14.3–22.4.2018

SVENSKA

KLASSIKERNA I NYTT LJUS

HISTORY WIPES

History Wipes utmanar oss till att se vad som händer omkring oss just nu – och vad som har hänt under gångna decennier och sekler. Temana i utställningens videoinstallationer och skulpturer är bland annat etnisk utrensning, krig, historia, minnen och arkiv samt den manipulation maktmaskineriet utövar. Konstnären ADEL ABIDIN är intresserad av sådant man inte vill se, sådant man vill utplåna och tiger om.

Den internationellt erkände Adel Abidin (f. 1973 i Bagdad, Irak) bor och arbetar både i Helsingfors och i Amman, Jordanien. Hans arbete präglas av ett starkt samhälleligt etos. I sin konst behandlar han svåra ämnen, ofta med humor eller sarkasm. Ändå har hans verk ett djup, de är allvarliga och rentav dystra. Varandets skörhet, rädslan och osäkerheten inför framtiden men också hopp är teman som ofta återkommer i Abidins konst.

Abidins verk ställs ut i museets innergård, huvudtrappa samt i utställningssalarna på andra och tredje våningen. Flera av hans nya verk är skapade och anpassade med tanke på museets arkitektur.

Utställningen är producerad av Konstmuseet Ateneum med Ateneums chef, FD Susanna Pettersson och intendent Sointu Fritze som kuratorer. I utställningen Historier inom finsk konst som pågår samtidigt presenteras ett av specialforskare, FD Erkki Anttonen valt urval av Henry Ericssons (1898–1933) verk som beskriver Finlands inbördeskrig.

ADEL

ABI

DIN

: Hist

ory W

ipes (

2018

). Vi

deos

tillbi

ld: M

artin

Jäge

r

Vi har en tendens att tro att vi lever i nuet. Det är i själva verket bara en illusion vi håller fast vid för att bekräfta vår existens för oss själva så att vi kan vårda och fira vår materialistiska fullbordan. Men om vi öppnar våra ögon för en närmare granskning och analyserar det absurda i vår existens, kommer vi att märka att det endast finns två scener på vilka vi kan tillåta oss att existera: det förflutna och framtiden.

När det gäller det förflutna existerar vi genom personlig reflektion av våra minnen. Våra minnen är formbara och uppdateras starkare, livfullare och mindre sanningsenligt för varje gång vi på nytt besöker dem. Processen kallas rekonsolidering eller återhämtning och förklarar varför våra minnen har en tendens att förändras med åren. Därför verkar det som om vi var tvungna att lita på skriven historia.

Genom att gå tillbaka till historien och lära oss av den kan vi utveckla oss själva och världen; vi fortsätter där våra förfäder lämnade genom att använda den

MANIFESTATION AV EN ILLUSION

kunskap de utvecklade utgående från den historia de läste. Det här kan liknas vid en snöbollseffekt och förefaller mycket logiskt.

När jag började se närmare på snöbollen upptäckte jag emellertid att den förstör oss istället för att göra oss bättre.

Hur kan vi vara säkra på att vi känner till hela sanningen om tidigare händelser? Hur kan en författare, konstnär eller vilken som helst forskare lita på historiska data?

Beträffande framtiden beror vår existens på några hypoteser som vi har skapat och kollektivt kommit överens om. Vi fortsätter att upprepa den historia som har skrivits av segraren. Jag kom här att ställa mig själv frågan: vad händer om vi stryker vår historia, stryker våra obehagliga minnen och börjar om igen?

När jag tänkte på allt detta – och eftersom jag är en fullt mänsklig varelse – gick jag i fällan och litade

Bild:

Mar

tin Jä

ger

på opålitlig historia. Jag grävde i det förflutna för att utveckla tanken att utplåna historia och snubblade över Rauschenbergs verk Raderad De Kooning teckning (1953). Konstverket fick mig att ställa ytterligare frågor: vad skulle hända om vi strök vissa delar av historien, sådant som känns obekvämt för människan? Eller om vi strök historia bara för att göra en omstart? Hur skulle det se ut om vi glömde alla krig vi har förorsakat, alla mänskor vi har dödat? Eller om vi glömde våra övertygelser?

Varför sluta där? Varför inte radera ut varje omnämnande av förintelsen under andra världskriget. Japans attack mot Pearl Harbor. Och, för all del: Vietnam, Korea-”konflikten”, andra världskriget, till och med första världskriget, Irak, Iran, hela finanskrisen. Låt oss glömma allt våld i hemmen och all rasism, alla fördomar och så vidare, och så vidare.

Hur skulle vår värld då se ut?

Det är den hypotesen jag har valt att fundera över i min kommande utställning på Ateneum.

ADEL ABIDIN

I mars 2012 spreds nyheten om mordet på 90 irakiska studerande internationellt. Bakgrunden till mordet var att de hade klätt sig enligt den västerländska ”hår- och klädstilen Emo”. Enligt Iraks inrikesministeriums tolkning var de satanister och homosexuella, vilket var orsak nog för att en skara religiösa fanatiker skulle stena studenterna till döds. Adel Abidin blev skakad av morden och började bearbeta temat. Han skapade en konstnärlig helhet kallad Symfoni. Stillbilden från hans video som fyller hela trappuppgången i Ateneum är tagen därifrån.

Kropparna avbildade i videon Symfoni bildar en illusion av ett landskap där himlen är fylld av duvor. Fåglarna sitter emellertid fast med snören i kropparna och kan inte stiga till höjden. Adel Abidin konstaterar: ”Duvorna (själarna) flaxar med vingarna i onödan, de försöker fly, men sitter hårt fast i dödens tyngd”.

SYMFONI Huvudtrappan

ADEL

ABI

DIN

: Sym

foni

, 201

2. V

ideos

tillbi

ld: M

artin

Jäge

r

AL-WARQAA Sal 13, vån. 2

ADEL ABIDIN: Al-Warqaa, 2013. Lawrie Shabibi Art Gallery, 2013, Dubai.Bild: Pekka Niittyvirta

Al-Warqaa hänför sig till verket Symfoni som visas i huvudtrappan, och som Adel Abidin skapade 2012 till minne av de mördade irakiska ungdomarna. Skulpturen är en fortsättning på temat där duvan symboliserar offrens själar.

Al-Warqaa hänvisar till duvans skelett förankrat med en sten så att den inte kan flyga sin väg. Duvan är en stark symbol som sätts i förbindelse med bl.a. fred, helig ande och andra gudaväsen. I sitt verk hänvisar Abidin till den persiske läkaren, filosofen och poeten Avicennas (980–1037) dikt Ode till en människosjäl där själens resa jämställs med duvans flykt. Al-Warqaa är ett starkt ställningstagande för de mänskliga rättigheterna och samtidigt ett poetiskt och ett smärtfyllt skrik för frihet.

VI KOM FÖR ATT DÖDA DIN FAR

Huvudtrappan

ADEL

ABI

DIN

: Vi k

om fö

r att

döda

din

far,

2018

. Ate

neum

. Bild

: Ade

l Abid

in

Adel Abidin är intresserad av vad vi vill minnas respektive glömma. Verket Vi kom för att döda din far baserar sig på en episod som inträffade under Finlands inbördeskrig. Konstmuseet Ateneums chef Susanna Pettersson berättar i utställningspublikationen om sin farmor som under kriget hade öppnat dörren för en grupp män som hade knackat på. Männen hade meddelat den unga flickan att de hade kommit för att ta livet av hennes far – ett länge förteget minne som gjorde ont och inte hade yppats på flera decennier.

Berättelsen bearbetade Abidin till en bländande vit neonskulptur som sträcker sig långt utöver denna enskilda episod. Konstnären hänvisar till de miljoner ögonblick av liknande rädsla, fasa och tyranni då någon anser sig ha makt att besluta om en annan människas liv eller död. Det är precis som Susanna Pettersson sammanfattar: ”Soldaten kunde vara från vilket land som helst, knacka på vilken som helst dörr, var som helst”.

FRAMTIDSVISION Sal 17, vån. 2

ADEL ABIDIN: Framtidsvision, 2018.Videostillbild: Adel Abidin

Människans existens i en alltmera osäker värld står i centrum av Adel Abidins konst. I hans verk Framtidsvision riktar han blicken mot väntans plåga, vad som händer i människan när ingenting alls händer. När man inte får röra sig, inte se, när någon annan dikterar reglerna. Barnens förväntan, hopp och drömmar vibrerar under ytan. Otåligheten gör att leden rämnar, nyfikenheten tvingar en till att titta ut.

Verket kan också ses som en beskrivning av psykologisk maktutövning och kontroll. I vår värld finns miljontals flyktingar vars liv är fyllt av väntan och osäkerhet inför framtiden.

HISTORY WIPES Sal 33, vån. 3

Historien som skulptur

Flera av Adel Abinins nyare verk hänför sig till historiska smärtpunkter, och det gör också videoinstallationen History Wipes (2018) som hör till utställningens nyckelverk. Det består av arkivfilmer, nyhetsbilder och anonyma klipp där en konflikt eller ett hot om konflikt är starkt närvarande. De behandskade händerna som stryker bildytan ren har sitt ursprung i Giorgio de Chiricos berömda målning The Song of Love (Kärlekssången) (1914), där en enorm gummihandske kombineras med skulpturen Apollo Belvedere från antikens Grekland.

History Wipes fick sin början då konstnären satte sig in i den finska historiens mörkaste period, inbördeskriget 1918. Abidin kände starkt hur krigets trauman och aldrig berättade historier fortfarande kastar mörka skuggor över det finländska samhället. Under skapandeprocessen

blev verket alltmera omfattande; ett allmängiltigt debattinlägg som kretsade kring att minnas, minnet och minnenas nyckfullhet och mångtydighet. Verket talar om hur smärtsamma och skamfyllda händelser utplånas överallt i världen. Frågan är vems berättelser och vems historia vi egentligen berättar – eller som berättas för oss – och med vilken röst.

Adel Abidin säger: ”Såsom historien manipuleras av segrarna är den en tung börda; den kan liknas vid en skulptur som omformas efter hand.”

ADEL

ABI

DIN

: Hist

ory W

ipes,

2018

Vide

ostil

lbild:

Mar

tin Jä

ger

BELÖNINGEN

De sköra, fragila ansiktsmasker är gjorda av pyrexglas och för tankarna till medeltida tortyrkammare. Adel Abidins masker hänför sig emellertid till 1980–1990-talets Irak under Saddam Husseins skräckvälde. De irakiska idrottarna bestraffades hårt om de förlorade; Iraks nationella fotbollslag tvingades bära precis likadana tortyrmasker av järn som hade använts under medeltiden, som vedergällning för att de hade förlorat en internationell match.

Eftersom glas är ett material som lätt går sönder hänvisar det här till de torterade offrens sårbarhet. I verket kombineras skräck och skönhet som uttryck för maktutövning och despoti. Adel Abinin konstaterar: ”De talar om den rädsla som rådde under diktaturen och som matchernas förlorare fick genomlida, men också om alla de som vågade resa sig mot regeringen”.

Sal 20, vån. 3

ADEL ABIDIN: Belöningen, 2015. Fondazione Berengo och Berengo Studio, Murano, VenedigBild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen

För Adel Abidin hade ordet arkiv haft betydelsen av ett vetskapens tysta begravningsplats tills han besökte den lokala polisstationens utlänningsverk i Amman. I kartongpärmar på en enorm arkivhylla var tusentals vanliga människors öden gömda, också hans eget. Installationen började leva och röra på sig i konstnärens huvud. De hemliga dokumenten andades berättelser om verkliga människor som kontrollerades.

Konstnären tog ett foto i utlänningsverket men tvingades radera det på polisens uppmaning. En kopia hade ändå sparats i mobiltelefonen, och den fungerade som utgångspunkt för verket. Multimediainstallationen Arkiv väcker tankar om vårt förhållande till myndigheter och till allt effektivare övervakningsmaskinerier, men också till hur och för vilket ändamål uppgifter används. Vi lever i en värld där kunskap är makt, i dag mera än någonsin tidigare.

ARKIV Sal 20, vån. 3

ADEL ABIDIN: Arkiv, 2018. Photoshopskiss

Betydelsen av uttrycket politiskt korrekt varierar beroende på de olika individernas agenda. Ett politiskt korrekt uppförande kan gynna civil fred, tolerans och brödraskap, men det kan också utnyttjas i pejorativt syfte, ofta för att stöda politiska argument.

Uttrycket politiskt korrekt innebär ändå nästan alltid anpassning, förlikning och följsamhet. Ofta används det också för att man medvetet vill neutralisera svåra problem eller undvika faror och konfliktsituationer. I Adel Abidins skulptur förvrids och förvrängs den politiska korrektheten. Den innehåller felaktigheter och feltolkningar; en sanning som vi försöker omforma endera på grund av tvång eller med allvarliga avsikter.

POLITISKT KORREKT

Sal 31, vån. 3

ADEL ABIDIN: Politiskt korrekt, 2018. Skiss

Konstverksserien Kvarlevor baserar sig på ett fotografi som Abidin har hittat och som sysselsatte hans tankar och krävde vidarebearbetning. Bildens fraktplan är fullt med amerikanska soldater på väg till en kommendering i Mellanöstern. Soldaternas disciplinerade rad förknippas med makt- och kraftutövning, men i bilden har konstnären sett också hundratals människoöden som förenas av det hot om konflikt som väntar.

I sina reliefer gjorda av olika material på PVC-skum har Abidin sönderdelat fotot i oräkneliga delar. Han har förvandlat soldaternas hjälmar och utrustning samt flygplanets innandöme till ett dekorativt, nästan abstrakt mönster. Berättelsen är ofullständig och full av hål – betraktaren kan inte gestalta hela bilden. Verken är som förkolnade, arkeologiska fynd som ger en fingervisning om det förflutna – eller hänvisar till framtiden.

KVARLEVOR Sal 31, vån. 3

ADEL ABIDIN: Kvarlevor, #9, 2017 Bild: Mohammad Al-Shammary

Vitt är ursprungligt

En av konsthistoriens mest kända krigsbilder är Francisco Goyas (1746–1828) målning Den tredje maj 1808 (1814–15) som avbildar Napoleons trupper när de avrättar spanjorer som har deltagit i folkresningen i Madrid. Adel Abidin känner också till målningen, och hans installation Utrensning påminner till sin komposition om Goyas verk. Personer med fel färg, kanske också sådana som tänker fel eller annorlunda, blir offer för utrensning. Allt som är smutsigt och störande sköljs över på duken som är en del av installationen.

Abidin upplever att den etniska utrensningens tema är synnerligen aktuellt. Rasism och politisk förföljelse i olika former hör idag till vardagen i många länder. Utrensning är en Orwellsk syn på ett totalitärt samhälle där allting är övervakat, utrensat och fläckfritt.

UTRENSNING Sal 31, vån. 3

ADEL ABIDIN: Utrensning, 2018. Skiss.Produktion: AVEK

HENRY ERICSSON (1898–1933) var närapå den enda konstnär som under sin samtid avbildade händelser från inbördeskriget 1918 utgående från egna erfarenheter. I början av 1930-talet gjorde han skisser över händelser han sett och utarbetade sedan den grafiska serien Inbördeskriget som omfattade åtta verk. Serien blev på hälft p.g.a. att konstnären avled i en olycka. Han gjorde dessutom en målning som föreställde röda fångar i fånglägret i Hennala.

En av Ericssons nära vänner, författaren Jarl Hemmer, uppmuntrade Ericsson till att göra serien Inbördeskriget. Hemmers roman En man och hans samvete publicerades 1931. Boken behandlar inbördeskrigets olika skeden och speciellt fånglägertemat. Han visar stor förståelse för de röda fångarnas situation. Under skrivprocessen diskuterade Ericsson och Hemmer temat ingående med varandra, och den dialogen inverkade på bådas tolkningar.

HENRY ERICSSON

Sal 6, vån. 2

En del av serien Inbördeskriget beskriver de oroliga stämningarna i Helsingfors 1917 före själva kriget. Ericsson studerade då på Centralskolan för konstflit i Ateneumbyggnaden. Etsningen Demonstrationståg hänför sig troligen till de röriga händelserna på Senatstorget i juni 1917 när en anarkistgrupp under ledning av Jean Boldt ockuperade domkyrkan under ett knappt dygn.

HEN

RY E

RIC

SSO

N: D

emon

stra

tions

tåg,

1931

, Ate

neum

. Bi

ld: F

inlan

ds N

atio

nalga

lleri

/ Han

nu P

akar

inen

I utställningen ingår målningen Fånglägret, tre grafiska blad samt skisser och arkivmaterial, allt från Finlands Nationalgalleris samlingar.

Övriga utställningar:HISTORIER INOM FINSK KONST18.3.2016–31.12.2020

Utställningen i museets första och andra våning är en fest för Ateneums samlingar. Den berättar om den finska konstens historia från 1809 fram till 1970-talet, samtidigt som den förankrar konsten såväl i Finlands som i världens historia.

HEL

GE

DAH

LMAN

: Krig

, 194

6–19

48. A

tene

um.

Bild:

Fin

lands

Nat

iona

lgalle

ri | H

annu

Aalt

onen

Efter första världskrigets slut föddes i Italien en strömning kallad magisk realism. Strömningens konst präglades av en hemlighetsfull stämning samt av konflikten mellan analytisk objektivitet och finstämd, mångbottnad tvetydighet. Utställningen bjuder publiken på drygt 80 mästerverk av konst- närer såsom Giorgio de Chirico och Carlo Carrà. FE

LIC

E C

ASO

RATI

: Bee

thov

en, 1

928,

Mar

t, C

ollez

ione

VAF

-Stif

tung

, Rev

eret

o.

© A

rchi

vio F

otog

rafic

o M

art,

Rove

reto

Kommande utställning:FANTASTICO! Italiensk konst från 1920- och 1930-talet10.5– 19.8.2018

Med museets inträdesbiljett. Programmet går på finska och engelska.

Ons 21.3 kl. 18 ATENEUM LIVE Baba Lybeck leder en aktuell diskussionskväll. Temat ansluter sig till Adel Abidins utställning. Bistro Ateneum, fritt inträde.

Ons 28.3 KONST ÅT OSSDe ungas (under 25 år) och studerandenas gratisdag.

15.00–18.00 Synliggör din tanke -pinsverkstad, innergården

16.00 Adel Abidin presenterar sin utställning på engelska. I utställningssalarna.

18.00–19.30 History wipes? Paneldiskussion om utställningen, på scenen Adel Abidin, museichef Susanna Pettersson och inbjudna diskussionsdeltagare. Ateneumsalen. På engelska.

UTSTÄLLNINGENS ÖPPNA VISNINGAR med inträdesbiljett: på svenska 1.4 kl. 14på finska torsdagar kl. 18 och söndagar kl. 13på engelska sö 25.3 kl. 14, sö 8.4 kl. 14 och sö 22.4 kl. 14på ryska 8.4 kl. 14.

FLERA EVENEMANG: ateneum.fi > evenemang

Mika

Väy

ryne

n

EVENEMANG

I den bok som publiceras i samband med utställningen presenteras Adel Abidins senaste verk som har g jorts speciellt för utställningen på Ateneum. Ett rikt bildmaterial över konstnärens tidigare produktion ingår också. I bokens artikel skriven av FD Susanna Pettersson granskas de utgångspunkter och motiv Abidin behandlar i sin konst: att minnas och att glömma, samt en förhoppning om humanitet i en värld som förefaller att bli allt osäkrare. Bokens utgivare är PARVS, och den ges ut på engelska. 100 s.

KONSTMUSEET ATENEUM

VÄLKOMMEN!

BILJETTER 15 € / 14 € / 13 € 0 € Under 18 årGratis inträde med Museikortet

ÖPPETTIDERTi, fre kl. 10–18Ons, to kl. 10–20Lö, sö kl. 10–17Måndagar stängt

Biljettförsäljningen avslutas en halv timme före stängning.Särskilda tider: ateneum.fi > Kom till oss > Välkommen!

KONTAKTUPPGIFTER Brunnsgatan 2 00100 Helsingfors Tfn 0294 500 401 ainfo@ateneum.fi

PÅ NÄTETateneum.fiSamlingarna på nätet: kokoelmat.fng.fi

EVENEMANGateneum.fi > Evenemang

KONSTVERKSTÄDERateneum.fi > Kom till oss > KonstverkstäderNonstop-verkstäder lördagar 17.–31.3.2018

ALLMÄNNA VISNINGARingår i inträdesbiljettens pris. Kontrollera tidpunkten: ateneum.fi > Kom till oss > Guidningar

BESTÄLLDA GUIDNINGAR Bokningar: må–fre kl. 9-15 Tfn 0294 500 500 E-post: bokningar@nationalgalleriet.fi

KAFÉ–RESTAURANGATENEUM BISTRO, bottenvån.

MUSEIBUTIKEN Följer museets öppethållningstider. På nätet: museoshop.fi

FRÅN MUSEIBUTIKEN

MUSEIBUTIKEN OCKSÅ PÅ WEBBEN:museoshop.fi

botten- våningen

Adel Abidins verk ställs ut i museets innergård, huvudtrappa samt

på vån. 2 i utställningssalarna 13 och 17 och på vån. 3 i utställningssalarna 20, 31 och 33.

vån. 3 ADEL ABIDIN: salarna 20, 31 & 33

vån. 1Ateneumsalen

vån. 2Historier inom finsk konst &

ADEL ABIDIN: salarna 13 & 17

Ateneums huvudpartner

#ADELABIDIN