1 2016-12-12

Aktuell arbetsgrupp (rev 20161129)

• Jörgen Persson ordf, Trafikverket

• Niclas Nilsson, Transportstyrelsen

• Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket

• Ursula Eriksson/ Daniel Pettersson, Polisen

• Maria Wedin, TFF, Trafikförsäkringsföreningen

• Per Johansson, ALF ATV- Leverantörernas Förening

• Micke Anderzon, ATV Sweden

• Lars Harlin, Dealy Sweden AB

• Peter Lundqvist, SLU Alnarp, Lantbrukets Arbetsmiljökommitté – LAMK

• Tomas Nordfjell, Björn Edlund SLU Umeå

• Arne Heimdahl, STHR (Sveriges terrängutbildares riksförbund)

• Anders Drottja, LRF

• Anna Strandberg/ Malin Johansson, Konsumentverket

• Tomas Gullberg/ Martina Dalbrink, Säker skog

• Anders Wennlöf, SKL

• Henriette Wallén Warner, VTI

Analysgrupp

Johan Strandroth, Jörgen Persson Trafikverket, Matteo Rizzi, Folksam

2 2016-12-12

Program avstämningsmöte fyrhjulingsstrategi 1.0 29 nov 2016

10.00 Inledning, olycksutveckling, registreringsutveckling mm Jörgen Persson Trafikverket

10.50 Vad händer i Australien? Peter Lundqvist SLU Alnarp

11.00 Doktorandprojekt på SLU ang fyrhjulingar, vad hände? Tomas Nordfjell SLU Umeå

11.40 Terrängkörning Per-Olov Wikberg Naturvårdsverket

12.00 Lunch

13.00 Prioriterade insatsområdena, vad har hänt? Alla deltagande organisationer

• Grön text = aktiviteterna är slutförda

• Svart text = aktiviteterna pågår

• Röd text = aktiviteterna har stoppats

• Blå text = exempel på resultat

15.00 Övrigt kända aktiviteter inom området? Alla

15.30 -16.00 Så går vi vidare Jörgen Persson, Trafikverket

3 2016-12-12

Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik

(glidande 5-års medelvärden), 1996-2015. Källa: Transportstyrelsen

4 2016-12-12

Strategiernas utvecklingsfaser för oskyddade trafikanter

1.02.0

Mc o Mopedstrategi

Inte

nsit

et

Fyrhjulingsstrategi

2016 2013 2015 2014 2012 2017 2018

1.0 3.0 2.0

Cykelstrategi

2.0

Fotgängarstrategi

1.0

5 2016-12-12

Ökad säkerhet på fyrhjulingarGemensam strategi för åren 2014-2020

Syfte

Öka säkerheten för de som åker fyrhjuling

Systematisera säkerhetsarbetet och öka samverkan inom området.

Mål

Visa hur antalet omkomna på fyrhjulingar kan halveras och hur antalet

mycket allvarligt skadade kan minska till 2020 från 2011års nivå.

6 2016-12-12

Ökad säkerhet på fyrhjulingarGemensam strategi version 1.0 för åren 2014-2020

Samverkan mellan viktiga aktörer som kan och vill bidra

Huvudinriktning

• Säkerhet både på och utanför väg

• Terränghjulingar

• Fyrhjuliga motorcyklar

• Fyrhjulingar registrerad som traktor (med tjänstevikt upp till 600 kg)

• Oregistrerade fyrhjulingar

Prioriterade insatsområden

• Information

• Personlig skyddsutrustning

• eCall

• Skyddssystem

• Hastighet

• Utbildning

Systematiskt uppföljning och ständiga förbättringar

• Behov av forskning och innovation

• Årliga avstämningar av aktörernas åtgärder

• Regelbunden utveckling av strategin utifrån ny kunskap och vidtagna åtgärder

7 2016-12-12

8 2016-12-12

Källa: SCB

2015 2014

Terränghjuling 87 874 82 187

Fyrhjulig MC 22 266 21 191

Epa/A-traktor 9 621 8 676

Traktor<600g 5 597 4 409

Mopedbil 4 114 3 493

Tot 129 472 119 956

9 2016-12-12

4-hjulingar i trafik vid årsskiftet fördelat på fordonsslag och årKälla:SCB

SCB kommentarer:

Terränghjulingar; Innan 2009 ingick Terränghjulingar i begreppet terrängskoter.

På grund av detta kan vi inte ta fram data innan 2009. Från 2009 och framåt finns terränghjulingar i egen tabell.

10 2016-12-12

4-hjulingar i trafik vid årsskiftet fördelat på fordonsslag och årKälla:SCB

SCB kommentarer:

Mc; L7E. (L7E= Tung 4-hjuling). MC registrerade före 2005 finns ingen markering för antalet hjul, därför kan man säga att MC endast innehåller nyregistreringar från 2005

Mopedbilar; L6E ( L6E = Lätt 4-hjuling) Mopedbilar registrerade före 2005 finns ingen markering för antalet hjul, därför kan man säga att Mopedbilar endast innehåller nyregistreringar från 2005

Traktorer; Tjänstevikt upp till 600kg

EPA o A-traktorer (ombyggda bilar); Karrosserikod1 eller Karrosserikod2 = 7

11 2016-12-12

Registrerade ”fyrhjulingar”, årsskiftetKälla: SCB

12 2016-12-12

Försäljningsstatistik Januari – oktober Källa: McRF

2015 2016

ATV 6099 st 5920 st - 13,3 %

Quadricycles (fyrhjuliga mc) 2530 st 2331 st - 7,9 %

Traktorreg fyrhjulingar 1032 st 1371 st + 32,8 %

Mopedbilar 496 st 867 st + 74,8 %

Summa ”fyrhjulingar” 10157 st 10489 st

Motorcyklar 8940 st 9674 st + 8,2 %

Mopeder 9376 st 10 542 st + 12,2 %

13 2016-12-12

Dataunderlag omkomna och skadade på ”fyrhjulingar”(mc, terränghjuling, oregistrerad)

TR

Trv:s

djupstudier

42 st

Omkomna Skadade

Väg

Inte väg

Rättmedicinalverket

ca 74 st (2001-2012)Socialstyrelsen, besökt akutsjukhus

ca 7 000 st (2007-2010)

TR

44st

80% (ca 5600)

30st

20% (ca 1400)

TRPolisrapporterade från

STRADA, 558 skadade

2001-2012

RMV:s

rättsmed.

databas

27 st

14 2016-12-12

Några av begränsningarna i underlaget till mötet:

• Vi saknar uppdaterade uppgifter om omkomna o svårt skadade vid

sidan av vägen. (Tidigare underlag från RMV visade på ca 2

omkomna vid sidan av vägen per år)

• Vi saknar idag uppdaterade uppgifter om utveckling av antalet

personskador i försäkringssammanhang

15 2016-12-12

Omkomna oskyddade på motorfordon i vägtrafik, 2003-2016

Källa: STRADA polis *Jan- 22 nov 2016

16 2016-12-12

Svårt skadade oskyddade på motorfordon i vägtrafik Polisrapporterade 2003-2016

Källa: STRADA polis *Jan- 22 nov 2016

17 2016-12-12

Dödade och svårt skadade personer (polis) samt

måttligt/ allvarligt skadade (sjukhus) på fyrhjuling i vägtrafik2003-20161122Källa: Djupstudier/STRADA

* Prel. jan-22 nov

Ändrade rapporteringsrutiner

fr o m 2015 STRADA sjukvård

18 2016-12-12

Andelen måttligt och allvarligt skadade förare av

fyrhjuling fördela efter ålder(n=181)2011-2016 Källa: STRADA sjukvård

Under samma period skadades 41 som passagerare varav 11 var under 16 år

19 2016-12-12

Andelen måttligt och allvarligt skadade förare av

fyrhjuling fördela efter kön (n=181), 2011-2016 Källa: STRADA sjukvård

20 2016-12-12

Måttligt och allvarligt skadade på fyrhjuling fördela

efter väghållare (n=222), 2011-2016Källa: STRADA sjukvård

21 2016-12-12

Måttligt och allvarligt skadade på fyrhjuling fördelat

efter konflikttyp2011-2016 Källa: STRADA sjukvård

Ej konflikt (Ofta vält/ramlat av) 177

Bil 17

Övrigt/okänt 7

Träd 5

Stolpe 4

Berg/Stor sten 3

Räcke 3

Fotgängare 2

Mur 2

Hus 1

Älg 1

Totalsumma 222

9 av 10 skadades i samband med singelolyckor

22 2016-12-12

Svårt och lindrigt skadade i mopedbil, EPA/A-traktor 2010-2016 (n=276) Källa: Textsök ur STRADA polis 2010-20161109

23 2016-12-12

Dödsfall På och utanför vägKälla: Rättmedicinalverket ca 74 st (2001-2012)

– 58% i trafikområdet

– Medelålder 44 år

– 93% män

– 96% singelolyckor

– 61% alkoholrelaterade och hög promillehalt (2007-2012, Eriksson, 2013)

Skadefall På och utanför vägKälla: Socialstyrelsen, besökt akutsjukhus ca 7 000 st (2007-2010)

– 21% i trafikområdet, 22% i skogsområde och 19% på infart/parkering

– 40% barn under 15 år

– Armfraktur vanligaste skadan (20%)

24 2016-12-12

Omkomna 2001-2012

• VägområdeKälla: Rättmedicinalverket ca 44 st (2001-2012)

– 55% skallskador, 7% bröstkorgsskador

– 70% vältning

– 33% klämd under fordon

• Utanför vägområdeKälla: Rättmedicinalverket ca 30 st (2001-2012)

– 15% skallskador, 26% bröstkorgsskador, 19% drunkning

– 60% vältning

– 56% klämd under fordon

25 2016-12-12

7 av 10 av fordonen inblandade i dödsolyckor var terränghjulingar

Fordonstyp42 omkomna på fyrhjuling på väg 2001-2012

21%

2%

60%

10%7%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

mc reg moped reg tgsk reg tgsk oreg okänt oreg

Källa: Trafikverkets djupstudiedata av omkomna på väg

26 2016-12-12

4 av 10 omkomna på terränghjulingar omkom på en väg med statlig eller kommunal väghållare.

Terränghjulingar får i normalfallet endast köras på enskild väg samt korsa allmän väg.

Väghållare, terränghjuling29 omkomna på terränghjuling på väg 2001-2012

62%

7%

31%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

enskild kommunal statligKälla: Trafikverkets djupstudiedata av omkomna på väg

27 2016-12-12

Vad händer i Australien?Peter Lundqvist SLU Alnarp

• Särskild bildserie

28 2016-12-12

Doktorandprojekt på SLU ang fyrhjulingar, vad hände?Tomas Nordfjell SLU Umeå

• Särskild bildserie

29 2016-12-12

TerrängkörningPer-Olov Wikberg Naturvårdsverket

• Särskild bildserie

30 2016-12-12

Ökad säkerhet på fyrhjulingarGemensam strategi version 1.0 för åren 2014-2020

Samverkan mellan viktiga aktörer som kan och vill bidra

Huvudinriktning

• Säkerhet både på och utanför väg

• Terränghjulingar

• Fyrhjuliga motorcyklar

• Fyrhjulingar registrerad som traktor (med tjänstevikt upp till 600 kg)

• Oregistrerade fyrhjulingar

Prioriterade insatsområden

• Information

• Personlig skyddsutrustning

• eCall

• Skyddssystem

• Hastighet

• Utbildning

Systematiskt uppföljning och ständiga förbättringar

• Behov av forskning och innovation

• Årliga avstämningar av aktörernas åtgärder

• Regelbunden utveckling av strategin utifrån ny kunskap och vidtagna åtgärder

31 2016-12-12

Uppföljning av prioriterade insatsområden

• Grön text = aktiviteterna är slutförda

• Svart text = aktiviteterna pågår

• Röd text = aktiviteterna har stoppats

• Blå text = exempel på resultat

32 2016-12-12

InformationÅtgärder:

• Transportstyrelsen avser att under 2014 uppdatera och förnya sin broschyr om fyrhjulingar. Detta kommer att göras i

samverkan med branschen och berörda myndigheter.

• ATV-leverantörernas förening avser att under 2014 uppgradera sin skrift ”Fakta om fyrhjulingar”. Arbetet kommer att göras

i samarbete med Transportstyrelsen. ATV-leverantörernas förening avser att uppmana medlemsföretagen att informera sina

återförsäljare om vikten av att informera konsumenterna om de regler som gäller.

• Trafikförsäkringsföreningen avser att tillsammans med ATV-leverantörernas förening förbättra informationen om att

fordonen är trafikförsäkringspliktiga.

• Säker skog avser att under 2014 skapa ett nytt utbildningssystem om terrängkörning som omfattar regler, riskmedvetande,

körteknik samt kunskap om fordon och mark.

• LRF avser att sprida fakta och informationsmaterial om ökad säkerhet vid användning av fyrhjulingar genom sitt omfattande

kontaktnättill företag och personer på landsbygden. LRF är Sveriges största företagarorganisation med mer än 70 000

företag och över 145 000 medlemmar.(rev 2016)

• Dealy Sweden AB och ATV Sweden avser att medverka till informationsspridning till konsumenter genom att till alla som

köper en maskin sprida den informationsskrift som Transportstyrelsen avser att ta fram i samverkan.

• Sveriges terrängutbildares riksförbund avser att informerar och lära ut vad som gäller i samband med utbildningarna.

• Svenska ATV-föreningen avser att i samverkan med MHF Ungdom i samband med tävlingsverksamhet nå ut till ungdomar

och föräldrar med säkerhetsinformation och kraven på utbildning.

• Trafikverket avser att stödja framtagande av informationsmaterial genom att bidra med underlag i form av forskningsresultat

och olycksanalyser.

• Konsumentverket avser att sprida information till konsumenter via sina informationskanaler. Verket ställer sig även positiva

att på branschens initiativ utreda möjligheten till en gemensam branschöverenskommelse, exempelvis ”leveransvillkor för

ATV och fyrhjulingar”. I övrigt avser verket att hjälpa till med information om produktsäkerhet och marknadsföring.

• Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK) avser att bidra med kunskapsspridning och engagemang i säkerhetsfrågor

gällande användning av fyrhjulingar inom lantbrukssektorn.

• Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp kommer att fortsätta sitt engagemang i forskning gällande risker och

skadeprevention vid användning av fyrhjulingar på landsbygden, barn och ungdomars nyttjande av fyrhjulingar är av

speciellt intresse.

Exempel på resultat: Ny förbättrad information är framtagen och sprids t ex till handlare och konsumenter från

Transportstyrelsen, ALF m fl.

33 2016-12-12

Personlig skyddsutrustning

Åtgärder:

• ATV-leverantörernas förening, Dealy Sweden AB, LRF, Säker skog, Rikspolisstyrelsen,

Sveriges terrängutbildares riksförbund, ATV Sweden, Trafikverket,

Trafikförsäkringsföreningen och Sveriges lantbruksuniversitet ställer sig bakom kravet på

hjälm för den som kör terränghjuling. Kravet på hjälm bör även gälla traktorregistrerade

terränghjulingar, dock bör lagstiftningen utformas så att kravet inte gäller traditionella och betydligt

större traktorer med tjänstevikt över 600 kg eftersom de i stort sett alltid har hytt.

• LRF och Säker skog ställer sig i princip bakom ett generellt krav på hjälm vid framförandet av

en terränghjuling men dock under förutsättning att det i regelverket kommer finnas vissa undantag

för till exempel visst arbete och för kortare sträckor samt att olika typer av hjälmar ska kunna

användas.

• Sveriges terrängutbildares riksförbund och Svenska ATV-föreningen ställer krav på

hjälmanvändning i samband med utbildning.

Exempel på resultat:

Krav infördes 2016 på hjälm vid färd med terrängskoter (terränghjuling o snöskoter)

Krav infördes 2016 på hjälm vid färd med traktor klass B ”höghastighetstraktorer” utan karosser.

34 2016-12-12

Nödlarmssystem eCall

Åtgärder:

• Sveriges terrängutbildares riksförbund avser att informerar om dessa system i samband med

utbildningar och samarbetar gärna med leverantörer av sådana system för att få en ökad

användning till stånd.

• Trafikverket avser att bidra genom utvärderingar av effekterna av olika ecall-system genom att

under 2014 lyfta fram detta inom forsknings- och innovationsområdet.

• Trafikförsäkringsföreningen avser att informera om dessa system i samband med möten inom

trafikförsäkringsbolagen.

• ATV-leverantörernas förening är positiv till ecall-system med SOS-funktion.

Exempel på resultat:

• Honda har sedan tidigare ett larmsystem på marknaden.

• Länsförsäkringar har tagit fram en trygghetsapp ”Knappen”. Via appen kan t ex lantbrukare larma

grannar eller familj vid incidenter och dessutom komma i kontakt med Länsförsäkringars

skadejour och sjukvårdsförmedling.

• Studie: Statistikinsamling och automatiskt olyckslarm för trafik med fyrhjulingar via en smartmobil-

plattform SAFER 2015 (Länsförsäkringar)

• SLU avdelning i Alnarp(Hellsten & Lundqvist, 2016) Projekt i syfte att skapa nya innovationer för

säkrare fyrhjulingar (Trafikverket), Prototyp på vältindikator/ ecall/ larm framtaget.

35 2016-12-12

SkyddssystemÅtgärder:

LRF menar att ett fysiskt vältskydd är det effektivaste sättet att minska dödsolyckor och allvarliga

olyckor med fyrhjulingar. Bedömningen är gjord utifrån de fakta som framkommit från svensk och

utländsk forskning, tillsammans med medicinska rapporter och olika samställningar av olycksorsaker

och konsekvenser. LRF har dock inte tagit ställning till något lagkrav utan ser i stället skyddsbågen

som ett naturligt tillbehör i framtiden för den som vill åka säkert med sin fyrhjuling.

Sveriges lantbruksuniversitet säger följande: ”För att öka säkerheten vid användning av

terränghjulingar så är det viktigt att generella säkerhetsföreskrifter följs, det vill säga att hjälm används,

att man inte har passagerare på fordonet, att man inte har lastat för tungt på maskinens pakethållare

och att man kör omdömesgillt i största allmänhet, och att man tillägnat sig utbildning i ett säkert

körsätt. Detta undanröjer dock inte nyttan med att förse maskinen med en ändamålsenlig skyddsbåge.

Vi anser det vara bortom alla tvivel klarlagt att säkerhetsnyttan med en skyddsbåge är större än de

nackdelar den i vissa fall säkert kan medföra.”

Trafikverket är för vältskydd och kommer att följa utvecklingen av de konsumenttester av olika

egenskaper hos fyrhjulingar som pågår i Australien och se över möjligheten att införa motsvarande

anpassat för svenska förhållanden.

Säker skog anser att fysiska vältskydd är ett intressant alternativ som bör utredas vidare: ”För vissa

kategorier brukare, till exempel handikappade eller äldre med funktionsnedsättningar är vi övertygade

att skyddet kan göra nytta, men vi är inte övertygade att det alltid är till mer nytta än skada.” Säker

Skog är intresserade att följa utvecklingen och eventuellt medverka vid brukarprovningar etc.

36 2016-12-12

Skyddssystem forts

Dealy Sweden AB säger följande: ”Vi ställer oss försiktigt positiva till rekommendation att använda

någon form av vältskydd då vi tror, utan att ha vetenskapliga belägg för detta, att vältskydd i de flesta

fall gör mer nytta än skada. Vi uppmuntrar till att det görs en svensk vetenskaplig studie.”

ATV Sweden är ytterst tveksamma till en positiv inverkan av ett vältskydd. Som tillval är det helt ok,

men som lagkrav säger de i nuläget nej.

ATV-leverantörernas förening åtar sig att med hjälp av kompetens och tillgängliga resurser bidra till

att utveckla olika typer av elektroniska skyddssystem för fyrhjulingar. ATV-leverantörernas förening

ifrågasätter att fysiska vältskydd är en bra säkerhetslösning för alla typer av fyrhjulingar och

användningsområden. De anser samtidigt att utvecklingen av elektroniska hjälpmedel kan vara en

framkomlig väg att minska olyckorna.

Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå kommer tillsammans med Maskinprovningarna att genomföra

en enkätundersökning där i stort sett alla i Sverige som har monterat en skyddsbåge på sin fyrhjuling

tillfrågas. Syftet är att sammanställa erfarenheter av att använda fyrhjulingar utrustade med olika

former av skyddsbågar. Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå kommer att vara medarrangör på

seminarier i Sverige där internationellt erkända forskare från Australien rörande fyrhjulingar och

olycksfallkommer att närvara. Syftet är att överföra kunskap från världsledande forskare till oss i

Sverige rörande hur skadeeffekterna av olycksfall med fyrhjulingar kan minskas, samt att: Överföra

kunskap från Sverige till samma grupp av världsledande forskare beträffande specifika körsituationer

som oftare förekommer i Sverige än internationellt, för att utvärdera om befintliga och testade

simuleringsmodeller för olycksutvärdering kan utnyttjas även för dessa situationer, eller om nya

modeller måste utarbetas.

37 2016-12-12

Skyddssystem forts

Sveriges terrängutbildares riksförbund säger följande: ”Vi känner oss inte mogna att

rekommendera fysiska vältskydd då det inte finns forskning som visar att det har avsedd effekt vid

vältning. Skall fysiska vältskydd användas måste de levereras av fordonstillverkarna som kan

garantera att skyddsanordningar och infästningar i fordonet håller för de påfrestningar som sker vid en

vältning. Vi skulle gärna medverka i ett forskningsprojekt där man gör vältningar med olika fyrhjulingar

och olika bågmodeller om dessa tester görs med senaste teknik och provdockor. Vi tror också att

införande av olika elektroniska säkerhetssystem kan göra körningen säkrare och är beredda att bidra

med våra erfarenheter.”

Svenska ATV-föreningen säger: ”Skyddsbåge är inget som vi stöder utan att man har gjort lite mer

forskning, då vi nog får se oss som en organisation som främst har ”nöjesanvändare”.

Trafikförsäkringsföreningen har inte tagit ställning till något lagkrav på skyddsbåge. Däremot ses

skyddsbågen som ett naturligt tillbehör för den som vill åka säkert med sin fyrhjuling.

RPS kommer under 2014 att se över vilka krav som är tillämpliga för den polisiära verksamheten.

Polismyndigheten i Stockholm har bl.a. satt krav på en säker startspärr för att omöjliggöra start med

växel ilagd. Krav på användning av godkänd mc klädsel finns sedan tidigare inom Polisen.

SLU Alnarp deltar i ett internationellt forskarnätverk om säkerhetsfrågor kring fyrhjulingar och bidrar

gärna med uppdaterad information om utvecklingen i andra länder.

38 2016-12-12

Exempel på resultat 2014-:

• Dealy Sweden AB har nya produkter på marknaden 2014

• Polaris har en ny produkt på marknaden 2014

• Euro-NCAP har krocktestat några ”fyrhjulingar” 2014

• I Australien har nytt konsumenttestprogram tagits fram 2015

• Lifeguard (mjuk båge) har börjat säljas i Sverige 2015

• Euro-NCAP har krocktestat ytterligare ”fyrhjulingar” 2016

• Olycksfallsrisker med fyrhjulingar – Kunskapssammanställning

,brukares attityder till säkerhetsfrågor och interaktionseffekter

mellan olika former av vältskydd. SLU 2016

39 2016-12-12

Euro-NCAP har krocktestat ytterligare ”fyrhjulingar” 2016

Sammanfattning:“Together with inadequate restraint systems, these add up to unacceptably high risks of fatal or serious injury,

even at moderate test speeds.

Quadricycles are not subject to the same legislation as M1 passenger cars. Nevertheless, these vehicles look like

small city cars and are likely to compete for sales. But their performance in Euro NCAP’s tests are far below

a similarly-sized passenger car which can be bought second-hand more cheaply”

• Att ersätta personbil med “fyrhjuling” = försämrad säkerhetsnivå

• Att ersätta tvåhjulig mc o moped med “fyrhjuling” = ökad säkerhetsnivå

2016 2014

40 2016-12-12

IsraelMandatory fittings on the quad bike

….“ A sign inscribed with 40 km/h maximum speed limit markings on both the back and front of the quad bike.

A Safety Frame complying with the technical specifications of the Vehicle Branch on which will be engraved the last 6 digits of the chassis number.”…..

41 2016-12-12

Diskussion:

Hur kan vi gå vidare ang vältolyckor?

• Ge ut tydlig information om att välja andra fordonstyper i väntan på att säkerheten har ökat (i samverkan med så många som möjligt)?

• Initiera översyn av lagstiftning/föreskrifter?• Definiera hur ett vältskydd bör fungera?• Se över möjligheterna att få till subventioner för vältskydd som kan kicka igång marknaden?

• Ytterligare alternativ??

Alla uppmanas att ta nödvändiga kontakter o initiativ utifrån

de olika rollerna och ansvaren!

42 2016-12-12

Hastighet

Åtgärder:

ATV-leverantörernas förening avser att via medlemsföretagens återförsäljarnät informera

konsumenterna om vikten av att inte manipulera det inköpta fordonet för att öka effekten eller dess

högsta hastighet. För nyttoanvändning inom jord- och skogsbruket behövs inte hastigheter över 40

km/tim. Föreningen stöder ett regelverk och annat som på olika sätt

stimulerar till långsamma eller på andra sätt mindre farliga arbetsfordon eller säkrare förare.

Säker skog anser att för nyttoanvändning inom jord- och skogsbruket behövs inte hastigheter över 40

km/tim. De stöder ett regelverk och annat som på olika sätt stimulerar till långsamma eller på andra

sätt mindre farliga arbetsfordon

eller säkrare förare via lägre avgifter med mera.

Sveriges lantbruksuniversitet avser att bidra till ökad andel traktorer genom att vid rådgivning

förespråka traktorregistrerade fordon.

Dealy Sweden AB avser att medverka till informationsspridning gällande att inte trimma eller ta bort

effektspärrar i fordon genom att upplysa om detta vid utbildningstillfällen och träffar för mekaniker och

butikschefer.

ATV Sweden ställer sig bakom nolltolerans mot trimning. Det gör man genom att garanti och liknande

inte gäller om maskinen är modifierad med delar som inte är original.

43 2016-12-12

Hastighet forts

Arbetsmiljöverket bedriver så kallad marknadskontroll utifrån maskindirektivet och motsvarande svenska

föreskrifter. Det innebär bland annat att verket hanterar ärenden om tekniska brister för terränghjulingar.

RPS kommer under 2014 att på olika sätt öka kompetensen inom polisen för fordonskategorin fyrhjulingar

som helhet samt det specifika problemet med de trimmade fordonen. Under förutsättning att tekniska

specifikationer finnstillgängliga som jämförelse kommer polisen att förbättra tekniska undersökningarna av

fyrhjulingar inblandade allvarliga olyckor

Trafikförsäkringsföreningen anser att om ett fordon är strypt för att bli godkänd som en fyrhjulig motorcykel

(15kW) ska strypningen vara gjord på ett sådant sätt att det inte går att ta bort eller ändra. Om det bedöms att

en strypning är enkel/lätt att ta bort ska fordonet inte godkännas som en fyrhjulig motorcykel.

Exempel på resultat:

Antalet fyrhjulingar registrerade som traktorer ökar.

OBS! Nya ”höghastighetstraktorn” traktor B har högre konstruktiv hastighet än 40km/h som traktor A har!

(får dock inte framföras i högre hastighet än 50km/h!)

44 2016-12-12

UtbildningÅtgärder:

• Transportstyrelsen kommer under 2014 att ta initiativ till att se över föreskrifterna och utreda i vilken utsträckning

innehållet i dagens utbildning behöver utvecklas.

• Säker skog avser att utveckla ett nytt målstyrt utbildningssystem med olika kompetensmoduler (utifrån erfarenheter från

utbildning för motorsåg) anpassade till olika kategorier av förare av terränghjulingar inklusive ett möjligt nytt och enhetligt

prov för förarbevis. En arbetsgrupp med bland annat Transportstyrelsen, Trafikverket, Arbetsmiljöverket,

brukarrepresentanter, Sveriges terrängutbildares riksförbund och Säker skog bildas för att se över utbildningar för

terränghjuling för olika målgrupper inom och utanför arbetslivet. Erfarenheter från utbildning för motorsåg visar att

intresset ökar och utbildningsresultaten förbättras om utbildningen är målstyrd med relativt krävande prov men har ett

friare upplägg.

• ATV-leverantörernas förening avser att fortsätta stödja utvecklingen av ett nytt utbildningssystem för terränghjulingar

genom att delta med branschkunskap och vid behov hjälpa till med tillgång till fordon och annan utrustning.

• Sveriges lantbruksuniversitet avser att bidra genom att sammanfatta tidigare forskning.

• LRF anser att det behövs en bättre breddutbildning för ATV-användare. LRF har därför medverkat till att ett nytt

utbildningskoncept som nu tas fram genom Säker skog. När den utbildningen är klar och har fått accept från

myndigheterna kommer LRF att marknadsföra utbildningen inom sin omfattande organisation och sitt kontaktnät.

• Arbetsmiljöverket. Användarnas (arbetstagarnas) kunskaper om en säker användning av fyrhjulingar kommer att ingå i

Arbetsmiljöverkets tillsyn gentemot företag och organisationer som använder fyrhjulingar i verksamheten, på samma sätt

som annan arbetsutrustning. Tillsynen görs utifrån regler om användning av arbetsutrustning där det anges att

arbetsgivare ska ha dokumentation över arbetstagarnas praktiska och teoretiska kunskaper om säker användning av

utrustning med särskilda risker.

Exempel på resultat:

• Transportstyrelsen har genomfört en förstudie för utveckling av förarbevisutbildningen under 2015. Flera organisationer

har varit involverade t.ex LRF, Försvarsmakten, McRF, SNOFED, STHR, Svenska ATV Föreningen, Säker skog,

Medborgarskolan.

• Arbetsmiljöverket genomför ett tillsynsprojekt bl.a. mot hästgårdar. I checklistan som används finns en punkt om

arbetsgivarens koll på fyrhjulingsförarnas kunskaper om säker användning av fordonet.

• Säker skog håller på att utveckla nya kurser för fyrhjulingar som bygger på samma tänk som det s.k. motorsågskörkortet

där man har olika nivåer på utbildningar

45 2016-12-12

Systematisk uppföljning och ständiga förbättringar

Åtgärder:

• Trafikverket avser att inledningsvis bjuda in till årliga avstämningsmöten med berörda aktörer.

Avstämningarna syftar till att följa trender och utvecklingen samt aktörernas verksamheter främst

inom de prioriterade insatsområdena.

• Trafikverket avser att ta initiativ till utveckling av strategin under 2016. Detta ska ske i samverkan

med viktiga aktörer. ATV-leverantörernas förening åtar sig att aktivt och med höga ambitioner delta

i framtida uppföljningar och förbättringar och ställer sig även bakom förslaget att bilda ett

fyrhjulingsråd.

• Säker skog är intresserade av att delta i fortsatta samarbeten, uppföljningar och utvecklingsprojekt.

• Transportstyrelsen avser att under 2014 analysera utvecklingsbehovet och förslå åtgärder för de

register verket ansvarar för.

• LRF: Säkrare fyrhjulingsanvändning är en viktig fråga för LRF. De flesta lantbrukare har i dag en

fyrhjuling på gården och upplever den som ett utmärkt arbetsredskap. Allt som kan medverka till att

minska olyckorna på landsbygden är en viktigt fråga för LRF. Ett fyrhjulingsråd kan vara ett sätt att

återkommande diskutera och följa upp åtgärderna för ett säkrare ATV-användande.

Sammansättningen måste dock vara rätt balanserad mellan användare, branschen, myndigheter och

organisationer.

• Trafikförsäkringsföreningen avser att medverka vid årliga avstämningsmöten med berörda aktörer.

Exempel på resultat:

• Avstämningsmöte genomförs 2015 och 2016

• Ett arbete för att uppdatera och utveckla strategi/inriktning 2.0 planeras starta under 2018

46 2016-12-12

Behov av forskning och innovation

Några viktiga forsknings och innovationsområden är:

• olyckor med oregistrerade fyrhjulingar

• effektsamband av ett utvecklat och moderniserat utbildningssystem

• effektsamband av olika vältskydd

• utvärderingar av effekterna av olika ecall-system

Åtgärder:

• Trafikverket avser att under 2014 initiera och finansiera tre forsknings och innovationsprojekt

inom området.

• LRF har tidigare initierat projekt för provning av skyddsbågar och andra mindre

forskningsprojekt om fyrhjulingsanvändning. Men mer forskning behövs, speciellt om de olika

skyddsbågarnas skyddseffekt i våra nordiska terrängförhållanden. LRF avser att medverka till

att behovet av denna forskning belyses i olika sammanhang.

• Trafikförsäkringsföreningen: Länsförsäkringar avser att bidra med forskning i något av de

FOI-områden som redovisas som viktiga. Forskningen kommer ske i samverkan med en

högskola eller annan institution.

47 2016-12-12

Behov av forskning och innovation

Exempel på genomförda/pågående studier inom området 2013- :

• Olyckor med oregistrerade fyrhjulingar 2013, SWECO (Trafikverket)

• Tester krocksäkerhet av fyrhjulingar 2014, Euro NCAP (Trafikverket)

• Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg 2015 VTI (Länsförsäkringar)

• Fyrhjulingars köregenskaper och förarkunskaper 2015 VTI (Länsförsäkringar)

• Statistikinsamling och automatiskt olyckslarm för trafik med fyrhjulingar via en smartmobil-plattform

SAFER 2015 (Länsförsäkringar)

• Fyrhjulingsförares beteende och felhandlingar 2015, VTI (Länsförsäkringar)

• Fyrhjulingar med fokus på barn och ungdomars risker – ur ett ”föräldraperspektiv 2016 VTI/SLU

(Länsförsäkringar)

• Fyrhjulingar – arbetsfordon med skadeproblematik - En studie om riskacceptans och attityder 2015-

2016, SLU/Alnarp, VTI (Länsförsäkringar)

• Fyrhjulingar med fokus på barn och ungdomars risker – ur ett ”föräldraperspektiv 2016 VTI/SLU

(Länsförsäkringar)

• Fyrhjulingar – arbetsfordon med skadeproblematik - En studie om riskacceptans och attityder 2015-

2016, SLU/Alnarp, VTI (Länsförsäkringar)

• Tester krocksäkerhet av fyrhjulingar 2016, Euro NCAP (Trafikverket)

• SLU avdelning i Alnarp(Hellsten & Lundqvist, 2016) syfte att skapa nya innovationer för säkrare

fyrhjulingar (Trafikverkets Skyltfond)

• Olycksfallsrisker med fyrhjulingar – Kunskapssammanställning ,brukares attityder till säkerhetsfrågor

och interaktionseffekter mellan olika former av vältskydd. SLU/Umeå 2016 (Trafikverket)

48 2016-12-12

Övrigt kända aktiviteter inom området?

Alla

Några exempel:

Pågående forskning på SLU i Umeå kring fyrhjulingar:

• Carola Häggqvist – Utveckling av webbportal för ökad informations- och kunskapsspridning av aspekter av

relevans för säkerhet vid framförande av terränghjuling. Studien är i samarbete med Säker Skog.

• Tomas Nordfjell – Försöksmodell av skyddsbåge. Utöver utvecklingen av denna skyddsbåge ingår även mätning

av Skyddsbågens, hjulbasens och en viktad bukplåts inverkan på fyrhjulingens statiska stjälpningsvinkel

• Björn Edlund – Governace of risk and the use of quadbike ROPS. Intervjuer med ATV-förare. Både förare som har

skaffat skyddsbåge samt de som valt att inte skaffat skyddsbåge. Resultatet kommer att analyserar utifrån

sociokulturell samhällsteori för att bilda kunskap kring hur ATV-förare hanterar risken för olycka och hur de ser på

användningen av bl.a. skyddsbåge

• Björn Edlund – Quadbike static stability, the impact of ROPS and trailers. Syftet är att bilda kunskap kring

fyrhjulingens statiska stabilitet med avseende på störtbåge, obromsad kärra, olika lastvikter, kultryck och vinklar

mot sluttning.