SRF Perspektiv nummer 5 2017Tidning för Synskadades RiksförbundOmslag: Linnea Broman och Astrid SkottFoto: Therese Selén

Rubriker på omslaget: KONGRESS 2017• Debatterna• Besluten • Minglet

TEMA Syntolkning• En växande bransch• Så ser forskningen ut • Här utbildas tolkarna • Vi besöker studionMarie tänder träningspassenAxel pluggar juridik och ger sina bästa tips

Kulturläger för barn

Syntolkning ettabilden: Två tjejer springer och studsar med varsin stor, vit pilatesboll i en gymnastiksal. Den ena tjejen har ljust hår, svart t-shirt och lila shorts. Den andra tjejen har brunt hår, mörka glasögon, grå tröja och jeans.

Redaktörens text:Syntolken – ett fönster mot världenAtt beskriva det som syns, men inte hörs kan låta rätt enkelt till en början. Det är väl bara att berätta hur det ser ut? Eller? I arbetet med det här temanumret om syntolkning har jag fått en större förståelse för vilken otroligt komplex och klurig uppgift det är, men också vilken spännande värld som kan öppnas med en bra syntolk.

Som med mycket annat går det inte alltid att peka på rätt och fel. Det handlar om känsla, tajming, men såklart också erfarenhet och kunskap. Syntolkning är ju inte ett nytt fenomen, men det börjar bli allt vanligare och vi har mycket spännande att vänta framöver, både när det gäller teknikutveckling och ökat utbud.

Förutom syntolkning bjuder vi så klart på mycket mer. Marie Banck från Göteborg ger sina bästa träningstips och berättar varför det är så viktigt att hålla igång kroppen. Axel Edling från Lund berättar om hur det är att vara juriststudent med synnedsättning och under en ny vinjett samlar vi smått och gott som är nytt inom forsknings- och vetenskapsvärlden. På sidorna 28–32 kan du läsa allt om kongressen. Trevlig läsning!Therese Selén, redaktörtherese.selen@srf.nuSyntolkning: Tecknat porträtt i svartvitt på Therese som har ljust hår och glasögon.

INNEHÅLL #5:2017

4 Aktuellt Det senaste i korthet.

8 Hon tänder gnistan på passen Friskvårdskonsulenten Marie Banckom vikten av träning.

12 Notiser om syntolkning

14 Syntolkar i skolbänken Vi följer Fellingsbros elever en dag.

17 Hon forskar om syntolkning Docent Jana Holsanova om inre bilder, språk och utmaningar.

19 Så går det till i studion Här blir manuset till ljudspår.

Så kan du ta del av syntolkning

21 Tips & tricks Smarta idéer för vardagen.

22 Forskning & vetenskap Aktuell forskning inom synområdet.

24 Klasskamrater från hela världen Axel drömmer om FN och ger pluggtips för dig med synnedsättning.

26 Kulturläger för barn Musik och dans för unga SRF:are.

28 Kongress 2017 Gemensam kämpaglöd

Beslut i korthetHär är nya styrelsenMånga möten och glada skrattEnkät: Vad är det bästa med att vara på kongress?

33 Signerat, Kaj Nordquist vill ha mer forskning.

34 Min åsikt

35 SRF-svepet

39 Sista ordet, Håkan Thomsson om kongressen.

Annonser

Redaktionsruta

Aktuellt

Mer pengar till ledarhundarnaAnslaget till ledarhundar höjs med två miljoner kronor per år. Dessutom vill regeringen flytta ledarhundsverksamheten från SRF till Myndigheten för delaktighet.Anslaget för ledarhundsverksamheten har hittills varit 23,9 miljoner kronor årligen, men ska nu ökas.

– Att verksamheten får mer pengar är bra. Det är en stor framgång som vi har arbetat för länge, säger Håkan Thomsson, SRF:s förbundsordförande.

Regeringen föreslår även att ledarhundsverksamheten ska flytta från Synskadades Riksförbund till Myndigheten för delaktighet, MFD.

– Vi är skeptiska till det. Vår bedömning är att det är Synskadades Riksförbund som har specialkompetens och de förutsättningar som behövs för bedriva och utveckla ledarhundverksamheten, säger Håkan Thomsson.

2006 bedömde regeringen att Synskadades Riksförbund, som är en ideell förening, var bäst lämpade att pröva frågor om vem som ska få en ledarhund. SRF hade tidigare varit ansvariga för verksamheten. Någon lämplig myndighet för att överta uppdraget fanns heller inte 2006.

Den myndighetsutövning SRF har idag innebär bland annat tilldelning och återtagande av ledarhund. Utöver det står SRF för veterinärkostnader samt information, utbildning, support, uppföljning och slutprov, vilket finansieras med ett statsbidrag från Socialstyrelsen.

Men regeringen menar att myndighetsutövning ska vara en uppgift för myndigheter. Nu finns MFD och regeringen anser därför att ledarhundslagen kan ändras. Hur förändringarna kommer att se ut är inte klart, men om allt går enligt regeringens planer kan själva övergången från SRF till MFD ske den 1 januari 2019.Bildtext: Ledarhundsverksamheten byter myndighet och får mer pengar.Syntolkning: En schäfer med ledarhundssele ligger i blåbärsriset en solig dag.

Punktlig design för god sömnHur känns punktskrift att sova på?Inredningsdesignern och programledaren Jimmy Schönning (bland annat från TV4:s program Äntligen hemma) har skapat en textilkollektion med punkten i fokus.

– För mig har punktskrift alltid varit estetiskt väldigt tilltalande. Och systemet är så genialiskt att Nobelpriset inte är nog! säger han.I kollektionen finns örngott och lakan med ordet Love, samt en väska märkt med ordet Shoe.

Bildtext: Kuddar i punkt från företaget Jimsch.Syntolkning: En ljusgrå avlång huvudkudde med konturerna av kännbara svarta punkter. Punktbokstäverna bildar ordet love.

Blind jurist vinnare av Alternativa NobelprisetMänniskorättsjuristen Yetnebersh Nigussie från Etiopien är en av vinnarna av Right Livelihood-priset 2017, det som även kallas Alternativa Nobelpriset.Den 35-åriga juristen Yetnebersh Nigussie får priset för "sitt inspirerande arbete med att främja rättigheter för, och inkludering av personer med funktionsnedsättning så att alla kan nå sin fulla potential och att samhället attityder förändras”.

– Det är en enorm ära. Detta erkännande ger ny energi till kraven om att fullt ut och inom livets alla områden inkludera personer med funktionsnedsättning, sade Yetnebersh Nigussie.

Hon är rådgivare för inkludering på organisationen Light for the World. Yetnebersh blev blind vid fem års ålder i sviterna efter en hjärnhinneinflammation. Hon har jobbat aktivt länge med mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Etiopien.

Det är första gången sedan priset grundades 1980 som det går till en person med funktionsnedsättning. 2009 deltog Yetneberch Nigussie i ett projekt för kvinnor som Synskadades Riksförbund var med och stöttade i Etiopien.

Den 1 december tar årets tre pristagare emot utmärkelsen vid en ceremoni i Stockholm. Prissumman är på 1 miljon kronor per pristagare.Bildtext: Yetnebersh Nigussie prisas för sitt arbete för personer med funktionsnedsättning.Syntolkning: En kvinna med svart flätat hår ler och talar i en mikrofon.

Svensk vinnare i punktskriftstävlingTävlingen Onkyo World Braille Essay Contest hölls för elfte gången av European Blind Union, EBU. 55 deltagare från 19 länder tävlade och 90-årige William Lyons från Sverige var en av fyra som vann i kategorin Fine works prize. Han skrev The straggler som handlar om vikten av att lära sig punktskrift även för den som förlorar synen sent i livet.

Syftet med tävlingen är att visa hur viktig och fantastisk punktskriften är för människor runtom i hela världen.

Handikappersättningen kan avvecklasNästa höst kan handikappersättningen slopas och istället ersättas av en merkostnadsersättning som söks från Försäkringskassan.Regeringen menar att det blir ett rättvisare ersättningssystem om varje individ ska specificera sina merkostnader. Handikappersättningen har utbetalats med ett schablonbelopp, där blindheten i sig har varit skäl nog att få ersättningen. Det nya systemet innebär ökad administration samt risken för godtyckliga bedömningar från enskilda tjänstemän. SRF menar att det är omöjligt att i detalj redogöra för de merkostnader som en synskada innebär. De nya reglerna gäller alla som i dag har en handikappersättning och väntas träda i kraft den 1 september 2018. På www.srf.nu kan du läsa mer samt delta i en namninsamling. I sociala medier kan du följa hashtaggen #säkrahandikappersättningen.

Han laddar för vinterparalympicsDet börjar dra ihop sig för vinterparalympics 2018 i sydkoreanska Pyeongchang. Synskadade längdskidåkaren och skidskytten Zebastian Modin hör till de uttagna i Sverigetruppen. Han har två silver och ett brons från Sotji 2014 samt ett brons från Vancouver 2010 bakom sig, men guldet saknas ännu.

I vinterparalympics tävlas det i alpint, snowboard, skidor, skidskytte, rullstolscurling och paraishockey. Tävlingarna pågår mellan 8 och 18 mars och sänds i SVT.Syntolkning: En ung man i vit mössa med Sverigelogga, svart tajt skidjacka samt tävlingslapp på bröstet.

22021 då ska kyrkovalet vara tillgängligt. Årets kyrkoval kritiserades ur tillgänglighetssynpunkt. Inga punktmärkta kuvert med valsedlar

skickades ut till synskadade medlemmar. Svenska kyrkan har tagit till sig av kritiken och ska nu, i dialog med Valmyndigheten och bland annat SRF, se hur valet kan göras bättre för alla.

Ny ultralätt käppEn ny teknikkäpp har lanserats. Käppen har fått namnet Cirrus, som betyder fjädermoln, tack vare den låga vikten. Käppen är i teleskopform och byggd av kolfiberrör med en doppsko av aluminium.

– Vi har jobbat i flera år med att ta fram en ergonomisk, lätt och stabil käpp. Jag hoppas den ska bli till glädje för många brukare som idag tycker det är tröttsamt och svårt att gå med teknikkäpp, säger Örjan Nordell, projektledare från SRF Kronoberg.Ett sjuttiotal käppanvändare har deltagit i tester av käppen, som kommer att finnas på syncentralerna runt om i landet. Totalt har projektet fått runt en miljon kronor, framförallt från Allmänna Arvsfonden.Parasportare i Italien

Paraportare i ItalienI oktober deltog 22 svenska unga parasportare i de europeiska ungdomsspelen i italienska Genoa. De tävlade bland annat i goalball, judo och friidrott, simning och bordtennis.GOALBALL. Sveriges ungdomslag förlorade mot Portugal med 3–4 och slutade tyvärr på fjärde och sista plats i turneringen. Ett ynka mål skiljde dem från semifinalisterna i Rumänien.Syntolkning: Tre goalballspelare slänger sig raklånga framför målet. De bär blåsvarta tävlingskläder. Bollen är i luften, precis framför spelarna.JUDO. Oscar Widegren förlorade tre matcher men vann en. Det räckte till ett brons.Syntolkning: Två personer håller tag i varandras dräkter. Oscar Widegren bär en vit dräkt, motståndaren en blå.

25% av medlemmarna i Synskadades Riksförbund är utomhus på egen hand mindre än en gång i månaden. Det visar en färsk Sifoundersökning. Dessutom reser 39 procent av medlemmarna aldrig utan seende sällskap i kollektivtrafiken eftersom det upplevs vara för obehagligt och otryggt att resa ensam.– Med fler och bättre hållplatsutrop på stationer, perronger, hållplatser och i fordonen kan fler resa kollektivt, säger förbundsordföranden Håkan Thomsson, SRF.

Kulturskolor satsar inte på stöd

Bara runt hälften av de kommunala kulturskolorna erbjuder verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning. På vissa kulturskolor får de inte ens delta i den ordinarie verksamheten.Enligt en enkät som Kulturskoleutredningen gjorde 2016 uppger ungefär hälften av kulturskolecheferna i landet att de erbjuder verksamhet för barn och unga med behov av särskilt stöd. I en forskningsrapport från samma år framkommer det att sex av kulturskolorna inte heller tillåter barn och unga med funktionsnedsättning att delta i den ordinarie verksamheten.

Kommunerna väljer själva hur kulturskolan ska organiseras och förutsättningarna ser olika ut. Större kommuner har ofta bättre möjligheter och resurser. Men det finns flera bra exempel på kulturskolor som satsar på målgruppen. Bland annat Kullagret i Örebro och Kulturskolans resurscenter i Stockholm har specialiserat sig på barn och unga med funktionsnedsättningar.

Lönebidraget höjs i tre stegLönebidragen höjs i tre steg. Den första höjningen sker redan i höst från 17 100 kronor i månaden till 18 300 kronor. Nästa år höjs lönebidragen ytterligare till 19 100 kronor i månaden.

År 2020 höjs taket till 20 000 kronor i månaden.– Det är ett mycket välkommet förslag. Höjningen är en förutsättning

för att lönebidragen ska fortsätta vara ett starkt stimulansmedel och en viktig ingång till sysselsättning för många människor, säger Mikael Ståhl, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund.Dagstaltidningar tappar prenumeranter

Dagstaltidningar tappar prenumeranterAllt färre prenumererar på en dagstaltidning. På några år har de tappat nära hälften av sina läsare.Mediebranschen är i ständig förändring. Allt färre har en prenumererad morgontidning och förändringen syns även bland dagstaltidningsläsarna. Enligt Taltidningsnämnden prenumererade 7 612 personer på en dagstaltidning i januari 2012. Samma månad 2016 var det enbart 4 600 registrerade prenumeranter.

För tre år sedan gick tekniken från manuellt inlästa dagstaltidningar i Daisy-format till en automatiserad talsyntes. I dag laddas hela tidningens innehåll ner direkt via nätet till en särskild taltidningsspelare.Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), ansvarar för distribution och teknikutveckling av taltidningar. Prenumerantappet beror inte på att tekniken blivit för krånglig, säger produktionschef Richard Stones till Sveriges Radios Kulturnytt. Det

handlar snarare om att få faktiskt vet om att den finns och hur tekniken fungerar, menar han.Bildtext: Dagstidningar såväl i pappersform som i talversion tappar prenumeranter.Syntolkning: Bild på vit kaffekopp och två morgontidningar i pappersform.

”Det är ett stort steg i rätt riktning och det höjer verkligen pulsen för idrotten i stort.”Det sade Nicolina Pernheim till Parasport.se efter att ha säkrat en bronsplats i World cup i judo. Tävlingen, som hölls i Uzbekistan i oktober, var den första någonsin som arrangerades för både seende och blinda tävlande. Det gav stort medialt och publikmässigt genomslag.

Om albinism i SkavlanMänniskorättskämpen Josephat Torner gästade SVT:s program Skavlan den 27 oktober. Han har blivit känd för sin kamp om rättigheter för personer med albinism. Han jobbar tillsammans med Tanzania Albinism Society, TAS, en av Synskadades Riksförbunds partnerorganisationer. I förra numret av Perspektiv fanns ett längre reportage om Josephat Torners och TAS arbete. Programmet kan ses i SVT Play fram till den sista december 2017.Bildtext: Josephat Torner gästade SVT i oktober.Syntolkning: En man med glasögon och rosa skjorta blickar ut genom ett fönster.

Hon tänder gnistan på träningspassenMarie Banck växte bokstavligt talat upp i simhall och simmade innan hon kunde gå. Men även om vatten är favoritelementet älskar hon all fysisk träning. Som friskvårdskonsulent på Slottsskogsvallen i Göteborg leder hon gympapass, instruerar i gymmet och håller i stavgång. Det är inget som hennes synnedsättning ändrat på. Snarare tvärtom. text & foton: Anna RehnbergMarie räknar snabbt ut den vikt hon vill ha på roddmaskinen genom att känna efter antalet tyngder. Sedan börjar hon lugnt och metodiskt att dra handtaget mot sig så att skulderbladen dras ihop i ryggen. Marie är som vanligt på Slottsskogsvallen i god tid för att hinna köra ett eget träningspass innan arbetsdagen börjar.

– Jag svettas ut alla dåliga tankar, det rensar skallen. Träning är en viktig del i att jag mår så bra som jag gör och klarar av att arbeta heltid, säger Marie Banck.

Hon föddes helt seende för 58 år sedan. Först i 20-årsåldern började hon få problem med synen. Problem som eskalerade till den dag i 35-årsåldern då hon fick sin diagnos, Retinitis Pigmentosa (RP).

– Jag hade kört dit i min bil, men fick inte köra därifrån. På sätt och vis var det en lättnad. Det hände ibland att jag gick ur bilen och undrade var vägen fanns.

Trots detta kom beskedet att hon skulle bli blind som en chock och Marie förmådde inte ta in läkarens ord. Det sägs att en olycka sällan kommer ensam och det kan Marie skriva under på. Strax efter den överraskande diagnosen brann hennes dåvarande arbetsplats, Skatås motionscenter, upp. En vecka senare dog hennes far och, som om inte det var nog, gick hon igenom en skilsmässa. Här var hon nu, med en syn hon höll på att förlora, en arbetsplats och ett chefsjobb som gått upp i rök, ett kraschat äktenskap, ensamstående med tre små barn och dessutom bosatt på en ö i Göteborgs norra skärgård dit man kommer med bilfärja. Livet kunde sett ljusare ut. Vad skulle hon nu ta sig till?

– 2002 var verkligen ett helvetesår, ärligt talat. Men jag är tydligen en väldigt positiv person. Att sitta hemma och bli bitter var inget alternativ. Det hade jag faktiskt inte tid med!

De kommande åren startade hon dagen klockan fyra för att hinna ta sig med kollektivtrafiken till arbetsplatsen på andra sidan stan. Hon kämpade på, men insåg till slut att hon behövde hjälp.

– Jag mindes inte ens vilken sjukdom jag hade. De pappren brann upp i Skatås.

Den här gången fick Marie lyckligtvis kontakt med en ögonläkare, som verkligen tog sig an henne.

– Jag var helt färdig men hon hjälpte mig med allt! Hon sjukskrev mig i tre månader och såg till att jag fick färdtjänst, hjälpmedel, handikappersättning och hon tipsade mig även om ledarhund.

Det är dags för ett gympapass och Marie kör igång med uppvärmningen. Snabbt får deltagarna röda kinder. Därpå följer cirkelträning med olika stationer. Marie går runt och instruerar.

De flesta i den här gruppen är ditremitterade med FaR (fysisk aktivitet på recept) från Sahlgrenskas hjärtavdelning. Men Marie har även deltagare med synnedsättningar, som tränar på FaR.

– Då får jag vara extra tydlig när jag instruerar och jag kan ge en privat genomgång före passet hur man gör uppvärmningen.

Att hon fortsatte arbeta inom Göteborgs idrotts- och föreningsförvaltning, även efter diagnosen och Skatåsbranden är inget hon tycker är anmärkningsvärt. Visserligen fick hon inte behålla sitt chefsjobb, men i övrigt har hon kunnat arbeta med de uppgifter som fungerar bäst med hänsyn till hennes tilltagande synbortfall. I dag har

hon bara ledsyn, men det räcker gott för att hon ska kunna arbeta med människor som behöver motiveras att träna, oavsett om det är av medicinska eller andra skäl.

– Det är så roligt att träna för Marie, hon är så inspirerande, säger deltagaren Kitty Eriksson.

Att träna betyder helt enkelt allt, enligt Marie.–Det är viktigt att vara stark rent fysiskt och känna att man har kontroll

över sin kropp. Som synskadad kan det vara lätt att snubbla. Men jag klarar ofta att häva ett fall och förbli stående tack vare att jag tränar styrka och balans. Man slipper också spänningar i nacke och axlar och får en bättre kroppshållning av att träna.

Marie bubblar av entusiasm kring träningens alla fördelar. Hon förstår att man kan känna sig osäker, tveksam och rädd, att det är en tröskel som behöver överbryggas. Men det finns allt att vinna på att våga börja.

– Efterhand som man blir starkare och får mer kontroll över sin kropp får man samtidigt bättre självkänsla och blir gladare.

Maries främsta tips är att gå med i en förening som ägnar sig åt träning för synskadade. Det är roligt och socialt och dessutom får man vid behov tillgång till ledsagare genom föreningen och slipper använda sina egna begränsade assistanstimmar.

– Jag är med i Motions- och idrottsförening för synskadade, MIS, i Göteborg. Men det finns säkert fler sådana här föreningar runtom i landet. På MIS tränar vi en gång i veckan. I vintras var vi på skidresa till fjällen och vi har bland annat sprungit Blodomloppet och Vårruset. Då hade alla varsin ledsagare. Två av mina barn sprang till exempel med varsin blind person.

Marie har många tips och alla ryms inte här, men hon hälsar att hon gärna tipsar och tar emot besök om man vill kontakta henne på Slottsskogsvallen. Här följer några tips: Om man har lite synrester kvar brukar stavgång fungera bra. Stavarna fungerar som käpp och man känner sig tryggare med balansen. Dessutom finns det stavgångsgrupper och då kan man välja att gå bakom någon. Spinning är väldigt bra. Då har man sin fasta cykel och en instruktör som håller i passet. Yoga är både avkopplande och stärkande. Man har sin matta och instruktören kan med röst och händer visa hur rörelserna ska utföras. Man kan också skaffa sig ett par hantlar, ett gummiband och en pilatesmatta och göra övningar hemma. Sådana övningar visar Marie gärna.

– Eller varför inte skruva upp bra musik hemma och dansa loss. Det brukar jag göra, det är härligt! Det finns hela tiden möjligheter!

Labradoren Nobel kommer Marie till mötes efter gympapasset och viftar på svansen som signal att det är dags för lunchpromenaden. Sedan han kom in i hennes liv för åtta år sedan har hon blivit självgående när det gäller att själv ta sig ut och promenera.

– Jag känner mig avslappnad när jag går med Nobel. Jag litar helt och fullt på honom.

Nobel gillar promenader, allra helst när han och matte går ner till havet och badar. Ett element de båda älskar. Marie växte upp på olika badhus där pappa var badhuschef och simtränare och mamma simlärare, så kanske är det inte så underligt!– Jag har väldigt svårt att sjunka, säger hon lite överraskande. Jag känner mig så bekväm i vatten. Det är kanske därför jag trivs så bra med att bo på Hönö, omgivet av havet. Tidigare kände jag alltid rotlös, men när jag flyttade till Hönö blev jag lugn, jag hade hittat hem.

Bildtext: Som synskadad är det viktigt att vara stark, rent fysiskt och ha kontroll över sin kropp, menar Marie Banck. Själv leder hon gympa, håller i stavgång, instruerar i gymmet och utför massagebehandlingar.Syntolkning: Fem personer, iklädda träningskläder, gör likadana gymnastikrörelser i en träningshall. En kvinna är i förgrunden.

Bildtext: Marie har arbetat inom Göteborgs idrotts- och föreningsförvaltning i över 40 år.Syntolkning: en kvinna med kort brunt hår, blå t-shirt och svarta tajts tränar armmusklerna i en av träningsmaskinerna på ett gym.

Bildtext: Marie och labradoren Nobel går långa promenader tillsammans.Syntolkning: en kvinna med kort brunt hår, blå t-shirt och svarta tajts sitter på huk och håller om en vit labrador.

Maries bästa träningstips:• Ring till närmaste gym och fråga vilken hjälp du kan få om du väljer att träna där. • Börja med ett par maskiner och lär dig dem innan du går vidare och lägger till fler.• Gå med i en förening för synskadade som ägnar sig åt träning. I Göteborg finns föreningen MIS, där Marie själv är medlem. De anordnar alltifrån cykling, löpning, skidåkning, sittgympa med mera. Hit kan man även vända sig för tips och råd.• Synskadade har möjlighet att få FaR, fysisk aktivitet på recept. Hör med din vårdcentral.• Har du ekonomisk möjlighet, prova att träna med PT, personlig tränare.Fakta om Marie Banck

Familj: Barnen Rasmus, Beatrice och Matilda. Labradoren Nobel och golden retrievern Svante.

Intressen: Träning, musik, resor.

Mer om Marie: Marie filmar sina resor med mobilen och tillsammans med vännernas beskrivningar och ljuden, vinden och vågornas brus till exempel, återupplever hon sedan resan hemma i soffan när hon kommit hem. Då ser hon allt tydligt för sin inre blick.

Marie har sprungit Göteborgsvarvet två gånger med dottern Beatrice som ledsagare.

RP, Retinitis Pigmentosa, är ett samlingsnamn på ett hundratal ärftliga näthinnesjukdomar.

Tema Syntolkning:Syntolkning är att beskriva det som syns, men inte hörs. Det kan ske på bioduken, i tv-soffan, på teatern eller konstutställningen, men också på en promenad, jobbet eller i skolan. I det här numret av Perspektiv bjuder vi på några spännande nedslag i syntolkningens värld – ett område som växer och utvecklas för fullt.texter: Therese Selén

Ny app för syntolkad operaKungliga Operan i Stockholm ska bli mer tillgänglig med smart teknik.

Via en ny app ska operabesökarna kunna få föreställningens text översatt, uppläst och även syntolkad. Företaget HiQ ligger bakom appen och innovationsprojektet är finansierat av Post- och Telestyrelsen. Appen är nominerad till Svenska Designpriset och Perspektiv kommer att testa den i kommande nummer.Bildtext: Mer syntolkade föreställningar på Kungliga Operan väntas framöver med ny app.Syntolkning: Bild på en brun stenbyggnad med valvbågar, stora fönster och fasadutsmyckningar.

Tillgänglig bio för fler

Filminstitutet ger stöd till svenska filmproducenter för syntolkning. 2016 syntolkades tolv svenska och tolv utländska filmer och det är de stora publikdragarna som prioriteras.Filminstitutet, som jobbar på uppdrag av staten, har hållit i projektet Tillgänglig bio under flera år. I början syntolkades biofilmer endast live på

biograferna och runt 1 500 personer per år nyttjade konceptet. Men nu när syntolkningen kommer direkt via en app i smarta mobiler nås betydligt fler. Närmare bestämt 7 000 påbörjade nedladdningar registrerades 2016.

Tomas Johansson på Filminstitutet menar att det finns flera utmaningar när det gäller syntolkad film. Den första är att nå ut med information till alla tänkbara målgrupper. Den andra är att få med sig filmbolagen på banan.

– Vi har väldigt lite regelverk eller lagstöd i ryggen. Det bygger på någorlunda välvilja och engagemang från filmbranschen och att vi tjatar på dem att söka stöd för syntolkningen, säger han.

En utmaning är också att uppspelningshastigheten skiljer sig åt mellan biovisningarna och filmer som ses på andra skärmar. Det behövs alltså två olika syntolkningsspår, vilket ofta glöms bort.

Vad ska Filminstitutet ge stöd till i framtiden? – Alla har inte smarta telefoner och därför ger vi också stöd till visningsarrangemang. Men vi uppmanar att använda tekniken och de inspelade ljudspåren så långt det är möjligt. För vi styr oss bort från livesyntolkningar, säger Tomas Johansson.”En människa kan aldrig förvandla sig till ett fönster, men det går alltid att försöka.”Syntolken Eli Tistelö liknar en bra syntolk vid ett fönster. Ett fönster som inte värderar eller kommer med egna associationer, utan låter den som tittar ut genom det göra sina egna tolkningar.

Utbudet av syntolkade program ökarTre procent av utbudet ska syntolkas 2017, både i SVT och TV4. Och andelen ökar för varje år.För SVT innebär tre procent minst 210 timmar plus repriser. Det är sändningstillståndet, som bestäms av regering och riksdag, som reglerar mängden. Urvalet av syntolkade program ska vara brett och produktioner med tyngd på det visuella prioriteras: svenskt drama, dokumentärer samt stora publikdragare som exempelvis Allsång på Skansen och Melodifestivalen. Syntolkning av nyheter är ett område som SVT också ska titta närmre på framöver.

Nästa år ska 3,5 procent (259 timmar) syntolkas och för 2019 blir det 295 timmar.

– Vi har all anledning att tro att den här andelen kommer att öka med minst en halv procentenhet per år även framöver, säger Anna Zettersten på SVT undertexter.

UR, Utbildningsradion, producerar 22,5 timmar syntolkning och den andelen kommer också att öka framöver. Deras playtjänst har nyligen utvecklats för att bli mer tillgänglig.I TV4 sänds syntolkning enbart på TV4Play. Samma gäller för Sjuan, TV4 Fakta och TV12.

– Helst hade vi velat sända ut all syntolkning i TV4-kanalen, men vår affärsmodell ser inte riktigt ut så. Vi har reklam varje timme, vi kan inte pausa programmen och har tyvärr ingen extrakanal där vi kan lägga ut ett parallellt ljudspår, säger Bigo Asmundsdottir Winell, chef på publiceringen på TV4.När det gäller utbudet är TV4 drivna av tittarsiffror, och prioriterar att tillgängliggöra de program som är snackisar. Idol är ett exempel.

– Vi är under en utvecklingsfas och prövar oss fram i det här och vi vill gärna ha synpunkter från användare om utbud och annat, säger Bigo Asmundsdottir Winell.Bildtext: Syntolkade program blir allt vanligare i det svenska tv-utbudet.Syntolkning: Animerad bild på gammeldags tjock-tv med långa antenner och smala träben.

Syntolksutbildning i Göteborg läggs nerSveriges enda högskoleutbildning för syntolkning ställs in på grund av bristande ekonomi.Akademin Valand i Göteborg har de senaste åren erbjudit en fristående kurs i syntolkning. Utbildningen är ett samarbete mellan områdena film och litterär gestaltning på skolan. Fokuset ligger på manusbunden syntolkning av film. Eleverna lär sig att skriva manus, göra inläsningar och redigering av ljudspår. Utbildningen är 15 högskolepoäng och ges på distans. Men bristande ekonomi gör att det inte blir någon fortsättning hösten 2018.

– Kursen kostar för mycket för skolan. Men jag hoppas att den kommer att återuppstå, säger Eli Tistelö, syntolk och lärare på utbildningen.Läs också om Fellingsbros folkhögskoleutbildning för syntolkar på nästa uppslag.Bildtext: Akademin Valand i Göteborg lägger ner sin utbildning för syntolkar.Syntolkning: Bild tagen snett underifrån på hus med tegelfasad, stora fönster samt en röd flagga.

Visste du att ...Det går att lyssna i efterhand på SRF:s första syntolkningskonferens från den 21 september? Bland föreläsarna finns syntolkningsforskaren Jana Holsanova, representanter från SVT, TV4, Filminstitutet och Fellingsbro

folkhögskola. På srf.nu/radio hittar du sändningen under fliken Extramaterial.

Framtidens syntolk ar utbildas i ÖrebroHur beskriver man danssteg? Hur ser en besviken min eller orolig blick ut? Och vad är en mässhake, portör eller vant? Antalet utbildade syntolkar växer i Sverige och det är här på Fellingsbro folkhögskola i Örebro som eleverna tar sig an de kluriga uppgifterna.text & foto: Therese SelénDet är lördagsförmiddag på Fellingsbro folkhögskola i Örebro. Eleverna har just samlats efter en kafferast och går igenom övningsuppgiften från förra träffen. De har alla syntolkat en snutt ur filmen Elina och diskuterar resultaten.

– Jag funderade på hur mycket man ska beskriva blickar. Det är svårt att tolka miner, gester och stämningar, säger en elev.

– Tystnaden är också en viktig del i filmen. Det är lätt att prata sönder scener när man ska syntolka, säger en annan.

Lärare Nicolaus Psilander håller med om att det ofta är svåra avvägningar och att det inte alltid finns ett givet svar.

– Syntolkning är roligt, men en utmaning är att det kan vara ett ändlöst arbete. Man kan jobba hur länge som helst med ett manus eller att förfina sin beskrivning. Den andra utmaningen är att man behöver så många ord i sitt aktiva ordförråd för att kunna hitta det rätta som passar precis just nu, säger eleven Tina Weidelt.

I Sverige utbildas åtta nya syntolkar varje år på Fellingsbro folkhögskola och i år är det åttonde gruppen som läser till syntolk. Utbildningen började 2011 som en kurs på en termin. I år läser eleverna ett år på distans, träffas åtta helger, och innehållet utökas ständigt. På schemat finns improvisation, ljudteknik, livetolkning av film och teater i salong, inlevelseövningar, ledsagning och möten med användare. Utbildningen har framförallt riktat in sig på livesyntolkning av kultur, film, teater, show, musikal, dans och konst.

Eleverna gör också en praktikuppgift där de syntolkar ett avsnitt till SVT:s Öppet arkiv. I år är det Pippi Långstrump som ska läsas in.

Det var kursföreståndare Lotta Lagerman som tog initiativ till utbildningen. Hon är utbildad teckenspråkstolk och undrade hur det kom sig att det fanns sju teckenspråksutbildningar i Sverige, men ingen syntolksutbildning.

– Hur kan det vara så stor skillnad? Det finns ju så många personer som har en synnedsättning. Så jag vände mig till de i Sverige som

syntolkade då, vi samlades och diskuterade vi vad vi hade velat lära oss för att höja kvaliteten. Och så startade vi utbildningen, berättar hon.

En del av dagens elever har bakgrunder som teckenspråkstolk eller dövblindtolk. Andra har hittat till utbildningen genom sitt arbete eller intresse för kultur och tillgänglighet.

– Det som lockar är att man får grotta ner sig i språket, man får vrida och vända på ord. Det är en formuleringsglädje som väcks till liv. Jag kom i kontakt med syntolkning första gången när jag gick på en dansföreställning där syntolkning ingick som en del i den konstnärliga gestaltningen. Jag blev helt superfrälst! Sedan har jag följt syntolkningsspåret på jobbet, säger Tina Weidelt, som till vardags arbetar på Västra Götalandsregionens kulturenhet.

I år har utbildningen två elever från UR och en från SVT. Kristina Buddee Roos jobbar som bearbetningsproducent på UR och beställer syntolkning till deras produktioner från andra bolag.

– Jag blev nyfiken på den här utbildningen för att kunna få mer kött på benen när det gäller innehåll och beskrivningar inför de beställningar vi gör, säger hon.

Jennifer Hawkins hittade utbildningen genom sitt kulturintresse.– Jag har en vän som håller på att förlora synen och hon tipsade om

att det här skulle vara något för mig. Jag har sysslat mycket med att skriva, med scenframträdanden och att skapa bilder. Det händer redan nu när man sitter och tittar på en film att man funderar på hur man skulle syntolka den, säger hon och skrattar.

Under ett av eftermiddagspassen diskuterar gruppen hur man kan använda fackuttryck. Vad är en mässhake, portör eller vant? När ska man ge sig tid att förklara, hur skulle en syntolkning låta och i vilka sammanhang bör man hoppa över beskrivningen?

– Om föremålet är centralt i handlingen blir det viktigt att förklara vad det är. En mässhake kan man beskriva som en poncholiknande dräkt för präster. Men om det bara fladdrar förbi i filmen kanske man kan skippa det, säger Nicolaus Psilander.

Rakel Eriksson, från utbildningens brukarråd, är med vid varje träff för att ge feedback och synpunkter ur hennes perspektiv som användare. Rakel vill förmedla att det finns en stor mångfald i behov och åsikter om syntolkning.

– Jag tycker att det är viktigt att det finns en bra dialog mellan syntolkar och användare. En riktigt bra syntolkning av en film gör att man kan slappna av och bara följa med i handlingen och inte vara orolig för att

missa någonting. Rösten och manuset bör flyta in i filmen och handlingen på ett naturligt sätt, säger hon.

Rakel ser också ett stort behov av vardagssyntolkning: i skolan, på jobbet, på resor, eller i privatlivet och närmiljön.

– Barn skulle tidigt kunna lära sig kroppsspråk, socialt samspel, symboler och stilar. Man skulle också kunna få upp ögonen för det som finns i ens närområde. Man kanske hittar vägen från hemmet till jobbet, men vet inte hur det ser ut eller vad man passerar. Men med syntolkning skulle man få samma referenspunkter som seende.

Vad ser du mer för möjligheter för syntolkning i framtiden?– Min vision är att man ska kunna boka en syntolk när man behöver

det. Till exempel om du är förälder och dina barn spelar fotboll, då kanske du vill vara med på matcherna och få reda på hur de utvecklas i sitt spel, säger Rakel.

Trots att efterfrågan på syntolkning ökar är det svårt att matcha ihop utövarna med beställarna. Enligt Lotta Lagerman har över 80 procent av eleverna fått ett uppdrag inom ett år efter utbildningen. Men endast ett fåtal kan försörja sig enbart på syntolkningen. Man behöver ofta själv jobba mycket för att få sina uppdrag. På skolans hemsida finns alla tidigare elever samlade.

– Men vi efterlyser en samordningscentral för syntolkar. Precis som det finns tolkcentraler i de flesta län. Så att arrangörer och brukare tydligt vet vart de ska vända sig, säger hon. Bildtext: Åtta nya syntolkar utbildas varje år på Fellingsbro folkhögskola. Under övningarna turas de om att syntolka en film medan de andra eleverna lyssnar och har ögonbindlar på.Syntolkning: Sju personer sitter bredvid varandra längs ett bord och ler. En person i mitten tittar framåt, skrattar och har hörlurar på sig. De andra bär ögonbindlar och hörlurar. Bildtext: Vid livesyntolkning lyssnar man i hörlurar, kopplade till en mottagare. Ljudet sänds trådlöst i lokalen.Syntolkning: Bild på en stor låda med syntolkningsutrustning i form av mottagare med små antenner.Varför fanns det sju teckenspråksutbildningar i Sverige, men ingen syntolksutbildning? frågade sig Lotta Lagerman och startade en.

Syntolkningsforskning:Bred blick på det som inte sägsHennes intresse för språk, tänkande och inre bilder öppnade upp ögonen för syntolkning. I dag leder docent Jana Holsanova forskningen i Sverige om ämnet som spänner över många olika områden och discipliner.

– Syntolkning är en krävande och kreativ uppgift. Det behövs flera forskningsfält för att belysa ett så komplext ämne, säger hon. text: Therese Selén illustration: Linnea BlixtHur gör man high five eller citattecken i luften? Hur beskriver man att någon nickar, skakar på huvudet, rycker på axlarna eller pekar åt ett håll? Och hur syntolkar man att någon måttar med händerna, visar en syrlig min som svar på en fråga eller en välkomnande gest? Hur blickar, ansiktsuttryck, gester och kroppsrörelser syntolkas är ett av de områden inom syntolkning som Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet, har tittat närmare på. Det handlar om hur man kan förmedla den icke-verbala kommunikationen: det som syns men inte hörs.

– En idé är att bara beskriva gestens funktion: ”han ser frågande ut”, till exempel. Men vi har sett att det också är viktigt att veta hur rörelserna är utformade. Hur ser ögonen ut när man kisar eller stirrar? Personer med synnedsättning menar att detta kan bidra till att de bättre kan uttrycka känslor och vara mer delaktiga socialt, säger hon.

Syntolkning är ett nytt och växande forskningsområde. När Jana Holsanova initierade forskningen om syntolkning för sju åtta år sedan fanns flera kunniga aktörer, men ingen hade studerat ämnet närmare i Skandinavien. Tillsammans med Cecilia Wadensjö, från Tolk– och översättarinstitutet, arrangerade hon seminariedagar om syntolkning på Stockholms och Lunds Universitet och har sedan dess byggt upp ett tvärvetenskapligt nätverk av forskare från olika discipliner: kognitionsvetare, språkvetare, psykologer, filmvetare, litteraturvetare, forskare inom tolk- och översättningsvetenskap.

Jana Holsanova har tidigare arbetat som språktolk. Som forskare i kognitionsvetenskap har hon under många år studerat hur vi uppfattar bilder, beskriver dem språkligt, och hur vi skapar inre bilder och föreställningar. Hon kom i kontakt med syntolkning då hon föreläste om sin forskning för synskadade, och blev direkt intresserad av att veta mer.

I dag har hon och hennes forskargrupp gjort ett flertal studier. De har analyserat syntolkars språkanvändning för att vaska fram mönster och strategier och gjort tester och fokusintervjuer med brukare för att se vilken effekt syntolkningen har gett.

– Man måste kombinera olika forskningsmetoder och ha flera källor och ingångar. Viktigt är att ta brukare till hjälp som får bedöma olika alternativ utifrån förståelsen och upplevelsen, säger hon.

Just nu pågår studier som ska kartlägga de utmaningar syntolken står inför: vad ska beskrivas, när och hur? Forskargruppen ska också ta reda på hur syntolkar tar sig an utmaningen att språkligt beskriva snabba byten av karaktärer, scener, tid och rum.

Forskningen behövs eftersom den säkrar och förbättrar kvaliteten av syntolkning, kan användas i syntolkutbildning och blir till nytta för brukaren. Dessutom uppmärksammas syntolkning och dess samhällsrelevans, menar Jana. Och det finns mycket kvar att forska om. Framförallt hoppas hon kunna titta mer ingående på syntolkning för barn i skolan, men också syntolkning i arbetslivet och syntolkning av icke-verbal kommunikation.

– Jag vill sätta mer fokus på hur användbara beskrivningarna är för brukarna, att det inte bara är språkligt elegant utan att det faktiskt fungerar.

Jana har också knutit kontakter med forskarkollegor i andra länder. Förhoppningen är att kunna arrangera en internationell konferens för forskning som berör syntolkning.

– I USA har de forskat längre än vi i Sverige om syntolkning, och i Europa finns ett spännande projekt om riktlinjer. Vår forskargrupp – med fokus på kognitiva aspekter och mottagarperspektivet –har en unik ställning och kompetens och kan bidra med en viktig pusselbit till den internationella forskningen, säger hon.

Nyfiken på mer? Läs antologin Syntolkning – forskning och praktik, som finns att ladda ner på www.mtm.seBildtext till illustrationerna: Hur blickar, ansiktsuttryck, gester och kroppsrörelser syntolkas, är något som docent Jana Holsanova tittat närmare på.Syntolkning: tecknade bilder på flera ansikten som visar olika uttryck: skratt, ilska, sorg, fundersamhet, tveksamhet.Bildtext: Jana Holsanova leder forskningen om syntolkning i Sverige.Syntolkning: Bild på kvinna med kort ljust hår med lugg och glasögon.

Syntolken – mer och mer eftertraktadAllt fler filmer, serier och tv-program syntolkas. För företaget Iris Media ökar uppdragen, och de växlar upp för att möta behoven.text & foto: Therese Selén

Magnus Johansson tar emot en trappa upp i Iris Medias lokaler på Sveavägen i Stockholm. Han ska strax dyka in i studion för att spela in syntolkningen till serien Bästa mannen som går i SVT i höst.

– Det är en ganska bra serie om mansrollen. Vi har redan gjort första avsnittet, i dag ska vi spela in tvåan, säger han.

I kontrollrummet intill studion sitter producenten som sköter teknik och regi, och är beredd att bryta om inläsaren tappar i tempo eller betonar fel ord, till exempel.

På företaget Iris Media jobbar åtta personer med medieproduktion, bland annat taltidningar, ljudguider och poddradio. Uppdragen ökar och framförallt är det syntolkningsjobben som blir fler. De har nyligen anställt två nya medarbetare för att hinna med, och utöver det har de kontakt med ett frilansnätverk.

– Vi försöker göra det mesta själva, men ibland tar vi hjälp av externa syntolkar som skriver manuset.

Inför en manusskrivning tittar syntolken på filmen ett par gånger och gör sedan ett manus med tidskoder där repliker placeras ut på rätt sekund.

Och just tiden är ofta det som en syntolk brottas med. Det gäller att säga så mycket av betydelse som möjligt, ofta på väldigt kort tid.

Andra utmaningar är till exempel ordlösa scener som har en betydande dramaturgisk poäng, berättar Magnus.

– Det blir en avvägning mellan hur mycket man ska tolka. Man vill förklara, men inte skriva folk på näsan. Även den som inte ser ska kunna göra egna tolkningar och engagera sig i filmen, säger han.

Visuell komedi är svår att syntolka. Magnus Johansson nämner Papphammar som ett exempel. I den sketchen halkar skådespelaren Gösta Ekman runt på ett par rullskridskor och ramlar på klumpiga sätt.

– Det var svårt att få det lika roligt. Vi försökte beskriva det med roliga formuleringar, typ ”Han druttar på ändan”. Om det ska bli kul behöver man ta sig lite mer friheter att skoja, säger Magnus.

För att syntolka en långfilm behöver de oftast ett par veckor på sig. Uppdragsgivarna är bland annat SVT, UR, filmbolag, myndigheter och organisationer.

– Vi vill ge tittaren en så bra upplevelse som möjligt, det ska vara lika bra som för en seende publik, säger Magnus Johansson.

Iris Media, som tidigare har ägts av Synskadades stiftelse, var bland de första i Sverige med att syntolka film redan på 1990-talet och tv på 2000-talet. Nu dyker allt fler bolag upp, men det är inte enbart positivt att branschen ökar, menar Magnus Johansson.

– För oss är kvalitet väldigt viktigt, men jag ser att kvaliteten på syntolkningen generellt sett blir sämre. Det är viktigt att inte bara tänka tidspress och prispress.

Han uppmanar användare att höra av sig till arrangörer, tv-bolag och andra med sina synpunkter.

– Jag tror många tycker att det är bra att syntolkning finns. Men frågan är: var det en bra syntolkning?

Bildtext: Magnus Johansson läser in många syntolkningsmanus till serier och filmer bland annat för SVT.Syntolkning: En man med kort brunt hår och lite skägg ler och tittar in i kameran. Han har hörlurar på, sitter framför en mikrofon i en studiomiljö. Bakom ett fönsterglas syns en man vid en skärm.

Så kan du ta del av syntolkningPå tv:n, i datorn eller mobilen:• I marksänd vanlig tv kan du se SVT:s syntolkade program i SVT24 efter klockan 21. Titta i tablån för SVT 24 för att se vad som syntolkas i vanlig tv.• Du kan också se SVT:s syntolkade program via SVT Play på webben, i mobilen, i surfplattan eller via Apple TV eller Google TV.• Vill du se syntolkade program i Barnkanalen via webben besöker du barnplay.se och trycker på knappen "Syntolkat".• TV4, Sjuan och TV12 tillhandahåller en del syntolkade program, men bara i TV4 Play. Besök tv4.syntolken.se för att se vilka program som syntolkas och för att titta på dem.• TV3, Kanal 5, Viasat och Discovery sänder också en del syntolkade program.• UR:s (Utbildningsradion) syntolkade program sänds i SVT24 och i playtjänsten urplay.se. Där finns en speciell kategori för de syntolkade programmen.• Netflix (streamingtjänst) syntolkar alla egna produktioner på engelska, samt köper in syntolkningsspår till ett antal filmer och serier utöver det.

På evenemang:• Många museer och utställningar har syntolkade visningar och en del teatrar syntolkar flera av sina föreställningar. Hör med ditt distrikt eller direkt med arrangören.• På flera större arenor (Bland annat Scandinavium, Ullevi och Bravida Arena i Göteborg, samt Friends Arena och Tele2 arena i Stockholm) finns syntolkningsutrustning att låna. Utrustningen är en typ av öronsnäcka med mottagare, och det är arrangören som beslutar om

evenemanget ska syntolkas eller inte. Vid hockey och fotboll är det ofta radiosportens direktsända webbradio man hör i lurarna från den match som spelas på plan.

I biosalongen:Vissa biofilmer förses av filmbolagen, med stöd av Svenska Filminstitutet, med syntolkning. Dessa ljudspår är kopplade till en mobilapp och laddas ned i förväg. Ljudspåren är oberoende av biografens teknik och ska fungera överallt där den aktuella filmen visas. Filminstitutet rekommenderar apparna VoiceVision och MovieTalk.

Läs mer detaljerad information på www.srf.nu/syntolkning

TIPS & TRICKSSmarta idéer i vardagenHur kan du göra vardagen så smidig som möjligt om du inte ser, eller har börjat se sämre? Bra idéer kan man aldrig få för många av! Tipsen här är hämtade ur boken Vardagstips för personer med synnedsättning.Särskilja förpackningarGummisnoddar av olika material och bredd kan användas för att skilja på olika typer av förpackningar som liknar varandra: schampo- och balsamflaskor, mejeriförpackningar eller kryddburkar, till exempel. Det kan vara smart att ha med något att märka med redan i affären – då blir det enklare när du kommer hem.MätaPunktmärkta måttband gör det lättare att mäta. Bandet har markeringar de första tio centimetrarna och sedan var tionde centimeter. Markeringarna kan göras med häftklammer.JoggaOm du springer tillsammans med någon finns det flera sätt att bli ledsagad på. För bäst flexibilitet: ha ett kortare snöre eller gummiband som ni båda håller i. Då kan ni anpassa hur fritt eller hur tajt ni springer beroende på omgivningen. Använd gärna reflexvästar som det står Synskadad och Ledsagare på så att omgivningen lättare förstår och kan visa hänsyn.DukaTänk på kontrasterna när du dukar. • Koppar och muggar bör vara ljusa inuti som kontrast till mörk dryck såsom kaffe eller te. • En ljus tallrik kontrasterar bra mot mörk mat och en mörk tallrik mot ljus mat. • Glas som är färgade eller som har en färgad kant är lättare att se än helt genomskinliga.

• Tallriken kan gärna ha en kant med en kontrastfärg.

Boken Vardagstips finns att beställa från kontorsservice@srf.nu eller via telefon 08–39 92 20. Den finns i tryckt text, på daisy och i punktskrift, samt går att ladda ner från srf.nu

FORSKNING & VETENSKAPAI räddar synen för diabetikerRegelbunden ögonbottenfotografering hjälper diabetespatienter att undvika synskador. I Indien ställer nu artificiellt intelligenta datorer diagnoserna.I världen finns minst 400 miljoner diabetiker. Var femte riskerar att bli blind om inte de smygande förändringarna hittas i tid. För att hinna med alla patienter har Aravindsjukhuset i Indien inlett ett forskningsprojekt med IT-jätten Google där ett artificiellt intelligent datorprogram har gått igenom mer än 100 000 ögonbottenfoton. Programmet gav rätt diagnos i mer än 90 procent av fallen, vilket är lika bra som ögonläkarnas bedömningar.

Systemet testas i full skala och resultaten är liktydigt med ögonläkarnas. Planen är att expandera projektet, så att datorprogrammet kan sålla fram vilka som är i riskzonen först. IT-företaget IBM har liknande projekt för sitt Watsonprogram i Indien.Källa: Vetenskapsradion

Lättare att orientera sig med ekoNy forskning på KTH ska visa hur blinda kan orientera sig med samma teknik som fladdermössen.

Fladdermöss och delfiner läser av omgivningen med hjälp av ekot från sina egna högfrekventa ljud som de skickar ut. Samma metod används för den som stöter en vit käpp i marken eller knäpper med fingrarna. Bo Schenkman, docent på avdelningen Tal, musik och hörsel vid KTH (Kungliga Tekniska Högskolan), har tillsammans med forskarkollegor tittat närmare på människors förmåga att använda ekolokalisering.

Bland annat har de i studier kunnat se att många blinda personer uppfattar ekons tonhöjd och ljudstyrka bra och även ekots klangfärg och skärpa. Det kan då bli enklare att urskilja högre frekvenser, vilket kan vara till nytta vid just ekolokalisering. Forskningen visar också att blinda har en bättre förmåga än seende att separera ljud som överlappar varandra, och därmed bättre möjligheter att uppfatta varifrån ljuden kommer.

Det finns mycket kvar att lära sig genom att studera hur människor och fladdermöss utnyttjar ekon, enligt Bo Schenkman.

– Ett mål med forskningen är att förbättra utbildningen av blinda och synskadade så att de blir bättre på att orientera och förflytta sig med hjälp av ljud och ekon, säger han.Källa: KTHBildtext: Forskning kan visa om blinda kan lära av delfinernas teknik med ekolokalisering.Syntolkning: Bild på delfin i ett stänkande klarblått vatten.

234 SÅ MÅNGA hornhinnetransplantationer kunde kirurgerna på S:t Eriks Ögonsjukhus utföra under 2016. Det är rekord. Men fortfarande krävs trettio procent mer donationer för att möta behovet. 70 procent av de transplanterade patienterna får en synskärpa som krävs för körkort, eller bättre, enligt hornhinnekirurg Branka Samolov.

Mer forskning om tillgänglig läsning behövs

Tvärvetenskaplig forskning och kritiska studier av tillgängliga medier behövs. Det visar en färsk genomgång av de senaste tjugo årens forskning om användningen av tillgängliga medier.– Den forskning jag har hittat är begränsad och spridd över många olika vetenskapliga discipliner, säger Anna Hampson Lundh, filosofie doktor och lektor vid Bibliotekshögskolan i Borås.

Kartläggningen gäller forskning om hur personer med läsnedsättning använder tillgängliga medier som talböcker, taltidningar, punktskriftsböcker, taktila bilder, teckenspråkig litteratur och lättläst. Något som har visat sig saknas är kritiska perspektiv och fler studier som vågar ställa frågor kring hur tillgängliga medier leder till ökad delaktighet och social inkludering, enligt Anna Hampson Lundh.

Rapporten Användning av tillgängliga medier: en forskningsöversikt finns

på www.mtm.se

Smarta textilier för dövblindaKläder som vibrerar och luktar kan bli del av ett kommande forskningsprojekt som leds av Högskolan i Borås. Tanken är att smarta textilier ska ge dövblinda nya kommunikationsmöjligheter.

Med hjälp av sensorer och andra teknologier ska plagget kunna ta in information om det som händer intill en person. Plagget ska sedan skicka ut speciella vibrationer eller värmesignaler till bäraren och kan till exempel tala om för bäraren om någon tittar på hen eller var bollen hen tappade befinner sig i rummet. Syftet är att möjliggöra språklig kommunikation och inlärning och samtidigt vara roligt för bäraren.

Högskolan i Borås leder projektet som heter Suitceyes och är finansierat av EU. Projektet beräknas starta i början av 2018 och kommer att pågå under tre år. Vid projektets slut hoppas forskarna ha en prototyp som kan börja tillverkas.Källa: VetenskapsradionBildtext: Vibrerande kläder kan hjälpa dövblinda att kommunicera.Syntolkning: En blå t-shirt hänger på en galge i förgrunden. I bakgrunden syns suddiga konturer av färgglada kläder.

Visste du att ...rösten är viktigast för att förmedla känslor? Det visar en studie publicerad i American Psychologist. I fem forskningsexperiment fick personer delta i, se, eller höra samtal. Deltagarna visade sig vara bättre på att uppfatta känslor när de bara fick höra och inte se något. Forskarna menar att om man bara hör blir det mer fokus på vad som sägs och hur det sägs.

Två pristagare av ögonvårdsprisSynpedagog och syncentralschef Gun Olsson, Kalmar syncentral, samt professor och barnögonläkare Sten Andréasson, ögonklinken Lunds Universitet, får 2017 års ögonvårdspris.

Gun Olsson är en av pionjärerna inom synrehabilitering i Sverige. Sten Andréasson har sedan 1980-talet kartlagt familjer med ärftliga näthinnesjukdomar. Priset delas ut vart tredje år och pristagarna delar på 100 000 kronor. Bildtext: Sten Andréasson och Gun Olsson prisades på SRF:s kongress i Malmö.Syntolkning: En man med kort, ljust hår, kavaj och slips står vid ett podium och talar. Precis bakom står en kvinna med mörkt kort hår, svartmönstrad blus och håller i ett diplom.

Ett studentliv utan gränserHan har studerat i Tyskland, USA och Norge med klasskamrater från hela världen. Nu är det juristprogrammet på Lunds Universitet som gäller. Axel Edling berättar om sina framtidsdrömmar och om hur det är att plugga med en synnedsättning.

text & foto: Therese Selén– Om du funderar på att plugga, men är lite skeptisk till hur det ska gå till, är det bra att veta att det finns väldigt mycket stöd och hjälp att få. Det knepiga är att man själv måste ha bra koll på vad man behöver och vad man kan få hjälp med. Och själv fråga efter det, säger Axel Edling.

Han har en synnedsättning som innebär att han ser ungefär tio procent.

– Jag har alltid tyckt om att gå i skolan, men aldrig kunnat läsa vad det står på tavlan. Många lärare har varit bra och försökt anpassa sig, men jag har ofta fått tjata på att de måste säga vad de skriver på tavlan. Det har varit ett irritationsmoment att be om det varje gång, säger han.

Kikare, läsförstoringsglas och stark lampa har varit bra hjälpmedel för Axel under grundskoleåren. Men att ha förstående lärare var minst lika viktigt för att studierna kunde flyta på bra för honom, både i Sverige, men också när familjen periodvis bodde i Tyskland. I Berlin gick Axel femman i en svensk skola och i Bremen gick han nian och första året på gymnasiet i en tysk skola.

– Det fanns ingen särskild anpassning för mig. Men det gick bra ändå, just tack vare många av mina lärare, säger Axel.

De två sista åren i gymnasiet läste han på den internationella skolan UWC Red Cross Nordic. Skolan ligger på norska landsbygden och har en fredsskapande vision. Axels klasskamrater kom från hela världen: Wales, Venezuela, Kina, Hong Kong, Östtimor, Mexiko, Västsahara bland annat.

– Det var väldigt spännande! En kompis jag fortfarande har kontakt med var barnhemsbarn i Albanien och min palestinska rumskompis hade bott i flyktingläger i Libanon, berättar Axel Edling.

Efter ett års universitetsstudier i Minnesota började Axel sedan plugga på juristprogrammet i Lund. I dag får han all kurslitteratur inläst eller som e-text. Dessutom har han rätt att få extra tentamenstid och skriva tentorna digitalt i datorn. Han brukar också be föreläsarna att skicka sina powerpointpresentationer i förväg på mejl för att kunna läsa dem på sin skärm.

– Det har funkat nästan alla gånger och jag har blivit bemött med stor förståelse.

En utmaning för en juriststudent med synnedsättning är själva lagboken. Det finns inga inlästa versioner eller något enkelt sätt att läsa den med e-text, enligt Axel. ”Smått bisarrt”, tyckte Axel, som fick tjata och påpeka att alla har rätt att få sin kurslitteratur tillgängliggjord.

– Bara för att man har en synnedsättning så betyder det inte att man inte ska kunna läsa ett visst universitetsprogram. Vi har alla rätt och möjlighet att göra det. Så jag fick ligga på och se till att de fick hitta på en annan lösning, säger han.

Till slut fick Axel tillgång till en elektronisk webbdatabas med lagbokens innehåll, som han även får använda på sina tentor.

– I framtiden hoppas jag på att förlagen ska sälja lagboken som e-bok. Och det tror jag kan hända.

Framtidsdrömmarna då? För Axels del lockar internationella relationer, mänskliga rättigheter och internationell politik allra mest. Men den senaste tiden har han insett att arbetsrätt, migrationsrätt, socialrätt, tillgänglighetsfrågor och förvaltningsfrågor inte heller vore så dumt.

– Man kan också hjälpa folk och göra någonting bra och viktigt utan att rädda världen genom att plädera i FN:s generalförsamling. Jag är intresserad av det som handlar om människor. Jag vill att det jag gör ska ha en positiv inverkan. Göra något bra i det lilla, säger han. Fakta om Axel EdlingÅlder: 24.Bor: Lund.Gör: Pluggar juridik.Drömjobb: FN eller EU-kommissionen.Familj: Mamma, pappa, två syskon och sambo Luisa.Intressen: Laga mat och dricka öl tillsammans med andra. Är aktiv i flera studentföreningar.Favoritbok: Valfri bok av Terry Pratchett, de engelska inläsningarna är bra!Bildtext: Drömjobbet för Axel Edling är i FN. Men Stockholms tingsrätt skulle inte heller vara så tokigt. Syntolkning: En ung man med mörkgrå kostym, vinröd skjorta, ljust hår och glasögon ler och kanar nedför ett räcke i en stentrappa. I bakgrunden syns entrén till en stenbyggnad med utsmyckad fasad, stora glasdörrar samt en guldskylt där det står Stockholms tingsrätt.

På upptäcktsfärd i musikens världDragspel, gitarr, kazoo och trummor satte ton på SRF:s kulturhelg. Tio barn och ungdomar sjöng, spelade, dansade och njöt av lägerlivet. text & foto: Therese Selén– Vet ni vad jamma är? frågade en av ledarna.

– Ja, det är typ att man spelar tillsammans, svarade Chandana Ekvall Polet, 11 år.

Barnen och ungdomarna fick prova flera olika instrument: piano, dragspel, gitarr, kazoo, maracas, trummor, gurka, tamburin, triangel. För många var det allra första gången som de spelade på instrumenten, men tillsammans med ledarna hittade de musiken och stämde in gemensamt i Djungelbokens kända melodi: Jag vill ju va som du.

– Det var kul att få lära sig något nytt. Vi kom på så många låtar och försökte göra en egen låt också, sa Liv Degerland, 9 år.

Höstlöv i klara färger ramade in miljön på Lillsveds folkhögskola, på Värmdö utanför Stockholm. SRF:s traditionsenliga teaterläger för unga hade i år bytts ut mot ett kulturläger. Musik, dans och film stod på schemat den sista helgen i september. Under en workshop i dans fick barnen träna på olika steg, hålla takten, improvisera och koordinera rörelser till musiken.

– Det bästa med läger är att man får vara med sina kompisar och att man får bestämma själv vad man vill spela. Det finns liksom inga måsten, tyckte Astrid Skott, 10 år.

– Jag tyckte det var roligast att spela trummor, sa kompisen Linnéa Broman, 10 år. Bildtext: Musik, sång och dans var temat på årets kulturhelg för barn och unga.Syntolkning: Collage med flera bilder från lägret. En tjej med långt brunt hår och glasögon spelar dragspel, en kille med kort mörkt hår och gul tröja spelar trummor, en grupp med barn och ungdomar dansar och sträcker händerna upp i taket. En tjej med mörkt krulligt hår spelar trummor och en tjej med brunt hår och vit klänning med rosa tryck spelar triangel.

KONGRESS 2017Gemensam kämpaglödDebattlustan var stor, frågorna och applåderna många. Drygt 200 SRF:are från hela landet intog hotellet i Hyllie, strax utanför Malmö, för 2017 års kongress den sista helgen i oktober.text: Therese Selén foto: Peter Kroon & Kari Agger– Säkra handikappersättningen! Säkra handikappersättningen! Så skanderade den enade talkören i kongressalen, som hölls på Quality Hotel View, i Hyllie. Och förutom att lobba för just den frågan enades kongressen om att SRF ska, fram till 2020, prioritera stärkt habilitering och rehabilitering samt medlemsrekrytering.

Men enighet rådde inte i alla frågor. En av de hetaste debatterna handlade om branschföreningarna. Förbundsstyrelsen, FS, hade

föreslagit en förändring som skulle innebära att endast branschföreningar med minst 50 medlemmar får utse ombud med rösträtt. Khodadad Bahrami, via Synskadade kurder, och Sällskapet seglare med synnedsättning hade lämnat in varsin motion mot förslaget.

– Det är en demokratifråga, hur kan man ta ifrån oss rätten? sade Margareta Söderlund när debatten drog igång.

Alireza Ghanbar Alipour tog i denna fråga av sig förbundsstyrelsehatten och ville uppmuntra engagemang som inte enbart är geografiskt bundet.

– Det är ett galet förslag och ibland är det bra om FS får stryk av kongressen, sade han.

Peter Tjernberg menade att det blir snett fördelat om en liten branschförening ska räknas lika som ett stort distrikt med många medlemmar. FS förslag föll, och kongressen röstade ja till att branschföreningarna, tillsammans med styrelsen, ska ta fram nya riktlinjer för branschföreningsstatusen.

Ett annat ämne som skapade debatt var vad intäkterna från ledarhundskalendern ska gå till. Flera motionärer tyckte att pengarna borde gå direkt till ledarhundsverksamheten.

– Allmänheten tror att de skänker pengar till ledarhundar. Det är omoraliskt och vilseledande. Vi borde istället kunna korta kön med dessa pengar, sa Elisabeth Ravstis, en av motionärerna.

– Jag tycker debatten är urspårad. Varje år går två miljoner kronor oavkortat från SRF till ledarhundsverksamheten. Och det står klart och tydligt i kalendern vart pengarna går, svarade Håkan Thomsson.

Kongressen avslog de tre motionerna i detta ämne.

En motion som fick tummen upp av både förbundsstyrelsen och kongressen handlade om etik. Motionären Jenny Näslund hade föreslagit tydligare riktlinjer för insamling med orden: ”SRF ska aldrig syssla med bössinsamlingar, delta i insamlingsgalor eller liknande aktiviteter som skapar eller förstärker negativa attityder till oss”.

– Det handlar om vår värdegrund och är en av de viktigaste sakerna vi jobbar med. För att etikgruppen ska ha något tydligt att förhålla sig till är detta mycket välkommet, kommenterade Victoria Öjefors Quinn.

En annan etikfråga som avslogs, men skapade debatt, kritiserade beslutet att sälja Månadslotten via telefonförsäljning. Att dessa intäkter är viktiga och betydande för SRF konstaterades, samtidigt som metoderna ifrågasattes. Men avgörandet blir ett beslut för etikgruppen.

Sju uttalanden gjordes under kongressen. Det är viktiga upprop som förbundet skickar till media, myndigheter och politiker för att påverka.

Uttalandena handlar bland annat om handikappersättningen, valhemlighet, färdtjänst och rehabilitering.

Kongressen fick bland annat besök av Arnt Holte, generalsekreterare för Norges Blindförbund, och Madeleine Harby Samuelsson som är statssekreterare hos barn- äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér (S). Madeleine lovade att ta med sig flera av punkterna till regering och riksdag, bland annat kravet om att säkra handikappersättningen.

Mer information från kongressen hittar du på www.srf.nu/kongress. Lyssnare kunde följa kongressen i Radio SRF. Valda delar av sändningarna finns här: www.srf.nu/radio under fliken Extramaterial. Se även våra Facebook-, Twitter- och Instagram-konton.

Bildtexter: Bilder föregående sida: Ombud från de 23 distrikten samt branschföreningarna fanns på plats för att rösta och delta i debatterna.Therese Persson från SRF Jämtland hade bakat fina kakor med SRF-loggan, kongressen till ära.Syntolkning: Collage med flera bilder på personer i kongressalen. Stor bild på presidiet, fyra personer som sitter bredvid varandra uppe på ett podium, bakom syns en stor vit skärm med SRF:s logga och texten Kongress 2017. Liten bild på ljusa runda mördegskakor med blå SRF:logga i mitten: en person med vit käpp. Käppen är ett streck av vit kristyr.Bildtext: Åsa Regnérs statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson besökte kongressen.Syntolkning: Kvinna med ljust lockigt hår står vid en talarstol och bär svart tröja samt glasögon.

Beslut i korthet – det här klubbade kongressen igenom

Bostad till ordförandeFörbundet ska under kommande kongressperiod skaffa en ”ordförandelägenhet” i Stockholmsområdet, detta för att ordförande ska kunna väljas från andra delar av landet. Lägenheten ska hyras ut till marknadsmässig hyra. Förbundsstyrelsen ska nu reda ut om den ska köpas in av SRF, om den ska hyras eller ägas av Iris förvaltning.

Gratis vit käppSRF ska arbeta för att den vita käppen ska bli gratis. Käppen utsätts för dagligt slitage och går ofta sönder. De avgifter som en del landsting i dag tar ut innebär dessutom en risk att nysynskadade inte vill ha eller

använda den. Nu ska tvingande åtgärder tas fram för att egenavgiften tas bort.

Mer kunskap i trafikskolornaRiksförbundet ska jobba för att mer information om synskadade ska ingå i körkortsutbildningen och även i de handböcker som används. Särskild tonvikt bör läggas på den vita käppens betydelse. Riksförbundet ska informera Transportstyrelsen och Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR). Distrikt och lokalföreningar uppmanas kontakta trafikskolorna lokalt.

Funktionärsprogram införsSRF ska starta ett långsiktigt regionalt medlems- och funktionärsutbildningsprogram som kontinuerligt genomför utbildningar lokalt och regionalt i hela organisationen. Detta för att bygga en kunskapsbas bland medlemmar och blivande funktionärer.

Tydligare produktmärkningSRF ska i en bred satsning kontakta och informera livsmedelsproducenter om att produktnamn måste bli tydligare och mer läsbara för personer med synrester. Många etiketter på påsar, burkar och förpackningar har idag murriga färger och liten text. SRF ska dessutom trycka på för ökad användning av punktskrift på etiketter.

Nytt familjemedlemskapNu kan barnfamiljer med minst en synskadad person ansöka om familjemedlemskap i SRF. Familjemedlemskapet ska kosta 300 kronor per kalenderår.

Nationellt ledsagarintygSynskadades Riksförbund ska arbeta för att ett nationellt ledsagarintyg införs. Det behövs ofta för den som har med en ledsagare i olika sammanhang. Intyget ska fungera som ett bevis på att personen är synskadad enligt medicinsk definition. Det skulle kunna ge tillträde till olika former av stöd och service.

Ledarhundar i offentlig miljöFler och fler restaurang- och butiksägare välkomnar ledarhundsekipage i sina lokaler, men beslutet är fortfarande upp till den enskilde näringsidkaren. SRF ska nu aktivt verka för en lagstiftning som ger ledarhundsförare rätt att ta med sin ledarhund till offentliga lokaler.

Medlemsforum 2019

Ett medlemsforum för alla medlemmar i hela landet ska hållas under 2019. Temat är Spräng gränserna.

Syninstruktörer i varje kommunRiksförbundet ska arbeta för att det tas fram tvingande åtgärder för att syn- och hörselinstruktörer ska finnas i varje kommun. Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en översyn av Socialtjänstlag. Förbundsstyrelsen kommer att vända sig till utredningen med denna synpunkt.

Nytt kulturprojekt startasKulturen ska stärkas inom SRF och en ny arbetsgrupp ska söka pengar för att starta ett kulturprojekt. Syftet är att på ett positivt sätt lyfta fram synskadefrågor genom att ständigt arbeta med kultur, likt det tidigare projektet Kulturkraft. Synskadade Konstnärers och Konsthantverkares Förening, SKKF, kan bli en samarbetspartner.

SRF utreder inte namnbyteSynskadades Riksförbund behåller namnet. Motionen som föreslog en utredning om ett eventuellt namnbyte avslogs efter viss debatt. Unga med Synnedsättning, som nyligen bytt namn men behållit sin förkortning US, fick inte med sig SRF på samma tåg – denna gång.

Läs mer på www.srf.nu

Här är nya styrelsenDen nya förbundsstyrelsen som ska leda Synskadades Riksförbund fram till nästa kongress 2020 är på plats.Kongressen i Malmö valde Håkan Thomsson, 53 år från Tierp, som förbundsordförande igen. Ny förste vice ordförande är Niklas Mattsson, 47 år från Fjärås i Halland.

Maria Thorstensson från Färlöv valdes till ny andra vice ordförande med röstsiffrorna 60 mot Annika Östlings 22 röster. Hon gick därmed förbi Annika Östling, som var valberedningens förslag.

– Jag kan knappt andas! Jag tackar er alla för stödet och är otroligt glad, sade Maria Thorstensson, 53 år.

44-åriga Umeåbon Jenny Näslund fick flest röster i valet av övriga ledamöter. 75 personer ville helst se henne i styrelsen. Jenny Näslund är vice ordförande i SRF Västerbotten och hennes främsta intressefrågor är medlemsvärvning och att få medlemmarna att känna sig behövda.

– Det är spännande att bli utmanad och att få jobba på riksplanet, sade hon.

Andra nya ledamöter i styrelsen är Laoko Sardar Abdulla, 37 år från Växjö, Per Karlström, 63 år från Sollentuna, Peter Tjernberg, 31 år från Sundsvall, samt Maria Sjötång, 54 år från Svängsta. Roland Gustafsson, Anita Svenningsson, Agneta Elfving, Alireza Ghanbar Alipour samt Annika Östling fick förnyat förtroende och sitter kvar i förbundsstyrelsen.

Styrelsen är så nära jämställd den kan bli med sju män och sex kvinnor.

Bildtext. Övre raden: Laoko Sardar Abdulla (nyval), Håkan Thomsson (ordförande omval), Per Karlström (nyval), Roland Gustafsson (omval), Peter Tjernberg (nyval). Nedre raden: Maria Thorstensson (andra vice ordförande nyval), Anita Svenningsson (omval), Agneta Elfving (omval), Alireza Ghanbar Alipour (omval), Niklas Mattsson (förste vice ordförande nyval), Maria Sjötång (nyval), Annika Östling (omval). Närmast i bild: Jenny Näslund (nyval).Syntolkning: Gruppbild på nya styrelsen, tagen snett uppifrån.

Många möten och glada skrattAtt träffa gamla vänner, få nya bekantskaper och chansen att byta ett ord med någon från andra delar av landet kanske är något av det mest uppskattade under en kongress. Under måltiderna och i pauserna delades många skratt och samtal och på lördagskvällen fylldes dansgolvet av uppklädda festdeltagare. Bildtext: På lördagen samlades de drygt 200 deltagarna till en festmiddag.Syntolkning: Bild på flera finklädda personer som samtalar och skrattar vid middagsborden med vita dukar.Bildtext: En av flera som avtackades var Eva Björk, tidigare kanslichef på rikskansliet. Hon går nu i pension. Nuvarande kanslichef Ulrika Norelius Centervik höll ett tal för henne.Syntolkning: Ulrika, klädd i blåmönstrad klänning, räcker över ett paket samt mikrofonen till Eva, som är klädd i brunmönstrad blus. Bildtext: Flera danssugna tog en svängom till livebandet Najz på kvällen.Syntolkning: Finklädda personer skrattar och dansar, lampor i flera färger lyser mot kameran. I bakgrunden syns musikerna i bandet. En bild visar en tjej i blå aftonklänning och en kille i mörk kostym med fluga, stå vid ett av barborden.

Enkät:Vad är det bästa med att vara med på kongress?

Josefin Bergstrand,

SRF Stockholms och Gotlands län– Att höra diskussionerna och resonemangen bakom besluten. Och att nätverka med ombud och anställda.

Christer Karlsson, SRF Norrbotten– Man träffar bekanta man känner sedan tidigare. Men framför allt tonvikten på att sitta i mötena är väldigt givande.

Kourosh Javvi, Persisktalande synskadade i Sverige– Motionerna man kan rösta på.

Solweig Lundkvist, SRF Uppsala län– Det en stor ära att få vara med och en input till vad vi ska jobba med. Vi tar intryck av varandra.

David Renström, SRF Västerbotten– Möjligheten att vara med och påverka föreningens framtid.

Ida Andrae, SRF Östergötland– Att få större inblick i hur påverkansarbetet sker på nationell nivå och att själv få vara med och påverka.

Ulf Norström, SRF Sörmland– Träffa folk jag känner sedan tidigare och uppdatera mig med vad som är på gång.

Mikael Haraldsson, SRF Skåne– Jag känner mig delaktig i de beslut som fattas.

Kerstin Krebs, SRF Stockholms och Gotlands län– Det bästa är att vara med och påverka vad SRF ska göra som hel organisation. Hur vi ska arbeta framåt. Det är också kul att träffa många förtroendevalda och delta i en debatt.

Dobrivoje Vucovic, Sveriges Synskadades Schackförbund– Att vara med och bestämma om SRF:s arbete. Det är roligt att träffa andra människor, den sociala biten är viktig. Det är också kul att kunna påverka SRF:s framtid!

Pia-Lena Krischel, SRF Stockholms och Gotlands län– Att redan från start veta vad vi ska jobba med de kommande tre åren och att få möjlighet att få lyssna på de fingrar som hålls upp i luften.

Marianne Nordkvist, SRF Norrbotten– Det är intressant! Man träffas. Det är ju frågor som berör hela organisationen. Det måste vi ta vara på. Ensam är man inte stark – vi måste vara flera. Mångfald är bra! Ta vara på alla synskadade oavsett ursprung, kön och längd.

Taip Fajzuli, Synskadade Öst- och Centraleuropeer– Kongressen är mycket viktig, den handlar om SRF:s framtid. När man är på kongressen kan man påverka besluten eftersom man själv kan rösta. Det sociala är också viktigt. Man träffar olika människor och byter erfarenheter.

SIGNERATKaj Nordquist, medlem i SRF Stockholms stad och SRF Östhammar, kaj.nordquist@telia.com Mer forskning behövsSäkert tänker sig många att forskning kring synskadade ska handla om att bota ögonsjukdomar. Och det är inte fel att sådan forskning bedrivs. Men även annat borde det samlas in seriös kunskap om.

Vad missar blinda, synskadade och människor med synnedsättningar i den kommunikation som pågår överallt nu för tiden? Vilka strategier finns för att kompensera? Hur kan man kommunicera mellan seende och synskadade, mellan synskadade själva och mellan synskadade och andra funktionsnedsatta?

Det finns forskning om relationen mellan gravt synskadade och deras barn, det finns också forskning om hur synskador påverkar känslomässiga relationer och hur synskadade lär sig läsa via andra media än de vanligaste. Det har också forskats om hur synskadade läser tidningar och böcker, liksom vilka effekter olika former av rehabilitering har.

Jag tycker att det borde forskas om vilka konsekvenser informationssamhället har för synskadade, alltså Sverige på 2000-talet. Benämningen säger att det skiljer sig på avgörande punkter från tidigare jägar-, fiskar- eller jordbrukssamhällen och att utvecklingen har passerat industrisamhället.

Ett utmärkande drag för informationssamhället är att det viktigaste för utveckling, produktion och samarbete är kommunikationen mellan människor. Givetvis har det varit viktigt i mellanmänskliga relationer även tidigare. Men det nya är att det nu handlar om de stora processerna i

samhället. Då blir forskning om hur grupper av människor, som på olika sätt tvingas kommunicera på andra sätt än majoriteten, särskilt intressant. Det handlar om personer eller grupper av människor som riskerar att bli marginaliserade.

Kraven på synskärpa för en högpresterande individ har faktiskt varit olika under olika historiska epoker. Att manövrera en häst, en oxe eller en åsna i maklig takt på egna ägor förutsätter inte alls samma synskärpa som krävs för att styra fordon som förflyttar sig i 100 kilometer i timmen.

Men den som hanterar specialprogram för synskadade på datorer, smarta telefoner eller surfplattor kan ibland vara lika effektiv som den som opererar samma apparat med synen. Ett modernt samhälle är inte självklart mer tillgängligt än ett äldre, men inte heller mindre tillgängligt. Det beror på omständigheterna. Detta skulle jag vilja se mer systematiskt insamlad kunskap om, alltså resultat av akademisk och annan forskning. Syntolkning: Tecknat porträtt på en man med kort ljust hår och blå skjorta.

MIN ÅSIKTGör din röst hörd! Mejla din insändare eller ditt debattinlägg till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Insänt material tas med i mån av plats. Skriv max 1 300 tecken inklusive mellanrum. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera texten.

Fördomar frodas på Stockholms Universitet I Perspektiv nr 4 sökte Stockholms universitet barndomssynskadade över 45 år till en minnesstudie. Jag uppfyllde kraven och hörde av mig. Men då Stina Cornell Kärnekull, som utför studien, fick höra att jag har en enkel form av epilepsi var jag inte välkommen att delta.

”Vi måste ha friska individer som deltar”, förklarade hon. Hennes handledare menade att den som har epilepsi inte kan delta då lukterna som används för att framkalla minnen gör att personer med epilepsi får stora epileptiska anfall. Jag känner inte igen den bilden av epilepsi. I den information jag fått i 35 år av sjukvårdspersonal står inget om att undvika lukter. Däremot finns en form av epilepsi som kan ge stora luktupplevelser. Är allt en missuppfattning?

En hög procent av barndomssynskadade har någon ytterligare funktionsnedsättning. Är våra minnen inte lika mycket värda som de som enbart har en barndomssynskada? Varför går forskare inte ut med en

annons där det tydligt framgår vilken målgrupp de söker? Det är tragiskt när metoderna är viktigare än resultatet och där begreppen sjukdom och funktionsnedsättning blandas ihop.Catarina MeurlingSVAR:På Stockholms universitet genomför vi just nu en studie om självbiografiskt minne hos barndomsblinda och seende personer. Vi har flera kriterier för att man ska kunna delta i studien och därför ställs ett antal frågor över telefon med de som visat intresse. Vi har inte möjlighet att ange samtliga detaljer för deltagande i annonserna och därför ger vi istället fullständig information kring vilka specifika kriterier som gäller över telefon.

I projektets etiska prövning framgår att ett kriterium för exklusion i forskningsprojektet är neurologisk sjukdom. Det innebär att rekrytering av forskningsdeltagare måste göras i enlighet med det beslut som etikprövningsnämnden godkänt. Därför kan vi till exempel inte inkludera personer med epilepsi i studien, och detta gäller oavsett vilken form av epilepsi som det rör sig om. Vänliga hälsningar, Stina Cornell Kärnekull, Doktorand på Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Namnbyte förbättrar inte livsbetingelserDet diskuteras om SRF borde byta namn eller ej. Frågan har aktualiserats, bland annat efter att US ändrat sitt namn till Unga med synnedsättning. Ett argument som torgförs är att man inte vill betecknas som skadad. Frågan är då: är det bättre att vara nedsatt än skadad? Vi som skriver detta titulerar oss vare sig synskadade eller synnedsatta. Vi är blinda och använder det ordet för att beskriva hur vår synstatus är. Idag har ordet blind nära nog blivit ett fult ord, men vi hävdar att det är ett bra ord som passar om man är just blind och inte synsvag. Uttrycket ”blinda och synsvaga” är ett användbart begrepp som borde användas oftare.

Synskadades Riksförbund är ett bra namn som ger besked om vad vi är för förening: här kan man vara med som blind, synsvag eller fullt seende.

SRF ska inte lägga kraft och tid på att utreda eventuella namnbyten. Istället ska vi förbättra våra livsvillkor.

LSS-lagen, färdtjänsten, tillgänglig kollektivtrafik, förbättrad habilitering och rehabilitering, värnande om punktskriften, arbetsmarknadsfrågor och att utveckla SRF är frågor som vi måste ta oss an med glöd och energi. Peter Tjernberg och Sven Edlund

SRF-SVEPETVad händer i ditt distrikt och lokalförening? Mejla till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Skicka gärna med bilder. Insänt material tas med i mån av plats. Skriv max 700 tecken inklusive mellanrum. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera texten.

Sommarfjällskola 2017Härliga vandringar och samtal

ommarfjällskolan är ett bra tillfälle för personer med synnedsättning att ta sig ut på vandringar i fjällen. Vi hoppas att fler synskadade vill ta chansen framöver. I somras gick resan till

Hemavan. S

Först gjorde vi ett besök på Naturrum. Där fanns en tredimensionell karta över området. Det var helt underbart att kunna känna på den trånga passagen mellan två bergsmassiv och den ”återvändsgränd” som kallas Kobåsen, sjöar och vattendrag. Vår första vandring var på Kungsleden. Leden är 42,5 mil lång, börjar i Hemavan och slutar i Abisko. Studenterna från fjälledarutbildningen var våra ledsagare och guidade muntligt. Några deltagare gick med gåstavar, några med en gåstav och den andra handen med ett stadigt grepp i ledsagarens ryggsäck, och några gick med en stav mellan sig och ledsagaren och en stav i andra handen. Vi njöt av solen och det varma och vackra sommarvädret.

Nästa morgon begav vi oss till foten av Atofjället. Där, utanför en torvkåta, mötte vi Sigrid, eller Sakka som var hennes samiska namn. Vi slog oss ner runt elden och hon bjöd på kokkaffe. Hon berättade livfullt om samernas liv förr och nu och vi lyssnade på hennes jojk. Högst uppe på fjället ligger samernas heliga plats Aatoeklibpie. Utsikten från toppen var magnifik och våra ledsagare var otroligt duktiga på att beskriva vidderna. Nästa dag vandrade vi upp på kalfjället. Uppe, ovan trädgränsen, var en vidunderlig utsikt över snöbeklädda fjälltoppar som våra ledsagare beskrev. Nedanför vår rastplats fanns en porlande jokk eller bäck. Där kunde vi fylla våra vattenflaskor, det blev också ett tillfälle för våra ledarhundar att ta ett svalkande dopp.

För flera av oss gav vandringarna många intressanta och givande samtal i en underbar natur. De flesta i gruppen var gravt synskadade och fyra av oss hade ledarhund. text: Monica Fredriksson foto: Thomas Fredriksson

Blir du sugen att vara med? Mejla SRF Fritid på fritid@srf.nu eller ring 08-39 92 90. Observera att sista anmälningsdag är den 19 december!Sommarfjällskolan anordnas av Friluftsfrämjandet Region Norr och SRF Fritid.

Bildtext: Blöt lunchpaus längs Drottningleden, en av vandringarna som utgår från Hemavan.Syntolkning: Flera personer i färgglada regnkläder sitter på mossbeklädda stenar med spritkök framför sig. I bakgrunden syns fjäll.Bildtext: Ledarhundarna passade på att ta ett svalkade dopp i en porlande jokk.Syntolkning: En ljus hund med ledarhundssele står vid en porlande fors.Bildtext: Blomman Kung Karls spira sågs på många ställen på fjället.Syntolkning: Närbild på klargula blomblad och rödbruna stjälkar.

Ny folder ska motverka fördomarArbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) fick SRF:s nya folder Med synnedsättning i arbetslivet i handen under en arbetsmarknadskonferens i Helsingborg i oktober. Kaj Nordquist, från SRF, lämnade över foldern som innehåller intervjuer med tio personer som har olika grad av synskada, och som hittat sin plats i arbetslivet. Foldern är ett svar på den attitydundersökning SRF gjorde bland arbetsgivare år 2016, som visade på mycket negativa attityder och stor okunnighet kring att anställa synskadade.

Foldern kan beställas från via telefon 08-39 92 20 eller via e-post kontorsservice@srf.nuBildtext: Ylva Johansson tar emot foldern Med synnedsättning i arbetslivet av Kaj Nordquist från SRF.Syntolkning: Ylva Johansson står vid ett podium. Kaj Nordquist talar i en mikrofon, vänd mot henne, och håller i en folder.

Givande konferens för egenföretagareEtt 30-tal personer samlades på Almåsa för att inhämta kunskaper och utbyta erfarenheter kring att vara synskadad och driva eget. En del deltagare hade redan egna företag, andra övervägde att starta eget. Anette Klingeborn Skoglund från Nyföretagarcentrum gav goda råd till de som redan har ett företag och till de som går i uppstartstankar.

Auktoriserade revisorn Johan Andersson, från Grant Thornton, föreläste om bokföring och årsredovisning, olika former för företagande, skatteregler, olika stödformer med mera, som finns att få från Arbetsförmedlingen samt gav tips på tillgängliga bokföringsprogram. Karl-Gunnar Roth berättade om möjligheten att söka bidrag från De Blindas Väl. Dessutom redogjordes för hur SRF arbetar med arbetsmarknadsfrågorna. Starka önskemål framfördes om att SRF skulle bilda ett nätverk för synskadade egenföretagare. Ett 30-tal personer samlades på Almåsa för att inhämta kunskaper och utbyta erfarenheter kring att vara synskadad och driva eget. En del deltagare hade redan egna företag, andra övervägde att starta eget. Anette Klingeborn Skoglund från Nyföretagarcentrum gav goda råd till de som redan har ett företag och till de som går i uppstartstankar.

Stor aktivitet på Vita Käppens dagVita Käppens dag den 15 oktober gav avtryck bland allmänheten och i medierna från norr till söder.SRF Luleå bjöd in politiker, allmänhet och personal till ett öppet hus med en hinderbana. SRF Bergslagen inventerade tillgängligheten på Kungsgatan i Lindesberg som inte verkar ha gått framåt trots den nya lagen om att otillgänglighet är en form av diskriminering. SRF Uppsala län var ute och lappade otillgängligheten i Uppsalatrafiken. SRF Göteborg var ute på en tillgänglighetspromenad i centrala staden och anmälde fel och brister i appen Anmäl hinder.

Dessutom skickades debattartiklar in till flera av landets dags- och lokaltidningar.

MINNESORD Monica AhlkvistVår Älskade Kamrat har lämnat oss efter en lång tids sjukdom. Monica är mest känd inom organisationen för sin och Fredrik Ahlkvists sång och musik, inte minst genom programmet Älskade Kamrat, som de reste runt med i hela landet. Monica hade en fantastisk förmåga att sätta fingret just precis på hur det kan kännas att ha en funktionsnedsättning. Monica arbetade många år som informatör, och tog bland annat initiativ till intressanta diskussioner om kroppsspråk inom SRF.Trots ett tufft liv fyllt av svårigheter på grund av flera sjukdomar och funktionsnedsättningar, tappade Monica aldrig sitt engagemang och sin positiva syn på livet och dess möjligheter.

Vi minns Monica med värme och glädje.Eva Björk, SRF

Inget gehör för kritik mot färdtjänstFärdtjänstbilar som kommer mycket sent eller inte alls har blivit vardag för resenärerna i Stockholms län.Det var när det nya avtalet för färdtjänst började gälla i februari 2016 som problemen startade. Cab Online vann i princip hela färdtjänsten i länet med sina två varumärken Taxi Kurir och Sverigetaxi på grund av rejält pressade priser. Detta gör att chaufförerna anser det mindre lönsamt att köra färdtjänst och flera chaufförer har berättat i media att de aktivt väljer bort färdtjänstkörningarna. För att uppmärksamma politikerna på problemet anordnade SRF Stockholm och Gotlands län en manifestation i oktober. Fredrik Wallin (Kd), ordförande i landstingets färdtjänstnämnd delar inte den bild som SRF beskriver. Enligt honom är det trafiksituationen i Stockholm som bär skuld till att bilarna är sena. Men hur kommer det sig att bolagen ändå levererar bilar till sina vanliga kunder? Fredrik Wallin säger att det kan finnas vissa problem med enskilda förare, men sammantaget har färdtjänsten inte försämrats i och med det nya avtalet.Joachim KåhlmanBildtext: Stockholmare krävde bättre färdtjänst.Syntolkning: En person håller upp en skylt med orden: Fungerande färdtjänst NU!

Besök i Slovenien och Bosnien-Hercegovinan delegation från SRF reste till Slovenien och Bosnien-Hercegovina i september för utbyte med våra systerorganisationer. Första stoppet var hos den slovenska

synskadeorganisationen UBPSS i staden Ljubljana.E Därefter åkte de till staden Sarajevo för att möta synskadeföreningen i Sarajevodistriktet som SRF sedan 20 år har haft ett internationellt utvecklingssamarbete med. Besök gjordes bland annat på en specialskola och på talboks- och punktskriftsbiblioteket.Bildtext: SRF:s Ann Jönsson under ett av resans besök på ett punktskriftsbibliotek i Ljubljana. Kassettband används fortfarande för talböcker, men sedan två år har man börjat läsa in böcker i daisyformat.Syntolkning: Ann Jönsson står mellan bokhyllorna och läser punktskrift i en bok.Ministern Amela Dautbegoni i Sarajevoregionen diskuterade behovet av samhällsstöd till regionens synskadeorganisation med SRF:s Håkan Thomsson.

Syntolkning: Amela Dautbegonić har blont, vågigt långt hår, vit blus och svart kjol. Håkan Thomsson har vågigt mörkt hår, vit skjorta och grå kavaj. I den ena handen har han sin vita käpp.

Populära spelträffar i JönköpingSRF Jönköpings län ordnar spelträffar en gång i månaden där medlemmar kan spela showdown, curling och olika sällskapsspel. Träffarna vänder sig till samtliga medlemmar i länet och är en möjlighet att träffas och umgås regelbundet. Vår första spelträff hölls 26 september. Den blev lyckad och elva personer i olika åldrar kom.

27 augusti genomförde vi en aktivitet som riktades till medlemmar i yrkesverksam ålder. 14 medlemmar plus ledsagare samlades i föreningslokalen under en heldag. Distriktsombudsman Julia Lindahl berättade om SRF:s arbete. Vi diskuterade bland annat hur verksamheten i distriktet bör vara utformad så att den är relevant för personer mellan 18 och 64 år. Sedan körde vi musikquiz och lekte lekar för att lära känna varandra lite bättre. Det var en trevlig dag och många förslag och idéer skrevs ner, som vi funderar vidare på framöver.Julia Lindahl, ombudsman, SRF Jönköping

SISTA ORDETHåkan Thomsson, förbundsordförande, 08-39 91 11, hakan.thomsson@srf.nuKampen går vidareKongressen 2017 gav en härlig energikick i SRF-arbetet. Vi ska kämpa för att handikapp- ersättningen säkras, och att samhället ska ta ansvar för de extra kostnader vi har, på grund av vår synskada.

Dagens handikappersättning har sitt ursprung i den ”blindhetsersättning” som infördes redan på 1930-talet. Det är svårt att med exakthet precisera de merkostnader en synskada innebär. För att undvika kostsam administration och rättsosäkra bedömningar från enskilda tjänstemän vid Försäkringskassan så är nuvarande system, med en schablonersättning, absolut det rimligaste.

Kongressen fastslog att habilitering och rehabilitering ska bli prioriterade områden för åren 2018–2020. Tillsammans ska vi arbeta med dessa frågor under parollen: Självständighet ger styrka.

Men även medlems- och organisationsutvecklingsarbetet är prioriterat framöver. Vi ska intensifiera vår medlemsrekrytering, och samtidigt värna om, och ta tillvara, de medlemmar vi redan har. Funktionärsutbildningen inom organisationen ska förstärkas. Kongressen antog också en strategi

för arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågorna. Vi måste bli bättre på att ta vara på kvinnlig kompetens, och sträva efter jämn könsfördelning i styrelser och arbetsgrupper. Detta är ett ansvar för varje del av SRF-organisationen.

Visst är SRF en stark organisation med många engagerade medlemmar. År 2019 ska vi samlas till ett medlemsforum, dit alla medlemmar bjuds in. Detta ska gå under namnet ”Spräng gränserna”. Här ska vi fokusera på de möjligheter vi har, och gripa oss an framtidsfrågorna med positiv sprängkraft.

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ger oss stöd i vårt arbete för full delaktighet och jämlikhet för synskadade på alla områden. Vår utgångspunkt är tanken om alla människors lika värde. Inom SRF ska vi ha ett erfarenhetsutbyte och en social gemenskap, så att vi alla kan leva aktiva och självständiga liv.

Slutligen vill jag tacka för det fina förtroendet som kongressen gav mig, att få leda SRF i ytterligare tre år. Jag lovar att göra mitt bästa. Men SRF:s verksamhet och framtoning är ett lagarbete som består av summan av allas insatser. Alla positiva bidrag behövs! Kampen för synskadades rätt till full delaktighet går vidare. Syntolkning: Tecknat porträtt i svartvitt på Håkan som har mustasch och långt hår.

Annonser: NYHET!Betala med autogiroDu vet väl om att du numera kan betala din medlemsavgift via autogiro? Ett enkelt och bekvämt sätt att säkra sitt årliga medlemskap i SRF. Du slipper krångla med pappersfakturan eller mata in OCR-nummer i datorn, betalningen görs alltid i tid och det kostar inget extra.

Kontakta medlemsregistret på telefon 08-39 91 20 eller via e-post registret@srf.nu så berättar vi mer.NYHET!Medlemsfaktura via e-postVill du få din medlemsfaktura via e-post och på ett sätt som fungerar för din skärmläsare?Nu kan vi erbjuda dig att få dina medlemsavgiftsuppgifter direkt till din inkorg. Smart, effektivt och inte minst miljövänligt.

Det är snart dags att betala medlemsavgiften för 2018, så skynda dig att anmäla ditt intresse för faktura via e-post.

Kontakta medlemsregistret på telefon 08-39 91 20 eller via e-post registret@srf.nu så berättar vi mer.

Når vi dig på rätt sätt?För att vi ska kunna nå dig snabbt och effektivt med aktuell information gäller det att vi har rätt kontaktuppgifter. Är du osäker på om vi har rätt e-postadress, telefon- och mobilnummer? Hör av dig till din lokalförening eller direkt till oss på medlemsregistret. Du når oss på registret@srf.nu eller via telefon 08-39 91 20.

Valpkalender 2018 - Beställ nu!Nu är den klar! En rykande färsk kalender med ledarhundsvalpar från Synskadades Riksförbund.För att vara säker att du får kalendern kan du ringa till 08 -39 90 00 eller mejla info@hundkalendern.se

Fira jul & nyår på AlmåsaJUL • 22–27 december Må gott och fira en klassisk jul med allt som hör julen till. Vi klär granen, pysslar, äter julgott och tomten kommer med klappar till alla.

NYÅR • 27 december–2 januari 2018 firas med pompa och ståt, fyrverkerier, musik, bubbel och nyårssupé. Det är populärt att fira nyår på Almåsa – först till kvarn gäller. Nyårsvistelsen bokas med minst två sammanhängande övernattningar.

För pris och bokning: tel: 08-500 404 80 eller e-post: bokning@almasa.se

SRF erbjuder via statligt stöd rekreation på Almåsa, en anläggning som ligger vackert vid Hårsfjärdens strand i Stockholms skärgård. Almåsa har hög tillgänglighet för synskadade och har nattvärd som extra trygghet för gästerna. Vårt mål är att synskadade i alla åldrar på ett så självständigt sätt som möjligt ska kunna få en meningsfull rekreation.

Rekreation på AlmåsaDu som är synskadad och har en låg inkomst kan söka bidrag för rekreationsvistelse över jul och nyår på Almåsa. Bidrag till större delen

av dygnspriset kan beviljas från Stiftelsen Almåsa och Synskadades Stiftelse, samt även i vissa fall ett resebidrag. Du behöver inte söka ur båda stiftelserna, en ansökan räcker. Ansökningarna ska vara oss tillhanda senast 22/11.Kopia på slutskattsedel ska alltid bifogas till ansökan. Ansökningsblankett och information från Stiftelsen Almåsa rekvireras från Iris Förvaltning AB, Anna Petrén Lantz, telefon: 08-39 93 14,e-post: anna.petren.lantz@irisforvaltning.se När det gäller Synskadades Stiftelse: Synskadades Riksförbund, Yvonne Gille, telefon: 08-39 91 54, e-post: yvonne.gille@srf.nuBlanketten kan även laddas ner från www.srf.nu

Livets möjligheter – för personer med flerfunktionsnedsättning – en konferens riktad till anhöriga, personal och beslutsfattareVälkommen på nationell konferens 23-24 april 2018, Stockholm. Konferensen fokuseraar på livets möjligheter för personer med omfattande funktionsnedsättningar och deras anhöriga.www.anhoriga.se

SRF-annons: SRF Folkbildning anpassar studiematerial till önskat läsmedia för synskadade eller dövblinda som deltar i en studiecirkel eller folkhögskoleutbildning. – Det är viktigt att det är en folkrörelseorganisation som utför regeringens uppdrag för målgruppen. Vi är en garant för att teknisk anpassad litteratur inom folkbildningsområdet fortsätter att vara oberoende från statligt detaljstyrning, säger Arne Jungelin, studieombudsman vid SRF Folkbildning. Kontakta oss för mer information. Telefon:08-39 90 00, e-post: folkbildning@srf.nu eller läs mer på srf.nu/studier/folkbildning

SRF-annons: Ta chansen att lära dig punktskrift!För gemenskap, underhållning eller som ett nyttigt verktyg i vardagen. Det finns många anledningar att lära sig punktskrift. En liten stunds övning om dagen kan ge dig goda kunskaper bara efter ett halvår.Nu är det snart dags igen för SRF:s populära nybörjarkurser. Platsen är Wiks folkhögskola utanför Uppsala. 2018 kan du välja mellan fem tillfällen:29 januari–1 februari

12–15 mars14–17 maj10–13 september12–15 novemberMöjlighet finns att läsa kursen vid flera tillfällen. SRF står för kostnaden för resor till och från kursen samt kost och logi. Du betalar själv en deltagaravgift på 500 kronor för fyra dagar. För frågor och anmälan, kontakta Lena Nisula Wester på Synskadades Riksförbund. Telefon: 08-39 91 70 eller mejla: punktskrift@srf.nuSista anmälningsdag är 5 december.

SRF-annons: Res i sommar!Cykla på Bornholm, följ med till Rom eller varför inte njuta av sol och bad på Mallorca? SRF Fritid är Synskadades Riksförbunds egen resebyrå som varje år ordnar resor och aktiviteter, både i Sverige och utomlands, för våra medlemmar. Beställ den nya resekatalogen för sommar och höst 2018 av Britt Ronström på fritid@srf.nu eller ring 08-39 92 90. Läs mer på www.srf.nuObservera att sista anmälningsdag är den 19/12.

Srf-annons: Uppvakta på högtidsdag eller hedra någons minneGratulations- och minneskort!Beställ: minneskort@srf.nu08-39 92 30 • www.srf.nu

MånadslottenStöd Synskadades RiksförbundKöp MånadslottenDragningar varje dagMiljonchanser varje månadFör beställning ring: 08-39 90 60www.manadslotten.se

Förmånliga försäkringar med unika fördelarSRF är en del av UNIK Försäkring. Det innebär att du som medlem kan teckna trygga försäkringar för bland annat din bil, ditt boende och olycksfall - för dig och dina familjemedlemmar.

Här ser du några av våra unika fördelar:LSS-ärendenJuristhjälp vid överklagan av LSS-ärenden ingår i alla våra hemförsäkringar.HjälpmedelLåg självrisk på hjälpmedel för syn- eller hörselfel i hemförsäkringen.Generösa rabatterTeckna flera försäkringar hos oss och få upp till 20 % rabatt.Unik serviceVi har inga knappval och du får svar inom 15 sek. när du ringer. Anpassad bilFörsäkring av hela bilen utan premiepåslag för anpassad bil.HemextraEn extra bra hemförsäkring för dig som tillhör personkretsen LSS eller SOL.Kontaktuppgifter Unik Försäkring: Telefon: 010-490 09 91 Öppettider: måndag till fredag kl. 8.15 till 16.45E-post: info@unikforsakring.se Hemsida: www.unikforsakring.seFörsäkringsgivare är If Skadeförsäkring AB org.nr 1614120-3 med säte i Helsingfors (adress till huvudkontoret är Ängsporten 4, 02200 Esbo, Finland), som i Sverige representeras av WaterCircles Sverige AB org.nr 556807-9056 (postadress Box 1014, 164 21 Kista, Isafjordsgatan 35, tel. 08-517 29 600, info@watercircles.se). WaterCircles är anknuten försäkringsförmedlare till If.

Redaktionsrutan:Ges ut av Synskadades Riksförbund, årgång 41 utgivningsdag: 17 nov. 2017Nästa manusstopp och utgivning: 21 nov och 20 decOmslag: Linnéa Broman och Astrid Skott Foto av: Therese SelénVinjettillustratör: Linnea BlixtTryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar

Redaktion srf.perspektiv@srf.nuSRF Perspektiv, 122 88 EnskedeTherese Selén, redaktörtherese.selen@srf.nu

08-39 92 78Kari Agger, grafisk formgivare

Ansvarig utgivareHåkan Thomssonhakan.thomsson@srf.nu

Prenumeration Tidningen ingår i medlemskapet, övriga 250 kr/år. SRF Perspektiv finns som tryckt tidning, på tal, som podcast, i punktskrift samt i textformat. Du kan via mejl få tal– och textversionen i din dator.

Annonser och prenumeration: katarina.viklund@srf.nu 08-39 91 23 ISSN: 1652-263X

Stöd SRFPlusgiro: 90 00 90-2