INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

ÅRSREDOVISNING 2007

fastställd av tf. generaldirektören den 20 februari 2008

Sidan 1 av 66

Innehåll

Generaldirektörens förord ..................................................................................................... 4

1 Resultatredovisning....................................................................................................... 5

1.1 Samlad översikt ............................................................................................................. 5

1.2 Bevarande.................................................................................................................... 11

1.3 Förmedling .................................................................................................................. 16

Återrapportering mål 1 .................................................................................................... 18 Återrapportering mål 2 .................................................................................................... 25

1.4 Kunskapsuppbyggnad ................................................................................................. 31

Forskning och samverkan med universitet och högskola................................................ 32 Forskning och samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag............. 33 Forskning och samverkan i Norden ................................................................................ 36 Forskning och samverkan i Europa................................................................................. 37 Forskning och samverkan i övriga världen ..................................................................... 38 Projektredovisning .......................................................................................................... 39

2 Redovisning av kompetensförsörjningen .................................................................... 53

3 Anslag 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet .................... 55

4 Anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter ......................................................... 56

5 Finansiell redovisning ..………………………………………………………………………………….. 57

5.1 Resultaträkning ……...…………………………………………………………………………………...… 57

5.2 Balansräkning …..………………………………………………………………………………………...… 58

5.3 Anslagsredovisning ….……………………………………………………………………………...……. 59

5.4 Sammanställning över väsentliga uppgifter ……………………………………………………... 60

5.5 Tilläggsupplysningar och noter ….………………………………………………………………...… 61

6 Underskrift....……………………………………………………………………………………………….. 66

3

Generaldirektörens förord Verksamhetsåret 2007 har varit ett innehållsrikt år. Institutet för språk och folkminnen har fungerat med de nya språkvårdande arbetsuppgifter som tillkom 1 juli 2006, samtidigt som institutets forskningsprofil ytterligare har stärkts inom de tidigare verksamhetsområdena dialekter, folkminnen och namn. Institutets generaldirektör Björn Lindquist avgick med ålderspension 2007-08-31 och chefstjänsten var under årets fyra sista månader under tillsättning. Styrelsen har entledigats i och med årets utgång. Ett stort tack för dess arbete framföres härmed. Det tidigare riksdagsbeslutet om en nationell språkpolitik den 7 december 2005 har inneburit en stor expansion för språkvården. Under 2007 har experter på svenskt teckenspråk, meänkieli och romani anställts vid myndigheten. Institutet har också övertagit ansvaret för Lexinordböckerna, som riktar sig till invandrare och innehåller översättningar från svenska av 28 500 ord till ett invandrar- eller minoritetsspråk. Ett omfattande romanilexikon har kommit ut av trycket. Vi har också kunnat konstatera att Sverige i ett internationellt perspektiv befinner sig mycket långt fram vad gäller klarspråksarbete. Ett nära samarbete mellan Språkrådet och Namnavdelningen manifesterades i konferensen Nordiska språkmötet, där språk- och namnvårdare från hela Norden möttes under temat Namn, namnvård och namnpolitik i ett mångspråkigt Norden. De internationella kontakterna har fortsatt varit omfattande. Institutets personal har deltagit bl.a. i United Nations Group of Experts on Geographical Names i New York, The 3rd Conference of the SIEF Working Group on The Ritual Year and Ritual Diversity i Stráznice, Tjeckien och 25th International Perspectives on Contemporary Legend Research Conference i Logan, Utah. Under året har i institutets regi handlingarna från The Ritual Year Conference och del tre av handlingarna från den tjugoförsta internationella namnforskarkongressen i Uppsala 2002 publicerats. Insatserna inom forskningsområdet har varit fortsatt stora. Anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser har till stor del använts för att delfinansiera projekt, t.ex. Dialektutjämning i Västsverige och Från Nora-Anna till Foppa. Genom ett avtal med Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond fick institutet 2006 bidrag till två postdoktorala trainee-tjänster på 75 % under fem år, en för personnamn och en för svenska dialekter. Sistnämnda projekt, Stockholmsdialekter i interaktion, har startats under 2007. Myndigheten ser fram emot ett nytt verksamhetsår 2008 med en ny generaldirektör i ledningen. Eva Brylla Tf. generaldirektör

4

1 Resultatredovisning

1.1 Samlad översikt Mål Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Övergripande verksamhetsmål 1 Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet. Ett barnperspektiv skall integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet Återrapportering Myndigheten skall redovisa måluppfyllelse enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som myndigheten finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Institutet för språk och folkminnen skall i tillämpliga delar redovisa resultatet för myndigheten som helhet. Verksamhet Institutet för språk och folkminnen (institutet) har under året varit verksamt för bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om de delar av det immateriella kulturarvet som institutet förvaltar. För 2007 har institutet i regleringsbrevet, 2006-12-14 (Dnr U2006/9499/B), tilldelats 44,8 miljoner kronor på anslaget 28:13 Institutet för språk och folkminnen, 1,1 miljoner kronor på anslaget 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet samt 187 tusen kronor på anslaget 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Redovisningen av verksamhetens resultat indelas i verksamhetsgrenarna bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad. Verksamheten har under året bedrivits på fem orter, i Uppsala, Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå. 1 Myndighetens uppgifter enl. 1 § i förordning med instruktion för Institutet för språk och folkminnen, SFS 2006:888, vilken gäller för verksamheten 2007: ” Institutet för språk och folkminnen är central myndighet på språkets område. Myndigheten har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt bundna kulturarv i Sverige. Myndigheten skall bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.”

5

Kunskapsuppbyggnaden är en viktig del av institutets verksamhet. Merparten av det arbetet sker i form av parallellt verkande projekt, varav flera är långsiktiga och resurskrävande. Institutet har beslutat att en satsning ska ske på sådana projekt, vars avslut ligger nära i tiden, medan andra får bedrivas på nuvarande eller lägre nivå och avvakta ett framtida utrymme i institutets budget. Institutet har vidare beslutat att pågående digitaliseringsprojekt ska fullföljas och att en viss riktad insamling av dialekter, folkminnen och namn ska äga rum. Behovet av en större insamlingsinsats kvarstår dock såväl inom de områden där svenska är förstaspråk, som inom minoritetsspråkområdena. Inom verksamhetsgrenen bevarande har arbetet med att förbättra samlingarnas status för andra året kunnat få en välkommen resursförstärkning tack vare det s.k. Accessbidraget från Kulturrådet. Härigenom har tio personer kunnat projektanställas för att uteslutande arbeta med att förbättra samlingarnas status. Under året har över 500 000 digitala filer skapats av äldre arkivmaterial. Över 3 000 fonogram har kunnat föras över till digitalt medium, vilket är en fördubbling jämfört med 2006. Accessprojektet har även under 2007 bidragit till att insatserna för bevarande har kunnat hållas uppe. Detta är positivt, då institutet under många år har påtalat behovet av att öka resurserna för bevarande. Den utåtriktade förmedlingsverksamheten har ökat i sådan omfattning att den 2007 för första gången utgör institutets största verksamhetsgren. Detta beror på att språkvårdsverksamheten vid Språkrådet i Stockholm, som har sin tyngdpunkt inom förmedling, under hela 2007 ingått i institutets verksamhet jämfört med 2006, då Språkrådet endast ingick under andra halvåret. Vidare har Lexinprojektet under året övertagits från Myndigheten för skolutveckling. Institutet har medverkat i radio, teve, tidningar och personalen har hållit offentliga föredrag, deltagit i debatter, undervisat vid universitet och högskolor, lett studiedagar, hållit presentationer vid konferenser, seminarier och sammanträden, genomfört föreläsningar och föredrag i skolor, för studieförbund, hembygdsrörelsen och pensionärsorganisationer samt medverkat i utställningar och projekt. Institutet samverkar med universitet, högskolor, myndigheter, organisationer och företag på nationell, nordisk, europeisk och internationell nivå. Denna omfattande samverkan, vilken ökat i omfattning under året, torde visa att dessa intressenter betraktar institutet som en värdefull samarbetspartner. Samverkan har förädlats genom nya gemensamma forskningsprojekt. Två projekt har en tvärvetenskaplig inriktning vilket är värdefullt, dels genom att de involverar medarbetare med olika ämneskompetens, dels vidgar institutets kontaktnät. Finansiering Verksamheten är i huvudsak finansierad av anslag. Av dessa är en mindre del avsedd för forsknings- och utvecklingsinsatser samt åtgärder för nationella minoriteter.

6

Tabell 1 Intäkter och kostnader

Kostnader Intäkter exklusive anslag 2007 2006 2005 2007 2006 2005

Bevarande 8 879 9 554 9 215 2 005 1 443 711

Förmedling 29 552 16 068 8 897 6 673 2 426 687

Kunskapsuppbyggnad 22 199 17 805 13 663 5 013 2 688 1 054

Summa 60 630 43 426 31 775 13 691 6 557 2 452 Kommentar till institutets tolkning av regleringsbrevets krav på redovisning I myndighetens instruktion (2006:888) föreligger en viss otydlighet vad gäller tolkningen av ekonomiska mål. I § 3 står: ”Myndigheten skall ta ut avgifter för de publikationer som framställs samt för sådan undervisning och sådana särskilda visningar som myndigheten ordnar.” Av instruktionen framgår dock inte det ekonomiska målet, dvs. om det här skall vara full kostnadstäckning eller inte. Av Riksrevisionens (RR) revisionspromemoria rörande årsredovisningen för 2006 framgår att RR anser att det ekonomiska målet för försäljning av publikationer, undervisning samt artiklar och tjänster är full kostnadstäckning och att myndigheten inte hade uppnått detta mål. RR:s argument grundar sig på §5 i Avgiftsförordningen: ”Om inget annat ekonomiskt mål för verksamheten beslutats, skall avgifter beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.” Eftersom inget ekonomiskt mål har angivits i instruktion eller regleringsbrev, menar RR att det ekonomiska målet bör vara full kostnadstäckning. I revisionspromemorian för 2006 rekommenderade RR myndigheten att verka för ett förtydligande av de ekonomiska målen för den avgiftsfinansierade verksamheten i regleringsbrevet för att få en ändring i instruktionen. Institutet har under året haft kontakt med Kulturdepartementet, dels inför 2007, dels under 2007, för att verka för ett förtydligande av de ekonomiska målen för den avgiftsfinansierade verksamheten i regleringsbrevet. Under 2007 har inte någon förändring gjorts. Däremot har instruktionen fått nya skrivningar inför 2008. Vi har därför valt att redovisa på samma sätt som tidigare i förvissning om att problemen ej behöver uppkomma vid årsredovisningen för 2008. Av den nya instruktionen för 2008 (2007:1181) har regeringen tydliggjort att avgifternas storlek bestäms av myndigheten inom ramen för full kostnadstäckning, en formulering som låter myndigheten själv avgöra i vilken utsträckning full kostnadstäckning ska tillämpas. Institutet är medvetet om att det frångår 5 § i Avgiftsförordningen, och att institutet redovisar som om det inte har det ekonomiska målet full kostnadstäckning under 2007. Processbeskrivning för fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsgren Ur tidredovisningen hämtas antalet nedlagda timmar för verksamhetsgrenarna bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad, vilka summeras. Varje verksamhetsgrens andel beräknas och resultatet blir en fördelningsnyckel. Den appliceras på de gemensamma kostnaderna vilka fördelas på verksamhetsgrenarna enligt fördelningsnyckeln.

7

Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel Under 2007 har bidragen ökat med 172 % jämfört med förra året. Bidrag har mottagits av Riksbankens jubileumsfond för projekten Dialektutjämning i Västsverige och Ortnamnskronologin och den nya bebyggelsearkeologin samt från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien för projekten Namnfraser i äldre tid. Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi och Stockholmsdialekter i interaktion. Från Göteborgs universitet har bidrag till Vardagsliv under andra världskriget erhållits. Därutöver har bidrag även inkommit från Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Kulturdepartementet, Justitiedepartementet, Vitterhetsakademien, Kungl. Skytteanska samfundet, Kulturfonden för Sverige och Finland, Centrum för idrottsforskning, Nordiska ministerrådet och Ortnamnssällskapet i Uppsala. Vidare får institutet lönebidrag från Länsarbetsnämnderna. Från Kammarkollegiet har lämnats bidrag för halva året för kompetensöverföring. Kulturrådet har lämnat bidrag till Accessprojektet. Bidragen har inte varit förenade med några särskilda villkor. För forskningsprojekten upprättas avtal eller kontrakt som reglerar utbetalning, redovisning m.m. Institutet har inte tagit emot sponsormedel. Måluppfyllelse i förhållande till målen Institutets chef har under året avgått med ålderspension utan att någon efterträdare utsetts. Detta har medfört en tid av ökad arbetsbelastning för delar av personalen. Trots detta har verksamheten, tack vare engagerade medarbetare, kunnat fortlöpa med oförminskad styrka. Institutets språkvårdsverksamhet har kunnat tillföra resurser i form av språkvårdare för minoritetsspråken meänkieli och romani chib samt för teckenspråk. Av dessa har språkvårdaren för meänkieli placerats vid DAUM (Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå) och de övriga vid Språkrådet i Stockholm. Årets verksamhet har fördelats med 15 % på bevarande, 49 % på förmedling och 36 % på kunskapsuppbyggnad. Jämfört med 2006 innebär det följande förändringar. Bevarande - 7%, förmedling + 12 % och kunskapsuppbyggnad - 5 %. Förklaringar till resultatet Institutet har i och med införlivandet av den språkvårdande verksamheten fått ett kraftigt tillskott av förmedlingsverksamheten, vilket även är tydligt i återrapporteringen av förmedlingsverksamheten. Institutet har bl.a. publicerat nio böcker under året. Utöver detta har bevarandeverksamheten kunna upprätthållas på i princip samma höga nivå som 2006 tack vare Access- och Plus-bidrag. Kunskapsuppbyggnaden slutligen har fått ett rejält tillskott av nya projekt från språkvårdsverksamheten, samtidigt som ett antal projekt har avslutats under året. Institutet hade vid utgången av 2007 en större mångfald bland medarbetarna än någonsin tidigare. I personalstyrkan finns representanter för tre av de fyra nationella minoritetsspråken i

8

Sverige samt representanter för det svenska teckenspråket. Institutet har integrerat jämställdhet- och mångfaldsfrågor i sin verksamhet. Barnperspektivet har inte fått den uppmärksamhet som man kunde önska. Däremot finns det projekt inom institutet där barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet tas tillvara. Det främsta exemplet är det sk. Angeredsprojektet i Göteborg som utgår från barnens perspektiv. Det internationella och interkulturella utbytet har alltid varit en viktig och integrerad del i institutets verksamhet och har under året fått ökad kraft genom resursförstärkningen på minoritetsspråksområdet. Sammantaget bedömer institutet att verksamheten under 2007 bidragit till att uppfylla de övergripande målen. Organisation Vid utgången av 2007 hade institutet följande organisation:

ntal anställda, inklusive vikarier, per 31 december 2007 var 106 jämfört med 91 den 31

nder 2007 har språkvårdare för minoritetsspråken meänkieli och romani chib tillkommit tre

ppfyllelse i förhållande till uppgifterna i myndighetens instruktion

stitutet finner det angeläget att även kommentera uppfyllelse i förhållande till uppgifterna i

myndighetens instruktion (SFS 2006:888), vilken gällde för myndigheten 2007, anges i 2 §

prida material som det svenska språket,

, 2.

Kansliet12 (11)

Fonogram-enheten

8 (6)

Centralafunktioner

1 (2)

Dialekt-avdelningen

10 (7)

Folkminnes-avdelningen

3 (3)

Namn-avdelningen

15 (14)

Språkrådet23 (15)

Dialekt-,ortnamns- och

folkminnesarkiveti Göteborg, 10 (11)

Dialekt- ochortnamns-

arkivet i Lund9 (9)

Dialekt-,ortnamns- och

folkminnesarkiveti Umeå, 14 (12)

Styrelse-

Generaldirektör

Adecember 2006. Värdena inom parentes avser 2006. Uliksom språkvårdare för teckenspråk. Tio personer har varit anställda i Accessprojektet och inom projektet Dialektutjämning i Västsverige. Därutöver har institutet haft möjlighet att korttidsanställa studenter för vård och uppordning av samlingar. U Inmyndighetens nya instruktion. I elva uppgifter som myndigheten särskilt ska utföra:

1. samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och sde nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch, det svenska teckenspråket samt dialekter, folkminnen, folkmusik och namn i Sverigesamla kunskap om och följa användningen av samtliga språk i Sverige,

3. ge råd och upplysningar i språkfrågor,

9

4. yttra sig i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på

5. m personnamn, betydelse,

nder svenska som huvudspråk och

8. t

9. h utvärdera klarspråksarbetet inom den offentliga förvaltningen,

en nya instruktionen har inneburit en betydande utökning av omfattningen och av antalet

el

örklaringar till resultatet av samtliga punkter gjort bedömningen att nio av elva punkter

unkt 1. Institutet har inte gjort några särskilda satsningar för jiddisch. Efter kontakter med

a

unkt 2. Att samla kunskap om och följa användningen av samtliga språk i Sverige skulle ar

ammanfattningsvis kan sägas att uppgifterna under 2007 har varit mer omfattande än vad et

örslag till åtgärder i syfte att öka graden av uppfyllelse av uppgifterna slag skulle

allmänna kartor, yttra sig i frågor o

6. yttra sig i ärenden av språkpolitisk7. verka för att den offentliga förvaltningen anvä

använder de nationella minoritetsspråken enligt gällande lagar och förordningar, verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligspråk, följa oc

10. främja språkteknologisk och terminologisk utveckling och 11. verka för att den nordiska språkgemenskapen stärks.

Duppgifter institutet har att utföra. Institutet har under året lagt ned åtskilliga resurser för att fullfölja alla dessa uppgifter. Trots ansträngningarna konstaterar institutet att tilldelade medinte räckt för att genomföra samtliga uppgifter. FInstitutet har efter genomgångär uppfyllda. De två uppgifter som institutet inte anser sig ha uppfyllt under året är: Pberörda organisationer har institutet bedömt att det för närvarande inte föreligger konkreta behov. På institutets webbplats finns dock information om jiddisch och hänvisning till andrkunskapskällor i ämnet. Vidare utkom en relativt omfattande jiddisch-svensk och svensk-jiddisch ordbok 2005. Pkräva mycket stora resurser då det torde finnas mer än 150 språk i Sverige. Denna uppgift hinstitutet inte fått finansiering för. Institutet gör dock genom Lexinprojektet insatser för fler språk än de nationella minoritetsspråken. Här kan nämnas thai, persiska och ryska. Stilldelade medel räckt till för att utföra. Institutet har därför tvingats göra prioriteringar, vilkresulterat i årets utfall. Då anslaget för 2008 inte gör det möjligt att utöka antalet uppgifter bedömer institutet att graden av uppfyllelse av uppgifterna i instruktionen kommer att bestå2008. FInstitutet anser att den trånga sektorn är finansiella resurser. Genom ökade aninstitutet kunna genomföra riktade satsningar på punkterna 1 och 2 i 2 § av myndighetensinstruktion.

10

1.2 Bevarande Mål Förbättra samlingarnas status Återrapportering Institutet för språk och folkminnen skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Kulturarv Institutet har två uppgifter vad avser begreppet bevarande, dels den övergripande ”att bevara vårt kulturarv”, dels den faktiska ”att bevara samlingarna”. I begreppet ”vårt kulturarv” ingår ett etniskt och kulturellt mångfaldsperspektiv. Även om huvuddelen av materialet är på svenska bevarar institutet också t.ex. samiska och tornedalska språk- och kulturyttringar. Institutets samlingar har byggts upp under en lång tidsperiod. De utgör en del av vårt kulturarv, innehåller handlingar inom dialekt-, minoritetsspråks-, ortnamns-, personnamns-, folkminnes- och folkmusikområdet. Institutet strävar efter att fånga den tid vi lever i och bevaka samtiden samt genom riktade insatser i sin insamlingsverksamhet balansera samlingarnas sammansättning utifrån faktorer som genus, ålder och proveniens för att på så sätt bidra till att fylla igen luckor i det befintliga materialet. Samlingar Institutets samlingar består av ca 27 miljoner handlingar och fonogram. De äldsta handlingarna finns på olika slags papper av skiftande kvalitet, nedtecknade med blyerts, bläck eller anilin. En del av dessa har med stigande ålder och användning blivit sköra och otydliga. Insatser görs både beträffande samlingarnas tekniskadministrativa och organisatoriska status. Detta uppmärksammas genom digitalisering av handlingar (både text/bild och ljud) och upprätthållande av loggningsdokument för digitalisering (både för skanning och för digitalisering av fonogram). Databärares status bevakas, såväl traditionella som digitala. De digitala handlingarna säkras genom att backup körs regelbundet. Här har institutet valt en lösning som innebär att backupen görs externt. Backupdata förvaras hos extern leverantör av it-tjänster. Inom ramen för den ordinarie bevarandeverksamheten har nytillkommet material granskats, uppordnats, accederats i registerkataloger och inordnats i samlingarna. Vid behov har kompletterande rättelser, identifieringar och lokaliseringar utförts. Även äldre material som tidigare ej uppordnats har förts in i samlingarna och gjorts sökbara i register. Ortnamnsbelägg har excerperats och tillförts register och samlingar. Underserier över lokala och regionala dialektord har sorterats. Vid DAG (Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg) har lokalerna genomgått en omfattande renovering och i samband med detta har register kunnat flyttas innanför brandsäkra väggar i anslutning till arkivsalen. Dessutom har en rad omflyttningar och förbättringsåtgärder vidtagits rörande samlingarnas förvaring. Även vid DAUM i Umeå har

11

lokalerna varit föremål för åtgärder i syfte att öka tillgängligheten till samlingarna samt att klimatanpassa rullbandsarkivet. Fonogram De äldsta analoga ljudinspelningarna finns på fonografrulle, lackskiva och ljudtråd. I uppgiften att överföra inspelningarna från analog till digital form ingår att tekniskt förbättra dem genom restaurering, bevara dem i lämpliga format samt registrera inspelningarna i register och databaser. Institutet följer noga den tekniska utvecklingen på området och samverkar med andra myndigheter och organisationer för att finna lösningar på tekniska och funktionella utmaningar. Genom detta arbete har institutet förvärvat en teknisk frontposition inom ljudrestaurering och digitalisering. Institutets policy är att använda bästa tillgängliga, professionella standardprogram. Under året har ett teknikskifte ägt rum såtillvida att sk. Exabyteband och CD-skivor har fasats ut som digitalt lagringsmedium till förmån för hårddisklagring med backup på extern server. Även de analoga fonogrammen behöver vård och i Göteborg har ca 500 rullband med dialektinspelningar från 1960- och 1970-talen luftats. Insamlingsverksamhet Ur innehållslig synpunkt är insamlingsverksamheten viktig. Institutet konstaterar att luckorna i den kronologiska kontinuiteten för insamlat material kommer att bestå om inte insamlandet prioriteras och får fortgå. Det är viktigt att bedriva en kontinuerlig insamlingsverksamhet för att fånga den tid vi lever i. Vid DAG, arkivet i Göteborg, har en satsning gjorts på att uppgradera inspelningsutrustningen för att kunna spela in direkt på hårddisk. Inspelningar har gjorts av dialekter i Tanum, vilka har förts till samlingarna. Vidare har Angeredsprojektet bland annat resulterat i en samling digitala fotografier och 35 självbiografiska berättelser om upplevelser av hem och hemkänsla. Från en insamling av Göteborgsvisor i regi av ”Göteborg & Co” har arkivet erhållit en större samling tryckta och inspelade visor från trakten. Under året har Dialektavdelningen i Uppsala gjort inspelningar av totalt 72 ungdomar i gruppintervjuer om 2–4 informanter för projektet Dialektutjämning i Västsverige. Ett tjugotal av gruppintervjuerna har transkriberats. Frågelistan Vardagsliv under andra världskriget fick stort gensvar och resulterade i ca 250 skriftliga berättelser och ett antal fotografier av vilka majoriteten har accederats under året. Inom samma projekt har också fem inspelningar gjorts. Frågelistan Mellan land och stad – platser i förändring har hittills resulterat i 20 inskickade berättelser. Genom kursen Våra liv och berättelser, i samarbete med Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har samlingarna utökats med 15 levnadshistoriska berättelser från 1900-talet. Till samlingarna har även förts intervjuer, inspelningar och kopior av visböcker från projektet Hitta visorna i Bohuslän. Vid DAUM, arkivet i Umeå, har den uppmärksamhet som lagts på genusperspektivet de senaste åren fortsatt även under 2007 genom projekten Kvinnor som Spelmän och Livsval ur kvinnoperspektiv. Vid insamling och dokumentation eftersträvas ständigt att balansera samlingarnas sammansättning utifrån aspekter som genus, ålder, proveniens och ämnesinnehåll. Alltsedan 1976 har det funnits en samisk forskningsarkivarie vid DAUM. Under sista kvartalet 2006 initierades samverkansprojektet Suopman med Institutionen för filosofi och lingvistik samt Institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. Härigenom kommer institutet att kunna fylla på de redan omfattande samlingarna av samiskt material.

12

Dokumentation av finska och tornedalska språk- och kulturyttringar har skett fortlöpande alltsedan arkivets tillkomst 1955 utan särskilt tilldelade medel. I september 2007 anställdes en tornedalsk forskningsarkivarie med språkvårdande och dokumenterande uppgifter rörande meänkieli och den tornedalska kulturen. Vid folkminnesavdelningen i Uppsala har institutet experimenterat med riktad insamling via ungdomssajter på Internet och samarbetat med skolor. Ett samarbete bedrivs med Etnologiska institutionen vid Uppsala universitet beträffande användningen av frågelistor kombinerat med intervjuer, en insamlingsmetod som Folkminnesavdelningen i Uppsala prövat och utvecklat under en följd av år. En samling hushållsböcker från 1900-talets första hälft har mottagits. Insamlingsverksamhet riktad mot gymnasieungdomar har genomförts inom ramen för projektet Förändring av sedvänjor. Digitalisering Genom att digitalisera samlingarna kan dessa göras tillgängliga utan att fortsättningsvis behöva slitas ned samtidigt som säkerhetskopior skapas. Metoder för digitalisering av inspelningar och skriftliga källor är utarbetade, där särskild uppmärksamhet ägnats tillgänglighet och långsiktigt bevarande. Det finns en organisationsstruktur för data i register och rutiner för backup på extern backupserver. Vid DAG, arkivet i Göteborg, har inspelningarna från projektet Hitta visorna i Bohuslän digitaliserats. Vidare har digitalisering av kassettband med dialektinspelningar påbörjats. Det pågående digitaliseringsarbetet av institutets ortnamnssamlingar har resulterat i att drygt 186 000 digitaliserade handlingar har kvalitetsgranskats under året. Digitaliseringen av ortnamnssamlingarna har pågått sedan 1996. Vid utgången av 1998 var ca 3,7 miljoner blad skannade och indexerade, vilket motsvarar hela det topografiska registret i Uppsala. Under 2007 har kvalitetskontrollen av skannade handlingar och registrering av nya handlingar fortsatt. Totalt är ca 3,2 miljoner av 3,7 miljoner genomgångna. Under 2007 har Västerbottens län tillkommit och därmed har ortnamnsmaterialet för 21 av landets 24 län lagts ut på institutets webbplats. Det framgångsrika försöket att samordna digitala registerkataloger som genomfördes 2006 har fortsatt 2007. Arbetet har fortskridit att med utgångspunkt i ett femtontal accessionskataloger, där data lagrats i skiftande format i olika dataprogram och programversioner, upprätta ett gemensamt dataregister över samtliga avdelningars samlingar. Institutet har under året kunnat fortsätta genomföra insatser för att förbättra samlingarnas status. Genom fortsatt bidrag från Kulturrådet inom det s.k. Accessprojektet har institutet även 2007 kunnat projektanställa tio personer, som uteslutande arbetat med att förbättra samlingarnas status. De har främst ägnat sig åt att digitalisera men har även arbetat med vård av samlingarna. Genom accessbidraget har arbetet med att förbättra samlingarnas status kunnat ges ett välkommet resurstillskott. Vid biblioteket i Uppsala har accessanställd personal genomfört en retrospektiv katalogisering av den unika boksamlingen i den nationella databasen Libris. Arbetet har gått utmärkt och

13

flera viktiga avdelningar, med vissa verk som institutet är ensamma om i Libris, har tillgängliggjorts genom katalogisering. Vid DAL (Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund) har under året över 370 000 digitala filer skapats av äldre ortnamnsbelägg. Av de totalt 1,1 miljoner belägg som finns i den skånska ortnamnssamlingen har institutet tack vare accessbidraget hittills kunnat digitalisera 620 000 belägg. Detta innebär samtidigt att en säkerhetskopia av namnsamlingarna i Lund har skapas. Vid DAUM, arkivet i Umeå, har digitalisering kunnat fortsätta på en hög nivå tack vare access- och plusbidragen. Under året har digitaliseringen av fonogram prioriterats. Drygt 600 inspelningar har digitaliserats under året, bl.a. 144 av totalt 334 rullband som språkforskaren och etnologen Israel Ruong spelade in i hela det samiska området under 1950-talet. Alla samiska dialekter finns representerade i materialet. Ruong, som var same, föddes 1903 i Arjeplogs fjällbygd, blev föräldralös när spanska sjukan härjade, disputerade 1944 vid Uppsala universitet på en avhandling om samiskan i Piteå och blev sedermera professor i samiska. Under några år på 1940-talet arbetade han på institutets föregångare i Uppsala. Vid arkivet i Göteborg har samlingarna vårdats, förtecknats och viss mån digitaliserats. Äldre fonogram och skriftliga uppteckningar har uppordnats och säkrats. Vid fonogramenheten i Uppsala har under året över 1 300 lackskivor och knappt 1 300 ljudband digitaliserats jämfört med 900 lackskivor året innan. Institutet samverkar med Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum i Jojkarkivprojektet vars syfte är att säkerställa att det jojkmaterial som finns inspelat bevaras för eftervärlden i en användarvänlig databas. Här bidrar institutet med såväl värdefull kompetens som med digitalisering av sina samiska samlingar. Tabell 2 Antalet handlingar överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet handlingar 2007 2006 2005

Totalt antal handlingar, ca 27 311 558 27 307 937 27 301 569

- varav handlingar överförda till digitalt medium

5 291 157 5 285 652 5 278 239

Tabell 3 Antalet fonogram överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet fonogram 2007 2006 2005

Totalt antal fonogram1 47 565 44 395 43 595

- varav fonogram överförda till digitalt medium2

10 558

7 492 5 925

1 Definition: totalt antal fonogram mätt i fysiska enheter som fonografrulle, grammofonskiva, ljudtråd, rullband eller kassett. 2 Definition: antalet fysiska fonogram vars innehåll överförts till digitalt medium.

14

Måluppfyllelse Målet för verksamhetsgrenen bevarande är att förbättra samlingarnas status. Institutet bedömer att samlingarnas status har förbättrats under året, såväl vad gäller innehåll, fysisk status, struktur som säkerhet. Innehållslig status har förbättrats genom insamlingsverksamheten. Fysisk status har förbättrats genom satsningar på arkivutrymmena i Göteborg och Umeå. Strukturen på samlingarna har förbättrats genom införandet av ett myndighetsgemensamt accessionsregister. Säkerheten har förbättrats som ett resultat av digitaliseringsarbetet. Härigenom har kopior skapats av ovärderliga handlingar på papper och analoga ljudbärare. Förklaringar till resultatet Det positiva utfallet av bevarandeverksamheten 2007 får tillskrivas det samlade resultatet av en rad åtgärder. Framförallt har arbetsmarknadsåtgärderna Access och Plus gjort det möjligt att få ett välkommet tillskott i personalstyrkan. På tre år har andelen fonogram som förts över till digitalt medium ökat från 14 till 22 %. Detta har varit möjligt tack vare den resursförstärkning som Accessprojektet inneburit. Vid sidan av detta har samordningen av accessionsregistren medfört att det blivit lättare att söka i samlingarna. I Uppsala har resurserna för ljuddigitalisering stärkts under året. Det framgångsrika försöket 2006 vilket fortsatt under 2007 med samordning av digitala register har lagt grunden för en effektivare registerhantering. Institutet har utnyttjat forskningsprojekt till att knyta kontakter med besökare som ett sätt att samla in material till samlingarna. Ett gott samarbete med universitet och högskolor samt med intresseorganisationer för minoritetsgrupper har resulterat i medverkan i dokumentationsprojekt. Detta samarbete kan vidareutvecklas.

Åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse Vad som framförallt skulle kunna öka graden av måluppfyllelse är ytterligare resurser. Arbetsuppgifter finns liksom lokaler med välutvecklad infrastruktur och kommunikation. Vad som saknas är finansiella resurser för anställning av fler medarbetare. Inför kommande år är utsikterna tyvärr dystra. Kulturrådet har fått ett avsevärt lägre accessanslag att fördela 2008. Trots att institutet fått fortsatt accessbidrag för 2008 har det inneburit en kraftigt nedskärning av antalet accessanställda med 70 %. Detta kommer ofrånkomligen att påverka graden av måluppfyllelse för bevarande 2008.

15

1.3 Förmedling Mål 1 Öka intresset för och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten samt inom skola, universitet och högskola. Mål 2 Utveckla språkvårdens utåtriktade verksamhet, bl.a. inom den offentliga förvaltningen. Återrapportering mål 1 Institutet för språk och folkminnen skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Återrapportering mål 2 Institutet för språk och folkminnen skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Förmedling i olika former Institutet använder sig av en rad olika kanaler för att öka intresset och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten samt inom skola, universitet och högskola. De viktigaste förmedlingskanalerna anser institutet vara: tillgängliggörande på Internet, rådgivning via telefon och e-post, tillgänglighet till samlingarna (endast mål 1), samverkan, periodiska publikationer och böcker, medverkan i medier, medverkan i konferenser och seminarier samt föredrag och föreläsningar. Institutet satsar på att utveckla webbplatserna och framförallt öka andelen interaktiva webbtjänster. Institutets två webbplatser svarar väl upp mot varsitt mål. Webbplatsen www.sofi.se är främst inriktad på mål, 1 medan www.sprakradet.se huvudsakligen är inriktad på mål 2. Tabell 4 Antalet besök på myndighetens webbplatser 2007 2006 2005

Totalt 1 001 747 500 865 3 88 289

- varav mål 1 www.sofi.se

590 013

500 865 3

88 289

- varav mål 2 www.sprakradet.se www.sprakteknologi.se

384 234 23 500

16

3 Värdet för 2006 avseende www.sofi.se är justerat med den korrekta siffran. Vid produktionen av förra årsredovisningen ansågs den inte kunna stämma men efter ytterligare kontroll visade sig värdet vara korrekt. Besökssiffran för 2006 i förra årets resultatredovisning angavs till 78 770 Antalet webbesök har ökat dramatiskt, vilket är tillfredställande med tanke på att detta är institutets främsta förmedlingskanal. Denna dramatiska ökning sätter en nyttig press på institutet att hålla en hög kvalitet på sina webbplatser. Tabell 5 Besök på myndighetens webbplatser utifrån besökarnas hemvist/toppdomäner 2007 2006 2005

1 .se (Sverige) 35,6% .se (Sverige) 33,3% .se (Sverige) 39,2%

2 .com (Commercial) 25,2 .com (Commercial) 30,1 .com (Commercial) 31,7

3 numeriska adresser 16,0 .net (Networks) 13,9 numeriska adresser 12,2

4 .net (Networks) 13,6 numeriska adresser 12,6 .net (Networks) 11,4

5 .fi (Finland) 2,0 .uk (Storbritannien) 2,1 .fi (Finland) 1,1

6 okänd toppdomän 0,8 .no (Norge) 1,7 .no (Norge) 0,5

7 .uk (Storbritannien) 0,6 .de (Tyskland) 0,9 .de (Tyskland) 0,5

8 .de (Tyskland) 0,6 .fi (Finland) 0,7 .nl (Nederländerna) 0,4

9 .no (Norge) 0,5 .yu (fd Jugoslavien) 0,5 .dk (Danmark) 0,4

10 .edu (USA universitet och högskolor) 0,5

.br (Brasilien) 0,4 .nu (Nuie) 0,3

Majoriteten av webbplatsbesöken görs av naturliga skäl från svenska servrar. Svenska leverantörer av Internetanslutningar använder toppdomäner som .se, .com, .net och .nu. De utländska besökarna kommer från såväl Norden, Europa som övriga världen. Detta är ganska väntat då institutet bedriver internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete i Norden, Europa och övriga världen. Dessa samarbeten torde till en del förklara fördelningen av länder. Här följer några exempel: Norden. Under året har samarbete skett med universiteten i Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik, Tammerfors och Torshamn samt högskolan i Nesna. Bland övriga nordiska samarbetspartners kan nämnas Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors, Samisk navnekonsulenttjenste i Karasjok, Finlands svenska folkmusikinstitut i Vasa, Dansk Sprognævn och Språkrådet i Norge. Europa. Institutet ingår i samarbetsorganisationen Efnil för nationella språkvårdsinstitutioner inom EU. Avdelningen Språkrådet ingår i Efnil. På namnområdet pågår ett samarbete med The English Place-Name Society vid Institute for Name-Studies, University of Nottingham, Storbritannien, vars namnsamlingar från Norfolk för forskningsändamål finns deponerade i institutets lokaler i Uppsala.

17

Övriga världen. På folkminnesområdet finns bl.a. samarbete inom the International Society for Contemporary Legend Research (ISCLR), där forskare över hela världen studerar samtidssägner, vidare The International Society for Folk Narrative Research (ISFNR) och The International Society for Ethnology and Folklore (SIEF). På namnområdet har institutet deltagit i arbetet inom The International Council of Onomastic Sciences (ICOS), vars säte är placerat vid Namnavdelningen i Uppsala. Institutet är representerat i ICOS Board of Directors, ICOS Bibliography Group, som främst arbetar med upprättandet av en datoriserad onomastisk bibliografi, ICOS Editorial Board samt ICOS Terminology Group. Institutet har bedrivit FN-arbete i United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN) och därvid deltagit i möte och konferens i New York, där den svenska rapporten presenterades. Återrapportering mål 1 Öka intresset för och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten samt inom skola, universitet och högskola Tillgängliggörande på Internet, mål 1 Allmänheten har genom den fortsatta utbyggnaden av institutets webbplats fått tillgång till allt mer information och interaktiva tjänster, vilket torde vara en förklaring till det kraftigt ökade antalet besök. Det är främst interaktiva tjänster som sökbara databaser, tillgängliga samlingar och inspelningar som drar besökare. Samtidigt har året uppvisat ett minskat antal fysiska besökare och ett minskat antal skriftliga frågor. Bland de interaktiva nyheterna kan nämnas Svenska dialektröster från 1900-talet (SD 1900). Projektet har sitt ursprung i de kontakter institutet haft med företrädare för projektet De svenska dialekternas fonetik och fonologi år 2000 (SWEDIA 2000), där en huvuduppgift var att spela in svenska dialektröster från mer än 110 orter i det nordiska, svensktalande området, samt presentera resultatet på Internet. SD 1900 är tänkt som en pendang till SWEDIA 2000 i form av presentationer av 50 år äldre inspelningar från motsvarande områden. Dialektproven kommer att kunna nås via interaktiva kartor. På detta sätt kommer webbplatsbesökaren att kunna göra jämförelser med dagens dialekter. Detta arbete inleddes 2007 och under året har en första intern version utarbetats. Sökbarheten har förbättrats i takt med att accessionsregister gjorts tillgängliga och lagts ut på webbplatsen liksom katalogisering av Uppsalabibliotekets böcker i Libris. Detta gör att besökare själva kan komma åt en hel del information utan att behöva ställa frågor. Den typ av information som ökat mest i volym på webbplatsen under året har varit ortnamnsbelägg. Omkring 500 000 belägg på skånska ortnamn och naturnamn har gjorts tillgängliga på webbplatsen. I den nationella ortnamnssamlingen har Västerbottens län lagts ut, och därmed är 3,2 miljoner ortnamnsbelägg från sammanlagt 21 av 24 län tillgängliga. Vid DAUM har en samling om 6 000 dialektord, behandlade i SR P4 Radio Västerbottens programserie Ordbruk, publicerats på Internet. För varje dialektord finns uppgifter om betydelse och proveniens och de presenteras i en sökbar databas. Vidare har arkivets Ord- och bildsamling omfattande ca 800 dialektala begrepp med förklarande bilder lagts ut.

18

Tillgänglighet till samlingarna, mål 1 Institutet har en handlingsplan där målet är att verka för att lokaler, verksamhet och information ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Den fysiska tillgängligheten till samlingarna för funktionshindrade har kartlagts, bl.a. tillsammans med handikapporganisationer. Inventeringen visade att institutet i stor utsträckning uppfyllt målet. I Göteborg har arkivlokalerna under året renoverats vilket gjort det enklare för besökare att ta del av samlingarna. Under renoveringsperioden har dock arkivet under tre månader hållit stängt för besökare. I Umeå har lokalerna omdisponerats för att öka tillgängligheten och ett lyssningsrum för besökare har färdigställts. Institutets samlingar och bibliotek är tillgängliga för besökare. Institutet tillhandahåller även kopior ur samlingarna och lyssningskopior på inspelat material till allmänhet, forskare och medier. Personal vid institutet har genomfört visningar, besvarat förfrågningar, givit handledning och service till besökande. Trots dessa insatser fortsätter antalet fysiska besökare att minska. Besöksliggarna indikerar att de ofta återkommande besökarna inte har varit lika frekventa som tidigare. Den forskning, som traditionellt har bedrivits vid universiteten, med studium av institutets källmaterial har minskat i omfattning. Institutet har observerat denna tendens under en lång rad år och vidtagit åtgärder för att i ökad utsträckning själv bedriva forskning som annars riskerat att inte komma till stånd. Ett viktigt led är att institutet kan anställa kompetent personal. Se vidare kapitel 2 Redovisning av kompetensförsörjningen. Det minskade antalet fysiska besökare hade varit mer bekymmersamt om det inte uppvägts av det mycket stora och ökande antalet ”elektroniska” besökare på institutets webbplats. Trenden bort från fysiska besök till förmån för Internetbesök har accentuerats under året. Samverkan, mål 1 Ett effektivt sätt att öka intresset för och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten är att samverka med externa partner och synas vid arrangemang där en intresserad publik kan förväntas befinna sig. Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg var institutet 2007 centralt placerat i en ny monter. Under mässan informerades om institutets verksamhet och publikationer. I en rad monteraktiviteter fick allmänheten möjlighet att få svar på olika frågor. En ny folder hade producerats för att locka besökare till montern. Arkivens dag hade 2007 temat Människan i arkivet. Vid arkivet i Göteborg hölls föredrag om dialekter med inspelade röster ur samlingarna. Pågående forskningsprojekt presenterades och allmänheten bjöds in att delta som informanter. I Uppsala medverkade medarbetare från Dialektavdelningen med ett bildspel som innehöll dialektprov, utskrifter, bilder m.m. under rubriken Lyssna på människan i arkivet på Stadsbiblioteket. I Umeå medverkade arkivet i det lokala arkivnätverkets bemannade utställning på Länsmuseet. Strävan efter att nå fler och nya besökare bland grupper av minoritetsspråksanvändare har resulterat i samverkansprojekt med företrädare för samiska och meänkieli, bl.a. Sametinget, Ájtte och Samernas Riksförbund. Arkivet i Umeå har under året fortsatt arbetet inom Arkiv-, biblioteks- och museiprojektet (ABM-projektet) Informations-Öar. Projektet som är ett samarbete mellan institutet, Länsmuseet och Länsbiblioteket i Västerbotten och berörda kommunbibliotek syftar till att sprida kunskap och kännedom om respektive trakter genom utställningar och kulturaktiviteter på respektive ort. Här kan mer göras för övriga nationella minoritetsspråk.

19

Arkivet i Umeå, DAUM, medverkar i en film som regisseras av Staffan Hildebrand, finansierad av Krisberedskapsmyndigheten. Filmen beskriver arbetet inom projektet Influensapandemiers påverkan på individ och samhälle – nödvändig erfarenhetsbakgrund för pandemiplanering. Institutet bedriver pedagogisk verksamhet som ett led i sitt förmedlingsarbete. Ett exempel är medverkan i Västerbottens museums projekt, Museipedagogik i glesbygd, vars syfte är att utveckla en lokalhistoriskt inriktad lärarhandledning för och i samarbete med grundskolorna i Västerbottens inland. Institutet är representerat i planeringsgruppen och bidrar med arkivmaterial och handledning. Under året har projektet arbetat med skolor i Vindeln och Sorsele. Vid DAG, arkivet i Göteborg, har föredrag kombinerats med visningar för skolor, universitet och andra. På detta sätt har nya grupper beretts tillfälle att stifta bekantskap med dialekt-, namn- och folkminnessamlingarna. Bland besökarna kan nämnas elever från Mölnlycke gymnasium, lärare vid Kulturskolan i Angered, A-studenter i etnologi, C-studenter i svenska språket och rektors kansli vid Göteborgs universitet, PRO i Mölndal och studiecirklar. Även 2007 har ett samarbetsavtal slutits mellan arkivet och Göteborgs universitet där 10 % av arkivchefens tjänst utgjorts av undervisning på universitetskurser som har direkt anknytning till arkivets verksamhet. Detta arbete har utvecklat arkivets pedagogiska verksamhet. Ett tvärvetenskapligt projekt i Göteborg pågår med kulturskolan i Angered, där barnen har sin bakgrund i många olika länder och sammanhang. Projektets syfte är att eleverna dels på olika sätt ska kunna ta del av institutets samlingar, dels ska dokumentera sina egna dialekter, namn på platser, berättelser och minnen omkring olika platser i förorten. Detta är det främsta exemplet på att institutet integrerar ett barnperspektiv i verksamheten. Här kan dock mer göras. Två C-studenter vid Göteborgs universitet har fått handledning av medarbetare vid Dialektavdelningen i Uppsala inför undersökningar om gymnasieungdomars attityd till dialekter i Lidköping respektive Åmål. Medarbetare från Dialektavdelningen i Uppsala har undervisat skådespelare vid Teaterhögskolan i Stockholm om svenska dialekter på fortbildningskursen Knäck dialektkoden, handlett studenter inom dialektologi, biblioteks- och informationsvetenskap, etnologi, arkeologi, historia, statskunskap, nordiska språk, biologi och mikrobiologi vid Uppsala universitet. Institutet ingår i Sekelskiftesgruppen, ett gemensamt projekt med Landsarkivet i Uppsala och Seminariet för nordisk namnforskning vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet med målet att göra en utställning om sekelskiftet 1900. Samarbetet med Lunds universitets undervisning har bl.a. skett genom gruppvisningar av arkivet, främst för nordister, etnologer, historiker, kulturgeografer och medeltidsarkeologer. Medarbetare vid arkivet har handlett och examinerat universitetsstuderande i dialektologi och namnvetenskap. Namninformation har bl.a. efterfrågats av arkeologer, släktforskare, hembygdsrörelse och studieförbund, vidare av kommuners namnberedningar, post- och vägverk i samband med adressering på landsbygden samt av Lantmäteriet. En medarbetare har bistått vid normering av namnformer i Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS), som byggts upp vid Landsarkivet i Lund.

20

Samarbetet med Ortnamnssällskapet i Uppsala har under året fortsatt, bl.a. genom publicering av föredragen från symposiet Namn och mångkultur – flerspråkiga miljöer och kulturella influenser, utgiven i samarbete med institutet. Institutet samverkar inom förmedlingsverksamheten även med andra myndigheter och organisationer såväl inom som utom landet. Bland inhemska sådana inom förmedlingsverksamheten kan nämnas museer, släktforskare, hembygdrörelsen, studieförbund, kommuner, Mångkulturellt centrum i Botkyrka, Lantmäteriverket och Skogsvårdsstyrelsen. Inom minoritetsspråksområdet bedriver institutet genom sin samiska forskningsarkivarie pedagogisk verksamhet i samverkan med Västerbottens museum, Samernas Riksförbund och det sydsamiska kulturcentret Gaaltije. Rådgivning, mål 1 Tabell 6 Antalet fysiska besökare och förfrågningar, mål 1

2007 2006 2005

Antal fysiska besökare4 2 114 2 897 3 062

- varav mål 1 2 114 2 897 3 062

Antal förfrågningar5 16 131 3 396 3 3016

- varav mål 1 2 720 3 396 3 3016

4 Besökare: en person som fysiskt kommit till något av institutets arkiv eller bibliotek. Häri ingår även de ev. frågor som den fysiska besökaren ställt. 5 Förfrågningar: svar på frågor per brev, fax, e-post och telefon som berört institutets ämnesområden. Näst efter tillgängliggörande på Internet är rådgivning den viktigaste förmedlingskanalen. Förfrågningar inkommer i första hand per telefon och e-post. Minskningen av antalet förfrågningar för mål 1 består av en minskning av antalet skriftliga förfrågningar till arkivet i Uppsala samt en minskning av antalet förfrågningar i Göteborg till följd av att arkivet hölls stängt under tre månader på grund av renovering. Institutets förklaring är att den ökade tillgången till information, register och samlingar över Internet har gjort att besökarna i högre grad än tidigare kunnat få sina frågor besvarade direkt vid datorn. Detta torde ha minskat behovet att skriva frågor och skicka till institutet. Denna utveckling har institutet förväntat sig som ett resultat av webbutbyggnaden. Institutet har även tyckt sig märka en förändring av de frågor som ställts. De har blivit mer avancerade. Namnreglerings- och namnvårdsärenden har kommit huvudsakligen från tre håll, Lantmäteriverket, kommunerna och de kyrkliga stiften. De två förstnämnda klaras numera i hög grad av per telefon. Beträffande indelningsärenden från stiften har det varit en jämnare spridning över hela året. Institutet har tillsammans med Lantmäteriverket organiserat en utbildningsdag för ledamöterna i Uppsala kommuns namnberedning. Institutet har deltagit i löpande arbete och möten med Lunds kommuns namnberedning

21

Institutet har vidare arbetat med mångkulturella språkfrågor genom att granska samiska och tornedalska ortnamn. Här ingår institutet i arbetsgruppen för samisk ortnamnsgranskning (AFSO) och har i samarbete med Sametinget granskat samiska ortnamn på allmänna kartor liksom ortnamn på meänkieli. Personnamnsvården har under året främst bestått av förfrågningar från Patent- och registreringsverkets namnenhet rörande efternamn samt rådgivning till Skatteverket rörande förnamn. En medarbetare från institutet har även varit språklig rådgivare åt Patent- och registreringsverkets namnenhet. Ett resultat av institutets strävan att nå fler och nya besökare är förfrågningar från invandrare som söker expertråd av institutet inför planering av eget arbete med intervjuer och uppteckningar i sina hemländer. Senast detta förekom var på 1970- och 1980-talen sedan en rad afrikanska stater blivit självständiga. Publikationer, mål 1 Institutet har under året givit ut följande böcker som stödjer mål 1

• Lauritz, Lidström, Lagerström, Wennstedt, Bodin, Adamsson (utg.) Vilhelmina – En lappmarksbygd på väg mot framtiden. 1926–1936

• Proceedings of the 21st International Congress of Onomastic Sciences, Uppsala, August 19–24, 2002, volym 3

• Vikstrand, Per, Ortnamnen i Kalmar län 7. Mörbylånga kommun. Bebyggelsenamn • Proceedings of the Second International Conference of The SIEF Working Group on

The Ritual Year, Gothenburg, June7–11, 2006 • Peterson, Lena, Nordiskt runnamnslexikon

Publicerade nyhetsblad och tidskrifter:

• Nyhetsbladet DAUM-katta, upplaga 500 exemplar Medverkan i medier, mål 1 Etermedier SR: P1 God morgon världen, P1 Morgon, P1 Språket, P1 Vetenskapsradion, P3 Christer, P4 Extra, P4 Radio Gotland, P4 Radio Jönköping, P4 Radio Stockholm, P4 Radio Uppland, P4 Radio Värmland, P4 Radio Väst, P4 Radio Östergötland, Radio P5 Stockholms lokalradio SVT: 1, Kunskapskanalen, Landet Runt, Väst Nytt, TV4: TV4-Väst, Kanal Lokal Göteborg Rix FM, Studentradion Uppsala Universitets-TV Göteborgs universitet Webb-TV jojkseminarium Àjtte, Jokkmokk Tryckta medier Aftonbladet, Bohusläningen, Borås tidning, Haparanda-bladet, Kieliviesti, Markbladet, MET-avisi, Norra Västerbotten, Norrländska Socialdemokraten, Ruijan Kaiku, Ruotsin Suomalainen, Samefolket, Språktidningen, Skaraborgs läns tidning, Upsala Nya Tidning, Västerbottens Folkblad och Västerbottens-Kuriren.

22

Medverkan i konferenser och seminarier samt föredrag och föreläsningar, mål 1 Arkivet i Umeå genomförde i samarbete med Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk den sedan 1992 årligen arrangerade Språkfestivalen vars innehåll huvudsakligen riktar sig mot lärarkåren. Men även vetenskapsjournalister och den intresserade allmänheten har visat stort intresse. Ett hundratal deltagare hade slutit upp. Arkivets medverkan i Västerbottens museums fasta Umeå-utställning ForUm fortsätter. Med Göteborgs universitet samverkar institutet bl.a. genom handledning och undervisning. Institutet har ett samarbetsavtal med Etnologiska institutionen vilket innebär att anställda vid institutet handleder och undervisa i kurser som har direkt anknytning till institutets verksamhet. Detta samarbete har utvecklat institutets pedagogiska verksamhet. Institutets kompetens inom språk och kön har under året efterfrågats av universiteten i Linköping, Uppsala och Örebro. I Linköping med deltagande i slutventileringskommittén för en avhandling vid Tema Genus, i Uppsala med föreläsning inom lärarutbildningen och i Örebro med undervisning och examination på en nationell forskarutbildningskurs om språk och kön. Med Uppsala universitet har samarbete skett genom deltagande i seminarier, undervisning, handledning av doktorander och C-studenter. På Ekonomiska institutionen vid Sveriges Lantbruksuniversitet har personal från institutet undervisat i agrarhistoria och agrarhistorisk landskapsanalys. Samarbetet med Umeå universitet har skett genom undervisning på universitetskurser, handledning rörande materialinsamling för uppsatsskrivning och grupparbeten, visningar av arkivets samlingar, deltagande i konferenser och projektverksamhet. Samverkan har också skett genom utbyte av information och kunskap rörande de samiska språken. Måluppfyllelse i förhållande till målet, mål 1 Institutet har vidtagit en rad åtgärder för att öka intresset för och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten samt inom skola, universitet och högskola. De viktigaste förmedlingskanalerna anser institutet vara: tillgängliggörande på Internet, rådgivning via telefon och e-post, tillgänglighet till samlingarna (endast mål 1), samverkan, periodiska publikationer och böcker, medverkan i medier, medverkan i konferenser och seminarier samt föredrag och föreläsningar. Institutet anser sammantaget att målet är uppfyllt. Förklaringar till resultatet, mål 1 Den viktigaste förmedlingskanalen Internet har under året fått se besöksfrekvensen öka betydligt. Allmänheten har genom den fortsatta utbyggnaden av institutets webbplats fått tillgång till allt mer information och interaktiva tjänster, vilket torde vara en förklaring till det kraftigt ökade antalet besök. Det är främst interaktiva tjänster som sökbara databaser, tillgängliga samlingar och inspelningar som drar besökare. Institutets samlingar och bibliotek är tillgängliga för besökare. Institutet tillhandahåller även kopior ur samlingarna och lyssningskopior på inspelat material till allmänhet, forskare och medier. Personal vid institutet har genomfört visningar, besvarat förfrågningar, givit handledning och service till besökande. Tillgängligheten till institutets lokaler för personer med funktionshinder är god. Institutet har vidtagit åtgärder där det mest behövs i samband

23

med renovering av arkivet i Göteborg som hade de äldsta lokalerna. Institutet bedriver en vittförgrenad samverkan för att nå ut till allmänheten, skolan, universitet och högskolor. Besöksliggarna indikerar att de ofta återkommande besökarna inte har varit lika frekventa som tidigare. Den forskning, som traditionellt har bedrivits vid universiteten, med studium av institutets källmaterial har minskat i omfattning. Institutet har observerat denna tendens under en lång rad år och vidtagit åtgärder för att i ökad utsträckning själv bedriva forskning som annars riskerat att inte komma till stånd. Ett effektivt sätt att öka intresset för och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten är att samverka med externa partner och synas vid arrangemang där en intresserad publik kan förväntas befinna sig. Detta har institutet gjort vid flera tillfällen där det viktigaste torde vara Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Institutet medverkar i såväl etermedier som tryckta medier och har inlett försök med medverkan i elektroniska medier på Internet. Institutet samverkar inom förmedlingsverksamheten även med andra myndigheter och organisationer såväl inom som utom landet. Bland inhemska sådana inom förmedlingsverksamheten kan nämnas museer, släktforskare, hembygdrörelsen, studieförbund, kommuner, Mångkulturellt centrum i Botkyrka, Lantmäteriverket och Skogsvårdsstyrelsen. Förslag på åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse, mål 1 Några åtgärder som skulle kunna utveckla förmedlingsverksamheten ytterligare kan vara: - fortsatt utveckling av interaktiva webbtjänster. - resurstillskott som möjliggör för institutet att anställa en informatör, vilket saknas idag. - ökad samverkan med bl.a. skola.

24

Återrapportering mål 2 Utveckla språkvårdens utåtriktade verksamhet, bl.a. inom den offentliga förvaltningen Institutets språkvårdverksamhet bedrivs i huvudsak vid dess språkvårdsavdelning, Språkrådet i Stockholm. Också andra avdelningar utför ett språkvårdande arbete. Vården av ort- och personnamn är förlagd till Namnavdelningen i Uppsala och språkvårdsansvaret för meänkieli utförs vid DAUM, arkivet i Umeå. Den utåtriktade språkvårdsverksamheten sker på olika sätt. Bland de viktigaste förmedlingsverktygen kan nämnas: tillgängliggörande på Internet, rådgivning via telefon och e-post, periodiska publikationer och böcker, medverkan i medier, medverkan i konferenser och seminarier samt föredrag och föreläsningar. Under året har den språkvårdande verksamheten expanderat kraftigt, då arbete tagits upp med romani chib, meänkieli och svenskt teckenspråk. Institutet har tagit över ledningen för Lexinprojektet från Myndigheten för skolutveckling. Institutet arbetar i första hand med det svenska allmänspråket, den offentliga förvaltningens svenska, sverigefinska, meänkieli, romani chib i Sverige och svenskt teckenspråk. Ansvaret för samiska åvilar enligt lag Sametinget, men institutet har ett utvecklat samarbete med Sametinget och samiska intresseorganisationer via sin samiska forskningsarkivarie vid arkivet i Umeå. Förutom de nationella minoritetsspråken bedriver institutet även visst arbete med en del andra minoritetsspråk i och med ansvaret för Lexinserien. Språkvården inom den offentliga förvaltningen bedrivs genom den klarspråksverksamhet som institutet övertog från Regeringskansliet 2007-01-01 och som placerats på Språkrådet. Som stöd finns en särskild referensgrupp, Klarspråksnämnden, med företrädare för olika myndigheter och för forskningen. Klarspråksverksamheten har avlämnat en särskild rapport till Kulturdepartementet 2008-02-15 om klarspråksarbetet under 2007. Finska. Fyra medarbetare arbetar med språkvård för finskan, varav en dock på halvtid och en cirka tre kvartstid med kompletterande utrymme i sin tjänst för Språkrådets allmänna nordiska samarbete. I arbetet ingår rådgivning via e-post, telefon och webbplats, arbete med ordlistor, dokumentation av finskan i Sverige och att följa hur finskans ställning i Sverige förändras. Romani chib. Under året har två romska medarbetare anställts på vardera halvtid. En särskild referensgrupp med företrädare för olika romska varieteter har bildats. Arbetet har i ett uppbyggnadsskede inriktats på information på webbplatsen, arbete med ordlistor, med Lexinordböcker och – inom ramen för ett särskilt uppdrag från regeringen – med kartläggning av användningen av romani i Sverige i dag. Svenskt teckenspråk. Sedan april 2007 har två nyanställda medarbetare varsin halvtidstjänst för arbete med svenskt teckenspråk. Arbetet har i uppbyggnadsskedet inriktats på information, särskilt på webbplatsen och förberedande insatser för dokumentation och så kallat korpusarbete, dvs. arbete med texter som är föremål för språkvetenskapliga studier, i synnerhet med hjälp av dator. Den tornedalska forskningsarkivarien vid DAUM i Umeå har under året arbetat med ett uppdrag från Integrations- och jämställdhetsdepartementet att kartlägga förutsättningarna för att bevara och utveckla meänkieli som ett levande språk i Sverige. I uppdraget ingår att lämna förslag om hur det fortsatta språkvårdsarbetet ska bedrivas för meänkieli samt att lämna andra förslag som myndigheten bedömer skulle kunna stärka meänkielis bevarande och utveckling.

25

Lexin. Institutet övertog 2007-01-01 från Myndigheten för skolutveckling ansvaret för Lexinordböckerna. Dessa ordböcker utgår från ett gemensamt svenskt ordförråd om 28 500 ord och utges för sådana språk som är modersmål i Sverige men för vilka kommersiella bokförlag inte har råd att ge ut ordböcker av god kvalitet. De flesta utgåvor finns också på Internet. Övertagandet av Lexin innebär att arbetet med ordböckerna kan förankras i en miljö med hög lexikografisk kompetens. Det innebär också att Institutet för språk och folkminnen förbättrat sina möjligheter att leva upp till 2 § punkt 2 i sin instruktion: ”samla kunskap om och följa användningen av samtliga språk i Sverige”. Det är ett betydelsefullt framsteg att den svenska språkvården numera i ett sammanhang kan arbeta med flera av det mångspråkiga Sveriges viktigaste språk. Samtidigt måste framhållas att expansionen gällt andra språk än svenskan. Särskilt för det svenska allmänspråket har resurserna i praktiken minskat något i och med det vidgade verksamhetsfältet. Tillgängliggörande på Internet, mål 2 Språkrådets webbplats (www.sprakradet.se) rymmer omfattande information om det svenska språksamhället och praktiska råd för språkbrukarna, framför allt om svenskan. Webbplatsen uppdateras med nyheter om språk nästan varje dag och ca 250 nyheter har publicerats under året. Under 2007 hade webbplatsen ca 384 000 besök. I frågedatabasen Frågelådan på webbplatsen kan allmänheten söka svar på 2 400 språkriktighetsfrågor. Under året har 105 nya poster lagts in. Under 2007 har Frågelådan haft strax under 110 000 besök. På den särskilda webbplatsen (www.språkteknologi.se) informerar Språkrådet om nyheter inom språkteknologisk forskning och språkteknologiska tillämpningar. Webbplatsen som drivs i samarbete med det språkteknologiska forskarsamhället har under året haft ca 23 500 besök. Klarspråksverksamheten, som riktar sig till den offentliga förvaltningen, har särskilda sidor på Språkrådets webbplats (www.sprakradet.se/klarspråk). Under året har dessa sidor haft ca 24 000 besök. Från webbplatsen kan man nå det s.k. Klarspråkstestet, en interaktiv webbsida för att pröva läsbarheten i egna texter. Testet avser främst brev och beslut från myndigheter, men under året har det också gjorts användbart för rapporter. Klarspråkstestet har under 2007 haft 5 459 besök. En särskild rapport om klarspråksarbetet för 2007 har utarbetats och insänts i februari 2008. Finska. De finska webbsidorna har haft ca 7 000 besökare under året. I februari öppnades Vastauspankki (Svarsbanken) med svar på 500 språk- och termfrågor. Romani chib. De särskilda webbsidorna med information om romani chib har under året haft ca 4 300 besök. Svenskt teckenspråk. Webbsidorna med information om svenskt teckenspråk har haft ca 3 600 besökare. Här finns också information på svenskt teckenspråk – totalt 23 teckenspråksfilmer – om finska, romani chib, samiska, jiddisch, meänkieli, språkpolitik, språkforskning, språkvårdsarbete, klarspråk, nyord m.m.

26

Tabell 7 Antalet sökningar på webbplatsen för Lexin 2007 2006 2005

Totalt 300 000 000 221 000 000 164 000 000 Webbplatsen för Lexin (http://lexin.nada.kth.se) redovisas separat. Lexin har under året tagit emot ca 300 miljoner sökningar eller knappt tio per sekund, dygnet runt, året runt. På webbplatsen fanns vid utgången av 2007 14 st sökbara ordböcker: svensk-albanskt, -arabiskt, -bosniskt, -engelskt, -finskt, -grekiskt, -kroatiskt, -nordkurdiskt, -ryskt, -serbiskt, -somaliskt, -spanskt, -sydkurdiskt och -turkiskt lexikon. Söktrenden för Lexin på Internet har varit starkt ökande med en årlig tillväxttakt på mellan 35 och 50 % de senaste tio åren. Projektet, som övertogs 2007-01-01 från Myndigheten för skolutveckling, ger ut ordböcker för sådana språk som är modersmål i Sverige men för vilka kommersiella bokförlag inte har råd att ge ut ordböcker av god kvalitet. Rådgivning mål 2 Tabell 8 Antalet fysiska besökare och förfrågningar, mål 2

2007 2006 2005

Antal fysiska besökare6 2 114 2 897 3 062

- varav mål 2

Antal förfrågningar7 16 131 3 396 3 3016

- varav mål 2 13 411 6 Besökare: en person som fysiskt kommit till något av institutets arkiv eller bibliotek. Här ingår även de ev. frågor som den fysiska besökaren ställt. Språkrådet har inte något arkiv. 7 Förfrågningar: svar på frågor per brev, fax, e-post och telefon som berört institutets ämnesområden. Här ingår inte frågor om öppettider, kopiekostnader etc. Det svenska allmänspråket. Språkrådet har besvarat 6 202 telefon- och 3 648 e-postfrågor. Den vidgade kontakten med en bredare läsekrets, se nedan om Språktidningen, märks bland annat om man ser till antal och karaktär hos e-post och telefonfrågor till Språkrådet. Klarspråk inom den offentliga förvaltningen. Många av frågorna kommer från olika myndigheter och har tagits emot genom telefon och e-post. Uppskattningsvis ca 1 000 klarspråksfrågor har besvarats under året. Finska. Språkrådet har besvarat 1 011 frågor om finskan, varav 900 per telefon och ca 200 per e-post. Romani chib. Ett femtiotal särskilda frågor om romani chib har besvarats.

27

Svenskt teckenspråk. Ca 100 frågor om svenskt tecken språk har besvarats. Lexin. Språkrådet har besvarat 1 500 e-brev med frågor om Lexin-ordböckernas innehåll och utgivning. Periodiska publikationer och böcker mål 2 Språkrådet utgav t.o.m. 2007-07-01 den 50-sidiga kvartalstidskriften Språkvård. Den hade en prenumererad upplaga på drygt 6 000 exemplar och en relativt vetenskaplig karaktär. Upplagan hade långsamt sjunkit de senaste åren. När planerna blev kända om ett privat initiativ för att starta Språktidningen, en tidning om språk i Sverige – med stöd av bl.a. Vetenskapsrådet och Svenska Akademien – bedömde Språkrådet det som tveksamt om det fanns en marknad för två populärvetenskapliga språktidskrifter av god kvalitet, varför tidskriften Språkvård upphörde med nr 2 för 2007. Språktidningen har över 15 000 prenumeranter och säljer ca 3 000 lösnummer. Genom sin medverkan i Språktidningen når alltså institutets språkvårdande verksamhet nästa tre gånger så många läsare som tidigare. Det fyrasidiga nyhetsbladet Klarspråk. Bulletin från Språkrådet har utkommit med fyra nummer. Nyhetsbladet skickas gratis till anställda som anmält sig från statliga, kommunala och landstingskommunala arbetsplatser och även till vissa andra arbetsplatser. På nummer 1/2007 abonnerade nästan 3 600 personer, på nummer 4/2007 drygt 4 500. År 2006 var det 3 200 prenumeranter. Läsekretsen har alltså vuxit med 41 % på ett år. Finska. Kvartalstidskriften Kieliviesti hade vid årets slut ca 600 prenumeranter vilket är en minskning med drygt 100 sedan föregående år. Diskussioner pågår om en ändrad inriktning på utgivningen. Lexin. I Lexinserien har under året utkommit tre ordböcker, se nedan. Arbetet med dessa lexikon har under en lång följd av år bedrivits under ledning av Myndigheten för skolutveckling, men i och med att institutet övertagit Lexinprojektet, står institutet som utgivare. Nya upplagor har tryckts av Lexinordböckerna för arabiska, somaliska, spanska, tigrinska och vietnamesiska samt av Bildtema. Under 2007 har arbete igångsatts med svensk-thailändskt lexikon och arbetet har återupptagits med ett lexikon för svenska-romani chib/keldarash och svenska-romani chib/lovari. Periodiska publikationer mål 2

• Finskspråkiga tidskriften Kieliviesti. Nr 1–4/2007. Prenumererad upplaga 550 exemplar

• Nyhetsbladet Klarspråk. Bulletin från Språkrådet. Nr 1–1/2007. Upplaga 4 500 exemplar

• Tidskriften Språkvård. Nr 1–2/2007. Prenumererad upplaga drygt 6 000 exemplar Publicerade böcker mål 2

• Lexin Svensk-Kroatiskt lexikon • Lexin Svensk-Sydkurdiskt lexikon • Lexin Svensk-Romani chib/arli lexikon • Mer än ett språk. Antologi om flerspråkigheten i norra Sverige. Red. Westergren, Eva

och Åhl, Hans. 2 uppl. Stockholm. Norstedts Akademiska förlag. (Skrifter utgivna av Språkrådet 3.)

28

Medverkan i medier mål 2 Etermedier De etermedier som Språkrådet under året medverkat i är: SR: P1, P3, P4 Radio Gotland, P4 Radio Gävleborg, P5 och Sisuradio SVT: Aktuellt, Nyhetstecken, Perspektiv, Rapport och Uutiset Axess-tv, Rix FM, Romska redaktionen och TV4 Tryckta medier Språkrådet har under 2007 regelbundet medverkat med krönikor och frågespalter i Dagens Sekreterare, Språktidningen, Svenska Dagbladet och Svenskläraren. Därtill har medarbetare vid enstaka tillfällen medverkat i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad, Karlskoga Tidning, Katrineholms-Kuriren, Länstidningen Östersund, Nerikes Allehanda, Nya Wermlands-Tidningen, Skolvärlden, Sundsvalls Tidning, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Tidningarnas Telegrambyrå, Västerbottens-Kuriren, Västernorrlands Folkblad, Västervikstidningen och Östgöta-Correspondenten Det svenska allmänspråket. Språkrådets medarbetare har publicerat ca 25 artiklar i tidningar och tidskrifter och medverkat i etermedier om svenska språket vid ca 40 tillfällen. I dagspressen har Språkrådets verksamhet uppmärksammats vid ett 30-tal tillfällen. Klarspråk. Medverkat i etermedier vid två tillfällen under året. Finska. Medverkan i etermedier vid 12 tillfällen, framförallt Sisuradio och SVT:s finskspråkiga redaktion om finskan i Sverige. Romani chib. Medverkan vid 2 tillfällen i etermedier med inslag om romani chib. Svenskt teckenspråk. Medverkan vid 6 tillfällen i etermedier med information om svenskt teckenspråk. Medverkan i konferenser och seminarier samt föredrag och föreläsningar mål 2 Det svenska allmänspråket. Medarbetare vid Språkrådet har hållit föredrag, lett studiedagar och deltagit i utbildningstillfällen om svenskan och språken i Sverige vid 45 tillfällen. Man kan beräkna att det inneburit direktkontakt med ungefär 2 500 personer. Klarspråk. Språkrådets medarbetare har informerat eller föreläst om klarspråksarbete på olika myndigheter vid 7 tillfällen, deltagit i 4 konferenser. Finska. En särskild språkvårdsdag om finska med ett femtiotal deltagare har anordnats. Vidare har medarbetare hållit 5 föredrag och deltagit vid ett tiotal konferenser. Svenskt teckenspråk. Deltagit i 4 konferenser. Språkrådet anordnade en särskild mottagning på Teckenspråkets dag 2007-05-11 med ett 40-tal deltagare. Måluppfyllelse i förhållande till målet, mål 2 Under 2007 har språkvårdens utåtriktade verksamhet, framför den del som bedrivs av avdelningen Språkrådet och DAUM i Umeå, expanderat starkt. För romani chib, meänkieli och svenskt teckenspråk har något språkvårdsarbete tidigare inte funnits, men det har under året byggts upp och fått ett relativt gott genomslag.

29

Förklaringar till resultatet, mål 2 I och med att institutet övertagit ansvaret för Lexin kommer numera årligen 300 miljoner webbplatsbesökare i kontakt med institutet och avdelningen Språkrådet. Även om kontakten är snabb och snarast indirekt måste det ses som en mycket kraftig expansion. Genom att tidskriften Språkvård lagts ned och det arbete som ägnades den tidskriften i stället inriktats på att bidra till den nystartade Språktidningen, har Språkrådet med svarsspalter och krönikor i aktuella ämnen lyckats nå en nästan tre gånger så stor språkintresserad läsekrets som tidigare. Den språkvård som främst riktas mot offentlig förvaltning har stärkt sin utåtriktade verksamhet med en ökad upplaga för nyhetsbladet Klarspråk, utveckling av webbplatssidor, utbyggnad av kontaktnät med språkvårdsansvariga på myndigheter och en stark ökning av fortlöpande besvarade språkfrågor. Förslag på åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse, mål 2 Några åtgärder framstår som särskilt viktiga om en utåtriktade verksamheten ska utvecklas: - ökat stöd till arbetet med webbplatsen, bland annat så att digitala språkliga hjälpmedel kan göras ännu tillgängligare. I dag saknar myndigheten särskilda medarbetare med informatörsarbete som huvuduppgift. - systematisk uppsökande verksamhet, särskilt för språkvårdsarbete inom offentlig förvaltning. - utveckling av konferens- och seminarieverksamhet för nyckelgrupper inom offentlig förvaltning, skola, medier, översättningsverksamheter m.m. - ökad satsning på handböcker, ordböcker, ordlistor som kan tjäna som grundläggande hjälpmedel för den läsande och skrivande allmänheten. Det kan framhållas att särskilt angeläget är intensifierade satsningar på det område som kan rubriceras som det svenska allmänspråket. Det arbetet har under 2007 fått stå tillbaka för viktiga satsningar på nya områden som minoritetsspråken. Det är tveksamt om dessa insatser är möjliga inom ramen för myndighetens nuvarande resurser. Riksdagen beslutade 2005 om tillkomsten av den omorganiserade språkmyndigheten, Institutet för språk och folkminnen, och uttalade att ”den samordnade språkvården” bland annat bör ha ”resurser för att överblicka situationen för samtliga språk i Sverige och dessutom för terminologi- och språkteknologifrågor liksom för andra mer övergripande språkpolitiska frågor. Till dessa hör även att motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor.” Men något tillskott av medel för att lösa dessa uppgifter har inte kommit till stånd. Institutet har därför tvingats att – med otillfredsställande resultat – ta sig an dem genom att viss mån nedprioritera arbete med det svenska allmänspråket. Eftersom detta är själva kärnan i den språkvårdande verksamheten och det som främst efterfrågas av det svenska språksamhället, hotar på sikt en oroande försvagning av den allra viktigaste delen av myndighetens utåtriktade språkvårdsarbete.

30

1.4 Kunskapsuppbyggnad Mål Öka kunskapen inom det område myndigheten verkar, bl.a. genom forskning och samverkan med universitet och högskola. Återrapportering Institutet för språk och folkminnen skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Forskning och samverkan Kunskapsuppbyggnad är en viktig del av institutets verksamhet. Merparten av arbetet sker i form av projekt, varav flera är långsiktiga och resurskrävande. Institutets projekt och vilka samarbetspartner som varit viktiga för kunskapsuppbyggnaden redovisas i tabell 7 Projektredovisning. I projekten arbetar personer med docentkompetens, doktorsexamen eller annan högre utbildning i nordiska språk eller etnologi och/eller personal med magisterexamen eller annan grundutbildning, varav flera forskarstuderande. Av institutets personal har ca 20 % högre akademisk utbildning (fil.dr eller fil.lic.). I flertalet projekt deltar även administrativ personal. Beskrivning av processen kunskapsuppbyggnad Denna process kan beskrivas som en mängd parallella forskningsprojekt av olika omfattning. Varje enskilt forskningsprojekt innehåller olika moment.

• Det område som forskningsprojektet ska studera ringas in. • Materialinsamling kan omfatta nytt insamlat material, befintligt material i olika

samlingar och databaser, bearbetat material, andra forskningsrapporter etc. • Bearbetning och analys av det insamlade materialet. Medarbetaren utnyttjar här sin

expertis och akademiska erfarenhet för att flytta forskningsfronten framåt. • Avstämning under projektets gång. Mindre projekt kan stämmas av med kollegor,

närmaste chef etc. Stora projekt har ofta en referensgrupp för stöd och rådgivning. Forskningsprojekt kan presenteras på seminarier där innehållet diskuteras.

• Resultatet av forskningsprojektet resulterar vanligen i publicering. Det kan vara i form av artikel, föredrag, undervisning, medverkan i medier, bok och/eller webbpublicering. Ofta ingår flera av dessa publiceringsformer för att nå så stor spridning som möjligt.

Förutom egen kunskapsuppbyggnad bedriver institutet forskning och samverkan med externa partner såväl inom som utom landet. Institutet har för tydlighetens skull valt att dela upp detta i:

• Forskning och samverkan med universitet och högskola • Forskning och samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag • Forskning och samverkan i Norden • Forskning och samverkan i Europa • Forskning och samverkan i övriga världen

31

Forskning och samverkan med universitet och högskola Under året har samarbete skett med universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) samt högskolorna i Kristianstad, Mälardalen och Södertörn. Med Göteborgs universitet har samarbetet skett med Etnologiska, Historiska och Religionsvetenskapliga institutionerna samt Institutionen för svenska språket, bl.a. genom handledning, undervisning och projektverksamhet. Institutet har ett samarbetsavtal med Etnologiska institutionen vilket innebär att institutets anställda handleder och undervisar i kurser som har direkt anknytning till institutets verksamhet. Detta samarbete har utvecklat arkivets pedagogiska verksamhet. Projektet Vardagsliv under andra världskriget är ett samarbete med Etnologiska institutionen som bekostas genom externa medel därifrån. Inom folkminnesverksamheten samarbetar institutet med Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet kring projektet Våra liv och berättelser, som fokuserar på hur skilda grupper och generationer under 1900-talet berättar om sina liv och har bl.a. till syfte att bygga upp en minnesbank med västsvenska levnadsberättelser. Avhandlingen Folkets minnen? som behandlar arkivets samlingar och dess tillkomsthistoria är ett samarbete med Historiska institutionen. Institutets kompetens inom språk och kön har under året efterfrågats av universiteten i Linköping, Uppsala och Örebro. I Linköping med deltagande i slutventileringskommittén för en avhandling vid Tema Genus, i Uppsala med föreläsning inom lärarutbildningen och i Örebro med undervisning och examination på en nationell forskarutbildningskurs om språk och kön. Samarbetet med Lunds universitets forskning har bl.a. skett genom medverkan i tvärvetenskapliga forskningsprojekt med arkeologisk-historisk inriktning och med enskild handledning. Med Uppsala universitet har samarbete skett genom deltagande i seminarier, undervisning, handledning av doktorander och C-studenter. Personal från institutet har även ingått i Fakultetsnämndens sökgrupp, vars uppgift vara att identifiera och intressera lämpliga kandidater för professuren i nordiska språk, särskilt namnforsking, utgöra ett stöd vid utformande av anställningsprofil samt vara behjälplig vid sökande efter sakkunniga. I avvaktan på tillsättning av professuren har personal från institutet under hösten vikarierat som föreståndare för Seminariet för nordisk namnforskning inom Institutionen för nordiska språk. Institutet samarbetar vidare med Institutionen för nordiska språk, Avdelningen för finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk och Etnologiska avdelningen vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala Universitet, Institutionen för humaniora vid Mälardalens Högskola. På Ekonomiska institutionen vid Sveriges Lantbruksuniversitet har personal från institutet undervisat i agrarhistoria och agrarhistorisk landskapsanalys. Personal har också samverkat med Centrum för biologisk mångfald. Med Stockholms universitet har samarbetet skett genom deltagande i forskningsprojekt. I samarbete med Institutionen för nordiska språk bedrivs projekten Andraspråkshandbok i svenska, Jämställt språk och Sprint och svenskan i skolan. Projektet Andraspråkshandbok i svenska kommer att bli en handbok som ska vända sig till kvalificerade användare, särskilt med sikte på arbets- och samhällsliv. Projektet Jämställt språk kommer att resultera i en

32

handbok i icke sexistiskt språkbruk. Projektet Sprint och svenska i skolan, finansierat av Utbildningsvetenskapliga forskningsrådet, bedrivs i samarbete med Institutionen för nordiska språk. Med Avdelningen för teckenspråk bedrivs ett projekt med syfte att utveckla en datoriserad teckenspråkskorpus. Samarbetet med KTH omfattar det språkteknologiska projektet Svensk nationell korpus/BLARK, finansierat av Vetenskapsrådet, där även Linköpings, Göteborgs och Uppsala universitet ingår. Samarbetet med Umeå universitet har skett genom undervisning på universitetskurser, handledning rörande materialinsamling för uppsatsskrivning och grupparbeten, visningar av arkivets samlingar, deltagande i konferenser och projektverksamhet. Samverkan har också skett genom utbyte av information och kunskap rörande de samiska språken. Projektet Suopman (tidigare SAMDIA) är ett forskningssamarbete kring samiska dialekter med Umeå universitet. Projektet syftar till att göra en bred, kontrollerad och balanserad insamling av samiska dialekter, samt att bedriva fonologiska, morfologiska och syntaktiska studier på det insamlade materialet. Samarbetet sker med institutionerna för filosofi och lingvistik samt arkeologi och samiska studier. Under året har en pilotstudie genomförts med insamling i Övre Soppero, Kiruna kommun. En EU-ansökan om externa medel är under utarbetande. Ett nytt område för samarbete över ämnesgränserna initierades under 2006 och har fortsatt under 2007. Det gäller projektet Folkliga perspektiv på influensapandemier som är associerat till ett treårigt projekt, Influensapandemiers påverkan på individ och samhälle – nödvändig erfarenhetsbakgrund för pandemiplanering, vid institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet, finansierat av Krisberedskapsmyndigheten. Inom projektet arbetar medicinare och demografer. Institutet bidrar till kunskapsuppbyggnaden omkring historiska aspekter på influensor, folkliga beteckningar för influensa samt attityder till sjukdomen studeras, särkilt ryska snuvan (1899-92). Forskning och samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag Institutets svenska forsknings- och samverkansnätverk omfattar, förutom universitet och högskolor, en rad akademier, myndigheter, kommuner, ABM-institutioner, statliga verk, statliga och privata företag, intresseorganisationer och föreningar. Institutet har under året arbetat med särskilda kartläggningsuppdrag, vilka samtliga ska redovisas 2008. Under året har ett kartäggningsarbete bedrivits för att undersöka situationen för det nationella minoritetsspråket romani. Arbete har utförts med en omvärldsanalys som tar upp de förändringar och utvecklingstendenser i samhället som har betydelse för det svenska språkets, teckenspråkets och de nationella minoritetsspråkens ställning. En kartläggning har genomförts av förutsättningarna för att bevara och utveckla meänkieli som ett levande språk i Sverige, att lämna förslag om hur det fortsatta språkvårdsarbetet ska bedrivas för meänkieli samt att lämna andra förslag som institutet bedömer skulle kunna stärka meänkielis bevarande och utveckling. Institutet fick i december 2006 i uppdrag av regeringen, Enheten för demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter folkrörelsefrågor och idrott vid Justitiedepartemnetet att genomföra en undersökning av den aktuella situationen för romani chib i Sverige. Rapporten sammanställdes under andra halvåret 2007 av två forskare vid

33

Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, Ellen Bijvoet och Kari Fraurud, i samarbete med Institutets två språkvårdare för romani chib samt ledamöter i Institutets (Språkrådets) referensgrupp för romani. Rapporten grundar sig bland annat på intervjuer med svenska romer och rymmer en noggrann genomgång av de varieteter av romani chib som talas i Sverige och förutsättningarna för att de ska leva vidare. Rapporten diskuterar vilka språkvårdande insatser som särskilt viktiga för romani chib. Rapporten har överlämnats till Integrations- och jämställdhetsdepartementet i februari 2008. Ett omfattande kontaktskapande nätverksarbete sker med kommuner och organisationer, framförallt i de fem tornedalska kommunerna Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna och Gällivare. Täta kontakter tas med Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) och Meän akateemi – Academica Tornedaliensis. Institutets tornedalska forskningsarkivarie medverkar i nätverket NAMIS, Forum för nationella minoriteter. Institutet ingår tillsammans med Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien i Namnlängdskommittén, vars uppdrag är att förvalta almanackans namnlängd, vilken ligger till grund för förlagens almanackspublicering. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien inrättade under 2006 sexton femåriga postdoktorala forskartjänster för nydisputerade inom sektorn arkiv, bibliotek och museer (ABM-sektorn). Syftet med befattningarna är att stimulera kvalificerad forskning på de samlingar som berörda myndigheter ansvarar för i bokbestånd, magasin och arkiv, skola in forskare i det administrativa arbetet samt stärka sektorns forskningskompetens. Två av befattningarna har förlagts till institutet. Institutet ingår i Ortnamnsrådet som är ett till Lantmäteriverket knutet rådgivande samarbetsorgan. I Ortnamnsrådet ingår Lantmäteriverket, Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet, universiteten, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Sametinget, Vägverket, Posten AB samt Svenska kyrkan. Under året har institutet deltagit i arbetet med en reviderad standard för belägenhetsadresser. Institutet ingår i Jordeboksprojektets expertgrupp. Projektets syfte är att tillgängliggöra innehållet i de för Sverige unika s.k. geometriska jordeböckerna i en nationalutgåva av de äldre geometriska jordeböckerna, dvs. de storskaliga kartor som daterar sig till perioden 1635-55. Projektet drivs i regi av Vitterhetsakademiens kommitté för historisk kartografi. Institutet ingår i programrådet för det nationella programmet för lokal och traditionell kunskap relaterat till bevarande och hållbart utnyttjande av biologisk mångfald (ANAPTEK). Institutet ingår i Språkvårdsgruppen tillsammans med Svenska Akademien, Terminologicentrum, Swedish Standards Institute (SIS), samarbetsorganet för språkvårdare inom offentlig förvaltning, Sveriges Radio och Mediespråksgruppen. Institutet ingår i Mediespråksgruppen som består av språkvårdare vid de stora dagstidningarna, etermedieföretagen och förlagen. Institutet är vidare representerat i Datatermgruppen, Punktskriftsnämnden och i styrelsen för Tolk- och översättarinstitutet och har ett löpande samarbete med Centrum för lättläst och Svenska Institutet. Institutet har genom bidrag från Riksbankens jubileumsfond kunnat anställa tre forskare för projektet Dialektutjämning i Västsverige. Projektet undersöker språkförändring i Västsverige

34

efter 1950 och studerar om den kan relateras till urbanisering, mobilitet, industriexpansion, infrastruktur och utbildningsmöjligheter. Fonden ger också bidrag till forskningsprojektet Ortnamnskronologin och den nya bebyggelsearkeologin. Samverkan har ägt rum med Statens ljud- och bildarkiv inom det ljudtekniska området, där utvecklingen går mot allt mer kompakta inspelningsutrustningar och kraftfulla lagringsmedier. På två orter finns arkivnätverk där institutet ingår. I Göteborg finns en samarbetsgrupp bestående av institutet, Landsarkivet, Regionarkivet, Folkrörelsernas arkiv, Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs universitetsbibliotek. I Umeå ingår institutet genom DAUM i Arkivnätverket i Umeå som bland annat arrangerar gemensamma aktiviteter vid den årligen återkommande Arkivens Dag. Ett lokalt ABM-samarbete finns i Umeå, ABM-rådet, som består av representanter för institutet, Västerbottens museum, Västerbottens länsbibliotek samt Forskningsarkivet vid Umeå universitet. Institutet medverkar i SAMDOK, de svenska kulturhistoriska museernas sammanslutning för samtidsinriktad insamling, dokumentation och forskning. Institutet samverkar med Gruppen för svensk jazzhistoria, Svenskt Visarkiv och det nationella nätverket för folkmusikarkiv och forskning. Institutet medverkar i Västerbottens museums samiska arbets- och referensgrupp. Arbetsgruppen, Lienkie, planerar aktiviteter och arrangemang omkring den samiska kulturen. I referensgruppen ingår företrädare för sameföreningar och samebyar i Västerbotten. Institutet samarbetar med Norrbottens museum rörande uppbyggnad av en folkmusikavdelning i Luleå och med Pengsjö same- och nybyggarmuseum om museets arkiv. Institutet för språk och folkminnen ingår i en expertgrupp för ett projekt med syfte att i en nationalutgåva tillgängliggöra innehållet i de för Sverige unika s.k. geometriska jordeböckerna, dvs. de storskaliga kartor som daterar sig till perioden 1635–55. Projektet drivs i regi av Vitterhetsakademien. Under året har institutet bl.a. deltagit med föredrag i följande:

• Språkfestivalen i Umeå • Folkmusikarkivkonferens i Umeå • Länsstudiedag för gymnasielärare i Tidaholm • Språk och kön inom lärarutbildningen vid Uppsala universitet • 5:e idrottshistoriska symposiet i Malmö • Svensk medeltidsforskning i dag i Gävle • Religion och mentalitet i yngre järnålderns samhälle i Skandinavien på Eksgården,

Öland • Järnålderns kult och kultplatser i Gävle • Forum för textforskning i Växjö • Döva barns tvåspråkighet vid Göteborgs universitet • Landskaps- och godshistorisk konferens vid Kristianstads högskola

35

Forskning och samverkan i Norden Institutet har ett inarbetat nordiskt samarbete med universitet, högskolor, föreningar och kommittéer. Under året har samarbete skett med universiteten i Helsingfors, Köpenhamn, Olso, Tammerfors, Tartu, Torshamn och Reykjavik samt högskolan i Nesna, Norge. Bland övriga i Norden kan nämnas Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors, Samisk navnekonsulenttjenste i Karasjok och Finlands svenska folkmusikinstitut i Vasa. På folkminnesområdet deltar institutet bl.a. inom Nordic Network of Folklore och i det internordiska nätverket Folkloristens fältarbete och arkivering som process. På namnområdet finns Nordiska samarbetskommittén för namnforskning (NORNA), som har till uppgift att samordna namnforskningen i de nordiska länderna. Institutet ingår i NORNA:s verkställande kommitté, personal från institutet utvecklar och underhåller webbsidorna, uppdaterar namnforskarregistret, sköter uppdragen som kassör och koordinator i NORNA:s personnamnsterminologigrupp. NORNA:s förlag är permanent stationerat i Uppsala. På språkområdet har institutet ett löpande, mycket nära samarbete med sina systerorganisationer i de nordiska länderna. Längst utvecklat är samarbetet med Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors, som arbetar främst med svenska och finska. Kontakterna är i det närmaste dagliga. På det samiska området sker ett antal forskningssamarbeten med Høgskolen i Nesna och löpande kontakter med Samisk Navnekonsulenttjeneste i Karasjok. På det samiska och finska området sker löpande kontakter med Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors. Institutet bedriver även samarbetsprojekt inom musiketnologi och populärmusikstudier med Høgskolen i Nesna samt med Universitetet i Tammmerfors och Finlands svenska folkmusikinstitut i Vasa, Finland. Under året stod DAUM, arkivet i Umeå, som värd för den årligen återkommande folkmusiksarkivkonferensen, ett nätverksskapande initiativ för representanter från föreningar och projekt, anställda vid arkiv och museer, privatpersoner och forskare från Sverige och grannländerna. Vid konferensen behandlades bl.a. bevarandefrågor och gemensamma utmaningar med tillgängliggörande. Institutet har inlämnat en projektansökan för att studera modern spontan namngivning i urbana, mångkulturella miljöer i samarbete med chefen för Afdeling for Navneforskning vid Det Humanistiske Fakultet vid Köpenhamns universitet. Institutet stod i september som huvudarrangör för Nordiska språkmötet/Nordmålforum, som ägde rum i institutets lokaler i Uppsala med ett 80-tal deltagande språkvårdare och namnforskare från hela Norden. Bland annat enades mötet om ett uttalande om en starkare överensstämmelse mellan namngivningsprinciperna i de nordiska länderna. Institutet är sammankallande inom nätverket för språknämnder i Norden och ingår i redaktionen för de nordiska språknämndernas årsbok Språk i Norden. Medarbetare från institutet ingår i Nordiska Ministerrådets ledningsgrupp för språkfrågor, Nordens språkråd. Institutet samverkar i svenska språkvårdsfrågor med Svenska språkbyrån i Finland. Inom språkvård har institutet ett nära samarbete med sina systerorganisationer i de nordiska grannländerna bl.a. genom konsulterande uppgifter i finsk-svenska och dansk-svenska ordboksprojekt, baserade i Helsingfors respektive Köpenhamn. En viktig del av det nordiska samarbetet är deltagande i symposier och konferenser.

36

Under året har institutet bl.a. deltagit i följande: • NORNA:s 14:e nordiska namnforskarkongress i Borgarnes, Island • De nordiska språken under 1400-talet vid Uppsala universitet • Nionde nordiska konferensen om lexikografi i Akureyri, Island • Nordiska språkmötet – Nordmålsforum i Uppsala • Early North European Seminar i Uppsala • Nordisk konferens om språkteknologisk forskning vid Helsingfors universitet • Svenskans beskrivning vid Vasa universitet • Nordens språk som andraspråk vid Helsingfors universitet • Nordiskt symposium om lexikografiskt arbete med teckenspråk vid Helsingfors

universitet • Nordisk datalingvistikkonferens Nodalida vid universitetet i Tartu, Estland • FinnForum VIII vid Mälardalen högskola i Eskilstuna • Språkteknologiskt seminarium i Köpenhamn • Svenska litteratursällskapets i Finland symposium om Hugo Bergroth och

finlandssvensk språkvård • Symposium om lexikografi och språknormer i Oslo • Konferens om torp-namn med namnforskare, kulturgeografer och arkeologer i

Köpenhamn Forskning och samverkan i Europa På dialektområdet finns ett europeiskt forskningssamarbete inom det UNESCO-understödda projektet Atlas Linguarum Europae (ALE). Den europeiska språkatlasen syftar till att genom material från Europas samtliga dialekter undersöka och kartlägga språkliga och kulturella samband i Europa. Det är det första karteringsprojekt som omfattar en hel kontinent. I detta deltar samtliga länder i det geografiska Europa från Atlanten i väster till Ural och Kaukasus i öster. Ett nät bestående av ca 3 000 beläggorter fångar oavsett nationsgränser upp alla språk inom detta område. En medarbetare vid Dialektavdelningen i Uppsala övertog under året ordförandeskapet för ALE Sverige. På folkmusikområdet finns ett samarbete inom traditionell folklore, främst med institutioner på Irland. Institutet samverkar även med The Institute of Estonian Language i Tartu i Estland. På namnområdet pågår ett samarbete med The English Place-Name Society vid Institute for Name-Studies, University of Nottingham, Storbritannien, vars namnsamlingar från Norfolk för forskningsändamål finns deponerade vid Namnavdelningen i institutets lokaler i Uppsala. Institutet har försett den italienska tidskriften Rivista Italiana di Onomastica (RIOn) med uppgifter om nordisk namnlitteratur. På språkvårdsområdet finns en europeisk samarbetsorganisation för nationella språkvårdsinstitutioner. Språkrådet ingår i European Federation of National Institutes of Languages (EFNIL) som bildades 2003 i Stockholm. EFNIL utgör ett forum för dessa institutioner där de kan utbyta erfarenheter, samla och publicera information om språkbruk, språkvård och språkpolitik inom EU.

37

Under året har institutet bl.a. deltagit i följande: • International Conference of Language Variation in Europe på Cypern • Names in the economy 2 i Wien, Österrike • Proper names in spoken language i Basel, Schweiz • Internationell konferens om romaniforskning, Södertörns högskola • World Federation of Death i Madrid • Plain Language Conference i Amsterdam • EFNIL:s årskonferens på temat förhållandet mellan nationell och europeisk

språkpolitik i Riga • Internationell konferens om namn och identitet vid Oslo universitet

Forskning och samverkan i övriga världen På folkminnesområdet finns bl.a. ett samarbete inom the International Society for Contemporary Legend Research (ISCLR), där forskare över hela världen studerar samtidssägner, vidare The International Society for Folk Narrative Research (ISFNR) och The International Society for Ethnology and Folklore (SIEF). Institutet ingår i ledningsgruppen för á austrvega, den 14:e internationella sagakonferensen som kommer att anordnas i Uppsala 2009. På namnområdet har institutet deltagit i arbetet inom The International Council of Onomastic Sciences (ICOS), vars säte är placerat vid Namnavdelningen i Uppsala. Institutet är representerat i ICOS Board of Directors, ICOS Bibliography Group, som främst arbetar med upprättandet av en datoriserad onomastisk bibliografi, ICOS Editorial Board samt ICOS Terminology Group. Institutet har bedrivit FN-arbete i United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN) och därvid deltagit i möte och konferens i New York, där den svenska rapporten presenterades. Under året har institutet bl.a. deltagit i följande:

• Möte i United Nations Group of Experts on Geographical Names i New York, USA • University of Puerto Rico med föreläsning om uppbyggnaden av folkminnesarkiv • The 3rd Conference of the SIEF Working Group on The Ritual Year and Ritual

Diversity i Stráznice, Tjeckien • 25th International Perspectives on Contemporary Legend Research Conference i

Logan, Utah. • Internationell konferens om språknormering vid universitetet i Agdur, Kristiansand

38

Projektredovisning Under året har ett jämförelsevis stort antal projekt tillkommit främst beroende på att ett antal projekt vid Språkrådet i Stockholm har startats upp under året. Tabell 9 Antalet påbörjade, pågående och avslutade projekt 2007 2006 2005

Påbörjade projekt 18 4 2

Pågående projekt 41 28 25

Avslutade projekt 5 1 2 Påbörjade projekt 2007

• Stockholmsdialekter i interaktion • Ortnamnskronologin och den nya bebyggelsearkeologin • Lexin: svenska-romani/keldarash • Lexin: svenska-romani/lovari • Lexin: svenska-thailändska • Lexin: svenska-persiska • Lexin: svenska orddatabasen • Andraspråkshandbok i svenska • Språk och datorer • Jämställt språk • Svenska skrivregler • Svensk vetenskapsengelska • Regionala tecken • Skånes Ortnamn A6 Gärds härad • Vilhelmina, En lappmarksbygd på väg mot framtiden 1926-1936 • Kvinnonamn i Sverige under 1600-talet • Medeltida personbinamn i genusperspektiv • Svenska dialektröster från 1900-talet

Avslutade projekt 2007

• Namn i en äldre bruksmiljö • Proceedings of the Second International Conference of The SIEF Working Group on

The Ritual Year, Gothenburg, June 7-11, 2006 • Masks and Mumming in the Nordic Area • Sveriges Ortnamn. Ortnamnen i Kalmar län 7. Mörbylånga kommun.

Bebyggelsenamn • Basordlistor för tolkning

Måluppfyllelse i förhållande till målet Institutets mål för verksamhetsgrenen kunskapsuppbyggnad är ökad kunskap inom det område institutet verkar, bl.a. genom forskning och samverkan med universitet och högskola.

39

Ett starkt, utvecklat och varierat internationellt utbyte och samarbete ska främjas, bl.a. genom utveckling av ett internationellt perspektiv i verksamheten. Under året har arbetet inom kunskapsuppbyggnad fortsatt att utvecklas, vilket är i linje med institutets inriktning. Ett större antal nya forskningsprojekt har initierats samtidigt som en handfull projekt avslutats. Det är nödvändigt att avsluta projekt för att därmed frigöra resurser till nya projekt. En observation är att projekten inom språkvårdsverksamheten generellt sett har kortare löptider än projekten inom dialekter, folkminnen och namn. Sedan tidigare är myndigheten ett forskningsinstitut som bedriver kvalificerad forskning inom språk, dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Forskning och samverkan med svenska universitet och högskolor omfattar alla institutets ämnesområden. Institutet anser att detta leder till ett ökat intresse för institutets samlingar och bidrar till ett bearbetande av det arkiverade materialet och till en möjlig återväxt inom institutets verksamhetsområden. Antalet universitet och högskolor som institutet samverkar med har ökat under året. Samverkan har även förädlats genom nya gemensamma forskningsprojekt. Det har genomgående varit till stor nytta för kunskapsuppbyggnaden för institutets egen personal att institutet kunnat knyta personer med hög vetenskaplig kompetens till de projekt som bedrivs med externa bidrag. Resultaten av kunskapsuppbyggnaden har också överförts till forskare, allmänheten och massmedier i form av vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, föredrag m.m. De två postdoktorala forskartjänsterna rörande svenska dialekter och svenska personnamn har bidragit till att kunna knyta fler personer med hög vetenskaplig kompetens till institutet. Förklaringar till resultatet Vid det framtidsseminarium som genomfördes 2005 om institutets långsiktiga inriktning framkom att målet för institutets verksamhet skulle vara en inriktning emot ett forskningsinstitut. Under 2007 har detta resulterat i en ökad grad av måluppfyllelse. Institutet samverkar med nationella, nordiska, europeiska och internationella universitet, högskolor, myndigheter, organisationer och företag. Institutet medverkar i flera samarbetsinitiativ som pågår och som har uppstått. Denna omfattande och ökande samverkan torde visa att dessa intressenter betraktar institutet som en värdefull samarbetspartner. Institutet anser dock inte att det i önskad utsträckning kunnat ökat kunskapen inom samtliga språk i Sverige samt i önskad utsträckning följt och utvärderat klarspråksarbetet inom den offentliga förvaltningen. Här anser institutet att uppgifterna under 2007 har varit mer omfattande än vad tilldelade medel räckt till för att utföra. Sammantaget anser dock institutet att målet, ökad kunskap inom det område institutet verkar, är i huvudsak uppfyllt. Åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse En förutsättning för ökad grad av måluppfyllelse är att verksamheten som är beroende av kompetent personal tillförs mer resurser. Förbättring kan ske genom fortsatt och utbyggd samverkan på samtliga nivåer inom det språkpolitiska och kulturhistoriska området samt fortsatta satsningar på minoritetsspråken och deras kulturer. Institutet har behov av fortsatta forskningsanslag som gör det möjligt att initiera nya projekt både i egen regi och tillsammans med andra. Härigenom kan också yngre, välutbildad personal knytas till institutet, vilket är

40

nödvändigt om den äldre personalens kunskaper tillfredsställande ska kunna föras vidare. Det gör det också möjligt att stödja anställda, som är aktiva forskarstuderande, så att de inom en rimlig tid kan nå en högre examen och därigenom säkra en del av återväxten.

41

Års

redo

visn

ing

2007

Tab

ell 1

0 P

roje

ktre

dovi

snin

g D

iale

kter

Pr

ojek

tben

ämni

ng

Syfte

och

resu

ltat

Sam

arbe

tspa

rtner

A

tlas L

ingu

arum

Eu

ropa

e, E

urop

eisk

sp

råka

tlas (

ALE

)

Syft

e: K

arte

ra sa

mtid

a di

alek

tala

dat

a oc

h ut

ifrån

ett

jäm

förb

art m

ater

ial f

rån

sam

tliga

sp

råk

i Eur

opa

förs

öka

förk

lara

och

bel

ysa

olik

a sp

råkf

enom

en o

ch k

ultu

rella

före

teel

ser.

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar v

erks

amhe

ten

fortl

öpt p

lane

nlig

t. Sa

mve

rkan

har

sket

t med

eu

rope

iska

fors

kare

. Ins

titut

et ö

verto

g un

der å

ret o

rdfö

rand

eska

pet f

ör A

LE S

verig

e. A

v to

lv p

lane

rade

del

ar i

den

förs

ta v

olym

en h

ar h

ittill

s utk

omm

it se

x oc

h de

n sj

unde

är u

nder

try

ckni

ng.

Upp

sala

uni

vers

itet,

före

träda

re fö

r de

nord

iska

länd

erna

och

övr

iga

Euro

pa

bl.a

. gen

om d

et å

rlige

n åt

erko

mm

ande

A

LE E

dito

rial B

oard

Mee

ting.

Dia

lekt

hand

bok

Syft

e: G

e ut

en

aktu

ell h

andb

ok o

m sv

ensk

a di

alek

ter,

som

bel

yser

dia

lekt

erna

från

sp

råkh

isto

risk,

dia

lekt

geog

rafis

k, so

cial

och

kul

ture

ll sy

npun

kt o

ch a

tt be

skriv

a de

n på

gåen

de d

iale

ktut

jäm

ning

en o

ch a

nkny

ta ti

ll m

oder

n fo

rskn

ing.

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar k

apite

l 1 so

m b

ehan

dlar

olik

a de

finiti

oner

och

asp

ekte

r på

begr

eppe

t dia

lekt

färd

igst

ällts

och

gra

nska

ts a

v en

vet

ensk

aplig

rådg

ivni

ngsg

rupp

.

Inst

itutio

nen

för s

vens

ka sp

råke

t, G

öteb

orgs

uni

vers

itet,

Kun

gl. G

usta

v A

dolfs

Aka

dem

ien

och

Inst

itutio

nen

för n

ordi

ska

språ

k, U

ppsa

la

Uni

vers

itet.

Sven

skt d

iale

ktle

xiko

n (S

DL)

Syft

e: G

e ut

ett

lexi

kon

över

dia

lekt

erna

i Sv

erig

e. L

exik

onet

pla

nera

s ha

ett f

yllig

t urv

al a

v sä

rdia

lekt

ala

ord,

enk

la u

ttals

uppg

ifter

, kor

ta b

etyd

else

angi

vels

er o

ch e

tt m

indr

e an

tal

språ

kpro

v.

Res

ulta

t: R

edig

erin

gsar

bete

t och

inso

rterin

g av

dia

lekt

ord

har f

orts

att.

Ett

redi

gerin

gspr

ogra

m ä

r i d

et n

ärm

aste

kla

rt at

t tas

i br

uk. A

rtikl

ar h

ar sk

rivits

fram

föra

llt

inom

par

tiern

a en

ken-

ensk

a, e

rem

it-et

tel o

ch e

tter +

sam

man

sättn

inga

r, et

tsin

-est

rus,

och

ä-äj

el sa

mt e

tt st

örre

ant

al o

rd m

ed b

etyd

else

n ’m

jölk

ört’

Sven

ska

Aka

dem

iens

ord

bok

i Lun

d oc

h K

ungl

. Gus

tav

Ado

lfs

Aka

dem

ien.

Ord

bok

över

folk

mål

en i

Övr

e D

alar

na (O

ÖD

)

Syft

e: S

amm

anst

älla

och

ge

ut e

n or

dbok

öve

r dal

mål

en i

områ

det f

rån

Gag

nef i

söde

r till

Ä

lvda

len

och

Tran

stra

nd i

norr

. Dia

lekt

erna

i om

råde

t för

dela

r sig

på

de o

lika

mål

områ

dena

Ova

nsilj

an, N

edan

silja

n oc

h V

äste

rdal

arna

. R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar p

roje

ktet

forts

att v

arit

vila

nde

då re

dakt

ören

var

it tjä

nstle

dig.

A

rbet

et k

omm

er a

tt åt

erup

ptas

i ja

nuar

i 200

8.

42

Suop

man

Sy

fte:

Sam

la in

och

bev

ara

sam

iska

dia

lekt

er, s

amt b

edriv

a fo

nolo

gisk

och

mor

folo

gisk

fo

rskn

ing

på d

et in

sam

lade

mat

eria

let.

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar e

n pi

lots

tudi

e ge

nom

förts

. Arb

etet

har

påb

örja

ts m

ed a

tt ta

ut

arbe

ta e

n EU

-ans

ökan

.

Inst

itutio

nen

för f

iloso

fi oc

h lin

gvis

tik

sam

t ins

titut

ione

n fö

r ark

eolo

gi o

ch

sam

iska

stud

ier,

Um

eå u

nive

rsite

t.

De

sven

ska

dial

ekte

rnas

gr

amm

atik

Sy

fte:

En

desk

riptiv

gra

mm

atik

om

sven

ska

dial

ekte

r.

Res

ulta

t: A

rbet

et h

ar fo

rtlöp

t pla

nenl

igt.

Vär

mlä

ndsk

a di

alek

ter

Syft

e: G

e ut

en

popu

lärv

eten

skap

lig b

ok o

m d

e vä

rmlä

ndsk

a di

alek

tern

a. I

ansl

utni

ng ti

ll de

tta u

tarb

etas

en

mod

ell t

ill e

n di

alek

tdat

abas

på

sock

enni

vå. M

odel

len

ska

i för

sta

hand

om

fatta

subs

tant

iven

s böj

ning

och

en

begr

änsa

d de

l av

synt

axen

i de

vär

mlä

ndsk

a di

alek

tern

a oc

h i ö

vre

dalm

ålen

. R

esul

tat:

Arb

etet

med

mod

elle

n är

slut

fört.

Red

iger

ings

arbe

tet h

ar fö

rsen

ats .

Dia

lekt

utjä

mni

ng i

Väs

tsve

rige

Syft

e: U

nder

söka

språ

kför

ändr

ing

i Väs

tsve

rige

efte

r 195

0. N

ågra

fråg

estä

llnin

gar:

Hur

såg

dial

ekte

rna

ut c

a 19

50 o

ch h

ur h

ar d

e fö

ränd

rats

? H

ur lå

ngt h

ar g

öteb

orgs

kan

sprid

its o

ch

vilk

en v

ästg

ötsk

a oc

h bo

husl

änsk

a m

öter

den

? K

an sp

råkl

ig fö

ränd

ring

och

kont

inui

tet

rela

tera

s till

urb

anis

erin

g, m

obili

tet,

indu

strie

xpan

sion

, inf

rast

rukt

ur o

ch

utbi

ldni

ngsm

öjlig

hete

r?

Res

ulta

t: G

rupp

inte

rvju

er m

ed u

ngdo

mar

har

gjo

rts p

å se

x (a

v åt

ta) o

rter.

Enkä

ter m

ed

sam

tliga

inte

rvju

ade

har s

amla

ts in

. 19

grup

pint

ervj

uer ä

r uts

kriv

na. A

naly

s av

bruk

av

tradi

tione

lla d

iale

ktdr

ag (g

öram

åls-

r, sc

hl-u

ttal a

v sl

) sam

t utta

l av

i och

y h

ar in

letts

. Li

vsst

ilsan

alys

en, s

om b

aser

as p

å en

käte

n, h

ar in

letts

. Fem

pro

jekt

möt

en h

ar h

ållit

s och

tre

veck

or h

ar ti

llbrin

gats

i fä

lt. P

roje

ktet

har

pre

sent

erat

s vid

sem

inar

ier v

id S

vens

ka sp

råke

t i

Göt

ebor

g oc

h N

ordi

ska

språ

k i U

ppsa

la o

ch v

id k

onfe

rens

en In

tern

atio

nal C

onfe

renc

e of

La

ngua

ge V

aria

tion

in E

urop

é på

Cyp

ern.

Göt

ebor

gs u

nive

rsite

t.

Sven

ska

dial

ektrö

ster

fr

ån 1

900-

tale

t Sy

fte:

På

Inte

rnet

pre

sent

era

sven

ska

dial

ektrö

ster

insp

elad

e ca

194

5-19

60 fr

ån d

et

sven

skta

land

e om

råde

t i N

orde

n so

m e

n pe

ndan

g til

l SW

EDIA

200

0.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

pro

jekt

et st

arta

ts u

pp, k

arto

r har

tagi

ts fr

am, k

arto

r och

ljud

filer

ha

r mon

tera

ts ti

ll da

taba

sen,

text

er o

ch k

omm

enta

rer t

ill in

spel

ning

arna

har

skriv

its u

t.

SWED

IA 2

000

43

Stoc

khol

msd

iale

kter

i in

tera

ktio

n Sy

fte:

Und

ersö

ka d

iale

kter

na o

ch d

iale

ktsi

tuat

ione

n i S

tock

holm

, frå

n ca

192

0 fr

am ti

ll id

ag, m

ed sä

rski

ld fo

kus p

å hu

r dia

lekt

drag

anv

änds

i sa

mta

l och

inte

rakt

ion.

R

esul

tat:

Proj

ekte

t påb

örja

des 2

007-

10-0

1 oc

h ar

bete

t har

hitt

ills b

estå

tt av

inlä

snin

g av

re

leva

nt li

ttera

tur,

inve

nter

ing

och

geno

mgå

ng a

v in

stitu

tets

insp

elni

ngar

av

Stoc

khol

msd

iale

kt, i

nven

terin

g av

and

ra m

ater

ialre

surs

er i

form

av

radi

o- o

ch

teve

insp

elni

ngar

sam

t inl

edan

de p

lane

ring

av n

yins

peln

inga

r.

Folk

min

nen

Proj

ektb

enäm

ning

m.m

. Sy

fte o

ch re

sulta

t Sa

mar

bets

partn

er

Kvi

nnor

som

spel

män

Syft

e: S

amla

in o

ch ta

var

a på

kvi

nnor

s för

hålln

ings

sätt

till m

usik

sam

t kvi

nnor

s ber

ätte

lser

kr

ing

mus

ik o

ch m

usic

eran

de. I

pro

jekt

et in

terv

juas

kvi

nnor

som

är e

ller h

ar v

arit

spel

män

el

ler p

å an

nat s

ätt v

arit

enga

gera

de i

andr

a m

usik

alis

ka u

ttryc

ksfo

rmer

såso

m t.

ex. s

ång

och

kuln

ing.

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar k

ompl

ette

rand

e in

sam

ling

ägt r

um.

Mus

ikm

usee

t.

Det

myt

iska

land

skap

et.

Folk

lore

, pop

ulär

kultu

r oc

h le

vand

e ro

llspe

l

Syft

e: V

isa

hur k

omm

ersi

ellt

fram

stäl

ld p

opul

ärku

ltur f

örän

drar

före

stäl

lnin

garn

a om

tra

ditio

nella

supr

anor

mal

a vä

sen

och

före

teel

ser,

sam

tidig

t som

den

skap

ar n

ya

före

stäl

lnin

gar.

Leva

nde

rolls

pel s

tude

ras s

om e

n ex

pone

nt fö

r det

ta fö

ränd

rade

syns

ätt.

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar a

rbet

et fo

rtsat

t med

man

ussk

rivan

de o

ch in

läsn

ing.

Upp

sats

pu

blic

erad

i M

asks

and

Mum

min

g.

Saga

n i n

utid

Syft

e: F

okus

era

på d

en k

vinn

liga

gest

altn

inge

n oc

h un

ders

öka

hur e

xplic

ita e

ller i

mpl

icita

, st

rukt

urel

lt be

tinga

de fö

ränd

ringa

r gör

s med

syfte

att

tilld

ela

kvin

norn

a ny

stat

us o

ch n

ya

rolle

r i fö

rhål

land

e til

l prim

ärkä

llorn

a oc

h tra

ditio

nsup

ptec

knin

garn

a.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

arb

ete

med

inlä

snin

g oc

h in

sam

ling

fortg

ått.

Spök

flyga

re

Syft

e: D

okum

ente

ra o

ch a

naly

sera

ber

ätte

lser

och

före

stäl

lnin

gar o

m sp

ökfly

gare

från

19

30-ta

let,

insa

tta i

sitt

hist

oris

ka sa

mm

anha

ng o

ch se

dda

i rel

atio

n til

l tid

igar

e oc

h se

nare

to

lkni

ngar

av

likna

nde

feno

men

. R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar fö

redr

ag o

m e

n de

l av

proj

ekte

ts in

nehå

ll hå

llits

i Lo

gan,

Uta

h.

Jan

Wal

l

44

Supr

anor

mal

a up

plev

else

r och

al

tern

ativ

a vä

rldså

skåd

ning

ar

Syft

e: D

okum

ente

ra su

pran

orm

ala

uppl

evel

ser i

dag,

fram

för a

llt sp

ök- o

ch

geng

ångs

uppl

evel

ser b

l.a. g

enom

inte

rvju

er m

ed fö

reträ

dare

för o

lika

alte

rnat

iva

värld

såsk

ådni

ngar

som

asa

troen

de, s

cham

aner

, dru

ider

, wic

ca e

tc. P

roje

ktet

ska

resu

ltera

i bo

ken

Spök

en, m

edie

r och

ast

rala

reso

r.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

man

us sp

råkg

rans

kats

.

Per-

And

ers Ö

stlin

g

Folk

liga

pers

pekt

iv p

å in

flues

apan

dem

ier

Syft

e: S

tude

ra sp

råkl

iga

och

folk

min

nesr

elat

erad

e as

pekt

er p

å in

fluen

saep

idem

ier.

Folk

liga

bete

ckni

ngar

för i

nflu

ensa

sam

t atti

tyde

r till

sjuk

dom

en st

uder

as. P

roje

ktet

är a

ssoc

iera

t till

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar m

ater

ialin

sam

ling,

test

prod

uktio

n, fö

relä

snin

gar o

ch d

elta

gand

e i

konf

eren

ser ä

gt ru

m.

Inst

itutio

nen

för m

edic

insk

bi

ovet

ensk

ap, i

nstit

utio

nen

för

hist

oris

ka st

udie

r och

cen

trum

för

befo

lkni

ngss

tudi

er v

id U

meå

un

iver

site

t sam

t uni

vers

itete

t i O

slo

In

form

atio

ns-Ö

ar

Syft

e: S

prid

a ku

nska

p oc

h kä

nned

om o

m re

spek

tive

trakt

er g

enom

uts

tälln

inga

r och

ku

ltura

ktiv

itete

r på

resp

ektiv

e or

t. R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar a

ktiv

itete

r gen

omfö

rts v

id ö

arna

i Å

sele

, Vilh

elm

ina,

Rob

erts

fors

, V

inde

ln, L

ycks

ele

och

Sors

ele.

Väs

terb

otte

ns m

useu

m,

Läns

bibl

iote

ket i

Väs

terb

otte

n. o

ch

berö

rda

kom

mun

bibl

iote

k

Vår

a liv

och

ber

ätte

lser

Sy

fte:

Dok

umen

tera

och

und

ersö

ka h

ur sk

ilda

grup

per o

ch g

ener

atio

ner u

nder

190

0-ta

let

berä

ttar o

m si

na li

v oc

h dä

rigen

om b

ygga

upp

en

min

nesb

ank

med

väs

tsve

nska

le

vnad

sber

ätte

lser

. R

esul

tat:

Und

er å

ret g

avs f

ör tr

edje

gån

gen

en u

nive

rsite

tsku

rs m

ed sa

mm

a na

mn

i sa

mar

bete

med

Etn

olog

iska

inst

itutio

nen.

Den

har

, för

utom

en

rad

levn

adsh

isto

riska

up

ptec

knin

gar,

resu

ltera

t i e

tt ko

ntak

tnät

med

män

nisk

or so

m v

ill sa

mar

beta

med

ark

ivet

om

att

besv

ara

fråg

elis

tor o

ch sa

mla

in le

vnad

sber

ätte

lser

. Frå

gelis

tan

Mel

lan

land

och

st

ad. P

lats

er i

förä

ndri

ng h

ar re

sulte

rat i

ca

20 sv

ar.

Etno

logi

ska

inst

itutio

nen,

Göt

ebor

gs

univ

ersi

tet

45

Åre

ts fe

ster

– fö

ränd

ring

av se

dvän

jor

Syft

e: U

nder

söka

män

nisk

ors f

örhå

lland

en ti

ll år

s- o

ch li

vshö

gtid

er u

nder

en

förä

nder

lig

tid. D

okum

ente

ra d

essa

förä

ndrin

gar o

ch sk

apa

en k

ontin

uite

t i fo

lkm

inne

ssam

linga

rna.

Pr

ojek

tet u

ppm

ärks

amm

ar in

tern

atio

nalis

erin

g av

olik

a se

dvän

jor,

men

ock

så d

en p

åver

kan

som

inva

ndra

de sv

ensk

ar h

ar p

å fir

ande

t och

om

vänt

, hur

de

nya

sven

skar

nas f

irand

e på

verk

as a

v om

givn

inge

ns fe

stbr

uk.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

inst

itute

t giv

it ut

rapp

orte

n, P

roce

edin

gs o

f the

Sec

ond

Inte

rnat

iona

l Con

fere

nce

of T

he S

IEF

Wor

king

Gro

up o

n Th

e Ri

tual

Yea

r, fr

ån d

en a

v in

stitu

tet a

nord

nade

kon

fere

nsen

i G

öteb

org

2006

. Med

arbe

tare

har

del

tagi

t i o

ch le

tt se

ssio

ner i

den

tred

je R

itual

Yea

r-ko

nfer

ense

n i T

jeck

ien.

Bla

nd g

ymna

sieu

ngdo

mar

har

in

sam

ling

bedr

ivits

för a

tt do

kum

ente

ra v

ilka

högt

ider

som

fira

s med

fam

ilj o

ch v

ad so

m

firas

med

vän

ner,

vad

som

är t

radi

tione

llt o

ch v

ilka

inno

vatio

ner s

om fi

nns.

Nor

disk

a m

usee

t, Fo

lkliv

sark

ivet

i Lu

nd, M

ångk

ultu

rellt

cen

trum

i Fi

ttja,

Et

nolo

gisk

a oc

h R

elig

ions

vete

nska

plig

a in

st. v

id

Göt

ebor

gs u

nive

rsite

t, th

e In

tern

atio

nal S

ocie

ty fo

r Eth

nolo

gy

and

Folk

lore

(SIE

F)

Folk

ets m

inne

n?

Syft

e: F

ördj

upa

förs

tåel

sen

för t

radi

tions

sam

linga

rna

och

dera

s till

kom

stpr

oces

ser.

Proj

ekte

t syf

tar t

ill a

tt by

gga

upp

kuns

kap

om in

stitu

tets

äld

re sa

mlin

gar,

dera

s til

lkom

sthi

stor

ia o

ch n

yans

era

tidig

are

fors

knin

g kr

ing

folk

min

ness

amlin

gar i

Sve

rige.

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar e

tt ko

mpl

ett a

vhan

dlin

gsm

anus

färd

igst

ällts

och

god

känt

s för

att

lägg

as fr

am i

april

200

8.

His

toris

ka in

stitu

tione

n vi

d G

öteb

orgs

un

iver

site

t

Hitt

a vi

sorn

a i B

ohus

län

Syft

e: D

okum

ente

ra, u

nder

söka

och

leva

ndeg

öra

loka

la v

isor

i no

rra

Boh

uslä

n. P

roje

ktet

, so

m fr

ämst

rikt

ar si

g til

l den

loka

la a

llmän

hete

n, ä

r ett

sätt

att n

å ny

a gr

uppe

r och

utv

eckl

a in

stitu

tets

ped

agog

iska

ver

ksam

het.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

dok

umen

tatio

n ge

nom

förts

i tre

kom

mun

er, m

ed in

terv

juer

, in

spel

ning

ar o

ch in

sam

ling

av sk

riftli

gt m

ater

ial.

Insa

mlin

gen

före

gick

s av

före

läsn

inga

r oc

h up

prop

.

Tanu

ms,

Strö

mst

ads o

ch M

unke

dals

ko

mm

uner

, Stu

dief

örbu

ndet

V

uxen

skol

an, V

ästra

G

ötal

ands

regi

onen

och

Mus

ik i

Väs

t

Mas

ks a

nd M

umm

ing

in

the

Nor

dic

Are

a Sy

fte:

Gen

omfö

ra e

n he

ltäck

ande

und

ersö

knin

g av

utk

lädn

ings

tradi

tione

r i S

kand

inav

ien,

de

ras u

tbre

dnin

g oc

h på

verk

an p

å dr

ama

i vid

bem

ärke

lse

i Ska

ndin

avie

n.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

pro

jekt

et o

mkr

ing

nord

iska

utk

lädn

ings

sede

r avs

luta

ts m

ed

publ

icer

inge

n av

Mas

ks a

nd M

umm

ings

in th

e N

ordi

c A

rea.

Etno

loge

r i D

anm

ark,

Est

land

, Fi

nlan

d, Is

land

och

Nor

ge sa

mt

Kun

gl. G

usta

v A

dolfs

Aka

dem

ien.

46

Var

dags

liv u

nder

and

ra

värld

skrig

et

Syft

e: D

okum

ente

ra m

inne

n oc

h er

fare

nhet

er g

enom

att

stud

era

hur b

ered

skap

stid

en, 1

939-

1945

, kom

att

påve

rka

män

nisk

ors v

arda

g. H

ur p

åver

kade

s det

dag

liga

livet

för b

arn,

un

gdom

ar o

ch v

uxna

? V

ad in

neba

r ber

edsk

apst

iden

pra

ktis

kt, k

änsl

omäs

sigt

och

för t

ron

på fr

amtid

en?

R

esul

tat:

Ett p

ress

med

dela

nde

resu

ltera

de i

inte

rvju

i TV

4Väs

t sam

t arti

klar

i bl

.a.

Göt

ebor

gs P

oste

n, G

T oc

h B

ohus

länn

inge

n. U

nder

åre

t har

ark

ivet

fått

in c

a 25

0 sk

riftli

ga

berä

ttels

er so

m sv

ar p

å de

n fr

ågel

ista

som

dis

tribu

erat

s till

pen

sion

ärs-

, hem

bygd

s-, o

ch

släk

tfors

karf

ören

inga

r, bi

blio

tek,

mus

eer o

ch st

udie

förb

und.

Fle

ra st

udie

cirk

lar h

ar

initi

erat

s. D

et in

sam

lade

mat

eria

let o

mfa

ttar ä

ven

foto

graf

ier,

sam

tida

info

rmat

ions

mat

eria

l, br

ev, b

lank

ette

r, til

lstå

nd, k

upon

ger,

skrif

ter o

ch ti

dnin

gskl

ipp.

A

rkiv

et h

ar g

enom

fört

fem

inte

rvju

er o

ch sa

mm

anst

ällt

en m

indr

e ut

stäl

lnin

g.

Etno

logi

ska

inst

itutio

nen

vid

Göt

ebor

gs u

nive

rsite

t, en

rad

stud

iefö

rbun

d, h

emby

gds-

, SPF

- och

PR

Ofö

reni

ngar

.

Ort

nam

n Pr

ojek

tben

ämni

ng m

.m.

Syfte

och

resu

ltat

Sam

arbe

tspa

rtner

O

rtnam

nen

i Göt

ebor

gs

och

Boh

us lä

n (O

GB

)

Syft

e: U

nder

söka

och

förm

edla

kun

skap

om

ortn

amn

i fd.

Göt

ebor

gs o

ch B

ohus

län.

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar a

rbet

e på

gått

med

:

OG

B 1

3 O

rtna

mne

n i S

tång

enäs

här

ad, d

är k

ontro

ll, re

dige

ring,

kom

plet

terin

g sa

mt

förd

jupn

ing

av p

rimär

man

uskr

ipt u

tförts

.

OG

B 1

4 O

rtna

mne

n i S

oten

äs h

ärad

, där

nio

av

tio a

vdel

ning

ar fö

relig

ger i

råm

anus

.

OG

B 1

9:1

Beb

ygge

lsen

amne

n i T

anum

s här

ad, d

är h

alva

man

us fö

relig

ger i

pr

elim

inär

, fär

dig

vers

ion

och

är u

nder

förn

yad

bera

betn

ing.

Red

aktio

nsgr

uppe

n ha

r sam

man

trätt

och

disk

uter

at fo

rtsat

t utg

ivni

ng. E

n pr

ojek

tans

ökan

om

ext

erna

med

el h

ar p

åbör

jats

.

Sem

inar

iet f

ör n

ordi

sk n

amnf

orsk

ning

i U

ppsa

la o

ch G

öteb

orgs

uni

vers

itet.

47

Skån

es o

rtnam

n (S

kO)

Syft

e: U

nder

söka

och

förm

edla

kun

skap

om

ortn

amn

i Skå

ne.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

arb

ete

pågå

tt m

ed:

Sk

O A

6 G

ärds

här

ad. A

naly

s av

mat

eria

l och

fram

stäl

lnin

g av

man

us fö

r åtta

sock

nar.

Arb

ete

med

prin

cipe

r för

nam

nurv

al, b

earb

etni

ng o

ch p

rese

ntat

ion.

SkO

A 1

3 N

orra

Åsb

o hä

rad.

Ana

lys a

v m

ater

ial o

ch fr

amst

älln

ing

av fö

rsta

man

us fö

r de

åte

rstå

ende

av

hära

dets

15

sock

nar.

SkO

A 1

5 O

xie

hära

d oc

h M

alm

ö st

ad, d

är d

elen

förf

atta

s av

pens

ione

rad

med

arbe

tare

. A

naly

s av

mat

eria

l och

fram

stäl

lnin

g av

förs

ta m

anus

för å

ters

tåen

de so

ckna

r sam

t för

M

alm

ö st

ad.

Sk

O A

22

Väs

tra

Göi

nge

hära

d m

ed H

ässl

ehol

ms s

tad.

Slu

tkon

troll

av b

eläg

g,

över

syn

av n

amnt

olkn

inga

r och

kor

riger

ing

av m

anus

.

SkO

B. A

naly

s av

skån

skt m

ater

ial o

ch li

ttera

turs

tudi

er k

ring

nam

n so

m in

dike

rar ä

ldre

rä

ttsut

övni

ng.

Fors

kare

inom

nam

nvet

ensk

ap,

hist

oria

, kul

turg

eogr

afi o

ch a

rkeo

logi

vi

d sk

ilda

inst

itutio

ner.

I Skå

ne, a

v be

bygg

else

- och

kul

turh

isto

riska

skäl

, m

ed k

olle

gern

a i L

und

och

Köp

enha

mn.

För

eträ

dare

för

släk

tfors

knin

g oc

h he

mby

gdsr

örel

se.

Proc

eedi

ngs o

f the

21s

t In

tern

atio

nal C

ongr

ess

of O

nom

astic

Sci

ence

s

Syft

e: P

ublic

era

hand

linga

rna

från

den

21:

a in

tern

atio

nella

nam

nfor

skni

ngsk

ongr

esse

n i

Upp

sala

. R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar v

olym

3 p

ublic

erat

s och

redi

gerin

gen

av v

olym

4 in

letts

.

Inte

rnat

iona

l Con

gres

s of O

nom

astic

Sc

ienc

es

Sver

iges

ortn

amn

(SO

)

Syft

e: B

earb

eta

nam

nen

i de

dela

r av

Sver

ige

som

inte

om

fatta

s av

proj

ekte

n O

rtnam

nen

i G

öteb

orgs

och

Boh

us lä

n, S

kåne

s ortn

amn

och

Övr

e N

orrla

nds o

rtnam

n. A

rbet

e m

ed

Upp

sala

län,

främ

st h

ärad

erna

krin

g U

ppsa

la, h

ar le

gat n

ere

unde

r åre

t. R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar a

rbet

e på

gått

med

:

Gäv

lebo

rgs l

än, d

är k

onto

rs- o

ch fä

ltarb

ete

bedr

ivits

.

Kal

mar

län,

Mör

bylå

nga

kom

mun

, där

arb

etet

avs

luta

ts o

ch p

ublic

erat

s i b

oken

B

ebyg

gels

enam

nen

i Mör

bylå

nga

kom

mun

.

Fors

kare

inom

nam

nvet

ensk

ap,

hist

oria

, kul

turg

eogr

afi o

ch a

rkeo

logi

vi

d U

ppsa

la u

nive

rsite

t sam

t R

iksa

ntik

varie

ämbe

tet.

Övr

e N

orrla

nds o

rtnam

n (Ö

NO

N)

Syft

e: U

nder

söka

och

förm

edla

kun

skap

om

ortn

amn

i Övr

e N

orrla

nd.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

arb

ete

pågå

tt m

ed:

Ö

NO

V 1

1 U

meå

kom

mun

, där

insa

mlin

g oc

h sa

mm

anst

älln

ing

av m

ater

ial p

ågåt

t.

ÖN

ON

5

Gäl

livar

e ko

mm

un, d

är in

sam

ling

och

sam

man

stäl

lnin

g av

mat

eria

l påg

ått.

Jord

ebok

spro

jekt

et

Syft

e: T

illgä

nglig

göra

inne

hålle

t i d

e fö

r Sve

rige

unik

a s.k

. geo

met

riska

jord

eböc

kern

a,

dvs.

de st

orsk

alig

a ka

rtor s

om d

ater

ar si

g til

l per

iode

n 16

35-5

5.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

nam

n ex

cerp

erat

s ur j

orde

böck

erna

.

Vitt

erhe

tsak

adem

ien

48

Ortn

amns

kron

olog

in

och

den

nya

beby

ggel

sear

keol

ogin

Syft

e: A

tt fö

rsök

a re

late

ra b

ebyg

gels

enam

n til

l den

nya

syne

n på

järn

ålde

rns

beby

ggel

seut

veck

ling

i Mel

lans

verig

e oc

h pr

öva

om d

et ä

r möj

ligt a

tt by

gga

upp

en n

y or

tnam

nskr

onol

ogi.

Res

ulta

t: Pr

ojek

tarb

etet

har

påb

örja

ts u

nder

åre

t.

Fina

nsie

rat t

ill 7

5 %

Rik

sban

kens

Ju

bile

umsf

ond

Pers

onna

mn

Proj

ektb

enäm

ning

Sy

fte o

ch re

sulta

t Sa

mar

bets

partn

er

Nam

n i e

n äl

dre

bruk

smilj

ö

Syft

e: U

nder

söka

nam

nbes

tånd

och

nam

nski

ck in

om U

ddeh

olm

sbru

ken

och

omgi

vand

e bo

ndem

iljö

i Vär

mla

nd u

nder

per

iode

n tid

igt 1

700-

tal t

ill se

kels

kifte

t 190

0.

Res

ulta

t: Pr

ojek

tet h

ar a

vslu

tats

und

er å

ret.

Fem

vet

ensk

aplig

a ar

tikla

r har

pub

licer

ats

unde

r pro

jekt

tiden

. För

en

inte

rnat

ione

ll pu

blik

har

två

konf

eren

sför

edra

g hå

llits

.

Proj

ekte

t är f

inan

sier

at a

v bi

drag

från

U

tbild

ning

s- o

ch k

ultu

rdep

arte

men

tets

sa

tsni

ng p

å in

dust

risam

hälle

ts

kultu

rarv

.

Från

Nor

a-An

na ti

ll Fo

ppa

Syft

e: U

nder

söka

fram

växt

en a

v de

t mod

erna

Sve

rige

och

vår s

vens

ka id

rott

speg

lad

i ut

övar

es b

inam

n.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

mat

eria

linsa

mlin

gen

forts

att o

ch p

roje

ktet

har

pre

sent

erat

pr

elim

inär

a re

sulta

t vid

ett

sem

inar

iefö

redr

ag i

Upp

sala

sam

t vid

den

14:

e no

rdis

ka

nam

nfor

skar

kong

ress

er i

Bor

garn

es, I

slan

d

Proj

ekte

t är d

elfin

ansi

erat

av

Cen

trum

fö

r Idr

otts

fors

knin

g

Nam

nfra

ser i

äld

re ti

d.

Den

forn

sven

ska

och

äldr

e ny

sven

ska

nam

nfra

sens

sem

antik

Syft

e: P

roje

ktet

syfta

r till

en

kartl

äggn

ing

av n

amnf

rase

n i t

id o

ch ru

m. I

pro

jekt

et

unde

rsök

s hur

ens

kild

a in

divi

der o

mta

las f

rån

1200

-tale

t till

170

0-ta

let.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

mat

eria

linsa

mlin

g på

gått.

Pro

jekt

et h

ar p

rese

nter

ats i

tre

sem

inar

iefö

redr

ag i

Stoc

khol

m o

ch U

ppsa

la.

Huv

udde

len

finan

sier

at a

v R

iksb

anke

ns ju

bile

umsf

ond.

Sver

iges

med

eltid

a pe

rson

nam

n

Syft

e: G

e ut

ett

bokv

erk

som

upp

tar p

erso

nnam

n, b

åde

förn

amn

och

bina

mn,

som

bru

kats

i Sv

erig

e un

der m

edel

tiden

. R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar a

rbet

e m

ed h

äfte

16

bedr

ivits

.

Fors

kare

inom

bl.a

. nam

nvet

ensk

ap,

med

eltid

shis

toria

, per

sonh

isto

ria o

ch

latin

från

Upp

sala

och

Sto

ckho

lms

univ

ersi

tet.

Kvi

nnon

amn

i Sve

rige

unde

r 160

0-ta

let

Syft

e: D

okum

ente

ra, k

artlä

gga

och

anal

yser

a vi

lka

kvin

nlig

a fö

rnam

n so

m a

nvän

des i

Sv

erig

e un

der 1

600-

tale

t, at

t und

ersö

ka so

cial

a oc

h re

gion

ala

skill

nade

r i n

amnb

estå

ndet

oc

h ut

röna

vilk

a ce

ntra

la b

estå

nd so

m g

år a

tt id

entif

iera

. R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar in

läsn

ing,

avg

räns

ning

ar a

v om

råde

t och

mat

eria

linsa

mlin

g på

börja

ts.

49

Med

eltid

a pe

rson

bina

mn

i gen

uspe

rspe

ktiv

Sy

fte:

Stu

dera

bin

amne

n i S

veri

ges m

edel

tida

pers

onna

mns

sam

linga

r i

genu

sper

spek

tiv. G

enom

bin

amne

n fö

rmed

las e

n bi

ld a

v ku

lture

lla n

orm

er i

det

med

eltid

a Sv

erig

e, v

ilket

bl.a

. gör

det

möj

ligt a

tt av

läsa

hur

olik

a eg

ensk

aper

vä

rder

ades

hos

kvi

nnor

och

män

. R

esul

tat:

Proj

ektp

lane

ring

har i

nlet

ts u

nder

åre

t.

Språ

kvår

d Pr

ojek

tben

ämni

ng

Syfte

och

resu

ltat

Sam

arbe

tspa

rtner

Le

xins

erie

n

Syft

e: G

e ut

ord

böck

er fö

r såd

ana

språ

k so

m ä

r mod

ersm

ål i

Sver

ige

men

för v

ilka

kom

mer

siel

la b

okfö

rlag

inte

har

råd

att g

e ut

ord

böck

er a

v go

d kv

alite

t. Pr

ojek

tet ö

verto

gs

unde

r åre

t frå

n M

yndi

ghet

en fö

r sko

lutv

eckl

ing.

R

esul

tat:

U

nder

åre

t har

utk

omm

it:

sv

ensk

a-kr

oatis

ka (n

y om

arbe

tad

uppl

aga)

sven

ska-

sydk

urdi

ska

sv

ensk

a-ro

man

i chi

b/ar

li U

nder

åre

t har

arb

ete

pågå

tt m

ed:

sv

ensk

a-ro

man

i/kel

dara

sh, d

är a

rbet

et h

ar få

tt sy

stem

atis

ka fo

rmer

och

pre

cise

rad

tidsp

lan

efte

r fle

ra å

rs u

ppeh

åll.

Nya

avt

al in

gång

na. B

okst

äver

na A

och

D u

tarb

etad

e.

sv

ensk

a-ro

man

i/lov

ari,

där a

rbet

et å

teru

ppta

gits

efte

r fle

ra å

rs u

ppeh

åll.

Nya

avt

al

skriv

na, p

reci

sera

d tid

spla

n.

sv

ensk

a-th

ai, d

är p

roje

ktet

är n

ysta

rtat o

ch a

vtal

ingå

ngna

.

sven

ska-

pers

iska

, där

man

us ä

r fär

digt

sven

ska-

rysk

a, d

är m

anus

är f

ärdi

gt

sv

ensk

a or

ddat

abas

en, d

är u

ppda

terin

g oc

h öv

ersy

n pl

aner

as. A

vtal

dis

kute

rade

.

Inst

itutio

nen

för s

vens

ka sp

råke

t vid

G

öteb

orgs

uni

vers

itet,

Inst

itutio

nen

för l

ingv

istik

vid

Lun

ds u

nive

rsite

t, Sp

råks

ektio

nen

vid

Stat

ens

Inva

ndra

rver

k, M

yndi

ghet

en fö

r sk

olut

veck

ling

And

rasp

råks

hand

bok

i sv

ensk

a Sy

fte:

Ge

ut e

n ut

förli

g ha

ndbo

k på

kva

lific

erad

niv

å fö

r dem

som

lärt

sig

sven

ska

i vux

en

ålde

r, sä

rski

lt m

ed si

kte

på a

rbet

s- o

ch sa

mhä

llsliv

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar m

anus

arbe

tet i

stor

t set

t avs

luta

ts

Inst

itutio

nen

för n

ordi

ska

språ

k vi

d St

ockh

olm

s uni

vers

itet

50

Språ

k oc

h da

tore

r Sy

fte:

Ge

ut e

n an

tolo

gi o

m h

ur d

ator

erna

påv

erka

r vill

kore

n fö

r spr

åk o

ch sp

råkb

ruk

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

sam

tliga

bid

rag

leve

rera

ts o

ch u

ppsa

tser

na re

dige

rats

Fors

kare

vid

ett

tiota

l sve

nska

un

iver

site

t och

hög

skol

or

Jäm

stäl

lt sp

råk

Syft

e: G

e ut

en

hand

bok

i ick

e se

xist

iskt

språ

kbru

k R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar m

anus

krip

tet f

ärdi

gstä

llts

Inst

itutio

nen

för n

ordi

ska

språ

k vi

d St

ockh

olm

s uni

vers

itet

Sven

ska

skriv

regl

er

Syft

e: G

e ut

en

ny, r

evid

erad

upp

laga

av

Sven

ska

skriv

regl

er

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

ung

efär

hal

va m

anus

krip

tet f

ärdi

gstä

llts

Inst

itutio

nen

för n

ordi

ska

språ

k vi

d St

ockh

olm

s uni

vers

itet

Sven

sk

vete

nska

psen

gels

ka

Syft

e: G

e ut

en

disk

uter

ande

han

dbok

om

språ

kval

och

språ

kgra

nskn

ing

vid

högs

kola

n R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar m

anus

krip

tet f

ärdi

gstä

llts

Söde

rtörn

s hög

skol

a, H

ögsk

olev

erke

t

BLA

RK

– sv

ensk

na

tione

ll ko

rpus

för

språ

ktek

nolo

gisk

in

fras

trukt

ur

Syft

e: In

vent

era

och

bygg

a ut

resu

rser

na fö

r en

sven

sk sp

råkt

ekno

logi

sk in

fras

trukt

ur

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

inve

nter

inge

n av

slut

ats

Vet

ensk

apsr

ådet

, Göt

ebor

gs

univ

ersi

tet,

Upp

sala

uni

vers

itet,

Link

öpin

gs u

nive

rsite

t

Bas

ordl

isto

r för

tolk

ning

Syft

e: R

evid

era

de sv

ensk

a ba

sord

listo

r som

ligg

er ti

ll gr

und

för t

olko

rdlis

tor t

ill e

tt fle

rtal

språ

k R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar p

roje

ktet

avs

luta

ts

Tolk

- och

öve

rsät

tarin

stitu

tet

Reg

iona

la te

cken

Sy

fte:

Ge

ut e

tt le

xiko

n öv

er re

gion

ala

teck

en i

sven

skt t

ecke

nspr

åk

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

urv

alet

av

teck

en g

enom

förts

och

mal

l för

insk

rivni

ngen

har

ut

arbe

tats

Sver

iges

döv

as ri

ksfö

rbun

d

Kor

pusa

rbet

e i

teck

ensp

råk

Syft

e: U

tvec

kla

en d

ator

iser

ad te

cken

språ

ks-k

orpu

s R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar p

roje

ktet

star

tats

upp

med

förb

ered

ande

kon

takt

er o

ch p

lane

ring

Avd

elni

ngen

för t

ecke

nspr

åk,

Stoc

khol

ms u

nive

rsite

t

Ord

bok

över

sven

sk

resa

nder

oman

i Sy

fte:

Ge

ut e

n or

dbok

med

gra

mm

atik

och

text

prov

öve

r en

yngr

e sv

ensk

resa

nder

oman

i i

dag.

R

esul

tat:

Und

er å

ret h

ar m

anus

krip

tet l

exik

ogra

fiskt

gra

nska

ts o

ch fä

rdig

stäl

lts

Inst

itutio

nen

för l

ingv

istik

, Lun

ds

univ

ersi

tet

Sprin

t och

sven

ska

i sk

olan

Sy

fte:

Kar

tlägg

a ef

fekt

erna

av

unde

rvis

ning

på

enge

lska

i de

n sv

ensk

a un

gdom

ssko

lan

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

man

us (d

okto

rsav

hand

ling)

färd

igst

ällts

till

ca 6

0 pr

ocen

t.

Inst

itutio

nen

för n

ordi

ska

språ

k vi

d St

ockh

olm

s uni

vers

itet.

Utb

ildni

ngsv

eten

skap

liga

fors

knin

gsrå

det

51

Tvä

rvet

ensk

aplig

a Pr

ojek

tben

ämni

ng

Syfte

och

resu

ltat

Sam

arbe

tspa

rtner

A

nger

edsp

roje

ktet

Syft

e: A

tt fö

rmed

la k

unsk

ap o

m a

rkiv

ets s

amlin

gar t

ill b

arn

och

ungd

omar

sam

t att

doku

men

tera

der

as e

gna

dial

ekte

r och

nam

n, fö

r att

unde

rsök

a ny

a fo

rmer

av

språ

klig

a ut

tryck

ssät

t.

Res

ulta

t: U

nder

åre

t har

ett

stud

iem

ater

ial u

tvec

klat

s. In

stitu

tet h

ar m

edve

rkat

på

stud

ieda

gar o

ch h

aft v

isni

ngar

för l

ärar

e. E

n sa

mlin

g fo

togr

afie

r och

ber

ätte

lser

har

sam

lats

in

.

Kul

turs

kola

n i A

nger

ed

52

2 Redovisning av kompetensförsörjningen

Återrapportering Institutet ska redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för verksamhetens mål. I redovisningen skall det ingå en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. 2.1 Allmänt Målen för kompetensförsörjningen för budgetåret 2007 har varit att fortsatt kunna rekrytera yngre personer med akademisk grundexamen eller högre examen inom institutets verksamhetsområden. Vid rekryteringen skulle beaktas möjligheterna till etnisk och kulturell mångfald bland de anställda samt att institutet skulle uppnå en jämn fördelning mellan kvinnor och män på alla nivåer. Under 2007 har institutet fått nya uppgifter som en följd av språkvårdens tidigare inordning i myndigheten. Myndigheten har fått resurser för språkvård som rör det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Under 2007 har institutet också rekryterat kompetens för meänkieli, romani chib och det svenska teckenspråket. Av dessa var samtliga under 50 år, den yngsta född år 1976. Under 2006 erhöll institutet bidrag för nyanställningar för kompetensöverföring i samband med generationsväxling och kunde på så sätt rekrytera två kvinnor med högre examen. Trots att bidraget drogs in från och med 2007-06-30 (Kammarkollegiet: Beslut om ändring i förordningen, 2005:899, om tillfälligt stöd för nyanställningar vid statliga myndigheter, 2006-12-13) har institutet under 2007 behållit dessa personer. En anställd har under året förordnats som docent vid Uppsala universitet, något som bidragit till att öka kompetensen inom namnområdet. Vid årets utgång var 106 personer anställda vid institutet. Av dessa var 69 % kvinnor och 31 % män. Antalet män har ökat med 1 % under året. Inom institutet utvecklas en specialistkompetens som är av mycket stort värde för myndigheten, men som inte efterfrågas på många andra arbetsplatser. Detta gör att personalrörligheten blir mycket låg. Flertalet anställda har arbetat mellan 10 och 35 år inom institutet. De rekryteringar som gjorts har bidragit till att förstärka institutets kompetens och förändra institutets åldersstruktur inom den språkliga delen. Inom folkminnesområdet måste ytterligare insatser göras, främst för att rekrytera personal med högre examen. Åldersläget inom institutet är emellertid fortsatt högt. Vid årets utgång var 22 personer 60 år eller äldre, vilket gör att institutet måste göra ytterligare rekryteringsinsatser de närmaste åren. Rekryteringarna har aktivt bidragit till att uppnå målen för verksamheten. Dessa kan dock inte sägas vara uppfyllda fullt ut. Bl.a. skärpta LAS-regler försvårar möjligheten att exempelvis genom timanställningar knyta yngre forskare till verksamheten i den omfattning som skulle vara önskvärt.

53

2.2 Sjukfrånvaron Under året har arbetsmiljöronder genomförts för all personal och institutet har fortsatt att förbättra arbetsmiljön. Institutet har medverkat till personalens friskvård genom ett bidrag för kostnader för regelbunden motion. Dessutom har en omorganisation i form av omvandling av en administrativ enhet till kansli genomförts. Härvid har starkt fokus riktats mot att förbättra kompetens och resurser inom personalområdet. Resultatet av dessa satsningar kommer troligtvis att ge utslag på längre sikt. Dock har sjukfrånvaron under 2007 minskat. Sjukfrånvaron redovisas under rubriken Tilläggsupplysningar och noter.

54

3 Anslag 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Anslag 28:36. Anslagspost 11 Institutet för språk och folkminnen Återrapportering Regeringen uppdrar åt berörda myndigheter att i samband med årsredovisningen inkomma med en redovisning av anslagets användning, uppdelat på olika kategorier av användare, externt och internt. Resultatet skall bedömas och analyseras utifrån kvantitativa och kvalitativa resultatmått. Redovisningen skall ge utrymme för jämförelser mellan olika verksamhetsår. Anslaget 28:37 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet används för att institutet genom forskning och i samverkan med andra ska kunna bidra till ny kunskap inom sitt område. Anslaget har till största delen använts för att delfinansiera projekt, finansiera projekt med tillfälligt anställd personal och för att ge egen personal möjlighet att förbereda forskningsansökningar. Under 2007 har medel bl.a. använts till projekten Dialektutjämning i Västsverige, Stockholmsdialekter i interaktion, Kvinnonamn i Sverige under 1600-talet, Från Nora-Anna till Foppa, Jordeboksprojektet, Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi, Folkliga perspektiv på influensaepidemier. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien har inrättat sexton femåriga postdoktorala forskartjänster för nydisputerade inom sektorn arkiv, bibliotek och museer (ABM-sektorn). Syftet med befattningarna är att stimulera kvalificerad forskning på de samlingar som berörda myndigheter ansvarar för i bokbestånd, magasin och arkiv, skola in forskare i det administrativa arbetet samt stärka sektorns forskningskompetens. Två av befattningarna har förlagts till Institutet för språk och folkminnen. Av dessa har en tidigare tillsatts för projektet Namnfraser i äldre tid. Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi. Under 2007 har också projektet Stockholmsdialekter i interaktion påbörjats. Befattningarna har finansierats till 75 % av finansiärerna och i övrigt av institutets anslag för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet.

55

4 Anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Anslagspost 6 Språkvård för nationella minoritetsspråk Anslagsposten avser bidrag för att bygga upp och bedriva en språkvårdande verksamhet för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Återrapportering Institutet för språk och folkminnen skall i årsredovisningen för 2007 särskilt redovisa insatser för att bygga upp och bedriva en språkvårdande verksamhet för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Av redovisningen skall framgå hur medlen från anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter har använts. Anslaget 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Anslagspost 6 Språkvård för nationella minoriteter används som ett bidrag för att bygga upp och bedriva en språkvårdande verksamhet för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Anslaget har till största delen använts för meänkieli och romani chib. Vad avser meänkieli har anslaget använts till platsannonser om tornedalsk forskningsarkivarie i Haparandabladet, Norrländska Socialdemokraten och MET-aviisi. Vidare har medel använts för resor i samband med utredningsuppdraget från Integrations- och jämställdhets-departemenetet samt för resor till konferenser. 2007-10-19/20 Konferens i Övertorneå, Nya perspektiv för meänkieli – en konferens om språkplanering och språklig standardisering i historia och nutid”. 2007-12-03/04 Konferens i Korpilombolo, Vi använder meänkieli. samt möte med representanter för Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T). 2007-12-17/21 Samtal med kommunledningarna i förvaltningsområdet. 2008-01-28 Resa till Luleå tekniska universitet. Samtal om meänkieli-utbildningar vid universitetet. Därutöver har anslaget använts för inköp av litteratur på meänkieli för att komplettera samlingen i biblioteket, dels för att fungera som referensmaterial för språkvårdande korpusarbete och dels för att bevaka varieteterna samt svängningar och drag i utvecklingen, som underlag för standardiseringsarbete. Vad avser romani chib har anslaget använts för sammanträden i Språkrådets referensgrupp för romani chib 2007-02-01, 04-17, 06-13 och 10-03. I gruppen ingår nio företrädare för olika romska grupper i Sverige. Vid ett par tillfällen har också hållits möten med enskilda ledamöter i gruppen. En mindre del av anslaget har vidareanvänts för att möjliggöra sammanträden för de undergrupper till referensgruppen, som representerar en särskild varitetet. Dessa grupper har bland annat givit stöd till arbetet med den rapport om romani chib i Sverige i dag, som utarbetats av institutet på regeringens uppdrag (Bijvoet & Fraurud: Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007). Vidare har romanitalaren Lenny Lindell och lingvisten Gerd Carling fått ersättning för resor och möteskostnader samt viss arvodering rör att färdigställa ett manuskript till en ordbok över Lenny Lindells svenska resanderomani. Ordboken, som håller hög lexikografisk standard, kommer ut 2008 på Podium förlag och ger en unik dokumentation av nutida svensk resanderomani. För anslaget har också inköpts tre enklare inspelningsapparater för dokumentation av romani chib; själva arbetet har ingångsatts först 2008.

56

5 FINANSIELL REDOVISNING

5.1 RESULTATRÄKNING

Belopp i tkr 2007 2006 2007 exkl. 2006 exkl. Språkrådet Språkrådet

Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 46 294 35 744 34 673 32 194Intäkter av avgifter och andra ersättningar not 1 5 244 1 717 668 655Intäkter av bidrag not 2 8 175 4 737 7 693 4 737Finansiella intäkter not 3 272 103 273 103

Summa 59 985 42 301 43 307 37 689

Verksamhetens kostnaderKostnader för personal not 4 41 475 30 496 32 881 27 374Kostnader för lokaler 6 392 5 960 5 357 5 386Övriga driftkostnader not 5 11 974 6 271 4 897 4 674Finansiella kostnader not 3 85 43 68 43Avskrivningar 704 656 628 639

Summa 60 630 43 426 43 831 38 116

Verksamhetsutfall -645 -1 125 -524 -427

Årets kapitalförändring not 6 -645 -1 125 -524 -427

57

5.2 BALANSRÄKNING

Belopp i tkr 2007-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2006-12-31exkl Språkrådet exkl Språkrådet

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångarRättigheter och andra immateriella tillgångar 148 133 148 133Summa 148 133 148 133

Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet not 7 342 404 276 316 Maskiner, inventarier, installationer m.m. not 8 1 920 1 633 1 485 1 310Summa 2 262 2 037 1 761 1 626

Fordringar Kundfordringar not 9 719 191 160 61 Fordringar hos andra myndigheter not 10 1 531 722 544 617 Övriga fordringar 10 11 4 1Summa 2 260 924 708 679

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader not 11 1 608 1 418 1 336 1 342 Upplupna bidragsintäkter not 12 138 159 138 159 Övriga upplupna intäkterSumma 1 746 1 577 1 474 1 501

Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket not 13 -701 -2 210Summa -701 -2 210

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret not 14 7 198 3 957Summa 7 198 3 957

SUMMA TILLGÅNGAR 12 913 6 418

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring not 15 -2 582 -1 457 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -645 -1 125Summa -3 227 -2 582

Avsättningar Avsättningar för pensioner not 16 317 317Summa 317 317

Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret not 17 2 378 2 153 1 878 1 742 Skulder till andra myndigheter 1 412 1 016 1 377 847 Leverantörsskulder not 18 4 446 1 752 985 1 125 Övriga skulder 698 758 556 628Summa 8 934 5 679 4 796 4 342

Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader not 19 3 111 2 558 2 231 1 876 Oförbrukade bidrag not 20 3 778 763 3 712 763Summa 6 889 3 321 5 943 2 639

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 12 913 6 418

ANSVARSFÖRBINDELSERStatliga garantier för lån och krediter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga

58

5.3 ANSLAGSREDOVISNING

Redovisning mot anslag (tkr)

Ingående Årets Omdis- Indrag- Totalt UtgåendeAnslag över- tilldelning ponerade ning disponibelt Utgifter överförings-

förings- enligt regle- anslags- belopp beloppbelopp ringsbrev belopp

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse

01 47 01 Åtgärder för nationella minoriteter006 Språkvård för nationella minoritetsspråk 136 187 -130 193 187 6

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

17 28 13 Institutet för språk och folkminnen 001 Institutet för språk och folkminnen 2 567 44 804 -1 479 45 892 45 041 851

17 28 36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 011 Institutet för språk och folkminnen 2 1 096 1 098 1 067 31

Summa anslag (not 21) 2 705 46 087 0 -1 609 47 183 46 295 888

De finansiella villkor som regeringen föreskrivit samt redogörelse för hur myndigheten uppfyllt dessa framgår av Sammanställning över väsentliga uppgifter.

59

5.4 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER

Belopp i tkr 2007 2006 2005 2004 2003

Låneram i RiksgäldskontoretBeviljad 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000Utnyttjad 2 378 2 153 2 022 2 459 2 097

Räntekontokredit i RiksgäldskontoretBeviljad 3 387 3 387 3 276 3 500 3 145Maximalt utnyttjad 0 0 891 0 454

RäntekontoRäntekostnader 0 0 0 0 0Ränteintäkter 272 102 25 48 72

Avgiftsintäkter Totala avgiftsintäkter som myndigheten disponerar 5 244 1 717 726 1 214 1 885Beräknade avgiftsintäkter enligt regleringsbrev 400 400 400 400 400

Anslagskredit anslag 01:47:01 ap. 6Beviljad anslagskredit 0 0Utnyttjad anslagskredit 0 0

Anslagskredit anslag 17:28:13 ap. 1Beviljad anslagskredit 1 344 1 075 0 899 441Utnyttjad anslagskredit 0 0 0 0 0

Anslagskredit anslag 17:28:36 ap. 11Beviljad anslagskredit 33 33 0 31 14Utnyttjad anslagskredit 0 0 0 0 0

AnslagssparandeAnslag 01:47:01 ap.6 6 136Anslag 17:28:13 ap.1 851 2 567 997 127 1 226Anslag 17:28:36 ap. 11 31 2 37 0 13

Framtida åtagande not 22 3 800 1 000 500 100 900

Antalet årsarbetskrafter 85 61 50 54 52Medeltal anställda 103 75 58 61 57Driftkostnad per årsarbetskraft 704 700 621 650 630

KapitalförändringÅrets kapitalförändring -645 -1 125 208 -270 143Balanserad kapitalförändring -2 582 -1 457 -1 665 -1 396 -1 539

60

5.5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTERBelopp i tkr

Tilläggsupplysningar

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Myndighetens redovisning följer god redovisningssed och bokföringen följerförordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifteroch allmänna råd till dessa.

Den löpande bokföringen för räkenskapsåret 2007 avslutades 2008-01-10, därefter har eventuell intäkt/kostnad bokförts som periodiseringspost. Fakturor understigande 3 tkr exklusive moms har inte bokförts som periodiseringsposter per 2007-12-31.

Värderingsprinciper

OmsättningstillgångarFordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta. Övriga omsättningstillgångarhar värderats till anskaffningsvärde alternativt verkligt värde om inte annat anges i not.

AnläggningstillgångarSom anläggningstillgång redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Samma principer gäller också för immateriella anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över denbedömda ekonomiska livslängden och avskrivningen påbörjas månaden efter anskaffningsmånaden.

Tillämpade avskrivningstider:Datorer med tillhörande utrustning 3 årDataprogram, server, kontorsmaskiner och studioutrustning 5 årInventarier 10 årFörbättringsutgifter på annans fastighet Individuell bedömning

SkulderSkulder har värderats till anskaffningsvärde om ej annat anges i not.

JämförelsetalFör att resultat- och balansräkningens poster skall vara jämförbara med föregående räkenskapsår,presenteras extra kolumner som exkluderar andelen av verksamheten som överfördes frånSvenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 2006-07-01 samt från Myndighetenför skolutveckling 2007-01-01.Undantag från jämförelsen görs för avräkning med statsverket och myndighetskapital.

61

Uppgifter om styrelsen enligt 7 kap. 2 § Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB)

Skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till myndighetens chef och styrelsens ledamöter samt deras uppdrag under 2007.

Namn tkr Övriga statliga uppdrag i bolagoch myndigheter

Björn Lindquist, generaldirektör, del av året 484 Inga övriga uppdragEva Brylla, t.f. generaldirektör, del av året 188 Språklig rådgivare åt Patent- och registreringsverketEva Bonnier 3 Umeå universitets styrelseStefan Bohman Falk 3 Inga övriga uppdragCarlos Conde 1 Inga övriga uppdragLeena Huss 4 Inga övriga uppdragMaria Jansén 3 Inga övriga uppdragInger Lindberg 3 Inga övriga uppdragBjörn Melander 5 Inga övriga uppdragMats Trondman 0 Inga övriga uppdrag

Uppgift om anställdas frånvaro på grund av sjukdom enligt 7 kap. 3 § FÅBFörordningen fastställer att uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom.

Arbetsgivarverkets statistik ger följande bild av sjukfrånvaron inom myndigheten under 2006 och 2007:

Sjukfrånvaro redovisas i procent 2007 2006

Total sjukfrånvarotid/total ordinarie arbetstid 4,9 7,4Långtidssjukfrånvaro/total sjukfrånvarotid 75,0 70,1

Kvinnors sjukfrånvarotid/total ordinarie arbetstid 6,8 10,4Mäns sjukfrånvarotid/total ordinarie arbetstid 1,5 2,0

Sjukfrånvarotid/total ordinarie arbetstid 30 - 49 år 4,7 11,8Sjukfrånvarotid/total ordinarie arbetstid 50 år eller äldre 5,2 4,7

Långtidssjukfrånvaro avser 60 dagar eller mer.

Uppgift om lokalkostnader enligt återrapporteringskrav i regleringsbrevet

Lokalhyra inkl uppvärmning och elektricitetHyresvärd Publik verksamhet Kontorslokaler TotaltAkademiska Hus 187 3 289 3 476Stena Fastigheter Umeå AB 78 700 778Diligentia Väst AB 164 493 657HSB Täppan i Stockholm 931 931Summa 429 5 413 5 842

Övriga lokalkostnaderLokalvård 510Reparationer mm på fastigheter 11Kapitalkostnader på investeringar 120Bevakning 22Summa 663

62

Noter

Belopp i tkr 2007 2006

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 5 244 1 717Differensen mellan åren avser helårsverksamhet för Språkrådetår 2007 och försäljningsintäkter på ca 2 500 tkr för Lexin somöverfördes från Myndigheten för skolutveckling 2007-01-01.Se också Kommentar till institutets tolkning av regleringsbrevets krav på redovisning på sid. 7 i årsredovisningen.

Not 2 Intäkter av bidrag 8 175 4 737Under året har tillkommit bidrag för undersökningar om situationen för meänkieli ochromani chib. Ur Riksbankens jubileumsfond har tilldelats bidrag på ca 5 000 tkr till treåriga projekten Dialektutjämning i Västsverige och Ortnamnskronologi och den nya bebyggelsearkeologin. Under året har 1 500 tkr utnyttjats. Vitterhetsakademiens bidrag fr o m 2006-07-01 för trainee-tjänster innebär ett högre bidrag 2007 på 280 tkr. Accessbidrag från Statens kulturråd blev ca 1 000 tkr högre 2007 än föregående år. Nordiska ministerrådet har i år bidragit till ett nordiskt språkmöteoch Göteborgs universitet har bidragit till projektet Vardagsliv under andra världskriget.

Not 3 Finansiella intäkter och kostnaderFinansiella intäkter: 272 103Varav ränteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret 272 102

Finansiella kostnader: 85 43Varav räntekostnader på räntekonto i Riksgäldskontoret 0 0Varav räntekostnader på lån hos Riksgäldskontoret 77 42

Not 4 Kostnader för personal 41 475 30 496Varav lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier ochandra avgifter enligt lag och avtal 27 004 20 197De bidrag som angivits i not 2 har till största delen utnyttjats för tillfälliga anställningar. Helårsverksamhet för språkrådet, projektledare för Lexin samt anställningar för minoritetsspråkvården utgör skillnaden i personalkostnader.

Not 5 Övriga driftkostnader 11 974 6 271Helårsverksamhet för Språkrådet, kostnader för ny grafisk profil m.m. till följd av myndighetens namnändring samt driftkostnader för Lexin på ca 5 000 tkrbidrar till kostnadsökningen jämfört med 2006.

Not 6 Årets kapitalförändringUtgift/inkomst som anslagsavräknats, men som ej utgörkostnad/intäkt i resultaträkningen:Årets amortering av lån 696 647Ersättning för upplupen semesterskuld för Språkrådet - 735Förutbetalda kostnader och oförbrukade bidrag 254 - 176

Kostnad/intäkt som påverkat resultaträkningen,men som ej anslagsavräknats:Avskrivning av anläggningstillgångar - 704 - 656Upplupna intäkter och kostnader - 611 31Förändring av semesterlöneskulden - 280 - 236Summa - 645 - 1 125

63

Belopp i tkr 2007 2006

Not 7 Förbättringsutgifter på annans fastighetAnskaffningsvärde, ingående balans 1 104 1 011Årets anskaffningar 58 93Anskaffningsvärde, utgående balans 1 162 1 104

Ackumulerade avskrivningar, ingående balans - 700 - 590Årets avskrivningar - 120 - 110Ackumulerade avskrivningar, utgående balans - 820 - 700Bokfört värde 342 404

Not 8 Maskiner, inventarier m.m.Anskaffningsvärde, ingående balans 9 357 8 755Årets anskaffningar 833 602Årets försäljning/utrangering - 433Anskaffningsvärde, utgående balans 9 757 9 357

Ackumulerade avskrivningar, ingående balans - 7 724 - 7 203Årets avskrivningar -546 -521Återföring avskrivningar (försäljning/utrangering) 433Ackumulerade avskrivningar, utgående balans - 7 837 - 7 724Bokfört värde 1 920 1 633

Not 9 Kundfordringar 719 191Det högre beloppet för år 2007 avser utestående fordringar förförsäljning av Lexin-ordböcker, som sker via Liber Distribution AB.

Not 10 Fordringar hos andra myndigheter 1 531 722Vid årsskiftet har vi en fordran på 642 tkr hos Myndigheten för skolutvecklingför avgifter för sålda Lexin-ordböcker under första kvartalet 2007.Dessutom har fordran för ingående mervärdesskatt ökat med ca 150 tkr.

Not 11 Förutbetalda kostnaderFörutbetalda hyror 1 478 1 248Övriga förutbetalda kostnader 130 170Summa 1 608 1 418

Not 12 Upplupna bidragsintäkter 138 159Avser upplupna bidragsintäkter från AMV för december månad.

Not 13 Avräkning med statsverketIngående balans - 2 210 - 1 034

Avräknat mot statsbudgeten: - Anslag 46 294 35 744

Avräknat mot statsverkets checkräkning: - Anslagsmedel som tillförts räntekonto - 44 785 - 36 920Utgående balans - 701 - 2 210

Utgående balans överensstämmer normalt med utgående överföringsbelopp av anslag.Årets differens på 187 tkr beror på att Riksgälden överför anslagsmedel avs.åtgärder för nationella minoriteter (187 tkr) först i februari 2008.

Not 14 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 7 198 3 957

Kortsiktigt likviditetsbehov 4 000 2 600

Beviljad räntekontokredit enligt regleringsbrev 3 387 3 387

Behållningen på räntekontot borde vara 187 tkr högre vid årets utgång, se not 13.Saldots utveckling påverkas främst av anslagsförbrukningen och förskottsbetalda externa bidrag.

64

Belopp i tkr 2007 2006

Not 15 Balanserad kapitalförändringPeriodiseringsdifferenser i anslagsfinansierad verksamhet - 2 582 - 1 457

Not 16 AvsättningarIngående avsättning 0Årets pensionskostnad 368Årets pensionsutbetalningar - 51Utgående avsättning 317

Not 17 Lån i RiksgäldskontoretBeviljad låneram 5 000 5 000

Ingående skuld 2 153 2 022Årets upplåning 921 778Årets amortering - 696 - 647Utg dående skul 2 378 2 153

Not 18 Leverantörsskulder 4 446 1 752Ökningen av leverantörsskulder avser främst skulder för tryckning och distributionav Lexinordböcker och till konsultföretag som arbetar med den grafiska profilen.Dessutom ingår skuld till Myndigheten för skolutveckling på 2 119 tkr, som skulleha ingått i posten Skulder till andra myndigheter.

Not 19 Upplupna kostnaderUpplupna semesterlöner och övriga löner och arvoden 3 043 2 525Övriga upplupna kostnader 68 33Summa 3 111 2 558

Not 20 Oförbrukade bidragBidrag från annan statlig myndighet 174 692Bidrag från icke statliga organisationer 3 604 71Summa 3 778 763

Från icke statliga organisationer har vi innevarande år oförbrukade bidragfrån Riksbankens jubileumsfond på ca. 3 500 tkr.

Not 21 Redovisning mot anslag 28:13 ap.1Beviljad anslagskredit enligt regleringsbrev 1 344 1 075

Not 22 Framtida åtagande 3 800 1 000Avser avtal för tre långsiktiga Lexinprojekt samt avsättning för pensioner.

65

66