Språkhistoria VT 2013

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Språkets utveckling – två teorier2.1 En teori – ett socialt behov uppstår 2.2 En annan teori - klimatet förändras2.3 Uppkomsten av jordens språk

3. Urindoeuropeiska 3.1 Urindoeuropeiska

3.2 Indoeuropeiska

4. Urgermanska4.1 Germanska 4.2 Nordgermanska

5. Runsvenska

6. Äldre fornsvenska

7. Yngre fornsvenska

8. Äldre nusvenska

9. Yngre nusvenska

10. Nusvenska

11. Minoritetsspråk i Sverige11.1 Finska11.2 Meänkieli11.3 Samiska

a) nordsamiska b) sydsamiska

11.4 Jiddisch11.5 Romani chib11.6 Älvdalska

1. Inledning

Vad gäller världens språk undersöker språkvetare om det kan ha funnits ett enda urspråk, ur vilket alla språk härstammar, eller om språken kan härledas till olika ursprungskällor. Om människan utvecklat sin talförmåga först när hon var spridd över olika delar av världen så bör det senare stämma. För om människorna varit helt eller delvis isolerade från varandra när de utvecklat sin talförmåga bör olika språk uppstått ungefär samtidigt mer eller mindre oberoende av varandra. Folkgrupper som haft olika förbindelser med varandra är i så fall de som utvecklat språkliga likheter och drag.

Den första talande generationen var kanske inte ens medveten om sin förmåga förrän deras barn lockade fram den med sitt joller. Lyssnar vi på bäbisens joller hör vi stavelser som ma-ma, pa-pa, i-sä, äi-ti etc. Isä och äiti betyder mamma och pappa på finska. Om föräldrarna härmat bäbisen kan barnet i sin tur ha tagit efter dem. På så vis kan begreppen (äi-ti/ma-ma) mamma och (i-sä/pa-pa) pappa ha uppstått. Kanske har bäbisens joller gett oss uttryck för mamma och pappa på väldigt många språk. Vad tror du själv?

Det som är så spännande är att vi alla är med och skapar vår egen nutida språkhistoria. Vad kommer forskare säga om 100 år när det läser våra texter? Hur kommer språket ha förändrats om 300 år? Hur formulerar vi bäst viktiga meddelanden så att människor kan förstå dem om 500-1000 år? Hur kommer mandarin att påverka svenskan? Vilka andra språk kommer vara med och påverka? Kommer engelskan fortfarande att vara ett världsspråk om 1000 år?

För att utveckla språket har vi för vana att imitera varandra och redan från början har människorna bestämt själva vad något ska kallas för. Sedan har vi fått möjligheten att låna ord och uttryckssätt även från andra språk.

Engelskan är en stor förebild vad gäller språket. Lyssnar vi på dagens ungdomar kan vi höra engelska ord som t ex loser, chilla, nice, skills och awesome och det populära användandet av förkortningar som också har sitt ursprung i amerikansk engelska, från 80-talet. I vissa fall används den

ursprungliga förkortningen eller så får den språkliga företeelsen ge nytt liv åt svenska förkortningar. Nya företeelser i samhället behöver kallas för något, ofta vänder vi oss då till just engelskan.

”Nu är frågan också om det är too many engelska ord i svenskan

eller om detta är en helt naturlig development och att det so to speak bara är att go with the flow som gäller,

relaxa och chilla och gilla läget. As soon as människan upptäckte sin ability att tala så

upptäckte hon också the possibility att påverka sitt språk.”

Klart är att när ett språk saknar uttryck för en företeelse så uppstår ett behov av ett nytt passande ord. I de fallen kan man antingen låna ett ord eller skapa ett nytt eget utifrån ett visst mönster. När man lånar ett ord kan man antingen låna in ordet som det är eller översätta ordet till ett svenskt ord. Olika språk fyller olika funktioner. Vill vi låna in ett nytt ord vänder vi oss förmodligen till engelskan eller latinet. Ofta är det engelska ordet vi lånat in av latinskt ursprung. Engelskan är ett världsspråk och har en viktig roll i det internationella samspelet. Via engelskan kan vi interagera med varandra från olika delar av världen. Mandarin är på gång och kommer i framtiden konkurrera med tyskan, spanskan och franskan som ett valbart modernt språk på högstadiet och gymnasiet.

Syftet med kursen i språkhistoria är att du som elev ska få arbeta med det centrala innehållet i ämnet svenska för år 7-9, för att på så vis få grundläggande kunskaper inom området språkhistoria och minoritetsspråk.

I det centrala innehållet i Lgr 11 står sålunda skrivet att du som elev skall ha kunskaper om följande, när du gått ut 9:an:

• Några väsentliga drag i hur språken har utvecklats genom tiderna.

• Nya ord, t ex lånord från andra språk och utlåning till andra språk.

• Vilka minoritetsspråk som finns i Sverige och vilken ställning dessa har.

2. Språkets utveckling – två teorier

Det kan vara intressant att känna till några teorier om hur man tror språket utvecklats. Här nedan ges en liten överblick i några av de tankegångar som finns. Exakt när talförmågan uppstod är svårt att säga. Några källor menar att den troligtvis uppstod för ca 40 000 år sedan. Andra menar att vår språkförmåga bör ha funnits hos vår förfader som levde för 150 000–200 000 år sedan. Vidare hävdar samma källa att språket kan vara äldre, men inte yngre. Fynden man har gjort av verktyg visar att språket sett likadant ut i fyrtio tusen år, kanske t o m så länge som ett par miljoner år. 2.1 Ett socialt behov uppstår

Vad gäller utvecklingen av språket så säger en teori att livet på savannen underlättades och man fick tid över tillsammans. Man utgår från att det då uppstod ett socialt behov bland människorna när de samlades runt elden. Kanske var det just detta sociala behov som var den drivande kraften som gjorde att människan utvecklade sitt språk. Människan hade redan då ett behov av att få beskriva något, att få respekt, att skoja eller t o m att bedra någon och att få skvallra med hjälp av språket. Tidigt insåg den talande människan att hon tjänade på att prata. Det kunde ge henne saker hon behövde och ville ha och så är det nog än i dag.

2.2 Klimatet förändras

Den stora förändringen av klimatet kan ha bidragit till att de tropiska skogarna krympte och att savannen växte. Människan bosatte sig i

savannen och var nu tvungen att planera sin jakt efter föda för att överleva. Ett mer utvecklat språk underlättade planeringen av jakten och skapandet av nödvändiga verktyg. Den tidiga människans fysik anpassade sig till livet på savannen. Nödvändigheten av att planera och tänka ut lösningar på gemensamma problem ledde sannolikt till ytterligare utveckling av språket. För att kunna prata om framtiden eller vad som sker på annan ort krävdes dessutom symboler.

Efter hand utvecklades talorganet ytterligare pga. det nya levnadssättet, vilket ledde till att kommunikationen förbättrades. Utsikterna för överlevnad på savannen förändrades därmed till det bättre.

Källa: Charlotta Sjöstedt är vetenskapsjournalist.

2.3 Uppkomsten av jordens språk – biblisk utgångspunkt

I GT kan vi läsa om den bibliska synen på hur jordens språk uppkommit. I första Moseboken berättas om att när Noak och hans familj överlevt syndafloden så fanns ett gemensamt språk, nämligen hebreiskan. När de byggde på sin stad och på Babels torn lät Gud ”förbistra” (bringa i oordning) språket så att folken inte längre förstod varandra och spred ut folket över hela jorden. Noak och hans familj fick avbryta byggandet. Babel kommer av ordet Bab-ili och har betydelsen Guds port. (Babel var huvudstaden i Babylonien)

Det som är intressant med detta är att under medeltiden när människorna började forska i språkens historia använde man just denna bibliska berättelse som utgångspunkt. Hebreiskan ansågs länge vara människans urspråk. Eventuella likheter med hebreiskan trodde man var rester av det hebreiska urspråket. Olikheterna i andra språk tolkade man helt enkelt som ett resultat av den s.k. förbistringen, som skulle förvilla folket.

Den svenska språk- och fornforskningens grundare var Johannes Bureus. Han studerade runorna och skrev den första fornsvenska grammatiken. Inte heller han släppte den bibliska utgångspunkten, utan tog den ett steg längre och hävdade t o m att svenska språket var ett av huvudspråken som uppkommit ur den s.k. babyloniska förbistringen. Detta var ingen ovanligt fenomen under den här tiden, då många länder ville hävda sin egen storhet.

Först på 1700-talet kom Johan Ihre och skrev en etymologisk ordbok där han försöker ställa upp verkliga regler för ljud och form, med språket i sig som utgångspunkt.

Källa: Svenska språket under sjuhundra år av Gertrud Pettersson, 1996

3. Urindoeuropéer

Det indoeuropeiska urspråket hade naturligtvis endast ord och uttryck för saker, omgivningar och tankar, som faktiskt förekom hos dem. Sanskrit tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen och var en typ av fornindiska. När man upptäckte Sanskrit trodde man först att det var det urindoeuropeiska språket man hittat, eftersom böjnings- och ordbildningssystem är så lika. Fascinerande med Sanskrit är att man pga. språkets likheter har kunnat använda det för att *rekonstruera (*återskapa) det urindoeuropeiska språket. (*tillsammans med grekiska och hettiska).

Urindoeuropéernas levnadssätt färgar av sig i språkets utveckling. De levde på fasta boplatser och levde på jordbruk och boskapsskötsel. De hade hundar, hästar, får, getter, svin och nötkreatur som husdjur. De kände till viss metall, vävde sina kläder av ull, byggde roddbåtar och använde sig av båge, svärd och spjut.

Folken levde i småstammar och bildade familj. Man kunde förmodligen räkna till hundra. Tiden räknades efter månen och åren efter vintrar och gudarna man tillbad var de personifierade naturkrafterna. Urindoeuropéerna

500 år f. Kr.

Ett rekonstruerat språkprov på hur urindoeuropeiska skulle ha kunnat se ut!

Gwrhéei hówis, kwésyo wlhnéh ne est, héḱwons spéḱet, hoinom ghe gwrhúm wóǵhom wéǵhontm, hoinom-kwe méghm bhórom, hoinom-kwe ǵhménm hóoḱu bhérontm.Hówis tu heḱwoibhos weukwét: “ḱéer heghnutór moi, héḱwons héǵontm hnérm widntéi”.Héḱwoos tu weukwónt: “ḱludhí, hówei, ḱéer ghe heghnutór nsméi widntbhós: hnéer, pótis, héwyom r wlhnéhm sebhi kwrnéuti nu gwhérmom wéstrom; néǵhi héwyom wlhnéh hésti”.Tód ḱeḱluwóos hówis héǵrom bhugét.

Svensk översättning:

På en kulle [stod] ett får utan ull [och] såg hästar – en drog en tung vagn, en ett stort lass och en bar snabbt en man.Då sa fåret till hästarna: ”Det smärtar mitt hjärta att se en man driva hästar.”Då sa hästarna: ”Lyssna, får, det smärtar våra hjärtan att se en man, en härskare, göra sig en varm klädnad av fårull, när fåret inte har någon ull.”När fåret hörde detta flydde det ut över fältet.

3.1 Indoeuropeiska

Indoeuropeiska (år 7000-3500 f. Kr.)

Indoeuropeiska underfamiljer i Europa och Asien idag:

GUL: GrekiskaMILITÄRGRÖN: IndoiranskaMÖRKBLÅ: Italiska (omfattar romanska)ORANGE: KeltiskaRÖD: GermanskaLILA: ArmeniskaLJUSGRÖN: Baltoslaviska (baltiska)GRÖN: Baltoslaviska (slaviska)PASTELLBLÅ: AlbanskaGRÅ: Icke-indoeuropeiska språken

Indoeuropeiska grundspråket var syntetiskt, dvs. ordens förhållande till varandra i en sats visades genom ordens egna böjningsändelser och inte genom en bestämd ordföljd eller genom prepositioner. Observationen av

likheter mellan språken ledde fram till den indoeuropeiska upptäckten.(Se exempel nedan!)

Språkliga likheter som ledde fram till den indoeuropeiska upptäckten

Svenska Tyska Engelska Iriska Latin Grekiska SanskritPersiska

Fader Vater Father Athair Pater Patér Pitár Pedar

Moder Mutter Mother Máthair Mater Meter Matar Madar

SysterSchwester

Sister Siúr Soror Éor Svásar Khahar

Broder Bruder Brother Bráthair Frater Phrater Bhratar Beradar

Namn Name Name Ainm Nomen Ónoma Naman Nam

3.2 IndoeuropeiskaDet råder olika åsikter om de indoeuropeiska språken ska ha utvecklat sig ur ett enda gemensamt urspråk, kallat det protoindoeuropeiska grundspråket. Vi är anvisade till vilda gissningar, men en inblandning av Europa och Asien är tydlig. En tanke är att det baktriska höglandet (nuvarande Afghanistan) vid Hindukush (Afghanistan och Pakistan), kring nedre Amu-Darja (gränsen vid Afghanistan), är ett av de indoeuropeiska folkens och språkens ursprung.

Den indoeuropeiska språkuppdelningen började ca 3000 år f kr.

4. Urgermanska ca 2000 f. Kr.

Tack vare de germanska språkens äldsta former och böjningar har man kunnat rekonstruerat ett urgermanskt språk. Detta urspråk utgör en gemensam plattform och utgångspunkt för de germanska språkens utveckling.

Skillnaden mellan urgermanskan och andra indoeuropeiska språk är främst den germanska ljudskridningen. Det är en ljudförändring som kallas för Grimms lag och Verners lag.

Grimms lag och Verners lag bevisar att de indoeuropeiska språken genomgick en gemensam förändring av vissa ljud. T ex har här de dåvarande indoeuropeiska ljuden b d g förändrats till de urgermanska ljuden p t k.

Växling Icke-germanska exempel före ljudskridning

Motsvarande germanska exempelefter ljudskridning

*p→f 1) latin: pēs, pedis, sanskrit: pāda,2) latin: piscis

1)eng.: foot, tyska: Fuß,gotiska: fōtus, svenska: fot ;2) eng.: fish, tyska: Fisch,

svenska: fisk

*t→þ (θ) latin: tertius, sanskrit: treta, (tretij), albanska: tretë

engelska: third, gotiska: þridja,

*k→χ→h 1) latin: canis, 2) latin: corde1) eng.: hound, tyska: Hund,gotiska: hunds, svenska: hund ;2) engelska: heart

*b→p latin: verber (= spö, piska, slag), (=käpp, spö, trollstav), litauiska: virbas

engelska: warp, gotiska: wairpan(= vända), svenska: värpa

*d→t latin: decem, sanskrit: daśan, engelska: ten, gotiska: taíhun,svenska: tio

*g→k latin: gelū, engelska: cold, tyska: kalt,svenska: kall

Som vi kan se ovan har de gamla indoeuropeiska ljuden p t k ersattes av f th och h. De kan vi se i och med att dessa ljud finns kvar i t ex latin och sanskrit. Att känna till att det skett vissa ljudförändringar gör att vi lättare kan jämföra språk och kan se eventuella drag och släktskap mellan språk. Det hjälper oss också att förstå att språket är ett öppet och levande system som förändras genom tiderna. Tänk bara hur dagens språk kommer låta och skrivas om 1000 år.

4.1 Germanska 750 f. Kr.Omkring år 750 f. Kr. fanns ett germansktalande folk i södra Skandinavien och 500 år senare hade dessa germaner delats upp i fem huvudgrupper. Vi kommer här att följa den nordgermanska gruppen som tar oss ett steg närmare det svenska språket.

4.2 Nordgermanska år 250 f. Kr Det nordgermanska språket utvecklades troligen under påverkan av olika kulturer bl.a. av trattbägarkulturen och stridsyxekulturen. Bronsåldern har

också påverkat språkets utveckling.

SilverbibelnSkrevs på gotiska, ett utdöttÖstgermanskt språk

De germanska språkens språkträd. Det finns 53 olika germanska språk och dialekter.Den östgermanska grenen har endast gotiskan som är utdöd. Biskop Wulfila översatte bibeln på 300-talet e. Kr. till gotiska, känd under namnet Silverbibeln.

Den äldre futharken består av 24 runor och skapades ur tidiga germanska dialekter. Den kallas även för den urnordiska, urgermanska eller samgermanska futharken och användes av alla germanfolk. De äldsta runfynden är från 100-talet e.Kr. I Norden började runorna ersättas av det latinska alfabetet under 1000-1200-talet.

Det äldre runalfabetet är från 300 e. Kr. och har 24 tecken.

Exempel på det äldsta fyndet!Kylverstenens på Gotland är från 400-talet, futhark renritad:

Det yngre runalfabetetI Sverige finns det ca 3000 inskrifter med den yngre runraden. De flesta är från år 950-1100. Det yngre runalfabetet användes under vikingatiden. I Skandinavien har vi gjort fynd från 800-talet fram till medeltiden. Det yngre runalfabetet är en förenklad variant av det äldre runalfabetet och innehåller bara 16 tecken.

Det yngre runalfabetet

5. Runsvenska 800–1225Präster och munkar börjar skriva på sina germanska modersmål med latinska bokstäver. I Skandinavien fortsatte man använda sig av runskriften fram till medeltiden. På Gotland och i Älvdalen användes runor fram till 1700-talet.

De äldsta källorna till svenska språket härstammar från vikingatiden. De består mestadels av inskrifter på runstenar. Texten på runstenarna avslöjar ofta att någon dött i strid och vem som lät resa stenen. Rökstenen i Östergötland har en längre text från 800-talet och är svår att tyda. Här kan du läsa vad som står i Theoderiks-dikten på Rökstenen:

Originaltextenraiþ þiaurikR hin þurmuþi stiliR flutna strãntu hraiþmaraRsitiR nu karuR ã kuta sinum skialti ub fatlaþR skati marika

Transkription:Reið Þjóðrikr hinn þurmoði, stillir flutna, strandu Hraiðmarar.Sitir nu garur, á guta sinum, skjaldi umb fatlaðr, skati Mæringa.

Originalspråket på runstenen är intressant att jämföra med nutida isländska, då det uppvisar mycket stora likheter:

Reið Þjóðrekur, hinn þormoði, stillir flotna, ströndu Hreiðmarar.Sitir nu görr, á gota sinum, skjaldi of fatlaður, skati Mæringa.

Översättning till nusvenska: Då rådde Theoderik, den djärve, sjökrigares konung, över Hreidhavets strand.Han sitter nu rustad, på sin gotiska häst, omgjordad med sköld, främst av Märingar.

Man använde sig av arvord, dvs. ord som alltid funnits i språket eller av lånord som kom från latin via romarna. När svenskarna blev kristna kom fler latinska lånord in i det svenska språket. Exempel på sådana ord är mynt, köpa, koka, kyrka, predikan, tegel, mur, källare, djävul, präst, läxa, skriva, brev.

6. Äldre fornsvenska 1225-1375Den klassiska fornsvenskan, också kallad äldre fornsvenska, hade åtta vokaler och konsonanterna påminner om de vi har idag. Den klassiska fornsvenskan hade också en tonlös och en tonande variant av det vi än idag kan se i engelskan, t ex th [þ] i t ex that och third. Den klassiska fornsvenskan hade få lånord och hävdade länge sin storhet gentemot den yngre fornsvenskan.

Den äldst bevarade texten på klassisk fornsvenska är ”äldre västgötalagen”. Lagen skrevs med latinska bokstäver omkring år 1225 och inledde den fornsvenska språkepoken. På 1300-talet skrev sedan vår dåvarande kung Magnus vår första rikssvenska lagbok kallad "Magnus Erikssons landslag". Under den här perioden handlade det man skrev om just lagstiftning, religion eller poesi.

Här följer ett textexempel ur Äldre västgötalagen:

”Her byriarz laghbok væsgøta” ’Här börjar västgötarnas lagbok’ Så inleds den äldst bevarade boken på svenska språket.

Den äldre västgötalagen är den äldsta av de svenska landskapslagarna. Man tror att Birger jarls storebror lagman Eskil skrev den på 1220-talet. Den finns bevarad i handskriften som är känd under namnet B59. Det är den äldsta boken vi har på svenska språket. Handskriften härstammar från 1280-talet, och stödjer sig på lagman Eskils lag, men utan de hedniska

inslagen. Handskriften B59 finns bevarad i det kungliga biblioteket.

Nedan följer textprov på äldre fornsvenska ur västgötalagen. Om du läser texterna noggrant kan du tyda texten till viss del.

Tingsmålsbalken

Cap XVII Nu giffuir laensman nokrom sculdh fore hwat sak thet helzt aer, oc sighir han haua hemelica böth widh maalsegenden, hauir laensmannen ther san witne til, ath thet war synt oc skaerskotat a sama dygne, haui sama wald han wider binda som maalsegende, oc maalsegende haui fortigat raeth sinom, oc then saki böte konunge oc herede. Orkar ey laensman tessom witnom wari swaranden saklös.

Giftomålsbalken

Cap III Huilken mö man takir mot faders wilia eller modhers, hwat hon taker han til laghgifftan man eller lönkalaeghi haui forgiort faederne oc möderne oc engo andro arfue. Vil fader och modher forlata henne sak sina, tha taki oc fullan arfua lutt. Nu delis ther om, hwat henne war thet forlathet eller ey, tha scule thet XII men witta.§ 1 Huilken som lokkar oc laegrar manz dotter, aer hon mö aff laghgipte saeng böte then thet giorde XL marker til treskiptis fadernom, konunge och herade wthan han taker hona til aekta wari tha sak hans haluo mindre til treskiptis. Aer hon frillobarn oc mö böte tha then som lokkadhe XX mark taker han hona till aekte wari saklös.Tjuvabalken

Cap V Nu warder man ey fangen widh ferska gerning, oc witis honom toligh sak, tha scal heredz nempdh antiggia han waeria eller fella; felles han, gelde aather bondanom thet han staal, oc XL marker til treskiptis oc ey liiff miste, oc ey hans boo skiptis; waers han, wari saklös.

Cap XXIX Stiael man aff androm fiska aff naetiom, mierdom, krokom, eller aff androm fisketolom, warder takin widher, böte III mark. Stiel han naet eller fisketol, stande tiufs raeth fore, epter thy som thet aer waerth.

Västgötalagen skrevs efter gamla lagar som gått i muntligt arv mellan lagmännen.

Exempel på klassisk/äldre fornsvenska är den s.k. hednalagen ur Äldre Västgötalagen från 1200-talet:

Givr maþr oquæþins orð manni, þu ær æi mans maki oc eig maþr i brysti. Ek ær

maþr sum þv. þeir skvlv møtaz a þriggia vægha motum. Cumbr þan orð havr giuit

oc þan cumbr eig þer orð havr lutit, þa mvn han vara svm han heitir, ær eig

eiðgangr oc eig vitnisbær huarti firi man ælla kvnv. Cumbr oc þan orð havr lutit

oc eig þan orð havr giuit, þa opar han þry niþingx op oc markar han a iarþv. þa se

han maþr þæss værri þet talaþi han eig halla þorþi. Nv møtaz þeir baþir mz

fullum vapnvm. Faldr þan orð havr lutit · gildr mz haluum gialdum. Faldr þan orð

havr giuit, gløpr orða værstr, tunga houuðbani, liggi i vgildum acri.

Med standardiserad stavning blir texten:

Ger någon okvädningsord till annan: "Du är ej mans like och inte man i bröstet" – "Jag är man som du" – så skall de mötas vid tre vägars möte. Kommer han som har talat och han som fått utstå talet inte kommer – så må han hållas efter vad han kallades – han är inte edgångssgill eller trovärdig som vittne, varken det gäller mans eller kvinnas sak. Kommer han som förolämpats men inte den som talat – då må han ropa "niding" tre gånger och göra ett märke i marken – eftersom det är värre det som han sade men inte vågade stå för. (Men) nu möts de båda med full beväpning – faller han som fått motta skymfen så gäldas detta med halv mansbot. Faller han som har talat; glåpord är värst – tungan blir huvudets bane – han ligger ogill i jorden.

7. Yngre fornsvenska 1375–1526

Bild ur eposet Rolandskrönikan från 1300-talet (epos: en längre berättande dikt)

Vadstena kloster hade en viktig funktion för Sveriges kulturella och litterära utveckling under 1300- och 1400-talen. En stor betydelse hade munkarnas översättning av delar av bibeln och annan även religiös litteratur. Från den här tiden finns också riddarromaner, historiska och politiska krönikor samt brev och testamenten förvarade.

Långt a-ljud förändras under den här perioden gradvis till ett å-ljud.

fornsvenska yngre fornsvenska grata gråta lata låtaga gå

Ljudet th (third) började nu uttalas som t. Ljudet /dh/ däremot uttalades fortfarande som i engelskans they. Lusten att pryda orden lite extra syns i stavningen. Då många ord stavades med dubbla bokstäver t.ex. kniiff (kniv). Språkets former hade nu genomgått omfattande förenklingar.

I och med Sveriges handel med Hansan lånades många ord in från tyskan. Exempel på sådana ord är herre, krus, slev, fönster, krut, jungfru, borgare, rådman, skomakare, skräddare, kanna, krus, slev, fönster, krut, lärling, snickare. Man uppskattar att ca 50 % av det svenska ordförrådet har sitt

ursprung i tyska språket.

Genom den nya arkitektur som hansafolket förde med sig kunde tyska ord komma in i svenska språket. Husen, som byggdes i Sverige innan Hansatiden, hade sneda tak med fönster likt ögon mot vinden. I svenskan kallades fönster just för vindöga. I och med det tyska sättet att bygga hus så försvann vindögat och man tog istället över det nya begreppet tyska fenster. När vikingarna blev bosatta i England och började bygga hus där kom ordet vindöga, dvs. window, in i det engelska ordförrådet. Ordet fönster kom från tyskan som lånat det av latinet som i sin tur lånat in det av etruskiskan. Ordens resor är ett helt naturligt fenomen. De färdas långt och gör ibland, som vi ser här, flera stopp under resans gång.

8. Äldre nysvenska 1526–1732

Nya Testamentet översattes till svenska 1526. 1541 översattes hela bibeln, kallas för Gustav Vasas bibel. Nysvenskan räknas därför från denna tid. Skriften blev nu mer enhetlig och man införde bokstäverna å, ä och ö. Språkets former var fasta och enhetligt utformade. Då bibelöversättarna Olavus Petri och Laurentius Andree kom från Mälarlandskapen blev det just denna dialekt som fick utvecklas till rikssvenska.

Under reformationen och det 30-åriga kriget (1618-1648) kom nya högtyska lånord in i svenska språket, t ex, häxa, artig, förnäm, skaffa, främling, beskylla, ordna, bundsförvant.

9. Yngre nysvenska 1732–nutid1730-talet räknar man som den yngre nysvenska periodens födelse. Två orsaker till detta är Olof von Dalins veckotidskrift ”Den svenska Argus” från 1732 och Sveriges Rikes Lag från år 1736.

Skriftspråket börjar närma sig vardagsspråket under denna tid. Olof von Dalin tycker mer om de nya formerna som t ex bygga, kyrka framför de

gamla formerna byggia, kyrkhia.

Under 1700-talet blev Frankrike förebild vad gäller modet inom flera områden. Nu lånade man in ett stort antal franska ord från mat och dryck, kläder och toalettartiklar, konst och litteratur, t ex hotell, affär, butik, mosaik, diné, supé, gravyr, dramatik, roman, idyll, biografi, kritik, likör, champagne, flanell, galosch, kalsonger, paraply, perspektiv, dessert, glass, sandal, väst, toalett, frisyr.

Annons ur tidningen Dalpilen 7 december 1889.

Nu börjar det bli mer likt dagens svenska!

10. Nusvenska 1900-taletAugust Strindbergs verk inleder den nusvenska epoken. På radio och teve används standardspråket vilket påverkar rikssvenskan. Dessutom fortsätter inlåningen av ord särskilt från engelskan efter 1945 när andra världskrigets tagit slut.

1906 genomgick svenska språket en stavningsreform.

Före efter stavningsreformen1906 1906 danska engelska

hvad vad hvad what

hval (djur) val hval whal

e”val” som i ”valfrihet”

stavades även innan utan h

hvalf valv

hvælving, hvalv

hvar (om position)

var hvor wher

epreteritum ”var” av

”vara” stavades även innan utan h

Verben böjs inte längre efter person i skriven text, han drog, de drogo. Denna böjning slutade användas i talet redan på 1600-talet. TV och massmedia hade stor inverkan språket hela tiden och dialekterna knuffades undan och allt fler flyttade från landet in till tätorten.

Skriftspråket blev nu tydligare och mer förenklat. Man uttryckte sig dessutom i kortare meningar. Ej och icke byttes ut till inte i skriftspråket. SMS- och chattspråk uppstod under slutet av 1990-talet och 2000-talet.

Under de senaste 200 åren har vi främst lånat in ord från engelskan. Detta är en språklig företeelse som ständigt pågår. Inlåningen av engelska ord berör särskilt sporten, nöjeslivet och reklamspråket, t ex sport, rekord, start, match, träna, forward, gentleman, musical, twist, pop, snobb, gangster, romans, thriller, helikopter, jetplan, TV, chips.

Kraven på att uttrycka sig kort och tydligt har lett till att enklare och mer uttrycksfulla ord föredras framför långa och krångliga meningar. Television har blivit tv och kylskåp har blivit kyl.

Det finns över 6000 olika språk. Språk som inte att tillhör någon språkfamilj kallas isolatspråk. Ett sådant språk är baskiskan. I germanska språk utom i engelska kommer verbet alltid på plats två. De har en s.k. ” V2-ordföljd”. Engelska ordföljden följer istället regeln att subjektet kommer

före verbet och verbet före objektet i satsen. De har en ”SVO-ordföljd”. Engelskan har förmodligen pga. sitt geografiska ö-läge inte genomgått alla de språkliga förändringar som många av de andra germanska språken gjort.

Germanska språkliga särdrag:

• Indoeuropeiskans tempussystem bröts ned till dåtid och nutid• Verbböjningen är svag och stark • Man gör skillnad på stark och svag adjektivböjning.• Språken har genomgått en konsonantförskjutningen känd som Grimms

lag.• Betoning har flyttats fram till ordstammens rot.