Vår tid är nu!

Svante Axelsson

Vart är vi på väg?

2Källa: IPCC 2014, WGII AR5 Summary for Policymakers

Utsläppsutrymme för max 2 grader

3

4

2007-03-

Kansliet 6

Två olika verklighetsuppfattningar

Klimatarbetet har gått bättre än vad många vågat tro

7

Miljömålen 1990-2010

• Kyotoavtalet 4 %

• Olof Johansson utredning - 2 %

• Svenska miljömålet - 4 %

• 2010 - 9 % (23% 2013)

2007-03-

Kansliet 8

Sources: Capitalism As If the

World Matters, 2005;

Life Satisfaction, 2002;

Happiness and Economics, 2002

Inkomst ochvälbefinnande

Snabb anpassning:Trängselskatt i Stockholm

En stor del av den svenska konsumtionen sker för nöjes skullI en studie som Kairos Future genomfört för Svenska Spel visar det sig att mycket av vår konsumtion sker helt för nöjes skull ,dvs. inte på grund av funktionella behov:

• 23% av hela den svenska konsumtionen sker enligt konsumenterna själva i nöjessyfte

• 41% av all konsumtion av kläder sker för nöjes skull

• Om man bortser från mer funktionella kostnader (bostad etc.) så står nöjeskonsumtionen för hela 44% av den totala konsumtionen

• Källa: Svenska Spel, Nöjesplånboken, 2011

Från offentlig konsumtion till privat konsumtion.

12

Källa: Per Borg, Den långsikt iga finansieringen: Välfärdspolitikens klimatfråga. ESO 2009:1

Prognos

0 50 100 150 200 250

Skattepliktiga förmåner

Övrig fritid

Böcker, tidningar, TV-licens etc.

Resor, hotell

Tele, Radio, TV

Fritidsbostad

Lokalresor, transporttjänster

Drift av fordon

Inköp av fordon

Hushållsutrustning

Möbler & inventarier

El & bränslen

Bostad

Kläder & skor

Hushållstjänster, sjukvård

Förbrukningsvaror

Alkohol & tobak

Utemåltider

Livsmedel

kr per 1000 kr totala utgifter

Medelkonsumtion

Hög marginalkonsumtion

Låg marginalkonsumtion

Hushållenskonsumtion

Källa: Nässén & Holmberg 2007

“Baumols sjuka”: Relativpriset på tjänster ökar

1970:

Idag:

Kronor

Kronor

Källa: SKL: Framtidens utmaning

15

Skattesystemet är inte neutralt

16

Skattesystemet är inte neutralt

Kommissionen föreslog ett mål men vi måste ha tre mål

Kommissionen:

- 40% CO2

(- 27 % förnybar energi)

Borde vara minst:

- 60% CO2

- 45% Förnybar energi

- 40% Energieffektivisering

17

Tre mål kan ge 500000 fler jobb än ett mål

18COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT IMPACT ASSESSMENT Accompanying the Communication A policy framework for climate and energy in the period from 2020 up to 2030 (2014)

Offentlig miljöbudget(Eurostat, 2012)

% av BNP

0

2

4

6

8

10

12

BE FR ES AT DE SE IT FI EU EL LU HU SK LT RO CZ UK PL PT CY EE IE LV SI MT DK NL BG

Pollution / resources

Transport

Energy

Miljöskatter av totala skatter(Eurostat, 2012)

Andel skyddad mark: N2000 och nationell kategori(EEA, 2012)

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

RO IE BG EE CY FI LV PL PT CZ SI LT SK AT DK HU SE EL EU BE ES DE FR IT UK LU NL MT

(GDP/DMC) (EUR/kg)

Resursproduktivitet(Eurostat, 2012)

‘As globalisation continues

and ever more techno-

logically advanced countries

compete over growth,

employment and resources,

the ability to serve green

markets will be a crucial

factor in maintaining

competitiveness.’

‘Tomorrow’s economic

competitiveness will to a

large extent be based on

energy and resource

efficiency.’

“…the EU could realistically reduce the total material requirements of its economy by 17% to 24%, boosting GDP and creating between 1.4 and 2.8 million jobs.”

“Every percentage point reduction in resource use could therefore lead to up to 100,000 to 200,000 new jobs.”

Hur få fart på de gröna investeringarna ?

• Starta en grön investeringsbank (England)

• Omstart och rockad av 522 miljarder i infrastrukturplanen

• Inför gröna obligationer ( Världsbanken/ Göteborg )

• Inför lånegaranti för halverad energianvändning (Tyskland)

• 100 procent gröna drivmedelscertifikat till 2030

• Stadsmiljöprogram a la Norge (30 miljarder av infrastruktur)

• Kvartilsupphandling av de 600 miljarderna

• Garantipriser för sol, vågkraft och biodisel

26

Sverige är sämst i klassen

Förnybart ger fler jobb än fossilt

Energislag eller effektivisering Antal årsjobb/TWh i USA

Solceller 870

Energieffektivisering 380

Geotermisk 250

Solvärme 230

Biomassa 210

Vind 170

Kärnkraft 140

Fossilgas 110

Kol 110

27Källa: Wei, Patadia and Kammen 2010, Putting renewables…, Energy Policy.

EU27 bygger mest sol 2012

28Net power generation capacities added in the EU 27 in 2012 (MW)

EPIA • GLOBAL MARKET OUTLOOK FOR PHOTOVOLTAICS 2013-2017

Peak kärnkraft är här !

Vinden växer snabbt

Yta för 100% solenergiförsörjning

Solen lyser, men inte här??

32PV contribution to the electricity demand in the EU 27 in 2012* (%)

EPIA • GLOBAL MARKET OUTLOOK FOR PHOTOVOLTAICS 2013-2017

Priset på solceller sjunker snabbt

33EU Joint Research Centre, PV Status Report 2013

Billigare med sol och vind än ny kärnkraft

Pris på vindkraft (Elforsk EFNA 2011):

• Landbaserad idag, 59-76 öre / kWh

• Havsbaserad idag, 87-126 öre / kWh

• Landbaserad 2020-2025, 50-68 öre / kWh

• Havsbaserad 2020-2025, 77-113 öre / kWh

Pris på solel (EU Joint Research Centre, PV Status Report 2013):

• Storskalig idag 88 öre / kWh

Pris på ny kärnkraft:

• Storbritannien – garantipris på 9 pence = 98 öre / kWh enligt avtal med EDF

34

Vi är redan i mål !

Elbilar?

Sverige

Källa: Invånarantal från Landsguiden Utrikespolitiska institutet 2012

Godsutvecklingen

Källa: Trafikverket, Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (Kapacitetsuppdraget slutrapport 2012)

37

Utvecklingen av anslagsposten till drift, underhåll och

trafikledning av järnvägen 2007–2014 (löpande priser Mkr)

(* Prognos ** Förslag enligt budgetpropositionen för 2014.)

Källa: Trafikutskottet betänkande 2013/14:TU1, (Uppgifter hämtade från dåvarande Banverkets och sedermera Trafikverkets regleringsbrev)

38

• Bonus/Malus – Frankrike • Lastbilsavgift – Tyskland• Vita certifikat – Danmark• Avståndsbaserat reseavdrag – Norge• Förmånsbilsbeskattning – England• Byggnormer – Norge• Järvägsinvesteringar - Schweitz• Nettomätning solel – Danmark•

Ingen brist på lösningar

• Utveckla skattereduktionen för effektiviserande industrier

• Inför ROT-avdrag för effektiviseringsåtgärder

• Inför vita certifikat

• Gör elpriset helt rörligt utan fasta kostnader

• Skärp energideklarationerna

• Offentlig upphandling, inklusive teknikupphandling ska ställa tydliga krav på låg förbrukning och hög energieffektivitet

• Avveckla subventionerna till kolkraft snabbt inom hela EU

• Ge Vattenfall nya direktiv för att avveckla både kol-och kärnkraft

• Fasa ut alla subventioner till fossila bränslen inom EU innan CCS kan accepteras på fossil kraft

• Forskning och utveckling ska utveckla teknik för energieffektivisering och förnybar energi inte CCS

• Belägg CCS med en avgift för att finansiera oberoende utvärdering och kontroll

• Kräv ett fullt ekonomiskt miljöansvar för de som utnyttjar CCS

• Tillåt inte uranbrytning i Sverige

• Skärp säkerhetskraven på kärnkraftverk

• Kräv obegränsat ekonomiska ansvar för kärnkraften i atomansvarighetslagen

• Energitorv ska varken tillåtas eller få elcertifikat

• Kommunerna ska ta ett aktivt ansvar vindkraften i sin planering

• Ställ strikta hållbarhetskriterier på biobränsle och biodrivmedel

• Tillåt inte effektiviseringar av vattenkraften som innebär ökad negativ påverkan

• Ge inte el från vattenkraft elcertifikat

• Satsa mer på forskning och utveckling på solenergi

• Satsa på solel och solvärme i den offentliga sektorn

• Inför garantipriser för solel

• Inför nettodebitering av el från småskalig produktion

• Inför timmätning av el

• Fördubbla koldioxidskatten på fordonsbränsle inom några år och höja därefter årligen

• Skärp miljöbilsgränsen till 95 g koldioxid/km

• Öka miljöbaserad differentiering av fordonsskatten krävs

• Begränsa den statliga miljöbilspremien till elbilar

• Styr väganslagen till kollektiva system och en storskalig satsning på ett nationellt cykelvägnät

• Hantera större anläggningar som får regionala effekter i ett regionalt perspektiv genom ökade befogenheter till regionala eller nationella organ

• Pröva externa köpcentrum som miljöstörande

verksamhet enligt miljöbalken

• Bygg inte på mark som är viktig för järnvägsutbyggnad

• Öka informationen om bilpooler, förnybara drivmedel och miljöbilar i kommunerna

• Avskaffa företagens subventioner för de anställdas bilanvändning, p-platser och milersättning

• Slopa avgifter som försämrar järnvägens konkurrenskraft

• Lägg inte ner järnvägslinjer och industrispår

• Satsa på höghastighetståg om det sker i linje med riksdagens fyrstegsprincip

• Auktionera utsläppsrätterna i ETS

• Inför ett koldioxidtak även vid Landvetter, Sturup och Bromma

• Sluta subventionera flygplatser och flyg

• Utveckla de differentierade farleds- och hamnavgifterna för att stimulera energieffektiva fartyg

• Inför hastighetsbegränsning för sjöfarten inom Sveriges gränser

• Intensifiera forskningen om hur växthusgasutsläpp från gödsel, mark och idisslare kan minska

• Informera konsumenter om matsvinnet

• Skogsbrukets effekter på klimatet behöver genomlysas grundlig

41

2007-03-

Kansliet 42

2007-03-

Kansliet 43

Lyckan tycks vara energismart Aktivitet Upplevd lycka

Sex 4,7

Umgås 4,0

Avkoppling 3,9

Bön/meditation 3,8

Äta 3,8

Motionera 3,8

Se på TV 3,6

Shoppa 3,2

Laga mat 3,2

Tala i telefon 3,1

Ta hand om sina barn 3,0

Dator/Internet/E-post 3,0

Hushållsarbete 3,0

Arbeta 2,7

Pendla 2,6

Energiintensitet (J/h)

Mycket låg (noll)

Bruk av apparater: medelhög

Pendling: mycket hög