1  

 Michael  F.  Scholz  Historiska  institutionen  –  Uppsala  universitet  (2015-­‐10-­‐29)    Efter  MAUS  -­‐  Tecknade  serier  om  förintelsen  under  2000-­‐talet  En  Dokumentation    För  snart  trettio  år  sedan  publicerades  de  första  sex  kapitlen  av  Art  Spiegelmans  ”MAUS”  i  en  samlingsvolym.  Sedan  1980,  med  en  förstudie  redan  1972,  hade  Spiegelman  i  RAW  (magazine)   publicerat   historien   om   sin   far,   som   överlevde   Förintelsen,   i   serieform.   I  serien   representeras   judar   av   möss,   tyskar   av   katter   och   polacker   är   grisar.   Här  visualiseras   även   de   mest   fruktansvärda   händelserna   i   koncentrationslägren   och  relationen   mellan   överlevare   och   deras   barn,   hur   förintelsens   skuggor   har   påverkat  efterföljande   generationer,   problematiseras.  Hela   serien   samlades   så   småningom   i   två  volymer  som  snart  hyllades  världen  över,  och  bland  annat  fick  Pulitzer-­‐priset.      ”MAUS”  har  blivit   den  mest   inflytelserika   tecknade   serien  och  har   förnyat   och  berikat  seriemediet  -­‐  och  dessutom  hittat  ett  nytt  sätt  att  berätta  om  Förintelsen.  Det  är  nu  fullt  möjligt  att  använda  serieformatet   för  att  beskriva  även  så  smärtsamma  processer  som  Förintelsen,  att  skildra  liv  och  död  i  koncentrationslägren,  även  motsättningarna  mellan  de  judiska  offren,  anpassning  och  motstånd.    På   bokmarknaden   hittar   vi   idag   ett   stort   antal   serier   i   form   av   serieromaner   eller  grafiska   romaner.  Kännetecknade   för  dem  är  att  de   innehåller   längre,   oftast   avslutade  text-­‐bild-­‐berättelser  med  vuxna  som  primär  målgrupp.  Dessa  nya  serieromaner  och  med  dem   även   mer   traditionella   album   diskuteras   i   tidningarnas   feuilleton.   De   är   idag  erkända   som   del   av   kulturproduktionen.   Många   seriekonstnärer   har   särskilt   efter  senaste  sekelskifte  valt  att  beskriva  Förintelsen  i  serieform.  Det  sker  på  olika  sätt,  dock  gör  det  alla  med  respekt  inför  de  döda  och  de  som  överlevde,  och  med  ett  budskap.  De  vill  informera  om  förintelsen  och  att  vi  ska  lära  oss  något  från  historien.  Även  om  serier  om   förintelsen   säljs   bra   handlar   ämnesvalet   inte   om   det,   utan   är   resultat   av  serieskaparnas   personliga   drivkraft   till   ämnet.   Serieskapare  med   judisk   bakgrund   vill  bryta  tystnaden  och  avslöja  missförstånd  mellan  de  överlevande  och  deras  barn.  Deras  berättelser  om  förintelsen  baserar  därför  ofta  på  självbiografiska  fakta.  Blandningen  av  dessa  med   element   från   verkligheten  medförde   en   vitalisering   av   seriens   form.   Även  icke-­‐judiska   serieskapare   tar   idag   sitt   ansvar   för   hågkomsten   och   skildringen   av  Förintelsen.   Fler   och   fler   serieskapare   arbetar   med   att   tillägga   fiktiva   element;   även  fiktiva  berättelser  med  element  från  verkligheten  kan  förekomma.  Underrepresenterade  i  dagens  serieproduktion  är   fortfarande  kvinnliga  serieskapare.  Men  erfarenheten   från  den  grafiska  romanens  snabba  utveckling  visar  att  det  kan  ändras  snabbt.  Gemensamt  har  dessa   serieskapare  att  de   använder  historiskt  källmaterial   som   inspiration   för   sitt  berättande   om   Förintelsen.   Inget   är   tabu   längre,   gaskammare   får   visas   och   fångarnas  arbete  i  Sonderkommando  får  skildras.  Dem  som  var  med  i  Sonderkommando  hade  på  grund   av   arbetsuppgifterna   större   chanser   att   överleva   än   andra.   Så   blev   dem   de  viktigaste  ögonvittnena  till  förintelsens  sista  steg.      Seriernas   narrativa   struktur   inspireras   av   andra   delar   i   populärkulturen.   Det   gäller  Hollywoodfilmer   så   som   amerikanska   massproducerade   seriemagasin.   Men   även   den  

  2  

fransk-­‐belgiska   seriekulturen   med   sina   komiska   serier   för   barn   och   sina   grafiskt  intressanta  vuxenserier  har  satt  spår.  Populära  standarder  definierar  seriernas  estetiska  ram.   I   aktuella   serier   ser   vi   en   estetisering   a   la   Hollywood   med   hjältedyrkan,  feminisering  av  offren  och  masculanization  av  förövarna  som  gemensamma  stereotyper  och   symboler.   Men   till   skillnad   från   1950-­‐talets   skräckserier   eller   italienska  ”Naziploitation-­‐”   filmer   från   1960-­‐talet   undviker   dagens   serier   om   förintelsen   sexism  och  sadism,  även  om  de  kvinnliga  judiska  offren  visualiseras  som  ljusa,  vackra  och  rena  och  de  manliga  som  vältränade.    Tecknade   serier   om   Förintelsen   har   olika   målgrupper.   Pascal   Crocis   hyllade  framställning   av   grymheterna   i   Auschwitz’   (Auschwitz,   2002)   riktar   sig   inte   till   yngre  barn;  barnen  ska  inte  avskräckas,  de  behöver  en  distans  till  dessa  händelser.  De  yngsta  läsarna   tilltalas  av   färgglada   seriefigurer   i  den   fransk-­‐belgiska   serietraditionen.  Därför  är   till   exempel   Eric   Heuvels   serier   (The   Search;   A   Family   Secret)   att   föredra   i  undervisningen  om  nazismen  och  förintelsen  för  yngre  barn.      Hur   långt  man  får  gå  och  hur  man   lyckas  att  visualisera  även  det   fasansfulla  helvetet   i  koncentrationslägret  även  för  denna  åldersgrupp  demonstrerar  Sid  Jacobson  och  Ernie  Colón   i   biografin   Anne   Frank   (2010).   Dave   Sims   förskräckliga,   medveten   hyper-­‐realistiska   bilder   (Judenhass,   2008),   kan   å   andra   sidan   även   av   vuxna   uppfattas   som  alltför  starka.      Flera  av  dessa  serieprojekt  om  Förintelsen  har  mer  eller  mindre  direkt  utvecklats  som  undervisningsmaterial;  till  andra  har  man  i  efterhand  utvecklat  lärarhandledningar.      Några  exempel  för  aktuella  tecknade  serier  med  tema  Förintelsen,  som  även  skildrar  det  mest  fasansfulla,  ska  presenteras  här:    Auschwitz  (2002)  Pascal  Croci  (*1961)    

 

  3  

 Pascal  Crocis  Auschwitz  kallas   i   förlagsinformationen  för  den  första  realistiska  grafiska  romanen   om   förintelsen.  Den   bygger   på   berättelser   från  KZ  Auschwitz-­‐Birkenau,  men  inte  på  direkta  biografiska  källor.  I  albumet  visas  även  själva  mördandet  i  gaskammaren.  Pascal  har  yttrat  att  han  ville  nå  den  yngre  generationen  och  mana  dem  att  inte  glömma  förintelsen  och  dess  offer  och   förövare   -­‐   sådant  kan  hända   igen  och  händer  även   idag,  menar   han.     Därför   valde   han   som   ramberättelse   kriget   i   Bosnien   1993.   Förföljt   av  serbisk  milis  börjar  ett  äldre  par  förintelseöverlevare  inför  en  säker  avrättning  för  första  gången   berätta   för   varandra   om   sin   tid   i   Auschwitz.   Croci   är   inte   främmande   för  inspirationer   från   Hollywoodfilmer,   de   kvinnliga   lägerfångarna   är   vackra   och   hela  miljön  är  estetiserad.  Trots  all  kritik,   särskilt  mot  de  starka,  nästan  surreala  svart-­‐vita  bilderna,  används  albumet   i   franska  skolor  som  läromedel  och   lärarhandledningar  har  producerats    Yossel  April  19,  1943  A  Story  of  the  Warsaw  Ghetto  Uprising  (2003)  Joe  Kubert  (1926-­‐2012)      

   Joe   Kubert   var   en   av   de   största   serieskaparna   inom   den   amerikanska  seriemagasinbranschen.  Vid  slutet  av  sitt  liv  vände  han  sig  mer  till  seriösa  berättelser  i  form  av  album  och  serieromaner.  År  2003  lade  han  fram  en  halvbiografisk  serieroman  om  upproret   i  Warszawas  getto  1943.  Frågan  vad  som  skulle  ha  hänt  om  hans   judiska  familj   inte   redan   under   mellankrigstiden   hade   utvandrat   till   USA,   var   den   drivande  kraften   för   honom.   Trots   hans   skissartade,   tämligen   halvfärdiga   svart-­‐vit-­‐ritningar  undgick  Kuberts   skildring  av  mördandet   i   ett   koncentrationsläger   inte  kritiken  om  att  framställa  orealistisk  vältränade  KZ-­‐fångar.    

  4  

Judenhass  (2008)  Dave  Sim  (*1956)    

   Kanske  ännu  starkare  bilder  kom  från  Dave  Sim.  Här  har  vi  det  igen  med  ett  bidrag  att  göra  som  riktar  sig  direkt  till  ungdomar,  även  om  bilderna  uppfattas  av  många  för  alltför  magstarka.   Med   anledning   av   sextioårsdagen   av   befrielsen   av   Auschwitz   2005   beslöt  Dave  sig  att  göra  en  aktiv  insats  för  att  sprida  kunskap  om  förintelsen.  Resultatet  blev  en  historisk   essay   om   begreppet   ”anti-­‐semitism”   med   kopplingen   till   mördandet   av   sex  miljoner   judar.  Med  citat  och   ibland  mycket  chockerande  svart-­‐vita   illustrationer  efter  fotografier   från  själva  mördandet  och   likbränningen  visas   förintelsens  hemska  realitet,  men   också   att   nazisterna   inte   var   den   ända   gruppen   som   förde   antisemitismen   i   sitt  program.      X-­‐Men:  Magneto  Testament    (2008-­‐2009)  Greg  Pak  (Author)  Carmine  Di  Giandomenico  (Illustrator)    

   

  5  

Även   de   för   USA   typiska   seriemagasin,   som   redan   tidigare   använde   sig   av   förintelsen  som   bakgrund   för   sina   skräckhistorier,   skildrar   förintelsen   idag   i   mer   seriösa  sammanhang.  Magneto,  en  seriefigur  skapad  av  Stan  Lee  och  Jack  Kirby  för  serieförlaget  Marvel   1963   och   idag   rankad   som   "Top   Super   Villains   Of   All   Time",   fick   i   den   2008  publicerade   miniserien   X-­‐Men:   Magneto   Testament   sin   identitet   som   förintelse-­‐överlevare   bekräftad.   I  Magneto  Testament   berättas   i   typisk  Marvel-­‐stil   om  Magnetos  barndom.   Hans   riktiga   namn   avslöjas   som   Max   Eisenhardt.   Efter   att   ha   sett   hela   sin  familj  bli  mördad,  sändes  han  till  Auschwitz.  Här  tjänstgör  han  inom  Sonderkommando  med   huvuduppgift   att   hopsamla   och   kremera   liken   och   att   eskortera   fångarna   till  gaskamrarna.    Magnetohistorien  bygger  på  berättelser  från  förintelseöverlevare.      The  Search  (2007)    Eric  Heuvel  (*1960)    

   Det   finns   många   serier   som   tar   sig   an   förintelsen   i   vidare   mening,   och   bara   i  undantagsfall   skildras   även  mördandet.   Dessa   riktar   sig   i   första   hand   till   yngre   barn.  Från  Holland  kommer  några  album  i  en  färgglad  stil  som  vi  förknippar  med  Tintin  och  den   för   fransksbelgiska   serier   typiska   Klara   linjen   (ligne   claire).   Efter   några  framgångsrika  försök  i  denna  riktning  tog  Anne  Frank  House  i  Amsterdam  initiativet  till  ett   serieprojekt   om   förintelsen  med  ett   tydligt   bildningsperspektiv  och  med  barn   som  målgrupp.  Ett  internationellt  lyckat  projekt  är  The  Search  (”Sökandet”),  som  berättar  om  en  judisk  familj  som  deporterades  till  Auschwitz-­‐Birkenau.  Mormor  berättar  och  läsaren  tar  perspektivet  av  barnbarnen,  men  även  en  hel  del  historiska  faktauppgifter  tas  med.  Seriealbumet  används  i  skolundervisningen  i  Holland,  Ungern  och  Polen.    

  6  

Anne  Frank:    The  Anne  Frank  House.  Authorized  Graphic  Biography  (2010)  Sid  Jacobson  (*1929)  &    Ernie  Colón  (*1931)    

   Efter   denna   framgång   gav   Anne-­‐Frank-­‐Museet   i   Amsterdam   i   uppdrag   att   skapa   den  första   omfattande  biografin   av  Anne  Frank   i   serieform.   Serieveteranerna   Sid   Jacobson  och   Ernie   Colón   visualiserar   Anne   Franks   liv   från   födelsen   till   hennes   tragiska   död   i  koncentrationslägret   Bergen-­‐Belsen.   Stilmässigt   står   de   i   tradition   av   de   amerikanska  seriemagasin.   Färgen   använts   mer   sparsamt,   och   det   förskräckliga   helvetet   i  koncentrationslägret  skildras  i  gråtoner.    Episodes  from  Auschwitz  (  2009  –)    

       I  samma  bildningssyfte  publicerar  ett  polskt  förlag  i  samarbete  med  Muzeum  Auschwitz-­‐Birkenau  sedan  2009  serier  om  förintelsen   för  en  yngre  publik.  Dessa  serier  kring  det  

  7  

tyska   koncentrations-­‐   och   förintelselägret   Auschwitz   bygger   på   faktauppgifter   och   tar  stöd  i  konkreta  levnadsöden  och  följer  en  klassisk  franskbelgisk  äventyrsalbumsstil.      28  november  (2010)  Mikael  Holmberg  (*1961)    

   I   Norge   publicerades   2010   ett   seriealbum   om   den   26   november   1942   i   Oslo,   då   den  tyska  ockupationsmakten  satte  i  gång  sin  aktion  mot  norska  judar  som  deporterades  till  Auschwitz.   De   fyra   seriekapitlen   baserar   på   ögonvittnesberättelser:   Gerd   Golombek,  Rosa  Tankus,  Siegmund  Korn  och  Samuel  Steinemann.  Grafiskt  ligger  Mikael  Holmbergs  seriealbum   mellan   Crocis   Auschwitz   och   Heuvels   The   Search   och   gör   för   alla  åldersgrupper  mottagningen  lättare.      Der  Boxer.  Die  wahre  Geschichte  des  Hertzko  Haft  (2012)  Reinhard  Kleist  (*1970)    

 

  8  

 I   Tyskland   kom   den   första   grafiska   romanen   om   förintelsen   2012.   Reinhard   Kleist  berättar   historien   om   den   polske   juden   Hertzko   Haft   och   hur   han   överlevde  koncentrationslägret.   Tack   vare   Hertzkos   kraftfulla   kroppsbyggnad   lät   nazisterna  honom  boxa.  I  koncentrationslägret  Jaworzno,  norr  om  Auschwitz,  var  han  tvungen  att  ställa  upp  framför  SS-­‐vakter  i  uppvisningsmatcher  som  bokstavligen  gick  på  liv  och  död:  förloraren   dödades   omedelbart   av   SS.   Hertzko   överlevde   genom   att   kompromissa,   så  som  andra  gjorde  med  sin  tjänstgöring  inom  Sonderkommando.    Reinhard  Kleists  grafiska  roman   i   svart-­‐vita  bilder  bygger  på  Hertzko  biografi,   skriven  av  Hertzkos  son.      „The  Property“  (2013)  Rutu  Modan  (*1966)    

   Den   israeliska   serieskaparen  Rutu  Modan,   som  gärna   skildrar  vardagen   i   sitt  hemland  Israel,  kom  2013  med  en  delvis  autobiografisk  berättelse  om  ett  arv  i  Warszawa.  Denna  serie   i   ligne   clair   stil  handlar  om  den  äldre  kvinnan  Regina  Segal   som   flydde   som  ung  framför  nazisterna  från  Polen.  Efter  många  år  återvänder  hon  nu  med  sin  dotterdotter  Mica.   På   ytan   handlar   resan   om   att   anmäla   anspråk   på   ett   arv.  Men  det   blir   också   en  mycket  personlig  resa  i  det  egna  förflutna,  Regina  vill  träffa  den  man  som  hon  en  gång  älskade.   Och   den   unga  Mica,   andra   generationens   förintelseöverlevare,   lär   sig  mycket  om  historien  och  sig  själv.      The  Letters  of  Hilda  Dajč  (2014)  Aleksandar  Zograf  (*1963)    

  9  

   Förintelsen  hotas   i  Serbien  att   falla   i  glömskan,  menar  serietecknaren  och   journalisten  Aleksandar  Zograf  (Saša  Rakezić).  Med  sin  serie  om  en  judisk  flicka  från  Belgrad,  Hilda  Dajč,   ville   han   berätta   om   brotten  mot   judar   för   ungdomar.   Den   19-­‐årige   Hilda   hade  anmält   sig   frivilligt   att   arbeta   på   ett   judiskt   sjukhus   1941   och   gasades   senare   ihjäl   i  koncentrationslägret  Sajmište  (även  känt  som  Semlin  Judenlager)  i  Belgrad.  Innan  dess  hade  hon  lyckats  med  att  smuggla  fyra  brev  till  sina  flickvänner.  I  dem  skildrar  hon  den  horribla   vardagen   i   lägret.   Hennes   brev   är   bland   de   få   dokument   om   livet   för   cirka  40.000  människor  i  Sajmište.      Mus  Mouse  Maus  (2010  –  )    

   I   Sverige   anordnade   Seriefrämjandet,   den   svenska   centrumbildningen   för   tecknade  serier,  som  verkar  sedan  1968  för  att  sprida  information  om  seriemediet  samt  höja  dess  status   som   uttrycksmedel,   utställningen   Mus   Mouse   Maus   sommaren   2010.   Här   fick  

  10  

Sveriges   främsta  serietecknare  ge  sin   tolkning  av  Art  Spiegelmans  hyllade  serieroman.  Utställningen   har   sedan   vandrat   till   många   platser   i   Sverige   och   visades   även   i  Frankrike.      Gemensamt   har   de   här   presenterade   serierna   med   tema   Förintelsen   att   de   visar   att  tecknade  serier  inte  behöver  vara  billig  underhållning  utan  kan  användas  för  att  berätta  seriösa  och  komplexa  historier,  och  det  på  ett  mycket  effektivt  sätt.    Diskussionen   om   nödvändigheten   av   representation   av   Förintelsen   och   des  otillräcklighet  ska  fortsätta  även  i  framtiden.  Men  att  bevara  minnet  av  Förintelsen  och  att   varna   kommande   generationer   kräver   kontinuerlig   representation.   För  framställningen  av  Förintelsen  bjuder   tecknade  serier  med  sitt  unika  sätt  att  narrativt  berätta  i  bilder  på  samma  sätt  som  litteratur  och  film  på  möjligheter  men  har  även  sina  begränsningar.   Idag  är  det  redan  ett   faktum  att  tecknade  serier   illustrerar  historia  och  används   i   flera   länder   framgångsrikt   inom   den   politiska   bildningen   för   alla   åldrar.  Tecknade  serier  om  förintelsen  fyller  en  viktig  roll  i  bildningsarbetet  och  har  tagit  plats  i  vår  minneskultur.        Vidare  läsning:    Bild  &  Bubbla  184  (tema:  Förintelsen),  2010:3    Martin  Frenzel,  Der  Holocaust  im  Comic,  i:  Aus  Politik  und  Zeitgeschichte  (APuZ  33–34/2014)    http://www.bpb.de/apuz/189532/der-­‐holocaust-­‐im-­‐comic  (2015-­‐10-­‐29)    Christine  Gundermann,  Real  Imagination?  Holocaust  Comics  in  Europe,   i:  Diana  I.  Popescu  &  Tanja  Schult  (utg.):  Revisiting  Holocaust  Representation  in  the  Post-­‐Witness  Era,  New  York:  Palgrave  Macmillan,  2015,  s  231-­‐250.    Holocaust   im   Comic   –   Tabubruch   oder   Chance?   Geschichtscomics   für   den   Unterricht   am   Beispiel   der  Graphic  Novel  »Die  Suche«  Eine  Fachtagung  des  Anne  Frank  Zentrums,  10.  Oktober  2008  http://www.annefrank.de/fileadmin/user_upload/bilder/paedagogische_angebote/Holocaust_im_Comic_Tagungsdokumentation.pdf  (2015-­‐10-­‐29)    Holocaust  Visual  Archive:  Category  Archives:  Comic  Books,  Comics  (2015-­‐10-­‐29)  https://holocaustvisualarchive.wordpress.com/category/comic-­‐books/    https://holocaustvisualarchive.wordpress.com/category/comics    Steve  Lipman,  Irreverence  Now  Shoah  Teaching  Tool,  The  Jewish  Week,  04/27/11  http://www.thejewishweek.com/news/new_york/irreverence_now_shoah_teaching_tool  (2015-­‐10-­‐29)    Ralf   Palandt   (utg.),   Rechtsextremismus,   Rassismus   und   Antisemitismus   in   Comics.   Berlin:   Archiv   der  Jugendkulturen,  2011    Dave  Sim,  Judenhass  –  portal  med  bl.  a.  lärarhandledning  http://www.judenhass.com/  (2015-­‐10-­‐29)