Institutionen för ekonomi och IT

Avdelningen för informatik

Användaracceptans av IT inom svensk hälso- och sjukvård– En kvalitativ studie om användaracceptans av ny teknologi under post-implementation

Kandidatuppsats i informatik 15 hpVåren 2017

Författare

Viktoria FärneforsOskar Lindman

Handledare

William Jobe

Examinator

Ann Svensson

SammanfattningImplementering av IT inom hälso- och sjukvården anses av många både kunna förbättra vården, genom att bland annat göra den mer effektiv, och ge ekonomiska fördelar, till exempel genom att vårdgivare kan spara pengar. Samtidigt finns det studier som visar på att det kan uppstå problem vid införandet av nya teknologier inom hälso- och sjukvården. Problem som har rapporterats är bland annat att det finns tveksamhet kring teknologiernas lönsamhet och att personal tycker de tar upp alltför mycket tid. Det har dessutom rapporterats om svårigheter i post-implementationsfasen, till exempel ökad belastning för personalen och sämre kommunikation mellan personal och patienter. Med bakgrund i detta har denna studie undersökt vilka faktorer som påverkar användaracceptans av IT inom hälso- och sjukvård under post-implementationsfasen.

Denna studie har med en kvalitativ ansats och med utgångspunkt i teorin UTAUT genomfört ett antal intervjuer med personal inom hälso- och sjukvård som nyligen varit med om en implementering av ny teknologi. Därefter har resultatet analyserats för att ta reda på de faktorer som mest påverkar acceptansen av teknologi inom hälso- och sjukvård. Resultatet visade att förväntad prestanda är den faktor som spelar störst roll för acceptansen av ny teknologi. Frivilligheten samt om användandet blivit norm på arbetsplatsen har stor påverkan på om en teknologi accepteras eller inte. Vid mer komplexa rutiner är det dessutom viktigt att känna till de processer som ligger till grund för en teknologi. Studien visar också att det finns ett behov att justera modellen UTAUT för att bättre förklara acceptans inom svensk hälso- och sjukvård. Graden av frivillighet bör vara mer än en modererande variabel, och en ny grundsten, som behandlar kunskap om de processer och rutiner som styr arbetet inom hälso- och sjukvård, bör betänkas.

Datum: 2017-05-24Författare: Viktoria Färnefors och Oskar Lindman

Program: Systemutveckling, IT och samhälleHuvudområde: InformatikPoäng: 15 hpUtbildningsnivå: Grundnivå

Nyckelord: användaracceptans, post-implementation, UTAUT, hälso- och sjukvård, examensarbete, informatik

Utgivare: Institutionen för ekonomi och IT, Högskolan Väst,461 86 Trollhättan

AbstractImplementation of IT in healthcare is by many considered to have several benefits. On the one hand, it can improve the health care by, among other things, making it more efficient. On the other hand, it can give economic advantages, for example by health care providers being able to save money. At the same time, there are studies showing problems may arise at the implementation of new technologies in healthcare. Problems reported include hesitation regarding the profitability of the technologies, and staff deeming the technology taking up too much time. There have also been reported difficulties in the post-implementation phase, for example increased strain on personnel and worsened communication between staff and patients. In the light of this, this study has investigated which factors influence the user acceptance of IT in healthcare during the post-implementation phase.

This study has, with a qualitative approach and based on the theory UTAUT, carried out a number of interviews with personnel working in healthcare who recently took part in an implementation of new technology. Then, the result was analyzed to find out which factors most influence the acceptance of technology in healthcare. The result shows that expected performance is the factor that matters most for acceptance of new technology. The voluntariness and if the usage has become norm in the workplace both have a large effect on whether the technology is accepted or not. When the work routine is of a more complex nature it is also important to have a good understanding of the processes which the technology is built around. The study also shows that there is a need to adjust the UTAUT model to better explain acceptance within the context of Swedish healthcare. The degree of voluntariness should be more than a moderating variable, and a new construct, regarding knowledge about the processes and routines that govern the work in healthcare, ought to be considered.

Date: 2017-05-24Authors: Viktoria Färnefors and Oskar Lindman

Main Field: InformaticsCredits: 15 hpLevel of education: Bachelor

Keywords: user acceptance, post-implementation, UTAUT, healthcare, student thesis, informatics

Publishers: School of Business, Economics and IT, University West,

Trollhättan, Sweden

Innehållsförteckning1 Introduktion.........................................................................................................................1

1.1 Bakgrund......................................................................................................................1

1.1.1 IT-användning inom svensk offentlig sektor........................................................1

1.1.2 Utvärdering av användande inom post-implementation.......................................2

1.2 Problemdiskussion.......................................................................................................2

1.3 Syfte.............................................................................................................................3

1.4 Frågeställning...............................................................................................................3

2 Teoretisk referensram..........................................................................................................4

2.1 Post-implementation.....................................................................................................4

2.2 Acceptans och användning under post-implementation...............................................4

2.3 Unified Theory of Acceptance and Use of Technology...............................................5

2.3.1 UTAUT-modellen.................................................................................................5

2.3.2 Förhållandet mellan grundstenar och modererande variabler...............................6

2.3.3 Faktorer som saknar betydelse..............................................................................7

2.4 Tidigare forskning med UTAUT..................................................................................7

3 Metod...................................................................................................................................9

3.1 Undersökningsansats....................................................................................................9

3.2 Datainsamling...............................................................................................................9

3.2.1 Urval.....................................................................................................................9

3.2.2 Intervjuer.............................................................................................................11

3.3 Analysmetod...............................................................................................................11

3.4 Etiska överväganden..................................................................................................12

3.5 Val av teori.................................................................................................................13

3.6 Trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet...............................................................14

4 Empiri................................................................................................................................15

4.1 Användandet av teknologier.......................................................................................15

4.2 Förväntad prestanda...................................................................................................15

4.2.1 Nyttan med systemet...........................................................................................15

4.3 Förväntad ansträngning..............................................................................................17

4.3.1 Regional vård......................................................................................................17

4.3.2 Kommunal vård..................................................................................................18

4.4 Social påverkan..........................................................................................................18

4.4.1 Kollegor..............................................................................................................18

4.4.2 Ledningen...........................................................................................................19

4.5 Möjliggörande villkor................................................................................................20

4.5.1 Arbetssituation....................................................................................................20

4.5.2 Kunskap/utbildning.............................................................................................21

4.5.3 Andra system/teknologier...................................................................................22

4.5.4 Support................................................................................................................23

4.6 Inflytande...................................................................................................................24

4.6.1 Regional vård......................................................................................................24

4.6.2 Kommunal vård..................................................................................................24

5 Analys................................................................................................................................25

5.1 Förväntad prestanda...................................................................................................25

5.2 Förväntad ansträngning..............................................................................................25

5.3 Social påverkan..........................................................................................................25

5.4 Möjliggörande villkor................................................................................................26

5.5 Modererande variabler...............................................................................................26

5.6 Processer och rutiner..................................................................................................27

5.7 Post-implementation...................................................................................................28

6 Diskussion.........................................................................................................................29

6.1 Urvalsdiskussion........................................................................................................30

7 Slutsats...............................................................................................................................32

7.1 Framtida forskning.....................................................................................................32

Referenser.................................................................................................................................33

Bilagor

Bilaga A: Intervjuguide

Bilaga B: Operationaliseringsschema

1 IntroduktionIntroduktionen beskriver bakgrunden till forskningsområdet kring användaracceptans, användande av IT inom hälso- och sjukvård och användning under post-implementation. Därefter följer en problemdiskussion, syfte och frågeställning.

1.1 BakgrundInformationsteknologi (IT) kan definieras som användandet av datorer, lagringsenheter och nätverk för att spara, hantera, lagra och utbyta elektroniskt data (Searchdatacenter, 2015), och samhällets användning av IT har växt enormt de senaste decennierna. I en modern ekonomi är digitaliseringen en av grundpelarna för en bra ekonomi (Belényesi, 2015).

En av förutsättningarna för att få ut nytta av ny teknologi är dock att den används. Det har länge forskats på hur och varför IT används och en del av den forskningen har kretsat kring användaracceptans. Forskningsområdet kring användaracceptans syftar till att förklara individens acceptans av IT med hjälp av intention och användande (Davis, 1989). I slutet på 1960-talet togs Theory of Reasoned Action (TRA) fram, en teori som säger att en persons genomförande av ett specifikt beteende bestäms av dennes avsikt med att utföra beteendet (Davis, Bagozzi & Warshaw, 1989). Ur TRA växte sedan Theory of Planned Behavior (TPB) fram. Denna teori var menad att försöka förklara de beteenden över vilka människor har förmåga att utöva självkontroll (Boston University, 2016). I denna teori utökades teorin TRA genom att lägga till begreppet upplevd beteendemässig kontroll (Venkatesh m.fl., 2003), vilket syftar till en människas upplevelse av sin förmåga att utföra ett beteende (Ajzen & Madden, 1986). 1985 togs en modell kallad Technology Acceptance Model (TAM) fram för att öka förståelsen för hur processerna för användaracceptans fungerar (Davis, 1985). Davis (1989) kom också, vid en undersökning om hur upplevd nytta och enkelhet att använda ett system påverkar användandet, fram till att det absolut viktigaste är den nytta användare kan få ut av systemet. Användandet och acceptansen av teknologier har sedan dess undersökts i ett flertal studier och med hjälp av flera olika teorier (Chau & Hu, 2001; Davis, 1989; Hu m.fl., 1999; Venkatesh m.fl., 2008; Williams, Rana & Dwivedi, 2011).

1.1.1IT-användning inom svensk offentlig sektorPrecis som i många andra delar av världen så ökar användningen av IT i Sverige. 2011 tog regeringen fram visionen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Regeringen, 2015), ett beslut som har gett resultat. 2014 visade en FN-rapport att Sverige är världens tredje mest anslutna land (The Local, 2014), 2015 utsågs landet till EU:s mest digitala land (The Local, 2015), och 2016 var det enligt World Economic Forum ett av världens främsta länder vad gäller att generera ekonomisk påverkan genom investeringar i informations- och kommunikationsteknologier (World Economic Forum, 2016). Ett exempel på när digitaliseringen har fungerat väl är Skatteverkets användning av elektroniska verktyg. Skatteverket har flera gånger rankats som Sveriges bästa myndighet vad gäller e-förvaltning (Computer Sweden, 2009), där E-förvaltning kan definieras som en offentlig myndighet som lyckats med att dra nytta av informations- och kommunikationsteknik i sin verksamhetsutveckling (SOU 2013:75).

Sverige har också som mål att genom digitalisering förbättra hälso- och sjukvården. 2016 tog regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ett beslut om en vision som innebär att landet år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att

1

underlätta för människor att kunna få en god och jämlik hälsa och välfärd (SKL, 2016). SKL har även dragit igång ett initiativ där 20 svenska kommuner samarbetar för att öka hastigheten på införandet av IT-lösningar inom bland annat hälso- och sjukvården (SKL, 2017). Införandet av IT inom hälso- och sjukvården har potential att ge stora ekonomiska fördelar samt en säkrare och effektivare vård (Hillestad m.fl., 2005). Det finns till exempel rapporter som menar att Sverige skulle kunna spara 34 miljarder kronor bara på att införa integrerade elektroniska journalsystem (Manzoor, 2016).

1.1.2Utvärdering av användande inom post-implementationInförandet av ett system kan delas upp i fem olika faser: design, implementation, stabilisering, kontinuerlig förbättring och transformation (Myreteg, 2015; Ross & Vitale, 2000). Stabilisering, kontinuerlig förbättring och transformation, de tre sista faserna, kallas också för post-implementation (Myreteg, 2015) - se figur 1. Det är i denna fas systemet börjar användas. För att en utvärdering av hälso- och sjukvårdssystem ska vara effektiv bör data samlas in innan, under och efter implementationen (Aggelidis & Chatzglou, 2008). Mycket av existerande forskning kring informationssystem kretsar kring design- och implementations-faserna, men på senare tid har intresset växt för att undersöka vad som händer under post-implementationens faser (Grabski, Leech & Schmidt, 2011; Myreteg, 2015). För att undersöka användning korrekt bör data samlas in i den fasen som är av intresse (Marler, Fisher & Ke, 2009), vilket innebär att om det är användandet under post-implementation som är av intresse bör data samlas in under just den fasen.

FIGUR 1 – BILD AV DE OLIKA FASERNA AV IMPLEMENTATIONEN AV ETT NYTT SYSTEM

Ett sätt att efter implementeringen utvärdera informationssystem är genom att kontrollera användningen av dem. Användningen reflekterar hur säkra användare är på systemets effektivitet (Aggelidis & Chatzoglou, 2008).

1.2 ProblemdiskussionNär IT har implementerats inom hälso- och sjukvården har det visat sig att det kan uppstå problem (New York Times, 2004; Poon m.fl., 2004). Det finns till exempel studier som visar att nyimplementerad teknologi inom hälso- och sjukvård kan öka kostnader och minska effektiviteten (Furukawa, Raghu & Shao, 2010a; Furukawa, Raghu & Shao, 2010b). Anledningar till minskad effektivitet kan vara saker som att personal måste mata in data på flera ställen, att de måste vänta på en fungerande terminal, att det inte finns någon koppling mellan olika system eller att systemet ligger nere (Storfjell m.fl., 2009). Andra problem som rapporterats är att sjukhus antingen inte ville implementera nya system överhuvudtaget, eller att system som implementerats inte använts (New York Times, 2004). En anledning till att sjukhus inte velat implementera nya system är att det varit tveksamt om de skulle vara lönsamma. En sjukhuschef konstaterade att ett nytt hälsovårdssystem de implementerade hade

2

varit det dyraste projektet han någonsin varit delaktig i under sin tid inom sjukvården. Andra har haft svårigheter att hitta resurser för att finansiera nya system (Poon m.fl., 2004).

En anledning till att system som implementerats inte används är att personal tycker att de nya systemen tar alltför mycket tid som istället behöver användas till medicinska uppgifter (New York Times, 2004). Ett sjukhus rapporterade en förlorad effektivitet på ibland så mycket som 40 procent. Andra problem som nämnts är att läkares datorkunnighet varit för låg, vilket gjorde det svårt att öva på det nya systemet. Andra gånger har personal inte varit motiverade att lära sig den nya tekniken ordentligt. Ytterligare ett problem som nämnts är att de produkter som funnits tillgängliga inte mött de behov som sjukhusen haft och att de skulle behövt lägga pengar på att modifiera produkten (Poon m.fl., 2004).

Även post-implementationsfasen presenterar utmaningar vid implementation av ny IT inom hälso- och sjukvård. AbuKhousa, Mohamed och Al-Jaroodi (2012) talar om utmaningen att få en hög grad av användning av den nya teknologin. De betonar bland annat vikten av kontinuerlig träning i den nya teknologin under post-implementationsfasen, för såväl patienter som sjukvårds- och administrativ personal. Även Bredfeldt m.fl. (2013) påvisar vikten av träning i användande under post-implementationsfasen. Shea m.fl. (2012) talar om risken för att ny IT efter implementeringen kan leda till ökad belastning för sjukvårdspersonalen eller försämrad kommunikation mellan sjukvårdare och patienter.

Även om post-implementation behandlats i vetenskaplig litteratur under flera år, och det finns forskning som visar på problemen med acceptans av teknologi inom hälso- och sjukvård, behöver båda ämnena studeras mer (Grabski, Leech & Schmidt, 2011; Myreteg, 2015; Samhan & Joshi, 2015).

1.3 SyfteSyftet med denna studie är att öka kunskapen kring acceptans av teknologier under post-implementation inom hälso- och sjukvård i Sverige. Denna kunskap kan öka förutsättningarna för högre acceptans bland användarna vid framtida implementationer av nya teknologier.

1.4 FrågeställningMed problemdiskussionen som bakgrund kommer denna studie att undersöka vad som påverkar om användare väljer att använda nyligen implementerad teknik. Studien kommer att fokusera på teknologier som implementeras inom hälso- och sjukvård.

Frågeställningen ser ut som följande:- Vilka faktorer påverkar användaracceptans av IT inom hälso- och sjukvård under post-

implementationen?

3

2 Teoretisk referensramFöljande kapitel innehåller avsnitt som behandlar post-implementation, användande och acceptans under post-implementation samt en genomgång av UTAUT, som är en teori som förklarar användaracceptans av IT. Kapitlet avslutas med ett stycke gällande metodkritik.

2.1 Post-implementationSom nämnts tidigare kan post-implementationsfasen delas upp i de tre faserna stabilisering, kontinuerlig förbättring och transformation (Myreteg, 2015). Stabiliseringsfasen pågår mellan fyra till tolv månader efter implementationen av systemet. Under denna period skall organisationen anpassa sig och vänja sig vid det nya systemet, och ofta innebär denna fas en viss nedgång i produktivitet inom organisationen eller företaget. Under denna fas pågår ofta utbildning av nya användare och mindre justeringar av systemet eller i processer inom organisationen (Ross & Vitale, 2000).

Kontinuerlig förbättring är den fas då förbättringar eller påbyggnader av det implementerade systemet sker. Det kan också vara så att organisationen eller företaget justerar sina affärs-processer för att köpa in fler moduler för att ytterligare optimera sin verksamhet. I denna fas, om implementationen gått som planerat, börjar de flesta verksamheter få ut nytta av det nya systemet (Ross & Vitale, 2000).

I transformationsfasen kan verksamheter se ytterligare vinster utöver de direkta som sker under kontinuerlig förbättring-fasen. Det kan vara vinster som kommer av att ha nöjdare kunder eller av att kunna ta bättre strategiska beslut i verksamheten. Det är dock inte säkert att verksamheterna når hit och faktiskt kan skörda vinsterna av sin investering (Ross & Vitale, 2000).

2.2 Acceptans och användning under post-implementation

Det har utförts många studier inom området användaracceptans av teknologier och det är väl etablerat inom forskningen kring detta område att användarens bild av systemets nytta påverkar dennes intentioner att använda systemet. Detta i sin tur påverkar det faktiska användandet (Davis, Bagozzi & Warshaw, 1989; Venkatesh m.fl., 2003). Dock finns studier som pekar på att det saknas forskning kring acceptans och användande under fasen post-implementation (Po-An Hsieh & Zmud, 2006). Olika faktorer påverkar användaren beroende på var i användandet den befinner sig, om den är novis eller mer van användare samt om användandet är frivilligt eller inte. Det är därför viktigt att undersöka användandet i den fasen som resultatet är tänkt att spegla (Marler, Fisher & Ke, 2009).

Theory of Planned Behavior (TPB) förklarar användaracceptans utifrån attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll. Dessa faktorer anses förklara intentionen att använda teknologin. Teorin har sedan utvecklats för att passa post-implementationsfasen. Ett försök att utveckla TPB gjordes genom att addera upplevt värde till TPB vilket visade sig vara väldigt lyckat i studier om användaracceptans (Al-Debei, Al-Lozi & Papazafeiropoulou, 2013). TPB har även använts i en studie som visade att de faktorer som var viktiga skiljde sig åt beroende på när i implementationsprocessen som användarna befann sig samt om användandet var obligatoriskt eller valfritt. Under post-implementationsprocessen konstaterades att organisatoriskt stöd var väldigt viktigt för att skapa en norm att använda systemet (Marler, Fisher & Ke, 2009).

4

TAM, som togs fram av Davis (1985) bygger i stora drag på att nyttan av ett system, och hur enkelt det är att använda, påverkar användarens attityd till teknologin. Användarens attityd påverkar i sin tur användarens faktiska användande. TAM har dock fått kritik eftersom modellen inte tog i beaktning att vilka faktorer som styr användaracceptans kan variera under implementationens olika faser. TAM har, efter att den togs fram, fått flera efterföljare varav en är TAM3. I denna metod delas implementationen in i två faser, pre- och post-implementation, och modellen har rekommendationer för vad som kan göras för att öka användaracceptans i de två faserna. Faktorer som enligt modellen är viktiga under post-implementationen är utbildning, organisatoriskt stöd och stöd från kollegor (Venkatesh & Bala, 2008). I studier har det även testats att blanda olika kända modeller såsom TRA och TAM för att undersöka användning under post-implementation.

2.3 Unified Theory of Acceptance and Use of TechnologyFrån flera av de etablerade teorierna inom användaracceptans har modellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) utvecklats. UTAUT är konstruerad genom att samla inslag från åtta etablerade modeller inom IT-acceptansforskning, Modellerna som använts som grund bygger på forskning från både psykologi- och sociologiområdena och har använts flitigt i tidigare studier (Venkatesh m.fl., 2003). Exempel på etablerade teorier som legat till grund för UTAUT är Technology Acceptance Model (TAM), Theory of Reasoned Action (TRA) och Theory of Planned Behavior (TPB). UTAUT togs fram år 2003 och har sedan dess använts för att studera bland annat användaracceptans och användande inom organisationer, företag, yrkesgrupper eller andra kategorier såsom medborgare eller studenter (Chang m.fl., 2007; Moghavvemi och Akma, 2014; Venkatesh, Thong & Xu, 2016).

2.3.1UTAUT-modellenUTAUT-modellen har fyra grundstenar som påverkar användarens intention att använda teknologin och hur denne sedan använder teknologin - se figur 2. UTAUT sägs kunna förklara 77 procent av variansen i intention att använda och 52 procent av variansen i det faktiska användandet av en teknologi (Venkatesh m.fl., 2003). Genomgången nedan utgår från originalartikeln när modellen först presenterades av Venkatesh m.fl. (2003). De fyra grundstenarna är:

- Förväntad prestanda- Förväntad ansträngning- Social påverkan- Möjliggörande villkor

2.3.1.1Förväntad prestanda Förväntad prestanda innebär den förväntade nyttan såsom användaren uppfattar den, hur väl teknologin passar för arbetsuppgiften och om teknologin är användbar för att utföra arbetsuppgiften. Termen innefattar också de relativa fördelar som användaren kan få genom att använda teknologin. Relativa fördelar kan handla om en högre lön eller en befordran. Förväntad prestanda syftar även på hur användaren estimerar sin förväntade produktivitet och kvaliteten på det arbete som utförs med teknologin. Enligt Venkatesh m.fl. (2003) är förväntade prestandan den variabel som har starkast samband med användarens intention att använda teknologin. Detta gäller både när användaren kan välja att frivilligt använda teknologin och när det är obligatoriskt (Venkatesh m.fl., 2003).

5

2.3.1.2Förväntad ansträngningFörväntad ansträngning inrymmer vad användaren förväntar sig vad gäller hur lätt teknologin är att använda, hur komplex teknologin är och hur enkel teknologin är att lära sig enligt användaren. Termen berör även hur lättförståelig teknologin är och hur lätt användaren uppfattar att det är att bli duktig på teknologin (Venkatesh m.fl., 2003).

2.3.1.3Social påverkanSocial påverkan inrymmer den bild som användaren tror att andra människor kommer ha av användaren efter användande av teknologin. Detta hänger ihop med vad användaren tror att betydelsefulla människor i användarens närhet har för förväntningar på dennes användande. Med betydelsefulla människor menas de som har inflytande över användaren och de som användaren anser vara viktiga personer. Även ledningens och organisationens attityd till användande av teknologin inryms under social påverkan. Social påverkan syftar också till den norm som användaren anser gälla i den kontext som teknologin används, till exempel på arbetsplatsen (Venkatesh m.fl., 2003).

2.3.1.4Möjliggörande villkor Möjliggörande villkor syftar till hur användaren uppfattar att organisationen eller arbets-situationen är anpassad för att underlätta användandet. Det kan även syfta till om de andra teknologier som används är kompatibla med den nya teknologin. Det kan gälla om det finns teknisk support att tillgå, om tidigare kunskap finns eller om utbildning erbjudits (Venkatesh m.fl., 2003).

Figur 2 – Bild av UTAUT (Jones, 2009)

2.3.2Förhållandet mellan grundstenar och modererande variabler

De tre första grundstenarna, förväntad prestanda, förväntad ansträngning och social påverkan, har alla inflytande över användarens intention att använda teknologin. Detta i sin tur påverkar användarens faktiska användande. Möjliggörande villkor har direkt påverkan på användarens faktiska användande. UTAUT-modellen talar dessutom om fyra modererande variabler som kan ha effekt på hur grundstenarna påverkar användandet. Dessa fyra variabler

6

är kön, ålder, erfarenhet och frivilligheten i användandet. Dessa variabler har olika påverkan på de olika grundstenarna. Som ett exempel på hur de modererande variablerna påverkar grundstenarna menar författarna att ålder påverkar användarens kognitiva förmåga vilket gör att möjliggörande villkor får än mer betydelse för det faktiska användandet (Venkatesh m.fl., 2003). Nedan ses vilka grundstenar som påverkas av vilka variabler:

- Förväntad prestanda påverkas av kön och ålder. Förväntad prestanda har större betydelse för män och yngre inom organisationen.

- Förväntad ansträngning påverkas av kön, ålder och erfarenhet. För äldre, kvinnor samt oerfarna anställda har förväntad ansträngning större betydelse. Betydelsen av kön avtar i och med att den anställde får längre erfarenhet.

- Social påverkan påverkas av kön, ålder, erfarenhet och frivillighet i användandet. För social påverkan påverkar alla fyra modererande variabler. Social påverkan har större inflytande över användandet hos äldre och kvinnor med mindre erfarenhet och där användandet inte är frivilligt.

- Möjliggörande villkor påverkas av ålder och erfarenhet. För äldre med hög erfarenhet har de möjliggörande villkoren större betydelse än för andra grupper (Venkatesh m.fl., 2003).

2.3.3Faktorer som saknar betydelseVid framtagandet av UTAUT så har ett antal variabler testats och sedan bedömts som variabler vilka saknar påverkan av användarens acceptans av teknologin. En av dessa variabler är användarens attityd till systemet. Med detta menas användarens känslomässiga reaktion till användandet av teknologin (Venkatesh m.fl., 2003). Attityd är en av de variabler som ansetts viktiga tidigare inom acceptansområdet (Davis, 1989). En annan variabel som saknar betydelse är om användaren känner oro eller rädsla inför att använda systemet. Det kan handla om att användaren är rädd för att göra misstag eller förstöra något genom sitt användande. Slutligen uteslöts hur självständig användaren är i sitt användande som en betydande variabel. Acceptans av teknologi har alltså ingen eller mindre koppling till om användaren behöver hjälp i sitt användande (Venkatesh m.fl., 2003).

2.4 Tidigare forskning med UTAUTUTAUT har, som tidigare nämnts, använts inom flera olika kontexter och på flera olika grupper, samt för att studera specifika teknologier och specifika arbetsuppgifter. Utöver detta har UTAUT också använts för att studera användaracceptans och användande under olika perioder av implementationen såsom innan, precis efter implementation och efter en tids användande (Venkatesh, Thong & Xu, 2016).

Att förväntad nytta av teknologin har stark påverkan på användarens faktiska användande är väl etablerat och har påvisats i flera studier (Chang m.fl., 2007; Chau & Hu, 2001; Davis, 1989; Hu m.fl., 1999). Moghavvemi och Akma (2014) använde UTAUT för att undersöka användandet av informationssystem bland små och medelstora företag. De valde att samla in information kring intention och faktiskt användande vid två skilda tillfällen. Resultatet visade att korrelationen mellan intention och faktiskt användande var stark. Förväntad ansträngning och social påverkan har lite eller ingen påverkan på intentionen att använda systemet. I studien lades det till en variabel kallad utlösande händelser, för att ta i beaktning de händelser som kan ske mellan tiden då intentionen uppmättes tills dess att det faktiska användande skedde. I resultatet visade det sig att denna variabel hade stark korrelation med användandet. Att UTAUT inte tar tillräcklig hänsyn till externa faktorer eller händelser är något som

7

modellen fått kritik för även tidigare. Möjliggörande villkor inrymmer en del externa faktorer men inte tillräckligt många. Det finns till exempel studier som pekar på att möjliggörande villkor inte behandlar saker som brist på information eller osäkerhet kring information eller beteenden (Venkatesh m.fl., 2008).

Chang m.fl. (2007) gjorde en studie kring användande av ett beslutsstödsystem inom hälso- och sjukvård och resultatet pekade på att förväntad nytta och förväntad ansträngning hade starkast samband med intention. Intention i sin tur påverkade det faktiska användandet. Detta går emot Moghavvemi och Akma (2014) som i motsats menade att förväntad ansträngning har lite eller ingen påverkan på intentionen. Chang m.fl. (2007) hittade i samma studie mycket lite samband mellan social påverkan och intention och även mellan möjliggörande villkor och faktiskt användande. I den studien uteslöts de modererande variablerna kön, ålder, erfarenhet och frivillighet. Skälet till detta var att populationen som undersöktes bestod av nästan bara män i ungefär samma ålder med liknande erfarenhet och frivillighet att använda systemet. Författarna konkluderar ändå att UTAUT var lämplig att använda för att förklara användning av beslutsstödsystem inom hälso- och sjukvård. Andra studier som också utförts inom hälso- och sjukvård menar att alla fyra grundstenar har betydelse för intentionen medan endast förväntad prestanda och social påverkan har betydelse för det faktiska användandet (Alapetite, Boje Andersen & Hertzum, 2009). Alapetite, Boje Andersen och Hertzums (2009) går därmed i linje med Chang m.fl. (2007) genom att hävda att möjliggörande villkor inte har påverkan på faktiskt användande.

Studier har även visat att alla grundstenar inte har lika stor betydelse efter en tids användning. Marler, Fisher och Ke (2009) visade på att hur svårt ett system är att använda har mindre betydelse en tid efter att systemet implementerats. Denna faktor, hur svårt ett system är att använda, är en del av förväntad ansträngning och har större betydelse under det initiala användandet. Att hur enkelt eller svårt ett system är att använda inte har stor betydelse för det faktiska användandet är en kritik som även riktats mot TAM. Chau och Hu (2001) visade att det inte finns något, eller bara ett mycket litet, samband mellan hur enkelt ett system är att använda och användarens uppfattning om teknologins nytta vid studier i en vårdkontext (Chau & Hu, 2001). Detta stöds av studier som visar att hur svårt ett system är att använda har mindre betydelse för användandet inom hälso- och sjukvård än inom andra branscher (Chang m.fl., 2007; Djamasbi, 2009). Mer i linje med vad som påstås i UTAUT så menar Basak, Gumussoy och Calisir (2015) att hur enkelt ett system är att använda kanske inte har en direkt koppling till användandet eller intentionen, men hävdar att denna faktor påverkar hur användaren bedömer systemets förväntade prestanda. Detta visar på en annan korrelation än den som finns i UTAUT som menar att hur enkelt ett system är att använda, som är en del av grundstenen förväntad ansträngning, direkt påverkar intentionen att använda ett system (Venkatesh m.fl., 2003). Även om relationen är annorlunda än den i UTAUT så menar ändå författarna att hur enkelt ett system är att använda har betydelse, även inom en hälso- och sjukvårdskontext (Basak, Gumussoy & Calisir, 2015). En annan kritik som framförts är att attityd är en viktig faktor i användande av välfärdsteknologi, något som dessa modeller inte tar upp (Djamasbi, 2009).

Basak, Gumussoy och Calisir (2015) visade på att det finns fler faktorer som är viktiga för användaracceptans inom hälso- och sjukvård. De visar på ett samband mellan hur användaren uppfattar sin kunskap i systemet och intentionen att använda systemet. Genom att erbjuda utbildning till sin personal så höjs användarens uppfattning av sin egen kunskap vilket har

8

positiv påverkan på intentionen. En annan faktor som är viktig inom hälso- och sjukvård är den subjektiva norm som råder på arbetsplatsen, vilket går i linje med UTAUT.

3 MetodMetodavsnittet beskriver metodansats, hur datainsamlingen genomfördes och analysmetod. Beskrivningen av datainsamlingen innehåller även en beskrivning av urvalet av intervju-personer med tillhörande källkritik. Därefter följer en genomgång av etiska överväganden, val av teori samt trovärdighet, överförbarhet och tillförlitlighet.

3.1 UndersökningsansatsAngreppssättet i denna studie är kvalitativt vilket innebär att målet är att förstå ämnet på djupet. Det kvalitativa angreppssättet är lämpligt för att undersöka strukturer och kontexter och datainsamlingen sker ofta nära studieobjekten. Genom att försöka sätta sig in i intervju-personernas situation är målet att få en djupare förståelse av den företeelse som studien kretsar kring (Holme & Solvang, 1997). Den kvalitativa studien studerar hur intervju-personerna uppfattar och tolkar sin omgivning och kontexten är därmed också en viktig del av studien (Backman, 2016). Genom att använda ett kvalitativt angreppssätt skapades förut-sättningar för att förstå intervjupersonerna och den kontext där de arbetar på djupet. Det kvalitativa angreppssättet är även lämpligt eftersom studien behandlar komplicerade ämnen såsom normer, kollegors och ledningens påverkan, arbetssituation och erfarenhet. 

I linje med det kvalitativa angreppssättet så har en intervjustudie genomförts med tio intervju-personer. Intervjuer är en bra metod för att förstå ett ämne på djupet vilket passar bra ihop med ett kvalitativt angreppssätt. Intervjuer är även en bra metod för att få insyn i hur intervju-personerna resonerar kring en specifik företeelse eller ämnesområde. Metoden kan resultera i nyanserade beskrivningar från intervjupersonerna och därmed en djupare förståelse av ämnet som är i fokus för studien (Kvale, 1996).

3.2 Datainsamling3.2.1UrvalPersonerna som intervjuades valdes ut efter vissa kriterier som lämnats till chefer och kontakt-personer inom både regional och kommunal vård som i sin tur gjort ett urval. Kriterierna som ställdes upp var att intervjupersonerna skulle arbeta inom hälso- och sjukvård i en roll med vårdanknytning. Fem personer skulle arbeta inom vård som styrs regionalt (landsting eller regioner) och fem personer skulle arbeta inom kommunal vård. Personerna skulle ha varit med om en implementation av en ny teknologi som de nu använder regelbundet, gärna dagligen. Som önskemål angavs också att personerna gärna fick vara en heterogen grupp i fråga om kön, ålder och anställningstid. Kriterierna för urvalet baserades på vad som ansågs viktigt med utgångspunkt från teorin UTAUT. Efter att dessa kriterier satts upp gjorde chefer och kontaktpersoner ett bekvämlighetsurval som sedan resulterade i de personer som intervjuats. Resultatet av urvalet presenteras i tabell 1.

9

TABELL 1 - RESULTAT AV URVAL AV INTERVJUPERSONER

Intervjupersoner

Regionalt anställdaYrkesroll Arbetsplats Ålder Kön Teknologi KodVårdplanerare Sjukhus 33 Kvinna SAMSA - vårdplaneringssystem R1Vårdplanerare Sjukhus 35 Man SAMSA - vårdplaneringssystem R2Vårdplanerare Sjukhus 26 Kvinna SAMSA - vårdplaneringssystem R3Vårdplanerare Sjukhus 52 Kvinna SAMSA - vårdplaneringssystem R4Arbetsterapeut Rehabmottagning 28 Kvinna SAMSA - vårdplaneringssystem R5

Kommunalt anställdaYrkesroll Arbetsplats Ålder Kön Teknologi KodBiståndshandläggare Kommun 33 Kvinna SAMSA - vårdplaneringssystem K1Biståndshandläggare Kommun 62 Kvinna SAMSA - vårdplaneringssystem K2Sjuksköterska Äldrevård 48 Kvinna Journaler via iPad K3Undersköterska Hemtjänst 52 Kvinna Procapita via mobil - journalsystem K4Undersköterska Hemtjänst 28 Kvinna Procapita via mobil - journalsystem K5

Könsfördelningen är väldigt ojämn, nio kvinnor och en man. Det är resultatet av bekväm-lighetsurvalet och en naturlig konsekvens av den ojämna könsfördelning som gäller inom vården i stort (SCB, 2017).

3.2.1.1Kommunal och regional uppdelningValet att fördela urvalet av intervjupersoner lika mellan regional och kommunal vård grundade sig i de olika förutsättningar som råder mellan dessa. Regional vård består av sjukhus och primärvård medan den kommunala vården består av äldrevård och handikapp-omsorg. Den regionala och kommunala vården finansieras via skilda budgetar, har olika ledningar och organiseras på olika sätt (Saltman, 2015). Inom vården finns också ett antal lagar som styr arbetet. Patientsäkerhetslagen, patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen är viktiga lagar som påverkar både regional och kommunal vård (Vårdförbundet, 2017). Det finns dock lagar som endast påverkar den kommunala vårdverksamheten såsom socialtjänst-lagen (Socialtjänstlag SFS 2001:453). Nämnda skillnader skulle kunna ha betydelse för hur de olika grundstenarna i UTAUT påverkar intervjupersonerna och deras acceptans av tekno-logier. Enligt Holme och Solvang (1997) är det viktigt med ett heterogent urval för att få så nyanserad kunskap som möjligt. Genom att dela urvalet lika mellan regional och kommunal vård ansågs det öka möjligheterna till en fullständig och korrekt bild av användaracceptans inom svensk hälso- och sjukvård.

3.2.1.2KällkritikUrvalet av de personer som intervjuades har följt de kriterier som satts upp, nämligen att personerna ska arbeta inom svensk hälso- och sjukvård i en roll med vårdanknytning med en

10

nyligen implementerad teknik som används regelbundet. Att urvalet har följt de uppsatta kriterierna har ökat chanserna för att personerna som intervjuats besitter kunskap att svara på intervjufrågorna.

I en kvalitativ studie sker ofta systematiska urval baserat på vissa bestämda kriterier. Denna typ av urval kräver stor kunskap om urvalspopulationen (Holme & Solvang, 1997), vilket är fallet för de chefer och kontaktpersoner som hjälpte oss i urvalet. Dock har ett visst bekväm-lighetsurval skett vilket kan ha påverkats av den bild som chefer eller kontaktpersoner eventuellt har velat förmedla. Det är därmed viktigt vid analys av dessa intervjusvar att vara medveten om att urvalet inte skett slumpmässigt och kan ge svar som färgats genom urvalet (Holme & Solvang, 1997). Vidare har bekvämlighetsurvalet resulterat i att flera av intervju-personerna arbetar med samma teknologi samt att flera har samma yrkesroll inom vården. Det skulle kunna göra att svaren blir mer kopplade till den specifika teknologin eller den specifika yrkesrollen och därmed blir resultatet av studien mindre generaliserbart.

3.2.2Intervjuer Semistrukturerade intervjuer är en metod som lämnar utrymme för intervjupersonerna att ta upp sådant som de själva anser har betydelse. Semistrukturerade intervjuer utgår från specifika ämnen och har färdiga frågor men lämnar möjlighet att ställa följdfrågor på det som uttrycks av intervjupersonerna (Kvale, 1996), vilket gör det till en lämplig metod. Intervjuer ger dessutom en möjlighet att kontrollera att den som intervjuar uppfattat intervjupersonerna korrekt (Denscombe, 2016). Av dessa skälv har tio semistrukturerade intervjuer utförts som metod för datainsamling. För att säkerställa att intervjuerna gav de svar som behövdes för att kunna svara på frågeställningen var det viktigt att koppla dessa till teorin (Holme & Solvang, 1997). Intervjufrågorna baserades på de grundstenar som UTAUT kretsar kring: förväntad prestanda, förväntad ansträngning, social påverkan och möjliggörande villkor. Frågorna behandlade även de modererande variablerna ålder, erfarenhet och frivillighet i användning - se bilaga A: Intervjuguide. För att säkerställa att frågorna var kopplade till teorin skapades ett operationaliseringsschema där teori och fråga kopplades samman - se bilaga B: Operationali-seringsschema. Operationaliseringsschemat är också viktigt för pålitligheten och trovärdig-heten i studien eftersom det redovisar frågorna och bakgrunden till dessa.

Intervjuerna genomfördes på intervjupersonernas arbetsplatser, antingen på deras kontor eller i ett mötesrum. Innan intervjuerna påbörjades fick intervjupersonerna information om studien och dess syfte, även om de tidigare fått denna information via mail innan intervjutillfället. Enligt Kvale (1996) är det viktigt att intervjupersonerna förstår syftet med intervjuerna och att de förstår den kontext i vilken intervjuerna utförs. Intervjuerna spelades in med hjälp av två mobiltelefoner för att minska risken för att inspelningar misslyckades på grund av tekniska problem. Under intervjuerna så ställdes frågorna av en av intervjuarna medan den andra antecknade tankar och intryck från intervjun. Intervjuerna låg i de flesta fall runt 30 – 40 minuter. Den kortaste intervjun låg på 20 minuter och den längsta på 70 minuter. Intervjuerna transkriberades och samtidigt korrigerades meningsuppbyggnaden så som rekommenderas av Denscombe (2016) för att göra materialet mer förståeligt i skriftlig form.

3.3 AnalysmetodMaterialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. En tematisk analys utförs i flera steg där analysen påbörjas redan under intervjuerna (Braun & Clarke, 2006). Vid intervjuerna antecknades tankar och intryck vilket resulterade i ett antal nyckelord. Efter intervjuerna så transkriberades intervjuerna vilket gav en möjlighet att ytterligare öka

11

bekantskapen med materialet, vilket är första steget i den tematiska analysen. Steg två och tre i en tematisk analys innebär att koda materialet och sedan finna återkommande teman (Braun & Clarke, 2006). Genom att använda de nyckelord och tankar som uppkommit under intervjuerna samt under transkriberingen så framkom gemensamma teman. Även ämnen eller åsikter som var unika och inte återkom i flera intervjuer men som ändå bedömdes relevanta noterades. Den fjärde fasen i en tematisk analys innebär att de teman som framkommit ses över och förfinas vilket gjordes även i denna studie. Dessa teman jämfördes sedan med de grundstenar och modererande variabler som ingår i UTAUT. I detta skede framkom att materialet från intervjuerna även behandlade teman som inte direkt passade in under UTAUT. Genom att namnge och definiera de teman som uppkommit så utfördes det femte steget i en tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Dessa teman analyserades sedan med hjälp av UTAUT men även annan teori som framkommit under teorigenomgången.

Nedan i figur 3 redovisas de förfinade teman med tillhörande nyckelord som framkommit under den tematiska analysen.

3.4 Etiska övervägandenVetenskapsrådet har tagit fram fyra allmänna huvudkrav som ska tas i beaktning när forskning bedrivs (Vetenskapsrådet, 2016). De fyra kraven är:

- Informationskravet- Konfidentialitetskravet- Samtyckeskravet- Nyttjandekravet

Informationskravet handlar om att de som berörs av forskningen ska informeras om forsk-ningens syfte. Konfidentialitetskravet handlar om att uppgifter om deltagare i undersökningar ska vara konfidentiella och ska förvaras så att ingen obehörig kommer åt dem. För att följa

12

FIGUR 3 - NYCKELORD OCH TEMAN SOM FRAMKOMMIT UNDER TEMATISK ANALYS

informations- och konfidentialitetskravet vidtogs följande åtgärder: Innan intervjuerna genomfördes informerades alla intervjupersoner om att deras svar skulle användas som del av en studie samt att människor skulle kunna ta del av visst innehåll i deras svar. Intervju-personerna fick även information om att inspelningar från intervjuerna inte skulle offentlig-göras och att deras namn skulle skrivas om eller kodas i transkriberingarna för att ge en viss anonymitet. Utöver detta informerades intervjupersonerna om att personlig information som inte var relevant för studien skulle utelämnas från transkribering av hänsyn till de svarande. Samtyckeskravet säger att deltagare i undersökningar har rätt att bestämma om de vill medverka eller inte. För att följa samtyckeskravet efterfrågades deras samtycke vid intervju-tillfället trots att de genom att gå med på intervjun gett sitt outtalade samtycke. De infor-merades återigen om hur deras svar skulle användas och vilka åtgärder som skulle tas för att ge dem en viss anonymitet. Nyttjandekravet säger att de uppgifter som samlats in om del-tagare bara ska användas för forskningsändamål (Codex, u.å.). Nyttjandekravet följs på så sätt att inspelningar och transkriberingar av intervjuer, samt information som kommit av dessa intervjuer, endast använts i syftet att svara på frågeställningen i denna studie.

3.5 Val av teoriGenom sökning i databasen ABI Inform på relevanta nyckelord erhölls en mängd artiklar. Artiklar som citerats i många studier undersöktes närmare genom att sammanfattningar lästes igenom för att se om artiklarna ansågs var relevanta för denna studie. Även de artiklar som enligt sökmotorn var mest relevanta, eller de med liknande utgångspunkt som denna studie, behandlades på detta sätt. Genom kedjesökning har fler artiklar hittats och även dessa ingår som referenser. Urval av dessa referenser har skett på basis av att de är ofta citerade och etablerade inom det forskningsområde som behandlas i denna studie. Urval av artiklar pågick tills en tydlig bild formats av forskningsområdet gällande UTAUT, acceptansforskning, acceptans av IT inom hälso- och sjukvård samt post-implementation, varvid genomgången av artiklar avslutades. Se sökningar i tabell 2 – Databassökningar.

13

TABELL 2 - DATABASSÖKNINGAR

Sökord Antal träffar Databas

“user resistance" AND implementation AND healthcare 59 ABI Inform

post-implementation AND technology AND user AND health 289 ABI Inform

“healthcare information system” 55 ABI Inform

“Technology Acceptance Model” 3572 ABI Inform

UTAUT AND healthcare 120 ABI Inform

healthcare AND (obstacles OR hinderings) AND (technology OR systems) AND implementation 3212 ABI Inform

“Healthcare information technology” AND implementation 135 ABI Inform

“post implementation” AND healthcare AND technology 205 ABI Inform

UTAUT 469 ABI Inform

HIT AND post-implementation 86 ABI Inform

TRA AND post-implementation 29 ABI Inform

TPB AND post-implementation 27 ABI Inform

TAM AND post-implementation 86 ABI Inform

3.6 Trovärdighet, pålitlighet och överförbarhetKvalitativ forskning kan inte bedömas efter samma kriterier som kvantitativ forskning eftersom forskningen inte kan upprepas på samma sätt. Det är inte möjligt att replikera de sociala förutsättningar som gällde vid ett tillfälle utan att någonting har förändrats. Dessutom kan den närhet till data som ofta uppstår inom kvalitativ forskning göra att möjligheten för andra att få fram samma data och komma fram till samma slutsatser blir alltför liten. Istället för reliabilitet och validitet talar man därför om trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet (Denscombe, 2016).

Trovärdigheten handlar om till vilken grad som det kan visas att det data som tagits fram är exakt och träffsäkert. Pålitligheten syftar till att redovisa arbetssättet och de beslut som tas så andra kan bedöma om arbetssättet följer ansedda procedurer och att rimliga beslut fattas. Genom att tillhandahålla denna information möjliggörs att andra kan uppskatta om de skulle ha kommit fram till samma slutsatser. Överförbarheten handlar om att tillhandahålla tillräck-ligt med information om det studerade fallet så att andra kan bedöma om informationen går att tillämpa på fall som är jämförbara. Det handlar om att läsaren ska få tillräckligt med detaljer för att kunna göra en jämförelse och bedöma om fynden är överförbara (Denscombe, 2016). För att försöka åstadkomma hög trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet har insamlingen av data gjorts efter rekommenderade metoder. Resultat och arbetssätt har genomgående dokumenterats tydligt och detaljerat för att läsare ska kunna förstå vad som har gjorts och vilka beslut som tagits.

14

4 EmpiriKapitlet nedan börjar med en introduktion till teknologierna samt hur intervjupersonerna använder dessa. Därefter presenteras det empiriska materialet från intervjuerna uppdelat på de fyra grundstenar som ingår i UTAUT: ‘Förväntad prestanda’, ‘Förväntad ansträngning’, ‘Social påverkan’ samt ‘Möjliggörande villkor’. Under dessa huvudrubriker har materialet delats upp i lämpliga underrubriker som baserats på de teman som framkommit vid intervjuerna.

4.1  Användandet av teknologierFör de vårdplanerarna och biståndshandläggarna som intervjuats är SAMSA det huvudsakliga arbetsredskapet och de har ingen möjlighet att välja att inte använda systemet. För arbets-terapeuten är SAMSA inte det huvudsakliga arbetsredskapet utan används endast under några minuter om dagen. Alla de regionalt anställda befinner sig i stabiliseringsfasen av post-implementationen.

Sjuksköterskan använder surfplatta för att komma åt journaler ute på fältet inför hembesök. Användandet av surfplattan är dock valfritt och hon kan nå samma journaler på datorn på sitt kontor om hon skulle vilja. Undersköterskorna använder mobiltelefoner för att läsa och skriva i sitt verksamhetssystem Procapita. Samma mobiltelefon används även för att låsa upp brukarnas dörrar men det systemet har använts längre och är inte i fokus för dessa intervjuer. Undersköterskorna kan välja att inte använda teknologin men det uppfattas av dem som nästan obligatoriskt. Sjuksköterskan befinner sig i stabiliseringsfasen av post-implemen-tationen medan undersköterskorna har passerat stabiliseringsfasen och befinner sig i fasen kontinuerlig förbättring.

Nästan alla intervjupersoner beskriver sig själva som vana IT-användare och många uppger att andra kollegor vänder sig till dem för hjälp. Två av dem är superanvändare vilket innebär att de förväntas kunna svara på frågor och hjälpa sina kollegor. En av intervjupersonerna har varit superanvändare vid en tidigare arbetsplats, fast då användes inte systemet i en roll som vårdplanerare utan som anställd vid korttidsavdelning. Detta innebär att hon varit delaktig vid vårdplaneringar men inte i rollen som vårdplanerare. Denna person är också den enda som uppger att hon inte skulle beskriva sig själv som en speciellt tekniskt kunnig person även om hon värderar sig själv som en van IT-användare.

4.2 Förväntad prestanda4.2.1Nyttan med systemetRegional vårdBland de regionalt anställda verkar det råda konsensus kring att systemet fyller en viktig funktion. Alla uppger att det finns en stor nytta med systemet även om många anser att det tidigare systemet fungerade på ett liknande sätt. En vårdplanerare berättar:

“[...] i och med att vi införde SAMSA i december och innan så var det ett system som hette Klara som i stort sett gjorde samma saker och fungerade på nästan samma sätt.” – R2

Både vårdplanerarna och arbetsterapeuten berättar om kollegor som väljer att inte använda systemet. En vårdplanerare beskriver att vissa läkare inte förstått att de själva också kan ha nytta av systemet utöver att deras användande vore av nytta för de som är mer direkt inblandade i vårdplaneringen:

15

“Hade vi fått våra läkare att förstå vad systemet har möjlighet att göra så tror jag att istället för att de står och stampar i golvet och säger ‘vi vägrar’ så tror jag att det sagt att ‘vi kräver att det här ska införas’. ” – R2

Både för vårdplanerarna och arbetsterapeuten är systemet egentligen obligatoriskt att använda, men beroende på vilken yrkesroll de har används det i olika grad. Flera vårdplanerare vittnar om att vårdplaneringen endast kan ske genom systemet och att det inte är ett val att använda eller inte:

“Det är ju sagt att all kommunikation mellan vårdgivare, när det gäller samband av vård-planering, ska ju gå via systemet i Västra Götalandsregionen så där är det ju egentligen inte fråga att använda eller inte.” – R2

“[...] det är det enda sättet man kan göra det på.” – R3

Arbetsterapeuten uppger istället att systemet används relativt lite, endast ett fåtal gånger om dagen:

“En, två gånger kanske. De flesta dagarna.” – R5

Eftersom systemet är uppbyggt efter de rutiner som finns inom vården ökar användandet i många fall effektiviteten även om det är marginellt i och med att det tidigare systemet var relativt likt det nya. Flera av vårdplanerarna talar också om en nytta i att jobbet blir bättre utfört om systemet används, i och med att om det används följs de rutiner och processer som styr arbetet. Detta leder till att information sprids och patienten kan få bättre behandling.

“Fördelarna med systemet tror jag att jag får en snabb bild om var i vårdprocessen den här patienten är. Är den i början av vårdtiden eller är den i slutet?” – R4

För arbetsterapeuten är användandet av systemet en så pass liten del av arbetet att effektiviteten inte påverkas, utan det är istället utbytet av information som ger den största nyttan. Systemet som används uppfattas passa och vara anpassat för de arbetsuppgifter som vårdplanerarna utför i högre grad än för arbetsterapeutens, där användandet är en av vårdplanerarnas främsta arbetsuppgifter medan arbetsterapeutens främsta arbetsuppgifter ligger utanför systemet. Systemet som vårdplanerarna använder är dessutom speciellt utvecklat för deras arbetsuppgifter och specifikt för Västra Götalandsregionen. Två vård-planerare talar även om en förväntad framtida nytta. Även om nyttan inte ökat med den senaste implementationen finns det möjlighet att vidareutveckla systemet vilket inte fanns tidigare. De flesta vårdplanerarna tycker också att produktiviteten har ökat med det nya systemet, men en tycker att produktiviteten är oförändrad.

De allra flesta intervjuade anser inte att användandet av systemet ger dem några relativa fördelar jämfört med de som inte använder det. En vårdplanerare talade dock om att eftersom många arbetskamrater kommer till henne med frågor om systemet, då hon har hög kunskap, skulle det kunna höja hennes roll något.

Kommunal vårdDe som är kommunalt anställda talar också om att nyttan är stor. En biståndshandläggare berättar om behovet av att hitta ett sätt att kommunicera mellan de tre parter som måste samarbeta vid en vårdplanering:

“Eftersom vi ska vara tre olika parter, det är sjukvården och sen är det primärvården och så är det kommunen, och vi måste kunna samarbeta.” – K2

16

Sjuksköterskan talar om både effektiviteten och patientsäkerheten som nyttor. Både bistånds-handläggarna och sjuksköterskan talar om att effektiviteten ökat sedan man införde elekt-roniska hjälpmedel. Sjuksköterskan talar speciellt om den tidsvinst hon kan göra då hon är ute och får ett samtal om en ny patient. Genom teknologin kan hon kolla upp nödvändig information direkt och behöver inte alltid åka in till kontoret:

“Ja, alltså, är jag ute och åker någonstans så sparar jag ju en resa [...]. Och det blir ju, ja det är ju patientsäkerhet också, att jag verkligen kan få bakgrundsinformationen med mig än att åka dit och inte veta något bakåt [...].” – K3

Även de två undersköterskorna inom hemtjänsten berättar om vinsten med att slippa åka till kontoret för att notera i verksamhetssystemet för att istället göra det direkt vid besöket. En av undersköterskorna berättar också om en inbyggd funktion i verksamhetssystemet som underlättar hennes arbete med brukare som har demenssjukdomar. Denna funktion är möjligheten att skicka meddelanden som kommer upp i telefonen hos den sköterska som besöker brukaren nästa gång.

Både biståndshandläggarna och sjuksköterskan var medvetna om den tänkta nyttan då den nya teknologin implementerades. För biståndshandläggarna handlade det om en ny upphandling som skulle ge ett bättre system, och för sjuksköterskan kom det efter önskemål av sjuk-sköterskorna om ett stöd i arbetet. Undersköterskorna kände inte till vad syftet var med att införa teknologin även om de själva kunde se många nyttor med den. För de kommunalt anställda skiljer sig åsikterna på samma sätt som för de regionalt anställda om huruvida teknologierna passar och är anpassade för arbetsuppgifterna. Då biståndshandläggarnas system bygger på de rutiner som finns i vården tycker de att systemet passar väl ihop med arbetet. Även undersköterskorna anser att teknologin är anpassad efter deras arbete. Sjuk-sköterskan anser att teknologin passar för arbetet, men att det finns arbetsmoment som inte finns med i teknologin.

Vad gäller produktiviteten ser biståndshandläggarna ingen större skillnad mellan det nyimple-menterade systemet och det föregående, däremot mellan de elektroniska systemen och den faxrutin som föregick dem. Både sjuksköterskan och undersköterskorna anser dock att deras produktivitet har ökat med de nya teknologierna. Ingen av de kommunalt anställda anser att användande kommer ge dem några relativa fördelar i sitt arbete.

4.3 Förväntad ansträngning4.3.1Regional vårdBåde arbetsterapeuten och de flesta vårdplanerarna anser att deras system är okomplicerade, medan en av vårdplanerarna tycker att systemet är komplicerat då det är mycket användaren måste ha kunskap om. Vårdplanerarna tycker också att systemet var lätt att lära sig medan arbetsterapeuten tyckte det var svårt. Hon använder en liten del av systemet men utbildningen var inte gjord för hennes roll, utan för någon som använder systemet i mycket större utsträck-ning. Alla tycker systemet är enkelt att använda, men arbetsterapeuten och flera vårdplanerare nämner kollegor som tycker det är krångligt, vilket kollegorna tycker om de flesta tekno-logier. Arbetsterapeuten berättar att det är hon som ansvara för att systemet blir använt eftersom hennes kollegor är motvilliga till att prova det nya systemet:

“Sen är det ju jag som har tagit det på enheten, och inte dom som jobbat längre eftersom att det har med datorer att göra, och då blir folk nervösa innan dom har provat.” – R5

17

En av intervjupersonerna berättade att hon var negativt inställd till systemet innan implemen-tation eftersom hon kände att det var jobbigt att lära sig ett nytt system nu när hon är lite äldre. En vårdplanerare berättar också om kollegor som varit, och är, negativa till systemet och hänvisar till deras ålder:

“Majoriteten av de äldre sköterskorna har lite svårt för det men det är inte så konstigt.” – R3

Alla tycker att deras kunskap om systemet är tillräcklig i förhållande till deras arbete, och vårdplanerarna ser dessutom alla sin kunskap som väldigt hög i och med att de hela tiden jobbar i systemet. Två vårdplanerare tycker också att det vore enkelt att höja sin kunskapsnivå då det finns mycket material tillgängligt medan en annan anser att hon har så hög nivå att för att höja den skulle hon behöva kontakta leverantören. Arbetsterapeuten däremot ser ingen nytta i att överhuvudtaget öka sin kunskap då hon anser sig kunna det hon behöver för sitt arbete.

4.3.2Kommunal vårdVarken biståndshandläggarna, sjuksköterskan eller undersköterskorna tycker att deras tekno-logier är komplexa eller komplicerade. Alla tycker också att teknologierna var lätta att lära sig och lätta att använda. En biståndshandläggare förklarade också att hon inte var positiv till en början eftersom hon kände att hennes lite högre ålder gjorde det mer ansträngande att lära sig ett nytt system:

”Jag känner lite grann, även om jag är på och så här och vill lära mig och så. Så känner jag, som alla andra äldre människor […] lite motstånd så här...  Nej, inte nytt system igen.” – K1

Det var dock inget problem när systemet väl infördes.

De kommunalt anställda bedömer alla att deras kunskapsnivå är på någon slags medelnivå. Både biståndshandläggarna och sjuksköterskan kan det mesta de behöver för sitt arbete men de tycker inte att de kan teknologin fullt ut. Däremot anser de alla att det vore enkelt att höja sin kunskap om de skulle behöva det.

4.4 Social påverkan4.4.1KollegorRegional vårdDe anställda inom den regionala vården verkar vara överens om att normen är att systemet ska användas. Även vid de tillfällen då de uppger att kollegor inte alltid är positiva till systemet ses det ändå som normen. De själva beskriver sig som positiva till systemen men uppger att de har kollegor som anser att det har varit jobbigt att byta till ett nytt system.

“Jag har ju kollegor på avdelningarna som har tyckt att byte av program har varit svårt. Att man istället har velat att det gamla skulle vara kvar.” – R1

Ovanstående citat kommer från en vårdplanerare som talar om “kollegor på avdelningarna” eller “sköterskor”. Sen nämns det också att läkare går ännu längre i att uttrycka sin motvilja mot systemet genom att vägra använda det:

“De vill inte, de tycker inte att de behöver, de vägrar i en del fall” – R2

En vårdplanerare nämner också att det ibland kan uppfattas som att läkare som vill använda systemet blir “utstötta” (R2) av sina kollegor som inte vill använda det. Det uppfattas som att

18

det bland läkare finns en norm att inte använda systemet. Vårdplanerarna talar dock inte om att kollegor som är vårdplanerare varit eller är negativa till det nya systemet.

Arbetsterapeuten uppger att de på avdelningen gjort henne till ansvarig för systemet och att de andra inte använder systemet. När hon är på semester glömmer ofta hennes kollega av att göra det arbete som utförs i systemet. Hon beskriver att kollegorna inte är inblandade i användandet och därför inte har någon direkt inställning till systemet:

“Alltså dom är nog lyckligt oinblandade i systemet.” – R5

Alla regionalt anställda uppger att det är viktigt för deras kollegor att de använder systemet och de flesta anser dessutom att de inte har valet att inte använda systemet.

Kommunal vårdMellan de kommunalt anställda går åsikterna isär. Bland biståndshandläggarna, som har systemet som huvudsakligt arbetsredskap, ses det definitivt som normen att systemet skall användas eftersom det är en del av deras arbete:

“Absolut!” – K2, “Ja, det är det. Det är vårt arbete.” – K1

De svarar att det absolut är normen och på frågan om kollegorna är positivt inställda till systemet svaras det ja, men det läggs samtidigt till att de är tvungna att använda det. Sjuk-sköterskan uppger att det ännu inte hunnit bli normen att använda teknologin och att vissa kollegor anser att det är krångligt att använda den och att de hellre avstår. Vissa har inte hunnit testa den ännu. Samma sköterska uppger också att det egentligen inte spelar någon roll för andra kollegor om hon väljer att använda eller inte använda teknologin. Den är främst ett hjälpmedel som underlättar för den enskilda sköterskan och det är ofta som den glöms bort.

Undersköterskorna är helt överens om att det är normen att använda teknologin. En av dem nämner att den inte alltid används i den omfattningen som är önskvärd, men att detta troligtvis beror på missuppfattningar kring den rutin som styr arbetet.

4.4.2LedningenRegional vårdInställningen till systemet från ledningens sida uppges för det mesta vara positiv, även om intervjupersonerna inte tror att ledningen är insatt i vad systemet gör. De närmsta cheferna, som i vissa fall själva arbetar i systemet, vet vad systemet gör men ju högre upp i hierarkin desto mindre kunskap finns gällande systemet:

“Jag upplever att, som jag sa, att ju högre upp i ledningen man kommer ju mindre koll har man på vad det här handlar om.” – R2

Samma person berättade också att i vissa fall så uppmärksammas det inte av ledningen när systemet inte används så som vore önskvärt:

“Så man kan se att det tyvärr inte märks hos ledningen om man är bra på att använda SAMSA eller om man är dålig.” – R2

Arbetsterapeuten uppger att även om chefen inte själv verkar anse att det är viktigt att personalen använder systemet är det ändå viktigt för chefen att systemet används. Detta motiveras med att chefen vill undvika de negativa konsekvenser som kan uppstå om systemet inte används och att det därmed är viktigt för chefen att systemet används. Själva systemet ses dock som lågt prioriterat från ledningens sida:

19

“Ganska lågprioriterat i dagsläget skulle jag säga.” – R5

Även en vårdplanerare motiverar sitt svar, om att ledningen anser att det är viktigt att personalen använder systemet, med att de borde tycka det och att de dessutom inte hade skaffat systemet om det inte var så.

Kommunal vårdPrecis som mellan kollegornas inställning skiljer det sig åt hur ledningen ser på teknologin. Biståndshandläggaren svarar att det är viktigt för ledningen att personalen använder systemet men talar främst om att det är viktigt för att kunna följa upp arbetet. Ledningen vill till exempel kunna se hur många patienter som är inlagda vid en viss tidpunkt för att sedan själva kunna redovisa deras arbete högre upp i hierarkin.

Sjuksköterskan uppger att ledningen troligtvis vill att personalen använder teknologin eftersom det varit en lång och krånglig implementation. Ledningen skulle tycka att det vore synd om teknologin inte används när det nu fungerar efter en del bekymmer med införskaffandet:

“Nu har det här varit en process [...] vi har väntat och väntat och det har krånglat ganska mycket [...] Nu när vi äntligen har dom så känner man att nu får vi använda dom.” – K3

Undersköterskorna tror båda att det är viktigt för ledningen att de använder teknologin. En av dem tror att ledningen är positiv till teknologin medan den andra uppger att hon inte känner till ledningens inställning.

4.5 Möjliggörande villkor4.5.1ArbetssituationRegional vårdVårdplanerarna har berättat att SAMSA är utformat efter de processer de arbetar efter. På frågan om arbetssituationen är anpassad för användandet av systemet har de svarat ja men flera av dem har nämnt att kollegor på avdelningarna, sköterskor, saknar tid att använda systemet samt att det inte är anpassat efter deras användande.

“Man tycker att det tar för mycket tid. Men det kanske är just i den arbetssituationen som man har svårt att hitta tid för att sitta och skriva.” – R1

Arbetsterapeuten berättar att deras arbetssituation inte är anpassad efter att använda systemet. Hon hävdar även att de inte får ersättning för arbete med vårdplanering vilket hindrar användning:

 “Alltså det som är svårt för oss är att vi inte kan, egentligen, vara med på vårdplaneringarna. Eftersom att vi inte blir ersatta för det.” – R5

“Vi har egentligen inte tid och vi får inte betalt för det.” – R5

De använder systemet men eftersom de för det mesta inte kan delta på mötena används systemet främst för att kvittera att de läst meddelanden eller för att meddela att de inte kan vara med på mötena. Detta trots att de enligt föreskrivna rutiner skall vara med på möten samt aktivt använda systemet.

“[...] utan det mesta vi gör är att kvittera. Vi ser att det har kommit in en patient till sjukhuset, okej bra. Kvittera att jag har sett det. Och sen så blir det en vårdplanering, då

20

kvitterar jag den. Möjligtvis skriver jag att jag är med. Eller så skickar jag ett meddelande och säger att ‘jag kan inte vara med’. Och det är i princip det vi gör då.” – R5

För att kontrollera och skicka meddelanden anser hon dock att arbetssituationen är anpassad och de har inte gjort några justeringar i sitt sätt att arbeta för att kunna arbeta i systemet.

Kommunal vårdBiståndshandläggare, sjuksköterska och undersköterskor uppger att deras arbetssituation är anpassad för att använda teknologierna och ser inte några hinder i form av ont om tid eller annat relaterat till deras arbetssituation.

4.5.2Kunskap/utbildningRegional vårdKunskap om hur processen, som systemet bygger på, fungerar är något som uppges som väldigt viktigt. När det gäller SAMSA, som vårdplanerarna använder, svarar de att de som inte kan processerna inte heller vet hur de ska använda systemet. En vårdplanerare anser först att systemet är avancerat och komplext men ändrar sig sedan till att det egentligen är processerna bakom som är komplexa. Hon menar att om man inte kan processerna så blir det svårt att förstå systemet

“Men kan du inte rutinen och då kommer du med systemet att undra ‘vad betyder det här och det här och det här’. För det är så många specifika ord eller meddelanden som används.” – R1

Eftersom två av vårdplanerarna är superanvändare av systemet har de varit med och utbildat kollegor. De beskriver att de till en början endast instruerade i systemet men att de nu spenderar mycket tid på att lära ut processer:

“Ju mer åren har gått så har vi gått från att visa programmet till att bara prata rutinen för att det svåra är inte att förstå vilken knapp man ska trycka på, det svåra är att veta när man ska trycka på den.” – R2

Även chefer uppges sakna kunskap kring de rutiner som systemet kretsar kring, vilket gör att kunskapsbrist eller underlåtenhet i att använda systemet inte uppmärksammas av ledningen:

“Tyvärr är det väl så att kunskapen om rutinen för samordning av vårdplanering är så låg generellt på sjukhuset så att om man som sjuksköterska skulle helt och hållet strunta i detta så är det nog så att man har en chef som heller inte förstår riktigt.” – R2

Utbildning i själva systemet har erbjudits användarna men det beskrivs som en snabb genom-gång och att mer inte behövts i och med att SAMSA är likt det föregående systemet Klara. Tidigare kunskap som använts i Klara har varit lätt att applicera på SAMSA. När en av superanvändarna beskriver hur denne har utbildat kollegor så beskrivs det att dessa förstått systemet snabb och känt lite behov i att öva i systemet.

Ovanstående citat gällde dock utbildning av andra vårdplanerare. En vårdplanerare uttrycker att alla kollegor inte ansett det lika lätt att lära sig men att hon tror att detta har med bristande kunskap om rutinen att göra:

“Ja säger jag men jag vet att det är många andra användare som tycker att det är svårt. Men det tror jag är som med frågan tidigare. Kan man inte rutinen så har man svårt att lära sig programmet.” – R1

21

Ett annat citat som tyder på att inställningen till systemet och processen blandas samman är svaret som en vårdplanerare gav gällande kollegornas inställning till systemet:

“[...] en del är bara allmänt avigt inställda till hela konceptet med samordning kring vårdplanering.” – R2

Arbetsterapeuten, som inte arbetar med de huvudsakliga processer som SAMSA är uppbyggt kring, anser till skillnad från vårdplanerarna att utbildningen var svår:

“Det var lite svårt. Vi hade en utbildning på det men den var nog egentligen inte gjord för oss den utbildningen. Så det var lite synd.” – R5

Arbetsterapeuten uppgav även att de sällan arbetat i Klara, även om de haft tillgång till detta system, så de saknade därmed någon större tidigare kunskap i liknande system.

Kommunal vårdBiståndshandläggarna, som arbetar i SAMSA, uppger även de att systemet varit lätt att lära sig och detta delvis på grund av kunskap från användandet av det tidigare systemet Klara. De uppger också att de har genomgått utbildning, och en av dem har även hållit i utbildning, men att den inte gett speciellt mycket utan systemet lärde de sig mest genom användande. De var delvis kritiska till utbildningsmaterialet, men det verkade inte ses som ett stort hinder i lärandet. De uppgav att de fått utbildningar på max tre timmar.

Även en sjuksköterska har uppgett att hon fått utbildning i teknologin, men endast en kort genomgång. Hon uppgav dock att det räckte trots att hon aldrig ägt en iPad eller någon annan surfplatta tidigare.

Undersköterskorna berättar även de att de fått en kort utbildning men att detta var tillräckligt för att lära sig att använda teknologin. Båda uppger att de arbetat med verksamhetssystemet innan det började användas via mobilen, därmed besatt de viss kunskap sedan tidigare. En undersköterska nämnde också att teknologin inte alltid används så mycket som den borde göras, men att detta troligen beror på för lite kunskap om rutinen och kring de lagar som styr.

4.5.3Andra system/teknologierRegional vårdTeknologin som används av de regionalt anställda är ett fristående system som inte har några direkta kopplingar till andra system. Det används ihop med Skype men genom att vård-planerare lägger in en Skype-länk i SAMSA. Det verkar inte ses som ett hinder att systemet saknar integration med andra system med något undantag. Eftersom SAMSA saknar koppling med journalsystemet måste samma information fyllas i för båda systemen och detta anges som ett av skälen till att många av dem arbetar med två skärmar:

“Sen jobbar man med att flytta information däremellan kan man säga. Så att jag läser från den ena och skriver på den andra, hela arbetsdagen.” – R2

En vårdplanerare resonerar också kring den tidsvinst som skulle kunna erhållas om de inte behövde skriva in nya patienter i både inskrivningssystemet och i SAMSA. Ett hinder som en vårdplanerare uppgav var att det inte gick att nå nätverket från patientsalen, vilket hindrade vårdplaneringen:

“Jag hade en vårdplanering under förmiddagen här, vi satt inne på patientsalen, patienten var själv där så det fungerade utmärkt. Tyvärr så hade vi ingen vlan-täckning på det rummet så då kom jag ju inte åt någonting.” – R2

22

Ett annat hinder som uppgetts är att de sköterskor som använder Siths-kort, som är ett plast-kort som används för identifiering vid användande av olika teknologier, ofta tvingas dra ut det mitt under arbetet i SAMSA för att exempelvis låsa upp en dörr eller ett medicinskåp. När de drar ut kortet stängs SAMSA ner och arbetet försvinner om de inte sparat det. När de sedan återupptar arbetet måste de starta upp programmet på nytt. SAMSA är dessutom bara ett av flera system de måste starta upp när denna situation uppstår.

Kommunal vårdBiståndshandläggarna och sjuksköterskan ser teknologierna som fristående system och ingen anger något system som skulle hindra användandet. Dock berättar biståndshandläggarna att det hade varit en fördel om SAMSA hade varit integrerat med systemet som hanterar avgifter. Det hade då minskat det manuella arbetet som sker när en patient blir inskriven vid sjukhuset.

Undersköterskorna berättar att de redan tidigare var vana vid att bära med sig mobiltelefonen vid hembesök eftersom de låser upp brukarnas dörrar på detta sätt. Att sedan även kunna använda Procapita i samma mobiltelefon sågs som en fördel.

Ett hinder som biståndshandläggare berättat om är att systemet, SAMSA, ibland “kraschar” så att det inte går att arbeta i det på en stund. Oftast går det över efter en kort stund men ibland kvarstår hindret en längre stund.

En sköterska uppgav att de endast fått två iPads till avdelningen för att läsa journaler via, vilket innebär att alla inte kan använda dem samtidigt. Det nämndes också att det ibland kan vara svårt att veta “Vem som då jobbar och vem som har den med sig eller inte.” – K3.

Ett annat hinder som sköterskan uppgav var att iPad:en inte alltid gick att använda för att nå journalerna eftersom det inte fanns tillgång till Internet överallt i hennes verksamhetsområde. Detta var något som en av undersköterskorna också nämnde, men hon såg det inte som något stort problem.

4.5.4SupportRegional vårdTvå av vårdplanerarna är, som nämnts tidigare, superanvändare i systemet och är därmed själva en del av supportsystemet för deras kollegor. Detta innebär att de själva inte behöver lika mycket support samtidigt som de själva har färre supportinstanser över sig. Den support de kan nyttja är utvecklarna av systemet men dessa har mindre kunskap om själva processen än vad vårdplanerarna själva har. De supportärenden som anmäls till utvecklarna är ofta rena buggar och inte frågor om hur själva systemet skall användas. En vårdplanerare förklarar:

“Och har vi ingen bra lösning så har vi en support gentemot leverantören men det är ju så att säga en sista utväg. Oftast när vi anmäler någonting så är det ju för att vi tycker att vi har hittat en bugg eller liknande” – R2

Den vårdplanerare som inte är officiell superanvändare uppger att hon trots detta ofta agerar support åt andra avdelningar på sjukhuset, och att de ibland får frågan om att utföra vissa uppgifter åt andra:

“Dom har så mycket att göra på avdelningen så att de hinner inte med... [...] Det kan vara så enkelt som att det är ett avbrott i processen som ska läggas, eller någonting sånt, och då gör vi det för dom, så att säga.” – R4

23

Arbetsterapeuten har själv aldrig behövt vända sig till supporten gällande själva systemet, så hon kan inte svara på frågan om support finns tillgänglig eller ej. En av vårdplanerarna uppger att hon inte heller har behövt ringa supporten även om hon vet hur hon kontaktar den.

Kommunal vårdBiståndshandläggarna uppger att det sällan varit några problem med systemet och de få som uppstått har löst sig utan någon åtgärd från deras sida. De uppger att systemet ibland “ligger nere” men att detta brukar försvinna om de väntar en stund. De verkar inte se detta som något större problem utan arbetar med uppgifter utanför systemet i väntan på att det skall starta igen.

Även sjuksköterskan vittnar om att support sällan eller aldrig har använts, men uppger inte detta som något problem. Support finns tillgänglig men dock inte på helgen. Hon berättar att det är främst kollegor hon skulle vända sig till om problem skulle uppstå. Detta stämmer väl överens med det som undersköterskorna berättar om. Det är främst kollegor de vänder sig till, men de vet att annan support finns. En av dem vet säkert att support finns men kan inte minnas vem det är som skall kontaktas i dessa fall.

4.6 Inflytande4.6.1 Regional vårdTvå av vårdplanerarna vi talat med, som båda är superanvändare, har båda inofficiellt fått vara med vid utformningen av systemet. Deras chef har använt dem för att bolla idéer och tankar:

“Sen har ju hon använt oss lite som bollplank. Vad tycker vi? Är det viktigt att det här och det här finns med? Allt ifrån små detaljer till rätt stora saker.” – R1

En synvinkel på teknologier inom vården, som förmedlades av en vårdplanerare, är att han uppfattar det som att teknologierna kan delas upp i två olika grupper. I den ena gruppen finns system som tagits fram av utvecklare som inte har stor förståelse av vårdens processer. Dessa system fungerar väldigt bra rent tekniskt men de gör inte mycket nytta. I den andra gruppen finns de system som är utvecklade efter önskemål från personer inom vården som kanske har svårt att se de möjligheter som finns i utvecklingen, vilket inte heller ger ett ultimat resultat.

4.6.2 Kommunal vårdSjuksköterskan vi talat med berättar att hon tror att deras nya teknologi kom till efter deras egna önskemål om ett nytt IT-stöd.

24

5 AnalysI detta stycke kommer resultatet från empirin att analyseras med UTAUT som utgångspunkt. Analysen är uppdelad efter de grundstenar och modererande faktorer som ingår i UTAUT samt de nya teman som framkommit under den tematiska analysen.

5.1 Förväntad prestandaEmpirin visar att den förväntade prestandan verkar spela spela stor roll för användandet, vilket styrker vad tidigare studier kommit fram till (Venkatesh m.fl., 2003). Användandet av teknologier gör människor mer produktiva i sitt arbete. Nyttan, som är en del av den för-väntade prestandan, verkar också spela en viktig roll i att förklara användandet, något som också stödjer tidigare forskning (Chang m.fl., 2007; Chau & Hu, 2001; Davis, 1989; Hu m.fl., 1999). Teknologierna som används anses ge en stor nytta, och för många så är teknologierna det arbetsinstrument som ska användas. Då arbetsuppgifterna inte går att utföra utan tekno-login blir det svårt att jämföra arbetet med och utan, men teknologins egenskaper anses förenkla användares arbete. Teknologierna som används anses också vara väl anpassade för arbetet och arbetssituationerna.

De relativa fördelar som skulle kunna erhållas beroende på användandet, som Venkatesh m.fl. (2003) beskriver som en del i förväntad prestanda, verkar inte spela någon roll för använ-dandet i denna studie, då det bara är en person som nämner att användandet i någon mån ger personen en upphöjd roll. I övrigt nämns denna faktor inte alls.

5.2 Förväntad ansträngningDen förväntade ansträngningen i att använda systemet är i de flesta fallen låg i och med att de flesta användarna tycker att teknologin är okomplicerad och enkel, medan bara en person anser den vara komplicerad. Alla tycker dessutom att teknologin är enkel att använda och alla, utom en, tycker den var lätt att lära sig. Ingen av de intervjuade anser sig ha begränsad kunskap i sin teknologi, utan de säger sig antingen ha medelhög eller hög kunskap.

Förväntad ansträngning verkar därmed spela mindre roll för användandet inom den studerade kontexten. Detta stämmer väl överens med Moghavvemi och Akma (2014) som menar att förväntad ansträngning har liten eller ingen påverkan på intentionen att använda ett system, och som nämnts tidigare så är intentionen starkt kopplad till användandet. Detta går dock emot Chang m.fl. (2007) som menar att förväntad ansträngning tillsammans med förväntad nytta har starkast samband med intention.

5.3 Social påverkanDet verkar som om social påverkan spelar en viss roll för användandet av teknologierna. I de flesta fall så används teknologierna, och det är, mestadels, en norm på arbetsplatsen att använda dem. Kollegor är, dessutom, oftast positivt inställda till användandet. Det finns dock undantag då teknologierna på två arbetsplatser används i mindre utsträckning. I det ena fallet så ses systemet som en mindre del av arbetet som ska göras, en del som inte är prioriterad av ledningen eller ses speciellt positivt på av kollegor. I det andra fallet ser en del kollegor samt ledningen positivt på teknologin samtidigt som många kollegor ännu inte testat den. Här ses det heller ännu inte som normen att teknologin skall användas och det går att klara sitt arbete utan den.

25

Resultatet visar därför att på de arbetsplatser där det är norm att använda teknologin och där arbetskamrater ser positivt på användandet så är också användandet högre. Detta stämmer överens med tidigare studier (Alapetite, Boje Andersen & Hertzums, 2009; Basak, Gumussoy & Calisir, 2015) som menar att social påverkan och förväntad prestanda är de grundstenar som har betydelse för det faktiska användandet. Samtidigt går detta resultat emot Moghavvemi och Akma (2014), som menar att social påverkan inte alls påverkar intentionen att använda en teknologi i någon vidare utsträckning. En sak som framkom var att läkare som grupp ibland valde att ”stöta ut” de som gick emot gruppens vilja och faktiskt använda systemet. Det finns också personer som beskriver användandet av sin teknologi som obligatoriskt, även om de har medel och möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter på annat sätt. Teknologin beskrivs som att den ska användas. Detta stödjer också en bild av att norm och social påverkan visst har en effekt på användandet.

5.4 Möjliggörande villkorEmpirin visar att möjliggörande villkor också spelar en viss roll för användandet. Detta går i linje med Venkatesh m.fl. (2003) som menar att utöver att vara en av de fyra grundstenarna i UTAUT är möjliggörande villkor den grundsten som har direkt påverkan på användandet. Det går dock emot Chang m.fl. (2007) och Boje Andersen och Hertzums (2009), som tvärtom menar att möjliggörande villkor har väldigt lite att göra med det faktiska användandet.

För de flesta som använder sin teknologi i stor utsträckning hindrar arbetssituationen inte användandet, då teknologin är utformad efter arbetssituationen och inte tvärtom. I en del fall är teknologin inte anpassad och tiden kan vara ett hinder i användandet. Här är också graden av användande betydligt lägre. Enligt Venkatesh m.fl. (2003) är det viktigt att organisationen eller arbetssituationen är anpassad efter arbetet för att underlätta användandet. Venkatesh m.fl. (2003) nämner också den utbildning som användarna fått och den support som finns tillgänglig som faktorer som påverkar användning. Majoriteten av användarna är nöjda med den utbildning de fått, även om den varit kort. I det fall där användaren är missnöjd med utbildningen är användandet lägre. Användandet av support är begränsat, men detta verkar inte påverka då teknologierna ändå anses lätta att lära sig och att använda.

Resultatet från studien visar att flera system som ofta används inte är kompatibla med varandra, vilket leder till extra arbete för användarna. Detta är enligt Venkatesh m.fl. (2003) ett hinder för användandet, men det verkar ändå inte ses som ett problem då det bara en är person som tar upp det utan att bli tillfrågad om det specifikt. Det verkar finnas en tolerans för att systemen inte alltid fungerar perfekt. Tidigare studier från Furukawa, Raghu och Shao (2010a; 2010b) talar om en minskad effektivitet vid implementering av ny teknologi, och Storfjell m.fl (2009) talar om just problemet att personal måste mata in data på flera ställen och att det inte finns en koppling mellan olika system. Denna studie verkar förstärka den bilden. Möjligen är det så att inte alla användare inser vilka möjligheter som ny teknologi kan erbjuda och därmed inte efterfrågar eventuella förbättringar. Som en person påpekade så saknar ofta personal inom hälso- och sjukvård kunskap om teknik och dess möjligheter, vilket ofta speglas i de system som byggs helt efter personalens önskemål.

5.5 Modererande variablerKön

26

I och med att könsfördelningen i studien är väldigt ojämn är det omöjligt att göra någon analys utifrån denna variabel. Enligt Venkatesh m.fl. (2003) så påverkar annars kön förväntad prestanda, förväntad ansträngning och social påverkan.

Ålder

Användandet och inställningen till den nya teknologin skiljer sig inte nämnvärt mellan olika åldrar. Innan implementering av en teknologi har flera personer med högre ålder sett sig som för gamla för att lära sig en ny teknologi, men det har inte varit något hinder när teknologin väl implementerats. Ålder verkar därför påverka inställningen mer än själva inlärningen, och har därmed mindre betydelse för användandet och påverkar istället främst attityden innan implementationen. Venkatesh m.fl. (2003) menar att ålder påverkar alla fyra grundstenarna. För yngre personer så anses förväntad prestanda spela större roll, något som inte visas i empirin. För äldre personer anses förväntad ansträngning ha påverkan, något som går i linje med resultatet. Äldre personer anses också påverkas mer av social påverkan, men det finns inga indikationer på detta i empirin. De möjliggörande villkoren ska också, enligt Venkatesh m.fl. (2003) ha större inverkan på äldre personer, något som inte heller märks i empirin.

Erfarenhet

Empirin visar att erfarenhet av tidigare system underlättar inlärning samt användning av den nya teknologin. Även tidigare kunskap i de rutiner som teknologierna är utformade efter underlättar användandet. Enligt Venkatesh m.fl. (2003) påverkar erfarenhet förväntad ansträngning, social påverkan och möjliggörande villkor.

Frivillighet

Graden av frivillighet verkar vara av stor betydelse för användning av IT inom hälso- och sjukvård, då teknologin för majoriteten är obligatorisk att använda och i många fall det enda arbetsredskapet som används. Användningen kan vara obligatorisk på grund av föreskrifter, lagar eller för att det helt enkelt inte finns något annat alternativ för att utföra arbetet. Användandet kan i vissa fall även uppfattas som obligatoriskt även om detta egentligen inte är fallet, vilket skulle kunna bero på att social påverkan från kollegor och ledning skapat en norm kring detta. Enligt Venkatesh m.fl. (2003) så är frivillighet bara en modererande variabel som bara påverkar social påverkan då användandet inte är frivilligt. Detta verkar dock gå emot vad empirin visar.

5.6 Processer och rutinerKunskap om arbetsrutiner har stor betydelse för hur teknologierna används. För flera personer kretsar utbildningen i teknologin mer kring rutiner än själva teknologin, och med den kunskapen är systemet lätt att lära sig. Empirin visar också att användare bör kunna arbets-processerna för att kunna förstå och använda teknologin. Utbildning nämns som en del av möjliggörande villkor (Venkatesh m.fl. (2003), men den utbildningen syftar snarare till utbildning i teknologin, och inte i arbetsprocesser. I övrigt visar inte acceptansteorin på kunskap om arbetsprocesser som en faktor för acceptans.

Empirin visar även att det inte bara är användaren som bör besitta kunskap om processer utan även ledningen. Social påverkan, från både ledning och kollegor, kan påverka användandet positivt men bara om de har kännedom om processer samt om de uppmärksammar när dessa

27

inte efterföljs. Att processer och rutiner har så stor påverkan är en faktor som inte nämns i tidigare forskning, men som verkar ha betydlig påverkan på användandet.

Empirin visar också att en persons inställning till en rutin och teknologi kan sammanblandas, och att det ena kan påverka det andra. Att användarens attityd spelar roll har tidigare ansetts vara en viktig faktor för att förklara användande (Davis, 1989), och det är en kritik som riktats mot UTAUT av bland annat Djamasbi (2009), som menar att detta är en faktor som bör tas i beaktning. Venkatesh m.fl. (2003) bedömde istället attityd som en faktor som inte har någon påverkan på användandet.

5.7 Post-implementationDe flesta användare befinner sig i stabiliseringsfasen. Enligt Ross och Vitale (2000) så går produktiviteten inom organisationen ofta ner i denna fas, då användare skall anpassa sig och vänja sig vid det nya systemet. Här pågår dessutom ofta utbildning av användare och anpassning av processer till systemet. Empirin visar dock generellt inga problem med produktiviteten ute i organisationerna. Användare tyckte genomgående att deras nya teknologi är lätt att lära sig och använda. Dessutom är ofta den nya teknologin baserad på just de arbetsprocesser som redan används. Ett problem är dock i en del fall där användandet ännu inte har blivit en norm. Empirin visar att social påverkan har stor betydelse för användandet, vilket visar hur viktigt det är att det skapas en norm på arbetsplatsen att använda systemet. Frivillighet har även det visat sig ha stor betydelse. På de arbetsplatser där frivilligheten är låg, där det inte finns några alternativa arbetsredskap att använda för att utföra arbets-uppgifterna och där normen är att använda systemet, så är graden av användande hög.

Två användare befinner sig i kontinuerlig förbättrings-fasen. I denna fas börjar de flesta verksamheter få ut nytta av det nya systemet (Ross & Vitale, 2000). Empirin visar dock ingen skillnad på nyttan i de olika faserna. De flesta användare anser att nyttan är tydlig redan i stabiliseringsfasen. De flesta uppger även att de var positiva inför införandet vilket skulle kunna innebära att de hade höga förväntningar på prestandan redan innan implementation. Med tanke på hur viktig den förväntade prestandan är för användandet, men även intentionen, så kan det vara så att intervjupersonernas höga användande hänger samman med att de tidigt i processen fick kännedom om nyttan med systemet.

28

6 DiskussionI detta stycke kommer resultatet från empirin och analysen att diskuteras utifrån de teman som framkommit i analysen samt i relation till de problem som framkommit i problemdiskussionen.

Denna studie visar att de problem som anges finnas vad gäller acceptansen av IT inom hälso- och sjukvård inte är lika påtagliga inom en svensk kontext. Generellt så används de teknologier som implementerats i stor utsträckning, och det motståndet som rapporterats (New York Times, 2004), verkar inte heller lika tydligt. En minskad effektivitet har framkommit i och med att flera system som används inte är sammankopplade, vilket gör att användare får utföra merarbete, ett problem som även Storfjell m.fl. (2009) rapporterade. Detta verkar dock inte ses som något problem av användarna, då detta inte påpekas förrän användare tillfrågas specifikt om detta utgör ett problem.

Studien visar, i likhet med tidigare studier, att den förväntade nyttan en användare kan få av en teknologi är den faktor som har störst betydelse för användningen (Chang m.fl., 2007; Chau & Hu, 2001; Davis, 1989; Hu m.fl., 1999), då de användare som ser störst nytta med teknologin även är de som använder den mest.

Studien visar också att frivilligheten spelar en större roll inom en vårdkontext än vad tidigare forskning visar. I en professionell kontext har det stor betydelse hur viktig teknologin är för den enskildes arbetsuppgifter, och ju mer sammanflätad en teknologi är med arbets-uppgifterna, ju mer används teknologin. Detta gäller även i de fall då personer hade möjlighet att välja att inte använda teknologin. Sjukvården styrs dessutom av många lagar och regler, vilket minskar möjligheten att välja bort teknologier. Att graden av frivillighet eller kanske snarare brist på frivillighet verkar spela en viktig roll inom hälso- och sjukvård är något som tidigare forskning inom UTAUT inte nämner. En hög grad av användande skulle därför kunna uppnås genom att tidigt under post-implementationen minimera, eller helt utesluta, andra sätt att utföra sina arbetsuppgifter. När användandet är en naturlig del av arbetsprocessen är det troligt att hög grad av användande blir norm. Det skulle också öka möjligheten för ledningen att märka när användandet är lågt, vilket empirin visar inte alltid sker idag.

Ett tydligt resultat från denna studie är vikten av kunskap om de processer som ligger till grund för ett system eller teknologi. Detta är något som inte heller framkommit i tidigare forskning inom UTAUT. Analysen visar att personer som har ansvar att lära upp andra användare i en ny teknologi har gått över till att lära ut processerna istället för handhavande av teknologin. Många teknologier som används inom en vårdkontext är baserade på de rutiner som används i vården, varför kunskap om processen leder till en större förståelse för vad som ska göras i användandet samt en högre grad av användande. Brist på kunskap om de processer och rutiner som gäller för användandet av teknologierna verkar också kunna påverka användandet negativt på så sätt att användarna inte vet när och om de bör använda teknologin. Som nämnts tidigare så kan användandet av teknologierna underlätta efterföljandet av processer och rutiner så användande och kunskap och rutiner och processer kan därmed ha en växelverkande effekt. Inom hälso- och sjukvård, där en väldigt stor del av verksamheten styrs av rutiner och processer, så skulle en grundsten gällande detta kunna vara ett bra komplement till möjliggörande villkor, som idag inte tar hänsyn till just dessa processer.

29

När det gäller social påverkan verkar det finnas en korrelation mellan användandet av teknologin och den norm gällande användande som finns på arbetsplatsen. På de arbetsplatser där det är norm att använda teknologin är användningen hög, medan det på arbetsplatser där användandet inte är norm, eller prioriterat av ledningen, så är graden av användande betydligt lägre. Denna bild stämmer väl överens med tidigare studier (Alapetite, Boje Andersen & Hertzums, 2009; Basak, Gumussoy & Calisir, 2015; Venkatesh m.fl., 2003). Studien visar också vikten av att användandet snabbt blir en norm tidigt under post-implementationsfasen, speciellt i det fall då användandet är frivilligt, eller lika starkt kopplat till användarens arbetsuppgifter.

Enligt UTAUT så är möjliggörande villkor en av grundstenarna för att förklara acceptans av teknologi. Denna studie visar att denna faktor spelar viss roll för användandet, men kanske inte tillräckligt för att motivera faktorn som en grundsten i teorin. Det faktum att UTAUT togs fram under år 2003 skulle kunna ha betydelse för den roll som möjliggörande villkor har på användandet. Teknik utvecklas fort och ju mer stabil och pålitlig tekniken blir desto mindre blir betydelsen av denna grundsten för användandet. Det kan vara vad som speglas i senare studier (Boje Andersen & Hertzums, 2009; Chang m.fl., 2007), där denna grundsten ses som mindre viktig.

En sak som överraskade med studien var att det visade sig vara liten skillnad mellan hälso- och sjukvård i regional och kommunal regi. I studien gjordes en uppdelning mellan dessa två enheter då de ansågs skilja sig tillräckligt för att det skulle påverka resultaten, något som inte alls visade sig vara fallet.

UTAUT:s förmåga att förklara acceptans av teknologier inom svensk hälso- och sjukvård kan diskuteras. Modellen menar att förväntad prestanda är den viktigaste faktorn i att förklara acceptans, vilket även denna studie visar. Dock visar denna studie att frivillighet är mer än bara en modererande variabel samt att kunskap om rutiner och processer har stor betydelse inom den studerade kontexten. Det är möjligt att UTAUT:s förmåga att förklara användande inom hälso- och sjukvård skulle förbättras om frivillighet samt kunskap om rutiner och processer fick ta en större plats i UTAUT-modellen.

6.1 UrvalsdiskussionI och med att det gjordes ett bekvämlighetsurval av chefer och kontaktpersoner finns det en risk för att de personer som ställde upp på intervju var sådana personer som var mer bekväma med teknik, något som kan ha påverkat resultaten. Alla de vi talade med var positiva till teknologierna de använde, men samtidigt nämnde flera av dem att de hade kollegor som inte var lika positiva. Tidigare studier har visat att hur användaren värderar sin egen teknik-kunskap kan påverka användandet positivt, vilket kan ha gett utslag i denna studie (Basak, Gumussoy & Calisir, 2015).

Bekvämlighetsurvalet ledde även till att en stor andel av de intervjuade arbetade i samma yrkesroll, vårdplanerare, och använde samma teknik, vårdplaneringssystemet SAMSA. Att alltför många personer använt samma system skulle kunna innebära att studien ifrågasätts för att ha undersökt vilka faktorer som påverkar användaracceptansen vid implementering av just detta system istället för teknologi i allmänhet. Dock skiljer sig förutsättningarna åt i många avseenden: de intervjuade arbetar på olika arbetsplatser, de har olika ålder och arbets-erfarenhet och två av dem är superanvändare. Dessutom var svaren som gavs relativt lika oavsett teknologi och oavsett om det var hård- eller mjukvara.

30

I takt med att intervjuerna fortskred och flera vårdplanerare intervjuats framgick det att även om de flesta vårdplanerarna var nöjda med sina teknologier hade de kollegor, framförallt läkare och sjuksköterskor, som inte var lika positivt inställda till denna teknologi. Det hade därför varit intressant att även intervjua dessa yrkesroller för att undersöka hur samma teknologi sågs av skilda roller.

31

7 SlutsatsDenna studie ämnade svara på frågan om vilka faktorer som påverkar användaracceptans av IT inom hälso- och sjukvård under post-implementation. Studien visar att förväntad prestanda är den faktor som spelar störst roll för acceptansen av teknologi, främst att användaren förstår nyttan med att använda teknologin. Även en förståelse kring de arbetsprocesser som styr arbetet i systemet är en förutsättning när det gäller system som används i mer komplexa rutiner. Frivilligheten att använda systemet har även det påverkan på acceptansen. Om det saknas andra sätt att utföra arbetsuppgifterna kommer teknologin att användas. Slutligen visar studien tecken på att det under stabiliseringsfasen av post-implementation är av stor vikt att teknologin blir en del av användarens rutin och en naturlig del av arbetsprocessen, för att på detta sätt skapa en norm att använda teknologin.

Denna studie visar att, även om UTAUT kan förklara en stor del av användandet, så finns det ett behov av en justerad modell för att bättre kunna förklara användandet inom svensk hälso- och sjukvård. Studien bekräftar vikten av grundstenarna förväntad prestanda, förväntad ansträngning och social påverkan samtidigt som den bidrar med kunskap om sådant som saknas i modellen. Till exempel så bör graden av frivillighet i användandet vara mer än en modererande variabel, och modellen bör kompletteras med en grundsten som behandlar kunskap om de processer och rutiner som styr en stor del av hälso- och sjukvården. Resultatet av studien ger därmed en grund att bygga vidare på i framtida studier av användande av teknologier i hälso- och sjukvård i Sverige.

7.1 Framtida forskningDet hade varit intressant att undersöka en och samma teknik, men utifrån flera vinklar, där även yrkeskategorier som är uttalat mer kritiska till teknologin deltar. I studien gavs indikationer på att läkare och sköterskor, vars arbetssituation kan vara en större faktor för graden av användande, är mer negativa och i fler fall väljer att inte använda en teknik som de är föreskrivna att göra. Det hade också varit intressant att jämföra vilka faktorer som är av betydelse för system som används frivilligt respektive obligatoriskt. En synvinkel som framfördes av en intervjuperson i studien var att system inom vården kunde delas upp i två grupper. Den ena där systemet tagits fram av utvecklare och den andra där vårdpersonal varit drivande. Det hade varit ett intressant ämne att titta närmare på och undersöka om detta stämmer, samt i så fall på vilket sätt det påverkar systemen. Slutligen skulle det vara intressant att i framtida forskning utöka UTAUT med frivillighet som en grundsten samt en grundsten som behandlar kunskap om processer och rutiner för att undersöka om detta skulle kunna förklara mer av användandet av teknologier inom hälso- och sjukvård.

32

Referenser

AbuKhousa, E., Mohamed, N. & Al-Jaroodi, J. (2012). E-Health Cloud: Opportunities and Challenges. Future Internet, vol. 4, ss. 621-645. Tillgänglig: ABI Inform [2017-05-03]

Aggelidis, V.P. & Chatzoglou, P.D. (2008). Methods for evaluating hospital information systems: a literature review. EuroMed Journal of Business, vol. 3(1), ss. 99-118. Tillgänglig: ABI Inform [2017-04-14]

Ajzen, I. & Madden, T. J. (1986). Prediction of goal-directed behavior: Attitudes, intentions, and perceived behavioral control. Journal of Experimental Social Psychology, Vol. 22, ss. 453-474. Tillgänglig: Science Direkt [2017-06-11]

Al-Debei, M., Al-Lozi, E. & Papazafeiropoulou, A. (2013). Why people keep coming back to Facebook: Explaining and predicting continuance participation from an extended theory of planned behaviour perspective. Decision Support Systems, vol. 55(1), ss. 43-54. Tillgänglig: ScienceDirect [2017-05-03]

Alapetite, A., Boje Andersen, H. & Hertzum, M. (2009). Acceptance of speech recognition by physicians: A survey of expectations, experiences, and social influence. International Journal Of Human-Computer Studies, vol. 67, ss. 36-49. Tillgänglig: ScienceDirect [2017-05-17]

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Basak, E., Gumussoy, C. A. & Calisir, F. (2015). Examining the Factors Affecting PDA Acceptance among Physicians: An Extended Technology Acceptance Model. Journal of Healthcare Engineering, vol. 6(3), ss. 399-418. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: https://www.hindawi.com/journals/jhe/2015/582071/abs/ [2017-06-11]

Belényesi, P. (2015). Sweden: Digital Competitiveness and Digital Evolution - Why Are Nordic Countries Ahead? European Networks Law and Regulation Quarterly (ENLR), vol. 3(3), ss. 215-222. Tillgänglig: ABI Inform [2017-06-11]

Boston University (2016-04-28). The Theory of Planned Behavior. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://sphweb.bumc.bu.edu/otlt/MPH-Modules/SB/BehavioralChangeTheories/BehavioralChangeTheories3.html [2017-04-30]

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, vol 2, ss. 77-101. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://www-tandfonline-com.ezproxy.server.hv.se/doi/pdf/10.1191/1478088706qp063oa?needAccess=true [2017-06-10]

Bredfeldt, C.E., Awad, E.B., Joseph, K. & Snyder, M.H. (2013). Training providers: beyond the basics of electronic health care. BMC Health Services Research, vol. 13(503). Tillgänglig: ABI Inform [2017-05-03]

Chang, I., Hwang, H., Hung, W. & Li, Y. (2007). Physicians’ acceptance of pharmacokinetics-based clinical decision support systems. Expert Systems With Applications, vol. 33, ss. 296-303. Tillgänglig: ScienceDirect [2017-04-09]

33

Chau, P.Y.K. & Hu, P.J. (2001). Information technology acceptance by individual professionals: A model comparison approach. Decision Sciences, vol. 32(4), ss. 699-719. Tillgänglig: ABI Inform [2017-03-29]

Codex (u.å.). Forskningsetiska principer. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-04-13]

Computer Sweden (2009-09-24). Skatteverket bästa e-myndighet. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.254175/skatteverket-basta-e-myndighet [2017-04-12]

Davis, F.D. (1985). A Technology Acceptance Model for Empirically Testing New End-User Information Systems: Theory and Results, Doctoral dissertation, Sloan School of Management, Massachusetts Institute of Technology, 1985. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: https://www.researchgate.net/publication/35465050_A_Technology_Acceptance_Model_for_Empirically_Testing_New_End-User_Information_Systems [2017-03-29]

Davis, F.D. (1989). Perceived Usefulness, Perceived Ease of Use, and User Acceptance of Information Technology. MIS Quarterly, vol. 13(3), s. 319. Tillgänglig: JSTOR Journals [2017-03-29]

Davis, F.D., Bagozzi, R.P. & Warshaw, P.R. (1989). User Acceptance of Computer Technology: A Comparison of Two Theoretical Models. Management Science, vol. 35(8), ss. 982-1003. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://home.business.utah.edu/actme/7410/DavisBagozzi.pdf [2017-03-29]

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.

Djamasbi, S., Fruhling, A.L. & Loiacono, E.T. (2009). The Influence of Affect, Attitude and Usefulness in the Acceptance of Telemedicine Systems. JITTA : Journal of Information Technology Theory and Application, vol. 10(1), ss. 41-58. Tillgänglig: ABI Inform [2017-04-07]

Esmaeilzadeh, P., Sambasivan, M. & Nezakati, H. (2014). The Limitations of Using the Existing TAM in Adoption of Clinical Decision Support System in Hospitals: An Empirical Study in Malaysia. International Journal of Research in Business and Social Science, vol. 3(2), ss. 56-68. Tillgänglig: ABI Inform [2017-03-29]

Furukawa, M.F., Raghu, T.S. & Shao, B.B.M. (2010a). Electronic Medical Records and Cost Efficiency in Hospital Medical-Surgical Units. Inquiry, vol. 47, ss. 110-123. Tillgänglig: http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.5034/inquiryjrnl_47.02.110 [2017-05-03]

Furukawa, M.F., Raghu, T.S. & Shao, B.B.M. (2010b). Electronic Medical Records, Nurse Staffing, and Nurse-Sensitive Patient Outcomes: Evidence from California Hospitals, 1998-2007. Health Services Research, vol. 45(4), ss. 941-962. Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1475-6773.2010.01110.x/full [2017-05-03]

Golafshani, N. (2003). Understanding reliability and validity in qualitative research. The Qualitative Report, vol. 8(4), ss. 597-607. Tillgänglig: Academic OneFile [2017-03-29]

34

Grabski, S.V., Leech, S.A. & Schmidt, P.J. (2011). A Review of ERP Research: A Future Agenda for Accounting Information Systems. Journal of Information Systems, vol. 25(1), ss. 37-78. Tillgänglig: ABI Inform [2017-04-10]

Hillestad, R., Bigelow, J., Bower, A., Girosi, F., Meili, R., Scoville, R. & Taylor, R. (2005). Can Electronic Medical Record Systems Transform Health Care? Potential Health Benefits, Savings, And Costs. Health affairs, vol. 24(5), ss. 1103-1117. Tillgänglig: ABI Inform [2017-04-14]

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Hu, P.J., Chau, P.Y.K., Liu Sheng, O.R. & Kar, Y.T. (1999). Examining the technology acceptance model using physician acceptance of telemedicine technology. Journal of Management Information Systems, vol. 16(2), ss. 91-112. Tillgänglig: ABI Inform [2017-03-29]

Jones, David. (2009-03-13). UTAUT. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: https://www.flickr.com/photos/david_jones/3350330093 [2017-05-03]

Kvale, S. (1996). Interviews: an introduction to qualitative research interviewing. Thousand Oaks: SAGE

Lippert, S.K. & Volkmar, J.A. (2007). Cultural Effects on Technology Performance and Utilization: A Comparison of U.S. and Canadian Users. Journal of Global Information Management, vol. 15(2), ss. 56-90. Tillgänglig: ABI Inform [2017-05-03]

Manzoor, A. (2016-06-15). Mer digital vård kan spara miljarder. [Elektronisk resurs] DN, 15 juni. Tillgänglig: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mer-digital-vard-kan-spara-miljarder/

[2017-03-22]

Marler, J.H., Fisher, S.L. & Ke, W. (2009). Employee Self-Service Technology Acceptance: A Comparison of Pre-Implementation and Post-Implementation Relationships. Personnel Psychology, vol. 62(2), ss. 327-358. Tillgänglig: ABI Inform [2017-05-04]

Moghavvemi, S. & Akma, M.S. (2014). Effect of precipitating events on information system adoption and use behaviour. Journal of Enterprise Information Management, vol. 27(5), ss. 599-622. Tillgänglig: ABI Inform [2017-05-17]

Myreteg, G. (2015). Organizational Learning and ERP Systems in the post-implementation phase: Where do we Stand? A Literature Review. Electronic Journal of Information Systems Evaluation, vol. 18(2), ss. 119-128. Tillgänglig: ABI Inform [2017-04-10]

New York Times (2004-04-06) Many Hospitals Resist Computerized Patient Care. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://www.nytimes.com/2004/04/06/business/many-hospitals-resist-computerized-patient-care.html?_r=0 [2017-04-14]

Po-An Hsieh, J.J. & Zmud, R. (2006). Understanding post-adoptive usage behaviors: A Two-Dimensional View. DIGIT 2006 Proceedings, vol. 3. Tillgänglig: http://aisel.aisnet.org/digit2006/3 [2017-05-03]

Poon, E.G., Blumenthal, D., Jaggi, T., Honour, M.M., Bates, D.W. & Kaushal, R. (2004). Overcoming barriers to adopting and implementing computerized physician order entry

35

systems in U.S. hospitals. Health Affairs, vol. 23(4), ss. 184-190. Tillgänglig: http://content.healthaffairs.org/content/23/4/184.long [2017-04-12]

Regeringen (2015-04-02). It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://www.regeringen.se/rapporter/2011/10/n2011.12/ [2017-04-12]

Ross, J.W. & Vitale, M.R. (2000). The ERP Revolution: Surviving vs. Thriving. Information Systems Frontiers, vol. 2(2), ss. 233-241. Tillgänglig: ABI Inform [2017-04-10]

Saltman, R.B. (2015). Structural patterns in Swedish health policy: a 30-year perspective. Health Economics, Policy and Law, vol. 10(2), ss. 195-215. Tillgänglig: ABI Inform [2017-04-18]

Samhan, B. & Joshi, K.D. (2015). Resistance of Healthcare Information Technologies: Literature Review, Analysis, and Gaps. System Sciences (HICSS), 48th Hawaii International Conference on System Sciences 2015, Hawaii. Tillgänglig: IEEE [2017-04-14]

SCB (Statistiska centralbyrån) (2017-03-08). Yrkesregistret med yrkesstatistik 2015. [Elektronisk resurs]. Stockholm: SCB Tillgänglig: http://www.scb.se/contentassets/982742930b774ff49ba5a7056d069992/am0208_2015a01_sm_am33sm1701.pdf [2017-05-01]

Searchdatacenter (2015). Information Technology. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://searchdatacenter.techtarget.com/definition/IT [2017-04-30]

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Justitiedepartementet

Shea, C.M., Halladay, J.R., Reed, D. & Daaleman, T.P. (2012). Integrating a health-related-quality-of-life module within electronic health records: a comparative study assessing value added. BMC Health Services Research, vol. 12(67). Tillgänglig: ABI Inform [2017-05-03]

Sia, C.L., Teo, H.H., Tan, B.C.Y. & Wei, K.K. (2004). Effects of environmental uncertainty on organizational intention to adopt distributed work arrangements. IEEE Transactions on Engineering Management, vol. 51(3), ss. 253-267. Tillgänglig: ABI Inform [2017-03-29]

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) (2016). Vision e-hälsa 2025. [Elektronisk resurs]. Stockholm: SKL Tillgänglig:https://skl.se/halsasjukvard/ehalsa/visionenehalsoarbetet.8859.html [2017-03-22]

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) (2017-04-26). LEDA för en smartare välfärd. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/nationellsamverkanstyrning/ledaforsmartarevalfard.9156.html [2017-03-22]

SOU 2013:75 Organisering av framtidens e-förvaltning. Stockholm: E-delegationen. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/49bbab/contentassets/cdfe4553f495431d8c3a2b58f8ee0531/organisering-av-framtidens-e-forvaltning-sou-201375 [2017-05-15]

Storfjell, J., Ohlson, S., Omoike, O., Fitzpatrick, T. & Wetasin, K. (2009). Non-Value-Added Time: The Million Dollar Nursing Opportunity. Journal of Nursing Administration, vol. 39(1), ss. 38-45. Tillgänglig: ResearchGate [2017-05-03]

36

The Local (2014-11-25). Sweden is third most ‘connected’ nation. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: https://www.thelocal.se/20141125/sweden-third-most-connected-nation-in-the-world [2017-04-11]

The Local (2015-02-24). Sweden is second most ‘digital’ nation in EU. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: https://www.thelocal.se/20150224/sweden-is-europes-second-most-digital-nation [2017-04-11]

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2, [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Vadillo, P.C., Rojo, E., Gerces, A. & Checton, M.G. (2016). Maximizing Healthcare Professionals' Use of New Computer Technologies in a Small, Urban Hospital's Critical Care Unit. Journal of Healthcare Management, vol. 61(5), ss. 352-363. Tillgänglig: ABI Inform [2017-03-29]

Venkatesh, V. & Bala, H. (2008). Technology Acceptance Model 3 and a Research Agenda on Interventions. Decision Sciences, vol. 39(2), ss. 273-315. Tillgänglig: Business Source Premier, EBSCOhost [2017-05-03]

Venkatesh, V., Brown, S.A., Maruping, L.M. & Bala, H. (2008). Predicting Different Conceptualizations of System Use: The Competing Roles of Behavioral Intention, Facilitating Conditions, and Behavioral Expectation. MIS Quarterly, vol. 32(3) ss. 483-502. Tillgänglig: ABI Inform [2017-03-29]

Venkatesh, V., Morris, M.G., Davis, G.B. & Davis, F.D. (2003). User acceptance of information technology: Toward a unified view. MIS Quarterly, vol. 27(3), ss. 425-478. Tillgänglig: ABI Inform [2017-03-29]

Venkatesh, V., Thong, J.Y.L. & Xu, X. (2016). Unified Theory of Acceptance and Use of Technology: A Synthesis and the Road Ahead. Journal of the Association for Information Systems, vol. 17(5), ss. 328-376. Tillgänglig: ABI Inform [2017-03-29]

Vetenskapsrådet (2016-02-26). Om Vetenskapsrådet. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: https://www.vr.se/omvetenskapsradet.4.4b3ca0f810bf51c922780002034.html [2017-04-13]

Vårdförbundet (2017-03-21). Regelverket i vården. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: https://www.vardforbundet.se/rad-och-stod/regelverket-i-varden/ [2017-05-02]

World Economic Forum (2016). Seven Countries Emerging as Frontrunners in the Fourth Industrial Revolution. [Elektronisk resurs] Tillgänglig: http://reports.weforum.org/global-information-technology-report-2016/press-releases/ [2017-04-11]

37

BilagorBilaga A: IntervjuguideFrågor:

Som en formalitet så behöver vi fråga dig om du samtycker till den här intervjun och om det är okej att vi spelar in den?

Inledande frågor:

Hur länge har du arbetat här?Vad har du arbetat med tidigare?Vad är din roll här?Skulle du säga att du är en van IT-användare?Hur många år är du?

Berätta om det nya systemet.Använder du det ofta?Har du använt liknande system tidigare?Kan du välja om du vill använda eller inte?Hur är din inställning till det nya systemet? Positiv, negativ, annat…Har din inställning till systemet förändrats under tid? Innan systemet implementerades, när det var ny-implementerat till nu?Fungerade arbetet bra innan ni började använda det nya systemet?

Förväntad prestanda:

Vad vinner du på att använda teknologin? Vad är nyttan med systemet?

Vad var syftet med att implementera systemet?

Anser du att syftet har uppnåtts?

Är teknologin användbar när du ska utföra arbetsuppgiften/uppgifterna?

Är teknologin anpassad för de arbetsuppgifter du skall utför med den?

Vad finns det för fördelar/nackdelar med att använda teknologin?

Hur tycker du att teknologin påverkar din produktivitet?

Tror du att de som använder systemet får några relativa fördelar över de som inte använder systemet?

Om du använder systemet, tror du att det faktum att du använder systemet höjer din position på arbetet?

Förväntad ansträngning

Är det ett avancerat eller komplext system?Hur är teknologin att använda? Är den lätt/svår?Var/är teknologin lätt att lära sig?Hur skulle du bedöma din kunskapsnivå i teknologin?Skulle det vara enkelt att höja din kunskapsnivå?

Social påverkan:

Är dina kollegor positivt inställda till teknologin?Är det viktigt för dina kollegor att ni använder teknologin?Hur är ledningens inställning till teknologin?Är det viktigt för ledningen att personalen använder teknologin?Är det normen här på arbetsplatsen att använda teknologin?

Möjliggödrande villkor

Fungerar teknologin ihop med andra system du använder?Om du stöter på problem i användandet, hur gör du då?Finns det support lättillgängligt?Har du fått utbildning i teknologin?Är arbetet eller arbetssituationen anpassad för att använda teknologin?Finns det något annat som hindrar användandet av teknologin?

Avslutande frågor

Är det något du anser borde tas upp som vi inte frågat om?Är det något du vill förtydliga?

Tack för din medverkan!

Bilaga B: Operationaliseringsschema