värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från ... · egenvård är en central komponent...

ARBETSMATERIAL

Värdebaserad uppföljning av diabetesvård – analys från framtagande av nya uppföljningssystem

ARBETSMATERIAL

Jämförande analyser i denna presentation är ett

led i utvecklingen av uppföljningssystem

SCB

Socialstyrelsen

FK

Kvalitetsregister

Vårddata VGR

Vårddata SLL

Vårddata RS

Vårddata LUL

Vårddata LtD

Vårddata RÖ

…möjliggör bland annat analyser på historiska data till grund för diagnosspecifika jämförelserapporter

Totalt ~95 datauttag från 24 olika datakällor

Vårddata RJH

Forskningsdatabas per diagnosområde…

Jämförelserapporten presenterar historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

• Kliniskt relevanta nyckeltal har definierats inom expertgruppen för Sveus diabetes, i syfte att skapa grundförutsättningar för att följa upp rätt saker inom diabetesvården

• Samkörning av flertalet register har genomförts för att möjliggöra analys av tidigare outforskade kombinationer av data kring hälsoutfall och resursutnyttjande inom svensk diabetesvård

• Genom kontinuerlig samkoppling av dessa anonymiserade patientdata kan unika nyckeltal som är kliniskt relevanta för diabetespatienten följas i realtid och över tid

ARBETSMATERIAL

Sveus diabetes innebär unika möjligheter för uppföljning och utveckling av diabetesvården

• Casemix-justerade resultat av både hälsoutfall och resurser

• Bred beskrivning av diabetesvården och dess resultat med unik kombination av datakällor, t.ex. resursdata ur lands-tingens vårddata, hälsoutfall ur kvalitetsregister, sjukförsäkringsdata, läkemedelsinformation

• Följer aktiviteter över vårdgivargränser

Unika element inom Sveus diabetes Urval av exempel ur rapporten (detaljer längre fram)

ARBETSMATERIAL

Expertgruppens medlemmarArbetsgrupp

Mikael Lilja Region Jämtland Härjedalen

Tobias Dahlström Landstinget Dalarna

Peter Lindgren Ivbar

Bettina Julin Ivbar

Expertgrupp

Gudrun Andersson Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

Ingalena Andersson Dietisternas riksförbund, referensgrupp diabetes

Mette Axelsen Dietisternas riksförbund, referensgrupp diabetes

Mats Ek Stockholms läns landsting

Robert Kristiansson Landstinget i Uppsala län

Janeth Leksell Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

Agneta Lindberg Region Skåne

Karin Looström Muth Västra Götalandsregionen

Fredrik Löndahl Svenska Diabetesförbundet

Ann-Marie Svensson Nationella Diabetesregistret

Sakkunnig

Mona Landin-Olsson Svensk Förening för Diabetologi

ARBETSMATERIAL

Diabetes – översikt och patientgrupper

Översikt

4-5%2013

Prevalens % Samhällsbörda Utveckling – prevalens %

5%+64%

2010

1990 3%

Patient-grupper

Typ 1

• Avsaknad eller bristande produktion av insulin

• Hälften debuterar före 35-års ålder

• 10-15% av patienterna med diabetes

• Behandling med insulin

• Minskad insulinkänslighet i kroppens vävnader

• Debut i vuxen ålder, men ökad förekomst även bland unga

• 85-90% av patienterna med diabetes

• Behandling med livsstilsförändring, tabletter (ffa metformin) och insulin

Typ 2

• 6 % av sjukvårdenskostnader

• 6 miljarder SEK till följd av produktionsbortfall

ARBETSMATERIAL

Identifikation av patientpopulation, demografi, hälsoprofil vid inklusion, hälsoutfall och resursförbrukning av landstingsdriven vård

Hälsoprofil vid inklusion, hälsoutfall

Expedierade läkemedel (Läkemedelsregistret, LMR)

Sjukpenning och sjuk-/aktivitetsersättning

Socioekonomi

Dataunderlaget bygger på uttag från ett flertal olika källor

Landsting

Socialstyrelsen

Försäkringskassan

Statistiska centralbyrån

Nationella diabetesregistret (NDR)

Datakällor Användning i analyserna

ARBETSMATERIAL

• 666 550 individer med diabetes under 2010-11 ingick i analys-populationen

• 89 % klassade som typ 2-diabetes och resterande 11% somtyp 1-diabetes

Urvalet av patienter bygger på samkörning av NDR och landstingens vårddata

NDR

Patientadministrativa system(huvud- eller bidiagnos)

Sveus

• Analyspopulationen utgörs av patienter som återfinns i landstingens patientadministrativa system och för vissa hälsoutfall även på NDR

• Indextillfället består av första vårdkontakt med diabetesdiagnos som huvud- eller bidiagnos 2007-2012

• ICD-10 E10*, E11* eller E14*

• Indexår för analyserna definierades till 2010 och 2011 för att möjliggöra två års historik och ett års uppföljning. Ett urval av analyserna utfördes dock på flera år.

ARBETSMATERIAL

Övervägningar vid uppföljning av diabetes

• Kroniska förlopp; hanteras som flera, 1-åriga episoder efter varandra

• En episods utfall blir nästa episods start

• Hälsoutfallen kommer långt in i framtiden och kan påverkas av vad en annan vårdgivare gjort för flera år sedan (exempel: hjärtinfarkt)

• Två olika sjukdomstillstånd med olika fördelning mellan vårdnivåer– Typ 1: I princip enbart specialistvård– Typ 2: Övervägande, men inte enbart primärvård

1 årVårdaktivitet PUOH

Primärvård

Dietist-besök

Grupp-utbildning

Specialistvård

Läkar-besök

Fotteam/ Fotterapeut

Initial sjukhusvistelse

Grupp-utbildning

Ögonbotten-fotografering

ARBETSMATERIAL

Avgränsningar i arbetet med Sveus diabetes

• Inkluderar endast individer över 18 år

• Studiepopulationen utgår från diabetes som huvud- eller bidiagnos i landstingens patientadministrativa system. Eftersom alla personer med diabetes inte återfinns i NDRs kvalitetsregister påverkar detta analyspopulationens storlek för vissa utfall

– T.ex. användes NDRs riskmotor för att predicera 5-årsrisken för hjärt-kärlsjukdom. För att kunna skatta risken för en individ måste flertalet parametrar finnas tillgängliga, dessutom ska de ha registrerats inom tidsintervallet (± 3 mån). För att uppskatta bortfallets betydelse genomfördes en bortfallsanalys där inga nämnvärda skillnader i jämförelse med den totala populationen upptäcktes

• Diabetestyp (1 eller 2) klassificerades algoritmiskt genom att kombinera information från läkemedelsregistret, NDR och patientadministrativa system

ARBETSMATERIAL

Casemix-variabler har identifierats och använts i analys-modeller av nyckeltal för att justera för patientsammansättning

• Rökstatus• BMI• eGFR• HBA1c• Diabetesduration

• Ålder• Kön• Utbildningsnivå• Född utanför EU• Civilstånd

Socio-demografi

Hälsoprofil

Patient-egenskaper

vid episodstart

Annan samsjuklighet

• Systoliskt blodtryck• LDL-kolesterol• Hjärtkärl-, ögon-, och

fotkomplikation• Njursvikt

• Förmaksflimmer• Depression• Psykiatriska diagnoser

ARBETSMATERIAL

Ett stort antal nyckeltal har definierats och analyserats. Initialt fokus har legat på hälsoutfall och resurser (ej behandlingsprocess)

• Mottagningsbesök:• diabetessjuksköterska, dietist, läkare, psykolog/kurator, fotterapeut

• Telefonkontakt:• diabetessjuksköterska/sjuksköterska, läkare

• Hjärt-kärlsjukdom• Predicerad 5-års risk för hjärt-kärlsjukdom• HbA1C• eGFR• Ögonkomplikationer• Njursvikt• Högt blodtryck

Hälsoutfall

Resursåtgång

Övriga processmått

Hälsoresultat

Oönskade händelser• Omedelbara komplikationer:

• Svår hypoglykemi, ketoacidos, hyperosmolaritet, hyperglykemi, laktacidos

Landsting

Stat • Sjukpenning/sjuk- och aktivitetsersättning

Patientupplevelse

Nydiagnos• HbA1c vid diagnos• Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter

Behandling• Diabetesläkemedel • Blodtryckssänkande läkemedel • Ögonscreening

• Mikroalbuminuri• Neurologiska komplikationer• Hud- och fotkomplikationer• Amputation fot eller ben• BMI• LDL-kolesterol• Andel rökare

ARBETSMATERIAL

• Typ 2-diabetes: • Tidigare upptäckt (lägre HbA1c vid diagnos) i Västra Götalandsregionen,

senare i Landstinget i Uppsala län• Högre behandlingsintensitet i Region Jämtland Härjedalen, Region Östergötland och

Västra Götalandsregionen; lägre i Landstinget i Uppsala län• Variation i behandlingen av nydiagnostiserade patienter

• Typ 1-diabetes: • Variation i behandlingsintensitet även här, men ingen tydlig trend

Sammanfattning av observationer

Betydande variation i behandlingsresultat

Variation i identifikationoch behandlings-intensitet

Skillnader i resursanvändning

Observationer

• Hjärt-kärlsjukdom (mått på historisk kvalitet): signifikanta skillnader mellan landsting• 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom (mått på dagens situation): signifikanta skillnader mellan

landsting, men inte efter samma mönster som för hjärt-kärlsjukdom

• Läkarbesök: • Signifikant fler i Stockholms läns landsting• Signifikant färre i Landstinget Dalarna

• Andra yrkeskategorier: varierande registrering gör dessa svåra att följa

• Mer vårdintensiva (t.ex. fler läkarbesök och högre förskrivning av läkemedel) uppnådde bättre hälsoresultat.

• Framförallt för predicerad 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom, det utfallsmått där de ingående komponenterna är relativt lätta att påverka på kort sikt.

• Antalet läkarbesök föreföll vara det resursmått som hade större betydelse för ett bättre hälsoutfall, i synnerhet för typ 2-diabetes.

Tendens till samband mellan resursutnyttjande och hälsa för båda diabetestyper

Hä

lso

utf

all

Re

su

rså

tgå

ng

Rel

atio

n m

ella

n

nyc

kelt

al

IV

III

II

I

ARBETSMATERIAL

Harmonisera rapporteringsrutiner av resurskategorier genom att definiera vilka tillstånd och behandlingar av tillstånd som rutinmässigt bör registreras och följas upp, samt kodmässigt definiera hur detta skall ske

Säkerställ enhetliga kodningsrutiner, i synnerhet inom primärvården för att möjliggöra resursmätning

Automatisk inhämtning av data från journalsystem är en förutsättning för att få större underlag i beräkningarna och på så sätt förbättra framtida jämförelser

Rekommendationer för framtidens diabetesvård

Möjliggör systematisk uppföljning av patientrapporterade utfallsmått (PROM) Egenvård är en central komponent i diabetesvården och patientens upplevelse av och möjlighet att

påverka vården är viktig, varför även erfarenhetsmått (PREM) vore relevant att följa Vid NDR pågår för närvarande ett forskningsarbete som syftar till att utarbeta sådana utfallsmått för

diabetesvården

Utfallsmått

Förbättring av diabetesvårdens organisation

Förbättring av diabetesvårdens uppföljning

Fokusera på effektivitet, inte produktivitet

Inför rapportering av patientrapporterade utfallsmått

Stöd vårdgivarna i kontinuerligt förbättrings-arbete och kunskapsutbyte

Harmonisera rapporterings-och kodningsrutiner

Skapa juridiska förut-sättningar för förenklad uppföljning av vården

Möjliggör kontinuerlig tillgång till information om patientrelevanta hälsoutfall och resursåtgång med information från statliga och landstingsfinansierade insatser

Säkerställ tillgång till data om läkemedelsförskrivning för att kunna följa upp denna i realtid och över tid sjukpenning/sjukersättning

I bred samverkan formulera utvecklingsmål utifrån förbättring av hälsoutfall och minskning av resursåtgång (vårdens effektivitet)

Målen bör omsättas i förbättringsprojekt och följas upp på kontinuerlig basis

Genomför fördjupad kvantitativ och kvalitativ analys för att identifiera de behandlingsprocesser som är mest kostnadseffektiva och leder till bäst resultat

Tillse att fördjupad analys och studiebesök genomförs i nära samverkan med berörda verksamheter och kvalitetsregistret Nationella Diabetesregistret

ARBETSMATERIAL

Översikt hälsoutfall och resurser - typ 2-diabetes

Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)

Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting

Casemix-justerad avvikelse för landstinget i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant)

• De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot

• om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.

Region Jämtland Härjedalen Region Östergötland

Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län

Region Skåne Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen

ARBETSMATERIAL

Översikt hälsoutfall och resurser - typ 1-diabetes



Casemix-justerad avvikelse för landstinget i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant)

• De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot

• om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.

Region Jämtland Härjedalen Region Östergötland

Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län

Region Skåne Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen

ARBETSMATERIAL

Översikt resultat

• Fynd från specifika nyckeltal

Variation i behandlingsresultat

Variation i identifikation och behandlingsintensitet


Relation mellan resursutnyttjande och hälsa

I

II

III

IV

ARBETSMATERIAL

Hjärt-kärlsjukdom i slutenvård under vårdepisoden, typ 2-diabetes löpande vård

10

8

6

4

2

0

6,4 6,8

7,88,5

6,26,0

7,8 7,57,1

5,86,7

7,78,07,7

Predicerat

Observerat

-0.2

0.2

-0.4

0.4

0.0

SLLRJH VGRRSLtDRÖ LUL95 % K.I.

n 165 943

Avvikelse från genomsnittet,log-oddskvot

Andel hjärt-kärlsjukdom,%

Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).

• I analysen av den isolerade landstingseffekten låg Västra Götaland och Region Skåne signifikant högre än landstingsgenomsnittet, medan Region Östergötland låg lägre.

• Eftersom risken för makrovaskulär sjukdom såsom hjärtinfarkt påverkas av faktorer som verkar över lång tid, utgör detta mått en indikation på hur vården har fungerat historiskt.

I

ARBETSMATERIAL

• Predicerade resultat pekar på att Dalarna har sämre resultat än förväntat, givet sin casemix. Det motsatta gäller för Region Östergötland, som hade bättre resultat än förväntat givet casemix.

• Den predicerade 5-årsrisken representerar status idag, till skillnad från hjärtinfarkt som illustrerar hur vården har fungerat historiskt (föregående bild).

• Detta förklarar varför Västra Götaland ligger under landstingens genomsnitt vad gäller 5-årsrisken, men över genomsnittet med avseende på hjärt-kärlsjukdom. Även skillnader i rapportering och/eller diagnossättning skulle kunna förklara resultaten.

16,915,817,718,7

23,0

17,415,8

17,215,8

17,617,8

20,5

17,816,3

10

20

25

0

15

5

Observerat

Predicerat

0,0

-4,0

6,0

-2,0

4,0

2,0

-6,0

VGRRJH RS SLLLtD LULRÖ

Predicerad 5-årsrisk (baserad på NDRs riskmotor) för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes löpande vård

95 % K.I.

n 3 512

Avvikelse från övriga landsting,procentenheter

5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom, procent



I

ARBETSMATERIAL

Hjärt-kärlsjukdom i slutenvård under vårdepisoden,typ 1-diabetes löpande vård

0,0

6,0

5,0

3,0

2,0

4,0

1,0

5,2

2,8

3,8

5,35,0

5,65,15,1

3,8

4,53,9

3,0

4,64,2

Predicerat

Observerat

0.0

-0.4

0.6

0.4

0.2

-0.2

-0.6

RJH VGRSLLLULLtDRÖ RSn 22 253

95 % K.I.

Avvikelse frångenomsnittet,log-oddskvot

Andel hjärt-kärlsjukdom,%

• I analysen av den isolerade landstingseffekten låg Jämtland Härjedalen, Uppsala, Östergötland och Dalarna signifikant lägre än landstingens genomsnitt.

• Eftersom risken för makrovaskulär sjukdom såsom hjärtinfarkt påverkas av faktorer som verkar över lång tid, utgör detta mått en indikation på hur vården har fungerat historiskt.



I

ARBETSMATERIAL

• Resultaten ger exempel på varför det är viktigt att kunna justera för casemix. Genom att bara titta på de observerade resultaten skulle slutsatsen dras att Dalarna och Skåne ger sämre diabetesvård. Med hänsyn tagen till landstingens patientsammansättning kan dock konstateras att dessa landsting presterar genomsnittligt vad de borde givet dess casemix.

0

12

8

2

10

6

4

9,19,3

8,0 8,4

10,310,0

7,0 7,0

9,3

6,3

9,8

6,4

10,1

7,2

Observerat

Predicerat

4

0

-2

2

6

-4

-6

RÖ SLLLtD RSLUL VGRRJH

n 1 577

Predicerad 5-årsrisk (baserad på NDRs riskmotor) för hjärt-kärlsjukdom, typ 1-diabetes löpande vård

95 % K.I.

Avvikelse från övriga landsting,procentenheter

5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom, procent



I

ARBETSMATERIAL

Översikt resultat






I

II

III

IV

ARBETSMATERIAL

HbA1c vid episodens start,nydiagnostiserad typ 2-diabetes

65

45

55

50

60

55,3

59,8

56,6 56,7 56,456,556,9 56,956,355,555,356,255,655,4

Observerat

Predicerat

-4

0

-2

2

4

VGRSLLLULLTDRÖ RSRJH

n 21 202

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet,mmol/mol

Medel HbA1cmmol/mol


Not: Justerat för kön, ålder (kategorier), utbildningsnivå

• Högre HbA1c vid diagnos i Uppsala kan indikera senare diagnos.• Lägre HbA1c vid diagnos i Västra Götaland kan vara ett tecken på mer aktiv screening/diagnostisering.

II

ARBETSMATERIAL

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).

Behandling av blodtryck under vårdepisoden,typ 2-diabetes löpande vård

0,0

1,5

1,0

0,5

2,01,81,81,8

1,61,8

1,61,71,7

1,91,71,7

1,51,71,8

Predicerat

Observerat

0.1

-0.1

0.2

0.0

-0.2

RJH LUL RSRÖ VGRSLLLtDn 83 644

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet,log count

Uthämtade blodstryckläkemedel, antal klasser

Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR

• Variation i intensitet i blodtrycksbehandling mellan landstingen, med färre använda klasser per patient i Uppsala och fler i Jämtland Härjedalen.

II

ARBETSMATERIAL

Användning av statiner, typ 2-diabetes löpande vård

60

0

80

40

20

67,464,765,4 66,866,4 68,062,4

66,962,3

65,570,669,8

73,866,0

Observerat

Predicerat

0.6

-0.4

-0.6

0.4

0.2

0.0

-0.2

VGRRS SLLLtDRJH RÖ LUL

n 83 571

95 % K.I.


Statinanvändning, %

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod


• Högre användning av statiner i Jämtland Härjedalen och Östergötland.• Lägre användning i Uppsala och Stockholm.

II

ARBETSMATERIAL

Behandling av blodtryck under vårdepisoden,typ 1-diabetes löpande vård

1,00

0,40

0,20

0,00

0,60

0,80

1,201,03

0,930,99

1,061,01

0,88

1,030,93 0,95

1,071,11

0,94

0,80

1,11

Observerat

Predicerat

0.0

0.4

-0.4

0.2

-0.2

RS VGRSLLLULRÖRJH LtD

n 15 346

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet,log count

Uthämtade blodstryckläkemedel, antal klasser

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).


• Lägre förskrivningsgrad i Östergötland, Dalarna och Uppsala.• Högre förskrivning I Stockholm.

II

ARBETSMATERIAL

Användning av statiner, typ 1-diabetes löpande vård

40

0

20

60

80

55,952,5 53,452,750,952,851,9

47,252,4

48,1

63,9

49,449,855,6

Observerat

Predicerat

0.6

0.2

-0.2

0.4

0.0

-0.4

-0.6

VGRSLLRSLULLTDRÖRJH

n 14 569

95 % K.I.


Statinanvändning, %

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod


• Betydligt högre statinanvändning i Jämtland Härjedalen.

II

ARBETSMATERIAL

Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienterMetforminanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, 2009-2011

Uttag av metformin, typ 2-diabetes, ojusteratAndel i procent som hämtat ut metformin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, 2009-2011

50

40

55

60

35

45

20112009 2010

30

VGRLULRÖ SLLRSLtDRJH

• Variation i hur stor andel av nydiagnostiserade patienter som behandlas med metformin.• Olika strategier verkar tillämpas över tid, med ökande förskrivning i Östergötland (RÖ) och Västra

Götaland (VGR) och minskande i Uppsala (LUL) och Dalarna (LtD).

Källa: Patientadministrativa system, LMR

II

ARBETSMATERIAL

Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienterInsulinanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, 2009-2011

Uttag av insulin, typ 2-diabetes, ojusteratAndel i procent som hämtat ut insulin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, 2009-2011

30

25

20

35

15

0

10

5

20112009 2010

LtD LUL RS SLL VGRRÖRJH

• Markant högre insulinanvändning initialt i Uppsala (LUL). En möjlig förklaring är att patienter med högt HbA1c ordineras insulin initialt, men att man sedan byter till andra preparat efter hand.

• Liten förändring över tid för övriga, men andelen behandlade varierar stort.

Källa: Patientadministrativa system, LMR

II

ARBETSMATERIAL

Översikt resultat






I

II

III

IV

ARBETSMATERIAL

5,0

7,2

4,3

3,7

2,5

3,4

5,0

LUL

VGR

SLL

RS

RJH

RÖ

LtD

0,7

3,6

3,5

6,3

1,0

4,9

5,2

0,2

0,0

0,0

0,2

0,0

4,4

4,0

5,4

1,9

0,9

Diabetes-ssk

Dietist

Ssk

Fotterapeut/-team

Psykolog/Kurator

Diabetes-ssk/ssk

Läkare

1,1

1,1

0,2

0,3

0,3

0,3

0,0

Gruppbesök

Teambesök

n 83 644

Vårdkontakter under episoden, typ 2-diabetes löpande vård

Besök hos läkare

Besök hos dietist/diabetes-ssk/ssk/fotterapeut/psykolog & kurator

Besök hos diabetes-ssk

Telefon-kontakter

Grupp- & teambesök

* *

*

*

Genomsnittligt antal vårdkontakter fördelat på personalkategori per landsting

• Stor skillnad i besök, men det är stora skillnader i rapporteringsmöjligheter (vad som kan rapporteras in) och rutiner (vad som faktiskt rapporteras) mellan landstingen.

• Det tycks vara så att landsting med få läkarbesök i viss mån kompenserar detta med besök till andra yrkeskategorier och vice versa.

Källa: Patientadministrativa system* Ej möjlig att följa

III

ARBETSMATERIAL

Antal läkarbesök, typ 2-diabetes löpande vård

1

0

8

5

4

3

2

7

6

7,2

4,3

5,1 5,15,15,0

2,5

3,4

4,6

3,7

4,94,9 5,15,0

Predicerat

Observerat

-4

4

6

2

-6

0

-2

SLLRSLUL VGRRÖRJH LtD

Läkarbesök, antal

n 83 644

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet,antal besök

Läkarbesök, antal

Not: Justerat kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod


• Likartad mängd läkarbesök i de flesta landsting.• Stockholm (fler besök) och Dalarna (färre besök) avviker.

III

ARBETSMATERIAL

Vårdkontakter under episoden, typ 1-diabetes löpande vård

4,9

5,9

4,6

3,2

1,4

3,3

4,0

SLL

RÖ

RS

RJH

LtD

LUL

VGR 6,7

4,1

6,0

2,7

4,8

5,3

2,9

0,9

0,6

0,0

2,2

0,0

3,3

2,2

2,7

1,1

0,4

Diabetes-ssk

Dietist

Fotterapeut/-team

Ssk

Psykolog/Kurator

Diabetes-ssk/ssk

Läkare

0,7

1,3

0,2

0,2

0,0

0,3

0,1

Teambesök

Gruppbesök

Besök hos läkare

Besök hos dietist/diabetes-ssk/ssk/fotterapeut/psykolog & kurator

Besök hos diabetes-ssk

Telefon-kontakter

Grupp- & teambesök

n 15 346

*

*

*

*

Källa: Patientadministrativa system* Ej möjlig att följa

Genomsnittligt antal vårdkontakter fördelat på personalkategori per landsting

• Stor skillnad i besök, men det är stora skillnader i rapporteringsmöjligheter (vad som kan rapporteras in) och rutiner (vad som faktiskt rapporteras) mellan landstingen.

• Det tycks vara så att landsting med få läkarbesök i viss mån kompenserar detta med besök till andra yrkeskategorier och vice versa.

III

ARBETSMATERIAL

Antal läkarbesök, typ 1-diabetes löpande vård

7

0

4

1

6

5

3

2

4,54,74,2

4,74,0 4,2

1,4

3,2

4,64,5

3,3

5,9

4,64,9

Predicerat

Observerat

2

-2

-4

0

4

-6

6

RÖ RS VGRLULLtD SLLRJHn 15 346

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet,antal besök

Läkarbesök, antal

Not: Justerat kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod


• Likartad mängd läkarbesök i de flesta landsting.• Stockholm (fler besök) och Dalarna (färre besök) avviker.

III

ARBETSMATERIAL

Översikt resultat






I

II

III

IV

ARBETSMATERIAL

Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Region Jämtland Härjedalen och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV

Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant)

De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (inre ringen) eller 0,5 (yttre ringen) för binära variabler.



Andel utan hjärt-

kärlsjukdom i slutenvård

Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser

blodtrycksläkemedelNettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c

Lägre predicerad 5-årsriskH

äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL

Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande

för Region Östergötland och dess avvikelse från övriga landsting för

personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Landstinget Dalarna och dess avvikelse från övriga landsting för


IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Landstinget i Uppsala län och dess avvikelse från övriga landsting

för personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Region Skåne och dess avvikelse från övriga landsting för


IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Stockholms läns landsting och dess avvikelse från övriga

landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Västra Götalandsregionen och dess avvikelse från övriga


IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Region Jämtland Härjedalen och dess avvikelse från övriga

landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård.

IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Region Östergötland och dess avvikelse från övriga landsting för


IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Landstinget Dalarna och dess avvikelse från övriga landsting för


IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Landstinget i Uppsala län och dess avvikelse från övriga landsting

för personer med typ 1-diabetes, löpande vård

IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Region Skåne och dess avvikelse från övriga landsting för


IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rs-å

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Stockholms läns landsting och dess avvikelse från övriga


IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rs-å

tgå

ng

ARBETSMATERIAL


för Västra Götalandsregionen och dess avvikelse från övriga


IV





Andel utan hjärt-


Högre eGFR

Andel statin-

behandlade

Antal klasser


Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

aR

esu

rså

tgå

ng

värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från ... · egenvård är en central komponent...

Documents