aktuellt forskning studier & undervisning...

Glödhett ämne blir politiskdebatt

Lars Rosling har färdigställt en femårig studie.

Kommer nano-tekniken att rädda oss?

IT-PROJEKT VISADES PÅ ICT SHOWROOM har läst tre böcker som ligger på de amerikans ka bestsellerlis-torna.

GOOGLE TILLÅTER ANSTÄLLDA ATT BARA FUNDERASamarbete föds bäst när de anställda får fria händer. Se bara på där det är fritt fram att hitta på nytt.

AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION

MfÅA XX.X.2010 NR XXwww.abo.fi/meddelanden

Ny modell löser hopplös matteAxel Nyberg och Tapio Westerlund har nått stora framsteg inom QAP.

"Det är lite som att söka en nål i en höstack... men större."

ÅA-HISTORIKEN SOM KOMMER 2018 PLANERASDe tre banden skall inte vara traditionella historiker, varken kronologiska eller strukture-rade enligt fakultetsområden.


MfÅA 21.1.2011 NR 01www.abo.fi/meddelanden

PER BRAHE-PRISET TILL STATSVETAREPeter Söderlund är en mångsysslare med fokus på demokratins förutsättningar och grogrund.

ÅA-kansler i prisnämnd ¶ ÅA:s kansler Jarl-� ure Eriksson har

valts till ordförande i den internationel-la prisnämnden för Millenniumpriset för teknologi. Utnämningen är för fyra år, vil-ket innefattar priserna 2012 och 2014.

Hur känns det?- Intressant. Vi har flera utmaningar

framför oss. Dels att ta fram lika goda kan-didater som hittills, dels att bidra till att hö-ja prisets status. Det är utmanande men vi har ett bra gäng samlat och jag ser med stor tillförsikt fram emot gruppens arbete.

- Det gäller att se så vitt som möj-ligt på teknologi. Tekniksektorn spelar en stor roll i vardagslivet, men är också betydelsefull för människans framtid. Teknik är en kulturfaktor som öppnar möjligheter för större social gemen-skap, ökar vår kunskap om världen och säkrar våra levnadsvillkor.

Har du någon chans att dra hemåt?- Det är väl inte meningen. På ett

sätt kan man väl säga att det är hem-åt att ÅA:s kansler fått den här ut-nämningen. Detta skall inte bara ses som en per-sonlig sak utan som ett erkännande av Åbo Akademis framträdande roll inom teknologin och viktiga funktion i Mil-lennium-samarbetet.

- Man har varit väldigt försiktig när det gäller priserna. Jag vet inte hur många gånger fi nländare varit på för-slag tidigare, dock har ingen tills vida-re tagit sig till de slutliga kandidater-na. Men det är klart, tävlingen är öppen för alla, och visst är det möjligt att del-ta också från ÅA.

FRÅGOR & SVAR

START MfÅA

Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen ut-kommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvud-delen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfin-land, till medlemmar i Akademifören-ingen Åbo Akademiker r.f. och till vis-sa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAKTIONPeter Sandström, chefred. (tj.l.)Michael Karlsson, red. tfn (02) 215 4715e-post: [email protected] Nicklas Hägen, red. (vikarie)tfn (02) 215 4693e-post: [email protected]

WEBBREDAKTÖRBen Roimolatfn (02) 215 3229e-post: [email protected]

REDAKTÖR I VASAAri Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADRESSÅbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

[email protected]

WWWwww.abo.fi /meddelanden

ANSVARIG UTGIVAREKommunikationschef� urid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected] Tidningen trycks av Uniprintoch upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2011

INNEHÅLL NR 1/2011

MUSIK OCH MATERIABildkonstnären Marko Karo förkroppsligar klassisk musik .

Nedskärning i CLL:s personal 3Ny modell löser enorma problem 4Valforskare fi ck årets Per Brahe-pris 6ÅA:s nya hedersdoktorer 8

Historiken skall sticka ut 10För in vad du har gett ut! 12MediaCIty med i digibusinesskluster 14Veckans skribent: Katie Eriksson 18

02

NOTERAT

¶ I praktiken gjordes minskning-en huvudsakligen genom att vid årsskiftet omplacera några an-ställda till andra avdelningar in-om Åbo Akademi – varav en fort-sätter som deltidsanställd – och dessutom skall två så småningom gå i pension.

– Vårt kursutbud har varit bra och populärt, ÅA:s resultat vad gäller antalet deltagare och kur-ser inom vuxenutbildningen är nationellt sett till och med enastående. Men ekono-min har ändå blivit allt mer problematisk. Det har blivit allt jobbigare att få fi nansie-ring för verksamheten, bland annat efter-som EU-medlen för projekt överlag har minskat. Samtidigt har vi fått mycket mer konkurrens på vårt område, säger Paula Lindroos, CLL:s direktör.

Ekonomiskt sett började det gå nedåt för CLL:s Åboenhet för ungefär fem år sedan. Enheten har under åren noggrant följt med den ekonomiska situationen, men sakna-de verktyg för att åtgärda den. År 2010, då den nya universitetslagen trädde i kraft och ÅA blev en off entligrättslig institution, syntes det tydligare än någonsin i budge-ten att det måste göras någonting åt det-ta problem.

– Tidigare, då universiteten i Finland ar-betade för staten, fungerade det på ett helt annat sätt. Nu måste varje enhet vid ÅA ta mycket mera ansvar för sin verksamhet, konstaterar ÅA:s förvaltningsdirektör Ul-la Achrén.

– Även tidigare då jag pratade med folk i CLL:s personal sade de att de var stressade och direkt led av de ekonomiska proble-men. Men nu efter samarbetsförhandling-arna verkar de äntligen kunna ta en lätt-nadens suck och pusta ut.

Lindroos håller med.

– Nedskärningen i personalen har i min tolkning gjorts i god anda och jag tycker att lösningen som samarbetsförhandlingarna ledde till blev så bra som möjligt.

CLL eff ektiverar meraPå hösten 2009 slogs fortbildningscentra-lerna i Åbo och Vasa samt Novia ihop, och tog det gemensamma namnet Centret för livslångt lärande. Till det hör verksamhet i bland annat Ekenäs och Jakobstad, och även Hangö sommaruni hör numera till CLL.

– Detta ger oss möjlighet att eff ektive-ra. Vi har inte hunnit göra så mycket åt det ännu, men nu är det dags för hårt arbete, säger Lindroos.

– Under år 2011 kommer vi att göra en omorganisering inom administrationen på CLL:s avdelning i Åbo, och det är viktigt för att få fram ett bra samarbete mellan or-terna. Det skall fi nnas en framtid både in-dividuellt för de anställda och för hela CLL, säger Ulla Achrén, och tillägger:

– Det var första gången Åbo Akademi hade samarbetsförhandlingar, och det är ju ingenting att eftersträva. Jag hoppas vå-ra övriga resultatenheter också bär sitt an-svar och att den ekonomiska utvecklingen för ÅA som helhet är gynnsam.

åren har konkurren-sen inom fortbildning blivit mycket hårda-re, samtidigt som till exempel EU-medel för projekt överlag har minskat.

NEDSKÄRNING I PERSONALEN VID CLL

Centret för livslångt lärande (CLL) är tvunget att minska på personalen i Åbo, sammanlagt cirka fyra årsverken.

FORTBILDNING PERSONAL

ÅAS har valt ny styrelse

¶ ÅA:s Student-kårs fullmäktige har valt nytt presidi-um och ny styrelse för nästa verksam-hetsår. Till styrelse-ordförande för år 2011 valdes tredje årets kemiteknik-studerande Zacha-rias Aarnio, som under det gångna året har suttit i sty-relsen för Kemist-klubben vid ÅA r.f. och under hösten även fungerat som vice ordförande för Brahe Djäknar.

Till fullmäktige-ordförande valdes � ärde årets stats-kunskapsstude-rande Anna-Kaj-sa Blomqvist, som år 2009 satt i kår-avdelningen i Vasas styrelse som hög-skolepolitiskt an-svarig, och 2008 samt 2010 satt i kårfullmäktige.

Till styrelsens vi-ce ordförande val-des Niklas Kamila.

Till övriga styrel-semedlemmar för Åbo Akademis Stu-dentkår valdes Tai-ka Lapintie, Alex-andra Furu, Martina Gardberg, Ebba Hå-kans och Benjamin Rydgren.

Styrelsen är verksam i Åbo och Vasa även 2011.

03

¶¶ Det¶är¶ett¶målmedvetet¶arbete¶som¶fört¶doktorand¶Axel¶Nyberg¶och¶professor¶Tapio¶Westerlund¶vid¶spets-forskningsenheten¶i¶optimering¶och¶systemteknik¶fram¶till¶en¶ny¶och¶förbättrad¶modell¶som¶löser¶kvadratiska¶tilldelningsproblem¶till¶globalt¶optimum.¶Det¶måste¶det¶vara.¶Att¶göra¶det¶på¶ren¶tur¶är¶som¶att¶vinna¶sju¶rätt¶på¶lotto¶femtio¶gånger¶i¶rad.

–¶Det¶är¶skönt¶i¶och¶med¶att¶det¶är¶något¶vi¶jobbat¶med¶ganska¶länge.¶Det¶var¶bara¶för¶någon¶vecka¶sen¶som¶jag¶konstaterade¶att¶det¶här¶problemet¶är¶hopplöst.¶Jag¶trod-de¶vi¶hade¶löst¶det¶då¶jag¶satte¶datorn¶att¶snurra¶över¶hel-gen,¶men¶när¶jag¶kom¶tillbaks¶till¶jobbet¶var¶vi¶inte¶ens¶nära.¶Sedan¶med¶den¶här¶modellen¶satte¶jag¶bara¶igång¶datorn¶på¶fredagen¶och¶tänkte¶inte¶mera¶på¶det¶förrän¶på¶måndagen¶då¶jag¶såg¶att¶det¶hade¶lösts¶på¶fyra¶och¶en¶halv¶timme,¶säger¶Axel¶Nyberg.

–¶Men¶det¶är¶roligt.¶Det¶här¶är¶den¶första¶prototypen¶av¶den¶här¶typen¶av¶problem¶som¶vi¶har¶löst¶så¶det¶går¶sä-kert¶ännu¶att¶göra¶förbättringar.

Det¶är¶ingen¶liten¶prestation¶att¶lösa¶nya¶problem¶inom¶kvadratiska¶tillämpningsproblem,¶på¶engelska¶kall-lat¶Quadratic¶Assignment¶Problem¶(QAP).¶Kvadratis-ka¶tilldelningsproblem¶introducerades¶ursprungligen¶1957¶och¶sysselsätter¶ännu¶ett¶mycket¶stort¶antal¶forska-re¶runtom¶i¶världen.¶Det¶finns¶en¶hemsida,¶QAPLIB,¶som¶

ger¶information¶om¶nya¶metoder¶och¶upprätthåller¶ett¶bibliotek¶med¶testproblem¶där¶forskare¶kan¶försöka¶tes-ta¶sina¶modeller.

Nybergs¶och¶Westerlunds¶modell¶har¶ännu¶inte¶pu-blicerats,¶men¶professor¶Peter¶Hahn¶vid¶University¶of¶Pennsylvania¶som¶upprätthåller¶sidan¶kommer¶att¶infö-ra¶lösningarna¶på¶QAPLIB¶så¶småningom.¶

–¶Det¶är¶så¶många¶som¶jobbat¶med¶de¶här¶problemen¶och¶det¶finns¶en¶massa¶formuleringar¶av¶dem,¶så¶de¶olös-ta¶problemen¶som¶finns¶på¶QAPLIB¶blir¶allt¶svårare¶att¶lö-sa,¶säger¶Tapio¶Westerlund.

–¶Men¶vi¶har¶faktiskt¶redan¶lyckats¶lösa¶fyra¶av¶de¶åter-stående¶problemen¶till¶globalt¶optimum¶–¶något¶som¶alltså¶ingen¶tidigare¶lyckats¶med.

Ofattbar bredd på problemenKvadratiska¶tilldelningsproblem¶hör¶till¶de¶mest¶utma-nande¶och¶flitigast¶studerade¶problemen¶inom¶kom-binatorisk¶optimering¶och¶har¶mycket¶breda¶tillämp-ningsområden.¶QAP¶är¶matematiska¶modeller¶som¶kan¶användas¶för¶att¶hitta¶de¶bästa¶lösningarna¶för¶en¶mängd¶olika¶problemställningar¶inom¶till¶exempel¶logistik¶el-ler¶för¶att¶planera¶var¶olika¶komponenter¶ska¶sitta¶på¶ett¶kretskort¶så¶att¶det¶sammanlagda¶avståndet¶mellan¶komponenterna¶blir¶så¶litet¶som¶möjligt.

Ny modell för att lösa enorma problem

Tänk dig att ett problem har en mängd lösningar som motsvarar antalet atomer i tio miljoner universum och att du ska hitta den bästa metoden att lösa det. Galet? Kanske. Omöjligt? Bara nästan.

FORSKNING OPTIMERING

04

Meddelanden från åbo akadeMi nr 1 2011

Och en hel del annat.– Sådana här modeller kan också användas i till exem-

pel sjukhus. Då man vet hur många av patienterna som ska vidare till olika avdelningar kan man räkna ut var de olika avdelningarna ska placeras så man slipper skuffa runt patienterna så mycket, säger Axel Nyberg.

Det låter rätt simpelt men när man flyttar upp proble-met på en abstrakt nivå och skapar en matematisk mo-dell som innehåller alla lösningar blir bredden på pro-blemen enorm. Antalet möjliga kombinationer är så stort att man inte kan gå igenom alla alternativ.

– Små problem med få variabler löser du hur enkelt som helst med dagens datorer. Men så fort du ökar an-talet variabler förstoras problemet, säger Axel Nyberg.

Smidiga formuleringarFör att göra de komplexa modellerna praktiskt använd-bara gäller det att få dem i sådan form att de kan lösas effektivt med en eller flera datorer. Metoden är att ar-beta fram förbättrade matematiska formuleringar och förenkla problemen genom att ta fram övre och undre gränser i jakten på den optimala lösningen. På så sätt kan man utesluta lösningar som inte är möjliga.

Tapio Westerlund säger att det tagit flera dagar att lö-sa vissa problem i QAPLIB och nämner som exempel ett

fall där kanadensiska och amerikanska forskare kopp-lat samman tusen datorer för att i parallell form lösa ett av problemen... på sju dygn.

Den nya modellen bygger på en smidigare formule-ring.

– Mycket av forskningen inom optimeringsom-rådet går ut på att söka matematiskt stringenta mo-deller. Men det tar ofta lång tid att hitta sådana mo-dellformer med vilka man snabbt och effektivt kan få fram de garanterat bästa lösningarna, säger Tapio Westerlund.

– Att lösa stora kombinatoriska problem är mycket utmanande. Ett av de problem som vi lyckats lösa inne-håller faktiskt så många kombinationer att det vi är ute efter i princip motsvarar att söka en atom i tio miljoner universa. Så det är lite som att söka en nål i en höstack... men större. Det vi lyckats göra är att utesluta vissa lös-ningar och visa att det finns multipla lösningar. Så i stäl-let för att söka en atom i tio miljoner universa söker vi nu en himlakropp av jordens storlek i samma sökrymd. Trots reduktionen är antalet möjliga lösningar fortfaran-de mycket stort – ett 38-siffrigt tal – men tack vare re-duktionen har vi lyckats säkerställa att vår slutliga lös-ning faktiskt är den allra bästa.TexT & foTo Nicklas HägeN

Håller farten uppe. Doktorand Axel Nyberg och professor Tapio Westerlund har arbetat fram en förbättrad mo-dell för att lösa kvadratiska tillämpningsproblem men ska ännu göra förbättringar på prototypen.

05


¶¶ I¶medlet¶av¶december¶tilldela-des¶PD¶Peter¶Söderlund¶vid¶stats-vetenskapliga¶institutionen¶i¶Vasa¶Per¶Brahe-priset.¶Vetenskapspriset¶i¶form¶av¶ett¶stipendium¶på¶12¶000¶eu-ro¶delas¶ut¶av¶Stiftelsen¶för¶Åbo¶Aka-demi¶till¶en¶"yngre¶lovande¶forskare¶vid¶Åbo¶Akademi¶vars¶fortsatta¶an-knytning¶till¶akademin¶är¶synnerli-gen¶önskvärd".

Peter¶Söderlunds¶doktorsavhand-ling¶i¶statskunskap¶år¶2006¶handla-de¶om¶rysk¶federalism,¶men¶han¶har¶i¶forskningsväg¶också¶hunnit¶med¶en¶del¶annat.¶Bland¶annat¶som¶fors-kardoktor¶finansierad¶av¶Finlands¶Akademi¶2008-2010.

–¶Jag¶känner¶mig¶som¶något¶av¶en¶mångsysslare¶eftersom¶jag¶ett¶tag¶bland¶annat¶forskade¶i¶höger-¶extremismen,¶i¶valbeteende¶i¶det¶nya¶Ryssland¶och¶just¶nu¶med¶poli-tiska¶attityder¶och¶väljarbeteende¶i¶etablerade¶demokratier.¶Så¶visst¶har¶jag¶mer¶och¶mer¶blivit¶en¶regelrätt¶valforskare,¶säger¶Peter¶Söderlund.

Inom¶ statskunskapen¶ vid¶ ÅA¶har¶valforskningen¶en¶stark¶tradi-tion¶som¶har¶inspirerat¶och¶hjälpt¶Söderlund¶i¶hans¶egen¶forskning.¶Då¶han¶dessutom¶gillar¶siffror¶och¶att¶konkret¶försöka¶kvantifiera¶och¶hitta¶förenklade¶modeller¶för¶olika¶komplexa¶samhälleliga¶fenomen,¶är¶hans¶nuvarande¶inriktning¶något¶han¶trivs¶utmärkt¶med.

–¶Jag¶gillar¶själva¶hantverket¶i¶forsk-ningen,¶att¶försöka¶skapa¶så¶enk-la¶och¶tydliga¶modeller¶och¶teorier¶som¶möjligt¶för¶att¶belysa¶till¶exem-pel¶hur¶väljare¶agerar¶i¶olika¶situatio-ner¶i¶politiska¶val.¶Och¶jag¶är¶i¶syn-nerhet¶intresserad¶av¶likgiltiga¶och¶ointresserade¶väljares¶bevekelse-¶grunder.

Intressant riksdagsval i marsSom¶valforskare¶har¶Peter¶Söder-lund¶förstås¶noterat¶Sannfinländar-nas¶allt¶starkare¶stöd¶bland¶väljar-na¶inför¶riksdagsvalet¶i¶mars.¶Gallup¶

PRIS STATSVETENSKAP

Årets Per Brahe-Pris gick åt Peter Söderlund.

06


Valforskare fick årets Per Brahe-prisefter gallup lovar partiet ett kraftigt ökat antal röster. Söderlund ser va-let år 2011 som ett intressant bryt-ningsskede i finländskt väljarbete-ende

– När väljarna byter parti, hand-lar det ofta om en retroperspek-tiv resultatanalys. Folk utvärderar helt enkelt vad deras parti har fått till stånd de senaste åren och är re-sultaten dåliga så är det lätt att byta parti. I synnerhet om man är en mit-tenväljare med flera olika alternativ åt både vänster och höger.

Liksom de flesta valforskare, hetsar inte heller Söderlund upp sig för resultaten från en enskild val-gallup. Men då flera olika gallupar pekar på samma trend, är en för-ändring sannolikt på gång. Och det finns dessutom en viss regelbun-denhet i missnöjespartiers valfram-gångar i Finland.

– Missnöjespartiernas framgång går i tydliga cykler. I Finland finns det under 1900-talet flera exempel på hur ett missnöje bland väljarna först kan ge ett litet så kallat protest-

parti luft under vingarna. Men om partiet sedan inte infriar förvänt-ningarna utan kanske till och med allierar sig med makten genom att gå med i en samlingsregering där de måste kompromissa och modifiera sin linje, tappar partiet ofta en mas-sa röster i nästa val.

Därför är valet i mars och därpå följande riksdagsval år 2015 mycket intressanta även ur valforskningens synvinkel. Enligt Söderlund tycks missnöjespartier behövas för att ak-tivera passiva och likgiltiga väljare. En politisk aktivering kan nämli-gen ske på olika sätt och olika väljare har olika politiska frågor, kunska-per, intressen och kompetenser som påverkar hur de röstar. På engelska talar man om "political sophistica-tion" och det är just det fenomenet Peter Söderlund granskar bland an-nat med hjälp av olika så kallad sur-vey data i olika länder och väljar-segment.

– Fram till slutet av år 2013 är jag inom ÅA:s spetsforskningsenhet D:CE en av de forskare som sysslar

med frågan om hur en bra grogrund för demokrati ska se ut. På D:CE handlar det närmast om deliberativ demokrati kontra traditionell repre-sentativ demokrati. Vi frågar oss vad som behövs för att folk ska aktiveras och bli intresserade av samhällsfrå-gor och sedan tillsammans diskute-ra olika politiska alternativ och val.

Nordisk statsvetarkongress ordnas i VasaBrahe-pristagaren Peter Söder-lund är också aktiv inom oli-ka forskarsamfund: styrelsemedlem i Statsvetenskapliga fören-ingen i Finland och nordiska stats-vetarförbundet. Han är också lokal-arrangör för Nopsa 2011, den XVI Nordiska statsvetarkongressen i Va-sa i augusti.

– Det jag forskar i just nu är myck-et intressant och givande, men nu gäller det att också försöka hinna med alla arrangemang inför kon-gressen här i Vasa som väntas locka upp till 300 deltagare.TexT & foTo Ari Nykvist

Trots att han som forskare kallar sig mångsysslare, har Peter Söderlund genomgående fokus på demokratins förutsättningar och grogrund.

07


¶¶ Det¶är¶113¶personer¶som¶doktorerat¶vid¶Åbo¶Akademi¶som¶mottar¶sin¶dok-torsvärdighet¶under¶solenna¶former¶i¶Åbo¶konserthus¶den¶20¶maj.¶I¶sam-band¶med¶detta¶kommer¶Åbo¶Akade-mi¶att¶promovera¶tolv¶hedersdoktorer¶på¶grund¶av¶deras¶gedigna¶vetenskap-liga¶meriter¶eller¶som¶erkänsla¶för¶be-tydande¶insatser¶i¶samhället.

Till¶jubeldoktor,¶det¶vill¶säga¶dok-tor¶som¶disputerat¶för¶50¶år¶sedan,¶promoveras¶två¶teknologie¶dokto-rer,¶professorerna¶emeriti¶Pekka Kivalo¶och¶Erkki Wänninen.

Bland¶hedersdoktorerna¶finns¶bland¶annat¶artisten¶M.A.¶Numminen,¶som¶tar¶emot¶titeln¶med¶en¶viss¶ambivalens.

–¶Jag¶tar¶emot¶en¶enda¶doktors-hatt¶och¶det¶är¶den¶här.¶Jag¶skulle¶in-te¶ta¶emot¶den¶från¶något¶annat¶uni-versitet¶men¶som¶jag¶ser¶det¶handlar¶det¶om¶vetenskap¶och¶jag¶har¶ett¶ve-tenskapligt¶förhållande¶till¶akade-min,¶säger¶Numminen.

–¶Åbo¶Akademi¶är¶det¶enda¶uni-versitet¶som¶har¶bjudit¶in¶mig¶också¶som¶föreläsare¶och¶inte¶bara¶som¶ar-tist¶under¶2000-talet.¶Jag¶ser¶det¶inte¶bara¶som¶att¶jag¶får¶något¶utan¶ock-så¶som¶att¶jag¶kan¶ge¶något¶tillbaka.

Humanistiska fakultetenTill¶filosofie¶hedersdoktor¶promoveras:

Hans Rosing,¶lektor¶emeritus¶i¶vetenskapsfilosofi,¶för¶sina¶synliga¶och¶outtröttliga¶insatser¶för¶att¶be-främja¶vetenskapligt¶tänkande¶samt¶göra¶dess¶resultat¶kända¶och¶upp-skattade¶i¶samhället.¶Vid¶sidan¶av¶sin¶långa¶karriär¶som¶universitetslektor¶har¶han¶hållit¶många¶kurser¶i¶filosofi¶vid¶arbetar-¶och¶medborgarinstitut¶och¶bidragit¶med¶närmare¶tusen¶po-pulärvetenskapliga¶artiklar¶i¶dags-tidningar¶och¶tidskrifter.

Pedagogiska fakultetenTill¶pedagogie¶hedersdoktorer¶pro-moveras:

Dietrich Benner,¶professor¶eme-ritus¶vid¶Humboldt-Universität¶zu¶Berlin,¶Tyskland.¶Han¶tilldelas¶peda-

gogiska¶ fa-kultetens¶he-dersdoktorat¶för¶ att¶ han¶ i¶över¶50¶års¶tid¶medverkat¶ i¶utveckling-en¶av¶modern¶pedagogisk¶

teori¶och¶filosofi.¶Kännetecknande¶för¶hans¶arbeten¶är¶ett¶handlingsteore-tiskt¶och¶problemhistoriskt¶orienterat¶helhetstänkande¶där¶det¶pedagogis-ka¶handlandet¶och¶bildningsproces-sen¶ses¶i¶både¶ett¶samhälleligt¶och¶kul-turhistoriskt¶perspektiv.¶

Teologiska fakultetenTill¶teologie¶hedersdoktor¶promoveras:

Professor¶ Anders Jarlert,¶Lunds¶universitet,¶som¶erkänsla¶för¶sin¶grundläggande¶kyrkohistoriska¶forskning¶samt¶för¶sina¶insatser¶att¶befrämja¶det¶nordiska¶samarbetet¶på¶den¶teologiska¶forskningens¶och¶kyrkans¶fält.¶Hans¶huvudsakliga¶forskningsområde¶omfattar¶bland¶annat¶1800-talets¶kyrkliga¶väckelse¶och¶kyrkopolitik¶i¶Norden,¶kyrko-historisk¶biografi¶och¶historiogra-fi,¶kyrkan¶och¶nationalsocialismen,¶kyrkohistorisk¶genusforskning¶i¶ti-digmodern¶och¶modern¶tid.

HandelshögskolanTill¶ekonomie¶hedersdoktorer¶pro-moveras:

Vicehäradshövding¶ Birgitta Kantola.¶Hon¶har¶en¶lång¶karriär¶

inom¶den¶finska,¶nordiska¶och¶inter-nationella¶bank-¶och¶finanssektorn,¶med¶uppdrag¶både¶i¶affärsbanker¶och¶i¶multilaterala¶internationella¶fi-nansinstitutioner.¶Kantola¶är¶och¶har¶varit¶styrelsemedlem¶i¶flera¶börsno-terade¶bolag,¶däribland¶Nasdaq,¶StoraEn-so,¶ Nordea¶och¶Fortum.¶Under¶ åren¶2006–2009¶var¶hon¶ex-tern¶styrelsemedlem¶i¶Åbo¶Akade-mis¶styrelse.

Professor¶Alan Carsrud,¶profes-sor¶i¶företagsekonomi¶med¶inriktning¶på¶entreprenörskap¶vid¶Ted¶Rogers¶School¶of¶Management¶vid¶Ryerson¶University¶i¶Toronto.¶Carsrud¶är¶do-cent¶vid¶Åbo¶Akademi¶och¶aktivt¶en-gagerad¶i¶undervisningen¶och¶forsk-ningen¶vid¶handelshögskolan¶vid¶Åbo¶Akademi.¶Han¶har¶god¶kännedom¶om¶finsk¶företagsverksamhet¶genom¶sitt¶engagemang¶i¶företagskuvöser¶för¶teknologiföretag¶samt¶genom¶sin¶egen¶internationella¶företags-¶och¶in-vesteringsverksamhet.

Socialvetenskapliga institutionenTill¶politices¶hedersdoktorer¶pro-moveras:

Kanslirådet¶Roger Broo¶som¶har¶en¶lång¶och¶förtjänstfull¶karriär¶som¶förvaltningsdirektör¶vid¶Åbo¶Akade-mi.¶Han¶har¶innehaft¶en¶central¶roll¶i¶grundandet¶av¶Yrkeshögskolan¶No-via¶och¶i¶det¶nära¶samarbetet¶mellan¶Åbo¶Akademi¶och¶Novia.¶På¶ett¶inter-nationellt¶plan¶har¶Broo¶verkat¶för¶att¶

ÅA:s nya hedersdoktorer

Åbo Akademi promoverar tolv hedersdoktorer och två jubeldoktorer i samband med doktorspromotionen den 20 maj.

PROMOTIONEN HEDERSDOKTORER

08


utveckla universitetsadministratio-nen bland annat genom ordförande-skapet för Nordiska universitetsadmi-nistratörssamarbetet NUAS. Han har också innehaft otaliga förtroendeupp-drag i anslutning till konst- och kul-turvärlden.

Mauri Antero (M.A.) Numminen för att han på många sätt är en bro-byggare. Han är känd över stats- och generationsgränserna som sångare, författare, tonsättare, samhällelig de-battör med mera. Till hans bakgrund hör studier i sociologi, filosofi och all-män språkvetenskap. M.A. Num-minen har hjälpt till att överbrygga klyftan mellan konst och vetenskap. Han har gjort Finland känt i Sverige, men också överbryggat klyftan mel-lan finsk- och svenskspråkig kultur i Finland. Han har framför allt visat att konst och vetenskap kan vara roligt.

Statsvetenskapliga institutionenTill politices hedersdoktor promo-veras:

Axel Hadenius, professor vid Lunds universitet och internationellt erkänd demokratiforskare. Hans böcker hör till den centrala interna-tionella litteraturen på området och har utkommit i de mest prestigefyll-da sammanhang. Hadenius forsk-ning i demokrati och ekonomisk ut-veckling gav avgörande impulser åt den utveckling som på 1990-talet gjorde statsvetenskapliga institutio-nen vid Åbo Akademi till ett centrum för studiet av jämförande politik.

Rättsvetenskapliga institutionenTill politices hedersdoktor promo-veras:

Allan Rosas, domare vid Euro-peiska unionens domstol. Under sin framgångsrika karriär har han ock-så bland annat varit professor i stats-rätt och folkrätt vid Åbo Akademi,

juridisk rådgivare vid europeiska kommissio-nen och biträdande ge-neraldirektör för kom-missionens rättstjänst. Rosas grundade Institu-tet för mänskliga rättig-heter vid Åbo Akademi som blivit en globalt er-känd och uppskattad en-het vid akademin.

Institutionen för naturvetenskaperTill filosofie hedersdoktor promoveras:

Professor Niazy Serdar Sari-ciftci, professor i fysikalisk kemi vid Johannes Kepler Universität i Linz, Österrike. Han är pionjär och en framgångsrik forskare inom or-ganiska solceller och har bland an-nat grundat institutet för organis-ka solceller i Linz och är en framgångs-rik forskare på området. Professor Sa-riciftci pro-moveras till filosofie he-dersdoktor för sin forskning kring plastsolceller samt bidrag till ut-vecklingen av forskningen kring nya material för solceller vid Åbo Akademi.

Institutionen för biovetenskaperTill filosofie hedersdoktor promoveras:

Rutger Rosenberg, professor emeritus i marin ekologi vid Göteborgs universitet, har byggt upp universite-tets forskningsstation på Kristineberg. Hans forskning har omfattat ekosys-temens struktur och funktion i havet, med särskild inriktning på bottendju-ren. Professor Rosenberg tilldelas vär-digheten filosofie hedersdoktor för sin banbrytande forskning inom ma-rin sedimenteknologi, sina långvariga och aktiva insatser för att stöda marin-biologin vid Åbo Akademi och sitt bi-drag till att stärka forskarutbildningen och -utbyte inom Norden.

Institutionen för kemiteknikTill teknologie hedersdoktor pro-moveras:

Kim Dam-Johansen är professor och institutsdirektör vid kemiteknis-ka institutet vid Danmarks Tekniske Universitet. Han är en framgångs-rik forskare inom förbränningstek-nik och för tillfället den mest citera-de forskaren på området. Professor Dam-Johansen promoveras till tek-nologie hedersdoktor för sina bety-dande internationella insatser i att utnyttja kemitekniska verktyg inom förbränningsteknisk forskning och undervisning och sitt mångåriga in-tima samarbete med Åbo Akademi.

M.A. NuM-MiNeN sä-ger att det enda uni-versitet han kan tänka sig promove-ras av är Åbo Aka-demi.

09


¶¶ Redaktionskommittén¶har¶valt¶Nils¶Er-ik¶Villstrand,¶professor¶i¶nordisk¶historia,¶till¶författare¶för¶del¶I,¶som¶skall¶presentera¶ÅA:s¶historia.¶Redaktör¶för¶del¶II,¶som¶hand-lar¶om¶idé-¶och¶lärdomshistoria,¶är¶FD¶Lau-ra¶Hollsten,¶och¶redaktörer¶för¶del¶III,¶som¶fokuserar¶på¶Åbo¶Akademi¶i¶samhället,¶är¶FL¶Anders¶Ahlbäck¶och¶FD¶Henry¶Nygård.¶Samtliga¶fyra¶är¶historiker.

–¶Vi¶har¶nu¶tillsammans¶börjat¶diskutera¶vad¶som¶borde¶uppmärksammas¶i¶de¶olika¶delarna¶och¶det¶har¶gett¶oss¶många¶idéer.¶Det¶har¶nästan¶gått¶för¶bra¶och¶för¶enkelt!¶Histo-riker¶sitter¶oftast¶och¶funderar¶på¶sitt¶ma-terial¶ensamma,¶men¶så¶är¶det¶inte¶den¶här¶gången¶och¶det¶är¶trevligt,¶säger¶Villstrand.

–¶Man¶skall¶inte¶säga¶för¶mycket,¶men¶jag¶tror¶att¶det¶vi¶går¶in¶för¶sticker¶ut¶lite¶jämfört¶med¶andra¶universitetshistoriker¶vi¶har¶tit-tat¶på.¶Vi¶satsar¶så¶pass¶mycket¶på¶att¶proble-matisera¶olika¶sidor¶i¶ÅA:s¶verksamhet¶och¶ge¶nya¶perspektiv.¶Samtidigt¶är¶det¶tänkt¶att¶intresserade¶människor¶skall¶kunna¶läsa¶böckerna¶utan¶att¶först¶gå¶en¶fortsättnings-kurs¶i¶vetenskapsteori.

Del¶I,¶den¶allmänna¶presentationen¶av¶ÅA,¶riktar¶sig¶till¶en¶bred¶publik¶och¶ges¶ut¶på¶bå-de¶svenska¶och¶engelska,¶medan¶de¶övriga¶två¶delarna¶är¶antologier¶och¶gör¶djupdyk-ningar¶i¶olika¶teman.

–¶En¶ledstjärna¶är¶att¶hitta¶svar¶på¶frågan¶hur¶man¶skapar¶ny¶kunskap¶vid¶ett¶univer-sitet¶och¶hur¶man¶har¶gjort¶det¶vid¶Åbo¶Aka-demi.¶I¶del¶II¶skall¶vi¶se¶på¶vilka¶faktorer¶det¶är¶som¶har¶påverkat¶verksamheten,¶och¶lyf-ta¶fram¶några¶exempel.¶Det¶är¶jag¶som¶är¶re-daktör¶för¶den¶delen,¶men¶vi¶fyra¶som¶nu¶har¶börjat¶planera¶vad¶som¶skall¶göras¶tän-ker¶fortsätta¶samarbeta¶och¶ganska¶långt¶ar-

» Vi har nu till-sammans börjat diskutera vad som borde uppmärk-sammas i de oli-ka delarna av his-toriken och det har nästan gått för bra och för enkelt, sä-ger prof. Nils Erik Villstrand (andra fr.v.). De övriga i gruppen är Anders Ahlbäck, Laura Hollsten och Henry Nygård.

Historiken skall sticka ut

beta¶som¶ett¶team¶för¶hela¶historiken,¶säger¶Laura¶Hollsten.

–¶Det¶har¶varit¶kul¶att¶träffa¶varandra¶och¶tillsammans¶förädla¶och¶utveckla¶ idéer.¶Böckerna¶skall¶inte¶vara¶traditionella¶his-toriker,¶de¶kommer¶att¶vara¶varken¶krono-logiska¶eller¶strukturerade¶enligt¶fakultets-områden.¶Vi¶försöker¶i¶stället¶välja¶ut¶och¶identifiera¶olika¶fenomen,¶temaområden,¶förändringsprocesser¶och¶sånt¶som¶går¶på¶tvären¶och¶skär¶igenom¶hela¶akademin¶bå-de¶vad¶det¶gäller¶tid¶och¶ämnen,¶säger¶An-ders¶Ahlbäck.

Åbo¶Akademis¶förra¶historik,¶som¶kom¶ut¶1993,¶hade¶skilda¶kapitel¶för¶fakulteter,¶äm-nen,¶förvaltning¶och¶så¶vidare.

–¶Därför¶tycker¶vi¶att¶det¶är¶onödigt¶att¶gö-

ÅBO AKADEMI NY HISTORIK

En omfattande ny Åbo Akademi-historik i tre band skall ges ut lagom till 100-årsjubileet 2018. Arbetet har nyligen inletts och planerandet fått en flygande start.


10

ra det på nytt nu. I stället tar vi upp ämnen som gäller hela akademin, säger Ahlbäck.

– För att hårdpopularisera det kan vi säga att vi till alla ställer frågan ”vad betyder rela-tivitetsteorin för dig?”, säger Villstrand med ett knepigt leende.

– Vi tittar på olika vetenskapliga para-digm – vilka tankar som låter sig tänkas un-der en viss period och var det sker viktiga paradigmskiften. Vi skall jobba med stora frågor och brytningspunkter i vetenskapen och studera hur det har tagit sig uttryck vid Åbo Akademi, och hur ÅA har bidragit till att göra något synligt, säger Hollsten.

– Men den idé- och lärdomshistoriska vo-lymen kommer också att handla om me-ra vardagliga problem kring vetenskapen. Det som händer bakom kulisserna, så att säga. Sociala relationer på fakulteterna styr sist och slutligen ganska långt vem som får pengar och därmed möjligheter att forska, påpekar Ahlbäck.

Växelverkan med samhälletVolym III – som handlar om den så kalla-de tredje uppgiften, alltså växelverkan mel-lan universitet och samhället – skall visa hur viktig roll Åbo Akademi har och har haft i fi nlandssvenskhetens historia.

– ÅA är ett visst uttryck för idén om att det fi nns en svenskhet i Finland som är värde-full och det skall tas vara på. Därför skall vi titta på sådant som fi nlandssvensk nationa-lism, och regioners och platsers betydelse – Svenskfi nland, och städer som Åbo och Va-sa, men också till exempel fastigheterna och byggnaderna som hör till ÅA, för de är inte vilka hus som helst utan har ofta väldigt lad-dade betydelser, säger Ahlbäck.

– Vi tycker överlag att det är väldigt intres-sant hur ÅA lever med och i, samt kommu-nicerar med samhället. Universitet tvingas omforma sig utgående från det som händer. Till exempel när det gäller Vasa så var det en fråga om en stor utlokalisering av den hö-

gre utbildningen, som skedde i hela Finland. Just för fi nlandssvenskar och ÅA fi ck det en speciell betydelse, säger Henry Nygård.

Söker författareNu söker ÅA-historikens redaktörer efter författare för kapitlen i volymerna II och III.

– Båda volymerna skall innehålla fyra–fem specialuppsatser. Vi håller nu på med att planera och strukturera avsnitten, pre-cisera innehållet och sedan hitta skribenter – gärna företrädare för olika områden, sä-ger Nygård.

Det fi nns så mycket material i Åbo Aka-demis arkiv att det är omöjligt att gå igenom allt. Redaktörerna och författarna måste välja ut det som de anser att är det mest in-tressanta.

– När historiken blir klar kommer många läsare säkert att ställa frågor om varför nå-gonting visst inte uppmärksammas. Men det är ändå bara tre volymer. Vi kunde göra trettio volymer bara utgående från de idé-er vi har nu vid det här laget, säger Ahlbäck.

Villstrand tillägger att tips på material för-stås är mycket välkomna i det här skedet.

– Det kan vara till exempel dagböcker el-ler brevväxling, och då inte bara gammalt utan ända fram till 2000-talet.

Verkliga guldgruvorRedaktörerna har redan träff at en del perso-ner som representerar olika discipliner vid Åbo Akademi, för att diskutera vad de tyck-er borde lyftas fram.

– Det kommer vi att fortsätta med. Det är mycket givande, för det fi nns personer som är guldgruvor då det gäller erfarenhe-ter och kunskap om Åbo Akademis histo-ria och de ger intressanta infallsvinklar, sä-ger Hollsten.

– Det fi nns ju en del personer som lärde sig Åbo och Akademi som andra och tredje ord efter mamma, ler Villstrand.

Mer än en omfattande historik

¶ Arbetet med Åbo Akademis 100-års-historik kommer att synas på många sätt även före den blir fär-dig 2018.

– Inom ämnet his-toria kommer vi att ta upp ÅA till exem-pel genom att ord-na konferenser och workshoppar. Dess-utom skall vi ha kur-ser för studerande, och låta dem skriva uppsatser och kan-ske även gradun, sä-ger FD Laura Holl-sten.

Sådant kan passa också för andra äm-nen inom akademin.

– Till exempel pro-fessor Ulrika Wolf-Knuts har redan en-gagerat sig i ett ambitiöst projekt in-om folkloristik, som går ut på att intervjua ÅA-nyckelpersoner, och det har kommit bra igång, säger pro-fessor Nils Erik Vill-strand.

PROJEKT

11

AKTUELLT PUBLIKATIONSRAPPORT

¶¶ Undervisnings-¶och¶kulturminis-teriet¶ändrar¶modellen¶för¶insamling¶av¶information¶om¶vetenskapliga¶publikationer¶till¶sin¶databas¶KO-TA.¶Detta¶innebär¶att¶ansvaret¶för¶att¶publikationsuppgifterna¶lämnas¶in¶faller¶på¶forskaren¶själv.

Registreringen¶av¶det¶material¶som¶publicerats¶under¶år¶2010¶bör-jade¶vid¶årsskiftet¶och¶fortgår¶till¶den¶28¶februari¶2011.

–¶Det¶är¶jätteviktigt¶att¶alla¶lämnar¶in¶sina¶publikationsuppgifter.¶Nu¶är¶det¶forskaren¶själv¶som¶är¶ansvarig¶för¶att¶det¶sköts,¶även¶om¶de¶ämnes-

ansvariga¶och¶prefekterna¶ska¶ja-ga¶på¶så¶det¶blir¶gjort,¶säger¶avdel-ningssekreterare¶Solveig¶Nurmela.

Undervisnings-¶och¶kulturmi-nisteriet¶har¶samlat¶in¶information¶om¶ universitetens¶ publikations-verksamhet¶sedan¶1994.¶Med¶för-ändringen¶vill¶man¶få¶databasen¶att¶bättre¶täcka¶hela¶högskolefältet¶och¶motsvara¶den¶vetenskapliga¶publi-kationsverksamheten.

Därför¶är¶man¶inte¶längre¶intresse-ra¶av¶uteslutande¶vetenskapliga¶pu-blikationer.¶Precis¶som¶tidigare¶sam-lar¶ministeriet¶ in¶uppgifter¶om¶de¶

vetenskapliga¶mo-nografier¶och¶artik-lar¶som¶publicerats,¶men¶numera¶ock-så¶till¶exempel¶icke-referentgranska-de¶ vetenskapliga¶skrifter,¶läroböck-er,¶ publikationer¶för¶ allmänheten,¶

patent-¶och¶uppfinningsanmälningar¶samt¶audiovisuellt¶material.

Pengar och publicitetDet¶är¶ingen¶struntsak¶det¶hand-lar¶om.¶Antalet¶publikationer¶be-stämmer¶hur¶mycket¶pengar¶var-je¶universitet¶tilldelas¶och¶inom¶Åbo¶Akademi¶sedan¶hur¶dessa¶pengar¶fördelas¶vidare¶mellan¶ämnena.¶En¶monografi¶som¶inte¶förs¶in¶i¶registret¶betyder¶till¶exempel¶en¶förlorad¶tu-senlapp¶för¶ämnet¶forskaren¶hör¶till.

Inlämnade¶ uppgifter¶ innebär¶också¶att¶publikationen¶blir¶lätta-re¶att¶hitta.

–¶Vi¶är¶lite¶bekymrade¶över¶att¶skribenter¶inte¶ska¶lämna¶in¶sina¶uppgifter¶men¶man¶tycker¶att¶folk¶borde¶vara¶på¶alerten¶nu¶när¶man¶får¶registrera¶olika¶slags¶publikationer,¶säger¶Solveig¶Nurmela.

–¶ Dels¶ handlar¶ det¶ om¶ peng-ar¶eftersom¶vi¶ersätts¶för¶varje¶pu-blikation¶som¶kan¶rapporteras¶till¶ministeriet.¶Dels¶har¶den¶enskilde¶forskaren¶nytta¶av¶att¶registrerade¶publikationer¶läggs¶in¶i¶ALMA.¶Men¶2010¶är¶bara¶en¶träning¶inför¶2011.¶Då¶upprättas¶ett¶nationellt¶publika-tionsregister¶som¶tas¶i¶bruk¶2012.

Uppgifterna¶fylls¶i¶över¶nätet.¶Här¶finns¶också¶instruktioner¶och¶infor-mation¶över¶vilka¶slags¶publikatio-ner¶som¶godkänns.

Instruktioner¶ och¶ information¶finns¶på¶www.abo.fi/personal/pu-blikationshandbok¶och¶www.abo.fi/personal/vetenskapsomraden.TexT & foTo Nicklas HägeN

För in vad du har gett ut!

Vetenskapliga publikationer som getts ut under år 2010 skall rapporteras före utgången av februari. I motsats till tidigare år är det forskaren själv som ansvarar för att det blir gjort.

Solveig Nur-mela uN-derStryker vikten av att publikatio-nerna regist-reras, efter-som det styr hur resurser fördelas både mellan hög-skolorna och inom dem.


12

¶¶ Klassisk¶musik¶är¶i¶sig¶tidlös¶och¶ab-strakt,¶men¶den¶blir¶mera¶konkret¶om¶man¶förkroppsligar¶och¶visar¶spår¶ef-ter¶den.¶

Några¶både¶ovanliga¶och¶fina¶exem-pel¶på¶detta¶ger¶bildkonstnären¶Marko¶Karo¶på¶sin¶utställning¶”Efterklang”¶i¶Sibeliusmuseum.¶Där¶visas¶samman-lagt¶sexton¶konstverk¶–¶fjorton¶foton¶och¶två¶installationer¶–¶som¶gjorts¶un-der¶åren¶2007–2010.

–¶Nästan¶alla¶är¶exklusiva¶för¶den¶här¶utställningen,¶eftersom¶föremålen¶jag¶fotograferat¶finns¶i¶Sibeliusmuseums¶samlingar¶och¶är¶väldigt¶platsspecifika.¶Jag¶fick¶den¶ursprungliga¶inspirationen¶för¶konstverken¶för¶fem¶år¶sedan,¶då¶jag¶besökte¶museet,¶säger¶Karo,¶som¶dok-torerar¶i¶fotografikonst¶vid¶Konstindu-striella¶högskolan¶(Aalto¶universitet).

Den¶ena¶delen¶av¶utställningen¶är¶”Timbres”¶(klangfärger),¶som¶består¶av¶sex¶foton.

–¶Jag¶försöker¶ge¶några¶tänkbara¶ex-empel¶på¶musikens¶färger,¶genom¶att¶visa¶bilder¶på¶bland¶annat¶instrument-fodral¶och¶trumskinn.¶Närbilder¶tagna¶med¶blixt¶kan¶visa¶sådant¶som¶man¶an-nars¶inte¶ser,¶säger¶Karo.

Utställningens¶andra¶del¶är¶”Instru-ments”.¶Till¶den¶hör¶åtta¶fotografier,¶till¶exempel¶en¶bild¶på¶en¶gammal¶Jean¶Si-belius¶nacke¶bakifrån.¶Men...

–¶...det¶är¶en¶byst,¶som¶finns¶i¶Sibe-liusmuseums¶förråd¶i¶källaren.¶Jag¶fick¶färgen¶mer¶mänsklig¶och¶rynkor¶och¶smuts¶att¶synas¶med¶hjälp¶av¶belys-ningen,¶säger¶Karo.

–¶Jag¶vill¶påpeka¶att¶jag¶inte¶gör¶bil-derna¶till¶konstverk¶genom¶att¶”pho-toshoppa”¶dem.¶Ett¶foto¶föreställer¶en¶dirigent¶som¶har¶en¶trattgrammofons¶högtalare¶i¶stället¶för¶huvudet,¶och¶det¶är¶någonting¶jag¶själv¶plockade¶ihop¶rent¶fysiskt¶och¶sedan¶fotograferade.

Andra¶bilder¶föreställer¶instrument¶som¶orgel¶och¶cello.

–¶Cellon¶är¶övertäckt,¶och¶ser¶nästan¶ut¶som¶en¶skulptur.¶På¶andra¶instru-ment¶fokuserar¶jag¶på¶mindre¶delar,¶och¶lyfter¶fram¶motsatser¶i¶materia-let¶–¶det¶kommer¶från¶både¶natur¶och¶teknik,¶och¶är¶till¶exempel¶både¶trä¶och¶järn.

Två¶av¶konstverken¶som¶hör¶till¶”In-struments”¶är¶installationer.¶Den¶ena,¶”Time¶Signatures”,¶är¶fyra¶korta¶video-¶sekvenser¶på¶dirigenter¶som¶visas¶i¶slow¶motion,¶samt¶gamla¶instrument-fodral¶och¶delar¶av¶en¶trattgrammofon¶från¶Sibeliusmuseums¶arkiv.

–¶Jag¶hittade¶videosekvenserna¶i¶Prelinger¶archives¶i¶USA.¶En¶av¶dem¶visar¶till¶exempel¶Esa-Pekka¶Salonen,¶då¶han¶dirigerar¶Stravinskijs¶”Vår-¶offer”.¶Han¶är¶känd¶för¶sin¶inlevelse¶och¶fysiska,¶kroppsliga¶teknik.¶Det¶är¶nästan¶som¶idrott.

Den¶andra¶installationen,¶”Fina-lists”,¶är¶två¶videor¶och¶fyra¶fotografi-er¶som¶Karo¶för¶ett¶par¶år¶sedan¶filma-de¶och¶tog¶på¶Step¶Towards¶Mastery¶i¶S:t¶Petersburg,¶en¶tävling¶i¶klassisk¶musik¶för¶unga.

–¶De¶två¶videorna¶visar¶hur¶en¶poj-ke¶och¶en¶flicka¶som¶vann¶sina¶klasser¶spelade.¶De¶är¶förstås¶verkliga¶virtuo-ser¶–¶även¶flickan¶som¶då¶var¶bara¶åtta¶år¶gammal.¶Fotografierna¶tog¶jag¶före¶de¶skulle¶spela,¶”backstage”¶i¶det¶fina,¶massiva¶palatset¶där¶tävlingen¶ordna-des.¶Jag¶bad¶dem¶sitta¶på¶en¶soffa¶–¶de¶frågade¶varför¶–¶och¶jag¶fokuserade¶på¶händerna,¶som¶de¶håller¶varma¶och¶i¶rörelse¶hela¶tiden.

Utställningen¶på¶Sibeliusmuseum¶kan¶man¶bekanta¶sig¶med¶fram¶till¶den¶12¶maj.¶Rekommenderas!TexT & foTo Michael KarlssonKonsT MarKo Karo

EFTERKLANG SYNS

KONST

Fläckar, skråmor, ålder, gester och rörelser ser man på bilder av instrument, dirigenter och musiker.


13

¶¶ Medlemskapet¶ i¶ digibusiness-klustret¶gäller¶för¶programperioden¶2011-2013.¶Vasaregionen¶har¶sedan¶2007¶varit¶associerad¶medlem¶i¶pro-grammet.¶Digibusinessklustret¶om-fattar¶fem¶regioner¶och¶leds¶av¶Cul-minatum¶Innovation¶i¶Nyland.

–¶Vårt¶mål¶har¶hela¶tiden¶varit¶att¶bli¶fullvärdig¶medlem¶i¶klustret¶och¶det¶här¶betyder¶att¶vi¶nu¶får¶bätt-re¶möjligheter,¶mer¶tid¶och¶resurser¶för¶nya¶både¶nationella¶och¶interna-tionella¶projekt¶med¶forskning¶kring¶användarupplevelser¶och¶utveckling¶av¶digitalt¶innehåll¶och¶crossmedia-berättande,¶säger¶direktör¶Kimmo¶Rautanen¶på¶MediaCity¶(MC).

–¶Och¶nu¶kan¶vi¶därför¶mer¶än¶hit-tills¶hjälpa¶vasaregionens¶företag¶att¶utveckla¶digitala¶innehåll¶på¶olika¶sätt¶i¶samverkan¶med¶MediaCity¶och¶andra¶mycket¶sakkunniga¶enheter¶och¶kompetenser¶inom¶ÅA,¶tillägger¶Lasse¶Norrgård,¶programchef¶för¶di-gibusinessklustret¶på¶MC.

I linje med ÅA:s nya strategiKompetensen¶och¶tjänsterna¶inom¶digibusinessklustret¶i¶Vasa¶bygger¶på¶användarcentrerad¶forskning,¶utveckling¶och¶testning¶av¶digitalt¶innehåll¶samt¶design.¶Tjänsterna¶omfattar¶forsknings-¶och¶utveck-lingsprojekt¶riktade¶till¶företag¶i¶de¶branscherna,¶kompetensutveck-ling,¶stöd¶för¶produkt-¶och¶tjänste-

utveckling¶samt¶informationsverk-samhet¶ och¶ nätverksutveckling.¶Kompetenscentrumprogrammet¶koordineras¶i¶Vasaregionen¶av¶Me-rinova¶Oy/Västra¶Finlands¶Kompe-tenscentrum,¶men¶förverkligandet¶av¶digibusinessklustrets¶verksam-het¶sköts¶alltså¶dels¶av¶MediaCity¶och¶dels¶av¶Västra¶Finlands¶design-centrum¶Muova¶i¶Vasa¶som¶är¶Aal-to-universitetets¶konstindustriella¶högskolas¶och¶Vasa¶universitets¶ge-mensamma¶fristående¶institution.¶

Enligt¶Kimmo¶Rautanen¶ger¶med-

lemskapet¶både¶MC¶och¶hela¶ÅA¶ökade¶möjligheter¶att¶bygga¶vidare¶på¶kontakterna¶till¶näringslivet¶och¶det¶omgivande¶samhället¶överlag.

–¶ Som¶ ett¶ konkret¶ svar¶ på¶ de¶ökande¶kraven¶på¶universitetens¶samverkan¶med¶samhället,¶passar¶vårt¶nu¶fullvärdiga¶medlemskap¶i¶det¶här¶nationella¶innovationssys-temet¶som¶hand¶i¶handske¶med¶ÅA:s¶nya¶strategi¶och¶nu¶kan¶ÅA¶också¶i¶Vasa¶bli¶en¶allt¶viktigare¶regional¶ak-tör¶inom¶näringslivet,¶säger¶Kimmo¶Rautanen.

MediaCity fullt ut med i digibusinessklustret

Vasaregionen och därmed även ÅA:s fristående enhet MediaCity i Vasa har av statsrådet beviljats fullvärdigt medlemskap i klusterprogrammet för digitalt innehåll.

Hjälper vasaregionens företag. MediaCitys direktör Kimmo Rautanen och programchef Lasse Norrgård säger att MediaCitys medlemskap i digi-businessklustret passar bra med ÅA:s nya strategi.

AKTUELLT MEDIACITY


14

– MediaCity har nu också spe-cialansvar för de nordiska kon-takterna i digiklustrets nätverks-byggande, och vi kommer i år att inleda arbetet på att bygga upp ett nätverk av nordiska företag i bran-schen som utvecklar digitala cross- och transmediala innehåll och an-vändargränssnitt. Vi tänker oss en sorts nordisk version av det regio-nala MindClub-nätverk vi har ska-pat här i Österbotten, påpekar Las-se Norrgård.

Vid årsskiftet inleddes ett annat nytt projekt, SOITA, där MC i sam-arbete med TTY, Tammerfors tek-niska universitet, ska granska an-vändningen av sociala medier i innovationsprocesser i kundgräns-snitten för företag som verkar in-om b-to-b-sektorn. MC:s roll är att granska användarupplevelserna hos de personer som bidrar till inno- vationsprocesserna. Projektet fi-nansieras av Tekes och pågår fram till slutet av 2012.

Av de 13 klustren i det nationel-la kompetenscentrumprogrammet eller Oske-nätverket är nu vasare-gionen med i hela tre: energitek-nologi-, havs- och digibusiness- klustren. Vasa står för koordinatio-nen av energiteknologiklustret ge-nom Merinova Oy/Västra Finlands Kompetenscentrum. TexT & foTo Ari Nykvist

¶ Åbo Akademis medelinsamling fortsätter i positiva tecken till ut-gången av juni. Målsättningen på tio miljoner har uppnåtts och för tillfäl-let ligger den insamlade summan på 11,3 miljoner euro.

– Vi är nöjda med kampanjen så här långt och hoppas den fortsät-ter lika väl under det sista halvåret, säger Lotta Silfverberg (på bilden), koordinator för medelinsamlingen.

Den största delen av pengarna har kommit från stiftelser och fon-der men den klart övervägande de-len donatorer är privatpersoner. Den största privata donationen är 200 000 euro men vanligast är att folk ger femtio, hundra eller till och med tusen euro.

– Det jag tycker är mest gläd-jande är att tjugo procent av pri-vatpersonernas donationer har kommit av anställda. Dessut-om är det roligt att märka att det är många unga doktorander och

forskare som har gett sitt stöd.Medelinsamlingen var tänkt att

upphöra vid årsskiftet, innan pla-nerna ändrades i slutet av november. Statens löfte om motfinansiering på två och en halv gång de insamlade pengarna gäller nu till den sista juni 2011 och löftet om skatteavdrag för donationer mellan 850 och 250 000 euro är i kraft året ut.

Den nya tidtabellen ger univer-siteten bättre förutsättningar att gå igenom redan upprättade kontakter inom företagsvärlden. Lotta Silfver-berg säger att det också ger en möj-lighet att bredda kampanjen och ut-förligare undersöka alumners och olika slags föreningars intresse för donationer.

– Vi har ingen ny officiell målsätt-ning men siktar högt och har ambi-tioner att försöka få ihop så mycket som möjligt.TexT NicklAs HägeNfoTo Heidi voN WrigHt

ÖVER ELVA MILJONER PÅ KONTOT

Medelinsamlingen fortsätter till och med den 30 juni. Det ursprungliga målet på tio miljoner har uppnåtts men nu siktar Åbo Akademi på att bredda kampanjen.

AKTUELLT MEDELINSAMLINGEN


15

¶ Rådet för utvärdering av högsko-lorna har sedan 1998, för treårspe-rioder, utnämnt nationella kva-litetsenheter inom utbildning. De enheter som valts ut har fått bety-dande fi nansiellt stöd. Vid Åbo Aka-demi har intresset för att delta i kampen om en plats som spetsen-het varit låg.

– ÅA kan nu med stöd från Stiftel-sen för Åbo Akademi göra en stra-tegisk satsning för att höja kvalite-ten på utbildningen. Utbildning och undervisning har hittills ofta blivit styvmoderligt behandlat, när det främst är forskningen som får fi nan-siering och räknas som merit vid an-ställningsförfaranden. Vi vill hjälpa institutionerna att höja anseendet för att arbeta med pedagogiska och didaktiska frågor, säger Ole Karls-son, medlem i den arbetsgrupp kring frågan om utbildningskvalitet som spontant bildades i våras. Övriga medlemmar i gruppen var Christi-na Nygren-Landgärds, Johan Nikula, Tove Forslund och Monica Nerdrum.

– Det är viktigt att lyfta fram ut-bildning och undervisning, och det blir allt viktigare i framtiden i och med att konkurrensen om stude-rande tätnar.

Ole Karlsson säger att enheterna ofta har goda idéer för hur undervis-ningen kunde utvecklas men att det sällan fi nns resurser att genomföra dem. Den här satsningen på interna kvalitetsenheter ger helt nya möj-ligheter för enheten att skapa bestå-ende förbättringar.

– Det fi nns många inom ÅA som är intresserade av att utveckla un-dervisningen, att få undervisningen och forskning att närma sig varan-dra. Inom de utbildningar som bli-vit nationella kvalitetsenheter fi nns det i regel en gemensam pedagogisk idé. Det vi vill nå inom ÅA är att al-la våra utbildningar ska ha en röd tråd. Det räcker inte med genom-tänkta kurser, helheten det vill sä-ga hur kurserna stöder varandra är lika viktig. Förstås är det också en imagefråga för ÅA, att visa utåt att vi har konkurrenskraftiga utbild-ningar. Satsningen ska resultera i mycket nöjda studerande, konsta-terar Karlsson.

Ansökningsprocessen för att del-ta i kampen om plats som kvalitets-enhet är tudelad. De enheter som är intresserade av att söka om en plats som kvalitetsenhet ska lämna in en intresseanmälan senast 31.1. Ansö-kan ska innehålla en kort presen-tation av nuläget vid enheten, vad man vill förbättra och planerar att utveckla. Rektor väljer ut fem en-heter som ska lämna in en fullstän-dig ansökan senast 21.4.2011. Av de fem enheterna utses, på basis av en extern utvärdering, två interna kvalitetsenheter som får betydan-de ekonomiskt stöd under perioden 1.8.2011–31.7.2015. Målsättning-en är att enheterna ska nå nationell kvalitetsenhetsstatus men även ta fram god praxis för alla utbildningar vid akademin.

Utbildningens kvalitet ska höjas

UTBILDNING KVALITETSENHETER

Kampen om att bli kvalitetsenhet inom utbildning har börjat. Intresserade enheter ska lämna in ansökan senast den 31 januari.

Teknisk kemi & reaktionsteknik "goes India"

¶ I Finlands Akademis senaste ut-lysning inom forskningsprogrammet "KETJU – Hållbar produktion, hållbara produkter" bestämde programutskot-tet att fi nanciera projektet "Synthesis of platform biofuels from renewable sources using acid modifi ed Suppor-ted Ionic Liquid Catalysts (SILCA)", FU-SILCA.

Programmet utförs av Åbo Akade-mi i samarbete med DST (Indian De-partment of Science and Technology). Inom teknisk kemi och reaktionstek-nik vid ÅA leds projektet av professor Jyri-Pekka Mikkola medan assiste-rande professor Dhanapati Deka age-rar som forskningsledare för den indis-ka forskningsgruppen. Målsättningen inom dessa projekt är att undersöka möjligheten att utnyttja både nya ty-per av immobiliserade joniska väts-kekatalysatorer och klassiska, hete-rogena katalysatorer för tillverkning av både fl ytande bränslen och platt-formskemikalier.

Laboratoriet har under en längre tidsperiod haft en stark vision om och ett fokus på att attrahera projekt med anknytning till hållbar utveckling och grön kemi. Denna strategi bär även nu frukt i form av ett nytt projekt.

NOTERATNOTERAT

Kommentar på artikeln om Syd-korea i Meddelanden 18/2010

¶ Med anledning av artikeln om Ewha Womans University vill ÅA:s Interna-tionella enhet påpeka att ÅA-studen-ter kunnat åka redan i snart tio års tid till Ewha Womans University via ISEP-programmet (International Student Ex-change Program) www.isep.org, där Åbo Akademi och Turun yliopisto deltar som ett konsortium sedan 1991. Sedan 2001 har sammanlagt två studerande från Ewha studerat i Åbo och samman-lagt två studerande från Åbo studerat vid Ewha via ISEP-programmet.

16

Iiro Harjunkoski bland de mest citerade

¶ ÅA-forskare toppar listan över de mest citerade artiklarna i den veten-skapliga tidskriften Computers and Chemical Engineering.

TkD Iiro Harjunkoski, docent vid La-boratoriet för anläggnings- och sys-temteknik är medförfattare till artikeln "State-of-the-art review of optimi-zation methods for short-term sche-duling of batch processes" som toppar listan över de mest citerade artiklarna som de fem senaste åren publicerats i tidskriften Computers and Chemical Engineering. Artikelns övriga förfat-tare är C.A. Méndez, J. Cerdá, J. M. Fahl och I.E. Grossmann från Carnegie Mel-lon University i USA. Harjunkoski deltar i forskningen inom spetsenheten OSE och är äldre forskare vid ABB i Laden-burg i Tyskland.

Computers and Chemical Enginee-ring är en av topptidskriskrifterna in-om området kemiteknik, utges av för-laget Elsevier, utkommer med tolv nummer per år och tidskriftens fem-års impact factor är 2 343.

Mer information fås från förlagets sidor: www.elsevier.com/wps/fi nd/journaldescription.cws_home/349/description#description.

Bengt Kristensson Uggla prisbelönad

¶ Samfundet De Nio beslutade vid sitt sammanträde den 13 decem-ber att tilldela ett pris om 50 000 kro-nor till Bengt Kristensson Uggla, som är Amos Anderson-professor i fi lo-sofi , kultur och företagsledning vid Åbo Akademi och som tidigare under året bland annat utkommit med Ri-coeur, Hermeneutics, and Globaliza-tion (London/New York: Continuum Books) och Gustaf Wingren. Männis-kan och teologin (Stockholm/Ste-hag: Brutus Östlings Bokförlag Sym-posion).

NOTERAT

¶ I mitten av december besöktes Donnerska institutets rundabordskonferens kring te-mat ”Interreligious Dialogue: Contemporary challenges in research, public discourse and practice” av ett tjugotal forskare från olika europeiska universitet. Under tre dagar disku-terade teologer, samhällsvetare, religionsvetare och filosofer dagens perspektiv och ut-maningar inom forskningsområdet. Teman som behandlades inkluderade bland annat: dialogfilosofi, dialog med islam i Tyskland, konstens och populärkulturens roll i dialogsam-arbetet, feministiska perspektiv på dialog och ekologi som tema för dialog.

Forskarna kunde konstatera att religionsdialog är ett tema som allt oftare debat-teras idag, både i Finland och internationellt: samhällsdebattörer lyfter fram dess betydelse för social sammanhållning, politiker ser det som en strategi för integration och andliga ledare understryker dialogens roll som brobyggare mellan människor av olika tro. Runt om i Europa ses dialog ofta som ett fredligt och konstruktivt sätt att skapa kontakter mellan till exempel immigranter och majoritetsbefolkningen.

Dialog har genom tiderna uppfattats som ett positivt begrepp, men den oskuldsful-la framtoningen ifrågasätts allt oftare. Under konferensen uppmärksammades många blinda fläckar i de konventionella resonemangen och frågor om makt, representation och teologiska sanningsanspråk diskuterades ivrigt. Är dialog en demokratisk strävan efter respekt och jämlikhet eller ett legitimt sätt att hålla de hotande andra på mattan? Är dia-log bara ett politiskt korrekt men i praktiken ihåligt argument i integrationsdebatten, eller kan en mera genuin strävan efter förståelse, mellanmänskliga möten och andlighet in-rymmas i begreppet?

Konferenspresentationerna kommer att publiceras i Donnerska institutets ny-startade e-journal Approaching Religion i slutet av april. Publikationen fungerar enligt open access-principen och kommer att vara tillgänglig via DI:s webbplats www.abo.fi /instut/di.

I framtiden ska rundabordssamtalen bilda en återkommande tradition vid DI. År 2011 ordnas evenemanget som ett led i kulturhuvudstadsprojektet Aboagora som undersö-ker gränslandet mellan konst och vetenskap. Projektet förverkligas som ett samarbe-te mellan DI, Åbo musikfestspel och ämnet kulturhistoria vid Åbo universitet, mera infor-mation finns på webbplatsen www.aboagora.fi.

DISKUSSION OM DIALOG

(fr.v.), Kajsa Ahlstrand och Oddbjørn Leirvik deltog i Don-nerska institutets rundabordskonferens kring religionsdialog i december.

17

Det nordiska postdok-torala nätverket i vård-vetenskap utveckla-des som en naturlig följd av att de första

doktorerna i vårdvetenskap utexa-minerades vid Åbo Akademi.

Det är substansutvecklingen och det banbrytande arbetet att vara med och bygga upp ett nytt veten-skapsområde som hela tiden stått i fokus för nätverket. Intresset för denna utveckling, glädjen, skapar-kraften och gemenskapen har varit nätverkets drivkraft.

De första sju doktorerna varav en kom från Norge, tre från Sveri-ge och tre från Finland blev star-ten till nätverket. De nyblivna doktorerna fortsatte att träffas i Vasa för att delta i forskarsemi-narierna och de vårdvetenskap-liga diskussionerna och ofta hade de med sig kollegor som återkom gång på gång. Skaran av dokto-rander och doktorer växte och det nordiska nätverket tog form och en betydande del av nyrek-rytering till forskarutbildningen skedde genom nätverket.

Det stora nordiska in-tresset för studier i vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa, som inleddes år 1987,

beror dels på vårdvetenskapens au-tonoma ställning som en akademisk disciplin, Caring Science, dels på den speciella inriktningen av vård-vetenskap som humanvetenskap. Åbo Akademi erbjöd som första uni-versitet i Norden studier i vårdve-tenskap som akademiskt ämne och studierna var öppna för alla, de för-utsatte med andra ord inte avlagd yrkesexamen.

Motsvarande möjligheter fanns inte då i Sverige och Norge utan har kommit först senare.

Det postdoktorala nätverket fortsatte att utvecklas trots att det egentligen inte fanns några ekonomiska re-

surser för detta. Doktorerna skola-des in i handledning och fungerade som medhandledare för doktoran-der. Sammankomsterna präglades av livliga substansdiskussioner och

skedde i form av seminarier, före-läsningar och workshops.

Den postdoktorala gruppen blev allt större och många avancerade till docenter och professorer, vilket innebar att de kunde ta ett större an-svar för handledning och undervis-ning. Småningom bildades ett antal kontaktenheter i Sverige och Nor-ge där en postdoktor som uppnått docent- eller professorsbehörighet ledde olika forskningsprojekt, i vil-ka våra doktorander deltog.

Kärnan i nätverket be-står idag av enheten för vårdvetenskap vid Åbo Akademi som utgör "moder-

enhet" samt av ett antal nyckel-personer i Norge vid Høgskolen i Oslo, Universitetet i Nordland och Høgskolen Stord/Haugesund samt i Sverige vid Sahlgrenska Aka-demin vid Göteborgs universitet och Institutionen för neurobio-logi, vårdvetenskap och samhäl-le (NVS) vid Karolinska Institutet. Inom nätverket verkar samman-lagt sju professorer, tio docenter

Nordiskt postdoktoralt nätverk i vårdvetenskap

I och med att Åbo Akademis första doktorer i vårdvetenskap utexaminerades utvecklades det nordiska postdoktorala nätverket inom ämnet. Nätverket har hjälpt till att knyta internationella kontakter som veckans skribent Katie Eriksson hoppas ska bli ännu starkare.

VECKANS SKRIBENT KATIE ERIKSSON


18

och ett stort antal postdoktorala forskare.

Som exempel på verksamheten kan nämnas återkommande sym-posier i hermeneutik som ordnas turvis vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, Høgsko-len i Oslo och Åbo Akademi. Nät-verket anordnar även skrivarse-minarier och har en omfattande publikationsverksamhet. Gruppen har bland annat publicerat tre vård-vetenskapliga antologier under be-nämningen "Gryning" och en fjärde är under planering.

Nätverket stöder Åbo Akademis strategi och målsättningar alldeles speciellt då det gäl-ler det nordiska sam-

arbetet och alla de internationella

kontakter som knutits. Det innebär en betydande ekonomisk resurs för Åbo Akademi bland annat genom att det tillför en bredd i den kritiska massan. Universiteten och högsko-lorna i Norge och Sverige bekostar doktorandernas studier och i många fall även deras resor till Vasa. Pro-fessorer och docenter som fungerar som handledare får största delen av lönen från olika projekt och den eg-na högskolan.

Forskarutbildningen inom vård-vetenskap har idag många aktiva forskarstuderande från Finland, Sverige och Norge. Ett mål på två-tre doktorer per år på två egna pro-fessorer hade inte varit möjligt ut-an det postdoktorala nätverket. Till dags dato har trettioåtta avlagt doktorsexamen av vilka aderton är från Finland, femton från Sverige

och fem från Norge. Man kan gi-vetvis ställa frågan huruvida en så stor satsning på nordiska stu-derande är försvarbart i ekono-miskt avseende, men som hel-het ger nätverket mer än det tar och berikar den akademiska kulturen i Vasa.

Det är vår vision att vårdve-tenskapen som akade-

miskt ämne, Caring Sci-ence, fortsätter att ut-vecklas och att banden till de övriga nordiska län-derna blir ännu starkare. Vårdvetenskapen vid Åbo Akademi fyller 25 år i sep-tember 2012. Vi hoppas att nätverket har möjligheter att fortsätta den substans-utveckling och forskning som varit framgångsrik och en alldeles speciell önskan är att vårdvetenskapen skall återfå sin ställning som en egen institution.

VECKANS SKRIBENT ÄR Katie Eriksson, professor i vårdveten-skap.

Ett mål på två-tre doktorer per år på

två egna professorer hade inte varit möjligt utan det postdoktorala nätverket.


19

LITTERATURVETENSKAP

MUSIKVETENSKAP

Claes Ahlund ¶ Född i Torsång, Sve-

rige år 1957. Han var 2006‒2010 profes-sor i litteraturveten-skap vid Mittuniversi-tetet och 2000‒2006 professor i samma äm-ne vid Högskolan i Gäv-le. Dessförinnan hade han 1992‒1999 olika anställningar som forskare, forskaras-sistent och universitetslektor vid Upp-sala universitet. Ahlund har också varit svensk lektor vid Aarhus Universitet (1990‒1992) och adjungerad profes-sor i Svensk litteratur vid Universitetet i Tromsø (1997‒2001).

Ahlund avlade fi lo-sofi e kandidatexamen vid Uppsala universi-tet 1982, ämneslärar-examen i svenska och engelska vid Högsko-lan för lärarutbildning i Stockholm 1983 och fi -losofi e doktorsexamen vid Uppsala universi-tet 1990.

I sin forskning har Ahlund ägnat sig åt fl era områden: universitetskritik och bildningsideal i skandinavisk litteratur från slutet av 1800-talet, dekadens-föreställningar i svensk sekelskifteslit-teratur, Stig Dagermans författarskap, det akademiska litteraturämnets his-

toria, men inte minst den svenska litte-raturens förhållande till första världs-kriget. Pågående forskningsprojekt är inriktade på skandinaviska spionro-maner från första världskriget, provo-kativt anti-borgerlig litteratur samt lit-teratur och bildning.

Claes Ahlund innehar sedan den 1 januari 2010 professuren i litteraturve-tenskap vid Åbo Akademi.

Johannes Brusila ¶ Född i Helsingfors

den 19 november 1964 och tog studenten vid Gymnasiet Lärkan år 1983. Han avlade fi lo-sofi e kandidatexamen vid Helsingfors universi-tet år 1992 med musik-vetenskap som huvud-ämne och tre år senare avlade han fi losofi e licentiatexamen vid samma universitet. År 2003 disputera-de han för doktorsgraden vid Åbo Aka-demi med avhandlingen "Local Music, Not From Here" -� e Discourse of World Music examined through three Zimbab-wean case studies: � e Bhundu Boys,

Virginia Mukwesha and Sunduza.

Brusila har varit an-ställd vid Åbo Akademi sedan 1995, först som assistent vid musik-vetenskapliga institu-tionen och efter 2000 som intendent för Si-beliusmuseum. Han har också arbetat som

forskningsledare för ämnet musikve-tenskap 2007-2008 och som t.f. pro-fessor i musikvetenskap 2009. Utöver universitetsarbetet har Brusila även varit verksam som projektforskare vid Rundradion och vid Svenska Littera-tursällskapet i Finland. Han har också

varit verksam som frilansredaktör och arbetat med kulturbistånd.

Under de senaste åren har Brusila ver-kat inom projektet "Finlandssvenskhet framställd genom musik" och bland hans specialområden kan nämnas musikens kopplingar till etnicitet och identitet. Till sin vetenskapsteoretiska inriktning är Brusila influerad av musiketnologi och kulturana-lytisk musikforskning. Han har intresserat sig för kopplingarna mellan musikens och kulturens olika dimensioner, bland annat med fokus på globalisering, förhållandet mellan musik och medier samt kultur-arvsfrågor inom musik.

Johannes Brusila innehar sedan den 1 juni 2010 Robert Mattssons profes-sur i musikvetenskap.

PROFESSORSINSTALLATION

Prorektor Christina Nygren-Landgärds har äran att inbjuda Er att åhöra akademins nya professorer Claes Ahlund, Johannes Brusila och Saara Haapamäki i Solennitetssalen, Gamla Akademihuset, Rothoviusgatan 2 i Åbo, fredagen den 28 januari 2011 kl. 18.

20

Nytt nummer av Skärgård ¶ Nummer 4/2010 av Skärgård, Skär-

gårdsinstitutet vid Åbo Akademis tidning, har utkommit. Det nya numrets tema är senhöst.

– Tanken med temanumret är att skri-benter från våra fyra kustsvenska land-skap på ett personligt sätt skall berätta om ett självupplevt senhöstdygn (eller fl e-ra) i skärgården genom att ta avstamp i det omedelbara och sen refl ektera över hur mörker och korta dagar upplevs framåt och bakåt i tid och rum, skriver Skärgårds redaktör Håkan Eklund.

Resultatet är ett tjugotal artiklar där skribenterna närmar sig hösten på mycket olika sätt, genom allt från dagbokslinknan-de skildringar av det vardagliga livet till få-gelskådning. Bland skribenterna återfi nns bland andra journalist � u-re Malmberg, tecknare Leif Sjöström och ordförande Ni-na Söderlund.

Skärgård utkommer fy-ra gånger per år och kan be-ställas via nä-tet www.skargard.fi eller genom att ta kontakt med [email protected] , tfn (02) 215 3623 eller [email protected] tfn 050-567 2213. Pris i Finland 35 euro, utomlands 40 euro.

SVENSKA PROGRAM

Saara Haapamäki ¶ Född i Sastmola den

25 juni 1968 och student från Kuninkaanhaan lukio i Björneborg år 1987. Hon avlade fi losofi e magister-examen vid Åbo Akade-mi år 1993 och licentiat-examen år 1995. År 2003 disputerade hon för dok-torsgraden vid akademin med avhandlingen Stu-

dier i svensk grammatikhistoria. Haapamäki har varit anställd vid Åbo Aka-

demi sedan 1994, först som assistent, senare som lektor, akademilektor och forskningsleda-re i svenska språket. Hon blev utnämnd till pro-fessor i svenska den 1 januari 2010.

I sin forskning har Haapamäki primärt foku-serat på språkvetenskapens historia och me-todiska grundvalar. Under de senaste åren har hon inriktat sig på diskursteorier och talspråks-forskning. Hon har bland annat undersökt fi n-landssvenskt ungdomsspråk och det svens-ka talspråket i Åbo. Ett särskilt intresse har hon för frågor som rör fl erspråkighet, och hon med-verkar i EU-projektet Language dynamics and management of diversity, som granskar fl er-språkighets- och minoritetsspråksstrategier i Europa.

TIDSKRIFT

¶ Uppställning utan-för Gamla Akademi-husets Solennitetssal för dem i akademi-staten som tågar in i procession till mu-sik av Akademiska Orkestern: Axel von Kothen, Vår höfding.

¶ Prefekt Urpo Ni-kanne, HF, introduce-rar professorerna.

¶ Musik av Aka-demiska Orkestern: Jean Sibelius, Ro-mans op.42.

¶ Professor Claes Ahlunds installa-tionsföreläsning ”Krig och litteratur”.

¶ Professor Saa-ra Haapamäkis in-stallationsföreläsning "Drömmen om en-språkighet".

¶ Musik av Aka-demiska Orkestern: John Rosas, Hjärtat.

¶ Professor Johan-nes Brusilas instal-lationsföreläsning "Musik och musikve-tenskap som kultur".

¶ Uttåg i samma ordning som intåget till musik av Akademis-ka Orkestern: Joseph Haydn, March for the Royal Socielty of Mu-sicians..

av Skärgård innehåller bilder av Tuija Warén.

21

¶ Opponent var TD , Helsingfors universi-tet, och som kustos fungerade prof. .

Så här samman-fattar - själv sin av-handling:

”Det har varit vanligt bland fors-karna att relativt lite uppmärksam-het fästs vid Matteus berättelse om vakterna vid Jesu grav. Berättelsen har stämplats som en apologetisk le-gend, skapad av evangelisten eller av en okänd urkristen, mot de judiska le-dare som anklagade Kristus-troende för stölden av Jesu kropp. I den här un-dersökningen utreddes, för det första, om de argument som har framställts när berättelsens möjliga historiska bakgrund har förkastats är hållbara. En närmare analys gav för handen att de inte är det, vilket berättigade en ny för-djupad undersökning av berättelsen.

I den andra delen betraktades be-rättelsen med hjälp av en redaktions-kritisk metod. Syftet var att klarlägga om evangelisten har utnyttjat en tradi-tion eller själv skapat historien. Det på-visades att argumenten för det mat-teiska ursprunget till berättelsen inte är välgrundade i ljuset av en ändamåls-enlig statistisk analys. Däremot kon-staterades det att fl era ord och uttryck var så otypiska för evangelistens all-männa stil att utnyttjandet av en tradi-tion är sannolikt.

I den tredje delen av undersökning-en föreslogs att konfl ikten utvecklades redan i Jesusrörelsens början i Galile-en och eskalerade sedan i Jerusalem

resulterande i en antagonis-tisk attityd mellan Jesu efter-följare och de judiska ledarna i Jerusalem. En kritisk analys av ovannämnda källor visade att antagonismen aktualise-rats i fl era öppna konfl ikter un-der perioden 30-70 e. Kr. Uti-från frågeställningen i den här

undersökningen är det betydelsefullt att en lämplig kontext för den pole-miska berättelsen om vakterna vid Je-su grav kan fi nnas i nästan vilken som helst tidspunkt under perioden.

I den � ärde delen betraktades olika teorier beträff ande traditionen om Je-su tomma grav. Att en grupp kvinnor besökte Jesu grav och upptäckte att den var tom påvisades vara det mest sannolika alternativet.

I analysen av den egentliga berät-telsen om vakterna vid Jesu grav be-skådades de vanliga dialogmodellerna kritiskt och förkastades som för endi-mensionella. Det föreslogs att stöld-anklagelsen var framställd av de judis-ka ledarna genast efter att de Kristus-troende hade påstått att Jesus är upp-stånden. Efter en kritisk evaluering av de olika alternativen visade det sig sannolikt att vakterna blev introduce-rade till berättelsen av de judiska le-darna. Den kristna berättelsen om vakterna vid graven blev sedan for-mad reaktivt på grund av denna an-klagelse.”

NYTESTAMENTLIG EXEGETIK

TM Matti Kankaanniemi disputerade i nytestamentlig exegetik måndagen den 27 november på avhandlingen ”� e Guards of the Tomb (Matt 27:62–66 and 28:11–15): Matthew's Apologetic Legend Revisited”.

DISPUTATIONER

DI Kim Östman disputerade i religionsvetenskap fredagen den 14 januari på avhandlingen ”� e Introduction of Mormonism to Finnish Society, 1840–1900”.

¶ Opponent var prof. DOUGLAS DA-VIES, University of Durham, och som kustos fungerade prof. PETER NYNÄS.

Så här sammanfattar KIM ÖSTMAN själv sin avhandling:

”Denna avhandling i religionshis-toria och -sociologi diskuterar mor-monkyrkans, Jesu Kristi Kyrka av Sis-ta Dagars Heligas ankomst till Finland på 1800-talet. Avhandlingen tilläm-par socialkonstruktionistisk teori och analyserar mormonernas aktivite-ter samt myndigheternas, pressens och det lutherska prästerskapets re-aktioner. Mormonkyrkans missions-verksamhet spred sig till Finland från Sverige i slutet av 1875, men ända se-dan 1840 hade man i Finland vetat om mormonerna genom tidningsartiklar och böcker.

Under 1875-1900 arbetade sam-manlagt 25 missionärer i Finland, och deras arbete resulterade i 78 konver-titer mestadels på de svensksprå-kiga kustområdena. Arbetet leddes från Sverige och det handlade endast om små konvertitgrupper. Ett viktigt fallstudium i avhandlingen diskute-rar mormonismen runt Brödtorp i Po-jo, Västra Nyland, och visar på vikten av sociala nätverk i hur en ny religiös rörelse sprids. Borgå, Sibbo, Helsing-

RELIGIONSVETENSKAP

22

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Sa-lin, Axelia. Opponent är prof. , Uni-versity of Groningen, och som kustos fung-erar docent .

Så här sammanfat-tar själv sin avhandling:

”Polymjölksyra (poly(lactic acid), PLA) är en komposterbar polymer som kan användas både i tekniska produkter så-som förpackningar och biomedicinska applikationer. PLA:s användningsmöj-ligheter är i nuläget ännu begränsade på grund av dess höga pris, relativt dåliga termiska egenskaper och svårigheten med att optimera dess hydrolytiska sta-bilitet. Kvaliteten av PLA är också starkt beroende av egenskaperna hos dess rå-varor och avhandlingen innehåller därför en omfattande sammanfattning av ana-lysmetoder som är relevanta för PLA, mjölksyra och laktid.

I första delen av avhandlingen fram-ställdes olika mjölksyrebaserade sam-polymerer med stegvis polymerisation. Eff ekten av polymeriseringsförhållan-dena och polymerens sammansättning på deras egenskaper evaluerades.

I avhandlingen visas att sampolyme-rernas termiska egenskaper enkelt kan styras genom att variera polymerisa-tionsförhållandena och sammonome-rernas typ och mängd. Till exempel hy-droxylterminering resulterar i en lägre termisk stabilitet hos polymeren än kar-boxylterminering. PLA:s glasomvand-lingstemperatur kan höjas genom att använda isosorbid som sammonomer. Detta förbättrar polymerens använd-ningsmöjligheter vid höga temperatu-

rer, eftersom PLA är styvare och hydrolytiskt mera stabil vid temperaturer under dess gla-somvandlingstemperatur.

Mjölksyra existerar i två olika stereoformer: D- och L-mjölk-syra. Genom att blanda poly(D-mjölksyra) med poly(L-mjölk-syra) bildas ett stereokomplex

som har en högre smältpunkt än de en-skilda polymererna. I avhandlingen vi-sas att smältpunken av stereokomplex-et kan varieras genom att ändra på den andra polymerens struktur. Stereokom-plex av mjölksyrapolymerer degraderar också långsammare och har surare och kortare degraderingsprodukter än vanlig PLA. Det här är betydelsefullt med tan-ke på till exempel stereokomplexens an-vändning i medicinska applikationer eller matförpackningar, i vilka hydrolyspro-dukterna kan komma i kontakt med le-vande vävnader eller innehållet av för-packningen. ”

TEKNISK POLYMERKEMI

DI Saara Inkinen disputerar i teknisk polymerkemi fredagen den 21 januari på avhandlingen ”Structural Modifi cation of Poly(lactic acid) by Step-Growth Polymerization and Stereocomplexation”.

RELIGIONSVETENSKAP

fors, Åbo, Vasa, Jakobstad och Larsmo var några andra viktiga verksamhets-områden.

På grund av den bristfälliga religi-onsfriheten präglades missionsverk-samheten av konfl ikter och problem med etablissemanget. Missionärernas litteratur kunde beslagtagas av myn-digheterna och de kunde hotas med straff , medan lutherska präster varna-de sina församlingsmedlemmar för att lyssna till mormonerna.

Avhandlingen innehåller också en både kvantitativ och diskursanalytisk behandling av 1800-talsböcker och tidningsmaterial. Författare och press-sen tenderade redan före missionärer-nas ankomst att förklara mormonis-men som omoraliskt svindleri, speciellt genom dåtida teokrati och månggifte i Utah. Man kunde dock också ge be-röm för det goda i det samhälle som mormonerna hade byggt där.

Ett beroende av utländska mis-sionärer, den sporadiska kontak-ten till Sverige och en brist på entusi-asm bland de fi nländska konvertiterna resulterade i att mormonkyrkan in-te växte. Trots det lyckades en kon-vertitgrupp i Larsmo med att förmed-la sin tro till nya generationer så att den överlevde tills det att stadigare mis-sioneringsverksamhet påbörjades ef-ter det andra världskriget.”

23

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i Stora au-ditoriet, ASA-huset. Opponent är prof. - , Uni-versity of Bath, och som kustos fungerar prof. .

Så här samman-fattar - själv sin avhandling:

” Är idag allt som berör människan till salu? Finns det sfärer av människo-livet som inte bör beaktas i ekonomis-ka termer eller användas som instru-ment för kapitaltillväxt? Dessa frågor står i centrum för en pågående debatt om var gränserna för marknadens in-fl ytande över människolivet borde lig-ga. Denna debatt kring kommersi-alisering har inte gått obemärkt av aff ärsföretag, varav en del idag försö-ker besvara den medföljande kritiken på olika sätt.

Kommersialisering kan handla om införandet av en ny vara på en mark-nad, men det kan också hänvisa mer metaforiskt till att något behandlas som om det vore en vara med ett visst ekonomiskt värde, ofta i fall där det-ta kan anses olämpligt. Begreppet kan förekomma i sammanhang där eko-nomiska värdens trumf över övriga, icke-ekonomiska värden kritiseras, och ofta handlar debatter om kom-mersialisering om en kritik över mark-nadens ökande dominans över resten av livet. Det är alltså inte alltid klart vad kommersialisering i olika samman-hang hänför sig till, och ibland används besläktade begrepp så som kommo-difi ering, varufi ering och kommodise-ring i liknande syften, ofta ur kritiskt

perspektiv. Det är denna kritik som behandlas i avhandlingen.

På basis av den fallstudie av byggandet av ett nytt aff ärs-centrum som avhandlingen granskar kan tre teman iden-tifi eras som gensvar på diver-se kritik av kommersialisering: upplevelse, autenticitet och ut-

opi, teman som också framkommer mer allmänt bland aff ärsföretag idag. Avhandlingen utreder olika kommersi-aliseringsrelaterade begrepp och där-efter hur upplevelse, autenticitet och utopi, som instrument, kan uppfattas besvara kritik av kommersialisering.

Därmed visar avhandlingen hur det som idag kallas upplevelseekonomi utgör ett direkt svar på hotet av kom-modisering, ett tillstånd där varor en-dast tävlar med varandra på basis av pris. Gentemot detta och en bredare kritik av kommersialisering framkom-mer idag allt oftare ett fokus på auten-ticitet utöver åtnjutandet av korta, ofta relativt meningslösa upplevelser. Det utopiska svaret på kritiken av kom-mersialisering handlar om att skapa en harmonisk helhet där olika värden kan samexistera i balans med varan-dra. Mot denna bakgrund uppvisar av-handlingen de specifi ka utmaningarna i ett försök att sammanföra ekono-miska och icke-ekonomiska värden i en aff ärskontext, och ställer frågan om hur kommersialisering idag kan kri-tiseras i en kontext där kritik snabbt omvandlas till material för vidare kom-mersialisering och instrument för fort-satt kapitaltillväxt.”

FÖRETAGETS ORGANISATION

EM Anna-Maria Murtola disputerar i företagets organisation torsdagen den 3 februari på avhandlingen ”Against Commodifi cation: Experience, Authenticity, Utopia”.

DISPUTATIONER

Den 20 november hade det gått 100 år sedan Leo Tolstoj gav upp andan på järnvägsstationen Astapovo. Det skedde på morgonen den 7 november 1910 enligt dåvarande ryska kalendern.

¶ I Ryssland firas ofta en diktares dödsdag – en sed som torde här-stamma från den religiösa minnes-mässan.

Mindes man då Tolstoj i dagens Ryssland? På offi ciellt håll – på intet sätt. Tolstoj passar helt enkelt inte in i dagens nationalpatriotiska Ryss-land. När det andra tjetjenska kri-get utbröt 1999 blev det en icke-pa-triotisk akt att läsa högt ur Tolstojs "Hadji-Murat". Verket från 1905 (ut-givet först 1912) var plötsligt synner-ligen aktuellt i sin skildring av den ryska krigföringen i Kaukasus.*

Tolstojs pacifism och hans kri-tik av den ortodoxa kyrkans väl-signelse av soldater passar inte hel-ler in. Kyrkans exkommunicering av Tolstoj 1901 är fortfarande i kraft. Även om bannlysningen officiellt sades bero på en blasfemisk skild-ring av nattvarden i romanen "Upp-ståndelsen" hade Tolstoj redan en längre tid retat det högsta präster-skapet med sin diskussion av vis-sa dogmer. Tolstojs understöd till vapenvägrare, även materiellt, var en nagel i ögat på staten. Hans po-sitiva uttalanden om länders rätt till självständighet (bland dem Fin-land) kunde inte accepteras. Tolstoj var helt enkelt sin tids största rys-ka dissident. Han korrespondera-de med halva världen – mest känd är troligen korrespondensen med Gandhi som inspirerades av Tolstoj

RYSKA LITTERATUR

24

i sin icke-våldsfilosofi. Det var för-stås Tolstojs internationella beröm-melse som gjorde att han inte utsat-tes för andra myndighetsåtgärder än kyrkans bannlysning.

När kistan med den döde kom med tåget från Astapovo (i en vagn för "bagage") till stationen närmast godset Jasnaja Poljana, stod där dock hundratals människor. Kistan bars sedan av byborna från Jasnaja den fyra kilometer långa vägen till godset. Tolstoj begravdes utan ce-remonier i skogen vid godset. Men byborna stämde ändå upp "I evigt minne bevarad" ("Vetjnaja Pamjat") när kistan sänktes i jorden. Graven är än idag en enkel gräskulle utan kors eller gravsten.

Tolstoj behöver förstås inte statligt stöd för att minnet av honom ska le-va. För det svarar hans litterära verk. De ges ut på nytt och på nytt i nya översättningar och diskuteras på in-ternationella symposier.

Jag deltog i augusti i det återkom-mande symposiet på Jasnaja Poljana och kunde konstatera att särskilt i Japan tycks gestalten Tolstoj fängsla forskarna. Ryska forskare är nume-ra ofta engagerade i Tolstojs filoso-

fiska texter med-an västerländska forskare främst ägnar sig åt analys av hans litterära verk. Det gör även jag och på Jasna-ja talade jag om hans arbete med språket för berät-telserna i hans Lä-sebok (Azbuka) för barn. Föredra-gen på Jasnaja ha-de en bredd som visar hur mång-

fasetterad Tolstoj-forskningen är. Det mest annorlunda stod en ame-rikansk psykolog för: hon berätta-de hur hon tog till hjälp Tolstojs "Se-vastopolberättelser" för att bearbeta soldaters psykiska problem (post-war stress syndroms) efter krigs-tjänst. Berättelserna som baserar sig på Tolstojs egna erfarenheter från Krimkriget är alltså helt aktuella.

Den 16-21 november deltog jag i Paris i en stor Tolstoj-konferens som i mycket kretsade kring tolstojaner och "Tolstojs sista dagar". Boklådor-na i Quartier Latin var fyllda av Tol-stoj-bilder i fönstren. Nya översätt-ningar och återutgivna gamla låg uppradade. I Frankrike är Léon Tol-stoj inte bara en rysk författare, hans verk hör till "världsarvet" och frans-männen betraktar honom som en del av sitt kulturarv.

Den feministiska litteraturforsk-ningen har på senare tid uppmärk-sammat också Tolstojs hustru, So-fia. Hennes självbiografi "Mitt liv" utkommer nu för första gången oav-kortad på ryska och den fanns redan översatt till franska.

En överraskning för oss konfe-rensdeltagare var det första fram-

trädandet (utanför programmet) – George Steiner höll ett strålan-de föredrag där han jämförde den åldrande Tolstoj med Shakespea-res King Lear. Steiners "Tolstoy or Dostoevsky" är en idag en klassi-ker som utkommer på nytt och på nytt. Steiner talade också om Tol-stojs civilkurage, hans mod att kri-tisera makthavarna och menade att en Tolstoj verkligen hade behövts i dagens Ryssland.

Alldeles som fallet är med Dos-tojevskij finns det en stor skillnad mellan publicisten Tolstoj och Tol-stoj författaren. I diskussioner och debatter uttrycker sig Tolstoj myck-et rakt på sak, tonen är ofta rent pro-vokativ, enligt parollen "Man måste då och då betrakta världen ståen-de på huvudet". De litterära verken är däremot nyanserade, subtila ska-pelser där författaren arbetat med språket, ciselerat orden och gömt budskapet.

Just lämpligt till jubileumsåret har mitt mångåriga studium av språket i romanen "Anna Karenina" mate-rialiserat i en bok utgiven i Mosk-va: Putesjestvie vglub’ romana. Lev Tolstoj: Anna Karenina. ("Resa in i romanen. Lev Tolstoj: Anna Kareni-na"). Att ägna sig åt djupstudium av språk och komposition hos en för-fattare som Tolstoj är en oerhört glädjefylld och stimulerande upp-gift. Som författaren Nabokov sade: "He tolstoys with the words."TexT BarBara Lönnqvist

*Tolstojs verk om kriget i Tjetjenien ut-kom i nyöversättning till finska 2001 (Leo Tolstoi: Hadži Murat, Helsinki (Ba-sam Books) övers. Eero Balk) och till svenska 2006 (Leo Tolstoj: Hadji-Mu-rat, Stockholm (Lind&Co), övers. Bar-bara Lönnqvist).

Leo Tolstoj jubilerade

Leo ToLsTojs Grav vid godset Jasnaja Poljana.


25

¶¶ Università¶degli¶studi¶di¶Padova¶har¶en¶klassisk¶struktur¶med¶prak-tisk¶taget¶alla¶vetenskapsgrenar,¶från¶astronomi¶till¶filosofi,¶från¶teo-logi¶till¶teknologi.

För¶närvarande¶har¶universitetet¶i¶Padova¶över¶60¶000¶studenter,¶och¶är¶därmed¶ett¶stort¶universitet,¶även¶i¶italienska¶mått¶mätt.¶Den¶mest¶be-römda¶forskaren¶som¶har¶arbetat¶i¶Padova¶är¶otvivelaktigt¶den¶världs-berömde¶astronomen¶Galileo¶Ga-lilei,¶som¶ursprungligen¶arbetade¶i¶Pisa,¶men¶universitet¶i¶Padova¶lyck-ades¶locka¶honom¶till¶Padova¶genom¶att¶betala¶en¶högre¶lön¶–¶en¶effektiv¶rekryteringspolitik¶tillämpades¶re-dan¶då.

Institutionen¶för¶kemiteknik¶i¶Pa-dova¶kan¶mycket¶väl¶jämföras¶med¶kemitekniken¶vid¶Åbo¶Akademi;¶år-ligen¶utexamineras¶cirka¶60¶studen-ter¶med¶magistersexamen¶(diplom-ingenjörsexamen)¶med¶kemiteknik¶som¶huvudämne.¶Antalet¶professo-rer¶är¶dock¶mycket¶färre¶än¶i¶Åbo,¶vilket¶innebär¶att¶forskningens¶vo-lym¶är¶mindre¶än¶vid¶kemiteknik¶vid¶Åbo¶Akademi.¶Forskningen¶i¶Padova¶koncentreras¶på¶kemisk¶reaktions-

teknik,¶ separationsmetoder¶ och¶partikelteknologi.¶Bland¶framstå-ende¶professorer¶må¶nämnas¶Pao-lo¶Canu,¶med¶specialområden¶ke-misk¶kinetik¶och¶reaktionsteknik,¶samt¶institutionens¶prefekt,¶profes-sor¶Alberto¶Bertucco,¶som¶forskar¶i¶förnybara¶naturtillgångar.¶Labora-torierna¶i¶Padova¶är¶i¶regel¶mycket¶välutrustade.¶En¶forskargrupp¶be-står¶vanligtvis¶av¶en¶professor¶med¶fem-tio¶doktorander.¶Antalet¶post-docforskare¶är¶ganska¶litet,¶vilket¶anses¶vara¶en¶brist¶med¶tanke¶på¶kontinuiteten¶i¶verksamheten.

Undervisningsprogrammet¶i¶Pa-dova¶följer¶Bolognareformen,¶och¶det¶är¶mycket¶långt¶uppbyggt¶enligt¶det¶amerikanska¶mönstret:¶kärnan¶av¶undervisningen¶utgörs¶av¶mate-matik,¶fysik¶och¶kemins¶grundprin-ciper¶samt¶klassiska¶kemitekniska¶ämnen,¶det¶vill¶säga¶mass-¶och¶vär-meöverföring,¶separationsmetoder,¶kemisk¶reaktionsteknik¶och¶appa-ratteknik.

Kemins¶roll¶är¶relativt¶begränsad¶i¶det¶nuvarande¶undervisningspro-grammet.¶Det¶må¶påpekas¶att¶äm-net¶teknisk¶kemi¶som¶sådant¶inte¶

ingår¶i¶kemiteknik¶(ingegneria¶chi-mica),¶utan¶teknisk¶kemi¶(chimi-ca¶industriale)¶är¶ett¶fördjupnings-¶objekt¶i¶magisterprogrammet¶för¶blivande¶kemister.¶

I¶forskningsverksamheten¶eta-blerar¶universitetet¶i¶Padova¶nya,¶tvärvetenskapliga¶centra,¶till¶ex-empel¶ett¶centrum¶för¶mikrostruk-turella¶ reaktorer,¶ där¶ organiska¶kemister,¶kemiingenjörer¶och¶ma-terialexperter¶samarbetar.¶Detta¶är¶en¶mycket¶intressant¶kombination,¶eftersom¶dagens¶mikroreaktortek-nologi¶ofta¶saknar¶meningsfulla¶ke-miska¶tillämpningar,¶vilka¶dock¶kan¶erbjudas¶av¶organiska¶kemis-ter.¶Bland¶annat¶fullerenernas¶reak-tioner¶kan¶med¶framgång¶studeras¶i¶mikrostrukturerade¶element.

Helt ny kursJag¶höll¶en¶postgradual¶kurs¶i¶ny¶re-aktorteknologi,¶Towards¶new¶reac-tors,¶för¶doktorander¶i¶Padova.¶An-talet¶deltagare¶var¶15.¶Kursen¶är¶helt¶ny¶och¶har¶inte¶tidigare¶¶förelästs¶vid¶Åbo¶ Akademi.¶ Kursprogrammet¶följde¶ett¶klassiskt¶mönster:¶föreläs-ningar¶på¶förmiddagarna¶samt¶räk-

En visit till Università degli studi di Padova

Università degli studi di Padova är Italiens nästäldsta universitet och Erasmus-partner för Åbo Akademi. Professor Tapio Salmi höll en postgradual kurs i ny reaktorteknik där och berättar om det.

INTERNATIONELLT ERASMUS


26

neövningar och demonstrationer på eftermiddagarna. Två postdocfors-kare assisterade i räkneövningar-na. Doktorandernas nivå i Padova är mycket hög och studenterna har mycket goda färdigheter i matema-tisk modellering av kemiska pro-cesser.

Forskningssamarbetet med Uni-versità di Padova och Åbo Akade-mi omfattar närmast utveckling av en direkt syntesteknologi för fram-ställning av väteperoxid. Projektet är tvärvetenskapligt och kräver ett välutvecklat samarbete mellan fors-kare i heterogen katalys och kemisk reaktionsteknik. Pierdomenico Bia-si var gästforskare i Åbo – Johan Ga-dolin-stipendiat – i ett års tid under

läsåret 2008–2009 och försvarade sin doktorsavhandling i Padova på våren 2010. Nu har han återvänt till Åbo för att skriva ytterligare en dok-torsavhandling, som skall presente-ras vid Åbo Akademi.

En doktorand från Padova, Nicola Gema, skall komma till Åbo för en tio månaders vistelse under året 2011.

Gemensamma diplomarbets-projekt är på gång med universi-tetet i Padova. Professor Paolo Ca-nu skall under året 2011 komma till Åbo för att föreläsa i kursen "Com-puter-aided chemical reaction eng-ineering", som är en postgradual kurs i den finländska forskarskolan i kemisk processteknik. Samarbetet mellan Åbo och Padova expanderas.

Själva staden Padova är en pärla bland pärlorna i Italien. Speciellt ge-mytlig är den historiska miljön i den gamla staden; universitetet har pre-cis som Åbo Akademi lyckats hål-la sig kvar i stadens centrum, vilket ger en särprägel åt miljön.

På hösten utexamineras många, och det firas ordentligt: den gradu-erade personen tas av sina vänner och kolleger till en högljudd rund-vandring längs gamla gränder och gator; en affisch som beskriver per-sonens liv och karaktär i diktform hängs upp, det sjungs, skämtas och skriks: nattsömnen avbryts av ropet "Dottore, dottore..." TexT Tapio SalmifoTo paolo Danieli

Nicola Gema tar ut sin examen i Padova. Nu är han doktorand och gästforskar vid Åbo Akademi under året 2011.


27

Åbo Akademi presenteras i nya tryckalster

¶¶ Ett¶nytt¶nummer¶av¶tidningen¶News Bulletin¶har¶ut-kommit.¶Det¶är¶ett¶specialnummer¶av¶Meddelanden från Åbo Akademi,¶med¶ett¶urval¶artiklar¶översatta¶till¶eng-elska.

News Bulletin¶skall¶marknadsföra¶Åbo¶Akademi¶inter-nationellt,¶och¶kan¶utdelas¶till¶exempel¶i¶samband¶med¶mässor¶och¶konferenser.¶I¶tidningen¶presenteras¶sär-skilt¶aktuell¶forskning,¶men¶också¶magisterprogram¶och¶fakta¶om¶akademin.¶I¶det¶nya¶numret¶uppmärksammas¶denna¶gång¶även¶att¶Åbo¶är¶årets¶kulturhuvudstad¶2011.

News Bulletin¶har¶utkommit¶en¶gång¶om¶året¶sedan¶2007.¶Upplagan¶är¶3¶500¶exemplar.

Ny broschyr på tre språk

Ett¶annat¶nytt¶tryckalster¶är¶broschyren¶med¶allmän¶in-

formation¶om¶Åbo¶Akademi.¶En¶sådan¶gavs¶ut¶senast¶år¶2008.

I¶broschyren¶presenteras¶akademin¶utgående¶från¶universitetets¶tre¶hörnstenar,¶alltså¶forskning,¶utbild-ning¶och¶samverkan.¶Spetsenheter¶inom¶forskning,¶oli-ka¶undervisningsmetoder¶och¶samhällskontakter¶hör¶till¶det¶som¶uppmärksammas.

Broschyren¶är¶28-sidig¶och¶har¶redan¶utkommit¶på¶svenska.¶Versioner¶som¶är¶översatta¶till¶finska¶och¶eng-elska¶kommer¶i¶februari.

Både¶News Bulletin¶och¶den¶allmänna¶ÅA-broschy-ren¶kan¶beställas¶från¶teknisk¶service,¶e-post¶[email protected].

NYA TRYCKALSTER


28

REKREATION & MOTION

¶ FRIIDROTT, GEMENSAMMA ONS-DAGSLÄNKAR Onsdagar kl. 18.30 från Domus, vi delar in oss i grupper och lö-per olika långa sträckor. Allt mellan fem och femton km. Bastun (både dam- och herrsidan) är varm efteråt på Do-mus.

TBC På Kåren måndagar kl. 18.00-19.00. 10-gångerskortet kostar 18 eu-ro.

BADMINTON I KILOSPORT ÅA har dealat med KiloSport om att man kan spela på dagtid för 4 euro/timme mel-lan kl. 8.00–16.00. ÅA sponsrar resten. Det enda som krävs är att motionsav-

giften är betald och att klistermärket/kortet uppvisas i kassan. Sedan skall man också kvittera i ett häfte på Kilo-Sport.

BORDTENNIS (Isaskar) Anmälning-ar till turneringen senast 27.1 kl. 15.00. Fyramannalag, en match består av tre delmatcher, en dubbel och två singlar. Matcherna spelas i ASA-gymmet.

CIRKELTRÄNING I S:t Olofsskolan onsdagar kl. 20.00-21.00. Fler med! 10-gångerskortet kostar 18 euro.

VATTENGYMNASTIK I Åbo simhall onsdagar kl. 20.45-21.30. Kostar 2 eu-ro/gång. Första gången på våren 26.1.

ANNONS

STIPENDIER

STIPENDIER FÖR STUDIER OCH FORSKNING I DANMARKUr Gustaf Packaléns Mindefond ut-ges i form av stipendier sammanlagt ca 100 000 danska kronor för studier eller forskningsarbete i Danmark un-der år 2011.

Stipendium kan sökas av lärare, tjäns-temän, yngre vetenskapsidkare och studerande vid Åbo Akademi. Ansö-kan, som formuleras fritt, bör göras med blanketten "Ansökan om forskar-stipendium eller understöd" som bi-laga.

Se https://www.abo.fi /media/3800/stip-blanforsk2010.pdf

Ansökan bör åtföljas av rese- och stu-dieplan, kostnadskalkyl, forsknings-plan och rekommendation om det handlar om forskningsvistelse el-ler antagningsbrev om det rör sig om en forskarkurs. Beloppet bör anges i danska kronor, inte i euro.

Ansökan bör vara Internationella en-heten tillhanda senast fredagen den 21 januari 2011. Närmare uppgifter ger ledande koordinator Harriet Klå-vus, tfn 215 4510, e-post [email protected] .

¶ På Åbo Akademis förlag har utkom-mit:

Kankaanniemi, Matti: � e Guards of the Tomb (Matt 27:62-66 and 28:11-15). Matthew´s Apologetic Legend Re-visited

- Diss.: Åbo Akademi UniversityISBN 978-951-765-554-5, 978-

951-765-555-2 (digital), 340 s, 29,00 €.

Östman, Kim: � e Introduction of

Mormonism to Finnish Society, 1840-1900

- Diss.: Åbo Akademi UniversityISBN 978-951-765-552-1, 978-

951-765-553-8 (digital), 486 s, 32,00 €.

Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, 21601 Pargas, tfn (02) 454 9200, fax (02) 454 9220, e-post: [email protected], www.tibo.net.

NYA PUBLIKATIONER

Nr Utkommer Deadline2 4.2 28.13 18.2 11.24 4.3 25.25 18.3 11.36 1.4 25.37 15.4 8.48 6.5 29.49 20.5 13.510 6.6 27.5

MfÅA våren 2011

¶ Axel-45, det vill säga studerande som påbörjade sina kemistudier vid den kemisk-tekniska eller den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten (KTF & MNF) år 1945, har under de gångna åren haft fl era större sammankomster. Se-dan år 1985 har de samlats varje må-nads första torsdag (ej under somrarna) till lunchmöten i Åbo eller Helsingfors.

I lunchmötena, som ordnas i decem-ber, har även medlemmarnas damer deltagit sedan år 2005. Torsdagen den 2 december 2010 samlades Axel-45 den 224:e gången och fi rade 65-årsjubileum från det att studierna hade påbörjats.

NOTERAT

Axel-45 samlades en 224:e gång

Åke Skog-ström, Maija Henrichs, Claus Hen-richs och Gudrun Ståhlström. Stå-ende fr.v. Christer Eklundh, Lars Bergfors, Berit Brännback, Erkki Wänninen, Tom Helsingius, Max Ek-blad, Ulf Roos, Lismarie Ehrnrooth.

29

ANNONSER

ÅBO AKADEMI

JANUARIMac-kurs, 24.1 kl. 13–15, Tritonias EduLab/VasaHandledning i praktiken: Hur söker jag information för att få maximal nytta för mig och mina skribenter?, 26.1 kl. 8.30–10, ÅboLibrary Info Flash – databases Tria and Linda, 26.1 kl. 10–11, Tritonias EduLab/VasaInfosmäll – databasen Hospitality & Tourism Complete (sve, fi , eng), 26.1 kl. 15–16, Tritonias EduLab/Vasa Adobe Connect, 28.1 kl. 13–15, Tritonias EduLab/ACP MinPlan: Att skapa nya kurser och uppdatera gamla, 31.1 kl. 13.00–15.30, Videokonferens Åbo-VasaMoodle workshop del 1/3 (grundkurs), 31.1 kl. 12–15, Tritonias EduLab/VasaeRappu utbildar: Diakonia AMK ordnar webinars om multimedia i undervisningen, januari–maj, måndagar kl. 13.00–13.30, ACP

FEBRUARIMS Offi ce: Introduktion i Word, 2.2 kl. 13–16, ÅboLibrary Info Flash – databases Tria and Linda, 3.2 kl. 9–10, Tritonias EduLab/VasaInfosmäll – databasen Ebrary, 3.2 kl. 15–16, Tritonias EduLab/VasaMoodle: Forts.kurs del 1 – Layout, feedback och grupper, 4.2 kl. 8.30–11, ÅboMS Offi ce: Excel, 4.2 kl. 10–12, Tritonias EduLab/VasaSociala medier: Demo av ÅA:s nya bloggverktyg, 7.2 kl 13.00–14, ÅboRefWorks in English, 8.2 kl.15–17, Tritonias EduLab/VasaMS Offi ce: Introduktion i Excel, 9.2 kl. 13–16, ÅboLibrary Info Flash – databases Tria and Linda, 9.2 kl.15–16, Tritonias EduLab/VasaLärarlunch: "Arbete med jämställt karriärstöd i utbildning på forskarnivå", 10.2 kl. 12.00–13, Videokonferens Åbo-Vasa Lärandemålklinik, 10.2 kl. 13.00–15, Videokonferens Åbo-VasaMoodle: Forts.kurs del 2 – Övningsuppgifter, 11.2 kl. 8.30–11, ÅboVideoföreläsningar, 11.2 kl. 10, Tritonias EduLab/VasaSociala medier: Demo av ÅA:s nya bloggverktyg, 11.2 kl. 13.00–14, ACPInformation för ämnesansvariga 1, 14.2 kl. 13.00–16.30, Videokonferens eller ACP, Åbo-VasaGemensamma dokument på nätet, 14.2 kl. 10–12, Tritonias EduLab/VasaSociala medier: Demo av ÅA:s nya bloggverktyg, 15.2 kl 14.00–15, ÅboLibrary Info Flash – database Ebrary, 15.2 kl. 15–16, Tritonias EduLab/VasaInfosmäll – databaserna Tria och Linda, 16.2 kl. 14.30–15.30, Tritonias EduLab/VasaLärarlunch: ”Nytta och nöje med skuggning”, 17.2 kl. 12–13, Videokonferens Åbo-VasaMS Offi ce: Introduktion i PowerPoint, 17.2 kl. 15–16, ÅboArkivera källorna och ordna upp referenserna – RefWorks, 17.2 kl. 14–16, Tritonias EduLab/VasaMoodle workshop del 2/3 (forts.kurs), 18.2 kl. 10–13, Tritonias EduLab/VasaDin white board på nätet, 21.2 kl.10–12, Tritonias EduLab/VasaPresenting internationally (abstracts, effective PowerPoints, oral presentation), 23.2 kl. 13–15, Tritonias EduLab/VasaBibliotekets resurser del 1: Nelli-portalen, 25.2 kl. 9–11, Åbo

MARSAdobe Connect för möten och handledning på distans, 1.3 kl. 10–12, ACPBibliotekets resurser del 2: Personifi erade tjänster i Nelli, 4.3 kl. 9–11, ÅboMoodle workshop del 3/3 (tentamen i Moodle) och Adobe Connect, 11.3 kl. 10–13, Tritonias EduLab/VasaInformation för ämnesansvariga 2, 7.3 kl. 13.00–16.30, Videokonferens eller ACP, Åbo-VasaInfosmäll – databaserna Web of Science (ISI) och Scopus, 9.3 kl. 15–16, Tritonias EduLab/VasaMinPlan och andra verktyg: Knep och knåp och fi ffi ga lösningar, 14.3 kl. 13.00–15, Videokonferens Åbo-VasaInfosmäll – databasen Ebrary (sve, fi , eng), 15.3 kl. 15–16, Tritonias EduLab/VasaMS Offi ce: Forts.kurs i Word, 15.3, 22.3 & 29.3 kl. 15–17, Åbo

PERSONALUTBILDNINGSTUDY IN ENGLISHInternationella enheten sammanställer årligen en katalog, ”Study in English” (http://www.abo.fi /student/en/exchan-gepublications). Katalogen innehål-ler information om undervisning på engelska vid Åbo Akademi. Uppgif-ter om undervisning på engelska som man önskar att skulle ingå i katalogen, samt eventuella uppdateringar av äm-nespresentationer, ska vara internatio-nella enheten tillhanda senast den 10 februari 2011.

För närmare upplysningar om katalo-gen eller annat som berör undervis-ningen på engelska kontakta Monica Nylund, tfn -4790, e-post [email protected] .

Bästa Västnyländska vänner,

12.2 är det dags för det traditionella fi -randet av Per Brahe. Programmet går i år ut på att besöka Svartå slott och därefter avnjuta en middag på Café Ekborg i Svartå.

Som sammankallare fungerar Sarah Mattila och Jan-Henrik Smått.Inbjudningarna har redan skickats iväg men ta gärna kontakt om du blivit utan. Ni hinner ännu med!Välkomna!

Kontaktinfo:[email protected] [email protected] 040-5223 318 (Jan-Henrik)

FIRANDE AV PER BRAHE

web.abo.fi /meddelanden/MfÅA på webben:

30

VÅREN 2011Facebook (in teaching and education), 18.3 kl. 10–12, Tritonias EduLab/VasaNY START, Handledning i teori och praktik – Handledningens A-Ö, 21.3 kl. 13.00–15, Videokonferens Åbo-VasaLärarlunch: “Att utvecklas som handledare – avklarad handledarutbildning”, 24.3 kl. 12.00–13, Videokonferens Åbo-VasaeRappu utbildar: Videoklippikoulutus, 25.3 kl. 12–15.30, ÅboMoodle: Forts.kurs del 1 – Layout, feedback och grupper, 28.3 kl. 12.30–15, ÅboIn English: MS Word, 29.3 kl. 12.30–15, Åbo

APRILMoodle: Forts.kurs del 2 – Övningsuppgifter, 4.4 kl. 12.30–15, ÅboIn English: MS Excel, 5.4 kl. 12.30–15, ÅboMS Office: Forts.kurs i Excel, 5 & 12.4 kl. 15–17, Åbo Samla, hantera och arkivera referenser och litteraturkällor med RefWorks 2.0, 7.4 kl. 10–12, ÅboSociala medier i undervisningen, 8.4 kl. 10–12, Tritonias EduLab/ACPIn English: MS PowerPoint, 12.4 kl. 12.30–14, ÅboAdobe Connect, 15.4 kl. 13–15, Tritonias EduLab/ ACPInformation för ämnesansvariga 3: Forskning och utbildning, 18.4 kl. 13.00–16.30, Videokonferens eller ACP, Åbo-VasaLärarlunch: Drama i undervisningen, 19.4 kl. 12.00–13, Videokonferens Åbo-VasaMS Office: Forts.kurs i PowerPoint, 19.4 kl. 15–16, Åbo Handledning i praktiken: Hur stöder vi skribenter med hjälp av strukturerat seminarie- arbete?, 20.4 kl. 13.00–16, ÅboMS Office: Advanced Word, 20.4 kl. 14–16, Tritonias EduLab/VasaAdobe Connect för möten och handledning på distans, 26.4 kl. 13–15, ACPIntroduktion för nya egenlärare, 29.4 kl. 9.00–12, Videokonferens Åbo-VasaConference package (PowerPoint, Prezi, Adobe Presenter, Posters), 29.4 kl. 9–15, Tritonias EduLab/Vasa

MAJMS Office: Introduktion i Access, 2.5, 9.5 & 16.5, kl. 13–15, ÅboMinikonferens XI om nätkursutveckling, 6.5 kl. 12–16, Åbo + ACPSpeed reading, 6.5 kl. 13–15, Tritonias EduLab/VasaMinPlan: Att komma igång och hitta information, 9.5 kl. 13.00–15, Videokonferens Åbo-VasaSustainable teaching, 13.5 kl. 12–14, Tritonias EduLab/VasaPedagogiset messut – Pedagogiska mässan, 18.5, Åbo

INDIVIDUELL HANDLEDING & ENHETSVISA PERSONALUTBILDNINGARIndividuell IT-handledning i effektiv användning av ÅA:s allmänna programvara. Se www.abo.fi/personal/specialbest_utb Enheterna kan ansöka om medel för skräddarsydd personalutbildning. Se www.abo.fi/personal/pukursonskemal

E-GUIDER OCH NÄTFÖRELÄSNINGAR Personalen kan bekanta sig med vissa programvaror med hjälp av e-guider. Se:www.abo.fi/personal/personalpersonalutvecklinge_guiderVissa utbildningar hittas som nätföreläsningar. Se www.abo.fi/personal/videoforelasning

INFORMATION OCH ANMÄLANInformation via www.abo.fi/personal/kurskatalog eller [email protected] Kontaktperson: Malin Siimes, personalärenden.Anmälningar via www.abo.fi/personal/anmalanInformation om och anmälan till kurser vid Tritonias EduLab: www.tritonia.fi/edulab > Kursutbud.

UTHYRESStiftelsen för Åbo Akademi hyr ut lägenheter på Fabriksgatan 7. Lägen-heterna är främst tänkta för studeran-de eller forskare med anknytning till ÅA. Det finns ettor på 26–28 m2 och en tvåa på 36 m2. För mera informa-tion, vänligen kontakta fastighetsassis-tent Mikaela Funck per mejl: [email protected] eller tfn: 020 786 1418.

Trevlig möblerad tvåa (med internet, diskmaskin) på Tavastgatan 16, uthy-res 1.2 till 8.4.2011, 500 €/mån, e-post till [email protected] eller ring stu-denternas hyresförmedling (02) 2338 308.

I ett radhus, stor trevlig familje- bostad, i närheten av ÅA/Yliopisto/ÅUCS (promenad 20–25 min.). Bosta-den är belägen i ett område som er-bjuder ypperlig service (skolor, dag-hem, butiker) och trafikförbindelser (busslinje 28, kort väg både till Hfors-vägen och flygfältet). Köket grundligt renoverat år 2007. Kan hyras fr.o.m. den 1 februari 2011 tills vidare. Hy-ra per månad 1 650 € + vatten 20 €/pp + el. enligt förbrukning. Intresserad? Kontakta [email protected] eller mobil 040-5936 080.

Vacker möblerad trähuslägenhet på Fredsgatan i Portsa uthyres för kortare perioder (minst 2 veckor), idealisk för gästande forskare/studenter och par. 75 m2 på 3 våningar, 1 stort sovrum + stugkök + 1 gästrum + bastu. 30 minu-ters gångavstånd från ÅA, 20 minuter från centrum. Hyressumman varierar beroende på hyresavtalets längd. Kon-takta Malin Ahlbeck för vidare förfråg-ningar, [email protected], tfn +380 67 2399 484.

STIPENDIER OCH BIDRAGHögskolestiftelsen i Österbotten ledig-anslår stipendier och bidrag ur Ann-Mari Finniläs fond att sökas av forska-re, studerande och anställda vid Åbo Akademi, Vasa.

Ansökningshandlingar fås från http://www.vasa.abo.fi/hogskolestiftelsen.Ansökan, som skall vara stiftelsen till-handa senast den 1 februari 2011, sänds under adress: Högskolestiftel-sen i Österbotten, Vasaesplanaden 16, Postbox 448, 65101 VASA.


31

127002

Jag tar emot en enda doktorshatt och det är den här. S8

¶ Experimentell musik, en kombi-nation av damkör, elektronik och en sopransolist, skall uruppföras i domkyrkan i februari. Det fem mi-nuter långa verket ”Kyrie” är kom-ponerat av Ulf Långbacka.

– Liknande musik har gjorts även av andra, men det är långt ifrån van-ligt och åtminstone i domkyrkan är det en nyhet, säger Långbacka.

Uruppförandet är en del av Flora-körens och Brahe Djäknars konsert den 7 februari, Långbacka dirige-rar. Musiken, sammanlagt ungefär en timme, är också i övrigt överlag relativt färsk.

– Hälften är komponerad under 2000-talet. Men det äldsta är å an-dra sidan ”De Profundis”, som Leevi Madetoja komponerade på 1920-talet, säger Långbacka.

Florakören och Brahe Djäknar in-leder ”Katedraali soi!”, en serie med konserter i domkyrkan varje dag kl. 19 under vecka 6, alltså 7-13.2. En idé med serien är att alla skall bjuda på nya kompositioner.

”Kyrie” framförs av Florakören, och solisten är Heidi Gräsbeck. Det elektroniska spelas upp som play-back. Ulf Långbacka har gjort en del av det på synthar, men ock-så spelat in diverse andra ljud. Det elektroniska materialet bearbetas och anpassas för konserten av Lu-cas Pedersen, en nyutexaminerad medianom från Tammerfors yrkes-

högskola, som har specialiserat sig på ljud för fi lmer bland annat genom praktikarbete i USA och Bollywood i Indien.

Till den övriga musiken på kon-serten hör till exempel ”Magnifi-cat-Antiphonen”, som är kompo-nerad av Arvo Pärt och ungefär tolv minuter lång, tre olika stycken av Benjamin Britten med Hanna Ran-talaiho på harpa, och ett annat be-ställningsverk av Ulf Långbacka, nämligen ”Motetti”, som gjordes för stadsrådets 200-årsjubileum 2009.

Långbacka kom tillbaka till sitt arbete vid Åbo Akademi i början av januari.

– Jag var tjänstledig 2010, och ar-betade utöver med ”Kyrie” hela året på folkoperan ”Henrik och Häx-hammaren”, som jag just och just hann få färdig. Den är 85 minuter lång, gjord för både symfoniorkes-ter och körer, och därmed det störs-ta verk jag nånsin gjort. Den upp-förs första gången den 27 augusti. Men nu har jag kommit tillbaka till Åbo Akademi, och konserten med Florakören och BD är den första ef-ter en lång paus. Det är en fl ygande start, men det känns bara bra med en intensiv början!

NYA KOMPOSITIONER I DOMKYRKAN

Djäknar inleder den 7 februari "Katedraali soi!", en serie med konserter i domkyrkan.


32

aktuellt forskning studier & undervisning...

Documents