Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper 031-786 00 00 (växel)

VÄLKOMMEN TILL GEOVETARCENTRUM

2012

Creative Support 2012, Svanenmärkt tryckproduktion

Inledning/prefekt sid. 4

Kontaktpersoner sid. 5

Kandidatprogram i geovetenskap med

inriktning mot Geologi sid. 6

Masterprogram i geovetenskaper med inriktning mot Berggrundsgeologi sid. 9

Masterprogram i geovetenskaper med inriktning mot Miljö- och Jordartsgeologi sid. 12

Masterprogram i geovetenskaper med inriktning mot maringeologi sid. 14

Kandidatprogram i geovetenskaper med inriktning mot Klimatologi/Naturgeografi sid. 16

Kandidatprogram i marinageovetenskaper med inriktning mot Oceanografi sid. 18

Kandidatprogram i Geografi sid. 20

Studentcentrumoch Studievägledare Sid. 22

Så här hittar du till Geovetarcentrum sid. 23

Bra att veta Från A till Ö sid. 24

3

I N N E H Å L L

INL

ED

NIN

G/P

RE

FE

KT

Räcker jordens resurser?Vad händer med haven och klimatet?

Livsavgörande frågor för samhället där geovetaren ochgeografen har kunskapen!

Prefekt Gun SelldénTelefon 031-786 26 21E-post gun.sellden@gvc.gu.se

Allt vi använder i vårt dagliga liv som hus, vägar, kraftverk, datorer, telefoner, satelliter etc, kommer ursprungligen från mineral. Det betyder att utan geologer stannar samhället. Jordens resurser kommer att räcka en kortare eller längre tid. Vissa håller på att ta slut och det råder en stor brist på geologer, såväl internationellt som i Sverige! Någon måste hitta de resurser samhället behöver.

Kandidatprogrammet i geovetenskap börjar med ett geovetenskapligt basår. Efter basåret kan du välja att fördjupa dig i geologi eller,

om du vill veta mer jordens klimat följa vårt nya internatio-nella kandidatprogram i geovetenskap med inriktning mot

klimatologi. Klimatet är en av nutidens viktigaste frågor och det finns ett stort behov av kunskap om klimatet och dess effekter på människa och samhälle.

Efter kandidatexamen kan du välja att börja arbeta eller att specialisera dig i berggrundsgeologi eller miljö-och jordartsgeologi. Är du intresserad av havet kan du bli maringeolog. Masterprogrammet i geovetenskap med inriktning mot klimatologi är under utveckling.

Är du intresserad av vad som händer med både havet och klimatet kan du läsa kandidatprogrammet i

marina vetenskaper och välja att specialisera dig i oceanografi år 3. Många frågor som rör klimatet har sitt ursprung i havets cirkulation eftersom havets

förmåga att lagra värme är mycket större än för at-mosfären.

Geografi är ämnet som behandlar hur män-niskan använder jordens resurser och vad konsekvenserna av det blir. Allt fler bor i städer och för att utveckla framtidens städer behövs ett helhetstänkande. Det är här geograferna kommer in eftersom geografin är bryggan mellan samhälls-vetenskap och naturvetenskap.

4

Räcker jordens resurser?Vad händer med haven och klimatet?

Livsavgörande frågor för samhället där geovetaren ochgeografen har kunskapen!

KontaktpersonerPå följande sidor har vi samlat en mängd praktisk information som du som student kan ha nytta av i dina studier här hos oss. Det är sådant som våra studenter brukar fråga efter och som vi därför tror kan underlätta för dig i dina studier. Tycker Du att det fattas något i guiden, ta gärna kontakt med oss. Besök också hemsidan för institutio-nen för geovetenskap på internet där det finns ytterligare information att få: www.gvc.gu.se

Du kan också kontakta Studentcentrum som presenteras på sidan 16 i den här broschyren.

BerggrundsgeologiLennart Björklund. Telefon 031-786 28 03E-post lennart.bjorklund@gvc.gu.se

Miljö- och jordartsgeologiRodney Stevens. Telefon 031-786 28 07E-post Stevens@geo.gu.se

MaringeologiKjell Nordberg. Telefon 786 28 61E-post kjell.nordberg@gvc.gu.se

OceanografiGöran BjörkTelefon 031- 786 28 58E-post goran.bjork@gvc.gu.se

Klimatologi/naturgeografiHans Linderholm. Telefon 031-786 28 87E-post Hans.linderholm@gvc.gu.se

GeografiMats Olvmo. Telefon 031-786 19 63E-post mats.olvmo@gvc.gu.seInstitutionen för geovetenskaper

Bodil Jansund. Telefon 031 786 13 87E-post Bodil.jansund@geography.gu.seInstitutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografiHandelshögskolan vid Göteborgs universitet

5

KO

NT

AK

TP

ER

SO

NE

R

Utbildningskoordinator Kerstin EricsonTelefon 031-786 19 56

E-post: kerstin.ericson@gvc.gu.se

GE

OL

OG

I

Kandidatprogram i Geovetenskap med inriktning mot geologi

6

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HTVT

ÅR 3

HTVT

Provtagning på Lyngmossen

Strömmätningar vid Lärjeån.

Exkursion på Bornholm. Kalksten och grönsand från Krita.

GV1410 Geovetenskap grundkurs, 30 hp

GVS150 Geografiska informationssystem (GIS) 15 hp

GVN400 Geovetenskaplig metodik 15 hp

MPN011 Mineralogi 7,5 hp

GVG220 Sedimentologi och stratigrafi 15 hp

MPN120 Geokemi 1

Obligatorisk kurs i statistik

Obligatorisk kurs i vetenskapsteori

GVG270 Petrologi 7,5 hp

MPN021 Strukturgeologi 7,5 hp

GVG310 Kvartärgeologi 7,5 hp

GVG320 Marin geologi 7,5 hp

GVG330 Tillämpad geologi 7,5 hp

GVG340 Hydrogeologi 7,5 hp

GVG350 Geofysik 7,5 hp

GVG360 Global tektonik 7,5 hp

GV0415 Examensarbete 15 hp

Berggrundsgeologer undersöker förekomster av bergarter, mineral, malmer, olja och gas samt grundvatten i berg. Miljö- och jordarts-geologer klassificerar jordarter som till exempel lera, sand och grus, för att bl.a. bedöma risken för spridning av miljögifter till grundvattnet och för att avgöra om marken utgör ett stabilt underlag för byggen. Geofysiker undersöker jordlagren, berggrunden och grundvattenföre-komster långt ner i jordskorpan. Maringeologer undersöker havsbott-narnas sediment, miljögiftspridning, hur man bedriver bottenunder-sökningar för t ex havsbaserad vind- och vågkraft, inför pipelines- och kabelförläggning, brobyggnation, dragning av fartygsleder, anläggningar av hamnar etc.

Geologer kan arbeta inom gruvindustrin, i konsultbolag, inom kom-munen eller länsstyrelsen med miljöövervakning eller inom statliga myndigheter som Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och internationella olje- och prospekteringsbolag.

År 1 Första året är ett geovetenskapligt basår. Under höstterminen läser du geovetenskaplig grundkurs där du lär dig den spännande historien om hur jordklotet är uppbyggt och hur det fungerar. I kursen ingår naturligtvis exkursioner och övningsmoment i fält. Du får också lära dig hur vår atmosfär och våra oceaner fungerar.

Första halvan av vårterminen ägnas åt Geografiska informationssystem (GIS). Användningen av GIS i samhället ökar lavinartat och är därför ett verktyg som du kommer ha stor användning av i ditt yrkesliv. Under kursen i geovetenskaplig metodik får du vara med om många av de fältmoment som geovetare behöver känna till.

År 2 Mineralogi. På den här kursen lär du dig olika mineralers kemi, egenskaper och förekomstsätt, samt metoder att studera dessa.

Sedimentologi och stratigrafi. Här lär du dig hur sediment bildas och avlagras i olika miljöer, i vatten, is och på land. Dessutom får du veta hur jord och berglager kan namnges och användas för att tolka geologi liksom åldersbestämning. En veckas fältkurs på Bornholm hjälper dig att se sammanhangen.

Geokemi 1. Här får du lära dig om grundämnens förekomst och ursprung, solsystemet och om planeterna. Här behandlas jordklotets, mineralens och bergarternas kemi.

De obligatoriska kurserna i Statistik och Vetenskapsteori läses parallellt.

Petrologi. Här får du grundläggande kunskaper om bergarters ursprung. Du lär dig nomenklatur, tolkning av bergarters textur, fältegenskaper m.m.

Strukturgeologi förklarar bland annat hur mineral bryts, böjs och dras ut, och berglager veckas och förskiffras av krafterna i en bergskedjas bildning.

GE

OL

OG

I

7

GeologiRäcker jordens resurser?

Exkursion på Bornholm. Vittrande granit

GE

OL

OG

IÅr 3 I kursen i Kvartärgeologi lär du dig om glaciärer som täckte Sverige och de olika jordarter som härrör från istiden. Kursen inne-håller mycket fältarbete med morän och kartering, plus en vecka i Norge för att bland annat vandra på en glaciär och se en del av Nordens fantastiska glaciala geologi.

Maringeologi Här får du lära dig hur havsbottnarna bildas, hur sedi-menten kommer till och hur man kan använda dem som miljöarkiv. Du får också pröva på hur vi arbetar till sjöss och på land, med vilka verktyg, och vad vi kan komma fram till både när det gäller havens historia och människans påverkan på havsmiljön.

Tillämpad geologi Nu får du lära dig hur geologen löser problem i samband med byggande av tunnlar, dammar och vägar och riskana-lys av skred i jord och berg.

Hydrogeologi handlar om grundvatten, var det befinner sig i jorden, hur det rör sig, och hur vi kan använder och hantera det på ett håll-bart sätt.

Tillämpad geofysik I Här lär du dig de geofysiska metodernas teore-tiska bakgrunder samt deras tolkningsteorier. Kursen behandlar bl a seismik, gravitation, magnetism, elektricitet och elektromagnetism.

Global tektonik handlar om hur jordklotet omskapas i stor skala, värme-flöde och dynamik från jordens kärna och mantel, ut till de stela tektoniska plattornas rörelser.

Terminen och programmet avslutas med ett självständigt examens-arbete.

8Eld och is! Mulajökullglaciären har eroderat genom

unga vulkaniska bergarter i centrala Island.

BE

RG

GR

UN

DS

GE

OL

OG

I

Masterprogram i Geovetenskap med inriktning mot berggrundsgeologi

Diamantgruvan Kimberley Big Hole i Sydafrika är 1 km djup och ligger mitt i stan.

År 1 Masterprogrammet i Berggrundsgeologi börjar med en kurs i Avancerad petrologi där du får fördjupade kunskaper om bergarters ursprung och beteende under geologiska processer. Du lär dig också att använda avancerad petrologisk litteratur.

Gondwana geologi Kursen består huvudsakligen av en exkursion till delar av den tidigare superkontinenten Gondwana. Du kommer att korsa en stor del av den Arkeiska kratonen i södra Afrika samt besöka flera gruvor.

Ekonomisk geologi Här får du djupare kunskaper i malmernas klassi-ficering, förekomst i Sverige och utomlands, moderna geokemiska och geofysiska prospekteringsmetoder samt beräkningsmetoder för att uppskatta prospekteringskostnaderna. Naturligtvis är du ute i fält.

Magmatisk och metamorf geokemi 2 Här fördjupar du dig i de geo-kemiska processer som bildar kristallina bergarter. Målet är att du skall kunna starta egna projekt med geokemiska moment vilket är viktigt för geologer som arbetar med berggrundsgeologi, ekonomisk geologi eller forskning.

Hydrogeologi handlar om grundvatten, var det befinner sig i jorden, hur det rör sig, och hur vi kan använda och hantera det på ett hållbart sätt.

9

Masterprogram i Geovetenskap med inriktning mot berggrundsgeologi

Tillämpad geofysik 3 Här arbetar du med ett fältprojekt som ger dig en realistisk uppfattning om hur det är att arbeta som konsult. Du lär dig hålla rätt nivå, för hög nivå leder till att arbetet inte blir klart inom den givna tidsramen, för låg nivå att man inte får några fler uppdrag.

Reflektionsseismik Nu får du fördjupa dig i hydroakustik i både stor och liten skala. Hydroakustik används för att skapa 2D eller 3D bilder av de jordlager och den berggrund som finns under havsbottnar (sjö-bottnar). Under kursen får du tolka och presentera befintliga data.

År 2 Prospektering Här fördjupar du dig i olika metoder som används för malmprospektering bland annat de geofysiska metoderna (magne-tiska, elektriska och gravimetriska) såväl som geokemiska och sedi-mentologiska.

Utomnordisk geologi Här ingår en exkursion till USA. På tre veckor avverkas sex delstater som ur ett geologiskt perspektiv har allt. Efter-som en exkursion är det bästa sättet att få saker att falla på plats får du en ökad förståelse för de stora systemen och hur allt hänger ihop.

År 2 avslutas med ett självständigt examensarbete.

BE

RG

GR

UN

DS

GE

OL

OG

I

11

Namibia

På exkursion i Sydafrika

Masterprogram i Bergrundsgeologi

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HTVT

GVG410 Avancerad petrologi 7,5 hp

GVG420 Gondwana geologi 7,5 hp

GVG430 Ekonomisk geologi 7,5 hp

MP4400 Magmatisk och metamorf geokemi, 7,5 hp

Valfri kurs

GVG340 Hydrogeologi

MPN061 Tillämpad geofysik 3, 7,5 hp

GVK480 Reflektionsseismik

GVG510 Prospektering 15 hp arbete i fält

GGS520 Utomnordisk geologi 15 hp, exkursion USA ca 3 veckor

Fortsättning GVG510 och GVG520 på lab

GV0430 Examensarbete 30 hp

12

MIL

JÖ

OC

H J

OR

DA

RT

SG

EO

LO

GI

Masterprogram i Miljö- och Jordartsgeologi

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HTVT

KÄ3200 Miljögeologi

GVG520 Utomnordisk geologi

GVK440 Kvartärutveckling och paleoklimat, 7,5 hp

Valfri kurs

GVG460 Tillämpad hydrogeologi

MPN061 Tillämpad Geofysik 3, 7,5 hp

GVK480 Reflektionsseismik

GVM510 Marin miljögeologi, 15 hp

GVK420 Miljögeologi, fallstudiekurs 15 hp

GVM510 Marin miljögeologi, 15 hp

GV0430 Examensarbete 30 hp

Masterprogram i Geovetenskap med inriktning mot miljö- och jordartsgeologi

På exkursion i USA

13

MIL

JÖ

OC

H J

OR

DA

RT

SG

EO

LO

GI

Masterprogram i Geovetenskap med inriktning mot miljö- och jordartsgeologi

Som miljö- och jordartsgeolog arbetar du med den geologi som finns på jordens yta där människor bor och lever. Miljö- och jordarts-geologer undersöker vilka jordarter som finns på ytan, vilket är väsentlig information för att lösa problem med grundvatten, markförorening, avfallsplacering, anpassning av byggnader och konstruktion av vägar o.s.v. Under detta program kan du också arbeta med grundläggande frågor inom kvartärgeologins historia, som Sveriges istidhistoria, skapan-det av landskapsformer, som drumliner, samt genes av viktiga jordarts-typer som morän och lera.

År 1 Masterprogrammet börjar med en kurs i Miljögeologi där du får tillämpa dina geologiska kunskaper på små- och storskaliga system. Du får bl. a. strukturera och utföra en miljöutredning med hjälp av problem-analys och konceptuell modellering.

Utomnordisk geologi. Här ingår en exkursion till USA. På tre veckor avverkas sex delstater med landskap som ur ett geologiskt perspektiv har allt. Eftersom en exkursion är det bästa sättet att få saker att falla på plats får du en ökad förståelse för de stora systemen och hur allt hänger ihop.

Kvartär utveckling och paleoklimat. Här lär du dig om jordens utveckling med istider och värmetider och variationer i klimatet runt om i världen innan människans påverkan. Vi undersöker alla proxier (jord, landskapsformer, isotoper, fossiler, osv) som används för att tolka klimatet under kvartärtiden.

Hydrogeologi handlar om grundvatten, var det befinner sig i jorden, hur det rör sig, och hur vi kan använda och hantera det på ett hållbart sätt.

Tillämpad geofysik 3. Här arbetar du med ett projekt som ger dig en realistisk uppfattning om hur det är att arbeta som konsult. Du lär dig hålla rätt nivå, för hög nivå leder till att arbetet inte blir klart inom den givna tidsramen, för låg nivå att man inte får några fler uppdrag.

Reflektionsseismik. Nu får du fördjupa dig i hydroakustik i både stor och liten skala. Hydroakustik används för att skapa 2D eller 3D bilder av de jordlager och den berggrund som finns under havsbottnar (sjö-bottnar). Under kursen får du tolka och presentera befintliga data.

År 2 Marin Miljögeologi. Här lär du dig sambanden mellan geologiska, sedimentologiska, fysiska, kemiska, geokemiska, hydrografiska och bio-logiska processer i vattenmassan och i sedimenten. Du lär dig också om sedimentens roll för den marina miljön och i miljöövervakning.

Kursen Miljögeologi, fallstudiekurs börjar i oktober och består huvud-sakligen av ett grupparbete bestående av en eller flera fallstudier som är kopplade till miljögeologiska frågeställningar. Vanligen väljs ett område där aktuella samhällsfrågor utgör bakgrunden för flera projektarbeten. Varje grupp presenterar sina problemanalyser och projektplaneringar på hemsidor, som också utgör ett diskussionsforum mellan alla deltagarna.

Fältmomenten i Marin miljögeologi utförs under september och de i Miljö-geologi, fallstudiekurs under oktober. Båda kurserna slutförs parallellt under november-december.

År 2 avslutas med ett självständigt examensarbete.

Lavafält i USA Jordmånsprovtagning i USA

14

MA

RIN

GE

OL

OG

I

Masterprogram i Geovetenskap med inriktning mot maringeologi

Masterprogram i maringeologi

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HTVT

MAR101 Introduktion till havet

MAR102 Det fria vattnet 1 7,5 hp

MAR103 Marina undersökningar - redskap och metoder 15 hp

Valfri kurs

GVM460 Marin mikropaleontologi och paleooceanografi 7,5 hp

MPN061 Tillämpad geofysik 3 7,5 hp

GVK480 Reflektionsseismik

GVM510 Marin miljögeologi, 15 hp

GVG520 Utomnordisk geologi 15 hp, exkursion USA ca 3 veckor

Fortsättning GVM510 och GVG520 på lab

GV0430 Examensarbete 30 hp

Vattenprovtagare

Sedimentprovtagare

15

MA

RIN

GE

OL

OG

Masterprogram i Geovetenskap med inriktning mot maringeologi

År 1 En maringeolog behöver gedigna kunskaper i geologi men också om processer i den marina miljön och om oceanografi. Masterpro-grammet i Maringeologi inleds därför med 30 hp kurser i Marina veten-skaper.

Marin mikropaleontologi och paleoceanografi Inom den här kursen fördjupar du dig i användandet av levande eller fossila marina mikro-organismer som hjälpmedel för att rekonstruera och tolka havsmiljöer i såväl nutid som historisk och geologisk tid, både kustnära och oceana miljöer. Vi tar prover på havsbotten och genomför ett mindre forsk-ningsprojekt och du lär dig att rekonstruera oceanografiska och klima-tiska förhållanden i det förflutna.

Tillämpad geofysik 3. Här arbetar du med ett projekt som ger dig en realistisk uppfattning om hur det är att arbeta som konsult. Du lär dig hålla rätt nivå, för hög nivå leder till att arbetet inte blir klart inom den givna tidsramen, för låg nivå att man inte får några fler uppdrag.

Reflektionsseismik. Nu får du fördjupa dig i hydroakustik i både stor och liten skala. Hydroakustik används för att skapa 2D eller 3D bilder av de jordlager och den berggrund som finns under havsbottnar (sjö-bottnar). Under kursen får du tolka och presentera befintliga data.

År 2 Marin Miljögeologi Här lär du dig sambanden mellan geologiska, sedimentologiska, fysiska, kemiska, geokemiska, hydrografiska och biologiska processer i vattenmassan och i sedimenten. Du lär dig också om sedimentens roll för den marina miljön och som miljöarkiv i miljö-övervakning.

Om du vill läsa kursen Utomnordisk geologi åker du på exkursion till USA i oktober. Du kan sedan slutföra båda dessa kurser under resten av terminen.

År 2 avslutas med ett självständigt examensarbete.

Provtagning av bottensediment

16

KL

IMA

TO

LO

GI/N

AT

UR

GE

OG

RA

FI

Nationellt / internationellt kandidatprogram i geovetenskap med specialisering mot klimatologi/naturgeografi

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HTVT

ÅR 3

VTHT

Un

der

visn

ing

ssp

råk:

en

gel

ska

Un

der

visn

ing

ssp

råk:

sve

nsk

a

GV1410 Geovetenskap grundkurs, 30 hp

GVS150 Geografiska informationssystem (GIS) 15 hp

GVN400 Geovetenskaplig metodik, 15 hp

NG0210 Field course in the Subarctic - physical geography and ecology 15 hp

GVN230 Climate change, a geographical perspective, 15 hp

GVS150 GIS 15 hec or Statistics, 7,5 hec and Theoretical and historical perspectives on science 7,5 hec, (in Swedish)

GVN270 Climate change and society, 15 hec

GVN330 Local and micro climatology 7,5 hec and GE6000 Urban climate and climate planning 7,5 hec

GNV330 Climate data analyses, 7,5 hec

GVN340 Applied climatology, 7,5 hec

GVN350 Basic climate modelling 7,5 hp

GVN360 Climate change history 7,5 hp

GV0415 Bachelor thesis in Earth Sciences, 15 hec

Funderar du på fram tidens klimat och dess konsekvenser?

17

KL

IMA

TO

LO

GI/N

AT

UR

GE

OG

RA

FI

Funderar du på fram tidens klimat och dess konsekvenser? Klimatet är en av nutidens viktigaste frågor. I ett förändrat klimat kommer

det att finnas ett stort behov av kunskap om klimatet och dess effekter på människa och samhälle. Klimatologi med naturgeografisk inriktning är ett program för dig som vill jobba med dessa frågor. Eftersom programmet är internationellt kommer det att finnas möjligheter att läsa kurser utom-lands, t.ex. i Kina, och du kommer att knyta internationella kontakter.

ArbetsmarknadI en värld där klimatet är under förändring kommer kunskap om klimat-systemet, klimatförändringar och dess effekter att vara efterfrågade. Efter programmet kommer du att ha god grundkunskap om detta, men även mer specialiserad kunskap i GIS, datahantering och modellering, vilket gör dig till en attraktiv resurs på arbetsmarknaden. Framtida arbets-givare kan vara olika myndigheter, såsom länsstyrelser, SMHI och natur-vårdsverket, internationella organisationer och även näringslivet. Även massmedier har behov av personer med goda kunskaper i klimatologi.

Om programmet

År 1 Första året ges en introduktion till geovetenskap. Du får också lära dig GIS och andra geovetenskapliga metoder (se sidan 6).

År 2 Från är två sker undervisningen på engelska.

Fältkurs i subarktis – naturgeografi och ekologi Subarktis är en klimatzon med ekosystem som är mycket känsliga för störningar. I kursen lär du dig hur klimatet och landskapet förändras i denna zon. Flyttande trädgräns, tinande palsar, glaciärer – på exkursions-resan norr om polcirkeln till Abiskoområdet använder vi modern under-sökningsteknik för att kartlägga förändringarna i fjällvärlden.

Klimatförändringar ur ett geografiskt perspektivSmältande glaciärer, tinande permafrost, översvämningar, ökenspridning, torka, vattenbrist, extremnederbörd, bleknande korallrev – vi gör en virtuell resa till världens 7 kontinenter för att undersöka klimatförändringar och deras konsekvenser i de mest utsatta regionerna. Kursens exkursion leder oss till Medelhavsregionen – en av brännpunkterna i Europa – där vi knyter ihop teori och praktik.

Fakultetsgemensamma kurser Från och med 2012 kommer fakulteten att ge kurser som är gemensamma för alla studenter på den naturvetenskapliga fakulteten. Planering av dessa pågår.

Klimatförändringar och samhället Världens befolkning – 7 miljarder människor – drabbas olika hårt av klimat-förändringarna. Samhället måste anpassa sig, både i Sverige och utom-lands. Vilka orsaker ligger bakom historiska och nuvarande klimatför-ändringar? Hur skapas framtida klimatscenarier och hur pass tillförlitliga är de? På en spännande resa till världens befolkningsrikaste land – Kina – studerar vi hur klimatanpassning kan förverkligas i praktiken.

År 3 Under det ”klimatologiska året”, som är av naturvetenskaplig karaktär och därför ställer krav på matematik D, kommer du att fördjupa dina kunskaper i klimatologi. I den första kursen, lokal och mikroklimat, studeras det småskaliga klimatet, t ex skillnader mellan stad och lands-bygd. Kursen Stadsklimat och klimatplanering beskriver klimatför-hållanden som är typiska för en stad. Du lär dig också om hur man genom att ta hänsyn till klimatet i den fysiska planeringen t.ex. kan förbättra utomhusklimatet och därmed minska uppvärmnings- och kylbehovet av byggnader. I kursen tillämpad klimatologi får du bland annat lära dig hur man tar fram och använder information från klimatmodeller för att t ex göra riskanalyser. Kursen Klimatdataanalys ger dig grunderna i statistisk dataanalys samt hur du arbetar med och presenterar data. I Grundläg-gande klimatmodellering får du lära dig hur klimatmodeller är upp-byggda och göra egna modelleringsexperiment. Den sista kursen, Klimatförändringarnas historia, fokuserar på klimatförändringar och hur dessa har påverkat miljön och människan under de senaste två tusen åren, speciellt i Nordeuropa.

Terminen och programmet avslutas med ett självständigt examensarbete.

OC

EA

NO

GR

AF

I

18

Vad händer med haven och klimatet?

Läs Marina vetenskaper!Kandidatprogram i Marina vetenskaper med inriktning mot oceanografi

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HTVT

ÅR 3

VTHT

MAR101 Introduktion och havet som miljö 7,5 hp

MAR102 Det fria vattnet 1 – Grundläggande förutsättningar 7,5 hp

MAR103 Marina undersökningar – Redskap och metoder 15 hp

MAR104 Cellbiologi, genetik och tillämpning av molekylärbiologiska metoder för studier av organismer i marina miljöer 7,5 hp

MAR105 Grundläggande evolutionära och ekologiska principer 7,5 hp

MAR106 Det fria vattnet 2 – Processer och mekanismer samt organismers adaptationer 15 hp

MAR107 Kustekosystem 1 – Introduktion till kustekosystem och grunda mjukbottnars struktur, dynamik och antropogena påverkan 15 hp

MAR108 Kustekosystem 2 - Hårdbottnars struktur och dynamik 7,5 hp

MAR109 Marina modeller och databaser 7,5 hp

MAR110 Världshaven och djupa sedimentbottnar 15 hp

MAR111 Hållbar förvaltning av den marina miljön 7,5 hp

MAR112 Integrerat projektarbete 7,5 hp

Algebra och analys 1, 15 hp, halvfart

Flervariabelanalys, 7.5 hp, halvfart

Examensarbete, 15 hp

Fysisk oceanografi 1 -Marina processer, 15 hp, halvfart

Fysisk oceanografi 2 - Geofysisk hydrodynamik, 7,5 hp, halvfart

Vattenprovtagning på universitets forskningsfartyg Skagerak

19

OC

EA

NO

GR

AF

IVad händer med haven och klimatet?

Läs Marina vetenskaper!Oceanografi, läran om havet, har förgreningar inom fysik, biologi, kemi och geologi. Insikten om att havet och jorden måste betraktas som sammanhängande system gör att oceanografer ofta arbetar med frågeställningar som rör klimat, miljö och samhällsutveckling. Detta betyder i sin tur att en fysisk oceanograf även måste ha kunskaper i kemi och biologi. Under de två första åren på det nya Marina program-met är undervisningen i oceanografi integrerad med undervisningen i kemi och biologi.

År 1 Första året får du lära dig om processerna i det fria vattnet (pelagialen). Du får också grundläggande kunskap om mätteknik och lär dig presentera oceanografiska data och databehandling. Du får en inblick i havsvattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och vad de ger för konsekvenser för biologin. Världshaven beskrivs översiktligt, framför allt ur ett fysikaliskt perspektiv, och hur detta sätter villkoren för det marina livet. Dessutom lär du dig planera och genomföra en enklare undersökning i fält, fokuserad på beräkningar av vattenom-sättning och syrgasförbrukning i en fjords djupvatten.

År 2 Under det andra året får du lära dig om strandnära miljöer och de stora världshaven. Du får en översikt över kustens geologi och hur vat-tenrörelser och sedimentation skapar olika typer av bottnar – mjuk-bottnar och hårdbottnar. Vi går också igenom hur havet får ta emot organiska, oorganiska och giftiga ämnen genom avrinning från land och genom utsläpp från samhället, hur de omsätts och hur de påver-kar den marina miljön. Du får lära dig om biologiska, kemiska och fy-siska modeller och databaser som används för att beskriva den marina miljön och för att göra prognoser för hur de kommer att utvecklas. Du får också lära dig om olika typer av miljöer i världshavet; uppvällnings-områden; shelfområden, oceaniska divergenszoner; polarhav: ”marina öknar”; olika typer av bihav och tropiska ekosystem, samt hur de bio-geokemiska kretsloppen samspelar inom de ramar som sätts av de fysikaliska förutsättningarna i dessa områden. En kurs i hållbar förvaltning av den marina miljön ingår i andra året, samt ett integrerat projektarbete.

År 3 Under år tre specialiserar du dig mot fysisk oceanografi och lär dig grundläggande hydrodynamisk teori och metodik samtidigt som du läser matematik.

Fysisk oceanografi 1 – Marina processerInnehåller grundläggande strömningsmekanik och hur de styrande ekvationerna beror på olika rums och tidskalor. Kursen behandlar också turbulens och blandningsfenomen samt vissa viktiga typer av våg- fenomen.

Fysisk oceanografi 2 – Geofysisk hydrodynamikHär går vi upp på de stora skalorna där jordrotationen är betydelsefull och går bland annat igenom teorin för roterande koordinatsystem, virvling och storskaliga vågor.

Terminen och programmet avslutas med ett självständigt examensarbete.

Odens expeditionen till Antarktis vintern 2010-2011.

Analys av vattenprover ombord på Skagerak.

GE

OG

RA

FI

20

Kandidatprogram i Geografi

ÅR 1

ÅR 2

HTVT

HT

GE0400 Geografi: baskursIntroduktion 7,5 hp

Processer i naturen 7,5 hp

Människans aktiviteter och nyttjande av jordens resurser 7,5 hp

Regionen som studieområde 7,5 hp

VT

ÅR 3

VTHT

GE2120 Geografi fortsättningskursDe stora systemen i naturen; regionala förutsätt-ningar och risker 7,5 hp

Nord-sydrelationer och globala perspektiv 7,5 hp

Geografiska dilemman - hållbar utveckling 7,5 hp

Självständigt arbete 7,5 hp

Valfria kurser

Valfria kurser

Fakultetsgemensamma kurser 15 hp

Valfria kurser

GE3000 Geografi: fördjupningskurs 1GIS 7,5 hpGeografiska metoder 7,5 hpFältkurs 7,5 hpGeografi specialisering 7,5 hp

GE4200 Geografi: fördjupningskurs 2Teori och metod 7,5 hp

Det föränderliga landskapet - GIS projekt 7,5 hp

Examensarbete 15 hp

Ungern

21

GE

OG

RA

FI

Vad händer med jorden?

Geografen vet!År 1 Basårets första termin är en introduktion till geografiämnet. Du arbetar med kartor och karteringsarbete både i fält och i digital form. I delmomentet naturgeografi får du grundläggande kunskaper om hur landskapet och dess former bildas och omformas samt om klimatet och processer i atmosfären. I det kulturgeografiska delmomentet studeras hur samhället och landskapet förändras, beroende av sociala, ekono-miska, kulturella och politiska faktorer. Baskursen avslutas med att du i grupp skriver ett regionalgeografiskt arbete.I kursen ingår kortare exkursioner och arbete i fält där du får en intro-duktion till att arbeta i fält som geograf.

Basårets andra termin inleds med en kurs som fokuserar på natur- katastrofer. Du får en teoretisk insikt i orsaken till naturkatastrofer samt hur samhället kan hantera risker. Under nästa delmoment behandlas regionala skillnader i världen, t.ex. internationell arbetsfördelning, handelsrelationer, resursfördelning och internationellt samarbete. I delmomentet geografiska dilemman studeras de konsekvenser som mänsklig verksamhet på jorden har i lokal, regional eller global skala. Fältmoment och exkursion ingår. Kursen avslutas med att du skriver en uppsats som fokuseras kring ett geografiskt problemområde.

År 2 Du som är intresserad av klimatförändringar kan läsa tillsammans med de geovetare som specialiserar sig mot klimatologi/naturgeografi. De kurserna beskrivs på sidan 13. Du har också möjlighet att välja kulturgeografiska kurser eller andra kurser på GU, t.ex. språk, ekonomi eller globala studier. Du bör även läsa de fakultetsgemensamma kurserna under år 2.

År 3 Fördjupningskurs 1 inleds med en fortsättningskurs i Geografiska informationssystem (GIS). GIS utgör ett av de viktigaste verktygen för dig som geograf på arbetsmarknaden och strävan är att programmet som helhet skall ge dig de kunskaper du behöver för att kunna arbeta med GIS inom de olika verksamhetsområden du kan tänkas komma att hamna i som yrkesverksam geograf. Betoningen på metodik fortsätter under kursens senare hälft. Under denna del erbjuds en resa till något utomnordiskt land där vi arbetar i fält med de olika geografiska problemställningar som berörts under de tidigare kurserna. Kursen avslutas med ett arbete som har en specialiserad inriktning mot natur- eller kulturgeografi. Den avslutande fördjupningskursen omfattar dels ett projektarbete med inriktning mot GIS där avsikten är att du själv-ständigt skall kunna utföra ett arbete med utgångspunkt i GIS-metodik. Under den senare delen av kursen skriver du ditt examensarbete i nära samarbete med en handledare.

ST

UD

EN

TC

EN

TR

UM

22

Som student kommer du någon gång upp frågor som rör studieval, studie-upplägg, registrering, tentor mm. Då är du välkommen till Studentcentrum som bistår studenter som läser inom den Naturvetenskapliga fakulteten. Vi finns på plan 1 på Geovetarcentrum.

Från vänster till höger: Gabrielle Ygdell (studievägledare), Karin Karlson (studievägledare), Frida Sjöström (studieadministratör), Anita Svan (studieadministratör), Jenny Öjhage(studievägledare), Gunilla Zachau(studieadministratör), Caroline Tengroth (studievägledare), Titti Wahlström

Välkommen till Studentcentrum för

Naturvetenskapliga fakulteten

Studentcentrum för naturvetenskapBesök: Geovetarcentrum (GVC), Guldhedsgatan 5aExpeditionstider: Må-tor 9.00–16.00, fre 9.00-12.00, telefon 031-786 98 58mail studentcentrum@science.gu.se

Studievägledare Kan hjälpa dig med: studieval, studie-upplägg, tillgodoräknande av tidigare studier, behörighet mm.

Studentadministration Kan hjälpa dig med tentor, registrering, lån av studentuppsatser mm.

Vaktmästare vid Institutionen för geovetenskaperKan hjälpa dig med bok-/kompendie-köp, krånglande kopieringsapparater, tryckning av uppsatser mm. Muhamed sitter i rum 419 och om han inte är där kan du ringa honom.

VaktmästareMuhamed TrnkaTel: 031-786 19 52 mail muhamed.trnka@ gu.se må-fre 8.00-14.30 (om inget annat meddelas)

KA

RT

A/

VÄ

GB

ES

KR

IVN

ING

23

Så här hittar du till GeovetarCentrum

Institutionen för geovetenskaper ligger i Geovetarcentrum på Guld-hedsgatan 5. För att komma hit från Centralstationen, tag spårvagns-linje 7 eller 13 till hållplats Wavrinskys plats som ligger 50 meter från GVC. Från centrum kan du också ta spårvagn 10, stombuss 16 eller buss 58 till Wavrinskys plats. Från Korsvägen kan du ta spårvagn 6,7 eller 13 till Wavrinskys plats.

För mer information hänvisar vi dig till Västtrafiks hemsida: http://www.vasttrafik.se

För dig som kör är det enkelt att parkera i närheten av Geovetarcentrum. Sväng till höger vid Wavrinskys plats in på Reutersgatan, tag sedan till vänster på Vildapelgatan. Parkering finns även utanför entré Änge-marken och vid Sahlgrenska.

Välkommen till Studentcentrum för

Naturvetenskapliga fakulteten

BR

A A

TT

VE

TA

FRÅN A TILL ÖAkademisk kvart Kursansvarig lärare meddelar vilka tidsregler som gäller för kursen. Med akademisk kvart menas att läraren startar undervisningen kvart över hel timme. T.ex. startar undervisningen kl. 10.15 om det står 10 på schemat. Står det däremot 10.00 startar vanligtvis undervisningen prick 10.00. Vid vissa tillfällen (exempelvis studiebesök) kan det hända att du börjar på utsatt tid. TENTAMEN BÖRJAR ALLTID PÅ UTSATT TID (alltså ingen akademisk kvart tillämpas)!!!

Akademiska studier Studier på universitet är frivilliga och du ansvarar själv för att lärandemålen upp-fylls. Under dina studier kommer du inte bara att få en värdefull och intressant ut-bildning utan du kommer också att lära dig akademisk metodik. Du kommer lära dig att söka information, ställa kritiska frågor, göra egna undersökningar för att besvara dessa, analysera och dra slutsatser av det insamlade materialet, göra egna jämförelser mellan dina resultat samt kritiskt granska publicerat material samt slutligen skriva och presentera ditt material på ett lättfattligt sätt, såväl skrift-ligt som muntligt.

Ditt egenansvar som student är stort då undervisningen bygger på din vilja att lära. Läraren ger studiematerialet struktur och visar hur detta är uppbyggt och du in-hämtar kunskapen samt behandlar materialet självständigt. När du är klar med din utbildning har du fått gedigna ämneskunskaper och lärt dig akademisk metodik, färdigheter som ger hög anställningsbarhet på arbetsmarknaden.

Ansökan till kurser Oavsett om du läser på program eller fristående kurser måste du alltid söka de kur-ser du vill läsa nästa termin. Ansökan görs via www.antagning.se. Inför höstterminen är studera.nu öppen för ansökningar 15-mars–15 april och inför vårterminen 15 sep-tember–15 oktober.

Betyg och bedömning Betygsskala och former för bedömning (inklusive eventuella obligatoriska moment med krav på närvaro för godkänd kurs) anges i kursplanen för respektive kurs. Slut-betyg på kurs ges när alla delkursmoment är klara. Betygsindelningen är tregradig med Väl Godkänd = VG, Godkänd = G, Underkänd = U. Vissa delkursmoment/kurser kan ha en tvågradig skala med G och U. Du kan inte tentera om en kurs där du redan har erhållit betyget G.

Om du har underkänts två gånger i prov för hel kurs eller del av kurs, har du rätt att begära en annan examinator.

Bibliotek Ett av Göteborgs universitetsbibliotek hittar du på entréplan, våning 3. Här hittar du böcker och tidskrifter inom det geovetenskapliga området. Det finns även datorer tillgängliga för litteratursökning. Öppettider: mån-tor 8.30-17.30, fre 8.30-16.00. Du behöver ett speciellt lånekort som du får på biblioteket.

För mer information om Universitetsbibliotek se: www.ub.gu.se

Datasalar På GVC finns det fyra datasalar tillgängliga för studenter utan bokning. Observera dock att det ibland är undervisning i dessa salar och då är de vanligtvis inte till-gängliga. Observera att ingen mat och dryck får förekomma i datasalarna. Om det uppstår problem med datorer eller skrivare skall du vända dig till Mats Olsson matsol@gvc.gu.se som sitter i rum 4058 i anslutning till GIS-labbet.

På Universitetsbiblioteken finns datorplatser som kan bokas via bibliotekets hem-sida på Internet. E-post Som student på GU får du en egen e-mailadress. Din e-post är ditt användar-id@student.gu.se. Kontrollera regelbundet din e-post från Göteborgs universitet.

Examen Efter fullföljd högskoleutbildning ansöker du om examen hos examensenheten på Göteborgs universitet som finns på Avdelningen för studentfrågor på Karl Gustavs-gatan 29. Kontakta dem angående frågor om examen: besök: mån-fre 9-12, tel: 031-786 1850, mån-fre 9-12. Information om examen finns på http://www.utbildning.gu.se/examen/ OBS! Det är bara slutförda kurser som kan ingå i examen.

Funktionshinder Om du har ett funktionshinder och behöver särskilt stöd för att kunna genomföra sina studier kan få hjälp med det. Universitetet kan t ex erbjuda teckenspråkstolkar, arvodera lektörer, ge möjlighet till hjälp med anteckningar, ge stödundervisning samt anställa assistenter åt rörelsehindrade. Information om stöd för funktionshindrade finns här http://www.utbildning.gu.se/student/funktionshinder/

24

BR

A A

TT

VE

TA

25

På exkursion till Norge.

Förkunskapskrav För att kunna studera vidare på fortsättningskurser och sedan fördjupningskurser krävs generellt att samtliga moment på baskurser respektive fortsättningskurser ska vara godkända.

Försäkringar Som student är du försäkrad (personskadeförsäkring för studenter) under studietid och under direkt färd mellan bostaden och universitetet. Det finns också försäkring för utlandsstudier (Student UT) samt för inresande utbytesstudenter (Student IN). Läs mer om de tre försäkringarna på Kammarkollegiets webbsida: www.kammarkollegiet.se

Grupprum Det finns flera rum som kan utnyttjas för grupparbeten på GVC.

GUL, Göteborgs Universitets Lärplattform GUL är en webbaserad lärplattform, som införts på Göteborgs Universitet för att förbättra möjligheter för lärare och studenter att samarbeta. I GUL finns en mängd olika verktyg som är användbara för samarbete inom såväl campusbaserade kurser som distanskurser. Lärare och studenter kan till exempel arbeta med delade doku-ment, i diskussionsforum, chatrum eller via webkonferens. Det finns även olika möjligheter att följa upp studenternas resultat. Enligt kurslärares anvisningar kan det också förekomma att andra dokument går att hämta från hemsidan. Varje kurs har sin egen anslags¬tavla på GUL. Det är viktigt att med jämna mellanrum gå in på anslagstavlan och titta eftersom ny information om kursen och schema läggs ut där. Direktlänk till GUL finner du på din hemsida på studentportalen eller gå in via www.gul.gu.se.

GU-studentkonto Efter registrering på kursen får du informationsmaterial. Du får tillgång till lösenord och användar-id samt kod till GU:s student¬konto via Göteborgs universitets Studentservice. Du aktiverar ditt studentkonto här: http://www.utbildning.gu.se/student Kontot kan sedan användas till tjänster i GUL, studentportalen och Student-ladok. Det du behöver göra för att kunna använda dig av de tjänster som är skyddade bakom lösenord är att aktivera ditt lösenord på studentkontot vilket du måste göra inom 3 månader efter det du har blivit antagen på GU. Studentkontot nås via adress: www.portalen.gu.se Vid problem med studentkontot kan man få hjälp på: http://support.student.gu.se universitetet. www.career.adm.gu.se

BR

A A

TT

VE

TA

26 Provtagning på universitets forskningsfartyg Skagerak

BR

A A

TT

VE

TA

27

Karriärcentrum Hit kan du som student eller nyutexaminerad akademiker vända dig för att få karriär-vägledning och kunskap om arbetsmarknaden. De anordnar bl a seminarium om hur du lyckas på anställningsintervjun och skriver en bra ansökan/CV/meritförteckning. Karriärcentrum är lokaliserade på Karl Gustavs¬gatan 29. DROP IN mån o ons 13-16, tis 10-12. Telefon: 031-786 69 01. Karriärcentrum servar hela universitetet. www.career.adm.gu.se

Kopiering och utskrifter På universitetsbiblioteken säljs kopieringskort som går att använda för kopiering där. Kortet används också som utskriftskort från datorerna på universitetsbiblioteken. KTBKurs- och tidningsbiblioteket, ett av universitetsbiblioteken. Ligger mittemot Handels-högskolan på Vasagatan. Biblioteket ger tillgång till UB:s stora samlingar av dagliga tidningar, i original och på mikrofilm. Alla svenska dagstidningar samt ett stort antal ut-ländska tidningar finns tillgängliga både på öppna hyllor och i magasin. Öppettider: mån-to 8.30-22, fre 8.30-20, lör-sön 10-18.

Kurslitteratur Kurslitteraturen är vanligen på engelska och kompletteras ofta av kompendier, ve-tenskapliga artiklar, laborationshandledningar etc. Information om kurslitteraturen finns i litteraturlistan som bifogas kursplanen samt finns på GUL. Litteraturen kan köpas på Chalmers bokhandel, Cremona eller via Internet. Kompendier köps hos tekniker Muhamed Trnka, plan 4.

Kursplaner Kursplanen är en formell beskrivning av kursen, där kursens lärandemål, delkurser, examinationsform, nivåbestämning m.m. finns angivet. Kursplanen finns på GUL under respektive ämne och kurs samt våra utbildningssidor på webben.

Kursansvarig lärare Varje kurs som ges har en kursansvarig lärare som har huvudansvaret för kursens genomförande vad beträffar lärare, undervisningsmaterial, litteratur, tentor mm. Har du några synpunkter på kursen, är det den kursansvarige du skall tala med. Namn, telefon-nummer och e-postadress finns på GUL eller i KataGU, http://katagu.gu.se/

Kursvärdering Varje kurs skall utvärderas och resultaten bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Utvärderingen sker efter avslutad kurs av kursansvarig lärare. Utvärderingarna är viktiga för kvaliteten på och utvecklingen av kursen och Dina synpunkter använder vi som underlag för plane-ringen av kommande kurser. För att få en representativ bild från alla deltagare i kursen är det viktigt att du tänker igenom dina svar och ger oss tydlig och konstruktiv kritik, både positiv och negativ. Vi förutsätter att alla studenter medverkar i utvärderingen.

Ladok Är universitetets datorbaserade studiedokumentationssystem för studerande i den grundläggande utbildningen och i forskarutbildningen. I detta system inrapporteras studenters resultat.

Ladok-studentDu kan själv kontrollera dina uppgifter i Ladok i form av kurs¬registreringar och resultat. För att utnyttja tjänsten måste du ha aktiverat ditt GU-studentkonto. Kan nås via www.gu.se/student/

Language SupportAre you interested in improving your academic language? The Language Supportoffers individual assistance on text structure, grammar usage and style, guidance onhow you can continue to develop your language skills on your own, and feedback inpreparation for oral presentations.www.utbildning.gu.se/education/academic-life/language-support

Likabehandlingsombud Likabehandlingsombud på GVC är Göran Björck gobj@gvc.gu.se Du hittar Göteborgs universitets likabehandlingspolicy här: http://www.styrdokument.adm.gu.se/digitalAssets/1293/1293628_Policyli-kabehandling091218.pd

Mobiltelefon Mobiltelefonen ska vara avstängd under pågående föreläsning!

BR

A A

TT

VE

TA

28

Plagiering och fusk Plagiering är användningen av någon annans alster/produkt, eller delar därav, utan att detta klargörs genom källhänvisning och fusk är att vilseleda med uppsåt inför examination. För att förhindra studenter som avsiktligt använder genvägar och otill-låtna hjälpmedel för att ta sig fram måste olika granskningar och kontroller göras. GU använder plagiatkontrollsystemet URKUND. Mer information om akademiskt skrivande och plagiering finner du på http://www.utbildning.gu.se/student/reglerochriktlinjer/akademisktskrivande/

När misstänkta fall upptäcks undersöks de och vid kvarstående misstanke anmäls dessa till rektor. GU har en gemensam handlingsplan för förebyggande av fusk/ plagiering där det tydliggörs och exemplifieras hur plagiering kan förebyggas. Handlingsplan för förebyggande av fusk/plagiering finns på: http://www.pil.gu.se/digitalAssets/1296/1296465_forebyggande.pdf

Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet Det gemensamma dokument där studenter, lärare, studierektorer, prefekter, m.fl. finner sina rättigheter och skyldigheter beskrivna. Den finns i tryckt form hos studie-expeditionen på GVC och för nedladdning http://www.utbildning.gu.se/digital-Assets/1299/1299480_regelsamling_svensk.pdf

Registrering Inför varje termins- och kursstart måste du registrera dig för att ta din plats i anspråk och därmed delta i undervisningen och göra tentor. Registreringen är nödvändig för att resultat på kursen ska kunna registreras i Ladok. Studieadministrationen skickar inför terminsstarten ut information om tid och plats för registrering. Om du inte kan komma första kursdagen måste du kontakta Studentcentrum. OBS! Om du inte registrerar dig vid kursstart riskerar du att förlora din plats på kursen.

SchemaFinns på kursens GUL sida. Schemaändringar läggs ut på GUL.

BR

A A

TT

VE

TA

29

Servicecenter Om du har frågor om Göteborgs universitet, vårt utbud, hur du tar dig till olika lokaler eller var du kan få studievägledning, kan du vända dig till något av våra Servicecenter. Du som redan är student kan bl.a. köpa kompendier, få ut studieintyg och ordna ditt GU-kort här. www.gu.se/servicecenter

SpråkhandledningÄr du intresserad av att förbättra ditt akademiska språk? Språkhandledningen erbjuder individuella samtal kring struktur, stil och språk, vägledning i hur du kan jobba vidare med ditt språk på egen hand och tips inför muntliga presentationer. Boka tid med en språkhandledare!www.utbildning.gu.se/student/sprakhandledning

Stipendier Det finns vissa stipendier och bidrag som är riktade speciellt till dig som är verksam vid Göteborgs universitet, men sedan finns det övriga stipendier som riktar sig till studenter. Mer information om stipendier finns på: http://www.gu.se/forskning/stipendier/

Studenthälsovård Du som studerar vid Göteborgs universitet har tillgång till studenthälsovård via GFS Studenthälsan. Om du mår dåligt fysiskt eller psykiskt och dina studier påverkas är du välkommen att vända dig till Studenthälsan. GFS Studenthälsan arbetar med studiemiljöfrågor, vilket innefattar både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. De erbjuder information och rådgivning i hälsofrågor. Personalen har lång erfarenhet av att arbeta med studenter och studierelaterade problem. Tveka inte att kontakta GFS Studenthälsan. De har tystnadsplikt. Inga patientavgifter. GFS Studenthälsan finns på Kaserntorget 11B, 6 vån. Tel 031-10 69 70 välj sjukskö-terska, psykolog eller kurator, sjukgymnast/ergonom. http://www.akademihalsan.se/

Grusvägarna i Namibia är ganska bra men däck kan gå sönder ändå.

BR

A A

TT

VE

TA

30

Studentkårsmedlemskap På Göteborgs universitet finns det fyra studentkårer som organiserar universitetets studenter. Kårerna bevakar sina medlemmars sociala och akademiska intressen och spelar en aktiv roll i formandet av universitetet på alla nivåer. Som student vid GVC kan du bli medlem i Göta studentkår, http://www.gus.gu.se/ Göta studentkår består i sin tur av ett antal sektioner och en av dessa är Natur-vetarsektionen, NVS som i sin tur har olika ämnesgrupper, ÄG.

Ämnesgruppen är länken mellan studenterna och institutionens anställda. ÄG arbetar för demokrati och jämställdhet, men också för god arbetsmiljö. Ämnes-gruppens viktigaste uppgift är utbildningsbevakning, det vill säga att se till att ut-bildningen håller en hög kvalitet. Som representant för ämnesgruppen kan du vara med och föra en dialog med institutionen och du representerar då inte bara dig själv utan alla studenter inom ditt ämne. ÄG ordnar också olika sociala aktiviteter och evenemang.

StudentportalenUniversitetets webbtjänster för studenter är samlade i en studentportal. som nås via www.student.gu.se Sidan är personlig och här kan du hitta uppgifter om registre-ringar och resultat, skriva ut studieintyg osv.

Användar-id och lösenord skickas till dig i två separata kuvert till din folkbokförings-adress eller den tillfälliga adress du angivit i ansökan. Kontrollera din adress i Ladok. Om du blir antagen efter terminsstart måste du först vara registrerad för att dina kontouppgifter skall skickas.

Studieavbrott Tidigt avbrott på kurs kan göras inom tre veckor från kursstart och då kan kursen sökas igen vid senare tillfälle. Vid senare avbrott kan kursen inte sökas vid senare tillfälle utan en omregistrering får ske för att slutföra studierna. Avbrott på kurs ska anmälas till studieadministrationen. Avbrott på program anmäler du alltid till studie-vägledaren. Ange datum för avbrott.

StudieformStudieformerna varierar mellan kurserna för att du lättare skall kunna välja en utbild-ning som passar just dig. Det finns kurser på heltid, deltid, distans och nätbaserade kurser. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmars studier per vecka. Deltidsstudier innebär lägre studietakt, t ex halv- eller kvartsfart. Undervisningen kan även vara förlagd till kvällstid eller veckoslut. Distansstudier innebär mycket självstudier där undervisningen är koncentrerad till ett fåtal träffar. För nätbaserade kurser sker undervisningen och kontakten med läraren via Internet.

Studier på annan högskola Tillgodoräknande av studier från en annan högskola görs av studievägledare eller studierektorn.

BR

A A

TT

VE

TA

31

Studieintyg – registreringsintyg, resultatintyg Intyg på att du är registrerad på kurs, studieintyg, poängrapporteringar i Ladok och liknande kan du beställa från http://www.service.gf.gu.se/servicecenter

Studieintyg - verifierbara Du som är student nu vid Göteborgs universitet kan själv skriva ut ett verifierbart resultatintyg via Studentportalens ”Ladok På Webb”-tjänst (LPW). Intyget kan du använda vid ansökan om arbete, studier, stipendier eller liknande. Intyget är lika giltigt och ser likadant ut som det Ladok-intyg som du får från studentavdelningen.

Studiemedel När du studerar på högskola kan du få studiemedel som består av bidrag och lån. Mer information om studiemedel finns på: www.csn.se

Studieuppehåll Du kan göra uppehåll i pågående studier på kurser eller inom program vilket du med-delar din studievägledare om. OBS! Du har inte rätt att när som helst återfå studieplats efter studieuppehåll utan endast om det finns en ledig utbildningsplats. Måste du av särskilda skäl göra stu-dieuppehåll under pågående termin skall du anmäla detta till institutionen på särskild blankett och då kan du ha platsgaranti.

OBS! Om du inte anmäler studieuppehåll, kommer CSN att räkna motsvarande tid som studietid.

Studievägledning, centraltHär kan du få personlig vägledning inför studie- och yrkeslivet. Vi är till både för dig som funderar på att börja studera och för dig som redan är student. Du får hjälp med att klargöra dina tankar och intressen för att kunna göra ett medvetet val. Vägled-ningen är mer generell än på institutionen och vi arbetar med frågor som är gemen-samma för hela universitetet samt samarbetar med andra universitet och högskolor gällande sådant som berör studentfrågor, t.ex. studievägledning, ansökningar och antagning, studiedokumentation och examensfrågor. Besök: Karl Gustavsgatan 29. Informationshallen har öppet mån-tor 10.00-11.30. Telefontid mån-tor 9.00-10.00 på 031-786 1860. http://www.utbildning.gu.se/studieochkarriarvagledning/centralstudievag-ledning/

Terminstider Höstterminen sträcker sig från den 1 september till den 18 januari och vårterminen från den 19 januari till den 7 juni. Undervisningen kan dock börja och sluta vid andra tidpunkter.

Tentamen/ExaminationEfter varje kurs görs en examination som är en kunskapsredovisning och kontroll. Examinationerna kan utföras på olika sätt, det kan vara en muntlig presentation, skriftlig hemtentamen, skriftlig rapport eller skriftlig salstentamen. Det senare är vanligast och då gäller särskilda regler som du måste följa. Skrivningsvakten talar om vilka regler som gäller, t ex måste du sitta på anvisad plats, du får inte lämna skrivsalen inom 30 min och naturligtvis är inga hjälpmedel tillåtna såvida inte examinator har meddelat något annat.

Om du får underkänt vid det ordinarie tentamenstillfället har du möjlighet att göra en omtentamen, observera att du inte får tentera om du redan har en godkänd tentamen.

Vid första tentamenstillfället behöver du inte anmäla dig och vid en eventuell om-tentamen gör du en anmälan till någon av administratörerna på Studentcentrum.

TentamensresultatMeddelande om resultat får du med e-post via Ladok. Detta sker automatiskt så fort tentan är rättad och resultaten är registrerade i Ladok. Rättade tentor återfås hos Monika Lindhe-Fredriksson. Kontrollera alltid att du har fått rätt betyg och att poängsumman stämmer. Eventuella klagomål på rättningen ska lämnas skriftligt.

Trådlöst nätverk Som student har du tillgång till GUWLAN som är Göteborgs universitets trådlösa nätverk. Du loggar enkelt in med samma konto som i Student- och Medarbetarpor-talen. För mer information om trådlöst nätverk se: http://guwlan.gu.se/

Undervisning Undervisningen är uppdelad i lärarledd undervisning och självstudier och uppgår tillsammans till ca 40 timmar per vecka för heltidsstudier. Undervisningen sker i huvudsak som föreläsningar, laborationer, räkneövningar och projektarbeten i grupp. I många av våra utbildningar ingår även exkursioner och fältstudier, både inom och utanför Göteborg. Vissa moment i undervisningen är obligatoriska, vilket framgår av kursens schema.

Uppsatser Det finns referensexemplar av C- och D-uppsatser för utlåning. Kontakta ansvarig lärare för närmare upplysningar.

UtlandsstudierGöteborgs universitet har flera utbytesprogram med utländska universitet och högskolor. Kontakta studievägledarna på Studentcentrum för naturvetenskap för mer information. Öppettider GVC Ytterdörrarna på GVC är öppna mellan 8.00-16.30 på vardagar om inget annat meddelas. Under helger samt när ingen undervisning bedrivs är dörrarna låsta och larmade.

32

BR

A A

TT

VE

TA

Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper 031-786 00 00 (växel)