TEMA

forskning & utveckling

lösningForskning hittar

gåtans

OPERATIONSCENTRUMLänet får toppmodernt

Vården övar för att

rädda liv

En tidning från Landstinget Västernorrland Våren 2015

Hittar hjärtfel– med hjälp av video

2  Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren 2015  3

Landstinget Västernorrland står inför stora utmaningar de kommande åren, inte

minst vad gäller det ekonomiska läget. Vid senaste fullmäktigemötet beslutades

om den inriktning som ska gälla för de kommande åren i form av Landstings-

planen. Där presenterades och beslutades också den insatsplan som innehåller en

kombination av åtgärder under 2016-2018 och som ska säkra en hållbar ekonomi.

TROTS DET EKONOMISKA LÄGET görs många goda insatser varje dag i landstingets olika

verksamheter. I det här numret av Liv & Hälsa presenteras delar av landstingets fram-

gångsrika arbete med forskning och utveckling, som på olika sätt bidrar till bra och

säker vård för länets invånare. Den forskning som bedrivs lokalt, regionalt, nationellt

och internationellt ger kontinuerligt nya insikter i att förbättra vården. Dessutom inne-

bär den tekniska utvecklingen andra möjligheter än för bara några decennier sedan.

TIDNINGEN VISAR OCKSÅ PÅ förbättringsarbeten och satsningar som genomförts samt

ger några tips inför sommarens stundande semester.

Trevlig läsning!

Inger Bergström

Ansvarig utgivare: Erika Jakobsson.

Medarbetare i detta nummer: Anneli Egland, Anneli Jernberg, Ingrid Eldeklint, Christina Mattsson, Malin Nyman, Marléne Axemo Gode, Anders Forsén, Eva Coos Berglund, Pernilla Sandin, Emma Burridge (redaktör).

Produktion: Kommunikations­avdelningen, Landstinget Västernorrland.

Omslagsfoto: Håkan Nordström.

Upplaga: 125 000.

Tryckeri: Danagård LiTHO

Nästa nummer beräknas komma ut hösten 2015.

Ställ en fråga eller lämna synpunkter till oss!

Synpunkter på sjukvården kan du ge direkt till berörd verksamhet.

Kontaktuppgifter hittar du på: www.1177.se/vasternorrland

Om din kontakt med vården inte blev som du tänkt dig kan du framföra dina synpunkter på flera sätt. Läs mer på: www.lvn.se/missnoje

”Fråga din politiker” är en tjänst på landstingets webbplats där du kan ställa frågor till landstingets politiker: www.lvn.se/fraga-politiker

Liv & Hälsa finns också som taltidning.

Kontakta lands tingets inläsnings­tjänst, telefon 0660-879 90, e­post marie.vestman@lvn.se eller läs mer på: www. taltidningenvasternorrland.se

Under 2015 övergår specialistvården från att vara uppdelad i vårdområden till att bilda länskliniker. Det innebär att varje verksamhet inom en viss medicinsk specialitet samlas under en gemensam chef i länet.

Just nu avslutas rekryteringspro­cessen av de nya länsverksamhets­cheferna. Vårdområdena omvandlas successivt till länskliniker i den takt som respektive länsverksamhetschef tillträder. Förhoppningen är att alla nya chefer ska vara på plats i höst.

Det finns många fördelar med att bilda länskliniker, bland annat blir styrningen av vården mer effektiv och samarbetet mellan länets sjukhus underlättas.

Landstinget har ansökt till reger-

ingen om att överta det regionala

utvecklingsansvaret. Regerings-

kansliet förbereder ett beslut om att

Västernorrland ska få bilda region

från 1 januari 2017.

Genom att landstinget blir

region flyttas rätten att besluta i

viktiga regionala utvecklingsfrå-

gor från länsstyrelsen till lands-

tinget. Det kommer att innebära

ett större samarbete mellan länets

kommuner och landstinget för att

utveckla Västernorrland.

Behöver du förnya recept på läkemedel innan semestern?

Om du inte behöver träffa läkare först gör du det lättast via 1177 Vårdguidens

e-tjänster på 1177.se. För att förnya dina recept loggar du in med din e-legitima-

tion på 1177.se, alternativt beställer du ett lösenord som skickas till din folkbok-

föringsadress. E-tjänsterna på 1177.se är öppna dygnet runt och du kan förnya

recept och uföra andra vårdärenden när det passar dig. Om du inte har tillgång

till en dator kan du ringa din hälso-/vårdcentral för att få hjälp.

Ekologiska livsmedel är bättre för miljön. Landstingets nya livsmedelsavtal ökar andelen ekologiska livsmedel till fyrtio procent.

Genom den nya upphandlingen kan andelen ekologiska matvaror på landstinget öka utan att kostnaden ökar. Under 2012 utgjorde andelen ekologiska livsmedel 5,5 procent av landstingets totala inköpskostnad av livsmedel. Målet med det nya livsmedelavtalet är att andelen ekologiskt ska öka till hela fyrtio procent. Den stora ökningen är möjlig genom att stora varugrupper som exempelvis köttfärs, mjölk, ägg och kaffe bara innehåller ekologiska produkter.

LEDARE NOTISER

Tillförordnad landstingsdirektör Inger Bergström

Att utvecklas är en nödvändighet

Förnya recept enkelt på nätet

ETT STEG NÄRMARE LÄNSKLINIKER

Mer än dubbelt så mycket ekologiskt från 2015

Med siktet inställt på regionbildning 2017

Hjärt­ kärlsjukdomar är den grupp sjukdomar som orsakar flest dödsfall i Sverige varje år. Landstinget bjuder in till riktade hälsoundersökningar med hälsosamtal för att ge invånare stöd att förändra sina levnadsvanor och för att fånga upp personer med hög risk att drabbas av hjärt­ kärlsjukdom. De senaste tre åren har 15 000 invånare i länet nappat på erbjudandet. Du som i år fyller 40, 50, eller 60 år kommer att få en inbjudan till en gratis hälsoundersökning och hälsosamtal direkt hem i brevlådan. Vill du veta mer eller har frågor, kontakta din hälso­/vårdcentral.

Populärt med gratis hälsoundersökning

Har du inte tillgång till dator?För den som vill veta mer hänvisar vi i tidningen till sidor på webben.

Har du inte tillgång till en dator med internet kan du använda en på något av länets bibliotek utan kostnad. Bibliotekets personal hjälper dig att komma igång.

Du kan också vända dig till landstingets inläsningtjänst som läser in informationen på webbsidan till dig. Kontakta inläsningstjänst på 0660­879 90.

4  Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren 2015  5

Hela teamet från barnkliniken inklusive Simones ”mamma” (med röda håret).

Hela simuleringen styrs från en avskiljd del av rummet. Här syns den avancerade bebisdockan som var barnklinikens nästa övningsfall.

För de flesta kvinnor som

drabbas av bäckensmärta,

också kallat foglossning,

under graviditeten går

besvären över efter förloss-

ningen. Men för 2–5 procent

kvarstår problemen i flera

år. Att ha värk i bäckenet

i samband med graviditet

är ofta sett som något en

kvinna får ”stå ut med”,

men det håller inte Thomas

Torstensson med om.

– Vissa kvinnor har

en helt handikappande

smärta. Att kunna fungera

i vardagen tycker jag är en

rimlig önskan för en i övrigt

frisk och ung kvinna.

Viktigt med träningI Thomas Torstenssons

forskning har en grupp gra-

vida med svår bäckensmärta

jämförts med gravida utan

besvär. Genom att trycka

på bestämda punkter

inne i bäckenet kunde ett

”smärtmönster” ritas upp.

Torstensson kunde se att det

fanns ett specifikt, gemen-

samt mönster för kvinnorna

med kronisk bäckensmärta.

Kvinnorna med bäcken-

TEMA | FORSKNING & UTVECKLING TEMA | FORSKNING & UTVECKLING

Forskning hittar lösning på kvinnlig smärta

Thomas Torstensson.

Förekommer globalt hos 50­85 % av gravida kvinnor. 50 % är återställda inom tre månader efter förlossningen, 70 % är återställda inom sex måna­der efter förlossningen. 2­5 % har kvarstående besvär i mer än 2 år vilket gör det svårt att lyfta, bära tungt, ta hand om sina barn och motionera. Ett fåtal kvinnor drabbas av invalidiserande besvär.

Graviditets- relaterad

bäckensmärta – ”foglossning”

smärta delades sedan in i

två grupper där den ena fick

kortisonsprutor i bäckenet.

Resultaten visade att de som

fått kortison hade mindre

ont och i högre grad kunde

leva som vanligt.

– Här har vi bevisat

att kvinnornas problem

är verkliga. Kortison kan

lindra smärtan och ger

möjlighet till en fortsatt

behandling med individu-

ella träningsprogram för

att bygga upp och stärka

bäckenet, säger Thomas

Torstensson.

– Det är träningen som

är det viktiga och eftersom

kortisoninjektioner kan

ha biverkningar söker vi

nu efter alternativ till den

initiala smärtlindringen.

Vägen vidareThomas Torstensson är inte

den enda på sin arbetsplats

som forskar i ämnet. En

studie har gjorts kring

överrörlighet och bäcken-

smärtor och ryktet om deras

specialistkunskaper har

spridits över landet.

– Min dröm är att få

skapa en mottagning och ta

emot kvinnor med kvar-

stående bäckensmärta från

hela landet, avslutar Thomas

Torstensson.

Att flera år efter en graviditet fortfarande ha värk i bäcken och ländrygg är ett stort problem för många kvinnor. På Sundsvalls sjukhus har Thomas Torstensson, sjukgymnast, doktorerat i ämnet och är på god väg att hitta gåtans lösning.

Det råder febril aktivitet i rummet. Simones oroliga

mamma hanteras vant av personalen som samtidigt

hjälper och undersöker Simone. Allt hade kunnat

vara en vanlig dag på barnkliniken om det inte vore för att

Simone är en docka och hela scenariot är en övning på KTC,

kliniskt träningscentrum, på sjukhuset i Sundsvall.

– På KTC kan vårdpersonal och studenter bland annat

träna på avancerade simuleringsdockor. Dockor som kan

gråta, prata, andas, blöda och agera nästan som en levande

patient, berättar Jeanette Vadell, sjuksköterska med

specialfunktion på KTC i Sundsvall.

Ansvar för patientenVid simuleringsövningarna tränas det akuta omhänderta-

gandet på en vårdavdelning med fokus på patientsäkerhet,

arbetet i team och kommunikation. Läkaren har det medi-

cinska ansvaret men hela teamet har lika stort ansvar för

patienten.

– Det handlar inte om vem som har rätt utan om vad

som är rätt. Det viktigaste för oss är att man tar tillvara och

ser resurserna i teamet. Läkare, sjuksköterskor och under-

sköterskor har lika stort ansvar och de sitter alla inne med

viktig kunskap och information. Vid övningarna blir det

tydligt hur viktigt det är att alla delar med sig av kunska-

pen och säger den högt i rummet, berättar Kicki Wallgren,

sjuksköterska med specialfunktion på KTC i Sundsvall.

Film ger självinsiktI en akut medicinsk situation blir stresspåslaget stort.

Genom att träna och hitta strukturer för rapportering och

prioriteringar blir teamet säkrare och i och med det även

patienten.

– Vi filmar varje simulering och tittar

på det med teamet efter övningen. Det

är ett effektivt sätt att hitta det som

gick bra, det som kunnat gå bättre

och det ger självinsikt. Simuleringen

ger en bra bild av hur vi agerar i

stressiga situationer där det är viktigt att teamet hjälper

varandra, avslutar Jeanette Vadell.

I sängen ligger Simone, 17 år. Hon har varit inlagd på intensivvårdsavdelningen i en vecka på grund av blodförgiftning och lunginflammation. Nu har hon fått komma till barnkliniken. Plötsligt får hon svårt att andas och blir snabbt sämre. Sköterskan larmar och doktorn springer in…

Teamet i centrum på KTC

Kicki Wallgren och Jeanette Vadell.

Utbildningar och prak­tiska övningar gör hälso­ och sjukvårdspersonalen ännu mer samspelta och säkra i sitt agerande i olika vårdsituationer.

Kliniskt träningscentrum (KTC) som finns på alla tre sjukhusen i länet anordnar utbildningar och övningar utifrån olika medicinska scenarion för

landstingets personal. Med hjälp av utrustning som används i vården arrangeras realistiska övningar som i skarpt läge kan rädda liv.

Övningar som

räddar liv

Landstinget Västernorrland arbetar aktivt för att utveckla hälso- och sjukvården. Forskningen har en central roll och tillsammans med

den tekniska utvecklingen har den bidragit till att det idag finns helt andra möjligheter att undersöka och behandla den som blir sjuk.

I det här temat presenteras ett axplock av all den forskning och utveckling som sker i landstinget.

6  Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren 2015  7

Varje år föds ungefär 30 barn i länet med olika typer av hjärt-fel. Vissa har kanske ett ofar-ligt blåsljud medan andra kräver hjärtkirurgi. Som hjälp för att hitta och behandla de här barnen på bästa sätt finns Gertrud, barnhjärtnätverket för hjärtsjuka barn i landet.

Ett litet barn kommer in till akutmot-

tagningen med plötsliga problem med

andningen. Barnet undersöks med

ultraljud och efter videokonsultation

med barnhjärtcentrum i Göteborg är

barnet knappt tolv timmar senare på

väg med ambulansflyg för hjärtopera-

tion.

– Det är ett stort stöd att kunna

resonera och få hjälp med bedöm-

ningen av patienter från kollegorna vid

barnhjärtcentrum, säger Cecilia Kjell-

berg Olofsson, överläkare och barnkar-

diolog på barnkliniken i Sundsvall. Via

Gertrud kan vi enkelt överföra bild och

ljud och ge patienterna bästa möjliga

förutsättningar till behandling.

Knyter samman hjärtmottagningarGertrud är ett videonätverk som knyter

samman ett trettiotal barnhjärtmot-

tagningar i hela landet. Gertrud

möjliggör videosamtal med hög kva-

litet så att läkare på olika sjukhus kan

diskutera och diagnostisera patienter.

Gertrud var en gåva till landstingen

från Hjärt-Lungfonden år 2011.

– Systemet används inte bara för

läkarkonsultationer. Föräldrar kan få

träffa sitt barns läkare via video före

operation och på så sätt slippa långa

resor. Vi använder också systemet för

nationella föreläsningar och lånar ut

det till andra kliniker och yrkesgrup-

per som ska ha utbildningar, berättar

Cecilia Kjellberg Olofsson.

I Västernorrland finns Gertrud på

sjukhusen i Sundsvall och Örnskölds-

vik. I Sverige finns barnhjärtcentrum

i Göteborg och Lund. De utför all

hjärtkirurgi och övriga sjukhus i

landet skickar sina hjärtbarn dit.

Cecilia Kjellberg Olofsson, barnkardiolog, undersöker ett barns hjärta med ultraljud.

TEMA | FORSKNING & UTVECKLING TEMA | FORSKNING & UTVECKLING

Medicinska bibliotek på länets sjukhusLandstinget har medicinska bibliotek på de tre sjukhusen i länet. Dit kan anställda vända sig för att få hjälp och stöd när de vill fördjupa sig inom något område, till exempel när de studerar eller forskar. Även du som patient kan vända dig till de medi­cinska biblioteken för att få hjälp att hitta kvalitetssäkrad information om till exempel en specifik diagnos.

Den som vårdas på IVA är svårt sjuk

och minnesbilderna kan vara diffusa

på grund av medicinering.

– Tiden hos oss är ofta ett oskrivet

blad som resulterar i oro och ångest efter

att patienten kommit hem, säger Berit

Dahlberg, intensivvårdssjuksköterska.

För att få hjälp att bearbeta sina

intryck och få klarhet i vad som hänt

erbjuds patienter, som legat fyra dygn

eller längre på IVA på Sollefteå sjuk-

hus, ett besök efter ett par månader till

vad som kallas Post IVA-mottagning.

De får då träffa personal och har

möjlighet att ställa frågor om vården

de fått och får också se den miljö de

vårdats i. Patienten får berätta om sina

upplevelser och kan få förklaring till

ljud, synintryck, lukter och annat.

Skriver dagbokUnder den tid patienten har vårdats på

IVA förs också en dagbok där personal

och anhöriga kan skriva om vad som

hänt, såväl patientens tillstånd och

vård som iakttagelser om väder och

vind eller sådant som intresserar den

sjuke.

– Det kan exempelvis vara note-

ringar om matchresultat om det är en

hockeyintresserad person, säger Berit

Dahlberg.

Dagboken får patienten med sig

när det är dags att flytta till en annan

vårdavdelning och tar sedan den med

sig hem. Den som sedan väljer att

besöka IVA efter hemgång kan utifrån

anteckningarna ställa frågor om prover

som tagits och den behandling de fått.

Får träffas i lugn och roDet var med hjälp av pengar som

landstinget öronmärkt för satsningar

på patientsäkerhet som IVA startade

Post IVA-mottagningen och det nya

sättet att arbeta har varit värdefullt

för patienterna.

– För de patienter som väljer att

besöka mottagningen är upplevelsen

alltid mycket positiv. Hos oss får

patienterna möjlighet att prata om

sin tid på IVA i lugn och ro och få svar

på alla sina frågor, säger sjuksköter-

skorna Berit Dahlberg, Caroline Radke

och Eva Sköld som ansvarar för Post

IVA-mottagningen i Sollefteå.

FAKTA PatientsäkerhetFör att förbättra kvaliteten och patientsäkerheten i vården finns pengar avsatta som landstingets verksamheter kan söka för att genomföra förbättringsarbeten.

● 2014 avsattes 12 miljoner kronor till patientsäkerhetsarbete.

● 2014 pågick 55 patientsäker­hetsprojekt inom Landstinget Västernorrland.

● 2015–2017 finns 10 miljoner kronor avsatta per år.

Forskning ska ge attraktiv arbetsmiljö

Kunskaps­ och kom­petensutveckling är viktigt för både medarbetarnas och hälso­ och sjukvår­dens utveckling. Därför ska nu förutsättningarna för forskning, utbildning och utveckling inom Primärvården undersökas.

Kan en satsning på forskning, utveckling och utbildning inom Primärvården skapa en bättre och mer attraktiv arbetsmiljö för personalen? Kan en sådan satsning också bidra till att ytterligare öka kvalitén på vården? Det ska lands­tinget nu undersöka efter ett initiativ från Folkhälso­, primärvårds­ och tandvårdsnämnden (FTPN). Arbetet inleds med en enkätundersökning för att undersöka hur de anställda inom Primärvården ser på kompetens­ och utvecklingsbehoven framöver.

– Genom ökad kunskap om medarbetarnas syn på forskning, utveckling och utbildning hoppas vi kunna skapa bättre förutsättningar för dessa områden som en del i det ordinarie arbetet, säger Jonas Appelberg, forsknings­ och utveck­lingschef.

Videoteknik hjälper barn med hjärtfel

FAKTA Gertrud *Gertrud är ett videonätverk som knyter ihop landets barnhjärtklini­ker. Det ger läkarna möjlighet att dela kunskap och erfarenheter, ställa diagnoser och besluta om bästa behandling utan att barn eller läkare behöver resa. Systemet gör det möjligt att bland annat titta på och diskutera snabbrörliga ultraljudsbilder av barns hjärtan. Barnhjärtnätverket kostade 7,5 miljoner och hela kost­naden finansierades av de gåvor som Hjärt­Lungfonden samlade in under Alla barnhjärtans månad 2010 och 2011.

FAKTA Hjärtbarn *Varje år föds 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. Det motsvarar ett av hundra nyfödda. Medfödda hjärt­fel kan till exempel vara hål mellan hjärtats kamrar eller förmak, stopp i blodflödet för att hjärtklaf­far saknas eller är förträngda, eller att lungpulsådern eller kropps­pulsådern sitter på fel plats. På 1960­talet var överlevnaden cirka 60 procent, i dag överlever mer än 95 procent.

* Fakta hämtad från Hjärt-Lungfonden, www.hjart-lungfonden.se

Gertrud-systemet i användning.

Uppföljning minskar depression

För många kan vård på en intensivvårdsavdelning upplevas väldigt främmande, kanske rent av skrämmande med en miljö som består av mycket teknisk utrustning. På intensivvårdsavdel-ningen, IVA, på Sollefteå sjukhus arbetar personalen därför med att följa upp hur patienter mår efter att de lämnat avdelningen.

Jonas Appelberg.

Eva Sköld.

8  Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren 2015  9

Psykiatriska öppenvårdsmot-tagningen i Härnösand har inlett öppet hus-verksamhet i samverkan med Härnösands kommun. Patienterna är nu mer delaktiga i sina egna behandlingar.Varje torsdag eftermiddag finns

personal från psykiatriska mot-

tagningen på Träffpunkt Tunnelplan

där socialförvaltningen i Härnösand

sedan tidigare erbjuder social samvaro

och möjlighet till olika aktiviteter.

Samarbetet är främst inriktat mot

psykospatienter som annars kommer

till psykmottagningen för att få sin

medicin.

– Det handlar om att sätta

patienten i fokus. Patienten behöver

inte gå till två ställen utan vi från

psykiatrin kommer till dem och delar

ut medicin, säger Kenneth Bylund,

psykiatrisjuksköterska.

En trygg mötesplatsFörutom medicineringen pratar vård-

personalen med patienterna om andra

hälsorelaterade ämnen, till exempel

kost, motion, stress och motivation.

Det organiseras också olika aktiviteter

som gemensamma promenader,

matlagning och liknande.

Aktiviteterna utformas för att vara

attraktiva och ge så mycket trygghet

som möjligt. Det blir ett tillfälle för

patienten att få sin injektion, hämta

sin dosett och byta några ord med

sjuksköterskan om medicinfrågor,

men också att ta en kopp kaffe, möta

andra i samma situation samt få

utbildning och en större delaktighet i

sin behandling.

– På det här sättet kan vi följa

patienterna på ett helt annat vis, säger

Ulf Öhman, psykiatrisjuksköterska.

Ett mål med öppet hus-verk-

samheten är att förebygga återinsjuk-

nande och därmed att färre läggs in

i så kallad heldygnsvård. Ett annat

viktigt mål är att patienten genom

ökad delaktighet och kunskap ska

uppleva en ökad livskvalitet och

bättre tillfredsställelse med läkeme-

delsbehandlingen.

I höst påbörjas byggnationen av ett nytt operationscentrum på Sundsvalls sjukhus. Investe-ringen på 380 miljoner kronor är den största sedan sjukhuset byggdes på 70-talet. Under hösten 2015 påbörjas byggna-

tionen av det drygt 11 000 kvadrat-

meter stora operationscentrumet på

Sundsvalls sjukhus. De befintliga

operationssalarna kommer att byggas

om samtidigt som lokalerna byggs ut

med 3 500 kvadratmeter.

– Operationssalarna på Sundsvalls

sjukhus är 40 år gamla och fungerar

inte längre tillräckligt bra med de

krav på arbetsmiljö och patientsä-

kerhet som finns idag, säger Jonas

Rudenstam, verksamhetschef vid

operationscentrum i Sundsvall. Vi

måste anpassa oss till teknik som

finns idag och i framtiden.

Byggs i etapperFör att erbjuda patienterna bra och

säker vård kommer operationsverk-

samheten att kunna fortsätta under

byggtiden. Det kommer att vara minst

sju operationssalar igång samtidigt

under byggtiden, jämfört med de tolv

som idag används.

– Vi kommer att bygga det nya

centrumet i etapper och börjar med

den nya tillbyggnaden. När den är klar

flyttar vi operationsverksamheten dit

och bygger successivt om de nuvarande

lokalerna, säger Hans Axelsson, fastig-

hetschef vid Landstingsfastigheter.

Smartare arbetsflödeTotalt blir det fjorton operationssalar.

En av dem planeras att bli en så kallad

hybridsal. Den blir en kombination av

både operationssal och högteknolo-

gisk röntgenutrustning.

– Vi ser en markant ökning av

dagkirurgin där patienterna går hem

samma dag som ingreppet, säger Jonas

Rudenstam. Med nya ändamålsenliga

lokaler kan vi möta upp det växande

behovet.

Det är inte bara operationsavdel-

ningen som berörs. Även sterilcentral

och godsmottagning får nya eller

uppdaterade lokaler.

– När hela projektet står klart 2018

kommer vi att ha en toppmodern

miljö med ett smart arbetsflöde,

avslutar Jonas Rudenstam.

Sedan tidigare har ett par av ope-

rationssalarna i Sollefteå renoverats.

En förstudie till nya operationssalar

påbörjas nu även i Örnsköldsvik.

Unik samverkan underlättar för patient

Yngve Frej Forsberg målar ofta i akvarell, olja eller tusch på Träffpunkt Tunnelplan.

– Om du kommer in som

ryggpatient får du träffa

en sjukgymnast som går

igenom din sjukdoms-

historia och undersöker

dig. Tidigare gjorde alltid

en läkare den inledande

undersökningen, säger

ryggkirurg Björn Knutsson.

Inom två veckor efter

besöket träffas sjukgym-

nast, läkare och sekreterare

för att diskutera patientens

sjukdomshistoria, röntgen-

bilder och vad undersök-

ningen visade. Finns det

behov av operation så kallas

patienten för återbesök till

en ryggkirurg.

Kortare väntetidDet nya arbetssättet

innebär att majoriteten

av alla nybesök klaras av

inom vårdgarantin med

befintliga resurser och i

de flesta fall är väntetiden

kortare jämfört med

tidigare. Genom att frigöra

läkarresurser har även

väntetiden för ett återbe-

sök minskat.

Det nya arbetssättet

bidrar också till ökad

patientsäkerhet och

minskade kostnader.

FAKTA Ryggkliniken

● Den direkta kostnaden för ett nybesök halverades nästan under 2014.

● Antalet läkarbesök för att handlägga 71 rygg­patienter (2014) minskade från 99 till 30 besök.

● Patienten får alltid åter­koppling efter sitt besök via brev eller telefon.

Bättre och snabbare vård för ryggpatienterDet började som ett projekt 2014 men nu är den ryggkirur-giska mottagningen på Sundsvalls sjukhus en permanent verksamhet. Det nya arbetssättet leder till kortare vårdköer, nöjdare patienter och minskade kostnader.

Sjukgymnast Johanna Adolphson undersöker en ryggpatient.

Länet får toppmodernt operationscentrum

– För att förbereda inför byggprojektet har vi byggt en modell av en kommande operationssal i naturlig storlek, berättar Jonas Rudenstam. I den miljön utvecklar vi tillsammans idéer för att få till bästa möjliga arbetsmiljö, teknik och arbetsflöden.

För att du som blivande förälder ska få en trygg och säker förlossning samarbe-tar Sollefteås, Sundsvalls och Örnsköldsviks BB/förlossningar kring öppet-hållandet i sommar.

ÖrnsköldsvikÖrnsköldsvik BB/förlossning har sommarstängt från och med måndagen den 15 juni klockan 07.30 fram till måndagen den 13 juli klockan 07.30.

Blivande föräldrar är då välkomna till Sollefteå respektive Sundsvall.

SollefteåSollefteå BB/förlossning har som­marstängt från och med måndagen den 13 juli klockan 07.30 fram till måndagen den 10 augusti klockan 07.30.

Blivande föräldrar är då välkomna till Örnsköldsvik respektive Sundsvall.

SundsvallSundsvalls BB/förlossning har öppet under hela sommaren.

Läs mer om sommarens service och öppettider på www.lvn.se/sommarservice2015 eller ring din vårdmottagning och fråga, 0611­800 00.

Sommartider på BB

10  Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren 2015  11

Möjligheten att göra ballongvidgning av hjärtats kranskärl

(PCI) i Sundsvall infördes redan 2008, men då bara på

vardagar. Under helgerna har patienterna fått annan

behandling och om den inte varit tillräckligt effektiv har

de skickats till universitetssjukhuset i Umeå för PCI.

Internationellt rekommenderad behandlingSedan i höstas görs nu ingreppet även på helger och patien-

terna får möjlighet till PCI dygnet runt alla dagar i veckan.

– Nu kan vi ge alla patienter i länet möjlighet till fullgod

och internationellt rekommenderad behandling, oavsett

vilken dag och tid på dygnet man blir sjuk, säger Per Blom-

ström, sektionsöverläkare vid kardio-

logen på Sundsvalls sjukhus.

Ökad trygghetUngefär 1200 röntgenundersökningar av

kranskärl görs varje år på sjukhuset i Sundsvall och ungefär

hälften av dem visar på behov av PCI. Tidigare skickades

patienter som behövde PCI under helgerna till Umeå.

– De flesta ingreppen vi gör är planerade, men en till

två patienter per helg behandlas akut. Nu behöver vi inte

transportera svårt sjuka patienter vilket är en stor fördel,

säger Jens Jensen, överläkare och PCI-operatör.

Hjärtsjukvården stärks i länet

För att få ett snabbare och bättre omhändertagande av patienter med rehabiliterings-behov startades projektet Rondellen. Projektet blev så betydelsefullt för både perso-nal och patienter som behöver stöd att arbetssättet gjordes permanent vid årsskiftet.

På Hälsocentralen Kramfors såg man

brister i hur patienter med rehabili-

teringsbehov stöttades. Samarbetet

mellan olika aktörer som hälsocen-

tral, försäkringskassa och arbetsför-

medling var minimal och väntetiden

för handläggning av ärenden allt för

lång. Man såg behovet av ett nytt sätt

att arbeta.

Arbetar i teamDet nya arbetssättet innebär att en

personalhandläggare från försäk-

ringskassan har sin arbetsplats på

hälsocentralen tre till fem dagar i

veckan och tar emot de sjukskrivna

där. Personalen på hälsocentralen har

organiserat sig i ett rehabiliterings-

team med en rehabkoordinator som

samordnare och personal från olika

yrkesgrupper; läkare, sjukgymnast,

psykolog, kurator och arbetsterapeut.

Samlat stöd för patientenDen sjukskrivne har sina stödfunk-

tioner under samma tak och i ett nära

samarbete, något som underlättar

och ger en smidigare kontaktväg.

Försäkringskassan och vårdgivare

kan tala direkt med varandra om en

patients situation och behov av stöd

vilket underlättar rehabiliteringen

och återgången till arbete.

– Men vi sitter aldrig och talar

om en patient om det inte finns ett

medgivande, säger Jenny Westerlund,

personlig handläggare på Försäk-

Snabbare och bättre rehabilitering på Hälsocentralen Kramfors

Rehabteamet på Hälsocentralen Kram-fors ser många positiva effekter av den samverkan som inleddes med Försäk-ringskassan för tre år sedan.

Det spelar ingen roll var i länet du bor eller hur otillgängligt ditt hus ligger. Landstingets medarbetare ger specialiserad sjukvård i hemmet till alla som behöver det. Patienten Lars som ska vårdas är multi­sjuk och behöver hjälp med smärtlind­ring och sin kateter i ryggkanalen. Han sitter i rullstol och har ett amputerat ben

efter en cancersjukdom som numera är botad. För att slippa åka in till sjukhuset får han regelbundna besök och hjälp av landstingets SSIH­verksamhet, speciali­serad sjukvård i hemmet.

– Planeringen kring varje patient är otroligt viktig. Det förs alltid en kom­munikation kring till exempel patientens smärtlindring och infusioner. Oavsett var du bor i vårt län har du rätt till likvärdig vård hemma och till ett självständigt,

autonomt liv med livskvalitet, betonar enhetschef Monasofi Wallinder.

Vardag med livskvalitetSedan 14 år tillbaka bor Lars med sin fru Helena i en renoverad sommarstuga långt från sjukhuset. De försöker att leva som innan familjen drabbades av sjukdom och kan göra det i stor utsträckning eftersom Lars får hjälp med vården hemma.

– Tack vare SSIH behöver vi inte åka flera mil till närmaste sjukhus. Vården kommer i stället hem till oss. Om jag måste åka i väg långt är hela dagen förstörd, säger Lars.

– Nu har jag ork över till annat, till exempel att ta en tur med elmoppen eller att baka. Det ger livskvalitet, avslutar Lars.

Specialiserad sjukvård hemma - oavsett var du bor

FAKTA HemsjukvårdKommunerna har ansvaret för hemsjukvården i länet. Det innebär att kommunens distrikts­sköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ansvarar för hälso­ och sjukvård i hemmet för patienter inskrivna i hem­sjukvården, planerade och mer tillfälliga hembesök, intyg om bostadsanpassning samt utprov­ning och ordination av hjälpmedel i hemmet.

Landstinget ansvarar för läkarinsatser och vissa andra specialistinsatser i hemmet.

FAKTA SSIH i VästernorrlandSpecialiserad sjukvård i hemmet, SSIH, är en alternativ vårdform för patienter som annars skulle behöva sjukhusvård. Verksamheten finns i hela länet och består av läkare, distriktssköterskor, specialistsjuk­sköterskor och sjuksköterskor fördelade på länets kommuner.

FAKTA KoronarangiografiKoronarangiografi är en kontraströntgenundersökning av hjärt­muskelns egen blodförsörjning via kranskärlen, de så kallade koronarartärerna. Undersökningen utförs för att identifiera eventuella förträngningar och stopp i blodkärlet som kan behandlas med PCI, perkutan coronar intervention (även kallat ”ballongvidgning”). Om PCI bedöms lämplig utförs den i regel vid samma tillfälle som den diagnostiska koronarangiografin.

Patienter med hjärtinfarkt eller instabil kranskärlssjukdom har nu möjlighet att få PCI, ballongvidgning av hjärtats kranskärl, alla dagar dygnet runt.

Lars och Helena.

Överläkare Jens Jensen utför med hjälp av en kollega en kranskärlsröntgen och PCI hos en tidigare hjärtopererad patient som återfått symtom.

Jens Jensen och Per Blomström.

ringskassan. Som patient har man

alltid rätt att säga ifrån.

Värdefull samverkanSamverkan har inneburit att hand-

läggningen för patienter med behov

av rehabilitering förbättrats eftersom

personalen har fått en bättre över-

blick över patientens behov. Det nya

arbetssättet resulterar i en samsyn

som är värdefull för patienten.

12  Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren 2015  13

För att lyckas med en satsning behövs

ofta mer än en stark vilja och en god

affärsidé. Almi, som är landstingets

näringslivsbolag, kan då stötta med

såväl rådgivning som finansiering.

Almi kompletterar banken och

tar högre risk, på så sätt kan fler

satsningar bli verklighet och fler nya

företag startas.

– Ofta finns både Almi och bank

med som långivare, säger Eva Hög-

dahl, vd för Almi Företagspartner Mitt.

Stöttar nystart och utvecklingAlmis kunder är ofta företag som står

inför en ny fas i sin utveckling. Det

kan handla om marknadssatsning,

produktutveckling eller en inves-

tering i produktionsutrustning. En

stor del av utlåningen går också till

ägarskiften och nystart av företag.

I vår del av landet där fastigheter

i allmänhet är lågt värderade kan

företagare ha svårt att låna pengar i

bank med fastigheten som säkerhet.

– Vi tittar inte på säkerheten på

det sättet utan ser till återbetalnings-

förmågan på sikt, säger Eva Högdahl.

Kunder i hela länetDet viktiga är att det finns ambition

att växa och att företaget har förutsätt-

ningar att utvecklas. Förra året fick 533

företagare i Västernorrland tillgång till

Almis rådgivningstjänst och 148 lån

beviljades till länets företag.

– Vi har kunder i alla kommuner

även om det naturligtvis är så att det

finns fler företag i de större tätorterna

och med det också fler kunder där,

säger Eva Högdahl.

Almi Företagspartner Mitt AB är

regionens näringslivsbolag och ägs till

51 procent av staten. Resterande 49

procent ägs av Landstinget Västernorr-

land och Region Jämtland Härjedalen.

– Det är viktigt att Almi har hela

regionens utveckling för ögonen men

för att ett företag ska få insatser bevil-

jade räcker det inte med att finnas i

området. Företaget måste ha kapacitet

att växa och utvecklas, avslutar Eva

Högdahl.

Västernorrland och Jämtland har ett gemensamt kontor i Bryssel – Mid Sweden European Office. Från 2015 är Landstinget Västernorrland ny huvudman och arbetsgivare för kontoret.

– EU har inflytande på vår region i många avseenden. Det är viktigt att vi finns representerade i Bryssel för att följa och påverka utformningen av EU:s politik, säger Hans Wiklund, regional utvecklingsdirektör.

Syftet med landstingets representation i Bryssel är att ta tillvara på och påverka de möjlig­heter till hållbar utveckling i Västernorrland och Jämtland som följer av Sveriges medlemskap i EU. Viktiga uppgifter för Mid Sweden European Office är också att sprida information och ge rådgivning till regionala aktörer.

Landstinget finansierar verksamheten tillsammans med Kommun­förbundet Västernorrland, Länsstyrelsen Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen.

Taltidningen En länstaltidning för alla.Taltidningen Västernorrland är en gratis reportagetidning och finns på webben, på cd och som app. Appen heter TTVN Play och kan laddas ned från Appstore.Vill du prenumerera?Kontakta redaktionen, telefon: 060­13 57 65 eller 060­13 57 66

InläsningstjänstenFå det skrivna ordet inläst och hemskickat på cd. Inläsningstjänsten läser till exempel in tidningsartiklar, protokoll, recept och instruktionsböcker. Tjänsten är kostnadsfri för privatpersoner och funktionshinderrörelsen. Vill du ha något inläst? Kontakta inläsningstjänsten, telefon: 0660­879 90 eller 070­191 68 74

Landstinget ligger på fem-i-topp-listan över landets mest miljöanpassade fordonsparker. Miljöfordonsdiagnos redovisar läget för miljöanpas­sade fordonsparker i både landsting och kommuner. Sedan 2010 har landstinget målet att minst 85 pro­cent av tjänstebilarna ska gå på förnybara drivmedel. Bilparken består till största delen av etanolbilar samt några elbilar. Utvecklingen för elbilar och biogas gör att bilparken kan fortsätta utvecklas.

– En förutsättning för den positiva utvecklingen är att våra politiker beslutat om tydliga miljömål, säger Olle Bertilsson, miljöchef.

Sedan 1 januari 2015 arbetar landstinget med att samordna länets besöksnäring.

Besöksnäring handlar om den

konsumtion som man gör utanför

sin vanliga omgivning, till exempel

när man åker på semester eller är på

affärsresa. Branschen har en stark

tillväxt som är viktig för

länets utveckling.

Sedan tidigare har

landstinget ansvar för

tillväxtfrågor, bland annat

genom näringslivsbolaget

Almi. Under 2015 ska en

tillväxtstrategi för länets besöksnä-

ring tas fram.

– Allt fler besöker vårt

län och Västernorrlands

besöksnäring har potential

att fortsätta växa. Genom

att arbeta tillsammans över

kommungränserna hjälper vi

varandra att bli ännu bättre,

säger besöksnäringssamordnare Peter

Sagebro.

Finansiering och rådgivning för tillväxt i regionen Eva Högdahl.

De företag i Västernorrland som 2010 fick insatser från Almi har ökat sin omsättning med 36 procent och antalet anställda med 22 procent. Totalt ökade små och medelstora företag i länet under samma tid sin omsättning med 11 procent och antalet anställda med 7 procent.

Andra aktörer för tillväxt

Coompanion VästernorrlandCoompanion har i uppdrag att ge råd, informera och utbilda om företa­gande i kooperation. Coompanion finns i samtliga län i Sverige och är självständiga ekonomiska föreningar vars verksamhet finansieras av EU, staten, organisationer, offentlig sek­tor och konsultintäkter. Landstinget är medlem och den största regionala finansiären.

Design i VästernorrlandDesign i Västernorrland (DIV) är en ideell förening som arbetar för att skapa fler arbetstillfällen inom design­området och är kontaktförmedlare mellan skola, universitet, näringsliv och offentlig sektor. DIV medverkar i regionala utvecklingsprojekt där design är en viktig faktor. Landstinget är initiativtagare till föreningen och den största regionala finansiären.

Talande service för dig med läshinderTaltidningen Västernorrland, Y-bladet och inläsningstjänsten är tre olika tjänster som landstinget erbjuder. Det är en bra service till alla med lässvårigheter.

– Det finns många som har nytta av

våra tjänster, exempelvis människor

med utländsk bakgrund, synskadade,

dyslektiker eller de som har svårighe-

ter att hålla i en bok eller tidning, säger

kulturchef Märta Molin. Y-bladet med

lättlästa nyheter från länet används

exempelvis flitigt av nyanlända.

De tre tjänsterna har en lång

historia, redan 1963 gavs den första

taltidningen ut. Att tjänsterna idag är

i landstingets regi beror på att de är

till för invånare i hela länet.

– Taltidningen betyder jät-

temycket för oss synskadade, säger

Kamal Suleimani, ombudsman på

Synskadades riksförbund. Den har

olika inslag som är viktiga som till

exempel medicinsk information och

nyheter från länet.

Y-bladet Nyheter från Y-bladet finns i storstil och punktskrift samt på Y-bladets webbplats. Y­bladet är gratis och kommer ut varannan vecka. Vill du prenumerera?Kontakta redaktionen, telefon: 0660­879 90 eller 070­191 68 74

Anette Strandqvist på taltidningen.

Tillväxtstrategi för länets besöksnäring

Peter Sagebro.

Hans Wiklund.

Så ska landstinget påverka viktiga EU-frågor

Mest miljöanpassade tjänstebilar

14  Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren 2015  15

Bokade tider i vården som inte utnyttjas kostar inte bara pengar utan bidrar också till längre väntetider. Det handlar om sena återbud eller att patienter helt enkelt uteblir.

Anna­Karin Drewsen, enhets­chef på affektiva mottagningen på psykiatriska kliniken i Sundsvall, har under några år följt problemet med outnyttjade tider hos behandlande vårdpersonal och konstaterar att ungefär vart femte besök uteblir.

– Det resulterar i att behand­lingar tar längre tid med en mer utdragen sjukperiod och förlängda sjukskrivningar som följd, säger Anna­Karin Drewsen. Det är slöseri med tid för både patienter och vårdpersonal.

Önskescenariot är att den patient som får en tid som inte passar hör av sig direkt när kal­lelsen kommer för att boka om. Då kan någon annan patient få tiden. Ringer man och avbokar bara någon timme innan besöket är det tyvärr inte möjligt att ge tiden till någon annan.

För att komma tillrätta med problemet med outnyttjade tider har många mottagningar börjat skicka sms­påminnelser.

– Många tänker nog inte på att ett återbud med kort varsel kostar pengar och innebär längre väntetider för andra som är i behov av vård, avslutar Anna­Karin Drewsen.

Sena återbud ger högre kostnader och längre väntetider

1177 Vårdguiden ger dig råd om vård dygnet runt. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.

1177 Vårdguiden. Där när du behöver det.

Drick sunt i sommarMånga förknippar ledighet och fest med alkohol. Men var går gränsen mellan sunt och riskabelt när det gäller alkohol?

Ett förslag för att din kropp ska må bra i sommar är till exempel att försöka varva alkohol med att dricka vartannat glas vatten eller alkoholfritt under en festkväll. Blir det många festliga helger i rad kanske en ”vit” helg utan alkohol kan vara bra som återhämtning.

Kontakta din hälso­/vårdcentral om du tycker att du har problem med alkohol eller ring Alkohollinjen på 020­84 44 48.

Objudna sommargästerMed sommarvärmen kommer också getingar och bin. Att bli stucken brukar göra ont, svida och klia men oftast är sticket ofarligt.

Om du blivit stucken av en geting eller ett bi kan det hända att gadden blir kvar i huden. Då bör du försöka ta bort den, till exempel med nageln. Det känns ofta bra att kyla stickstället med en isbit invirad i en servett eller handduk eller med kallt vatten. För att lindra klåda och sveda kan du också badda med alsolsprit, stryka på alsolgel eller använda en särskild insekts­penna som du stryker mot huden. Kontakta vården om du får en kraftig svullnad på stickstäl­let och som ökar 1­2 dygn efter sticket.

Läs mer på 1177.se/sommar

Ett barn som har det svårt ska inte

behöva vara ensam, utan har rätt att

få hjälp och känna sig trygg. Våga

berätta på 1177.se ska stärka barn som

mår dåligt så att de vågar berätta om

det som är jobbigt för en vuxen.

Våga berätta är ett nytt temaom-

råde på 1177 Vårdguiden på webben

om psykisk hälsa för barn som är

8-12 år. Där finns bildspel, fakta,

råd och stöd till barn som av olika

anledningar mår dåligt. Det kan

handla om att vara mobbad, ledsen

eller orolig för något. Men det kan

också vara barn som har en förälder

eller nära anhörig som är sjuk eller

har alkoholproblem.

Besök 1177.se/vagaberatta

Råd om vård – alltid, överalltVar du än befinner dig kan du nå 1177 Vårdguiden för att få råd om sjukdomar och hälsa, dygnet runt. Om du ska resa utomlands i sommar så når du sjukvårdsrådgivningen via deras utlandsnummer, 0771­1177 00.

Om du sms:ar RÅD till 71160 får du alla viktiga nummer och länkar direkt in i din smarta mobil. Om du inte har en smart tele­fon – lägg gärna in de viktigaste kontaktuppgifterna manuellt i telefonboken:

Telefonnummer i Sverige: 1177 Utlandsnummer: +46 771 117700

Nya patientlagen stärker din ställning som patient. Lagen ökar också dina möjligheter att vara delaktig i och bestämma över din vård.

Den nya patientlagen säger bland annat att oavsett vem du är och vilken bakgrund du har ska vårdpersonal ge dig den information du behöver. Lagen säger också att du kan välja öppenvård var som helst i Sverige, det vill säga vård där du inte behöver läggas in på sjukhus.

Prata med hälso­ och vårdpersonalen om du vill veta mer eller besök 1177.se/patientlagen

Hjälp barn att våga berätta

Större valmöjligheter med patientlagen

Nationella minoriteters rättigheter

Sveriges nationella minoriteter har laglig rätt till information, skydd av kultur och språk samt delaktighet och inflytande. Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är Sveriges erkända nationella minoriteter och jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli är de erkända minori­tetsspråken. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger dessa grupper ett grundskydd som gäller i hela landet. Dessutom finns ett utökat skydd för samer, finnar och tornedalingar i så kallade förvaltningsområden. Landstinget Västernorrland ingår i förvaltningsområdet för finska och har påbörjat arbetet bland annat genom att samråda med minoritetsgrupperna och att översätta information.

Råd om vård på nationella minoritetsspråkPå 1177.se/nationella-minoritetssprak och umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak finns information om hälsa och vård på tolv minoritetsspråk.

Www­sivuilla 1177.se/nationella-minoritetssprak ja umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak on tietoja terveydestä, hoidosta ja oikeuksista kahdellatoista kansallisella vähemmistökielellä.

1177.se/nationella-minoritetssprak ja umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak neahttasiidduin gávdnojit dieđut dearvvašvuođa ja divššu birra guoktenuppelohkái našuvnnalaš unnitlogugillii.

1177.se/nationella-minoritetssprak:sne jïh umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak:sne bïevnesh gååvnesieh healsoen, hoksen jïh reaktaj bïjre luhkiegöökte nasjovnellen unnebelåhkoegïeline.

Webbabielijn 1177.se/nationella-minoritetssprak ja umo.se/andra-sprak/nationella-minoritets-sprak gávnnu diededibme varresvuoda ja sujto birra lågenanguovte unneplågogiellaj.

Sivuila 1177.se/nationella-minoritetssprak ja umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak on kahelatoistala kansalisila vähemistökielilä tietoja terhveyvestä, hoijosta ja oikeuksista.

Bay 1177.se/nationella-minoritetssprak un umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak vet ir trefn informatsie iber gezunt, bahandlung un rekhtn in tsvelef minoritet shprakhn.

טעוו ,umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak ןוא se/nationella-minoritetssprak.1177 ייב .ןכארפש טעטיראינימ ףעלעווצ ןיא ןטכער ןוא גנולדנאהאב ,טנוזעג רעביא עיצאמראפניא ןפערט ריא

Ko 1177.se/nationella-minoritetssprak hem ko umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak isi informacija bašo sastipa, sastipaskoro arakhiba hem pravija (hakaja) ko dešuduj nacionalikane minoritetna čhibja.

Po 1177.se/nationella-minoritetssprak thaj umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak si informatsia pa saščipe, žutipe thaj čačipe pe dešuduj natsionalne minoritetne šiba.

Po 1177.se/nationella-minoritetssprak aj umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak si informatcija pa sastimos, ajutimos aj pa cacimos pe le desoduj nationela minoritet siba.

Apo 1177.se/nationella-minoritetssprak ta umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak hin džánibi pa sastiba, arakhibata hortibi pe dehoduj minoriteturijakotšib.

Pe 1177.se/nationella-minoritetssprak aj umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak si informatsia pe Romani šib ”romanes” pa sastarimos aj špitako ažutimos.

Kommer

Kommer inte

Landstinget VästernorrlandLandstinget VästernorrlandStorgatan 1, 871 85 Härnösand.

0611­800 00  www.lvn.se landstinget.vasternorrland@lvn.se

Hitta din hälso-/vårdcentral www.1177.se/hitta­vard/

vasternorrland

Sjukvårdsrådgivning 1177 www.1177.se/vasternorrland

Hitta din tandvårdsklinik www.1177.se/hitta­vard/

vasternorrland

Sjukresor 0611­804 02 www.1177.se/sjukresor

Sjukresor med buss och tåg är gratis.

Tolktjänst för hörselskadade 0611­846 40 0611­846 39 (texttelefon) www.lvn.se/horselvarden tolkcentralen@lvn.se

Other languagesInformation about health care, rules and patient rights translated into 25 languages can be found at:

www.1177.se/other­languages

Information in English about the County Councils areas of activity can be found at:

www.lvn.se/in­english

In need of an interpreter for your medical appointment? Talk to the health care staff when you make your appointment.

www.lvn.se

I nödsituation, ring SOS Alarm Ring 112 om du är allvarligt

sjuk eller skadad.

Landstingets forskning i korthet Statistik från 2014

60 vetenskapligt granskade artiklar skrivna av medarbetare i landstinget publicerades i nationella och internationella tidskrifter.

92 personer i landstinget genomgick forskarutbildning.

Totalt inom landstinget fanns 3 professorer, 11 docenter, 50 disputerade och 28 medarbetare registrerade som doktorander vid olika universitet.

Landstinget avsatte cirka 5,4 miljoner kronor som sökbara forskningsmedel. 3,5 miljoner kronor av dessa medel var riktade direkt till medarbetare.

2 medarbetare disputerade inom hälso­ och sjukvårdsområdet.