Välkommen till Vernissage Famnas Värdeforum

9 december 2014, kl. 13.00 – 16.00 Ersta konferens, Erstagatan 1 K

Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga förbättringar. Små konkreta förbättringar från första dagen, nya metoder för att agera sig in i ett nytt sätt att tänka och kollaborativa mötesplatser för lärande leder till stora förbättringar. Genom detta skapas relevans, engagemang, arbetsglädje och stolthet över uppnådda resultat i de deltagande verksamheterna. De olika utvecklingsprogrammen i Värdeforum utgår alla från idén om mikrosystem som platsen där patienter/brukare/boende, deras närstående samt vårdens och omsorgens medarbetare tillsammans skapar värde för dem vården och omsorgen finns till. I Värdeforum genomför teamen kvalitetsförbättringar i den egna verksamheten. Samtidigt ökar deltagarna sin kompetens kring systematiskt kvalitetsarbete genom systemförståelse, Orsak-Verkan analys, Mål, Mätningar och tester av förändringar. Famnas Värdeforum bygger på vetenskapligt beprövade metoder och har utarbetats i nära samarbete med Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län.

Höstens två omgångar av Famnas Värdeforum har genomförts inom ramen för den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre, där stöd för att utveckla kompetens och kapacitet för att arbeta med systematiskt förbättringsarbete är en central del.

De medverkande verksamheterna kommer från:

• Blomsterfonden - Sociala enheten & Fastigheter • Bräcke Diakoni - Sofiagården och Åsengården • Danvikshem • Edsätra • Hospice Gabriel • HSB Omsorg – Attundagården • Josephinahemmet • Karolinska sjukhuset - Avdelning P51

Teamen har systematiskt arbetat med att genomföra konkreta förbättringsarbeten i vårdens vardag med målsättningen att t.ex. minska oro och ångest, öka användandet av validerade smärtskattningsinstrument i livets slutskede och förbättra den sociala dokumentationen och kommunikationen.

Varmt välkomna till att höra teamens egna presentationer

på Vernissagen den 9 dec kl 13-16.

Mer information och anmälan:

Viktoria Loo, utvecklingsledare, viktoria.loo@famna.org

Truls Neubeck, Kvalitetsansvarig, truls.neubeck@famna.org

Program

13.00 Välkomsthälsning Viktoria Loo och Truls Neubeck, Famna

Presentation av förbättringsteamen Teamets coacher

Mingel och samtal med förbättringsteamen

14:00 Värdeforum - En kultur av ständiga förbättringar Viktoria Loo

Värdeskapande tonerTor och David

Mingel och samtal med förbättringsteamen

15:15 Samtal om hur äldreomsorgen kan bli en attraktiv och värdeskapande arbetsplats. Medverkande; Christina Tallberg ordförande i PRO Stockholms län, Anna Werkelin Ahlin utredare/statistiker Kommunal och Karin Thalen VD HSB Omsorg.

15:45 Avslutande toner

Tor och David

Mätningar:Med en checklista kan vi alltid kolla av att vi givit hyresgästen den info vi kommit överens om. 1. Information från Värdinna vid

kontraktskrivning.2. Bovärden lägger informationsfolder i

lägenheten vid inflyttning.

Vi kollar alltid av checklistan, har vi gjort vårt uppdrag? 100% noggrannhet!

Vi är alla delaktiga!Allt vi gör, allt vi säger, allt vi utstrålar. Vi är alla ansiktet utåt!

Vi som jobbat med detta är: Marlen Wedin (Värdinna), Mats Livbom (Bovärd), Sandra Eriksson (Värdinna) och Colette Ahlberg (Hyresgäst)

Coach: Marlen, marlen.wedin@blomsterfonden.se

Vad är Blomsterfonden?Ideell Förening 30.000 medlemmar3 Äldreboenden 5 SeniorboendenHemtjänst RUT-tjänster

Varför väljer inte ALLA hyresgäster vår egen

hemtjänst/RUT-tjänster?Vad kan vi Bovärdar och Värdinnor göraannorlunda för att bidra till förändring?

Vad har vi lärt oss?Vi har fått upp ögonen för att det VI säger och gör påverkar hela företaget. Är vi otrygga, stressade, ej delaktiga kan ”ringar på vattnet” skapas.Vi alla anställda är ansiktet utåt, det vi gör skapar resultat för oss själva och andra. Vi är alla viktiga och DELAKTIGA!Vi är alla ansiktet utåt.Vi har alla ett ansvar!

Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet?

Vi har även analyserat marknadsföringen.Exempelvis:1. Vem ansvarar för uppdateringar av

informationsfoldrar.2. Personalens kläder samt namnskyltar.3. Vi efterlyser fungerande telefonnummer och

kanske även telefontider samt en brevlåda förmeddelanden från hyresgäster.

4. ”Hemliga lokaler”. Det finns ingen information på våra anslagstavlor. Ingen skylt på dörren.Ordentlig skyltning bör finnas.

Hur går vi vidare?1. Vi kontaktar våra chefer och presenterar det vi kommit fram till gällande marknadsföringen.

2. Vi planerar in möten för nyinflyttade där Bovärd och Värdinna serverar fika samt bjuder in kollegor från Hemtjänst/RUT.3. Vi går vidare med hur vi uttrycker oss, kanske bör vi i första hand sälja in RUT och därefter Hemtjänst. Det är trots allt i

den turordningen beställningarna brukar vara.

Blomsterfondenskapar ett tryggt och värdigt äldreliv

VÅRT MÅL:ALLA hyresgäster SKA känna till vår egen Hemtjänst samt

RUT-tjänster.Det tar vi Bovärdar och Värdinnor

ansvar för!Vad har vi gjort? Hur har vi arbetat?

Vi anställda vill inte fastna i gamla tankar och vanor: Vi tar med en hyresgäst i projektet!

Frågeställningar:Får alla inflyttade info om vår Hemtjänst/RUT?Hur och NÄR får man infon?Kan vi göra på annat sätt???

Vi förändrar:Varför informera om Hemtjänst vid inflytt?

Kanske bör vi först göra reklam får våra RUT-tjänster. Majoriteten som flyttar in har

ännu inte hemtjänst.Vi upprättar en checklista!Vi säkerställer därmed att

informationen går ut!

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

På våra seniorboenden har hyresgästerna tillgång till Bovärd och Värdinna. Bovärden

arbetar likt en vaktmästare. Värdinnan stödjer i sociala frågor. Hyresgästerna har även

tillgång till köp av Hushållsnära Tjänster samt biståndsbedömd Hemtjänst. Allt i egen regi.

Resultat:Under ett antal veckor mätte vi omoch hur vi haft rapport. Grå och blåpunkt visar att vi både haft rapportoch använt vår rapportmall.

Bättre rapporter!

Amina Rhassane, amina,rhassane@vingslaget.seBerhane Yitna , berhane.yitna@vingslaget.seDaniel Ferreira, daniel.ferreira@vingslaget.se

Eija Östlund, eija.ostlund@vingslaget.seCoach: Lotta Stenberg, l.stenberg@vingslaget.se

Verksamhet: Sofiagårdens vård och omsorgsboende Plan 4 5Sofiagården är ett vård och omsorgsboende som drivs av Bräcke diakoni sedan 31/1 2014Boendet ligger i lugna, mysiga kvarter på Södermalm och är beläget i ett K märkt hus i med utsikt över Sofia kyrka.Boendet består av 5 grupper med 10 boende/grupp.I vår verksamhet arbetar undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast och kulturarbetare.

UtvecklingsområdeVi valde området rapporter eftersom hela verksamheten på ett APT möte gett oss uppdrag att arbeta medinformationsöverföring och vi valde eftermiddagsrapporter eftersom det var ett område som teamet självakunde påverka och inte är beroende av andra yrkeskategorier för att förändra.

Vad har vi lärt oss?Vi har lärt oss metoder och arbetssätt för att drivaförändringsarbete.Hur man som team kan förändra och påverka om man arbetartillsammans och vilka verktyg vi kan använda för att analyseravår verksamhet och våra svårigheter

Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet?Att vi fokuserat på rapporternas kvalitet har lett till att de blir avI större utsträckning nu och att fler tar ansvar för rapporternaHur går vi vidare?Vi kommer fortsätta arbetet med kvaliteten pårapporterna och vi kommer fortsätta förändringsarbetet inya grupper bl.a. med måltiderna på Sofiagården.

Plats förlogga

Mätningar

MålFungerande eftermiddagsrapporter med bra innehåll dagligen.

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

Hur ser processen kring information ut på plan 4 och 5?

Rapportrutineftermiddagsrapport plan 4 5:Klockan 14Max 15 minuterDagpersonal till kvällspersonal• När jobbade du senast?• Läkemedel? Någonting nytt, aktuellt, ändringar?• Mat och dryck? Ätit? Inte ätit? Druckit? Intedruckit?

• Toabesök? Något att rapportera? Skött magen?• Hjälpmedel?• Något annat speciellt kring omvårdnad? Exvätskelista, vändschema, Nikola mätning?

APT

Teammöte

Muntlig info ikök ellerkorridor

Lappar påköksbordetoch påväggarna

Skriftlig information ipärmar exSigneringslistor

Morgonrapport

Eftermiddagsrapport

Kvällsrapport tillnatten

Parasoldokumentation

Natten till morgonen

Hur har vi arbetat och vad har vi gjort.Vi började kartlägga problemet kring information och rapporter, på vilka ställen finns och lämnasinformation och vad är det som gör att informationsöverföring inte blir som vi tänkt oss? Vi gjorde ettfiskbensdiagram och koncentrerade sedan vårt arbete på området dålig rapportrutin. Vi sammanställdekriterier för en bra rapport och sammanställde vilka frågor som är viktiga att ta upp under rapporten.Utifrån detta formulerade vi en rapportmall som användes på två våningsplan.

Resultat:•Antalet personcentrerade genomförandeplaner i verksamheten har ökat från 62% till 100%.•Våra kollegor har, med hjälp av verktygen vi skapat, fått ökad kunskap i hur man skriver personcentrerat i genomförandeplanerna.

Vägen till personcentrerat

Teamgrupp: Åsa Jansson, coachSofia Malmgren, Ingrid Eriksson, Houria Djou, Inger Sörner, Marta Alemayhu

Kontakt: aasa.jansson@hotmail.com

VerksamhetÅsengården, Vingslaget omsorg, är ett särskilt boende för personer med demenssjukdom och ligger i Hägerstensåsens centrum. Vårt arbetsteam består av verksamhetschef, samordnare, undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut och konsultläkare. På Åsengården bor 29 boenden fördelade på tre plan. Vår vision är att vara en förebild inom vård och omsorg. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn och syftar till att individen ska få uppleva hälsa, trots sin sjukdom.

BakgrundEnligt en granskning som gjorts i vår SoL- dokumentation visar det sig att våra genomförandeplaner håller en ojämn kvalitet. Vissa är fullgoda innehållsmässigt, medan andra har magra insatser. På grund av det stora område som den sociala dokumentationen omfattar, har vi endast valt att arbeta med den personcentrerade delen.

Vad har vi lärt oss?Att avgränsa förbättringsarbetet så att det inte blir för stortVikten av engagemang och delaktighet hos kollegornaPlanera och avsätta tid till förbättringsarbetet

Hur går vi vidare?Fortsätta förbättringsarbetet med SoL-dokumentationen genom att sätta delmålAktivt fortsätta stödja våra kollegor i förbättringsprocessenFortsätta att använda oss av det ”verktyg” som vi har skapat

Plats förlogga

Mätningar

Syfte och målVårt syfte med förbättringsarbetet är att få verksamhetens genomförandeplaner personcentrerade, innehållsmässigt. Det ska leda till en ökad trygghet och säkerhet för våra boenden, vilket kan bidra till en bättre livskvalitet för den enskilde. Vårt mål är att samtliga genomförandeplaner ska innehålla den enskildes önskemål och behov inför kommande uppföljning. Ett annat mål, som vi ville uppnå, är att skapa ett ”redskap” till våra kollegor i hur man upprättar en genomförandeplan, utifrån ett personcentrerat förhållningsätt.

Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?Vi började med att granska samtliga genomförandeplaner. Vi har sedan arbetat aktivt med stöd till våra kollegor i att självständig kunna upprätta en personcentrerad genomförandeplan.Detta har vi gjort genom att:

Dela ut dokument gällande vår SoL-dokumentation till all vår omvårdnadspersonal, för att få dem delaktiga i hur man upprättar en personcentrerad genomförandeplan.

Skapat frågeformulär där våra kollegor har fått svara på olika frågor, gällande vad en fullgod genomförandeplan ska innehålla, samt att de skriftligt har fått öva på hur man skriver personcentrerat. Vi har sedan följt upp om våra kollegors kunskap har utvecklats. Detta genom enskilda samtal och genom att månadsvis föra diagram.

Skapat en lathund med exempel på personcentrerat innehåll inför kommande uppföljning.

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

Andel medarbetare som anser sig kunna upprätta en personcentrerad genomförandeplan

Andel personcentrerade genomförandeplanerUppmätt i oktober, november och december

Resultat:Under 5 veckor valde vi att mäta hur många gånger vi fick borsta tändernaminst 1 gång/dag på fyra av våra svåraste demenssjuka boende. Vi gjorde egnasigneringslistor som vi sedan sammanställde och resultatet framgår avdiagrammet till vänster.

Under arbetets gång har vi noterat att all personal har fått in en daglig rutinoch en annan syn på vikten av att borsta de boendes tänder.Vi ser också att de äldre själva har fått in en vana kring tandborstningen, detmärks t.ex. genom att det nu är mycket lättare att få hjälpa med.Även tandläkaren har noterat att våra boende har fått bättre munstatus,framförallt friskare tandskött.

Förbättrad munhälsa för personer meddemenssjukdom

Eva Hofverberg Coach, eva.hofverberg@danvikshem.seHelen Söderlund, Barbro Åsén, Farshad Yekta, Dusica Markovic,

Leena Lainewww.danvikshem.se

Verksamhet: Danvikshem är ett särskilt boende som drivs av stiftelsen Danviks hospital som grundades avGustav Vasa år 1553. Danvikshem omfattar 188 platser för dygnet runt vård med inriktning påomvårdnad, demens, korttidsvård samt somatiskt vård. På Danvikshem finns förutomomvårdnadspersonal, kurator, rehabpersonal, kök och restaurang även tandläkare, frisör och fotvård.

Vi i förbättringsteamet arbetar på en demensavdelning med 17 platser. Verksamhetsidén är attomvårdnaden skall kännetecknas av stor frihet för den enskilde, att denne själv ska få forma sin tillvarooch att vården ska ges och utföras i samråd med den enskilde.

UtvecklingsområdeVi valde att jobba med munhälsan för att det är en viktig del av omvårdnaden men som på grund avolika orsaker har låg prioritet.I dag vet man enligt studier att sjukdomar och problem från munnen kan resultera i ohälsa i ett störreperspektiv och leda till undernäring samt livshotande sjukdomstillstånd som t.ex. lunginflammation,sepsis och hjärt och kärlsjukdom. Munvård är även en viktigt del i vården vid livets slut. (Äldres munhälsa –distriktsköterskans perspektiv av Julia Jansson).

Vad har vi lärt oss?• Genom vår faktagranskning för bättre

munstatus förstår vi nödvändigheten avinformation och utbildning för att kunnautföra och förbättra kvaliteten för våra äldredemenssjuka.

• Kunskaperna har vi sedan omsatt till nya ochförbättrade rutiner både generellt påavdelningen och för den äldre. Dessa rutinerhar implementerats hos övrig personal.

Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet?Vi är övertygade om att vi tillsammans kan göra små förändringar i synsätt och rutiner som snabbt kan leda till förbättrad kvalitet förden äldre demenssjuke.

Hur går vi vidare?• Vi har konstaterat förbättrad munstatus på våra fyra

testpersoner vilket gör att vi planerar att utvidgaarbetssättet att gälla samtliga boenden.

• Signeringslistorna för munvård fortsätter vi med ett tag.• Vi har utformat individuella munvårdskort som kommer

att sättas upp inne i varje boendes badrumsskåp för attunderlätta för all personal.

• I genomförandeplanen för varje boende kommer vi attskriva in rutinerna för hur munvården ska utföras ochvilka produkter som ska användas vid munvård.

MålVi vill skapa en god munhälsa för våra boende genom att säkerställa daglig tandborstning.

Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?Vi började med att göra ett fiskbensdiagram där vi skrev ut svårigheterna som vi ofta möter på när vi vill hjälpa den demenssjukemed deras munhygien. Några saker vi kom fram till genom diagrammet var att demenssjuka äldre ofta inte vill låta oss borsta deraständer för att de tycker att de kan göra det själva och ofta får man som svar att ”det har jag redan gjort”. Samtidigt ser vi sompersonal att de äldre behöver stöd på olika sätt för att t.ex. tandborstningen skall bli bra. Vi har även sett att ordinationerna vi harfått från olika tandhygienister har varit orealistiska att följa och genomföra. Genom att jobba med PGSA hjulet har vi observerat attsmå förändringar i vårt arbetssätt kan resultera i förbättrad individuell tandborstning. Det kan handla om hur eller var den boendesitter, hur den boende får hjälp med att komma i gång med tandborstningen t.ex. spegling eller guidning och vilken sorts tandborstevi använder.

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

Resultat:

”Åh, vad trevligt det var igår när du presenterade maten för mig”

”Vad fint det är på bordet med ett ljus”

Vi kan se av våra mätningar att antalet nöjda boende, de som skattat sin upplevelse med en glad smiley, har ökat sedan förbättringarna genomfördes. När vi har analyserat vårt resultat har vi valt att ta bort de dagar då två eller fler boende inte svarat på frågan ” Hur upplevde du den här middagsstunden?” Vi har försökt hitta orsaker till varför de boende inte är nöjda vissa dagar med hjälp av checklistan, matsedeln och om det var ordinarie personal som arbetat men inte kunnat se något samband.

Middagen – en trevlig stund för alla!

Berit Andersson, Sara Holm, Kia Holmberg, Rita Rahin, Gunlög Skaraas, Therese Asklöf – coach (therese.asklof@edsatra.se)

www.edsatra.se

Edsätra – ett suveränt äldreboende i kristen atmosfär. Attraktivt för boende, anhöriga och medarbetare.

Edsätra äldreboende är ett privat icke vinstdrivande vård- och omsorgsboende med kristen profil som ligger i Sätra, Skärholmens stadsdel söder om Stockholm. Vi har ett eget kök och erbjuder hemlagad mat och gemensamma måltider. De som bor hos oss äter lunch och middag tillsammans på avdelningen samt är välkomna till gemensamma fikastunder 2 gånger om dagen. Vi har aktiviteter och samlingar av olika slag som tillsammans med måltiderna skapar hemkänsla och trivsel. Vi vill att de som bor hos oss ska känna sig delaktiga och uppleva livskvalité.

Förbättringsarbetet har bedrivits på en av våra somatiska avdelningar där det bor 12 personer varav 11 av dem har deltagit i projektet.

UtvecklingsområdeUtifrån Stockholm Stads boendeenkät 2013 såg vi att måltiderna var ett område som de boende inte var lika nöjda med som med övriga områden hos oss. Vi valde att arbeta med att förbättra middagsstunden.

Vad har vi lärt oss?• Att små förändringar kan leda till stora

förbättringar• Att arbeta strukturerat med hjälp av verktyg• Att lättare se andra områden där vi behöver arbeta

med förbättringar

Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? • Boende uttrycker glädje över att bli tillfrågade om sina åsikter• Matsedeln har förtydligats, om det är en ovanlig rätt står det utskrivet vad den innehåller• Boende uttrycker önskemål kring maträtter• Påverkat andra måltider, förbättringar även vid lunch och fikastunder• Personal har lärt känna de boende och deras önskemål bättre• Förbättrat samarbete i arbetsgruppen och med köket

Hur går vi vidare?• Införa samma förbättringar vid lunchmåltiden• Införa samma förbättringar på alla avdelningar• Fortsätta utveckla samarbetet med köket

MålAlla boende på avdelningen upplever middagen som en trevlig stund.

Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?Vi tog fram eventuella hinder för en trevlig middagsstund med hjälp av ett fiskbensdiagram. Vi intervjuade var och en av de boende med frågan ”Vad ger dig en trevlig måltid?”. Vi kunde se flera återkommande svar från de boende. Flera nämnde lugn och ro, ljus och blommor på borden, att någon talar om vad det är för mat och att allt som behövs till måltiden finns på bordet som saker som påverkade måltiden till att bli en trevlig stund.

Vi gjorde en baslinjemätning under två veckor där de boende fick skatta sin upplevelse av middagen med hjälp av en skala bestående av tre smileysgubbar.

Vi tog de boendes förslag och genomförde dessa förbättringar. För att säkerhetsställa attdessa önskemål uppfylldes använde vi oss av en checklista som personalen fyllde i. De boende fick fortsätta skatta sin upplevelse under 10 dagar då testet genomfördes.

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

Utvecklingsområde:Hospice Gabriels ledning gav oss frågan om vi ville arbeta med att förbättra smärtskattningen på vår enhet.I verksamhetens mål finns att vi ska minimera smärta och andra symtom. Weismans 6:S, som är vårtarbetsredskap, innefattar även detta.Enligt Soc.styrelsen:2013; Thoren Todoulos 2008 är symtomkontroll den största och viktigaste delen inompalliativ vård. För att patienten ska få bra symtomlindring av exempelvis smärta krävs en regelbunden analysoch skattning.Vi ville att all personal på Hospice Gabriel skulle smärtskatta samtliga gäster med något validerat instrumentför att på så vis ge gästen trygghet och även få ett mått på hur bra smärtlindring vi ger.

Resultat:

Hur vi uppnår optimal smärtskattning med ettvaliderat instrument och journalför detta!Ett förbättringsarbete som kvalitetssäkrar och ger ett bättre resultat i palliativregistret

Heléne Adolfsson, Lotta Alfredsson, Lena Hjalmarsson (coach), Eliza Warvlinlena.hjalmarsson@hospicegabriel.org. www.hospicegabriel.org

Verksamhet:Hospice Gabriel i Lidköping är en specialiserad palliativ vårdenhet med fokus på livskvalité vad gäller människansfysiska, psykiska, sociala och andliga dimensioner.Vi erbjuder symtomlindring till våra gäster som har en avancerad obotlig sjukdom med ett accelererandesjukdomsförlopp.

Verksamheten som har 8 vårdplatser och drivs av en stiftelse utan vinstsyfte.Vi vårdar i en hemlik miljö utifrån gästens egna behov och önskemål. Vi ser även närstående som viktiga.Teamet består av sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, präst, kurator samt vid behov arbetsterapeut ochsjukgymnast.Ett 40 tal volontärer sätter guldkant på tillvaron för våra gäster.

Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet?• Fått ökad förståelse för vikten att skatta såväl smärta som övriga symtom.• Undersköterskorna har blivit mer delaktiga i journalföringen.• Smärtskattning har blivit ett nytt ord som vi dagligen använder i

rapporteringen.

Lärdomar:• Vi har lärt oss ett nytt arbetssätt, som vi kan använda fortsättningsvis.• Största utmaningen har varit att hitta ett instrument som fungerar ihop med

hospiceideologin samt att bemöta gästen på dennes villkor och att hen inteska känna sig ifrågasatt.

Hur går vi vidare?• Utvärdering kvartalsvis med hjälp av palliativregistrets diagram.• Fortlöpande avstämning med personalen och journalgranskning en vecka

varannan månad.

Spindeldiagram

Mål:100% smärtskattning sista veckan i livet med något validerat instrument på alla som vårdaspå Hospice Gabriel.

Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?• Ett noggrant avvägt beslut togs att 2 skalor; VAS (bild 1) och FPS (bild 2) skulle användas,

då gästernas medvetandegrad och verbala förmåga varierar.• Muntlig och skriftlig information (lathund bild 3) till all personal hur vi använder instrumenten.• VAS stickor placerades på varje sängbord.• Justering av 2 journalblad gjordes (Bild 4 och5)• Journalgranskning för att mäta smärtskattningens omfattning (bild 6)

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

0

1

2

3

4

5

6

7

8

141029 141030 141031 141101 141102 141103 141104 141105 141106 141107 141108 141109 141110 141111

antal gästerskattade gäster

bild2bild1

bild3

bild4

bild5

bild6

Validerad smärtskattning innan förbättringsarbetet

Start smärtskattning

Framgångsfaktorer:• Uppmuntran och stöd från ledning.• Lyhördhet och bra dynamik i Famnagruppen.• Grundkunskap gällande VAS och FPS fanns redan iHospice Gabriels personalgrupp.

Resultat:Vi gör en sammanställning varje vecka kring hur PPP bladet används. Mätningen visar en markant förbättring. Personalgruppen gillarPPP bladet och de är med och fyller i listan dagligen båda på förmiddagen och eftermiddagen. Vi har klarare rutiner som är lätta att följaoch det har skapat en tryggare arbetsdag. Vi minskar risken för att glömma något.

Bra planering skapar trygghetKarin Lidgren, Yousef Yousefi, Rafael Morales

Yousefi791@gmail.com

HSB Omsorg erbjuder vård och omsorg på entreprenad och i egen regi inom hemtjänst,äldreboenden och hushållsnära tjänster. Vi är en del av den kooperativa HSB rörelsen och hararbetat med verksamheter inom äldreomsorg och service sedan 1993.

Attundagården är ett modernt äldreboende i Täby Kommun. På Attundagården finns 72 lägenheterfördelade på åtta mindre enheter. Plan 4 Öst är ett gruppboende för personer med demens och harhaft med ett team i värdeforum under hösten 2014. Här jobbar vi med personcentrerad vårdomsorg och allt vi gör utgår från vår värdegrund ETHOS (Engagemang, Trygghet, Hållbarhet,Omtanke, Samverkan).

Utvecklingsområde:Vi upplevde att vi hade många olika sätt att planera dagens arbete, alla gjorde på sittsätt. Vi ville hitta bättre arbetssätt och arbetsrutiner för att främja en godarbetsmiljö och en tryggare vardag för de boende.

Målsättning:• Att säkra dagens planering och på ett bättre sätt genomföra de insatser som de

boende har behov av.• Att öka personalens förståelse för det som skapar värde i vården och de

boendes vardag.

SMART Mål: Den 1 december 2014 ska vi använda planeringsverktyget PPP till 100%.

PPP står för praktisk, professionell, planering. Syftet med PPP är att arbetsgruppenfår ett gemensamt arbetssätt, jämn kvalitet på vården och att de boende får deinsatser de har behov av. Med hjälp av PPP får vi ett tydligt arbetsätt kring planeringav dagen.

Vad har vi lärt oss:Fokus har flyttats från personalgruppen till de boende.Lyssna på varandra. Alla behövs!Det är bra att testa nya arbetsätt i liten skala. Inget är”hugget i sten”.

Hur går vi vidare:Deltagandet i Värdeforum och vårt genomfördaförbättringsarbete har gett oss verktyg att ta tag i nyaförbättringsområden. Nu har vi lagt ramen till puzzlet, menalla bitar är inte på plats än.

Plats förlogga

Vad har vi gjort:När vi började använda PPP bladet och hade en noggrannare planeringar av alla aktiviteter och ansvarsområden fullföljdes planeringen deflesta dagar men inte fullt ut. Vi bestämde, och personalgruppen kom överens om, att PPP bladet skall användas varjemorgon.Omvårdnadspersonalen får själva planera och fördela dagens arbete. Vid genomgång av PPP bladet kan vi se att insatserna hardokumenterats och genomförts enligt planeringen. Vi upplever och ser att praktisk professionell planering fungera väldigt bra och vi ärmitt uppe i en förändring som leder till en förbättring.

Vi delar även upp andra ansvarsområden med hjälp av bladet såsom måltider och övriga ärenden. Vi kommer även att förbättraplaneringslistan med nya idéer, t.ex. aktiviteter för de boende i grupp eller egentid. Listan ska fungera som ett säkerhetsverktyg båda tillfastanställda och timvikarier.

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

0

1

2014 09 01 2014 09 11 2014 09 21 2014 10 01 2014 10 11 2014 10 21 2014 10 31 2014 11 10

Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet:Under hösten har det skett en kulturförändring i arbetsgruppen. Vi har lättare att ta emot ochge konstruktiv kritik och är bättre på att kommunicera. Det finns en trygghet i gruppen ochdet skapar också en trygghet för de som bor hos oss. Miljön är lugnare både för de boendeoch personalen. Vi är bättre på att hantera svåra situationer och blir inte stressade när det blirlite rörigt.

Mätning av om PPP bladet har använts vid morgonplaneringen.Ja = 1 nej = 0När förbättringsarbetet startade användes PPP bladet ca 2 av 3 dagar.Arbetssätten varierade och det var svårt att utvärdera.Nu använder vi bladet varje morgon!

ResultatNär vi gjorde Agdas fiskben och studerade hennes oro visade det sig att Agda främst är orolig när det saknas samspråkiga i personalen och att relationen till anhörig påverkar henne. Trots att vi inte kan påverka just dessa faktorer hjälpte insikterna oss att uppmärksamma henne extra dagar utan samspråkig personal och att ha större beredskap för samtal vid oro och när samspråkig personal finns tillgänglig. Agda är idag lugnare och också mer trygg med personalen. När det gäller Pia ökade antalet larm under mätperioden och när vi studerade fiskbenet och hennes mående kom fram till att det kanske inte är ångest eller oro utan en ökad smärta som påverka henne negativt. Vi frågade ansvarig sjuksköterskak om medicinändring kan hjälpa Pia och kommer att följa upp de förändringar som sker. För Mia som hade många larm på förmiddagen valde vi att jobba med morgonrutinen för att se om det kan minska hennes oro resten av dagen. Att arbeta enligt PGSA-hjulet (se bild ovan) fungerade bra för Mia. Antalet larm minskade och vi fann att hon är lugnare när hon är van vid personalen och att det är viktigt att alla jobbar på samma sätt.

Stiftelsen Josephinahemmet, Bromma, info@josephinahemmet.se www.josephinahemmet.seBarbara Sobota (coach), Hanna Mehertab, sr. Dominika Szwed, Elham Tabarzadi, Yerusalem Tekie

Josephinahemmet är ett katolskt äldreboende som grundades av änkedrottning Josephina år 1873. Hemmets mål är att ta hand om äldre katoliker som är i behov av vård och omsorg. Vårt boende ligger i Bromma i en egen fastighet med tillhörande trädgård, eget kapell och eget kök.Våra boendes gemensamma nämnare är deras katolska tro som leder till mångfald i nationalitet och språk. Vi har idag 36 boende. 80% är kvinnor och 20% är män.Vi erbjuder olika aktiviteter som varierar med årstiderna. Som exempel kan nämnas: gymnastik, musik, film, opera, högläsning. Mera specifikt för Josephinahemmet är att vi också deltar i hl. mässan och ber rosenkransen i kapellet varje dag. Det finns också tillfälle till bikt och att motta de sjukas smörjelse.

UtvecklingsområdeVi upptäckte att en del av våra boende var mer oroliga än vanligt och larmade ofta. Efter några möten med ledningen kom vi fram att oro är det ämne som vi behöver arbeta med.

Vad har vi lärt oss?• Att små förändringar kan leda till stora

förbättringar• Att förändringsarbete tar tid• Kommunikation, förståelse och beredskap att

lyssna är mycket viktigt i samarbete.• Att det är viktigt att fortsätta följa effekten av

Värdeforum

Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? - Vi ändrade vår arbetssätt- Vi fick stöd från stor del av våra arbetskolegor - Vi lyckades minska oro bland några av våra boende Hur går vi vidare?

Vi skall engagera övriga medarbetare i projektet• Fortsätta med våra påbörjade förbättringsåtgärder.

MålVårt mål är att minska oro och ångest och få våra boende att känna sig trygga, lugnare och gladare i miljön där de lever.

Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?Vi valde ut tre boende, Mia, Pia och Agda där vi upplevde att oron ökat och att larmen är många. Många gånger upplever vi att orsaken till larmen är oro. För att ta reda på orsaker till larmen gjorde vi ett fiskbensdiagram för var och en. Vi tittade också på statistik i vårt larmsystem för att se när larmen är som flest och om det finns vissa tider eller dagar som larmen är extra många. vi kollade också vad som hänt de dagar som larmen var färre eller många såsom besök eller vem som jobbat och anpassade våra arbetssätt efter vad vi såg för samband.

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

Gemensam målsättning i vård ochbehandling mellan patient och

vårdpersonalen

UtvecklingsområdeVi strävar efter en ökad patientdelaktighet i vård och behandling. Idag har vi personcentrerad rapport på avdelningen, vilket innebäratt patienten är delaktig i rapporteringen mellan dag och kvällspass. Vi vet att ökad patientdelaktighet förbättrar patientsäkerheten.En stickprovsundersökning visade att det inte alltid fanns en samsyn mellan patient och personal med målsättningen för patientensvård och behandling. Detta ville vi förbättra!

MÅLSkapa samsyn mellan patient och personal avseende målsättning med vård och behandling under aktuellt vårdtillfällepå avdelning P51.

Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?Under kartläggning av vad som försvårar patienten från att vara delaktig i sin vård ochbehandling, såg vi att bristande kommunikation var en viktig orsak till minskad delaktighet. Vidstickprovsintervjuer av fyra patienter och olika yrkeskategorier som vårdade patienten dendagen, såg vi att patient och personal hade olika målsättningar med vård och behandling. Vi harnu förändrat ronden med en anpassad rondchecklista som tydliggör olika ansvarsområden förvarje profession inför och under ronden. Vid sittande rond fyller vi i en flödestavla för atttydliggöra patientens vård och behandling under vårdtillfället, målet dokumenteras också ijournalen. Under ronden och personcentrerad rapport sker en muntlig avstämning med patientenavseende målsättning med aktuell vård och behandling.

Ett utvecklingsprojekt i

Värdeforum

VerksamhetenAvdelning P51 är en akut onkologisk slutenvårdsavdelning med 18 vårdplatser. Patienter skrivs in både akut och elektivt. Påavdelningen vårdas huvudsakligen patienter med huvud hals och hudcancer. Vårdpersonalen på avdelning P51 arbetarmultiprofessionellt i team bestående av sjuksköterskor, undersköterskor, specialist och underläkare, dietist, sjukgymnast, kuratoroch arbetsterapeut.

Vår värdegrund är”På avdelning P51 arbetar vi i team för att Du som patient ska känna dig trygg i mötet med oss. Vi lägger stort fokus på delaktighetoch självbestämmande så att vi tillsammans kan skapa en god vård”.

Vet du målsättningen med vård och behandling under detta vårdtillfälle?Samma fråga har ställts till patient samt vårdpersonal (Läkare, sjuksköterska,undersköterska, paramedicinare). 1= ingen samsyn, 5 = total samsyn

Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet?Bättre överblick av patientens aktuella situation.Effektivare vård, tidigare insatta åtgärder, eftervårdenplaneras tidigare och eventuellt kortare vårdtider.Tydligare dokumentation i patientens journal.Underlättar för paramedicinare och jourläkare.Ökad delaktighet och högre närvaro av undersköterskor påronden.Flödestavla i köket för specialkoster.

Hur går vi vidare?Uppdatera broschyren förnyanställd personal.Gruppen kommer fortsätta attträffas och vidareutvecklaverksamheten.

Vad har vi lärt oss?Hitta det som inte fungerar iverksamheten på ett enkeltoch snabbt sätt med hjälpav fiskbensdiagram.Använda verktyg t ex PGSAhjulet för att mäta ochförbättra verksamheten.

00,51

1,52

2,53

3,54

4,55

Patient 1 Patient 2 Patient 3 Patient 4

Samsyn mellan patient och vårdpersonal

Mätning före intervention sept 23Mätning efter intervention nov 25

Mätning av hur ofta flödestavlan används samt hur ofta det finns ettdokumenterat mål per patient i patientjournalen. Mätningen är gjord under9 dagar med uppehåll för helg.

mätning 1nov 16

mätning 2nov 18

mätning 3nov 19

mätning 4nov 20

mätning 5nov 23

mätning 6nov 24

mätning 7nov 25

Användning av flödestavlan, antal dokumenterade mål

Antal Onkologiska Patienter Mål i journal Flödestavlan

Milena Sassarini undersköterska, Helene Nilsson undersköterska, Emma Engström sjuksköterska,Jessica Krops sjuksköterska, Katarina Wikman dietist ,Teresa Herlestam Calero specilaistläkareCoach: Charlotte Forsberg chefssjuksköterska, charlotte.e.forsberg@karolinska.se

Intresserad av Famnas Värdeforum? Är du eller din organisation intresserad av att medverka i Famnas Värdeforum? Inom ramen för Värdeforum finns möjligheten att medverka i kompetensutvecklingsprogram kring:

• Förbättringskunskap och Coaching • Ledarskap • Mätningar • Kvalitetsledningssystem

Vill ni anmäla er till Famnas Värdeforum, diskutera möjliga projekt eller undrar något så ta gärna kontakt med: Viktoria Loo, utvecklingsledare, viktoria.loo@famna.org Truls Neubeck, Kvalitetsansvarig, truls.neubeck@famna.org