Äldrelivsbranschen en framtidsbransch

Peter Majanen, Lotta Mellberg & Dag Noréni samarbete med Carin Daal & Håkan Erikssson

– EN FRAMTIDSBRANSCH

�

FÖRORD

sverige står inför en dramatisk demografisk utveckling som innebär att gruppen äldre inom det närmsta decenniet kommer att bli allt större, både i relation till grup-pens storlek i dag och till övriga åldersgrupper. Behovet av aktiviteter, vård och omsorg kopplade till denna målgrupp förutspås därför att öka kraftigt.

Vid sidan av denna utveckling har en värderingsförskjutning skett i samhället. Morgondagens äldre förväntas ha ökade krav på ett mer varierat och bättre kundan-passat utbud av produkter och tjänster. Dessutom förväntas de ha en ökad köpkraft jämfört med dagens äldre. Detta ger utrymme både för privata företag och aktörer inom offentlig sektor att utveckla och få betalt för nya produkter och tjänster.

KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det gör vi bland annat genom att vi försöker stärka näringslivets kompetensutveckling. Ett tillvägagångssätt har varit att identifiera viktiga kunskapsområden som kan främja tillväxten hos en större grupp företag, ett annat har varit att identifiera potentiella tillväxtbranscher varefter gemensamma kompetensutvecklingsbehov identifierats.

KK-stiftelsen arbetar med att utveckla ett nytt program för att främja utvecklingen inom äldrelivsområdet. Insatserna inom ramen för detta program är i dagsläget inte fastställda. Fokus är att skapa nya modeller och metoder för samverkan, att främja ut-vecklingen av nya arbetsformer samt att identifiera och utveckla kompetensutveck-lingsinsatser inom området. Under arbetet med utvecklandet av programmet har be-hovet av att kommunicera nya begrepp och synsätt blivit allt tydligare. I Peter Majanens värderingsstudie, som presenteras i boken, blir slutsatsen att starka värderingsför-skjutningar i samhället gör att de äldre inte längre kan behandlas som en homogen grupp utan att en mycket starkare individhänsyn måste tas vid utformning av stöd och tjänster inom äldrelivsområdet. I Dag Noréns förstudie presenteras behovet av ett helt nytt branschsynsätt kopplat till vård och omsorg – men som även borde omfatta det vi kallar äldreaktivitet.

Förhoppningen är att den här boken ska bidra till att utveckla bilden av en dyna-misk tillväxtbransch – äldrelivsbranschen – inom vilken många nya spännande pro-dukter och tjänster kan utvecklas.

Madeleine CæsarVd, KK-stiftelsen

Förord

� �

108 UTMANINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG

110 Krav på förändring

114 Drivkrafter för utvecklingen inom vård och omsorg

120 Utmaningar och nya lösningar

126 Nytt synsätt skapar nya lösningar för vård och omsorg

136 Äldreliv – inte bara vård och omsorg

144 SAMMANFATTNING

146 Behovet av ett nytt branschsynsätt

152 Fyra möjliga scenarier

162 REFERENSER

Innehåll

6 OM BOKEN

9 INLEDNING

11 Drömmen om Röda stjärnan

14 Köttberget går i pension

26 Behov av förändrat system

32 Möjligheter för en ny bransch att växa fram

38 VÄRDERINGAR OCH ARKETYPER

40 Varför förändras världen

44 Värderingar ger oss möjlighet att spå i framtiden

56 Framtidens äldre

60 Solidaristen Gudrun

66 Traditionalisten Tore

72 Kollektivisten Maude

78 Karriäristen Bruce

84 Konservativa Ria

90 Egoisten Mick

96 Några viktiga trender

104 Två framtidsscenarier

Innehåll

INNEHÅLL

� �

Lotta Mellberg Holm är journalist med medicin som specialområde. Hon har bland an-nat arbetat på Lokalradion, SVT, Kvällsposten och Dagens Nyheter. Men den mesta tiden har hon arbetat som frilansjournalist i sin och maken Björn Holms bolag, Skånska Ord AB, som grundades 1986. Lotta är sedan 1998 medicinredaktör på tidningen Året Runt. Hon startade och drev under flera år Kroppsjournalen, Sveriges första och med tiden största hälsosajt. Företaget köptes upp och lades ner av Läkarförbundet. Förutom journa-listjobbet driver hon också en krog på Asknäs gård, på Ekerö utanför Stockholm. På gården odlar hon sparris i stor omfattning.

Dag Norén är partner och en av grundarna till analys- och rådgivningsföretaget HCM, Health Care Management som är specialiserat på utveckling av tjänster, verksamhets-modeller och omstrukturering inom vård och omsorg utifrån patient- och produktions-effektiva grunder. Alltfler uppdrag med liknande angreppssätt utförs även i den övriga ”välfärdssektorn”. Uppdragsgivarna finns inom offentlig och privat sektor. Dag har en bakgrund som omvärlds- och branschanalytiker samt managementkonsult under mer än femton års tid inom främst hälso- och sjukvård men även i flertalet andra tjänstebran-scher. Han har liksom övriga kollegor inom HCM en gedigen bakgrund i angreppssättet Service Management. Dessförinnan forskade han vid University of Massachusetts at Amherst inom Political Science. Dag har en utbildning som civilekonom och master i statskunskap.

I samarbete medCarin Daal är programansvarig på KK-stiftelsen och har framför allt arbetat med en satsning på upplevelseindustrin. Hon är ofta anlitad som föredragshållare inom upp- levelseområdet samt ingår som rådgivare i ett flertal nätverk, bland annat på nordisk nivå. I grunden är Carin Daal utbildad medie- och kommunikationsvetare och har tidigare drivit eget företag inom upplevelseindustrisektorn. Hon har även arbetat som presschef på Svensk Kärnbränslehantering AB.

Håkan Eriksson är läkare, forskare och professor i reproduktionsendokrinologi vid Karo-linska institutet. Han har även under många år arbetat med forskningsstrategiska frågor på ett nationellt plan. Han är sedan 1997 programansvarig för området IT inom Hälso- och Sjukvården inom KK-stiftelsen och programmen Swedish Brain Power och Visuali-sering. Han är vidare, tillsammans med Carin Daal, ansvarig för Ä-lyftet, KK-stiftelsens satsning på äldrelivsbranschen. Hans huvudintressen gäller bl a hur kunskapsöverfö-ringen mellan medicinsk forskning och tillämpad vård kan effektiviseras samt hur IT kan utnyttjas inom diagnostik, terapi och utbildning inom hälso- och sjukvården.

Om boken

OM BOKEN

LäsanvisningarBoken bygger i huvudsak på tre studier som KK-stiftelsen tagit fram i samarbete med Dag Norén och Peter Majanen i arbetet med att utforma ett nytt program inom äldrelivsom- rådet.

Boken inleds med en generell överblick över de samhälleliga utmaningar som vi står inför i och med att den stora 40-talistgenerationen snart går i pension. Kapitlet är sam-manställt av Lotta Mellberg och bygger på intervjuer med samhällsvetare och analytiker från bland annat Arbetsmarknadsverket, Statistiska centralbyrån och Institutet för fram-tidsstudier. Men också intervjuer med journalister och entreprenörer som intresserat sig för äldrelivet på olika sätt.

Därefter följer ett kapitel om hur vi genom att studera människors värderingar kan se in i framtiden. Peter Majanen konstaterar att det kommer att krävas stora förändringar i sam-hället för att tillgodose de nya krav, förväntningar och önskemål som 40-talisterna har på sitt åldrande. Han spår en strålande marknad för entreprenörer med idéer och visioner.

I bokens tredje kapitel beskriver Dag Norén de generella utmaningarna inom vård och omsorg, men också de mer specifika utmaningarna för äldreomsorg och äldrevården. Han menar att formerna för äldrevården och äldreomsorgen behöver tänkas om och för att bryta upp de mönster och etablerade förhållningssätt som dominerar, och forma någonting nytt, är det viktigt att ta utgångspunkt i det som kan kallas äldrelivet. Med detta menas en dju-pare förståelse för de villkor, synsätt och livsstilar som den nya gruppen av äldre har.

Slutsatsen är att det krävs ett helt nytt branschsynsätt. I det sista och sammanfattande kapitlet presenterar KK-stiftelsen tankarna om äldrelivsbranschen som den nya framtids-branschen. Vi kan konstatera att marknaden finns, men branschen verkar inte riktigt ha förstått hur stor den är och vilken potential den har.

FörfattarePeter Majanen är expert på framtidsfrågor och värderingar och driver företaget Quattro-porte. Han tror att framtiden finns i ungas värderingar, beteenden i marginalen och i den samtida konsten. Peter arbetar med många av Sveriges ledande organisationer. Exempel på uppdrag är ”Framtidens köpcenter” för KF-fastigheter som i dag byggs i Bromma, fram-tidens låssystem med Assa Abloy och 90-talisterna för skolföretaget Pysslingen. Han har en bakgrund som idrottsman, professionell musiker, forskare och konsult. Han har arbe-tat som analyschef på Gallup, utvecklingschef på Rikta Kommunikation och Demoskop samt director på Kreab.

Om boken

� Kapitelnamn �Kapitelnamn

INLEDNING

10 11

Drömmen om Röda stjärnan

det var en varm sommardag 1985 som idén om pensionärskollektivet Röda stjärnan föddes. Platsen var Parkudden på norra Blidö i Stockholms skärgård. Ett stort gäng ännu unga 40-talister rumlade runt på klipporna och i gräset – solade, badade, spela-de gitarr och drack små överblivna slattar av gårdagskvällens vin. Plötsligt berättade någon om sin gamla mormor som vid 85 års ålder blivit förälskad i en änkeman på samma ålderdomshem – men där personalen aktivt och ”av moraliska skäl” hindrade de tu från att träffas.

Detta monumentala övergrepp väckte naturligtvis ilska och harm – först. Sedan kom eftertanken:

– Ja, men vi då? Hur fasen blir det när vi blir gamla?Det ena ledde till det andra och entusiasmen var påtaglig:– Här ska inga välstärkta, vitklädda sjuksyrror komma och tala om för mig vad jag

ska göra när jag blir gammal. Vi startar pensionärskollektivet Röda stjärnan!– Yes, boys and girls, vi köper en stor gård nånstans, i Skåne eller nåt, och anställer

unga snygga tjejer och killar med fasta bakar så vi har nåt schysst att glo på…– … med restaurang och bar, Creedence Clearwater Revival i högtalarna och såar av

rödtjut under grillfesterna på stranden…Tjugo år senare, 2005, blev problemet högaktuellt då våra bästa vänner förtvivlat

försökte hitta bra äldreboende till sina föräldrar. Vi besökte det ena stället värre än det andra. Långa korridorer med fula räcken slutade i ett öde ”vardagsrum” med fula, hårda, obekväma kommunalbeige soffor där TV-apparaten stod på till ingen nytta. På ett ställe hade man samlat alla dementa, och på ett annat fanns alla som hade svårt att röra sig. Fy farao vilken arbetsmiljö! Och så fruktansvärt att lämna sina föräldrar där.

På en gemensam middag kom Röda stjärnan på tapeten igen. Vi fortsatte att fanti-sera. Bra service, bra mat, goda viner, vackra omgivningar, personal som är kunnig, intresserad och som har arbetstider och löner som gör att de orkar hålla humöret och ambitionerna uppe. Så borde alla få ha det!

Inledning

12 1�

eller de riktigt gamla. Att bygga flexibla hus som fungerar både för den som behöver ett ställe att vara mellan resorna runt världen och den som behöver både omsorg och vård kommer att bli en lönsam affär. Precis på samma sätt som det lönar sig att special-designa resor för vuxet folk eller göra en tidning för 40-talister finns det en marknad för ett nytt sorts boende – och den är enorm.

Det har suckats och stönats väldigt från politiskt håll när det gäller den rekordstora 40-talistgenerationens åldrande. Förre finansministern Pär Nuder kallade dem ”kött-berg” i negativ mening. Varför inte vända på steken, eller i vart fall tanken, och se på köttberget som något positivt. 40-talisterna är på flera sätt landets reservkapital. Om vi sköter våra kort kan jätteproppen Orvar utgöra en stadig grund för en helt ny till-växtbransch. Det rör sig om 1,1 miljoner människor varav många har höga krav och förväntningar på sitt åldrande. 1,1 miljoner hyfsat välbeställda konsumenter, som skulle kunna ersätta järnmalm, skog, kullager och annat som hittills dragit in peng-arna till Sverige.

Men då måste vi förstås se möjligheterna och inte stirra oss blinda på problemen.

Lotta Mellberg

Inledning

På en reportageresa till Köpenhamn träffade jag sjuksköterskan Tyra Frank, chef på plejehjemmet Lotte. Hemmet ligger i en gammal patriciervilla i utkanten av den danska huvudstaden. Jag möttes av Lützendimma redan i hallen – alla verkade röka.

– Jag är en fanatisk icke-rökare, sa Tyra, men de här människorna började röka innan jag ens var född. Inte kan jag förbjuda dem att röka. Jag och resten av persona-len är här för dem – inte tvärtom. Vi får gilla läget – eller byta jobb.

På det kommunala plejehjemmet bor både de som inte minns och de som inte kan gå. En gång om året reser hela gänget på semester. Man har till exempel varit på Kana-rieöarna, i Paris och på Bornholm. Resorna finansieras med pengar från ”blöjkontot” och från sjuklönekontot.

– Vi anser att det är en mänsklig rättighet att gå på toaletten och vi har en sjukfrån-varo på 0,8 procent i stället för 10 procent som de flesta andra vårdinrättningar, sa Tyra.

Från köket spred sig en väldoft som kunde konkurrera med vilken bra restaurang som helst. I köket stod en av tanterna som bor på hemmet och skalade potatis och hade det trevligt med kökspersonalen. Hon får inte vara där egentligen. Kommunens häl-sovårdsinspektör har redan gett Tyra Frank anmärkning för att hon tillåter de boende att delta i köksarbetet.

– Man undrar hur de tänker, myndigheterna. Det är Elsas sätt att fortfarande få känna att hon är till nytta, att hon duger någonting till – fast hon ”sitter på hemmet”. Jag tänker fortsätta låta den som vill delta i arbetet här att göra det, sa Tyra.

Inför lunchen ställdes vinflaskorna ut på borden och de som inte redan satt i det stora, ljusa rummet som fungerar både som matsal och vardagsrum kom för egen maskin eller hämtades från sina rum. Alla tog sig en aperitif i form av ett glas vin och när maten kom på bordet åt alla med god aptit. De som behövde fick förstås hjälp av personalen som alltid äter tillsammans med de inneboende.

– Jag vet att alla inte håller med mig, men jag tror att det är bättre med ett par glas vin eller en whisky än lugnande mediciner och sömnpiller, sa Tyra som inte på hela dagen jag var där gick förbi sina tanter och farbröder utan att ge dem en kram eller en vänlig klapp.

Jag var så upplyft efter besöket på Lotte. Just så hade vi tänkt oss Röda stjärnan och Tyra visade att det fungerade. Det behövde inte stanna vid fantasier.

Faktum är att det troligen är en utomordentlig affärsidé. Det finns redan nu många och det kommer i en nära framtid att finnas ännu fler människor som är beredda att betala för ett bra boende med god service. Och det gäller inte bara de riktigt sjuka

Inledning

1� Kapitelnamn 1�

Köttberget går i pension

i sverige bor 9 118 000 personer. 1,1 miljoner är födda på 40-talet, och från och med år 2005 började de uppnå pensionsåldern. Premiäråret gick 90 000 i pension och under 2015 har de alla fyllt 65.

Rekord blir det 2011 då 130 000 personer kan välja att lämna arbetsmarknaden. En-ligt beräkningarna ökar antalet personer 65 + med 20 procent fram till år 2014 och då är de 300 000 fler än 2005. Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar kommer det år 2030 att finnas 1 200 000 svenskar som är 75 år eller äldre.

För att kompensera att vi blir allt äldre måste vi enligt Statistiska centralbyråns beräkningar öka arbetstiden med en och en halv timme per vecka eller skjuta upp pensionen tills vi är 68 och ett halvt år gamla.

I mars 2007 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att analysera hur efterfrågan på så kallade välfärdstjänster utvecklas fram till 2050. När vi lever allt längre kommer vi förstås också att behöva mera hälso- och sjukvård och äldreomsorg.

Är man det minsta pessimistiskt lagd är det lätt att tänka sig rena domedagsscena-riot där hela vårt välfärdssystem rasar ihop under bördan av det stora köttberget. Eller där allting tar tvärstopp på grund av jätteproppen Orvar.

Det faktum att allt färre ska försörja allt fler innebär naturligtvis problem, men det betyder också stora möjligheter.

Gunnar Wetterberg är samhällspolitisk chef på akademikerorganisationen SACO och menar att det ännu finns tid att förbereda 40-talisternas reträtt från arbetslivet. Och att allt inte är så svart som det vid första anblicken kan tyckas. Han tycker i stället att fler kommuner borde vara på hugget och försöka locka till sig de ”yngre äldre”.

– De där som har några år kvar att arbeta och som sedan rent statistiskt håller sig friska och fortsätter att betala skatt i många år utan att egentligen kosta någonting, är en grupp människor som är otroligt attraktiv för en kommun. De innebär i princip bara inkomster, och är ett rent klipp för kommunen de väljer. Men det verkar inte som om landets kommunalpolitiker har förstått det, säger han.

Inledning

”Köttberg, benämning som tidigare finansminister Pär Nuder i olika

sammanhang använt på personer födda på 1940-talet. Efter att han

använt ordet på ett morgonmöte hos Skandinaviska Enskilda Banken

den 1 december 2004 blev hans ordval kritiserat och omdiskuterat från

flera håll.

Statsminister Göran Persson, själv född 1949, förebrådde Nuder för

detta uttalande. Nuder beklagade att människor tagit illa vid sig.

Ordet “köttberg” kommer från jordbrukspolitiken och betyder helt

enkelt överproduktion av kött som det inte finns någon marknad för.

Nackdelen med köttberg är att priserna dumpas och böndernas inkomst

minskar. Fördelarna är att det finns ett matlager för oförutsedda händel-

ser som annars skulle innebära svält.”

(Källa: www.sv.wikipedia.org)

”Jätteproppen Orvar, uttryck attribuerat till den då 21-åriga Expressen-

journalisten Maria Hörnfeldt i TV-programmet Ärligt talat 1984 då hon

menade att den stora fyrtiotalistgenerationen hindrade sextiotalisterna

att ta sig in på arbetsmarknaden. I programmet debatterade hon mot

bland andra Göran Skytte och Jan Guillou.

Uttrycket har blivit en populär benämning på de svenska fyrtiotalis-

terna. I dagens samhälle med en allt senare ingång på arbetsmarknaden

kan det dock tyckas konstigt att personer så unga som 34 till 44 år

(fyrtiotalisterna 1984), pekades ut som en äldre del av arbetskraften,

som stängde ut unga. Uttrycket Jätteproppen Orvar säger därför också

mycket om tidsandan i Sverige under 1980-talet.”

(Källa: www.sv.wikipedia.org)

1�

Barndom Befrielsetid Frihetstid Ansvarsår Ålderdom

Den andra frihetstiden är här!Rekordgenerationen var med om att skapa den första frihetstiden mellan barnår och vuxenliv. De senaste åren har rekordgenerationen även börjat etablera en andra frihetstid mellan ansvarsår och ålderdom. Med barnen utflugna har de kunnat förbereda sig för Den Stora Friheten som inträ-der den dag de lämnar arbetslivet.Källa: Rekordgenerationen, Mats Lindgren, Thomas Fürth, Magnus Kempe, Göran Kraft

1�20

1��0

2000

20�0

0 10 20 �0 �0 �0 �0 �0 �0 �0 100

Inledning

Gunnar Wetterberg håller inte med dem som suckar och stönar över alla bekymmer 40-talisterna kommer att orsaka och alla krav de kommer att ställa. Det är inte 40-ta-lister som uppnår pensionsåldern som kommer att kosta de närmaste åren. Det är människor födda på 20- och 30-talen som nu har kommit upp i åldrar då de behöver anlita äldreomsorgen. Och det är en förhållandevis liten grupp. Han menar att vi har på oss fram till 2020 innan det verkligen brakar loss.

– Jag skulle vilja säga att de närmaste åren kan innebära ett rent lyft för samhället. Med lite tur kan de offentliga finanserna förbättras när de nyblivna pensionärerna tar ut och beskattas för sitt privata pensionssparande, säger han.

En köpstark grupp

Vi har en nådatid, men den måste utnyttjas väl. Det är otvetydigt så att vi står inför så stora förändringar, att det är tveksamt om staten framåt år 2020 över huvud taget kommer att kunna leva upp till de välfärdslöften politikerna gett oss alla. Gunnar Wet-terberg menar därför att den stora utmaningen är att få svenska folket att begripa att alla måste ta ett mycket större ansvar för sin egen ålderdom.

– Egentligen borde det vara helt naturligt. Den äldre generationen har aldrig levt ”ur hand, i mun”, utan det har varit en självklarhet att man måste försöka lägga undan pengar till sin ålderdom.

Ett tänkbart scenario är att vi får en ökad tillväxt i samhället när en köpstark grupp som enligt flera olika undersökningar tänker ”sätta sprätt på sina pengar och sedan dö” verkligen sätter sprätt på sitt pensionssparande. Det är också vad SCB:s beräkningar tyder på. Enligt SCB minskar kommunens kostnader snarare än ökar fram till 2020.

Kommunernas stora kostnader är i stora drag de unga som kräver barnomsorg och skolor och de äldre som kräver sjukvård och äldreomsorg. Men antalet ungdomar minskar enligt prognoserna så mycket fram till 2020 att det kompenserar kostnader-na för 40-talisternas utträde från yrkeslivet.

Ökad produktivitet

Men pensionsavgångarna kan också få en motsatt effekt. Det finns inga garantier för att de som står utanför arbetsmarknaden i dag får lättare att skaffa sig jobb bara för att det blir luckor efter de nyblivna pensionärerna.

Inledning 1�

1� 1�

Han menar att läget är besvärligt. Och då menar han inte bara pensionsavgångar-na, utan också förmågan att möta det ökade behovet av arbetskraft, samtidigt som be-folkningen minskar.

– Det är orimligt att tro att ungdomarna ska lösa problemet åt oss. Det måste till vuxenutbildning i stor skala för att klara av uppgiften, säger han.

Stora skillnader

Problemet är inte detsamma över hela landet och det är stora skillnader mellan stor-stadsområdena och glesbygden. Redan i dag är 20 procent eller fler av befolkningen i Dalarna, Värmland, Jämtland och Västernorrland äldre än 65 och den andelen ökar framöver. Stockholm har landets yngsta befolkning och det anses vara en stadig trend. År 2000 var 14 procent av stockholmarna över 65 år och prognosen säger att den siff-ran har ökat till 19 procent år 2030.

Men det finns län där utvecklingen är betydligt mera dramatisk. I Norrbotten ökar andelen ålderspensionärer under samma period, alltså från 2000 till 2030, från 18 procent till 30! Samtidigt minskar den totala befolkningen i länet.

– Där är problemet ännu värre. Där är risken stor att det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt med folk för att klara av de åtaganden staten och kommunerna har tagit på sig, säger Tord Strannefors.

Fördelaktig pension

Spridningen av inkomster är som störst i 50-årsåldern, men de ekonomiska skillna-derna minskar när vi går i pension. De högsta bonuslönerna försvinner och social- bidragstagarna får pension. Men det betyder inte att det ändå finns enorma skillnader i hur mycket pengar dagens pensionärer har att röra sig med.

Att från en dag till en annan helt lämna jobbet för en arbetslös tillvaro är en trend på nedgång. Och att gå i pension är en företeelse på väg ut. Alltfler väljer att kombine-ra pension och arbetsliv. Personer som är 64 år och plus är den grupp småföretagare som ökar mest. Orsaken till ökningen är att många ”pensionärer” väljer att ”konsulta” åt sin gamla arbetsgivare och då gör det genom ett eget nystartat företag.

En del väljer att fortsätta jobba för att det är kul – andra för att de måste.

Inledning

Fler personer i sysselsättning på grund av alla pensionärer är ingen självklarhet. Det vill ju till att de som söker jobb har rätt utbildning och kompetens för de arbetstill-fällen som finns. Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet, och om inte det finns rätt utbud av arbetssökanden på arbetsförmedlingen, så kan hela ar-betsmarknaden stanna av och därmed också tillväxten.

– Risken är att det blir produktiviteten som måste öka, så att den som har ett jobb jobbar ännu mer och får det bättre. Men det påverkar inte de offentliga inkomsterna i någon högre grad. De är i första hand beroende av hur många som arbetar – inte hur mycket vi arbetar, påpekar Gunnar Wetterberg.

Oavsett vad som händer på den fria marknaden är det under alla omständigheter så att både landsting och kommuner måste nyrekrytera de närmaste åren. Många yrkes-kategorier i offentlig tjänst har en hög medelålder, och för att fylla ut efter alla de som går i pension och klara av ett ökande tryck på skola, vård och omsorg krävs många ny-anställningar.

Ett skriande behov av arbetskraft

Enligt en artikel i Dagens Nyheter som hade låtit SCB göra en specialkörning i sina register, går 86 000 sjukvårdsbiträden och undersköterskor i pension mellan 2005 och 2015. Nästan var femte kvinna i båda dessa yrkesgrupper försvinner från arbets-marknaden de närmaste åtta åren. Och detsamma gäller för sjuksköterskor där 20 procent är födda på 40-talet. 12 000 sjuksköterskor går i pension fram till 2015!

De kvinnor som lämnade hemmet för att börja yrkesarbeta valde de traditionella kvinnoyrkena. 40-talistkvinnorna har jobbat inom vård, skola och omsorg och de måste naturligtvis ersättas – och mer än så. Ingen kan säga exakt hur stort behovet av dessa yrkeskategorier kommer att vara framöver, men det kommer definitivt att öka. Och där har vi ett stort problem – eller en verklig utmaning för oss alla!

Samtidigt som det finns ett skriande behov av personal till vård, omsorg och skola har det sällan eller aldrig varit så få sökande till de olika utbildningarna. På flera håll i landet har man fått dra ner på undervisningen eftersom det helt enkelt har saknats elever.

– Det är riktigt allvarligt. Om vi ska ha någon chans att klara det framtida behovet borde dessa utbildningar i stället öka stadigt och absolut inte, som nu är fallet, minska. Den stora utmaningen är att göra jobben inom vård, skola och omsorg attraktiva för ungdomarna, säger Tord Strannefors som är prognoschef på Arbetsmarknadsverket.

Inledning

20 21Inledning

Jan Hagberg är i den lyckliga omständigheten att han har ett bristyrke, så han kan komma tillbaka som konsult på det gamla jobbet efter sjuktiden.

– Det känns bra eftersom jag har svårt att tänka mig att sluta jobba helt. Men alla har det inte lika väl förspänt, säger han.

Jan Hagberg är inte ensam om att vilja fortsätta jobba efter 65. År 2005 arbetade tjugo procent av alla män mellan 64 och 69 år och närmare tio procent av kvinnorna. Mellan 70–74 år var det bara åtta procent av männen och några få procent av kvinnor-na som var kvar i arbetslivet.

40-talisterna är koncentrerade i den offentliga sektorn. Det gör, som tidigare be-skrivits, att det kommer att bli stora problem på olika håll i landet när de väljer att slu-ta jobba. I en del kommuner kommer bristen på arbetskraft att vara akut redan inom fem år.

– Problemet är att vi har en ålderstigen arbetsstyrka. Och vi måste få en stor del av den att vilja jobba längre än till 65. Det innebär också att arbetsvillkoren måste förbätt-ras. Jobben i den offentliga sektorn måste helt enkelt göras mera attraktiva. Annars är risken stor att människor väljer att gå i pension framför att stanna kvar och ge några år till arbetslivet.

Den avdelning där Thomas Lindh är forskningsledare studerar ekonomisk utveck-ling och fördelning i det åldrande samhället.

Thomas Lindh menar att politikerna har en grannlaga uppgift när det gäller att hantera de stora avgångarna från yrkeslivet. Antingen måste mera service betalas pri-vat eller måste man höja skatterna.

– Det är en avvägningsfråga. Men oavsett vad man bestämmer sig för måste man öka omfördelningen. Annars kommer 40-talisternas standard att minska drastiskt, säger han.

Importera arbetskraft!

De närmaste tolv åren försvinner i snitt 17 000 personer per år från vården därför att de fyller 65. 2004 var det 5 000 som gick i pension. Hur man än räknar kommer vi att lida stor brist på arbetskraft inom fem, tio år – och det gäller inte bara för hälso- och sjukvård. Thomas Lindh tycker att det är konstigt att vi inte har någon arbetskraftsinvandring alls eller att svenskundervisningen och integrationen för de flyktingar vi tar emot är så ineffektiv.

Inledning

Även om man bortser från den grupp som har haft en hög lön och ett stort pen-sionssparande hela livet finns det ändå stora skillnader bland ”vanligt” folk. De som tidigt i livet köpte sitt eget boende och som har fortsatt bo i egnahem har oavsett tidi-gare inkomstförhållanden skaffat sig ett eget pensionskapital.

– 40-talisterna kommer att ha relativt fördelaktiga pensioner. De ligger kvar i det gamla ATP- systemet och får dessutom en del kompensationer. I övergångsreglerna finns garantier som säkrar deras pensioner och de får alltså ingen retroaktiv försäm-ring, säger Thomas Lindh som är forskningsledare på Institutet för framtidsstudier.

I Finansdepartementets generationsanalys ser man att 40-talisterna i genomsnitt betalat lite mera i skatt än andra generationer, men de har också haft förmånliga bo-stadssubventioner.

– Alla har ju inte köpt sin bostad, men en majoritet av 40-talisterna äger sitt hem och det gör att de kan skaffa sig en extra pension, säger Thomas Lindh.

”Seniorlån”, som de flesta banker numera erbjuder, är ett sätt för den som äger sitt hem att få råd att sätta guldkant på tillvaron. Seniorlånen skiljer sig från vanliga bolån genom att de är öronmärkta för äldre och för att det inte är meningen att lånen ska be-talas tillbaka. Lånen är rena konsumtionslån och pengarna ska användas. Förlorare på affären blir förstås arvingarna. Men seniorlånen följer helt de undersökningar där många 40-talister säger sig ha för avsikt att själva sätta sprätt på sina pengar innan de dör.

Valfri pensionsålder

Det finns ingen generation som jobbat så mycket som 40-talisterna. De har varit och är förhållandevis friska. Många både kan och vill jobba många år efter 65-årsdagen. Och det råder valfri pensionsålder mellan 65 och 71 år. Jan Hagberg på AFA Sjukför-säkring, som ägs av Svenskt Näringsliv och LO, menar att det är en chimär.

– Det är skenheligt att påstå att det är valfritt eftersom man ramlar ur sjukförsäk-ringssystemet när man fyller 65. Den som fortsätter arbeta efter den ”officiella” pen-sionsdagen har nämligen ingen sjukpenning, säger han.

Jan Hagberg valde själv att stanna kvar på jobbet efter 65. Men han kände sig tving-ad att ta ut sin pension efter ett allvarligt besked från doktorn redan ett halvår efter 65-årsdagen.

– Får man inte sjukpeng under tiden man inte kan arbeta på grund av operation och behandling, måste man ju ta ut sin pension. Man måste ha något att leva av, säger han.

22 2�

Åtminstone inte för den service och mat som erbjuds på de flesta äldreboenden i dag. 439 000 kronor per år är nämligen vad en plats kostar i genomsnitt.

Det finns alltså en enorm marknad för nya aktörer som kan och vill producera bra omsorg till lägre priser än det offentliga har lyckats med.

Sjukvården och äldrevården i Sverige utsätts dagligen och stundligen för kritik i massmedier, politiska debatter och i samtal bland folk. Är kritiken berättigad eller är det bara ett resultat av ”mycket vill ha mer”?

För även om det finns brister, ganska stora sådana, är det ju också så att aldrig förr har så många, så sjuka och så gamla människor fått så bra vård och behandling som nu.

Som vi redan nämnt finns det dock de som redan nu varnar för att hela systemet krackelerar i takt med att det så kallade köttberget åldras. Och naturligtvis finns det också redan olika förslag på hur vi ska klara av att ta hand om 40-talisterna när de nu börjat gå i pension, och även om många av dem vägrar att gå med på det, faktiskt blir äldre.

Så här ser de på livet efter 65, enligt två nya undersökningar från Aftonbladet och Kairos Future:

• Livet mellan 65 och 80 år är som livet före, bara friare. Pensionär blir man när man är 80 och går med rullator.

• 85 procent ser livet efter 65 som något positivt. Det är en andra frihetstid – en tid som liknar tonåren, fri från barn och fri från jobb – en tid att för-verkliga sina drömmar.

• Hälften tänker spendera alla sina pengar på sig själv. De ska ”leva loppan och sedan dö”.

• Nästan tre av fyra 40-talister tänker resa mer utomlands.• Nästan en fjärdedel tänker flytta till ett varmare land.• En fjärdedel vill jobba så länge som möjligt.• En fjärdedel ser sig som ”en evig tonåring”.• Nästan hälften, 44 procent, lyssnar mest på rockmusik.

Inledning

– Det finns kommuner som redan nu borde satsa på att importera arbetskraft om de inte helt ska stanna av framöver, säger han, väl medveten om att fackföreningarna har en tämligen negativ syn på arbetskraftsinvandring.

– Det går inte bara att öppna portarna, men vi kommer inte att klara oss själva i framtiden. Vi behöver bli fler!

Thomas Lindh och många av hans forskarkolleger efterlyser en diskussion om framtiden. Risken är annars att politikerna tvingas fatta snabba beslut och att släcka bränder.

Men Thomas Lindh påpekar också att även om det ser dystert ut och bördan ökar, så är det inte tal om att vi hamnar i fattigdom i ordets rätta bemärkelse.

– Vi kanske får nöja oss med 50 procents lägre levnadsstandard än i dag. Men det är ändå ingen katastrof vi talar om. Vi måste bara lära oss att ha lite perspektiv, säger han.

Dålig service – nej tack!

En enkät som Stockholms stad har gjort bland 11 000 stockholmare visar att var åtton-de som får hemtjänst är missnöjd med kvaliteten. Enkäten omfattar nästan alla som har någon kommunal service, och både de som bor kvar hemma och de som bor på servicehus har svarat på frågorna. Fyra av fem är ganska eller mycket nöjda. Sju pro-cent är ganska eller mycket missnöjda. Resten svarar varken eller. Resultatet av enkä-ten har jämförts med tidigare, mindre studier och utvecklingen är inte bra. Fler är missnöjda nu än tidigare och många tycker inte att de får den hjälp de fått beslut på att de ska ha. Mer än hälften av de tillfrågade hade ingen aning om att de när som helst kan byta leverantör av tjänster.

– Det är en annan generation som nu åtnjuter den offentliga servicen. 40-talister-na kommer med all säkerhet inte att låta sig nöjas med dålig service eller acceptera att de inte får den service de har rätt till, tror Thomas Lindh.

Det finns stora ekonomiska skillnader mellan människor livet igenom. De upphör inte bara för att vi blir gamla. Redan i dag finns det privata alternativ (om än få) där den som har mycket pengar kan köpa sig en behaglig tillvaro på gamla dagar.

Allt tyder på att vi i framtiden kommer att få betala efter förmåga för vård och om-sorg. Det är knappast troligt att någon som kan välja, väljer att betala 439 000 kronor per år eller drygt 1 200 kronor per dag för att bo på ett kommunalt äldreboende.

Inledning

2� Kapitelnamn 2�

När man läser Peter Majanens kapitel (se sidan 38) om värderingar förstår man att det är tveksamt eller rent av alldeles osannolikt att 40-talisterna kommer att låta sig nöjas med det utbud av produkter och tjänster som produceras i dag. Ett exempel är alla de specialdesignade resor som finns i dag för äldre. Pensionärerna vi talar om är årsbarn med Ulf Lundell, Mikael Wiehe, Lill Lindfors och Peps Persson.

Majoriteten av den dryga miljon svenskar som föddes under 40-talet är vana att be-stämma själva. De är vana vid att ställa krav och de är kritiska konsumenter, som vet vad de vill ha. De kommer att ha den högsta pensionen i historien, högre än sina för-äldrar och mycket högre än vad deras barn kommer att få.

Eftersom i princip hela det existerande utbudet av service, omsorg och vård i dag är producentstyrt utan större hänsyn till vad konsumenterna vill ha, kan jätteproppen Orvars inträde i pensionsåldern enligt Majanens forskning komma att innebära en kulturkrock som heter duga.

Vi har i Sverige tillsammans med Japan störst andel äldre i hela världen. Man kan välja att se det som ett enormt problem – eller som en fantastisk möjlighet att utveck-la en ny bransch. Och inte vilken bransch som helst, utan en verklig tillväxtbransch som på lite sikt kan producera exportvaror lika viktiga för Sveriges ekonomi som en gång skogen och järnmalmen.

Det finns en del fallgropar på vägen. En fallgrop som det är lätt att falla i hänger samman med att vi hela tiden använder ordet äldre. Äldre associeras gärna med vård och omsorg och visst behöver och kommer en del av 40-talisterna att behöva både vård och omsorg redan nu, men majoriteten kommer att vara friska och aktiva långt upp i åldern.

Men precis som Majanens värderingsforskning och diverse enkätundersökningar visar så är det stora och viktiga behovet av en helt annan natur än vård och omsorg. Just nu är det bra boende med service på nära håll, snygga kläder, bra skor, upplevel-ser, god mat, goda viner och resor som efterfrågas av den stora ”yngreäldregeneratio-nen”. Och även där finns det en enorm potential för nya jobb och ekonomisk tillväxt. Men låt oss först se på en del förslag som gäller just vård och omsorg i framtiden.

Inledning

40-talist – pensionär? Nej tack!

2� 2�

Vårdpeng minskar orättvisor

Patrik Engellau från ”Den nya välfärden” var en av initiativtagarna till skolpengen. Han anser att ett liknande systemskifte måste till när det gäller vård och omsorg.

Under flera år har han tillsammans med många olika personer försökt väcka intres-se för en vårdpeng eller en vårdcheck. Han kallar systemet ”Ny solidarisk sjukvård”, och förslaget har kommit till av rädsla för att politikerna snart kommer att tvingas överge principen om lika vård åt alla, den solidariska sjukvården.

– Det finns många hot. Ett stort hot är att personalen till stora delar mår dåligt på jobbet, de tvingas stå som spärrvakter och ta ansvar när politikernas löften inte kan infrias. Många är utbrända och långtidssjukskrivna. De problem som finns och som beskrivs i media och människor emellan gör att ansökningarna till vårdutbildningar-na minskat drastiskt. Och det är förstås allvarligt, eftersom vi kommer att behöva så mycket mer vård- och omsorgspersonal i framtiden, säger Patrik Engellau.

”Den nya välfärden” föreslår en nationell vårdpeng för att komma ifrån de orätt- visor man menar finns i dag.

– Det finns ingen jämlikhet inom vården längre. Hur snabbt du ska få vård och vil-ken vård du får beror på ditt landstings ekonomi. På vissa håll kan man få vänta i åra-tal på en höftledsoperation, medan det kan gå på någon vecka någon annanstans. Med en vårdpeng skulle systemet bli mera rättvist, anser Patrik Engellau.

Engellau och hans kolleger tycker att politikerna – oavsett partitillhörighet hittills jobbat med skenlösningar. De entreprenad- och privatiseringsinitiativ som redan finns avfärdar han som meningslösa.

– De påverkar inte systemfelen i grunden. Entreprenaderna minskar inte de stora skillnader som finns mellan olika landsting. De ger heller inte någon ökad samverkan, tvärtom kan det vara svårare att få olika privata aktörer att samverka med de offent-liga. De erbjuder inte större patientinflytande än de offentliga vårdgivarna.

– Visst kan man välja vårdcentral, men eftersom alla vårdgivare är detaljstyrda av landstinget levererar de alla i princip samma sak. Valfriheten i dagens vård är lika mycket värd som rätten att välja fritt bland landets alla McDonald’s-restauranger, säger han.

Inledning

Behov av förändrat system

i dag är vården uppdelad på tre aktörer. Det är landstingen som står för sjukvården och äldrevården, kommunerna som står för omsorgen och hemsjukvården och staten betalar notan för läkemedel, sjukskrivningar och rehabilitering. Det finns en stor risk att människor hamnar mellan stolarna.

Samverkan är förstås lösningen. Men hur ska denna samverkan se ut? Och vem ska driva på den? Själva ordet ”driva” i sammanhanget pekar mot entreprenörer, som själ-va har något att vinna på att aktivt driva samverkansarbetet. På landstingskommunal och kommunal nivå måste det troligen till mycket tydliga instruktioner för hur sam-verkan ska fungera och vem som gör vad för att samverkan ska uppstå.

I dag finns det ingen egentlig koppling mellan tillgång och efterfrågan när det gäller den vård och omsorg som landsting och kommuner erbjuder. På många håll finns det olika entreprenadförhållanden – ett system som tillkommit för att ge priva-ta producenter möjlighet att träda in på arenan.

En portmonnä för all vård

Tanken med anbudsförfarande är att få ner kostnaden för den aktuella vården, (opera-tionen, åtgärden) eller omsorgen (hemtjänst, ledsagare), men det som erbjuds av de privata firmorna är i princip samma sak som kommun och landsting erbjuder.

Den politiskt obundna tankesmedjan ”Den nya välfärden” anser att det viktigaste för att få mest valuta för pengarna och en rättvis vård är att konkurrensutsätta dagens vårdgivare och skapa en gemensam portmonnä och på så vis få en naturlig samver-kan. Tanken är att kundernas efterfrågan kommer att driva fram en samverkan.

1991 genomfördes friskolereformen och därmed skolpengen i Sverige. En summa pengar avsätts av kommunen för varje barn och följer eleven till den skola han eller hon väljer. Skolpengen innebar ett systemskifte, eftersom föräldrar och barn fick rätt att välja skola och/eller inriktning på skola. Samhällets monopol var därmed brutet. Nu finns det uppemot 1 000 friskolor med cirka 120 000 elever.

Inledning

2� 2�

Kompetensutveckling är ett ord som används när man talar om framtiden. Att behoven av kompetensutveckling är enorma verkar alla vara överens om. 40 procent av alla som arbetar i äldreomsorgen saknar utbildning för jobbet. Och det påverkar naturligtvis både kvalitet och effektivitet.

Annelie Hellander tycker att ordet kompetens alltför ofta förknippas med veten-skap, teknik, naturkunskap och administration. Hon påpekar att det finns många oli-ka kompetenser.

– De mjuka värdena glöms ofta bort i sammanhanget, trots att det är otroligt viktigt när det gäller vård och det enda som egentligen betyder något när det gäller omsorg. För våra medlemmar handlar det om möjligheter att utbilda sig och vidareutbilda sig i omvårdnad. Att jobba med och ta hand om sjuka människor kräver speciella kompe-tenser. När man inte har rätt kompetens blir jobbet om inte omöjligt, så onödigt svårt, säger hon.

Utvecklat ledarskap

En annan kompetens som genomgående saknas i vården är ledarskap. Och det är kan-ske inte så konstigt. På många sätt har sjukvården styrts på samma sätt som militären. En despotisk överläkare eller en sträng översköterska som med järnhand styrde sina underlydande var vanligt långt in på det förra seklet. De som var längst ner på rang-skalan var det ingen som brydde sig om. Då som nu hade de inget eller litet inflytande över vilka insatser som skulle ges. Trots att de i kraft av sin nära kontakt med patien-terna är den samhällsfunktion som kanske har allra bäst kunskap om vilka behov som finns.

– Det finns tydliga samband mellan gott ledarskap och friska medarbetare. Att vara chef behöver inte betyda att man är en bra ledare, men skickliga ledare behövs för att medarbetarna ska må bra. Därför har vi inom Kommunal tagit fram ett handlingspro-gram för ledarskap i vården.

Dåliga arbetsförhållanden med stress, tidsbrist, ansvar utan befogenheter och då-ligt ledarskap är några av de problem som Annelie Hellander menar måste lösas om det överhuvudtaget ska gå att rekrytera personal till vård och omsorg. Tvärtemot vad många tror ser Kommunal gärna flera och mindre arbetsgivare.

– Kollektiv som driver företag är ofta framgångsrika, och mindre enheter och före-tag borgar för närhet mellan ledarskapet och de som arbetar på golvet. Tyvärr köps ofta

Inledning

Samordning saknas

”Den nya välfärden menar” att det grundläggande problemet med dagens hälso- och sjukvård är att det saknas samordning. Tanken är att alla de 360 miljarder som vård och omsorg kostar läggs i en gemensam pott för att sedan fördelas solidariskt på varje medborgare. Även en viss procent av sjukpengen ska ingå i potten för att öka intresset av att få människor friska snabbt. Ett problem med dagens system, menar Engellau, är att så länge en person är sjukskriven står staten för kostnaderna. Så snart man börjar åtgärda problemen med olika vårdinsatser, behandlingar eller operationer är det landstinget som står för fiolerna.

– Risken med olika portmonnäer för hälsoinsatser är uppenbar. Människor kan bli övergivna och långtidssjukskrivna därför att det för den egna arbetsgivaren är den billigaste lösningen.

I Patrik Engellaus förslag kan medborgaren ta med sin check till det hälso- och sjukvårdsföretag hon själv väljer. Väljer man inte är man automatiskt kvar hos lands-tinget, som får motsvarande summa pengar. Ungefär så fungerar dagens tandvård för barn. Den som inte aktivt väljer stannar hos folktandvården, medan den som väl-jer får en check med sig till sin privata tandläkare.

– Jag tror att en del landsting skulle kunna stå sig mycket väl i konkurrensen, medan andra skulle försvinna, allt till medborgarnas fromma, säger han.

Stort behov av kompetensutveckling

Kommunal organiserar vårdbiträden, undersköterskor och andra stora grupper som arbetar i vården. Förbundet arbetar aktivt med att förbereda sig och sina medlemmar för framtiden. Kompetensutveckling är ett ledord. Men vad betyder det?

– Vi är medvetna om att det finns stora svårigheter i framtiden, men det finns också stora möjligheter, säger Annelie Hellander som är chef på Kommunals enhet för arbetslivsutveckling.

Hon tycker att ”Den nya välfärdens” förslag om en vårdpeng är bra – som fantasi!– Jag ser inte hur det skulle fungera i praktiken. Det innehåller flera moment som

är bra, men förslaget behöver kompletteras, menar hon.Annelie Hellander tror i stället att det går att utveckla samverkan mellan olika ak-

törer. Med klara besked och tydliga direktiv från till exempel Socialstyrelsen går det att få en fungerande samverkan mellan olika aktörer, anser hon.

Inledning

�0 �1

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson har tillsatt en utredning för att stärka möjligheterna för äldre och funktionshindrade att själva välja utförare av hälsovård och omsorg. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver hon att ”fler privata företag för vård och omsorg skall ge våra äldre medborgare större valfrihet och mer individanpas-sad service”.

”Med en större mångfald av aktörer uppstår en kreativ och positiv konkurrens, inte bara om omsorgstagarna, utan även om medarbetarna. För detta behövs ett tydligt lagstöd som ger privata företag, ideella organisationer, stiftelser, församlingar och ko-operativ möjlighet att erbjuda en mer individualiserad omsorg”.

Maria Larsson vill införa nationella kvalitetskriterier för alla som producerar vård och omsorg. Men hon vill inte lagstifta för att tvinga kommunerna att använda sig av dem. Enligt förslaget ska det räcka med att kommunerna rapporterar vad de gör och vilket utbud de erbjuder. För denna regering liksom tidigare är den kommunala själv-bestämmanderätten helig.

Och då är frågan vad nationella mål egentligen har för betydelse.

Inledning

framgångsrika småföretag upp av de få stora privata jättarna inom vården. Och där är problemen precis desamma som i kommuner och landsting, säger Annelie Hellander.

Kommunal talar ofta om ”kvinnokollektivet” som en enhetlig grupp människor. Vårdförbundet, som bland annat organiserar landets sjuksköterskor, har valt en an-nan inriktning.

De har kämpat för att lönen ska sättas individuellt, utifrån den enskildes bidrag till verksamheten och att kompetensutveckling och utbildning ska synas i lönekuvertet. Men det är ingen lätt kamp. På många håll får medlemmarna fortfarande en redan fastställd löneökning, som inte är diskuterad på arbetsplatsen. I många kommuner och landsting lever det kvar gamla kulturer och traditioner som hindrar utvecklingen av löneprocessen.

Anna-Karin Eklund som är ordförande i Vårdförbundet tror att verksamheten skulle förbättras och medborgarna få bättre vård om kommuner och landsting blev bättre på dialogen kring lönesättningen och såg till att alla verkligen fick lönesättande samtal.

– Arbetsgivarna måste lära sig att värdesätta de kunskaper och det ansvar som medarbetare i kvinnodominerade yrken bidrar med. Annars blir vi aldrig av med de stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män, säger hon.

Kreativ konkurrens

90 procent av vården och omsorgen om äldre bedrivs i kommunal regi. Alla som har behov av vård och omsorg får nöja sig med det utbud den egna kommunen erbjuder. Det är egentligen märkligt att det för vuxet folk inte finns några alternativ, medan det inom barnomsorg och skola numera finns stora valmöjligheter. Eller kanske inte?

Barnomsorgen ser troligen ut som den gör därför att 40-talisterna helt enkelt kräv-de en utveckling i den riktningen. Det är en utveckling som drivits på av deras barn 60-talisterna. I mångt och mycket har den stora generationen från 40-talet varit ban-brytande. På många håll finns det en mångfald inom skola och barnomsorg som helt saknas för ”vuxet” folk (läs pensionärer). Det finns finskspråkiga dagis, frikyrkliga skolor och gymnasier med fotboll som huvudämne.

Med största sannolikhet kommer 40-talisterna också att bryta väg för en ny sjuk-vård och äldreomsorg där patienten, konsumenten, individen, står i fokus.

Inledning

�2

Möjligheter för en ny bransch att växa fram

tillväxt skapas bland annat genom att tillfredsställa olika behov. Vi har varit bra på bilar, kullager, telefoner, järnmalm och skog – alla numera krympande branscher.

Nu finns det i stället ett nytt, stort och växande behov att tillfredsställa: de äldre och deras behov av upplevelser, hjälpmedel, omsorg och vård.

Kunskap och kompetens kring äldre blir allt viktigare för att kunna utveckla och bygga vår nästa stora tillväxtbransch som ska producera nya och viktiga varor och tjänster.

Sverige och Japan har just nu störst andel äldre i världen. Det kan ses som ett pro-blem eller som en möjlighet att skaffa sig ett försprång framför Tyskland, Italien och resten av Europa som snart kommer att ha en större andel äldre i befolkningen än Sverige.

– Redan nu har vi täta studiebesök från Japan. De kommer för att studera våra senaste lösningar inom vård och omsorg, säger Håkan Eriksson på KK-stiftelsen.

Naturligtvis kommer behoven av vård och omsorg att växa framöver, men innan det är dags för hemtjänst eller äldreboende finns det många andra behov att tillfredsstäl-la. Våra nya pensionärer vill ha upplevelser. De vill resa, upptäcka nya platser, träffa nya människor, avnjuta annorlunda mat och gott vin. De vill sköta sig själva. De vill klara sig själva. Nya produkter för att göra detta möjligt kan skapa massor av nya jobb. Rese-branschen är redan i full gång. Det finns ett stort utbud specialdesignade resor för resenärer 55+.

De vill bo bra och kanske någon annanstans än i Sverige. Blir de sjuka vill de ha snabb och bra vård. Tar det för lång tid att vänta på en ny höftled är många beredda att resa utomlands för att få den inopererad. Blir de nya tänderna för dyra i Sverige anli-tar man någon av de många resebyråer som anordnar resor i ”hälsans tecken”. För människor med kroniska sjukdomar anordnar HSB Omsorg redan korttidsvård på Mallorca.

Men nya jobb kan också skapas när vi hittar nya lösningar på praktiska problem. Rollatorn är ett utmärkt exempel på det. Se här en artikel från nättidningen realtid.se:

Inledning

��

– Det kommer att fortsätta som det har gjort hittills. 40-talisterna banar väg. När de inser att de riskerar att hamna på ett av dagens äldreboenden kommer de snabbt som attan att bygga egna, som de vill ha det. Med god mat, goda viner och bra service.

Nöjer sig bara med det bästa

Och visst kommer de att göra det. I ett reportage i Magasin M berättar Amelia Adamo om fyra väninnor i 50-årsåldern som har köpt en hel radhuslänga för att kunna åldras tillsammans.

– Politikerna ligger alltid efter. Vem bryr sig om eget rum på långvården!? Alla vet att vi har en jättegeneration som nu börjar bli äldre, men inte finns det någon sam-hällsplanering för det. När mappiesarna märker att de är undanskuffade gör de något åt det. De bättre bemedlade går före, så är det alltid. Men det gynnar även dem som har det sämre ställt.

Amelia är övertygad om att jätteproppen Orvar kommer att bestämma själv. Ingen ur den generationen kommer att tiga och lida som de som är gamla i dag tvingas göra.

– Det står och faller med att människor ställer krav och trycker på. Landstinget bryr sig bara om multisjuka 85-åringar, men rent statistiskt har de flesta av oss många fris-ka år fram till dess. Och vi nöjer oss bara med det bästa!

Skräcken för Amelia Adamo liksom för de flesta i hennes generation är att bo på ett ställe där det luktar illa och serveras rälig mat av någon dåligt avlönad person som helst skulle vilja göra något annat.

– Redan nu byggs det på ett annat sätt. Runt om i landet bygger privatpersoner som inser att de själva måste lösa sina framtida behov upp helt nya boendeformer, säger Amelia Adamo.

Prioriterar njutning

40-talisterna är också mera benägna att flytta på sig än tidigare generationer. Många kan tänka sig att flytta för att kunna hjälpa sina barn. Det spelar inte längre så stor roll var vi bor. Det är lätt att flytta på sig, folk är mer mobila än tidigare.

– Min generation hjälper sina barn medan man själv lever. Det är roligare att kun-na ge presenter och bjuda på guldkant i ungarnas tillvaro när man själv får se på än att spara tills man dör för att de ska få ärva.

Inledning

Det kommer att bli flera jobb när bilar ska anpassas för äldre förare, när någon änt-ligen börjar producera skor som tar hänsyn till att foten förändras med åren, när klä-der som passar en åldrande kropp (tjockare på mitten) blir konfektion eller hos det fö-retag som tillverkar ett IT-system som gör det möjligt för farmor och farfar på vinter-vistelse i Thailand att hålla tät kontakt med barnbarnen därhemma.

Oavsett vilket behov som tillfredsställs kommer marknaden att vara enorm i både Europa och resten av världen framöver. Och vi har alltså en firstmoverfördel eftersom vi är först med att ha så stor andel äldre i befolkningen. Vi ska snabbt identifiera pro-blemen och hitta lösningarna och göra affärer av dem.

40-talisterna banar väg

Globaliseringen ändrar också på tillvaron här hemma i Sverige. Antalet äldre med utländsk bakgrund ökar och det ställer nya krav på äldreomsorgen. På de flesta håll i landet kan kommunerna i princip garantera att en person med spanska som moders-mål får omsorg på spanska. Det är däremot inte lika självklart att en person med svens-ka som modersmål får besök av svensktalande personal. Företag som till exempel Järva Vård och Omsorg AB, som sedan en smygande start 2002 vuxit och nu med 50 anställda erbjuder hemtjänst till 130 äldre, majoriteten med utländsk härkomst, kommer att bana väg för de högre krav som kommer att ställas på äldreomsorgen. Vd Eyyup Surek hoppade av jobbet som enhetschef på ett kommunalt servicehus i Rinkeby. Han ville skapa en äldreomsorg med respekt för den enskildes önskemål och värderingar. ”Enkelt, tydligt, billigt – och på kundens villkor” är företagets devis.

Amelia Adamo är en person som tidigt insåg att den stora generationen från 40-ta-let är en intressant målgrupp. Hon startade Amelia när kvinnorna där var runt fyrtio, Tara kom strax efter och sedan våren 2006 är hon chefredaktör för Magasin M – tid-ningen för ”mappies” – mature, attractive and pioneering adult consumers.

– Mina tidningar har alltid varit målgruppsanpassade. De jag skriver för är den generation som har lyssnat på rock’n roll och stått på barrikaderna. De har varit delak-tiga i samhället, de har gift sig och skilt sig, ibland flera gånger om. Deras liv ser an-norlunda ut jämfört med dem som föddes tio år tidigare. 40-talisterna kommer att åldras på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Och det gäller att det finns bered-skap för det, säger Amelia Adamo.

Men i samma andetag slår hon bort det sista.

Inledning

�� Kapitelnamn

Dagens 60-åringar har också en annan medvetenhet när det gäller kropp och hälsa, menar Amelia Adamo.

– Förr gick man inte och skrev in sig på yoga eller Friskis och Svettis när man fyllt 60. Då var det hurtbullarna som alltid tränat som fortsatte även i den åldern. Men nu tar folk ett helt annat ansvar för att få att kunna må bra och njuta av sina sista år.

Och njutningar är något som 40-talisterna prioriterar. Att ta in på en spa-anlägg-ning, resa till exotiska platser, äta god mat, och dricka gott står högt i kurs.

– Vi är en bortskämd generation, som har arbetat hårt och vi kommer att kräva vår rätt när det är dags, säger Amelia Adamo.

Jo, visst består den stora generationen från 40-talet till stor del av individer som vet att kräva sin rätt. De är också betydligt mera medvetna när det gäller kropp och hälsa än tidigare generationer.

Men alla 40-talister kommer inte att ställa krav. Och alla kommer inte att börja yoga eller träna för att hålla sig friska. Precis som alltid när man talar om människor hand-lar det förstås om individer och unika personer, men det finns ändå vissa gemensam-ma nämnare som gör att vi kan delas in i olika grupper.

Dessa grupper eller arketyper är utomordentligt viktiga att känna till för politiker, samhällsplanerare och entreprenörer av olika slag. Genom att undersöka människors värderingar går det att titta in i framtiden. Även om Peter Majanen och andra forskare som ägnar sig åt studier av värderingar inte har någon kristallkula på rummet, så kan de faktiskt ganska väl förutspå hur samhället ska utvecklas.

Inledning

�� Kapitelnamn ��Kapitelnamn

VÄRDERINGAR OCH ARKETYPER

�0 Kapitelnamn �1

Varför förändras världen?

kanske har du undrat varför många bostadsområden som byggdes från mitten av 60-talet och under det följande decenniet ser ut som de gör. Om du blundar och före-ställer dig en sådan plats, så ser du måhända för din inre syn flerfamiljshus i betong åtskilda av stora gräsytor, tomma gångvägar, skumma gångtunnlar och rostande, övergivna lekplatser.

I dag kopplas ofta de här områdena ihop med otrivsel, brottslighet och segregation. Varför byggdes de här stadsdelarna i Sverige under denna period? Många har angett en skriande bostadsbrist och ett behov av bostäder med god bostadsstandard som för-klaring. Men denna förklaring haltar. Andra länder hade liknande utmaningar under denna tid, men det är bara ett fåtal nationer som exempelvis Östtyskland och Sovjet-unionen som löste problemet med ett miljonprogram.

I dag ser stadsplanering och bostadsbyggande mycket annorlunda ut. I Västra ham-nen i Malmö och Hammarby sjöstad precis utanför tullarna i Stockholm byggs nya stadsdelar, där förtätning, stadskänsla och småskalighet har skapat ett helt annat ut-tryck. Gator, små torg och butiker ligger sida vid sida med små flerfamiljshus som i sin arkitektur ofta refererar till tidigare epokers byggande. Drömmen om småstadens in-timitet och den romantiska Medelhavsstaden verkar vara vägledande i många moder-na byggprojekt. Allt detta ger utrymme för ett mycket mer individualiserat boende. Många av dessa områden, åtminstone än så länge, är dock förbehållna en liten elit.

Från guldklocka till Me Inc.

Det finns en stark entreprenörstrend i Sverige i dag. Tillsammans med design och nanoteknologi är entreprenörsskapandet ett av de hetaste områdena hos universitet, politiker och intresseorganisationer. En vanlig föreställning är att det är nystartade svenska småföretag som ska stå för mycket av tillväxten framöver.

Entreprenörstrenden kan också spåras hos de svenska medborgarna där intresset för att driva eget ökar i olika oberoende mätningar. Drygt en tredjedel av svenskarna i yrkesverksam ålder svarar att de skulle starta ett eget företag om de hade möjligheten.

Värderingar och arketyper

Varför såg byggandet ut som det g jorde på 60-talet?

...och hur kan vi förklara dagens byggande?

�2 ��

Under seminariet är 80-talisterna problemfokuserade och vill gärna kritisera den rådande ordningen. De använder begrepp som utanförskap och generationskamp och attackerar gärna andras åsikter med rationella argument. Många av 80-talisterna ser de äldre generationerna som ett hinder för utveckling i samhället. Men de har ock-så svårt att förstå 90-talisterna som uppfattas som naivt positiva och 70-talisterna som de tycker är otydliga och utan integritet.

90-talisterna väljer gärna att omdefiniera frågeställningarna och är lösningsfoku-serade. De tror stenhårt på sin egen förmåga och talang. De är extremt detaljkunniga och vet var världens bästa utbildning inom raketforskning går att finna (i Japan enligt en av 90-talisterna). De upplevs av många som avslappnade och smidiga, men deras lojalitet till det svenska samhället är mycket liten.

I 70-talistgruppen är några försenade och de kommer insläntrande först 15 minu-ter efter start. De är bra på att kompromissa och är villiga att diskutera flera olika för-slag samtidigt. Gruppen är ofta ironisk och avslappnad, men det finns en antydan till resignation i vissa uttalanden.

Det ovan beskrivna exemplet är hämtat ur verkligheten och visar hur stora skillnader det kan finnas mellan tre olika ungdomsgenerationer, trots att de kommer ur liknande bakgrund.

Självfallet rör det sig om generaliseringar. På individnivå finns alltid stora avvikel-ser, men forskning visar att det verkligen finns skillnader mellan olika generationers samhällssyn.

Varför förändras världen på de sätt som jag beskrivit? Hur kommer det sig att det på olika nivåer i samhället, vare sig det gäller arkitektur, arbetsliv eller ungdomsgenera-tioner, sker en ständig utveckling? Är den här utvecklingen helt slumpmässig eller finns det möjlighet att förutse den?

Svaret på dessa frågor är att det handlar om värderingar. Läs vidare så förklarar jag hur det hänger ihop.


Bland ungdomar är intresset ännu större, och en majoritet av 80- och 90-talisterna anger att de vill bli entreprenörer.

För bara ett decennium sedan var målet för många att få anställning i ett stort före-tag med starkt varumärke. Ytterligare några decennier tillbaka kröntes kanske en lång karriär med en guldklocka. I dag har många unga talanger helt andra drömmar och visioner med sitt yrkesliv.

De drömmarna handlar ofta om Acne, YouTube eller Me Inc. och lite mer sällan om Ericsson, Electrolux och Volvo. Varför har det blivit så här?

Andel som vill starta egen verksamhetOm du kunde välja mellan olika arbeten, vad skulle du välja – vara anställd eller starta en egen verksamhet? Mätningar av den entreprenöriella drivkraften i Sverige 1998 till 2006.Källa: Quattroporte

Tre ungdomsgenerationer – 70-talister, 80-talister och 90-talister

Tänk dig att du håller ett seminarium om framtidens arbetsliv. Du har bjudit in befatt-ningshavare från olika delar av samhället för att diskutera frågorna. Till seminariet har du också bett tio 70-, 80- och 90-talister att komma för att bidra till diskussionen som dagens och morgondagens arbetstagare.


��

hälle blir mer attraktiva. Om vi lever i en tid av krig och oroligheter blir säkerhet mer eftertraktat – om vi däremot växer upp i ett stabilt välfärdssamhälle så kommer ett va-rierat liv och djärvhet bli viktiga delar i vårt sociala DNA.

Det vi ser är en evolution där våra värderingar hjälper oss att bli socialt fungerande individer i en ständigt föränderlig omvärld.

Varför förändras värderingarna i ett samhälle?

Om vi tittar tillbaka hundra år kan vi se många bevis och uttryck på att värderingarna förändrats i Sverige. Exempelvis var det då brottsligt att utföra homosexuella hand-lingar och den som upptäcktes vara homosexuell kunde straffas med två års straff- arbete. För ett sekel sedan var också dödsstraff en del av straffskalan och frenologi – läran om hur psykiska egenskaper återspeglas i skallens form – en respekterad veten-skap. Vårt sociala DNA verkar ha genomgått flera mutationer sedan dess och i dag har vi ett tolerantare samhälle. Samtidigt finns större förväntningar på individens egen förmåga att själv skapa sin framtid.

Finns det då inte en paradox i resonemanget? Hur kan värderingar vara så stabila hos individen samtidigt som de förändras på samhällsnivå?

Tänk på dina mor- och farföräldrar och hur de såg på de stora frågorna i livet. Kan-ske kommer du ihåg att de har eller hade en lite annorlunda syn på arbetet, fritiden och äldrelivet än vad du har. Om du har barn ser du kanske att det finns olikheter i deras synsätt jämfört med dig eget.

Nya generationer för in delvis nya värderingar och synsätt i ett samhälle. Samtidigt dör den äldre generationen bort. Denna gradvisa förändring kallas för den tysta revo-lutionen. Det är denna stumma utveckling som förklarar paradoxen mellan värde-ringsutvecklingen på individ- och samhällsnivå.

Men den tysta revolutionen svarar inte på frågan varför den yngre generationens värderingar är annorlunda och vad som står bakom denna förändring. Detta är ett av de mest debatterade problemen inom samhällsforskningen och ideologier har base-rats på ställningstaganden i denna fråga.

Forskare och samhällsteoretiker som Karl Marx fram till Daniel Bell har menat att det är främst ekonomisk utveckling som får värderingar att utvecklas och som sin tur leder till samhällsutveckling. Max Weber till Samuel Huntington menar att det är ett samhälles kulturella arv som skapar värderingar och som i sin tur leder fram till sam-


värderingarna är det DNA som gör dig till en socialt fungerande människa och som du inte har ärvt utan som du har tillägnat dig. På individnivå motiverar värdering-arna våra val i livet – vad vi gör och vad vi kommer att göra. Det kan till exempel hand-la om det parti som vi röstar på, vilken utbildning och karriär vi väljer.

Men de påverkar också vilka varumärken vi väljer när vi exempelvis köper en bil eller väljer bank. Med andra ord påverkar detta sociala DNA många av de viktigare besluten som vi gör i livet. De används för att rättfärdiga de val vi gjort, men de styr också mycket av våra framtida beteenden.

Värderingarna är också kulturens DNA som lever i föremål, tankesätt och sedvän-jor och som kan finnas kvar i hundratals, ja kanske tusentals år. Forskning har exem-pelvis visat att det i olika regioner i Italien finns värderingar som kan spåras ända till 1100-talet och som ännu i dag påverkar dessa regioners syn på demokrati.

Även om värderingarna är mycket stabila så förändras värderingarna på samhälls-nivå gradvis, men inte slumpmässigt, utan enligt ett bestämt mönster.

Varför har vi de värderingar som vi har?

Våra värderingar formas under den tid som vi är unga och formbara – från det att vi är vuxna förändras de bara marginellt. Detta underliga faktum har visats av forskare som har följt en och samma grupp av individer under 30–40 år. Det som får vårt soci-ala DNA att utvecklas under uppväxten är våra föräldrar, vänner, skolan och i viss mån medierna.

Inom sociologin kallas dessa grupper för ”våra signifikanta andra”. De är våra in-spirationskällor som till stor del utformar det du och jag tror på och som kommer att påverka våra viktiga beslut till den dag vi lämnat de levandes skara.

Men det finns också en tendens att de värderingar som det finns för litet av i ett sam-

Värderingar ger oss möjlighet att spå in i framtiden


��

Värderingen ett varierat liv kopplat till attityder och beteenden.

• Värderingen är överordnad attityden och beteendetVi har ett mindre antal värderingar som styr en mångfald av beteenden och attity-der. En värdering kan ha betydelse för hundratals, ja tusentals attityder och värde-ringar. Exemplet i bilden visar värderingen ett varierat liv och är baserat på verkliga statistiska samband.

Ett varierat liv

Resautomlands

Pröva nyaprodukter

Dagens äldre- omsorg/vård

Ett livutomlands

Köper nyteknik

Egnalösningar

++

++

–

+

• Värderingarna påverkar vår livsstilDen livsstil vi väljer bestäms av våra värderingar. Det finns exempelvis mycket få personer med konservativa värderingar som lever som avantgardistiska konstnärer. Värderingarna är också mycket viktiga för valet av varumärken. Materialister ser mer positivt på Porsche och Mercedes än idealisten.


1 Island

2 Danmark

3 Schweiz

4 Sverige

5 Österrike

6 Nederländerna

7 Belgien

8 Tyskland

9 Frankrike

10 Finland

hällsutvecklingen. Så är det det ekonomiskt eller kulturellt deterministiska synsättet som är rätt?

Senare forskning antyder att det är både den ekonomiska utvecklingen och den kul-turella kärnan i ett samhälle som påverkar de värderingar vi har och den typ av sam-hällsutveckling som vi kan förvänta oss. Exempelvis har historiskt protestantiska län-der som Sverige haft ett kulturellt arv som gjort oss bättre anpassade för industrialise-ringen som i sin tur lett till ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten och vårt kulturella arv har sedan lett oss in i en postmodern värld där frigörelse och självut-tryck blivit allt viktigare.

Några viktiga sanningar om värderingar

Vad har då forskningen lett fram till som ökar vår förståelse av samhället och gör det möjligt att agera i framtiden? Nedan följer ett antal punkter.

• Värderingar går att mäta och jämföraGenom att använda väl utprövade instrument går det att objektivt mäta människors värderingar oavsett kultur. Dessa instrument har använts i hundratals länder och gör det möjligt att jämföra nivåer mellan länder, regioner och individer. I topplistan rankas de tio mest förändringsbenägna länderna i Europa:

Källa: European Value Study 2006


��

• Den kulturella bakgrunden har stor betydelse för värderingarnaKulturer med liknande bakgrund (historia, religion etc) har snarlika värderingar.

Inglehart-Welzel Cultural Map. Källa: WVS 2006


• Värderingarna formas under uppväxten och är stabila därefterDet är våra signifikanta andra – familjen, vännerna, skolan och medierna – som påverkar mycket av våra värderingar. Från vuxen ålder förändras värderingarna marginellt.

Bilden visar hur värderingarna (graden av förändringsbenägenhet) ligger konstant från vuxen ålder. Samt att förändringsbenägenheten ökar med varje generation. Källa: Quattroporte 2007

Födelseår

1�20–1��1��0–1��1��0–1��1��0–1��1

Lägreförändrings-benägenhet

1�� 1��0 1�� 1��0 1�� 2000 200�

Högreförändrings-benägenhet

1��0


�0 �1

• Värderingar har starka kopplingar till demokrati och samhällsutvecklingenSambandet mellan värderingar som fokuserar på självförverkligande och ett öppet tolerant, samhälle,är mycket starka. Det finns i dag inget samhälle som kombinerar denna typ av värderingar med ett auktoritärt styre.

Relationen mellan självuttryck och demokrati är mycket stark.Källa: World Value Survey, Inglehart och Welzel

Nor

geSv

erig

eÖ

ster

rike

USA

Can

ada

Nya

Ze

elan

d


Nya generationer med andra värderingar (i exemplet större förändringsbenägenhet) avlöser de äldre generationerna. Det ger med tiden allt större förändringsbenägenhet totalt i samhället.Källa: Quattroporte

• Ungas värderingar påverkas av kulturen och den ekonomiska utvecklingenVarje ungdomsgeneration har något annorlunda värderingar än föregående genera-tioners. Denna utveckling beror på förändringar i kulturen och den ekonomiska tillväxten.

• Den tysta revolutionen ligger bakom värderingsförändringarnaDå den äldre generationen dör bort och nya generationer kommer in förändras vär-deringarna på samhällsnivå.

Födelseår

1��0–1��

1�00–1�1�

1�20–1��

1��0–1��

1��0–1��

1��0–1��1

Samhällettotalt

Högreförändrings-benägenhet

Lägreförändrings-benägenhet

1��0 1�� 1��0 1�� 1��0 1�� 2000 200�


�2 ��Kapitelnamn

Framtidsekvationen. Källa: Quattroporte

y= α+β1uv+β

2äv+β

3eu+ β

4pl+ε

y = framtidens samhälle

α = kulturella förutsättningar

uv = ungdomars värderingar

äv = äldres värderingar

eu = ekonomisk utveckling

pl = politiskt ledarskap

ε = oväntade händelser (kriser, katastrofer etc)

* Framtidsekvationen bör i det optimala fallet vara en strukturell ekvation – av pedagogiska skäl

undviker vi denna lösning. Dessutom är framtidsekvationen mer ett synsätt än en formell modell.

• Sekularisering föregås av industrialiseringDet finns en mycket stark koppling mellan industrialisering och sekulariseringen av ett samhälle. I dag finns dock ett tydligt undantag – USA som både har stark eko-nomi och religiösa värderingar.

• Den kulturella kärnan i ett land avgör mycket av samhällets utvecklingLänder med vissa typer av kulturell bakgrund har lättare att utvecklas än andra. Ex-empelvis hade nationer i det protestantiska området (som de nordiska länderna) lättare att anamma industrialiseringen än katolska och muslimska stater. Det är denna benägenhet till förändring som gett vissa områden ett ekonomiskt och vär-deringsmässigt försprång.

• Framtiden finns i ungdomars värderingarMycket av de värderingar som finns hos unga människor i dag kommer att påverka samhället under de närmaste 50 åren. Om vi förstår hur dessa kommer att påverka samhället kan vi lättare se framtiden. Genom att studera hur 35-åringarnas värde-ringar ser ut vet vi också hur pensionärernas föreställningar och behov kommer att se ut om 30 år. Ekonomisk och teknisk utveckling tillsammans med andra större händelser på-verkar också vår framtid. Därför är det viktigt att skapa olika scenarion som också tar hänsyn till dessa mer osäkra faktorer. Vi kan uttrycka detta i en mycket enkel framtidsekvation i form av en multipel regression.*

• Vi går mot en allt religiösare världTrots att stora delar av den industrialiserade världen blir allt mer sekulariserad så blir världen alltmer kristen. Fundamentalistiska religiösa rörelser i många fattiga länder med hög fertilitet ökar andelen kristna i världen.


��

Värderingar och samhällsplanering

Det finns mycket forskning som visar hur förändrade värderingar påverkar samhälls-utvecklingen när det gäller demokratisering, jämställdhet, förtroende för institutio-ner och samhällsengagemang.

Mer allmänt demonstrerar dessa studier att värderingsförändringar ofta leder till ett öppnare, friare och mer förtroendefullt samhälle. Det är en värld där miljöfrågor, självuttryck och livskvalitet blir viktigare – men också där individen ställer andra krav på samhället än förr.

Det är en starkt frigjord människa som gör sin entré på arenan och som inte nöjer sig med kollektiva, generella och standardiserade lösningar. Den postmoderna män-niskan förväntar sig snarare flexibilitet och medskapande som leder till skräddarsyd-da koncept anpassade för den livsstil som man valt.

Det kan till exempel handla om nya former av vård och omsorg, men också nya kommersiella produkter som på ett annat sätt möter de behov som individen har. I dag tar många kommersiella aktörer denna utveckling på allvar och när man köper en ny bil så är modellprogrammet större än någonsin och tillvalen oändliga. Än så länge har leverantörer av samhällsservice inte haft samma lyhördhet, varför produktutveckling-en ibland har kommit på efterkälken. Detta gäller inte minst äldrelivet – där det kom-mit att mer handla om förvaring och skötsel än om lust och upplevelser.

Ett samhälle som inte tar hänsyn till medborgarnas värderingar riskerar bakslag, vilket exemplet med miljonprogrammet visar. I dag rivs många av dessa hus eftersom ingen vill bo i dem.

Men om vi använder den kunskap som finns om värderingsutvecklingen skulle alla aktörer kunna skapa lösningar som är bättre anpassade till behoven, vilket alla skulle vinna på.


• Den globala byn är en mytDet finns ibland en föreställning att vi går mot en kulturell konvergens där vi blir alltmer lika. Forskning har visat att de kulturella klyftorna ökar i världen, exempelvis mellan Europa och Asien. Men det finns också allt större kulturell distans mellan USA och resten av världen.

• Värderingar kan användas för att skapa arketyperDet är möjligt att med hjälp av värderingar skapa stabila arketyper i ett samhälle som kan relateras till samhällssyn, attityder och konsumtionsbeteenden.

• Värderings- och samhällsutveckling går enligt ett bestämt mönsterAlla nationer utgår från ett tillstånd av förmoderna värderingar där religiösa före-ställningar och trygghet är viktiga. Ett ökat välstånd och vissa grundläggande kultu-rella förutsättningar leder till en ökad sekularisering samt byråkratisering av makt-utövningen. Slutligen medför det ökade välståndet ett postmodernt förhållande där individen frigör sig från samhällets strukturer, alltså går från det förmoderna till det moderna/industrialiserade samhället och når slutligen de postmoderna tillstånden.


��

Den arketyp som har förändringsbenägna och materialistiska värderingar ligger i sydväst i modellen och har fått namnet Karriärister. Den här gruppen blir aldrig nöjd och drivs av behoven anseende och materiell framgång. Karriäristerna vill bevara sina nätverk och känna sig behövda av näringslivet. De har höga krav på boendet och vård/omsorg och ser gärna ett äldreliv utomlands. Gruppen växer starkt. I dag utgör gruppen 15 procent av de äldre.

Den allra mest förändringsbenägna gruppen äldre hittar vi längst till väster i mo-dellen och de har fått namnet Egoister. Det är en grupp som vill fortsätta utvecklas och som inte kommer att acceptera den ibland gängse bilden av äldre som ”förbrukad” resurs. Många vill lämna Sverige så fort det ges möjlighet. Krav finns på specialistvård och designat boende utomlands. I dag är Egoisterna den minsta gruppen och utgör endast två procent av de äldre, men gruppen växer starkt.

De sex arketyperna.

IDEALISM

MATERIALISM

TRYGGHETS-SÖKANDE

Kollektivister (2�%)

Konservativa (�%)

Solidarister (1�%)

Egoister (2%)

Karriärister (1�%) Traditionalister (�0%)

FÖRÄNDRINGS-BENÄGENHET


hösten 2006 gjordes en analys av framtidens äldregrupper. Analysen bygger på en kvantitativ studie av ett representativt urval på nära 4 000 svenskar. Av de 4 000 var drygt 2 000 personer över 60 år och nära 1 000 personer var 70 år eller äldre. Studien omfattade frågor kring värderingar, livsstil, synen på samhället, konsumtion, ekono-mi och demografi. Alla resultat är vägda i relation till ålder och kön för att överens-stämma med Sverige i stort. Att det finns fler kvinnor i många av äldrearketyperna beror helt enkelt på att det finns fler kvinnor i de äldre åldersgrupperna. Syftet med studien var att identifiera ett antal arketyper, grupper med en eller flera gemensam-ma nämnare. Totalt identifierades sex arketyper.

Sex olika grupper

De olika grupperna har alla distinkta värderingar, syn på samhället och livsstilar. I nordväst i modellen hittar vi de äldre som har förändringsbenägna och idealistis-

ka värderingar. Vi kallar den arketypen för Solidarister eftersom rättvisa, jämställdhet och jämlikhet är centrala för denna grupp. Miljön är också mycket viktig. De har ett internationellt engagemang och tror på rättvisa och jämlikhet. Solidaristernas vill leva ett aktivt liv där de kan påverka samhällsutvecklingen. Totalt är det 14 procent av de äldre som tillhör denna grupp.

I sydväst med trygghetssökande och materialistiska värderingar ligger Traditiona-listerna. De är Solidaristernas motsatser och gillar det svenska och ogillar det ”främ-mande”. En stark stat är att föredra. Traditionalisterna är en grupp med dåliga matvan-or och liten fysisk aktivitet som ger dem sämre hälsa och större behov av vård. Grup-pen minskar långsiktigt.

I nordöst finner vi en grupp äldre med starka sociala värderingar där lokalsamhäl-let och familjen är viktiga. Kollektivet är det centrala och gruppen är stommen i För-eningssverige och därför har den här gruppen fått namnet Kollektivisterna. Småska-liga lösningar tillfredsställer bäst deras behov och idag tillhör 24 procent av de äldre denna grupp.

Framtidens äldre


��

in i två dimensioner – Idealism vs Materialism och Trygghetssökande vs Förändrings-benägenhet. Den här typen av gruppindelningar är inte ovanlig och ger stabila resul-tat, då värderingarna inte förändras från vuxen ålder. Det finns också en mindre grupp äldre som inte ryms inom någon av av arketyperna.

Sex arketyper – sex livsöden

Ett mål med arketyperna var att visa hur olika äldre kan vara trots att de har liknande demografisk bakgrund.

Det finns alltid en risk att stora studier som den ovan beskrivna endast resulterar i ett stort antal opersonliga tabeller och osammanhängande fakta.

För att göra de sex arketyperna mer levande vill vi ge dig möjligheten att träffa dem i deras vardag. Därför har vi skapat ett antal fingerade intervjuer där svaren är direkt kopplade till det stora undersökningsmaterialet. Intervjuerna är alltså påhittade lik-som både Gudrun, Tore och de andra fiktiva personerna vi beskriver. Det gäller allt från deras värderingar, livsstil, hur de bor och synen på äldrelivet.


De Konservativa utgör en stark kontrast till Egoisterna. Av alla äldre är de i dag den grupp som har de allra mest traditionella värderingarna. Konservativa följer lagar och regler till punkt och pricka och de är positiva till samhället och etablissemanget. Det är framför allt andliga värden och kulturarvet som skapar mening. Konservativa har ganska små krav på framtiden, men omsorg/vård i hemmet är viktig för livskvaliteten. I dag utgör gruppen fem procent av de äldre, men arketypen minskar starkt.

Kort metodbeskrivning

I studien användes Shalom Schwartz’ värderingsmodell. Schwartz är professor i psy-kologi vid Hebrew University. Modellen består av 56 värderingar som sedan kan delas


De 56 värderingarna och de två dimensionerna i Schwartz’ modell. Källa: Quattroporte 2006 av 4 000 svenskars värderingar

�0 Kapitelnamn �1

gudrun bor sedan tre år i en hyreslägenhet i ett ganska lugnt, men ändå centralt område av staden. Det är glest mellan husen och parker och små torg gör att området känns inbjudande om även lite ödsligt. Husen är byggda på 50-talet i funkisstil med stora rektangulära fönster och rena fasader. Då jag går in genom porten slås jag av att trapphuset fungerar som en ekokammare och minsta ljud förstärks och blandas till en symfoni i äkta industrimusikstil.

Det var svårt att hitta en tid med Gudrun. Trots att hon inte längre yrkesarbetar har hon en fullbokad kalender. Hon är aktivare än någonsin och vill inte ”slösa” bort sin tid för att berätta om sig själv och sin egen livshistoria. Hon vill koncentrera sig på samtiden och framtiden, det som är gjort är gjort.

Gudrun är lång och ganska smal och har en lätt make-up dagen till ära. Hon visar in mig i sitt lilla bibliotek och ateljé. I bokhyllorna finns det så vanliga Bra Böcker- sortimentet från sjuttio- och åttitalet, men också klassiker, både svenska och utländ-ska. I en pilaster till vänster om mig ligger mer samtida litteratur. På det lilla läsbordet vilar Bröderna Karamazov och en ny bok av Linn Ullman. Gudrun går ut i köket och kommer tillbaka med en bricka med ekologiskt te och skorpor. På staffliet hänger, vad jag kan bedöma, en färdig akvarellmålning som föreställer ett obestämbart svenskt landskap under senhösten.

Att måla och läsa är några av Gudruns största intressen och nöjen. Jag slår på min lilla bandspelare och påbörjar intervjun.

Kortfakta om Solidaristerna (genomsnitt)

Ålder: 67 år

Kön: 56 % kvinnor

Högskola/universitet: 18 %

Hushållsinkomst: 338 000 kr

Förvärvsarbetande: 20 %

Ensamhushåll: 37 %

Bor i storstad: 15 %

Solidaristen Gudrun


”Jag vill kunna gå och lägga mig med gott samvete.”

�2 ��

och ting kunde fungera annorlunda än vad de gjorde hemma. Från den dagen ville jag flytta till storstan. Faktiskt vet jag det exakta datumet då mitt medvetande öppnades – det var den 26 juni 1959.

Det var då Ingemar Johansson vann VM i boxning?

– Just det – det känns som i går.

Du började arbeta då du var 15 år – hur var det?

– Det var bra – alla behandlade mig väl även om det var ett mycket mer hierarkiskt samhälle på den tiden. Jag var fröken medan min chef var föreståndare eller herr – det är skönt att vi slipper det nuförtiden. Efter något år flyttade jag ner till Stockholm för en anställning på Electrolux.

Stockholmstiden, hur var den?

– Fantastisk, jag stannade där i fem år och för första gången hade jag möjlighet att till-fredsställa mitt stora kulturintresse. Jag gick på museum och konserter och hade knappt över till mat och hyra. Såg både på Beatles och på Mozart. För första gången träffade jag vänner som hade samma intressen som jag och som också trodde att man kunde förändra världen. Men så hände katastrofen – jag blev gravid och var tvungen att flytta hem. Jag träffade en charmig fotograf som fick mig på fall. Inte så populärt då man ringde hem – jag ryser fortfarande då jag tänker på min mammas ord.

Hur kändes att återvända till Västerbotten?

– Inte roligt, men samtidigt tryggt och lugnt. Jag behövde hjälp att ta hand om min son och min mamma ställde upp så att jag kunde fortsätta att arbeta. Efter något år träffa-de jag en ny man och fick ett barn till. Sedan gick livet sin stilla gång och jag jobbade på samma ställe i 35 år och avancerade gradvis och blev till slut avdelningschef.

Hur lever du i dag?

– För tio år sedan skilde jag mig från min man. Han hade problem med spriten, dess-utom ville han inte ha någon förändring och då kände jag att det var dags att förändra mitt liv.

– Jag har alltid längtat tillbaka till storstan och södra Sverige och för några år sedan flyttade jag till den här lägenheten. Jag trivs till hundra procent och det känns som att mitt liv har fått en slags intellektuell nytändning.


Gudrun, kan du berätta lite om din barndom och uppväxt?

– Visst, även om den säkert liknar många hos min generation. – Jag föddes i Västerbotten i en mindre by vid kusten. Min pappa var diversearbeta-

re och arbetade som flottläggare om somrarna och i skogen om vintrarna. Han var i själva verket en nyfiken och intellektuell man, men på den tiden gavs det få möjlighe-ter för en arbetare, hur begåvad man än var, att studera vidare. Under 20-talet utvand-rade han till USA, men depressionen under 30-talet gjorde att han återvände till Sve-rige. Efter några år gifte han sig med min mor och de fick fyra barn tillsammans.

– Min mamma var mer jordnära och var hemmafru hela livet – hon var stark både fysiskt och psykiskt och ”tog dan som den kom”. Hon präglade oss mycket och styrde och ställde i familjen på ett sätt som få vågade opponera sig emot. Först då hon gick bort för några år sedan insåg jag vilken sammanhållande magnet hon varit för vår fa-milj. Det var hos henne som vi syskon träffades medan hon lagade mat och fick oss att känna oss hemma.

– Det gick ganska bra i skolan för mig, men mitt självförtroende var aldrig på topp. Jag var för lång och smal och jag kände nog aldrig att jag riktigt dög. Efter grundsko-lan fick jag ganska fina betyg, men att läsa vidare och ta gymnasieexamen vågade jag inte. För det var jag inte tillräckligt intelligent tyckte jag då, var inte fin heller i mina ärvda kläder.

– Hemma var det ingen som protesterade. Att inte läsa vidare var nog mitt livs största misstag. I stället valde jag att gå en kontorsutbildning på två år som knappast stimulerade mig till större tankar och idéer. Då jag var 15 år började jag på mitt första jobb som kontorist på ett mindre företag i centralorten i kommunen.

Vad tycker du var bra och dåligt med din uppväxt

– Missförstå mig inte, det mesta var bra, men jag hade behövt lite mer stöttning och inspiration för att våga spänna min båge. Jag tror att det var vanligt i arbetarklassen att förminska sig själv på 40- och 50-talen, speciellt för flickor. Jag ville skriva och spela ett musikinstrument, men det fanns ingen som riktigt respekterade mina val och behov.

Hur hade du velat ha det?

– Jag hade velat ha ett mer jämställt, öppnare och förutsättningslöst samhälle. Det var ett orättvist Sverige som jag växte upp i där föräldrarnas ställning var viktigare än be-gåvning. Det var först i sena tonåren som jag insåg att det fanns en omvärld där saker


��

Hur ser du på din framtid?

– Jo, det finns så mycket som jag skulle vilja kunna göra. Min hälsa är bra, men jag känner mig orolig inför den framtid då jag blir så gammal att jag inte längre orkar bo själv. Men det dröjer förhoppningsvis.

Kan du ge mig fem saker som du tycker är viktiga i ditt äldreliv?

– Ett kvalitativt boende där jag själv kan välja hur mycket omvårdnad jag behöver. Det måste vara miljövänligt, men också praktiskt.

Jag vill kunna resa – gärna till utomeuropeiska kulturer för att med egna ögon se hur globaliseringen påverkar dessa länder.

Alternativ vård, exempelvis österländsk eller antroposofisk, i samhällets regi. Det är på tiden att även andra former än den traditionella skolmedicinen ges plats i lands-tingets vård.

Ett kulturutbud med hög kvalitet, som bokklubbar, utställningar och konstkurser.Sist men inte minst är det viktigt för mig att bli behandlad som en individ med egna

tankar och idéer, hur gammal jag än kommer att bli.

”Tack för den fina pratstunden Gudrun”, säger jag uppriktigt. ”Jag vet inte om det jag har sagt kan vara till någon nytta”, konstaterar Gudrun med låg röst. Under några mi-nuter försäkrar jag henne att det var mycket som var tänkvärt och intressant i hennes berättelse.

Jag lämnar mötet med Gudrun och på vägen hem känner jag mig liten sorgsen.

Drömmer om: ”Att barn och kvinnor världen över skulle slippa att få utstå alla former av övergrepp.”


Vad menar du med intellektuell nytändning?

– Jag läser och målar och studerar på kvällstid. Är väldigt engagerad i Greenpeace och klimatfrågan. Dessutom ser jag med oro på globaliseringens effekter. Vi kan inte leva som vi gör i dag och vi måste hitta mer långsiktigt hållbara sätt att leva. Vi måste leva nära naturen och värna om naturen för framtida generationer på helt annat sätt. Jag brinner verkligen för att få folk att förstå hur viktiga de här frågorna är. Tyvärr så del-tar jag inte så aktivt som jag borde i möten – det blir inte riktigt tid för det. Dessutom är jag ofta äldst på mötena och känner mig lite utanför.

Är du politiskt engagerad?

– Jag är engagerad i politiska frågor, men om du menar om jag är med i något politiskt parti så är svaret nej. Förr trodde jag på de traditionella partiernas möjlighet att för-ändra ett samhälle. I dag känner jag mig lite besviken på hur många politiska partier och deras företrädare har agerat. Så jag har valt att engagera mig utomparlamenta-riskt, men självfallet så röstar jag. Under många år röstade jag till vänster, men i de senaste valen tycker jag att höger och vänster har förlorat i betydelse. Så nu är miljö-partiet mitt parti.

Hur ser du på samhället?

– Jag tror på att vi ska ha ett samhälle som ger alla, oavsett hudfärg och ekonomi, lika möjligheter. En stark offentlig sektor och välfärdsstat är central och jag ser med oro på då vinstintressen får inflytande över skolan och vården. Jag tycker också att vi måste bli bättre på att hantera de stora samhällsfrågorna, vi kan inte bara bry oss om vad som är bra för Sverige och Europa. Det finns faktiskt en hel värld därute. För mig är det viktigt att engagera mig för dem som är svagare – jag vill kunna gå och lägga mig med gott samvete.


�� Kapitelnamn

Kortfakta om Traditionalisten (genomsnitt)

Ålder: 68 år

Kön: 56 % kvinnor




Ensamhushåll: 39 %


”Vi måste värna om våra värderingar”

tore och hans fru bor i en mindre stad i Skåne i den typ av villaområde som bygg-des under senare delen av 60-talet med brunt tegel och mörkt tak. Området är ganska blandat med både barnfamiljer och äldre. Under de senaste åren har också den här delen av staden blivit intressant för invandrare.

En gräsklippare går i gång i närheten, några barn cyklar förbi och en kvinna med huvudduk lastar ur några ICA-kassar ur baksätet.

Jag ringer på och Tore öppnar – för dagen har han kavaj och slips. Förra gången vi träffades hade han träningsoverall och en urblekt pikétröja. Han hälsar mig välkom-men samtidigt som han trycker min hand så hårt han kan och det krävs i stort mått självbehärskning för att jag inte ska skrika av smärta.

– Tjänare, kul att du kunde komma, vill du ha kaffe?, nästan skriker Tore med det omisskännliga skånska idiomet. Vi sätter oss i en brun skinngrupp i vardagsrummet och jag hör skramlet från koppar och en kaffepanna från köket där Tores hustru för ögonblicket befinner sig.

Under de senaste åren har han lagt på sig en ganska försvarlig rondör och det är med viss möda som han sätter sig till rätta i en av de förvånansvärt välbehållna fåtöl-jerna. På väggarna hänger oljetavlor i kraftiga guldramar och en liten tillhörande ta-vellampa lyser upp ”Mannen med guldhjälmen” av Rembrandt, ”Grindslanten” och en del andra reproduktioner av konsthistoriens legender.

– Jag har mycket att berätta om, det finns så mycket skit just nu, utbrister Tore innan jag har hunnit slå på bandspelaren.

Hur menar du då?

– Du vet vad jag menar, det håller ju på gå åt skogen med detta landet. Oordning, lag-löshet och slapphet – snart är halva befolkningen sjukpensionerad, medan vi andra får slava. Förr kunde man ju gå ut mitt i natten, i dag vågar man ju knappt vara ute mitt på dagen. Bara för en vecka sen, då jag och frun åkte till Malmö för att besöka barnbar-nen, råkade vi passera Möllevångstorget. Då undrade vi nästan om vi hade kommit till ett annat land.

Traditionalisten Tore


��

Hur träffades du och din fru?

– Det var på Amiralen på 60-talet. Jag var ute och dansade med syrran och några vän-ner till henne. En av dem var Gulli och vi fattade tycke för varandra. Vi gifte oss efter knappt ett år och flyttade ihop i en lägenhet på Norra Skolgatan. Sedan fick vi två barn ganska tätt, en pojke och en flicka.

Hur kom det sig att ni flyttade hit?

– Det var på 70-talet som vi köpte det här huset. På den tiden var det här ett riktigt fint område, i dag så bor både kreti och pleti här. Det har gått så långt att vi funderar på att sälja huset och skaffa en lägenhet.

Hur lever du i dag?

– Frun och jag har många intressen. Vi gillar att spela bingolotto och tippa – det är något som vi unnar oss. Sport är viktigt för mig och jag tittar säkert någon timme per dag på fotboll, ishockey eller någon annan idrott på TV. Champions League är mitt favoritprogram förutom då Sverige spelar i VM förstås, men då stannar nästan hjärtat.

– Ibland brukar vi gå på olika studiecirklar och förra året gick jag på en kurs i aktie-handel.

– Trädgården är också vårt skötebarn och vi tillbringar många dagar under som-marhalvåret i den. Vi försöker också att åka utomlands till värmen en gång per år. För-ra året var vi till Turkiet och det var riktigt skönt, även om det har blivit mycket dyrare där de senaste åren. Vi trivs bra här hemma och med en liten guldkant på tillvaron, som Turkietresan förra året, är det inte mycket mer man kan önska.

– Vi umgås mycket i hemmet och har ofta barnen på besök. Efter det att vi fått barn-barn så har det blivit vanligare att de kommer hit och äter middag på helgerna. Gulli gillar verkligen att laga mat och jag gillar att äta den som du kanske kan se.

– Under de senaste åren har jag haft lite problem med hjärtat och doktorn tycker att jag ska gå ned i vikt och motionera mera. Blodtrycket är 190/110 vilket är alldeles för högt, men grönsaker har aldrig varit min grej och det känns lite för sent att ta upp fot-bollskarriären igen. Fast det är klart, skulle Svennis ringa så skulle man väl ta sig en funderare.

Tore skrockar, tar en drömkaka till och slukar den i en tugga.


Kan du berätta lite om din uppväxt, så kan vi komma tillbaka till de här frågorna senare?

– Jag föddes i Malmö på Sankt Knutsväg och min far arbetade på Kockums. Mor job-bade under många år på Mazettifabriken på Bergsgatan och jag kommer fortfarande ihåg hur hon luktade av kakao då hon kom hem. Vi hade det bra hemma även om det var ett hårt och sparsamt liv. Under många år tog min mormor hand om mig och mina syskon medan mina föräldrar arbetade. Farsan var väldigt intresserad av fotboll och jag tror inte att han missade många hemmamatcher med MFF. Jag spelade i juniorla-get och kunde nog ha blivit något, men jag började jobba redan då jag var 16 – då la jag den karriären på hyllan.

– Både min mor och far var arbetare av den gamla stammen som aldrig klagade och min far hade inte en sjukdag under sina 40 år på Kockums. Morsan lever fortfarande och sitter på ett pensionärshem i Rosengård – hon får aldrig gå ut, blir duschad en gång i veckan och får mat som man inte ens skulle ge till en hund. Dessutom har de anställt en massa invandrare som inte kan prata ordentlig svenska. Är det belöningen efter det att man betalat skatt i 50 år?

Vad tycker du var bra och dåligt med din uppväxt?

– Det gick ingen nöd på mig trots att jag varken hade mobiltelefon eller dator. Jag skul-le inte vilja vara ung i dag. På min tid var det ärliga tag och inte en massa droger och vapen. Jag tycker också att det daltas för mycket med ungdomarna i dag – ge dem ett ordentligt arbete så blir det nog människor av dem också.

Du började arbeta tidigt?

– Efter grundskolan började jag på Kockums som svetsare, precis som farsan. Det var riktigt fint kamratskap där och det var en speciell känsla att cykla på mornarna genom Rörsjöstaden tillsammans med hundratals andra arbetare på väg till hamnen. Men efter varvskrisen på 70-talet bytte jag bransch och blev tobakshandlare. Jag hade min butik ute i Videdal och jag trivdes som handlare, många kunder blev goda vänner, men det blev svårare och svårare att få det att gå runt.

– Det blev omodernt att röka och konkurrensen från Pressbyrån och större butiker blev för svår, så jag beslöt mig för att stänga ner för fem år sedan. Men hade det inte va-rit för alla inbrott och cigarettsmugglingen så hade jag nog fortsatt. Jag påtalade pro-blemen för polisen och skrev brev till kommunen, men det var ingen som gjorde nå-got. Till slut ville försäkringsbolaget inte försäkra mig längre och då var det bara att ge upp. Det har utvecklats till ren laglöshet i det här landet.


�0 Kapitelnamn


– Vi har som sagt funderat på att flytta till en lägenhet, då skulle vi kunna komma när-mare barnbarnen och kunna passa dem oftare. Men vi vill gärna ha möjlighet att ha en liten täppa där vi kan sätta lite blommor. Men det är klart att man funderar på vad som kommer att hända om man blir riktigt gammal. Vem ska ta hand om en? Hur ska vi bo? I dag läser man i tidningen hur äldre har det på hem och jag kan ju se hur min mamma har det. Då blir man skraj.


– God mat är verkligen viktigt. Varför är det omöjligt att köpa god husmanskost i dag utan att det ska kosta skjortan? Hemlevererade kåldolmar, det hade varit drömmen. Den lokala restaurangen borde kunna erbjuda detta.

Jag vill gärna ha möjlighet att delta i olika kurser – som snickeri, matlagning eller aktiesparande.

Jag vill bli vårdad i hemmet och kan tänka mig att kyrkan skulle kunna ta ett större initiativ.

Trädgården och huset är viktiga – kanske borde det finnas små täppor för oss gam-la då vi inte längre orkar.

Jag vill bo kvar i huset hela livet och Hemfrid kan hjälpa till med städningen och ett ”fixarbolag” med snickerier och reparationer. Det skulle också vara trevligt med äld-rekanaler på radio och TV som speciellt uppmärksammande våra intressen och pro-blem.

Vi vill resa till värmen även då vi blir gamla och skruttiga. Olika typer av charter- resor för äldre borde ordnas kanske av Ving eller någon annan researrangör. Buss- resor är också ett alternativ då man inte har råd eller ork med de där längre resorna.

– Det var sex saker. – Man får väl passa på då man får chansen! – Tack då, Tore vi hörs. – Hej svejs.

Det krävs god ekonomi för att ha råd med det liv du beskriver?

– Ja, men vi har det ganska bra. Vi är sparsamma och jag har en bra pension – tog en liten pensionsförsäkring som växt till sig över åren. Den enda kostnaden som är lite stor är boendet. Jag har alltid varit intresserad av min ekonomi och har fört kassabok hela livet. Det gäller att ha kontroll över sina kostnader. Under senare år har jag köpt en del aktier och fonder och de har också växt till en hel del.


– Vi måste ha ett land där det är tydligt vad som är rätt och vad som är fel. Om man bry-ter mot lagen då ska man få ett straff som känns och inte komma ut direkt som det är i dag. Brottsligheten ökar och det är polisbrist. De flesta grova brotten i dag begås av människor med utländsk bakgrund, det är en dålig ordning i samhället – det börjar närma sig gränsen för anarki.

– I dag är det alltför många som inte gör rätt för sig och som smiter från skatten och får en massa bidrag. Polisen och myndigheterna måste få mer pengar så att man kan ta fast dem som fuskar och bryter mot lagen. Vi måste värna om våra värderingar.


– Jag har röstat i varenda val sedan jag var 18 år, det är vår plikt som svenskar att göra det. Under alla år har jag röstat på samma parti förutom en gång på 90-talet då Bert och Ian fick min röst. Mycket av det de sa var bra på den tiden, trots att de kallades rasister.

Vad tycker du om invandrare?

– Jag har inget emot dem. Kommer ihåg på 60-talet då det kom en massa italienare till Malmö och det var bra folk, jobbade hårt och gjorde rätt för sig. I dag tycker jag att det kommer för många på en enda gång som bara vill leva på bidrag, och det gillar jag inte. Sen tycker jag att det är fel att de klumpar ihop sig och inte vill anpassa sig till svenska seder och bruk.

��

jag kör genom östra Halland i ett landskap med barrskog, små lantbruk och söm-niga småstäder.

Maude bor på en gammal lantgård som hon ärvt av sina föräldrar, den har funnits i familjen sedan mitten på 1800-talet. Huset är rött med vita knutar och en ny tillbygg-nad ger gården en ganska oregelbunden form. Till vänster ligger en stor ladugård som i dag används som lagerlokal och garage. Mitt på gårdsplanen dominerar en stor ek – ett vårdträd som planterats av Maudes förfader för nästan 200 år sedan. På andra si-dan vägen går en flock får som bräker entonigt då jag passerar.

En stövare möter mig då jag kliver ur bilen, och innan jag har hunnit fram till dör-ren kommer Maude ut. ”Jag var lite oroligt att du inte skulle hitta, det är många som kör fel på småvägarna”, säger Maude på sitt vanliga intensiva sätt.

Maude är blond, har ett runt rosigt ansikte med ett par pigga och nyfikna blå ögon. Hon ser betydligt yngre ut än sina nästan 70 år och hon går med förvånansvärt spän-stiga steg då hon möter mig nedanför trappan. Hon visar mig in i huset – rakt fram ligger ett stort nyrenoverat kök i traditionell lantstil med ljusbruna, snidade köksluck-or och vit köksutrustning.

Jag slår mig ned vid det stora furubordet som ser ut att vara minst 100 år, ärrat som det är av tidens tand. Det luktar av bullbak och på bordet står redan uppställt ett fat med olika bakverk och två små kaffekoppar.

Kortfakta för Kollektivisten (genomsnitt)

Ålder: 67 år

Kön: 66 % kvinnor




Ensamhushåll: 35 %


Kollektivisten Maude


”Jag vill umgås med de nära och kära som jag älskar.”

��

Vad hände då du blev lite äldre?

– Jag gick i grundskolan i byn som fanns på den tiden, sen gick jag hushållsskola någ-ra mil härifrån. Därefter började jag jobba som hemsamarit samtidigt som vi drev jordbruket. Men i mitten på 70-talet slutade vi att hålla mjölkkor och gradvis drog vi ner på jordbruket. Utvecklingen krävde nya maskiner och det var svårt att ta den typen av investeringar på en liten gård som vår. Men vi har aldrig lagt ner det helt och i dag har vi 150 får, tidigare hade vi också jordgubbsodling, men det blev för slitsamt.

– Då jag var 25 år träffade jag min man och vi har hållit ihop sedan dess i vått och torrt. Jag jobbade som hemsamarit tills pensioneringen och sedan dess har jag blivit allt mer aktiv i föreningslivet.

Ja, kan du berätta om ditt liv i dag?

– Sedan några år tillbaka är jag ordförande i vår hembygdsförening och vi håller på att skriva en ny bok om trakten. Vi har också ett mindre hembygdsmuseum, bedriver släktforskning och har auktioner, fester och annat. Det här har nästan blivit till ett hel-tidsjobb. Sen är jag väldigt intresserad av antikviteter och åker runt till olika auktioner i trakten.

– Ibland går jag och min man i kyrkan på söndagarna och vi har ofta stora midda-gar med släkten på helgerna. Minst en gång per år bjuder jag in alla grannar i byn, då grillar vi några får och har det trevligt.

– Ett annat stort intresse för mig är att vara ute i naturen, plocka svamp och bär eller bara ta en promenad. Det gör jag säkert tre gånger per vecka. Varje år har jag så mycket svamp och bär från mina utflykter så att jag kan ge bort till hela släkten.


Utifrån hörs hunden som skäller och en ensam kråka skränar från eken. En svart transistorradio står med svag volym på P4 Halland. Maud slår av radion och sätter sig mitt emot mig och häller upp kaffe i min kaffekopp.

Kan du berätta lite om din uppväxt?

– Jag är född i det här huset, men på den tiden var vi nio personer som bodde här, mina föräldrar, syskon och mina morföräldrar. Det var en bra uppväxt och jag var aldrig en-sam. Ganska tidigt, jag kanske var sex eller sju, började jag hjälpa till med olika syss-lor på gården. Jag fick lära mig att mjölka för hand, sköta får och kor och städa i ladu-gården. Långt senare har jag förstått att den tiden har påverkat mig mycket – hur jag ser på livet och på andra människor.

Hur menar du då?

– Ett liv är kort och det gäller att göra det mesta man kan av den tiden. Att leva i nuet och att vara tillsammans med de människor som jag älskar är det viktigaste för mig. Inte vad jag tjänar eller vilka kläder jag har.

Har du en stor sällskapskrets i dag?

– Det tycker jag. Det är mina tre barn och deras barn, hembygdsföreningen, min släkt, min mans släkt, de flesta som bor här i närheten och förstås min man. Det är alltid fullt hus här eller också hälsar jag på någon annan. Att sitta själv och titta på TV trivs jag inte med.


��

Jag vill bo kvar här tills det att jag trillar av pinn. Jag kan aldrig tänka mig att flytta härifrån och bli uppdragen med rötterna från allt som gör livet värt att leva.

Vård i hemmet, svensk vård är viktig och jag vill gärna ha kontakt med en och sam-ma läkare.

Att resa i Sverige är trevligt och jag skulle gärna vilja se de delar av landet som jag aldrig besökt. Kungsleden och midnattssolen passar de behov som jag har.

Att få bredband härute så att jag kan släktforska bättre på nätet.– Det var fem, får jag ta en till?– Absolut.– Mitt föreningsliv är mycket viktigt och så länge som jag orkar vill jag vara med i

hembygdsföreningen, vävkollektivet och Röda korset.Precis då hör jag steg i hallen och en kvinna i Maudes ålder kommer in. Kvinnan är

elegant, vithårig och bär på en korg med kantareller. – Hej Maude, har du besök? – Jo de gör en intervju om äldrelivet, svarar Maude. Jag hälsar på kvinnan och Maude förklarar att besökaren är en gammal sommar-

gäst som i dag bor här året runt. – Hej då, Maude!– Hej då och kom snart tillbaka igen.Jag lämnar huset och hör hur kvinnorna talar om hur mycket svamp det är ute i

markerna i år.


Hur ser du på Sverige i dag?

– Jag tycker att många tänker för mycket på sig själva nu för tiden. Det är karriären, bilen och båten som är viktigare än familjen. Att kärnfamiljerna försvinner är inte bra. Ibland frågar jag mig själv om de verkligen hinner njuta av alla pengar som de samlar på sig.

– Det är inte underligt att vi har så mycket drog- och spritproblem i dag, då inte för-äldrarna tar sitt ansvar för barnen. Vi borde ha en politik i Sverige som gör det möjligt att leva ett familjeliv med många barn och trygghet.

– Sen förstår jag inte alla som alltid ska resa utomlands hela tiden. Varför skulle Italien eller Thailand vara bättre än Sverige? Jag tror att många skulle må bra av att stanna upp och lära sig mer om kulturen och hembygden. Släktforska lite och få ett lite större perspektiv, det finns en väldig tillfredsställelse i det. Jag tror att utan histo-ria och kultur så blir livet meningslöst.

– Det hade också varit bra om man hade satsat mer på landsbygden, allt behöver ju inte ligga i Stockholm.

Hur ser din ekonomi ut?

– Varken jag eller min man har några stora pensioner, men vi har ganska små behov. Vi bor billigt här och åker ibland och storhandlar på Gekås. Dessutom så har vi gratis mat stora delar av året med en frys full av älgkött, fisk och fårkött.


– Jag röstar på centerpartiet och det har jag gjort i snart 50 år nu. Det är det enda parti som värnar om oss som bor på landsbygden.


– Jag ser positivt på framtiden. Varför skulle jag inte göra det? Det är få förunnat att ha det så bra som jag. Möjlighet att bo mitt i naturen, massor med vänner och menings-fulla fritidsaktiviteter. Nej, jag njuter av livet och tar dagen som den kommer.


– Att få vara frisk och att få leva ett lugnt och harmoniskt liv med dem jag älskar är det viktigaste.


�� Kapitelnamn ��

Kortfakta om Karriäristen (genomsnitt)

Ålder: 64 år

Kön: 60 % män




Ensamhushåll: 26 %


bruce bor i en av de mest exklusiva delarna av staden i en stor bostadsrätt. Huset är byggt 1902 enligt en inskription över porten, och den ljusa marmorfasaden i bästa jugendstil ger en känsla av myndighetsbyggnad eller bank.

Jag trycker på porttelefonen och blir insläppt. I trappuppgången ligger en tjock röd matta av det slag som är obligatorisk i den här delen av staden.

Bruce bor på den fjärde av sex våningar och på dörren finns både hans namn, den nya fruns efternamn samt ett företagsnamn tydligt angivna på små metallskyltar.

Han är ganska lång och smal, har rak hållning och bakåtkammat gråsprängt hår som kontrasterar mot den kraftiga solbrännan. Han bär ett par beiga chinos och har blå skjorta utan slips, båda av märket Gant. På fötterna har han ett par bruna inneskor med tofts på.

Bruce ger mig ett ganska formellt handslag och synar mig från topp till tå, och det är tydligt att han inte är riktigt nöjd med vad han ser. Han är ganska avvaktande då han visar mig in till sitt arbetsrum. Våningen är stor och det är nästan fyra meter till tak, väggarna är vita ovanför den mörkt bruna bröstpanelen, som ger en känsla av pondus och välstånd. Från vardagsrummet kan jag skymta en blandning av antikviteter och nyare möbler. Allt är prydligt, seriöst och klassiskt i bästa Svenskt Tenn-snitt.

I arbetsrummet, som är överraskande kontorslikt, står ett imposant skrivbord, en liten soffgrupp av Chesterfieldmodell och tillhörande soffbord. Till vänster står en skrivare och fax, och den lilla bärbara datorn står uppfälld på skrivbordet.

Vi slår oss ned i fåtöljerna. I bokhyllorna finns en del facklitteratur uppblandat med utgången managementlitteratur. ”In Search of Excellence” av Tom Peters ligger upp-slagen på det lilla soffbordet – det ser arrangerat ut – den ser aldrig ut att ha varit läst.

Karriäristen Bruce


”Jag blir aldrig nöjd.”

�0 �1

jämfört med många kamrater var att det fanns gott om böcker i vårt hem. Sedan hade vi en del tjänstefolk. Kanske kan man säga att vi tillhörde övre medelklassen – någon överklass var det inte fråga om – och de som var riktigt fina tyckte att vår familj var uppkomlingar.

Du studerade vidare?

– Efter studenten läste jag i Uppsala och blev maskiningenjör. Där träffade jag också min förra fru. Vi var knappt 30 år då vi gifte oss och sedan fick vi två barn. För snart tio år sedan bestämde jag och min fru att gå skilda vägar, hon tyckte att vi hade vuxit ifrån varandra. Dessutom menade hon att jag inte hade låtit henne göra karriär och att jag aldrig hade tid för henne. För tre år sedan träffade jag min nya fru och vi har det bra ihop.

Kan du kanske berätta om din yrkeskarriär?

– På slutet av 50-talet började jag på ett stort svenskt företag inom verkstadsindustrin som konstruktör. Efter några år fick jag resa utomlands, först fem år i Australien, därefter var det Italien som gällde. Gradvis avancerade jag och på 80-talet satt jag i ledningsgruppen för hela koncernen.

– Mitt yrkesliv har varit stimulerande och jag måste erkänna att det inte känns op-timalt att gå i pension. I själva verket har jag så mycket kvar att uträtta. Uppgifter som knappast en yngre generation kommer att mäkta med. Därför har jag beslutat, till-sammans med ledningen för mitt företag, att arbeta på halvtid och fungera som men-tor åt nya talanger. Du vet, jag blir aldrig riktigt nöjd.


Bruce ändrar mobiltelefonens inställningar till vibratorsignal. – Är det okej om jag har på mobilen, jag väntar på ett viktigt samtal från USA. Jag försäkrar att det inte är några problem.– Tack, Bruce, för att du kunde ta emot mig med så kort varsel, säger jag för att lät-

ta upp stämningen.– Det är inga problem, sedan min resa till Bryssel blev inställd, så har jag ganska

gott om tid den här veckan.Vi småpratar en stund innan jag sätter i gång bandspelaren och intervjun. Det går

trögt i början, men efter en stund slappnar vi båda av och meningarna blir längre.

Bruce kan du berätta om ditt liv?

– Jag föddes i mellersta Sverige i mitten på 30-talet och min pappa var ingenjör och mamma skötte hemmet. Hemma fick jag tidigt lära mig vikten av hårt arbete och jag fick fina betyg, något annat hade varit otänkbart.

Hur menar du då?

– Det var bestämt från början att jag skulle läsa vidare och ta realen och senare gå på universitet. På den tiden krävde man något av eleverna och det var inget daltande som det är i dag. Om jag inte hade klarat studenten då tror jag uppriktigt sagt att min pappa hade sagt upp bekantskapen. Som sagt, det hade varit otänkbart.

Hade ni det gott ställt?

– Pappa var entreprenör, hade ett eget byggföretag, så jag antar att vi hade det bättre än många andra även om det inte var något överflöd. Jag tror att den största skillnaden


�2 ��

en skandal i Sverige. Därför har jag slutit privata avtal om något skulle hända. Men ont krut förgås inte så lätt.

Det sista lät nästan som en fråga och för första gången kan jag urskilja en osäkerhet i den annars så professionella fasaden.

Kan du nämna fem saker som du förväntar dig av ditt äldreliv?

Bruce tar fram ett papper och han läser innantill:– Jag vill bevara och utveckla mina nätverk. För mig är det helt otänkbart att stänga

av och leva något slags Floridaliv med golf och shuffleboard.Boende utomlands, inte minst tack vare de förmånliga skattevillkoren, är intres-

sant. Helst vill jag faktiskt bo i en storstad nära en flygplats så att jag snabbt kan för-flytta mig.

Bra shopping av kvalitetsprodukter, personligt anpassade, är intressant för mig. Varför struntar till exempel de stora varumärkena i mina behov av snygga designade kläder?

Resor är något som ger mig mycket energi – men att ligga på stranden är inget al-ternativ: segling, dykning, extrem skidåkning och klättring skulle vara intressant. Bara för att man blir äldre behöver väl saker inte bli så erbarmligt trista! Det unika tänder mig. Hörde talas om Bays of fire-vandringen på Tasmanien, det skulle vara något för mig – bara det inte vore så enormt långa dagsetapper.

Ständig förkovran är essentiellt för mig. Kunskap är makt och jag vill ha tillgång till bra föreläsningar över internet och TV.

Vården är inte anpassad för moderna äldre människor och jag förstår inte varför det måste vara så långa väntetider. Jag kan tänka mig att betala bra för effektiv, kompetent och snabb vård, gärna utomlands.

Det där var fler än fem, säger jag

– Jo, men det bjuder jag på. Lite gratis konsultation tackar du väl inte nej till, säger Bruce allvarligt men med en antydan till humor eller sarkasm (jag har svårt att avgöra vilket).

På bordet ligger telefonen – ingen har ringt under mötet. Men natten är fortfarande ung i USA.

Bruce följer mig till dörren och tar adjö hastigt. ”Inga, har du sett dagens DI”, är det sista jag hör innan dörren slår igen med en dov klang.


Vad tycker du att livet har lärt dig?

– Att det gäller att arbeta hårt och att man inte ska förlita sig på andra. En del männi-skor vill mer än andra helt enkelt. Det är inget fel i det, men man måste ge dem som vill chansen att utvecklas.

Kan du berätta om ditt liv i dag?

– Mitt mentorsuppdrag tar förstås mycket tid – kanske kommer jag att skära ned på det så jag får mer tid för andra intressen. Det är några företag inom ny teknik som vill ha med mig i styrelsen och som det är nu har jag inte riktigt tid. Jag fascineras av den nya digitaltekniken och vill verkligen ha koll på det senaste. Tror nästan att jag var den första som skaffade trådlöst bredband i huset.

– På vinterhalvåret bor jag och min fru nere i Spanien, köpte det huset för 15 år sedan och jag har aldrig ångrat den investeringen.

Vad tycker du om Sverige?

– Jag måste säga att efter varje gång jag varit utomlands så blir jag beklämd av att se hur Sverige förfaller. Det är ett misskött land med begränsade möjligheter, och om det fortsätter så här så kommer vi aldrig att klara den globala konkurrensen.

– Mycket är ju politikernas fel som har skapat ett samhälle där det inte lönar sig att arbeta och ha ambitioner. Hela det här välfärdssamhället håller ju på att braka ihop – och jag skulle inte vilja vara ung i dag. Om 30 år kommer det inte finnas några ordent-liga pensioner att betala ut.

Hur ska Sverige utvecklas?

– Det är dags att inse att vi lever i en globaliserad värld där kunskap är makt. Skolan måste bli bättre och sedan måste vi göra det värt att arbeta igen. Det ska inte vara fult att vara rik. I dag är det okej att gå hemma och lyfta bidrag då man är frisk. Men gud nåde dig om du arbetar hårt och tjänar ett slant, då ska du skämmas och beskattas in i absurdum.

Hur ser du på framtiden?

För Sveriges del ser det ganska mörkt ut, men för min egen del tror jag att det kommer att gå bra. Det enda som oroar mig är om jag skulle bli sjuk. Vården och omsorgen är


�� Kapitelnamn

”Det är bra i dag, men det var lite bättre förr.”

Konservativa Ria

ria bor i en hyreslägenhet i en liten stad i Mellansverige. Där har hon bott de senaste 15 åren efter det att hennes make gick bort. Huset där Ria bor är ett flerfamiljs-hus, byggt någon gång på slutet av 50-talet i modernistisk stil. Överraskande nog sak-nar huset hiss, så jag tar trapporna de tre våningarna upp till Ria.

Då jag ringer på dörren dröjer det en stund innan jag hör Rias röst inifrån lägenhe-ten. ”Vem är det?” ”Det är jag”, svarar jag. ”Jag skulle göra en intervju där du berättar om ditt äldreliv.” En säkerhetskedja skramlar till och Ria öppnar dörren.

Ria är ganska kort, med grått permanentat hår och pigga ögon. Hon har på sig en klänning i den 50-talsstil som man ibland ser på kvinnor i 75-årsåldern. ”Man vill ju vara säker på vem det är. Man hör ju så mycket om överfall av gamla människor i dag på nyheterna.”

Jag kommer in i en liten hall med en ganska stor spegel och en låg byrå. På en virkad grön duk står en röd telefon. Den lilla lägenheten har mönstrade, men rätt diskreta tapeter och på golvet ligger en beige korkmatta. I vardagsrummet står en ganska stor 60-talsbokhylla nästan helt täckt av fotografier. Det är bilder på spädbarn, barn i olika åldrar, bröllopsbilder och vykort, allt prydligt inramat. Jag antar att det är släktbilder och ser att man kan följa flera personer från barn till ungdomstiden in i vuxenålder och begynnande medelålder. På hyllan står inte ett kort av Ria själv och heller ingen bok. Små prydnadssaker i glas trängs med fotografierna och en påse med Marianne-godis står oöppnad på en av hyllorna.

Kortfakta om de Konservativa (genomsnitt)

Ålder: 69 år

Kön: 60 % kvinnor




Ensamhushåll: 36 %



��

föräldrahem. Men nu har jag inte varit där på femton år och sist var huset så förfallet att jag blev riktigt ledsen. I dag bor ingen kvar i byn förutom en del sommargäster.

Var du hemmafru?

– Ja, de första åren var jag det, men när barnen blev lite större började jag arbeta i ett tvätteri. Det var ett tungt arbete och jag fick armar som en gorilla. Jag längtade efter pensionen i flera år och kände nog att jag inte längre hängde med i arbetet. Det hand-lade mer om att jag förlorat engagemanget än bristande förmåga. Nu tar jag det lugnt, njuter av dagen och vill att det mesta ska fortsätta som det är. Varför måste nyhetens behag alltid vara finare än det beprövade?

Hur ser du på dagens Sverige?

– Jag tycker att det finns för litet intresse för var vi kommer ifrån, vår historia, och jag tycker också att de kristna värderingarna har kommit i skymundan. Varför skäms vi över att vi är kristna i det här landet? Inte ens präster vågar säga att det finns en Gud i dag.

– Det finns också alldeles för många som inte följer lagar och regler. Dessutom tror jag att det är farligt att nedrusta försvaret som vi gör i dag. Jag kommer ihåg världs- kriget och då var det på samma sätt, vi blev alla tagna på sängen och kunde aldrig ha försvarat oss om vi hade blivit angripna. Det kan hända igen.

– Ett annat stort problem är, som jag ser, den stora invandringen av kriminella och muslimska grupper.

– I grunden så är Sverige att bra samhälle med ett kungahus, universitet och ärliga politiker och domstolar. Det gäller att vi vårdar vårt land.


På soffbordet står det uppdukat kaffe, en stor smörgåstårta, kanelbullar och flera sorters kakor. Det slår mig att fikat på bordet skulle räcka till tio personer. På väggen hänger bonader och mitt emot mig stoltserar ett kors. Ute blåser det och tallarna som syns utanför fönstret ger ömsom skugga och ömsom sol i det lilla vardagsrummet.

”Ria, inte skulle du behövt att köpa så mycket fika.” ”Det är väl inte så mycket, gillar du inte smörgåstårta?” ”Jo, det är gott”, försäkrar jag. ”Då är det väl bra att jag köpte en, tog den med extra lax”, konstaterar Ria nöjt.

Kan du berätta om din barndom, Ria?

– Jag föddes i en liten by i inlandet, ungefär tio mil österut. Min mamma och pappa drev ett litet jordbruk med tio kor, höns och några grisar. Mitt barndomshem låg vid en insjö och pappa jobbade ofta i skogen. Mamma var ofta sjuklig och jag tog hand om henne under flera år medan mina äldre syskon arbetade.

– Det fanns bara en ambulerande lärare som kom dit tre månader per år, så det var väl lite si och så med utbildningen. Men jag lärde mig läsa och skriva, inte minst med hjälp av Nya testamentet som jag läste från pärm till pärm redan som nioåring. Mam-ma dog ganska tidigt och sedan tog jag hand om min pappa och min yngre bror som också var lite sjuklig. Jag hade nog tänkt att mitt liv skulle fortsätta så, men så byggde man en ny väg till byn och jag träffade min man. Efter bara ett halvår blev jag med barn och vi gifte oss och flyttade till hans hemby. Sedan dess har jag alltid längtat tillbaka till mitt föräldrahem.

Trivdes du inte i ditt nya hem?

– Nej, jag har aldrig trivts här. Medan barnen var små åkte vi varje sommar till mitt


��

Vård i hemmet med omsorg av människor som jag kan identifiera mig med.Andlighet och gudstro är viktigt för mig.– Hur många var det? undrar Ria.– Det var fem, men du kan ta fler om du vill.– Tack, säger hon glatt överraskad. Jag tycker också att det viktigt att vara nära familjen, även då jag inte längre kan bo

hemma.Bilen är viktig för den ger mig frihet.

Drömmer du om något, Ria?

– Jo, att min far och mor var i livet och att jag skulle kunna åka hem till föräldrahem-met, sitta på verandan och titta ner mot sjön. Det är bra i dag, men det var lite bättre förr.

Vinden har mojnat ute och till min förskräckelse ser jag att halva smörgåstårtan är uppäten och helst skulle jag vilja sträcka ut på soffan för en tupplur.

– Det har varit väldigt trevligt och intressant, men nu måste jag vidare. – Är det riktigt säkert, undrar Ria. Du kom ju just. Ta en kopp kaffe till först.

Jag dricker mitt kaffe och fylls av en rofull känsla som jag inte känt på många år. Då jag till slut går får jag en kram av Ria och när jag tittar upp från bilen så ser jag att hon vinkar adjö från balkongen.



– Jag går inte i demonstrationer om det är det du menar. Men jag har alltid röstat och de senaste valen har jag röstat på Alf, på kristdemokraterna alltså.

Hur lever du i dag?

– Ett mycket enkelt och lugnt liv där alla dagar är varandra lika. Jag stiger upp vid fem-tiden, sätter på kaffepannan, läser tidningen och lyssnar på radion. Jag gillar verkli-gen P2, det ger en bra start på dagen. Efter en stund lyssnar jag på morgonandakten och ber. Ibland läser jag ur något av mina favoritavsnitt i Bibeln. Vid tiotiden brukar jag ta en promenad och handla lite grand. På eftermiddagen besöker jag kanske någon gammal väninna eller så kommer mina barn och hälsar på. Någon gång per vecka kommer min äldsta dotter och då bjuder jag henne på lunch. På kvällen tittar jag lite på TV och ofta avslutar jag dagen med att läsa ett stycke ur Bibeln. På helger och stör-re högtider går jag i kyrkan.

– Jag har fortfarande kvar den bil som min man köpte för snart 20 år sedan. Det blir bara några hundra mil per år, men varje sommar brukar jag göra en liten utflykt.

Kan du ge mig fem saker som du tycker är viktigt för ditt äldreliv

– Ett tryggt boende som bevakas av larmföretag, exempelvis Securitas som märker om något händer mig.

Gruppresor med kunniga guider som hjälper mig att uppleva saker som jag annars hade missat eller inte orkat med.

Svensk kultur, kanske från min barndoms Sverige.


�0 �1Kapitelnamn

”Jag vill fortsätta att utvecklas.”

mick bor utanför storstaden i ett exklusivt område med avancerad samtida design. Husen, som är byggda i betong och plåt, har stora öppna glasytor och har varit svår- sålda trots att de ligger i direkt anslutning till öppet vatten.

Det blåser kallt från havet då jag stiger ur bilen för att gå de sista 200 metrarna till Mick och hans partners hus. Den råa betongen ser extra brutal ut i det bleka vinter- ljuset.

Jag ringer på och blir insläppt av Mick på mindre än tio sekunder. Det första jag slås av då jag kommer in i huset är takhöjden som på vissa ställen når upp till nock. På en av väggarna har betongen bevarats och i köket ser jag köksskivor av carraramarmor som ger ett tidlöst och elegant, men kyligt utseende.

Vi går uppför två trappor för att komma till Micks arbetsrum. På väggarna hänger samtida konst, men också fotografier av Christer Strömholm. En hel vägg med bok-hyllor innehåller folianter och fotoböcker av Phaidon och Taschen. Helmut Newtons gigantiska fotobok vilar på en specialbeställd pulpet vid en av kortväggarna och mitt på golvet står ett stort vitt ellipsbord. På bordet tronar en bärbar Mac och en fristående extern skärm på minst 30 tum. Mick sätter sig i en vit Barcelonafåtölj och tecknar åt mig att göra det samma.

Trots att väggarna är fulla med konst och fotografier ser jag inte en enda som före-ställer Mick eller hans partner. Mick är iklädd svarta jeans och en svart t-shirt och han ser oförskämt fräsch ut trots att han passerat de 70. Hans gråa hår är kortklippt och en

Kortfakta om Egoisten (genomnsnitt)

Ålder: 65 år

Kön: 57 % kvinnor




Ensamhushåll: 38 %


Egoisten Mick


�2 ��


– Jag är rätt kritisk till hur det ser ut i Sverige i dag. Jag tycker att vi måste inse att tillväxt är nödvändigt för att det här landet ska överleva och att den bäst skapas i gräns-landet mellan kultur och näringsliv. Det saknas insikt om hur viktig den samtida konsten och arkitekturen är för Sverige i dag, som identitetsskapare och som magnet för riskvilligt kapital. Något som jag retar mig på i Sverige är att det finns en feghet att våga pröva på nya saker. Samtidigt finns det en otroligt stark tradition av teknikut-veckling i landet som vi ska vara stolta över. Men det räcker inte att vara en ingenjörs-nation i dag.


– Nej, inte alls, jag slutade rösta i början av 70-talet och anser att ingen -ism tar kultu-ren och konsten på allvar.

Kan du berätta hur du lever i dag?

– Jag är väldigt intresserad av samtida kultur och åker så ofta som möjligt till olika ut-ställningar och vernissager. Dessutom läser jag mycket, mitt måtto är så länge man utvecklas lever man. Tror att tillsammans blir det nog 100 resdagar per år och jag för-söker kombinera nytta med nöje på mina resor. Jag ägnar också nästan två timmar om dagen åt yoga och fysisk träning.

– Fortfarande tar mitt arbete på byrån säkert 20–30 timmar per vecka.


lätt solbränna signalerar att det är en person som bryr sig om sitt utseende. Ur det in-tegrerade ljudsystemet strömmar Rolling Stones och ”Brown Sugar”. Mick stänger av musiken med fjärrkontrollen.

Mick kan du berätta litet om ditt liv?

– Jag är född i Stockholm, min pappa var lärare och min mamma var amatörkonstnär. När jag var liten älskade jag att teckna, men jag var också bra på teoretiska ämnen och gick ut skolan med toppbetyg. Farsan ville att jag skulle bli läkare eller jurist och han var väl inte lika glad som mamma då jag sökte till Arkitekturhögskolan. Jag njöt av varje dag där och efter avslutad utbildning så fick jag arbete på ett stadsbyggnads- kontor.

– På den tiden fanns det en ganska radikal och naiv syn på arkitektur. Många fina byggnader revs i ett slags ursinnig framstegsvänlighet och när jag efter några år fick möjlighet att studera vidare i USA så tog jag den möjligheten. Sedan jobbade jag ett decennium i USA innan jag återvände till Sverige. Då var det början på 80-talet och samhällsklimatet hade förändrats. Tillsammans med en god vän startade jag en arki-tektbyrå och sedan har det bara fortsatt. I dag har jag mer att göra än någonsin.

Du har varit gift?

– Jo, när jag bodde i USA träffade jag en kvinna och jag har en son där borta, men det fungerade inte så bra. Efter några år var jag tvungen att erkänna för mig själv att jag var homosexuell. Det var svårt på den tiden, på mitten på 70-talet, för en medelålders man att ”komma ut ur garderoben”.


��

Det finns planer på att starta en verksamhet till och möjligheten att bli entreprenör då man är senior borde finnas.

Möjlighet att stärka ekonomin med investeringar är centralt.Jag vill fortsätta träna så länge som jag kan och en personlig tränare speciellt utbil-

dad på äldres förutsättningar är något som jag efterfrågar.När det gäller vården så måste den bli individanpassad på ett helt annat sätt än i dag.

Ju äldre jag blir desto mer blir jag mig själv och desto mer olik andra. Vill jag bli vårdad i Thailand eller Australien då ska det vara möjligt, så länge jag kan betala för mig. Vill jag inte leva längre så ska jag ha rätt till dödshjälp. Generella lösningar är otänkbara.

Det är viktigt att vården är kvalitetssäkrad och så länge det är möjligt vill jag ta hand om mig själv.

Det där var mycket mer än fem saker.

– Självklart vet jag det, men som du kanske vet vid det här laget så sätter jag mina egna gränser. Vill du ha ett glas vin?

– Nej tack, jag kör bil. – Kaffe macchiato? – Ja, gärna.

Mick gör en mindre rundvandring i huset och berättar om konsten och de senaste projekten som han arbetar med. Det är nästan skymning då jag lämnar honom och hans partner.


Känner du inte att det dags att ta det lugnare ibland?

– Uppriktigt sagt så blir jag arg då man utesluter äldre personer från meningsfulla aktiviteter. Picasso var ett geni även då han var 90 år och Verdi skapade flera av sina bästa operor i hög ålder. Min absoluta övertygelse är att jag är mer kompetent än nå-gonsin, och om jag bara fortsätter att utvecklas är jag en stor tillgång även då jag är 85 år. Jag brukar säga till mina yngre kolleger: utmana mig gärna, det är inspirerande – men förvänta er inte att vinna. Jag kan varje trick i skolboken och några till som inte finns där.

– Det är ett känt fenomen att det är omväxlingen mellan aktivitet och vila som ger mest tillfredsställelse. Skulle jag sluta arbeta så hade jag berövat mig själv den njut-ningen.

Hur ser du på framtiden?

– Jag vill fortsätta som i dag så länge jag orkar. En av mina förebilder är Ralph Erskine som jobbade långt upp i 90-årsåldern.

Kan du nämna fem saker som du tycker kännetecknar ett bra äldreliv?

– Jag vill gärna resa även om jag skulle bli gammal och skröplig. Att ha möjlighet att göra den där resan som aldrig blev av är viktigt för livskvaliteten.

Även då jag är äldre vill jag ha möjlighet att kunna bo utomlands. Att pröva nya kul-turer är spännande.

Möjlighet till personlig utveckling är viktigt både intellektuellt och andligt.Jag blir inspirerad av samtida kultur och vill gärna bli provocerad av nya uttryck.


��

Vad är viktigt när du besöker en butik – inspiration?Källa: Quattroporte. Undersökning av nära 4 000 svenskar år 2006

• Individualiserings- och mångfaldstrenden

De grupper där individen ställs i centrum ökar – det unika erbjudandet och bemötan-det blir därför en förutsättning, vilket kommer att leda till ett krav på ökad mångfald av produkter, tjänster, vård och omsorg. Jag är speciell – bemöt mig därefter! Det stäl-ler helt nya krav på de aktörer som vill vara verksamma i framtidens äldrebransch.

I dag finns det hos många företag en fixering vid ungdomar, men mycket snart kom-mer de medelålders och äldre att vara de ekonomiskt starkaste i samhället. Det finns en stor potential för de aktörer som utnyttjar denna möjlighet.

Framtidens äldre kommer att kräva ett större inslag av inspiration. Således kan vi också anta att framtidens äldreboende och vård/omsorg bör erbjuda en större upplevelse än vad de gör i dag.

%�0

�0

�0

�0

�0

�0

�0

20

10

0

��%

��%

Oviktigt

1�%

��%

Viktigt

200�

20�0


Några viktiga trender

Du har just mött våra sex arketyper. Genom att studera deras värderingar har vi hittat ett antal trender som vi tror är viktiga för att förstå hur framtidens äldreliv kommer att se ut.

• Senior consumer power trend

Äldres behov kommer att styra mycket av erbjudanden och marknadsföring. Från en grå målgrupp som accepterade att bli behandlade som persona non grata – till en grupp som förväntar sig specialbehandling och inspiration.

Ungefär hur mycket uppgår ditt privata sparande till? Med sparande avses t ex innehav av aktier, aktiefonder/räntefonder, privatobligationer, allemansfonder, bankkonton etc. (Ej fasta tillgångar som hus, sommarstuga etc.). Undersökning av nära 4 000 svenskar år 2006.Källa: Quattroporte 2006

Kronor

��0 000

�00 000

��0 000

�00 000

2�0 000

200 000

1�0 000

100 000

�0 000

0

�2 000

1�–2� år

10� 000

2�–�� år

1�� 000

��–�� år

2�0 000

1�–�� år �� år eller äldre

�� 000


��

Hur bra anser du att följande sköts i Sverige? Svaren återges i ett s k balansmått – andelen positiva minus andelen negativa. Baserat på en undersökning av nästa 4 000 intervjuer som genomfördes 2006.

Vi tror att dessa trender tillsammans med de värderingsförändringar som vi ser i sam-hället kommer att vara mycket viktiga för att kunna skapa ett bra äldreliv. Vi tror ock-så att de aktörer som möter denna utveckling kan bli rikligt belönade.

–�0 –�0 –20 0 20

Totalt–��–12

–��–�

Konservativa

–��–2�

Egoister

–��–1�

Traditionalister

–��–�

Karriärister

–��–1�

Kollektivister

–��0

Solidarister

Äldreomsorgen

Vården


• Personlig utveckling

Ökade krav på möjlighet till förkovran och utveckling långt upp i åldrarna – med ålder kommer ett perspektiv som bara erfarenheten kan ge. Alan Greenspan startar ny verksamhet och skriver böcker, långt efter 65.

• Individuationstrenden

Att individuera är att mogna och att acceptera sig själv som man är med fel, brister och förmågor. Att låta alla komplex falla och inte försöka passa in. Individuation kommer med stigande ålder och med en åldrande befolkning kommer hela samhället att mog-na. Det innebär en mer nyanserad syn på samhället, marknaden och livet.

• Minskat förtroende för välfärdssystemen

Den nyligen bortgångne konstnären Elis Erikssons verk ”Is this it” behandlar de äld-res utsatthet i en vård- och omsorgsapparat som inte tar någon hänsyn till individens krav.

Eriksson som var 99 år då han målade konstverket hade själv haft relation till äld-reomsorgen och var mycket kritisk till vad han såg.

Det finns i dag en allvarlig förtroendekris bland de äldre inför vården och omsor-gen som också går att mäta. Oavsett om denna syn är perceptuell eller vittnar om ett objektivt förhållande så måste en diskussion inledas kring äldrevården och omsor-gen.


100 101

Äldregrupperna bland 65–70 åringar år 2005 och och 2030.

%��

�0

2�

20

1�

10

�

0

1�%

11%

22%

1�%

SolidaristerKollektivister

10%

2�%

Karriärister

�2%

1�%

Traditionalister

�%

12%

Egoister

�%

1%

Konservativa

�%

1�%

Ingen grupp

Åldregrupper

200�

20�0


Stora förändringar

Eftersom vi baserar indelningen av arketyperna på värderingar och dessa utvecklas marginellt efter vuxen ålder finns faktiskt morgondagens äldre redan här i dag. Genom att studera värderingarna hos dagens 35- till 40-åringar kan vi förstå hur mor-gondagens 65- till 70-åringar kommer att se ut om 25 år.

Om 25 år kommer vi att ha en ny generation av äldre, vilket påverkar den relativa storleken på arketyperna. Vissa grupper kommer att växa medan andra kommer att minska.

I diagrammet till höger visas arketypernas storlek bland dagens och morgonda-gens 65- till 70-åringar.

Som vi kan se i diagrammet kommer förändringarna att bli stora och det är ingen äldregrupp som inte kommer att antingen öka eller minska.

Det är två äldregrupper, Egoister och Karriärister, som kommer att vara vinnare och de kommer att mångfaldigas jämfört med i dag. Samtidigt kommer gruppen Konservativa nästan att försvinna helt och Traditionalister, Kollektivister och Solida-rister att minska dramatiskt.

Generellt sett är det de mer förändringsbenägna och materialistiska grupperna som kommer att öka, medan de idealistiska och trygghetssökande arketyperna kom-mer att minska. Vi tror att denna utveckling på ett genomgripande sätt kommer att förändra förväntningarna på morgondagens äldreliv, vilket både kommer att skapa helt nya möjligheter och utmaningar för samhällets och näringslivets aktörer.

Vi kommer att i det avslutande kapitlet behandla dessa konsekvenser mer ingående.


102 10�Kapitelnamn

KulturSamtida kultur

VårdSkräddarsydd vård utomlands

Den bästa vårdenKvalitetssäkring

Vårdmäkleri (Global Hospital)Träning hemma

EgenvårdDödshjälp

BoendeBoende utomlands

Steg 3Timesharing i storstäder

(Fractionals)

HobbiesUtveckla intressen

NätverkEn andra karriär

Personlig utveckling

ResandeGöra resan som aldrig blev avTemaresor

Två framtidsscenarier

för att tydliggöra behoven hos framtidens äldre genomförde KK-stiftelsen till-sammans med ett antal företag och organisationer en workshop för att bättre förstå vilka aktörer och aktiviteter som kommer att vara viktiga i äldrelivet. Vi använde oss av äldrearketyperna i detta arbete.

Egoisten Mick år 2030

Här har vi dramatiserat resultaten i en scenarioberättelse.Mick fyllde 78 år förra året och bor sedan en tid tillbaka halva året i Turkiet. Efter

sitt arbete som planner på den stora reklambyrån startade han ett galleri där han spe-cialiserade sig på samtida konst. Förra året höll han en uppmärksammad utställning i Stockholm och i Istanbul där han visade upp ett antal unga konstnärers arbeten. Ut-ställningen ”A Real Man?” utforskade gränsen mellan vad som är maskin och män-niska. Konstnärerna hade använt den senaste gentekniken och odlat fram nya organ och lemmar. Sedan kopplades dessa ihop med den senaste robottekniken.

Men Mick är inte bara en framgångsrik senior gallerist. Han älskar också att ha en omväxlande fritid. Bland mycket annat gör han flera längre resor varje år, resorna som aldrig blev av tidigare i hans liv. Det blev möjligt för några år sedan då flygresor för nöj-es skull blev tillåtna igen, efter ett tioårigt förbud.

Mick bor bra och har en mindre, men ganska nybyggd lägenhet som ligger på en ponton i Stockholms hamn. Huset är övertäckt av en genomskinlig platsbubbla i vil-ken det ständigt råder subtropiskt klimat. Han har också en lägenhet i Istanbul och ett hus i Norrbotten. Samtliga bostäder delar Mick med andra äldre personer som har lik-nande intressen och smak som han.

Nyligen hade han problem med sin konstgjorda hjärtklaff som han fick för något år sedan. Men efter en enklare titthålsoperation kunde läckaget i klaffen tätas. Operatio-nen genomfördes på Nordiska sjukhuset i Thailand där Mick har en försäkring. Efter den incidenten är Micks hjärta ständigt övervakat genom en organisk sökrobot som


10� 10�

så håller hon på att lära dem att baka och att laga husmanskost, berättar hon. De är också ofta ute i skog och mark tillsammans. Hon har fått dem att uppskatta årstids-växlingarna, skiftningarna i naturen, skilja på matsvamp och giftsvamp och att res-pektera allt det vackra. ”Jag gör det som mina morföräldrar gjorde med mig. Det har gett mig en grund, en trygghet och visshet att jag alltid vet var jag hör hemma – och det är här. Nu vill jag att mina barnbarn ska få uppleva samma sak.”

”Att bo så nära ens familj ger mer trygghet än vad ett larm någonsin kan ge”, häv-dar Maude. Något som också visade sig då Maude drabbades av en hjärtattack på gårds-planen för fyra år sedan. Redan efter någon minut såg Anna, Maudes 10-åriga sondot-ter, att något var fel med farmor och efter en halvtimme fanns läkare på plats. Efter incidenten så ”helrenoverades” Maudes hjärta och i dag är risken för en ny hjärttack minimal.

Maude har ett tillägg till sin sjukförsäkring som garanterar henne avancerad sjuk-vård i hemmet – det är endast större operationer, som för övrigt blivit mycket mer ovanliga, som måste utföras på sjukhus. Försäkringen ger henne också rätten till omvårdnad i hemmet och hon får fritt välja omvårdnadspersonal, som det ser ut nu blir det hennes femton år yngre syster som får uppdraget. Men än så länge klarar sig Maude bra själv.

Sedan några år tillbaka är Maude också uppkopplad mot ett telemedicinskt system som övervakar hennes hälsa och välbefinnande. Systemet ger också Maude exempel på hälsofrämjande aktiviteter som motion och val av kost. Då Maude motionerar och äter nyttigt sjunker premien på den privata livförsäkringen. Hon känner inte övervak-ningen som ett tvång utan snarare som smarta tips eftersom den är anpassad till vad Maude verkligen gillar, alltifrån svampplockning och promenader till bullbak och roddturer.

Under senare år har Maude gjort några längre resor i Sverige, Norden och Europa. Hon har besökt hembygdsföreningens vänner i Danmark, Island och Tyskland. Spe-ciellt imponerad blev Maude av Island där många vanliga människor kunde följa sitt släktträd 1 000 år tillbaka i tiden. Resorna anordnas av den familjetidning som Maude har läst under 30 år och ingår som en del av hennes prenumeration.

Ett annat stort intresse för Maude är att dokumentera hembygden på film. Det har blivit tusentals timmar av intervjuer, små minireportage och observationer allt filmat med digitalkamera. Maude sparar sina filmer i ett virtuellt arkiv på other space, hos ett företag som garanterar säkerheten och kompatibiliteten på allt digitalt material.


kretsar i blodomloppet och som kontinuerligt skickar information över nätet till ett telemedicinskt expertsystem.

För att hålla sig i form tränar Mick en timme varje dag och trots sin sjukdomsperi-od är han i utmärkt fysisk form.

Mick har för dagen på sig ”Hermès och Mick” som är ett nytt trendigt modevaru-märke för äldre. Märket är ett samarbete mellan lyxvarumärket Hermès och Zara och ger varje individ möjligheten att designa sina egna kläder över nätet. Mick har alltid gillat att shoppa och möjligheten att designa sina egna kläder har gjort nöjet ännu större.

Trots goda pensionsavsättningar insåg Mick tidigt att pensionen inte skulle räcka för det liv som han ville leva. För att också dryga ut sin inkomst startade därför Mick sin galleriverksamhet. Många tyckte att han var galen då han startade en ny karriär, speciellt inom konstområdet, med de har nu fått ångra sina uttalanden.

Minst en dag per vecka vidareutbildar sig Mick på nätet och han går just nu en kurs i framtidsanalys på Harvarduniversitetet som ges i digital 3D.

Det enda som oroar Mick i dag är att han skulle bli svårt sjuk och sängliggande. Därför har han anslutit sig till dödshjälpsgruppen som är ett antal äldre som hjälper varandra att avsluta livet vid svår sjukdom.

Kollektivisten Maude år 2030

Det är den 25 mars och det är den första högsommardagen i Sydsverige då jag stannar framför Maudes hus – gruset dammar i den varma brisen och bredvid farstutrappan strider ett litet spirande olivträd om utrymmet med en gammal syren.

Då jag stiger in är det fullt med folk i köket och man håller just på avsluta hembygds-föreningens styrelsemöte. Nästa år fyller byn 500 år och de är mitt inne i planeringen av festligheterna – diskussionerna är intensiva och handlar om de ska etablera ett vir-tuellt hembygdsmuseum på other space (en tredimensionell digital värld som efter-trädde internet 10.0 för ett antal år sedan) som en del av marknadsföringen. I diskus-sionen deltar också vänföreningar från fyra länder över other space, allt översatt till svenska av en digital simultantolk.

Nu för tiden bor Maude i en tillbyggnad av släktgården, medan hennes äldste son och hans familj har tagit över huvudbyggnaden. Det här en lösning som passar Maude perfekt och hon tar gärna hand om barnbarnen så ofta som det ges möjlighet. Just nu


10� 10�Kapitelnamn

VårdVård i hemmetSvensk vård

Fast läkarkontakt

IntressenUmgänge

Plocka svampFriskis och SvettisHembygdsförening

BoendeSmåskaligt

FörortGlesbygdsboende

NätverkFamiljen och byn

ResandeNaturresor

SommartorpetFiskeförbundet

Insjön

KulturDen ”nära” kulturen

Folkets husGammeldans

Maude har gjort mycket material tillgängligt för forskare och medlemmar i hem-bygdsföreningen.

Ett viktigt projekt för Maude just nu är att skapa en presentabel självbiografi för kommande generationer. I arbetet sammanställs digitalt och analogt material till en sammanhållande berättelse. Det är huvudortens begravningsbyrå som erbjudit hen-ne denna tjänst och hittills är hon nöjd med resultatet.

Nästa år fyller Maude 80 år och enligt statistiken har hon minst tio år kvar att leva. Tillsammans med bygdens 500-års jubileum kommer det kommande året att bli ett av de mest spännande och givande i hennes liv.

Framtidens äldreliv – en möjlighet

Framtidsscenarierna kan tyckas vara extrema och mer påminna om en science fiction-historia. Men det vi vill visa är att framtidens äldreliv kommer att handla om mycket mer än bara vård och omsorg.

Det är reseföretag, mode- och designföretag, byggbolag och så vidare som också kommer att möta kraven från framtidens äldre. En ny bransch växer fram. Vi upplever just nu en tyst revolution där den traditionella pensionären försvinner och Mick och Bruce tar över – ett nytt samhälle där ingen framgångsrik aktör kan bortse från äldre-livet.


10� Kapitelnamn 10�Kapitelnamn

UTMANINGARNAFÖR VÅRDEN

OCH OMSORGEN

110 Kapitelnamn 111

Krav på förändring

Utmaningarna för vården och omsorgen

en stor del av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Redan år 2020 kommer denna grupp av alltmer vitala, upplevelseintresserade, relativt ekonomiskt starka och hand-lingskraftiga människor att utgöra 20 procent av befolkningen.

Trots detta är intresset för gruppens behov begränsat. Det är uppenbart att många av ”de nya äldre” inte kommer att acceptera den äldrevård och äldreomsorg som erbjuds i dag. I undersökningar och studier av värderingar och synsätt bland den nya gruppen framträder en bild av behov som stämmer dåligt med dagens standardisera-de och kostnadsstyrda äldrevård och äldreomsorg.

Äldrevården och äldreomsorgen som den ser ut nu utmärks av ett bristande indivi-duellt servicetänkande, och trots stora förändringar bottnar fortfarande delar av verk-samheten i institutionella rötter som för tankarna till det gamla ålderdomshemmet.

Den bristande matchningen mellan ett stort behov och det som erbjuds kommer att få konsekvenser. En stor grupp människor med ett långt liv där man vant sig vid att välja, köpa och konsumera olika tjänster i såväl arbetslivet som fritidslivet, ska möta en äldreomsorg som utgår från ett ransonerande förhållningssätt och som inte stöd-jer individerna i deras möjligheter att forma sitt liv utöver de mest basala nödvändig-heterna.

Det är uppenbart att nya lösningar och stöd till de äldre måste utvecklas. Gränsen för kommunernas resurser och även ansvar för att utveckla detta är också uppenbar. Men det kan knappast vara riktigt att de äldre som vill och kan ska begränsas i sina möjligheter att med egna medel leva det liv man vill leva. Den rådande normen av ”lika för alla” i äldreomsorgen kan ifrågasättas utifrån de varierande behov och önskemål som numera finns hos de äldre. Ingenting i livet dessförinnan har följt denna ”mall”.

Formerna för äldrevården och äldreomsorgen behöver tänkas om. För att bryta upp de mönster och etablerade förhållningssätt som dominerar, och forma någonting nytt, är det viktigt att ta utgångspunkt i det som kan kallas äldrelivet.

Med detta menas en djupare förståelse för de villkor, synsätt och livsstilar som den nya gruppen av äldre har. Ökad kunskap om äldrelivet är också viktigt för att bryta ob-

Framtidsvision: Egoisten Micks hjärta är ständigt övervakat genom en organisk sökrobot som kretsar i blodomloppet och som kontinuerligt skickar information över nätet till ett telemedicinskt expertsystem.

112 11�Utmaningarna för vården och omsorgen

Att se äldrevården och äldreomsorgen i ett nytt branschperspektiv som ingående i äldrelivet (med livet som äldre som utgångspunkt) kan vara ett intressant sätt att definiera de nya lösningarna ”utifrån-in” och innebära ny kraft genom att med detta synsätt öppna upp för ett breddat deltagande av kompetensaktörer. Ett nytt bransch-perspektiv kan också vara det nödvändiga ”kittet” som binder ihop äldrevården och äldreomsorgen genom att förflytta fokus till den gemensamma nämnaren; indivi-den som vården och omsorgen är till för.

Till denna möjlighet kommer att ovanstående problematik finns i hela Europa och många andra delar av världen. Den nya branschen äldreliv (med fokus på äldrevård och äldreomsorg) är i högsta grad internationell och med en given kundbas. Förutsätt-ningarna för att svenska aktörer ska kunna utveckla nya tjänster för en stor marknad är uppenbara – speciellt då Sverige, till skillnad från många andra europeiska länder (där det egna familjestödet fram tills nu har varit viktigast), har utvecklat en vård och omsorg riktad mot äldre individer.

Det behövs nu en plattform för att utveckla ett lärande om ”möjlighetslandskapet”, och detta handlar framför allt om att skapa ett ökat kunskapsutbyte mellan aktörer som har en naturlig samverkan – genom uppenbara behov. Det gäller både det före-byggande arbetet, omsorgen och vården.


jektifieringen; synen på de äldre som ett kollektiv. Ett flertal studier har pekat på att skiftet från objekt och institution till individ och behov kan vara nyckeln till att en förändring också kommer till stånd.

Att arbeta preventivt är viktigt i all vård, men vårdsystemets tyngdpunkt ligger på det reaktiva; att åtgärda och behandla när skada, bristande hälsa eller sjukdom inträf-fat. Vården kritiseras ofta för att alltför lite insatser görs inom prevention, då hälso-förebyggande i längden inte bara höjer kvaliteten för individer, utan också innebär kostnadsbesparingar för samhället.

Om det är något område inom vården där detta är mest angeläget så är det äldrevår-den och äldreomsorgen. Preventiva, hälsofrämjande insatser har mycket stor betydel-se i de senare skedena i livet.

Äldrevården och äldreomsorgen är dock tydligt fokuserade på de reaktiva insatser-na. Exempelvis biståndsbedömningen för äldreomsorgen bygger på att insatser först beviljas när kroppsfunktioner begränsats eller slagits ut.

En viktig förutsättning för de preventiva inslagen är, förutom synsättet som be-skrivs ovan, många andra tjänster än de som vanligen erbjuds inom äldrevården och äldreomsorgen. Det handlar också i stor utsträckning om att de äldre så långt det är möjligt kan leva ett liv man trivs med – med olika inslag av andra tjänster och upple-velser än vad man får tillgång till med dagens äldreomsorg.

För denna utveckling krävs det att äldrevården och äldreomsorgen öppnar upp för att involvera och samverka med fler kompetensaktörer och de tjänster som behövs. Med ett nytt perspektiv på en ny bransch som har sin utgångspunkt i äldrelivet, kan äldrevården och äldreomsorgen påverkas utifrån en ny utgångspunkt; individens behov.

Detta är nödvändigt då äldrevården och äldreomsorgen är två verksamhetsområ-den som har en tradition att vara slutna. De har dessutom svårt att samarbeta på grund av helt olika kulturer; äldrevården med sin förankring i vetenskaplighet och med en högutbildad yrkeskår; och äldreomsorgen med en tradition av begränsat kunskaps- inflytande och där den största delen av personalen har låg utbildning.

Det finns goda exempel på samarbete mellan äldrevården och äldreomsorgen, men de är alltför få och har ofta varit mödosamma att utveckla. Den nuvarande situationen kan beskrivas som en institutionell låsning, och det krävs en annan kraft som kan bidra med nya definierande former för en verksamhet som måsta förändras. En viktig fråga blir då hur den nya, brytande kraften kan uppstå.

11� 11�

• Nytt sjukdomspanorama kräver nya strukturer

Även om mycket kan sägas bestå generation efter generation så utvecklas samhället kontinuerligt. Mest markant är kanske välståndsökningen och att formerna för arbe-te och fritid har förändrats.

Detta har också lett till att sjukdomspanoramat har förändrats i en relativt snabb ut-veckling; från fokus på smittsjukdomar och kroppsskador till vad som i många kart-läggningar har kallats för välfärdsåkommor.

Ett förändrat sjukdomspanorama handlar också om synen på vad man i samhället allmänt anser är sjukdomar och hälsoproblem. Dagens sjukdomspanorama visar en betydande förskjutning mot stress-, arbets- och livsstilsrelaterade sjukdomar. Effekti-va insatser mot dessa ”nya” sjukdomar kräver ett ökat fokus på individen och att olika stödjande insatser hänger ihop i en för individen naturlig följd.

Vårdens strukturer har dock till stor del fortfarande rötterna i de klassiska smitt-sjukdomarnas och kroppsskadornas fokus på enskilda behandlingar och ingrepp. Pa-tienternas ökande behov av ett individorienterat, konsultativt stöd begränsas av detta.

Alltfler patienter och medborgare uppvisar även ett bredare synsätt på vad som in-går i vården och omsorgen. En ökad medvetenhet om hälsa bland befolkningen har bi-dragit till att det börjar växa fram en alltmer betydande skillnad mellan vad patienter och övriga medborgare förväntar sig av vård- och omsorgstjänster och vad de offentli-ga huvudmännen, alltså de landsting/regioner och kommuner som ansvarar för vård och omsorg, anser sig ha möjlighet att erbjuda.

Denna utveckling mot mer preventiva, hälsoinriktade insatser är önskvärd, men är samtidigt problematisk. En oförmåga att svara mot denna utveckling kommer att leda till att ett redan befintligt missnöje bland medborgarna säkerligen kommer att öka.

• Medvetna konsumenter ställer krav

Med ”konsumerism” menas en utveckling där konsumenten blir en alltmer medve-ten och kravställande individ gentemot de producenter som erbjuder varor och tjäns-ter. Det är en utveckling som pågått under en längre tid i många andra branscher. Allt fler patienter med högre utbildning, kritiskt tänkande, individuella värderingar och mindre auktoritetstro har börjat ifrågasätta former för hur vård och omsorg ges. Det har också funnits ambitioner från politiskt håll att stärka patientens inflytande i vår-den och omsorgen.

Utvecklingen kan sammanfattas som en förflyttning från ett synsätt där brukaren


att vård och omsorg, i ett verksamhetsperspektiv, är komplext kan exempelvis beskrivas genom ett antal olika förutsättningar för verksamheten:

• Beslutsfattandet om strukturer och övergripande former för driften av verksamhe-ten utgår ytterst från ett politiskt system baserat på en väljardemokrati. Beslutsfat-tande och styrning är därför oftast en komplicerad process som är väsentligt annor-lunda än för verksamheter som är direkt marknadsstyrda.

• Vården och omsorgen består av ett mycket brett spann av många olika tjänster som kan vara såväl ytterst avancerade och kompetensintensiva (exempelvis hjärtkirurgi eller avancerad forskning) som relativt enkla (exempelvis omsorgstjänster och hem-tjänst); samtidigt som kraven ökar på att de olika tjänsterna måste kunna samver-ka bättre för att bemöta en patients sammanhängande behov.

• Vården och omsorgen producerar stora volymer och flöden, samtidigt som kraven på individanpassning är höga (och ökar alltmer när patienterna ställer ökade krav).

• I ett system för gemensam finansiering (genom skatter), där relationen mellan insats och kostnad inte är tydlig för patienterna, är resursanvändningen problema-tisk. Den offentliga, gemensamma styrningen av ekonomin skapar ett ransoneran-de och återhållsamt system som många gånger inte stödjer patienterna på ett kor-rekt sätt. Parallellt ökar ständigt de medicinska möjligheterna att bota. Självfallet vill patienterna ha tillgång till den hjälp som kompetensen kan stå till tjänst med, men som dagens finansieringssystem har svårt att bemöta.

Med dessa speciella förutsättningar i beaktande möter vård- och omsorgsverksamheter i dag ett antal olika, starkt påverkande drivkrafter som kommer att påverka verk-samheternas strukturer och styrning. Nedan beskrivs ett antal centrala drivkrafter i utvecklingen:

Drivkrafter för utvecklingen inom vård och omsorg


11� 11�

tig drivkraft för en bättre vård och omsorg.Detta är dock inte alltid entydigt. En alltför stark betoning på pris som konkurrens-

faktor kan leda till mycket dåliga lösningar för patienten – som bland annat visats ge-nom underbemanning och bristande kvalitet inom äldreomsorgen. Konkurrens-främjande inslag bör därför noga tänkas igenom och utvecklas ytterligare för att kun-na främja såväl effektivitet som kvalitet i tjänsterna.

• Transparens ger kunskap och ökade krav

Kombinationen av en lättillgänglig informationsteknik och allt högre nivåer av använ-dande av denna teknik (främst genom internet) har lett till att jämförande informa-tion om exempelvis pris, kvalitet och leveranstid har växt fram inom många bran-scher. Denna utveckling börjar nu också få genomslag inom vården och omsorgen; inte minst genom att brukarna av dessa tjänster (patienter och medborgare) ställer krav utifrån sina erfarenheter från annan tjänstekonsumtion.

Undersökningar har också visat att hälso- och vårdinformation via internet är ett av de största sökområdena bland människor som använder nätet regelbundet.

Lite motvilligt, men med kraft av många eldsjälar inom vården och omsorgen, bör-jar nu jämförande fakta om landsting, sjukhus och vårdcentraler komma fram. Vis-serligen kan jämförelser av medicinska behandlingar och resultat vara svåra att mäta, men det finns många andra viktiga områden som mycket väl kan mätas, jämföras och leda till önskvärda förbättringar. Det gäller framför allt kvalitetsskillnader i hur vård-insatserna ges i ett patientperspektiv där tillgänglighet, bemötande, information och miljö är viktiga.

Transparens som drivkraft tar fakta upp till ytan och främjar både konkurrens och utveckling.

• Medicinsk utveckling ger nya möjligheter

Den medicinska forskningen och utvecklingen levererar löpande nya resultat som kan komma att förändra sjukvården i grunden. Även omsorgen berörs av denna forskning. Kombinationen av avancerad medicinsk forskning i kombination med bioteknologi och datorer (bioinformatik) ökar på takten i utvecklingen och skapar nya framsteg.

Den fullbordade kartläggningen av den mänskliga genetiska koden i kombination med nya kunskaper inom bioteknologi kommer att leda till en ny form av individuali-serad sjukvård. Det nya framväxande kunskapsparadigmet innebär att sjukvården


av vård- och omsorgstjänster är en maktlös patient och passiv mottagare till ett synsätt där brukaren blir alltmer av en beslutsfattare och engagerad konsument.

Den i samhället minskande acceptansen för enhetliga och kollektiva lösningar ut-manar vård- och omsorgsverksamhetens överordnade standardlösningar gentemot patienterna, stuprörsindelningen i medicinska discipliner (med betydelsen av brist på samverkan), organfokus i stället för fokus på människan, olika huvudmän (lands-ting/regioner och kommuner) som inte har förmåga att samverka kring en individ.

”Konsumerismen” är en av flera viktiga drivkrafter som kan leda till en omställ-ning mot mer inslag av kundorienterade processer där olika vård- och omsorgsinsat-ser hänger samman på ett för patienten rationellt sätt.

• Konkurrens driver utveckling och förbättring

Konkurrens som en drivkraft till utveckling och förbättring av vård och omsorgssys-temen vinner alltmer acceptans. Sedan tidigt 1990-tal har flera politiska initiativ syf-tat till att stärka patientens inflytande genom att införa former som ska skapa större mångfald i form av ett mer varierat och lättillgängligt utbud och med inslag av alltfler privatdrivna vård- och omsorgsproducenter.

Parallellt har landsting/regioner och kommuner delat upp sina ansvars- och verk-samhetsroller genom att skilja ut beställaruppgiften (upphandling av vårdtjänster) från utföraruppgiften (att producera vårdtjänster). Detta har möjliggjort för privat-drivna företag att konkurrera med offentliga producenter genom att lämna anbud på vårdupphandlingar. Resultatet har blivit en snabb framväxt av privatdrivna företag inom vård och omsorg sedan inledningen av 1990-talet.

Den nationella arenan av konkurrens mellan olika vårdaktörer kan också komma att utvidgas till en internationell arena. EU-direktivets betoning på fria tjänster kan tolkas som att innefatta vård och omsorg och innebär i så fall att patienter, under vissa omstän-digheter, ska kunna vända sig till vård- och omsorgsaktörer utanför det egna landet.

Utvecklingen mot en internationell arena drivs också på av privata storföretag inom vård och omsorg. Dessa aktörer har inlett en första fas med att arbeta på en in-ternationell marknad med svenska Capio som en av pionjäraktörerna. Capio har visat sig kunna ha stor nytta av sin storlek och erfarenheter från flera länder och därmed er-bjuda mycket konkurrenskraftiga lösningar i olika länder.

Konkurrens, som tidigare inte ansågs som lämpligt för verksamheter som finan-sieras solidariskt och som ska främja jämlikhet i vårdutbudet, har visat sig vara en vik-


11� 11�

samma standards för informationssystemen. IKT-utvecklingen har också bidragit till att nya kompetensaktörer har fått viktiga huvudroller i vård- och omsorgsverksamhe-ter vilket driver på utvecklingen mot nya lösningar.

• Expansion oundviklig, men också önskvärd

Vård och omsorg diskuteras alltmer som en tillväxtbransch. Att verksamheterna inom detta redan mycket stora område på något sätt måste expandera är uppenbart av flera skäl. Förutom att befolkningen åldras, att behovsgrunderna för vård och omsorg vid-gas med ett förändrat sjukdomspanorama och att kraven ökar från patienterna, så får såväl forskarkåren och professionen (som arbetar med vård och omsorg) som medbor-garna alltmer kunskaper om vad som faktiskt kan göras. Möjligheterna att bota och underlätta för patienterna ökar hela tiden och därmed efterfrågan – och kostnaderna.

Hur utvecklingen ska finansieras och hur denna lösning kommer att se ut blir mycket viktigt för den fortsatta utvecklingen.

Den problematiska frågan om ytterligare finansiering har också en annan sida som är viktig att hantera. Det är uppenbart att mycket mer kan utvinnas ur de redan befint-liga resursbaserna.

Betydligt mer produktions- och patientrationella strukturer kan utvecklas med sto-ra resursbesparingar som resultat. Detta är den många gånger glömda tillväxtfrågan; att få ut mer värde av satsade resurser. Ett ökat utrymme för ”driftskompetenser” inom produktion/logistik, management och informations- och kommunikationsteknik kommer att innebära nya lösningar som ökar effektivitet, produktivitet och kvalitet.

Att uppnå de stora resursvinsterna förutsätter dock att nya lösningar utvecklas ut-ifrån ett övergripande systemperspektiv som möjliggör nya samverkansformer.

Tillväxt som drivkraft har också ytterligare en dimension som handlar om potenti-alerna av nytt företagande och nya inkomster för samhället. Vård och omsorg är en tillväxtmotor för många andra företag i branscher som arbetar som leverantörer till vård- och omsorgsorganisationer.

Dessutom växer marknaden för patienter och individer som har behov av hälso- och vårdrelaterade produkter och tjänster (exempelvis hälsokost och träningsredskap).

Vidare är det mycket troligt att vård och omsorg kommer att utvecklas till en export-näring som för vissa regioner kan komma att innebära en betydande källa till inkoms-ter och arbetstillfällen.


kan ”ställas om” från en generell kunskap om sjukdomar, och med generella an-greppssätt för att bota, till en kunskap som kan anpassas till individens specifika för-utsättningar. Diagnoser kommer att bli mycket mer precisa och innebära att nuvaran-de former för diagnos kommer att framstå som mycket osäkra.

Dagens läkemedel, som kan liknas vid att skjuta med en hagelbössa mot ett otyd-ligt mål, och med stor osäkerhet om biverkningar för individen, ersätts av individuellt skräddarsydda läkemedel. Alltmer läkemedel (exempelvis magsårsmediciner) och nya former av medicinsk teknik (framför allt minimalinvasiv teknik, som exempelvis titthålskirurgi) har börjat ersätta, och kommer alltmer, att ersätta tung kirurgi som innebär svåra ingrepp för patienterna.

Den medicinska tekniken kommer också att möjliggöra att vården kan flyttas ut från sjukhus och andra kliniker till hemmen med stora kvalitetsvinster för patienter-na. Denna utveckling av så kallad telemedicin och monitoreringsteknik kommer att leda till en vård och omsorg som är mer mobil och inte lika plats- och läkar- eller sjuk-sköterskebunden som dagens vårdsystem. Ett exempel på detta är den redan nu fung-erande ”hemma-dialysen”.

Osäkerheten i den utveckling som beskrivs ovan, och hur vården kan komma att förändras, handlar snarast om hur vård- och omsorgssystemen har förmåga att finan-siera, upphandla och integrera de nya innovationerna i de befintliga verksamheterna.

• Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Förutom att IKT har en stor betydelse för att få fram nya forskningsresultat så är fram-gångsrik integrering och användning av IKT den kritiska nyckeln för att vård och om-sorg ska kunna ställas om till mer patient- och produktionsrationella former.

Vård och omsorg är en ytterst informationsintensiv verksamhet och har därför mycket av kvalitets- och effektivitetsvinster att hämta genom att använda IKT opti-malt. Datahanteringen, med information kopplad till person, blir alltmer av en kärn-process i vård- och omsorgsverksamheter. Tillförlitlig tillgång till patientjournaler och sammanlänkningen av för patienten viktiga, men varierande kompetenser, är be-roende av att smarta informationsstödda koncept och infoinfrastrukturer utvecklas. Exempel från andra branscher (som bilindustrin, transportverksamhet och handel) visar vad som kan åstadkommas när det gäller produktivitet och kvalitet för kund.

Utvecklingen har hittills släpat efter inom vård och omsorg, bland annat beroende på höga investeringskostnader och svårigheter för huvudmännen att skapa gemen-


120 121Utmaningarna för vården och omsorgen

dömt att ytterligare 75 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården, måste tillföras fram till år 2030 för att kunna ge den vård som den medicinsk-tekniska utvecklingen kommer att möjliggöra.

Möjligheterna till ytterligare resurser genom offentlig skattefinansiering kommer definitivt att vara otillräckligt. En parallell finansiering i form av individuella spar- el-ler försäkringssystem framstår därför som alltmer aktuellt. Sverige är också det EU-land som för närvarande har bland den högsta andelen offentlig finansiering av vård och omsorg (över 85%).

Utvecklingen av former för kompletterande finansiering är särskilt trolig när det gäller äldrevården och äldreomsorgen som ju inträder i livets senare skede och som därmed möjliggör ett individuellt sparande under en längre tid.

Resursfrågan handlar dock inte bara om finansiering, utan även om förmågan att kunna utvinna mer ur de resurser som är tillgängliga. Det finns också en resursutma-ning för vården och omsorgen i att komplettera de traditionellt etablerade och domi-nerande medicinska och vårdande kompetenserna med ett nytt kompetensparadigm; kompetenser som kan utveckla nya effektiva former för hur vård- och omsorgsverk-samheter organiseras, styrs och överförs till patienterna.

Som tidigare har nämnts så har utvecklingen i andra tjänstebranscher demonstre-rat att vården och omsorgen, trots sina speciella förutsättningar, har mycket att vinna på att bli mer öppen för dessa ”driftskompetenser” och systematiskt anpassa och ut-nyttja dem för verksamheten. Denna utveckling är relativt ny, men är definitivt under framväxt och kommer att leda till att en ny och mer patientorienterad bransch för vård och omsorg utvecklas.

Denna mega-utmaning när det gäller resursutnyttjandet beskrivs ytterligare och något mer fokuserat i de följande utmaningarna.

• Medicinsk kompetens räcker inte för att procucera bra vård

Nära sammankopplat med resursutmaningen är managementutmaningen. Den hand-lar i grunden om att acceptera och ha förmåga att integrera kunskaper som fokuserar på utveckling och organisering av tjänsteproduktionen samt effektiva former för dist-ribution av vård- och omsorgstjänster – med andra ord managementkunskaper.

Vård och omsorg är djupt förankrade i den medicinska kunskapen och omvård-nadskunskapen. Det naturliga urvalet av ledare i vården och omsorgen har nästan


Utmaningar och nya lösningar

drivkrafterna är många och komplexa, men när ett verksamhetsperspektiv till-lämpas framträder samtidigt många outnyttjade lösningar. Vägen dit kantas dock av ett antal grundläggande utmaningar för vården och omsorgen, särskilt med tanke på den tradition som verksamheten är stöpt i.

Sammanfattningsvis, för att skapa överblick av utmaningarna och de nya lösning-ar som bör utvecklas, är det fem områden av (delvis sammanhängande) utmaningar som framstår som centrala:

• Mötet mellan utbud och efterfrågan

Allt mer kan och kommer att kunna göras av vården och omsorgen. Den medicinska forskningen och utvecklingen av nya behandlingsmetoder, nya läkemedel samman-kopplat med en snabb utveckling av medicinsk teknik, innebär att alltfler svåra och långvariga sjukdomar kan botas eller begränsas.

Men bakom möjligheterna att i vissa fall bli helt återställd eller nästintill botad från kroniska sjukdomar, eller få möjlighet till ett mer kvalitetsinriktat liv trots en svår sjukdom, ligger en avancerad och dyr forskning, kostsam kompetens och medicinsk apparatur.

Den medicinska utvecklingen för också in nya angreppssätt som är mer av preven-tivt slag än tidigare. Möjligheterna att på ett tidigt stadium upptäcka begynnande ohälsa eller sjukdomar innan de ens har brutit ut kommer att driva på efterfrågan av hälso- och sjukvård och bli en stor utmaning för dagens finansierings- och resurstill-delningssystem.

De regleringar och prioriteringar som dagens ransoneringsinriktade resurssys-tem skapar, till vem och under vilka omständigheter vård ska ges, kan komma att prö-vas till det yttersta i denna utveckling i ett gemensamt finansierat system.

De vinster som kan komma utifrån en effektivare användning av befintliga resur-ser kommer inte att räcka till för att bemöta finansieringsutmaningen. Intresse- och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2005) har be-

122 12�

hjälp med att ta sig vidare, via remisser, tar processen i de flesta fall orimligt lång tid med ett onödigt lidande för denne.

Dessutom leder bristen på samverkan till en sammanlagd ekonomisk ineffektivi-tet för ett landsting (exempelvis när patienten bemöts av varje kompetens som om det är första besöket) samt för samhället med onödigt långa sjukskrivningsperioder.

En effektivare samverkan är nyckeln till att vården ska kunna bli såväl patienteffek-tiv som resurseffektiv.

• Patientservice – ett måste

Vården och omsorgen är i patienternas perspektiv inte bara medicinsk behandling och omvårdnad. Det är också viktigt med upplysande information (såväl före som ef-ter en behandling), tillgänglighet (snabb och enkel access), bemötande och miljö för att nämna några exempel.

Serviceutmaningen handlar om att kunna erbjuda patienterna en vård och omsorg som är anpassad efter dagens förhållanden, där patienter och övriga medborgare stäl-ler krav på vård- och omsorgstjänster på liknande grunder som i andra tjänsteverk-samheter. Serviceutmaningen handlar om att underlätta för patienterna och att sam-arbeta med andra verksamheter som är naturliga för patienten i samband med vård-kontakterna; exempelvis apotekstjänster, hälsoinformation, kost och logi, övriga in-formations- och kommunikationstjänster.

Rätt planerade och utförda underlättar dessa sidotjänster patienternas kontakter med vården och omsorgen och bidrar till en ökad effektivitet i vårdtjänsterna. Detta är dock en utmaning för vård- och omsorgsorganisationer som hittills har haft få incita-ment och en begränsad vilja samt förståelse för att utveckla ytterligare stödjande tjäns-ter utifrån ett patientorienterat synsätt.

• Vård och omsorg – en möjlig storsäljare

Att vård och omsorg oftast ses som ett kostnadsproblem är olyckligt med hänsyn till de stora värden som verksamheten skapar. Att vård och omsorg kostar råder det inget tvivel om och inte heller att den bidrar med mycket viktiga värden för många av de människor som använder den.

Däremot så påtalas det alltför sällan vad vården och omsorgen bidrar till genom att


alltid sin bakgrund i denna kärnkompetens. Dominansen av denna kompetens över de andra förstärks av att den medicinska kunskapen utvecklas kontinuerligt genom ständiga innovationer och förbättringar – löpande förändringar som också har bidra-git väsentligt till högre effektivitets- och kvalitetsvinster.

Denna kompetensdominans har inte främjat en utveckling av nya verksamhetsmo-deller, distributionslösningar, patientanpassade tjänstekoncept och annan manage-mentkunskap. Medan dessa kunskaper har etablerats och förändrat grunderna i många andra tjänsteintensiva branscher (exempelvis bank- och finanssektorn, rese-branschen, handeln, transportsektorn) har utvecklingen varit begränsad inom vår-den och omsorgen.

Att garantera en hög nivå av kvalitet och säkerhet genom att fokusera på de medi-cinska och vårdande kompetenserna är mycket viktigt. Samtidigt kan denna kunskap alltmer ses som en ”hygienfaktor”; en kompetens som kan anses given och självklar. Utmaningen ligger i att få denna kunskap i samspel med de bästa lösningarna inom managementkunskaperna för att på detta sätt optimera resursanvändningen och ska-pa högre värden i servicen till patienterna.

• Samverkan mellan kompetenserna ger ökad effektivitet

Samverkansutmaningen är en del av managementutmaningen. Det handlar om att utveckla nya vårdmodeller genom att sammanbinda olika medicinska och vårdande kompetenser i former som är rationella för patienten – samtidigt som detta förenas med effektivitet i produktionen.

Att detta är en utmaning hänger ihop med vårdens och omsorgens djupa förank-ring och organisering av verksamheterna efter medicinska discipliner och behand-lingar av organ. Ett traditionellt fokus på specialistkunskaper har blivit till ansvars-gränser i vården genom indelningar i självständiga specialistkliniker.

Incitament och intresse att hitta samverkansmodeller som stödjer patientens resa i vårdsystemet har varit begränsade. Ofta talas det om att vården och omsorgen är or-ganiserad i stuprör när det för patienterna är mer naturligt med hängrännor. Detta då patientens behov, och i ökande utsträckning med dagens sjukdomspanorama, ofta sträcker sig över flera medicinska discipliner och att hjälpen kan behövas parallellt.

Många gånger lämnas patienten till att själv navigera fram i ett mycket komplicerat system i stället för att möta en planerad vårdkedja. I de situationer då patienten får


12� 12�Utmaningarna för vården och omsorgen

En exportmarknad handlar inte bara om vård och omsorgstjänster, utan att även bistå med att utveckla den nya tidens vårdsystem med alla de kompetenser som då blir relevanta. För att inte missa denna tillväxtmöjlighet är det en utmaning att få till stånd en ny form av samverkan mellan offentliga organisationer och privata företag.

Överblick av kritiska, sammanhängande utmaningar för vården och omsorgen.

Vård och omsorg

Management-utmaningen

Samverkans-utmaningen

Service-utmaningen

Finansierings- ochresursutmaningen

Tillväxt-utmaningen


skapa tillväxtskapande samverkan med företag inom andra branscher och med forsk-ningsinstitutioner.

Vård- och omsorgsverksamhet skulle kunna ha stor betydelse för regional närings-livsutveckling och som motor för utvecklingen av nya produkter och tjänster i exem-pelvis gränssnitten mellan vård, hälsa och välbefinnande. Det finns mängder av nya applikationer som involverar medicinsk teknik, informations- och kommunikations-teknik, nya typer av läkemedel, utbildning och andra servicetjänster där vård och om-sorg utgör grunden.

Möjligheterna till näringslivsutveckling kan utan överskattning ses som mycket intressanta.

Vård och omsorg kan tjäna som en ”kompetensmagnet” med goda möjligheter att utveckla en lokal arbetsmarknad och inkomstkälla. I många svenska regioner finns det bara två verkligt stora och betydande kompetensorganisationer som kan ta en le-dande roll i utvecklingen; landstingen och kommunerna.

Sannolikt krävs det i dessa fall en fokusering och nischning mot olika områden; ex-empelvis nya distributionsformer genom så kallad e-hälsa (digitala verksamhetsmo-deller i ett vård- och omsorgsperspektiv) eller fokusering mot vissa medicinska eller vårdande spetskompetenser; exempelvis geriatrik i kombination med äldreomsorg.

En sådan utveckling förutsätter dock förmågan att vända perspektivet från kost-nadsproblemet till tillväxtutmaningen.

I ett internationellt perspektiv är det alltmer uppenbart att vård- och omsorgsverk-samhet är på väg att ta klivet från en lokal/nationell inneslutning till en ny situation med lokal/internationell räckvidd. EU-samarbetet underlättar för att internationali-sera vård- och omsorgsverksamheter och för patienter att i ökande utsträckning välja vård och omsorg i Europa med stöd av sedvanlig skattefinansiering (under vissa för-utsättningar).

Vård och omsorg har påbörjat en utveckling mot att få ökad betydelse som export-näring och några större aktörer agerar pionjärer inom detta område (av vilka svenska Capio är en av de absolut främsta företrädarna).

Världens behov av vård och omsorg kommer inte att stanna av, och svenskt närings-liv ligger sannolikt bra till när det gäller vårdrelaterade tjänster, och anses allmänt ha en mycket god kunskap inom såväl medicinsk vård som omsorg. Till detta kan läggas världsledande forskning inom några områden inom medicin, medicinsk teknik samt alltjämt läkemedel.


I centrum finns kärnkompetensen vård och omsorg som behöver samverka med de övriga kompetenserna för att kunna utvecklas mot en mer patient- och produktionsef-fektiv tjänsteverksamhet.

Bilden av branschen syftar till att visa att den medicinska vårdkompetensen och omsorgen behöver samverka i mer dynamiska former med andra kompetenser. Inte minst är denna samverkan med andra kompetenser viktig då dessa agerar som kun-skapsöverförare av de bästa erfarenheterna från andra verksamheter.

Kompetensutbytet är viktigt för att sammanbinda olika tjänster och överföra dem till patienterna i former som skapar högre värden, samtidigt som resurserna kan an-

Healthcare-branschens kompetenser.

Kärnkompetensenvård och omsorg

HälsaUtrustning/

Förbruknings-material

Drift

Service2

Försäkring/Finansiering

Bemanning

FastigheterInvestment/Riskkapital

Distribution

Läkemedels-produktion

Utbildnings,rådgivnings,

ombudstjänster

Forskning,forsknings- utrustning

IT/Telecom

Medicinskteknik

Specialiseradvård & omsorg1

1 Med specialiserad vård och omsorg menas sådan verksamhet som inte finansieras offentligt (exempelvis massagebehandlingar, kurbad, samtalsterapi etc.)

2 I service ingår måltidstjänster, städ och tvätt, receptionstjänster, säkerhet/bevakning etc.


Nytt synsätt skapar nya

lösningar för vård och omsorg

svensk vård och omsorg omsätter totalt cirka 360 miljarder kronor (år 2005). Av detta omsätter den landstingsdrivna vården ungefär lika mycket som den kommu-nala vården och omsorgen. Detta innebär att vård och omsorg är en av Sveriges allra största branscher.

Bilden av branschen är dock fortfarande långt ifrån tydlig, och kompetenssamver-kan mellan de för branschen funktionella kompetenserna (alltså de kompetenser som behövs för att producera patient- och produktionseffektiva vård- och omsorgstjänster) är komplicerad. Detta beror främst på att ett offentligt finansierat och reglerat verk-samhetssystem möter en privat sektor av företag genom olika, ofta rigida och tids-ödande upphandlingsprocedurer.

I en dynamisk bransch möts kompetenser och samarbetar i former som synes skapa bästa värden genom innovationer och förbättringar. Grunden för dessa värde-ökningar är ofta att idéer uppstår genom möten, försöksprojekt och ibland av ren slump.

Den budgetstyrda och planekonomiska vården och omsorgen har däremot uppen-bara begränsningar, utifrån dagens förhållanden, att uppnå dessa möjligheter till innovationer och förbättringar genom mer spontant kompetensutbyte. Dessutom ska-par det reglerade systemet osäkerhet om vilka kompetenser som egentligen ingår i branschen och framför allt att de bästa lösningarna ofta inte kommer till användning.

Om branschen för vård och omsorg betraktas i ett perspektiv av naturliga funk-tionella kompetenser träder en annan bild fram än den gängse. Nedanstående bild visar schematiskt vilka kompetenser som är relevanta för utvecklingen av vård och omsorgsverksamhet.

Bilden av de ”verkliga” kompetenserna öppnar upp för ett annat synsätt på branschen och benämns här healthcare för att kontrastera mot de traditionella benämningarna vård och omsorg samt hälso- och sjukvård.


Vi ser nu en utveckling där man skiljer organisationerna åt när det gäller olika vård-logiker som högspecialiserad akutsjukvård (inte så många behöver den ofta, men det är bråttom när det gäller), närsjukvård (bassjukvård som många behöver relativt ofta och med andra inslag av service involverad) och elektiv (planerbar) vård som främst innehåller planerade operationer (behövs för en individ någon gång i livet, men är säl-lan brådskande).

Detta är ett första steg då olika patient- och produktionsförutsättningar får utgöra grunden för hur verksamheterna organiseras. Utifrån patienternas perspektiv skulle detta kunna innebära ett vårdsystem i tre övergripande vårdlogiker:1) väl fungerande högspecialiserade akutsjukhus med betoning på livskritiska situa-

tioner där all verksamhet ska stödja en mycket snabb matchning mellan patientbe-hovet och rätt kompetens

2) en tillgänglig och serviceorienterad närsjukvård (bassjukvård) som drivs i butiks-liknande former, med effektiv informationsgivning och med direkt tillgång till vanligt förekommande specialistkompetens

3) högeffektiva ”operationsfabriker” som med fokuserade produktionslinjer och sto-ra volymer utför mycket säkra operationer

Omställningen till patient- och produktionsinriktade organisationer förutsätter ett nytt produktionstänkande där andra kunskaper än de traditionella är viktiga liksom att erfarenheter från andra tjänstebranscher är värdefulla. De andra utvecklingsten-denser som beskrivs nedan är delar av denna mega-omställning som den nya health-care-branschens kompetenser kan stödja.

Utvecklingen av sammanhängande tjänstekoncept

Tjänstekoncept bygger på att en organiserande idé utvecklas utifrån ett tydligt behov. Utgångspunkten är alltså behovet och därefter idén om hur lämpliga kompetenser kan bindas ihop i former som matchar patienten; en omvänd ordning i förhållande till den etablerade organisationen av tjänsterna i vården och omsorgen.

Traditionellt har tjänsterna inom vård och omsorg organiserats utifrån olika befint-liga kompetenser som samtidigt har utgjort tydliga ansvarsgränser gentemot varandra. Kompetenserna har varit utgångspunkten och inte de faktiska behov som patienter har.


vändas bättre. I grunden är det två kompetensparadigm som behöver mötas och sam-verka för att klara de utmaningar som vården och omsorgen står inför:• de medicinska och vårdande kompetenserna med djup förankring i medicinska

discipliner och fackkunskaper• kompetenser som kan fokusera på utveckling och drift av komplicerade tjänste-

verksamheter inom vård och omsorg

Ett fungerande samarbete mellan kompetenserna inom healthcare-branschen kan leda till ett antal olika utvecklingar som svar på de utmaningar som vården och om-sorgen står inför.

Omställningen till patient- och produktionsinriktade organisationer

Vården och omsorgen behöver hitta nya modeller för hur verksamheterna organise-ras. Uteblir denna omställning kommer vård- och omsorgsorganisationer att ha myck-et svårt att svara emot de krav på ökad kvalitet för patienterna som kommer samtidigt med ökade krav på resurseffektivitet.

Många gånger är kliniker och mottagningar bra organiserade, men det handlar framför allt om att skapa nya vägar (produktionslinjer; i vården uttryckt som vård- kedjor) där olika insatser av vård och omsorg kopplas ihop på grunder som är rationel-la för patienten (exempelvis en hjärtpatients behov av diagnostisk bedömning, opera-tion och rehabilitering) – samtidigt som produktionen är rationell i ett helhetspers-pektiv.

Att dela upp vården i olika produktionslogiker är ett första steg. Det är ett arbete som har påbörjats i stora delar av landet. Med produktionslogiker (allmänt kallat vårdlogi-ker) delas verksamheten upp i olika vårdformer som kännetecknas av olika produk-tionsförutsättningar som exempelvis frekvens (hur ofta man behöver en viss vård), volym (hur många som behöver en viss vård), tid (hur bråttom det är att få en viss vård) och serviceinslag (andra tjänster som är viktiga att sammankoppla med en viss vård).

Tidigare har det mesta av vården klumpats ihop i samma organisation (exempelvis sjukhuset som tar emot såväl influensapatienter som patienter med livshotande ska-dor), trots mycket olika förutsättningar för produktionen och olika behov hos patien-terna. Följden av detta har blivit oreda för såväl patienter som profession samt ineffek-tivitet i resursanvändningen.

1�0 1�1Utmaningarna för vården och omsorgen

Skiftet till mer proaktiva, hälsoinriktade insatser

Vård- och omsorgssystemen är främst uppbyggda för att ta hand om sjukdomar och skador samt med omsorgsinsatser kompensera för de kroppsfunktioner som inte längre fungerar. Samtidigt föreskriver hälso- och sjukvårdslagen att åtgärder ska fin-nas för att medicinskt förebygga sjukdomar och skador. I det sjukdomspanorama av välfärds- och livsstilsjukdomar som alltmer dominerar i dag ökar trycket på att arbeta med proaktiva, hälsoinriktade insatser.

Med ett utvidgat perspektiv på kompetenserna inom healthcare-branschen ökar möjligheterna att arbeta proaktivt. Vårdproducenter som utnyttjar möjligheterna till mer hälsoinriktade insatser skapar också möjligheter för att avlasta sina organisatio-ner samt till resursbesparingar.

Vårdtjänster som organiseras utifrån patientens situation öppnar upp för nya syn-sätt och lösningar som kan verka mer proaktivt. Den ökande andelen hemsjukvård möjliggörs bland annat av utvecklingen av medicinsk teknik för så kallad monitore-ring. Detta innebär att patienternas hälsosituation kan övervakas på distans genom mätinstrument som är sammankopplade med informationsteknik. Ett exempel är hjärtpatienter för vilka man kan bevaka EKG och blodtryck, samtidigt som mobila ut-ryckningsteam finns beredda för att rycka ut innan en skada har blivit för stor. Lik-nande idéer har börjat utvecklas för äldreomsorgspatienter, exempelvis med betoning på stroke.

Den ökande andelen egenvård, när patienten får mer information och resurser för att vårda sig själv, är ytterligare ett exempel på hur det proaktiva och hälsoinriktade arbetet ökar med vinster för såväl vårdtagaren som vårdgivaren.

Detta skifte handlar dock om att vårdorganisationer har förmågan att ställa om från en produktionslogik som är mottagande på kompetensens villkor (reaktiv) till en som är uppsökande på individens villkor (proaktiv). Möjligheterna till detta ökar när kompetenser för tjänsteutveckling involveras.


Ett enkelt sätt att illustrera detta är det stora sjukhuset med sina kliniker organise-rade efter medicinska discipliner och organ; hjärta/kardiologi, öron-näsa-hals, orto-pedi, geriatrik etc. Trots att mycket finns samlat till en plats är det komplicerat för pa-tienten att ta sig från en klinik till en annan. Oftast är det remisser som krävs med långa väntetider och upprepade besök på sjukhuset som följd.

Ett exempel på en utvecklingsmodell för ett tjänstekoncept är patientfokuserade vårdkedjor. Med utgångspunkt från en patients situation byggs vårdkedjor upp i en process som går över medicinska kompetens- och ansvarsgränser.

Den organiserande idén är att patientens bästa ska utgöra utgångspunkten för vilka kompetenser som är nödvändiga och i vilken följd de ska sammankopplas. På detta sätt uppstår också en neutral logik då den inte utgår från någon organisations eller kompetens intressen, och som skapar legitimitet för nya lösningar.

Patientfokuserade vårdkedjor har blivit en ny samarbetsmodell för tjänstekoncept som också förutsätter att andra kompetenser än kärnkompetensen vård och omsorg involveras för att vårdkedjorna ska fungera. Flera utvecklingsprojekt pågår i olika delar av landet; bland annat inom äldrevården och äldreomsorgen (exempelvis Esther i Jönköpings län och Nisse i Malmö), då det finns stora behov ur ett patientperspektiv av att integrera landstingens äldrevård med kommunernas äldreomsorg.

Ett annat exempel på en utvecklingsmodell för tjänstekoncept är nya former av cen-trumbildningar inom vård och omsorg som ibland benämns patientcenter. Den orga-niserande idén är ansamlingen av patientrelevanta kompetenser, utifrån olika sjuk-doms- eller livssituationer, till en samverkande plats.

Patienterna ska inte behöva sköta den mödosamma logistiken för att komma till olika kompetenser i en lämplig ordning. I stället finns de naturliga kompetenserna samlade enligt idén om ”one stop drop in”.

Bröstmottagningen vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö är ett exempel på ett patientcenter. I stället för att gå via primärvården och distriktsläkare får patienterna möjlighet att komma direkt till en specialist. Patienten som får en diagnos får också behandling i samma steg. Diagnos och behandling för bröstcancer, som är förenat med stor oro för den som berörs, har kortats från 42 dagar till två timmar! Värdet av detta är stort för individen, men också för vårdgivaren som kan arbeta mer effektivt och framgångsrikt, samtidigt som belastningen på andra aktörer i vårdsystemet minskar.

1�2 1��Utmaningarna för vården och omsorgen

Den utveckling som vården och omsorgen nu möter är densamma som andra branscher har genomgått. Den kan beskrivas i form av en för vården anpassad värde-kedja som har sin utgångspunkt i forskning och utveckling; den viktiga basen i verk-samheten.

Utifrån denna forskning är nästa länk i värdekedjan utvecklingen av behandlings-metoder och auktorisering av dessa; den kliniska behandlingskunskapen som har lagt grunden för organiseringen i medicinska discipliner.

Med denna kunskapsindelning har vården organiserats i form av produktion av hälso- och sjukvård, det vill säga genom sjukhus, separata kliniker och vårdcentraler. Omsorgen har inte samma grund i forskningen, men följer ett liknande mönster när det gäller organiseringen av tjänsterna (som utgår från ansvarig organisation snarare än utifrån omsorgstagaren).

Utvecklingen av värdekedjan i healthcare-branschen; ett nytt fokus växer fram.

Den sista länken i värdekedjan är gränssnittet mot slutanvändaren, alltså patienten och dennes behov. Kraven på en ökad professionalisering av detta kunskapsområde skärps alltmer. En orsak till detta är att andra branscher har utvecklats betydande då det gäller denna sista länk av kundanpassade tjänstekoncept, och med mer sofisti-kerade former av tjänstedistribution som kan förena ökad kundnytta med ökad effek-tivitet i produktionen.

kompetensForskning & utveckling

Utveckling av behandlings-metoder

Vårdkoncept, anpassade tjänste-erbjudanden, distribution, förmedling

Nytt fokus i branschen

behov

Produktion av hälso- och sjukvård (vård-tjänster)


Möjligheterna i den kommande utvecklingen inom healthcare-branschen

Tidigare har beskrivits att ett nytt så kallat kompetensparadigm är på väg att anslutas till vården och omsorgen. Denna uppsättning kompetenser bidrar med att tjänste-orientera vården utifrån grunder som är såväl patientorienterade som produktionseffektiva – på samma gång. De bryter mot en ofta förekommande och etablerad upp-fattning att ökad patientservice innebär ökade kostnader i form av att mer resurser då åtgår.

Denna utveckling löper dock inte i en rak linje och den sker i mycket olika takt; såväl geografiskt som i olika patient- eller vårdområden. Många drivkrafter trycker på, vilket har beskrivits inledningsvis. Men det finns också många starka motkrafter i ut-vecklingen, som exempelvis begränsade möjligheter till att investera i nya lösningar och kompetenser samt en stark tradition i form av en medicinskt orienterad verksam-hetskultur.

Att möta utmaningarna; vad de nya kompetenserna i healthcare-branschen kan bidra med.

Omställning till patient- och produktionsinriktade organisationer

Renodling och sammankoppling av olika vård- och omsorgsinsatser utifrån vad som är rationellt för patienterna och produktionen

Utveckling av sammanhängande tjänstekoncept

Ett tydligt patientbehov bildar grund för en organiserande idé om hur kompetenser och insatser bör sammankopplas i en ordning

Skifte till proaktiva, hälsoinriktade insatser

Omställningen av vårdorganisation från ”mottagande” på kompetensens villkor till ”uppsökande” på individens villkor

1�� 1��Utmaningarna för vården och omsorgen

Vården och omsorgen som motor för tillväxt genom ökat företagande och därmed arbetstillfällen är alltför negligerat. Lägg till detta den stora potentialen, utifrån uppenbara behov, att utveckla en helt ny exportnäring från svensk horisont: kompe-tenstjänster i utvecklingen av nya, moderna vårdsystem.

De kompetenser som har beskrivits som tillkommande i det som benämns som healthcare-branschen är helt nödvändiga för att utnyttja de nya potentialer för vården och omsorgen som beskrivits ovan. I ett svenskt perspektiv är dessa kompetenser relativt väl utvecklade och finns väl representerade i andra branscher genom fram-gångsrika företag.

En bedömning är att det finns goda möjligheter för att etablera nya lösningar och utveckla nytt företagande och tillväxt i samspel med vård- och omsorgstjänster men en rad begränsningar kvarstår; inte minst gäller detta perceptionen av vård och om-sorg som en offentligt styrd och finansierad verksamhet som måste ransoneras.

Att se vård och omsorg som en dynamisk bransch, och vilka verkliga kompetenser som där ingår, är ett sätt att öppna seendet för de möjligheter som står till buds. Förut-sättningarna för att utveckla healthcare-branschen och även ta en position interna-tionellt kan ses som god utifrån ett svenskt perspektiv.

En världsomspännande bransch växer fram, men det finns också många andra aktörer, utanför Sverige, som gör sig redo för detta – och det händer nu.


De utmaningar som beskrivits tidigare kan alla bemötas genom att arbeta mer fokuserat med att utveckla arbetsformer som förbättrar denna sista länk i värdeked-jan. Effektivare distributionssystem av tjänsterna till patienter är en viktig kompo-nent för att bättre utnyttja vårdens och omsorgens resurser. Distributionslösningar är ett sätt att organisera så att matchningen mellan behov och kompetens blir mer effektiv än dagens system där patienten tvingas irra omkring i vård- och omsorgssys-tem i försöken att komma till rätt kompetens – med många onödiga kontakter för patienterna och vårdorganisationerna.

I ett resursperspektiv finns det också stora potentialer i att utveckla den sista länk-en i värdekedjan genom att göra patienten till en medproducent. Precis som utveck-lingen varit i andra tjänstebranscher, exempelvis banksektorns utveckling av inter-netbankerna, har både vårdtagare och vårdgivare mycket att vinna på att patienten tar en aktivare roll i sin sjukvård, bland annat genom att vården i ökande utsträckning lämnar ”mottagningarna” och ”flyttar in” i patientens miljö och sammanhang.

Management-, samverkans- och serviceutmaningarna hänger samman och många av lösningarna till dessa utmaningar finns i att bättre fokusera på just distributions-lösningarna genom nya tjänstekoncept. Fokus på patienten, och hur vård kan ges på grunder som bäst stöttar denne, är den enskilt mest legitimerande faktorn för att skapa de samverkande och samtidigt resurseffektiva organisationslösningar som vårdens och omsorgens aktörer kan samlas till.

Under senare tid har en serie sådana utvecklingsprojekt genomförts framgångsrikt varav några exempel har beskrivits tidigare.

Tillväxtutmaningen handlar till stor del om möjligheterna att utveckla och ta vara på de nya lösningar som finns i att fokusera distributionen av tjänster till patienterna. Distributionslösningarna kan skapa tillväxt i vårdens och omsorgens resursbaser genom att ta vara på de effektivitets- och kvalitetsvinster som är outnyttjade; främst på grund av det hittills relativt begränsade intresset för att utveckla gränssnittet mellan vårdgivare och vårdtagare.

Det handlar också om möjligheterna att skapa tillväxt i till vården och omsorgen angränsande kompetenser som medicinsk teknik, IKT, logistik och distribution, servicetjänster med mera.


Allt fler äldre, allt fler livsstilar

Sveriges och Europas befolkning åldras snabbt och Sverige är ett av de länder som har den allra största andelen äldre. År 2020 kommer mer än 20 procent av Sveriges be-folkning att vara 65 år och äldre. Andelen ”äldre äldre” ökar markant; år 2050 kommer de som är äldre än 80 år att utgöra en tiondel av den svenska befolkningen.

I ett Europaperspektiv ökar antalet äldre mycket snabbt i befolkningen. Det finns redan nu 67 miljoner européer som är över 65 år. Denna grupp kommer att öka med relativt sett 43 procent fram till år 2030 för att då vara 97 miljoner. Andelen över 80 år i Europa kommer att ha en ännu högre ökningstakt och vara 27 miljoner år 2030.

Samtidigt minskar antalet människor i den arbetsföra befolkningen. I Sverige handlar det om 20 000 färre personer årligen. För närvarande är det tio personer i åldern 20–64 år som försörjer tre personer som är över 65 år. År 2050 beräknas dessa tio personer i arbetsför ålder försörja ytterligare två; det vill säga fem personer över 65 år.

Fler äldre och färre i arbetsför ålder innebär en mycket stor utmaning för äldre-vårds- och äldreomsorgssystemen i hela Europa. Vissa grupperingar, inte minst pen-sionärsorganisationerna, talar till och med om risken för svåra motsättningar mellan generationer på grund av den ökande försörjningsbördan.

En parallell utveckling är förändrade synsätt och livsstilar bland de äldre, som be-handlas i föregående kapitel. De nya generationerna av äldre kommer med stor säker-het att ställa nya krav på vården och omsorgen. Det är en stor grupp av individer som nu inträder i äldrelivet, och som har en helt annan bredd av erfarenheter, resurser och vana av kvalitet och standard. Denna stora befolkningsgrupp ska möta en relativt låg standard och kvalitet i tjänsterna inom äldrevården och äldreomsorgen.

Äldrevården och äldreomsorgens institutionella och kollektiva förhållningssätt till äldre, som ett tillstånd och som en kategori, utmanas också av att den nya gruppen av äldre uppvisar alltmer heterogenitet. Studier av den kommande gruppen seniorer visar på en mångfald intressen och syn på vad som är värdefullt i livet. Kulturell och etnisk bakgrund blir också alltmer varierande. Kaffestunder och städning blir för-modligen mindre viktigt, medan upplevelser och vård av utseendet blir viktigare.


Äldreliv – inte bara

vård och omsorg

ett av de områden inom healthcare-branschen där ett förändrat synsätt är mycket önskvärt, och där potentialerna kan bedömas som stora för att införa nya lösningar och förbättringar med ett nytt synsätt, är äldre människors behov av vård och omsorg. Äldrevård och äldreomsorg är i många delar ett eftersatt område trots de stora och allt-mer ökande behoven.

Det finns vidare en problemtyngd syn på utvecklingen som är nödvändig att bryta för att finna de nya lösningarna. Äldrevårdens och äldreomsorgens dilemma är att verksamheterna i det närmaste har kört fast i institutionella låsningar som inte gyn-nar brukarna av tjänsterna. Behoven och kraven ökar, samtidigt som finansierings-frågorna börjar bli mycket svåra. Äldrevården och äldreomsorgens problem är inte bara en svensk angelägenhet. Behovet av nya lösningar finns i många länder och i syn-nerhet är EU-området intressant. Marknaden för nya lösningar är även stor internatio-nellt.

Potentialerna finns i att utveckla gränssnittet mot patienterna eller klienterna som oftast är benämningen på mottagaren av omsorgstjänster.

Gränssnittet, som handlar om att förstå behov och hur dessa kan mötas på ett för mottagaren kvalitetsinriktat sätt, samtidigt som effektivitet uppnås i tjänsteproduk-tionen, innebär att kundperspektivet behöver förstärkas i verksamheterna.

Det finns i dag stor brist på individ- och kundperspektiv inom äldrevården (som utförs av landstingen) och äldreomsorgen (samt hemsjukvården, som utförs av kom-munerna). Att tillföra ett individ- och kundorienterat synsätt samt ökade kunskaper om äldrelivets förutsättningar, är en viktig kompetenskomponent och drivkraft för positiv förändring.

I det följande beskrivs inledningsvis några kritiska utmaningar, och grunder för förändringar som är viktiga för att utveckla insatser i ett nytt verksamhetsområde: äldreliv.


Trots informationens kritiska roll har kommuner och landsting mycket svårt att kommunicera kring en gemensam patient eller klient. Landstingens vårdjournalsys-tem kan inte läsas av kommunerna och kommunerna har inte rutiner för att föra över viktig information till landstingen.

I samband med en studie gällande en framgångsrik, patientorienterad samver-kansmodell mellan en specialistklinik på ett sjukhus och kommunen i Malmö stad ställdes frågan om vilket som var det största problemet för samarbetet. Utan tvekan nämndes informationssystemen som det svåraste, trots många andra komplicerade sammanhang.

Dessa problem finns även internt inom vård- och omsorgsorganisationerna. Kom-munen utför många olika tjänster till omsorgstagaren, men exempelvis så får hem-tjänstens personal oftast inte information från hemsjukvårdens personal och tvärtom – trots den uppenbara nyttan för omsorgstagaren.

Informationsutbytet mellan de många aktörerna inom äldrevården och äldre-omsorgen är mycket dåligt – främst på grund av att informationssystemen inte är upp-byggda utifrån patientens situation utan utifrån varje enskild uppgift.

Ett gemensamt informationssystem mellan parterna, med omsorgstagaren som utgångspunkt, skulle inte bara höja kvaliteten för den äldre utan även skapa en högre effektivitet i tjänstegivningen. Utvecklingen och anpassningen av informations- och kommunikationsteknik (ITK) är centralt för att kunna bygga de nya samverkansfor-mer som måste till i ett vård- och omsorgssystem som involverar många individuella insatser och aktörer parallellt.

Ny teknik är också viktigt ur andra aspekter för att utveckla nya verksamhetsfor-mer. Den kommunala äldreomsorgen har visat på ett svagt intresse för att med hjälp av ny IKT skapa högre produktivitet och effektivitet. Dagens möjligheter att utföra tjänsteinsatser och dokumentera parallellt (med hjälp av mobila lösningar) har ut-vecklats snabbt i många andra verksamheter.

Inom äldreomsorgen utförs dock mycket av detta arbete sekventiellt; först levererar personalen tjänsterna i hemmet, sedan åker man flera mil för att dokumentera på kontoret.

Den nya generationen äldre kommer att vara betydligt mer vana och villiga att an-vända ny teknik. Möjligheterna att använda medicinsk teknik och informationstek-nik för att skapa övervakning av vård- och omsorgstagarens hälsoläge är viktigt inte bara för att minska kostnaderna, utan även för att utveckla mer preventivt inriktad vård och omsorg.


Allt större krav, allt sämre system

Enbart den offentligt finansierade äldreomsorgen som utförs av kommunerna omsät-ter nära 80 miljarder i Sverige (år 2005). Det är cirka 20 procent av kommunernas to-tala kostnader. Den genomsnittliga kostnaden för en person i särskilt boende (äldre-omsorg på vårdhem) uppgår till hela 439 600 kr (år 2005).

Utifrån en för kommunerna redan hög kostnadsnivå kommer kraven på en expan-sion av tjänster då allt fler blir äldre samtidigt som kraven på kvalitet ökar. SKL, Sveri-ges Kommuner och Landsting, har uppskattat att om inga andra förändringar görs be-höver kommunalskatten öka till mellan 60 och 70 procent fram till år 2050. Kommu-nerna behöver bli effektivare i sin tjänsteverksamhet, men effektiviseringspotentialen är långt ifrån tillräcklig och ytterligare stora skattehöjningar bör anses som orimliga.

Det finns alltfler tecken på att kommunerna vill ta upp en diskussion om vad som egentligen ska finansieras offentligt när det gäller äldreomsorgen. Att individen kom-mer att få bekosta mer själv är uppenbart.

Då kostnaderna för en äldreomsorgsplats i särskilt boende redan är mycket hög så är det långt ifrån alla som kan skaffa sig de tjänster man vill ha. Olika resursstarka individer kommer att möta en äldreomsorg som liksom vården är uppbyggd på grun-der av jämlikhet i omhändertagandet. Detta kommer förstås att utmana, samtidigt som det är dessa förutsättningar av olika resurstillgångar som har gällt i övriga livet.

Kraven ökar, och om inga nya grepp införs kommer äldreomsorgen att bli allt säm-re under det ökande trycket. Undersökningar utförda om medborgarnas syn på äldre-omsorgen visar i det närmaste på en skräck inför detta möte.

Oron för äldreomsorgen går också allt längre ner i åldrarna. En kartläggning av Da-gens Nyheter visade att en tilltagande ström av yngre personer (ända ner till 25-årsål-dern) sökte plats på äldreboenden kända för sin högre kvalitet.

Ny teknik, nya verksamhetsformer

Äldrevård och äldreomsorg är informationsintensiva verksamheter. Informationen har en nyckelroll då den förmedlar många olika och viktiga uppgifter om vård- och omsorgstagaren, exempelvis diagnoser om hälsotillståndet, medicinering samt sär-skilda behov. Många äldre har ofta flera parallella hälsoproblem som är viktiga att känna till när olika insatser görs. En insats som görs utan hänsyn till andra pågående insatser (exempelvis medicinering) kan få olyckliga följder.

1�0 1�1Utmaningarna för vården och omsorgen

personen till ett läkarbesök på vårdcentralen, som tillhör samma landsting.För den äldre ser tillvaron ut som ett gigantiskt systemfel och den insikten finns

även många gånger hos personalen. Det behövs mycket vilja, ork och klarhet hos den äldre för att ordna tillvaron. Para-

doxen är att kraven ökar på den äldre att koordinera hjälpen i tillvaron, samtidigt som besvären och därmed oförmågan till detta ökar. Äldrevården och äldreomsorgens ar-betssätt passar egentligen yngre bättre som har kraften att koordinera tillvaron. Som så ofta förekommer lämnar vårdens och omsorgens organisationer samordningen till patienten/klienten, trots att båda parter har att vinna på att detta kan klaras av.

Bristen på individperspektivet i organiseringen och utförandet av tjänsterna ska-par stora kvalitetsbrister för den som är beroende av tjänsterna, samtidigt som resur-ser slösas.

Från reaktiva insatser till proaktiva insatser; konsten att förstärka det friska

I synnerhet inom äldrevården och äldreomsorgen framstår det som än mer märkligt att inte fler insatser görs för att stärka det friska hos individerna. I äldrelivet blir hälso-främjande och förebyggande insatser verkligt viktiga för individerna, samtidigt som det rimligen bör bidra till att behoven av vård och omsorg, och därmed trycket på vård- och omsorgsorganisationerna, kan minska inom vissa delar.

Det reaktiva förhållningssättet är inbyggt i äldrevården och äldreomsorgen. Stöd-jande insatser i omsorgen, precis som i vården, beslutas om och sätts in när konstate-rade hälsonedsättningar och icke-fungerande kroppsfunktioner har försämrat för-mågan hos individen att utföra olika aktiviteter.

Endast i undantagsfall får individen tillgång till tjänster som kan verka preventivt, som exempelvis träning och andra stödjande insatser för att förhindra (framtida) dålig hälsa.

I detta sammanhang är bilden av äldrelivet kanske allra viktigast. Äldrevården och äldreomsorgens uppgift bör inte följa samma mönster som i övriga vården; att insat-ser införs först när sjukdom eller skada har skett. Syftet borde utgå ifrån att arbeta med äldrelivet och att förbättra förutsättningarna för det.

Med detta som utgångspunkt borde äldrevården och äldreomsorgen tänka om.


Från institutionsperspektiv till individperspektiv

Äldrevården och äldreomsorgen har genomgått en betydande utveckling under de senaste femton åren – bort från ett institutionstänkande (ålderdomshemmen där lju-set släcktes klockan nio för alla) till ett tydligare bemötande av individen på dennes villkor.

Denna utveckling följer ett skifte som gäller generellt i samhället. Men fortfarande finns rötterna kvar i äldrevården och äldreomsorgen med objektifieringen av indivi-den. Att skifta perspektiv från institution till individ är en kulturförändring som tar tid.

En hypotes, som också har framkommit i andra studier, är att detta skifte är nyck-eln till att kunna genomföra de förändringar som kan bemöta utmaningarna inom äldrevården och äldreomsorgen.

En viktig drivkraft till förändring av perspektivet är ökade kunskaper om den äldre och dennes sammanhang; äldrelivet. Detta är viktigt, inte bara för att förstå den mul-tisjuklighet som äldre ofta drabbas av och där förståelsen av individens många gång-er unika situation är en förutsättning för att kunna bidra med framgångsrik vård och omsorg. Det handlar också om att utveckla en djupare förståelse för äldrelivets situa-tion ur ett psykologiskt och existentiellt perspektiv. Dessa kunskaper är viktiga för vård- och omsorgspersonalen med syfte att utveckla och stödja det individuella för-hållningssättet gentemot individen; och bort från objektifieringen.

Kunskaper om äldrelivet är också viktiga för dem som är ansvariga för omsorgen; verksamhetsledningar i kommunerna. Ökade kunskaper och engagemang i äldre- livets förutsättningar, och utifrån individuella grunder, är viktiga för att omsorgen effektivt ska kunna utveckla samverkansformer med andra tjänster, som är närlig-gande omsorgen.

Från enskilda insatser till samverkande team

För vård- och omsorgstagaren med många behov och flera parallella sjukdoms- och hälsoproblem ter sig tillvaron ganska kaotisk. En skur av olika insatser, av olika indi-vider som inte känner till vad andra medarbetare från samma organisation har gjort, kantar tillvaron. Hemtjänsten kommer långt före lunchtid för att bereda lunchen, och när den precis är klar kommer fotvårdaren. En sjuksköterska från landstinget dyker upp för att utföra sårvård just när färdtjänsten hämtar för att transportera den äldre

1�2 1��

olika vårdkompetenser har byggt på att lösningarna identifieras utifrån en uppenbar patientnytta. Det blir svårt att strida för en egen princip om den uppenbart bryter mot möjligheterna att uppnå ökat värde för patienten (och speciellt om det kan ske utan ökad resursanvändning).

Äldrelivets förutsättningar, villkor och behov borde därför vara en naturlig ut-gångspunkt för att hitta nya lösningar som kan förena två olika verksamheter i en up-penbar nytta för mottagaren.

Det behövs stödjande, neutrala plattformar för att driva denna utveckling. Utveck-lingsprocessen måste också vara systematisk och långsiktig då det handlar om två olika verksamhetskulturer som behöver lära känna varandra.

Vidare krävs det säkerligen inslag av positiva målbilder som genererar ett kreativt tänkande kring nya möjligheter. Precis som med den övergripande vården och omsor-gen så har aktörerna som involveras i äldrevård och äldreomsorg nytta av att se möjlig-heterna i ett dynamiskt branschperspektiv. Det handlar om nya bilder av vad man kan uppnå, kompetenserna som finns tillgängliga och hur de kan interagera på sätt som skapar nya lösningar.

Utvecklingsarenan för den nya äldrevården och äldreomsorgen lyser med sin från-varo och verksamhetsorganisationerna har en begränsad tradition av att hämta in nya idéer och exempel utanför sina egna verksamheter. Samtidigt är behovet av ny kraft, nya idéer och stöd för utveckling skriande stort – åtminstone för de som behöver tjäns-terna för att kunna leva.

Äldrelivet som utgångspunkt för nya samverkanslösningar.


Äldrelivet som utgångspunkt för nya samverkanslösningar

Ofta används begreppen äldrevård och äldreomsorg som en gemensam benämning, som om det vore en enhetlig verksamhet. I själva verket är det två mycket olika verk-samhetskulturer och organisationer som hittills har haft svårt att samarbeta, trots tydliga behov av samverkan.

Äldrevården har liksom övrig vård sin grund i medicinsk kompetens. Den är hög-teknologisk och är till sin kultur mycket kunskapsinriktad. De olika tjänstepositioner-na inom äldrevården är detaljerat yrkesindelade med tydliga kompetenskrav. Lands-tingen ansvarar för all äldrevård (utom hemsjukvård där läkarinsatser inte behövs) och verksamheten styrs och regleras av hälso- och sjukvårdslagen.

Äldreomsorgen kan beskrivas som erfarenhetsinriktad snarare än kunskapsinrik-tad. Utbildningsnivåerna inom omsorgen är generellt låga och kompetenskraven för olika uppgifter är otydliga, ofta med begränsade kunskapskrav (med undantag för personal med vårdutbildning som exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor, sjuk-gymnaster). Erfarenheter från och intresse för att använda ny teknik är i allmänhet begränsade, delvis beroende på en låg utbildningsnivå, och delvis på grund av en pres-sad ekonomi. Kommunerna ansvarar för all äldreomsorg och verksamheten styrs och regleras av socialtjänstlagen.

På många sätt kan verksamhetsorganisationerna inom äldrevård och äldreomsorg beskrivas som varandras motsatser. De är distinkt olika kulturer och de styrs av olika lagar. Vidare har verksamheterna olika finansieringskällor, vilket leder till att landsting respektive kommuner försöker få den andra parten att stå för patientkostnaden när så är möjligt; ett ”svarte-petter-förhållande” som inte gynnar vård- och omsorgstagaren.

Det som däremot förenar verksamhetsorganisationerna är att de båda behöver hit-ta nya och bättre organisations- och samverkanslösningar som fokuserar på indivi-den; mottagaren av tjänsterna. För att nå ökad effektivitet i resursanvändning och brukarkvalitet är det nödvändigt att utveckla gemensamma tjänstekoncept. Exempel-vis har försök gjorts att bilda gemensamma så kallade äldrevårdscentraler, men i all-mänhet går utvecklingen trögt.

Att finna de nya samverkande lösningarna utifrån respektive organisation och oli-ka ansvarsroller är mycket svårt. Det behövs förmodligen nya, organiserande idéer som definieras utifrån-in; neutrala utgångspunkter som man kan förenas i, som ex-empelvis patientens eller klientens nytta.

Den gemensamma nämnaren för framgångsrika exempel på samverkan mellan


1�� Kapitelnamn 1��Kapitelnamn

SAMMANFATTNING

1�� Kapitelnamn 1��Sammanfattning

Behovet av ett nytt branschsynsätt

befolkningen i sverige liksom i resten av Europa blir allt äldre. En stor del av svenskarna är redan nu 65 år eller äldre. År 2020 kommer denna grupp av vitala, upp-levelseintresserade, relativt ekonomiskt starka och handlingskraftiga människor att utgöra 20 procent av befolkningen. Detta kan ses som ett enormt samhällsproblem – eller som en fantastisk möjlighet att utveckla en ny, verklig tillväxtbransch som på lite sikt även kan bli en exportnäring av stor betydelse för Sveriges ekonomi.

I värderingsstudier och enkätundersökningar bland den nya gruppen av äldre fram-träder en bild av behov som stämmer dåligt överens med dagens standardiserade och kostnadsstyrda äldrevård och äldreomsorg. Äldreomsorgen utmärks av ett bristande individuellt servicetänkande och trots stora förändringar i samhället bottnar den fort-farande i institutionella rötter som kan illustreras med det gamla ålderdomshemmet. Vidare visar studierna att de äldres stora och viktiga behov är av en helt annan art än vård och omsorg. Bra boende med service på nära håll, snygga kläder, upplevelser, god mat, goda viner, resor och andra livsstilsfaktorer är viktiga prioriteringar för den stora ”yngre äldre-generationen”. Här finns det en enorm potential för nya jobb och ekonomisk tillväxt.

Visserligen finns det en del 40-talister som är i behov av både vård och omsorg redan nu, men utmärkande för rekordgenerationen är att de är friska och vitala. De både kan och vill klara sig själva så länge som möjligt, och de stora behoven av vård och omsorg kommer långt upp i åren – oftast först efter 80 år.

1�� 1��

I första hand handlar det om att de som producerar tjänsterna har förståelse för och kunskap om sina konsumenter. De offentliga producenterna måste förstå att de är verksamma på en öppen marknad och att det gäller att förstå hur den ser ut för att de tjänster man producerar ska efterfrågas.

Kunskap och förståelse är också en förutsättning för att olika kringtjänster ska kunna utvecklas. Det kan röra sig om allt från nya produkter som underlättar tillvaron för äldre, som rullatorn till snabba och effektiva IT-system för att ge en bra och säker

Sammanfattning

Äldrelivsbranschens kompetenser.

40-talisterna har banat väg och ställt krav i många frågor. Det kommer de att göra även när det gäller det liv de vill ha på gamla dagar. Många av 40-talisterna kommer inte att acceptera att den valfrihet de haft genom hela livet plötsligt försvinner. Om inte samhället ser till att det finns alternativ, så kommer många av 40-talisterna att fixa det själva.

Ny bransch växer fram

För att bryta upp de mönster och etablerade förhållningssätt som dominerar och for-ma någonting nytt är det viktigt att ta utgångspunkt i det som kan kallas äldrelivet. Äldrelivsmarknaden omfattar friska, arbetsföra 50-åringar likaväl som sjuka och sva-ga 100-åringar och i denna nya, stora marknad ingår allt från specialresor för 50-plus-sare till bra demensboende – i offentlig eller privat regi.

Marknaden finns, men branschen verkar inte riktigt ha förstått hur stor den är och vilken potential den har. Branschen behöver utvecklas med nya aktörer och anpassa sig till efterfrågan.

Sammanfattning

Förändringar över tid för behov av tjänster som äldre.

Aktiviteter

Omsorg

Vård

1�0 1�1Sammanfattning

Vård och omsorg omsätter årligen omkring 360 miljarder kronor och är en viktig tillväxtbransch. Men det är inte enbart och kanske inte ens i första hand behoven av vård och omsorg som kommer att skapa tillväxt.

Äldreaktiviteter av olika slag har troligen en ännu större marknad i det vi kallar äld-relivsbranschen. Majoriteten av ”köttberget” kommer att leva många, friska år innan de har behov av omsorg eller vård. Hur många friska år det ska bli hänger naturligtvis samman med hur väl det proaktiva arbetet fungerar och vilka olika förebyggande in-satser och tjänster de erbjuds och tar till sig.

Aktivitet stoppar demens. Mental, fysisk och social stimulans kan halvera risken att insjukna i alzheimers eller någon annan demenssjukdom, enligt en forsknings-genomgång gjord på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Att sjunga, dansa, prome-nera, fiska, spela kort, resa, läsa, lösa korsord eller vilken aktivitet som helst, håller oss pigga och friska längre och ger oss en bättre livskvalitet. Forskningen har bekräftat det gång efter annan och nu börjar kunskapen nå allmänheten, som också tagit den till sig:

För tio år sedan var det i princip ingen 50-åring som började med yoga eller satte i gång att träna för första gången i sitt liv. I dag är det vanligt och med största sanno-likhet kommer det att bli än vanligare.

För tio år sedan kunde doktorn inte skriva ut motion på recept, nu går det bra. Och ordinationen blir allt vanligare.

För tio år sedan fanns det inga resebyråer som enbart riktade sig till personer över 50. Nu finns det flera och även de stora resebyråerna specialdesignar resor så att de ska tilltala ”vuxet” folk.

För tio år sedan var det inte vanligt att man ifrågasatte den vård eller omsorg som samhället erbjuder. I dag är det ständig debatt och ett ständigt ifrågasättande av hur vi tar om hand våra äldre.

Aktiviteter som får oss att må bra kommer att utgöra en än större marknad än i dag liksom nya former för äldreboende. Men det är bara en liten del av den nya marknad som 40-talisterna utgör.

Så här skulle det kunna se ut:

vård i hemmet. Nöden är uppfinningarnas moder, men det gäller att se vari nöden, det vill säga behoven, består.

Även om många av lösningarna kommer att komma utifrån av duktiga entreprenö-rer som ser möjligheter till nya affärsverksamheter, måste även samhället närma sig ett mer konsumentinriktat perspektiv för äldrelivsverksamheter. De olika kulturerna – kommuner, landsting och privata aktörer – måste lära sig mer om varandra, alltså ges kunskaper om skillnader i system och synsätt mellan verksamheterna.

Näringslivet måste i större utsträckning än för närvarande vara en aktör i nära sam-verkan med universitet och högskolor. En plattform måste skapas för att skapa ett ökat kunskapsutbyte mellan aktörer som på grund av uppenbara behov har en naturlig samverkan inom områdena äldreaktiviteter – äldrevård – äldreomsorg. Ett sådant nära samarbete bör kunna leda till nya kunskapskopplingar och affärsmodeller för kom-mersialisering av kunskap, tjänster och produkter inom äldrelivsbranschen.

Sammanfattning

Äldrelivet som utgångspunkt för nya samverkanslösningar.

Äldrevård

Äldreaktivitet

Äldreomsorg

1�2 1��

Det som bildar våra framtidsscenarier är två drivkrafter eller dimensioner. Den förs-ta dimensionen skiljer på individfokus och kollektivt fokus. I de mer individfokusera-de scenarierna finns smala och specialiserade lösningar som möter den enskildes speciella behov. Kollektiva scenarier innehåller bredare lösningar som kan tillfreds-ställa många på ett acceptabelt sätt.

Den andra dimensionen i vårt framtidsscenario är ett holistiskt synsätt versus ett mer vård- och omsorgsinriktat perspektiv. I de holistiska scenarierna finns fokus på hela människans behov, alltifrån omsorg till upplevelser och personlig utveckling. I vård- och omsorgsscenarierna riktas uppmärksamheten mot utveckling och innova-tioner inom detta område. De två dimensionerna ger fyra olika scenarier eller möjliga framtida äldrelivsbranscher.

Varje scenario beskrivs nedan – en mycket kort fri illustration av en vardagshändel-se i respektive framtid avslutar varje beskrivning.

Sammanfattning

Fyra scenarier och varianter av äldrelivsbranschen.

Sammanfattning

Fyra möjliga scenarier

hur framtidens äldreliv exakt kommer att se ut vet vi inte – men baserat på de över-gripande samhällstrenderna, äldrearketyperna och hälsovårdens framtida möjlighe-ter kan vi skapa ett antal möjliga framtidsscenarier. Dessa scenarier är i själva verket olika former av äldrelivsbranschen med specifika aktiviteter, produkter, omsorgs- och vårdformer.

Individfokus

• IT och teknik: Anpassade lösningar för personer med nedsatt hörsel, syn och motorik utvecklas.

• Fastighetsbolag: Speciell arkitektur och boendelösningar utvecklas av fastighetsbolag i samverkan med äldre. Nya upplåtelseformer för äld-re tas fram.

• Finansiella tjänster: Möjligheter att realisera och placera tillgångar för äldre utvecklas.

• Vård- och omsorgsaktörer: Individanpassad vård kopplad till specifika behov som fokuserar på förebyggande åtgärder skapas. Vårdkedjor som är anpassade till den äldre ger relevant och högkvalitativ vård och omsorg. Stora satsningar på förebyggande insatser.

Fördelarna med detta scenario är att det finns en mångfald av tjänster för de äldre. Högt och lågt, dyrt och billigt, avancerat och enkelt existerar sida vid sida. Både producenter och konsumenter tjänar på detta scena-rio. Nackdelar med det tredje livet är att det kan ge ett mer splittrat samhälle där få äldre har gemensamma aktiviteter och erfarenheter.

Artikel ur Vogue Seniorista år 2030

På modemässan i Paris visades många nya spännande kreationer och det

finns ett antal måsten för den stilmedvetne ”senioristan” av i dag. Nummer

ett är aktiva designerjeans som har sin renässans efter att ha varit fel under

längre tid. För första gången finns jeans i riktigt bra nanodenim som stimule-

rar huden och ökar kaloriförbränningen med upp till 300 %. Dessutom

är den muskelstärkande effekten större än någonsin. De här jeansen sitter

riktigt bra på alla över 70 år och ger bäraren ett moget men samtidigt

sofistikerat utseende. Självfallet är allt återvinningsbart och alla delar av

produktionsprocessen rättvisemärkt. Det enda negativa är priset…

Sammanfattning 1��

scenario 1 – tredje livet

Andra livet är en kombination av individfokus och holistiskt perspektiv. I detta scenario dominerar smala lösningar för alla delar av äldrelivet. Aktörerna verkar i en bransch med heterogena seniormedborgare med avancerade krav och förväntningar. Oavsett om du är Egoisten Mick eller Konservativa Ria så hittar du det som passar dig. Nyckelorden är lust, utveckling och respekt. Exempel på områden och aktiviteter som finns i detta scenario är:

• Kläder och inredningsdesign: Aktörer skapar unika uttryck för de äldre. Ny estetik utvecklas som påverkar vad som är ”inne”.

• Konsumtion och handel: Köpcentrum och gallerior för äldre utvecklas.

• Resor: Specialiserade temaresor t ex volontärexpeditioner till tredje världen, mat- och kulturexkursioner, utbildningsresor, hälsoresor etc. utvecklas.

• Reklam och marknadsföring: Reklammakare som förstår äldres behov kreerar reklam som är riktad mot seniormedborgare.

• Undersöknings- och analysföretag: Undersökningsföretag med speciell kompetens analyserar äldretrender, produktutvecklar och fångar behov i seniorgruppen.

• Medieaktörer: Mediekoncept som fokuserar på övergången mellan medelålder och äldrelivet tas fram.

• Kulturaktörer: Musik, konst och teateraktörer bjuder in äldre att ”medskapa”. Andra livet ger ”konstnären” som har haft en civil karriär en andra chans.

• Utbildningsaktörer: Utbildningar som utvecklar och fördjupar den äldres kunskap tas fram av utbildningsföretag och universitet.

1�� Sammanfattning

• Finansiella tjänster: Möjligheter att realisera och placera tillgångar för äldre utvecklas.

• Vård- och omsorgsaktörer: Vård och omsorg integreras och avancera-de, standardiserade lösningar görs tillgängliga genom telemedicin.

Fördelarna med Seniorlivet är att breda lösningar ger producenter av tjänster och produkter större ekonomisk säkerhet. Det ger också många äldre gemensamma erfarenheter och stimulerar en dialog mellan olika grupper.

Risker med detta scenario är att äldrebranschen får lägre status och att den fulla potentialen inte utnyttjas fullt.

Programtablå för SVT-senior år 2030

18:00 Fråga doktorn

Interaktivt program där du kan få svar på frågor om din hälsa.

Koppla in ditt telemedicinska system och delta.

18:30 Minnenas kafé

Aktualitetsprogram med lättare nyheter och underhållning.

Mat-Tina berättar om sitt liv som pensionär. Tomas Ledin underhåller

och spelar musik från sin senaste skiva.

19:30 Senior Idol

Nu har Senior Idol kommit till Norrköping. Följ hur drömmarna uppfylls

för vissa medan andra får se sina idoldrömmar krossas av juryn.

20:30 Resa i Munthes fotspår

Del tre – Hemkomsten. Vi får följa Kristina Kappelin som berättar om

livmedikus Axel Munthes liv.

21:00 Beck

Kriminalfilm från 2010.

23:00 Nyheter och väder med UV-rapport


scenario 2 – seniorlivet

Seniorlivet 2.0 är ett scenario där kollektivt fokus kombineras med ett holistiskt perspektiv. Det finns en väl utvecklad seniorvariant av de fles-ta delarna av äldrelivet vare sig det gäller resor, mode eller vård. De le-dande aktörerna har utvecklat standardiserade koncept för en bred pu-blik. De äldre betraktas som en intressant men homogen grupp av människor, men exempelvis Kollektivisten Maude och Karriäristen Bruce har ibland svårt att hitta det som de gillar.

Nyckelorden är massmarknad, upplevelse och underhållning. Exempel på områden och aktiviteter som finns i detta scenario är:

• Kläder och inredningsdesign: Aktörer skapar anpassade versioner av mode och design. Följer snarare än leder trender.

• Konsumtion och handel: Köpcentrum och gallerior för äldre utvecklas.

• Resor: Äldreresor är en speciellt lönsam nisch. Solresor är större än någonsin och lågprisflyg till ett mindre antal stora destinationer är den mest efterfrågade produkten.

• Medieaktörer: Nästa generation av familjetidningar och kafépro-gram dominerar utbudet. Public service är större än någonsin inom seniorsegmentet.

• Kulturaktörer: Nya mixningar, utgivning av hittills outgivet material är mest framträdande inom musikområdet. Breda musikaler och lustspel är viktiga inom teatern.

• Utbildningsaktörer: Enklare utbildningar inom släktforskning, IT och språk är de vanliga.

• Fastighetsbolag: Attraktiva seniorboenden skapas av fastighetsbolag i samverkan med omsorgs- och vårdaktörer.

Sammanfattning1��

Fördelarna med detta scenario är att en mer effektiv, human och indivi-danpassad vård ökar livskvaliteten och förlänger den tid vi är friska. Det mänskliga lidandet minskar och det skapas tjänster och metoder som går att exportera till andra länder. Risker med scenariot är att vård och omsorg blir i större utsträckning kopplade till den enskildes betal-ningsförmåga, vilket kan upplevas som orättvist och osolidariskt. Dessutom bortser man i scenariot helt från andra delar av äldrelivet där det finns en stor potential för aktörer inom andra områden.

Utskrift från Micks telemedicinska system ”SOUL” 2030-07-01

Alla provvärden ligger inom det normala. Din syreupptagningsförmåga har

förbättrats med +7 % under den senaste månaden och ditt underhudsfett

har minskat med –4 %. Du har nu en fysik som en normal 52-åring.

Imponerande!

Ditt välbefinnande är också större i dag (+12%) än tidigare i veckan.

Du har hög nivå av oxytocin och serotonin vilket är en effekt av gårdagens

aktiviteter.

Om du vill behålla nuvarande livskvalitet och hälsostatus tryck ”A”

på SOUL. Vill du förbättra din livskvalitet och hälsostatus ytterligare så

trycker du ”B”. Du kommer att få tips på olika kroppsaktiviteter, kostintag,

mentala övningar i linje med ditt val och dina intressen som du kan göra

under dagen.

Var försiktig med solandet. Hög nivå av UV-strålning (9) kan vara skadlig

för din hudtyp mellan kl. 11–13.

Vi hörs igen i morgon

Din vän ”SOUL”


scenario 3 – förebyggande innovationer

Förebyggande innovationer är ett scenario där individfokus kombineras med vård- och omsorgsperspektiv. Skräddarsydda lösningar som foku-serar på förebyggande vård tillsammans med nya organisationsformer revolutionerar hälsovården. Innovation, integration, profylaktik och kund är nyckelord i detta scenario. Här kan alla oavsett bakgrund, värderingar och behov hitta sin form av omsorg och vård. Några av de viktigaste aktörerna i detta scenario är:

• Utbildningsaktörer: Utbildningar som riktar sig mot vård- och om-sorgspersonal och som fokuserar på äldres behov blir obligatoriska. Ledarskapsutbildning inom vård- och omsorg är viktigt. Utbildning i kost och hälsa för de äldre kommer att sänka försäkringspremierna.

• IT och teknik: Grundläggande telemedicinska system för alla som vill. Mer avancerade system för dem som har sådana behov.

• Kost och hälsa: Träningsföretag som specialiserar sig på träning för äldre. Anpassad träning och kost för att förebygga ohälsa och utveck-la äldres fysik blir vanliga.

• Fastighetsbolag: Sjukhus, äldreboenden byggs i Sverige och andra länder för att tillfredsställa individens smak, behov och betalnings-förmåga. Boenden där olika nivåer av omsorg och vård kan integre-ras utvecklas.

• Vård- och omsorgsaktörer: Fokus ligger i alla delar på förebyggande insatser. Vård och omsorg integreras och avancerade lösningar görs tillgängliga genom telemedicin. Nya organisationsmodeller för vård- och omsorg lanseras brett i landsting och kommun. Livsstils-medicin, så som skönhetsoperationer, föryngringsingrepp och genteknik görs tillgänglig för personer med sådana behov och god ekonomisk ställning.

Sammanfattning1��

1�1

Slutord

Ja, så kan det se ut i framtiden. Vi har försökt hitta utmaningarna vi står inför och peka på några sätt att möta dem. 40-talisterna är på flera sätt landets reservkapital. 1,1 mil-joner människor innebär en enorm potential för utveckling och tillväxt. Och om vi sköter våra kort blir jätteproppen Orvar till en ny marknad som på sikt kan ersätta järnmalm, skog, kullager och annat som hittills dragit in pengarna till Sverige.

Det är bara att sätta tänderna i ”köttberget”!

Sammanfattning

scenario 4 – välfärd 2.0

Välfärden 2.0 är ett scenario där kollektivt fokus kombineras med ett vård- och omsorgsperspektiv. Här är det breda, högt utvecklade vård- och omsorgskoncept som ger ökad kvalitet och effektivitet. Aktörerna verkar i en bransch med standardiserade koncept som inte gör skillnad på om du är Solidaristen Gudrun eller Traditionalisten Tore. Nyckelorden är livs-kvalitet, effektivitet och värdighet. Exempel på områden och aktiviteter som finns i detta scenario är:

• Utbildningsaktörer: Utbildningar som riktar sig mot vård- och om-sorgspersonal och som fokuserar på äldres behov blir obligatoriska.

• IT och teknik: Anpassade lösningar för personer med nedsatt hörsel, syn och motorik. Avancerade telemedicinska system installeras hos alla personer över 65 år.

• Fastighetsbolag: Äldreboenden med hög byggkvalitet och med mötes-platser för äldre skapas. Boenden där olika nivåer av omsorg och vård kan integreras utvecklas.

• Vård- och omsorgsaktörer: Vård och omsorg integreras och avancerade lösningar görs tillgängliga genom telemedicin. Nya organisationsmo-deller för vård och omsorg lanseras brett i landsting och kommun.

Det här scenariot kan upplevas som tryggt och välkänt – men kommer inte att lyfta äldrebranschen som ett speciellt intressant utvecklingsområde.

Artikel i DN:s pappersedition år 2030Kortare väntetider för äldre

Akademiska sjukhuset i Malmö har lyckats kapa väntetiderna för äldre patien-

ter genom den nya elektroniska vårdguiden. ”Tidigare så kunde man få vänta

flera månader på ett större ingrepp men nu behöver ingen stå på väntelistan

mer än en till två veckor”, berättar chefsläkare och VD Arne Bergman. ”Det

handlar om att vi nu har ett mer effektivt sätt att arbeta där vi har integrerat

ny teknik och moderna organisationsformer”. Modellen ska nu prövas på fyra

andra sjukhus i Sverige.

Sammanfattning1�0

1�2 1��

Nordén, Hans (2004), Karriärstegen: Utbildning och utveckling för personal i äldreomsorgen,

Kommentus Förlag

Norén, Dag (2005), Expertkompetensprogram för den framväxande Healthcare-branschen med

fokus på vård och omsorg, juli 2005, förstudierapport KK-stiftelsen

Norén, Dag (2005), Ett kompetensutvecklingsprogram för äldreliv, äldrevård, äldreomsorg, december 2005, förstudierapport KK-stiftelsen

Norman, Eva/Schön, Pär (2005), Biståndshandläggare – ett (o)möjligt uppdrag, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Normann, Richard (1983), Service Management, Liber Förlag

Normann, Richard /Ramirez, Rafael (1994), Designing Interactive Strategy, John Wiley & Sons

Normann, Richard (2001), Reframing Business, John Wiley & Sons

Putnam, R D (1993), Making democracy work: Civic traditions in modern Italy, NJ: Princeton University Press

Rokeach, Milton (1973), The Nature of Human Values, The Free Press

Roos, Jessica (2004), Valfrihet genom kundval: En studie av kundvalsmodellen inom hemtjänsten, Lunds universitet, Socialhögskolan

Schwartz, S H (1992), Universals in the content and structure of values: Theory and empirical

tests in 20 countries, In M. Zanna (Ed.), Advances in experimental social psychology (Vol. 25) (pp. 1–65), New York: Academic Press

Schwartz, S H (1994a), Are there universal aspects in the content and structure of values?, Journal of Social Issues, 50, 19–45

Schwartz, S H & Ros M (1995), Values in the West: A theoretical and empirical challenge to the

Individualism-Collectivism cultural dimension, World Psychology, 1, 99–122.

Svensson, Marianne/Rosén, Per (2004), Perspektiv på prioriteringar i äldreomsorgen, IHE-rapport 2004:1, IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi

REFERENSER

Tryckta källor och rapporter

Akner, Gunnar (2005), Analys och handläggning av äldres multisjuklighet måste samordnas,

Läkartidningen, nr. 10

Anell, Anders (2005), Primärvård i förändring, Studentlitteratur

Astvik, Wanja (2002), Svåra möten i omsorgsarbete, nr. 2002:17, Arbetslivsinstitutet

Dilani, Alan/Morelli, Agneta (2005), Hälsofrämjande Boende- och Arbetsmiljö,

Forskningscentrum Design & Hälsa, Novum Science Park

Edebalk, Per Gunnar/Svensson, Marianne (2003), Frivilliga försäkringar: En finansierings-

möjlighet inom äldreomsorgen?, IHE e-rapport 2003:2, IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi

Elmståhl, Sölve (2005), Sjukvård på lika villkor: Vilken roll spelar sjukvårdsorganisationen för

hur ålder och diagnos påverkar sjukvårdsutnyttjandet under det sista levnadsåret i Malmö 1991

till 2003?, Universitetssjukhuset MAS

Godet, Michel (2005), Creating Futures. Scenario Planning as a Strategic Management Tool, London, Economica

Inglehart, R (1997), Modernization and postmodernization: Cultural, economic and political

change in 43 societies, Princeton, NJ: Princeton University Press

Inglehart, R & Baker, W E (2000), Modernization, cultural change, and the persistence of

traditional values, American Sociological Review, 65, 19–51

Lindgren, Mats (2005), Rekordgenerationen – vad de vill och hur de tänker, Bookhouse Publishing AB

Majanen, P (2006), Värderingar i vardande och framtidens äldre, förstudierapport KK-stiftelsen (ej publicerad)

Referenser Referenser

1�� 1��Kapitelnamn

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (2003), Evidensbaserad äldrevård, rapport nr 163

Socialstyrelsen (2005), Hemtjänsten och de äldres behov – en jämförelse över tid

Socialstyrelsen (2005), Omvårdnadsassistens kompetens

Statens Folkhälsoinstitut (2003), Folkhälsoarbete för äldre – varför och hur?

Statens Offentliga Utredningar (2003), Pm om förebyggande hembesök, hälsoinformation och

hälsokontroller, Senior 2005, SOU 2003:91

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (2005), Pm om förebyggande hembesök, hälsoinfor-

mation och hälsokontroller

Sveriges Kommuner och Landsting (2005), Aktuellt om äldreomsorgen

Sveriges Kommuner och Landsting (2005), Kompetens för omvårdnadspersonal

Triandis, H (1995), Individualism and collectivism, Boulder, CO: Westview

Weber, M (1958), The Protestant ethic and the spirit of capitalism, New York: Scribners.

Westlund, Peter/Edvardsson, Bo (1998), Tjänsteutveckling och kvalitet i äldreomsorg,

Studentlitteratur

Intervjuer

Amelia Adamo, chefredaktör, Magasin MAnna- Karin Eklund, ordförande, VårdförbundetPatrik Engellau, ordförande, Stiftelsen Den Nya VälfärdenHåkan Eriksson, programansvarig, KK-stiftelsenTyra Frank, chef, plejehjemmet Lotte i KöpenhamnJan Hagberg, konsult och fd chefaktuarie, AFA-sjukförsäkringAnnelie Hellander, enhetschef, KommunalThomas Lindh, forskningsledare, Institutet för framtidsstudierTord Strannefors, prognoschef, ArbetsmarknadsverketGunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, SACO

Referenser

Produktion: KK-stiftelsen

Box 3222, 103 64 Stockholm

08-56 64 81 00, [email protected], kks.se

Grafisk form: Sirje Papp. Foto: Vince Reichardt/VOL.

Tryck: EkotryckRedners, juni 2007

ISBN: 978-91-976914-1-3

1�� Kapitelnamn

Sverige står inför en dramatisk demografisk utveckling som innebär att

gruppen äldre inom det närmsta decenniet kommer att bli allt större,

både i relation till gruppens storlek i dag och till övriga åldersgrupper.

Behovet av aktiviteter, vård och omsorg kopplade till denna målgrupp

förutspås därför att öka kraftigt.

Vid sidan av denna utveckling har en värderingsförskjutning skett i

samhället. Morgondagens äldre förväntas ha ökade krav på ett mer varierat

och bättre kundanpassat utbud av produkter och tjänster. Dessutom förvän-

tas de ha en ökad köpkraft jämfört med dagens äldre. Detta ger utrymme

både för privata företag och aktörer inom offentlig sektor att utveckla och

få betalt för nya produkter och tjänster.

KK-stiftelsen arbetar med att utveckla ett nytt program för att främja

utvecklingen inom äldrelivsområdet. Insatserna inom ramen för detta

program är i dagsläget inte fastställda. Fokus är att skapa nya modeller

och metoder för samverkan, främja utvecklingen av nya arbetsformer samt

att identifiera och utveckla kompetensutvecklingsinsatser inom området.

Under detta arbete har behovet av att kommunicera nya begrepp och

synsätt blivit allt tydligare. Förhoppningen är att den här boken ska bidra

till att utveckla bilden av en dynamisk tillväxtbransch – äldrelivsbranschen

– inom vilken många nya spännande produkter och tjänster kan utvecklas.

ISBN: 978-91-976914-1-3

Äldrelivsbranschen en framtidsbransch

Documents