Ett arbetshäfte för åk 7

Den amerikanska revolutionen

Historia 2

Österledskolan

Revolutioner

Anj & Nol

En kortfattad beskrivning av vad en revolution är kan se ut så här:”En revolution är en snabb och genomgripande omvandling av samhället, oftast

rätt blodig.”För att en revolution ska komma igång ”krävs” det att det finns en stor orättvisa i

samhället som drabbar många. Genom historien är det oftast de många fattiga bönderna och hantverkarna som gjort uppror mot de rika och mäktiga. Det räcker inte med att So-lärarna i ett land tycker att de har för låg lön för att en revolution ska komma igång – So-lärarna är alldeles för liten del av befolkningen. Men om 70-80 % av befolkningen drabbas av orättvisan och inte har någon möjlighet att förbättra sin situation kan det leda till en revolution.

Så har det varit genom historien när det inträffat revolutioner – vid den ryska revolutionen 1917, i Kina på 1950-talet, i Iran på 1970-talet, i Östeuropa på 1980-talet, i Tunisien och Egypten 2010. I Amerika och Frankrike i slutet på 1700-talet hade de flesta ingen möjlighet att påverka sitt fattiga liv – orättvisa regler och skatter gjorde att de inte kunde få det bättre hur mycket de än kämpade på.

För att en revolution ska komma igång behövs dessutom en händelse som utlöser revolutionen – något som gör att allt uppdämt missnöje får utlopp.

En revolution är ofta rätt blodig – de gamla makthavarna försöker försvara sin makt. Men inom några år har de förlorat sin makt och ibland sina liv. Det gamla samhället med sina orättvisa lagar, skatter och traditioner går under och ersätts av nya makthavare, rättvisare lagar och ett nytt samhällssystem. Det är inte alltid som det nya fungerar så bra som folket önskar – då kanske det leder till en ny revolution…

Fråga 1: Vad krävs för att det ska bli en revolution?

Sidan 2 av 13

Europa upptäcker världen

Spanien och Portugal började utforska världshaven i slutet på 1400-talet. Columbus upptäckte Amerika 1492 (fast han trodde att det var Indien han hade hittat.). Han var italienare men reste för den spanska kungens räkning. Portugal var snabbt efter Spanien, och redan 1493 beslutade påven Alexander VI om att den nya kontinenten skulle delas mellan Spanien och Portugal för att undvika bråk länderna emellan. Brasilien hamnade på Portugals sida, medan resten hamnade på Spaniens. Rätt snabbt lade Spanien hela den sydamerikanska kontinenten under sig. Under hela 1500-talet var Spanien världens största kungarike!

Fråga 2: Från vilket land kom Columbus? Fråga 3: Vilket land skickade iväg honom på sin resa och vem var det som

skickade iväg honom?

England och Frankrike ville också ha kolonier på andra sidan Atlanten, och de lyckades roffa åt sig bitar av Nordamerika. Några år efter Columbus reste engelska fartyg den nya vägen mot Indien (som man trodde), fast mer åt norr. De kom till dagens Kanada, där de grundade kolonier längs kusten söderut. Även Frankrike sände ut fartyg till Nordamerika, som tog land i Kanada och områden öster om Mississippi.

Fråga 4: Vilka två länder koloniserade Nordamerika?

Kolonier i Amerika

Redan 1607 hade 104 engelska kolonister stigit i land. De hade byggt en handelsstation i det område som skulle bli delstaten Virginia. Sedan kom fler och fler kolonister. 1620 anlände en grupp som kallades Pilgrimsfäderna. De grundade kolonin Massachusetts.

Till Amerika hade inte bara britter kommit. I norr styrde fransmännen. De hade också områden öster om Mississippifloden. Spanien hade sedan länge makten i södra och västra Nordamerika. Spanjorerna hade ju varit först på plats.

Fråga 5: Vilket år började man kolonisera området kring Virginia?

Sidan 3 av 13

Även Sverige försökte sig på att skaffa en koloni i Amerika. År 1637 seglade de två båtarna Kalmar Nyckel och Fågel Grip ut från Göteborg med en besättning på 25 personer. De grundade en koloni – ”New Sweden” - längs Delawarefloden nära

dagens Philadelphia. Man hade goda och vänskapliga kontakter med indianstammarna i området som man handlade mycket med. Istället hade man problem med andra europeiska kolonier i närheten – både holländare och engelsmän. Totalt bodde kanske 400 svenskar och finnar i New Sweden som till slut övertogs av först holländare 1655 och senare engelsmännen 1664.

Livet var hårt för de första kolonisterna. De hade haft med sig brödsäd från Europa. Men den växte inte bra i Amerika. Indianerna hade sin majs. Den var nybyggarna inte vana vid, men de lärde sig odla majs av indianerna. Men en växt

gav pengar: tobaken. Försäljningen till Europa från kolonin Virginia växte snabbt.Tiden gick och kolonisterna fick det allt bättre. I slutet av 1700-talet bodde över

tre miljoner européer i de engelska kolonierna. På den amerikanska östkusten hade stora städer vuxit upp. En av dem var Boston.

Fråga 6: Vad lärde indianerna kolonisterna att odla? Fråga 7: Hur kom det sig att man var tvungen att lära sig odla nya saker?

Olikheter mellan kolonierna

Längst med USA’s östkust fanns det 13 stycken brittiska kolonier. Kolonierna var ganska olika varandra. I norr bodde fiskare, hantverkare och köpmän. I de södra kolonierna fanns stora gårdar som kallades plantager. Ägarna odlade bomull och tobak i stor skala. På plantagerna hade man slavar från Afrika.

Kolonisterna kom till Amerika av olika skäl. En del hade i hemlandet blivit förföljda för sin religion. Andra hade sökt sig bort från fattigdom och hungersnöd. Till dem hörde många av Nordamerikas irländare.

Fråga 8: Vilken växt gick bra att sälja i Europa?Fråga 9: Varför flyttade så många människor till

kolonierna?

Orsaker till amerikanska revolutionen

Sidan 4 av 13

Engelska kolonier i Amerika

De styrande i Storbritannien hade varit nöjda med sina kolonier. Från dem kom råvaror som tobak och bomull. Till kolonierna sålde Storbritannien en rad varor som tyger, yxor, plogar, gevär och mycket annat. Allt var tillverkat i Storbritannien.

Varor fick bara skickas på brittiska skepp. Många kolonier struntade i det - smuggling var vanligt. Det gick att muta tullen. Man kunde tjäna mycket pengar på att smuggla. Kolonierna var ganska självständiga. Storbritannien lät dem mest sköta sig själva. De styrande i London brydde sig bara om handeln och utrikespolitiken.

Krig mellan Storbritannien och Frankrike

Från 1756 till 1763 var Storbritannien och Frankrike i krig med varandra. Det kom att kallas sjuårskriget. Över hela jordklotet slogs britter och fransmän. I Nordamerika stod kolonisterna på Storbritanniens, sitt hemlands, sida i kriget. I skogarna stred beväpnade män och brittiska soldater mot fransmännen.

Storbritannien segrade i kriget. Frankrike måste lämna ifrån sig alla sina stora landområden i Amerika. Spanien hade stått på Frankrikes sida och förlorade nu Florida till Storbritannien.

Men freden gav också ett annat resultat - det blev slut på samarbetet mellan Storbritannien och kolonisterna. Nu behövde inte kolonisterna något skydd längre. Ingen hotade dem. Frankrike var ju besegrat.

Den brittiske kungen behövde pengar. Sjuårskriget hade tömt statens kassakistor. För de styrande i London var en sak självklar: kolonisterna skulle betala för skyddet. Utan brittiska armén hade de inte klarat av de franska soldaterna.

Britterna visste hur de skulle få pengar. De lade tull och skatt på varor som skeppades till Nordamerika. Kolonisterna protesterade våldsamt – allting blev ju dyrare för dem. I flera år var det bråk och protester så Storbritannien tvingades ta bort tullarna och avgifterna. En enda skatt blev kvar - och det var skatten på te.

Fråga 10: Vilka råvaror skickades till Storbritannien?Fråga 11: Vilka varor skickades till kolonierna?

Sidan 5 av 13

Fråga 12: Vilka krigade och vilka vann sjuårskriget? Fråga 13: Varför protesterade kolonisterna mot britternas tullar? Fråga 14: En tull kvarstod efter protesterna – på vad?

Revolutionen

Sidan 6 av 13

Boston Tea Party

Kolonisterna tog skatten på te som en utmaning. Britterna ville tydligen ha bråk! När tre skepp med te kom till Boston i Massachusetts 1773 lossade inte hamnarbetarna lasten. Förklädda till indianer tog sig kolonister ombord på fartygen. De kastade lådorna med te i sjön. Händelsen är känd som ”Boston Tea Party”.

Kolonisterna hade gått för långt. Britterna stängde Bostons hamn. Kolonin Massachusetts fick mindre att bestämma över själv.

Kolonisterna blev allt argare. De bildade en egen folkarmé och ville slå sig fria. Men alla kolonister ville inte vara självständiga. En del ville höra till Storbritannien. Mellan de två grupperna blev det bråk och ovänskap.

Fråga 15: Vilket år genomfördes Boston Tea Party?

Fråga 16: Vilka var det som protesterade?

Bilden är en skämtteckning från 1754 där man ville visa att det var viktigt att alla kolonier gick samman mot britterna. De olika delarna av ormen är de olika kolonierna

Sidan 7 av 13

Frihetskriget börjar

I april 1775 satte Massachusetts upp en egen regering. Det kunde inte kungen och regeringen i London tåla. Storbritanniens överbefälhavare sändes till Nordamerika. Han skulle se till att kungen hade kvar makten. Kriget var igång.

I mer än sex år varade kriget. Mot britternas yrkessoldater stod en illa utrustad armé av kolonister. I de första slagen kämpade kolonisterna hårt men förlorade. Men så fick de en ny befälhavare. Det var den 43-ärige George Washington.

Britterna hade bättre vapen och annan utrustning. Men Washingtons män hade lätt packning. De rörde sig snabbt och slog till i oväntade attacker. Sedan försvann de snabbt ut på landsbygden. Där fick de mat och skydd av andra kolonister. Taktiken var effektiv.

Britterna hade flera problem. De hade svårt att få fram mat och utrustning. De flesta amerikaner gav ingen hjälp. Soldaterna måste föra med mat och ammunition i stora vagnar. Att skeppa över allt var också besvärligt. Färden över Atlanten tog mellan två och tre månader. På vägen hotade stormar och pirater.

Sidan 8 av 13

Bilden föreställer Storbritanniens kapitulering och slutet på Frihetskriget.

Fråga 17: Vad var orsaken till frihetskriget?

Självständighetsförklaringen

Det är den 1 juli 1776. Spänningen har varit stor. I över ett år har det varit strider mellan Storbritannien och kolonisterna – och nu går det rykten om att 30 000 brittiska soldater är klara att anfalla New York.

Men kolonierna beslutar att förklara sig fria från Storbritannien. Den 4 juli skriver ombuden under självständighetsförklaringen. Tretton kolonier tar det första steget mot att bli en enad nation. Men ingen tror att britterna utan vidare ska släppa makten.

”Nu gäller det att hänga ihop. Gör vi inte det blir vi hängda var och en för sig”, sade kolonin Pennsylvanias ombud Benjamin Franklin.

Ett folk tar sig här rätten att välja sin egen regering! Den rapporten skakar om i Europas kungariken.Mitt under kriget 1776 samlades alltså representanter för de tretton engelska kolonierna i Philadelphia och författade och undertecknade ”The Declaration of Independence”. Kolonierna förklarade sig för ”oavhängiga” av England, alltså att de var fria från England. Mitt under kriget! Det ”normala” var väl annars att man vann kriget först och förklarade sig fria sedan – men här gjorde man tvärt om!

Fråga 18: Vilket datum skrevs den amerikanska självständighetsförklaringen under?Fråga 19: Vad innebar den?

Sidan 9 av 13

Andra länder lägger sig i

Andra länder blandade sig i kriget. Kolonisterna såg ju ut att kunna vinna. Frankrike erkände koloniernas självständighet. Sjuårskrigets förlorare ville ju ta hämnd. Fransmännen gick också med i kriget. Spanska krigsfartyg anföll brittiska skepp på väg till Nordamerika. Ryssland, Holland och Preussen gick samman mot Storbritannien.

Storbritannien stod ensamt mot halva världen. Britterna måste ge upp. 1783 blev kolonierna helt självständiga.

Fråga 20: Varför ställde sig Frankrike på kolonisternas sida?

Sidan 10 av 13

KonsekvensernaEtt nytt land skapas

Med den amerikanska revolutionen kom något nytt. Den första stora republiken sedan Romarriket blev till. Här skulle ingen kung, kejsare eller tsar styra. Det skulle folket göra. Men den nya republiken hade sina problem. Det var tretton stater som blivit självständiga. I flera frågor var de inte överens. Republikens regering hade nästan ingen makt. Parlamentet (riksdagen) kunde inte ta in någon skatt.

Något måste göras. Många amerikaner förstod det. Staterna måste få samma lagar. Det måste också finnas en stark central makt. Annars kunde det bli tretton småstater som styrde sig själva. Där skulle någon kanske rentav försöka bli kung. Risk fanns också att småstaterna började krig mot varandra.

USA:s författning

1787 samlades en grupp ledare i Philadelphia. Där arbetade de fram en författning, en grundlag, för USA. På många områden skulle staterna få sköta sig själva. De skulle få ha egna skolor, domstolar, parlament och polisstyrkor.

Vissa saker skulle vara gemensamma. Staterna skulle ha samma valuta (sedlar och mynt) och gemensam post. Ingen stat fick på egen hand börja krig med ett annat land.

Regeringen skulle skapa en armé och sköta utrikespolitiken. Regeringen kunde också godkänna nya stater. De skulle kunna bli med i unionen på samma villkor som de första staterna.

Maktens tre grenar

Den centrala makten fick inte bli för stark. Därför delades den upp på tre grenar. Förenta staterna skulle ledas av en president.

I Philadelphia syddes USA:s första flagga. Den hade tretton stjärnor - en stjärna för varje stat. USA:s flagga kom att kallas stjärnbaneret.

År 1789 sade alla staterna ja till författningen. Den gäller än i dag. Samma år blev George Washington USA:s förste president.

Sammanfattning USA grundlag

USA blev en republik – man väljer en president som statschef. Presidenten får sin makt från folket som väljer honom på fyra år i taget.

USA fick religionsfrihet – man fick tillhöra vilken kyrka man ville…

USA blev en federal stat – en stat av stater – där delstaterna själva bestämmer mycket, men där den ”stora staten” bestämmer över ex. utrikespolitik och försvar.

Sidan 11 av 13

Man har en tydlig maktfördelning: presidenten delar makten med riksdagen (kongressen) och Högsta Domstolen. Alltså den ”verkställande makten” (president) – den ”lagstiftande makten” (kongressen) – och den ”dömande makten” (Högsta Domstolen).

Fråga 21: Ge exempel på områden där Amerikas delstater blev självständiga? Fråga 22: Vilket år antogs den amerikanska författningen?Fråga 23: Mellan vilka tre grenar delades den centrala makten upp?Fråga 24: Vad hette USA:s förste president?Fråga 25: Vad kallas den amerikanska flaggan?Fråga 26: Vad menas med att USA är en federal stat?Uppgift 27: Skriv ner och förklara begreppen i rutan.

Viktiga begrepp

A: RevolutionB: SamhälleC: BönderD: HantverkareE: MakthavareF: VärldshavenG: KungH: PåveI: KontinentJ: KoloniK: Kolonister

L: NybyggareM: StorbritannienN: SmugglingO: TullP: UtrikespolitikQ: SjuårskrigetR: SegraS: SkattT: Boston Tea Party

U: HamnW: RegeringX: YrkessoldatZ: TaktikÅ: George WashingtonÄ:

SjälvständighetsförklaringenÖ: Representant

Sidan 12 av 13

Sidan 13 av 13