vinter sold at

135
Soldatreglemente för vinterförhållanden Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd

Upload: hyntnen

Post on 30-Nov-2015

37 views

Category:

Documents


11 download

TRANSCRIPT

Page 1: Vinter Sold At

Soldatreglemente för vinterförhållanden

Central lagerhållning:Försvarets bok- och blankettförråd

Page 2: Vinter Sold At

FÖRSVARSMAKTEN 1997-09-01 09833:70609Högkvarteret TFD 97035

Soldatreglemente för vinterförhållanden, Vintersoldat, 1997års utgåva (M7742-112112) fastställs att tillämpas fr o m1997-09-01.

Mertil MelinChef för arméledningen

Olle Rosén

©1997 FörsvarsmaktenBoken är producerad i samarbete medEnator Försvarsmedia

Sakavdelning: BrigC

Sakansvarig arbetsgrupp: Mj Olle Rosén, SSN,

mj Johan Skullman, SSM,

kn Lars Fält, IÖC,

kn Tomas Nybom, Skydd S

Redaktionell bearbetning: Eva Högberg

Grafisk formgivning/original: Mats Nordin

Foto: Pepe Ericsson, Lasse Sjögren, Sven Halling, SSC Satellitbild

Illustrationer: Alf Lannerbäck, Försvarsbild

Tryckeri: Ljung 1997

M7742-112112

Page 3: Vinter Sold At

Arméchefens förord

Vintersoldat i 1997 års utgåva är ett komplement till SoldF ochSoldR Mtrl med råd och anvisningar för Ditt uppträdande påoch utanför stridsfältet under vinterförhållanden.

Kyla och snö tvingar Dig ofta under vintern till ett annatuppträdande än det Du är van vid under sommaren och vidbarmarksförhållanden. Vapen, fordon och annan materiel krä-ver dessutom särskild skötsel under vintern.

Vintersoldat ger råd till alla soldater i Försvarsmakten. Despeciella förhållanden som råder i den marina miljön är interedovisade i denna upplaga. Detta kommer att rättas till i nästaplanerade utgåva 1999.

De vinterförhållanden som normalt råder i norra Sverigehar varit grunden för Vintersoldat. Den är dock tillämplig ävenför övriga delar av landet, när temperatur- och snöförhållandenliknar dem som råder under nordsvensk vinter.

Som skickligare vintersoldat än motståndaren har Du fåttvintern till en vän.

Page 4: Vinter Sold At

VINTERMILJÖNHistorik 9Kunskap - färdighet - erfarenhet 11Hur du påverkas av kyla 12Stridsvärde i kyla - grundfaktorer 15

KYLSKADORLokal kylskada 22Allmän nedkylning 24Kylfot 26Köldsprickor 26Kontroller 27

KLÄDSELNatur- och konstmaterial 31Flerskiktsprincipen 31Ut- och inproblemet 32Mössor 34Vantar och handskar 35Stövlar och kängor 36Snödräkt 36Kroppsskydd och hjälm 37Förstärkningskläder 37

MATERIELVapen 40Sambandsmateriel 42Optisk och optronisk materiel 44Motorfordon 44Skidor och snöskor 48Pulkor 50Förplägnadsutrustning 51Bärutrustning 52Sovsäck 53

SKYDD MOT NBC- OCH BRANDSTRIDSMEDELUtrustning 56Indikering 57Sanering 57

MARSCH

4

Page 5: Vinter Sold At

Planering 60Förflyttning till fots 63Motormarsch 66Åtgärder före marsch 68Åtgärder under marsch 68Åtgärder vid rast 68Helikoptertransport 70

FÄLTARBETENMaskering 74Skenåtgärder 74Befästningar 75Övergång på is 76Förbindelsearbeten 79Sprängningsarbeten 80Mineringsarbeten 80Minspaning och minröjning 81

VILA OCH ÅTERHÄMTNINGSkydd mot upptäckt 84Skydd mot vapenverkan 85Förläggning 86Posttjänst 90Stridsförläggning 91

STRIDÅtgärder före strid 94Stridsförflyttning 96Skjutberedskap 99Skjutställning/eldställning 100Strid med mekaniserade förband 102Omhändertagande av skadad 103Stridspaus 104

UPPTRÄDANDE I FJÄLLTERRÄNGUtrustning 108Kartläsning i fjällen 110Hårt väder och nedsatt sikt 111Förläggning 117Skador och olyckor på fjället 123Laviner 127

MARSCH

5

Page 6: Vinter Sold At

6 Vintermiljön

I Sverige har vi vinter från ungefär mitten av

november till slutet av april. Vinterns längd varierar

dock från år till år. Av tradition betraktas Sveriges

norra del som den ”riktiga” vinterns miljö. Vårt av-

långa land (157 mil) och den förhållandevis långa

vintern innebär dock stora variationer, från

besvärliga blötsnöförhållanden med stora tempe-

raturskillnader i södra och mellersta Sverige, till

torra, vindpinade förhållanden med tämligen kon-

stant, låg temperatur i de norra delarna. Alla dessa

förhållanden måste respekteras, för att du ska ha

en bra chans att lära dig de olika miljöernas

egenskaper.

VINTERMILJÖNHistorik 9

Kunskap - färdighet - erfarenhet 11

Hur du påverkas av kyla 12

Stridsvärde i kyla - grundfaktorer 15

6

Page 7: Vinter Sold At

Vintermiljön 77

Page 8: Vinter Sold At

8 Vintermiljön

Vinterns olika miljöer kan innebära stora möjligheter för digoch ditt förband om ni har viljan att träna och uppleva dessspecifika sidor. Vinterns miljöer kan även innebära storaumbäranden och påfrestningar för den som inte har de kunska-per och färdigheter som krävs. Den enskilda människansförmåga att anpassa sig till kyla kan i viss utsträckning påver-kas genom en gradvis acklimatisering till miljön.

Medeltemperatur ifebruari30 års statistik

Medelsnödjup i februari30 års statistik

–12°C

–9°C

–6°C

–3°C

0°C

–3°C

100 cm

75 cm

50 cm100 cm

30 cm

10 cm

8 Vintermiljön

Page 9: Vinter Sold At

Vintermiljön 9

HistorikDet finns många återkopplingar till krigets historia där slaggenomförts under besvärliga vinterförhållanden. Flera av föl-jande exempel har utspelats på platser som du i första handsannolikt inte förknippar med vinter, snö och minusgrader.

Redan år 218 f Kr förlorade Hannibal nära halva sin styrkapå 46 000 man när han korsade Pyrenéerna och Alperna på sinväg mot Podalen.

Carl Gustav Armfelt tågade i augusti 1718 med 10 500karoliner från Duved mot Trondheim. Ambitionen att intaTrondheim misslyckades och under återtåget vid nyåret 1719råkade hans redan hårt sargade trupp (5 150 man) ut för ensnöstorm och endast 1 700 man kunde ta sig över fjällen medlivet i behåll.

Armfelts karoliner

Page 10: Vinter Sold At

10 Vintermiljön

Under första världskriget drabbades 115 000 brittiska ochfranska soldater av kylskador. Många fick s k skyttegravsfot,dvs kylskador som uppstår vid lång vistelse under blöta förhål-landen. Under andra världskriget slogs ca 200 000 soldater utav kylskador.

Andra exempel på krig under ”vinterförhållanden” är YomKippur-kriget 1973 vid Golanhöjderna och Falklandskriget1982 då många brittiska soldater drabbades av kylskador.

Under Gulfkriget 1991 överrumplades flera mindre special-styrkor av plötsliga oväder med blötsnö i bergen nära densyriska gränsen. Även flera av våra internationella styrkor, t exi Bosnien, har tjänstgjort under besvärliga vinterförhållanden.

Att du skulle kunna hamna i motsvarande situationer i kriseller krig måste bedömas som sannolikt – alltså måste du se tillatt vara väl förberedd.

10 Vintermiljön

Page 11: Vinter Sold At

Vintermiljön 11

Kunskap – fär dighet –erfarenhet

Uppträdande i alla de vintermiljöer som du kan komma atthamna i har en gemensam nämnare, nämligen ansvaret försåväl dig själv som dina kamrater. Detta gäller alla, oavsett omdu är enskild soldat eller chef.

För att säkerställa godtagbara kunskaper, färdigheter ochsist men inte minst erfarenheter måste du genomföra allt frånformell träning till tillämpad övning under realistiska förhål-landen. Genom att utsättas för umbäranden under längre tidkan du pröva din kunskap. Du måste ha förståelse för vinternsspecifika krav och kunna anpassa dig till olika situationer.

Genom att lyssna på andras vintererfarenheter som byggerpå lång, kontinuerlig träning kan du snabbare tillgodogöra digdessa kunskaper.

Vintermiljön 11

Page 12: Vinter Sold At

12 Vintermiljön

Hur du påverkas av kylaMänniskan är ett däggdjur som trivs bäst när den omgivandetemperaturen är 27°C (i vila). Vid denna temperatur varkensvettas eller fryser vi och kroppen är i värmebalans. Vårhudtemperatur är då 33–34°C.

Kroppen strävar efter att upprätthålla en konstant inretemperatur på ca 37°C, för att kroppens vitala delar ska fungerapå bästa sätt. Vintertid kräver kroppen att du vidtar åtgärder,för att kunna behålla denna temperatur. Du måste klä på digordentligt eller vara i rörelse för att inte börja frysa. Du måsteockså äta och dricka.

Kroppens temperaturr egleringKroppens eget skydd för att upprätthålla en normal temperaturi livsviktiga organ – hjärna, ryggmärg, hjärta, lungor, lever ochnjurar – är blodcirkulation, svettning och huttring.

BlodcirkulationKroppen har stora möjligheter att på egen hand reglera tempe-raturen genom att låta blodet strömma mellan kroppens kärnaoch skal. Om kärnan får för hög temperatur skickar kroppen utmer blod till skalet för avkylning och blir därmed av medöverskottsvärme. Man ser detta genom att huden blir röd närman är varm. På motsvarande sätt blir huden blek när man ärkall, eftersom kroppen då skickar ut mindre blod till skalet föratt minska värmeförlusterna i kärnan. Armar och ben får dåmindre blod och därmed försämras funktionen i händer ochfötter. Om hudtemperaturen på händerna sjunker mot 15°C blirfingrarna i det närmsta oanvändbara. Du kan t ex inte öppna enryggsäck, stänga värmejackan eller ta på dig skidorna!

Mycket kroppsvärme förloras via huvudet, eftersom dethela tiden hålls varmt av blodgenomströmningen. Hjärnanbehöver kontinuerligt syre för att fungera och därför kankroppen inte stänga av blodtillförseln till huvudet för att sparavärme i kroppskärnan.

Kroppskärnan

Page 13: Vinter Sold At

Vintermiljön 13

Av den kroppsvärme du förlorar vid -10°C försvinner hälftenvia huvudet om du inte har mössa påtagen. Vid -20°C kan duförlora upp till 75%.

SvettningOm kroppsvärmen ökar, på grund av hårt fysiskt arbete eller attdu har för mycket kläder på dig, strömmar blodet till huden föravkylning. Detta är inte alltid tillräckligt för att behålla krop-pens värmebalans – du börjar svettas. Kroppen försöker sedandunsta bort svetten på huden. Detta kräver värme, vilket gör attkroppstemperaturen sänks.

Från huden avdunstar hela tiden, även vid kyla, 0,5-1 litervatten per dygn. Avdunstningen genom svettning, kan vid hårtarbete vara upp till 4 liter per timme.

Vid risk för svettning måste du ta av dig vissa kläder ochdessutom se till att du kan ventilera bort överskottsvärmen.

Vid risk för svettning måste dulätta på klädseln

”Svettas man, dör man”

Grönländskt ordspråk

Ventilera genom att…

• knäppa upp i halsen

• ta av vantar eller handskar

• ta av mössa eller hjälm en kort stund

• öppna gylften

HuttringHuttring innebär ofrivilliga sammandragningar i musklernaför att öka kroppsvärmen. Den börjar långsamt och kulminerari våldsamma skakningar i hela kroppen. Huttring är kroppenseget skydd mot avkylning och en tydlig signal till dig att dumåste göra något – förstärka klädseln, börja med fysisk aktivi-tet, uppsöka värme i hus eller tält samt äta och dricka någotvarmt.

Vintermiljön 13

Page 14: Vinter Sold At

14 Vintermiljön

Litenriskförkyl-skada

(5%)

Storrisk

(50%)

Mycket stor risk för snabb förfrysning frånnågra minuter ned till ett par sekunder

(95%)

ledning 5 % (stående)

Vindens ef fektNär det är vindstilla och du inte rör dig särskilt mycket stannarluften som kroppen värmt upp kvar som ett hölje runt kroppen.Om det däremot blåser ersätts den varma luften runt kroppenmed kall luft. Vind och fartvind ökar alltså kroppens värmeför-luster (konvektion). Man kan uttrycka detta med hjälp av entabell, som visar hur vinden påverkar oskyddad hud vid olikatemperaturer.

Den procentuella fördelningenav kroppens värmeavgivningvarierar med de yttre faktorerna,t ex hur mycket det blåser,vilkenklädsel du bär, om du står ellerligger i snön

Kroppens värmeavgivning

OBS!Risken för kylskador ökar kraf-tigt när det blåser eller när duutsätts för fartvind

Fukt och vätaMånga kylskador uppstår i samband med fukt (våta kläder),även vid plusgrader.

Fuktig luft känns alltid kyligare än torr, även om tempera-turen är densamma. Det beror på att kroppen avger mer värme,genom ledning, till vattenmolekylerna än till luftmolekylerna.En temperatur på -10°C i Göteborg upplevs som kallare än-10°C i Arvidsjaur, eftersom den fuktiga havsluften i Göteborglättare avleder kroppsvärmen än den torra luften i Arvidsjaur.

ledningvärmeförlust från kroppen tillkalla ytor

Ju längre tid kroppen utsätts förkraftig kyla, vind och fukt, destostörre risk för kylskador

värmestrålningsärskilt från kroppsdelar som inteskyddas av kläder

konvektion (vind)kall luft kommer intill kroppen och”stjäl” kroppsvärme (speciellt istark vind och om man inte harvindtäta kläder på sig)

avdunstningbåde via utandningen och frånhuden (svett)

Kroppen förlorar värme genom:

VINDKYLETABELL Vind

m/s km/h 0 –5 –10 –15 –20 –25 –30 –35 –40

2 7 –1 –6 –11 –16 –21 –27 –32 –37 –42

5 18 –9 –15 –21 –28 –34 –40 –47 –53 –59

8 30 –13 –20 –27 –34 –41 –48 –55 –62 –69

16 60 –18 –26 –34 –42 –49 –57 –65 –73 –8025 90 –20 –28 –36 –44 –52 –60 –69 –77 –85

Lufttemperatur °C

14 Vintermiljön

Page 15: Vinter Sold At

Vintermiljön 15

Stridsvär de i kyla –grundfaktor er

KonditionAtt vara vältränad är en grundförutsättning för att bibehålla detfysiska stridsvärdet vintertid. Din träning ska inriktas påuthållighetsträning, både muskulärt och konditionsmässigt.Även vanan att vistas i vintermiljö, i kombination med en starkvilja, är viktiga faktorer som påverkar ditt stridsvärde.

Tänk på att rökning och alkohol avsevärt försämrar dinprestationsförmåga.

VätskaNormalt är ditt dygnsbehov av vätska ca 3 liter. Behovet ökarvintertid, eftersom det bl a försvinner större mängder vätskamed din utandningsluft. Du förlorar även vätska genom attkroppen måste värma upp och fukta den torra och kallainandningsluften. Drick därför 4–5 liter per dygn.

Vätskan du dricker bör förses med kolhydrater, t ex druv-sockerpulver, som gör att kroppen bättre kan tillgodogöra sigvätskan. Sträva alltid efter att dricka varm vätska (minst20°C).

Du bör helst hämta vatten från öppna och rinnande källor.Du kommer ofta att behöva smälta snö. Kontrollera att snöninte är förorenad.

Snö är porös och innehåller mycket luft, därför bör dupacka den hårt i kärlet när du ska smälta den.

För att undvika att vätskan i din dricksflaska eller termosfryser ska du vara noga med hur du förvarar dem. I sträng kylakan det bli nödvändigt att bära fältflaskan innanför fältjackan,nära kroppen, t ex med en rem runt halsen.

Säkerställ att du är torr, varmoch mätt

Drick minst 4-5 liter vätska per dygn

OBS!

Page 16: Vinter Sold At

16 Vintermiljön

När du blir nedkyld förlorar kroppen vatten även genomnjurarna, s k kölddiures. Eftersom blodcirkulationen koncen-treras till kroppens kärna sänds en signal till njurarna att görasig av med vätska. Detta leder till att du oftare kommer attkissa.

Du kan själv bedöma att du dricker tillräckligt genom attkontrollera färgen på din urin. Ju mörkare urinen är, desto merbehöver du dricka. Klar och genomskinlig urin är tecken på attvätskebalansen är bra.

Tänk på att...

• Drick små mängder ofta!

• Drick minst 4–5 liter per dygn!

• Drick varm dryck!

• Undvik att äta snö för att släcka törsten!

VARNING!Mörk urin är ett tecken påvätskebrist

Page 17: Vinter Sold At

Vintermiljön 17

KostPå vintern är en riktigt sammansatt kost, med ett näringsinne-håll som ger mycket energi, viktig för din uthållighet.I vintermiljön kan ditt behov uppgå till 15 000–30 000 KJ perdygn. När du är trött är det lätt att frestas till att strunta imatlagningen eller att äta. Du får då inte den energi som krävsför att du ska klara de påfrestningar du utsätts för. Näringsinta-get bör motsvara ca 60 % kolhydrater, 30 % fett och 10 %proteiner. Ät därför alltid upp all den mat du tilldelas. Vid långtids vistelse i kyla ska andelen fett ökas till förmån för kolhyd-rater. Eftersträva att ha t ex kex, choklad, russin i fickorna föratt få tillgång till extra energi.

Var alltid noga med att värma upp maten, eftersom frusenmat kan kan ge diarré och kramper. Dessutom går det åt mycketkroppsenergi när man äter kall mat och du riskerar då att blinedkyld.

Klädsel och utrustningDet är viktigt att du förstår människans förutsättningar för attvistas och arbeta i vintermiljö, både vad avser möjligheter ochbegränsningar. Förutsättningarna för överlevnad vintertid ärgivetvis att vi har bra klädsel och utrustning, eftersom vi rentfysiologiskt är skapta för ett tropiskt klimat. Ett bra bevis förmänniskans förmåga att acklimatisera sig kan vi bl a se hoseskimåernas förmåga att hantera extrem miljö med inslag avbåde sträng kyla och väta.

Grundprincipen för hur din beklädnad är uppbyggd ochhur du ska tillämpa denna är av stor betydelse. Det handlarsåväl om att skydda sig mot kyla och väta som att kunnahantera överskottsvärme, i synnerhet när du riskerar att svet-tas. Du bör ha kunskaper som underlättar improvisation,eftersom alternativa och tillfälliga lösningar ibland kommeratt vara avgörande, då din ordinare utrustning är trasig ellerinte tillgänglig.

Århundranden av erfarenheter visar att i princip 30 % avdin totala kapacitet beror på din klädsel och övrig utrustning.Resterande 70 % beror på din förmåga att tillämpa kunskaperoch erfarenheter, i synnerhet vintertid.

Ät upp tilldelad mat!

OBS!

Page 18: Vinter Sold At

18 Vintermiljön

I dag görs många jämförelser mellan militär, personlig utrust-ning och civil friluftsbeklädnad och utrustning. Du bör haförståelse för att militär verksamhet är säregen och specifik,bl a beroende av krigets och utbildningens krav på slitstyrka,skyddsförmåga mot nukleära, biologiska, kemiska stridsme-del (NBC) och brand. Dessa faktorer och det faktum att ut-rustningen kommer att användas i daglig, mycket krävandetjänst gör att civila produkter oftast inte används i militärt bruk.

StressI olika vintermiljöer kan många faktorer orsaka stress. Felak-tiga beteenden uppstår ofta på grund av oerfarenhet och rädslaatt göra fel. Stress är ofta orsaken till att många små och viktigarutinåtgärder inte utförs, t ex toalettbesök, att dricka och attreglera klädseln. Om du på ett ödmjukt sätt tar till dig andraserfarenheter och genom varseblivning och miljöträning ärberedd att tänja på gränser, kan du säkert nå en större självkän-nedom. Detta blir sannolikt ett absolut krav på dig som individför att ditt förband ska kunna hantera den stress och deumbäranden som uppstår inom gruppen. Du har inte råd attgöra egna misstag.

Oavsett om du är chef eller en-skild soldat så är kontroll av ut-rustning och verksamhet av yt-tersta betydelse. Var noggrann!

Page 19: Vinter Sold At

Vintermiljön 19

Tillämpaflerskikts-principen

Kontrollerafärgen påurinen

Tvätta ofta

HygienDålig personlig hygien påverkar kanske inte omedelbartförbandets stridsvärde, men på sikt kan det få ödesdigrakonsekvenser som t ex infektioner, hud- och tarmsjukdo-mar. Vintertid är det ofta svårare att sköta sin personligahygien, bl a beroende av kyla samt bristen på lättillgängligtvatten. Ta alla tillfällen i akt för att sköta hygienen. Särskiltbra tillfällen är när du har tillgång till varmt vatten ochkanske rent av ett uppvärmt utrymme, t ex när du är eldpost.

Tänk på att...

• Tvätta och raka dig före vilan, detta för att hudens egetfett ska hinna återbildas (3-4 tim)!

• Tvätta händerna efter toalettbesök!

• Tvätta fötter, strumpor och underkläder så ofta du fårtillfälle!

• Tvätta underlivet när du har möjlighet!

• Använd inte hudsalva i ansiktet vid vistelse i strängkyla. Svett under lagret av hudsalva kan orsaka kyl-skador

VilaAtt vara utvilad ökar möjligheten till bra prestationer. Solda-terna ska i möjligaste mån ges alla tillfällen till vila. Dettagäller inte minst chefer, som ofta glömmer sig själva.

För att återställa din prestationsförmåga efter en fysiskoch psykisk belastning, t ex strid i vintermiljö, krävs allt från3–4 timmars vila och sömn under stridspauser till återhämt-ning i ett eller flera dygn.

Som soldat ska du ta tillvara alla tillfällen som ges tillvila, även korta perioder om 15–20 minuter. Vilan blir bättreoch kroppen återhämtar sig fortare om du har möjlighet attäta och dricka innan du vilar.

Håll huvudetvarmt!

Sträva efter att hålla digvarm, torr, mätt och utvilad

Inta varm matoch dryck

Konsumera ej alkoholoch tobak

Säkerställ att du kan äta ochdricka före vilan

OBS!

Vintermiljön 19

Page 20: Vinter Sold At

20 Kylskador

KYLSKADORLokal kylskada 22

Allmän nedkylning 24

Kylfot 26

Köldsprickor 26

Kontroller 27

20

Page 21: Vinter Sold At

Kylskador 21

De flesta kylskador kan undvi-

kas om man uppträder på

rätt sätt. Kroppen har nämli-

gen stor förmåga att hålla en

normal temperatur och mins-

kar därmed risken för kylska-

dor. Din utrustning, om den

används rätt, ger också ett

fullgott skydd – även vid svåra

påfrestningar.

En ytlig kylskada som be-

handlas omedelbart lämnar

inga eller obetydliga spår ef-

ter sig. Djupa kylskador tar dä-

remot lång tid att läka och

kan resultera i ett livslångt

handikapp. En kroppsdel som

varit kylskadad är dessutom

mycket ömtålig för kyla och

kan lätt bli kylskadad på nytt.

21

Page 22: Vinter Sold At

22 Kylskador

Lokal kylskadaNär en avgränsad del av kroppen drabbas av en kylskada kallasdenna lokal. Den lokala kylskadan kan vara ytlig eller djup.

Om du utsätts för kyla och vind är det risk att utsatta ställensom kinder, näsa och fingrar får vita fläckar. Sådana är teckenpå en ytlig kylskada.

Om kylan får verka en längre tid kan skadan, om den inteåtgärdas, tränga ner i underliggande vävnader och man får endjup kylskada.

Ytlig kylskada (för frysning)Symtom

• En stickande smärta övergår i känslolöshet. Det är intesäkert att man känner smärtan, t ex vid hård blåst eller i enstressad situation.

• Huden blir kall och vit (vit fläck), men är inte hård och kanfortfarande förskjutas mot underliggande vävnad.

Behandling

• Kom i skydd för vinden.

• Förstärk klädseln.

• Drick söt, varm dryck.

• Var i rörelse.

• Värm med egen eller kamrats kroppsvärme, hud mot hud.OBS! Gnugga inte.

Ansikte: Med varm hand

Hand: I armhålan innanför kläderna

Fot: I kamrats armhåla innanför kläderna

• Fortsätt behandlingen tills känsel, färg och rörelseförmågaåterkommer.

• Skydda skadan mot återförfrysning.

Glasögon, smycken och klock-armband av metall kan orsakaytliga kylskador

Ytlig kylskada

OBS!

Page 23: Vinter Sold At

Kylskador 23

Djup kylskadaOm 20–30 minuters behandling av en lokal kylskada intehjälper är kylskadan djup.

Symtom

• Huden är hård och känslolös och kan inte förskjutas motunderliggande vävnad.

• Huden är vitgul eller marmorerad och blir blåröd då skadanbörjar behandlas.

• Blåsor syns efter några timmar.

BehandlingEn djup kylskada ska i första hand behandlas av läkare. Omdet inte går att nå läkare inom rimlig tid (2–3 timmar) iakttagföljande:

• Börja aldrig behandling av en djup kylskada förrän du ärsäker på att den kan fullföljas och att du kan skydda skadanmot återförfrysning under transport till läkare.

• Börja behandla den nedkylda kroppsdelen. Bäst är attsänka ner den, eller om möjligt hela kroppen, i varmtvatten (40–42°C) i minst 30 minuter eller tills känsel ochrörelseförmågan återkommer. Fyll kontinuerligt på medvarmt vatten, eftersom det kallnar fort.

• Smärtlindring bör ges eftersom behandlingen är mycketsmärtsam.

• Kylskadad fot får inte belastas, vare sig före eller efterbehandlingen.

• Varning! Strumpan på foten kan ha frusit fast i skinnet.Behandla foten med strumpan på.

• Efter behandlingen ska personen föras till läkare.

Djup kylskada omedelbart efterupptining

Djup kylskada dagen efterupptining

Djup kylskada efterca 2 veckor

Läkt djup kylskada

Kontakta alltid läkare vid djupkylskada!

OBS!

Kylskador 23

Page 24: Vinter Sold At

24 Kylskador

Allmän nedkylningOm kroppen successivt förlorar mer värme än den kan alstrakan man drabbas av allmän nedkylning. Det kan inträffa när dublir våt, utsatt för hårt väder med stark vind eller om du ärskadad och tvingas sitta eller ligga stilla en längre tid. Det ärsåledes väta, vind och oförmåga att med rörelse skapa värmesom leder till stora värmeförluster och allmän nedkylning. Dukan drabbas även vid plusgrader.

Vid allmän nedkylning i sträng kyla är det stor risk att ävendrabbas av ytliga och djupa kylskador.

Om du hamnar i kallt vatten gårnedkylningen mycket snabbteftersom vatten avleder värme25–30 gånger snabbare än luft

Page 25: Vinter Sold At

Kylskador 25

Reaktioner på fallande kroppstemperatur

Måttligt nerkyld

35°C Kraftig huttring, dålig motorik, försämratomdöme, apatisk

33°C Avtagande huttring, händerna oanvändbara,förvirrad

Svårt nerkyld, medvetslös

30°C Ingen huttring, kan inte gå, kraftigt förvirrad

28–30°C Svag puls och andning, risk för hjärtflimmer(hjärtrytmrubbningar)

25–27°C Medvetslös, kan verka död

Behandling av måttligt nerkyld

• Kom i skydd för vinden.

• Byt till torra kläder eller förstärk klädseln.

• Ge varm dryck (söt) om den skadade kan hålla i muggen.

• Om den skadade ”bara fryser”, få honom att röra på sig.

• Försök snarast komma in i värme (fordon, tält, hus).

Behandling av svårt nerkyld eller medvetslös

• Hantera den skadade mycket varsamt. Undvik onödigarörelser!

• Undersök den skadade i lä. Borsta bort eventuell snö. Taförsiktigt av yttre blöta kläder och bädda in den skadade ivindrock, patienttäcke eller filt. Isolera kroppen, armarnaoch benen var för sig. Glöm inte huvudet!

• Skydda från markkyla.

• Lägg i framstupa sidoläge.

• Påbörja ingen uppvärmning. Isolera bara!

• Transportera den skadade varsamt i liggande ställning tillförbandsplats eller läkare.

• Kontrollera andningen ofta.

Det första tecknet på allmännedkylning är att du blir slö ochlikgiltig

En till synes livlös och nedkyldperson som hittas utomhus skaalltid betraktas som levande.Endast läkare får avgöra patien-tens tillstånd

OBS!

VARNING!

Page 26: Vinter Sold At

26 Kylskador

KylfotKylfot kan uppstå om du under en längre tid (dagar – veckor)är fuktig om fötterna eller om du tvingas sitta eller stå stilla ifukt och kyla. Skadorna kan uppträda även vid plusgrader(17-18°C). Kylfot kallas även skyttegravsfot (1:a världskriget),skyddsrumsfot (2:a världskriget) eller livbåtsfot (Koreakri-get).

Symtom

• Domningar, stickande smärta, svullnad, skrynklig vaxvithud.

• Vid uppvärmning blir fötterna röda eller blålila.

BehandlingKylfot ska behandlas av läkare. Kylfot har lång konvalescens-tid.

Åtgärder för att undvika kylfot

• Håll fötterna torra och isolera mot markkyla.

• Byt strumpor ofta.

• Ta av skorna så ofta som möjligt och lufta fötter och skor.

• Massera fötterna minst 5 minuter dagligen.

• Högläge vid vila.Gå aldrig på foten om denvärker och är missfärgad

Kylfot

KöldsprickorDu kan få s k köldsprickor på läppar, fingertoppar och nagel-band på grund av uttorkning, när du vistas länge i kyla.

Tag för vana att smörja in läppar och fingrar med hudsalvaföre vila.

OBS!

Page 27: Vinter Sold At

Kylskador 27

KontrollerGrupp- eller plutonchefen ska noga planläg-ga verksamheten och sedan kontrollera föl-jande.

Före verksamheten• Planera för regelbundna raster, vätskein-

tag och utspisning.

• Kontrollera temperatur, vind och väder-leksutsikter.

• Säkerställ att soldaterna har rena strum-por, torra skor och inläggssulor.

• Är klädseln rätt anpassad?

• Har soldaterna ätit, druckit och vilat till-räckligt?

• Kontrollera att utrustningen är hel, funk-tionsduglig och rätt tillpassad.

Under verksamheten• Växla mellan t ex skidmarsch och tolk-

ning för att producera värme. Anpassatempot med hänsyn till kylan.

• Anpassa klädseln (ge order om att bytakläder vid behov).

• Kontrollera allmäntillståndet (regelbun-det).

• Låt soldaterna kontrollera varandras an-sikten.

• Kontrollera fötter och händer.

• Utspisa regelbundet och se till att dryckenär varm.

Efter verksamheten• Visitera gruppen (om möjligt ska solda-

terna vara barfota).

Kontrollera dig själv• Har du druckit och ätit regelbundet?

• Har du rätt klädsel för verksamheten? Ärdu för varm? Svettas du? Fryser du? Reg-lera vid behov!

• Är kläder och kängor torra?

• Har du känsel i fingrar och ansikte?

• Har du känsel i fötterna? I tårna? Ta avkängorna om du är tveksam!

Du kan undvika kylskador om du är noga medklädsel, dryck, föda och kontroller. En grundregelär att alltid vara TORR, VARM OCH MÄTT

Page 28: Vinter Sold At

28

Page 29: Vinter Sold At

KLÄDSELNatur- och konstmaterial 31

Flerskiktsprincipen 31

Ut- och inproblemet 32

Mössor 34

Vantar och handskar 35

Stövlar och kängor 36

Snödräkt 36

Kroppsskydd och hjälm 37

Förstärkningskläder 37

I den militära beklädnaden finns

ditt grundskydd för att klara vinterns

kyla, vind och väta. Men hur bra det

än är så utgör du den avgörande

faktorn. Din förmåga att tillämpa

kunskaper och färdigheter i att an-

vända och vårda utrustningen är

mycket viktig. Detta är avgörande

för din överlevnad i kyla, vind och

väta.

Vintermiljön ställer höga krav

på din förmåga att anpassa kläd-

seln till olika förutsättningar. Du mås-

te därför ha förståelse för dina be-

gränsningar, kapaciteten och funk-

tionen hos din beklädnad samt

olika miljöer och klimatförhållanden.

29

Page 30: Vinter Sold At

30 Klädsel

Fältjacka

Kroppsskydd

Tröja

Fältskjorta

Kortkalsonger

Femfingerhandskar/vantar

Fältbyxor

Långkalsonger

Knästrumpor

Ytterstrumpor

Inläggssulor

Hjälm med hjälmhuva

Hjälmunderlag

Snödräkt

Tumhandskarmed innervantar

Värmejacka

Flerskiktsprincipen

Vinterkänga

30 Klädsel

Page 31: Vinter Sold At

Klädsel 31

Natur- och konstmaterialDen beklädnad som används inom Försvarsmakten är tillver-kad av både natur- och konstmaterial. Dessa material har bådeför- och nackdelar, beroende på förutsättningarna som rådervid olika tillfällen.

Oavsett vilket material som valts till ett klädesplagg ellerannan del i din utrustning, så genomgår det flera olika prov;bl a testas tvättbarhet, slitage, flam- och brandsäkerhet, isole-rande egenskaper i torrt och vått tillstånd, allergisäkerhet ochrisk för elekrostatisk laddning. Proven sker delvis i labora-toriemiljö, men främst i fältmiljö där hela funktionen kanprövas.

Du kan vara säker på att dina klädesplagg fyller sinfunktion väl om du använder dem på rätt sätt.

FlerskiktsprincipenFältuniformssystemet är uppbyggt efter flerskiktsprincipen.De olika skikten är ett innerskikt som transporterar bort fuktfrån huden, ett mellanskikt som isolerar luft och binder den fuktsom kommer inifrån kroppen, samt ett ytterskikt som främstskyddar mot vind och väta. Dessutom har du förstärkningsklä-der för ökat skydd.

Väl utprovade och rymliga kläder ger bra plats för luftenmellan plaggen. Detta gäller även för dina skor och handskar.Eftersom luft leder värme dåligt stannar värmen kvar i dessaskikt på ett bra sätt. Väljer du för trånga kläder, handskar ochskor så begränsas utrymmet kraftigt för den isolerande luften.Välj dock inte för stora kläder, eftersom du då kan få svårt attvärma upp luftlagren.

Dina kläder är delar i ett flexibelt system som ska ge digmånga möjligheter till ventilering av överskottsvärme ochisolering mot kyla.

Exempel på kläder vidolika aktiviteter

Stationär aktivitet

Hård aktivitet under kortaretid vid upprepade tillfällen

Hård aktivitet under lång tid

Klädsel 31

Page 32: Vinter Sold At

32 Klädsel

Ut- och inpr oblemetDu kommer med säkerhet att hamna i situationer då tempera-turen ofta växlar mellan kallt och varmt, t ex genom att hoppain i och ut ur stridsfordon, vid snabba förflyttningar somövergår till väntan i skyddsställning, in i och ut ur tält ellerbyggnader. Du riskerar då att bli fuktig eller rentav våt, såvälinifrån som utifrån. Då minskar dina kläders förmåga attskydda dig mot avkylning.

Det är därför viktigt att du håller dig fri ifrån snö, särskiltnär du går in i varma utrymmen. Slarvar du så smälter snön ochdu blir fuktig. När du väl kommer ut igen isas kläderna och dukyls snabbt av, med väsentligt försämrat stridsvärde som följd.Eftersom du inte kan gardera dig mot alla situationer, utansannolikt kommer att bli både fuktig och våt flera gånger, är detviktigt att du behärskar olika metoder för att torka kläder.

Under t ex rast eller strids-paus är det lämpligt att pas-sa på att ventilera bort över-skottsvärme

Page 33: Vinter Sold At

Klädsel 33

När dina kläder blivit våta

• Byt till torra kläder när du säkerställt attdu kan torka de våta kläderna du har pådig.

• Torka dina våta kläder i uppvärmda ut-rymmen, t ex tält, hus, fordon. Tag tillva-ra varje tillfälle.

• Fuktiga kläder kan du torka med hjälp avdin kroppsvärme. Gör detta när du utförnågon form av lättare arbete.

• Innanför fältbyxan (utmed låren) och in-nanför fältjackans ärmar är bra platserför att torka strumpor, handskfoder, in-nersulor och mössor.

• Du kan även tillämpa frystorkning avdina kläder. Låt vattnet i kläderna frysatill is och skaka sedan bort isen.

När tillfälle ges måste du tvätta dina kläder för attde ska behålla sin funktion. Hårt smutsade kläderfungerar nästan lika dåligt som våta

För att hålla dig torr

• Anpassa klädseln till temperaturen, ochframför allt till verksamheten.

• Om du kan förutse att du kommer att blifuktig eller våt, använd så lite kläder sommöjligt.

• Spara förstärkningsplaggen till raster,stridspauser, etc.

• Borsta bort snön från dina kläder, fram-för allt skorna, innan du går in i varmautrymmen.

• Sänk värmen i fordonet.

Kontrollera alltid först med ditt befäl omdu får använda civila klädesplagg i tjäns-ten. Det är nämligen inte säkert att allakrav som ställs på militär fältbeklädnad,t ex skydd mot brand eller kemiska väts-kor, är tillgodosedda i civila kläder.

Page 34: Vinter Sold At

34 Klädsel

MössorHuvudet är den kroppsdel som avleder mest värme. För attkunna reglera denna värmeavgång har du tre mösstyper i dinutrustning.

Medför dina mössor lätt tillgängliga i t ex fält- eller snö-jackan. Du kan då snabbt reglera värmen genom att växlahuvudbonad.

Fältmössan lämpar sig bäst vid förflyttningar, då du pro-ducerar mycket överskottsvärme. Vid behov, t ex vid starkvind, kan du fälla ned fältmössans öronlappar och pannlapp.

Pälsmössan och hjälmunderlaget är förstärkningsplaggsom du ska använda sparsamt. De behövs som regel vid raster,när du sover, vid posttjänst, när du står som flygvarnare, etc.

Du kommer ofta att bära hjälm. Beroende på temperaturenkan du förstärka med fältmössan eller hjälmunderlaget.

Pälsmössan ska inte användas under hjälmen. Hjälmenhamnar då för högt och sitter ostadigt. Dessutom minskarskyddet på sidorna. Hjälmduken på hjälmen kan vändas; påena sidan har du kamouflage för barmark, på den andra försnöförhållanden.

Byt mössa beroendeav verksamhet

Hjälmunderlagets fyraolika funktioner

Pälsmössans olika lägen

34 Klädsel

Page 35: Vinter Sold At

Klädsel 35

Vantar och handskarHänderna är dina viktigaste instrument för att utföra saker somkräver finmotorik. Utan händernas funktion får du snabbtproblem, i synnerhet vintertid. För att skydda händerna effek-tivt ska du ha tillgång till olika typer av handbeklädnader:tumhandske med innervante och femfingerhandske/-vante.Tumhandsken med innervante ska vara så rymlig att du kanröra fingrarna och utan problem få plats med en smidigfemfingerhandske eller vante.

Tumhandske med innervante

Femfingerhandske

Femfingervante

• Fäst alltid tumhandskens fångrem vid armen. Om duslarvar med detta kan handsken bli kvar i snön, t ex viden sammanstöt då du kastar av den för att bättre kunnaanvända ditt vapen. Vid hård vind kan en tumhandskedessutom blåsa bort, om den inte är fastsatt.

• Ta inte i metall eller motsvarande med bara händer närdet är kallt. Du riskerar snabbt att frysa fast eller få enlokal kylskada. Ha en handske eller vante på dig.

• Du bör om möjligt ha ett par extra innervantar tilltumhandskarna.

• Runt handlederna kan du förstärka ytterligare med hjälpav värmetröjans muddar.

• Som nödlösning kan du ersätta en förlorad handske meden ytter- eller innerstrumpa.

• Blås aldrig värme i handskarna med hjälp av munnen.Utandningsluften innehåller nämligen mycket fukt somdå överförs till handskarna och försämrar deras funk-tion.

• Arbeta inte enbart med innervante eller femfingervante.Skydda vanten mot fukt och slitage genom att ha deninne i tumhandsken.

Tänk på att...

Skydda dina vantar mot fukt ochslitage

OBS!

Page 36: Vinter Sold At

36 Klädsel

Stövlar och kängorFör vinterbruk har du i huvudsak två par skor att välja på.

Gummistövlarna med innerfoder lämpar sig bäst vid tem-peraturer ned till ca -10°C och om du riskerar att bli våt av snö,stöp eller vattenpölar.

Vinterkängorna i läder lämpar sig bäst för kallare ochtorrare klimat.

Det är viktigt att skorna är så rymliga att du kan röra påtårna. Mät din fot med påtagen ytter- och innerstrumpa, för attfå bästa passform på gummistövlar och vinterkängor.

Inläggssulorna har en mycket viktig värmeisolerande funk-tion. Sulorna måste därför torkas regelbundet och bytas ut närde blir för gamla.

Vinterkänga

Gummistövel

Innerfoder

Tänk på att...

• Torka strumpor och inläggningssulor dagligen och hålldem hela och rena.

• Torka stövlar och kängor när tillfälle ges, dock inte i förstark värme, högst ca 35°C. Vid stark värme kansulorna deformeras, lädret krympa och gummit spricka.

• En effektiv torkningsmetod är att stoppa tidningspap-per i stövlar och kängor.

• Ta av kängorna så fort tillfälle ges för att lufta både democh fötterna. Detta är särskilt viktigt när du är inomhus.

• Vid sträng kyla ska vinterkängorna inte smörjas medvaxfett, eftersom vaxfett fryser i kyla och kängorna blirstela.

SnödräktSnödräkten är ett vinterkamouflage som ska skydda dig motupptäckt. Snödräkten skyddar dessutom bra mot vind, snö ochlättare väta. Använd snödräkten med omdöme, så att den inteblir allmän överdragsklädsel som smutsas ner och förlorar sinkamouflagefunktion.

OBS!Utsätt inte stövlar och kängor förstark värme

36 Klädsel

Page 37: Vinter Sold At

Klädsel 37

Det är lika viktigt att undvika svett-ning som att skydda sig mot kyla!

Drick extra mycket när du bärkroppsskydd och hjälm

För att upprätthålla hög stridsberedskap bör du normalt bärastridsutrustningen utanpå snöjackan. I vissa situationer, där detgäller att ”se men inte synas”, t ex vid spaning och rekognose-ring, kan du med fördel bära stridsutrustningen innanför snö-jackan. Du bör dock flytta åtminstone två av dina magasin tillsnöjackans bröst- eller framficka, för att säkerställa din eldbe-redskap.

Kroppsskydd och hjälmNär du bär ditt kroppsskydd och hjälm kommer du att bli varmvid ansträngning, även om det är ordentligt kallt. Därför ska duvara noga med att ventilera överskottsvärmen. Du riskerarannars att bli svettig och nerkyld, med sänkt stridsvärde somföljd.

Torka bort fukt och smuts som bildas i kroppsskyddetsinläggsfickor och på hjälmens insida för att undvika isbild-ning.

FörstärkningskläderDina förstärkningskläder ska ge dig en effektiv vila vid rasteroch när du sover. De ska främst se till att bibehålla den värmesom byggts upp av kroppen när du arbetat. De ska ocksåskydda dig i situationer då du utsätts för mer extrema förhål-landen, t ex vid skidtolkning eller när du som flygvarnareutsätts för mycket hög vindavkylning.

Förutom hjälmunderlag och pälsmössa har du tröja ochvärmejacka i din utrustning. Vid vissa förband ingår dessutomvärmebyxor.

Tänk på att...• Betrakta dina förstärkningskläder som en reserv, som

främst ska användas när du sitter eller står still, vid t exrast eller posttjänst.

• Använd aldrig värmejacka eller värmebyxor när duarbetar, inte ens vid lättare arbete.

OBS!

Page 38: Vinter Sold At

38 Materiel

MATERIELVapen 40

Sambandsmateriel 42

Optisk och optronisk materiel 44

Motorfordon 44

Skidor och snöskor 48

Pulkor 50

Förplägnadsutrustning 51

Bärutrustning 52

Sovsäck 53

38

Page 39: Vinter Sold At

Materiel 39

På vintern ställs det höga krav på att du underhåller

och vårdar din materiel, för att inte drabbas av

funktionsstörningar som kan bli förödande för dig

och ditt förband. I det här kapitlet får du råd och

anvisningar om det som är specifikt för vintermiljön.

Mer information om skötsel och materielvård hittar

du i SoldR Mtrl P och G.

För vissa materielsystem gäller särskilda vårdan-

visningar. Se respektive instruktionsbok.

39

Page 40: Vinter Sold At

40 Materiel

VapenVårda dina vapen och kontrollera deras funktionsduglighetregelbundet. Även ammunition och magasin måste kontrolle-ras. Vapenfett ska du undvika att använda under vintern.Istället ska vapen och vapentillbehör smörjas med smörjolja042 eller rengöringsolja CLP. Ju kallare det är, desto mindresmörjmedel ska du ha i ditt vapen. Fett och smörjoljor stelnari kyla och har du för mycket fett eller olja i vapnet kanfunktionen försämras eller helt utebli, med eldavbrott somföljd.

Är det kallare än minus 20 grader får du endast användarengöringsolja CLP. CLP behåller sin viskositet ned till -40°C.Har du inte tillgång till CLP måste vapen och magasin vara helttorrtorkade.

När vapnet blivit varmt av eldgivning kan du sparsamtsmörja lådans glidytor med smörjolja 042 eller CLP. Smörjol-jan förvarar du i oljefacket i din tillbehörsdosa. Till kulspruta58 finns en oljekanna i väska 2. Denna oljekanna ska vara fylldmed smörjolja och medföras av kspskytten.

Blanda inte mineraloljor (vapenfett 101 och smörjolja042) med syntetolja (rengöringsolja CLP). CLP förlorar dåsina smörjande egenskaper vid låga temperaturer.

Använd mynningsskydd för att hindra snö från att tränga ini pipan. På pansarvärnsvapen med gasutströmning bakåt (t exgranatgevär), ska slutstycket och mynningen skyddas. I övrigtska du hålla snö och is borta från patronlägen, mekanismer,riktmedel och magasin.

Vapen är känsliga för stora temperaturväxlingar. Ett kalltvapen börjar ”svettas” när det kommer in i värmen, p g a attvattenångan i den varma inneluften kondenserar mot den kallaytan. Tar du sedan ut det i kylan igen, innan kondensfuktenavdunstat, får du isbildning som följd. Därför är det viktigt att

Speciella vapen som t ex Prick-skyttegevär 90 kan kräva vin-termaskering

Temperaturintervaller förolika smörjmedel

–20°

Vapenfett 101eller smörjolja

042

Smörjolja 042

Helt torrtvapen

–40°

Rengörings-olja CLP

Helt torrtvapen

°C

°C

–20°

Page 41: Vinter Sold At

Materiel 41

du vid förläggning i tält, förvarar vapnet så svalt som möjligt,t ex vid tältduken.

För att undvika rostbildning efter det att vapen och vapen-tillbehör utsatts för kyla ska du torka av dem noga och därefterställa dem på tork i rumstemperatur. När fukten avdunstat helttorkar du en gång till och smörjer därefter med ett tunt lager042 eller CLP. Detta är särskilt viktigt vid daglig tillsyn dåvapnet utsatts för stora temperaturväxlingar. Om du slarvarmed den sista avtorkningen kan ett fuktlager bli kvar undersmörjmedlet och då påbörjas rostbildning. Dessutom kanfuktlagret frysa till is när du tar ut vapnet igen, med eldavbrottsom följd vid nästa eldgivning. Ett helt ihopfruset vapen kan inödfall lossas genom att du häller sprit 35 i vapnet.

Snö och is i eller på vapendelar

• Pipa eller eldrör - kan orsaka vapensprängning

• Patronläge - hindrar matningen

• Låda - hindrar mekanismens rörelse

• Magasin - hindrar matningen

• Ammunition - hindrar matningen

• Riktmedel - omöjligt att rikta

Resultat: Ingen verkan i målet!

Is och snö i loppet eller pipankan orsaka vapensprängning

Tänk på att...

• Var sparsam med smörjolja.

• Använd mynningsskydd.

• Utsätt inte vapnet för stora temperaturväxlingar.

• Borsta bort snö och kontrollera funktionen regelbundet.

VARNING!

Page 42: Vinter Sold At

42 Materiel

SambandsmaterielVårda och kontrollera sambandsutrustning på samma sätt ochmed samma regelbundenhet som vapen. Vintertid, i synnerhetvid sträng kyla, försämras radiostationernas räckvidd ochsambandssäkerhet. Detta beror dels på att snö, is och djup tjäleverkar dämpande på radiovågornas utbredning, dels att batte-riernas effekt minskar väsentligt i kyla.

Laddning av batterierVid -20°C får man ur laddningsbara batterier endast ut ca 60 %av den totala kapaciteten, ur torrbatterier endast ca 10 %.

Det är alltså mycket viktigt att du har fulladdade batterilå-dor och att radiostationer och batterilådor hålls varma så längesom möjligt, t ex i fordon eller förläggningstält. Isolera motkyla när sambandsmateriel används utomhus.

Normalt finns det tre uppsättningar batterilådor till enradiostation; en låda i radiostationen, en låda laddad i ett ommöjligt varmt förvaringsutrymme och en låda under laddning.

Ladda batterilådor vid plusgrader för bästa resultat. Djup-frysta batterier tar flera timmar att tina upp innan laddning kanske.

Page 43: Vinter Sold At

Materiel 43

Vid laddning av batterilådor med batteriladdare som anslutstill ett fordons strömuttag, t ex batteriladdare 246, måste dusäkerställa att fordonsbatteriet är i mycket gott skick och attfordonet är i gång under huvuddelen av laddningstiden. An-nars riskerar du att inte kunna starta fordonet när du laddatbatterilådorna.

Batteriladdare 246 kräver 1,2 A/ timme från 12 V fordons-batteri (0,6 A vid 24 V). Det tar 12–14 timmar att ladda enbatterilåda.

Tänk på att...

• Placera aldrig radiostationen direkt i snön. Användalltid isolerande underlag, t ex granris, halm, tidnings-papper. OBS! Använd inte liggunderlag som har enalltför dämpande effekt på radiostationens räckvidd.

• Försök att hålla batterier varma, t ex genom att bära demnära kroppen eller förvara dem i uppvärmda utrymmen.

• Du får aldrig värma batterier över öppen eld, kaminereller andra starka värmekällor.

• Skydda kontakter och tangentbord (DART) från alltförstora temperaturväxlingar, is, snö och väta, för att und-vika isbildning. Du kan använda plastpåsar som över-drag.

• För att undvika isbildning i mikrofonens membran –undvik att tala rakt in i mikrofonen eller trä en strumpaöver den.

Page 44: Vinter Sold At

44 Materiel

Optisk och optr oniskmateriel

Optik är känslig för im- och isbildning. Använd imskyddsme-del och undvik alltför stora temperaturväxlingar. Viss optiskoch optronisk utrustning, t ex bildförstärkare 1010, har batte-riadapter för att hålla batterierna varma. Använd batteriadaptervid -10°C och kallare.

Andas inte rakt mot linsen på sik-ten, kikare, etc. Imbildning på ettsikte kan få ödesdigra konse-kvenser före ett eldöppnande

Motor fordonStart av for don

Vid temperaturer över -15°C startar och fungerar militärafordon i regel utan speciella åtgärder. Detta förutsätter dock attfordonets batteri är fulladdat. Fordonet måste provstartas ochvarmköras i god tid före avmarsch. Vid start av ett kallt fordonär det viktigt att kopplingen hålls nedtryckt och att lampor ochandra reglage som kräver ström är avslagna, så att all effektfrån batteriet går direkt till startmotorn.

Läs i fordonets instruktionsbokom kallstart

OBS!

Page 45: Vinter Sold At

Materiel 45

Uppställning av for donMotorvärmareVid temperaturer mellan -15°C och -30°C är det lämpligt attkoppla in motorvärmaren redan när fordonet ställs upp. Motor-värmarens blåslampa bör också förberedas.

Blåslampan och om möjligt även fordonets batteri börförvaras i ett varmt utrymme, t ex förläggningsutrymmet.

Maskeringspapper kan an-vändas som vindskydd ochvärmeisolering

VärmeisoleringFör att så länge som möjligt behålla motorvärmen ska man viduppställning av fordon vintertid alltid använda täckdukar,fordonsfiltar eller presenningar. Detta förhindrar även att snökommer in i motorrum och luftintag.

Skoter och motorcykel saknar motorvärmare. Vid mycketsträng kyla kan de i stället grävas ner i snön. Lägg först övermaskeringspapper och täck sedan med snö. Strax före start kantändstiften värmas upp på t ex kaminen för att underlätta start.

Avgaserna från ett redan startat fordon kan användas för attvärma upp en skoter eller motorcykel.

Stridsfordon, stridsvagnar och andra tyngre dieseldrivnafordon behåller motorvärmen vid uppställning betydligt läng-re än andra fordon, p g a de stora tunga motorerna och tätaremotorrum. De flesta stridsfordon saknar motorvärmare, men

Page 46: Vinter Sold At

46 Materiel

har i stället kallstartsanordning och speciellt uppvärmda ellerisolerade batterifack.

Vid mycket sträng kyla eller när motorvärmare saknas, skafordonet startas och varmköras med 2–4 timmars intervall.Varmkörningen ska ske med förhöjt tomgångsvarv, tills tem-peraturmätarens visare börjar stiga.

Vid varmkörning ska du vara mycket observant på varavgaserna tar vägen. Ställ fordonet åt rätt håll, annars kanavgaserna följa uppskottade gångar och komma in i tälten.

FastfrysningTa bort snö och is på bandaggregat, styrdon och styrknutar föratt förhindra fastfrysning. Detta är speciellt viktigt på våren,när det ofta är plusgrader på dagarna (dagsmeja) och minus-grader på nätterna.

Ställ fordonet på en risbädd vid risk för fastfrysning av hjuleller band. Packa först snön genom att köra fram och tillbakanågra gånger. På så sätt kan du dessutom komma åt fordonetför tillsyn och urlastning, utan att behöva gå i djupsnön.

Åtgärder för e avmarsch• Sätt igång motorvärmaren någon timme före avmarsch. Ta

bort kylarlocket eller locket till expansionskärlet för attunderlätta cirkulationen i kylsystemet.

• Koppla in batteriet efter 20–30 minuters uppvärmning.

• Starta och varmkör fordonet.

AvmarschVid sträng kyla är det viktigt att köra försiktigt med fordonetde första 5–10 minuterna eller i ett par kilometer. Detta för attfett och oljor i kraftöverföring, styrinrättning och bandaggre-gat ska hinna bli varma innan full effekt av fordonet får tas ut.

DrivmedelDrivmedel är en färskvara, men i kristider kan vi få hålla tillgodo med långtidslagrade drivmedel eller drivmedel av betyd-ligt sämre kvalitet än vi är vana vid. Detta innebär att antänd-

När motorvärmare med blås-lampa är tänd ska poster alltidfinnas vid fordonen

Andas inte in fordonsavgaser

OBS!

VARNING!

Vid arbete på fordonet är detlämpligt att ha en värmekällatill hands för att värma händeroch verktyg

Page 47: Vinter Sold At

Materiel 47

ningstemperaturen på drivmedlet är avsevärt högre än annarsoch kan göra det omöjligt att starta fordonet, om du intevidtagit åtgärder för varmhållning.

IspropparDriftstörningar i form av isproppar i drivmedelsledningar ochförgasare är inte ovanligt. Det inträffar oftast när det är mycketkallt eller vid stora temperaturförändringar. Ispropparna bildasav kondensvattnet som uppstår i tankar och dunkar. Full tankoch fyllda dunkar minskar risken för kondensbildning.

Isproppar kan lösas upp eller förhindras att bildas genomatt du tillsätter sprit (alkanol, k-sprit eller sprit 35). På bensin-drivna fordon kan du i förebyggande syfte tillsätta 1 % sprit(1 liter/100 liter eller 2 dl/20-litersdunk). Tillsätt spriten efteratt du tankat fordonet.

För att lösa upp en ispropp tillsätts 0,5–1 liter sprit. Pådiseldrivna fordon räcker det med 0,5 % sprit. Det fungerarbäst om spriten tillsätts innan fordonet tankas.

ParaffinutfällningVanligt dieselbränsle kan ”stelna” vid ca -25°C, på grund avparaffinutfällning. Genom att tillsätta fotogen, max 40 %, kantemperaturen på paraffinutfällningen sänkas till ca -35°C.Observera att fotogen inte löser stelnad diesel. Har dieselnstelnat hjälper endast uppvärmning.

Med lättdiesel eller vinterdiesel (DBO 25) är risken litenför paraffinutfällning.

Viktigt!Bensin och bensinångor kan antändas ned till -20°C. Se uppmed glöd och gnistor!

Fordonsförare och drivmedelspersonal måste vara extraförsiktiga vid hantering av drivmedel och andra vätskor sominte fryser vid minusgrader. Det är nämligen mycket stor riskför kylskador om du spiller på dig. Fordonsförare ska användahandskar och dunkslang, drivmedelspersonal ska användatilldelad skyddsutrustning.

För att minska kondensbildning-en ska du ha full tank och fylldadunkar

OBS!

VARNING!

Page 48: Vinter Sold At

48 Materiel

Skidor och snöskorInom Försvarsmakten används limmade träskidor av björkmed hälstramarbindning. Bindningarna finns i olika utföran-den, men med samma typ av hälstramare. Skidstavarna är avstål.

Snöskor förekommer för närvarande i begränsad omfatt-ning inom Försvarsmakten. Snöskor är ett bra hjälpmedel vidförflyttning kortare sträckor i djup snö.

VallningSkidorna ska grundvallas med trätjära. Behandlingen impreg-nerar dem mot fukt och skyddar dem mot snabb nedslitning.Trätjäran är dessutom en bra valla för de flesta fören. Vid”blötföre” kan glidet förbättras med stearinljus eller paraffin.

1. Bindningens tåjärn justerasefter sulans form. Hälstramar-ens spännarm kan användassom skruvmejsel när fästskru-varna lossas.

Nya bindningens tådel

Tillpassning av skidor

2. Bindningens hälstramaremonteras som bilden visar.Observera att insidans spänneska vändas inåt, annars ska-dar piggen den andra skon.

3. Passa till tåremmen såatt skon hålls ned i bindning-en. Till vinterkänga 90 krävsen ny, längre tårem eftersomkängan är större.För att du ska kunna gå ner iknästående får skon inte gåframför bindningens främredel.

Fästskruv

Tåjärn

Spännarm

5-10 mm

Hälstramare

Tårem

48 Materiel

Page 49: Vinter Sold At

Materiel 49

Grundvalla så här:

• Fäst en ståltråd som handtag i skidspetsens hål.

• Gör ren hela ytan på undersidan från smuts och ytvalla.Skidan måste vara torr.

• Värm skidan med blåslampa eller över öppen eld, medbörjan från mitten på skidan, för att undvika att skidan blirskev.

• Stryk ut ett tunt lager trätjära och värm in den. Observera attytan inte får brännas – när tjäran bubblar är värmen tillräck-lig.

• Stryk ut tjäran som inte trängt in och värm ytan igen.Fortsätt tills ytan är mättad.

• Torka bort överflödig trätjära medan skidan är varm.

Vid längre tids förvaring måsteskidorna sättas i spänn, för attde inte ska bli skeva och förlo-ra sitt spann

Dåligt grundvallade skidor tar åtsig väta vid mild temperatur. Närdet blir kallare fryser skidornaoch blir därmed svåråkta

Page 50: Vinter Sold At

50 Materiel

PulkorDet finns flera typer av pulkor inom Försvarsmakten. Pulkorav trä grundvallas som träskidor och glidvallas lämpligen medparaffin. Moderna pulkor i plast behöver inte vallas.

En pulka ska inte vara högt lastad. Lasten ska vara välfördelad och något baktungt placerad. Se till att vassa ochkantiga föremål inte ligger direkt an mot kapellet, så att det gårsönder. Ca 70 kg är en rimlig last i en pulka för två dragare.Pulkans kapell ska vara väl tillslutet så att snö inte kommer in.Stäng kapellet omedelbart efter upp- eller nedpackning.Fastsättning av skalm

Linda fästremmen två varvrunt skalmen för att förhindraglidning i sidled

Tänk på att...

• Var aktsam med pulkans kapell. En reva eller ett hål efteren stavspets gör att snö och väta lätt kan tränga in.

• Lägg inte skalmen med dragselen direkt i snön. Denfryser lätt och blir ohanterlig när den åter ska användas.

• Tag bort snö från träpulkans undersida. I annat fall frysersnön till is och pulkan blir svår att dra.

Tillslutning av kapellVar noga med att sträcka ka-pellet innan det rullas. Linda re-pet några varv åt motsatt hållsom kapellet rullats

Säkring av kapellAnvänd en s k nyckstekeftersom en vanlig knutfryser lätt och blir svår attfå upp. Med ett ryck kanen nyckstek öppnas medpåtagna tumvantar

50 Materiel

Page 51: Vinter Sold At

Materiel 51

FörplägnadsutrustningNär du ska laga mat eller dryck på ditt enmanskök bör du ha ettstabilt underlag, t ex en masonitplatta (15x15 cm från t ex enammunitionslåda), så att kokkärlet inte välter.

Rödsprit är svår att tända redan vid några minusgrader. Föratt du säkert ska kunna tända din rödspritsbrännare i stark kylakan du förvara din rödspritsflaska (35cl) i någon av fältjackansfickor.

Vätska i din dricksflaska fryser lätt om du är ovarsam. Atttina upp en dricksflaska tar lång tid. Det är därför viktigt att duförvarar den varmt, t ex hängande i ett snöre runt halsen.Försök att alltid fylla den med varmt vatten.

Kall dryck och mat kan orsakadålig mage eller bidra till allmännedkylning. Det bästa sättet attsäkerställa varm dryck är att an-vända termos

Ta inte på metallföremålen i dinförplägnadsutrustning med barahänder. Du kan få en lokal kyl-skada!

OBS!

Page 52: Vinter Sold At

52 Materiel

BärutrustningDin bärutrustning är försedd med spännen, remmar, bälten,m m. Var noga med att hålla dessa fria från snö och is, så att deblir lätta att handskas med. När du lägger ifrån dig bärutrust-ningen i snön – lägg den med ryggsidan uppåt. Försök ordnaett enkelt underlag av t ex granris.

Stridspackning och stridsutrust-ning med vinterkamouflage

Page 53: Vinter Sold At

Materiel 53

SovsäckDet finns flera typer och kombinationer av sovsäckar inomFörsvarsmakten, bl a beroende av vilken förbandstyp dutillhör. Observera att många förband inte har sovsäck!

Tänk på att...

• Bygg upp tjock isolering under sovsäcken (liggunder-lag, granris), lägg mycket över sovsäcken (värmejacka,fältjacka) och ha slutligen lite kläder påtagna i sovsäck-en (om inte stridsberedskapen kräver annat).

• ”Skaka luft” i sovsäcken, gör dina behov samt se till attfå upp kroppsvärmen precis innan du kryper ner för attvila.

• Skydda sovsäcken mot invändig väta (kroppens egenavdunstning) genom att ha torra underkläder på dig.Detta är speciellt viktigt vid långvarig användning.

• Skydda sovsäcken mot utvändig väta.

• Undvik att torka fuktiga kläder och skor i sovsäcken.

• Täck inte sovsäcken med ett material som kan orsakakondens, t ex plastsäck.

• Försök att vädra och lufta ur sovsäcken varje dag när duär i fält.

• Förvara sovsäcken löst rullad eller hängande när du inteär i fält.

Sovsäck

Yttersovsäck

Sovsäckssystem

Sovsäcks–överdrag

Materiel 53

Page 54: Vinter Sold At

SKYDD MOTNBC- OCHBRANDSTRIDS-MEDELUtrustning 56

Indikering 57

Sanering 57

54

Page 55: Vinter Sold At

Skydd mot och verkan av NBC-

och brandstridsmedel varierar mel-

lan sommar- och vinterklimat.

För nukleära vapen (kärnva-

pen) är skillnaderna mellan vinter-

och sommarförhållanden försum-

bara.

Bakteriernas delningshastighet

avtar vanligtvis vid lägre tempera-

turer. För de flesta bakterietyper

upphör delningen helt vid tempe-

raturer under 0°C. Många typer

överlever dock och kan vid gynn-

sammare temperaturförhållanden

åter börja dela sig. Risken för smitta

kvarstår i och med detta. Det är

därför extra viktigt att sköta hygie-

nen ordentligt och vara noggrann

vid hanteringen av livsmedel och

vatten.

Vid sjunkande temperatur minskar

avdunstningen från C-vätskebelag-

da områden. Detta medför svår-

igheter att indikera vintertid och där-

med fastställa C- vätskebeläggning-

ens gränser. Detta är viktigt att kän-

na till när du går in i uppvärmda

utrymmen, t ex fordon, hus och tält.

När snön på din utrustning smälter

förångas det kemiska stridsmedlet

till skadliga nivåer. Huvuddelen av

det medförda kemiska stridsmedlet

kommer att finnas på kängor och

byxben.

Brandstridsmedlens verkan är

begränsad under vinterförhållan-

den. Tack vare snö och kyla är risken

för vegetationsbrand låg. I bebyg-

gelse ökar brandrisken vintertid, då

byggnaderna är uppvärmda och

har låg fukthalt.

55

Page 56: Vinter Sold At

56 Skydd mot NBC- och brandstridsmedel

UtrustningSkyddsmasken

Kyla gör skyddsmasken stel och kall. Därförkan du värma den med händerna, främst ikanterna, så sluter den fortare tätt mot ansik-tet. Avsluta med funktionskontroll (håll förhålet i filtret och andas in).

Utandningsventilen kan vara igenfru-sen, men den tinas snart upp av den varmautandningsluften. Under tiden trycks utand-ningsluften ut mellan skyddsmasken ochansiktet. Gasbemängd luft kommer dockinte in i masken denna väg.

Undvik kylskador! Runt skyddsmaskenkan kylskador uppstå relativt lätt. Dra inte åtbandstället så hårt att blodcirkulationen mins-kar. Var uppmärksam på kamraterna när du

bär skyddsmask vid låg temperatur. Torkaansiktet väl när du tagit av dig masken.

Vårda skyddsmasken noggrant. Torkaden väl, du kanske snart måste använda denigen. Har du använt drickutrustningen tillskyddsmasken så var noga med att tömmadrickslangen på allt vatten, för att förhindraisproppar. Gör så här: Håll dricksflaskanmed korken uppåt, blås och sug flera gånger.

Autoinjektor nFörvara autoinjektorn så varmt som möjligtvid minusgrader, annars riskerar motmedels-vätskorna att frysa. En frusen autoinjektorgår att använda efter upptining.

56

Page 57: Vinter Sold At

Skydd mot NBC- och brandstridsmedel 57

IndikeringIndikering försvåras under vinterförhållanden på grund avkyla och låg avdunstning. Nervgasindikeringsbricka 90 skavärmas ordentligt för att inte ge missvisande indikeringsresul-tat. Vid sträng kyla kan du värma brickan i t ex armhålan(utanpå C-vätskeskyddet).

Indikeringspersonal ska ha C-vätskeskydd. Vintertid kandet räcka med enbart byxholkarna, om du inte ska förflytta digi tät vegetation.

2. Tillsätt varmt vatten (av-dunstning påbörjas)

3. Luftindikera (tätslutet i plast-påsens öppning)

1. Gräv upp snö och häll den i en plastpåse

Markindikering

SaneringAv naturliga skäl är det svårare att genomföra personsaneringunder vinterförhållanden. Det är kallt att stå och tvätta sigutomhus och man slarvar lätt. Därför är ett uppvärmt utrymmemed tvättmöjligheter och varmt vatten att föredra, för att få ettgott saneringsresultat.

Det är också bra att ha ett uppvärmt utrymme för påkläd-ningen. Om du inte har tillgång till vatten kan saneringen istället utföras som torrsanering, dvs avsköljning av personsa-neringsmedlet kan ske senare när du får tillgång till vatten.Indikera snön innan du börjar sanera dig.

Skydd mot NBC- och brandstridsmedel 57

Page 58: Vinter Sold At

58 Marsch

MARSCHPlanering 60

Förflyttning till fots 63

Motormarsch 66

Åtgärder före marsch 68

Åtgärder under marsch 68

Åtgärder vid rast 68

Helikoptertransport 70

58

Page 59: Vinter Sold At

Marsch 59

Marsch vintertid skiljer sig väsentligt

från förflyttning under barmarksperio-

den. Is och tjäle gör det möjligt att ta

sig över vattendrag och myrar, där

det annars hade varit svårt. Svaga

grusvägar håller bättre på grund av

tjälen vintertid, Snö som fyller ut ojämn

terräng underlättar framryckning för

bandfordon och skidåkare.

Mycket djup snö sänker framryck-

ningshastigheten för de flesta fordon

och bidrar till högre bränsleför-

brukning. Halt och isigt före sänker

hastigheten på vägen.

Vid alla former av förflyttning

vintertid bör du undvika alltför kupe-

rad terräng, blockterräng och stöp

(snösörja) på myrar och sjöar. Om du

tolkar eller åker skidor bör du också

undvika grusade vägar.

59

Page 60: Vinter Sold At

60 Marsch

PlaneringDet är viktigt att du före en förflyttning tar reda på så mycketsom möjligt om marschväg, rast- och återsamlingsplatser.Detta är rutiner som gäller hela året, men vad som är vinterspe-cifikt är betydelsen av spårval, spårläggning, och skenspår-ning.

Page 61: Vinter Sold At

Marsch 61

Metkrok

SpårvalOm man genomför en förflyttning vintertid utan planering kandet bli så många spår att de förvillar. Tänk på att spår lätt kanupptäckas från luften om du måste förflytta dig i öppenterräng.

Försök alltid att göra en s k metkrok när ditt förbandstannar på en plats en längre tid. Metkroken gör att du fårförvarning om eventuella förföljare och underlättar ett försvarav platsen eller en snabb omgruppering.

Det är också viktigt att göra ett spårval som underlättar entillbakaryckning. Du bör därför utnyttja säkra orienterings-punkter i terrängen och om nödvändigt märka ut förflyttnings-vägen.

Observera att gamla spår nära fienden utgör en risk,eftersom de kan vara minerade eller leda in i ett bakhåll.

Vintern kan innebära att förflytt-ningen underlättas. Tung utrust-ning kan dras i pulka i stället föratt bäras. Transportsträckan blirkortare när du kan gå över till-frusna åar eller älvar.

Page 62: Vinter Sold At

62 Marsch

SpårläggningSpårläggning i snö blir snabbt energikrävande, oavsett för-flyttningssätt. Ju djupare eller blötare snön är, desto merbränsle går åt, för såväl fordon som för dig själv.

Spårläggningen förenklas betydligt om du utnyttjar mo-torfordon, t ex bandvagn eller snöskoter (bandvagns- ellerskoterspårning). Är detta inte möjligt, utses en grupp tillspårpatrull som får turas om att spåra i täten. Utnyttja häckar,staket, diken, skogsridåer eller liknande för att försvåra upp-täckt av spår.

Vid pulkdragning krävs ett bredare spår för att pulkan skagå lättare. På ömse sidor om huvudspåret läggs ett nytt skid-spår (pulkspårning).

Pulkspårning

Olika förflyttningssätt vid djup snö

62

Page 63: Vinter Sold At

Marsch 63

Skenspår ningDet finns två typer av skenspår – planlagdaskenspår som är kopplade till en uppgift ochspontana som uppkommer genom att mångaförband, egna eller fiendens, rör sig inom ettområde.

Det främsta syftet med planlagda sken-spår är att vilseleda. Det kan t ex vara för attskydda en omgruppering efter ett uppdrageller för att dölja förberedelserna inför ettanfall. Omfattande skenspårning tar lång tidatt genomföra.

Vid spontant uppkomna skenspår, vilketförekommer ganska ofta, är det viktigt att dukänner till ditt eget förbands förflyttningsvä-gar.

Förflyttning till fotsFörflyttning till fots vintertid kan ske utanhjälpmedel, men din rörlighet begränsassnabbt, i synnerhet om snötäcket är djupareän 50 cm. Som hjälpmedel vid förflyttningtill fots finns kortskidor, vanliga skidor, snö-skor och pulkor för materieltransport. Föratt rätt kunna utnyttja dessa måste du be-härska vissa grundtekniker.

Page 64: Vinter Sold At

64 Marsch

Stakning

Diagonalåkning

Balansträning

Saxning

Trampning

Plogning

SkidteknikAtt kunna utnyttja skidor och stavar för attförflytta sig uppför, utför eller horisontelltpå ett kraft- och tidsbesparande sätt kan varaen definition på en bra skidteknik. Skidåk-ningen ska vara så effektiv som möjligt. Allamänniskor är inte stöpta i samma form,vilket medför att åkstilen kommer att varierafrån den ena personen till den andra, ävenom skidtekniken är likvärdig.

Tänk på att...• All skidåkning är teknikträning.

• Skidutrustningen ska vara väl tillpassad.

• Skidorna ska vara välpreparerade (grund-vallade, ytvalla vid behov).

• Vid genomförandet av speciella teknik-pass bör man inledningsvis genomföradessa i välpreparerade spår med låg svå-righetsgrad och utan utrustning.

• Utnyttja alla tillfällen till övning (värme-slingor, bakomövningar).

Page 65: Vinter Sold At

Marsch 65

PulkdragningPulkdragning kräver i regel två dragare. Föratt pulkdragarna ska orka är det viktigt attman utnyttjar terrängen och att de andra igruppen lägger ett bra pulkspår, utan alltförtvära svängar eller i för tät skog. Pulkdragar-na måste bytas ofta.

Vid förflyttning uppför kan det krävas attpulkdragarna övergår till saxning eller tramp-ning. Dessutom kan ytterligare en man hjäl-pa till genom att med staven skjuta på pulkanbakifrån. Är pulkan tungt lastad och/elleruppförsbacken lång, ska strävan vara attmed stora ”slag” se till att förflyttningenuppför blir så kraftbesparande som möjligt.

För att undvika svettning är det ocksålämpligt att ta ett antal kortare ”hängpau-ser”, inte längre än en minut, vid lämpligatillfällen i uppförsbacken.

Uppför mycket branta backar är det lämp-ligt att pulkdragarna går till fots och pulkanhalas med hjälp av draglinorna.

Vid utförsåkning med pulka väljs teknikefter pulkdragarnas skidskicklighet, utförs-backens längd samt skidföre.

För att inte skalmdragaren och pulkanska få för hög fart behöver lindragaren van-

Dragselen skaligga lågt mothöftbenet

Hopkopplingav draglina

Se till att staven integör hål i kapellet närdu skjuter på

ligtvis kopplas ur. Skalmdragaren ska fattarunt främre delen av skalmarna så att balansoch stabilitet ökar, vilket gör det enklare attsvänga och parera ryck. Pulkan kan bromsasgenom att skalmdragaren plogar i utförs-backen. Man kan få ytterligare bromseffekt

genom att lindragaren med hjälp av dragli-nan plogar och bromsar bakom pulkan.

Är det mycket brant utför kan man ta avsig skidorna och gå. Pulkan kan med fördelvändas så att man backar den utför.

Page 66: Vinter Sold At

66 Marsch

SkidtolkningVid skidtolkning åker du efter ett motorfordon. Fartvindensskadliga inverkan ökar ju kallare det är och ju fortare du åker.Snörök som fastnar i ansiktet ökar ytterligare risken för kylska-dor, eftersom den smälter och gör huden fuktig.

Det är alltså mycket viktigt att förstärka klädseln. Glöminte att skydda ansiktet, t ex med hjälmunderlaget. Vid längreskidtolkningar kan du förstärka skyddet av skrev och magemed en pappskiva, plastpåse eller tidning.

MotormarschSoldater som kör eller åker i öppna fordon vintertid(t ex vagnchefer, flygvarnare, skoter- och mcförare)måste vara mycket uppmärksamma på nedkylnings-effekten, som orsakas av fartvinden. Klä dig varmt

och använd ansiktsskydd!Förstärk klädseln mot fartvinden med t ex tid-

ningar eller plastpåsar innanför vapenrocken, överknäna och skrevet. Det är också viktigt att duskyddar dig mot fukten och kontaktkylan från t exsadel, säte och flak. Isolera med liggunderlag,frigolit, tidningar, granris eller halm.En förare av tolkfordon som sitter i en bandvagn,eller en skoterförare som är skyddad mot kyla och

vind, måste tänka på att anpassa farten efter tolklagets utrust-ning.

När du åker eller tolkar är det viktigt att ta alla tillfällen iakt för att få igång blodcirkulationen genom åkarbrasor ellerandra rörelser.

Vid raster och andra uppehåll i marschen ska du röra på dig,slå åkarbrasor eller ta en kort språngmarsch.

Tratt

Mc/Skotermask

Läs i SäkI Trafik om tolkning!

Skinnmask

OBS!

66 Marsch

Page 67: Vinter Sold At

Marsch 67

Färdiga till tolkningTag plats vid tolklinan och koppla in stavarna. Håll stavarnaunder armen, fatta dem med ena handen och fatta tolklinanmed den andra. Säkerställ att vapnet inte kommer mot tolkli-nan. Främste man ska stå minst 6 meter bakom fordonet.

Tänk på att fartvinden ökarkylans inverkan.Se tabell sid 14

Kommando vid tolkning

FramåtFordonet sätter igång. Tag ett par glidsteg på skidorna så att dukommer igång. Ha skidorna något förskjutna och stå rakt,något tillbakalutad. Slappna av och fjädra i knä- och höftleder.Var hela tiden vaksam på tecken och signaler från tolkvarnareni fordonet. Använd plogbromsningsteknik för att reglerafarten.

Var beredd att släppa tolklinan och styra åt sidan om någonframför dig faller.

Håll till höger/ håll till vänsterDet är mycket viktigt att alla på tolklinan hjälps åt att hålla utresp trycka ut tolklinan i kurvor, annars riskerar hela tolklagetatt dras ut i djupsnön eller in i t ex ett träd.

HaltSker efter att farten sänkts.

LossDu släpper linan för att övergå till skidmarsch eller annanverksamhet.

12

3

1. Lägg stavarna parallelltmed tolklinan

2. Slå ett enkelt halvslag

3. Halvslaget ska vara intill”handtaget”

Färdiga till tolkning

Framåt

Håll till höger/vänster

Halt

Loss

OBS!

Marsch 67

Page 68: Vinter Sold At

68 Marsch

Åtgärder för e marsch• Ordna och kontrollera din utrustning.

• Ordna med varm dryck och mat som inte kräver tillagningoch ha detta lätt tillgängligt.

• Ordna och anpassa din klädsel efter förflyttningssätt ocheventuell specifik uppgift som du har under förflyttningen(t ex flygvarnare).

• Förbered dig så att du snabbt och enkelt kan förstärkaklädseln, t ex med pälsmössa och värmejacka.

Åtgärder under marsch• Kontrollera regelbundet dig själv och dina kamrater vad

avser utrustning, kylskador, etc. Detta gäller särskilt vidskidåkning och tolkning samt för personal som utsätts förvindpåkänning (flygvarnare, mc- och skoterförare).

• Lämna alltid spåret fritt när ni tvingas stanna tillfälligt, t exvid raster. Då kan andra enheter, chefer och ordonnanserpassera obehindrat.

• Anmäl omedelbart till din chef om du eller någon kamratfår problem med t ex utrustning eller kylskador.

• För att få upp kroppsvärmen vid sträng kyla, växla mellanskidåkning och skidtolkning.

• Glöm inte att byta utsatt personal ofta.

Page 69: Vinter Sold At

Marsch 69

• Lämna spåret och kom i skydd. Ordna din eldställningtillsammans med din stridsparskamrat.

• Förstärk klädseln.

• Drick varmt och ät av din torrskaffning. Utspisning avlagad mat ska regleras av din chef.

• Sitt aldrig direkt i snön. Sätt dig i stället på din packning,granris eller liggunderlag.

• Kontrollera din utrustning och dig själv. Åtgärda ome-delbart materielfel eller mindre skador som t ex begyn-nande skoskav.

• Byt blöta kläder.

• Får du elda ska du givetvis ta tillfället i akt och torkablöta eller fuktiga kläder. Passa också på att koka vattentill din dricksflaska och termos.

• Glöm inte att ta av alla förstärkningsplagg innan mar-schen fortsätter.

Tänk på att...

Åtgär der vid rastEn rast kan vara kort (10–15 min) eller lång (bör vara ca 60–90 min). Vid sträng kyla kan raster dock vara kortare och istället ske oftare, för att inte riskera onödig nedkylning. Givet-vis är tiden avgörande för hur mycket du hinner göra.

Page 70: Vinter Sold At

70 Marsch

Helikoptertransport

Iordningställande av sättningsplatsSättningplatsen bör väljas så att den är dold för direkt insyn,t ex av skog eller höjder och ha hinderfri in- och utflygnings-riktning. Den bör ligga i skugga. Sättningplatsen ska vara såplan som möjligt och inte ha större marklutning än 5–6˚. Denska vara ca 15 x 15 m för varje helikopter. Det ska vara 50 mmellan sättningsplatserna.

Se till att sättningsplatsen är fri från lösa föremål som kanvirvla upp och skada rotorblad eller turbiner. Luftströmmenfrån rotorn är mycket stark vid start och landning. Tommabårar, pulkor, skidor, stavar eller annan utrustning ska förvarasväl förankrade, minst 10 m från sättningsplatsen. Sättnings-platsen ska trampas/planas med t ex skoter, bandvagn ellerskidor, för att minska risken för ojämn sättningsplats.

VindSättningsplats

minst 15 m

70 Marsch

Page 71: Vinter Sold At

Marsch 71

Mottagning av helikopterTeckengivaren markerar sättningsplats för helikoptern. Hanska ha vinden i ryggen och armarna uppsträckta i den inkom-mande landningsriktningen. För att stå tillräckligt stadigt skateckengivaren stå med ett knä i marken.

Uppvirvlande snö försämrar sikten så mycket att teckengi-varen är helikopterförarens enda referenspunkt. Därför måsteteckengivaren stå stilla och behålla armarna uppsträckta, tillshelikoptern står på marken. Helikoptern landar bara någonmeter från teckengivaren. Teckengivaren ska bära hörsel-skydd och ha klädseln anpassad med hänsyn till köldeffektenfrån rotorvind och snöuppkast. OBS! Teckengivaren måste ståstilla!

I- och urlastning av helikopterRiskområde till helikoptern är10 m (rotorbladens spetsar +3 moch 5 m från stjärtrotorns centrum). Observera att stjärtrotorninte går att se om det är mycket snöuppkast. Gå till och frånhelikoptern snett framifrån så att helikopterföraren kan se dig.Skidorna släpas fram mot helikoptern. Om de bärs riskerar deatt komma in i rotorn. Ska pulka lastas måste skalmen vikasunder pulkan, detta görs med pulkan liggande på högkant så attskalmen ej kommer in i rotorn.

Marsch 71

Page 72: Vinter Sold At

72 Fältarbeten

FÄLTARBETENMaskering 74

Skenåtgärder 74

Befästningar 75

Övergång på is 76

Förbindelsearbeten 79

Sprängningsarbeten 80

Mineringsarbeten 80

Minspaning och minröjning 81

72

Page 73: Vinter Sold At

Fältarbeten 73

När myrar och vattendrag fryser till ökar möjlig-

heterna att framrycka med stridsfordon. Ska man

gå över med tyngre stridsfordon måste man först

rekognosera noggrant.

Stridsfordon tar sig ibland fram bättre på

vintern än på sommaren, tack vare snötäcket

och snöns förmåga att fylla ut ojämnheter. Strids-

fordon tar sig lätt fram i snödjup på 60–70 cm.

Spår som förbanden orsakar syns tydligare vintertid.

Det är således lättare att bli upptäckt.

Under våren, då snön smälter och tjälen går ur

marken, kan framryckning med flera stridsfordon

vara omöjlig på grusvägar och i terrängen.

73

Page 74: Vinter Sold At

74 Fältarbeten

MaskeringMaskeringsbehovet ökar vintertid när de mörka kontrasternaframträder tydligare mot snön och när vegetationens skylandeförmåga minskar. Nyfallen snö kan dock dölja spår och dess-utom ge god maskering åt t ex mineringar.

När du måste ta bort snö för att bygga ett snövärn ellergräva en gång fram till tältplatsen, var då noga med att lämnakvar ca 10 cm snö i botten för maskering samt fasa av kanternaför att minska skuggbildning.

Om ditt förband bara har gröna maskeringsnät, kan du”väva” in vitt maskeringspapper eller vitt tyg i dem, för att ökamöjligheterna för maskering vintertid.

Skenåtgär derSpårbildningen är ett problem som man ständigt måste tahänsyn till. Ett sätt att dölja din egen verksamhet är att göranågon typ av skenåtgärd, t ex skenspårning. Du använderskenspårning för att t ex vilseleda fienden över vilken väg dutagit eller var du lagt ut minor.

Snödräkten är ett vinter-kamouflage som skyddardig mot upptäckt

74

Page 75: Vinter Sold At

Fältarbeten 75

BefästningarAtt bygga befästningar, t ex ståvärn, vid tjäle är svårt ochkräver oftast att du måste spränga. Gör så här:

• Gräv bort snön.

• Hacka ett laddningshål i mitten på platsen där du ska havärnet.

• Ladda hålet med en halv sprängämnespatron.

• Om du inte kommer igenom tjälen vid första tillfället så gören ny sprängning.

• Gräv ut under tjälskorpan och bryt loss den efterhand.

Ladda inte hålet med större laddning än en halv sprängämnes-patron. Annars ökas riskavståndet och du får ett större områdesom svärtas ner av den uppkastade jorden. Tänk också på attsnön på träden kring sprängplatsen kan rasa ner.

Snövär nOm snötillgången är god kan du utnyttja snön till att bygga ettsnövärn. För att skydda mot finkalibrig eld krävs att du har envall av minst 2 meter packad snö. Det är viktigt att snön packasordentligt, för att den ska kunna frysa till. Tiden för tillfrysningberor på kylan.

Page 76: Vinter Sold At

76 Fältarbeten

Övergång på isSjöar och vattendrag kan passeras om isen är tillräckligt tjockoch av god kvalitet. I tabellen nedan ser du vilken istjockleksom krävs för att med god säkerhet passera ett isbelagt vatten-drag, med god kvalitet på isen (kärnis). Läs SäkI Övergång avvattendrag!

150 kg 5 cm 5 m - -

500 kg 10 cm 50 m - -

6,5 ton 30 cm 50 m 3 km/h 20 km/h

12 ton 40 cm 50 m 3 km/h 20 km/h

22,5 ton 55 cm 50 m 3 km/h 20 km/h

65 ton 90 cm 50 m 3 km/h 20 km/h

Stanna inte med fordon på isen

Totalvikt Istjocklekmed er-forderligsäkerhet

Minsta tillåtnaavstånd

Lägsta tillåtnahastighet

Högsta tillåtnahastighet

Isränna

BroÅmynning

Udde

Bäck

Vass

GrundBrygga

Avlopp

Utsläpp

Avflöde Tillflöde

Strömfåra

Vindbrunnar

Råkar

Isens svaga punkter

VARNING!

Page 77: Vinter Sold At

Fältarbeten 77

Som ensam soldat med stridsutrustning ochskidor har du mycket små möjligheter attsjälv ta dig upp ur en vak. Du kommer långtut på svag is med skidor påtagna innan du gårigenom isen, med påföljden att isen bristernär du ska ta dig upp. Du får kämpa länge föratt nå bärande is. Du blir då så utmattad ochfrusen att du får svårt att själv ta dig upp.Stridsbälte, vapen och skidor är till hinderoch fastnar lätt i iskanten, vilket gör det ännusvårare.

Om du går igenom isen• Som första åtgärd ska du försöka vända

dig om åt det håll som du kom ifrån.

• Efter 10–15 sekunder har det iskalla vatt-net gått igenom kläderna och en våldsamhjärtklappning sätter igång. Det är krop-pens egen försvarsåtgärd för att försökavärma upp den kalla huden. Detta avtarefter en stund och det är nu du måste vidtaåtgärder för att snabbt komma upp urvaken.

• Tag av dig skidorna. Försök att få uppdem innan du själv tar dig upp (utanskidor har du svårt att förflytta dig).

• Tag av dig utrustningen och försök att fåupp den på isen, så långt som möjligt frånvaken. Börja med vapnet och därefterryggsäcken.

• Det kan behövas ett par man för att hjälpadig upp ur vaken, om det är tunn is sombrister.

FörberedelserFörband som i nödfall måste passera ore-kognoserad is ska låta gruppens tyngsta sol-dat gå först. Han ska ha ca 10 m ”livlina” ombröstet (t ex ett par draglinor till pulkan elleren tolklina). Förste man bör inte ha strids-bältet påtaget (fästes på ryggsäcken).

För alla soldater gäller:

– Gå med lossade skidbindningar.

– Ha händerna utanpå stavarnas hand-remmar.

– Bär ryggsäcken på enbart ena axeln.Har du ryggsäcken påtagen blir du såtung att du inte orkar ta dig upp urvaken. Dessutom brister isen av tyng-den.

– Bär vapnet om halsen.

– Pulkdragaren drar pulkan med hän-derna, direkt i skalmen.

Fältarbeten 77

Page 78: Vinter Sold At

78 Fältarbeten

• Kamraterna måste lägga sig ner på sina skidor och hållalinan sträckt.

• Tag kraftiga simtag med benen för att komma över iskan-ten.

• En skidstav kan fungera som isdubb.

OmhändertagandeNågon i gruppen ordnar för omhändertagandet:

• Lägg ut ett liggunderlag att stå på, ta fram reservunderklä-der och strumpor, värmejacka, ylletröja och värmebyxor.

• Gör om möjligt upp en eld på stranden.

• Hjälp till med att ta av kläder och skor.

• Ge varm dryck och se till att komma igång med muskelak-tivitet (t ex åkarbrasor eller värmespår).

• Rekognosera alltid isen innandu passerar

• Vårisarna är särskilt förrädiskaoch kräver extra noggrann re-kognosering

• Låt dig inte luras av gamla spår

VARNING!

Page 79: Vinter Sold At

Fältarbeten 79

Matta

Snöbro byggdmed faskiner

Tillverkning av faskiner

FörbindelsearbetenNär flera bandvagnar ska köra efter varandra i samma riktning,är det viktigt att de inte kör i samma bandspår. De ska köraförskjutet i en s k ”matta”. Ett sådant spår håller längre och detär avsevärt lättare för tolkande trupp och efterföljande skotraratt komma fram.

Stora diken kan vara ett hinder att ta sig över, men du ochdin grupp kan enkelt bygga en snöbro. Bron byggs av risknip-pen, s k faskiner och snö.

Är diket vattenförande måste du vara noga med att läggaordentligt med faskiner i botten, för att på så sätt förhindrauppdämning av vattnet.

Page 80: Vinter Sold At

80 Fältarbeten

5-6 m

Kör med jämn hastighet och lågfart så håller spåret bättre

SpårunderhållEtt bandvagnsspår som ska trafikeras under en längre tid, fört ex underhåll, kommer ganska snart att bli gropigt. Gropighe-ten förvärras ju mer trafik som passerar och till slut blir spåretoanvändbart. Ett sätt att underhålla spåret är att bygga en”sladd” av stockar. Sladden måste vara av grovt virke, ca 5meter lång, för att kunna jämna ut spåret.

SprängningsarbetenMjuka sprängämnen hårdnar i kyla. När de sedan hanteras kande smulas sönder. Har du fått i uppgift att genomföra ettsprängningsarbete ska du försöka hålla sprängämnet varmt.Försök att komma in i ett uppvärmt utrymme, t ex ett fordon.Du får inte värma upp sprängämnet över öppen eld.

En del sprängämnen, t ex Dynamex, är svårare att initierai kyla. Är temperaturen under -20 ˚C bör du tillverka endetonator av sprängdeg för att säkerställa tändning.

Gummeringen på eltejp hårdnar i kyla, vilket gör det svårtatt tejpa knopar och aptera sprängpatroner på pentylstubin ochnonelslang. Håll tejpen varm genom att ha tejprullen i byxfick-an. Strax innan du ska tejpa rullar du upp några lagom långabitar på handleden.

MineringsarbetenVid utläggning av stridsvagnsminor i djup snö (mer än 50 cm)får minorna inte placeras ända nere på marken. På platsen därdu lägger minan packar du snön ordentligt, antingen genom atttrampa till snön eller att släppa ner minkroppen några gånger.

Det packade området bör vara dubbelt så stort som minansdiameter, för att minan ska ligga stadigt och inte välta när ettstridsfordon kör på den. Är snön frusen kan du maskera minan

För att förhindra att snö och iskommer in i slagtändaren mon-terar du den med mekanismennedåt

OBS!

Page 81: Vinter Sold At

Fältarbeten 81

med snö. Är snön blöt eller om det finns riskför milt väder ska du lägga maskeringspap-per eller granris runt minan innan du maske-rar den. Annars kan mintändaren frysa fast,med utebliven funktion som följd. Vitmåla-de minor minskar risken för upptäckt.

Stridsvagnsmina 6 och stridsvagnsminamed mintändare 16 får inte ha för tjockmaskering av snö. Vid utläggning av dessamintyper ska du tänka på att lägga den övredelen av minan eller mintändaren så näramark- eller snöytan som möjligt. På så sätthindrar inte nyfallen snö mintändarens sen-sorer.

Alla typer av sidverkande minor måsteplaceras så att snön inte hindrar projektileneller kulbanan. Om minorna ska sitta uppeen längre tid, var då noga med att minan sättsupp så högt att dess verkan inte minskar omdet fortsätter att snöa. Se upp med plogval-lar!

Sidverkande minor med sensorer reage-rar på stridsfordonsbuller. Snön dämpar bul-ler, vilket kräver att minan placeras där denkan ”höra”, utan att hindras av snö.

Minspaning ochminröjning

Att genomföra minspaning är mycket svårtvintertid, framför allt efter ett snöfall. Arbe-tet utförs med samma metod som underbarmarksförhållanden.

Ska du minspana i orörd snö måste duförst säkerställa att det inte finns några tråd-utlösta minor. Använd en kastlina med entyngd, som efter kastet sjunker ner en bit isnön. Dra sedan till dig linan. Därefter pikardu i rutor (1x1 m) längs kastspåret. Grävända ner till marken.

Page 82: Vinter Sold At

82 Vila och återhämtning

VILA OCHÅTERHÄMTNINGSkydd mot upptäckt 84

Skydd mot vapenverkan 85

Förläggning 86

Posttjänst 90

Stridsförläggning 91

82

Page 83: Vinter Sold At

Vila och återhämtning 83

Att förlägga ett förband vintertid kräver ett omfat-

tande arbete om vilan ska bli fullgod. Den bästa

förläggningen är ett hus som går att värma upp.

Även om det bara finns plats för delar av förbandet

i huset bör detta väljas före tältförläggning.

Om möjligt bör man hitta en förläggningsplats

där det finns rikligt med ved och granris samt till-

gång till vatten.

83

Page 84: Vinter Sold At

84 Vila och återhämtning

Skydd mot upptäcktDet är mycket svårt att dölja ett förbands vinterförläggning.Flygplan, helikoptrar, obemannade spaningsplan och satelliterförsedda med optiska, ljusförstärkande och termiska (värme-känsliga) sikten upptäcker lätt spårbildning, varma tält ochfordon. Även rök, som ligger kvar över en förläggning vidsträng kyla och vindstilla väder, kan avslöja förläggningsplatsen.

Din chef bestämmer hur spåren i förläggningen ska läggasför att minimera risken för upptäckt. Spårdisciplin måsteföljas. Ett alternativ är skenspårning och skenförläggning.

Att skydda sig mot upptäckt av termiska sikten är mycketsvårt vintertid, på grund av de stora temperaturskillnadernamellan uppvärmda tält (varma fordon) och yttertemperatur.Tät granskog ger ett visst skydd. Små tält kan maskeras med etttjockt lager granris. Har förbandet tillgång till termodukar skadessa användas. En form av skydd är att förlägga förbandetutspritt. Detta kan innebära att fienden bedömer att varjeenskild förläggningsplats inte är värd en insats, t ex flygbekämp-ning eller artillerield.

Vid risk för kvarliggande rök över förläggningen måstechefen fatta beslut om förbandet ska lämna platsen före gry-ningen.

84 Vila och återhämtning

Page 85: Vinter Sold At

Vila och återhämtning 85

Skydd mot vapenverkanI vissa fall ökar framkomligheten vid sidan av vägarna vinter-tid och man måste vara extra observant mot fientlig markakti-vitet. Det kan nämligen vara svårt för t ex bevakningsposten atthöra framryckande stridsfordon om det är mycket snö, ikombination med snöfall och vind.

Eldställningar för närförsvar av förläggningen ska ordnas,om inte annat anbefalls, i anslutning till snövallen som bildasdå tältplatsen skottas upp. Eldställningarna i vilka pansar-värnsvapen ska kunna verka, måste byggas ut så långt att tälteller kamrater som besätter sina eldställningar inte hamnar iriskområdet bakom vapnet.

Tältet ska grävas ned i snön så djupt som möjligt. Detta gerett visst skydd, både mot direktriktad eld och mot granatsplitterfrån artilleri.

Pansarvärnsvapen som förvaras i eldställningarna måsteskyddas mot snö och väta, genom att läggas i pulkor eller pågranris och täckas med maskeringspapper eller regnkläder.

Varje man förvarar sitt eldhandvapen inne i tältet, lättåtkomligt intill tältduken bakom huvudet.

Rök kan avslöja din förlägg-ningsplats

85

Page 86: Vinter Sold At

86 Vila och återhämtning

FörläggningDet tar längre tid att ställa i ordning en förläggning vintertid änunder barmarksförhållanden. Det ställs stora krav på chefen attleda och fördela arbetet samt att vara förutseende. Chefen skabl a se till att det hämtas tillräckligt med ved och granris, så attnär förläggningen väl är färdig vilan blir så bra att den bidrartill att stridsvärdet höjs.

Skaffa rikligt med granris till tältet – den mödan betalarsig. Har du för lite ris under din bädd tränger markkylan uppoch du riskerar att få ligga och frysa i stället för att sova. Lämnaca 10 cm packad snö under granriset för ytterligare isolering.

När du eldar i tältkaminen behövs syre till förbränningen– se till att syret kan komma in genom tältöppningen.

För att undvika markdrag ska tältets markkappor vikas utoch snö skottas över.

För att snön inte ska frysafast på markkapporna läg-ger du på ris eller maske-ringspapper och skottar där-efter över snö

För att syre ska komma in itältet – lägg några vedträn itältöppningen.

86 Vila och återhämtning

Page 87: Vinter Sold At

Vila och återhämtning 87

VedSkaffa och hugg upp så mycket ved att den räcker hela natten.En stor säck, ca 200 liter med finhuggen ved, räcker en natt.Den ved som vintertid är lättast att få tag i och även har detbästa bränslevärdet är ved från tallar som dött på rot, s ktorrtallar. Dessa träd har tappat barken helt eller delvis och ärgrå med sprickbildningar. I nödfall kan du elda med frusenbjörk eller alved. Detta förutsätter dock att du först har enordentlig eld med mycket glöd.

Torkning av utrustningInnan du går in i ett varmt tält ska du borsta av snön från dinakläder och din utrustning. Var särskilt noga med skorna.Annars smälter snön när du kommer in i värmen och det blironödigt många persedlar som måste torkas. Allt hinner kanskeinte torka och i värsta fall får du ta på dig blöta eller fuktigakläder vid uppbrottet från förläggningen.

Tänk på att...

• Torka inte alla dina blöta kläder samtidigt. Tältetstorkställning ska räcka till för alla.

• Torka strumpor och vantar först och se till att du endasthänger kläder på din sida av torkställningen.

• Tältlagschefen bestämmer om du över huvud taget fårtorka din snödräkt. Det lämpligaste tillfället är under dittpass som eldpost.

• Ställ inte skor eller stövlar så nära kaminen att deriskerar att deformeras av värmen.

• Glöm inte att ta ur inläggssulorna för torkning. Ställdem upp inne i skorna, så vet du var du har dem!

Vila och återhämtning 87

Page 88: Vinter Sold At

88 Vila och återhämtning

VARNING! Varning för överhettning!Om det är mycket kallt ute måste man i regel elda extra hårt,för att det ska bli varmt i tältet. Det finns då risk för att klädernasom hänger närmast kaminen och skorstenen blir överhettadeoch självantänder. Även den övre delen av tältet kan självan-tända av denna orsak. Detta händelseförlopp går mycket fort.När du är eldpost måste du vara mycket observant på detta.

Förvaring av utrustningHåll noga reda på utrustningen, både din egen och den gemen-samma. Om du tappar någon mindre sak i snön eller lämnarnågot ute när det snöar kan det vara svårt att hitta det igen.

Tänk på att...

• Om förbandet ska använda skidorna under natten ellerdagen efter ska en skidförvaringsplats ordnas i anslut-ning till tältet.

• Skidor och pulkor ska rengöras från snö och läggas påslanor eller ris för att inte frysa fast.

• Gemensam materiel som inte används ska vara lastad ipulka eller fordon.

• Stridspackningen förvaras i eldställningen eller tas in ifordon.

• Endast stridsutrustning samt sakerna du behöver förnatten tar du in i tältet.

• Fickorna på värmejackan är så stora att du kan förvaraombyteskläder, kåsa och hygienartiklar i dem.

En god regel är att personligutrustning bara får vara på treplatser: – påtagen, i handen eller i ryggsäcken

Page 89: Vinter Sold At

Vila och återhämtning 89

VilaOm vilan och återhämtningen ska bli effektiv måste allasoldater ges möjlighet att fylla på kroppens energi- och väts-kedepåer. Strävan ska vara att äta och dricka före vila.

Vid vila och återhämtning är det viktigt att du tar tillvaraalla tillfällen som ges för att sköta den personliga hygienen.God hygien har inte bara betydelse för att undvika infektioner,utan har även en positiv psykologisk verkan.

Tänk på att...

• Tag för vana att alltid ha vatten i förläggningen för attkunna dricka och sköta den personliga hygienen.

• Fyll på vattendunkar, dricksflaskor och eventuella ter-mosar.

• Finns inget vatten kan du ta snö. Fyll en plastsäck ellerförvaringssäcken till tälthyddan med ren snö och låtsedan eldposten under natten smälta snön och fylla deframlagda dricksflaskorna.

• Sträva alltid efter att ha varm dryck och torrskaffning iförläggningen till frusna poster och patruller.

Page 90: Vinter Sold At

90 Vila och återhämtning

PosttjänstEldpost

Förutom bestämmelserna i SoldF ska du som eldpost i envinterförläggning särskilt se till följande:

Tänk på att...

• Elda så att det blir jämn värme i tältet.

• Vänd och byt plats på kläderna på torkställningen så attde torkar. Tag ner torra kläder. Varning för överhettning!

• Se till att skor och stövlar från de sovande inte sparkasiväg och kommer för nära kaminen.

• Täck över sovande som kastar av sig kläderna.

• Fyll framlagda dricksflaskor med vatten och termosarmed varm dryck.

• Sköt hygienen, t ex underlivshygien och rakning. Dettaär ett utmärkt tillfälle eftersom du är ostörd och har varmtvatten!

• För att undvika markdrag, se till att tillräckligt med luftkommer in genom tältöppningen!

Page 91: Vinter Sold At

Vila och återhämtning 91

Som sista eldpost före revelj kan du få tilluppgift att laga frukost. Detta kräver förbe-redelser redan på kvällen. Troppkök ellergrytor måste förberedas, ingredienser tasfram och tillräckligt med vatten ordnas ochvärmas.

BevakningspostSom bevakningspost måste du klä dig såvarmt att du kan stå stilla och koncentreradig på din uppgift. Använd värmejacka ochvärmebyxor samt se till att du har torrastrumpor, skor och inläggssulor. Isolera motmarkkylan genom att stå på ett tjockt lagergranris.

Vid mycket sträng kyla bör bevaknings-posten inte ha längre pass än 20–30 minuter.Ju kallare det är, desto oftare måste postenbytas.

För att de som sover inte ska störas avtäta postbyten kan eldposten och bevak-ningsposten byta av varandra ett par gånger,innan nästa omgång poster tar vid.

StridsförläggningFörband i stridsområde förläggs med hänsyntill läget och anbefalld stridsberedskapsgrad.Har förbandet fordon kan personalen liggaeller sitta i fordonen, för att få någon timmesvila.

Ett tält kan resas på snön, om denna förstpackas ordentligt. Antingen packas snön medskidorna eller så kan en bandvagn köra fram

och tillbaka över snön. Använd stavarna somtältspik och palla upp kaminen ordentligt,med t ex vedträn, så att den inte sjunker neri snön.

Vid stridsförläggning är beredskapen oftahög, varför du inte få ta av dig några kläder.Var därför extra uppmärksam på risken förkylskador; fötterna är särskilt utsatta.

Att hålla vär menChefen bestämmer om eldning får ske och iså fall måste elden vara noggrant avskärmad.När eldning inte får ske måste det finnasvarm dryck i isoleringskärl eller termos. Ettalternativ kan vara att få tillstånd att lagavarm dryck och mat på troppkök eller i en-manskokkärl.

Att lägga upp ett ”värmespår”, där mankan röra på sig och göra åkarbrasor, är ocksåett bra sätt att hålla värmen.

Vila och återhämtning 91

Page 92: Vinter Sold At

92 Strid

STRIDÅtgärder före strid 94

Stridsförflyttning 96

Skjutberedskap 99

Skjutställning/eldställning 100

Strid med mekaniserade förband 102

Omhändertagande av skadad 103

Stridspaus 104

92

Page 93: Vinter Sold At

Strid 93

Stridstekniken vintertid bör så långt som möjligt

vara densamma som under barmarksförhållan-

den. Du måste dock lära dig att med skidor och

stavar påtagna avge välriktad eld och snabbt ta

skydd. Snön och kylan innebär också att du måste

vara extra noga med att klä dig rätt.

Snödjupet påverkar effekten av splitter och rök-

ammunition. Därför måste ammunitionsinsatsen

ökas med upp till 40 %, för att det ska bli samma

verkan som under barmarksförhållanden.

Är det mycket snö, snöfall och vind kan stridsav-

stånden bli korta, eftersom sikten minskar.

Ljud, t ex stridsfordonsbuller, dämpas av snö och

vind och det kan vara mycket svårt att höra fordon

komma. Är det däremot kallt och klart väder kan

motorljud höras flera kilometer.

93

Page 94: Vinter Sold At

94 Strid

Åtgärder för e stridVapen

Kontrollera att ditt vapen är funktionsdugligt. Är det kallare än-20°C måste vapen och magasin vara torrtorkade, om du inteanvänder CLP.

Ett helt ihopfruset vapen kan i nödfall lösas upp medhjälp av sprit 35.

Funktionskontroll på eldhandvapen och kulsprutor

• Gör patron ur.

• Gör upprepade mekanismrörelser och kontrollera att me-kanismen löper fritt i lådan.

• Kontrollera att säkringen fungerar och blindavfyra.

• Kontrollera att riktmedlen är hela, rätt inställda och fria frånsnö och is.

• Se till att flamdämparen är åtdragen, att mynningsskyddetär påsatt och att skyddsluckan på kulspruta 58 är stängd.

• Kontrollera att magasinsfjädern inte frusit fast.

• Kontrollera att matararmen på kulspruta 58 inte frusit fastoch att kulsprutebanden inte har isbildning.

• Ställ in ett högre gastryck på kulsprutan än normalt. Minskagastrycket efterhand som vapnet blir varmt.

• På automatkarbin 5 ska vredet till gasomställningen inled-ningsvis vara i läge 2 (vredet åt höger).

Du kan begära av din chef attfå provskjuta eldhandvapenoch kulsprutor

Funktionskontroll på granatgevär och pansarvärnspjäs

Kontrollera att vapnet inte är laddat före funktionskontroll.

• För avfyrningsstången fram och tillbaka några gånger.

• Kontrollera att tändstiftet slår fram.

• I samband med skottställning – temperaturkorrigera riktin-strument och öppna riktmedel. OBS! Det är kruttemperatu-ren och inte yttertemperaturen som räknas.

• Se till att snö inte kommer in i eldröret. Trä t ex en tunnplastpåse över mynning och slutstycke. Fäst sedan medgummiband eller snören.

Page 95: Vinter Sold At

Strid 95

Riktinstrument och sikteFörband som åker uppsuttet, t ex mekaniserade förband, behö-ver inledningsvis inte temperaturkorrigera riktinstrument ochvapensikten. Det är krutets temperatur som räknas. Kommerammunitionen från ett uppvärmt utrymme, t ex ett stridsfor-don, ska temperaturkorrigering inte ske förrän ammunitionenhar intagit utomhustemperatur. Det kan ta någon timme förammunitionen att acklimatisera sig.

Riktinstrumentet till granatgeväret och andra optiska hjälp-medel immar igen när de kommer ut i kylan från värmen ivagnen. Använd i stället de öppna riktmedlen.

Förbered skjuthanden. Tag pådig femfingerhandske/ vanteoch stoppa tumhandsken isnödräktens ficka

Personlig utrustning• Anpassa klädseln. Klä dig så att du fryser något innan du

börjar röra på dig.

• Är det mycket kallt kan din chef bestämma att värmejackanska tas med. Ha den i stridssäcken eller rullad på ryggen.

• Om du har kroppsskydd – kontrollera att det är tillpassatoch stängt.

• Kontrollera att skidorna inte har isbildning på glidytan ochatt bindningarna är hela.

Använd öppna riktmedel!

Page 96: Vinter Sold At

96 Strid

Stridsför flyttningFramryckning till fots i djup snö går långsamt och är mycketansträngande. På skidor förflyttar du dig snabbare. Tränasärskilt på att använda ditt vapen tillsammans med skidor ochstavar.

Vid snödjup över 50 cm sker framryckningen i regel påskidor. Detta gäller särskilt om föret är bra, terrängen är jämnoch medlutande, skidkunskapen god samt om den beräknadeförflyttningssträckan är lång.

Ju mer snödjupet ökar över 50 cm, desto snabbare går detatt rycka fram på skidor jämfört med till fots.

Vid snödjup under 50 cm sker framryckning i regel till fots.Detta gäller särskilt om föret är dåligt, terrängen är motlutandeeller sönderskjuten av artillerield, skidkunskapen låg samt omförflyttningssträckan är kort.

Om ni blir beskjutna tar duskydd genom att kasta dig neri snön, med skidorna åt höger(för högerskytt) eller isär. Tagsedan av skidorna och lämnadem för att fortsätta striden tillfots.

Släpning av skidor

96

Page 97: Vinter Sold At

Strid 97

Strid med påtagna skidor skaundvikas, men kan komma attäga rum vid en oplaneradsammanstöt med fienden

Vid bärande skare sker framryckning i regel till fots.Avtagna skidor kan vid kortare förflyttningssträckor medfö-ras, antingen genom ”släpning” eller ”krypande med skidor”.

Vid släpning träs stavarna framifrån genom tåremmarna.Skidorna hålls om brättena med ena handen och vapnet med-förs i den andra handen eller på bröstet.

Vid krypning med skidor träs stavarna framifrån genomtåremmarna. Du kryper mellan skidorna, med händerna omtåremmarna och underarmarna stödda mot skidorna. Vapnetmedförs på bröstet eller ryggen.

Krypning med skidor

Din chef bestämmer om fram-ryckning ska ske på skidor ellertill fots

OBS!

Page 98: Vinter Sold At

98 Strid98 Strid

Page 99: Vinter Sold At

Strid 99

Stridsspår ningFramryckningen måste ofta ske med högsta fart. Om du åkereller springer i täten spårar du så länge du orkar. Ofta orkar maninte mer än ett tiotal meter om snön är djup och lös eller omföret är dåligt. Hoppa sedan åt sidan, beredd att öppna eld tillsnästa spårare hoppar åt sidan. Anslut därefter i kön på gruppen,s k stridsspårning.

Skjutber edskapHur du medför ditt vapen är beroende av vilken uppgift du har,vilken utrustning du medför och vilken risk det är för samman-stöt med fienden.

Åker du skidor och väntar strid ska vapnet hänga omhalsen. Ak 5 ska ha utfälld kolv. Är du pansarskottsskytt har dueldhandvapnet på ryggen. På mycket korta sträckor går det attåka skidor med vapnet i ena handen och stavarna i den andra.Stavarna bör då träs i varandra.

Både granatgevär och am-munition är lämpliga att fäs-tas på ryggsäckens bärram

Olika sätt att medföravapnen vid skidåkning

Skytteomgång med högskjutberedskap

Strid 99

Page 100: Vinter Sold At

100 Strid

Skjutställning/eldställningVid snödjup över 30 cm är det svårt att skjuta liggande,eftersom armbågar och vapen sjunker ner i snön. Om du intehinner inreda din eldställning med stöd för vapnet är bästaskjutställningen knästående.

Träffsannolikheten blir ännu större om du tar stöd av t exett träd. Men se upp så att inte snön på trädets grenar, s kupplega, rasar ner över dig och ditt vapen. Detta kan hända omdu stöter till trädet eller när du avfyrar granatgevär ellerpansarskott.

Vänsterskytt med stödav träd

Sittande utan stöd

Knästående utanstöd av träd

Knästående med skidor

Page 101: Vinter Sold At

Strid 101

Om du är förare på stridsfordon får du också se uppmed upplega när du kör in i eldställning. Den nedrasadesnön kan göra det omöjligt att utnyttja vagnens sikte ochprisma för en stund. En annan fara med snö som rasar ner är attden kan avslöja din eldställning.

Att markgruppera robotsystem, t ex pansarvärnsrobot 56och luftvärnsrobot 70, vid snödjup över 50 cm, kräver storaförberedelser och tar lång tid. Robotlavetten måste grävas neroch snö skottas bort från en stor yta omkring roboten. Om snöninte skottas bort kan snöuppkastet bli så omfattande när robo-ten avfyras att skytten tappar kontakten med den. Pansarvärns-robot 56 grupperas lämpligast på taket av t ex en pansarband-vagn 401 eller på en skoterkälke.

Kulspruta 58, automatgevär 90 och prickskyttegevär 90kräver liggande skjutställning med stöd för vapnet, för att duska kunna avge välriktad eld. För att vapnet inte ska sjunka neri snön använder du snöstöd, pulka eller ryggsäck.

Automatgevär 90 i eldställningmed pulka som stöd för vapnet

Page 102: Vinter Sold At

102 Strid

Strid med mekaniseradeförband

Förband som har splitterskyddande fordon (t ex pansarband-vagn 401) eller stridsfordon (t ex pansarbandvagn 302 ochstridsfordon 90) framrycker så långt som möjligt med soldater-na uppsuttna i fordonen. Vagnarna kör stridsgrupperat medstängda luckor så nära egen artillerield de kan komma. Däref-ter kör vagnarna med högsta fart till stridsställningen, varifrånfienden bekämpas.

Förband med pansarbandvagn 401 urlastar i regel i strids-ställningsområdet för att bekämpa fienden med sina burnavapen. Vid mycket stort snödjup kan soldaterna ta eldställning-ar i spåren efter pansarbandvagn 401, om denna först har körti en båge. Vapnen stannar i stridsställningen i omedelbaranslutning till gruppen, för att med fordonskulsprutan bekäm-pa fientlig fottrupp och för att fungera som skyddsrum vidfientlig artillerield.

Chefen för pansarbandvagn 401-förbandet beslutar sedanom den fortsatta framryckningen ska ske uppsuttet, till fotseller på skidor.

Förvara skidbindningarna i snöjackans fickor. Gruppensskidor kan vara fästade halvgruppvis på ömse sidor om vagnenmed remmar, för att övergången till skidmarsch ska gå såsmidigt som möjligt.

Förband med stridsfordon urlastar i regel inte vid stortsnödjup (över 50 cm). Striden sker med fordonets vapen och avsoldaterna genom stridsluckorna, s k vagnstrid.

Page 103: Vinter Sold At

Strid 103

Bårmattan kan under kortasträckor användas som under-lag, när den skadade ska släpastill skydd eller sjuktransportplats

Omhändertagandeav skadad

Vintertid är det speciellt viktigt att skadade soldater snabbt bliromhändertagna. Nedkylningen går snabbt, dels p g a att denskadade ligger i snön med stora värmeförluster, dels att cirku-lationen hämmas av skadan. Blödningar måste stoppas ome-delbart, eftersom det är mycket svårt – om ens möjligt – att gedropp vid minusgrader.

Först läggs patienttäcket i pul-kan, sedan den skadade somstoppas om väl. Vid mycket kalltväder och vid längre transport-sträckor måste patienttäcketförstärkas med en eller flera vär-mejackor

Pulka som användsför sjuktransport skaisoleras med t exgranris eller liggun-derlag

Sjukvårdsman ska vid stridmedföra sjukvårdsväska,bårmatta och patienttäcke

Page 104: Vinter Sold At

104 Strid

StridspausVid uppehåll i striden, s k stridspaus, kan hela eller delar av dittförband ha en lägre stridsberedskap. Passa då på att se över dinmateriel och dig själv, för att bibehålla ett så högt stridsvärdesom möjligt.

104 Strid

Page 105: Vinter Sold At

Strid 105

Åtgärder vid stridspaus• Ordna en bra skyddsställning, där du och dina kamrater kan

arbeta och eventuellt vila.

• Förstärk klädseln.

• Se över ditt vapen. Efter eldgivning, då vapnet blivit varmt,kan det vara lämpligt att smörja lådans glidytor med smörj-olja 042 eller CLP. Förvara oljan i ett fack i tillbehörsetuiet.

• Fyll på magasin.

• Kontrollera din utrustning. Se till att den är hel, att du vetvar du har den och att du inte förlorat något.

• Se över dina fötter, byt till torra strumpor och lägg eventu-ellt i torra inläggsulor.

• Drick så mycket du orkar, helst varm eller ljummen dryck.Har du het dryck i din termos, fyll då halva koppen meddryck och resten med snö. Drick inte upp all vätska, om duinte säkerställt att du kan fylla på med ny.

• Ät! Förband med fordon ska alltid se till att ha varmakonservburkar! Konservburkarna värms upp på lämpligplats i motorrummet eller i värmepaketet (i värmepaketetpå bandvagn 206 får man plats med ca 10 st 300 g konserv-burkar, vilka blir lagom varma på ca en timme). Gör ett litethål i burken, så att den inte riskerar att sprängas.

• Passa på att göra dina naturbehov, stort som smått!

Page 106: Vinter Sold At

106 Uppträdande i fjällterräng

UPPTRÄDANDE IFJÄLLTERRÄNGUtrustning 108

Kartläsning i fjällen 110

Hårt väder och nedsatt sikt 111

Förläggning 117

Skador och olyckor på fjället 123

Laviner 127

106

Page 107: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 107

Det är endast ett fåtal förband som har krigsupp-

gifter i fjällterräng. Även om du inte tillhör ett sådant

förband är det inte uteslutet att även du kommer

att få uppgifter eller genomföra övningar i fjällen.

Fjällmiljön ställer särskilda krav, t ex kan terräng-

ens beskaffenhet och frånvaron av vägar medföra

stora svårigheter. Du kan utsättas för hårt väder

och laviner samt tvingas övernatta i snön.

Allt detta ställer krav på kunskaper utöver dem som

vintern i övrigt kräver.

Befäl som leder förband i fjällen vintertid ska ha

god erfarenhet av verksamhet i denna miljö.

Det bör finnas två befäl per pluton med sådan

erfarenhet.

Som soldat ska du ha genomfört grundläggan-

de vinterutbildning innan du får gå ut på fjället.

107

Page 108: Vinter Sold At

108 Uppträdande i fjällterräng

UtrustningFörutom den ordinarie utrustningen ska förband i fjällenvintertid medföra följande utrustning:

Säkerhetslina

En per man. Linan ska vara färgad, av nylon, ca 10 m lång och4 mm tjock. Den ska förvaras fastknuten i snöjackans ficka.OBS! Får inte kapas.

• Utrullad vid passage av lavinfarligt område

• Ihopkopplingslina vid marsch i hårt väder

• Sambandslina mellan t ex snöbivacker

Skyddsglasögon

Ett par per man.

• Skydd för ögonen vid hårt väder

• Skydd mot solen (se Skador och olyckor på fjället)

Snören

Några meter per man. Ska förvaras lätt tillgängligt.

• Fångrem vid färd i brant terräng

• ”Fäste” vid skidmarsch uppåt i hårt före; linda snöret ett parvarv runt skidan, omedelbart bakom tåjärnen

ReservskidspetsEtt par per grupp.

Reservremmar till skidbindningen

Ett par per grupp.

Stearinljus

Ett par per man.

• Ljuskälla i snö- eller nödbivack

• Glidvalla

108 Uppträdande i fjällterräng

Page 109: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 109

Infanterispade med snöskyffelbladEn per man.

• Grävning i snö

• Hacka

Pulka

En per grupp.

• Transport av utrustning

• Transport av skadad

Fogsvans

Två per grupp.

• Att såga eller skära ut block med (blocklä, snöbivack)

• Vedsåg

Snöskyffel

Två per grupp. Har större kapacitet än infanterispaden.

Vindsäck3–4 man per vindsäck.

• Rast i hårt väder

• Som nödbivack

• Dörr till snöbivack

Lavinsond

1–2 per pluton.

• För kontroll av snödjup vid t ex snöbivackering

• För eftersök av personer i laviner (se Laviner)

Meddela alltid er chef planeradmarschväg med alternativ ochnär ni beräknar vara framme!

Uppträdande i fjällterräng 109

Page 110: Vinter Sold At

110 Uppträdande i fjällterräng

Kartläsning i fjällenDe flesta fjällkartor är i skala 1:100 000 och täcker in helafjällkedjan från norra Lappland till Dalarna. I vissa fjällområ-den finns dessutom kartor i skala 1:50 000. Ekvidistansen(nivåskillnaden mellan höjdkurvorna) på fjällkartorna är nor-malt 10 eller 20 meter.

När sikten är godNär vädret är bra är överblicken i fjällterrängen en helt annanän i skogslandet och ofta kan du se hela färdvägen från en ochsamma punkt. Den storvulna terrängen gör kartläsningenenklare, eftersom du kan se markanta fjällryggar, fjälltopparoch dalar. Förflyttningen sker som regel i anslutning tilldalgångar.

Vägval sker genom att du ”läser av” terrängen och väljerstråk. Vid vägvalsbestämning är det viktigt att välja en väg somär kraftbesparande. Detta sker genom att du ”håller höjd” ochom möjligt följer höjdnivån, även om förflyttningssträckankan bli avsevärt längre.

När sikten är dåligI hårt väder eller vid andra tillfällen, när sikten är ringa ellerobefintlig, ställs stora krav på omdömet vid förflyttning. Omdu måste förflytta dig och inte kan invänta bättre väderförhål-landen, är det viktigt att planera vägvalet, så att du undvikerplötsligt uppdykande faror i form av raviner och stup. Vidförflyttning kommer det också att ställas stora krav på nog-grann kompassgång och ”stegning” (antal stavisättningar per100 m). Kompassriktningen måste kontrolleras ofta, så att duhåller riktningen. För att underlätta förflyttningen ska dusträva efter att utnyttja ”ledstänger”, såsom markerade leder,telefonledningar, renstängsel. Avläsningen och markeringenav terrängdetaljer och stegning ska ske fortlöpande, så att duhela tiden vet var du befinner dig.

110

Page 111: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 111

VinterledVinterleden är markerad med stolpar med ett kryss i toppen.Stolparna är mellan 2,5–3 meter höga för att vara synliga ävenvid stort snödjup. I vissa fall kan hela stolpen täckas av snö, t exi svackor. För att återfinna leden kan du fästa säkerhetslinan iden senast synliga stolpen och genomföra ett eftersök.

Kraven på markering och sträckning av vinterleder ärmycket stora. Vinterleden är som en ledstång att ”hålla sig i”vid mörker och dåligt väder. Markeringarna (ledkryssen) harutformats och placerats med tanke på att de ska vara lätta attfölja och upptäcka, Avståndet mellan markeringarna ska intevara längre än 40 meter. Vinterleden är som regel rak, går överhedar och myrar samt över terräng där risken för laviner ärringa.

När leden ändrar riktning markeras brytpunkten med tvåkryss på stolpen.

Hårt väder och nedsatt siktVädret i fjällen kan växla snabbt. Hård vind kan blåsa uppinom loppet av några minuter. Ett tecken på annalkande oväderär t ex en snabb vindkantring – i regel från syd eller sydväst tillnordväst (den farligaste vinden) – kombinerat med tilltagandevindstyrka och molntäthet. I dalgångar kan du råka ut förmycket hårda vindar, s k fallvindar, som får hög fart utför enbrant sluttning.

Vädret i fjällen kan växlasnabbt

Karta och kompass ska du alltidha med dig i fjällen

OBS!

Page 112: Vinter Sold At

112 Uppträdande i fjällterräng

Använd snören somfångrem för skidorna.

Råkar du och din grupp ut för hårt väder påkalfjället måste ni snabbt söka skydd. Detfinns tre alternativ att välja på:

• Söka er ner från kalfjället, nedanför träd-gränsen där det är lättare att söka skyddför vinden.

• Vända tillbaka – om det är kortare väg.Tänk på att det kan vara mycket svårt attta sig fram i hård vind och snödrev.

• Snarast söka en lämplig plats för att grävanödbivack.

Åtgärder vid marschvid dålig sikt

• Håll ihop gruppen. I hårt väder eller dim-ma kan det vara nödvändigt att ni sam-manlänkar er med säkerhetslina. Linanska träs igenom ryggsäcksmesen ellerstridsselen, utom på första och sista man,där linan knyts fast; annars riskerar för-flyttningen att bli ryckig.

• Håll reda på din utrustning! En handskeeller mössa försvinner omedelbart om duär ovarsam i den hårda vinden.

• Behåll lugnet. Alla i gruppen ska ha enuppgift, några som spårar, en som hållerkompassriktningen, en som räknar stegeller stavisättningar, en som håller redapå antalet hundra meter och en som räk-nar antalet kilometer.

• Använd kompassen och lita blint på den.Försök genast – innan sikten försvinner –att ta ut kompassriktningen. Rikta kom-passen mot en lämplig orienteringspunktinnan denna försvinner.

• Se upp för bäckraviner. Du kan lätt fallaned i dem och isen där är ofta mycketförrädisk.

• Förflytta dig om möjligt med vinden iryggen. För att komma i skydd kan detvara bättre och säkrare att välja en längresträcka i vindriktningen än en kortare motvinden. Måste du gå mot vinden, och omsnöförhållandena medger det, är det iregel lämpligast och minst kraftödandeatt ta sig fram till fots med stavar. Stavar-na hjälper dig även att hålla balansen dåsikten är obefintlig.

3 km... 600! ...97...98...99 100!

Page 113: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 113

• Undvik ojämn terräng. Sikten blir ofta så dålig att man inteser ojämnheter i tid. Terränghinder som i vanliga fall ärofarliga kan orsaka allvarliga skador. I mycket kuperadeller ojämn terräng kan det därför vara säkrast att ta sig framtill fots.

• Vid motormarsch i hård vind och obefintlig sikt är detnödvändigt att en går eller åker skidor framför fordonet föratt det inte ska tippa eller köra ner i t ex en bäckravin.Soldaten framför fordonet ska vara sammanknuten medfordonet. Finns fordonskompass ska denna användas. Sol-daten som går framför fordonet kan styras med hjälp avkörriktningsvisaren eller tecken. Saknas fordonskompassmåste den som går framför fordonet hålla kompassrikt-ningen. Glöm inte att läsa av trippmätaren.

Vid motormarsch i obefintligsikt är det nödvändigt att gåframför fordonet

Vindens verkningar på snö och människor

Vind Verkningar

8–11 m/s Börjar bli jobbigt att gå mot vinden. Snödrev piskar mot ansiktet.Frisk vind I allmänhet lågt snödrev, men tidvis mer än manshögt.

12–14 m/s Mycket jobbigt att ta sig fram mot vindenFrisk vind Vid lössnö; manshögt snödrev.

Vid hårt före; så tätt och lågt snödrev att markkonturerna försvinner.

15–17 m/s Börjar bli besvärligt att orientera sig. De flesta upplever vindenHård vind som”storm”. Högt snödrev som sätter ner sikten till högst ett par hundra

meter. Svårt att hålla ihop en grupp.

18–21 m/s Omöjligt att orientera sig. Svårt att följa markerade leder.Hård vind Besvärligt att gå på skidor även i medvind. Mycket dålig sikt.

Svårt att använda stavarna.

22–24 m/s Vind och snödrev gör det omöjligt att ta sig framHalv storm på skidor över fjället. Mycket besvärligt att ta sig fram till fots i medvind.

Sikten obefintlig.

25–32 m/s Enda räddningen är att komma inomhus eller under snöytan.Storm

33 m/sOrkan –––––––––––––––––––––

Page 114: Vinter Sold At

114 Uppträdande i fjällterräng

Rast i hårt väderGör så här vid rast i hårt väder:

1. Bygg ett vindskydd av snö eller sätt upp en vindsäck.

2. Förstärk klädseln.

3. Drick varmt.

4. Kontrollera varandra (vita fläckar och kondition).

5. Besluta om hur ni ska fortsätta (vägval, arbetsuppgifter,m m) eller om ni ska gräva en nödbivack.

Sätt eller lägg dig aldrig ner i snönför att vila, utan att ordna medvindskydd och isolering!

Exempel på blocklä

VARNING!

Ställ inte skidorna i snön! De kanbrytas av i hård vind eller blåsaiväg. Lägg skidorna ned och fästdem med skidstavarna genomskidbindningen

I hårt väder används vindsäck-en utan skidor. Annars riskerarvindsäcken att slitas sönder avskidorna

VARNING!

Page 115: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 115

NödbivackOm gruppen i hårt väder inte kan eller orkar förflytta sig tillskyddande terräng nedanför trädgränsen måste chefen beslutaom nödbivackering. Beslut måste tas medan gruppen harkrafter kvar för att leta upp en lämplig plats och gräva!

Nödbivacken skyddar mot vind och kyla. Gruppen kan därvila och äta för att fortsätta när vädret blir bättre. Välj nödbi-vack efter snöförhållanden.

En nödbivack måste kunna byggas snabbt. Använd därförskidor, stavar och vindsäck som byggnadsmaterial.

Här beskrivs två olika typer av nödbivacker – nödkantgropoch nödgrop.

NödkantgropEn nödkantgrop förutsätter att ni hittar en driva, t ex i enbäckravin. Detta är den bästa nödbivacken, eftersom

• samma grävteknik används som vid snöbivacken,

• ni kommer in i skydd på 20–30 min och

• den går att bygga ut om ni på grund av det dåliga vädrettvingas stanna kvar under en längre tid.

Gör så här:

1. Gräv ett ingångshål (se Snöbivack).

2. Gräv rakt in, ca 70 cm per person.

3. Utvidga en sida (eller båda sidorna)till en sittbänk.

4. Flytta in.

5. Blocka igen ingångshålet med ski-dor, stavar och vindsäck samt tätamed snö. Använd en ryggsäck somdörr.

Nödkantgrop

Page 116: Vinter Sold At

116 Uppträdande i fjällterräng

NödgropAnvänd en nödgrop om ni inte hittar en driva. Det räcker medca 1,5 m snödjup; kontrollera med lavinsond eller skidstav.

Gör så här:

1. Gräv ett dike, ca 70 cm brett. Diket ska vara ca 1 m långt perman.

2. Utvidga åt sidorna när du kommit ner en bit under snöytan.Gräv ca 1 m på ömse sidor om diket.

3. Lägg skidor och stavar som ett bjälklag över diket och täckmed vindsäcken.

4. Täck med snöblock och snö. Använd en ryggsäck som dörr.

Matlagning i nödbivack får en-dast ske om tillräcklig ventila-tion kan säkerställas, t ex i ettöppet ingångshål

Se Kolmonoxidförgiftning

VARNING!

Nödgrop

Page 117: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 117

FörläggningFörband med uppgifter i fjällen har oftast fordon (bandvagneller skoter) som medför ordinarie förläggningsutrustning.Säkerställ att ved i tillräcklig mängd medförs.

TältFörläggningsplatsen bör väljas i skogen nedanför trädgränsen.Där är det lättare att ordna skydd än på kalfjället, både motupptäckt och vind. Dessutom kan det gå att få tag i ved.

I stark kyla ska förläggning inte ske i sänkor, eftersom denkallare luften är tyngst och därför lägger sig på de lägst belägnaplatserna.

Måste förläggning ske på kalfjället väljs en plats därsnödjupet medger att tältet grävs ner en bit i snön, som skyddmot vinden.

Förankra tältet noggrant. Saknas tältspik, s k ”snöspik”(40–60 cm långa träspik), så kan t ex skidstavar användas istället.

Staga upp tältet med säkerhetslinor i vindriktningen. Fäststaglinorna i tälttallriken innan tältet reses.

Förankra alltid tältet medstaglinor i vindriktningen

Page 118: Vinter Sold At

118 Uppträdande i fjällterräng

SnöbivackSnöbivacken är en tillfällig förläggning för mindre avdelning-ar. En välbyggd snöbivack kan ersätta tält eller kvartersför-läggning för ett par dygn.

Med hjälp av kartan och genom att studera terrängen är detlättare att hitta en lämplig plats för bivacken. Ofta samlas störremängder snö i mindre raviner, bakom små höjder och i en delsänkor. Snön förs dit av vindarna och det finns grävsnö påläsidorna.

Det finns många modeller och metoder för att grävasnöbivacker. Här redovisas endast snökantgropen (snöka) somär lämplig att gräva i både dåligt och vackert väder. Dessutombyggs den med samma metod som nödkantgropen.

Det viktigaste vid snöbivackering är att undvika att bliblöt, eftersom möjligheterna att torka blöta kläder är i stort settobefintliga i en snöbivack. Undvik att komma i kontakt medsnön med mer än ”sko och spade” samt se till att du inte svettasgenom att anpassa klädsel eller arbetstakt. Borsta av dinutrustning och dina kläder från snö.

Snökantgrop (snöka)Snökan byggs i drivor med tydlig kant och stort snödjup, ca4 m (en lavinsond). Under gynnsamma väder- och grävförhål-landen tar det ca 2 timmar för erfarna soldater att färdigställaen snöbivack. Observera att för oerfarna kan det ta 8–10timmar!

Lämplig plats att bygga snöbi-vack på är i bäckraviner ochpå läsidor. Studera kartan!

vind

Page 119: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 119

Högst 2–3 man bör bo i samma snöka. På så sätt kan alla varamed och bygga. En gräver, en skottar ut snön (8–10 m3) och enär avlösare som förser grävarna med vätska och mat.

Gör så här:

1. Säkerställ att drivan inte är lavinfarlig (se avsnitter Lavi-ner).

2. Gå så högt upp i drivan att du kan se över kanten. Det finnstvå anledningar till att du ska gräva så högt upp:

– Om det drevar under natten (flera meter snö kan läggasig framför ingångshålet) ska du kunna komma utgenom att gräva dig rakt upp.

– All snö (8–10 m3) som du skottar ut ska kunna falla neroch få plats nedanför ingångshålet.

3. Sondera snödjupet. Om flera snöbivacker ska grävas isamma driva är det viktigt att de ligger på ungefär sammahöjd. Luckan mellan två snöbivackers ingångshål skavara ca 4 m (en snösond).

4. Anpassa klädseln för ett hårt arbetspass! Ta av så mycketkläder som möjligt och undvik att komma i kontakt medsnön.

5. Skotta bort eventuellt överhäng och lössnö.

6. Gräv ett ingångshål som ska vara ca 70 cm brett och hafull ståhöjd för att du ska få en bra arbetsställning och intebli onödigt blöt. De första spadtagen ska utformas som ettupp och nervänt V, för att markera V-formen för snökanstak.

7. Ingångshålet ska vara 2,5–3,5 m djupt. Utvidga efterhandåt sidorna, så du får arbetsutrymme och inte stöter emotväggarna. Tänk hela tiden på V-formen, så att taket blirstarkt och att du inte skottar ut för mycket snö. Väggar ochtak ska vara ca 20 cm tjocka för att vara hållfasta ochisolera mot kyla.

Sondering av snödjup

Ingångshål

Page 120: Vinter Sold At

120 Uppträdande i fjällterräng

8. När du grävt ut åt sidorna till brösthöjd är det lämpligt atttillverka block ur den plats där liggbänkarna ska finnas.Använd fogsvans och gör blocken ca 1,5 m långa och 20x40cm breda. Denna storlek på blocken är lämplig för två manatt handskas med. Förvara blocken utanför snökan tills niska stänga ingångshålet. Det går åt 4–5 st block för att täckahålet.

9. Färdigställ liggbänkarna som bör vara 1 m breda och ca2 m långa. Bänkarna bör vara så låga att benen når ner tillgolvet när du sitter på dem. Fasa av bänkarnas sidor så attvaderna ej kommer i kontakt med snön.

10. Finputsa väggar, tak och golv, så att inga droppkanter finnsom det skulle bli plusgrader inne i bivacken. Du kan t exanvända fogsvansen för att släta till väggarna och taket. Setill att golvet sluttar mot ingångshålet så att eventuell kallluft, som samlas vid golvet, kan ”rinna” ut.

11. Gör två ventilationshål, ett på vardera sidan om ingångshå-let. Gör hålen rakt upp så att de inte drevar igen. Ventila-tionshålen görs enklast med en skidstav. Låt skidstavensitta kvar i hålet, så hålet kan rensas upp om det snöar. Hålet

Det är förbjudet att vistas ovan-för snöbivackerna på grund avrisken att trampa igenom taket!

Tillverkning av snöblock

Förvaring av snöblock för till-frysning

3m1m

OBS!

120

Page 121: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 121

bör vara ca 10 cm i diameter. Gör en ljusnisch i bakre väggenför ett stearinljus – ett ljus lyser upp hela snöbivacken.Säkerställ att ljuset inte kan falla ner och antända t ex ensovsäck!

12. Om flera snöbivacker ligger intill varandra på samma höjdkan ”sambandshål” grävas för kommunikation mellan bi-vackerna.

13. Flytta in i bivacken innan ni blockar ingångshålet. Ta in allmateriel, även skidor, pulkor och spadar, så att inget försvin-ner om det börjar snöa. Spadarna kan ni dessutom behöva föratt kunna gräva er ut efter ett kraftigt snöfall.

14. Blocka igen ingångshålet. Skotta över snö för att täta allaspringor och öka isoleringen.

15. Ingångshålet till snöbivacken får inte stängas förrän chefengett order för nästa dags verksamhet.

16. Ingångshålet kan stängas på flera sätt. Ni kan tillverka ettspeciellt dörrblock som dras på plats inifrån med skidstavoch spade. Ni kan också skotta igen ingångshålet. En rygg-säck kan ställas i hålet eller så kan vindsäcken hängas för.

Chefen ska gå från snöbivacktill snöbivack för att kontrollerahur alla mår, hur ventilations-och sambandshål fungerarsamt se till att matlagning skerutanför bivacken eller i detöppna ingångshålet

Nödutgång genom taketom det drevar mycket un-der natten

Dörren stängsmed snöspa-den och enskidstav

10 cm

Uppträdande i fjällterräng 121

Page 122: Vinter Sold At

122 Uppträdande i fjällterräng

Tjänsten i bivacken

• Snön isolerar inte bara mot kyla utan även mot ljud.Eftersom ljud utifrån inte når in är det viktigt att sambands-hålen fungerar och överenskomna tider hålls.

• Syret i snöbivacken räcker. Det finns dels syre i självabivacken, dels i den omgivande snön. Ventilerna är till föratt få in frisk luft och för att reglera temperaturen. Denideala temperaturen i bivacken är ett par minusgrader. Blirdet plusgrader börjar det droppa från taket och du riskeraratt allt blir blött. Vidga då ventilerna eller öppna ingångs-hålet, så att det åter blir minusgrader i bivacken.

• Lägg några björkkvistar mellan liggunderlaget och bänkensom halkskydd. Annars riskerar du att glida ner i mittgång-en. Tag inte fram sovsäcken förrän du ska lägga dig. ”Skakaluft” i sovsäcken så att stoppningen blir luftig och isolerarbättre. Lägg t ex en skida på bänken närmast väggen för attundvika att du under sömnen rullar inåt och blöter sovsäcken.

• Var noga med att borsta av all snö från kläder och skor.

• Ha termos och värmejacka lätt åtkomliga under natten så attdu kan dricka varmt och lägga värmejackan över dig om dufryser.

• Förbered termosfrukost och torrskaffning redan på kvällenså att du slipper stiga upp och gå ut för att laga mat. Det ärmycket behagligare att äta i sovsäcken, än att gå ut när detkanske är dåligt väder.

• Se till att ni är marschfärdiga i tid. Meddela chefen att ni ärklara, genom sambandshålet eller genom ett överenskom-met tecken, t ex att resa en skida utanför ingångshålet.

• Stanna i bivacken tills order om avmarsch kommer.

• Städa bivacken innan ni lämnar den.

• Vid dåligt väder kan det vara lämpligt att som sista åtgärdgöra sina naturbehov i bivacken.

Laga inte mat inne i snöbivack-en på grund av risken för kol-monoxid

VARNING!

Page 123: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 123

Skador och olyckor påfjället

När någon blir skadad på fjället innebär det alltid en storbelastning på gruppen. Oftast är det långt till kvalificeradhjälp. Har gruppen inte tillgång till fordon för att transpor-tera den skadade måste gruppen förmodligen avbryta pågå-ende verksamhet och helt övergå till omhändertagande ochtransport. Även lindriga skador vållar problem, eftersomgruppen är beroende av att var och en kan ta hand om sigsjälv och att alla kan hjälpas åt i besvärlig terräng eller hårtväder.

UtförsåkningDen vanligaste orsaken till skador på fjället är att du över-skattar din förmåga att åka utför!

Utförsåkning med en tung, hög ryggsäck och vapen påbröstet gör det extra svårt. Föret kan också skifta undernerfarten, t ex kan det växelvis vara hårt före och lössnö. Dukan också hamna i skarsnö som plötsligt brister. En omkull-åkning innebär alltid risk för skador, t ex ett knä ur led, ettbenbrott, en utslagen tand eller en stukad tumme. I bästa fallär det bara utrustningen, t ex en skida, som går sönder.

Det är bättre att gå utför än att riskera onödiga skador!

Chefen ansvarar för att utförsåk-ning sker säkert och under kon-trollerade former

123

Page 124: Vinter Sold At

124 Uppträdande i fjällterräng

Kolmonoxidför giftningKolmonoxid är en gas som bildas vid ofullständig förbränning,oavsett vilken typ av enmanskök som används. Det bildasdubbelt så mycket kolmonoxid när man smälter snö som närman värmer vatten.

Utomhus där kolmonoxiden kan blåsa bort utgör den ingenfara, men i täta, trånga utrymmen, t ex i små tält och snöbivack-er, är kolmonoxiden direkt farlig. Kolmonoxiden lägger sigförst vid golvet och kan efter ett tag fylla en hel snöbivack.

Kolmonoxid blockerar blodets syreupptagningsförmåga.Kroppen reagerar snabbt och försöker kompensera syrebristeni blodet genom att hjärtat arbetar snabbare och pulsen stigerhastigt. Vid omfattande förgiftning inträder medvetslöshet ochdöd på grund av syrebrist.

Symtom

• Hög puls

• Matthet

• Kallsvettning

• Huvudvärk

Kolmonoxiden finns kvar i kroppen under lång tid, fråntimmar upp till några dagar.

Behandling

• Vid lindrig förgiftning – vila och frisk luft.

• Det är viktigt att inte anstränga sig (t ex åka skidor) så längesymtomen kvarstår.

• Svårare fall av kolmonoxidförgiftning kan endast behand-las på sjukhus.

Laga inte mat inne i tält ellersnöbivack

VARNING!

Page 125: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 125

Koldioxidför giftningKolmonoxid (CO) ska inte förväxlas med koldioxid (CO2).Koldioxid bildas vid all slags förbränning och finns dessutomi din utandningsluft. Hög koncentration av koldioxid kanuppstå i mycket trånga utrymmen med ingen eller obefintligventilation, t ex i en trång nödbivack med flera personer.

Du kan också drabbas av koldioxidförgiftning om dutvingas stanna i en snöbivack i flera dygn, t ex på grund avdåligt väder. Då bildas is på bivackens insida, vilket hindrarsyret i den omgivande snön att komma in. I en sådan situationmåste du skrapa bort isen och säkerställa att ventilationshålenfungerar.

Symtomet är att du börjar andas häftigt (hyperventilerar)och behandlingen är frisk luft.

Brännskador av solPå våren, när solen ligger på hela dagen och strålarna reflek-teras mot snön, uppstår ofta brännskador i ansiktet. Särskiltutsatta ställen är näsan, läpparna, öronen och sidan av halsen.Om du inte skyddar dig kan brännskadorna bli så omfattandeatt huden lossnar, med svåra smärtor som följd.

Förebyggande och behandling

• Skydda dig i tid, tillverka ett ”nässkydd” av papper eller enbit plåster. Fäst nässkyddet i solglasögonen.

• Vänd inte ansiktet mot solen i onödan.

• Använd snöjackans huva och lägg eventuellt en halsduköver ansiktet.

• Om det är flera dagar med klart väder är det bättre att vilapå dagen och förflytta sig på natten.

Säkerställ att det alltid är godventilation!

Exempel på nässkydd

VARNING!

Page 126: Vinter Sold At

126 Uppträdande i fjällterräng

SnöblindhetSnöblindhet är en brännskada, orsakad av för starkt solljus.Om hornhinnan får ta emot för mycket ultraviolett ljus kan dubli snöblind. UV-strålningen tränger även igenom moln ochdis. Använd därför alltid solglasögon. De bör vara av glaciär-typ med mörkt glas och skydd även runt ögat. Vanliga slalom-glasögon med mörkt glas fungerar också bra. Svåra fall avsnöblindhet kan ta upp till en vecka att läka.

Symtom

• Ögonen blir röda, tårögda, svullna och fyllda av ”grus”.

• Du känner en mycket svår smärta och ser suddigt.

• I svårare fall kan du inte se, du blir helt enkelt blind.

Behandling

• Du kan behöva tejpa solglasögonen så att endast en smalspringa återstår.

• Smärtlindrande droppar eller salva.

• Vila och mörker (binda för ögonen helt).

Använd alltid solglasögon,ävenvid mulet och disigt väder

OBS!

Page 127: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 127

LavinerÖdmjukhet och respekt är viktiga egenskaper som du börbesitta då du befinner dig i utsatta miljöer där naturens krafterråder. En lavin kan innehålla tusentals ton snö. Du inser säkertatt när dessa krafter kommer i rörelse så är vi människor väldigtsmå. Kraven på disciplin, kunskaper och färdigheter är avavgörande betydelse i lavinfarlig miljö. Laviner indelas i tvåhuvudtyper, lössnö- och snöflakslaviner.

Lössnölaviner lösgörs oftast i branta sluttningar, där snönhar byggts upp av kraftiga snöfall. Detta inträffar särskilt vidminusgrader och svag vind, då snön är lös.

Snöflakslaviner är betydligt vanligare än lössnölaviner. Debildas i regel på branta kalfjällssluttningar (mer än 25° lutning)där vinden packat snöns översta skikt till stora snöflaksområ-den. Snöflakslaviner kan inträffa t ex vid stora temperaturänd-ringar och kraftiga snöfall. Enstaka skidåkare kan orsaka att enlavin utlöses.

Chansen att överleva i en lavin är en kapplöpning medtiden. Statistiken visar att de flesta som överlever en lavinräddas genom självhjälp eller kamrathjälp inom 30 minuter.Därefter minskar chanserna drastiskt och det krävs kvalifice-rad hjälp. Detta visar hur oerhört viktigt det är att personalenpå plats vidtar snabba och riktiga åtgärder. Du kan vara en avdem som tillhör räddningsstyrkan – den nödställde kan enbartförlita sig på din skicklighet och snabbhet till undsättning.

Ett fåtal exempel finns där personer har varit begravda i enlavin under flera dygn och sedan återfunnits med livet i behåll.Detta bevisar att det inte finns någon anledning att ge upp, utantvärtom kämpa och hålla fast vid hoppet om räddning.

När du och ditt förband vistas i fjällterräng ska ni givetvisundvika lavinfarliga områden. Men risken att hamna där finnsdock, bl a på grund av felorientering eller dålig sikt.

Utbildning och övning i lavintjänst är en absolut förutsätt-ning innan du genomför förflyttningar eller utför annan verk-samhet i terräng med risk för laviner.

Ca 85 % av dem som överleveren lavin räddas av sina kamrater

Lössnölavin (200 km/h)

Snöflakslavin (150 km/h)

% överlevande

Tid

Kamrat-hjälp

Organiserat sök- ochräddningsarbete

Kvävning

Allmän ned-kylning

OBS!

30 minuter

127

Page 128: Vinter Sold At

128 Uppträdande i fjällterräng

Lavinfarliga områdenDet är viktigt att känna till följande:

• Branta sluttningar (25°–45°) med stora mängder lössnö ärlavinfarliga.

• Temperaturförändringar ökar lavinrisken.

• Hängdrivor ovanför branta läsluttningar och över skarpakanter, där vinden byggt upp stora snömassor, är tydligatecken på lavinfara.

• Dova ljud (s k WOOMs) och sättningar i snön är varnings-tecken.

• Lavinfaran är störst 1–2 dagar efter ett kraftigt snöfall.

• Markförhållanden inverkar på lavinbenägenheten. Ter-räng som saknar träd i täta bestånd, kraftiga buskar ellerstora stenar som binder snön ökar lavinfaran.

• Stark sol eller regn luckrar upp snön. När snön sedan utsättsför de temperaturväxlingar som sker mellan natt och dag, isynnerhet under vårvintern, bildas kullagerliknande glid-

skikt i snön. Detta innebär stor risk för snöflakslaviner,särskilt vid kraftiga snöfall under natten kombinerat medhögre temperaturer mitt på dagen. Om detta dessutom skerdå marktemperaturen stiger och det understa lagret med snöbörjar smälta och luckras upp är risken stor för marklavi-ner. Marklaviner är mycket farliga eftersom de drar med sigall snö, inklusive stora mängder sten, jord, grus och träd.

• Säkraste tecknet att det är lavinfarligt är att det nyligen gåttlaviner i området. Var obeservant på brottkanter på slutt-ningar.

<30 cm Liten risk

30–50 cm Risk

50–80 cm Stor risk

>80 cm Mycket stor risk

Respektera alltid uppsatta var-ningsskyltar och avspärrningar

Nysnötabell 1–3 dagarssnöfall, >0 °C

Kraftpåkänning

Glidbenägenhet

OBS!

Page 129: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 129

Rutschblocksmetoden

Stavmätmetoden

Spadprovet

MYCKET STOR RISKSnön rasar av sig själv

STOR RISKSnön rasar när mantrampar/ sticker nedspaden

RISKSnön rasar när manhoppar/ bryter medspaden

LITEN RISKSnön rasar inte efterupprepade hopp

12

3

4

Metoder att bedöma lavinfara

Stor risk

Risk

Risknivåer

90° 45°

90° 30°

129

Page 130: Vinter Sold At

130 Uppträdande i fjällterräng

Gå så högt upp i sluttningensom möjligt

Undvik hängdrivor

Tänk före! Efter kan detvara för sent!

PlaneringNoggrann planering före och gott omdöme under verksamheti områden där laviner kan förekomma, är bästa förutsättningenför att undvika lavinolyckor.

Var noga med:

• Läs kartan och planera din marschväg.

• Passera aldrig genom ett lavinfarligt område om inte chefenbedömt passagen som säker, t ex efter att ha genomförtrutschblocksprov.

• ”Läs” terrängen, utnyttja t ex flacka partier, åsryggar, bar-mark och stenar för en säkrare framryckning.

• Kontrollera och samverka med människor som har lokal-kännedom.

• Kontrollera hur vädret har varit de senaste dygnen.

• Ta reda på väderleksutsikterna.

OBS!

OBS!Fråga lokalbefolkningen var detbrukar gå laviner

”Var trygg – följ rygg!”

Page 131: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 131

Fallinje

Följ fallinjen Gör spadprovet Passera tvärs över lavinfarligt område

Skydda näsa och munHa ej händerna in-trädda i remmarna

Lossa vristremmaroch bindningar

Knyt ett minst 10 meterlångt rött lavinsnöreom livet

Passage av område medrisk för laviner

Om du blir tvungen att passera lavinfarligterräng ska följande säkerställas:

• Avdela rekognoseringspatrull. Patrullenska ledas av övningsledaren eller av den-ne utsedd instruktör.

• All personal ska vara väl övad i lavinre-kognosering och lavinräddning samt kun-na hantera elektronisk lavinsändare.

• Kontrollera snöns glidbenägenhet genomatt gräva rutschblock eller utföra spräng-prov, varvid det kan bedömas huruvidalavinrisk föreligger.

• Kontrollera att lavinsökaren är i läge försändning.

• Ta fram materiel för eftersökning och låtden finnas lätt tillgänglig.

• Passera med väl uttagna avstånd (ca 25–50 m).

• Avdela poster för uppsikt.

• Ordna den personliga utrustningen, så attskidor, stavar och ryggsäck snabbt kanfrigöras.

• Skydda andningsvägarna, t ex med hjälm-huva 90 eller halsduk.

• Häng ut säkerhetslinan och låt den släpafritt efter varje man.

• Medför spade (högst två man per spade).

• Medför snösond (högst fyra man per lavin-sond).

Förberedelser innan du passerar område med risk för laviner

Page 132: Vinter Sold At

132 Uppträdande i fjällterräng

SäkerhetsutrustningSäkerhetsutrustningen som används i lavinfarliga områden ärbeskriven i början av detta kapitel. Alla i förbandet bör dess-utom vara utrustade med elektroniska lavinsökare för attunderlätta räddningsarbetet vid en lavinolycka.

Användandet av säkerhetsutrustning ska alltid föregås avutbildning med utbildad instruktör.

Lavinsökaren ska bäras fast-satt nära kroppen, under t exfältjacka eller snöjacka, i lägeför sändning

Åtgärder vid lavinolyckaOm du hamnar i en lavin

• Befria dig från skidor, stavar och övrig lös utrustning.

• Försök komma undan! Ta dig till ett fast föremål, t ex enklippa.

• Försök krypa ihop, skydda ansiktet med armarna och”trampa vatten”.

• Behåll lugnet och andas så lugnt du kan.

RäddningTillämpningen av nedanstående åtgärder kan vara beroendeav antalet personer som deltar i räddningsarbetet.

Eftersökning

• Observera var den nödställde greps av lavinen och var hansågs sista gången.

• Märk om möjligt ut dessa två platser.

• Avdela en post för att hålla uppsikt över eventuellt ytterli-gare laviner samt för att påkalla hjälp med t ex radio ellermobiltelefon. Posten ska även med tecken eller signalerpåkalla omgivningens uppmärksamhet, för att om möjligtkunna utöka antalet personer i räddningarbetet.

• Sök efter synliga ledtrådar, t ex säkerhetslinan.

• Börja eftersökningen där du såg den saknade senast. Där-efter påbörjas systematisk eftersökning i lavinensnedre del.

Page 133: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 133

Ej observerat nödställd,en person söker

Ej observerat nödställd,flera personer söker

Observerat nödställd,en person söker

• Om elektroniska lavinsökare har använts – genomför efter-sökning enligt nedanstående bild. Slå först om din lavinsö-kare till mottagning.

Metoder för grovsökningmed elektronisk lavinsökare

Signalenminskar

Signalenökar

Signalen hörsförsta gången

Signalenminskar

Signalenminskar

Signalenökar

Detaljsökning

133

Page 134: Vinter Sold At

134 Uppträdande i fjällterräng

• Om inga andra hjälpmedel finns – påbörja systematiskgrovsondering (75x75 cm) med lavinsonder och stavar (tabort stavens handrem eller truga).

• Tryck försiktigt vid sondering!

När den nödställde lokaliserats

• Tillkalla chefen. Börja gräva direkt.

• Ge omedelbart första hjälpen när den nödställde grävtsfram.

• Utgå ifrån att den nödställde är nedkyld och chockad.Behandla honom med stor omtanke och varsamhet.

• Transportera den nödställde för att få mer kvalificeradvård.

75 cm

75 cm

Märk ut var lavinengrep den saknade...

...och var han försvann

Markeringensyttergräns

Påbörja eftersöket längst ner

Post

Systematisk grovsondering

Page 135: Vinter Sold At

Uppträdande i fjällterräng 135

Tänk på att...

Lavinhunden är det effektivastehjälpmedlet vid eftersökning

När kvalificerad räddningshjälp anländer

• Påbörja mer omfattande finsondering.

• Om räddningshjälpen innefattar hundförare med lavin-hund påbörjar de eftersökningen och grävpatrullen ryckerfram på avstånd bakom, beredda att börja gräva vid marke-ring.

• Antalet personer som finns tillgängliga för räddningsar-betet varierar från fall till fall. Du kan därför tvingastillämpa olika sökmetoder i varierande omfattning.

• Det är viktigt att märka ut alla platser där utrustning hittasoch nödställda grävs fram. Detta underlättar efterarbetetoch utredningen av en olycka.

• Chockade kamrater som undkommer eller räddas utanfysiska skador bör få en uppgift i räddningsarbetet. Dettahar vid tidigare lavinolyckor visat sig vara positivt, isynnerhet för den chockade, som då lättare kunnat hante-ra den psykiska återhämtningen.