterna och dessutom ges

möjlighet att ställa följdfrågor (Johansson och Svedner, 2006). Enligt Johansson och Svedner

(2006) kan man använda sig av den strukturerade intervjutekniken, vilket innebär att man

redan har frågorna förutbestämda inför intervjun och följer detta schema. Fördelen med den

strukturerade intervjutekniken är att man får svar på det som frågats och det blir lättare att

kategorisera svaren eftersom samma frågor ställs till de intervjuade. Intervjuer har fördel

gentemot kvantitativa studier, eftersom frågorna lämnar större utrymme för svaren. Den

intervjuade personen kan med sina egna ord förklara hur hon/han tänker och känner sig och

inte bunden till alternativsvar som vid en enkätundersökning (Patel och Davidsson, 2003).

Genom att använda sig av kvalitativa intervjuer får vi en djupare och mer utvecklande svar i

jämförelse med om jag hade använt mig av bara enkätundersökningar. (Patel och Davidsson,

2003). Under varje intervjutillfälle valde jag att använda mig utav diktafon. Dalén (2007)

rekommenderar att använda någon form av tekniskt hjälpmedel eftersom det kan vara svårt att

uppfatta barnen direkt.

18

4.4 Urval

Undersökning utfördes på en årskurs 1–9 skola i sydvästra Skåne. Klassen som undersöktes är

en åk 3 och i klassen går det 25 barn. Alla barn som har deltagit i undersökningen är 9-10 år

gamla. Före enkäten och intervjutillfällena besökte jag skolan för att söka tillstånd både för att

lämna ut enkäterna och föräldrarnas tillåtelse att intervjua barnen (Bilaga 5). Klassen åk 3

som skulle delta i enkätundersökningen var redan bestämt i förväg, det vill säga ett icke

slumpmässigt urval. Däremot bestämdes vilka som skulle intervjuas efter

enkätundersökningen. Lärarna på skolan känner jag till sedan innan och därför frågade jag 5

stycken slumpmässiga lärare om de ville delta i en undersökning om utomhusundervisning.

4.5 Genomförande

Före enkäten och intervjutillfällena besökte jag skolan för att söka tillstånd både för att lämna

ut enkäterna och föräldrarnas tillåtelse att intervjua barnen (Bilaga 5). Som tur var fick jag

delta i klassens föräldramöte där jag berättade om min studie och de föräldrar som var där

skrev under så jag snabbt kunde samla på mig vilka elever jag fick intervjua. Under tillfället

jag besökte skolan passade jag på att hälsa på barnen. Jag känner barnen sedan tidigare

eftersom jag har varit vikarie i denna klass under ett års tid. Vid senare tillfälle besökte jag

skolan för att dela ut enkäterna till eleverna. Jag var på plats under enkätundersökningen

vilket bidrog till att jag kunde samla in svaren direkt.

Eleverna har först besvarat en enkät och sedan valde jag ut 6 elever för vidare intervjuer. Jag

utgick ifrån sista frågan i enkätundersökningen, var är det roligast att lära sig nya saker? Jag

valde 4 elever som valt utomhus och 2 inomhus. Detta gjordes eftersom jag var ute efter

inställningen både för och nackdelar med utomhusundervisningen. De fyra eleverna som

ansåg det var roligt att lära utomhus fick också förklara varför. Detta kopplades till

motivationen för lärandet. Om barn anser att något är roligt bidrar det till att motivationen

ökar anser jag. Trost (2005) skriver att man i förväg skall begränsa ett litet antal för intervjuer,

eftersom det inte handlar om antalet intervjuer utan kvaliteten på intervjuerna.

Intervjuerna genomförde jag enskilt med varje barn i ett klassrum bredvid för att få ärliga

svar, än vad jag trodde att jag skulle fått om jag intervjuat barnen gruppvis. Fördelen med att

19

intervjua barn enskilt är att det är lättare att få fram vad barnet själv anser eftersom barnen

inte kan påverka varandras svar, vilket de kan när de får sitta i grupp. Platsen för intervjun har

stor betydelse för att barnet ska kunna koncentrera sig och känna sig trygg. Platser som

personalrum och omklädningsrum är inte ett bra ställe för intervju eftersom de inte är en del

av barnets vardag (Doverborg och Samuelsson, 2000).

Jag mejlade till fem lärare på skolan om de ville delta i min undersökning, och alla ville delta.

Lärarna som deltog hade inte Naturvetenskap som huvudämne utan 2 stycken var klasslärare

och undervisade i alla ämnen, en matematiklärare, en svensk lärare och en

hemkunskapslärare. Enkäten delade jag ut på skolan till lärarna. De kunde antingen mejla in

svaren till mig, eller att jag hämtade enkäten. Tre lärare mejlade in enkäten och två enkäter

fick jag hämta på skolan.

4.6 Pilotstudie

"Att genomföra intervjuer är ett hantverk. Det innebär följaktligen att man kan träna upp sin

intervjuförmåga" (Widerberg, 2002). Widerberg (2002) menar att man bör göra några

provintervjuer och sedan gå igenom vad som gick bra eller dåligt. Jag bestämde mig för att

göra en pilotstudie där jag skulle testa mina intervjufrågor för att undersöka om de fungerade.

Jag intervjuade en pojke som inte gick på samma skola, utan var i samma ålder som de elever

som skulle intervjuas.

Jag kom fram till att det var bra att fråga Vill du förklara för mig vad är det som gör att du

känner på det sättet? Det var ett mjukt sätt att tala till en elev och han kunde verkligen tänka

efter. Jag kom också fram till att ibland var det inte så lätt att ställa följdfrågor, men detta

hade jag i huvudet vid senare intervjuer som resulterade i mer tydliga svar. En viktig sak jag

fick ta del av var att diktafonen var mycket spännande för pojken och han ville titta på den. Så

vid senare intervjuer med de andra eleverna bad jag dem sätta på diktafonen.

20

4.7 Validitet och reliabilitet

För att resultatet ska få hög validitet, eller giltighet, vid en kvalitativ studie är det viktigt att se

till att undersökningen verkligen ger svar på vad elever i årskurs tre och lärare har för

inställning till utomhusundervisning (Kvale, 1997). Johansson och Svedner (2006) anser att

man skall ha samma förutsättningar för alla intervjuer om reliabilitet ska råda. Under

intervjuerna har jag ställt exakt samma frågor i samma ordning till alla barn. Dock inte exakt

likadant eftersom alla barn förmodligen svarat olika på enkäten som ligger till grund för

vidare intervju. Vid intervjuerna ska jag använda mig av en diktafon. Detta gör att man som

intervjuare enkelt kan gå tillbaka och lyssna av, så transkriberingen blir trovärdig och giltig.

4.8 Etiska överväganden

Det finns fyra huvudkrav som understryks när det gäller etiskt övervägande. Inom de

forskningsetiska principerna är ett av de fyra huvudkraven informationskravet som innebär att

man skall informera syftet med sin undersökning (Vetenskapsrådet, 2002). Jag har varit

mycket noga med att prata med rektorn och läraren om vem jag är och syftet med min

undersökning. Det andra huvudkravet är samtyckeskravet som helt enkelt innebär att de

medverkande har rätten till att välja om de vill medverka eller inte medverka. Jag har skrivit

ut ett brev till föräldrarna och frågat om deras barn får vara med och ta del av min intervju.

Det tredje huvudkravet enligt de forskningsetiska principerna är att om deltagare inte vill vara

med längre så får de lov att avbryta sin medverkan mitt i en intervju om så behövs

(Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom jag intervjuade elever i en årskurs 3 var det viktigt för mig

att berätta att om de inte ville svara på en fråga behövde eleverna inte det.

21

4.9 Bearbetning av data

Innan jag började analysera min datainsamling hade jag gått igenom alla enkätsvar

(lärare/elever) och transkriberat alla intervjuer med barnen. Lärarenkäterna började jag sortera

och kategorisera med hjälp av mina huvudfrågeställningar. Systematiskt började jag med

första frågan, Hur ofta bedriver du utomhusundervisning? Enkäterna hade jag på papper så

jag började skriva ner alla svar från lärare under samma fråga. Likaså gjorde jag med den

andra frågan, Vad anser du om utomhusundervisning? Därefter satte jag igång med

kategorisering. Jag hade oftast 3 kategorier som var bra, mindre bra, annat. Samma sak gjorde

jag på resterande frågor.

Elevenkäterna var lättast att sammanställa där kollade jag igenom vad alla barn svarat och

skrev ned antal många som var positiva och antal många som var negativa och mittemellan

inställda till utomhusundervisning.

Elevintervjuerna hade jag skrivit ner på papper, och utgick ifrån mina huvudfrågeställningar.

Du svarade att du tycker det är tråkigt/mittemellan/roligt att vara inomhus? Eleverna som

hade svarat inomhus skrevs under samma underrubrik (inomhus). Och eleverna som svarade

utomhus skrevs under samma underrubrik(utomhus). Jag kom fram till att många elevsvar var

väldigt lika, men om det var ett annorlunda svar kategoriserades den i annat. Därefter fick jag

tolka svaret, vart det passade in. Efter varje intervju satte jag mig ner och bearbetade mitt

insamlade material. Detta gjorde jag för att jag hade intervjun färskt i minnet.

22

5. Resultat

I resultatdelen utgår jag från mina frågeställningar, vilka inställningar till

utomhusundervisningen finns bland ärare i åk 3-6 och elever i årskurs 3? Hur och på vilket

sätt kan utomhusundervisningen öka elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever?

5.1 Vilka inställningar till utomhusundervisningen finns

bland ärare i åk 3-6 och elever i årskurs 3?

Lärare:

De fem lärarna i min undersökning har positiva inställningar till utomhusundervisningen. Alla

fem lärare ser många fördelar med utomhusundervisning. Alla lärarna påpekar att genom

utomhusundervisningen kan eleverna lära sig med hjälp av sina sinnen och att eleverna kan

arbeta konkret. Informanterna säger att man skall bedriva utomhusundervisning men samtidigt

kan fyra av de fem lärarna se en viss problematik med detta arbetssätt. Tre av lärarna svarar

att de inte använder sig så mycket av utomhusundervisning förutom när de är iväg på

utflykter.

Lärarna svarade att det är lätt att se saker på ett konkret sätt och att det är lättare för elever att

verklighetsanknyta olika begrepp när man är utomhus. Samtidigt gör man något annat än att

bara lära sig inomhus. Det kan skapa nyfikenhet och lust att lära för eleven. Samtidigt påpekar

fyra av fem lärare att det är väldigt bra att vara ute för eleverna får röra på sig och ny kunskap

lättare tas in. Verklighetsanknytning är också bra eftersom eleverna kan koppla sina

upplevelser till teorin vid senare lektionstillfälle. Det ges även chans till att komma ihåg saker

eftersom man använder sig av alla sina sinnen vid utomhusundervisning.

Alla fem lärare skriver också om hälsoaspekten. Utomhusundervisningen stimulerar barn till

att vara ute att röra på sig och variation i skolgården så att man inte enbart är stängd i ett

klassrum och ser samma fyra väggar dag ut och dag in.

23

”När man får se elevernas aha-upplevelser, det är en sådan skillnad när ett barn får se

något i verkligheten än att bara se det i en bok. Det blir en sådan nyfikenhet hos eleverna

som ger de en sådan drivkraft att de sedan vill söka mer om saken de har sett”.

En viktig sak att poängtera är att alla lärare som svarade på enkäten tycker det är bra med

utomhusundervisning men det som får tre av fem lärare att avstå från att bedriva

utomhusundervisning är att de inte känner sig trygg i arbetssättet. Tre av lärarna poängterar att

det är lättare att ha koll på eleverna i ett klassrum än vad det är utomhus. Två av lärarna är

vana vid det traditionella undervisningssättet. Samtliga lärare skriver att de inte har använt sig

av utomhusundervisningen speciellt mycket eftersom det inte är många andra lärare på skolan

som gör det. Det är svårt när man inte är trygg i något och man inte riktigt vet hur man skall

göra. Det hade varit en lättare uppgift om alla lärarna hade jobbat tillsammans när det gäller

utomhusundervisning då hade de kunnat stötta varandra.

Andra anledningar till att avstå från att bedriva utomhusundervisningen är:

De har inte tillräckliga resurser för att gå ut med eleverna, eftersom det inte räcker

med bara en lärare när man är ute.

Det tar längre tid att planera utomhuslektionerna eftersom lärarna inte känner sig

säkra.

Inomhusundervisningen fungerar fortfarande så lärarna ser ingen anledning till att

variera.

När klassen är utomhus så fokuserar eleverna på andra saker än vad de ska fokusera

sig på.

Undervisning är mycket väderberoende och kan vara ett problem. När det regnar, kan

flera elever vägra att gå ut.

Lärarna berättade om schematekniska problem, problem med transporter till lämpliga

exkursionsplatser och dåligt med exkursionsplatser runt skolan.

24

Elever:

Resultaten utgår från enkätundersökningen jag inledde med eleverna. Utifrån svaren jag fick

av eleverna samlade jag enkäterna i två högar. En hög med positiv inställning till

utomhusundervisningen och en hög med negativ inställning till utomhusundervisning. 20

elever var positivt inställda till utomhusundervisning och 5 elever var negativt inställda till

utomhusundervisningen. Jag valde ut fyra positivt inställda elever till utomhusundervisning

samt två negativa elever för vidare intervju. Vilket bidrog till att eleverna fått olika frågor

beroende på enkätsvar.

Fyra elever anger att de tycker det är roligt att vara utomhus, för att det känns annorlunda än

att lära sig inomhus. Tre av de fyra eleverna poängterar att de får känna frisk luft utomhus och

att när man sitter länge i klassrummet kan man ibland inte koncentrera sig.

Du svarade att du hellre vill vara utomhus och lära dig? Vad är det som får dig att känna

sådär?

”För det känns som om jag är inomhus hela tiden, både i skolan och hemma jag tycker

om att vara ute och så slipper man hela tiden sitta stilla och lyssna på fröken.”

Två av de intervjuade eleverna känner sig instängda i klassrummet när de sitter där varje dag

från måndag till fredag. De tycker att det är roligare att komma ut och se saker i verkligheten.

En elev berättar att han hade sett en fågel utomhus och sedan hade han när han kom hem

kollat i en fågelbok.

Fyra elever talar också om under intervjun att de tyckte det var jobbigt att vara i ett klassrum

hela dagen, och när man var ute känner man sig fri, det kan man koppla till ytan i

klassrummet.

Två elever pratade också om att när det var sol utomhus var det tråkigt att sitta i klassrummet

och arbeta utan man kunde göra annat roligare utomhus.

25

Du svarade att du hellre vill vara inomhus och lära dig? Vad är det som får dig att känna

sådär?

En elev pratar om att det är svårare att skriva när man är utomhus och svårare att ha nära till

böcker, penna och papper. Och eftersom det är svårare att skriva ner saker blir det också

svårare att komma ihåg saker. Eleven pratar också om att han hatar gummistövlar och vill inte

ut när det regnar. Ytterligare nackdelar de två eleverna berättar om:

”Vädret kan vara dåligt och då är det tråkigt att vara utomhus. Det kan vara svårt att höra

allt läraren säger. När man är ute hela dagen har man långt till toalett och andra

lokaler.”

5.2 Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka

elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever?

Lärare:

Alla lärarna anser att utomhusundervisningen kan öka motivationen hos eleverna på olika sett

dels för att:

Uteundervisning kan upplevas som rolig för eleverna vilket bidrar till att motivationen

ökar.

Mer frihet och att man inte är instängd på samma sätt kan bidra till att motivationen

ökar

Genom att vara ute och ha en varierad undervisning kan bidra till att motivationen

ökar.

Eftersom alla barn lär sig på olika sätt kan detta vara ett arbetssätt som kan motivera

andra elever än de som har det lättare teoretiskt.

26

Elever:

Du tycker det är roligare att lära sig nya saker utomhus vill du förklara för mig vad är det

som gör att du känner på detta sätt?

”Vi får inte ofta vara ute mer än på rasterna därför kan det bli mer spännande när man är

utomhus och gör något annat. Det är roligare för då får man gå ut och kolla i naturen och

se det på riktigt. Man känner sig mer fri”

Du tycker det är roligare att lära sig nya saker inomhus vill du förklara för mig vad är det

som gör att du känner på detta sätt?

”Känner mig mest trygg inomhus. Jag gillar att vara inomhus därför lär jag mig mest

inomhus. Man känner sig bekväm inomhus för man har sin plats och sina saker”

5.3 Vill ni vara ute?

Lärare:

Lärarnas enkätsvar kan tyda på att de anser att utomhusundervisning är ett bra arbetssätt för

att aktivera alla elever för lärandet. Eleverna får utgå från sina egna erfarenheter i den

fastsatta undervisningen och aktivera alla sina sinnen genom att vara ute. Samtidigt kan vädret

vara en faktor som hindrar eller försvårar uteundervisning på samma vis brist på resurs av

lärare när man är ute. En anledning till att stanna inne som fyra av fem lärarna anger är att alla

elever fokuserar sig på andra saker när man är utomhus än det man ska fokusera sig på.

Lärarna skriver också att det är mycket planering som krävs för att ha utomhusundervisning.

Lärarna har kommit fram till att de tycker utomhusundervisning är bra men att det krävs

mycket tid, planering och personal. Detta är en problematik som gör att de stannar kvar i

klassrummet.

27

Analys:

Det som främst hindrar lärarna till utomhusundervisning är vädret, resurserna och tiden inför

planeringen. Istället för att se något positivt med utomhusundervisningen hittar man ett antal

bekymmer som problematiserar undervisningssättet. Studien har gjorts på en skola är

trafikerad och kan därför ha påverkat till dessa svar. Många lärare bedriver inte

utomhusundervisning men anser det som ett bra undervisningssätt.

Elever:

Eleverna i enkätundersökningen och de fyra positivt inställda till utomhusundervisning som

intervjuats talar mycket för utomhusundervisning. De är inte vana vid att få

utomhusundervisning därför har många valt att svara att det är roligare att lära sig utomhus.

Det är nytt och spännande för eleverna. Intressant är att en elev och fyra av de fem lärarna

talar om växelspelet att både arbeta inne och ute. Eleverna anser också att vädret kan vara en

hindrande faktor till att gå ut. Eleverna vill gå ut och anser att det är roligare och nytt och att

man inte känner sig i instängd bakom fyra väggar som i ett klassrum.

Analys:

I enkät undersökningen som gjordes för barnen var det 20 av 25 elever som ansåg att de

tyckte det var roligast att lära sig utomhus. De andra fem eleverna som svarade inomhus kan

bero på olika faktorer, en anledning kan vara att de inte brukar vara ute ofta och känner sig

därför osäkra på att vara ute i miljön. De barn som anser att utomhusundervisningen är

mycket roligare och valde utomhusundervisning istället för inomhus undervisning kan bero på

olika saker. De barn som ansåg det var roligare att vara utomhus kanske idrottar på fritiden

brukar vara ute ofta och känner sig säkra utomhus, medan de elever som valde att de tycker

det är lättare att lära sig inomhus, ofta är inomhus och t.ex. spelar data spel osv. När eleverna

har svarat på frågan om de vill ha fler lektioner utomhus har nästintill alla svarat ja, vilket kan

betyda att många elever saknar detta och kan tycka det är nytt och spännande och därför varit

så attraktivt att svara utomhusundervisning.

28

6. Diskussion

Syftet med min studie var att få inblick i lärare och elevers inställning i årskurs tre är till

utomhusundervisning och om lärare anser att utomhusundervisning kan öka elevernas

motivation till skolarbetet, och i så fall på vilket sätt? Frågeställningarna har besvarats och jag

har fått djupare insyn i hur lärare och elever i årskurs tre tänker kring utomhusundervisningen.

Jag utgår ifrån mina frågeställningar som underrubriker.

6.1 Vilka inställningar till utomhusundervisning finns

bland lärare i åk 3-6 och elever i åk 3?

Barnen i min studie ser framemot uteundervisning och eleverna inte ofta få ta del av det

beroende på olika anledningar. En anledning kan vara att lärarna inte känner sig tillräckligt

trygga i rollen därför blir det svårare för lärarna att planera undervisningen vilket stämmer

överens med Bergholm (2009). Både lärare och elever här använder vädret som negativt i

utomhusundervisning. Elever och lärare känner att det inte kul att vara ute i regnet till

exempel. Författarna Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver att ju tidigare man tar ut barnen

är det lättare att bygga en positiv attityd och inställning. En positiv känsla för naturen byggs

upp med ett antal naturupplevelser i olika väder (Nyhus-Braute och Bang, 1997). Har man

varit ute mycket som barn i olika väder kommer detta inte heller att vara någon problematik.

Barn gör inte som vuxna säger utan barn gör som vuxna gör. Gibbons (2009) skriver att

lärarna måste variera lektionerna och ha en positiv inställning till det vi gör. Det är också

viktigt att bedriva utomhusundervisning. Här är en viktig del att lärarna måste vara positivt

inställda till utomhus undervisningen beroende väder, kommer läraren in med glädje och

berättar att de ska vara ute i regnet speglas detta också av till barnen. Utomhusundervisningen

ökar intresset för kunskap om naturen vilket bidrar till miljöengagemang i framtiden

(Drougge, 2001).

Nyhus-Braute och Bang (1997) skriver att många föräldrar inte hinner gå ut med sina barn

längre efter skoltid vilket gör att naturen ser främmande ut för eleverna, vilket kan bidra till

negativ inställning till naturen.

29

Flera lärare som svarade att om man går ut med barnen är det lätt hänt att barnen fokuserar på

andra saker än vad eleverna ska fokusera sig på. Här är allt träning som gäller. Om man inte

vågar ta ut eleverna ofta, blir det automatiskt att eleverna blir stirriga så fort de kommer ut. Är

barnen ofta ute har det mycket mer lugn i kroppen (Grahn, 2007). Intressant här att lärarna

inte klagat på att de inte har tillgång till en närmiljö vid skolan, och att det tar tid att skaffa

transport och att det kostar pengar (Brügge m.fl. 1999).

Fyra elever i min undersökning talar mycket om att man känner sig mer fri utomhus och att

man kan koncentrera sig bättre eftersom det är mycket friskare luft utomhus. I rapporten 1987

gjordes luftkvalité mätningar i 50 norska förskolor vilket visade att luftkvalitén var mycket

dålig, det vill säga att om luftkvalitén är så dålig och försämrar barns arbetsförmåga är det

ännu viktigare för barn att få chansen till att vistas utomhus (Nyhus-Braute och Bang 1997).

Birgitta Kimber (2009) skriver också att arbetsförmågan påverkas negativt om man inte får

frisk luft.

6.2 Hur och på vilket sätt kan utomhusundervisningen öka

elevers motivation i skolarbetet enligt lärare och elever?

Både eleverna och lärarna talar om att en varierad undervisning kan bidra till att motivationen

ökar. Professorn i pedagogik, Imsen (2006) menar att motivation är en central faktor i allt

lärande, och att undervisningen måste väcka nyfikenhet och intresse hos eleven och dessutom

vara lite spännande. Dysthe (1996) berättar också att läraren skapar en god lärandemiljö och

engagemang hos eleverna när lärandet kopplas till elevernas verklighet och ämnets verklighet.

Eleverna säger med egna ord att det är mer spännande att vara ute. Därför anser jag att ha en

varierad undervisning inomhus och utomhus bidrar till att motivationen ökar. Hammerman

m.fl. (2001) menar att om eleverna lär ute kan elevernas motivation, förståelse och förundran

över sin omvärld öka. Eleverna talar om upplevelsen att få vara utomhus, samtidigt som

lärarna också skriver att man får använda sig av alla sina sinnen att få vara utomhus kan bidra

till ökad motivation. Gärdenfors (2010) skriver att desto fler sinnen man involverar i

undervisningen bidrar till ökad motivation. Szczepanski (2006) skriver att om elever får se

saker och ting med egna ögon får eleverna skapa en egen uppfattning om naturen, växter och

djur, vilket bidrar till att varje barns erfarenheter och utvecklingen blir tydligare.

30

Både elever och lärare nämner att det som är positivt med uteundervisning är att de får

använda sina sinnen och se saker konkret, alltså utgå ifrån sina upplevelser. Att utgå ifrån sina

erfarenheter skriver Stensson (2007), Nyhus-Braute och Bang (1997) Dahlgren och

Szczepanski, (2004) och Szczepanski (2007) är en central del för själva lärandet. att via

upplevelser skapar eleverna ett personligt och känsligt moment där alla elever får chans att

använda sina sinnen, vilket leder till att undervisningen blir rolig och lättare att minnas. Med

andra ord kan man säga att uteundervisning också bidrar till ökad motivation hos eleverna.

De fem lärarna skriver också om att uteundervisning kan ge möjligheter att koppla elevernas

erfarenheter till teorin vid senare tillfälle. Brügge m.fl. (1999) skriver att ett växelspel mellan

bok och upplevelser ger bästa förutsättningen för ett optimalt lärande. En elev berättade under

intervjun att han hade sett en fågel ute som han senare försökte hitta hemma i boken. Pojkens

berättelse stämmer med Brügge m.fl. (1999) menar att när uterummet kombineras med

innerummet skapas möjligheten till nyfikenheten hos eleverna vilket bidrar till ökad

motivation. Szczepanskis och Dahlgrens undersökning (2008) påpekar att sammanhangen och

begreppsförståelsen blir tydligare när man kopplar lärandet till utomhusmiljön i t.ex. ämnet

NO (naturorienterade ämnen) vilket kan bidra till ökad motivation.

I min undersökning visade det sig att 20 av 25 elever svarat att de vill ha mer

utomhusundervisning. Detta svar borde motivera lärarna till mer uteundervisning.

Skolkommitten 1996, menar att om elever får vara med och bestämma ökar detta aktiviteten

som sedan ökar motivationen hos eleverna till skolämnena (Ekberg och Erberth, 2000).

Undersökningen visar att det är många elever som svarat att de känner sig mer fria utomhus

och Sandberg (2008) menar att utomhusundervisning får eleverna känna sig mer delaktiga och

eleverna känner större frihet än när eleverna är inomhus. Brügge m.fl. (1999) skriver att

uterummet inte är begränsat av tak utan ger utrymme för barnens fantasi och kreativitet

Det finns en samständighet mellan elever i årskurs tre och lärarna om uteundervisning. Både

elever och lärare ansåg att vädret kan hindra utomhsundervisning. Båda grupperna anser

fördelar med att arbeta konkret och varierande. Det barnen svarade bygger på deras egna

erfarenheter som Helldén (1997) menar har betydelse för deras förståelse. Drougge (2001)

skriver om barnens erfarenhet är att får vara med och ta del av naturen bidrar det till att

eleverna vill göra detta även i framtiden, och upplevelser eleverna varit med om utomhus ökar

31

motivationen och förståelsen för natur, miljö, kultur och samhälle (Brügge m.fl., 1999;

Nyhus-Braute och Bang 1997).

6.3 Metoddiskussion

Enkäten fungerade som ett bra stöd för mig eftersom jag gav enkäten till hela klassen fick jag

vid senare tillfälle kolla igenom urvalsenkäten och se vad alla elever hade svarat. Jag valde

fyra elever som var positiva till utomhusundervisningen och valde två stycken som var mindre

positiva till utomhusundervisningen för vidare intervju. Jag valde detta eftersom jag ville ta

reda på både för och nackdelar, men eftersom jag också var ute efter frågan jag ställde till

eleverna var är det roligast att lära sig nya saker? Ville jag ta del av varför fler elever valde

utomhus och intervjuade därför fyra elever som valde utomhus. Jag kom fram till att eleverna

ansåg det var roligare och mer spännande eftersom man inte gör det så ofta. Och enligt mig så

anser jag om eleverna tycker något är spännande och roligt bidrar det till ökad motivation för

lärandet, därför tyckte jag det var spännande att intervjua fler elever som var positiva till

utomhusundervisningen.

Valet av intervju med eleverna var en bra informationssamling eftersom intervjun hade öppna

frågor var det lätt att samtala kring frågorna som handlar om utomhusundervisningen.

Valet jag gjorde med enkäterna till lärarna anser jag vara bra eftersom mina frågor var

kopplade till mina frågeställningar och fick fram svar som jag var ute efter. Jag anser att det är

lättare att skicka ut en enkät till lärarna för att de är mer erfarna och kan förklara sig skriftligt

på ett mycket bättre sätt än vad eleverna kan. Och skulle det ha uppstått en fråga kring min

enkät hade lärarna mitt telefonnummer så de kunde vända sig till mig för ytterligare frågor.

Diktafonen var till stor hjälp eftersom man kunde lätt gå tillbaka för att kolla vad eleverna

hade sagt. Dock var en nackdel att vissa elever talade väldigt tyst och det var svårt att höra,

men till hjälp hade jag minnesantecknat lite delar under vår intervju så man kunde snabbt

komma ihåg vad eleven hade sagt. Det var en fördel att ha med diktafonen för man kunde gå

tillbaka och lyssna flera gånger på samtalet med eleven.

32

6.4 Tillförlitlighet

Jag anser att man inte kan generalisera min studie eftersom jag utgått ifrån en klass på 25

elever i årskurs 3, men jag tycker studien ger en bra inblick i hur inställningen är till

utomhusundervisning. De resultaten jag kommit fram till kan även hittas i litteratur, vilket gör

studien mer tillförlitlig.

6.5 Förslag till förändringar i skolan

Både min studie och litteratur visar tydligt att varierad undervisning kan bidra till ökad

motivation hos elever. Därmed anser jag att det är viktigt för skolorna att variera lektionerna.

6.6 Förslag till vidare forskning

Eftersom jag inte använt mig av genusperspektiv i min studie, hade det varit roligt att se hur

killarna respektive tjejerna ställer sig till utomhusundervisning.

33

7. Referenser

Backman, Jarl.(2008). Rapporter och uppsatser, Lund, Studentlitteratur.

Bergholm, Camilla.(2009). För- och nackdelar med utomhuspedagogik.

http://www.oru.se/Funktioner/Sokresultat/?q=F%C3%B6r+och+nackdelar+med+utomhusped

agogik Tillgänglig på internet: 2011-08-25

Bergström, Matti. (2010). Kreativt kaos: tema: hjärna & lärande. Pedagogiska Magasinet, (2),

44-47.

Björklund, Jan (2011) Skolidrott http://www.colting.se/pdf/bt/bt_skolidrott.pdf

Tillgänglig: 2011-09-28

Brodin, Jane & Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Brügge, Britta, Glantz, Matz., & Svenning, S. (1999). Planera för friluftsliv. I Brügge, Britta.,

Glantz, M., & Sandell, K. (red.) Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet.

(s.206-229) Stockholm: Liber.

Centrum för miljö och utomhuspedagogik. CMU (2004). Definition av

utomhuspedagogik. http://www.liu.se/esi/cmu/welcome.html Tillgänglig: 2011-10-23

Dahlgren, Lars-Owe (2007). Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I Dahlgren, Lars-

Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Sczepanski, Andreas (red). Utomhuspedagogik

som kunskapskälla. Lund, Studentlitteratur. s. 39-53.

Dahlgren, Lars-Owe. Och Szczepanski, Anders. (2004) Rum för lärande- några reflektioner

om utomhusdidaktikens särart. I Lundegård, Iann., Wickman, Per-Olof. Och

Wohlin,Ammi.(red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. s.9-23.

Dalen, Monica. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups förlag.

34

Doverborg Elisabet & Pramling Samuelsson Ingrid (2000) Att förstå barnas tankar- Metodik

för barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Drougge, Susanne (2001). I ur och skur i skolan: en beskrivning av och riktlinjer för I ur och

skur i skolan med integrerat fritidshem. Stockholm: Friluftsfrämjandet.

Dysthe, Olga (1996) Det fler stämmiga klassrummet- att skriva och samtala för att lära.

Lund: Studentlitteratur.

Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund:

Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjörn Hallen, Dag. (2001). Barn och ungdomspsykologi, Andra upplagan,

Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren och

Fallgren.

Grahn, Patrik. (2007). Barnet och naturen. I Dahlgren, Lars-Owe., Sjölander, Sverre., Strid,

Jan-Paul och Szczepanski, A (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir

lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. s. 55-104.

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg.

Stockholm: Natur och kultur.

Haagensen, Bodil. (2007). Dialogpedagogik och motivation: en fallstudie i svenska på

universitetsnivå. Diss. Vasa: Univ.,

Hammerman, Donald R, Hammerman, William M & Hammerman, Elizabeth L

(2001). Teaching in the outdoors. 5. ed. Danville, Ill.: Interstate Publishers.

35

Harlen, Wynne (2007) Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.

Stockholm: Liber AB.

Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003). Idrottspsykologi. Stockholm:

Natur och kultur.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Imsen, G. (2006). Elevens värld – Introduktion till pedagogisk psykologisk. (4:e uppl.).

Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Kent, Martin. & Gilbertson, D, David. Hunt, O, David (1997). Fieldwork in Geography

Teaching: a critical review of the literature and approaches. Journal of Geography in Higher

Education. Vol.21, No. 3, 313-332. Carfax Publishing Ltd. UK.

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kimber, Birgitta (2008). Lyckas som lärare: förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. 1.

uppl. Malmö: Gleerup

NCFF (2011) Utomhuspedagogik http://www.oru.se/NCFF/Vara-

omraden/Utomhuspedagogik/ Tillgänglig: 2011-09-01

Nyhus Braute, Jorunn & Bang, Christofer (1997). Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm:

Universitetsförlaget

Patel, Runa. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera

en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

36

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

www.skolverket.se Tillgänglig:2011-09-01

Stensson, Lennart (2007). Utomhuspedagogik och lägerskola. Umeå: Institutionen för

matematik, teknik och naturvetenskap, Lärarutbildningen, Umeå universitet

Strotz, Håkan och Svenning, Stephan. (2004): Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta

kunskapen. I Lundegård Iann., Wickman, Per-Olf. och Wohlin, Ammi. (red.)

Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. s. 25-46.

Svenning, Conny (2003). Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling.

Klassiska och nya metoder i informationssamhället. Källkritik på nätet. Eslöv: Lorentz

Förlag.

Szczepanski, Anders. (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Lars

Owe Dahlgren; Sverre Sjölander; Jan Paul Strid & Anders Szczepanski, (red)

Utomhuspedagogik som kunskapskälla – Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. s 9-

38.

Szczepanski Anders och Dahlgren Lars Owe (2008). Lärares uppfattningar av lärande och

undervisning utomhus. I Szcezpanski Anders. Handlingsburen kunskap – Lärares

uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Licentiatavhandling, Linköpings universitet,

Linköping

Szczepanski, Anders, Malmer, K, Nelson, N och Dahlgren, Lars Owe. (2006).

Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv: En interventionsstudie

bland lärare i grundskolan. Didaktisk Tidskrift. Vol. 16, No. 4, 90-106. Jönköping University

Press.

Teknisk hygienisk forum: Inneklima i barnehager, 1987 i Nyhus Braute, Jorunn & Bang,

Christofer (1997). Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm: Universitetsförlaget

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

37

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –

samhällsvetenskaplig forskning. www.vr.se Tillgänglig på internet: 2011-09-15

Wagner, Ulla. (2004) Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutvecklingen

Stockholm: Bonnier utbildning.

Waite, Sue. (2007). ’Memories are made of this’: some reflections on outdoor learning and

recall. Education 3-13. Vol.35, No. 4, 333-347. University of Plymouth. UK.

Widerberg, Karin. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Winroth, Jan och Rydqvist,Lars-Göran.(2008) Hälsa och Hälsopromotion. Sisu idrottsböcker

och författarna.

Åkerblom, Petter (2005). Lära av trädgård: pedagogiska, historiska och kommunikativa

förutsättningar för skolträdgårdsverksamhet. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges

lantbruksuniversitet, 2005: http://epsilon.slu.se/200577.pdf Tillgänglig på Internet 2011-10-10

38

Bilaga 1

Elevenkät

Undersökning undervisning

Namn:______________________

Är du?

Kille

Tjej

Kryssa för det alternativ som du tycker passar bäst din egen åsikt.

1 .Vad tycker du om att ha lektioner utomhus?

Tråkigt

Mittemellan

Roligt

2. Vill du ha fler lektioner utomhus ?

Ja

Nej

Vet ej

3.Vad tycker du om att ha lektioner inomhus?

Tråkigt

Mittemellan

Roligt

4. Var har du helst lektion, inomhus eller utomhus?

Inomhus

Utomhus.

Vet ej

5. Var är det roligast att lära sig nya saker?

Inomhus

Utomhus

Vet ej

6. Kan du förklara ditt svar på fråga (5).

39

Bilaga 2

Lärarenkät

1.Vad tycker du om utomhusundervisning?

2.Hur ofta bedriver du utomhusundervisning (gäller även utflykter)?

3.Vad kan få dig att bedriva en utomhusundervisning?

4.Vad kan få dig att avstå från att bedriva en utomhusundervisning?

5.Anser du att utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lärande?

Varför/Varför inte?

40

Bilaga 3

Hejsan!

Jag heter Arja Blomhav och läser min sista termin på lärarprogrammet, med inriktning

Naturvetenskap och lärande 210hp vid Malmö högskola. Under denna termin skriver jag mitt

examensarbete som handlar om utomhusundervisning. Jag vore oerhört tacksam om framför allt

Du vill medverka i denna studie.

Syftet med undersökningen är att ta reda på Din inställning till utomhusundervisning, fördelar och

nackdelar samt om och hur Du tror uteundervisning kan höja motivationen för lärande och

skolarbete hos eleverna.

Jag ber Dig därför svara på några frågor och skriva ned Dina åsikter och tankar. Frågeformuläret

finns som bilaga i kuvertet. Svaret kan Du mejla till mig, eller skriva ner på frågeformuläret och

lämna till mig då jag besöker skolan den 29 september 2011.

Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt samt svarsmaterialet kommer att behandlas

konfidentiellt och endast av mig. Om Du som deltar i studien är intresserad kan Du få ta del av det

slutliga arbetet då det är klart.

Har du några frågor angående detta kan du kontakta mig via telefon eller e-post.

Med vänliga hälsningar.

Arja : xxxxxxxxxx

Mejl: xxxxxxxxx

41

Bilaga 4

Elev intervju:

Hur ofta brukar du få ha utomhuslektioner?

Du svarade att du tycker det är tråkigt/mittemellan/roligt att vara inomhus?

Vill du förklara för mig vad det som gör att du känner på det sättet?

Du svarade att du tycker det är tråkigt/mittemellan/roligt vara utomhus?

Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet?

När du svarade om du hellre hade velat vara inomhus eller utomhus valde du inomhus

/utomhus

Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet?

Du svarade på om du ville ha mer lektioner utomhus valde du ja/nej/vet ej?

Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet?

När du svarade på frågan om du tycker om att arbeta inomhus valde du ja/nej?

Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på det sättet?

När du svarade på frågan om du tycker det är roligare att lära sig nya saker utomhus valde du ja/nej/vet ej

Vill du förklara för mig vad är det som gör att du känner på detta sätt?

42

Bilaga 5

Godkännande av intervju

Hej!

Mitt namn är Arja Blomhav och jag studerar till lärare och går min sista termin på Malmö

högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka inställningen till

utomhusundervisning hos elever och lärare. Därför önskar jag intervjua ditt barn. Intervjun

kommer att spelas in och sedan skrivas ut ordagrant i pappersform.

Barnen kommer att vara anonyma i texten vilket innebär att inga personnamn eller namn på

skolor kommer att uppges i mitt examensarbete. Materialet kommer endast användas för mitt

arbete.

Jag ber Er skriva under blanketten om du godkänner att ditt barn kan delta i intervjun. Ditt

barn kommer även att tillfrågas och ge klartecken till intervjun innan jag ställer frågorna.

Barnets namn _________________ Föräldrarnas underskrift ___________________