Sammanfattande slutrapport från fördjupade förstudie i Skeppsbrofjärden

Västerviks kommun

Christer Ramström Ulrika Palmér Nilsson Empirikon Konsult AB 2013-08-30

Innehållsförteckning

Innehåll 1 Sammanfattning .................................................................................................................................... 3

2 Rekommendation och förslag till vidare åtgärder ................................................................................. 5

3 Syfte och åtgärdsmål ............................................................................................................................. 5

4 Områdesbeskrivning .............................................................................................................................. 6

5 Vattenmyndighetens miljöklassning av Skeppsbrofjärden. .................................................................. 6

6 Riskklassning enligt MIFO ...................................................................................................................... 6

7 Undersökningar av Tre Bröders Sund 2009-10 ...................................................................................... 9

8 Sammanfattning av resultaten från den utökade förstudien i Skeppsbrofjärden 2012-2013 ............ 12

9 Översiktlig riskbedömning av sedimenten i Skeppsbrofjärden ........................................................... 13

10 Genomförd arkivstudie 2013 ............................................................................................................... 16

11 Preliminär ansvarsbedömning ............................................................................................................. 17

12 Diskussion ............................................................................................................................................ 18

13 Bakgrundsmaterial och källor för jämförelse ...................................................................................... 20

Underlagsrapporter

1. Fördjupad förstudie Skeppsbrofjärden i Västerviks kommun. Delrapport 2013 kring

inventering av tidigare och nuvarande verksamhetsutövare runt Skeppsbrofjärden samt

bedömning av framtida ansvar.

2. Översiktlig riskbedömning för genomförda sedimentundersökningar i Skeppsbrofjärden våren

2013. Västerviks kommun.

3

1 Sammanfattning

Undersökningar i Tre Bröders Sund 2009-2010

I samband med att Västerviks Miljö- och Energi AB: s arbete med nedläggning av en biogasledning i

Tre Bröders Sund i Västervik hösten 2009 upptäcktes oljeföroreningar i sedimenten. Västerviks

kommun lät därefter utföra provtagning av sedimenten för att närmare utreda föroreningarnas

utbredning och sammansättning.

Vid utvärdering av tagna prover visar det sig att sedimenten i Tre bröders Sund är förorenade med

zink, koppar och olja (alifatiska kolväten) överstigande tillämpbara riktvärden för förmodad biologisk

effekt (CCMC, Crommentuijn, m fl.). Vid provtagning av sediment längre ut i sundet har även höga

halter av bekämpningsmedel påträffats i ett samlingsprov.

En förenklad riskbedömning över miljösituationen i Tre Bröders Sund gjordes av Annika Åberg,

HIFAB AB 2010. I rapporten framgår att det föreligger ett åtgärdsbehov inom ett avgränsat område

på ca 1 700 m2 närmast dagvattensystemets mynning då föroreningsnivåerna där kan ge upphov till

negativ miljöpåverkan. Situationen präglas av flertalet föroreningar som förkommer i halter som

överskrider tillämpbara haltkriterier. Miljöriskerna är främst förknippade med höga halter koppar,

zink och PAH men höga halter olja (alifater C16-C35) förekommer också. Med hänsyn till det

avgränsade områdets ringa storlek föreligger risk för negativa effekter främst på lokal nivå inom det

undersökta området. Om miljöriskerna för sundet som helhet ska beaktas är det mindre sannolikt att

det avgränsade området utgör en betydande påverkan. Föroreningsgraden i övriga delar av sundet är

inte kartlagd men höga halter bekämpningsmedel i ett analyserat prov (samlingsprov från tre

punkter) indikerar att miljörisker föreligger i andra delar av sundet, kopplade till förekomst av andra

föroreningar.

Med anledning av påvisade föroreningar i Tre Bröders sund avsatte kommunen pengar för en

sanering av sundet. Vidare ansökte kommunen om statliga medel för att undersöka

föroreningssituationen i hela Skeppsbrofjärden. Under 2012 beviljade Länsstyrelsen i Kalmar län

medel för en utökad förstudie med syfte att genomföra en kartläggning av föroreningshalterna i

sedimenten och en enklare ekologisk riskbedömning samt att utreda möjligheterna att påföra ansvar

för föroreningarna till något idag existerande företag eller bolag som har bedrivit verksamhet inom

påverkansområdet.

Fördjupad förstudie i Skeppsbrofjärden 2012-2013

Empirikon Konsult AB fick 2012 i uppdrag av Västerviks kommun att inom ramen för en utökad

förstudie av Skeppsbrofjärden utreda föroreningssituationen i sedimenten och göra en översiktlig

riskbedömning baserad på data från denna och tidigare genomförda undersökningar.

Syftet med undersökningen är att bedöma vilka miljörisker som föreligger med avseende på de halter

av föroreningar som förekommer i sedimenten i Skeppsbrofjärden samt att föreslå eventuella

ytterligare åtgärder eller undersökningar.

4

Provtagning av sedimenten genomfördes under senvåren 2013 och har i huvudsak genomförts av

dykare, som tagit sedimentprover vid 19 provpunkter fördelat över Skeppsbrofjärden. 41 ytliga

sedimentprover samt 17 prover från djupare liggande nivåer i sedimenten har skickats på analys.

I denna utökade förstudie har påträffade halter jämförts med de bedömningsgrunder som används

för förorenade sediment i Norge (SFT 2011). Det norska systemet för riskbedömning av sediment är

indelat i 5 klasser, från klass I bakgrundsnivå till klass V omfattande akuttoxiska effekter. För

riskbedömningen av Skeppsbrofjärden har resultaten från tidigare genomföra undersökningar, från

Tre Bröders sund, Barlastudden och Slottsholmen, inkluderats för att få en så bred bild av

föroreningssituationen som möjligt.

De fyra provtagningsomgångarna har visat att Tre Bröders sund är kraftigt påverkat av både PAH

och tungmetaller (Hifab 2010), sedimenten utanför Barlastudden och Slottsholmen har höga halter

av främst PAH och TBT (Empirikon 2013) och att även övriga delar av Skeppsbrofjärden är

påverkade av främst TBT men även PAH, PCB och tungmetaller.

Den samlade bedömningen är att påträffade föroreningar i sedimenten framför allt har en

ekotoxikologisk betydelse. Många ämnen förekommer i halter som bedöms ha omfattande

akuttoxiska påverkan på det lokala växt- och djurlivet i området.

På grund av höga halter av bland annat TBT, PAH och PCB bör försiktighet råda vid arbete i vatten.

Grumlande arbeten i vatten bör utföras inom skyddsskärm för att undvika spridning av förorenade

sediment.

Arkivinventering av verksamheter inom området samt ansvarsbedömning 2012-2013

Inom ramen för den utökade förstudien har en genomgång av tidigare och befintliga verksamheter

kring Skeppsbrofjärden gjorts samt en översiktlig ansvarsbedömning. Ansvarsbedömningen som

gjordes av Mikael Hägglöf, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB, konstaterar att ett stort antal

verksamheter kan ha påverkat sedimenten i Skeppsbrofjärden varav många har avslutats före 1969.

Även fartygstrafik kan ha haft en betydande påverkan. En ansvarsbedömning enligt miljöbalken är

därför jämförelsevis komplicerad att utföra i detta fall.

I detta skede är den oljehantering som har skett på den östra sidan om Tre bröders sund den

tydligaste källan till oljeföroreningar i Skeppsbrofjärdens sediment. Verksamhetsutövarna kan därför

åläggas att bidra med information som gör det möjligt att göra en mer utförlig ansvarsbedömning

(t.ex. uppgifter om utsläppsmängder till Skeppsbrofjärden, spill och läckage m.m.). Även

reningsverkets huvudman bör medverka till en sådan utredning. Reningsverket har emellertid bidragit

till ett vidare spektrum av föroreningar, varför uppgifterna från reningsverket bör omfatta flera typer

av föroreningar.

Vidare kan konstateras att ett flertal verksamheter kan avföras från vidare ansvarsutredning till följd

av miljöbalkens övergångsregler. Flera av dessa verksamheter torde i inte obetydlig omfattning ha

bidragit till föroreningssituationen i Skeppsbrofjärdens sediment.

5

För de övriga verksamheter som kan ha bidragit torde ansvaret vara mer begränsat. Det kan

emellertid inte uteslutas att någon eller några av dessa verksamheter har lämnat mer betydande

föroreningsbidrag. Dessa frågor bör utredas med hjälp av berörda verksamhetsutövare.

2 Rekommendation och förslag till vidare åtgärder

Den miljöriskbedömning med inkluderat åtgärdsförslag för föroreningssituationen i Tre Bröders

Sund som Hifab tog fram 2010 bedöms fortfarande som aktuellt ur ekotoxikologisk synpunkt. Ytan

på det föreslagna åtgärdade området bör eventuellt utökas något för att även åtgärda metall, PAH

och petroleumföroreningar som förekommer längre ut i sundet. Förprojektering och ytterligare

detaljerade undersökningar för att möjliggöra en detaljerad kostnadsberäkning krävs sannolikt innan

en sådan sanering kan genomföras.

Den ansvarsbedömning som genomförts inom ramen för denna fördjupade förstudie konstaterar att

ett stort antal verksamheter kan ha påverkat sedimenten i Skeppsbrofjärden. Flera av verksamheterna

har avslutats före 1969. Även fartygstrafik kan ha haft en betydande påverkan. En ansvarsbedömning

enligt miljöbalken är därför jämförelsevis komplicerad att utföra i detta fall. Med utgångspunkt i den

inventering av tidigare och nuvarande verksamhetsutövare kan en källa till påträffade

oljeföroreningar vara de verksamhetsutövare som hanterar och lagrar oljeprodukter på Lucerna. De

kan därför åläggas att bidra med information som gör det möjligt att göra en mer utförlig

ansvarsbedömning (t.ex. uppgifter om utsläppsmängder till Skeppsbrofjärden, spill och läckage

m.m.). Även reningsverkets huvudman bör medverka till en sådan utredning. Reningsverket har

emellertid bidragit till ett vidare spektrum av föroreningar, varför uppgifterna från reningsverket bör

omfatta flera typer av föroreningar. Frågorna bör utredas med hjälp av berörda verksamhetsutövare

inom ramen för kommunens tillsynsarbete. När det gäller påträffade TBT-föroreningar har ingen

annan källa än påverkan från båtbottenfärger och fartygstrafik kunna fasställas i inventeringsarbetet.

Tillsynsmyndigheten i Västerviks kommun har inte kännedom om att TBT använts inom

plastindustrier som är och har varit verksamma inom kommunen.

Återkommande studier bör genomföras i Skeppsbrofjärden för att övervaka utvecklingen av den

befintliga föroreningssituationen i området. Kontrollerna bör omfatta haltstudier för att klarlägga om

föroreningar tillförs systemet eller om halterna minskar i de nya sedimenten som bildas. Vid dessa

undersökningar bör även studier göras på vattenkvalitet, sedimentationshastighet, porvatten och

organismer för att bedöma biotillgänglighet m.m. Hur ofta och omfattande dessa undersökningar bör

genomföras kan bestämmas i samråd med ansvariga för miljöövervakning inom kommunen och

länsstyrelsen i Kalmar län.

3 Syfte och åtgärdsmål

Syfte och åtgärdsmål för denna fördjupade förstudie formulerades i kommunens ansökan 2010 till

länsstyrelsen i Kalmar län om statliga bidrag:

6

”Syftet med den fördjupade förstudien är att utreda om någon kan anses ansvarig för att helt eller

delvis bekosta undersökningar och utredningar, det vill säga att om möjligt utreda ansvaret för

föroreningarna. Den fördjupade förstudien skall som så långt som möjligt utformas enligt

Naturvårdsverkets kvalitetsmanual samt utgå från Naturvårdsverkets handledningsmaterial om

efterbehandling av förorenade områden (NV rapport 5976, 5977, 5978) samt de båda rapporterna

från ”Hållbar sanering” gällande riskbedömning av sediment (NV 5596 och 5886).

På sikt skall vattenkvalité och sediment kunna klassas som God ekologisk och kemisk status inom

området. Fisk från området skall inte vara mer påverkad av miljöföroreningar än fisk från andra

stadsnära områden.”

Kommunens ansökan om medel för undersökningarna beviljades till viss del. Vissa av kommunens

förslag till aktiviteter i förstudien fick ingen finansiering och bland annat så ströks undersökningar av

miljöföroreningar i fisk. Därför har inga undersökningar kunnat utföras inom ramen för denna

förstudie för att möta detta åtgärdsmål. Huruvida åtgärdsmål kring vatten- och sedimentkvalité ska

kunna uppfyllas är en fråga för framtida åtgärder, tillsyn och övervakning. Denna förstudie redovisar

den situation som råder 2012-2013 och kan utgöra en referens till framtida mätningar och kontroller.

4 Områdesbeskrivning

Skeppsbrofjärden ligger i direkt anslutning till den centrala delen av Västerviks stad och omfattar förutom närheten till stadskärnan även Västerviks inre hamn, bostads- och industriområden. I Skeppsbrofjärden finns flera småbåtshamnar och marinor. Skeppsbrofjärden är ett väl avgränsat område med sund, halvöar och öar. Ytan är ca 1,7 km2 och är en del av inloppet till Gamlebyviken och med en inre gräns mot Västerviks stadskärna. Ett av sunden som utgör Skeppsbrofjärdens förbindelse med Östersjön är Tre Bröders Sund. En karta över området visas i figur 1på nästa sida.

5 Vattenmyndighetens miljöklassning av Skeppsbrofjärden.

I Vattenmyndighetens klassificering av vattenförekomster i Kalmar län uppfyller Skeppsbrofjärden inte kriteriet ”God Kemisk Status”. Klassningen bygger på för höga halter av bly i sedimenten vid tidigare provtagningar 1998. Vid kommunens sedimentprovtagningar i Tre Bröders Sund, utförda 2010, visar resultaten att även halterna av koppar, zink och krom är för höga och haltkriteriet överskrids för att området ska klassas som God Ekologisk Status.

6 Riskklassning enligt MIFO

De nu gjorda undersökningarna visar på förekomst av höga till mycket höga halter av TBT i Skeppsbrofjärden. Halterna av TBT i sedimenten bedöms kunna ha en mycket kraftig påverkan på det lokala ekosystemet.

Vad gäller koppar så är även kopparhalterna i Skeppsbrofjärden generellt höga. Kopparhalterna

bedöms ha en akuttoxisk effekt på vattenlevande organismer i Skeppsbrofjärden

7

Även PAH förekommer i förhöjda halter i sedimenten på flera platser i fjärden. Halterna PAH i

Skeppsbrofjärden bedöms kunna orsaka kroniska eller akuttoxiska effekter på vattenorganismer. De

högsta halterna av PAH påträffas i Tre Bröders Sund där tidigare undersökningar visat på att

sedimenten bör saneras.

Den samlade bedömningen är att påträffade föroreningar i sedimenten framför allt har en

ekotoxikologisk betydelse. Många ämnen förekommer i halter som bedöms ha omfattande akuttoxisk

påverkan på det lokala växt- och djurlivet i området, vilket också stöds av genomförda

dykobservationer.

Med anledning av att farligheten för koppar, PAH, PCB och TBT är hög till mycket hög, halterna av

TBT ligger upp till 900 gånger högre än jämförbara riktvärden, stora förorenade ytor och sannolikt

stora förorenade sedimentvolymer samt relativt stora spridningsförutsättningar bedöms

Skeppsbrofjärden fortfarande tillhöra riskklass 1.

8

Figur 1. Provpunkternas placering i Skeppsbrofjärden och Tre Bröders Sund. Kartan visar även avloppsreningsverkets utsläppspunkt (ARV) och bräddavloppen från dagvattennätet (P1, P3, P5).

9

7 Undersökningar av Tre Bröders Sund 2009-10

I samband med att Västerviks Miljö- och Energi AB: s arbete med nedläggning av en biogasledning i

Tre Bröders Sund i Västervik hösten 2009 upptäcktes oljeföroreningar i sedimenten. Uppgrävda

sediment luktade kraftigt av olja och arbetena avbröts. Kontakt togs med räddningstjänsten,

länsstyrelsen i Kalmar län samt miljö- och byggnadskontoret i Västerviks kommun.

Kommunen har därefter låtit utföra provtagning av sedimenten för att närmare utreda

föroreningarnas utbredning och sammansättning. Misstankar uppstod om att oljan kunde komma

från en oljeavskiljare som betjänar bl.a. ett oljedepåområde på Lucernaön och som avbördas till

sundet strax norr om vägbron. Kommunen har låtit utföra viss provtagning av sediment och mark

vid dagvattensystemets mynning i sundet samt av oljeförorenat dagvatten och slam från

oljeavskiljaren. I dessa analyser har, utöver olja, konstaterats förhöjda halter av framförallt zink.

Vid utvärdering av tagna prover visar det sig att sedimenten i Tre bröders Sund är förorenade med

zink, koppar och olja (alifatiska kolväten) överstigande tillämpbara riktvärden för förmodad biologisk

effekt (CCMC, Crommentuijn, m fl.). Vid provtagning av sediment längre ut i sundet har även höga

halter av bekämpningsmedel påträffats i ett samlingsprov. Vid provtagningar i mark i anslutning till

dagvatten-systemets mynning har även höga halter av olja och zink påträffats i en provgrop.

Miljöriskbedömning av påträffade föroreningar i Tre Bröders Sund 2010

Kommunen har låtit utföra en förenklad riskbedömning över miljösituationen i Tre Bröders Sund.

Utredningen är genomförd av Annika Åberg, HIFAB AB, och där framgår att det föreligger ett

åtgärdsbehov inom ett avgränsat område på ca 1 700 m2 närmast dagvattensystemets mynning då

föroreningsnivåerna där kan ge upphov till negativ miljöpåverkan. Situationen präglas av flertalet

föroreningar som förkommer i halter som överskrider tillämpbara haltkriterier. Miljöriskerna är

främst förknippade med höga halter koppar, zink och PAH men höga halter olja (alifater C16-C35)

förekommer också. Med hänsyn till det avgränsade områdets ringa storlek föreligger risk för negativa

effekter främst på lokal nivå inom det undersökta området. Om miljöriskerna för sundet som helhet

ska beaktas är det mindre sannolikt att det avgränsade området utgör en betydande påverkan.

Föroreningsgraden i övriga delar av sundet är inte kartlagd men höga halter bekämpningsmedel i ett

analyserat prov (samlingsprov från tre punkter) indikerar att miljörisker föreligger i andra delar av

sundet, kopplade till förekomst av andra föroreningar.

Förslaget till åtgärder omfattar preliminärt ett område på ca 1700 m2. Angivna djup för sedimentprov

från det avgränsade området visar på en sedimentmäktighet på ca 30-60 cm. Då ingen avgränsning på

djupet har gjorts kan man utgå från att åtgärderna omfattar ca 500-1000 m3 massor. En grov

kostnadsberäkning för muddring samt övertäckning av det avgränsade området redovisas i

nedanstående tabell. Det ska understyrkas att bedömningarna är mycket översiktliga och endast ska

ses som indikationer på storleksordningen.

10

Á-pris Antal enheter Total kostnad

Muddring 500 kr/m3 1000 m

3 500 tKr

Mottagning/behandling 230-330 kr/ton 1 200 tona 300-400 tKr

Övertäckning 1000 kr/m2 ca 1700 m

2 1700 tKr

aantagen densitet 1,2 ton/m

3

Oklarheter kvarstår om huruvida källor inom landområdet riskerar att återkontaminera området efter

en sanering. Detta gäller särskilt för zink, där kompletterande provtagning visar på pågående utsläpp

av zinkförorenat vatten. Befintliga analyser visar på vissa ställen höga zinkhalter i sedimenten.

Utbredningen av metallföroreningar i sundet är ej kartlagd i detalj inom ramen för denna utvärdering.

Med anledning av de osäkerheter som kvarstår med avseende på miljörisker inom sundet som helhet

är det osäkert om åtgärder inom det avgränsade området kommer att bidra till att minska

miljöriskerna ur ett större perspektiv. Punkter med höga föroreningshalter av bl. a.

bekämpningsmedelsrester finns även utanför avgränsningen vilket innebär att kompletterande

provtagning kan behöva utföras för att minska osäkerheterna i avgränsningen. Föroreningarna är

hittills inte avgränsade på djupet. Ämnenas egenskaper medför risk för upplagring (bioackumulation)

i den akvatiska näringskedjan. Föroreningarna är även svårnedbrytbara. Det ska understrykas att

analyser av dessa endast utförts i ett prov varför underlaget är för litet för att man ska kunna dra

några långtgående slutsatser. Då ämnena detekterats i ett ytligt samlingsprov bedöms det ändå

angeläget att kartlägga både den vertikala och horisontella utbredningen vilket innebär att en mer

detaljerad sedimentprovtagning behöver göras.

Ansvarsutredning, Tre Bröders Sund

Genomförd ansvarsutredning, som utförs av Per Molander och Kerstin Brinnen, Mannheimer

Swartling Advokatbyrå AB, visar att ansvaret enligt miljöbalken är solidariskt mellan de

verksamhetsutövare som bedriver eller har bedrivit en verksamhet vid oljedepåområdet på Lucerna

och som har bidragit till föroreningarna. Även om ansvaret kan hänföras både nuvarande och

tidigare verksamhetsutövare vänder sig tillsynsmyndigheten ofta i första hand till den/de nuvarande

verksamhetsutövarna.

Vid bedömningen av vilka verksamhetsutövare som anses ha bidragit till föroreningarna har beaktats

att oljeföroreningen inträffat inom ett bestämt tidsintervall, respektive att källan till

zinkförekomsterna liksom när dessa uppstått är oklar. Kommunen bedöms vara en av de ansvariga

verksamhetsutövarna för oljeföroreningen, men eftersom kommunen redan har bekostat hittills

utförda undersökningar bör dessa kostnader tillgodoräknas kommunen vid bestämmandet av hur

kommande eventuella kostnader ska fördelas. På motsvarande sätt bör framtida utredningskostnader

tillgodoräknas vid den slutliga ansvarsbedömningen.

11

Vid analysen av vem eller vilka som är ansvariga för de föroreningar som påträffats i sedimenten i

Tre Bröders sund, i mark och i OFA-systemet kan inledningsvis påpekas två omständigheter som

inverkat på bedömningen. Dels att det inom oljedepåområdet har bedrivits verksamhet som typiskt

sett kan anses kunna orsaka föroreningar. Dels att zink är ett främmande ämne i OFA-anläggningen

och att anläggningen inte är konstruerad för behandling och reduktion av detta ämne.

Det har inte framkommit några uppgifter om huruvida oljeföroreningen och zinkförekomsterna har

något samband. Vid bedömningen av vilka åtgärder som erfordras och vem eller vilka som ska

ansvara för detta har därför en uppdelning av olje- respektive zinkförekomsterna gjorts.

Oljeföroreningen

Utredningen visar att det inte har framkommit några omständigheter som har någon påtagligt

förmildrande verkan vid en skälighetsbedömning av angivna verksamhetsutövares ansvar. Detta i

synnerhet eftersom det ansvar som nu utreds endast avser krav på ytterligare utredningar.

Vid bedömningen kan dock beaktas att kommunen har bekostat alla de hittills utförda

undersökningarna, vilket utgör en övrig omständighet att beakta vid skälighetsbedömningen.

Den uppdelning som föreslås är att ansvaret fördelas lika mellan kommunen, OKQ8 AB, Pol

Transport AB, Svenska Shell AB, Anders Tank-Service AB, Samfrakt i Sydost AB, Stena Recycling

AB och Sten Erikssons Åkeri AB. Om det visas att föroreningarnas innehåll eller sammansättning

utesluter någon eller några av de utpekade verksamhetsutövarna torde ansvar för den/dem inte

längre kunna utkrävas.

Zinkföroreningen

Så länge källan till zinkförekomsterna inte är känd kan vilken som helst av de verksamheter som

bedrivs och har bedrivits vara ansvariga. Ansvaret bör därför fördelas mellan de verksamhetsutövare

som har bedrivit verksamhet inom oljedepåområdet efter den 30 juni 1969, nämligen OKQ8 AB, Pol

Transport AB, Svenska Shell AB, Sten Erikssons Åkeri AB, Västerviks Tankservice AB, Anders

Tank-Service AB, Samfrakt i Sydost AB och Stena Recycling AB. I enlighet med praxis är kraven inte

särskilt höga för att ett utredningsansvar ska föreligga.

Vad som framkommer vid ytterligare utredning kan dock ha betydelse för ansvarsbedömningen

avseende fortsatta eventuella åtgärder.

Eftersom Västerviks Tankservice AB år 1995 fusionerades med Anders Tank-Service AB är det

Anders Tank-Service AB som har att svara för ansvar för miljöskulder hänförliga till Västerviks

Tankservice AB.

Om det visas att föroreningarnas innehåll eller sammansättning utesluter någon eller några av de

utpekade verksamhetsutövarna torde ansvar för den/dem inte längre kunna utkrävas.

Ovanstående text är hämtat från rapporten Förstudie kring oljeförorening vid Tre Bröders Sund

Västervik 2010-02-18, Reviderad 2010 - 06- 07,Christer Hermansson och Conny Jansson.

12

8 Sammanfattning av resultaten från den utökade förstudien i

Skeppsbrofjärden 2012-2013

Fältobservationer från sedimentundersökningen visar på att delar av området har spår från tidigare

industriell verksamhet (timmer och bark) och vissa delar har stora mängder av främmande föremål

(skräp). Hela området är artfattigt och relativt individfattigt. Området bebos av amerikansk

havsborstmask, Marenzelleria spp. (främmande art) som är jämförelsevis okänslig för syrefria bottnar

och de vanligaste musslorna som observerades var östersjömussla och hjärtmussla. I stort sett hela

området saknar vegetation, förutom grunda områden på max 5 meters vattendjup. Max vattendjup

var 12,5 meter. Viken in mot Tre Bröder sund visar stora tecken syrebrist i de djupa delarna (i

området runt reningsverkets utlopp).

Inom den utökade förstudien har analyser gjorts med avseende på mono-, di- och tributyltenn. Då

substanserna har liknande toxicitet så redovisas här totalhalten av dessa tennorganiska föreningar

som TBT. Medelvärdet för de ytliga proverna var 355 µg/kg TS. På djupet minskade generellt

halterna utom i provpunkt 24B, tagen på 50 cm djup, där halten 1232 µg/kg TS uppmättes, vilket

även var den högsta påträffade halten vid denna undersökning.

För att bedöma om det sker en tillförsel av TBT kan man se på kvoten mellan mono-, di- och

tributyltenn. Är halten tributyltenn större än summan av mono- och dibutyltenn så bedöms det ske

en tillförsel av TBT till sedimenten. Den här provtagningen visar på en högre kvot väster om

Barlastudden samt i de centralare delarna av Skeppsbrofjärden.

Resultaten i denna undersökning visar generellt på relativt låga halter av metaller dock med koppar

och bly som undantag. Kopparhalterna i ungefär hälften av punkterna är så höga att proverna

hamnar i klass IV. Medelhalten koppar i sedimenten i Skeppsbrofjärden är 59 mg/kg TS vilket

innebär nedre delen av klass IV. Blyhalterna i sedimenten vid denna undersökning visar på maxhalter

på 93,7 mg/kg TS, uppmätt i punkt 24B, taget i den nedre delen av Skeppsbrofjärden, mot Tre

Bröders sund. Förhöjda halter förekommer även söder om Grantorpet och utanför Slottsholmen.

Medelhalten bly i sedimenten i Skeppsbrofjärden är 58 mg/kg TS vilket är i spannet för klass II.

Kadmiumhalterna i sedimenten vid denna undersökning visar på maxhalter på 2,74 mg/kg TS,

uppmätt i punkt 39, taget i den nordligaste delen av Skeppsbrofjärden vilket är precis på undre

gränsen för klass III. Medelhalten kadmium i sedimenten i Skeppsbrofjärden är 0,8 mg/kg TS vilket

är i spannet för klass II.

Denna undersökning visade på låga halter kvicksilver i sedimenten, samtliga prover låg under

detektionsgränsen (0,2 mg/kg TS).

Resultaten från denna undersökning visar att halterna PAH16 i ungefär hälften av punkterna är så

höga att proverna hamnar i klass III. Förhöjda halter PAH16 förekommer främst längs med

kajområdena. Medelhalten PAH16 i sedimenten i Skeppsbrofjärden är 2,8 mg/kg TS vilket innebär

nedre delen av klass III.

13

För provpunkter tagna i Skeppsbrofjärden är det några av provpunkterna som sticker ut med höga

halter PAH16; provpunkt 18 tagen utanför Skeppsholmen (19 mg/kg TS), 30A taget väster om

Barlastudden (7,6 mg/kg TS), och 39A, taget utanför Grantorpet (5,5 mg/kg TS)

När det gäller PAH så finns det även riktvärden för de enskilda ämnena i gruppen PAH16 och

många av de enskilda ämnena överskrider riktvärdena för klass II. Det ämne som sticker ut mest

bland medelhalterna är flouranten som påträffades i förhöjda halter i princip varenda provpunkt över

hela Skeppsbrofjärden. Uppmätt medelhalt flouranten i sedimenten i Skeppsbrofjärden är 0,73

mg/kg TS vilket är i klass III. I

Heptaklorepoxid som 2010 uppmättes i höga halter vid undersökningen av sedimenten vid Tre

Bröders sund har inte kunnat påvisas vid sedimenten i denna undersökning.

Resultaten från denna undersökning visar att halterna summa PCB i flertalet punkter är så höga att

proverna hamnar i klass III. Tidigare genomföra undersökningar visar på förhöjda halter av PCB i

vid Barlastudden och Slottsholmen. Medelhalten PCB7 i sedimenten i Skeppsbrofjärden är 0,03

mg/kg TS vilket innebär nedre delen av klass III.

Dioxiner analyserades enbart i 8 prover varav provpunkt 24 var det enda provpunkt som visade på

halter över klass II. I prov 24A taget i ytan visade PCDD/ F- TEQ på 36 ng/kg TS och prov 24B

innehöll 51 ng/kg TS. Prov 24 togs nära Tre Bröders sund som bedöms vara det mest förorenade

området i Skeppsbrofjärden.

9 Översiktlig riskbedömning av sedimenten i Skeppsbrofjärden

Empirikon Konsult AB har fått i uppdrag av Västerviks kommun att inom ramen för en utökad

förstudie av Skeppsbrofjärden utreda föroreningssituationen i sedimenten och göra en översiktlig

riskbedömning baserad på data från denna och tidigare genomförda undersökningar.

Riskbedömningen ska ligga till grund för bedömningen av huruvida det finns behov av fördjupade

undersökningar och eventuella åtgärder.

Syftet med undersökningen är att bedöma vilka miljörisker som föreligger med avseende på de halter

av föroreningar som förekommer i sedimenten i Skeppsbrofjärden samt att föreslå eventuella

ytterligare åtgärder eller undersökningar.

Skeppsbrofjärden ligger i direkt anslutning till den centrala delen av Västerviks stad. I

Skeppsbrofjärden finns flera småbåtshamnar och marinor. Skeppsbrofjärden är ett väl avgränsat

område med sund, halvöar och öar. Ytan är ca 1,7 km2 och är en del av inloppet till Gamlebyviken

och med en inre gräns mot Västerviks stadskärna.

Genomförd undersökning baseras på resultaten från tidigare genomförda undersökningar i området.

Provpunkterna har fördelats över hela Skeppsbrofjärden och insamlade prover har analyserats dels

med screening prover och dels på de ämnen som tidigare undersökningar visat förekomma i förhöjda

halter. För riskbedömningen av Skeppsbrofjärden har resultaten från tidigare genomföra

undersökningar inkluderats för att få en så bred bild av föroreningssituationen som möjligt.

14

Provtagning av sedimenten genomfördes under senvåren 2013 och har i huvudsak genomförts av

dykare, som tagit sedimentprover vid 19 provpunkter fördelat över Skeppsbrofjärden. 41 ytliga

sedimentprover samt 17 prover från djupare liggande nivåer i sedimenten har skickats på analys.

I denna rapport har påträffade halter jämförts med de bedömningsgrunder som används för

förorenade sediment i Norge (SFT 2011).

Fältobservationer från sedimentundersökningen visar på att delar av området har spår från tidigare

industriell verksamhet (timmer och bark) och vissa delar har stora mängder av främmande föremål

(skräp). Hela området är artfattigt och relativt individfattigt. Området bebos av amerikansk

havsborstmask, Marenzelleria spp. (främmande art) som är jämförelsevis okänslig för syrefria bottnar

och de vanligaste musslorna som observerades var östersjömussla och hjärtmussla. I stort sett hela

området saknar vegetation, förutom grunda områden på max 5 meters vattendjup. Viken in mot Tre

bröder sund visar stora tecken på syrebrist i de djupa delarna (i området runt reningsverkets utlopp).

Det har redan tidigare konstaterats att Tre Bröders sund är kraftigt påverkat av både PAH och

tungmetaller (Hifab 2010). En undersökning av sedimenten utanför Barlastudden vid

Skeppsbrokajen 2013 visar på höga halter av främst PAH och TBT (Empirikon 2013). Även vid

Slottsholmen förekommer kraftigt förhöjda halter PAH och TBT (Empirikon 2013). Denna

undersökning av Skeppsbrofjärden visar på att även övriga delar av Skeppsbrofjärden är påverkade

av främst TBT men även PAH, PCB och tungmetaller.

I Skeppsbrofjärden förekommer TBT i halter som är över 38 500 gånger gränsen för klass V, gränsen

för omfattande akuttoxiska effekter. Även sett till medelvärdet för de ytliga sedimenten i

Skeppsbrofjärden så är halten drygt 11 000 gånger högre än det akuttoxiska riktvärdet. Djupare ned i

sedimenten förekom TBT i höga halter och det lägsta uppmätta värdet låg på tio gånger över gränsen

för klass V. Baserat på resultaten i denna och tidigare genomförda undersökningar där TBT

analyserats bedöms halterna av TBT i sedimenten i Skeppsbrofjärden kunna ha en mycket kraftig

påverkan på det lokala ekosystemet. En del av den artfattigdom som påvisades vid

dykundersökningarna beror troligtvis på de höga halterna TBT. . Om man som jämförelse ser till

tidigare uppmätta halter av ΣTBT på andra platser i Östersjön kan man konstatera att halterna i

Skeppsbrofjärden ligger i nivå med dessa, med några undantag som ligger högre

Kopparhalterna i Skeppsbrofjärden är generellt höga. Medelhalten ligger i undre gränsen för klass IV

vilket gör att kopparhalterna bedöms ha en akuttoxisk effekt på vattenlevande organismer i

Skeppsbrofjärden. De kopparförorenade sedimenten förekommer spridda över hela fjärden.

Tidigare undersökning av Tre Bröders sund visade förutom förhöjda halter av koppar och bly, även

på halter av kvicksilver och zink i halter som har akuttoxisk effekt (kvicksilver i klass V och zink i

klass IV). Sedimenten i Tre Bröders sund bedöms därför även innebära hög risk för ekosystemet

med avseende på dessa ämnen.

I övrigt visade denna undersökning på halter av övriga analyserade metaller i klass II eller lägre, vilket

gör att de bedöms utgöra låg ekotoxisk risk.

15

Höga halter PAH förekommer på ett flertal ställen i fjärden. Dels visar tidigare undersökningar på

höga halter i Tre Bröders sund, vid Barlastudden och Slottsholmen. Denna undersökning visar även

på förhöjda halter utanför Grantorpet. Ämnet flouranten som ingår i gruppen PAH16 förekommer i

samtliga ytliga prover i koncentrationer inom eller över klass III.

Generellt bedöms halterna PAH i Skeppsbrofjärden som förhöjda och kroniska eller akuttoxiska

effekter på vattenorganismer kan förväntas.

Medelhalten för summa PCB7 ligger i nedre gränsen av klass III, och inget enskilt prov överskrider

heller klass III. PCB är relativt spritt över fjärden och bedöms utgöra en långsiktig kronisk risk. Dock

påträffas PCB ej i halter som visar på akuttoxiska effekter för vattenorganismer. PCB anrikas i

näringskedjan och det är troligt att rovfiskar exponeras för högre halter än arter längre ner i

näringskedjan.

Den samlade bedömningen är att påträffade föroreningar i sedimenten framför allt har en

ekotoxikologisk betydelse. Många ämnen förekommer i halter som bedöms ha omfattande

akuttoxiska påverkan på det lokala växt- och djurlivet i området. Ett flertal växter och bottendjur har

påträffats vid dykobservationer i samband med sedimentprovtagningar i området, dock bedöms

området som helhet både som artfattigt och med få individer totalt sett. I denna undersökning har

inga individstudier gjorts för att se hur de påträffade föroreningarna påverkar det befintliga växt- och

djurlivet inom området. Höga halter föroreningar gör organismerna mer känsliga för andra

påfrestningar vilket gör att t.ex. de kanske ej förekommer alls i områden med syrehalt som är på

gränsen för vad organismerna vanligtvis klarar.

På grund av höga halter av bland annat TBT, PAH och PCB bör försiktighet råda vid arbete i vatten.

Grumlande arbeten i vatten bör utföras inom skyddsskärm för att undvika spridning av förorenade

sediment.

Den miljöriskbedömning med inkluderat åtgärdsförslag som Hifab tog fram 2010 bedöms

fortfarande som aktuellt, dock bör ytan på det föreslagna åtgärdade området eventuellt utökas något

för att även åtgärda metall, PAH och petroleumföroreningar som förekommer längre ut i Tre

Bröders Sund.

Återkommande provtagning bör genomföras för att övervaka utvecklingen av den befintliga

föroreningssituationen och vilka halter dessa ämnen förekommer i nya sediment som tillförs. Vid

dessa undersökningar bör även studier göras på vattenkvalitet, sedimentationshastighet, porvatten

och organismer för att bedöma biotillgänglighet m.m. Hur ofta och omfattande dessa

undersökningar bör genomföras kan bestämmas i samråd med ansvariga för miljöövervakning inom

kommunen och länsstyrelsen i Kalmar län.

Ovanstående text är hämtat från rapporten Översiktlig riskbedömning för genomförda

sedimentundersökningar i Skeppsbrofjärden våren 2013. Västerviks kommun. Empirikon 2013.

16

10 Genomförd arkivstudie 2013

I tabellen nedan listas de verksamheter som i första hand, utifrån arkivstudier och intervjuer, kan

tänkas ha bidragit med föroreningar till Skeppsbrofjärden. Rangordningen är utifrån

fastighetsbeteckning i under varje rubrik och inte knuten till eventuell föroreningsspridning.

Möjliga källor till föroreningarna

Oljedepå, Cisternen 1 Alifater, PAH metaller, organiska föreningar, vinylklorid (branschföroreningar)

Västerviks avloppsreningsverk, Reningsverket 3

Cd, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn, P, N, Nonylfenol, PCB, PAH

Järnförädlingen/Strebelverken,

Strebeln 3

Avfettning, Betning, Kromatering, Deoxidering. Pulverlackering. förzinkning, varmförzinkning, järnfosfatering, passivering, Koks, Fe, Trikloretylen, Zn, Cr, färg.

Tannin AB, Sågen 4 Kan ha använt krom, kvicksilver, hydrokarboner Alifater, PAH

Mellanlager för farligt avfall,

Västervik 4:28

olja, Cd, Hg, SB, As, Ba, Pb, Co, Cr, Ni, Se, Ag, Tl, Sn, Va, Zn, cyanid, pcb.

Oljedepåer, Västervik 4:28 Alifater, PAH metaller, organiska föreningar, vinylklorid,(branschföroreningar)

Försvarets bergrum med oljelager, Västervik 4:28

Alifater, PAH metaller, organiska föreningar, vinylklorid,(branschföroreningar)

Oljemottagning vid kaj, Västervik 4:28 Alifater, PAH

Oljeutsläpp, Västervik 4:28 Alifater, PAH

Kommunens oljeavskiljare,

Västervik 4:28

Alifater, PAH

Kommunens dagvattennät Alifater, PAH, metaller

Andra möjliga källor till föroreningar i Skeppsbrofjärden

Västerviks Läderfabrik, Garvaren 2, 5 Kan ha använt krom, kvicksilver, hydrokarboner

Västerviks Gasverk,

Kvastpricken 5, kvastpricken 13-42

Stenkol, restprodukter från gasrening, tjära, PAH, fenoler, cyanider, aromater, svavelföreningar, tungmetaller.

Stora varvet/Västerviks gamla varv, Magasinet 8

På fastigheten har PAH, Cu, Pb, Zn, Ba, Cd, Hg hittats i mark

Silon, Magasinet 8 På fastigheten har PAH, Cu, Pb, Zn, Ba, Cd, Hg hittats i mark

Grantorpets fabriks AB/Grip-Kaross, Notviken 1-14

metaller, oljor ev. isocyanater

Vattefall AB, Lucernaverket, Reningsverket 1

Alifater, PAH, metaller, organiska föreningar, vinylklorid, oljor

17

Nya Västerviks pulverlackering,

Strebeln 3

Avfettning, Betning, Kromatering, Deoxidering. Pulverlackering. förzinkning, varmförzinkning, järnfosfatering, passivering, Koks, järn, Trikloretylen, Zink, Krom, färg. Gulkromatering med Cr6+ Huvudsakliggen Al-gods

Västerviks Pulverlackering, Strebeln 3 Avfettning, Betning, Kromatering, Deoxidering. Pulverlackering. förzinkning, varmförzinkning, järnfosfatering, passivering, Koks, järn, Trikloretylen, Zink, Krom, färg. Gulkromatering med Cr6+ Huvudsakliggen Al-gods

Västerviks glasbruk, Sågen 4, 6 Okänt om halogenerade lösningsmedel, As, ev Pb

Västerviks Nya Varv, Sågen 6 As, Pb, Cu, Hg, organiska lösningsmedel, pentaklorfenol, TBT, tjära (branschföroreningar)

Stegeholmsverket, Sågen 6 Blymönja, kromfärger, antifouling-färg (Cu, As, Hg etc ?), tjära, petroleumprodukter, PCB(?), lösningsmedel (klorerade och icke klorerade). Färgrester och blästersand innehållande tungmetaller, spillolja. Nu: Flygaska, bottenaska

Västervikssågen, Sågen 8 Pentaklorfenol, hydraulolja, diesel. Alifater, PAH

Västerviks tändsticksfabrik,

Tändstickan 4

vit och röd fosfor, tungmetaller (Pb), svavel, svavelantimon, kaliumklorat (branschföroreningar)

DuPont Powder Coatings Scandinavia AB, Varvet 6

Polyester, epoxi, härdare, titandioxid, trikoretylen

f.d. SJ:s bangård, Västervik 2:1 Alifater, PAH, Cr

Svenska garvämnesfabriken I,

Västervik 4:6

Kan ha använt krom, kvicksilver, hydrokarboner

Drivmedelshantering, Västervik 4:6 Alifater, PAH

Västerviks Hamn, Lucerna,

Västervik 4:33

metaller, oljor, PCB, TBT (branschföroreningar)

Inre Hamnen, Västervik 4:35 metaller, oljor, PCB, TBT (branschföroreningar)

11 Preliminär ansvarsbedömning

Ett stort antal verksamheter kan ha påverkat sedimenten i Skeppsbrofjärden varav många har

avslutats före 1969. Även fartygstrafik kan ha haft en betydande påverkan. En ansvarsbedömning

enligt miljöbalken är därför jämförelsevis komplicerad att utföra i detta fall.

Om flera verksamhetsutövare är ansvariga är ansvaret solidariskt. Beroende på hur det förorenade

området, eller de olika områdena, avgränsas och vilka föroreningar som bedöms vara

dimensionerande för en eventuell åtgärd, kan därför i princip en ansvarig verksamhetsutövare hållas

ansvarig för samtliga de åtgärder som behövs inom Skeppsbrofjärden. En verksamhetsutövare som

18

kan visa att dennes bidrag är så begränsat att det inte ensamt motiverar något avhjälpande ska dock

ansvara endast för den del som motsvarar bidraget. Även om det är verksamhetsutövarens uppgift

att visa att bidraget är begränsat ligger det i detta fall nära till hands att anta att åtminstone någon

eller några av verksamhetsutövarnas bidrag kommer att anses vara så begränsat att solidariskt ansvar

inte kan aktualiseras.

I detta skede är den oljehantering som har skett på den östra sidan om Tre bröders sund den

tydligaste källan till oljeföroreningar i Skeppsbrofjärdens sediment. Verksamhetsutövarna kan därför

åläggas att bidra med information som gör det möjligt att göra en mer utförlig ansvarsbedömning

(t.ex. uppgifter om utsläppsmängder till Skeppsbrofjärden, spill och läckage m.m.). Även

reningsverkets huvudman bör medverka till en sådan utredning. Reningsverket har emellertid bidragit

till ett vidare spektrum av föroreningar, varför uppgifterna från reningsverket bör omfatta flera typer

av föroreningar.

Vidare kan konstateras att ett flertal verksamheter kan avföras från vidare ansvarsutredning till följd

av miljöbalkens övergångsregler. Flera av dessa verksamheter torde i inte obetydlig omfattning ha

bidragit till föroreningssituationen i Skeppsbrofjärdens sediment.

För de övriga verksamheter som kan ha bidragit torde ansvaret vara mer begränsat. Det kan

emellertid inte uteslutas att någon eller några av dessa verksamheter har lämnat mer betydande

föroreningsbidrag. Dessa frågor bör utredas med hjälp av berörda verksamhetsutövare.

Ovanstående text i kapitel 9 och 10 är hämtade från rapporten ”Delrapport kring inventering av tidigare och nuvarande verksamhetsutövare runt Skeppsbrofjärden samt bedömning av framtida ansvar” Empirikon 2013. Rapporten åter finns i sin helhet i bilaga 1.

12 Diskussion

Ett stort problem med jämförelse av föroreningshalter i sediment är att det inte finns några officiella

riktvärden för förorenade sediment framtagna för svenska förhållanden. I denna rapport har därför

sedimentanalyserna jämförts med tillämpliga jämförvärden från Norge samt i viss mån

Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark. Analysresultaten visar att sedimenten är påverkade

av främst TBT men även PAH, PCB och tungmetaller. Den samlade bedömningen är att påträffade

föroreningar i sedimenten framför allt har en ekotoxikologisk betydelse och kan påverka det lokala

växt- och djurlivet i området.

Skeppsbrofjärden bedöms under en lång tid varit utsatt för mänsklig påverkan. Skeppsbyggande har

pågått i trakten sedan 1300 talet, och i och med industrialismens intåg så har även andra industrier

och även tillhörande kemikalier påverkat området.

De höga halter TBT som påträffats i fjärden härstammar troligen delvis från båtar. Halterna är dock

mycket höga och ser man på kvoten TBT så tyder mycket på att det fortfarande sker ett tillskott. Då

TBT på mindre fartyg (under 12 meter) förbjöds 1989 så borde halterna avta, även om viss TBT kan

19

finnas kvar under nyare färglager. Provpunkterna precis intill Barlastudden visar på låga kvoter TBT

medan prover väster om Barlastudden visar på höga kvoter, vilket tyder på en nytillförsel av TBT.

Det är möjligt att dagvatten från uppställningsplatser vid Barlastuddens småbåtshamn rinner ut där

och att TBT tillförs dagvattnet genom bottenslipning. Att halterna är låga i just dessa punkter med

höga kvoter kan bero på att TBT är bunden till fina partiklar som sedimenterar längre ut. Den stora

spridningen av TBT tyder på att det sprids bundet till mycket finpartikulärt material, den höga

koncentrationen i punkt 24 bekräftar även detta, då det är den djupaste punkten i området och som

verkar ha stor mängd fina sediment. Andra troliga källor till eventuellt tillskott av TBT kan vara de

plastindustrier som är verksamma i området.

En anledning till att länsstyrelsen har bedömt den kemiska statusen i Skeppsbrofjärden som icke god

är de förhöjda blyhalterna i vattnet, påträffade halter i sedimenten bör dock inte ligga bakom de

förhöjda halterna i vattnet, utan troligtvis finns andra källor. De förhöjda blyhalterna utanför

Slottsholmen kan troligen härröra från en brand som härjade på Slottsholmen på 1950-talet.

De höga halter koppar som påträffats följer ett liknande mönster som TBT, och förkommer i höga

koncentrationer där djupet är större. Proverna kring Barlastuddens småbåtshamn, där man normalt

kan förvänta sig kopparhaltiga sediment på grund av att koppar används i bottenfärg, visar på

generellt låga kopparhalter. Möjligen transporteras finpartikulärt bundet koppar från småbåtshamnen

utåt i fjärden, alternativt finns det andra källor till kopparen.

Oljeföroreningarna kan möjligen ha samband med att den oljehantering som bedrivits och bedrivs på

Lucerna eller från utsläpp av olja och oljeförorenat vatten från sjöfarten

I samband med provtagningen utanför Slottsholmen togs även prover på land där man påträffade

tjärföroreningar och rester från en brand som nämndes ovan. De påträffade PAH föroreningarna i

provpunkt 18 härrör troligtvis från branden eller de tjärföroreningar som påträffats i marken på

Slottsholmen.

Den miljöriskbedömning med inkluderat åtgärdsförslag som Hifab tog fram 2010 angående Tre

Bröders sund, bedöms fortfarande som aktuellt, dock bör ytan på det föreslagna åtgärdade området

eventuellt utökas något för att även åtgärda metall, PAH och petroleumföroreningar som

förekommer längre ut i Tre Bröders Sund. Enligt Hifabs: bedömning av Tre Bröders sund styrs av

förekomst av PAH, zink och koppar. I de yttre delarna av sundet förekommer bl.a. mycket höga

halter bekämpningsmedel. Halterna ligger i vissa fall 44 000 gånger över haltkriterier för sediment.

Återkommande studier bör genomföras i Skeppsbrofjärden för att övervaka utvecklingen av den

befintliga föroreningssituationen i området. Kontrollerna bör omfatta haltstudier för att klarlägga om

föroreningar tillförs systemet eller om halterna minskar i de nya sedimenten som bildas. Vid dessa

undersökningar bör även studier göras på vattenkvalitet, sedimentationshastighet, porvatten och

organismer för att bedöma biotillgänglighet m.m. Hur ofta och omfattande dessa undersökningar bör

genomföras kan bestämmas i samråd med ansvariga för miljöövervakningen inom kommunen och

länsstyrelsen i Kalmar län.

20

13 Bakgrundsmaterial och källor för jämförelse

Rapporter

Naturvårdsverket 1999, Rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden.

Hifab 2010, Miljöriskbedömning av föroreningar i Tre Bröders Sund, Västerviks kommun

Västerviks kommun 2010, Förstudie kring oljeförorening vid Tre Bröders Sund Västervik 2010-02-

18, Reviderad 2010 - 06- 07,Christer Hermansson och Conny Jansson.

Empirikon 2013, Projektrapport miljöundersökningar inför detaljplanarbetet för Aquavilla, Västervik.

Empirikon 2013, Projektrapport miljöundersökningar vid detaljarbetet för Slottsholmen,, Västervik

Statens Forurensningstilsyn 2007, Veileder for klassifisering av miljøkvalitet i fjorder og kystfarvann revidering av klassifisering av metaller og organiske miljøgifter i vann og sedimenter, Rapport 2229

Empirikon Preliminär miljö- och hälsoriskbedömning av föroreningar i sediment inom hamnbassängen Rapport nr Oskarshamns hamn 2004:14

Naturvårdsverket Oktober 2009 Hälsoriskbedömning av exponering relaterad till dioxinförorenad mark Rapport 5929 •

Naturvårdsverket, Orsaker till dioxinproblemet i Östersjöregionen och förslag till åtgärder Sammanfattning av resultat från forskningsprogrammet BalticPOPs, Naturvårdsverket

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i jord – inverkan av organiskt material och kolloidrelaterade företeelser. Paula Nilsson, Göteborgs universitet (indelning av PAH L, PAH M,PAH H)

Empirikon Konsult AB. Fördjupad förstudie Skeppsbrofjärden i Västerviks kommun. Delrapport kring inventering av tidigare och nuvarande verksamhetsutövare runt Skeppsbrofjärden. Ulrika Palmér Nilsson och Christer Ramström. 2013-04-16 Rev 2013-07-03

Övriga källor

Länsstyrelsen i Kalmar läns MIFO-databas.

Arkivet på Miljö- och byggnadskontoret, Västerviks kommun