Slutrapport

Ydre - Pilotkommun för serviceutveckling 2012-2015

Bilder: Från vänster till höger, uppifrån och ner.

Referensgruppen samlas för sitt sista möte i växthuset på Stebbarps gård. UEX-gruppen på studiebesök på Tillväxtavdelningen, Örnsköldsviks kommun. Åtta riksdagsledamöter på plats i Asby Lanthandel för att sätta sig in i lanthandelns villkor. Alex Avasoo filmar. Målen för arbetet i Piloten. Företagsbesök hos Anna-Karin Gustavsson på Lodhults skomakeri. Studiebesök på ICA i Sorsele. Fosfor Produktion filmar. Vad är vad? Mål- och visionsarbete med kommunstyrelsen. Referensgruppens kontaktnät. Ydre-macka från Kalvefalls gård. Workshop med referensgruppen, inbjudna politiker och ledande tjänstemän med syfte att peka ut grupper att prioritera för kompetensutvecklingsinsatser. Landsbygd 2.0. med Hela Sverige ska leva. En workshop kräver kaffe. Asby Lanthandel får studiebesök från Krysset Lanthandel i Ölmstad. Företagsbesök hos B-Trans AB. Johan Rydestrand visar sin arbetsplats.

Foto: Malin Gumaelius

3

Slutrapport Ydre – Pilotkommun för serviceutveckling 2012-2015

Sammanfattning Att vara pilotkommun för serviceutveckling har inneburit en förstärkning av funktionen näringslivshandläggare, från 50% till 100%. Frågor kring attraktivitet, service, företagande och landsbygdsutveckling har fått en motor. Fokus har varit att få en kontinuitet i samverkan med lanthandlare, näringslivsföreträdare, referensgrupp och interna funktioner. Företagsbesök, samverkansgrupper, referensgruppen och den interna UEX-gruppen (utveckling- och exploatering) har utgjort grunden för aktiviteter inom piloten. En mängd insatser har gjorts, främst för kompetensutveckling och information eller kommunikation. De resultat som vi kan se handlar främst om ökad kommunikation mellan kommunen och lokalsamhället samt att det internt finns en drivkraft för frågor kring service och attraktivitet. Vi ser att det är en process att jobba med utvecklingsfrågor, som är levande, föränderlig och ska leva där behoven finns. I de tre år vi arbetat med stöd, ekonomiskt och genom processtöd från Tillväxtverket och med ett gott utbyte med övriga deltagande kommuner, har vi lagt en grund för fortsatt arbete.

Syfte och mål Övergripande syfte har varit att lyfta frågor kring service- och näringslivsutveckling och att hitta metoder för att arbeta strategiskt. De mål som sattes upp var inriktade på att hitta strategiska arbetssätt och framförallt att främja nytänkande och samverkan. Måluppfyllelsen har inte varit total på något sätt, men vi har påbörjat en bred utvecklingsprocess. Vi har skapat goda kontakter med, kompetensutvecklat och synliggjort lanthandeln och dess betydelse i bygden. Vi har hittat samverkansformer internt i den kommunala organisationen (UEX) och med näringslivet genom företagsbesök och samverkansgrupper. Vi har knutit kontakter med andra kommuner och lärt av hur andra gör. Vi har arbetat särskilt med Kulturella och Kreativa Näringar (KKN) och stöd för nyföretagande. Vi hade ambitionen att ta fram en strategi för landsbygden men har valt att istället bidra till kommunens övergripande mål- och visionsarbete, eftersom hela kommunen är landsbygd. Vi har inte ingått avtal med samverkansparter. Vi har gjort en kartläggning av service och en grund till en serviceplan, men behöver arbeta mera med frågorna innan vi kan ha en plan färdig.

Organisation Kommunstyrelsen har formellt styrt processen. En styrgrupp bestående av båda kommunalråden och kommunchefen har funnits under 2012-2014. Näringslivshandläggaren har varit processledare. Till stöd för processledaren har det funnits en referensgrupp. Referensgruppen har träffats sexton gånger. I referensgruppen finns representanter för unga, pensionärsrådet, näringslivet, lanthandlarna och föreningslivet. Man har bland annat engagerat sig i arbetet med att få till lokalproducerade anslagstavlor till nya torget Plassen i Österbymo och att lista spännande personer till uppdraget Ydrebor på film. Referensgruppen har arrangerat en workshop tillsammans med politik och kommunala tjänstemän och där vi diskuterade vilka grupper som behöver och kan erbjudas kompetensutveckling genom piloten. Som en kompetensutveckling diskuterades landsbygdens framtid i en workshop med en medlem från regeringens framtidskommission. Vi har haft en annan workshop med referensgruppen och gäster enligt metoden Landsbygd 2.0 genom Hela Sverige ska leva. Ett viktigt och oväntat resultat är att en av medlemmarna i referensgruppen som tidigt i processen tillfrågades om att genom piloten informera och hjälpa byalag att få stöd för bredbandsbyggande idag har skrivit avtal om att arbeta för kommunen under två år med just bredbandsfrågor.

Referensgruppen. Det egenvalda namnet på gruppen var ”4000 2020” och säger något om visionsnivån.

4

Arbetssätt och aktiviteter Företagsbesök Tillsammans med kommunalråden har processledaren gjort företagsbesök, med ambitionen ett per vecka. Under projekttiden har besök gjorts hos företag inom service, som lanthandlare, mackar, taxi och butiker som har en tydlig roll som service- och samlingspunkt, industriföretag, gröna näringar och verkstadsföretag, hantverkare, företag inom transport/åkeri och hälsa/skönhet. På grund av valet gjorde vi inte några företagsbesök under hösten 2014, men har initierat och driver fem samverkansgrupper med olika teman tillsammans med näringslivet och andra aktörer. De fem samverkansgrupperna arbetar på, och t ex klustergruppen har genomfört en marknadsföringsinsats med företag som säljer hushållsnära tjänster och en informationsträff om LOU Lagen om offentlig upphandling. Turismgruppen har arbetat med och producerat ett turism- och servicemagasin. Företagsbesök har fortsatt under 2015, nu med ny politiskt ansvarig ur kommunstyrelsen. Tillsammans med kostchefen har företagsbesök gjorts hos livsmedelsföretag för att diskutera möjligheter med kommunal upphandling av lokala livsmedel. Vi har bjudit in företag med många anställda till en träff, och där ambitionen är att träffas ett par gånger per år för informationsutbyte och nätverkande. Vi tänker oss att kompetensförsörjning och samverkansmöjligheter blir viktiga och återkommande frågor för gruppen.

Lanthandlarna Projektledaren har löpande haft kontakt med Landsbygdsmentorerna och diskuterat kring lanthandlarna. En rolig anekdot i samband med att vi jobbar för att stärka lanthandeln och lokala näringslivet är att vi har introducerat begreppet Ydre-macka som vi kan beställa från olika butiker/leverantörer när vi håller möten. Som ett resultat av detta har Ydre-mackan funnits på menyn på kommunens största turistmål, Torpöns färjeläge. Ydre-mackan ska vara gjord av lokalt bröd och lokalt pålägg, valfritt vad. En viktig insats för att lyfta problematiken kring lanthandelns möjligheter var en seminariedag i Asby Lanthandel där åtta riksdagsmän från två län fick inspel i vilka villkor handlarna arbetar under. Seminariet uppmärksammades i media och vi spelade in en film under dagen där de viktigaste punkterna blir belysta. Piloten har arrangerat och genomfört två studieresor för lanthandlarna till lanthandlare i de angränsande länen. Ett uppföljande studiebesök där en lanthandel från Jönköpings län besökte Asby lanthandel visar att det var uppskattat både av våra lanthandlare och av dem vi besökte. Vi har arbetat fram en informationsbroschyr om hemsändning och handlarturer. Efter studiebesök i Stenberga Livs i Vetlanda kommun har vi arbetat tillsammans med kostchefen för att få till lokala inköp till de små köken. Det var inte en framkomlig väg, varför vi istället lyfte frågan om kompletteringsköp i lanthandeln i KS AU. Därefter har en upphandling av kompletteringsköp genomförts. Båda lanthandlarna har nu avtal med kommunen om just kompletteringsköp.

Arbete tillsammans med Landsbygdsmentorerna, fastighetsägarna och lanthandeln i Rydsnäs har gett att piloten har ordnat med bättre skyltning till butiken och att lyfta frågan om lastbilsparkering vid butiken i UEX-gruppen. Ett informationsmaterial om vilken service som finns i lanthandeln har tagits fram för respektive lanthandel. Idén tog vi från Linköpings kommun som tagit fram ett liknande material. Broschyr om servicen i Rydsnäs Handel.

5

En kompetenshöjande insats för lanthandlarna gjordes då Lars Ove Jonsson som jobbar med att stärka ICAs små butiker delade med sig av kunskap och tips till våra Handlarn-anslutna butiker. Ett riktigt lyft i säljarbetet i butikerna! Under sista månaden i processen aviserade en av lanthandlarna att hon vill sälja sin butik. Processledaren är aktiv i arbetet att hitta en ny handlare.

Nytänkande och nyföretagande Vi har arrangerat en träff för att lyfta möjligheterna med E-handel. Två företagare berättade om sitt sätt att sälja via nätet och den lokala banken visade på olika betalmöjligheter. Vi har initierat ett arbete inom besöksnäringen i samarbete med LRF:s leaderprojekt Aktiva Leder. Vi har lyft potentialen i träningscyklisten som kund inom besöksnäringen och arbetet fortgår nu med kommunens turismhandläggare och ett antal entreprenörer med boendeanläggningar. Påbörjat arbete med material om ställplatser och quickstop för turistföretagare. Två träffar för KKN (kulturella och kreativa näringar) har arrangerats. Vi har medverkat till att kommunen har ställt en lokal till förfogande för KKN, hyresfritt under ett år, för att tillskapa en microgalleria för lokala hantverkare. Förhandlingar med Nyföretagarcentrum resulterade i att vi hade Nyföretagarcentrum på prov i Ydre under Linköpings paraply under perioden 20140401-2041231. Efter provtiden inom piloten under 2014 övergick Nyföretagarcentrum till permanent verksamhet vid årsskiftet och finansieras nu genom kommunen och näringslivet. Torghandel har bedrivits på prov i centralorten på lördagar, våren 2015. Lokala handlare var mycket positiva i utvärderingen och efter provperioden har kommunstyrselen tillstyrkt att den får fortsätta och att en torghandelsstadga ska tas fram. Vi har initierat en inomkommunal samverkansgrupp, UEX-gruppen, som består av politik och tjänstemän som alla har att handlägga företagsrelaterade ärenden, för informationsutbyte och för att kunna driva gemensamma projekt. UEX-gruppen träffas kontinuerligt och har arbetat bland annat med frågor kring exploateringen av Dalbylandet, lokaler för näringslivet och med rastplats Österbymo. En informationsinsats har genomförts där kommunen varje månad har annonserat i det lokala annonsbladet, om allt från simskola, torghandel, föreningsbidrag och lediga tjänster, något som aldrig gjorts tidigare. En inspirationsföreläsning med workshop har genomförts för fastighetsägare, butiker, torghandlare och föreningar med aktiviteter med tema centrumutveckling Österbymo. Träffen ska följas upp med arbete för att få igång engagemang i frågor kring handel och attraktionskraft i Österbymo. Ett underlag för planering av en rastplats i Österbymo har tagits fram på konsultbasis. Tanken med rastplatsen är att öka kundunderlaget för den kommersiella service som finns i Österbymo. Underlaget kommer att presenteras för politiken som får avsätta medel för genomförande.

Svenska Stadskärnor föreläser för handlare, fastighetsägare och

föreningar kring vad det är som gör ett centrum attraktivt. Samverkan Processledaren har träffat näringslivsföreningarna Ydre Näringsliv och LRF. På två årsmöten för lokalavdelningarna inom LRF har en workshop kring lokal service

6

genomförts. Det har även hållits en workshop med hembygdsföreningar i kommunen om ideell service. Vi har bjudit in Länsstyrelsen och Östsam för information och diskussion kring piloten. Vi har även informerat ett landstingsråd och en riksdagsman. I piloten har vi öppnat dörrar för nya samarbeten, till exempel med Vreta Kluster och Hälsans nya verktyg. Samarbetet med Hälsans Nya verktyg, som jobbar främst med att gifta ihop ny teknik med vård och omsorg, resulterade i ett intressant möte mellan jägare och forskare. Problemställningen bygger på att äldre män upplever ensamhet oftare än kvinnor pga att sociala strukturer faller med åldern. Vad händer när du inte kan/får/bör jaga längre? Vi har bidragit med input till Vreta Kluster som resulterade i en inbjudan till workshop om skogsteknik och där skogstekniska klustret i Vindeln var inbjuden för att dela med sig av sina erfarenheter. Workshopen blev inte av. Vi har varit delaktiga i Hela Sverige ska levas satsning på LEA (LokalEkonomisk Analys) med lokala sockenföreningar. Vi har haft studiebesök från pilotkommunen Sunne kommun som bland annat besökte Asby Lanthandel och fick inblick i det sociala företaget Kooptjänsts verksamhet. Vi har presenterat piloten genom en workshop för nya kommunstyrelsen som tillträdde vid nyår 2015.

En studieresa har gjorts till pilotkommunen Sorsele, där processledaren, KSO och kommunchefen fick inblick i turistbyråverksamheten, kommunens organisation och ta del av erfarenheter från pilotsatsningen, samt göra studiebesök i lanthandlar samt företagsbesök hos lokala företag. En rolig aspekt av just den studieresan är att den filmades och ingår i Fosfor Produktions skapande av filmen Landet 1+.

Studiebesök på företaget Eldmark i Sorsele som tillverkar sina produkter lokalt men har en global marknad i och med e-handel.

Processledaren har deltagit i erfarenhetsutbyte med Nordiska skärgårdssamarbetet för ungas möjligheter att försörja sig på landsbygden och i skärgården, med Finland och Åland, genom Nordiska Ministerrådet. Ydres bidrag var bland annat att visa på möjligheter för unga genom nyföretagarrådgivning, att bilda fikagrupper (typ referensgruppen för piloten) och att uppmärksamma unga som vi gjort genom Ydrebor på film. Viktigaste inslaget var att berätta om hyreshuset för unga, 27:an i Österbymo. Vi har varit aktiva i planeringen, framtagande av skrivelse och genomförandet av en träff med CSF Centralt Samverkansforum. Processledaren har träffat regeringens utredare Catharina Håkansson-Boman för samtal kring kommersiell service på landsbygden i södra Sverige. Processledaren har presenterat pilotarbetet för Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf vid hennes besök hos landshövdingen i Östergötland. Ledningsgruppen och presidiet har gjort en studieresa till Sunne kommun där vi fick inblick i integrationsarbete, näringslivsutveckling, kommunens organisation och goda exempel på landsbygdsutveckling. Studiebesök har gjorts av UEX-gruppen på tillväxtavdelningen i ambassadörskommunen Örnsköldsviks kommun. Vi fick inblick i arbetet med fysisk planering, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling och strategisk planering. En bonus med besöket var att se hur kommunhuset var digitaliserat, dvs papperslöst och att man gått ifrån att ha fasta arbetsplatser till en dynamisk arbetsplats där alla cirkulerar.

7

Kompetensutveckling De grupper som pekats ut som mottagare av kompetensutvecklingsinsatser har genomgått olika aktiviteter:

- En dag om lanthandelns villkor för riksdagspolitiker, länsstyrelserna, Landsbygdsmentorera. Dokumentation av dagen har sammanställts i en film.

- Inspiration från Grytgöls IK om att samla bygdens föreningar under ett paraply, för ideella föreningar

- Diskussion om framtidens landsbygd med Pekka Mellergård från regeringens framtidskommission, för referensgruppen och inbjudna gäster som är drivande i bygden

- Workshops om service med Anders Örtengren från Mistat AB, för personal och ledning inom administrativ förvaltning på kommunen

- SAM-Spelet med och för politiker, ledningsgrupp, tjänstemän och företagare

Uppdrag kopplade till aktivitetsplanen Vi har fördjupat oss i nio så kallade uppdrag: 1. Bygga nytt i Ydre (pågår för fullt, kommunen kommer att köpa mark för exploatering i Dalbylandet, processledaren håller i kontakter med intressenter, skickar nyhetsbrev och kallar till möten, arbetet tas över av särskild grupp efter piloten) 2. Ideell service, beskrivning av bygdegårdar (Vi har i samverkan med Bygdegårdarnas riksförbund arrangerat en träff för bygdegårdar och föreningar som hyr ut lokaler. Träffen har följts upp med ett uppdrag som lades ut på en praktikant, att samla information kring ideell service i kommunen för att publiceras på kommunens hemsida) 3. Inventering av transportbehov och nya möjligheter (Vi har haft en praktikant som har genomfört en undersökning kring behovet av persontransporter vid evenemang inom besöksnäringen) 4. Rastplats Österbymo (konsult anlitad som har lämnat ett förslag, arbetet kommer att slutföras inom piloten och bestå av beslutsunderlag för kommunstyrelsen) 5. Restaurangverksamheter i Rydsnäs, Hestra och Asby eller Återgång till lokal tillagning av mat (här har vi inte lyckats, se istället arbetet med att upphandla kompletteringsköp i lanthandeln) 6. Kommersiella lokaler (Inventering av kommersiella lokaler, i kommunens eller annans ägo i kommunen, som är till salu eller uthyrning. Publicerat på hemsidan och uppdateras löpande.) 7. Uppdatering serviceutredningar (Processledaren har påbörjat arbetet med att uppdatera varuförsörjningsplanen från 1979 och har gjort en inventering och kartläggning av service i kommunen. Ett utkast till ny serviceplan finns. När det gäller arbetet med serviceplanen har en politisk arbetsgrupp tillsatts. Ett möte har hållits där ansvarig tjänsteman från kommunerna Ydre, Jönköping, Linköping och Norrköping diskuterade service- och varuförsörjningsplan. Kontakter har tagits med Länsstyrelsen som bidragit med bidragsregler. Vi har väntat in finansieringsmöjligheter via Landsbygdsprogrammet och Leader, tyvärr är Ydre en av kommunerna som inte fått sin ansökan om att bilda leaderområde prioriterad. Tillväxtverket fortsätter att stötta med inspel). 8. Genomgång av strategidokument (Processledaren har jobbat med strategifrågor med kommunstyrelsen vid fem tillfällen, stått för inspel till ett samt stått för introduktion och framtidsfrågor till ett vardera. Genomgången av befintliga strategidokument är slutförd, och efter kommunstyrelsens arbete med mål och vision för Ydre kommun konstaterar vi att en landsbygdsstrategi är överflödig) 9. Ydrebor på film (6 filmer finns klara och ligger ute på kommunens hemsida, ytterligare en film kommer att publiceras under senhösten.)

8

Resultat och effekter En förvaltningschef uttrycker sig så här: ”Vi har breddat medvetandet och engagemanget i tillväxtfrågor hos medborgare, företag, organisationer, internt och hos politiken. Det har skapats en plattform för nytänkande och förändringsarbete”. En person i referensgruppen uttrycker sig så här:” Vi har fått en sammanhållande kraft som har samhällsutveckling i fokus. Genom referensgruppen har fler börjat tänka på vad man kan göra för att förbättra servicegraden och attraktionen i kommunen.” Kommunstyrelsens ordförande menar att det bästa har varit alla företagsbesök, att vi lär känna näringslivet, vilket också förstärks genom samverkansgrupperna. En servicelösning han ser fram emot att småningom kunna se förverkligad är att ett tankställe flyttas till den befintliga bensinmacken i Österbymo och att det iordningställs en rastplats för yrkestrafik och privatbilister intill. Han var imponerad under studiebesöken i Sorsele och Sunne och tog med sig många tankar hem. ”Viktigt är att processen inte stannar nu, utan att den fortsätter – för den lilla kommunen är det A och O att offentligt och kommersiellt går hand i hand för att ha en levande landsbygd.” Han ser att service- och näringslivsfrågorna har fått en större bredd och gått från punktinsatser till ett med sammanhängande arbete, som också blivit känt bland medborgarna. Vi har fått en plats i nätverk med andra pilot- och ambassadörskommuner, CSF och med det lokala näringslivet. På sikt förväntar vi oss att arbetet med servicefrågor, näringslivsfrämjande, landsbygdsutveckling och internt förändringsarbete kommer att stärka oss som kommun och bidra till attraktiviteten. Politikens ambition efter pilottiden är att arbeta vidare med upphandling lokala livsmedel, tjänster och varor. Ett uppdrag har getts till tjänsteman att ta fram en plan för det fortsätta arbetet, med fokus på attraktionskraft, och som då blir en naturlig följd av piloten. Samverkansgruppernas arbete ska fortgå. Budget för utvecklande arbete ska finnas.

Diskussion Utbytet med övriga pilotkommuner och ambassadörskommunerna har varit avgörande för processen. Inspel, goda exempel, stöd i genomförandet och återkommande träffar där man fått dela erfarenheter har gett en stabilitet och energi i arbetet. Styrningen från kommunledningen kunde arrangerats på ett tydligare sätt, varför stödet från övriga kommuner varit så viktigt för att reflektera och se framåt i processen. Styrgruppen skulle behövt kontinuerligt återkommande möten för uppföljning och planering, liksom för att förankra pilotarbetet i övriga förvaltningar. Ett av målen var att uppdatera vår varuförsörjningsplan från 1979. Processen kom igång tidigt med en kartläggning av service och resonemang med olika grupper om vad service är. Processen har varit viktig, men vi har än i dag inte en uppdaterad plan (eller ny serviceplan). Önskvärt vore att få in planen som en del i översiktsplanen i och med att prioriteringar kring service tätt hänger samman med ambitioner kring boende, kollektivtrafik och kommunala verksamheter som skola, barnomsorg och riktade boendeformer. Att också få till en diskussion ute i byarna kring service som en del i LUP Lokala utvecklingsplaner skulle vara intressant, för att belysa aspekter kring individens betydelse för lokal utveckling och kommersiell service. I flera av de mål som sattes upp för processen skymtar ambitionen att tillskapa servicepunkter ute i byarna. Vi har valt att inte satsa på servicepunkter. Men varför? En tydlig tanke i början av processen var behovet av att flytta ut offentlig service för att öka tillgängligheten för allmänheten, besökare och företag. Dock kan vi konstatera att vi inte upplevt behovet, vi har inte problematiken med långa avstånd till centralorten (fågelvägen är kommunen norr-söder 3,5 mil, ost-väst 3,5 mil) istället har vi en gleshetsfaktor och ett otroligt litet totalt underlag, 3.600 invånare. Den kommunala service som finns kan upprätthållas centralt, den service som näringsidkare och föreningar tillhandahåller åt kommunen, t ex turistservice, så kallade info-points, görs utan ekonomisk ersättning.

9

Slutsatser Piloten har inneburit möjligheten att testa på arbetssätt, framförallt olika samverkansformer. Inom ordinarie verksamhet kan det vara svårt att ta sig tid att ordna workshops och få till samtal om hur och om vad kommun, organisationer eller medborgare kan samverka om. De erfarenheter arbetet med referensgruppen har gett är att ett enkelt möte med fika, laget runt där man berättar om vad det företag eller den organisation man företräder har på agendan just nu, är lärorikt och givande. Bland kommentarerna som medlemmarna i referensgruppen gav i utvärderingen är att man fått förståelse för andra verksamheter som man inte alls haft inblick i tidigare, t ex lanthandelns villkor och hur det är att driva företag inom turismnäringen. Gruppen har också upplevt sig bli ambassadörer för kommunen i och med att man återkommande fått information om vad som är på gång från kommunens sida. Enkla möten med medborgare, företagare och organisationer är en win-win för alla parter! Det krävs en motor för att hålla frågor aktuella. Vi kan se de olika samverkansgrupperna och UEX-gruppen inte hade kommit till utan en motor, och inte hålls levande utan en motor. Förankringen av processen i ledningen kunde gjorts på ett mer kontinuerligt sätt. Till exempel kunde processledaren haft en stående informationspunkt i kommunstyrelsen, och på liknande sätt i ledningsgruppen.

Informationsinsatser Information om Ydres medverkan i Tillväxtverkets satsning har publicerats på kommunens hemsida. Ett stort antal artiklar har synts i lokalpressen om aktiviteter inom piloten. En kompetensutvecklingsinsats har filmats. Alla inbjudningar har försetts med Tillväxtverkets logga och i flera fall har även ”Vi har fått stöd från” använts tillsammans med loggan. Österbymo 2015-10-30 Malin Gumaelius Pär Fransson Processledare Kommunchef

10

Bilaga

Projektnamn Pilotkommuner för serviceutveckling Ärende-ID 00169105 Stödmottagare Ydre kommun Organisationsnummer 212000-0381 Datum för slutrapport 2015-10-31 Beslutad projekttid 20120601-20151031 Kontaktperson Malin Gumaelius e-postadress malin.gumaelius@ydre.se Telefonnummer 0381-66 12 54

Ydre pilotkommun för serviceutveckling Projektet kom igång i och med att processledaren började sin anställning 3/9 2012, alltså tre månader in i projektperioden. Ansökan om förlängning av projekttiden har beviljats till och med 31/10 2015. Arbetet har letts av en processledare. Två sommarjobbare och en praktikant har deltagit i delar av arbetet. Till stöd för processledaren har en referensgrupp funnits samt en ledningsgrupp. Syfte

- Att kommunens och lokalsamhällets insatser för tillgänglighet, service- och näringslivsutveckling ska ge bästa möjliga effekt i förhållande till de resurser som sätts in

- Att praktiskt initiera, genomföra och upprätthålla de aktiviteter och insatser som bedömts som riktiga, möjliga och lämpliga

Mål

- Att ha en dokumenterad och välgrundad strategi och bild av hur kommunens och lokalsamhällets olika verksamheter behöver agera för att bidra till en framgångsrik landsbygd där kvaliteten i tillgänglighet och service står högt

- Att initiera och genomföra insatser och aktiviteter som ligger i linje med strategin - Att främja nytänkande, nyföretagande och otraditionella arbetssätt och samverkanslösningar - Att få fram entreprenörer som är beredda att satsa på olika pilotverksamheter - Att få handelsindexet för både dagligvaror och sällanköpsvaror ska öka, och där vi har särskilt

fokus på livsmedelsförsörjning och drivmedel - Att bidra till och förbättra en attraktiv livsmiljö för företagande, fastboende och fritidsboende,

samt ett tillgängligt, tillmötesgående och tilltalande samhälle för besökare - Att kartlägga logistiska transportbehov gällande person- och varutransporter - Att upprätta avtal/överenskommelser med kommersiella och ideella samverkanspartners

Aktivitetsplan

- Inventering, dialog och strategidokument - Initiera och genomförande av aktiviteter i linje med strategin - Uppdatering av tidigare serviceutredningar - Inventering av tillgången på kommersiella lokaler/mötesplatser - Inventering av transportbehov och nya möjligheter - Identifiering/avtal – kommersiella/ideella samverkanspartners - Nya teknikers möjligheter för handel, företagande och service - Kommunens egna verksamheters betydelse för utvecklingen - Utveckla lanthandelns roll som servicepunkter - Fler boende på landsbygden – utvecklingsinsatser - Gå från hobbyverksamhet till företagande/kombinatör

11

Kostnadsbudget - Personal 625.000 - Resekostnader 100.000 - Köp av tjänster 250.000 - Kompetensutveckling 275.000 - Övrigt 50.000

Summa 1.300.000 Redovisning av kostnader

- Personal 625.000 - Resekostnader 114 128 - Köp av tjänster 256 616 - Kompetensutveckling 99 625 - Övrigt 73 275

Summa 1.168.644 Finansieringsbudget

- Tillväxtverket 780.000 - Ydre kommun 520.000

Summa 1.300.000 Finansiering utfall

- Tillväxtverket 701.187 - Ydre kommun 467.457

Summa 1.168.644 Måluppfyllelse Mål: Att ha en dokumenterad och välgrundad strategi och bild av hur kommunens och lokalsamhällets olika verksamheter behöver agera för att bidra till en framgångsrik landsbygd där kvaliteten i tillgänglighet och service står högt

Vi har konstaterat att vi inte kommer att ta fram en landsbygdsstrategi eftersom hela vår kommun är landsbygd och att det är fullt tillräckligt med ordinarie strategi och måldokument, och där piloten bidragit i arbetet med att tillskapa dem.

Mål: Att initiera och genomföra insatser och aktiviteter som ligger i linje med strategin

Målet är inte uppfyllt i och med att en särskild strategi inte tagits fram. De av kommunstyrelsen antagna mål som kan anses kopplas till piloten och fortsatt arbete i samma anda är 1. Ydre kommun ska verka för att främja ett livskraftigt lokalt näringsliv och 2. Ydre kommun ska stödja enskildas och föreningars engagemang i bygdens utveckling.

Mål: Att främja nytänkande, nyföretagande och otraditionella arbetssätt och samverkanslösningar

Vi har lyft upp KKN och bidragit till att det nu finns en ekonomisk förening som driver en hantverksbutik i Österbymo. Vi har skapat tematiska samverkansgrupper med näringslivet, banken, skolan, nyföretagarcentrum mfl där näringslivs-, utvecklings- och samhällsfrågor diskuteras och det arbetas med konkreta åtgärder. Vi har sett till att det nu finns ett Nyföretagarcentrum i Österbymo där den som vill starta eget får kostnadsfri rådgivning.

Mål: Att få fram entreprenörer som är beredda att satsa på olika pilotverksamheter

Tanken från början var inriktad mot att ordna servicepunkter. Vi har valt att inte satsa på detta koncept.

Mål: Att få handelsindexet för både dagligvaror och sällanköpsvaror ska öka, och där vi har särskilt fokus på livsmedelsförsörjning och drivmedel

Vi har lyckats med att upphandla kompletteringsköp i lanthandeln och bidragit i arbetet till att kommunen köper lokala livsmedel till köken. Vi har arrangerat en informationsträff

12

om LOU. Vi har arrangerat aktiviteter för att lyfta nya möjligheter som e-handel. Vi har gjort studiebesök och informationsåtgärder för att stärka lanthandlarna. Vi har startat med torghandel i Österbymo vilket har upplevts som positivt av de lokala butikerna. Vi har haft en workshop kring centrumutveckling i Österbymo. Vi har tagit fram ett underlag till rastplats i Österbymo där tanken är att rastplatsen ska öka underlaget för handel.

Mål: Att bidra till och förbättra en attraktiv livsmiljö för företagande, fastboende och fritidsboende, samt ett tillgängligt, tillmötesgående och tilltalande samhälle för besökare

Vi har arbetat med kommunens satsning på nya tomter för boende i Dalbylandet. Vi har gjort en informationsinsats gentemot medborgarna om kommunala verksamheter och service genom Bulebladet. Vi har gjort filmer om ydrebor för att visa på möjligheter att göra sin grej här. Vi har arrangerat workshops om landsbygdsutveckling och att driva föreningsverksamhet.

Mål: Att kartlägga logistiska transportbehov gällande person- och varutransporter

Vi har gjort en analys av behovet av persontransporter vid evenemang inom besöksnäringen.

Mål: Att upprätta avtal/överenskommelser med kommersiella och ideella samverkanspartners

Tanken från början var inriktad mot att ordna servicepunkter. Vi har valt att inte satsa på detta koncept.