affärsnätverkaren nr 4

2 • Affärsnätverkaren Affärsnätverkaren • 2

Jonas Björkman

•

affärsnätVERKAREN

ETT AFFÄRSMAGASIN från BNI Sver ige

PR

IS:

39

SEK

© Foto: Arne Forsell

ett eSSpå nätverkande

sid 10-11

BraNSch-FokuS Försäkring och Säkerhet sid 6-7

GooGle & MolNettrendspaning irl sid 8-9

SerioSitet Nätverkarensbästa egenskap sid 16-17

•

Det vanligaste (och bästa) sättet att göra affärer

MEDLEMSKAPET BYGGER PÅ att skapa tillitoch förtroende för din produkt eller tjänst samtför dig och ditt företag. Du skapar kontakter,inte bara bland medlemmarna i ditt team utanäven med personer i deras nätverk. Det är ettkraftfullt sätt att sprida kännedomen om ditt företag och ett utmärkt sätt att skapa affärer.

en av de viktigaste hörnstenarna i ett medlem-skap är att ge varandra referenser och varjemedlem i gruppen blir en del i ditt personligasäljteam. Det får dessutom bara finnas ett före-tag representerat från varje bransch vilket göratt du som medlem i en grupp stänger dörrenför tänkbara konkurrenter. Du ökar expone-ringen av dig och ditt företag för många andraföretag och verksamheter.

affärsnätverket är uppbyggt av team på 20 till50 medlemmar från olika branscher som träffasen gång i veckan. i Sverige finns idag mer än120 team, från kiruna i norr till Malmö i söder.

Förutom referenserna och de intäkter de ledertill, lär du dig också mycket om referensmark-nadsföring via olika utbildningsinsatser och fåren god inblick i andra branscher samt goda möj-ligheter att utvidga ditt personliga nätverk.

referensmarknadsföring är det allra vanligastesättet att göra affärer och ändå är det fortsatträtt ovanligt med utbildningar och fungerandenätverk där arbetet verkligen resulterar i affärer.

BNi måste upplevas. Vi rekommenderar digdärför att ta det första steget och besöka ett affärsmöte nära dig. Du betalar endast dinegen frukost/lunch och får chansen att träffamassor med företagare och potentiella kunder.tag med många visitkort, så du kan dela utdessa till teamets alla medlemmar. Du får äventillfälle att under mötet kort presentera dig ochditt företag.

För mer info, se www.bni.nu

BNI är en professionell marknadsföringsorganisation som hjälper företag att göra affärer genom personliga referenser.

ANNONS

Affärsnätverkaren • 2

Seriös satsning ger framgång!

Den organisation jag representerar har nufunnits drygt 12 år i Sverige och drygt 25år i USA. Det hade aldrig gått att skapa enså framgångsrik plattform för affärsnätver-kande utan alla de seriösa företagare vikommit i kontakt med genom åren.

Det är fantastiskt roligt att få vara medoch skapa förutsättningar och platser förföretagare att mötas och knyta nya kon-takter. Vilka effekter dessa möten haft ochhar runt om i Sverige är det bara fantasinsom sätter gränser för. Helt klart är att härknyts kontakter, görs affärer, tecknas samarbetsavtal och skapas relationer somleder till att företag växer och frodas. I det här numret av Affärsnätverkaren tittarvi lite närmare på just begreppet seriös.

En som verkligen satsat seriöst är JonasBjörkman, framgångsrik tennisspelare,som tidigt bestämde sig för att aldrig för-lora en match på grund av för lite träning. I dag jobbar han och kollegan Thomas Johansson med att utveckla tennisturne-ringen Stockholm Open. Tack vare ettstort nätverk från tennistiden får de världsstjärnorna att komma till Sverige. Vi bjuder även på erfarenheter från affärs-nätverkande för olika branscher, hur dukan diversifiera ditt eget nätverk, trenderoch utbildning.

Trevlig läsning!

Gunnar Selheden

4 utbildning i affärsnätverkandeReferensakademins Richard Cederqvist om nätverkandets tre faser.

6-7 BranschtemaFörsäkring och SäkerhetMöt fyra företagare vars branscher har stora fördelar av att nätverka.

8-9 trendspaning Dags att driva företaget via smartphone, appar och molnet.

10-11 Nätverkandet blev ett serve-ess för svensk tennisNär tidigare tennisproffsen Jonas Björkman och Thomas Johansson fick möjlighet att arrangera Stockholm Open tog de draghjälp av sitt stora nätverk av kontakter från tennisvärlden. Effekten blev fantastisk och tävlingen utsågs av spelarna till en av de bästa i världen.

12-15 att diversifiera sitt nätverk… Vad innebär det?Att exponera sig själv och företaget genom att gå med i ett nätverk kan vara bra för affärerna, men det finns många olika sorters nätverk. Här benar vi ut begreppen. En av många framgångsrika nätverkare som själv bidragit till att starta flera olika, är entreprenören Anna Omstedt Lindgren: – För mig är killar en stor inspirationskälla. De bygger relationer på helt andra sätt än tjejer.

16-17 en viktig ingrediens i samband med affärer är seriositet.En viktig ingrediens i samband med affärer och nätverkande är seriositet. Det är viktigt för alla branscher, om än i olika grad och på olika sätt. – I vårt fall betyder seriös att vara professionell och någon som man kan litapå, att vara ett stöd till företagaren, säger Johan Pauli, revisor på KPMG, ettav Sveriges ledande företag inom rådgivning, revision och skatt.

19 Smått och gott

20 Slutord, sista raderna & redaktionsruta

För mig är begreppet ”seriös” synonymt med att vara professionell och är det någonstans du behöver visa att du är professionell så är det i affärsrelationer.

INNEHÅLL

affärsnät VERKAREN

10

6

Gunnar Selheden VD BNI Norden

4 • Affärsnätverkaren

Vi som arbetar med affärsnätverkande dagligen märker allt som oftast att det som många klumpar ihop under rubriken ”nätverkande”egentligen är tre ganska olika företeelser – 3 olika faser – som alla kräver olika kunskaper och aktiviteter för att bli bra.

Fas 1. Kontakt.Det är här vi skapar nya kontakter. Vi träffar nyaintressanta människor på mingeltillfällen och lik-nande. Detta är den fas som de flesta talar omnär de pratar om att nätverka. risken är dockatt man inte inser att relationen behöver övergå ien annan fas för att komma vidare. Man kan,som min kollega Stefan säger, ” nätverka sig tilldöds” utan att få något för det.

Fas 2. Utvecklingom den första fasen handlade om att så frönsom kan komma att växa till något, så handlardenna fas om att vattna och göda de lovandekontakter och relationerna samtidigt som det ärviktigt att avlägsna ogräset. Vilket ogräs undrardu kanske – jo, de krävande kontakter och rela-tioner som aldrig ger något tillbaka. De kostarhelt enkelt mer än de smakar.

Fas 3. AvkastningFör att fortsätta liknelsen med odling så är dettahelt enkelt skördetiden. Det är nu vi skördarfrukten av det arbete vi lagt ner. Genom att varaen god bonde har vi sått många frön, vattnatoch vårdat dem. Vi har tagit bort ogräs somhindrar de goda växterna att utvecklas.

Nu befinner vi oss på rätt ställe och kan i rätt tid,med rätt verktyg, skörda frukten under den tids-period den är mogen – men inte övermogen.

Kunskaper och färdigheterVilka kunskaper och färdigheter är det då vi behöver för att lyckas med de tre olika faserna?Som med allt annat i livet handlar det om att haen tillräckligt teoretisk kunskap om vad de olikafaserna handlar om och sedan tillräckligt medpraktiska kunskaper och färdigheter för att klaraav att göra det som behöver göras. och inte attförglömma – tillräcklig motivation och disciplinför att verkligen göra det!

i den första fasen handlar det om att träffa människor och kunna föra sig på ett någorlundakorrekt sätt. kanske kunna presentera sig på ettsätt som är tillräckligt intressant för att den manmöter skall säga ” – intressant – hur gör dudet?” istället för ett artigt men ointresserat:– trevligt…

i den andra fasen behöver vi kunna föra relationen framåt genom att på ett trevligt sättplanera så att vi lär oss mer om varandra ochvåra respektive verksamheter.

Den tredje fasen är kanske den som flest uppleversom svårast. här gäller det ju faktiskt att tala omför den man nätverkar med att jag skulle vilja hadin hjälp med något. här fungerar det precissom på banken; innan du egentligen kan ta utnågot måste du ha gjort en insättning. hur sätterman då in goda relationer? Jo, genom att levaefter den lika enkla som svåra regeln ”GiversGain”. Det vill säga; genom att vara en förebild,hjälpa till, bidra och underlätta för andra – detär så vi sätter in kapital i relationen och det är såvi kommer att ha ett bra saldo på kontot när detär dags att nå fas tre och skörda.

Jag önskar dig en lyckad skördetid

Med vänlig hälsning

richard cederquist

Richard Cederquist är VD för Referensakademin och en flitigt anlitad föredragshållare och Referensstrateg som hjälper företag och individer

att utveckla sitt nätverkande.

utbildning

Nätverkandets tre faserNätverkandets tre faser

1KONTAKT-FASEN

2UTVECKLINGS-

FASEN

3AVKASTNINGS-

FASEN

Både Larm- och försäkringsbranschen erbjuder känsliga produkter som man helst köper på rekommendation av någon man känner. – Personliga och långsiktiga relationer är viktigast, menar Johan Helin, rådgivare hos Söderberg & Partners. – Vi har märkt att merparten av kunderna helst handlar larmlösningar av någon de känner och har förtroende för, säger Kjell Svensson, från Monitor Larm & Bevakning som därför satsat på referensmarknads-föring för att få fler uppdrag.

Genom att vara med i ett affärsnätverk skapas möjligheter till djupare kontakter med andra företagare. Det finns tid, utrymme och möjlighet att bygga förtroende kring sig själv och sin produkt vilket i sin tur kan ge direkta och redan upparbetade ingångar till nya kunder och kontakter. Möt fyra företagare som använder sig av referensmarknadsföring.

branschfokus • FÖRSÄKRING & SÄKERHET


trygga relationer viktiga inom försäkring och säkerhet

�


branschfokus • FÖRSÄKRING & SÄKERHET

KJELL SVENSSONMonitor larm & Bevakning i Göteborg aB

– De uppdrag jag får kommer ofta på rekommendationfrån någon av mina befintliga kunder eller kontakter. Vi harmärkt att merparten av kunderna helst handlar larmlös-ningar av någon de känner och har förtroende för. Och detär just det som gör att referensmarknadsföring fungerar såbra.

M onitor jobbar främst mot små och medelstora företag, kontoroch även mot stat och kommun.– utöver inbrottslarm säljer vi även brandlarm, kameraöver-

vakning och passersystem. Vi har också en egen larmcentral och kanerbjuda våra kunder bevakning och larmutryckning. Det finns en dellarmföretag som går runt och knackar dörr för att sälja larm. Det äringet effektivt alternativ för oss. Då är det bättre att vi nätverkar medandra företag och skapar kontakter via deras kontakter. Vi har nischatin oss på att erbjuda högre servicegrad snarare än ett lågt pris och detär ett bra koncept. i vår marknadsföringsstrategi är deltagande i nät-verksgrupper en del i helheten. Vi annonserar inte, istället får vi vårakunder genom mun till munmarknadsföring på olika sätt. Bolaget star-tade 1994 och är nu så pass etablerat att det ringer hela tiden utan attvi behöver göra några kalla säljsamtal.

Monitor har 15 anställda, varav 7 tekniker, och servar runt2 000 kunder. – Vi har goda samarbeten med vaktbolag och andra som har anknyt-ning till branschen vilket gör att vi kan erbjuda våra kunder ett helhets-koncept med utryckningar ifall larmet går och med snabb tillgång tilllåssmed om det behövs. Vi har ett och samma telefonnummer till allatjänsterna så kunden vet alltid vilket nummer de når oss på. Målsätt-ningen är att våra tjänster ska ge så stor besvärsfrihet som möjligt för

kunden. �

MATS FALK

aktiv larmpartner Norrort aBfranchisetagare Securitas Direct, täby/Danderyd

– Bäst resultat får jag egentligen när jag inte säljer! Fleragånger när jag har hållit presentation på något nätverks-möte och seriöst bara berättat – utan att sälja - om trygghetoch larm så har det kommit fram personer efteråt och bettmig komma på besök för en kostnadsfri rådgivning ochräkna på larmlösningar åt dem.

F inessen med att träffas i nätverk är att ju mer medlemmarna lärkänna varandra, desto lättare har de att rekommendera varandratill personer de känner – utanför gruppen. antalet potentiella affä-

rer ökar och det kan bli riktigt bra för alla parter om du själv hjälperdina nätverkskollegor vidare i ditt eget kontaktnät. Det gäller att byggatrovärdighet och arbeta långsiktigt, det passar vår bransch. ibland träf-far jag säljare i olika nätverk som för att uppnå snabba resultat iställetfokuserar på att sälja direkt till medlemmarna i gruppen. Med den in-ställningen som fokus lämnar de ofta nätverket missnöjda med utfallet.

Med ett franchisekoncept i ryggen har man mycket gratis,varumärket är känt och många känner till produkterna. – Även om vi har ett stort företag i bakgrunden så är det tack vare vårtengagemang i lokala företagsnätverk som vi blivit framgångsrika i justvårt område. i affärsnätverket har 60 procent av medlemmarna vårtlarm. i dagsläget har vi installerat ett trådlöst hemlarm i vart sjundehus i täby och Danderyd. totalt har vi cirka 1300 kunder.

en annan fördel är att det finns kapacitet för produktutveckling ochtack vare att produkterna kan tillverkas i stora volymer blir de konkur-renskraftiga i pris.– Nu jobbar vi mycket med en helt ny generation larm med fler smartafunktioner. Det bidrar bland annat till ökad brandsäkerhet. larmetöverför bilder via GSM till larmcentralen som snabbt kan verifiera omdet brinner och i så fall larma brandkåren. �

Foto: Björn Westerlund, We Design, uppsala

JOHAN HELIN

Söderberg & Partnersrådgivare

– Söderberg & Partners är en obunden rådgivare och förmedlar försäkringar och finansiella produkter. Jag jobbar med pensionsplaceringar och trygghets-försäkringar vilket innebär långsiktiga förtroenden och godakundrelationer. Att affärsnätverka fungerar bra för företag ivår bransch.

VVi har nätverkat aktivt i flera år och gör det fortsatt. Det är etteffektivt sätt att marknadsföra oss mot nya kundgrupper. attträffas, vara synlig och engagerad via nätverkandet gör att fler

hör talas om och lär känna oss. På så sätt bygger vi trovärdighet ochnår nya kunder.

För mig är det först och främst viktigt att hitta ett nätverk där jag självkänner att jag har något att bidra med till de övriga i nätverket. kandet leda till att vi lär känna varandra bättre och att andra kan tänka sigrekommendera mig och vårt företag vidare till sina kontakter, då är detett tecken på att vi gör ett trovärdigt och gott intryck.

att nätverka handlar också om att våga lite själv. Du måste våga taförsta steget och bjuda på dig själv och dina egna kontakter innan duegentligen kan förvänta dig att någon annan ska ge dig nya affärer. hardu ett nätverk där ni har täta regelbundna träffar så se till att verkligengå dit och närvara så mycket du kan. Närvaro bygger relationer ochbra relationer ökar dina möjligheter att få fler affärer.

Det är bra att se långsiktigt på sitt nätverkande och även att utvärderaeffekten av det. en gång om året funderar jag igenom hur det varit,har jag hjälpt mina nätverkskollegor, har jag varit tydlig och synlig, be-höver jag göra något annorlunda för att få ett bättre resultat. Det är enbra övning. �


BJARNE JONSSON

länsförsäkringar Södermanlandsäljare personförsäkringar Företag

– Jag jobbar med personförsäkringar för företagare ochderas medarbetare i små och medelstora företag med upptill cirka 50 anställda. Det handlar till exempel om pensions-och sjukförsäkringar, generationsskiften och kompanjons-lösningar.

S Som ny på jobbet var det viktigt att snabbt göra mig känd blandföretagarna i eskilstuna som en bra kontakt när det gäller försäk-ringar. innan jag själv gick med i ett affärsnätverk kunde jag

heja på en, kanske två personer i lunchrestaurangen. Nu hejar jag påtio personer under samma lunch. De vet vad jag gör och det är mittnamn som dyker upp när de själva börjar fundera på försäkringslös-ningar för sina medarbetare.

Som konsument gör du helst affärer där du trivs och blir rätt omhän-dertagen. Det ska vara trevligt att göra affärer, oavsett om du köpermjölk, försäkring eller kanske en bil. För mig handlar det om personligtengagemang och att vara lyhörd för kundens önskemål så att vi hittaren lösning som är bäst för dem. När du ger ett professionellt intryckoch det även stämmer överens med den service och det engagemangdu visar din kund - då skapar du trovärdighet.

Det är viktigt med trovärdighet, speciellt i så långsiktiga relationer somdet ofta blir. Som försäkringssäljare måste jag kunna stå för mitt age-rande och mina råd under lång tid framöver. trovärdighet gör även attdina kunder gärna rekommenderar dig vidare till andra.inom försäkringsbranschen är det ofta enklare att sälja sakförsäkringeftersom kunden ringer självmant in och vill försäkra sin nya utrustning.en av de allra bästa effekterna av mitt nätverkande är att nu ringer detfaktiskt in, också på min avdelning. �


Det pratas företagande och startas nya bolag i en fantastisk takt i Sverige just nu. Yngre generationer kommer, bland annat tack vare att entreprenörskap införs på schemat, att ha nya attityder till innovationeroch företagande. Tillsammans med enkla och användar-vänliga tekniska lösningar är det bäddat för ett nytt slags företagande, smartare och mer tidseffektivt änhur merparten av oss jobbar idag.

MED NYA IT-TJÄNSTER kan du ha samarbets-partners och medarbetare över i stort sett hela världen. Du kan ha full tillgång till projekt med-arbetarnas uppdaterade dokument, rapporteroch kalendrar. tack vare allt fler specialan-passade applikationer till mobiltelefonerna hardu lätt merparten av företaget i telefonen.

IT-stöd på distansit-tjänsterna handlar inte längre om att servahårdvara och uppdatera programvara. it-lös-ningarna blir istället mer praktiska hjälpmedelför att bli mer effektiv på jobbet samtidigt somlagringen av företagets data sker via en molnet-tjänst på en server utanför företaget. ett nystartat företag behöver fokusera på sinkärnverksamhet och jobba för tillväxt och intelägga tid på underhåll av it-system och uppda-teringar så snart nya behov dyker upp. Det be-hövs kontinuerlig innovation och direkt tillgångtill den senaste teknologin så snart den finns,utan att det ska behöva kosta för mycket. Medkostnadseffektiva molnbaserade tjänster kom-mer vi att lägga mer fokus på vad vi uträttarsnarare än var vi fysiskt arbetar eftersom dennätbaserade teknologin gör att vi kan arbetamer flexibelt och på distans. Med programvaravia applikationer till mobilen behöver inte hel-ler det lilla företaget betala en förmögenhet iprogramvara och dyra tjänster.

Appar för varje behoven applikation, eller app, är en programvarasom laddas ner till mobiltelefonen. För att detta

ska fungera behöver telefonen vara en så kalladsmartphone. i och med lanseringen av smart-phones är mobilen både dator och mobiltelefon,försedd med ett enkelt blädder- och söksystemsamt tydliga pekskärmar.

Det finns mängder med appar tillgängliga och antalet ökar konstant. iPhone, som är ett av de mest vanliga operativsystemen har över425 000 appar tillgängliga. android som är det andra mycket populära systemet har cirka 200 000 appar och antalet ökar stadigt.

Med apparna gör du lätt om mobilen till dittkontor. Du kopplar upp dig på nätet och hartillgång till mängder av olika specialanpassadeappar. Vissa bolag har specialiserat sig på web-baserade lösningar för just företag, som till exempel Google apps. Där finns enkla, kom-munikations- och samarbetsverktyg för små företag som sänker it-kostnaderna tack vareenkla installationer samt underlättar hante-ringen tack vare ett minimalt behov av under-håll. Över tre miljoner företag använder sig avGoogle apps som bland annat har appar föratt sköta kundhantering, dokumenthantering,projektledning och bokföring, ger tillgång till e-post och kalendrar samt gör det enkelt attspara data via molnet-tjänst, med mera.

Fler nätverkar över nätet…i en studie om framtidens arbetsplats som Future Foundation i uSa gjort på uppdrag avGoogle enterprise tydliggörs kopplingen mellansamarbete och innovation. undersökningen,som gjorts bland drygt 3 500 personer i uSa,Japan, Storbritannien, Frankrike och tyskland,visar att ju större möjligheter människor har att

samarbeta, desto mer kreativa och innovativakommer de att vara.

i dag träffas vi i allt större utsträckning genomde sociala nätverken som Facebook och twitter.Samtidigt är det ännu inte riktigt rumsrent attanvända de sociala nätverken på jobbet. De sesfortfarande som privata kanaler där man delaridéer och synpunkter samt ordnar och bjuderin till gemensamma aktiviteter.

under 2010 mer än fördubblades andelen per-soner i åldrarna över 45 år som besöker socialanätverk. Studien från Future Foundation visaratt vi nog inom en relativt snar framtid kan seen förändring i hur Facebook och twitter används.

… men det personliga mötet vinner Gränsen mellan arbete och privatliv kommeratt suddas ut ytterligare under närmaste tioåren enligt 40 procent av de tillfrågade i studien.Sociala nätverk i företagsmiljö blir norm ochmånga nya företagsnätverk kommer att byggasi takt med att samarbetskulturen över nätet accelererar. Samtidigt finns det ett mycket stort värde i attmötas ”in real life”, oavsett om det är privateller i ett nätverk med kollegor. För hur bra det än är med sociala nätverk, tek-niska innovationer och moln-tjänster, så finnsdet trots allt fortsatt stort behov av det person-liga mötet. Mer än hälften av de tillfrågade istudien (57 procent) föredrar den sociala miljönpå kontoret framför datorn. De uppger att dealltid kommer att vilja tillbringa åtminstone endel av sin tid tillsammans med kollegor. �

*irl – förkortning för ”in real life” – i verkliga livet

trendspaning – MÖTEN ÖVER INTERNET BRA MEN ”IRL” BÄST *

TEXT: karina Sannefjordh

Smarta lösningar hjälper företag nätverka

Driv företaget med hjälp av smartphone, appar och molnet


Människor har fått nya sätt att mötas och samarbeta. Det är något somflera bolag med IT-tjänster på internet har tagit fasta på. En av gigan-terna på området är Google. Där menar Nordenansvarige att Sverigemycket väl kan bli en föregångare internationellt sett när det gäller attta steget från att samverka och samarbeta privat över nätet till attockså samarbeta i företagsmiljö.

NÄR MÄNNISKOR MÖTS KAN vad som helsthända. Det är genom möten med andra vi ut-vecklas. Vi inspireras och får nya idéer. iblandkan ett möte leda till nya uppdrag eller en nyanställning, ibland är mötet direkt livsavgörande,som när du träffar din livspartner. och om dutänker efter – visst har väl det mesta egentligenbörjat med ett möte?

Mötesplatsen förändrasNätverkande och kontaktskapande har alltidvarit en viktig ingrediens i våra liv, både privatoch affärsmässigt. Nu för tiden är många av depersonliga möten som tidigare varit mer eller

mindre självskrivna, på väg att försvinna. hurmånga av oss är det som går på syjunta längre,engagerar oss i föreningar eller är med på spon-tana fotbollsmatcher på lokala fotbollsplanen?intresset för den typen av mötesplatser minskar.Men – kraften i det personliga mötet består.Det är bara mötesplatserna som ändras. Vi harblivit bättre på strukturerade nätverksträffar,inom branschföreningar och företagargrupper.Det kompletterar vi med att träffas över inter-net; i virtuella arbetsplatser, på webbseminarier,genom sociala medier, onlinespel och dejting-sajter till exempel. Flera bolag med tjänster inom it och internet

har tagit fasta på vårt nya sätt att mötas ochtillhandahåller plattformar som gör att vi kanmötas på nya sätt. en av giganterna på områ-det är Google. De erbjuder tjänster som effek-tiviserar och underlättar många processer samtskapar nya möjligheter, till exempel för en lokaltförankrad projektledare att vara involverad iprojekt över hela landet. – Många svenska företag är långt framme närdet gäller användandet av teknologi och de kul-turella aspekterna som underlättar samarbete;det vill säga plattare organisationer och en arbetsmiljö som uppmuntrar innovation obero-ende av nivå eller roll, säger Jesper Stormholt,territory Manager Nordic region, Google enterprise, i en kommentar. han ser också attsteget, från privat samarbete på nätet, över tillföretagsmiljö kommer att vara betydligt kortarei Sverige än i många andra länder. �

Webb-syjunta någon?

ANNONS


Nätverkar försvensk tennis

Jonas Björkman TEXT: karina Sannefjordh

©FOTO: arne Forsell

OM Jonas BjörkmanJobbar som: Marknadsdirektör för Swedish Open och Stockholm Open, driver bolaget ”JB to serve”Kollega med: Thomas Johansson, tenniskollega som är tävlingsdirektör för samma tävlingar.Gift: Med Petra sedan år 2000. Två barn: Max och BiancaBor: I Saltsjöbaden, StockholmSpelat tennis: Aktivt i 18 år, från 1990 till 2008Största seger: Att få vara med och vinna Davis Cup samt att vinna WimbledonMest stolt över: Idrottsligt så är det just de tävlingarna, annars är det min familj. När jag blev pappafick jag andra perspektiv. Det hjälpte mig mycket. Jag var perfektionist men Max, som reste med påtävlingarna redan som liten, hade ingen aning om jag förlorat eller vunnit. Han mötte mig varendagång med världens största leende och det hjälpte mig att koppla av tennisen och glömma eventuellaförluster mycket bättre än tidigare. Det var bara att gå in i hans värld och bli uppslukad av det hantyckte var viktigt istället.

Före detta tennisproffsen Jonas Björkman och Thomas Johansson marknadsför svensk tennis och jobbar speciellt med att stärka varumärketStockholm Open. Tack vare ett brett och väl etablerat nätverk inom tennisvärlden, i kombination med stor professionalitet ochserviceanda har de skapat ett så stort intresseför tävlingen att spelare och sponsorer nu stårpå kö för att vara med vid nästa tävling.


SOM AKTIVA ÄGNADE tennisproffsen JonasBjörkman och thomas Johansson många flyg-resor mellan olika tävlingar åt att prata om hurde själva skulle göra om de någon gång fickmöjligheten att arrangera en tävling. under2005 blev de involverade av kollegorna thomasWallén och christer hult från Pr event för attjobba med Swedish open i Båstad. under2010 fick sedan Jonas Björkman och thomasJohansson möjlighet att ta över evenemangetkring den svenska tennisturneringen Stockholmopen.

under 1990-talet betraktades Båstad somnågot av en ”badortstävling” och Stockholmopen, som var en så kallad kategori 1000-tävling, var den riktigt fina tävlingen. Men efteratt Pr event tog över Båstad år 2000 har den tävlingen de senaste nio åren röstats fram avspelarna som bästa tävling. istället har Stockholmopens popularitet dalat. – När vi fick uppdraget att jobba med Stockholmopen 2010 såg vi möjligheten att användamånga av de kontakter vi redan hade från våraktiva tid inom tennisen. Vi hade en vision omhur vi ville att det skulle se ut, med leD-skär-mar runt omkring tennisbanan och sky-boxarpå kortsidorna där våra sponsorer kunde ståmed sina gäster och titta på tennis. Med detframgångsrika konceptet från Båstad i ryggenkändes detta som rätt lösning även om inget avdet fanns på plats just då och vi var tvungna attklara införsäljningen av nya sponsoravtal enbartpå de visioner vi hade. Vi kopplade sammanvårt nätverk med potentiella sponsorer. Detöppnade dörrar till nya kontakter. Vi erbjödtennis till frukost eller lunch och på så sätt fickvi möjlighet att presentera våra visioner kringhur vi ville utveckla Stockholm open.

Mental inställning viktigtJonas Björkman ser klarar paralleller mellan attgöra affärer och att tävla i tennis.– Det gäller att hitta vägar för hur du skavinna. Det är väldigt lätt att gå in och sälja nå-gonting om du sålt tio gånger på raken och fåttett avslut. om du inte fått avslut på tio gångermåste du ändå gå in med samma pondus ochsamma tro på att du ska kunna leverera. härtror jag att idrott och affärer är väldigt lika.i tennisen hade jag ett rykte om mig att varaväldigt vältränad och jag försökte alltid varamer tränad än de andra, jag ville aldrig förlorapå fysiken. Samtidigt är tennis ett mentalt speloch jag kunde utnyttja det där ryktet till minfördel. De andra var säkert lika bra tränadesom jag men när vi hamnade i riktigt långamatcher, över flera timmar, räckte det med att

jag hoppade och såg pigg ut på min sida avnätet för att motspelaren skulle få mentala tvivel.När han såg ”glöm inte att det är jag som vinnerde här matcherna oftast-blicken” i mitt ansikteså visste han att han skulle förlora. På den nivåvi spelat är alla så bra att det oftast är den men-tala inställningen som avgör hur det ska gå.

Det ligger mycket seriositet bakom thomasJohanssons och Jonas Björkmans satsning på

tennisens framtid. – Vi kommer från en idrottsvärld där manhatar att förlora och älskar att vinna. Nu när viinte spelar tennis längre handlar det istället omatt leverera ett bra evenemang, det blir vårt nyasätt att vinna. Vi vill inte stå där uppe och hamisslyckats. Vi var enorma perfektionister bådatvå inför tävling och träning. Det finns ingenstörre frustration än att du åker på en förlustför att du slarvat med förberedelserna. Våraolika bakgrunder till trots, allt handlade om attvi lyckades förbereda oss så bra som möjligt.thomas var tidigt en otroligt lovande junior,bäst i Sverige. Jag var bra men låg inte i toppen. Min målsättning; att alltid maximeradet jag gör, har hjälpt mig. Jag kan bara göradet bästa jag kan den dagen och när jag lämnadebanan var det den känslan jag måste ha, att jag

gav allt. Det bara går inte att lämna något åtslumpen. Vi är seriösa i vår satsning men vi ärinte perfekta på något vis. Förra året var vi ny-börjare på att arrangera tävlingar och gick runtmed anteckningsblock och skrev ner förbätt-ringsområden. Jag tror aldrig man blir fullärd i någonting egentligen, men målsättningen äralltid att finslipa och göra det ännu lite bättrenästa gång.

Ger mycket tillbakaGenom att hela tiden ge mervärde tillbaka harrelationen med sponsorerna stärkts.– Vi kallar hellre våra sponsorer för partners. i partnerskap diskuterar man olika lösningarför att tillsammans skapa ett så bra evenemangsom möjligt för alla involverade. Vi möter vårapartners kunder i olika evenemang och har in-volverat våra gamla kollegor inom tennisen. iSverige har vi fantastiskt många tennisspelaresom varit hur bra som helst och dem försökervi ha med så att de också får något roligt ut avdetta. Det ska kännas bra att stödja Stockholmopen hela året, även om tävlingarna bara gårunder tio dagar i oktober. Vi jobbar för attmaximera partnerskapet så mycket som möjligt.

i en tennisturnering är ett bra startfält grundenoch här har alla kontakter och nätverket inomtennisvärlden kommit till nytta. Förra året kombåde Sveriges i särklass bäste tennisspelare idagsläget, robin Söderling, och roger Federer;den kanske störste idrottsmannen genom tiderna och framför allt den främste tennis-spelaren genom tiderna. – Federer är en av våra gamla kollegor och enbra kompis. han kom hit och presterade makalöstennis samtidigt som han bjöd enormt mycketpå sig själv.

Det är normalt väldigt svårt att komma näraflera av världens bästa idrottspersoner. Närroger Federer kom och visade sig både lättill-gänglig och road av att prata med media så ficktävlingen, och allt runt omkring den, väldigtstor och positiv uppmärksamhet.

Framgångsrik satsningSåväl Stockholm open 2010 som Swedenopen i Båstad blev två mycket framgångsrikaoch omtalade tävlingar. Varje år röstar spelarnafram ”Bästa tävlingen” bland de 42 tävlingarsom spelas på touren och Båstad blev återigenbästa tävlingen. – Men det allra mest positiva var att Stockholmopen kom tvåa i tävlingen. Så bra har den aldrig kommit tidigare. Så från att vi hade envision som vi nästan började tvivla på, eftersomvi aldrig tyckte att vi fick några avslut, så vet vinu att vi verkligen levererade. inför årets tävlinghar vi fullt och kan inte heller ta in fler partners.Det är fantastiskt. �

Jonas Björkman och Thomas Johansson mark-nadsför numera Stockholm Open. Tillsammans medmånga andra stora tennisspelare från samma generationarbetar de även för tillväxt inom svensk tennis. De ärbland annat engagerade i "If SO On Tour" som på ettroligt sätt inspirerar barn i 6-10 års åldern att leka ochspela tennis i tävlingar där alla vinner, innan man som10-åring kan börja tävla på riktigt. – Vi vet vilken betydelse det hade för oss att ha spelaresom Mats Wilander och Stefan Edberg framför oss. Nu är målsättningen att ge tillbaka något av all denkunskap, erfarenhet och de kontakter vi fått, till nyagenerationer.

– På den nivå vi spelat är alla så bra att det oftast är denmentala inställningen som avgör hur det ska gå, säger JonasBjörkman som gärna använde ryktet om att han var väldigtvältränad som en mental fördel i sina matcher.

�

�


MÄNNISKAN ÄR i grunden en social varelse ochvi växer genom möten med andra. När vi dess-utom blandar in affärer i våra möten så växeräven företag. Det har bland annat entreprenörenanna omstedt lindgren upplevt. läs gärna artikeln på nästa uppslag om hennes sätt attskapa och bygga nätverk.

Men vad väljer du då – och hur väljer du - närdet finns oanade mängder av träffar att springapå samtidigt som jobbet, familjen och livetockså vill ha sin beskärda del av dig och dinvakna tid?

Skaffa dig en strategi, låt inte slumpen avgöra.tänk igenom vilket nätverk som skulle passadig bäst och undvik att lägga alla ägg i sammakorg; en enda sorts organisation tillfredsställertroligen inte alla dina behov. Gör ett medvetetval och kombinera gärna med ett antal olikaorganisationer. oavsett om du är egenföreta-gare eller jobbar åt någon annan bör du letaefter nätverksgrupper som ger dig nya affärer.

Att välja nätverksgrupper Det finns minst sex olika typer av nätverk dubör överväga att vara med i;• Nätverk för mer ytliga kontakter• Nätverk för mer starka kontakter• Samhällsnyttiga serviceklubbar• Branschorganisationer• Sociala nätverk• könsspecifika nätverk; manliga och kvinnliga

nätverk

De nätverksgrupper du väljer att delta i kankomma att få direkt inverkan på dina referens-baserade affärer. Följande fem aktiviteter kanhjälpa dig att komma igång snabbt med dittnätverkande.

1. Bestäm vilka sorters nätverk du vill eller behöver gå med i. Se till att ha en bra blandning; till exempel ett ytligt, ett starkt och ett socialt. Delta i åtminstone tre olika grupper, men gå inte med i mer än en av varje sort.

2. utvärdera de möjliga nätverksgrupper i din region som passar din profil. Besök några av dem.

3. Ställ checkfrågor; hur länge har gruppen funnits, vilken är organisationens grund-läggande filosofi, hur många medlemmar har den, vilken kvalitet är det på medlem-skapet, vad kostar det jämfört med andra sorters marknadsföring, hur ofta träffas man,vad tycker de andra medlemmarna om gruppen och fundera även på vad ditt allmänna intryck av gruppen är.

4. Prata med medlemmarna i de nätverk du besöker om hur det har fungerat för dem.

5. Gå på återbesök. en gång räcker kanske inte(förutom i starka kontaktnätverk som kanske råkar ha en branschplats ledig för dig just då, och i så fall bör du kanske gå med innan någon annan tar platsen).

Nätverk för mer ytliga kontakterhit räknas mingel, kortare utbildningar, semi-narier och träffar med många människor frånmängder av branscher. Det kan till exempelvara ett möte med den lokala handelskammaren.Det finns inga begränsningar för hur mångafrån varje bransch som kan vara med och demer regelbundna träffarna sker ofta månadsvisoch erbjuder mingel kombinerat med olika presentationer av gästtalare, kortare seminariereller informationsmöten. handelskamrarna iSverige är regionalt baserade näringslivsorganisa-tioner, öppna för alla företag. Mer informationfinns på www.cci.se

Nätverk för mer starka kontakterStarka kontaktnätverk fokuserar på att skaparelationer i en yrkesmässigt professionell miljö. hit räknas bland annat BNi, världens störstaaffärsnätverk. Varje grupp välkomnar en med-lem per bransch eller yrkeskategori och varjemöte följer en tydlig struktur med en fastagenda. Mötet omfattar både mingel, före-tagspresentationer och tid för medlemmarnaatt byta affärsreferenser och rekommendationer.Medlemmarna i nätverket lär känna varandraoch rekommenderar varandra inom sina respektive kontaktnät, så kallad word-of-moutheller referensmarknadsföring. här krävs etthögre engagemang av medlemmarna än imånga andra nätverk. Det skapas långsiktigarelationer och medlemmarna bär med sig dinavisitkort och rekommenderar dig så snart de

NÄtVerk

att nätverka är oslagbart! Nätverka mera!”Vill du öka dina möjligheter till mer affärer? Gå med i ett nätverk!”Visst har du hört den formuleringen någon gång och visst kan det vara ettmycket gott råd. Men vilket nätverk är bäst och vad ska du tänka på närdu väljer? Tidningen Affärsnätverkaren bjuder på konkreta tips för attskapa en bra mix i ditt nätverkande.

ANNONS

Vill ditt företag synas i tidningen?

Ta chansen att annonsera i Affärsnätverkaren och nå ut till mer än 10 000 företag över hela landet.

FÖR MER INFORMATION kontakta Patrik Wilén på 031-778 35 88 eller [email protected]

KOM IHÅGAtt knyta värdefulla kontakter är en resa, inte ett mål. Det är inget man gör ett tag ochsen slutar med; det är en process som dumåste jobba med kontinuerligt.


hör någon som är i behov av just det du gör. På www.bni.nu hittar du kontaktinformationoch kan anmäla dig för att besöka ett lokaltBNi-team.

Samhällsnyttiga serviceklubbar här hittar man många av de ursprungliga nätverken och hit räknas organisationer som till exempel rotary och lions. klubbarna kanvara en ganska bra källa till referensbaseradeaffärer trots att deras huvudsakliga syfte egent-ligen är att tjäna det allmänt goda. i klubbarnabrukar många representanter från det lokalanäringslivet ingå. Vill du veta mer om rotary,se www.rotary.se Mer fakta om lions finns på:www.lions.se

Branschorganisationer olika branscher har egna nätverksgrupper, deblir ett slags kunskapsnätverk där yrkesverk-samma kan träffa andra från samma branschoch utbyta erfarenheter. här får du inspirationoch goda råd kring hur du själv kan utveckladin verksamhet. Detta kan vara ett sätt att knytakontakter med personer som både kan bli poten-tiella kunder och bra underleverantörer till dig.eller gå med i de branschnätverk där dinabästa kunder är med. Branschorganisationerfinns för de flesta branscher, bland andra: Far

NÄtVerk

Branschorganisationen för revisorer och rådgi-vare, Svenska försäkringsförmedlares förening,Sveriges Marknadsförbund och Sveriges advo-katsamfund.

Sociala nätverk De flesta nätverk där du har personliga kontak-ter är sociala nätverk. hit räknas till exempelsingelklubbar och olika träffar där du kombine-rar nytta med nöje. Samtidigt börjar begreppetsociala nätverk användas allt mer när det gällersociala medier via internet. att nätverka privatvia sociala medier är vanligt. Många har Face-book-konto, håller kontakt med gamla klass-kamrater via Stayfriends, uppdaterar kollegoroch vänner med snabba twitterinlägg och re-flekterar över livet via en blogg. ett nätverksom linkedin, där det också är möjligt att blirekommenderad av andra, söka uppdrag ochnya jobb, är bra för att bland annat hålla kon-takt med tidigare kollegor och bli exponeradför nya. www.linkedin.com

Kvinnliga nätverk”Det bästa sättet att komma någon vart somkvinna är att gå med i ett manligt nätverk!” Detär ett icke allt för ovanligt råd en affärskvinnafortfarande kan få höra. Men faktum är att dekvinnliga affärsorganisationerna har haft stor

betydelse för utformningen av dagens nätverks-organisationer. under 1980-talet ökade detkvinnliga företagandet rejält, men kvinnorhade det svårt att komma in i många av de traditionellt manliga nätverken. Då började detskapas separata nätverk för kvinnor, såväl ytligasom starka nätverk och även branschspecifikasammanslutningar som till exempel hilda; ad-vokatsamfundets nätverk för kvinnliga jurister.

Manliga nätverk Nätverk som enbart tillåter män har funnits iurminnes tider. Själva uttrycket ”manligt nät-verk” känns ovanligt att säga, kanske mest föratt så många nätverk fortfarande är manliga. i dag förknippas begreppet även med män somarbetar för jämställdhet och för kvinnofrid, motmäns våld mot kvinnor. �

ANNONS


– Kraften i nätverkande är helt otrolig och att kunnafå vara den som skapar forum för människor attmötas är så inspirerande. Det säger Anna Omstedt Lindgren, entreprenör ochgrundare samt VD för MedUniverse, ett webbaseratnätverk för läkare.

Bryter &– Det ligger en enorm kraft i att nätverka

NÄtVerk

– Läkare borde nätverka merän vad de gör i dag, tyckteAnna Omstedt Lindgren, VD (t.h.) och grundade tillsammans med Anna Norin,vice VD (t.v.) ett professionelltoch unikt nätverk för läkareöver internet; MedUniverse,som i dag har över 2 000medlemmar.

TEXT: karina Sannefjordh

FOTO: t Busch christensen

ANNA OMSTEDT LINDGREN berättar gärna omden styrka och inspiration hon ser i olika nät-verk. Själv har hon startat flera stycken. Somentreprenör är hon van att tänka i vidare banoroch är inte rädd för att bryta mönster för attskapa nya sammanhang.

Tasteline smakade merunder studietiden på handelshögskolan iStockholm slog sig anna omstedt lindgrenihop med två andra studenter och började ut-veckla företagsidén tasteline, med recept pånätet.

mönster skapar nytt


– tanken var att vi skulle skicka ut informationoch recept till våra läsare. Men det händernågot när man ger människor möjlighet attkommentera och själva bidra till innehållet.istället upptäckte vi att tasteline blev en brakanal för att också skicka in information, tilloss. Vi fick in nya recept och vi märkte ocksåatt den här typen av kontakt ibland kunde ledatill att två personer helt okända för varandrafick kontakt och började diskutera mat. Någraträffades till och med på riktigt, utanför nätet,tack vare att de i grunden delade ett intresse förmat. Vårt forum öppnade också för diskussio-ner av helt andra frågor än mat. Det låg ensådan enorm kraft i detta, att ha skapat ettforum där människor kunde mötas. Det var såinspirerande.

tasteline lanserades tidigt under år 2000 ochsåldes till Svenska Dagbladet fem år senare, idag är det en av Sveriges största webbsajter förmat och dryck.

Poker på schemat– under tastelinetiden gick jag med i ett nät-verk med ett gäng entreprenörer som till 80procent bestod av killar. Det var ett inspire-rande och givande nätverk och jag lärde migsnabbt att killar nätverkar annorlunda än tjejer.killar nätverkar ofta runt en aktivitet av någotslag. När det här nätverket utvecklades så bör-jade de spela poker med varandra och jag, sominte kunde spela poker, slutade att gå till träf-farna. Det var frustrerande för jag kände ju attjag gick miste om en massa bra möjligheterbara på grund av att jag inte spelade poker,säger anna omstedt lindgren.Det var då hon drog igång Pokerface – ett nätverkför kvinnliga entreprenörer och företagsledare.

– Det var för att lära mig och andra kvinnligaentreprenörer att spela poker och att få en brayta till närverkande med killarna. Pokerfacehar fått riktigt bra effekt. Det skapas nya affä-rer, knyts kontakter och det har även resulterati helt nya företag. Det ligger ett enormt värde iett nätverk som kan ge en sådan energi. Pokerface har också blivit ett starkt påverkans-instrument, det är bland annat dit media ellerandra företagare vänder sig när de behöveråsikter och synpunkter från medlemmar ikvinnliga nätverk.

Killar inspirerar– Det är ovanligt med kvinnor som nätverkarså som killarna gör. För mig är killar en stor in-spirationskälla. De har en förmåga att kombi-nera nöje med nytta och de är duktiga på attbygga relationer på helt andra sätt än tjejer.När tjejer nätverkar sker det ofta genom att gåpå seminarier, utbildningar och spa och så pra-tar man gärna om ämnen ur ett problemorien-terat perspektiv.

i nätverket Pokerface sitter det tävlingsinrik-tade personer, det är kvinnliga entreprenörersom är väldigt fokuserade på affärer, som gillaratt förhandla, satsa och vinna. – Jag tror att fler tjejer skulle ha nytta av så-dana nätverk. kanske inte nödvändigtvis pokermen i alla fall mer aktivitetsinriktade träffaroch jag tycker inte att spa är en tillräckligt braaktivitet för att åstadkomma rätt effekt i det härfallet. När entreprenörer träffas och lär känna va-randra sker också oväntade möten, precis som i fallet med tasteline.– När vi har lärt känna varandra och även träf-fas utanför nätverket så blir vi också allt mertydliga för varandra. Vi lägger tid på vårt nät-verkande och det medför rätt ofta att vi kanbörja prata affärer mitt i en pokeromgång; ” hur var det nu, hade du kontakter med endistributör? Jag skulle behöva en bra kontakt”och liknande. Det är väldigt roligt och det bliråterigen väldigt kraftfulla resultat av att personerfrån olika sammanhang träffas och plötsligt sermöjligheter för att göra affärer med varandra.

Hjälper läkare nätverkaen yrkeskategori som borde nätverka mer änvad de gör i dag, både för sin egen skull och församhällets, är läkare. – Det förekommer inte så mycket kunskaps-utbyten mellan olika sjukvårdsenheter och regioner som man kan tro. och samtidigt ärdet få grupper där ett nätverkande kan göra så stor nytta som just bland läkare.

och hur var det nu – vad gör man om det sak-nas ett forum för att skapa kontakter och ovän-tade möten? Jo, man tar initiativet och startar

ett nätverk, vilket var precis vad anna omstedtlindgren gjorde. i dag jobbar hon full tid somVD för Meduniverse, Sveriges första professio-nella nätverk enbart för läkare. Nätverket ärhelt utan ägande av läkemedelsbolag, landstingeller fackförbund. här har läkarna ett neutraltforum för att hitta, hålla kontakt och samarbetamed kollegor över hela landet. De kan även diskutera ämnen som karriär, ledarskap ochlön, forskning och medicinska frågor. – Genom Meduniverse har de ett forum därde kan hjälpa varandra. När två läkare medolika specialinriktningar träffas och plötsligtinser att deras patienter kunde ha nytta avbådas kunskaper, eller när man ser att manskulle kunna samarbeta för att skapa bättre och mer effektiva behandlingssätt, då har nät-verkandet verkligen gett resultat. På flera sättdessutom; dels genom att skapa oväntade ochkraftfulla relationer läkare emellan, dels genomatt skapa förutsättningar för bättre vård av patienterna.

i Sverige är det ovanligt att läkare samarbetaröver specialistområden.– läkare som grupp är styrda av såväl politikersom verksamhetschefer och står faktiskt relativtensamma mot patienten. När jag kommer ochpratar nätverkande är attityden först: ”Vem harlurat i dig att vi behöver det här?”. Men mångaav dem som är med i nätverket förstår snabbtnyttan i att dela erfarenheter med varandra.Nätverket består idag av över 2000 läkare därmånga ibland inte känner varandra trots att dejobbar på samma sjukhus. att vara med om attskapa både en fysisk och digital mötesplats förall den kraft som finns i detta är väldigt spän-nande. allt fler ser ett värde i att träffas på dethär sättet, det ger ringar på vattnet och detfinns ett mycket stort samhällsvärde i det. �

NÄtVerk

KORT OM ANNA OMSTEDT LINDGRENGrundat:• TASTELINE – nätverk för matintresserade• POKERFACE – nätverk för kvinnliga entreprenörer• MEDUNIVERSE - nätverk för läkare.

Blev en av tidningen Veckans Affärers 101 utvalda supertalanger 2009.Finalist till Årets Affärsnätverkare 2010.

Motto: Ärlighet varar längst


I receptet för ett gott företagande och en framgångsrik affärsnätverkare bör definitivt ingrediensen ”seriös” ingå. Ordet är synonymt med många olika begrepp och kan stå för allt från allvarlig, strikt och korrekt till uppriktig, ärlig och professionell. Du kan vara långsiktig, förtroendeingivande samt målmedveten och allra bäst blir det om du kryddar det hela med seriositet.

Johan Pauli, revisor och rådgivare på KPMG i Göteborgskapar gärna långsiktiga och personliga relationer medsina kunder.

revisorn är seriositeten

personifierad

SerioSitet

Att vara seriös i affärer är förhoppningsvis något som alla företagare strävar efter och det finns vissa yrken där seriositet är en absolut förutsättning. En yrkesgrupp som ofta uppfattas som extra seriös är revisorer.

– I vårt fall betyder seriös att vara professionell och någon som man kan lita på, att vara ett stöd till företagaren, säger Johan Pauli, revisor på KPMG, ett av Sveriges ledande företag inom rådgivning, revision och skatt.

En kvalitetsstämpelen revisor har till uppgift att kvalitetssäkra ettföretags ekonomiska information till marknadoch ägare. Genom att göra det bidrar revisorntill att stärka företagets förtroende vilket i sintur kan leda till att fler vill göra affärer med företaget.

– Vi blir ett slags kvalitetsstämpel för företaget.i vårt fall betyder seriös att vara professionelloch någon som man kan lita på, som vet vilkalagar och regler som gäller, och som kan hjälpaföretagaren att undvika problem.

För en revisor kan ordet ”seriös” stå för olikasaker. – Jag ser framför allt två betydelser. Som revisormåste man ha ett seriöst intresse för företaget,man måste brinna för företagande och ha ettdjupt engagemang för kundens frågor. Vi gör alltför att skapa långsiktiga och bra relationer. Vimåste också vara seriösa i lagens rätta bemärkelse.Vi visar vår seriositet genom att förklara vadsom är rätt och fel i förhållande till lagar och regelverk. Det gäller i allt från hur vi utför vårt arbete till de råd vi ger.

Rådgivande rollSom revisor måste man vara nyfiken och kunnase affärsmöjligheter och utveckla dessa. Vilketbetyder att man inte bara granskar utan ocksåvägleder och ger råd som kan utveckla företagetlångsiktigt.

Som revisor får man inte heller vara rädd föratt sätta gränser, här är tydligheten viktig. – Även om kunden har hittat en lösning somser bra ut vid en snabb granskning så är det juändå inte alltid till det bästa för kunden på långsikt. Genom att ta en diskussion om vilka kon-sekvenser det kan få hittar vi en bra lösning. Jagtycker att kunderna har bra förståelse för riskoch möjligheter och vad som är rätt och fel. isådana situationer är rådgivning en stor ochviktig del i mitt arbete och det passar mig ut-märkt. Jag vill bygga långsiktiga relationer medmina kunder och då behöver jag också ge se-riösa råd som jag kan stå för, även senare.

att man är seriös behöver förhoppningsvis intebetyda att man är alltför tråkig, påpekar JohanPauli.– Jag jobbar med ägarledda företag och entre-prenörer. Personliga relationer är viktiga ochjag vill inte gärna framstå som den ”motsträvigerevisorn” men samtidigt är det nödvändigt attjag är seriös i min rådgivning. Det viktigaste äratt vara tydlig och det handlar om att vara professionell och att ha rätt kunskaper. Det behöver också finnas ett genuint engagemangför människor. �

I AFFÄRSNÄTVERKANDE, och framför allt närdu bygger en del av din marknadsföring på attfå affärer genom goda rekommendationer ochreferenser, är det viktigt att du visar hur seriösdu är i din yrkesroll. i nätverksgrupper pratasdet ofta om värdet av att göra sig synlig förandra och att presentera sig själv och sin verk-samhet på ett sätt som visar att man är profes-sionell och seriös.

TEXT: karina Sannefjordh ILLUSTRATION: Med enkla ord

att vara seriös behöver förhoppningsvis inte betyda att man är alltför tråkig.””


Är du seriös eller!!?En titt i citatsamlingen visar att många väldigt seriösa källor genom åren fällt ett och annat fullkomligt seriöst uttalande – i alla fall ansågs de vara det då. Nu, med facit i hand ser vi kanske något annorlunda på saken.

ANNONS

Från en artikel i New York Times, 1939:”TV kommer aldrig att bli någon seriös konkurrent till radio eftersom folk måste sitta och hålla ögonen klistrade på en skärm hela tiden; den genomsnittliga amerikanska familjen har inte tid för sånt.”

Från en av cheferna på skivbolaget Decca till medlemmarna i Beatles, 1962:”Ni kommer aldrig att lyckas, fyrmannaband är ute. Åk hem till Liverpool.”

IBM:s grundare Thomas Watson påstås 1943 ha sagt: ”Jag tror det finns en världsmarknad för kanske fem datorer”

Ken Olsen, VD och grundare av Digital Equipment, 1977:”Det finns inget skäl till att någon skulle vilja ha en dator i sitt hem”.

Ines Uusman, IT-ansvarig minister på 1990-talet:”Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet”.

Och sist men inte minst ett citat från Niels Bohr, dansk fysiker,1885-1962:”Det finns saker som är så allvarliga att du måste skratta åt dem”


Svenska företagare är flitiga. Drygt 20 procent,eller omkring tio arbetsveckor, mer än en anställd– det är vad en genomsnittlig företagare arbetarunder ett år.

Tankesmedjan Captus har, i samarbete med Företagarna,tittat på statistik från Eurostat över arbetstid bland företa-gare i Sverige och andra länder. I internationell jämförelsesticker svenska företagare ut som speciellt arbetssamma.

Vi jobbar i allmänhet färre timmar än vad man till exempelgör i Storbritannien och USA men företagarna i Sverige harden högsta arbetsbelastningen.

Inte undra på att man känner sig lite trött ibland!

Helt okej att känna sig lite trött…

Nyföretagandet ökar kraftigt i Sverige. Mest ökar kommunermed stark turism- och besöksnäring. En femtedel av alla nyregistrerade företag återfinns i Stockholm, men Jämtland,Värmland och Västernorrland kommer starkt.

Källa: Nyföretagarcentrum

…och vi blir fler!

F-faktorn påverkar konsumentens inköpsbeslut vilka i alltstörre utsträckning grundar sig på goda råd och rekommen-dationer från vänner och anhängare i sociala medier. Konsumentbeteendet är visserligen inte nytt, i alla tider har folk frågat varandra om råd inför större beslut men tackvare den tekniska utvecklingen har F-faktorn fått fler plattformar. Goda råd och synpunkter konsumenter emellansprids allt snabbare.

Källa: Keller Fay Group, konsultfirma i USA, specialiserad på faktakring mun-till-mun marknadsföring online och offline.

De engelska orden Friends,Fans and Followers utgörgrunden i begreppet”F-faktorn”.

F-FAKTORN PÅVERKAR KONSUMENTEN


1 Tydlig kommunikation, mål och bra balans mellan ansvar och befogenheter2 Delaktighet och att få vara involverad3 ”Högt i tak” och tillåtande attityd 4 Inflytande över sina arbetsuppgifter5 Uppmärksamhet och feedback

Källa: En kartläggning av hälsotillståndet som Previa gjort bland 55 000 personer i Sverige, 2008 - 2010. www.Previa.se

Nio av tio trivs på jobbet! De fem främsta anledningarna till varför vi trivs på jobbet:

1. Starta din verksamhet kring något du verkligen trivs med 2. Skapa något som sticker ut, våga åstadkomma förändring3. Skapa något som alla du jobbar med kan känna sig stolta över4. Var en bra chef; lyssna och lär av medarbetarna, beröm dem och förstärk det positiva5. Var synlig. Ge dig ut och träffa andra företagare, kunder och medarbetare

Ett avslutande gott råd utanför listan är också att inte vara rädd för att misslyckas. Skulle du misslyckas så kom ihåg att du inte är ensam, många misslyckas och det bästa är att lära sig något av varje tillfälle. Tappa inte sugen, res dig och försök igen.www.entrepreneur.com

Hemligheten bakom framgångPå webbsidan entrepreneur.com delar den brittiske entreprenören och grundaren av Virgin Group, Richard Branson, med sig av några hemligheter för hur man skapar en framgångsrik verksamhet.

FAVORIT I BOKHYLLAN“Networking Like a Pro - Turning Contacts into Connections”Av Ivan Misner, David Alexander och Brian Hilliard:

Ta ditt minglande och nätverkande till nya nivåer. I boken slås bland annat fast att nätverkande handlar mindre om att möta nya människor och mer om att få dem duträffar att komma ihåg dig efteråt.

CITATET”Entreprenörer är de som har förstått att det är en liten skillnad mellan problem och möjligheter och har förmågan att vända båda till sin fördel!”

Niccolò Machiavelli,Författare, Florens 1469-1527)

”

ANNONS

AFFÄRSNÄTVERKAREN, NR 4Affärsnätverkaren är Sveriges enda affärsmagasin om referensmarknadsföring. Ansvarig utgivare: BNI Affärsnätverket, Gunnar Selheden, [email protected]ör och produktion: Karina Sannefjordh, Med enkla ord AB, [email protected] Grafisk form: Carina Wetterström, MW Reklambyrå AB

Upplaga: cirka 10 000ex, 2ggr/år. Spridning: Når förutom 2 500 medlemsföretag ut till beslutsfattare, näringslivskontakter, affärsnätverk, näringslivskontor, företagarföreningar och handelskammare med flera, över hela landet. Delas även ut till besökare på BNI-möten. Annonsinformation: Patrik Wilén, 031-778 35 88, [email protected] Tryck: TORO/GötatryckerietCitera gärna innehållet, kom ihåg att ange källa.

För uppgift om närmaste BNI-team och kontakt med regionansvariga; se www.bni.nu Tidigare nummer av tidningen finns på http://www.issuu.com/bni-sverige/docs samt finns tillgängliga på de affärsmöten som hålls runt om i Sverige varje vecka. Trevlig läsning!

BNI AffärsnätverketVädursgatan 5, 412 50 Göteborg. Telefon: 031-778 06 20.

SISTA RADERNA ...… om att det första intrycket till ochmed kan ge affärer, flera år senare!

– Varför tveka? Det är lika bra att skapa ett bra intryck redan från början!

Det går så fort att skapa ett första intryck. Tänk barapå hur fort du själv skapar dig en bild av personendu möter – på ett fåtal sekunder har du både settoch uppfattat personen så pass att du skulle kunnalämna ett omdöme till och med. ”Ser ut att vara enpositiv typ med ett öppet sinne”.

Min gode vän ledarskapskonsulten pratar ofta omdet där med det första intrycket och hur viktigt det är. – Stick ut, Karina, det är ingen idé att tveka. Sägnågot uppseendeväckande, ha en blomma i kavajeneller visa upp något roligt du producerat. Du harbara 6 sekunder, sen har folk en uppfattning av dig.

Så tveka aldrig, det är lika bra att skapa ett bra intryck redan från början. Och det är ingen idé attvara nervös, alla andra är lika nervösa och tänkermest på sig själva så ingen märker något ändå.

Jag har haft svårt att tro honom. För några år sedan var jag gäst på en nätverksträfföver frukost. Jag var nervös och hade förberett mignoga men ändå kom inte orden ut riktigt som jagtänkt. Hettan från den snabbt startade inre kris somuppstod spred sig i kroppen samtidigt som hjärnanhelt enkelt gick på semester. Men plötsligt – somfrån ingenstans – fick jag stammande fram att: ”ja,precis så här svårt kan det vara för en chef som skainformera sina anställda om en förändring. Ordenkommer liksom inte ut”.

Jodå, jag kom igenom min presentation och klaradeav mötet och något slags intryck måste jag ändå haskapat för häromveckan ringde telefonen.– Jag vet inte om du minns mig men jag minns dig –vi var med på samma frukostmöte för två år sedanoch jag minns fortfarande den inlevelse du hade närdu berättade om företagare som du hjälpt med text.Nu undrar jag om du skulle kunna hjälpa oss, i vårtföretag?

”Det första intrycket kan vara avgörande för din karriär” läser jag i en blogg om jobbcoachning påwebben. Absolut, tänker jag, det stämmer - en stapplandepresentation kan ju till och med ge uppdrag flera år senare.

Varna hälsningarKarina SannefjordhRedaktör Affärsnätverkaren

Ge dig namnet på företag som behöver dina tjänster – och även ge andra företag ditt nummer så att de ringer dig

koppla samman och presentera dig för nya potentiella kunder

rekommendera dina produkter och tjänster försina kontakter

Marknadsföra dina produkter och kanske spridadina broschyrer och faktablad både hemma och på jobbet

hjälpa till att sprida din information bland andraföretagare. Företagare längs med samma gata kanhjälpa varandra med marknadsföring – ett informationsblad eller erbjudande framme i kassan från företaget bredvid är ett bra sätt atthjälpas åt att locka fler kunder

hjälpa dig att bli publicerad, de kan skriva om dig i sina nyhetsbrev och bloggar, rekommendera dig på linkedin, nämna dig på Facebook och tipsa andra redaktörer om att skriva om dig och din verksamhet.

konsten är att matcha dina behov med de rätta kontakterna. och det häftigaste av allt;detta fungerar lika bra åt andra hållet. Genom att följa listan kan dina kontakter och kollegor bli dina bästa marknadsförare – och du deras!lycka till!

1

2

3

4

5

6

Visst har du också någon gång hört en kollega eller kundkontakt visasin tacksamhet genom att säga: ”Säg bara till om det är något jagkan hjälpa dig med!” Hur ofta har du svarat: ”Ja, nu när du nämnerdet – det finns några saker du skulle kunna få göra”? Det händer inte så ofta, eller hur? Istället kanske du svarar: ”tack, det ska jag tänka på”.

Låt inte tillfällen som dessa rinna ut i sanden. Varför inte vara lite beredd nästa gång? Dina kontakter kan mycket väl bli din bästamarknadsföringshjälp och på så vis bli en bra kanal till fler affärer.

Dina kontakter kan;

6 sätt för dina kontakter att marknadsföra ditt företag

affärsnätverkaren nr 4

Documents