Yrkesutbildning och yrkesdidaktisk forskning

Professor Andreas Fejes

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande

2

Förändrat utbildningslandskap

• Spridning av en ”vocationalism” över Europa

• Från jämlikhet till valfrihet till kvalitet

• Från politikerstyrd till arbetsmarknadsstyrd utbildning

• Från medborgarskolning till skolning för anställningsbarhet

• Historiskt ”brott”, där yrkesutbildning separeras från övriga utbildningar

• Till situationen lik den innan 1971

3

Konsekvenser för yrkesutbildningen

• Kunskapsinnehållet förändras

• Gymnasiegemensamma ämnena är mindre omfattande än övriga gymnasieutbildningar

• Gymnasiegemensamma ämnen är annorlunda på yrkesprogram än övriga program

• I samhällskunskap får yrkeselever lära sig om privatekonomi, men inte om samhällsekonomi (t.ex. lönebildning)

• Arbetsgivare delaktiga i utformningen av innehållet/målen

• Yrkesprogram ej längre ”automatisk” behörighet till högre utbildning

• Yrkeselever, som i majoritet är arbetarklassens barn, får del av horisontell kunskap – kontextbunden kunskap – snarare än vertikal kunskap – ej kontextbunden

• Vertikal kunskap nödvändig för att delta i samtalet om samhället och för att förändra sina livsomständigheter

4

Andra konsekvenser

• Satsning på yrkeshögskolan, där flera utbildningar skapas med grund i arbetsmarknadens behov (efterfrågestyrd utbildning)

• Konsekvenser för yrkeslärare

• Yrkeslärare har kortare utbildning än övriga lärare

• Yrkeslärare får ej behörighet till forskarutbildning

• Yrkeslärare får ej lärarlegitimation

• Drastisk nedskärning av vuxenutbildningen

• Borttagandet av 25:4 regeln

5

Slutsatser

• Det förändrade utbildningslandskapet ställer stora krav på både de verksamma i yrkesutbildningen, men även oss forskare.

• För vår del finns behov att formulera forskningsfrågor som är relevanta för olika aktörer inom yrkesutbildningen, lärare, skolledare, politiker, branschrepresentanter.

• MEN våra frågor får inte ENDAST relatera till hur effektiv vissa metoder är, eller hur praktiken kan förbättras. Vi behöver också forskning som IFRÅGASÄTTER det nu rådande (oavsett historiskt sammanhang) så att vi som är verksamma inom yrkesutbildningsfältet (i olika roller)

• Ifrågasätter vår egen praktik

• Inte längre vet vad vi gör, så att de aktiviteter, de gester, de sätt vi talar på, som hittills varit för-givet-tagna, blir problematiska, konstiga.

6

Forskning och utbildning vid LiU

• Yrkeslärarprogrammet, 90hp

• Grundläggande behörighet

• Särskild behörighet i form av kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för något eller några av de yrkesämnen som finns i gymnasieskolans yrkesprogram (Gy 2011).

• Yrkesdidaktiskt forskningsseminarium

• Forskning bedrivs inom flera institutioner

• Två forskarskolor finansierade av Vetenskapsrådet

7

Två forskarskolor

• Forskarskola i yrkesdidaktik• 5 doktorander

• Linköping, Stockholm, Umeå, Göteborg

• Påbörjad september 2011

• Forskarskola i yrkesämnenas didaktik

• 14 doktorander (lic-examen som mål)

• Linköping, Stockholm, Umeå, Göteborg, Karlstad, Södertörn

• Påbörjad februari 2012 samt september 2012

• 2 doktorander från Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping och en från Vreta Naturbruksgymnasiet

8

Innehåll i lic-examen

• 50hp kurser

• Introduktion till yrkesdidaktik

• Politiska perspektiv på yrkesutbildning

• Skolutveckling

• Vetenskapsfilosofi

• Kvalitativ metod

• Intervjumetod

• Avhandling 70hp

• Gemensamma internat där internationella advisors från Australien, Danmark och Norge bidrar med kommentarer på doktorandernas arbeten

9

Böcker med yrkesdidaktisk relevans

www.liu.se