”Det är demokratin som är gemensam” En komparativ kvalitativ innehållsanalys av nationell biblio-

teksstrategi och nationell säkerhetsstrategi

Nelly Hagberg

Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2020, nr 186

2

Författare/Author Nelly Hagberg

Svensk titel ”Det är demokratin som är gemensam”. En komparativ kvalitativ innehållsanalys av nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstrategi.

English Title “It’s the democracy that is in common”. A comparative qualitative content analysis of the Swedish National Li-brary Strategy and the Swedish National Security Strategy.

Handledare/Supervisor Reine Rydén

Abstract This thesis examines the correlation between the Swedish National Library Strategy and the Swedish National Security Strategy. These strategies originates from two different political fields that seemingly has nothing to do with each other. However, in the Swedish National Library Strategy, it states that public libraries in Sweden should be a part of the nation’s civil defense, and therefore be a part of Sweden’s total defense system. In the National Library Strategy, libraries are considered vital in order to sustain a strong democracy, this is described through the libraries focus on educating citizens in media and information literacy (MIL), as well as the librarians role as an independent and neutral information intermediary. Libraries would therefore enrich the civil defense through a crisis, or a wartime situation. However, in the National Security Strategy the vital role of public libraries within the defense system is not being discussed. The statement from the National Library Strategy has been met with a lot of questions and dispute. The reactions of the statement is in fact the premise of this thesis. The subsequent ignorance of the statement requires further knowledge, which this thesis establish.

A comparative qualitative content analysis is applied to find similarities and differences between the two political fields, in order to understand the statement made in the Swedish National Library Strategy. The source material of this thesis consists of these two strategies, as well as further selected reports and research papers that is linked to the two strategies. The results of this thesis show that there is a communal discussion about threat scenarios, and that there are a mutual goal of a strong upheld democracy in both of the policies. However, the results show that there are differences in how to encounter and overcome the threats. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Ämnesord Totalförsvaret, civilt försvar, bibliotek, försvarspolitik, bibliotekspolitik, medie- och informationskunnighet, des-information, innehållsanalys, komparativ analys

Key words Military defense, Civil defense, Libraries, Defense policy, Library Policy, Media and information literacy, Disin-formation, Content analysis, Comparative analysis

3

Innehållsförteckning

Inledning.....................................................................................................................5

Syfteochfrågeställningar.........................................................................................6

Avgränsning...................................................................................................................7

Disposition.....................................................................................................................7

Forskningsöversikt.................................................................................................8

Teoretiskautgångspunkterochbegrepp......................................................15

Kunskapsteori...........................................................................................................15Desinformation.....................................................................................................................................17Källkritik..................................................................................................................................................19

Demokratinärsårbar.............................................................................................20

Materialochmetod...............................................................................................23

Material........................................................................................................................23Urval..........................................................................................................................................................23Detbibliotekspolitiskamaterialet...............................................................................................25Detsäkerhetspolitiskamaterialet................................................................................................26

Metod............................................................................................................................27Innehållsanalys.....................................................................................................................................27Metodensproblematik................................................................................................................28Genomförandetavinnehållsanalysen..................................................................................29

Komparativmetod..............................................................................................................................30Genomförandetavdenkomparativaanalysen.................................................................31Reliabilitetochvaliditet..............................................................................................................31

Resultatochanalys...............................................................................................33

Innehållsanalysavdetbibliotekspolitiskamaterialet................................33Hotbild.....................................................................................................................................................34Resurs.......................................................................................................................................................37Åtgärd.......................................................................................................................................................39Målbild.....................................................................................................................................................41Delsammanfattning............................................................................................................................45

Innehållsanalysavdetsäkerhetspolitiskamaterialet.................................46Hotbild.....................................................................................................................................................46Resurs.......................................................................................................................................................49Åtgärd.......................................................................................................................................................51

4

Målbild.....................................................................................................................................................54Delsammanfattning............................................................................................................................56

Komparativanalys...................................................................................................57Sammanhang.........................................................................................................................................57Språk.........................................................................................................................................................58Innehåll....................................................................................................................................................60Densocialatonen................................................................................................................................61Stil..............................................................................................................................................................62Samband..................................................................................................................................................63Delsammanfattning............................................................................................................................65

Slutdiskussion.........................................................................................................67

Summeringavuppsatsensslutsatser................................................................70Likheter...................................................................................................................................................70Skillnader................................................................................................................................................70

Reflektioner................................................................................................................71

Förslagtillframtidaforskning.............................................................................72

Käll-ochlitteraturförteckning.........................................................................74

Källor............................................................................................................................74

Litteratur.....................................................................................................................75

Bilaga1.....................................................................................................................79

Analysschema............................................................................................................79

Bilaga2.....................................................................................................................80

Analysschemaexempel1.......................................................................................80

Bilaga3.....................................................................................................................81

Analysschemaexempel2.......................................................................................81

5

Inledning

Hösten 2015 fick Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi.1 Slutprodukten: Demokratins skattkammare: förslag till en nationell biblioteksstrategi lämnades till regeringen i mars 2019.2 I Demokratins skattkammare tas bibliotekens roll i det civila försvaret upp och ett möjligt samar-bete med totalförsvaret förordades.

Det huvudsakliga arbetet inom försvarsmakten är krissituationer eller krigfö-ring, och det är även vad försvarsmakten i största allmänhet förknippas med. Biblio-tekens roll förknippas i allmänhet ofta med att samla, bevara och förmedla litteratur och dokument och i sin tur förmedla kunskap och bildning. Biblioteken är kultur-arvsinstitutioner med stort fokus på läsfrämjande aktiviteter. Om förslaget i biblio-teksstrategin blir verklighet kan dessa två, till synes vitt skilda områden, komma att mötas och samarbeta med varandra.

Försvarsmakten som myndighet och biblioteken som institutioner vilar på olika grunder, och verkar bredvid varandra, till synes utan vetskap om att de är inriktade på, och arbetar mot, samma gemensamma nämnare: desinformation som hot mot demokratin. Arbetet med desinformation, hur man motverkar och bekämpar det, är just vad som för dessa områden närmare varandra. I försvaret talar man om påver-kansoperationer som kan rubba den fria åsiktsbildningen och ett psykologiskt för-svar som står emot det. Biblioteken i sin tur ska, enligt bibliotekslagen, verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.3 Det är arbetet med, och mot, desinformation inom dessa två instanser och hur det arbetet hänger ihop, som denna uppsats kommer att gå djupare in på och undersöka.

Diskussionerna som kommit till följd av det uttryckta möjliga samarbetet i De-mokratins skattkammare har varit av en ifrågasättande karaktär. Åsikter och upp-fattningar har kommit från olika håll, ofta med en gemensam kritisk ton. För att försöka skapa en större förståelse för bibliotekens möjliga framtida samverkan med det civila försvaret, kommer denna uppsats att hålla sig neutral till detta känsliga ämne. Uppsatsen har till syfte att undersöka sambandet mellan biblioteken och det civila försvaret med objektivitet.

Förtroendet för de svenska folkbiblioteken är hög.4 Biblioteken är en neutral plats, där alla är välkomna, oavsett bakgrund eller värderingar. Vidare så fungerar biblioteken oberoende i förhållande till politik eller religion.5 Det utgör såldes en trygg plats för allas lika värde. Men, under våren 2020, tidigt under detta

1 Regeringskansliet (2015). 2 Fichtelius m.fl. (2019). 3 SFS 2013:801 Bibliotekslag 2§. 4 Eriksson & Michnik (2019), s. 301. 5 Fichtelius m.fl. (2019), s. 7.

6

uppsatsarbete, sätts denna trygga plats på prov. SARS-CoV-2 eller Covid-19 (Co-ronavirus disease 2019) är en viruspandemi som sprids världen över. Bibliotek runt om i världen stänger. Den trygga platsen är inte längre öppen för någon alls. I Sve-rige förs diskussioner, i detta nu, kring om biblioteken ska stängas ner eller hålla öppet till varje pris. Frågan om bibliotekens roll i kristid, blir därmed en dagsaktuell fråga. Relevansen i Covid-19 och dess påföljder för biblioteken i Sverige kommer att användas som exempel i denna uppsats och fungera som en röd tråd för att ex-emplifiera bibliotekens roll i en krissituation.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att belysa, undersöka och att försöka förstå vilken roll biblioteken skulle kunna komma att ha i det civila försvaret som en del av totalför-svaret. Följaktligen kommer denna uppsats att granska innehållet i nationell biblio-teksstrategi (och dess rapporter) samt nationell säkerhetsstrategi (och anknuten forskning) för att sammanlänka gemensamma nämnare. Detta kommer att göras ge-nom, dels en innehållsanalys för att granska vad som representeras i texterna genom att se till vilken hotbild som beskrivs, vilka resurser man har, vilka åtgärder som görs och vilken målbild som framhålls. Och dels genom en komparativ analys, som genomförs för att se till texternas skillnader och likheter. Analyserna har i sin tur till syfte att försöka utröna om det finns någonting i strategierna som föranlett den möjliga framtida samverkan. Det centrala blir således att kartlägga den gemen-samma nämnaren inom de två olika politikområdena i arbetet med desinformation som ett hot mot demokratin. Genom att granska strategierna (och dess förarbeten och anknutna forskning) inom dessa två politiska områden, som på ytan behandlar olika samhälleliga kontexter, kan samband mellan områdena hittas. För att ett fram-tida samarbete skulle vara aktuellt krävs kunskap och kartläggning inom, såväl som mellan, dessa områden– vilket är vad denna uppsats syftar till. För att uppnå uppsatsens syfte ställs följande forskningsfrågor:

1. Vilken hotbild mot Sveriges demokrati framställs i nationell biblioteksstra-tegi och nationell säkerhetsstrategi och dess förarbeten och anknutna forsk-ning?

2. Hur framställs lösningarna i strategierna, utifrån den framställda hotbil-den?

3. Vilka skillnader och likheter finns det mellan nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstrategi och dess förarbeten och anknutna forsk-ning?

7

Avgränsning Uppsatsen fokuserar på forskning inom två olika vetenskapliga och politiska områ-den. De aktuella forskningsområdena för denna uppsats är biblioteks- och inform-ationsvetenskap (BoI), samt säkerhetspolitisk forskning. Annan kulturpolitisk eller rättspolitisk forskning har valts bort eftersom fokus ligger på bibliotekens möjliga position i det civila försvaret. Ämnen och begrepp som tas upp i uppsatsen går även att finna inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och pedagogik. Uppsatsen kommer att beröra dessa områden i forskningsöversikten, men även här har avgränsningar gjorts för att vidare fokusera på syftet.

Avgränsning av empirin var även en förutsättning, då arbetet med att granska två forskningsfält tillika två politiska områden kräver urval och avgränsning. Detta kommer att diskuteras vidare i urvalskapitlet.

Disposition Eftersom denna uppsats har till syfte att analysera innehållet och sambandet mellan nationell biblioteksstrategi (och dess rapporter) och nationell säkerhetsstrategi (med anknuten forskning) tillämpas en omfattande forskningsöversikt, som presenteras i nästkommande kapitel. Forskningsöversikten är inledningsvis bred och utförlig, där olika vetenskapliga områden redogörs för, och vidare presenteras även betydande internationell forskning. Denna överblick görs för att tillföra en sammanfattning och djupare förståelse av relevant forskning som finns även utanför de områden som berör uppsatsen. Vidare riktar forskningsöversikten in sig på de för uppsatsen relevanta områdena biblioteks- och informationsvetenskap samt säkerhetspolitisk forskning.

Därefter presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter och begrepp, som likt forskningsöversikten, börjar med vidare perspektiv som sedan krymper ner till begreppsnivå. Begreppen används senare som betydande nyckelord i analysen.

Material och urval presenteras efter teorigenomgången och därefter redogörs för valda metoder och tillämpande av metoder. Metodernas problematik diskuteras även, samt uppsatsens reliabilitet och validitet.

Analysens resultat presenteras i form av en tematisk presentation, där den bib-liotekspolitiska innehållsanalysen först presenteras som sedan följs av den säker-hetspolitiska innehållsanalysen. Den komparativa analysen presenteras efter inne-hållsanalysen, där skillnader och likheter mellan texterna belyses.

Avslutningsvis följer en slutdiskussion där uppsatsens syfte sammanfattas och forskningsfrågornas svar utreds. Reflektioner och förslag till framtida forskning av-slutar uppsatsen.

8

Forskningsöversikt

Det som denna uppsats främst lägger fokus på är forskning dels inom biblioteks- och informationsvetenskap, dels inom en säkerhetspolitisk kontext. För att komma dit kommer först en bred beskrivning och överblick av hur forskningsläget kring desinformation och medie- och informationskunnighet (MIK) ser ut i Sverige idag. Sedan följer en internationell överblick. Till sist presenteras betydande forskning, studier, rapporter och artiklar inom BoI och säkerhetspolitisk forskning, som är re-levant för uppsatsen.

Forskning som berör bibliotek i en säkerhetspolitisk kontext är idag obefintlig. Det betyder att den här masteruppsatsen, tillsammans med en annan masteruppsats som behandlar samma ämne, som skrivs i år vid samma lärosäte och institution som denna, blir pionjärer inom ämnesgrenen.6

Eftersom forskning som berör biblioteken och civilt försvar inte finns att refe-rera till, kommer uppsatsen att presentera forskning om och kring desinformation, källkritik och MIK som är forskning som är relevant för uppsatsen, och är även forskning som är bred och har fått fäste inom flera olika forskningsfält. Arbetet med MIK berör olika myndigheters och institutioners arbete, vilket betyder att det berör olika politikområden. Det är således ett arbete som engagerar många. Olika lös-ningar och beröringspunkter tas upp i den aktuella forskningen. Desinformation brukar inom samtliga fält beskrivas som ett hot mot demokratin, vilket är den ge-mensamma beröringspunkten i forskningen. Det finns inte endast en ensam ansva-rig, eller en huvudansvarig aktör för den delen, kring motverkande av desinformat-ion. Detta medför, i sin tur, att det finns olika former och åsikter för hur man bör arbeta med att motverka det.

Gränsdragningen mellan de olika forskningsfälten är inte alltid glasklar. Men den har ett gemensamt syfte: att stärka medborgarnas kunskaper och kunnigheter om och kring källkritik, desinformation och de digitala möjligheter som finns, men också vilka problem det medför. Dessa gemensamma punkter framstår i synnerhet inom forskning som berör kulturpolitiken, mediepolitiken och utbildningspolitiken, men kan även hittas inom ramen för försvarspolitiken. En tydlig röd tråd som sam-manför dessa områden är ett gemensamt ställningstagande till demokratipolitiska-, samt digitaliseringspolitiska frågor. Frågor kring desinformation och arbetet med MIK ingår alltså i ett ”ekosystem”, där olika forskningsfält belyser vikten av fortsatt forskning och arbete för att motverka desinformation och som gemensamt betonas som hot mot demokratin.

6 Joyce & Wallin Lämsä (2020). “En kugge i krigsapparaten” Bibliotekens roll i svensk kris- och krigsbered-skap.

9

Det som saknas i denna breda och gränsöverskridande forskning, är forskning som sammanför de olika politiska områdena. Gränsöverskridande forskning bed-rivs, men då inom den samma politiska kontext som de befinner sig i. Biblioteken och skolorna är ett exempel på gränsöverskridande forskning, då med skolbiblio-teken i fokus. En bredare gränsöverskridande forskning, över politikområden sak-nas alltså. Varje forskningsfält tycks fokusera på sin egen utveckling av dessa be-röringspunkter, även om det är påtagligt att de behandlar samma ämne, med samma gemensamma mål. Därför kan det behövas en mer tvärvetenskaplig och sammansatt forskning, som belyser de gemensamma utgångspunkter som syns inom de olika forskningsfälten. Denna uppsats har till syfte att bedriva gränsöverskridande forsk-ning, mycket på grund av den märkbara tendens till separerad forskning (men ändå likartad forskning) som bedrivs, och som i sin tur möjligtvis hade kunnat gynnats av att förefalla mer gränsöverskridande. Genom att sammansätta forskning inom olika politikområden hade vägen mot gemensamma lösningar och unisona mål kun-nat bli kortare.

Forskning av relevans för denna uppsats finns att hitta inom medie- och kom-munikationsvetenskap, där forskning om MIK lägger fokus på medias roll att upp-rätthålla korrekta fakta och att publicera sanningsenliga nyheter. Medie- och in-formationskunnighet i den digitala tidsåldern – en demokratifråga7 är en forsk-ningsantologi som sammanför olika aktörer inom olika områden som arbetar med MIK-frågor, däri finns även kapitel som berör bibliotekspolitiken. Medie- och in-formationskunnighet i Norden – En nyckel till demokrati och yttrandefrihet8 har ett något bredare perspektiv och lyfter upp olika aktörer inom Norden som arbetar med dessa frågor. Utöver medie- och kommunikationsvetenskap är forskning inom pe-dagogik också av betydelse, där fokus ligger på skolans roll för desinformation och hur man inom skolväsendet bidrar med informationskunniga medborgare, med fo-kus på barn- och ungdomars lärande. Här finns ofta ett integrerande förhållnings-sätt, mellan lärare och bibliotekarier, som i arbetet med MIK möts och blir likvär-diga. En skolbibliotekarie blir på det sättet en ”lärare i MIK”. Enligt Martina Wag-ner från Statens medieråd, har arbetet med MIK kommit längre inom utbildningen av bibliotekarier, än inom lärarutbildningen.9

Det finns även en växande internationell arena för forskning kring desinform-ation och MIK. Denna internationella arena lägger fokus på policy-skapande, och vidare att ta fram strategier för hur man bör arbeta mot det hot mot demokratin som beskrivs. Följaktligen presenteras forskning inom Europeiska unionen (EU), För-enta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) och World Economic Forum (WEF).

7 Carlsson (red.) (2018). 8 Carlsson (red.) (2014). 9 Wagner (2018), s. 101.

10

Till följd av Rysslands desinformationskampanjer 2015, har sedan dess EU ak-tivt jobbat med desinformationsproblematik. Dokument som genom EU är viktiga i detta avseende är rapporten Information Disorder: Toward an interdisciplinary framework for research and policy making10 och studien Disinformation and prop-aganda – impact on the functioning of the rule of law in the EU and its Member States11. Utöver dessa dokument pågår även forskningsprojekt inom EU. Arbets-gruppen ”East Stratcom Task Force” driver projektet EUvsDisinfo, som specifikt riktar sin uppmärksamhet mot desinformation i Ryssland och andra EU-medlemsländer i östra Europa.12

UNESCO har en något längre daterad forskning som berör området MIK. Vil-ket betyder att UNESCO har ett antal dokument och rapporter som finns inom ra-men för MIK. Media and Information Literacy: Policy and Strategy Guidelines be-lyser det betydande arbetet med MIK för yttrandefriheten och mänskliga rättig-heter.13

World Economic Forum (WEF) ger varje år ut Global Risks Report, där hotbil-der framställs och lösningar på dessa hot föreslås. I 2020 års upplaga presenteras, i kapitlet, ”Wild, wide, web – Consequenses of Digital Fragmentation”, de hot som digitaliseringen står inför och lägger därefter stort fokus på cyberattacker och data-insamling. Samtidigt belyser de att ett öppet internet och fri tillgång till information bidrar till världens demokratisering.14 Just dessa digitala hotbilder som beskrivs är en återkommande punkt i tidigare publicerade Global Risks Report. Redan i 2013 års upplaga i kapitlet ”Digital Wildfires in a Hyperconnected World” beskrivs en framtid med desinformation som hot mot demokratin. Följaktligen tas fördelarna, liksom nackdelarna, med sociala media upp och WEF målar upp en hotbild av en värld full med fejkade nyheter.15 Scenariot är i dagsläget omdiskuterat, då förutsätt-ningen med desinformation, som ett hot mot det öppna demokratiska samhället, har kommit att visa sig som en alltmer aktuell problematik. Idag diskuteras desinform-ation, i form av falska nyheter, som ett medel som används i ett politisk syfte för att väcka grupper som tidigare troligen inte deltagit i den demokratiska processen, men som nu engagerats, men på falska premisser.16 MIK kan i detta sammanhang leda till att upprätthålla och utveckla demokratin.17

Forskning och rapporter som direkt berör arbetet med en nationell biblioteks-strategi är begränsad, men av betydelse för denna uppsats. Förutom de rapporter och det underlag som ligger till grund för Demokratins skattkammare är rapporter

10 Wardle & Derakhshan (2017). 11 Bayer, m.fl. (2019). 12 EUvsDisinfos webbplats > About. 13 Grizzle m.fl. (2013). 14 World Economic Forum (2020). 15 World Economic Forum (2013). 16 Sundin & Haider (2018), s. 59. 17 Carlsson (2018), s. 18; Sandberg (2018), s. 75.

11

från Svensk biblioteksförening i framkant. Rapporten En norsk, en dansk, en finsk – och en svensk? Biblioteksstrategier i Norden belyser det faktum att Sverige är det land i Norden som är sist ut med att utforma en nationell biblioteksstrategi, och gör i rapporten en kartläggning över de nordiska ländernas strategier och förändringar.18 Svensk biblioteksförening står även för andra betydande rapporter om bibliotekens roll för ett starkt demokratiskt samhälle. MIK och bibliotek – en lägesrapport tar avstamp i centrala aktörer för MIK i Sverige och beskriver det arbete som redan är igång på svenska bibliotek.19 Även forskningsantologin Medie- & informationskun-nighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning, lägger fokus på bibliotekens roll för stärkta medborgare.20

Vad som är gemensamt för den forskning som finns inom desinformation och MIK inom BoI belyser det faktum att biblioteken och bibliotekarierna har en bety-dande roll. Att just kulturarvsinstitutioner ingår i arbetet med att motarbeta desin-formation är inte lika självklart inom andra discipliner. Ofta beskrivs skolor som den med huvudfokus i frågan. Det är alltså biblioteks- och informationsvetenskap-liga forskare som själva sätter in biblioteken i en sådan kontext. Likt uppsatsens premiss sätter sig biblioteken in sig själva i en säkerhetspolitisk kontext. Forskare inom BoI belyser att biblioteken, precis som skolorna bör fungera som ett självklart nav för denna typ av frågor. Det finns en tradition inom BoI att fokusera på inform-ationssökningsprocesser och på människors livslåga lärande. På så sätt anses biblio-teken också som nav av kunskap, och inte minst: korrekt sanningsenlig kunskap. Vidare finns en diskussion kring om biblioteken bör anses som en samhällsviktig institution på grund av just detta. Detta har även blivit en dagsaktuell fråga, i och med, Covid-19.

Forskning kring desinformation, MIK och källkritik inom BoI är relativt ung. I och med internets intåg och digitaliseringens utbredning syns biblioteks- och in-formationsvetenskaplig forskning som berör detta. Under 1980- och 1990-talen kan en positiv inställning kring digitaliseringens möjligheter hittas, däremot framkom-mer även en rädsla för om bibliotekarier överhuvudtaget kommer att behövas i framtiden. En forskare i framkant är Luciano Floridi, som redan år 1996 skrev arti-keln Brave.Net.World: the Internet as a disinformation superhighway?. Där i för han ett resonemang om desinformation kommer att ta över internet eller inte i fram-tiden. Man skulle kunna – med över tjugo års erfarenhet efter att artikeln publice-rades – konstatera att så är fallet. I artikeln menar Floridi att internet är det medium som är det mest effektiva instrumentet för desinformation.21 Det är just desinform-ation på digitala plattformar som ligger i fokus inom det biblioteks- och informat-ionsvetenskapliga forskningsfältet idag, men det går även att finna samma fokus inom andra discipliner, så som medie- och kommunikationsvetenskap och

18 Kåring Wagman (2011). 19 Hofsten (2019). 20 Rivano Eckerdal & Sundin (red.) (2014). 21 Floridi (1996).

12

pedagogik, som tidigare överlagts. I den mer samtida forskningen inom BoI tittar man på just digitaliseringens negativa sidor och de hot mot demokratin som desin-formation utgör, precis så som Floridi gjorde redan under 1990-talet. Det som kon-stateras idag är att digitaliseringens utveckling kräver bibliotekariers kunskap. Man belyser således yrkesrollen bibliotekarier som nödvändiga. Att bibliotekarier inte skulle behövas i framtiden har därmed redan motbevisats.

Sammanfattningsvis, gällande BoI forskar man alltså om och kring olika lös-ningar för att motverka desinformation både lokalt, nationellt och internationellt. Den amerikanska BoI-forskningen om desinformation har en tydlig start: president-valet 2016. Då med ett stort fokus på falska nyheter. Den europeiska forskningen har en mer historisk återkoppling till kalla kriget och de påverkansoperationer som förekom då.

Forskning om desinformation ur ett säkerhetspolitisk perspektiv har sina anor i propaganda, med ett tydligt fokus på psykologiskt försvar. Den svenska säkerhets-politiska forskningen, som berör området desinformation och propaganda, sker främst genom Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för sam-hällsskydd och beredskap (MSB). Under kategorin för krisberedskap och civilt för-svar på FOI forskar man om samhällsviktig verksamhet och informationssäkerhet, samt genomför hot- och sårbarhetsanalyser.22

I rapporten Medborgarna och det psykologiska försvaret diskuterar statsvetaren Olof Petersson det psykologiska försvarets historia utifrån ett demokratiperspektiv och menar att samhället möter nya vägar för desinformation genom digitalisering-ens framväxt.23 Förhållandet mellan ett psykologiskt försvar, varför det behövs och en redogörelse om hot mot demokratin, utgör intressanta aspekter för denna upp-sats.

Eino Tubin som har skrivit boken Besegra utan strid, som handlar om den psy-kologiska krigföringens historia. Han menar att psykologisk krigföring är lika gam-mal som kriget självt.24 Tubin tar upp exempel på krig som har haft tydliga psyko-logiska operationsaktioner, exemplen sträcker sig från antikens krig, till det mer moderna gråzonskrigen.

Ett konkret exempel på psykologisk krigföring finns att hitta i studien Ukraina och informationskriget – journalistik mellan ideal och självcensur av Gunnar Ny-gren och Jöran Hök (red.).25 Studien riktar in sig på Rysslands ockupation av delar av Ukraina 2014, som sedan kom att kallas för ett informationskrig. Här finns ett tydligt fokus på mediernas roll och vilken funktion desinformation har haft i kon-flikten.

22 Totalförsvarets forskningsinstituts webbplats > Forskning > Krisberedskap och civilt försvar. 23 Petersson (2018). 24 Tubin (2007), s. 21. 25 Nygren & Hök (red.) (2016).

13

MSB redovisar årligen rapporten Nationell risk- och förmågebedömning. I 2019 års rapport står det att: ”samhället behöver kraftsamla för att möta hoten mot demokratin” och att desinformation skapar polarisering i vårt samhälle.26 Detta ty-der på att det fokus som FOI och MSB har idag i den dagsfärska forskningen är den framtida beredskapen mot desinformation.

Det som är gemensamt för den säkerhetspolitiska forskningen är det som berör just desinformation, samt de historiska kopplingarna som görs. Vidare finns en en-stämmig utläggning kring de digitala plattformar som gör det möjligt för desinform-ationskampanjer att få utrymme i kris- eller krigssituationer i vårt moderna sam-hälle.

Ett annat område som är relevant för uppsatsen, utöver forskning kring desin-formation inom det säkerhetspolitiska området, är forskning kring krisberedskap och kriskommunikation.

Boken Att samverka i kris av Sara Bondesson m.fl. betonar vikten av samarbete och samverkan för en stark krisberedskap.27 Samtidigt beskriver författarna att sam-verkan i praktiken är delvis snårig och att det råder oklarheter kring varför, hur och med vilka samverkan ska ske.28 Boken grundar sig i tvärvetenskaplig samverkans-forskning.29 Vilket liknar syftet med denna uppsats; att analysera forskning inom olika områden, för att belysa samverkan.

Kriskommunikation, och dess relevans för uppsatsen, har att göra med biblio-tekens roll som förmedlare av information i en krissituation. Forskning inom kris-kommunikation befinner sig ofta inte i en säkerhetspolitisk kontext, utan i en medie- och kommunikationsvetenskaplig kontext, då den huvudsakliga förmedlaren av in-formation sker via media idag. Bibliotekens roll för kriskommunikation lyfts alltså inte fram i forskningsgrenen, men det går att finna kopplingar till bibliotekens funktion.

Orla Vigsø betonar vikten av myndigheternas uppgift att kommunicera och för-medla information till medborgarna i boken Kriskommunikation.30 Han menar att de samhällskriser, där kommunikationen inte fungerat särskilt bra, ofta leder till förtroendekriser, där regering, myndigheter, politiska partier och andra inblandade blir ifrågasatta.31 Just forskning kring förtroende och kriskommunikation är, enligt Vigsø ett högprioriterat område i Sverige.32 Bibliotekens höga förtroende och för-utsättningar som informationsförmedlare i kristider sätts in i detta resonemang. Här kan även exemplet med dagsaktuella Covid-19 föras in. En samtida rapport, som

26 Nationell risk- och förmågebedömning 2019, s. 3. 27 Bondesson m.fl. (2020), s. 11. 28 Bondesson m.fl. (2020), s. 9. 29 Bondesson m.fl. (2020), s. 12. 30 Vigsø (2016), s. 8. 31 Vigsø (2016), s. 8. 32 Vigsø (2016), s. 9.

14

behandlar rådande pandemi i en säkerhetspolitisk kontext är Fyra tidiga lärdomar av coronakrisen för civilt försvar.33

Den forskningsöversikt som har formulerats i denna uppsats har varit omfångs-rik. Detta eftersom det civila försvarets beredskap, där biblioteken kan komma att ingå, även är det. Forskningsöversikten återspeglar följaktligen de områden som biblioteken berör, men också kan tänkas ingå i samverkan tillsammans med. Om-rådena har presenterats inom ramen för respektive disciplin. Detta för att, som tidi-gare nämnts, gränsöverskridande forskning som syftar till att belysa skillnader och likheter i det gemensamma arbetet mot desinformation är begränsad. Denna uppsats undersökning kompletterar således den aktuella forskningen, eftersom den kopplar samman två olika områden för att belysa det samband som finns.

33 Ingemarsdotter & Jonsson (2020).

15

Teoretiska utgångspunkter och begrepp

I detta kapitel kommer uppsatsens teoretiska utgångspunkter att presenteras och diskuteras. De teoretiska aspekterna kommer sedan utgå från de begrepp som är centrala för uppsatsens följande analys. Källmaterialet kommer således, senare i uppsatsen, att behandlas med tanke på dessa teorier och begrepp, och utifrån deras bakgrund.

Kunskapsteori Kunskapsteori, eller epistemologi som det även kallas, är läran om kunskap. Vad kan man veta och hur kan man nå kunskap är centrala frågeställningar inom teorin. Kunskapsteorins relevans för uppsatsen kommer att utredas och mynnar ut i att da-gens digitala miljö komplicerar förhållandet mellan kunskap och information.

Platon var den förste filosof som definierade huvudkriterierna för vad som kan betecknas som sann och säker kunskap, till skillnad från enbart tyckande och åsik-ter. Platons efterföljare Aristoteles vidgade senare diskussionen om kunskap genom att tala om kunskap som knuten till olika verksamheter och aktioner. Den moderna tidens kunskapsteori kännetecknas främst av den vetenskapliga kunskapens bety-delse.34

Bernt Gustavsson diskuterar vårt moderna kunskapssamhälle i boken Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Han menar att inform-ation strömmar över oss, men att kunskap bärs av människor som har tolkat och förstått det de tagit till sig.35 Vidare menar Gustavsson att ett demokratiskt kun-skapssamhälle bygger på ömsesidig respekt och att det är en återstående uppgift att bygga ett demokratiskt kunskapssamhälle.36 Gustavsson anser att kunskapen i mo-dern tid har fått ett pris och blivit till en vara och på så sätt fått ett bytesvärde, på bekostnad av kunskapens värde för människan. Han menar att detta hänger ihop med datoriseringen och digitaliseringen. Det har alltså, enligt Gustavsson, skett en sammanblandning mellan information och kunskap som har gjort det svårt att skilja dem åt, men att det följaktligen är centralt att skilja mellan information som finns i medier och apparater och kunskap som bärs av människor.37 Han diskuterar den centrala förmågan att kunna förhålla sig kritiskt till information och att det i sin tur innebär en tillit till sina egna erfarenheter och en förmåga att kunna se sakernas

34 Gustavsson (2002), s. 13. 35 Gustavsson (2002), s. 15. 36 Gustavsson (2002), s. 17. 37 Gustavsson (2002), s. 32-33.

16

tillstånd på ett annorlunda sätt och utifrån en annan synvinkel än det som finns framför våra ögon. Det i sin tur förutsätter att det finns annat material att jämföra med.38

Kunskapsteori inom informationsvetenskaplig forskning är splittrad. Förhål-landet mellan information och kunskap är en ständig diskussionspunkt enligt David Bawden och Lyn Robinson i boken An Introduction to information science.39 För det första så ifrågasätts det om det primära studieobjektet inom forskningsgrenen är information eller dokument och för det andra så förs en diskussion om information och kunskap bör anses vara samma entitet eller inte.40 Det finns forskning och teo-rier på båda sidor och någon samstämmighet eller konsensus kan inte hittas här, det är alltså en komplex fråga som antagligen kommer att fortsätta diskuteras en tid framöver.

Vidare så separerar Bawden och Robinson information för informationsveten-skap och kunskap för informationsvetenskap och presenterar och diskuterar detta utifrån den forskning som bedrivits inom området. De skriver om digital litteracitet och menar att det betyder hur man hanterar information och att den typen av kun-nighet är nödvändig i dagens digitala samhälle. Digital litteracitet beskrivs som en bred term, som överlappar andra relevanta uttryck för kunskaper och kunnigheter för att navigera i dagens digitala samhälle. Vidare nämner de informations-, dator-, media- och e-litteracitet som en del av detta och att det på grund av de olika ter-merna således kan bli svårt att föra en enstämmig diskussion kring fenomenet och dess påföljande problematik.41

Dessutom ger Bawden och Robinson en historisk översikt för hur information har utvecklats. Från att förknippas med en mer specifik kunskap om datorer eller bibliotek, till en mer överlappande kunskap som innefattar dels attityder och värde-ringar, dels en djupare förståelse för information.42 De menar även att hela forsk-ningsfältet (BoI) överlappar med andra vilket har lett till att det inte finns en strikt informationsvetenskap med sina egna metoder och teorier. Det blir alltså inte lättare att definiera kunskap som behövs idag och framöver. Vidare tyder det på att det krävs en tydligare enstämmig forskning som sammanflätar de olika fältens under-sökningar och teorier.

I och med dagens digitala samhälle, kan ofta information vara förklätt till kun-skap och följaktligen kan information på internet lätt uppfattas som korrekt fakta-baserad kunskap. Däremot ska internets tillgångar inte endast negligeras, utan den tillgång som internet tillfogar bör också ses som en resurs och nav till kunskap. Däremot är det förhållningssätt till all den kunskap och information som finns att

38 Gustavsson (2002), s. 76-77. 39 Bawden & Robinson (2012). 40 Bawden & Robinson (2012), s. 73-76. 41 Bawden & Robinson (2012), s. 287-288. 42 Bawden & Robinson (2012), s. 300.

17

tillgå som bör stå i fokus. Åsa Wikforss skriver i boken Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender, om just kunskap i en kontext av dagens digitaliserade samhälle, där falska nyheter, alternativa fakta och kunskapsresistens har blivit ett faktum.43 För att sammanfatta boken diskuterar Wikforss kunskap utifrån ett filoso-fiskt angreppsätt. Detta gör hon genom ett resonemang kring vad kunskap är och hur människan tänker. Detta mynnar vidare ut i en diskussion kring dagens samhälle och om de problem med information och kunskap som uppkommer och uppstår i vår digitala omvärld. Hennes slutsats är att komponenterna till problematiken inte är ny, utan det är de vägar som de tar som är annorlunda idag.

Det som är intressant för denna uppsats syfte är den tvetydiga dagsaktuella kun-skapsteorin, där förhållandet mellan kunskap och information är svår att greppa. Kunskap och information är i dagens digitala värld inte svart eller vit, det är en gråskala svår att definiera. Vikten av att besitta kunnigheter att vidare kunna skilja på vad som är kunskap och vad som är information är aktuellt. Vidare kommer falsk information; desinformation att överläggas.

Desinformation

Desinformation, falska nyheter, falsk information, alternativa fakta, ryktessprid-ning, informationsoperationer, påverkansoperationer, vilseledande, och propa-ganda. Det finns många uttryck som alla egentligen betyder samma sak: De har till avsikt att skapa och sprida falsk information för att vilseleda och påverka. Uppsat-sen kommer i synnerhet använda begreppet desinformation för denna gemensamma innebörd. Desinformation används i uppsatsen, som en underliggande komponent av tidigare avhandlad kunskapsteori. Det betyder att desinformation ses som kon-sekvensen av de digitala möjligheter som finns för att sprida falsk information.

Desinformation kan alltså sättas i motsats till korrekt kunskap, som diskutera-des ovan. Desinformation är ingen ny företeelse. Begreppet har, inom ramen för både krigs- och fredstid, rötter så långt tillbaka i historieskrivningen att det inte är möjligt att fastställa en direkt startpunkt. Idag kallas avsiktlig ryktesspridning för desinformation.44 Man kan säga att desinformation är likställt med propaganda, och diskuteras därför på samma sätt och utifrån samma utgångspunkt. Däremot är det skillnad på den form som den tar. Desinformation rotar sig i de digitala möjligheter som finns idag, genom spridning, främst på internet, och i synnerhet på sociala me-dier. Propaganda beskrivs ofta på ett mer fysiskt plan, genom t.ex. flygblad i mili-tära operationer.45 Man kan således säga att desinformation är lömsk och försöker gömmas, gro rötter och spridas vidare, på ett sätt som propaganda inte gör. Propa-ganda kan således vara enklare att identifiera än desinformation.

43 Wikforss (2019). 44 Tubin (2007), s. 26. 45 Tubin (2207), s. 20.

18

Propaganda diskuteras i den svenska rapporten Psykologiskt försvar från 1953. Där framhålls att propaganda och ryktesspridning har förekommit i årtusenden.46 Det är återigen formerna de tar och spridningen den får som idag ser annorlunda ut, i jämförelse med förr. Det är inte längre flygblad med falsk information man oroar sig kommer falla ner från himlen, utan det är digitaliseringens framväxt som oroar och som har gjort desinformation till ett modernt hot. Internets framväxt har gjort att tillgången till stora mängder information är lättare att få tag på och enklare att sprida vidare. Likaså har internets framväxt gjort att kunskap är lätt att erhålla, som ses som digitaliseringens positiva aspekt. Nackdelen med detta är att man lika gärna kan få tag i falsk information; desinformation, istället för relevant korrekt inform-ation. Därmed har individens ansvar för hur man ska förhålla sig till information ökat. Gråskalan mellan kunskap och information, kan likställas med det säkerhets-politiska begreppet gråzon, som används för att beskriva en osäker tid, där sam-hället varken befinner sig i krigs-, eller i fredstid. Desinformation är starkt kopplat till gråzonsproblematiken.47

Wikforss beskriver problemet med desinformation utifrån, tidigare nämnt, falska nyheter, alternativa fakta och kunskapsresistens. Hon menar att ett grundpro-blem idag är att man i och med dagens digitala verktyg, har möjlighet att sålla i vilken information som man vill ha till sitt förfogande.48 Detta har gjort att det är lättare idag än någonsin att leva ut sin bekräftelsebias. Med bekräftelsebias menas att vi söker information som bekräftar det vi på förhand redan tror och väljer bort sådant som går emot våra övertygelser.49 Ett problem som kommer till följd av des-information i form av falska nyheter är att den även underminerar människors tro på korrekta nyheter. Det gör att en rädsla för att lita på källor överlag börjar ta vid. Men, ingen information är objektiv information, menar Wikforss.50 Någonting som förmedlas, har gjort det från någon, till någon annan. Detta kan inte göras objektivt. Däremot betonar Wikforss vikten av att vara försiktig med påståendet att informat-ion aldrig är neutralt och menar att det kan underminera gränsen mellan propaganda och annan kommunikation.51 Att konstatera att ingen information är objektiv bör istället ses som ett sätt att förstå hur information fungerar istället för att börja an-märka på att all information är osann.

Wikforss menar vidare att dagens blixtsnabba spridning av desinformation och ifrågasättande av fakta, kunskaper och expertis har sammanfallit och skapat fakta-resistens, vilket hon menar är ett komplext skeende utan några enkla lösningar. Vi-dare diskuterar hon att lösningarna finns i det egna kritiska tänkandet och sådana handlingar som vi själva kan styra över, som att: läsa, lyssna, observera,

46 SOU 1953:27, s. 14 47 Jonsson m.fl. (2019), s. 41. 48 Wikforss (2019), s. 132. 49 Wikforss (2019), s. 93-94. 50 Wikforss (2019), s. 159-160. 51 Wikforss (2019), s. 160.

19

argumentera och reflektera. Det handlar i sin tur om källkritik, tillit till experter och att föra debatter.52

Källkritik

Källkritik är ett vedertaget begrepp och har till syfte att värdera källor och bedöma dess äkthet. Kunskap och källkritik går hand i hand, då det vi bygger vår kunskap på kommer ifrån olika källor. Först och främst är källkritik en generell forsknings-metod, som handlar om att värdera källor och bedöma dess tillförlitlighet.53 Källkri-tik är även ett vedertaget begrepp i en bibliotekskontext.

I boken Källa: internet. Att bedöma information utifrån källkritiska principer diskuterar författarna Torsten Thurén och George Strachal källkritik i dagens in-formationssamhälle, som bygger på kunskap via internet. De menar att källkritik förutsätter en fundamental rationalism eftersom internet översköljs av åsikter som blandas med uppgifter, detta gör således det svårt att navigera i den information man får till sig.54 Trots att syftet med boken är att peka på de svårigheter som kom-mer med ett förhållningssätt till kunskap på internet, så menar de samtidigt att det är viktigt att komma ihåg möjligheterna med internet. Att det samtidigt ger oss möj-lighet att ta del av information som annars hade varit svårtillgänglig.55

I en diskussion kring källkritik brukar det i de flesta fall hänvisas till ett antal principer som man i en informationssökningsprocess bör använda. De källkritiska principerna är:

Äkthet. Men äkthet menas att titta på och avslöja eventuella förfalskningar och att upptäcka desinformation. Alltså se till om källan faktiskt är det den utger sig för att vara.

Tid. Att förhålla sig till tid handlar om minne och glömska. När är uppgiften är senast uppdaterad är viktigt att förhålla sig till, då information på internet kan finnas kvar länge.

Beroende. Tillförlitligheten ökar ifall informationen kommer från olika håll, obe-roende av varandra. Det är viktigt att skilja på primärkällan och sekundärkällan.

Tendens. Med tendens menas om källan har en partiskhet eller inte. Ett neutralt förhållningssätt i källan är av vikt. Det är viktigt att studera om källan vill på-verka och i vilken riktning.56

Problemet med de källkritiska principerna är att man måste ha kunskap om dem och en förståelse och ett förhållningssätt till dem som inte alltid är självklar. Det är

52 Wikforss (2019), s. 218-219. 53 Thurén & Werner (2019), s. 11. 54 Thurén & Strachal (2011), s. 9-10. 55 Thurén & Strachal (2011), s. 127. 56 Thurén & Werner (2019), s. 12.

20

viktigt att komma ihåg att källkritik inte ger en väg till sanning, utan det är ett sätt att bedöma information på. Källkritik används som en åtgärd mot desinformation och kommer vidare att tas upp i uppsatsens analysavsnitt.

Demokratin är sårbar Att diskutera demokratins innebörd är av vikt i detta arbete, då desinformation be-skrivs som ett hot mot demokratin i uppsatsens källmaterial. För att kunna förstå innebörden i detta följer först en redogörelse för demokratins betydelse. Att förklara och diskutera demokrati är en bred och omfattande uppgift, eftersom det är ett långt levat statsskick som har utvecklats och förändrats över tid. Nedan följer ett kort resonemang för vad demokrati innebär, hur den fungerar och vad som kan hota demokratin inom ramen för biblioteks- och säkerhetspolitiken.

I Nationalencyklopedin står det att:

Demokrati har den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre. Vad detta skall innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring.57

Demokrati innebär alltså folkstyre. Detta betyder att det är (vanligen de myndiga) medborgarna som har rätten att styra samhället i den riktning de vill att det ska styras. All myndighetsutövning ska ske på medborgarnas villkor och uttryckta öns-kan. Så som Nationalencyklopedins beskrivning påvisar, är det svårt att precisera ett statsskick, då det råder olika meningar och uppfattningar vad det utgör, och att det befinner sig i ständig förändring. Därför behövs en historisk beskrivning föran-kras.

I Europa har man i stor utsträckning utgått från Jean Jacques Rousseaus tän-kande kring demokrati.58 Rousseaus bok Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, som först publicerades 1762, handlar till stor del om den demokrati som går att se i dagens Europa och han använder begreppet allmänviljan i en sådan kon-text. Rousseau påpekar det faktum att en fullständig felfri demokrati inte går att eftersträva och menar vidare att ett så fulländat styrelseskick inte passar för männi-skor, endast gudar.59 Frihet är ett återkommande tema i boken, som Rousseau menar är människans rättighet i en stat och att avstå från sin frihet är som att avstå från sin egenskap som människa.60 Rousseau var en av de första filosoferna som uttryckte att kunskap och demokrati är aktiviteter som människan utövar i frihet.61

57 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: Demokrati [2020-02-20]. 58 Hadenius (2006), s. 110. 59 Rousseau (1994), s. 83. 60 Rousseau (1994), s.23. 61 Gustavsson (2002), s. 121.

21

Demokrati har inte alltid varit en självklarhet historiskt. Demokratiska regimer har uppstått och upphört, genomgått motgångar och återinföring. Det betyder att demokrati inte är en självklarhet i världen idag. Den demokrati vi ser idag, är ett relativt ungt styrelseskick där framväxten startade omkring mitten av 1800-talet. Men hur demokratin var utformad då skiljer sig markant från idag. Olika former av demokrati har växt fram sedan starten under 1800-talet, där till exempel rätten att rösta har sett olika ut. Demokratiseringsprocessen spred sig som mest under 1800- och 1900-talen. Efter andra världskrigets slut sköljde demokratiseringen som en våg över världen, som senare också mötte motgångar.62 Vid 2000-talets början var knappt hälften av världens länder demokratiska, ca 45 procent. Under de senaste hundra åren har demokratin haft stort genomslag, även om utvecklingen inte alltid varit jämn.63

David Held påpekar att demokratin är sårbar, och uttrycker även att politiska filosofer, sedan antiken, varit kritiska till ett demokratiskt styre och hur det fungerar i praktiken.64 Demokrati är starkt förknippat med fri åsiktsbildning och de samtal och diskussioner som sker mellan människor. Engagemang och kunskap är viktigt för en levande och sund demokrati. Enligt Axel Hadenius är det viktigt att det i samhället finns olika grupperingar och åsikter, att detta i sin tur genererar mer en-gagemang och kollektivt agerande. Vidare menar han att det är viktigt att skilja på varierande åsikter och polariserande åsikter, då de senare skapar djupa klyftor i samhället. Detta skulle kunna innebära att det blir svårt för en demokrati att över-leva.65

Robert A. Dahl diskuterar demokrati och dess antagonister i boken med samma namn, Demokratin och dess antagonister.66 Dahl problematiserar demokratin ge-nom att belysa att demokrati ofta ses som ett ideal, även i regimer där demokrati existerar, men som befinner sig långt ifrån detta ideal. Han menar att det fortfarande är oklart vad som ingår i demokratiteorin.67 Vidare för han ett resonemang om att demokratins utveckling är både uppmuntrande och nedslående på samma gång, det finns lika många framgångssagor som misslyckanden.68

I de mest utvecklade demokratierna råder det fri åsiktsbildning – man får tycka och tänka vad man vill – men det i sin tur kräver respekt och förståelse för andras åsikter. Den enskilda personens åsikt är inte autonom, det är alla olika åsikter som finns i ett samhälle som är demokratins grunder. Detta kräver medborgare som kan och vill lära sig, kan och vill förstå och kan och vill acceptera varandras olikheter. Wikforss, när hon diskuterar kunskap, kommer även in på ett resonemang kring

62 Hadenius (2006), s. 22-31. 63 Hadenius (2006), s. 210. 64 Held (1997), s. 17. 65 Hadenius (2006), s. 45. 66 Dahl (2005). 67 Dahl (2005), s. 19. 68 Dahl (2005), s. 479.

22

kunskapens betydelse för demokratin. Det centrala, menar hon, för att en demokrati ska fungera är väl informerade medborgare.69 Hon tar upp kunskapsresistens som ett hot mot demokratin, där medborgare redan är övertygade av alternativa fakta, så att korrekt fakta och kunskap förbises.70

Inom BoI, såväl som inom säkerhetspolitisk forskning, som vidare konkretise-ras i uppsatsens källmaterial, finns en oro för att demokratin hotas av desinformat-ion. Därför är demokratibegreppet starkt förankrat i denna uppsats.

69 Wikforss (2019), s. 42. 70 Wikforss (2019), s. 43-44.

23

Material och metod

Material I detta kapitel kommer uppsatsens källmaterial presenteras, som senare kommer att analyseras. Uppsatsens källmaterial är inte likvärdigt när det gäller material från den bibliotekspolitiska, kontra den säkerhetspolitiska sektorn. De analyserade stra-tegierna har tagits fram på två olika vis. Nationell biblioteksstrategi har utarbetats av en expertgrupp, som genom olika rapporter tagit fram ett första utkast som sedan lämnats för remiss. Den nationella säkerhetsstrategin har inte lämnats ut på remiss och därför finns inga remissvar. På så sätt är den nationella biblioteksstrategin en mer offentlig process, än den nationella säkerhetsstrategin. Hur biblioteken drivs är annorlunda jämfört med totalförsvaret, vilket återspeglas i arbetet med dess strate-gier.

Som tidigare klarlagts består uppsatsens källmaterial till störst del av regerings-understödda strategier. Strategier, i sin tur, utgör inga styrdokument, utan fungerar som underlag för regeringen. Det handlar dels om att få en överblick och förståelse inom en sektor, ett område eller olika aktörers funktion. Strategier används även som ett sätt att belysa att ett visst område behöver utvecklas, omarbetas eller för-ändras.71 Däremot är det fortfarande upp till regeringen om förändring slutligen kommer att ske. Strategier har ofta till syfte att påverka eller övertyga, för föränd-ring. Det gör att strategier kan se olika ut, både i utformning och till dess innehåll; vissa är korta, andra omfattande, och så vidare.72 Hur strategier tas fram kan också se olika ut, vilket denna studies källmaterial påvisar.

Urval Uppsatsämnet valdes på premissen att det i Demokratins skattkammare står att biblioteken bör ingå i civilförsvaret.

Med den premissen, utgör källmaterialets ena sida av nationell biblioteksstra-tegis olika rapporter. Nationell biblioteksstrategi har arbetats fram i form av fjorton olika rapporter och tio filmer, som har sammanställts och som sedan utgjort slut-rapporten Demokratins skattkammare. De tio filmerna har valts bort för att fokusera på rapporterna. Av dessa fjorton rapporter har två varit framträdande när det kom-mer till diskussion om civilt försvar, och resonemang kring desinformationsmässiga hot mot demokratin. Dessa två rapporter, tillsammans med slutrapporten, utgör upp-satsens källmaterial inom det bibliotekspolitiska området.

71 Strategier och handlingsplaner: ett nytt sätt för regeringen att styra? (2018), s, 6. 72 Strategier och handlingsplaner: ett nytt sätt för regeringen att styra? (2018), s, 5.

24

De rapporter som ingår i nationell biblioteksstrategi, som har valts bort, be-handlar, i det stora hela, ämnena utbildningsbibliotek, minoritetsspråk och integrat-ion. Eftersom denna uppsats fokuserar på bibliotekens roll i civilt försvar, har därför dessa ämnen valts bort och såldes de rapporter som behandlar övriga ämnen likaså. Skolbibliotekens arbete med MIK och källkritik är viktig för stärkta medie- och informationskunniga medborgare, men i en diskussion kring rådande kris kan detta innehåll bortses från. Därför kommer inte någon rapport som behandlar ämnet skol-bibliotek, eller bibliotekens roll för barn att analyseras. De rapporter som behandlar bibliotekens arbete med språklig mångfald samt integration och segregation har även de valts bort för att de avhandlar ämnen, som för denna uppsats inte är väsent-liga. Dessa rapporter beskriver vikten av att arbeta med ett integrationsuppdrag, men de skriver inte om det i förhållande till en krissituation, eller i ett sammanhang av desinformation och MIK.

Urvalet av det källmaterial som ingår i nationell biblioteksstrategi, och som denna uppsats har valt att analysera är: Demokratins skattkammare: förslag till en nationell biblioteksstrategi, Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering och Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi : utkast. Demokratins skattkammare och Från ord till handling har analyserats i sin helhet, medan Den femte statsmakten har analy-serats utifrån de kapitel som anses relevant för uppsatsens ämne. Det bibliotekspo-litiska källmaterialet kommer att presenteras i nästkommande kapitel.

Källmaterialets andra del, som består av dokument från det säkerhetspolitiska området, består av Nationell säkerhetsstrategi, Att möta informationspåverkan, Ci-vilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring. Eftersom Nationell säkerhetsstrategi inte har några tillhörande rapporter har de övriga tre dokumenten hämtats från, dels Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och dels Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Dokumenten kommer att presenteras senare.

Källmaterialet från de två olika politiska områdena är författade under samma tidsperiod, 2017-2019. Detta var ett medvetet val för att materialet skulle kunna analyseras och jämföras utifrån samma premisser publiceringsmässigt. Om det ena eller det andra materialet skulle vara nyare eller äldre hade det kunnat påverka re-levansen i innehållet. Däremot är det säkerhetspolitiska källmaterialet skrivet efter att Nationell säkerhetsstrategi publicerades. Medan det bibliotekspolitiska käll-materialet ligger till grund för Demokratins skattkammare som utgör förslaget till nationell biblioteksstrategi.

25

Det bibliotekspolitiska materialet 2015 beslutade regeringen att KB skulle ta fram ett förslag till en nationell biblio-teksstrategi. Målet var att ta fram strategier för att belysa och främja utveckling inom området för det allmänna biblioteksväsendet.73

Demokratins skattkammare utgör uppsatsens första källmaterial. I Demokratins skattkammare presenteras sex arbetsområden där fokus på utveckling ligger. Dessa arbetsområden är tagna, dels utifrån bibliotekslagens vision, och dels utifrån strate-gins slutgiltiga mål.74 Inledningen av Demokratins skattkammare börjar med att ge en bild av dagsläget, där dagens problem, resurser och åtgärder diskuteras. Detta förankras, i sin tur, i en historisk överläggning, hur folkbiblioteken har utvecklats över tid, från när tryckkonsten utvecklades i Sverige i mitten av 1600-talet, fram till den tekniska utvecklingen i slutet av 1900-talet. Dagens och gårdagens resonemang förankras sedan i en framtidsutsikt då strategins syfte är att lägga grunden för bib-liotekspolitiken fram till 2030.

Från ord till handling. På väg mot en nationell biblioteksstrategi består av åtta kapitel som är uppdelade utifrån de mål och sex arbetsområden som utgör Demo-kratins skattkammare. Kapitlen i Från ord till handling är (förutom förord och av-slutning) Demokrati, Tillgänglighet, Utbildning, Läsning, Digitalisering och Infra-struktur. Från ord till handling använder begreppet H.U.M.P (Hot/Hinder, Utma-ning, Möjlighet, Problem) som upplägg av rapporten. I varje kapitel beskrivs de hot/hinder eller problem som behöver mötas eller åtgärdas. Styckena i rapporten är vidare uppdelade utifrån om de är hot, möjlig åtgärd eller vem som är ansvarig för en möjlig åtgärd. Uppdelningen görs i form av symboler som kategoriserar stycke-nas innehåll.

Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglig-het och digitalisering är den av källmaterialets innehåll som till sidantal är längst. Den femte statsmakten är indelad i kapitel, med olika kapitelförfattare. Författarna till kapitlen består av specialister, strateger, eller på annat sätt experter inom det område som varje kapitel berör. Syftet med Den femte statsmakten är att genom omvärldsanalys samla så mycket information som möjligt för att belysa de utma-ningar och möjligheter som biblioteken står inför.75 Ämnena i Den femte statsmak-ten är såldes bred, vilket har gjort att urval inom rapporten har behövts göras.

De kapitel i Den femte statsmakten som har analyserats är (förutom förord, in-ledning och sammanfattning och slutsatser) kapitel två: Från sagor till cyberpunk. Mediers utveckling och medborgarnas utbildningsbehov där författaren Brit Stak-ston diskuterar digitaliseringens påverkan på demokratin.76 Kapitel fyra: Det håll-bara informationssamhället av Karolina Andersdotter, som även handlar om

73 Regeringskansliet (2015). 74 Fichtelius m.fl. (2019), s. 1 75 Fichtelius m.fl. (2017), s. 7. 76 Stakston (2017).

26

digitalisering, men med fokus på omvärlden.77 Kapitel tio: Är du fullärd lille vän?, av Andreas Fejes, som handlar om biblioteken och det livslånga lärandet.78 Och kapitel tolv: I digitaliseringens tidevarv av Beate Eellend, som belyser det öppna vetenskapssystemet, open access, som en viktig aspekt för informationsanskaff-ning, som i sin tur beskrivs som en viktig del av det digitala samhälle vi lever i idag.79

Det säkerhetspolitiska materialet Nationell säkerhetsstrategi presenterades i januari 2017 av statsminister Stefan Löfven. Det är första gången som en svensk regering genomför en samlad redovis-ning inom området för säkerhet.80 Nationell säkerhetsstrategi fokuserar på att be-lysa säkerhetsfrågor i bred bemärkelse. Hoten utgör dels naturkatastrofer, pande-mier, eller terrorism och organiserad brottslighet.81 Det som är relevant för uppsat-sens syfte är de delar av säkerhetsstrategin som belyser en ny typ av säkerhetspoli-tiskt läge där hot uppstår och förändras snabbare än förr.82 Detta resonemang besk-rivs i en diskussion kring digitaliseringens möjligheter och de hot som kan uppstå därigenom. Här nämns desinformation som exempel på ett sådant hot.

Innehållet av Nationell säkerhetsstrategi kommer att analyseras, likaså andra valda texter inom det säkerhetspolitiska området. Det femåriga forskningsprojektet ”3F för civilt försvar i gråzon” är finansierat av MSB och har de tre tematiska om-rådena: Försvarsvilja, försörjningsförmåga och förståelse av hotbild. Projektet, som hade sin start 2018 lägger fokus på gråzonsproblematik. Med gråzon menas läget mellan fred och krig, där påverkansoperationer och desinformationskampanjer får utrymme.83 Till följd av detta forskningsprojekt har olika rapporter och undersök-ningar publicerats löpande. Den första rapporten inom forskningsprojektet heter Ci-vilt försvar i gråzon där författarna resonerar kring nutida samt framtida hotbilder, genom en redogörelse med en historisk kontext.84 De utmaningar man står inför inom det civila försvaret förklaras och diskuteras i rapporten, med ett stort fokus på digitaliseringens snabba framväxt. Civilt försvar i gråzon har valts ut som käll-material för att få en fördjupad inblick i, och förståelse för, det civila försvaret.

Rapporten Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring syftar till att belysa omstrukturering och planering av totalförsvaret utifrån omvärldsläget idag.85 På så sätt kompletterar den Civilt försvar i gråzon, med en överblick över hela

77 Andersdotter (2017). 78 Fejes (2017). 79 Eellend (2017). 80 Regeringskansliet (2017). 81 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 3. 82 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 5. 83 Jonsson m.fl. (2019), s. 4. 84 Jonsson m.fl. (2019). 85 Ingemarsdotter och Jonsson (2019).

27

totalförsvarets omstrukturering. Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring har valts ut som källmaterial för att det tillför fördjupad diskussion kring den rådande totalförsvarsplaneringen.

Källmaterialets sista dokument kommer från MSB, och fungerar som en form av informationsblad eller handbok. Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer riktar sig i synnerhet till kommunikationsproffessionen, som ett sätt att hjälpa yrkesverksamma kommunikatörer i deras arbete att möta informationspåverkan.86 Dokumentet identifierar informationspåverkan som ett hot mot vår demokrati, och desinformation används som exempel på en teknik som används inom informationspåverkan. Att möta informationspåverkan har valts ut som källmaterial på grund av dess kriskommunikativa sida, tillika att dokumentet använder desinformation som exempel på hot.

De dokument som utgör det säkerhetspolitiska källmaterialet består av en strategi, två forskningsrapporter och en handbok. Det finns därmed mer variation i det säkerhetspolitiska analysmaterialet, jämfört med det bibliotekspolitiska, där alla rapporter ingår i samma serie.

Metod I denna del av uppsatsen kommer val av metod att presenteras. En vetenskaplig metod ska användas i relation till de forskningsfrågor som ställs och i beaktande av den teori som ligger till grund för dessa. Uppsatsens syfte är att på djupet förstå likheter och skillnader mellan olika forskningsfält, för att tydligare kunna se hur de närmar sig varandra. I och med uppsatsens syfte, görs en textanalys.

Innehållsanalys Inom ramen för textanalys hittas innehållsanalys, som har till syfte att bryta ner och kategorisera delar av ett textinnehåll för att besvara de bestämda forskningsfrå-gorna.87 På så sätt kan det sägas att det är en förståelseskapande analys.88 Innehålls-analys kan genomföras på olika sätt beroende på om den utförs genom ett kvantita-tivt eller ett kvalitativt tillvägagångssätt. Ibland kan de två metoderna även kombi-neras och gränsen för metodiken är inte alltid glasklar, på grund av att en form av mätande och räknande förekommer i båda.89

En innehållsanalys går systematiskt igenom dokument för att kunna kategori-sera innehållet i dem.90 Syftet med en innehållsanalys är att se till källmaterialets

86 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018). 87 Boréus & Bergström (2018), s. 50; Grønmo (2006), s. 202. 88 Grønmo (2006), s. 367. 89 Boréus & Bergström (2018), s. 50-51. 90 Grønmo (2006), s. 188.

28

manifesta och/eller latenta innehåll; alltså det som ordagrant står i dokumentet och det som är outtalat, som kan läsas mellan raderna.91 En renodlad kvantitativ inne-hållsanalys räknar förekomsten av ord eller ett begrepp i källmaterialet, vilket är ett angreppssätt som inte anses relevant för denna uppsats. Eftersom en kvalitativ in-nehållsanalys syftar till att komma åt helheten av texten, dess subjektivitet och la-tenta innehåll, kommer denna uppsats använda ett kvalitativt tillvägagångssätt.

Datainsamlingen som sker vid en innehållsanalys sker i tre steg. I det förbere-dande stadiet finner forskaren ett fokus, riktar in sig på ett ämne och typer av doku-ment. Genomförandet av datainsamlingen innebär att gå igenom dokumenten sys-tematiskt, och här företa källkritiska och kontextuella bedömningar och sedan välja ut, kategorisera och registrera innehållet. Enligt Sigmund Grønmo har en innehålls-analys ofta ett visst impressionistiskt drag, eftersom forskaren kartlägger generella eller typiska mönster i materialet och skapar sig ett intryck av vad som är centralt eller representativt. Det i sin tur kan leda till att överraskande tendenser eller sam-manhang kan upptäckas.92

Metodens problematik Problem som kan komma till följd av en innehållsanalys är, enligt Grønmo, den subjektiva faktorn som forskaren utgör. Det kan ta sig i uttryck genom de perspektiv som forskaren har på materialet, en begränsad källkritisk eller kontextuell förstå-else, som i sin tur kan påverka tolkningen av innehållet.93 Det subjektiva perspekti-vet beskriver Grønmo som ett stort problem med en innehållsanalytisk metodik. Han menar att det påverkar urval och tolkningar som skulle kunna leda till ett snävt och ensidigt perspektiv. För att kringgå problemet kan texternas relevans och frukt-barhet bedömas utifrån olika perspektiv, genom att inte endast fokusera på texter som är typiska för etablerade kategorier, det gäller alltså att se utifrån ett så brett perspektiv som möjligt.94

Sammanfattningsvis beskriver Grønmo tre problem som kan uppstå till följd av en innehållsanalys: forskarens perspektiv, forskarens källkritiska förståelse och forskarens kontextuella förståelse. Den gemensamma nämnaren är subjektiviteten som forskaren har, som även är en oundviklig förutsättning för metoden. Detta in-nebär således att de ställningstaganden som forskaren står inför och beslut som denne tar påverkar utfallet och resultatet. Avgränsningar måste göras, och med det väljs visst material bort, till skillnad från det som vidare kommer att studeras.95 Att ta ställning till materialets tillgänglighet, relevans, autenticitet och trovärdighet be-höver göras utifrån ett källkritiskt perspektiv. De kontextuella bedömningarna som

91 Boréus & Bergström (2018), s. 52. 92 Grønmo (2006), s 245. 93 Grønmo (2006), s. 189. 94 Grønmo (2006), s. 193. 95 Grønmo (2006), s. 190.

29

görs är viktiga i tolkningsprocessen av innehållet. Det är då viktigt, enligt Grønmo, att ta i beaktande, vem eller vad materialet är representativt för, vilken intention som finns med texten, hur texten är utformad och vad budskapet är.96 De etiska ställningstagandena, med tanke på innehållsanalysens problematik, handlar om för-hållandet till källmaterialet, samt att genomgående vara transparent i redovisningen av undersökningen.

Genomförandet av innehållsanalysen Innehållsanalysen genomförs i tre steg. Det första steget innebär genomläsning av källmaterialet. Det andra steget innebär skapande av analysschema (se bilaga 1.). Analysschemat har skapats med inspiration från Grønmos beskrivning av genom-förande en kvalitativ innehållsanalys. Det tredje steget innebär en andra genomläs-ning med tillämpning av analysschemat.

Den första genomläsningen av materialet har gjorts för att ta hänsyn till hel-heten av texterna och dess kontextuella innebörd.

Efter den första genomläsningen skapades ett analysschema som syftar till att på ett strukturerat och enhetligt sätt ta ut relevanta delar ur källmaterialets innehåll. Analysschemat fungerar som en uppställning och nedbrytning av ett stycke i en text. Schemat används främst för att se till det manifesta innehållet i den del av texten som har analyserats. Stycket bryts sedan ned till koder, alltså nyckelord som är beskrivande för innehållet, utifrån detta har koderna följaktligen satts in i kate-gorier och teman. Analysschemat har använts för att analysera stycken i texterna som anses relevant för uppsatsens ämne, syfte och forskningsfrågor. Genom att an-vända ett analysschema, som har applicerats på materialets alla komponenter har en överblick av innehållet skapats. Detta har sedan till syfte att förenkla och samman-fatta texternas innehåll, enligt Grønmo.97

Den andra genomläsningen har inneburit applicering av analysschemat på käll-materialets innehåll. Detta har gjorts genom att ta ut stycken och meningar ur käll-materialet för att kunna skapa kategorier och teman utifrån de nyckelord som finns i texterna.

Arbetet med den rådata som har samlats in påminner om det systematiska upp-delandet, räknandet och den organisering som utgör en kvantitativ innehållsanalys, det är i resultatredovisningen som den stora skillnaden klargörs. Det är en uppställ-ning som görs, men det är inte antal gånger som ett begrepp uttrycks som är av betydelse, utan det innebörden som här ligger i fokus. Genom detta tillvägagångs-sätt fungerar analysen som en systematiserad undersökning, som Peter Esaiasson m.fl. beskriver som ett sätt att klargöra tankestrukturen i en text, vilket i sin tur har gjorts genom att lyfta fram det essentiella i texten, och vidare göra det begripligt.

96 Grønmo (2006), s. 191. 97 Grønmo (2006), s. 245-246.

30

Dessutom, så menar Esaiasson m.fl. att en systematiserande innehållsanalys även syftar till att logiskt kategorisera innehållet i texterna för att få en överblick.98 Esai-asson m.fl. beskriver det vitala med en kvalitativ textanalys på detta sätt: ”Det är du som berättar en historia med hjälp av texten, det är inte texten som berättar en histo-ria för dig.”99

Att genomföra en kvalitativ innehållsanalys kan ske på olika sätt. Att välja ett tillvägagångssätt som är anpassat för den empiri som ska analyseras är därför vara viktigt att ha i beaktning. Eftersom att ett analysschema har skapats, som vidare tillämpas på källmaterialets alla enheter, kan likheter och skillnader mellan texterna tydligt hittas. Detta har, i sin tur, underlättat arbetet med den komparativa analysen som tillkommer, för att vidare se till texternas beröringspunkter.

Komparativ metod Eftersom uppsatsen har till syfte att granska två olika strategier (och dess förarbeten och anknutna forskning) som kommer från två olika politiska områden, kommer en komparativ analysmetod att kopplas till den tidigare genomförda innehållsanalysen. Detta har gjorts för att se vilka likheter och/eller skillnader områdena har när de diskuterar samma ämne och om det således går att finna en korrelation mellan om-rådena eller inte. Det är just i detta syfte, att belysa skillnader och likheter samt om det går att finna samband mellan faktorer, som utgör en komparativ metod.100 Den komparativa analysmetoden är utformad för att kunna hantera den komplexitet som kommer av att granska kontexter.101

Uppsatsen kommer att följa Lennart Hellspongs metod för en komparativ ana-lys, taget från boken Metoder för brukstextanalys.102 Att genomföra en komparativ analys innebär att man ställer frågor till texterna för att finna samband genom lik-heter och skillnader. Hellspong förklarar att dessa frågor består av sex komponenter att ta hänsyn till i analysen. Dessa är: sammanhanget, språket, innehållet, den soci-ala tonen, stilen och sambanden. 103

Med sammanhanget menas att analysera den kontext som texterna befinner sig i, hur de är framtagna, vilka verksamheter de tillhör och vilken funktion texterna fyller.104 Genom att analysera ordförrådet och meningstyper i texterna kan man ge-nom språket skaffa sig en förståelse för texternas karaktär.105 Innehållet granskas genom att se till de likheter och skillnader som finns i texterna, vilka teman som finns och vilka huvud- och delämnen som diskuteras. Här gäller det även att se till

98 Esaiasson m.fl. (2012), s. 211. 99 Esaiasson m.fl. (2012), s. 215. 100 Denk (2012), s. 12. 101 Denk (2012), s. 13. 102 Hellspong (2001), s. 78-81. 103 Hellspong (2001), s. 79. 104 Hellspong (2001), s. 79. 105 Hellspong (2001), s. 80.

31

det perspektiv som texterna har, om de är subjektiva, eller objektiva och om de således förhåller sig till teorier, eller ideologier. Här är det underförstådda inslag som är viktiga att ta i beaktande.106 Den sociala tonen granskas genom vilket sätt en personlig ton finns i texterna eller inte, om det finns ett jag, som författare, och ett du, som tilltalas. Vidare handlar det om att analysera attityder och värderingar som finns i texterna.107 Stilen analyseras genom om texterna skiljer sig åt eller inte, om texterna är informella eller formella.108 Till sist granskas sambanden där det handlar om att se till om de jämförda texterna har haft inflytande på varandra, och i så fall, på vilket sätt.109

Genomförandet av den komparativa analysen Den komparativa analysen har genomförts efter innehållsanalysen och presenteras således efter innehållsanalysens framställning. Genom att följa Hellspongs kriterier för en komparativ analys har texternas innehåll granskats utifrån sammanhang, språk, innehåll, den sociala tonen, stil och samband, vilket också utgör den kom-parativa analysens kapitelindelning.

Reliabilitet och validitet Kvaliteten på den forskning som bedrivs är viktigt att ta i beaktning. I en kvalitativ analys är reliabilitet och validitetens förhållningssätt speciellt viktiga att belysa, ef-tersom forskningsmetoden ofta kan ifrågasättas och resultatet som redovisas görs utan siffror eller mätning. Tolkning av det underförstådda har till stor del legat i fokus i denna uppsats analys. Därför kan inte resultatet mätas på samma sätt som om en kvantitativ analys hade genomförts. Men med medvetenhet och ett öppet förhållningssätt till presentationen av resultatet tillkommer förhoppningsvis trovär-dighet, pålitlighet och äkthet.

Reliabilitet, som handlar om mätningarnas tillförlitlighet och pålitlighet,110 har under studiens gång således funnits i åtanke. Beskrivning präglar denna studie. Ur-val, process och genomförande beskrivs utförligt för att uppnå god reliabilitet.

Validitet, som syftar till vad det är som undersöks, är även relevant i detta sam-manhang. Källmaterialet har noggrant valts ut. Ett brett sortiment av relevanta rap-porter och dokument har, på förhand, gåtts igenom inom det säkerhetspolitiska om-rådet, där förkunskaper inte förelåg på samma sätt som inom det bibliotekspolitiska området. Detta har gjorts, för att inledningsvis, kunna uppnå god förståelse för om-rådet, för att sedan kunna göra ett urval som har kunnat likställas med det på förhand valda materialet som ingick i arbetet med nationell biblioteksstrategi. Genom att

106 Hellspong (2001), s. 80. 107 Hellspong (2001), s. 80. 108 Hellspong (2001), s. 80. 109 Hellspong (2001), s. 81. 110 Bryman (2018), s. 207.

32

inledningsvis granska ett brett urval av material som anses vara relevant, har upp-satsens slutgiltiga källmaterial därvid kunnat uppnå god validitet.

33

Resultat och analys

I detta kapitel tillämpas en tematisk presentation av uppsatsens analysresultat. Efter en första genomläsning har nyckelord genererats. Dessa nyckelord ingår, i sin tur, i olika kategorier, som utgör grunden för följande tematisk resultatredovisning. Först presenteras resultatet som utgör de bibliotekspolitiska texterna och sedan resultatet från det säkerhetspolitiska materialet. De kategorier som har genererats i analys-schemat, och som kommer att utgöra presentationen av resultatet är:

Hotbild: stycken i texterna som tar upp problem, svårigheter och hot.

Resurs: stycken i texterna som diskuterar kompetens, beröringspunkter och kvali-fikationer. Det berör även sådant som är beskrivande för verksamheten och hur de arbetar.

Åtgärd: stycken i texterna som diskuterar lösningar, verktyg och arbetssätt. Vad aktörerna säger sig behöva utveckla och/eller aktivt redan gör.

Målbild: stycken i texterna som har ett tydligt utvecklingsperspektiv och ger en framtidsutsikt på hur biblioteks- respektive försvarssektorn vill arbeta framö-ver.

Innehållsanalysen handlar alltså om att: först se till vilka hot som tas upp, sedan titta på vilka resurser som sägs finnas, sedan diskuteras de åtgärder som görs just nu, och till sist, hur de vill arbeta framöver. Därefter presenteras den komparativa analysens resultat, där texterna från de två olika politikområdena jämförs utifrån sammanhang, språk, innehåll, den sociala tonen, stil och samband.

Innehållsanalys av det bibliotekspolitiska materialet De texter som tillhör det bibliotekspolitiska området, som analyseras innehålls-mässigt är Demokratins skattkammare, Dem femte statsmakten och Från ord till handling. Demokratins skattkammare och Från ord till handling har direkt kopp-ling till bibliotekens uttryckta samarbete med det civila försvaret. Innehållet i Den femte statsmakten uttrycker inte detta, men i flertalet kapitel finns det kopplingar till detta, genom diskussion kring hotbild, MIK och källkritiskt arbete. I samband med det uttryckta samarbetet diskuteras således hotbilder, där falska nyheter och propaganda står i fokus. Vidare så beskrivs målbilder, med en tydlig framtidsspa-ning för hur man ska möta dessa hot. Åtgärder beskrivs i form av MIK och källkritik och ett tydligt fokus på digital kompetens uttrycks. Resurser diskuteras i form av bibliotekens och bibliotekariernas kompetens. I de kapitel som följer, kommer ut-drag ur de tre texternas innehåll påvisa detta.

34

Hotbild När Demokratins skattkammare, Den femte statsmakten och Från ord till handling, lägger fram och diskuterar de problem som samhället står inför blir det tydligt att det är digitaliseringens framfart som åsamkat hoten. Texterna använder nyckelord som alternativa fakta, falska nyheter, filterbubblor, kunskapsklyftor, kunskapsre-sistens, lögner och propaganda som en röd tråd för att påvisa de hot som finns mot det demokratiska samhälle vi lever i idag, och det är just dessa nyckelord som kan komma att rubba det statsskick som vi har byggt upp. Digitaliseringen har en viktig roll när det gäller det vidare hotet mot demokratin, där desinformation uttrycks bi-dra till antidemokrati. Vidare så nämns även att brist på samverkan är en bidragande faktor till det som är negativt med digitaliseringen. Digitalisering som leder till brist på samverkan, tvetydig ansvarsfördelning och antidemokrati är de hotbilder som kommer att diskuteras vidare i detta avsnitt.

Digitalisering beskrivs i det bibliotekspolitiska källmaterialet som hot utifrån tre premisser. För det första, beskrivs det som ett vagt begrepp som innefattar många områden, som i sin tur gör det svårt att fokusera problembilden. För det andra riktas fokus på att det saknas en huvudansvarig för området och för det tredje pekas det på de digitala kompetenser som medborgare antas besitta.

”Digitaliseringen medför nya krav för hela biblioteksväsendet. Gränserna för vad som är sant och kontrollerbart förskjuts ständigt.”111 Begreppet digitalisering framställs i Den femte statsmakten som vagt112, vilket i sin tur betyder att det inte är enkelt att angripa problematiken som kommer till följd av digitaliseringen. Digita-liseringen har försvårat gränsen mellan information och kunskap, på det sätt som dels Gustavsson påstår, då information och kunskap blir allt svårare att urskilja.113 Denna typ av problematik medför alltså nya krav för hela biblioteksväsendet. Det verkar, i det bibliotekspolitiska källmaterialet, krävas en förändring i hur man ska angripa digitaliseringens framväxt. Denna breda och odefinierbara problematik, menar Bawden och Robinson, försvårar enstämmig diskussion.114 Digitaliseringens problematik beskrivs med olika termer i källmaterialet. De övergripande nyckelor-den är dock propaganda, kunskapsresistens och filterbubblor, vilka återkommer i det analyserade materialet. Ulla Carlsson menar att digitaliseringen har gjort det enklare än någonsin att yttra sig i ord och text, där hot och hat tillhör vardagen.115 Detta går även att tyda i Den femte statsmakten: ”Verkligheten just nu pekar snarare tvärtom på att digitaliseringen bidrar till att splittra och polarisera även det svenska samhället.”116

111 Fichtelius m.fl. (2019), s. 2. 112 Stakston (2017), s. 23. 113 Gustavsson (2002), s. 32. 114 Bawden och Robinson (2012), s. 287-288 115 Carlsson (2018), s. 14. 116 Stakston (2017), s. 45.

35

Digitaliseringens efterföljande samverkansproblematik tas upp som hot i tex-terna, vilket tycks vara en följd av att digitaliseringens problem är svårdefinierbara. Detta är någonting som beskrivs i Den femte statsmakten:

Det har tillsatts ett antal digitala råd, innovationsråd, kommissioner av olika slag och utred-ningar som många landat i viktiga frågeställningar och uppdrag kopplade till digitaliseringen. Huvudansvaret för digitaliseringsfrågorna verkar dock anses vara en nitlott.117

Problematiken beskrivs även i Från ord till handling: ”Hinder kan vara sådant som brist på samordning och samverkan, digital inlåsning, upphovsrätt och monopol-bildning.”118 Samverkan kring digitaliseringen beskrivs som viktig, alltjämt proble-matisk, i den forskning som finns kring digitaliseringspolitik och de angränsande områdena idag. Biblioteken som en del av kulturpolitiken sätts samman med bl.a. mediepolitiken, utbildningspolitiken, demokratipolitiken och försvarspolitiken.119 Det problematiska med detta är att områdena arbetar var för sig med digitalisering-ens olika problem, biblioteken ses dock som den mest överlappande institutionen. Mer om samverkan kommer i avsnittet kring det bibliotekspolitiska materialets målbildsdiskussion.

Kompetenser som kommer till följd av det digitala samhälle som vi lever i idag beskrivs som ett problem i källmaterialet, då de snabba förändringarna gör att det blir allt svårare att hålla sina kunskaper och kompetenser uppdaterade. Ansvar läggs på två olika nivåer, dels på medborgarna:

Med andra ord, digitala kompetenser är något som sägs behövas för utövandet av medborgar-skap. Att ha en avsaknad av dessa innebär ett utanförskap, en avsaknad av förmåga att ’vara medborgare’.120

Men ansvar läggs även på biblioteksväsendet:

Biblioteken har uppdrag och kompetens att stödja invånarna i detta, men kännedomen om bibliotekens möjligheter är otillräckliga. Både invånare och bibliotekspersonal saknar delvis erforderlig medie- och informationskunnighet (MIK) på olika nivåer. De biblioteks- och in-formationsvetenskaliga utbildningarna saknar tillräckliga resurser för att fullt ut kunna stödja och försörja biblioteken med relevant kompetens. Det fortutbildning som sker inom den reg-ionala biblioteksverksamheten är splittrad och otillräcklig.121

I denna bemärkelse utsägs biblioteken vara det nav som medborgarna behöver för utökad kunskap för att möta digitaliseringens hot. Däremot hotas bibliotekens rele-vans. I Från ord till handling beskrivs det på detta vis: ”Demokratin är hotad och digitaliseringen hotar att göra biblioteken irrelevanta om de inte kan svara mot

117 Stakston (2017), s. 45. 118 Fichtelius m.fl. (2018), s. 2. 119 Carlsson (2018), s. 19. 120 Fejes (2017), s. 308. 121 Fichtelius m.fl. (2018), s. 8.

36

användarnas sökande efter kunskap och läsupplevelser på nätet.”122 Digitalisering, som den beskrivs i källmaterialet, tycks kunna leda till antidemokrati.

Kunskapsresistens och filterbubblor bygger ett samhälle med medborgare som endast tror på sina egna åsikter och dementerar allt annat. Wikforss beskriver di-lemmat såhär: ”[…] politiska beslut reflekterar hur medborgarna vill att samhället ska se ut. Det är då centralt att medborgarna är välinformerade om relevanta sam-hällsfakta [...]".123 Risken med dagens digitaliserade samhälle är således att fastna i en ond spiral av falska nyheter och desinformation som sprids och får fäste. Detta återspeglas även i Från ord till handling:

Problemet, hotet mot demokratin är att det man får fram kanske inte alltid är sant, det är ofull-ständigt och kanske inklämt i en filterbubbla skapad av kommersiella algoritmer eller något som försöker sprida propaganda. Framförallt får den som söker inte fram annat än bråkdelar av den kunskap och det genomarbetade källgranskade material som finns inom biblioteksväsen-det.124

Det uttrycks även kunskap om demokrati och motverkande av antidemokrati i Den femte statsmakten:

Det behövs kunskap om hur demokratin kan stärkas och hur man ska kunna värja sig mot de attacker mot demokratin som sker genom kunskap om digital opinionsbildning hos de med en annan agenda. Det går snabbt att skrämma människor till tystnad genom att attackera dem di-gitalt.125

Som tidigare etablerades är det demokratiska styrelseskicket, enligt Held, bräckligt och sårbar. Det går att uttyda eftersom demokratin i världen inte alltid har varit en självklarhet, och det har kommit och gått genom tiderna. Dessutom finns ingen en-tydig bild om alla de delar som utgör en demokrati, enligt honom.126 Den samtida problembilden av den bräckliga demokratin, menar Held, finns dels att se i globa-liseringen inom media- och kulturvärlden, som tycks gå mot en komplicerad och osäker framtid.127

När det gäller den hotbild som det bibliotekspolitiska källmaterialet tar upp och diskuterar finns en oklarhet i vad som utgör digitalisering. Detta leder, i sin tur, till att det är svårtolkat att veta vad författarna exakt menar när de problematiserar det. Digitaliseringen beskrivs som ett vagt begrepp, det definieras alltså aldrig vad exakt som är problemet. Detsamma beskrivs inte heller demokratibegreppet särskilt ut-förligt i materialet, förutom som en grundförutsättning för yttrandefriheten och fri åsiktsbildning.

122 Fichtelius m.fl. (2018), s. 2. 123 Wikforss (2019), s. 42. 124 Fichtelius m.fl. (2018), s. 3. 125 Stakston (2017), s. 34. 126 Held (1997), s. 17. 127 Held (1997), s. 426.

37

Vad som vidare kan uttolkas som navet i problematiken, som det bibliotekspo-litiska källmaterialet uttrycker, är internet och sociala medier, och dess möjlighet att snabbt sprida missledande, falsk information. Antingen medvetet eller omed-vetet. Att internet, som roten till problemet, inte nämns mer omfattande kan möj-ligtvis innebära att det idag anses en självklarhet. Ett liknande scenario går att ur-skilja i WEFs Global Risks Report. Internet som plattform för desinformation togs upp i 2013 års Global Risks Report,128 och tycks på senare år, från att ha etablerat internet som boven, till att det anses vara en självklar del av problemet. För i den dagsaktuella 2020 års Global Risks Report beskrivs inte längre internet som roten till den problematiken som angår digitaliseringen. Utan det kan även tolkas som en självklarhet. På så sätt är det idag antagligen redan vedertaget att internet är lika med desinformationsnav.

Resurs I detta kapitel redovisas de analyserade texternas resursresonemang. Med resurs menas vad bibliotekens eller bibliotekariers roll är, vilka kompetenser och kun-skaper de har, som vidare bidrar med att motverka de redan diskuterade hotbilderna. Nyckelord i detta avsnitt är ansvar, betrodda, central, effektivt, framgångsrikt, för-medling, förser, förutsättningar, handleda, kompetens(utveckling), kraft, krav, stark, statsmakt, stödjer, tillhandahålla, uppdrag och uppskattade. Vad man kan urskilja beträffande de analyserade bibliotekspolitiska texternas uppfattning om bibliotek är att det både är, och uppfattas som, en stark institution, men som offent-ligt inte får den uppmärksamhet som de anser sig bör ha. Biblioteken anses, i det analyserade materialet, hamna i skymundan, trots det betydande arbete som de fak-tiskt gör. Vid sidan av detta riktas dock kritik om att bibliotek och bibliotekarier behöver uppdaterad kompetens som går i linje med dagens digitala utmaningar. Vad som kan utrönas i materialet är att denna kompetens krävs för att kunna möta de hot som tidigare identifierats. Här går det även att finna en diskussion kring biblio-tekens roll i det civila försvaret.

Till och börja med beskrivs bibliotekens roll I Demokratins skattkammare och Den femte statsmakten som: […]en självständig kraft i det demokratiska samhället, en femte statsmakt.”129 och ”Bibliotek ger tillgång till informationen men även kun-skap om hur du tolkar den.”130 Samtidigt beskrivs det som att denna bild av biblio-tekens roll i samhället som nästintill obefintlig, där biblioteken höjs till skyarna av bibliotekarier, men att bibliotekens betydande roll inte uppfattas bortom kultursfä-ren och bibliotekens väggar. Det beskrivs som att: ”Biblioteken hamnar ofta långt ner i den kommunala hierarkin och tenderar ibland att hålla sig på sin kant.”131 och

128 World Economic Forum (2013), s. 23. 129 Fichtelius m.fl. (2019), s. 1. 130 Andersdotter (2017), s. 104. 131 Fichtelius m.fl. (2018), s. 11.

38

att: ”Det är dock inte alltid lika känt och självklart utanför biblioteken att bibliotek också arbetar med att öka kunskapen inom informationssökning, kritiskt förhåll-ningssätt och källanalys.”132 Som svar på detta står det på första sidan i Demokratins skattkammare att: ”Vi söker förändring. Biblioteksväsendet behöver utvecklas, för-nyas och förstärkas.”133

I den jämförande rapporten en norsk, en dansk, en finsk – och en svensk? från svensk biblioteksförenings skriftserie ”på väg mot en starkare biblioteksnation”, lyfts just nationell biblioteksstrategi som en väg att gå mot en stark biblioteksstruk-tur, ett brett biblioteksnätverk och en långvarig samverkan. Däri hävdas även att dåligt resursutnyttjande kräver en strategi.134 I Demokratin skattkammare lyfts alltså detta åter, på ett ungefärligt likvärt sätt som i rapporten från svensk biblioteksför-ening. Skillnaden är att i Demokratin skattkammare snuddar man vid vilken föränd-ring som bör göras. Ett steg i den förändringsprocess av att utveckla biblioteksverk-samheterna tycks vara att ingå i det civila försvaret, det som utgör denna uppsats ämnesval.

Vid en kris och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av ett biblio-teksväsende som har en viktig roll för en säker, oberoende och trovärdig informationsför-medling för hela samhället som en del av civilförsvaret.135

Här bedöms alltså bibliotekens roll som en självklar förstärkning av det civila för-svaret. Det betyder också att bibliotekariers pedagogiska roll skulle bli förstärkt, vilket i sin tur betyder att uppdaterad kunskap med hjälp av kompetensutveckling skulle behövas för att möta bibliotekens roll i det civila försvaret. ”Ojämlika förut-sättningar och resurser bland kommunerna liksom ökade krav på kompetensut-veckling av både medborgare och bibliotekarier måste hanteras.”136

Bibliotekens roll i det civila försvaret skulle innebära ytterligare tät kontakt med medborgarna. På så sätt skulle de bli unika i sin nära relation med medbor-garna, på ett sätt som totalförsvaret antagligen inte skulle kunna uppnå egenhändigt. Biblioteken kan således bli en central och trygg plats för medborgarna i stunder av kris eller krig. I ett sådant resonemang skulle visst ansvar för kriskommunikation för biblioteken även kunna bli aktuell. Antydan till bibliotekens roll för kriskom-munikation kan tydas i det bibliotekspolitiska källmaterialet, även om ett större fo-kus ligger på det förebyggande arbetet. I Den femte statsmakten står det att: ”Biblio-tekens roll som samhällsinstitutioner med högt förtroendekapital gör dem till bra samarbetsorganisationer för att nå ut med hälsoinformation till medborgarna.”137 Hälsoinformation är en dagsaktuell angelägenhet, i och med den rådande pandemin,

132 Fichtelius m.fl. (2018), s. 36. 133 Fichtelius m.fl. (2019), s. 1. 134 Kåring Wagman (2011), s. 34. 135 Fichtelius m.fl. (2019), s. 7. 136 Fichtelius m.fl. (2019), s. 2. 137 Andersdotter (2017), s. 93.

39

Covid-19. Falsk hälsoinformation sprids i dagsläget och beskrivs av Försvarsmi-nister Peter Hultqvist som en ”desinformationspandemi”138 och av världshälsoorga-nisationen (WHO) beskrivs dagsläget som en ”infodemic”139. Till följd av pandemin har bibliotek i Sverige agerat olika. Vissa bibliotek har stängt för att minska smit-torisken. Andra håller öppet med restriktioner. En del har ändrat utlåningsreglerna tillfälligt, och vissa bibliotek ser sig vara en del av krisberedskapen, som exempel-vis i Lessebo och i Västerås.140 Bondesson m.fl. belyser vikten av mänsklig kontakt i kristider,141 något som biblioteken skulle bidra med som en del av det civila för-svaret. Bibliotekens höga förtroende kan även kopplas till Vigsøs idéer om vikten av högt förtroende i samhällskriser.142

Sammantaget i det resursresonemang som finns i det analyserade bibliotekspo-litiska källmaterialet, går en skarp tydlighet att märka. Bibliotekens och biblioteka-riernas roll beskrivs som påtaglig och betydande, detta beskrivs med medvetenhet och skärpa, utan överdrift. Samtidigt som biblioteken höjs till skyarna, lyfts brister upp inom sin egna verksamhet. Det går att finna en insikt om att kompetensutveckl-ing behövs för att möta de krav och de hot som uppstår i det digitala samhälle vi lever i idag och samtidigt fortsätter att utvecklas snabbt. I det analyserade materialet framhålls att det är nödvändigt att biblioteken fortsätter att kämpa för demokratin och det livslånga lärandet, och det bör göras genom att möta den snabba utveckling som sker, snarare än ducka för problemen.

Åtgärd

Med åtgärd menas lösningar, aktiviteter och verksamheter som aktivt pågår, och som beskrivs i det analyserade källmaterialets texter som åtgärder mot de hotbilder som tidigare presenterats. Nyckelord som går att finna i det bibliotekspolitiska käll-materialet inom kategorin åtgärd är: behärska, granska, höja, informationssökning, källkritik, litteratur, lära, läsa, medie- och informationskunnighet (MIK), metoder, verksamhet, värdera, sållning och tolkning.

Den överlägset största diskussionspunkten, i källmaterialet, i denna kategori är MIK. Att biblioteken arbetar med MIK anses vara en förutsättning för att kunna möta de hot som man har identifierat, enligt det bibliotekspolitiska källmaterialet. MIK beskrivs ligga nära läsning och integreras i läsfrämjande aktiviteter ”inom det

138 Hultqvist (2020-03-24). 139 Euvsdisinfos webbplats > News and Analysis EEAS Special Report: Disinformation on the Coronavirus – Short Assessment of the Information Environment, 2020-03-19. 140 Clemens (2020-03-16); Clemens (2020-03-18). 141 Bondesson m.fl. (2019), s. 104. 142 Vigsø (2016), s. 9.

40

vidgade textbegreppets ram”.143 Och även som: ”en djup läs- och skrivförståelse”.144 MIK-arbetet beskrivs följande i Den femte statsmakten:

I ett kunskapsorienterat och digitaliserat samhälle måste man komplettera den grundläggande läs- och skrivkunnigheten med nya digitala kompetenser. De kan bäst beskrivas som ett slags fördjupat läsande och skrivande. För bibliotekarier krävs ett bredare multimodalt lärande där man utgår ifrån att man kopplar ihop information från olika källor och utgår från olika sinnen.145

Bekymret med insatser för att öka den digitala kompetensen är att det inte är lika greppbart och avgränsat som att lära sig ett alfabet för att knäcka läskoden. Kompetensbehoven kommer att variera utifrån vilka digitala färdigheter som krävs för de vägval i livet som den enskilde individ gör.146

MIK-diskussionen i källmaterialet tar ofta avstamp i utbildningssektorn, med ett tydligt fokus på skolbibliotekens roll. Det betyder, i sin tur, att MIK kopplas till läs- och skrivkunnighet för barn. Om MIK ska fungera som en åtgärd för de hotbilder som tidigare presenterats, bör MIK-utbildningen även riktas till vuxna. UNESCOS Media and information Literacy: Policy and strategy guidlines betonar att MIK skapar aktiva medborgare som deltar i samhällsdebatter, och att MIK således på-verkar kvaliteten på media- och informationskällor.147

MIK-diskussionen i källmaterialet är även stundtals nära kopplad till resursfrå-gan. För att MIK ska vara en självklarhet i biblioteksverksamheter krävs kompe-tensutveckling, så som det diskuterades i föregående avsnitt. I Demokratins skatt-kammare står det följande: ”Bibliotekens roll måste synliggöras, förtydligas och stärkas ytterligare, så att människor känner till och kan ta del av bibliotekens peda-gogiska erbjudanden inom MIK-området”148 och i Från ord till handling står detta: ”Det samlade biblioteksväsendet har ett gemensamt ansvar för den nya bilden av biblioteket.”149 Här presenteras problem med att MIK-aktiviteter inte syns, men det går även att tyda att vidare ansvar och handling läggs på alla och inte endast på biblioteksinstitutionerna.

Vikten av MIK-undervisning beskrivs som central för att möta hotbilderna, trots att bristande kompetens lyfts, och att bibliotekens utbildningsfunktion anses vara osynlig. Bristerna i bibliotekens roll för MIK, kan endast mötas med mer fokus på MIK. Dels genom att kompetensutveckla bibliotekarier, och dels genom att ut-öka utbudet, eller uppmuntra besökare till de MIK-aktiviteter man redan erbjuder.

Källkritik och MIK lärs primärt ut i skolan som går att tyda i källmaterialet. Det återspeglas även i den forskning som bedrivs om källkritik och MIK idag, där

143 Fichtelius m.fl. (2019), s. 19. 144 Stakston (2017), s. 27-28. 145 Stakston (2017), s. 20. 146 Stakston (2017), s. 28-29. 147 Grizzle m.fl. (2013), s. 17-19. 148 Fichtelius m.fl. (2019), s. 19. 149 Fichtelius m.fl. (2018), s. 16.

41

källkritik får stor uppmärksamhet i och med det tydliga fokus i skolans läroplan.150 Vad som däremot talar emot denna inriktning på utbildningssektorn är den upp-märksamhet som riktas på det livslånga lärandet i källmaterialet, som nämns flerta-let gånger i samma kontext. I denna kontext, och i och med, ständig förändring i samhällets digitala möjligheter, behövs även ständig uppdatering av kunskaper.151 Den tydliga koppling MIK har till läsning och utbildningssektorn konkretiseras föl-jande i Från ord till handling:

En stor och viktig fråga är därför hur biblioteken kan visa hur både de läsfrämjande metoderna och de pedagogiska metoderna inom MIK (medie- och informationskompetens)- området, ger användarna förutsättningar att fungera och bidra som demokratiska individer i samhället.152

Den nära koppling som finns, till vad som ses som traditionell biblioteksverksam-het, som läsfrämjande aktiviteter, lyfts fram i källmaterialet, som en integrations-punkt för bibliotekens åtgärdsdiskussion. Vidare anses MIK bidra till fri åsiktsbild-ning och delaktighet i samhället,153 som i sin tur beskrivs leda till en stark demokrati.

Källkritik beskrivs som ett vitt begrepp i källmaterialet, och tycks många gånger vara integrerat med antingen MIK, eller informationssökning. Det finns även en stark koppling att tyda mellan källkritik och kunskaper inom algoritmer och filterbubblor.154 Enligt Thurén och Werner, samt Wardle och Derakhshan fungerar algoritmer på ett sådant sätt att de tar bort det som vi inte tycks gilla, till den grad att man omringas av sådant som man sannolikt kommer tycka om. På så sätt skapas filterbubblor som fungerar som ideologiska ekokammare.155 Man blir alltså instängd i sina personliga tankar och idéer och det digitala flöde som man omringas av kan göra att man uppfattar det som att alla andra i samhället även tycker likadant, ef-tersom det är endast det man själv ser.

Avslutningsvis framställs ett urval av åtgärds-inriktade verksamheter i det bib-liotekspolitiska källmaterialet. Här tas Digidel,156 #1Lib1Ref (One librarian one re-ference)157 och begreppet ”bibbla istället för googla!”158, upp som exempel på käll-kritiska åtgärder, MIK-aktiviteter och ökad kompetens inom informationssökning.

Målbild När Demokratins skattkammare, Den femte statsmakten och Från ord till handling diskuterar vilken målbild de har med sitt arbete används nyckelorden behov, bidra,

150 Sundin & Haider (2018), s. 59. 151 Andersdotter (2017), s. 114. 152 Fichtelius m.fl. (2018), s. 36. 153 Fichtelius m.fl. (2019), s. 5-6. 154 Fichtelius m.fl. (2019), s. 7; Andersdotter (2017), s. 109. 155 Thurén & Werner (2019), s. 101; Wardle & Derakhshan, (2017), s. 50. 156 Fejes (2017), s. 309. 157 Fichtelius m.fl. (2018), s. 46. 158 Fichtelius m.fl. (2018), s. 41.

42

bör vara, delaktighet, framtid, försvara, informations- och kunskapssamhälle, möj-lighet, potential, rustas och visioner.

I detta avsnitt handlar det således om utvecklingsarbete för biblioteken. Fokus för denna kategori ligger på att se till vad som uppfattas måste eller ska göras, i det bibliotekspolitiska källmaterialet, för att möta de hotbilder som diskuterades i re-sultatredovisningens första avsnitt. Detta kapitel handlar om hur de vidare anser att biblioteken bör arbeta och vilka samarbeten som bör inledas, upprätthållas och vi-dareutvecklas. Ett starkt fokus på framtiden präglar således detta kapitel. Det som går att urskilja i denna kategori, utifrån nyckelorden, är att fokus ligger på att, ge-nom biblioteksverksamheter skapa en välfungerande demokrati som ska stå stark mot antagonistiska hot. Här sätts biblioteken i framkant när det gäller att vara en del av Sveriges digitaliseringsutveckling. Det som kommer presenteras i detta av-snitt berör det som anses, i det bibliotekspolitiska källmaterialet, behövas för en förändring eller utveckling inom bibliotekssektorn. Det handlar således om biblio-tekens roll i förhållande till digitaliseringsutveckling, demokratiutveckling och bibliotekens roll i samverkan och samarbete med andra aktörer och politikområden.

Någonting som hindrar den tydliga målbild man har inom bibliotekssektorn är att deras arbete möjligtvis inte är speciellt välkänt inom andra områden. I Demo-kratins skattkammare menar de att: ”Bibliotekens roll måste synliggöras, förtydli-gas och stärkas ytterligare [...]”159. Biblioteken vet således om vad de kan bidra med, men andra vet det inte. Ett underliggande faktum till detta är att det redan finns förutfattade meningar om vad ett bibliotek är. Man hävdar att man bör definiera sig som ett ”[…]resurscentrum i framkant – en digital tankesmedja – bemannad av multimodualitetsgurus som ger perspektiv och kunskap att hantera digitaliseringens alla aspekter.”160 Det handlar således om att det finns en förlegad bild av ett bibliotek som måste förändras för att vidare kunna stå stark i sitt arbete med digitaliseringens möjligheter, men också motgångar.

En annan bidragande faktor till detta anses vara att biblioteken själva har en tendens att stanna i det som känns bekvämt och att biblioteken, för att fortsätta vara relevanta, måste våga blicka framåt och aktivt möta nätutvecklingen ur ett medbor-garperspektiv.161 Att bibliotekens verksamheter och bibliotekariernas kompetenser behöver synliggöras, etableras även i MIK och bibliotek – en lägesrapport.162 Däri diskuteras likaså att skolbiblioteken har en tydlig, mer synlig, roll för MIK, något som inte blir lika självklart för folkbiblioteken, även om de också har en nyckelroll, när det kommer till kunskap och informationsförmedling.163

159 Fichtelius m.fl. (2019), s. 19. 160 Stakston (2017), s. 19. 161 Stakston (2017), s. 49. 162 Hofsten (2019), s. 7. 163 Hofsten (2019), s. 8.

43

Enligt källmaterialet, är det som anses vara bibliotekens nyckelroll i digitalise-ringspolitiken, det tydliga fokus på demokrati som biblioteken har.164 Samtidigt ser man att det är en för stor och komplex uppgift att biblioteken skulle vara ensamt huvudansvariga för den digitala samhällsutvecklingen,165 och menar att ansvaret gränsar till flera olika branscher, områden, kompetenser och kunskaper.166 Om biblioteken bör ha huvudansvar eller inte är tvetydigt i källmaterialet, vilket betyder att det finns splittrade åsikter inom bibliotekssektorn gällande ansvarsfördelning. Detta bevisar i sin tur att synen på bibliotekens roll i ett samverkansarbete gällande digitaliseringspolitiken är tvetydig. Däremot finns en tydlig målbild om att man vill att de i framtiden ska kunna axla den rollen med säkerhet och utan tvivel.

”Digitaliseringen av Sverige kommer att gynnas av ett mer prioriterat och tvär-politiskt perspektiv och att såväl departementet som olika intressenter samverkar i större utsträckning.”167

Citatet leder in till en diskussion kring att framtida samarbete och samverkan över politiska områdesgränser är av betydelse. Den aktör som nämns mest i det bibliotekspolitiska källmaterialet, angående möjligt samarbete (utöver utbildnings-sektorn), är den säkerhetspolitiska sektorn. Detta grundar sig i, att man i Från ord till handling uttrycker att nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstrategi har samma utgångspunkt värderingsmässigt. ”Det är demokratin som är gemensam, som förenar oss som nation”168 menar man. Det är på denna gemensamma grund som man går vidare med att föreslå att: ”Biblioteken kan och bör få en starkare roll i totalförsvaret.”169 och att: ”Regionbiblioteken kan och bör också ha en viktig upp-gift i civilförsvar och totalförsvarsplanering.”170 I Demokratins skattkammare kon-kretiseras målbilden med detta förslag:

Kommuner och regioner har en självklar och viktig roll i civilförsvar och totalförsvarsplane-ring. Den regionala och kommunala biblioteksverksamhetens möjlighet att bidra till ett försvar för demokratin är viktig att beakta i den fortsatta planeringen av totalförsvaret.171

Samverkan och samarbete över områdesgränser, när det kommer till krissituationer, diskuteras i boken Att samverka i kris. Det är just gemensamma mål som förenar samverkan över gränser, speciellt i syfte att uppnå mål, som man som ensam aktör inte kan uppnå, uttrycker Bondesson m.fl.172 Vidare menar Bondesson m.fl att kriser skapar behov av resurser, mer än vad varje enskild aktör har tillgång till. Kriser

164 Stakston (2017), s. 51. 165 Stakston (2017), s. 51. 166 Stakston (2017), s. 20, 22 & 47. 167 Stakston (2017), s. 46. 168 Fichtelius m.fl. (2018), s. 7. 169 Fichtelius m.fl. (2018), s. 56. 170 Fichtelius m.fl. (2018), s. 56. 171 Fichtelius m.fl. (2019), s. 28. 172 Bondesson m.fl. (2019), s. 11.

44

skapar även ett stort informationsbehov som gynnas av samverkan över gränser.173 Negativa aspekter med samverkan över gränser tas även upp i Att samverka i kris. När myndigheter och politiska organisationer tidigare har samverkat blir det svårare för medborgare att utkräva ansvar. Samverkan blir således en politisk styrnings-fråga, som kan komma att bli komplicerad.174

Förutom att bibliotekssektorn bör ingå i civilt försvar, enligt källmaterialet, och således vara en del av totalförsvarsplaneringen, menar man även att:

Biblioteken bör ha en viktig roll och ansvar som en unik, öppen samhällelig arena och garant för en säker lina till korrekt information vid kris och krig.175

Biblioteken bör, enligt källmaterialet, fungera som ett informationsnav i en kris- eller krigssituation. Genom att tillhandahålla korrekt information i tider av kris, in-nebär det att bibliotekarier skulle komma att agera kriskommunikatörer. Förslaget konkretiseras i detta exempel i Från ord till handling:

Ett forsknings- och specialbibliotek kan behöva stänga för att säkerställa rikets kulturarv. Ett folk-, sjukhus- och högskolebibliotek kan däremot behöva utöka sin tillgänglighet för att kunna agera mötesplats och erbjuda plats till en säkerställd informationsinhämtning.176

Bibliotekens roll förtydligas och konkretiseras här i det analyserade källmaterialet. Sammanfattningsvis utmanas målbilden av en förlegad och förutfattad bild av bibliotek som inte alls fokuserar på den moderna digitaliseringen eller informat-ionsförmedling. Bibliotekens nära arbete med digitalisering bör i sin tur göra att de ökar sin relevans i samhället.177 Även om det konkretiseras att biblioteken har ett tydligt digitalt fokus idag, efterfrågas tydligare fokus och engagemang som gör att de ses som ett viktigt bollplank för utvecklingen framöver.178 Vad som även fram-kommer i texterna är att det inte bara är medborgarna som behöver stärkta kun-skaper, utan även bibliotekarier.179 Men menar, i källmaterialet, att biblioteken bör inkludera den forskning som finns inom BoI och således kompetensutveckla sin personal för att kunna fokusera på att aktivt arbeta med digitala lösningar för att i sin tur tillgodose medborgarnas behov. Målet sägs, i källmaterialet, vara att upp-rätthålla de grundläggande värden som demokrati innebär,180 och detta ska uppnås genom tydlighet kring vad ett bibliotek faktiskt innebär och vad dess kompetens kan bidra med, och i ett större sammanhang, i samverkan med andra områden.181 Exakt hur samarbete ska gå till nämns inte, endast att det bör förekomma.

173 Bondesson m.fl. (2019), s. 12. 174 Bondesson m.fl. (2019), s. 14. 175 Fichtelius m.fl. (2018), s. 9. 176 Fichtelius m.fl. (2018), s. 9. 177 Fichtelius m.fl. (2018), s. 2. 178 Stakston (2017), s. 53. 179 Fichtelius m.fl. (2018), s. 9. 180 Fichtelius m.fl. (2019), s. 6; Stakston (2017), s. 49. 181 Andersdotter (2017), s. 107.

45

Delsammanfattning Sammanfattningsvis för det bibliotekspolitiska materialets innehåll, har fyra kate-gorier identifierats, lyfts fram och analyserats. Hotbilder har lagts fram, biblio-tekens resurser har överlagts, åtgärder för hotbilderna har dryftats och mål man har diskuterats.

De hotbilder som har presenterats, gällande det bibliotekspolitiska källmateri-alet, har berört digitaliseringens nackdelar. Där källmaterialet lyfter alternativa fakta som skapar filterbubblor, kunskapsklyftor och vidare polarisering. Dagens di-gitala samhälle menar man har försvårat gränsen mellan information och kunskap, det är idag svårt att avgöra vad som är korrekt och vad som är fel, vinklat eller manipulerat. Man diskuterar, i det bibliotekspolitiska källmaterialet, att lögner och propaganda cirkulerar på internet, med uppsåt att vilseleda. Detta är någonting som Luciano Floridi varnade för redan på 1990-talet, i sin artikel Brave.Net.World: the Internet as a disinformation superhighway?.

Biblioteken som en stark institution lyfts i källmaterialets diskussion kring bibliotekens resurser. Däremot anses det att bibliotek behöver synliggöras i sam-hället för att få en starkare position. Bibliotekariers kompetenser i form av en peda-gogisk nyckelroll lyfts i källmaterialet och kopplas sedan till bibliotekens samver-kan i det civila försvaret. I en säkerhetspolitisk kontext, lyfter källmaterialet, biblio-tekens höga förtroendekapital som en viktig aspekt för att vidare anses som en sam-hällsviktig institution.

De åtgärder som görs gällande de hotbilder som lyfts fram ur det bibliotekspo-litiska källmaterialet, är alla rotade i MIK. Källmaterialet nämner de kompetenser som bibliotekarier besitter, som idag har ett starkt fäste i skolväsendet. Vad som går att utröna, gällande de bibliotekspolitiska åtgärderna, är att MIK-verksamheter på folkbiblioteken bör inspireras av skolverksamheterna, för det livslånga lärandet. Men detta menar man, i källmaterialet, kräver vidare kompetensutveckling.

Slutligen har målbilder identifierats i det bibliotekspolitiska materialet. Målbil-derna präglas av samverkan och samarbete över politikområden för att stärka de-mokrati- och digitaliseringspolitiken. Bibliotekens samverkan med civilt försvar lyfts som ett sätt att aktivt möta de hot man lyfter.

Det bibliotekspolitiska källmaterialets diskussioner visar tydligt på en självin-sikt gällande vidare utveckling och förändring för biblioteksinstitutionerna. Man identifierar, i materialet ,vad som behöver göras utifrån de hot man ser, vilka resur-ser man har utifrån vad man kan bidra med. Det tyder på att det finns driv och vilja att stå starkare i samhället.

46

Innehållsanalys av det säkerhetspolitiska materialet

Hotbild Diskussionen kring hotbild inom det säkerhetspolitiska källmaterialet är bred, med olika benämningar och ingångar till de problem som det moderna digitaliserade samhället befinner sig i och står inför.

Nyckelord som används i de säkerhetspolitiska texterna har termerna: desin-formation, påverkansoperationer, påverkanskampanjer, antagonistiska syften, an-tagonistiska aktörer, politisk fragmentering, informationskrigföring, hybridkrigfö-ring, psykologisk krigföring, informationsoperationer, gråzon, falska rykten, vilse-ledning, ryktesspridning, och motsägelsefull information. Nyckelorden är snarlika och används ofta endast en gång, för att senare i samma text referera till vad som antas vara detsamma, men som benämns annorlunda, exempelvis de ord som slutar på -krigföring, -operationer eller-kampanjer. Utifrån dessa nyckelord som befinner sig i kategorin hotbild kan tre huvudområden karakteriseras.

I det första området anknyts hotbilderna till omvärlden och på ett omvärldsa-nalytiskt förhållningssätt utgår diskussionen från de hot som finns utanför Sveriges gränser, som försöker påverka Sverige. Detta medför konkreta exempel på pro-blemuppställningen. Den andra hotbilden handlar om politisk fragmentering, där demokratin anses vara utsatt. Den tredje aspekten är hur medborgare i Sverige på-verkas av desinformation. Dessa tre huvudområden förenas med diskussioner kring olika typer av modern krigföring som ses som ett stort hot, eftersom fenomenet gråzon är ett svåranalyserat begrepp som består av många olika faktorer.

En annan förenande punkt för dessa tre områden är att digitaliseringen ses som den bidragande faktorn till dessa nya typer av hot. Detta exemplifieras i Nationell säkerhetsstrategi: ”Ett högteknologiskt samhälle medför en större utsatthet för cy-berhot och ökade möjligheter att sprida desinformation.”182 och ”Digitaliseringen ger dock också antagonistiska aktörer möjlighet att sprida budskap som utmanar våra grundläggande värden och samhällets säkerhet.”183

Här bygger det omvärldsanalytiska förhållningssättet på antaganden om att hot kommer utanför Sveriges gränser. Hot som kommer utifrån sägs vara av påverkans-karaktär och benämns som påverkansoperationer eller påverkanskampanjer. Det sägs handla om ”[…]en förändrad omvärld som uppvisar nya sorters hot från nya konstellationer av aktörer.”184 Man riktar, i det säkerhetspolitiska källmaterialet, uppmärksamhet mot att dessa hot i form av ”idéströmningar” antingen från närom-råden eller längre bort och följaktligen utmanar Sverige i ”vårt sätt att leva”.185 När

182 Nationell säkerhetsstrategi, s. 8. 183 Nationell säkerhetsstrategi, s. 8. 184 Nationell säkerhetsstrategi, s. 5. 185 Nationell säkerhetsstrategi, s. 5

47

det kommer till konkreta exempel som det säkerhetspolitiska källmaterialet tar upp, sätts Ryssland i fokus. Ryssland tas upp som exempel i Nationell säkerhetsstrategi:

Påverkansoperationer riktas mot västliga länder, även Sverige, i syfte att så split, skapa osäker-het och påverka politiska beslutsprocesser och vägval, samtidigt som Rysslands inre utveckling går i en alltmer auktoritär och repressiv inriktning.186

Och som exempel i Civilt försvar i gråzon:

Det som idag kanske är nytt – och viktigt att vara förberedd på – är att hotet från den tradition-ella fienden Ryssland inte enbart eller ens främst utgörs av ett invasionshot utan att Ryssland och andra statsaktörer kan tänkas vilja påverka Sverige med icke-militära medel för att få ige-nom sin vilja eller ta del av skyddsvärd information.187

Projektet EUvsDisinfo har sedan 2015 identifierat, belyst och vidare analyserat des-information som är pro-Kreml, för att vidare öka medvetenheten kring rysk desin-formation. Fram till 2019 hade forskargruppen identifierat ett urval av över 6500 desinformationskampanjer från Ryssland. Allt material går att finna i projektets da-tabas, som uppdateras veckovis.188

Vid sidan av diskussionen kring Ryssland som hot, menar man, i det säkerhets-politiska källmaterialet, att dagens hotbild är bredare än så. Man menar att det ”[…]omfattar även mer tydligt icke-statliga aktörer.”189

Vad som senare diskuteras är vad dessa hot faktiskt kan leda till, vilket beskrivs som en form av skrämselpropaganda, där:

Militära medel, eller hot om dessas användning, är verktyg som en stat eller annan aktör kan använda i en förening med påverkanskampanjer och informationskrigföring, cyberrelaterade hot mot totalförsvaret och vissa former av sabotage och terrorism.190

Det som den omvärldsorienterande diskussionen mynnar ut i är att dessa hot, som kommer utifrån, i sin tur ökar den politiska fragmenteringen.

I flera europeiska länder ökar den politiska fragmenteringen med påföljande samhällelig pola-risering och bristande tilltro till rättsstaten och demokratin som grundval för den politiska ord-ningen.191

Man refererar här i Nationell säkerhetsstrategi, till andra länders situation och sätter in Sverige i samma kontext med rädsla för att det är dit vi är på väg:

186 Nationell säkerhetsstrategi, s. 12. 187 Jonsson m.fl. (2019), s. 8 188 EUvsDisinfos webbplats>About. 189 Jonsson m.fl. (2019), s. 8. 190 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 17. 191 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 10-12.

48

I dag ser vi en global tillbakagång för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Detta märks också i internationella fora, där internationella åtaganden om mänskliga rättigheter ifrågasätts allt oftare.192

Något som uppmärksammas i den säkerhetspolitiska kontexten är hur den dagsak-tuella hotbilden faktiskt påminner om hur hotbilder sett ut historiskt. Det vill säga, att det i grunden handlar om ekonomisk- och psykologisk krigföring, som har tagit andra former. Med hjälp av digitaliseringen har, enligt det säkerhetspolitiska käll-materialet, en cyberkrigföring utvecklats.193 Detta har i sin tur lett till att det finns en oro för folkets mentala beredskap i en diskussion kring vilseledning.194 Psykolo-giska operationer är i sig inget nytt fenomen, där systematisk ryktesspridning går att spåra så långt tillbaka som till antiken.195 I Sverige har ett psykologiskt försvar funnits sedan 1953, men har genom åren bytt namn, lagts ned och återkommit med ännu ett nytt namn.196 Arbetet med att införa en ny myndighet för psykologiskt för-svar är idag pågående.197

Den politiska fragmenteringen exemplifieras, i det säkerhetspolitiska käll-materialet, genom att det uttryckligen finns ett hot mot demokratin. Informations-påverkan har den effekten att den stör samhällsdebatten med vilseledande inform-ation.198 Dagens informationsmiljö, där sociala medier får en betydande roll i de analyserade texterna, tenderar att polarisera samhället, underminera demokratiska processer och kontrollera det offentliga samtalet. Här riktas även uppmärksamhet mot trollfabriker, falska experter och mot alternativa nyhetskällor online.199

Mycket av det som oroar författarna som utgör det säkerhetspolitiska käll-materialet är den påverkan som vilseledande information har på befolkningen. ”Be-gränsad möjlighet till påtaglig nyhetsförmedling kan skapa oro och otrygghet, öka ryktesspridning samt öka möjligheten att medvetet sprida falsk information.”200 Även tekniska störningar menar de kan bidra till drastiska åtgärder hos befolk-ningen, så som ryktesspridning, hamstring, spontanevakueringar och underbeman-ning.201 Det skapas alltså ett kaos av begränsad nyhetsförmedling och tekniska stör-ningar. Däremot kan dessa tendenser ses utanför dessa problemuppställningar. Des-information och hamstring av olika typer av hygienartiklar och livsmedel är effekter som kan ses i det dagsaktuella läget med Covid-19, även om nyhetsförmedlingen

192 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 10. 193 Jonsson m.fl. (2019), s. 17. 194 Jonsson m.fl. (2019), s. 13. 195 Tubin (2007), s. 26. 196 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1953-1985, Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) 1985-2008, delar av SPF är idag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2009-: Nationalencyklopedin, webb-versionen, sökord: psykologiskt försvar. [2020-04-15]. 197 Dir. 2018:80, En ny myndighet för psykologiskt försvar. 198 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 12. 199 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 14, 200 Jonsson m.fl. (2019), s. 43. 201 Jonsson m.fl. (2019), s. 43.

49

är bred och tillgänglig och inga tekniska störningar förekommer. Något som Civilt försvar i gråzon uppmärksammar är den psykologiska och kognitiva aspekten av att befinna sig i en komplex och osäker situation. Författarna menar att: ”[…] den mänskliga förmågan att bearbeta information är begränsad.”202 Man tar helt enkelt inte in all information på ett överskådligt sätt i en pressad situation, och författarna menar att man rent av kan ”[…] förneka eller bortse från sådan information som motsäger redan omfattade övertygelser.”203 Det kan exemplifieras med den hamst-ring som skedde av toalettpapper i Sverige (och runt om i världen) under coronakri-sens första tid. Denna oro och hamstring skulle visa sig inte vara en berättigad oro eftersom tillverkningen och tillgången av toalettpapper inte alls var i någon utsatt situation. Oro skapar kaos, något som exemplifieras i Att möta informationspåver-kan: ”Vi är helt enkelt inte gjorda för att hantera den information vi utsätts för i dagens samhälle.”204, menar det säkerhetspolitiska källmaterialet.

För att summera de hotbilder som beskrivs i Nationell säkerhetsstrategi, Att möta informationspåverkan, Civilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring, beskrivs de många gånger i form av konkretiserade ex-empel. Detta gör att det är överskådligt att se till vilka hot det handlar om och vilka former de tar. Samtidigt benämns det som svårt att möta dessa hot eftersom deras karaktär inte alltid är av samma sort, vilket i sin tur försvårar beredskapsarbetet.

Resurs De nyckelord som används i det säkerhetspolitiska källmaterialets resursresone-mang är: ansvar, ansvarsfördelning, arbete, behov, beredskap, bibehålla, bygga, effektiv, engagemang, förebygga, förmedla, gemensam, hantera, motstå, motverka, möta, värna, nationellt intresse, ramverk, skydda , spetskompetenser, strategisk, säkerhet, säkerställa, uppgift och viljeyttring.

I det säkerhetspolitiska källmaterialet visas ett tydligt fokus på ett återuppbyg-gande av totalförsvaret, där även civilt försvar ingår. Till skillnad från biblioteks-sektorn som påvisar sin relevans i förhållande till de hotbilder som presenteras, handlar det säkerhetspolitiska resursresonemanget om återuppbyggnad och vidare arbete för att stärka krisberedskapen.

I föregående kapitel där de bibliotekspolitiska resurserna diskuterades, kunde en tydlig slutsats dras. Biblioteken inser vilken resurs de är för beredskapen och har satt in sig själva in i en säkerhetspolitisk kontext. Så långt har den säkerhetspolitiska forskningen bevisligen ännu inte sträckt sig. Den pågående återuppbyggnaden av det nedrustade totalförsvaret gör att en lika tydlig bild av totalförsvarets, samt det civila försvarets, roll inte kan återges med samma styrka.

202 Jonsson m.fl. (2019), s. 65. 203 Jonsson m.fl. (2019), s. 65. 204 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 14.

50

Ett resonemang som går att finna i det säkerhetspolitiska källmaterialet är dock att den moderna krisberedskapen möjligtvis gynnas av att den inte är fullt upp-rustad. I Civilt försvar i gråzon står det att: ”Detta kan givetvis också ses som en fördel – i en ny tid med hot som uppfattas som nya kanske det är lika bra att börja från noll?”205 Gråzonsproblematiken medför att man behöver tänka om och tänka nytt. Men gråzonsproblematiken anses även göra planering för ett nytt civilt försvar bekymmersamt. I Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring står det att:

I dagsläget saknar det civila försvaret ett sammanhängande verksamhetskoncept – vem ska göra vad, tillsammans med vem och hur ska saker och ting hänga ihop?206

Det råder således oklarhet kring organisering, och behov av att bilda sig en uppfatt-ning föreligger. De hotbilder som civilt försvar står inför sträcker sig från fysiska hot till psykologisk påverkan.207

Dagens civila försvar beskrivs i följande citat:

Det civila försvaret är enligt nuvarande definition den civila delen av totalförsvaret och syftar till att skydda samhället från olika former av hot under höjd beredskap och krig.208

Vad som ingår i civilt försvar beskrivs följande:

Det civila försvaret består av ett stort antal verksamheter och en bred uppsättning aktörer i samhället, såväl offentliga myndigheter och verksamheter som privata företag, frivilligorgani-sationer och medborgare.209

Det civila försvaret gynnas av samverkan för att kunna motstå dagens gråzonspro-blematik. Det civila försvaret präglas av samarbete och samverkan över politikom-råden, det har det alltid gjort, men kanske mer nu än någonsin, i och med de hotbil-der som beskrivs. Det civila försvaret beskrivs i källmaterialet som samhällsviktiga instanser från olika politikområden som rycker in vid akuta tillfällen, när det hand-lar om exempelvis under naturkatastrofer, tekniska fel eller pandemier.210 Något för-beredande arbete beskrivs inte, men ett slags föreberedelseresonemang förs gäl-lande psykologiskt försvar och dess upprättelse.211 Det beskrivs även som en instans som genomsyrar samhällets samtliga organisationer.212 Ett fokus på engagemang, försvarsviljan och samverkan kan urskiljas i källmaterialet. Att varje instans skulle

205 Jonsson m.fl. (2019), s. 70. 206 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 19. 207 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 13. 208 Jonsson m.fl. (2019), s. 18. 209 Jonsson m.fl. (2019), s. 18. 210 Jonsson m.fl. (2019), s. 18. 211 Jonsson m.fl. (2019), s. 72. 212 Jonsson m.fl. (2019), s. 67.

51

identifiera och möta ett hot i taget ses dock som negativt, därför arbetar man för att ta fram en sammanhållen gråzonsstrategi, som präglas av både bredd och spets.213

I Att möta informationspåverkan beskrivs även rollen som kommunikatör som viktig i ett förebyggande sammanhang, såväl som att aktivt identifiera och möta informationspåverkan.214 Den beskrivning som texten gör av yrkesrollen kommuni-katör, skulle även kunna gälla för bibliotekarieyrket: ”Du kommunicerar med dina målgrupper, hjälper dem när de har frågor och förser dem med samhällsviktig in-formation.”215 och ”I samtliga fall har du som kommunikatör möjlighet att spela en viktig roll i arbetet med att stärka och stötta en konstruktiv demokratisk debatt”216

Avslutningsvis i det säkerhetspolitiska källmaterialets resursresonemang nämns totalförsvaret, det civila försvaret och psykologiskt försvar som instanser som idag rustas upp, eller planeras att återinföras. Även Totalförsvarets forsknings-institut (FOI) nämns som en betydande resurs, då de kan bidra med nyttig forskning inom beredskap, men även för att nyansera de komplexa hotbilder samhället står inför, vilket i sin tur bidrar till den planeringen som totalförsvaret och det civila försvaret befinner sig i.217 Den säkerhetspolitiska sektorn står handfallen inför de hot som uppkommer med gråzon. Gråzonsproblematik anses inte vara nytt, men formerna de tar anses nya. Här finns ett tydligt fokus på utveckling, där man inser att man behöver omforma och utveckla sin verksamhet för att stå starkt och säkert framöver. Man anser, i det analyserade säkerhetspolitiska materialet, att krisbered-skapen är bristfällig.

Åtgärd Åtgärdsdiskussionen i det säkerhetspolitiska källmaterialet har en nära koppling till målbilderna, som kommer diskuteras i nästkommande avsnitt. Vissa konkreta åt-gärder finns dock att återge från källmaterialets innehåll. Åtgärderna, så som de beskrivs i det säkerhetspolitiska källmaterialet, inleds ofta med en diskussion kring ansvarsfördelning och samverkan. fokus i detta kapitel kommer ligga på totalför-svaret, det civila försvaret, och MSBs åtgärder för de hotbilder som tidigare åter-getts. Även ett psykologiskt försvar som åtgärd omtalas, och kommer därför disku-teras vidare. Nyckelord inom ramen för denna kategori är förmågor, försvar, för-ändringar, koordination, kunskap, klara, ledning, stödja, stark, psykologiskt för-svar, utgångspunkt och samhällsaktörer.

I förra kapitlet, där källmaterialets resursresonemang fördes, etablerades det att totalförsvarsplaneringen är i full gång. Detta konkretiseras i Nationell säkerhets-strategi:

213 Jonsson m.fl. (2019), s. 70. 214 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 8. 215 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 8. 216 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 8. 217 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s.15, 17 & 22.

52

De senaste tio åren har flera förändringar gjorts för att stärka samhällets krisberedskap och förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser. Hit hör inrättandet av en krisorganisation i Regeringskansliet och en förstärkt kris- och konsulär organisation i utrikesförvaltningen samt etablerandet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Sedan 2014 finns i regeringen en inrikesminister med ett utpekat ansvar för samhällets krisberedskap, civilt försvar och be-kämpning av terrorism.218

Ansvarsfördelning diskuteras i det säkerhetspolitiska källmaterialets åtgärdsresone-mang där ansvar först diskuteras inom det område där de säkerhetspolitiska aktö-rerna finns:

En stark underrättelseförmåga, inom både polis och försvar och ett väl rustat psykologiskt för-svar är nödvändiga komponenter för Sveriges säkerhet. Den fortsatta utbyggnaden av krisbe-redskapen och återuppbyggnaden av det civila försvaret är ömsesidigt förstärkande. Civilt för-svar är i grunden liktydigt med samhällets inneboende robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera höjd beredskap, krigsfara och krig.219

Sedan läggs ansvar ännu bredare, utanför totalförsvarets gränser, där utgångspunk-ten sägs vara ”[…]att alla samhällsaktörer tar ansvar för och utvecklar krisbered-skapen inom sitt ansvarsområde, och att samverkan med berörda aktörer sker.”220 För att involvera samhällets alla aktörer krävs, enligt källmaterialet, en ledning som fungerar som den koordinerande funktionen.221

Att formulera åtgärder för att försvara en nation från olika tänkbara antagonister och antagonistiska angreppssätt, innebär olika typer av åtgärder och att fler aktörer involveras. Gråzonsproblematiken utgör typer av hot som totalförsvaret inte är vana att möta sedan tidigare. ”De hotkomplex som gråzonen utgör ställer nya krav på samhällets olika aktörer, såväl offentliga som privata.”222

Detta gör att, hur planeringen och upprustningen ska ske, eller vilket slutresultat som ska genereras, inte är samstämmig. Civilt försvar, som idag ligger under kris-beredskapen, bör, enligt källmaterialet, fortsätta vara en del av den. I Civilt försvar i gråzon menar man att:

Denna gränsdragningsproblematik talar för att i stor grad integrera det civila försvaret med den fredstida krisberedskapen. Att bygga civilt försvar på krisberedskapen, är också den princip som ska gälla enligt dagens politiska inriktning.223

Att civilt försvar bör ligga under krisberedskapen, motsägs i den mer nutida rap-porten, som grundas i den aktuella pandemin, Covid-19: Fyra tidiga lärdomar av coronakrisen för civilt försvar. I den dagsaktuella rapporten påpekar författarna, som för övrigt även är författare till två av det säkerhetspolitiska källmaterialets

218 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 26. 219 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 9. 220 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 14. 221 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 9. 222 Jonsson m.fl. (2019), s. 4. 223 Jonsson m.fl. (2019), s. 46.

53

rapporter, att det civila försvaret inte bör läggas under krisberedskapen. Det betyder att författarna har, under cirka ett års tid, ändrat sin syn på planeringen av civilt försvar. Så som det fungerar idag, anses inte vara tillräckligt att bygga på. Således krävs det att krisberedskapen får en förstärkt resursgrund, menar de.224

Vid sidan av totalförsvarsplaneringen och det civila försvaret diskuteras även ett nytt svenskt psykologiskt försvar. ”Det försämrade omvärldsläget aktualiserar behovet av ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden.”225 Hur ett psykologiskt försvar ska byggas, organiseras eller rent praktiskt bör ha för funktion framhålls inte i det analyserade säkerhetspolitiska källmaterialet. Men när det kom-mer till informationspåverkan, och spridning av vilseledande information, som ett psykologiskt försvar skulle vara ansvariga för, framställs MSB som den aktör som har huvudansvar för detta.226 I den svenska rapporten psykologiskt försvar från 1953 framhålls den centrala uppgiften sägs däri vara att kartlägga vilka åtgärder som är viktiga för att skapa motståndskraft hos medborgarna.227 Resonemanget från 1953, liknar till stor del det analyserade säkerhetspolitiska källmaterialets diskussion. En ny myndighet för psykologiskt försvar kommer att diskuteras vidare i nästkom-mande avsnitt, gällande den säkerhetspolitiska målbilden.

Avslutningsvis så lyfts forskning som en åtgärd som beskrivs kunna möta den hotbild som tidigare har etablerats. Detta lyfts fram i Kunskapsbehov för ett total-försvar i förändring, där författarna menar att forskning är framåtsyftande och bi-drar till förståelse för hotbilden, som vidare grundar sig i den gråzonsproblematik som tidigare har diskuterats.228 Om man förstår hotbilden går det att hantera hoten enklare. Här lyfts även forskningsprojektet 3F upp, som utgör en del av det säker-hetspolitiska källmaterialet för denna uppsats, som en åtgärd i att öka förståelsen för gråzonsproblematik.229 Ett konkret exempel på en åtgärd mot den hotbild man beskrivit i källmaterialet, är att man inom FOI har upprättat ett ramverk för att iden-tifiera antagonistiska hot för att bättre tolka och analysera gråzonen, samt nyansera gråzonens olika beståndsdelar och osäkerheter.230 Detta anser man kan leda till att ge en gedigen lägesbild om vem den egentlige antagonisten är, kan och vill.231

Sammanfattningsvis anses den planering som idag görs, där upprustning och organisering som föreligger, vara en åtgärd. Vidare kommer det säkerhetspolitiska källmaterialets målbild att diskuteras.

224 Ingemarsdotter & Jonsson (2020), s. 2 225 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 17. 226 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 12. 227 SOU 1953:27, s. 191. 228 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 17. 229 Jonsson m.fl. (2019), s. 37. 230 Jonsson m.fl. (2019), s. 39. 231 Jonsson m.fl. (2019), s. 45; Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 19.

54

Målbild Den målbild som beskrivs i Nationell säkerhetsstrategi, Att möta informationspå-verkan, Civilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring, handlar övergripande om att värna våra grundläggande värden vi har i vårt sam-hälle. Sålunda handlar det om att fortsatt försvara och bevara. Nyckelord i katego-rin för målbilder inom det säkerhetspolitiska källmaterialet är: bygga, förebygga, förmåga, förutsättningar, motståndskraft, planering, rutiner, säkerhetsarbete, (åter)uppbyggnad, upprätthålla, utredning och vidmakthålla.

Målbilden präglas här av totalförsvarsplaneringen, tillika planering av det civila försvaret, som är i full gång. Eftersom det är en pågående process med totalför-svarsplanering och planering av det civila försvaret, är resonemanget därtill präglad av målbilder. Samverkan med andra aktörer utanför försvarssektorn finns även med som målbild, även om det inte finns någon tydligt nämnd aktör, eftersom det anses vara viktigt att ta vara på de kunskaper som kommer från andra delar av samhället. En gemensam knutpunkt för målbilderna gällande planering och samverkan är de-mokratin och vidmakthållandet av den demokrati vi har idag. Det är det som ser till att planering görs, målet är att beskydda det vi har.

Följande två citat är talande i detta sammanhang:

Målen för vår säkerhet är att värna befolkningens liv och hälsa, liksom samhällets funktion-alitet, samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.232

Med andra ord är påverkanskampanjer något vi behöver försvara oss emot för att värna målen för Sveriges säkerhet; befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättig-heter.233

Något som även nämns i samband med denna typ av demokratidiskussion är att betydelsen av människors aktiva deltagande för en stark demokrati och invånarnas förtroende för varandra tillika för offentliga institutioner i en kris- och katastrofsi-tuation är viktigt att bibehålla.234 Här kan biblioteken, med sitt höga förtroendeka-pital tolkas som viktig att bibehålla, i den bemärkelsen att de förmedlar trygg in-formation i kristider.

Totalförsvaret och det civila försvaret arbetar åtskilt men tätt. Totalförsvaret, med Försvarsmakten i fokus bidrar med värnkraft, medan det civila försvaret ingår i krisberedskapen. På så vis ses det som att totalförsvaret behöver det civila försva-ret och tvärt om, om man ska kunna stå stadigt mot en kris- eller krigssituation. ”Att bygga motståndskraft mot antagonistiska hot kan ses som det övergripande målet för totalförsvaret som helhet och därmed även för civilt försvar.”235 Om ”bygga

232 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 6. 233 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 7. 234 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 14. 235 Jonsson m.fl. (2019), s. 19.

55

motståndskraft” menas som detsamma som att arbeta förebyggande kan biblio-tekens resurser och åtgärder vara betydande, tillika fylla ett behov av förebyggande kunskaper för medborgare. Vidare menas att totalförsvaret och krisberedskapen ar-betar utifrån olika typer av hotbilder. Där totalförsvaret ska kunna utstå utdragna förlopp, medan krisberedskapen är anpassat för kortvariga kriser. I dagsläget kom-mer det civila försvaret att vara förankrat i krisberedskapen, vilket författarna till Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring ställer sig kritiska till, eftersom de hot som man kan se idag som det civila försvaret ska möta, inte innebär kortvariga förlopp.236

Det analyserade säkerhetspolitiska materialets målbild präglas av utveckling, planering och samverkan. I detta sammanhang nämns: centrala-, regionala-, kom-munala och lokala myndigheter, individer, experter, näringsliv, olika aktörer och olika politikområden.237 Med det menas att, de hot som finns idag, som benämns som gråzonshot utgör säkerhetsarbete och är således en uppgift för hela samhället.238 Det, i sin tur, ställer krav på att alla aktörer i samhället har ansvar för beredskap och säkerhet inom sitt respektive område.239 Vidare nämns det som viktigt att svenska myndigheter ska kunna identifiera och möta påverkanskampanjer och neutralisera propagandakampanjer,240 och att samhällets aktörer bör genomföra förberedelser.241 Men hur detta ska göras nämns inte i det analyserade säkerhetspolitiska materialet. Vad som framgår i texterna är att detta förhållningssätt skapar ett långsiktigt arbete eftersom olika typer av kunskaper och analyser behöver skapas för återuppbyggna-den av totalförsvaret och den gemensamma planeringen för den fredstida krisbered-skapen och det civila försvaret.242

I det säkerhetspolitiska källmaterialet går det att urskilja att målbilden är inrik-tad på att bevara och försvara vår demokrati. En kunskapsuppbyggnad, där forsk-ning och teknikutveckling krävs,243 och nya förutsättningar antas göra att det blir en långsiktig process.244 Att bygga upp ett totalförsvar är, enligt källmaterialet, tidskrä-vande och komplext, det innebär att kunskap om hoten och sätt att möta hoten är av stor betydelse.245 Denna kunskapsuppbyggnad involverar därtill alla av samhällets aktörer, myndigheter och institutioner som på något sätt skulle kunna bidra till det civila försvaret. Rapporten Nationell risk- och förmågebedömning, av MSB, bely-ser att svensk demokrati står stark, men kan komma att hotas av desinformation och

236 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 12. 237 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 3, 6, 18 och 26. 238 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 3. 239 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 8. 240 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 18. 241 Jonsson m.fl. (2019), s. 43. 242 Jonsson m.fl. (2019) s. 47; Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 13; Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 17. 243 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 26. 244 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 7. 245 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 22.

56

propaganda, som skapar en grogrund för polarisering. De menar att demokratin inte kan tas för given.246

Avslutningsvis finns en målbild att upprätta en ny myndighet för psykologiskt försvar.247 Något som går att utröna ur källmaterialet som säger emot detta är att om ett framtida svenskt psykologiskt försvar blockerar desinformation kan det ”[…]be-traktas som en inskränkning av det demokratiska samhällets öppna karaktär.”248 Ett nytt psykologiskt försvar diskuteras i rapporten Medborgarna och det psykologiska försvaret av Olof Petersson. Ett psykologiskt försvar är en del av demokratins själv-försvar, menar Petersson, men för att det ska fungera behöver staten ta ett större ansvar för och lägga ner mer resurser för ett fungerande civilt försvar. Vidare bely-ser även Petersson det faktum att demokratin är sårbar, och identifierar att det är ett svårlöst problem.249 Denna diskussion liknar det resonemang som David Held, samt Robert A. Dahl, har kring demokratins sårbarhet.250

Delsammanfattning Det säkerhetspolitiska källmaterialet har analyserats innehållsmässigt baserat på de fyra kategorierna hotbild, resurs, åtgärd och målbild.

Utifrån det säkerhetspolitiska källmaterialet går det att tyda att hotbilden mot Sverige och Sveriges demokrati är oklar och befinner sig i en gråzon. Med gråzons-problematik menas att man som nation befinner sig mellan krig och fred, där anta-gonister, genom spridning av desinformation, försöker påverka och vilseleda. Denna typ av problematik återspeglas i sättet som det säkerhetspolitiska källmateri-alet framhåller hotbilder. Tre huvudområden identifierades i detta avsnitt, ett om-världsfokus, som leder till påverkan och vidare till politisk fragmentering.

Det säkerhetspolitiska källmaterialets resursresonemang fokuserar på återupp-byggandet av totalförsvaret. Oklarheter kring organisering går att tyda i materialet, men att man även försöker se positivt på totalförsvarsplaneringen, eftersom för-svarsläget ser något annorlunda ut idag, i jämförelse med förr. Slutsatsen från re-sursavsnittet blir att: en ny typ av problematik innebär ett nytänkande.

När det säkerhetspolitiska källmaterialet diskuterar vilka åtgärder som görs idag läggs stort fokus på att någonting görs. Återuppbyggandet av totalförsvaret ses som en åtgärd, tillika ansvarsfördelning och vidare samverkan. Ett psykologiskt försvar lyfts i källmaterialet som en åtgärd, men dryftas främst utifrån en målbild för hur man kan möta hoten. Forskning som bedrivs i framåtsyftande anda beskrivs bidra till förståelse för dagens hotbild och ses därför som en åtgärd för att bredda kunskapen om gråzonsproblematik.

246 Nationell risk- och förmågebedömning 2019, s. 6. 247 Ingemarsdotter & Jonsson (2019), s. 12. 248 Jonsson m.fl. (2019), s. 44. 249 Petersson (2018), s. 28. 250 Held (1997), s. 17; Dahl (2005), s. 479.

57

Målbildsdiskussionen i det säkerhetspolitiska källmaterialet tar fasta på att totalförsvarsplaneringen är i full gång, där målbilden är utveckling och samverkan. Planeringen, menar man, vidare har till syfte att försvara och bevara demokratin och lägga fokus på människors aktiva deltagande i samhället. Målbilddiskussionen ämnar även stort fokus åt ett nytt svenskt psykologiskt försvar, som diskuteras hy-potetiskt.

Komparativ analys I detta kapitel kommer den komparativa analysen att presenteras. Detta kommer att göras utifrån Hellspongs sex kategorier; sammanhang, språk, innehåll, den sociala tonen, stil och samband. Den komparativa analysen görs för att djupare jämföra det bibliotekspolitiska och det säkerhetspolitiska källmaterialets innehåll, för att vidare belysa skillnader och likheter. Detta görs för att komma åt uppsatsens syfte.

Sammanhang Att analysera källmaterialets sammanhang innebär att se till hur de är framtagna, i vilken kontext de befinner sig i och vilken funktion de har.251

Diskussion kring texternas sammanhang har redan avhandlats i den del där upp-satsens källmaterial presenterades. Där framkom det att källmaterialets texter be-finner sig i två olika sammanhang, och är framtagna på olika vis. Det som är mest förenande i ett sammanhangsresonemang är vilken funktion texterna har. Alla de texter som utgör uppsatsens källmaterial har ett utvecklande syfte, där hotbilder, resurser, åtgärder och mål diskuteras, så som innehållsanalysen är strukturerad.

Strategier utgör inga styrdokument och behövs därför inte följas. Enligt Stats-kontorets studie av strategier och handlingsplaner, fungerar dem som otraditionella styrinstrument.252 Trots det så är det relativt vanligt att strategier genomförs på upp-drag av regeringen.253 Funktionen för en strategi blir således att bringa ljus på pro-blem och komma med förslag för att möta problemen. På ett liknande sett fungerar UNESCOs Media and Information Literacy: Policy and Strategy Guidelines från 2013, där fokus ligger på att belysa problem och hur man ska möta dem. I jämfö-relse med det analyserade källmaterialet, går det att hitta hotbildsframställning, re-sursresonemang, förslag till åtgärder och en målbildsdiskussion i Media and In-formation Literacy: Policy and Strategy Guidelines.

Vidare kan källmaterialets alla delar sättas in i samma typ av funktionell aspekt. Texterna har denna gemensamma knutpunkt. I Från ord till handling står det att

251 Hellspong (2001), s. 79. 252 Strategier och handlingsplaner: ett nytt sätt för regeringen att styra? (2018), s. 45. 253 Strategier och handlingsplaner: ett nytt sätt för regeringen att styra? (2018), s. 11.

58

”När väl strategin är antagen bör den bli till ett levande dokument som regelbundet utvärderas, följs upp och revideras.”254 Uppföljning är någonting som även nämns i Nationell säkerhetsstrategi: ”Avsikten är att genomföra en översyn av denna nat-ionella säkerhetsstrategi vart femte år.”255 Delrapporter för genomförande av säker-hetsstrategin har efterföljts, och hittills har två delrapporter publicerats; år 2018 (som avser uppföljning under 2017) och 2019 (som avser uppföljning under 2018). En delrapport som avser 2019 års uppföljning har ännu inte publicerats. Uppfölj-ning för nationell biblioteksstrategi fungerar inte på samma sätt, eftersom Demo-kratins skattkammare endast fungerar som ett förslag på en strategi, och fordrar därför inte samma typ av uppföljning. I rapporten En norsk, en dansk, en finsk – och en svensk? Biblioteksstrategier i Norden framställs, att trots att en norsk, en dansk och en finsk biblioteksstrategi finns, krävs fortfarande uttryckta mål och krav för att skapa förändring. Det etableras även i rapporten att en biblioteksstrategi end-ast lägger grunden för vidare utvecklingsarbete och att det är det första steget framåt, men att det återstår fortsatt arbete för utveckling.256

Förutsättningarna för den kontextuella skillnaden mellan källmaterialets två po-litikområden är oundviklig, då texterna befinner sig på skilda sidor av det svenska politiska systemet. Kulturpolitiken och försvarspolitiken ingår i olika sammanhang, arbetar på olika sätt och behandlar olika typer av frågor. De kontextuella skillna-derna illustreras i form av den grad av offentlighet och transparens som källmateri-alet har. Nationell biblioteksstrategi och dess rapporter, som har analyserats, har en tydlig samordnare och redaktörer, samt olika kapitelförfattare. Den nationella sä-kerhetsstrategin har däremot ingen författare, utan det är endast statsrådsbered-ningen som står som anstiftare. Hur den nationella säkerhetsstrategin är framtagen blir således mer oklar är den nationella biblioteksstrategin, som genomsyras av transparens. Den del av det säkerhetspolitiska källmaterialet som är framtaget av FOI genomsyras däremot av transparens, där forskningsledare benämns och studi-erna upprätthåller således viss transparens.

Sammanfattningsvis finns det kontextuella skillnader mellan källmaterialets två huvudområden, som blir tydliga utifrån den verksamhet som de tillhör. Likheter i sammanhang går att finna i texternas funktion, då alla texter som utgör källmateri-alet har till syfte att utveckla respektive politiskt område.

Språk Att hitta likheter och skillnader i hur ord, uttryck eller begrepp används i källmateri-alet är av vikt för uppsatsens syfte för att finna samband mellan de politiska områ-dena.

254 Fichtelius m.fl. (2018), s. 63. 255 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 26. 256 Kåring Wagman (2011), s. 36-37.

59

Begreppet desinformation, som har fått stor koncentration i denna uppsats, an-vänds endast i det säkerhetspolitiska källmaterialet. I det bibliotekspolitiska materi-alet används istället orden alternativa fakta, falska nyheter och propaganda uppre-pade gånger för att beskriva problematiken. Ordet desinformation beskriver alter-nativa fakta, falska nyheter och propaganda. Trots det används inte begreppet i det bibliotekspolitiska materialet. Att hänvisa till propaganda istället för desinformat-ion kan vara för att propaganda har mer slagkraft och ingriper mer igenkänning, eftersom en historisk anknytning kan göras av läsaren, på ett sätt som desinformat-ion kanske inte gör. Däremot är begreppet desinformation en del av biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning, och har varit det under flera år, även innan det amerikanska presidentvalet 2016 som utgjorde ett slags utlopp för ämnet inom BoI. Under den första genomläsningen som gjordes av det bibliotekspolitiska källmateri-alet upptäcktes inte avsaknaden av begreppet, utan det var först när texterna jäm-fördes, till den komparativa analysen som avsaknaden av ordet desinformation i det bibliotekspolitiska källmaterialet upptäcktes. Frågan som kvarstår är varför man inte använder begreppet desinformation i nationell biblioteksstrategi? Strategin, som sägs lägga grunden för fortsatt svensk bibliotekspolitisk utveckling. Eino Tu-bin som skriver om propaganda i boken Besegra utan strid: den psykologiska krig-föringens historia, menar att desinformation är nutidens propaganda.257 skillnaden mellan orden ligger i de former som hoten tar, där propaganda framställs som en mer öppen form av hot, medan desinformation beskrivs som lömsk och ofta befin-ner sig i en digital kontext.258 Desinformation tar form av att vara korrekt, och sprids därför (oftast) vidare på grund av omedvetenhet. Biblioteken bör således även nämna desinformation som ett hot, eftersom bibliotekens uppdrag är att stärka med-borgares MIK. Varför man utelämnar begreppet desinformation i alla rapporter som ingår i nationell biblioteksstrategi är förvånande, då det, som sagt, redan är ett ve-dertaget, självklart och omdiskuterat ämne inom BoI.

Därtill, när det kommer till andra språkmässiga skiljaktigheter, snarare än be-greppsskillnader i källmaterialet. Finns det en språkmässig felaktighet som står ut. Det analyserade bibliotekspolitiska källmaterialet refererar felaktigt till det civila försvaret. De använder en daterad benämning i Demokratins skattkammare och Från ord till handling: ”civilförsvaret”, eller ”civilförsvar”.259 Civilförsvaret eller civilförsvar är benämningar som användes då det leddes av Civilförsvarsstyrelsen (Cfs). Benämningen ändrades till civilt försvar, eller det civila försvaret när Cfs avvecklades 1986.260 Civilförsvaret, så som det var förr, är någonting som överläggs i det säkerhetspolitiska källmaterialet.

257 Tubin (2007), s. 26. 258 Tubin (2007), s. 20. 259 Fichtelius m.fl. (2019), s. 7, 9 & 28; Fichtelius m.fl. (2018), s. 56. 260 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: civilförsvar [2020-04-01].

60

Det civila försvaret och civilförsvar sammanblandas ofta men civilförsvar, som är folkrättsligt reglerat, omfattar den mindre del av det civila försvaret som ibland omnämns befolkningsskydd och räddningstjänst.261

Denna ändring av benämning, kan tyckas vara en liten språkmässig förändring, som inte spelar någon roll för samhället i stort. Men i denna samverkanskontext, där biblioteken sätter in sig i ett säkerhetspolitiskt sammanhang, blir okunskapen om säkerhetspolitik inom det bibliotekspolitiska området påtagligt. Det tyder på att man inom bibliotekspolitiken inte besitter den kunskap om det civila försvaret som möj-ligtvis krävs för ett inträde och samarbete med tidigare nämnt försvar.

Innehåll När det kommer till att analysera innehållet, har en innehållsanalys redan gjorts av källmaterialet. Däremot kan en överblick appliceras i detta avsnitt.

Enligt Hellspong, när den komparativa analysen fokuserar på texternas inne-håll, handlar det om att se till övergripande teman och ämnen som tas upp, tillika underförstådda inslag och se till vad som står mellan raderna. Vidare så handlar det om att granska om texterna förhåller sig till teorier eller ideologier och om de ser på sina ämnen och teman på ett subjektivt eller objektivt sätt.262

När det kommer till teman och ämnen behandlas det relativt lika i källmateri-alets två områden. I innehållsanalysen fungerade de fyra rubrikerna som en röd tråd genom texterna, där hotbild, resurs, åtgärd och målbild diskuterades i källmateri-alets alla texter. När målbild diskuterades blir det underförstådda realiserat, och på så vis tas mycket av det som tidigare diskuterats i materialets mer underförstådda stycken, upp och dryftas. När det kommer till begreppet desinformation, som inte används i det bibliotekspolitiska källmaterialet, finns det tendenser som tyder på att det är just desinformation som menas när de diskuterar hot mot demokratin. Ef-tersom de refererar till ord och begrepp som är i nära relation till begreppet. Det-samma gäller det säkerhetspolitiska materialet, som även om begreppet desinform-ation används, använder även fler ord och begrepp som alla i någon grad kan inbe-gripas som desinformation.

I det bibliotekspolitiska materialet återkommer diskussion kring digitalisering, oklarheter råder kring vad det egentligen innebär, och tudelade meningar kring dess positiva och negativa aspekter disputeras och överläggs. Digitalisering inom det säkerhetspolitiska materialet, kan antydas som en självklar del av den hotbild som beskrivs. Digitalisering har lett till en oklar hotbildssituation, där begreppet gråzon står i centrum. Ulla Carlsson menar, i MIK i den digitala tidsåldern – en demokra-tifråga, att digitaliseringsfrågan berör så pass många politiska områden att viktiga frågor riskerar att falla mellan stolarna. Hennes slutsats är att utmaningen ligger i

261 Jonsson m.fl. (2019), s. 76. 262 Hellspong (2001), s. 80.

61

att maximera möjligheterna och att minimera riskerna. Hon menar även att vi nu befinner oss i slutet på början av digitaliseringen, där fokus ligger på demokrati och medborgare, vilket har lett till att behovet av MIK har förtydligats.263

Innehållet i det bibliotekspolitiska källmaterialet bygger till stor del på, dels bibliotekens syn på dem själva, men även på medborgares syn på bibliotek, där bibliotekens roll för medborgarna frekvent tas upp. I det säkerhetspolitiska materi-alet dryftas inte detta på samma sätt, här går det att tyda att totalförsvaret och det civila försvaret redan är en självklarhet och som en samhällsviktig funktion, medan biblioteken, i en underförstådd ton, trycker på att de borde bli ansedda som en sam-hällsviktig institution, som de i dagsläget inte blir ansedda som. Biblioteken försö-ker således aktualisera sig själva i förhållande till det civila försvaret.

Det säkerhetspolitiska källmaterialet behandlar samverkansaspekten flertalet gånger, när samverkan med och mellan olika aktörer inom det civila försvaret över-läggs. Denna diskussion innehåller en hög grad av medvetenhet kring andra poli-tiska områdens uppfattningar.

Det innebär också att olika aktörer i en och samma situation kan ha olika hotbilder. Därför kan de också tänkas ha olika uppfattningar om vilka åtgärder som bör vidtas för att hantera hoten och dess verkningar.264

Detta påvisar en hög grad av medvetenhet kring andra politiska områden, aktörer och institutioner som redan befinner sig inom den säkerhetspolitiska sektorn.

Den sociala tonen I detta avsnitt av den komparativa analysen kommer källmaterialets sociala ton dis-kuteras och analyseras. Här gäller det att granska om texterna är personliga, eller är skrivna med distans, om det finns ett tydligt jag eller du i texterna och om texterna är präglade av attityder och värderingar.265

I det bibliotekspolitiska källmaterialet finns ett tydligt fokus på medborgarnas kunskaper när det kommer till att bekämpa desinformation. Det handlar om att ar-beta med MIK, som en del av det livslånga lärandet hos individer. Den säkerhets-politiska tonen, när samma ämne behandlas, beskrivs arbetet på en mer statlig- och myndighetsnivå. Däri beskrivs det som att det är myndigheternas syfte att motverka desinformation. Fokus ligger på MSB och hur de ska identifiera desinformation och, i sin tur, neutralisera hoten med information utåt. På så sätt är det säkerhetspo-litiska angreppssättet ett mer omfattande arbete, som bygger på att MSB snabbt ska kunna motarbeta påverkanskampanjer, medan biblioteksområdets angreppssätt är individanpassat, där påverkanskampanjer som uppstår inte biter på medborgarna. Det innebär att den säkerhetspolitiska tonen präglas av myndighetsansvar, medan

263 Carlsson (2018), s. 17-18. 264 Jonsson m.fl. (2019), s. 64. 265 Hellspong (2001), s. 80.

62

den bibliotekspolitiska tonen är mer individanpassad, där ansvaret läggs på med-borgarna att genom biblioteksverksamheter uppnår god MIK.

Hur biblioteken arbetar med desinformation tycks vara på ett proaktivt sätt. Medan desinformation i ett säkerhetspolitisk perspektiv verkar inom ett aktivt för-hållningssätt. Biblioteken tycks arbeta förebyggande med desinformation, och MSB med bevakning över det rådande läget gällande desinformationskampanjer. Det går alltså att se att bibliotekspolitiken axlar mer ansvar på medborgarna. I Den femte statsmakten står följande:

Om medborgarna, som medvetna och källkritiska användare, på allvar ska kunna axla rollen som aktiva samhällsaktörer behövs en ny folkbildningstid. I en sådan ny folkbildningstid ges möjligheter till alla att ta nya kompetenskliv och kontinuerligt fördjupa sina kunskaper kring medier och information[…]266

De skilda attityderna och angreppssätten kring desinformation i källmaterialets två områden, och hur det bäst bekämpas, sammankopplas dock i en gemensam värde-ring kring en stark och levande demokrati, som är genomgående och återkommande i källmaterialets båda politikområden. Det är således demokratin som är gemensam för de politiska områdena. Vidare fungerar demokrati även som en förenande gren inom forskning kring MIK, oavsett politisk områdesanknytning.

Strategierna, dess rapporter och anknutna forskning, ingriper ett akademiskt språk, där texterna tycks tala till, vad som kan uppfattas vara regeringen eller andra beslutsfattande myndigheter. I källmaterialet återfinns en hög grad av övertygande, som handlar om att belysa problem, relevans och möjligheter inom den sektorn som texten berör. Texterna tycks således tala till läsaren på ett övertygande sätt.

Stil I denna stildiskussion kommer källmaterialets utformning och formaliteter diskute-ras. Vidare kommer informella eller formella inslag att överläggas.

När det kommer till stilval i texternas utformning så använder Nationell säker-hetsstrategi och den analyserade säkerhetspolitiska forskningen, bilder på landskap, människor och soldater. Nationell biblioteksstrategi och dess rapporter använder inga bilder, utan har valt att porträttera böcker, människor och byggnader med il-lustrationer. Stilvalet kan ligga i områdenas bakgrund, där bibliotek förknippas med kultur och använder således kreativa illustrationer, och säkerhetspolitik förknippas med seriositet och rättsväsende och använder därför bilder av verkligheten, så som den är.

En annan skillnad mellan källmaterialets två politikområden är, hur förorden har för utformning. En del av det källmaterial som tillhör det säkerhetspolitiska området har förord, författade av högt uppsatta personer. Nationell säkerhetsstra-tegi har ett förord skrivet av statminister Stefan Löfven, och Att möta

266 Eellend (2017), s. 344.

63

informationspåverkan har ett förord skrivet av generaldirektören för MSB, Dan Eli-asson. Civilt försvar i gråzon och Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring är forskningsrapporter och inleder därmed med en sammanfattning av texterna och har såldes inga förord. Förorden i det bibliotekspolitiska källmaterialet är alla skrivna av Erik Fichtelius, samordnare för nationell biblioteksstrategi. Variationen som återfinns i förorden i det säkerhetspolitiska källmaterialet blir således bredare, medan det bibliotekspolitiska källmaterialets olika förord är snarlika, där det inne-hållsmässiga inte särskiljer sig speciellt mellan de olika rapporterna. De säkerhets-politiska förorden skapar seriositet med auktoritet, medan det bibliotekspolitiska förorden används mer som en uppdatering av rådande läge, gällande arbetet mot en nationell biblioteksstrategi.

Samband Sambanddiskussionen är den sista av de komparativa analyskomponenterna. I detta avsnitt kommer sambanden mellan källmaterialets två olika områden att samman-kopplas. Att se till sambandet avser att granska om texterna refererar till varandra och således har haft inflytande på varandra.267 Övriga samband som har med det innehållsmässiga att göra kommer även att lyftas i detta avsnitt.

Ett tydligt samband går att finna mellan Från ord till handling och nationell säkerhetsstrategi. Sambandet är dock ensidigt, där det endast är rapporterna Från ord till handling och Den femte statsmakten som inspireras och refererar till Nat-ionell säkerhetsstrategi. Detta exemplifieras i följande citat: ”Vi följer upplägget i flera tidigare nationella strategier, framförallt med mönster från den nationella sä-kerhetsstrategin.”268 och:

Själva strategin bör formmässigt knyta an till andra Nationella strategier som regeringen anta-git, till exempel den Nationella säkerhetsstrategin i januari 2017. Där analyseras och formuleras värderingar, hot/utmaningar, mål och åtgärder kortfattat men konkret.269

Det är tydligt att man har blivit inspirerad av innehållet i den nationella säkerhets-strategin, när det kommer till uttrycket i Demokratins skattkammare att biblioteken bör ha en roll i det civila försvaret. Det säkerhetspolitiska källmaterialet hänvisar inte alls till bibliotekspolitik. Däremot finns det tendenser där biblioteken skulle kunna ha omtalats. Enligt det säkerhetspolitiska källmaterialet anses medie- samt utbildningssektorn ansvara för korrekt informationsförmedling och förmåga till kri-tiskt läsande.270 Här nämns alltså inte bibliotekssektorn. Antingen anses bibliotekens roll för korrekt informationsförmedling vara en del av utbildningssektorn, eller så handlar det om en omedvetenhet från den säkerhetspolitiska sektorn, om vilka bibliotekens resurser är och vad bibliotekarier besitter för kompetenser.

267 Hellspong (2001), s. 81. 268 Fichtelius m.fl. (2018), s. 1. 269 Fichtelius m.fl. (2017), s. 472. 270 Jonsson m.fl. (2019), s. 54.

64

Ett antal gånger i det säkerhetspolitiska källmaterialet, där verksamheter, åtgär-der och resurser dryftas, kan det kopplas till bibliotekspolitiken. Det som dryftas ligger nära kopplat till bibliotekssektorns arbete. Citat från Nationell säkerhetsstra-tegi:

Invånarnas förmåga att inhämta kunskap och bedöma information är betydelsefullt för Sveriges möjlighet att klara större och mindre påfrestningar. Dessa förmågor kan byggas upp genom utbildning och folkbildning som därför också har en viktig roll för vår säkerhet.271

Och från Att möta informationspåverkan:

Den viktigaste delen för att bygga beredskap är förberedelser. Genom att förbereda människor och etablera fungerande strukturer för att möta informationspåverkan möjliggörs ett snabbt och effektivt svar och ett mildrande av effekterna.272

Som biblioteks- och informationsvetare tycks dessa citat direkt peka på det fokus som finns inom biblioteksverksamheterna idag, genom de MIK-aktiviteter och andra digitala verksamheter som erbjuds. Det säkerhetspolitiska källmaterialet, utan att nämna bibliotekens verksamheter, åtgärder eller aktiviteter, tycks underförstått peka på dess relevans och betydelsefulla arbete. Bibliotekens och bibliotekariernas roll och funktion för källkritik, MIK och informationssökning, prickas alltså in som betydelsefullt i den säkerhetspolitiska kontexten, utan att nämnas. Detta beskri-vande kan ha gjorts utan vetskap om att de just beskrivit bibliotekssektorns verk-samhet, vilket i sin tur skulle betyda att det inte finns en förståelse för bibliotekens resurser och hur det kan kopplas till det civila försvaret. Däremot, kan denna omed-vetenhet bero på bibliotekens utsagda oförmåga att göra sig synliga. Inom aktuell MIK-forskning understryks däremot bibliotekariers spetskompetens när det kom-mer till informations- och kunskapsförmedling, i synnerhet i en skolbibliotekskon-text.273

Det bibliotekspolitiska källmaterialet refererar ofta och omgående till andra strategier, kommissioner eller aktörer, detta görs inte på samma sätt inom det sä-kerhetspolitiska källmaterialet. I Den femte statsmakten nämns medieutredningen och digitaliseringskommissionen. Däremot finns en förenande strategi, källmateri-alet sinsemellan. Både det bibliotekspolitiska källmaterialet tillika det säkerhetspo-litiska källmaterialet hänvisar till digitaliseringsstrategin. En annan förenande del är refererande till Agenda 2030, där de globala målen för hållbar utveckling finns som en röd tråd genom målbildsdiskussionen inom respektive politiskt område. När det kommer till biblioteksarbete med Agenda 2030 fokuserar det bibliotekspolitiska källmaterialet på mål 16: ”Peace, Justice and Strong Institutions”, med särskilt

271 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 14. 272 Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018), s. 32. 273 Wagner (2018), s. 100; Grizzle m.fl. (2013), s. 104.

65

fokus på delmål 16.10: ”ensure public access to information and protect fundamen-tal freedoms, in accordance with national legislation and international agree-ments”.274 Det säkerhetspolitiska källmaterialet hänvisar till hela Agenda 2030s mål, och menar att man har som mål att Sverige ”[…]ska föregå med gott exempel för målens genomförande och ska även spela en ledande roll i det internationella genomförandet.”275

Delsammanfattning Den komparativa analysen har belyst källmaterialets olika texter och ställt dem mot varandra genom att granska texterna utifrån Lennart Hellspongs sex komponenter för en komparativ analysmetod; sammanhang, språk, innehåll, den sociala tonen, stil och samband. Detta för att djupare se till skillnader och likheter mellan det bib-liotekspolitiska, och det säkerhetspolitiska, källmaterialet.

Källmaterialets funktionella aspekt fastslogs som detsamma både på det bibli-otekspolitiska- och den säkerhetspolitiska sidan, när det kommer till materialets sammanhang. Strategierna är framtagna för att belysa problem och lyfta utveckling. Man efterfrågar även uppföljning inom båda fälten, men uppföljning har hittills endast skett på det säkerhetspolitiska källmaterialet och inte på det bibliotekspoli-tiska. Kontextuella skillnader går att finna på grund av de skilda politiska områdes-tillhörigheter som präglar källmaterialet.

I den komparativa analysens språkdiskussion lyfts två aspekter som skiljer käll-materialets båda politikområden åt. För det första handlar det om språkbruket kring hotbilden desinformation, där det säkerhetspolitiska materialet lyfter desinformat-ion i en gråzonskontext, men begreppet uteblir i det bibliotekspolitiska källmateri-alet. Där används istället begreppen alternativa fakta, falska nyheter och propa-ganda istället. För det andra belyses det bibliotekspolitiska materialets upprepade felstavning av det civila försvaret, där det benämns ”civilförsvaret”. Detta är någon-ting som även lyfts i det säkerhetspolitiska källmaterialet, att en sådan benämning är föråldrad.

I diskussionen kring innehållet i källmaterialet har fokus på digitalisering lyfts fram. Hur texterna väljer att benämna digitalisering är något tudelad. Det biblio-tekspolitiska materialet menar att det råder oklarheter kring dess positiva och nega-tiva aspekter, medan det säkerhetspolitiska materialet tydligare ser kopplingar mel-lan digitalisering och hot mot demokratin. Synen på ”dem” själva i texten lyftes även i detta avsnitt, där biblioteken i det bibliotekspolitiska källmaterialet beskrivs som starka och självklara, men aktualiserar sig själva gentemot tankar och idéer om utveckling, samverkan och möjligt inträde i civilt försvar. Försvaret, genom det sä-kerhetspolitiska källmaterialet, kan avläsas som en självklar auktoritet, och på så sätt, som en självklar del av det svenska samhället.

274 Fichtelius m.fl. (2017), s. 90-91; Carlsson (2018), s. 32. 275 Nationell säkerhetsstrategi (2017), s. 16.

66

Den sociala tonen i källmaterialets två områden ligger på två olika nivåer. Det bibliotekspolitiska källmaterialet lägger mycket fokus på individnivå, alltså med-borgarna, när det kommer till kunskaper genom MIK. Det säkerhetspolitiska materialet, lägger däremot fokus på statlig- och myndighetsnivå. Det områdena har gemensamt är förenande värderingar gällande demokrati, genom bevarande och förstärkande av vårt befintliga statsskick.

I den komparativa analysens stildiskussion framhålls skillnader i materialets stilval. Där skillnader i utformning, användande av bilder eller illustrationer och skillnader i förord identifierades. Detta kopplades vidare till områdenas politiska tillhörighet och bakgrund.

Avslutningsvis, när det kommer till källmaterialets relation till varandra, tillika Hellspongs sista komponent samband, är det endast det bibliotekspolitiska materi-alet som refererar till det säkerhetspolitiska. Det finns däremot annat som förenar dem, genom gemensamma nämnare. Dessa är digitaliseringsstrategin och Agenda 2030s globala mål som omnämns inom de båda politiska områdenas analyserade källmaterial.

67

Slutdiskussion

I Demokratins skattkammare, som utgör förslaget till en svensk nationell biblio-teksstrategi, står det att biblioteken kan utgöra en viktig roll som en del av civilför-svaret.276 Syftet med uppsatsen har varit att bringa kunskap till det uttalade inträdet och samarbetet mellan biblioteksväsendet och det civila försvaret. Detta har gjorts för att uttalandet har skapat mer förvirring, än självklarhet. Förvirringen kring utta-landet har i sin tur gett upphov till denna typ av tvärvetenskaplig forskning, som ämnar till att berika forskningsfälten med ny kunskap, om varandra, för varandra. För att ett samarbete ska föreligga, bör kunskap om respektive fält vara en förut-sättning. Detta för att inte skapa oklarheter i bibliotekens roll i det civila försvaret och vidare vad det civila försvaret innebär för biblioteken.

Genom att analysera innehållet i nationell biblioteksstrategi (och dess rappor-ter) samt nationell säkerhetsstrategi (och anknuten forskning) belyses likheter och skillnader i arbetet med hoten mot demokratin och hur hoten bör bemötas. Syftet har således varit att bringa klarhet i varför biblioteken bör ingå i det civila försvaret.

I uppsatsens inledande del ställdes tre forskningsfrågor: Vilken hotbild mot Sve-riges demokrati framställs i nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstra-tegi och dess förarbeten och anknutna forskning?, Hur framställs lösningarna i strategierna, utifrån den framställda hotbilden? Och Vilka skillnader och likheter finns det mellan nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstrategi och dess förarbeten och anknutna forskning?

Dessa forskningsfrågor har besvarats med hjälp av två kvalitativa analysme-toder; en innehållsanalys, samt en komparativ analys. Innehållsanalysen granskade källmaterialet utifrån de hotbilder, resurser, åtgärder och målbilder som lyfts, på-pekas och diskuteras i texterna. Innehållsanalysen har besvarat de två första frå-gorna, och den komparativa analysen har svarat på den tredje.

Den första forskningsfrågan riktades till hotbildsdiskussionen i källmaterialets innehåll. Den hotbild mot demokratin som beskrivs i det bibliotekspolitiska käll-materialet grundar sig i digitaliseringens utbredning, som snarare ses som negativ, än som positiv, i en hotbildssituation. Vilseledande information sprids och i det analyserade materialet från bibliotekspolitiken, går det att tyda att biblioteken och bibliotekarierna bör ha ett utökat ansvar för att axla hoten mot demokratin, då de sätter in sig själva i en säkerhetspolitisk kontext. Således anses det i det biblioteks-politiska källmaterialet att biblioteken bör ha en tydlig roll i det civila försvaret. Bibliotekens roll i det civila försvaret beskrivs som självklart, med tanke på den hotbild som preciseras, de resurser som beskrivs, de åtgärder som redan görs och den målbild som finns inom den svenska bibliotekspolitiken. Hotbildsdiskussionen

276 Fichtelius, m.fl. (2019), s. 9

68

i det säkerhetspolitiska källmaterialet bygger på en oklar gråzonsproblematik, där gränsen mellan krig och fred inte blir uppenbar. Påverkanskampanjer och desin-formation sätts i centrum i texterna, och de pekar på hot som på olika sätt har som syfte att vilseleda och underminera medborgarna. Det analyserade bibliotekspoli-tiska, samt det säkerhetspolitiska källmaterialet, är rådande överens om att hoten grundar sig i de negativa konsekvenserna av digitaliseringen. Man använder olika termer beroende på den politiska områdestillhörigheten, men innebörden är den-samma.

Den andra forskningsfrågan berör vilka lösningar som framställs i källmateri-alet. För att möta de diskuterade hotbilderna, går det att utröna två olika uttryckssätt för ett samarbete och inträde i det civila försvaret i det bibliotekspolitiska käll-materialet. Det första är att arbeta förebyggande genom MIK-verksamhet på biblio-teken, och det andra är att arbeta med informationsförmedling i en rådande krissi-tuation. Om biblioteken skulle få en roll i det civila försvaret och därmed få ett utökat ansvar för att möta hoten mot demokratin, skulle kanske desinformation överhuvudtaget inte längre vara aktuellt. Om biblioteken bygger ”medievetna” medborgare, som kan stå emot vilseledande information, skulle då kanske inform-ationsförmedling av korrekt information i en rådande krissituation inte behövas. Däremot är det en utopisk bild, där biblioteken skulle nå ut till alla i samhället med sin pedagogiska MIK-verksamhet, vilket inte är en realistisk bild i dagsläget.

Att sätta biblioteken på kartan gällande MIK är en stor uppgift som biblioteks-politiken står inför. Arbetet med MIK kopplas ofta ihop med andra kunskapsinten-siva institutioner, så som läroverken, men även museer och public service. Dessa områden står alla inför ansvaret att arbeta med MIK, mycket på grund av deras nära samarbete och direkta kontakt med medborgare. Utanför en bibliotekpolitisk kon-text, ses ofta inte biblioteken som en självklar del av arbetet med MIK. Andra mindre självklara myndigheter och institutioner finns att hitta inom säkerhetspoli-tiken, som inte alls beskrivs som självklara instanser i arbetet med MIK, varken utanför eller inom dess kontext. Här finns MSB, Säpo, FOI och Psykologisk försvar att hitta. Dessa instanser ses dock som betydande, men deras uppgift har en mer underliggande politisk anknytning, snarare än en nära kontakt med medborgarna. Detta leder i sin tur till en tudelad uppfattning om vilka institutioner som är av be-tydelse i arbetet med MIK för en stark demokrati, som vidare främjar yttrandefrihet och fri åsiktsbildning.

Det är ett betydande arbete som utbildningsbiblioteken gör för MIK. Däremot är MIK ingenting som man kan bli fullärd i. Desinformation ter sig på olika sätt, beroende på den teknik och de digitala möjligheter som finns. Om utveckling sker, vilket det ständigt gör, behövs också en uppdaterad källkritik och MIK. Det innebär att de kunskaper man besitter inom MIK, kan inom loppet av några år redan vara förlegad. En uppdaterad och underhållen MIK och källkritiskt förhållande beroende på plattform är därför att föredra. MIK borde således vara en del av det livslånga

69

lärandet, vilket i sin tur betyder att folkbibliotekens målgrupp: alla, fortsatt är viktig i detta avseende. Man behöver underhålla sin MIK även om man inte längre stude-rar och på så sätt inte längre befinner sig i utbildningsbibliotekens sfär. Genom att lära barn och unga kunskaper inom MIK och källkritik idag betyder inte att de kun-skaper som man då får är aktuella om tjugo år. Det är kunnigheter som kräver un-derhållning och anpassning till det digitala klimatet som råder.

Lösningarna som presenteras i källmaterialets alla texter riktar ofta in sig på sin egna verksamhet, och överblickar andra betydande områden med hast. Bibliotekens möjliga inträde och samarbete med civilt försvar, kan komma att innebära att för-svaret närmar sig medborgarna, genom bibliotekens arbete. Samarbete över de po-litiska gränserna kan komma att generera att politiska gränser suddas ut. Det är då viktigt att komma ihåg att de båda områdena genererar en gemensam målbild, där det gemensamma är demokratin. Åtgärdsuppfattningar och resurser till trots.

Hotbilden inom det säkerhetspolitiska källmaterialet utgör en rad olika begrepp som ofta innefattar en oklar hotbild, som kan vara svår att förstå sig på. Begreppet desinformation återkommer, som en röd tråd i den gråzonsproblematik som disku-teras. Det säkerhetspolitiska källmaterialet diskuterar ofta hur man bäst möter de aktuella hoten, medan det bibliotekspolitiska källmaterialet ofta diskuterar hur man kan förebygga hoten.

Biblioteken och bibliotekariernas kompetens som informationsspecialister borde ej förbises i denna bemärkelse. Det, i sin tur, förutsätter att de politiska om-rådena förstår sig på varandra. Bibliotekens och bibliotekariernas resurser och kom-petenser behöver lyftas ytterligare. Eftersom de som förstår och vet om dess pot-ential är de som redan befinner sig i den gemensamma kontexten. Förståelsen be-höver förmedlas, bredare och djupare. Över forskningsgränser och över politikom-råden. Det är det enda sättet för att samhället, dess myndigheter, institutioner och aktörer kan veta vad bibliotekens roll skulle utgöra i en kris- eller krigssituation, som en del av det civila försvaret.

Det civila försvarets relevans och arbete behöver preciseras, på ett liknande sätt så som biblioteken också behöver göra. Om man inte inom FOI har preciserat det arbete som det civila försvaret utgör, blir det svårt att sätta in biblioteken i denna kontext. Det betyder att det krävs ytterligare utläggningar, så att arbetet blir över-gripbart och enkelt att tyda. Totalförsvarsplaneringen pågår, där krisberedskapen och det civila försvaret byggs upp på nytt, vilket innebär att bibliotekens iver att ingå i det civila försvaret, antagligen kommer att dröja.

I den totalförsvarsplanering som görs, utifrån källmaterialets innehåll, går det att finna gemensamma mål, likt det som lyfts i det bibliotekspolitiska källmateri-alets innehåll. Det är just detta som förenar de två politiska områdena. De har upp-täckt samma hotbild och de delar en gemensam målbild, vilket utgör en grundför-utsättning för samverkan. Med utgångspunkt i de analyserade texterna tycks biblio-tekens självklara roll stå i stark kontrast mot det nedrustade totalförsvaret och det

70

något, i dagsläget, oklara civila försvaret. Bibliotekens roll i samhället tycks i de analyserade texterna bygga på en stark samhällsviktig institution, redo att hjälpa och stärka försvaret. Någon som däremot inte kan ses på den mötande sidan, där ett grundläggande organisatoriskt arbete krävs, innan man kan se bibliotekens funkt-ionalitet i sitt egna sammanhang.

Den komparativa analysen satte källmaterialets skillnader och likheter på prov, och behandlade därmed uppsatsens sista forskningsfråga. Här hittades skillnader och likheter på ett djupare plan, än vad som tidigare hade gjorts i innehållsanalysen, som endast granskade teman, ämnen och nyckelord. Någonting som blev påtagligt i den komparativa analysen, som även kunde antydas i innehållsanalysen, var okun-skapen som visades i källmaterialet, när det kommer till kunskap som inte utgör det egna politiska området. Biblioteken sätter in sig i en säkerhetspolitisk kontext uti-från språkmässig inaktuell information, genom att benämna det civila försvaret som civilförsvar, vilket det inte har hetat sedan 1986. På den andra sidan av källmateri-alet så refererar Nationell säkerhetsstrategi flera gånger till ett vad som verkar vara bibliotekens verksamheter, utan att veta att de gör det. Okunskapen ligger därför i de båda områdena och för att samverkan ska kunna ske, krävs kunskap om varandra, något som måste komma från vardera håll.

Summering av uppsatsens slutsatser

Likheter Likheter som har identifierats ligger i källmaterialets framställande av hotbilder och målbilder. Nulägesdiskussionen, kring rådande hotbilder, samt, framtidsutsikten i form av målbilder, beskrivs på liknande sätt genomgående i det biblioteks-, samt det säkerhetspolitiska källmaterialet. Det är i dessa diskussioner som de politiska områdena möts och det går att utröna gemensamma utgångspunkter, tankar och idéer.

Det finns ett genomgående fokus på utveckling och förändring inom de både politiska områdena. Dessa diskussioner grundar sig i källmaterialets framtagning som genomgående är detsamma. Strategierna, dess rapporter och anknutna forsk-ning, menar på att uppföljning och vidare utveckling krävs.

Man identifierar samverkan och samarbete över politiska områdesgränser på de båda sidorna av det analyserade källmaterialet. Däremot är det endast det biblio-tekspolitiska källmaterialet som uttrycker samarbete med säkerhetspolitiken. Detta besvaras inte i det säkerhetspolitiska källmaterialet.

Skillnader De lösningar och åtgärder man framställer i källmaterialet, och de resurser som be-skrivs, är genomgående avvikande. Biblioteken tycks arbeta proaktivt, för stärkt

71

medie- och informationskunnighet, medan civilt försvar fokuserar på det aktiva krisförloppet.

Synen på dem själva som institutioner samt myndigheter skiljer sig åt. I det bibliotekspolitiska källmaterialet beskrivs biblioteken som ”den femte statsmakten” och som en självklar del av demokratin, för kunskapsförmedling och fri åsiktsbild-ning. Detta gör att biblioteken sätter in sig själva i andra kontexter, där de anser sig kunna bidra med sin kunskap, så som en del av det civila försvaret. I det säkerhets-politiska källmaterialet uppfattas totalförsvaret redan som en självklarhet i sam-hället, och någon ytterligare ”övertygelse” till läsaren görs inte, däremot identifieras att totalförsvaret är i behov av upprustning för att kunna möta problemen som upp-står i samhället.

Språkbruket och begreppsanvändningen skiljer sig åt mellan det analyserade källmaterialets två områden. Även om man diskuterar samma problem, görs detta med olika termer.

Ansvarsnivån för hur hoten ska mötas skiljer sig till viss del i det analyserade källmaterialet. Man identifierar att kompetensutveckling behövs inom det biblio-tekspolitiska området, men lägger samtidigt ansvar på individnivå. Det säkerhets-politiska källmaterialet lägger ansvar på statlig- och myndighetsnivå.

Reflektioner Som slutreflektion tar jag som uppsatsförfattare med mig att det finns övervägande fler påtagliga skillnader, än likheter, mellan det analyserade källmaterialet. Likhet-erna kan identifieras om kunskap om respektive fält föreligger, eftersom språkbru-ket skiljer sig åt mellan källmaterialets två politiska områden. Likheterna går såle-des att urskiljas genom att läsa mellan raderna, medan skillnaderna är mer uppen-bara och synliga. Olika språkbruk används inom de två politiska områdena, vilket betyder att det krävs kunskaper, om de båda politiska fälten och tillhörande be-greppsanvändning, för att kunna förstå att de, i slutändan, pekar på gemensamma slutsatser.

Syftet med uppsatsen har varit att bringa klarhet i diskussionen och debatten om biblioteken och civilt försvar. Om samverkan och inträde för biblioteken i civilt försvar ska ske, bör kunskap om varandra föreligga. Det går att utläsa, genom det bibliotekspolitiska källmaterialet, att man redan har identifierat liknande hot, och för en liknande målbildsdiskussion som inom säkerhetspolitiken. Men ändå har ne-gativa reaktioner på uttalandet uppstått inom bibliotekssektorn. Fördjupande och vidare diskussioner kan därför behövas för att biblioteksväsendet ska känna sig be-kväma och trygga med att axla ansvaret av att vara en del av det civila försvaret. För mycket okunskap föreligger i dagsläget för att det ska kunna ske på ett givande och fördelaktigt sätt.

72

Att diskutera samma problem i form av olika termer och begrepp, kan möjligt-vis försvåra samverkan. Om man talar olika språk, blir det svårt att förstå varandra. Språkbruket är rotat i den skilda politiska tillhörigheten, där kulturpolitiken och försvarspolitiken traditionellt sätt inte använder sig av samma eller liknande ut-tryck. Det är genom ett gemensamt synsätt kring digitaliseringens problematik och en stark tro på svensk demokrati som man möts. Det är ett första steg av många, för ett närmande mot varandra. Det betyder att det krävs vidare dialog mellan parterna och att diskussionen fortsätter, för ett friktionsfritt samarbete.

Förslag till framtida forskning

Om biblioteken skulle bli en del av det civila försvaret och därmed ingå i totalför-svarsplaneringen, skulle en infallsvinkel till vidare forskning kunna vara att appli-cera Nyinstitutionell organisationsteori på bibliotekens utveckling. Nyinstitutionell organisationsteori syftar till att fokusera på hur en organisation förhåller sig till om-världen och hur det i sin tur påverkar hur organisationen utvecklas och förändras. Genom att applicera denna teori skulle biblioteksinstitutionerna kunna analyseras utifrån inträde och samverkan med det civila försvaret. Hur påverkades biblioteken och bibliotekariernas yrkesroll av inträde i civilt försvar?

Vidare skulle detta ämne, biblioteken i en säkerhetspolitisk kontext, även kunna generera en, eller ett flertal fallstudier, där man granskar bibliotekens roll och funkt-ion och under Covid-19s utbredning, under våren 2020. Här skulle man kunna svara på frågor som: Hur fungerade kriskommunikationen? Vilka bibliotek stängde? Vilka höll öppet? Behövde åtgärder vidtas? Och så vidare.

Covid-19 är den första kris som uppstod efter att nationell biblioteksstrategi utgavs i mars 2019. Det har således lett till debatter om hur krisen ska bemötas av bibliotek och bibliotekspersonal. Inga egentliga direktiv finns, och därför har en osäkerhet uppstått. Problematiken förefaller ligga i om biblioteken ska hållas öppna till varje pris, eller om de bör stängas på grund av smittorisken. Eftersom biblio-teken inte anses vara en samhällsviktig institution av andra myndigheter, och ännu inte ingår i det civila försvaret, och på så vis inte är en del av totalförsvaret, saknas därför en nationell plan för hur biblioteken bör agera i rådande pandemi.

Några av de rapporter som låg till grund för förslag till en nationell biblioteks-strategi använder exemplet med flyktingkrisen 2015 och sätter det i perspektiv till bibliotekens roll, arbete och kompetens. I framtida rapporter och uppsatsen inom bibliotekssektorn kan möjligtvis Covid-19 användas som ett liknande exempel på biblioteksverksamheternas roll och utveckling. Att använda olika former av exem-pel på hur biblioteken arbetar bidrar till en kompletterad och utstuderad bild av bibliotekens roll i samhället, för en stark demokrati. Och vidare bidrar det till en fördjupad förståelse för bibliotekens roll som en samhällsviktig institution.

73

Denna uppsats, och vidare forskning som berör biblioteken i en kris- och krigs-situation, i en säkerhetspolitisk kontext, kan möjligtvis leda till att samarbete och inträde i civilt försvar kan komma att påskyndas. Då ska det först till att andra ak-törer, myndigheter och institutioner inser bibliotekens viktiga funktion i samhället.

74

Käll- och litteraturförteckning

Källor Andersdotter, Karolina (2017), ”Det hållbara informationssamhället. Internation-

ella perspektiv på det svenska biblioteksväsendets utmaningar och möjlig-heter”, i Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, red: Erik Fichtelius, m.fl. Stockholm: Kung-liga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, s. 87-119.

Eellend, Beate (2017), ”I digitaliseringens tidevarv. Biblioteken och det öppna ve-tenskapssystemet”, i Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, red: Erik Fichtelius m.fl. Stock-holm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, s. 343-373.

Fejes, Andreas (2017), ”Är du fullärd lille vän?. Biblioteken och det livslånga lä-randet”, i Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, red: Erik Fichtelius m.fl. Stockholm: Kung-liga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, s. 291-315.

Fichtelius, Erik, m.fl. (red.) (2017), Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi.

Fichtelius, Erik, Persson, Christina & Enarson, Eva (2018), Från ord till hand-ling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi : utkast. Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi.

Fichtelius, Erik, Persson, Christina & Enarson, Eva (2019), Demokratins skatt-kammare: förslag till en nationell biblioteksstrategi. Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi.

Ingemarsdotter, Jenny & Jonsson, Daniel K. (2019) Kunskapsbehov för ett total-försvar i förändring. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut. FOI-R--4770--SE.

Jonsson, Daniel K. M.fl. (2019), Civilt försvar i gråzon. Stockholm: Totalförsva-rets forskningsinstitut. FOI-R--4769--SE.

Att möta informationspåverkan - Handbok för kommunikatörer (2018). Myndig-heten för samhällsskydd och beredskap. https://rib.msb.se/filer/pdf/28778.pdf. [2020-04-23].

Nationell säkerhetsstrategi (2017). Stockholm: Regeringskansliet. Stakston, Brit (2017), ”Från sagor till cyberpunk. Mediers utveckling och medbor-

garnas utbildningsbehov”, i Den femte statsmakten: bibliotekens roll för de-mokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering, red: Erik Fichtelius, m.fl. Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, s. 19-65.

75

Litteratur Asp, Viktoria & Fors, Fredrik (2018). Lärandemål civilt försvar. Vilka behöver

kunna vad? [Elektronisk resurs]. Myndigheten för samhällsskydd och bered-skap.

Bawden, David & Robinson, Lyn (2012). An Introduction to information science. London: Facet.

Bayer, Judit m.fl (2019). Disinformation and propaganda – impact on the func-tioning of the rule of law in the EU and its Member States. Policy Department for Citizens’ Rights and Constitutional Affairs. Europeiska unionen. https://www.europarl.europa.eu/Reg-Data/etudes/STUD/2019/608864/IPOL_STU(2019)608864_EN.pdf [2020-04-23].

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Li-ber.

Carlsson, Ulla (red.) (2014). Medie- och informationskunnighet i Norden – En nyckel till demokrati och yttrandefrihet. Göteborg: Nordicom.

Carlsson, Ulla (red.) (2018). MIK i den digitala tidsåldern – en demokratifråga. Göteborg: Nordicom.

Clemens, Annika (2020-03-16). ”Här är biblioteken del av krisberedskapen”. Bib-lioteksbladet. http://biblioteksbladet.se/har-ar-biblioteken-del-av-krisbered-skapen/ [2020-05-01].

Clemens, Annika (2020-03-18). ”Biblioteken i Västerås identifierade som sam-hällsviktig funktion”. Biblioteksbladet. http://biblioteksbladet.se/digitala-tjanster-ska-halla-verksamheten-i-gang/ [2020-05-01].

Dahl, Robert A. (2005). Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront. Denk, Thomas (2012). Komparativa analysmetoder. Lund: Studentlitteratur. Dir. 2018:80. En ny myndighet för psykologiskt försvar. https://www.rege-

ringen.se/4a566c/contentassets/b4b90c231b4144e683d5b4a594fe27b1/en-ny-myndighet-for-psykologiskt-forsvar-dir.-201880 [2020-06-05].

Eriksson, Catarina & Michnik, Katarina (2019), ”Allas bibliotek?”, i Storm och stiltje, red: Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg & Annika Bergström. Göteborg: SOM-institutet, s. 301-320.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Nordtedts Juridik.

EUvsDisinfo, About, https://euvsdisinfo.eu/about/ [2020-04-23]. EUvsDisinfo, News and Analysis. “EEAS Special Report: Disinformation on the

coronavirus – short assessment of the information environment”, 2020-03-19.

76

https://euvsdisinfo.eu/eeas-special-report-disinformation-on-the-coronavirus-short-assessment-of-the-information-environment/ [2020-05-01].

Floridi, Luciano (1996). “Brave.Net.World: The Internet as a Disinformation Su-perhighway?”, i: The Electronic Library 14 (5), s. 509-514.

Grizzle, Alton m.fl. (2013). Media and Information Literacy: Policy and Strategy Guidelines. Paris: UNESCO. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000225606 [2020-04-23].

Grønmo, Sigmund (2006). Metoder i samhällsvetenskap. 1. Uppl. Malmö: Liber. Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teore-

tisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk. Hadenius, Axel (2006). Demokrati: en jämförande analys. 2., [rev.] uppl. Malmö:

Liber. Held, David (1997). Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk

autonomi. 2., rev. Och utvidgade uppl. Göteborg: Daidalos. Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Hofsten, Ingela (2019). MIK och bibliotek: en lägesrapport. Stockholm: svensk

biblioteksförening. Hultqvist, Peter (2020-03-24). ”Inga planer att sätta Stockholm i karantän”. Afton-

bladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/awEwnM/inga-planer-att-satta-stockholm-i-karantan [2020-05-01].

Ingemarsdotter, Jenny & Jonsson, Daniel K. (2020) Fyra tidiga lärdomar av coro-nakrisen för civilt försvar. Stockholm: FOI.

Joyce, Marie-Louise & Wallin Lämsä, Camilla (2020).“En kugge i krigsappara-ten” Bibliotekens roll i svensk kris- och krigsberedskap. Masteruppsats, Upp-sala universitet.

Kåring Wagman, Anna (2011). En norsk, en dansk, en finsk – och en svensk? Bib-lioteksstrategier i Norden. Skriftserie: ”På väg mot en starkare biblioteksnat-ion”. Stockholm: Svensk biblioteksförening.

Nationalencyklopedin, sökord: Civilförsvar [2020-05-01] https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/civilförsvar [2020-05-02].

Nationalencyklopedin, sökord: Demokrati. [2020-02-20] https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/demokrati [2020-04-23].

Nationalencyklopedin, sökord: Psykologiskt försvar. [2020-04-15]. https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/psykologiskt-försvar [2020-04-23].

Nationell risk- och förmågebedömning 2019. MSB, 2019. [Elektronisk resurs] https://rib.msb.se/filer/pdf/28836.pdf [2020-04-23].

Nygren, Gunnar & Hök, Johan (red.) (2016). Ukraina och informationskriget: journalistik mellan ideal och självcensur. Karlstad: MSB.

Petersson, Olof (2018). Medborgarna och det psykologiska försvaret. MSB.

77

Regeringskansliet (2015). Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblio-teksstrategi för hela Sverige. Stockholm: Kulturdepartementet.

Regeringskansliet (2017). Sveriges nationella säkerhetsstrategi. Rivano Eckerdal, Johanna & Sundin, Olof (red.) (2014). Medie- & informations-

kunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning. Stockholm: svensk biblioteksförening.

Rousseau, Jean-Jacques (1994). Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder Stockholm: Natur och kultur.

Sandberg, Helena (2018). ”De minsta medborgarnas digitala vardag”, i MIK i den digitala tidsåldern – en demokratifråga. Ulla Carlsson (red.). Göteborg: Nor-dicom, s. 73-76.

SFS 2013:801, Bibliotekslag. Stockholm: kulturdepartementet. SOU 1953:27, Psykologisk försvar: Betänkande avgivet av Kommittén för utred-

ning om det psykologiska försvaret. Stockholm: Emil Kihlströms Tryckeriak-tiebolag.

Strategier och handlingsplaner: ett sätt för regeringen att styra? (2018). Stock-holm: Statskontoret.

Sundin, Olof & Haider, Jutta (2018). ”Källkritik, självkritik och källtillit”, i MIK i den digitala tidsåldern – en demokratifråga. Ulla Carlsson (red.). Göteborg: Nordicom, s. 59-61.

Thurén, Torsen & Strachal, George (2011). Källa: internet : att bedöma informat-ion utifrån källkritiska principer. Första upplagan. Malmö: Gleerup.

Thurén, Torsten & Werner, Jack (2019). Källkritik. Fjärde upplagan. Stockholm: Liber.

Totalförsvarets forskningsinstitut. Krisberedskap och civilt försvar. https://www.foi.se/forskning/krisberedskap-och-civilt-forsvar/civilt-for-svar.html [2020-04-23].

Tubin, Eino (2007). Besegra utan strid: den psykologiska krigföringens historia. Stockholm: Santérus.

Vigsø, Orla (2016). Kriskommunikation. Lund: Studentlitteratur. Wagner, Martina (2018). ”Medie- och informationskunnighet (MIK) i Sverige”, i

MIK i den digitala tidsåldern – en demokratifråga. Ulla Carlsson (red.). Göte-borg: Nordicom, s. 89-113.

Wardle, Claire & Derakhshan, Hossein (2017). Information Disorder: Toward an interdisciplinary framework for research and policymaking. Strassburg: Council of Europe.

Wikforss, Åsa (2019). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Första pocketupplagan. Stockholm: Fri tanke.

World Economic Forum (2013). “Digital Wildfires in a Hyperconnected World”, i: The Global Risks Report 2013, s. 23-27.

78

World Economic Forum (2020). “Wild Wide Web. Consequences of Digital Frag-mentation”, i: The Global Risks Report 2020, s. 60-71.

79

Bilaga 1.

Analysschema

Analysenhet Meningsenhet Kod Kategori Tema Vilket doku-ment som analyseras.

Del av doku-mentet som analyseras.

Nyckelord för att förstå samman-hanget.

Grupp med koder med liknande in-nehåll.

Ett övergri-pande tema bestående av kategorier.

80

Bilaga 2.

Analysschema exempel 1.

Analysenhet Meningsenhet Kod Kategori Tema

Demokratins skattkam-mare.

”Bibliotekens ställ-ning i det svenska samhället är stark och biblioteken är en av de mest be-trodda och upp-skattade samhälls-institutionerna.”

Bibliotekens ställning. Stark. Betrodda. Uppskattade.

Resurs. Bibliotekens resurs.

81

Bilaga 3.

Analysschema exempel 2. Analysenhet Meningsenhet Kod Kategori Tema Nationell sä-kerhetsstra-tegi.

”Ett högteknolo-giskt samhälle medför en större utsatthet för cyber-hot och ökade möj-ligheter för att sprida desinformat-ion.”

Högteknolo-giskt samhälle. Cyberhot. Desinformat-ion.

Hotbild. Den säker-hetspoli-tiska hotbil-den.